Issuu

Förmån: Stefan blev coachad till nytt jobb

N AT U RV E TA R E N

Naturvetaren F Ö R D I G S O M Ä R M E D L E M I N AT U R V E TA R N A

N U M M E R 5 20 19

5 /2019

FOKUS

MÅNADENS FRÅGA:

Nobelpriserna ett steg till

Får du den kompetensutveckling du behöver?

Borde mer plast förbjudas?

DUELLEN

VETENSKAP

Skogsbad får oss att må bra

Digital framtid

Ardea och Katherin rustar sig för arbetslivet LEDARSKAP

10 TIPS

Ta hjälp av Naturvetarna

Vad är arbetsglädje för dig?

Höj din pension

SID 44

SID 46

SID 22

SÅ FUNKAR DET

g Lå sk ri

g Hö k ris

Dags att svara på löneenkäten! Med några klick bidrar du till värdefull lönestatistik och arbetsmarknadsinformation för naturvetare. Enkäten har skickats till din mejl. Du kan också besvara den via www.naturvetarna.se/loneenkat Ju fler som svarar på enkäten, desto bättre statistiskt underlag. Då får du som är medlem aktuell och tillförlitlig lönestatistik för naturvetare och chefer. Resultatet får du i slutet av januari. På Saco lönesök hittar du aktuella löner för naturvetare och alla andra akademiker.

VÄLKOMMEN! redaktion@naturvetarna.se

Lars-Erik Liljebäck, chefredaktör

Var är brudarna? Det finns kvinnliga föebilder. Men återigen är det farbröder som dominerar och tar hem de tre Nobelpriserna i naturvetenskap.

var verksam på Umeå universitet vid genombrottet för verktyget som används i läkemedelsutvecklingen och när nya jordbruksgrödor ska tas fram. Nobelkommittén hade kunnat ta chansen i år för att åtminstone lyfta en kvinna. Det hade varit en viktig signal till alla kvinnliga forskare som ofta jobbar i motvind i en värld där kvinnorna blir fler men som är i klar minoritet på de högre tjänsterna.

Upptäckterna av hur cellerna känner av och anpassar sig till olika syrehalter, liksom utvecklingen av litium-jon-batterier, i all ära. Att de framstegen prisas är inget att invända mot.

”Det hade varit en viktig signal till alla kvinnliga forskare som ibland jobbar i motvind.”

Men just i år hade det varit snyggt att belöna gensaxen, CRISPR, som var en av förhandsfavoriterna. Men som verkar ha fallit på mållinjen för att upptäckten gjordes allt för nyligen. En av forskarna som står bakom gensaxen är kvinna. Hon

REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare Lars-Erik Liljebäck, LEL redaktion@naturvetarna.se Form och layout Katarina Bengtsson Arvór Skribent och layout Christina Jägare, CJ Omslagsbild: Anna Ledin Wirén Tryck V-TAB

Läs mer om Nobelpriserna längre fram i tidningen, där vi går ett steg till. Några svenske forskare visar hur de använder upptäckterna och tar de vidare. Det beskriver på ett bra sätt hur forskningen fungerar, där olika forskare bidrar med sin pusselbit i jakten på en komplett bild, som liksom aldrig blir riktigt färdig. Läs också om hur digitaliseringen påverkar naturvetares arbete och arbetsliv. Vi låter några studenter ge sin syn på den digitala framtiden, som universiteten inte riktigt verkar förbereda för.

ANNONSBOKNING Anna Kreissl, 08-20 12 21 Materialadress: annons@kompetensmedia.com Utgivning: 6 nr per år Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Nästa nummer utkommer 12 dec. Manusstopp för annonser: 2 dec. Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar.

N AT U R V E TA R N A

Korrektur Mats Wirström, Textpiloten

Planiavägen 13, Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 info@naturvetarna.se

ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 32 600 ex.

www.naturvetarna.se Fackförbundet för Sveriges naturvetare

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

Innehåll SID 8

Naturvetarare tågade för klimatet

MÅNADENS FRÅGA:

Får du den kompetensutveckling du behöver?

Sextio tusen personer deltog i klimatmanifestationen i Stockholm.

SID 11

Duellen: Ska mer plast förbjudas? Miljöpartiet vill förbjuda fler plastprodukter än EU. Moderaterna säger nej.

SID 22

Höj din pension Att ha koll på sin pension är en bra förutsättning för att få mer pengar i pensionskuvertet.

SID 46

Vad är arbetsglädje för dig? Stressforskaren lägger fokus på välmående när arbetsmiljön ska förbättras.

Naturvetare tar de prisade upptäckterna vidare i jakten på nya landvinningar.

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

Robotar som utför mer än repetativa uppgifter.

Kan jag starta företag vid sidan av min anställning och kontakta kunder? Naturvetarnas expert ger besked om vad som gäller.

NATURVETARE I MEDIA

Uppsnappat om oss i media

Tre fackförbund stämmer Astra Zeneca

Årets geolog guidar till världens underverk

Fackförbunden Unionen, Naturvetarna och Sveriges Ingenjörer kräver nu Astra Zeneca på

Gunnar Eriksson har tillde-

hundratusentals kronor i skadestånd, eftersom de menar att företaget brutit mot lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL). Bakgrunden till stämningarna är att bolaget genomfört omorganisationer och tillsatt höga chefer utan att förhandla med facken. Fackförbunden skriver i stämningsansökan till arbetsdomstolen att cheferna har stort inflytande på arbetstagarnas situation, genom bland annat arbetsmiljöansvar. De menar att bolaget borde ha tagit initiativ till förhandlingar. Stämningarna gäller bolagets verksamhet i både Södertälje och Göteborg. svt Nyheter 11 oktober

lats utmärkelsen Årets geolog 2019. Genom sina resor här hemma och i världen har han fått fler att uppleva glaciärer, vulkaner och andra naturfenomen. Som tidigare malmletare har han näsa för nya upptäckter. – Det är en stor ära att få den här utmärkelsen. Fantastiskt att bli hyllad av sina kollegor, säger han. Det var i början på 90talet i efterdyningarna av

lågkonjunkturen i gruvbranschen som han startade företaget Naturforum. Prospekteringen lades ner och han hittade nya möjligheter. – Det har jag inte ångrat. Varje resa är en källa till glädje och ny kunskap. Roligt också att många av deltagarna kommer tillbaka och är nyfikna på nya resmål. De vill veta varför naturen ser ut som den gör. Nyhetsbrev från Nordiska projekt

”Medlemskapet täcker in allt!” Sedan mitten av september är Malin Pettersson Silvén miljökonsult på WSP i Uppsala. Efter ett sommarjobb där nu med examen i bagaget fick hon fast jobb där. Malin Pettersson Silvén är på miljöprövnings- och ekologienheten. Vilken nytta har du haft av Naturvetarna? - Nu när jag fick nytt jobb fick jag framförallt hjälp med hur jag

ska tänka kring lön, förhandlingstaktik och lönestatistik. Innan dess har jag fått hjälp att granska både mitt CV och följebrevet. Malin Pettersson Jag fick välSilvén. ↑ digt bra och värdefull feedback för hur jag ska tänka och formulera mig.

Vad kan bli bättre med medlemskapet? - Jag vet inte! Generellt har jag varit supernöjd. Det är ett heltäckande medlemskap med många förmåner, som man inte alltid har koll på. Till exempel, jag bröt armen för några månader sen och då fick nytta av studentolycksfallförsäkringen. Innan dess visste jag inte ens om att det fanns en sådan. Kanske att Naturvetarna borde påminna ännu mera om alla förmåner! CJ

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

SÅ TYCKER LÄSARNA Kommentarer från webben och läsarbrev

MÅNAD ENS F R ÅGA : NYHETSBREV NR 8/2019. TEXTEN FINNS PÅ SID 12. Det finns alltid något att flinslipa.

FÅR DU DEN KOMPETENSUTVECKLING DU BEHÖVER?

Lär mig språk privat Ja, via jobbet på Xbrane Biopharma med konferenser och worshops, liksom att läsa vetenskapliga artiklar inom forskningsfältet bioteknologi. Jag lär mig också nya saker privat, nya språk, senast turkiska, vilket är bra för hjärnan, och jag tittar på TED-talks i ämnen som intresserar mig.

Nathalie (som också pratar grekiska)

Dålig ekonomi stryper Vi har i princip fått gå det vi vill, men i år när kommunens ekonomi är dålig har de strypt möjligheten till utbildning, och det gjordes redan före sommaren. Det konstiga är att det i lönekriterierna finns skrivningar om ansvar för egen utveckling och verksamhetens utveckling.

Miljöinspektören

Självklar del i jobbet

”Nej, jag jobbar på SLL sjukhus i Stockholm. Ingen möjlighet för utveckling. Söker aktivt jobb utanför SLL.”

Självklart. Som akademiker och naturvetare ser jag det som en del av mitt eget ansvar att löpande hålla mig uppdaterad med nyheter inom mitt område, att ha en relevant och ändamålsenlig, egen omvärldsbevakning och aktivt lära mig nya saker.

Lasse

Vi lär varandra Vi kompetensutvecklar varandra inom företaget på ett fantastiskt bra sätt, alla delar med sig av sina kunskaper och ideér . Sen är det ganska ont om kurser och liknande inom mitt område så där är det inte så enkelt, de flesta länder ligger efter Sverige.

Vi på labb går lottlösa

”Absolut inte, allt skall lösas på minsta möjliga tid till lägsta kostnad så att all OH verksamhet går runt.”

Nej! absolut inte! Akademiska sjukhuset i Uppsala fokuserar bara på läkare och sjuksköterskor. Vi som jobbar på labb med analyser och bedömer alla olika typer av sjukdomar får ingenting. Folk kallar oss för labbass. vilket inte finns längre. Sjukhuschefer fokuserar på budget och hyrläkare Utan labb finns inga diagnoser. Även när man tar studielån och höjer sin kompetens själv på egen bekostnad hör man ofta: ”Det spelar inget roll att du har en masterexamen.” Man får ingen löneförhöjning eftersom arbetsgivare inte kan erbjuda annat jobb till dig som har högre utbildningen.

Universitetslektor

Yasi

Nej trots löften Nej. Trots att jobbannonsen för min anställning efterfrågade en viss kompetens, som jag beskrev att jag saknade, så har jag inte fått möjligheten att utbilda mig i den kompetensen. Kurserna är för övrigt gratis.

Klara

Mike

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

Åsa

redaktion@naturvetarna.se

FRÅN WEBBEN:

NATURVETARE TÅGAR FÖR KLIMATET

Bra att ni bevakar Kul att ni lyfter Researchers Desk och de forskare och experter som ingår här. Vi behöver hjälpas åt att konkretisera vad klimatfrågan och de planetära gränserna egentligen handlar om :D Bra att ni bevakar, Naturvetarna.

Erik Huss

Följ oss i sociala medier Här lyfter vi naturvetare och delar med oss av nyheter som är intressanta för naturvetare. Vi utgår från Naturvetarnas vision: Naturvetare skapar världens framtid. Nyttan med facket och den service och de förmåner du har som medlem i Naturvetarna är i fokus.. Lägg märke till vår ansiktslyftning på Instagram. Här är några av våra senaste publiceringar. Vi finns också Facebook, Twitter och Linkedin.

I TOPP -okt på Mest lästa artiklar sep

www.naturvetarna.s

”Det finns ingen anledning att ha klimatångest.” Johan Rockström, direktör vid klimatinstitutet i Potsdam och tidigare chef för Stockholm Resilience Center. Agronom i botten.

1. Ingen tackar dig när du blir sjukskriven (2014) 2. Är det en bra idé att semesterväxla (2017) 3. Duellen: Ska vi bygga hus i trä eller betong? (2014) 4. Agera för klimatet istället för att strejka (2019) 5. Duellen: Borde fler plastprodukter förbjudas? (2019)

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

Naturvetare tågade för klimatet Fredagen den 27 september blev en mäktig manifestation för klimatet. Bara i Stockholm gick sextiotusen människor i tåget. Vi tog rygg på några naturvetare och forskare som vill öka takten i klimatarbetet. Lugnet före stormen. Så kan läget

beskrivas i Kungsträdgården några timmar innan klimattåget drar genom huvudstaden. Vid ”Researchers desk” kan de som vill veta mer om klimatförändringarna få svar. Glaciologen Erik Huss och Frida Bender, docent och lektor vid meteorologiska institutionen på Stockholms universitet ger besked. – Forskarna har varnat långe och nu kan ungdomarna få det att hända. ”Lyssna på forskarna”, är deras budskap, säger Frida Bender. Erik Huss sprudlar av entusiasm. – En härlig final på klimatveckan. Den precis släppta IPCC-rapporten om haven, glaciärerna och bergen visar att det tyvärr är värre än vi trodde. Det jag har jobbat med i decennier har inte påverkat tillräckligt. Nu kan det äntligen bli action, säger han optimistiskt. TREDJE UPPGIFTEN

Han menar att det inte räcker med fakta för att åstadkomma förändring. – Greta Thunberg har gett forskarna draghjälp genom att ha satt kli-

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

”Missionera hellre insikt och hopp än skam, skuld och ångest.” matförändringarna på den politiska agendan, säger Erik Huss. Enligt arrangören Fridays for future deltar 60 000 människor i manifestationen i Stockholm. Många av dem är naturvetare och har hittat

lösningar som gör att de kan vara lediga en fredag eftermiddag. – Jag är här i jobbet och kommunicerar forskning till allmänheten, det som ryms inom universitetens tredje uppgift, säger Frida Bender. HJÄLPER FÖRETAG ATT STÄLLA OM

Erik Huss har friheten att själv välja om han ska delta. Han är verksam i eget företag och är sin egen chef, som han uttrycker det. – Jag hjälper företag att ställa om till hållbara affärsmodeller, Glaciologen Erik Huss och docenten Frida Bender ger besked om klimatet. ↓

Hall å dä r! Kan en CO2-budget rädda klimatet? Fysikern och biologen Martin Wetterstedt vid Uppsala universitet forskar om lokala budgetar för utsläpp av koldioxid.

vilket går hand i hand med affärsnytta och positiv varumärkesutveckling. Som äventyrare älskar han att åka skidor och är engagerad i POW, Protect Our Winters. En organisation som jobbar för att bekämpa klimatförändringarna, genom opinionsbildning och aktiviteter i bergen. Ingen av dem vill fördöma och bidra till att skapa klimatskam. – Världen går inte under om vi missar 1,5-gradersmålet, men det blir besvärligare och effekterna av ett ännu varmare klimat blir värre, anser Frida Bender. INSIKT OCH HOPP

Erik Huss är inne på samma linje. – Missionera hellre insikt och hopp än skam, skuld och ångest. Då lyssnar fler och viljan ökar att göra förändringar. Men är det realistiskt att uppnå fossilfrihet 2045? – Ja, men det bygger på ett tydligt ledarskap som fattar de rätta besluten, i kombination med innovationer, som gör det möjligt att ställa om till hållbara system med förnyelsebar energi som en grundbult, säger de samstämmigt. LEL

Martin Wetterstedt. ↑

– Ja, den kan bidra till att minska utsläppen. Genom att bryta ner den globala koldioxidbudgeten till lokal nivå blir det tydligt vad som måste göras.

Har stort är intresset? – Hittills har ett tjugotal kommuner, regioner och länsstyrelser tagit fram en budget för sina utsläpp av koldioxid. Under hösten står ytterligare några på tur. Hur har ni räknat fram budgeten? – Kommunerna får en budget i relation till hur höga utsläppen är idag. Vi använder mest befintlig statistik från SCB och länsstyrelserna och utgår från territoriella utsläpp, inte det som konsumeras, med undantag från internationella flygresor. Är industrins utsläpp inräknade? – Ja, alla energirelaterade utsläpp ingår i budgeten. Det handlar om allt från tillverkning och byggande till transporter och uppvärmning med fossila bränslen. Lika viktigt är att få invånarna att minska sina privata utsläpp. Hur får man saker att hända? – I till exempel Uppsala samarbetar kommunen med företagen för att minska utsläppen med 14 procent varje år. En budget gör det möjligt att sätta tydliga mål och rigga en organisation för det. Klarar vi Parisavtalet? – Ja, det är möjligt, men det krävs en stor omställning i vår livsstil nu direkt, men det innebär inte att gå tillbaka till stenåldern. För att lyckas tror vi att en koldioxidbudget är ett bra verktyg. Är utsläppen av andra gaser med i budgeten?

Klimattåget fyllde Stockholms gator den 27 september.

– Nej. Även om metan och lustgas är potenta så bryts de ner i atmosfären. Metan är borta efter tio år, medan lustgasen lever vidare ett tag till. Dessa behöver också minska, men hanteras bäst separat eftersom det kumulativa perspektivet inte är relevant, i alla fall inte för metan. LEL

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

Aktuellt

Jessica tog historiskt steg i rymden Som den första svenska kvinna i rymden har Jessica Meir ihop med en kvinnlig kollega tagit sin första rymdpromenad. Uppdraget var inte precis någon ”Walk in the park”. I otympliga rymddräkter och viktlöshet installerade de en ny kraftenhet, som styr hur mycket ström batterierna får från de solpaneler som driver internationella rymdstationen, ISS. Här finns en koppling till årets Nobelpris i kemi. Sedan man började använda moderna litium-jon-batterier slutade den gamla kraftenheten att fungera. Något som de kvinnliga rymdfararna nu har åtgärdat. Det går undan för ISS 40 mil ovanför jorden. På 92 minuter tar de sig ett varv runt jorden i en hastighet av hisnande 28 000 kilometer i timmen, som på grund av tyngdlösheten inte upplevs så snabbt. Som astronaut representerar Jessica Meir USA, men hon har också svenskt medborgarskap, då hennes mamma är från Västerås. LEL

Höjda löner för naturvetare på första jobbet Det lönar sig att utbilda sig till naturvetare. Färsk lönestatistik från fackförbundet Naturvetarna visar att lönen på första jobbet höjdes med 5,5 procent under ett år. – Det är mycket positivt och är den största ökning som vi har uppmätt på flera år. Det visar att arbetsgivare sätter värde på den kompetens som våra med-

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

lemmar har. De har ofta nyckelroller när det gäller innovation och hållbarhet i näringslivet och på myndigheter, säger Per Klingbjer, förbundsdirektör på Naturvetarna. Medlemmar i Naturvetarna har det särskilt väl förspänt. De coachas inför löneförhandlingen med argument och lönestatistik som ger råg dem i ryggen och kan även få stöd under studietiden kring funderingar om arbetsmarknaden samt överlag med att förbereda sig inför arbetslivet. KRISTOFER JERVINGE

SLU-utbildningar förlängs Äntligen blir agronomutbildningen femårig och ger 300 poäng i examensbeviset. Motsvarande förlängning görs nu av de kortare utbildningarna. 180 högskolepoäng, mot tidigare 120, gäller nu för att bli lantmästare, trädgårdsingenjör eller hippolog. Det har Naturvetarna jobbat för länge. De flesta studenter har redan innan förändringen läst så många poäng. Med regeringens beslut blir det tydligare både för studenter och arbetsgivare vad utbildningarna omfattar. – Ändringarna som regeringen har beslutat om ger SLU goda möjligheter att utveckla sina utbildningar och fortsätta ligga i framkant, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson. I ett pressmeddelande slår hon fast att utbildningarna vid SLU är mycket viktiga för de areella näringarnas utveckling i Sverige. LEL

Möten att älska och hata Möten slukar allt mer tid av arbetet och upplevs av många som en tidstjuv. Å andra sidan vill vi inte vara utan dem eller inte bli inbjudna. Forskarna Patrik Hall vid Malmö universitet och Malin Åkerström vid Lunds universitet har grävt i våra möteskulturer. De konstaterar att möten ofta leder till ännu flera möten, där saker ska planeras, diskuteras och följas upp. – Att mötena blir fler är en effekt av att samhället blivit mer komplext och demokratisk. Tidigare var arbetslivet mer hierarkiskt, där chefen själv fattade beslut och delegerade, säger forskarna som har publicerat sina resultat i en bok. Ett tecken på att mötena är för många och långa är när deltagarna börjar knappa på sina mobiler och kolla e-post. Trots kritiken mot möten så menar de att möten är en maktarena, där man får chans att visa för kollegorna vad man har gjort och presterat. – Bara att bli kallad på möten är liktydigt med att vara en efterfrågad och viktig person, säger de. LEL

DUELLEN Borde fler plastprodukter förbjudas? Sugrör och bomullspinnar i plast är exempel på produkter som kommer att förbjudas i EU 2021. Nu vill Miljöpartiet gå ett steg till och förbjuda fler plastprodukter. Moderaterna ser andra lösningar för att minska föroreningarna av plast i haven.

NEJ

MARIA GARDFJELL, riksdagsman och miljöpolitisk talesperson för Miljöpartiet

LOUISE MEIJER, riksdagsman och miljö- och klimatpolitisk talesperson för Moderaterna

Ditt viktigaste skäl till att fler plastprodukter borde förbjudas?

Ditt viktigaste skäl till att inte fler plastprodukter ska förbjudas?

Engångsprodukter av plast kan ersättas med flergångsmaterial, vilket kan minska nedskräpningen och användning av ej förnybara naturresurser. En överenskommelse i EU innebär att plastbestick, plasttallrikar, plastsugrör, bomullspinnar i plast, matbehållare i polystyren, oxo-nedbrytbar plast ska förbjudas 2021.

Moderaterna vill att användningen av plast ska minska, och att biobaserade produkter ska ersätta fossilbaserade. Plast är samtidigt ett mycket användbart material i många sammanhang. Innan mer plast förbjuds bör vi säkerställa att förbuden gör verklig nytta för klimatet och miljön, och att det finns alternativa produkter.

Vilka fler plastprodukter skulle kunna förbjudas?

I Januariavtalet har de fyra ledande partierna kommit överens om att se över hur Sverige kan ligga i framkant. Utöver dessa produkter ska vi även titta närmare på plastmuggar och konstgräs för att ta några exempel. Spridning av mikroplaster är ett särskilt stort problem med tanke på hälsoaspekterna. Utfasning kan ske även med andra styrmedel.

Vi står bakom EU-direktivet om att förbjuda vissa engångsartiklar i plast. Men innan nya förbud införs vill vi att effekten av befintliga förbud för miljön och klimatet analyseras noggrant.

Finns alternativa material till plast i dag?

Det finns alternativ i form av biobaserad plast och möjligheten att byta ut plastprodukter mot motsvarigheter ibland annat trä. Men i dag står bioplast bara för runt en procent av världsmarknaden. Men mycket återstår för att utveckla billigare alternativ.

Ja, men i många fall kommer produktutveckling och innovation behövas.

”Engångsprodukter av plast kan ersättas med flergångsmaterial.”

Ser du andra möjligheter att förhindra att plast sprids i haven?

Hushållsnära insamling är en mycket viktig åtgärd för att öka källsortering och insamling. Vi välkomnar att FN-mötet inom Baselkonventionen har beslutat att den globala handeln med plastavfall ska regleras hårdare. Genom detta kan man minska stora deponier av plastavfall i utvecklingsländerna.

Finns alternativa material till plast i dag?

”Mycket återstår för att utveckla billigare alternativ.”

Ser du andra möjligheter att förhindra att plast sprids i haven? Moderaterna vill öka insatserna för att minska plasten i havet både i vårt närområde och globalt. I Östersjön vill vi öka det regionala samarbetet och förbättra tekniken i reningsverken för att minska förekomsten av mikroplaster och andra farliga ämnen. Globalt vill vi öka klimatbiståndet för att minska nedskräpningen i de länder och vatten där problemen med plast är som störst.

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

MÅNADENS FRÅGA

Får du den kompetensutveckling du behöver? Att hålla sig uppdaterad med ny kunskap är den bästa tryggheten. Men långt ifrån alla lever upp till devisen ”Det livslånga lärandet”. Nu undrar vi om du går kurser eller förkovrar dig på annat sätt för att vara attraktiv på arbetsmarknaden. Läs kommentarer från webben på sid 6. Kommentera på www.naturvetarna.se/manadens-fraga-kompetensutveckling

Det finns alltid något att flinslipa.

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

Avsätt tid för lärande När hjulen rullar allt snabbare blir kompetensutveckling ännu viktigare, både för arbetsgivaren och individen. Tryggheten ligger i den egna kompetensen, och inte i en fast anställning. Det livslånga lärandet är mer angeläget än någonsin. – Rätt kompetensutveckling stärker dig och den verksamhet som du jobbar i. Kanske du vill vässa din expertis eller bredda dig och axla nya arbetsuppgifter, säger Johan Runesson, karriärrådgivare på Naturvetarna. Han tipsar om att ha en plan och ta ut en kompassriktning. Samtidigt ska man vara öppen för det spontana och greppa tillfället om chansen dyker upp längs vägen. Med en plan menar han att det är lättare att göra genomtänkta val. Hur ska jag tänka för att stärka min kompetens? – Ta gärna hjälp av ett externt bollplank för att klargöra vilka drivkrafter och ambitioner du har. Det är lika viktigt att titta utåt. I det ligger att ta del av trender och ny teknik, som digitalisering, AI, gig-ekonomin och annat som kan påverka dig i arbetslivet. Att innovativa företag satsar på att utveckla sin personal kan inspirerar andra. Till exempel har Google tagit fram en guide till livslångt lärande. – Sverige står inför en omställning som innebär stora möjlighe-

ter, men också utmaningar på arbetsmarknaden. Fler bör arbeta tillsammans och rusta människor i livslångt läJohan Runesson. ↑ rande och de färdigheter som kommer att efterfrågas, säger Anna Wikland, Sverigechef på Google. Guiden innehåller tips och ger dig verktyg för kontinuerligt lärande. Några råd är att börja med något lustfyllt och bygga på. Ta hjälp av online-kurser och schemalägg ditt lärande. En del kompetensutveckling kan man utföra på egen hand utan att det kostar arbetsgivaren en krona, mer än arbetstiden. Men ibland finns också behov av att gå kurser och delta i nätverk. Hur ska jag argumentera? – Fokusera aldrig på kostnaden, utan på vad du vill uppnå. Varför behöver du gå kursen eller ingå i nätverket? Vilket värde har det för er verksamhet? Kanske du kan göra en enklare projektplan för hur din kompetensutveckling kan bidra till verksamheten.

”Ta del av trender och ny teknik, som digitalisering.” Om tiden inte räcker till? – Tiden får inte vara ett hinder för lärande. Om du ska utveckla dina kompetenser behöver du och din chef gemensamt se till att tid frigörs för det. LEL

Har jag rätt till kompetensutveckling? Ansvaret för kompetensutveckling delas mellan arbetsgivare och medarbetare. Men det finns inga lagar som styr det. I vissa kollektivavtal finns skrivningar om kompetensutveckling som gör att facket kan ställa generella krav. Ett tips är att i det enskilda anställningsavtalet få in att arbetsgivaren ska erbjuda kompetensutveckling så att du klarar jobbet och kan utvecklas i din yrkesroll. Ta upp frågan om behov av kompetensutveckling vid medarbetarsamtalet.

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

”Det som gjort mänskligheten den största nytta.” Alfred Nobel

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

I fokus

De som tar Nobelprisen vidare De upptäckter som belönas med Nobelpris i år har öppnat upp nya forskningsfält. Här möter du några svenska forskare som använder den kunskapen i jakten på nya landvinningar. TEXT: Lars-Erik Liljebäck

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

KEMI

Kraftfulla batterier gav kemipris Har du en mobil på fickan? Då drar du nytta av de tre forskarnas upptäckter som belönas med 2019 års Nobelpris i kemi. Det handlar om batterier, som bygger på litiumjoner. De har gjort elbilen möjlig, liksom att lagra energi från sol och vind. – Jätteroligt att priset går till ett aktuellt forskningsområde, som också är viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv när samhället ska ställa om till fossilfrihet, säger Daniel Brandell, professor i materialkemi vid Uppsala universitet. Han koordinerar en av Europas ledande forskningsmiljöer för utveckling av batterier. Forskningen vid Ångström Advanced Battery Centre är uppbyggd runt litium-jon-batteriet. Att det är hett vittnar tillväxten om. För tio år sedan var de 20 personer, i dag är de 80. STARTADE MED OLJEKRISEN

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

MÅNGA UTMANINGAR

Daniel Brandell Yrke: Professor i materialkemi, Uppsala universitet. Utbildning: Fil. dr i kemi, dessförinnan Naturvetarprogrammet, Uppsala universitet. Drivkrafter i forskningen: Att bidra till en hållbar utveckling, förse samhället med kompetens, samt lära och förstå bättre. Kopplar av med: Att vara i Blekinge skärgård.

F OTO: DAVI D NAY LO R

Upptäckten gjordes inte över en natt, utan har vuxit fram genom gedigna forskningsinsatser under lång tid. En av pristagarna är 97 år och den äldsta som någonsin har fått Nobelpris. Ur kriser föds möjligheter, brukar man säga. Så också i det här fallet, med oljekrisen på 1970-talet som gjorde att en av pristagarna, Stanley Whittingham, utvecklade en metod som kunde leda till fossilfri energiteknik med litiumjoner. Men det batteriet hade sina brister.

John Goodenough tog batteriet ett steg till genom att använda koboltoxid i katoden, vilket banade väg för mer kraftfulla batterier. Akira Yoshino förfinade tekniken ytterligare, vilket gjorde att batterierna blev mindre och kunde laddas ett hundratals gånger innan de hade förlorat sin prestanda. – Genombrottet kom 1991 då batteriet kom ut på marknaden och förändrade tillvaron för många, säger Daniel Brandell.

Nu jobbar hans forskargrupp med att utveckla batteriet ytterligare. Och utmaningarna är många. – Vi tar fram nästa generations material för litium-jon-batterier. Litium gör ett stort miljöavtryck och återvinningen behöver bli bättre. Vår roll är att designa innehållet så att de blir lättare att återvinna. De tittar på ny batterikemi, bland annat sådant som är natriumbaserat, liksom organiska material, svavelföreningar och biobaserade elektrolyter. I fordon är det fastfasbatterier med högre energitäthet som gäller. Fokus ligger på hållbarhet, och då inte bara sett till miljö, säkerhet och ekonomi.

G R A F I K: J O HA N JA R N ESTAD / TH E R OYAL S W E D I S H ACAD E MY O F S C I E N C E S

I fokus

”Utmaningen är att minska mängden kobolt i fordonsbatteri till förmån för bland annat

organiskt material.”

– Lika viktigt är social hållbarhet. Utvinningen av kobolt eldar på konflikter i centrala Afrika. Utmaningen är att minska mängden kobolt i fordonsbatterier till förmån för bland annat organiskt material, som än så länge inte är lika energitäta och stabila. RASANDE FART

Ångström Advanced Battery Centre samarbetar redan i dag med fordonsindustrin. Utbytet med industrin kommer att öka när Northvolt har kommit igång med sin tillverkning av batterier i Sverige. Utvecklingen av batteriteknik går med rasande fart. De personbilar som ligger i täten går upp till 50 mil på en laddning, men då är batteriet stort. – Om tio år tror jag att ett batteri av samma storlek går 50 procent längre, alltså 75 mil på en laddning, med samma batteristorlek. Även vid

lagring av sol- och vindenergi behöver kapaciteten öka. När får vi se de första elflygplanen i drift? – Här krävs specifik batteriteknik, där vikten är kritisk. Säkerheten får man inte heller tumma på. Men räkna inte med att charterflyget till Kanarieöarna är elektrifierat om tio år. Det kan handla om små flygplan med plats för tio personer på korta sträckor, typ till över Östersjön till Finland. Ännu ett tecken på att detta är ett hett forskningsområde är att battericentret i Uppsala har lyckats med sin finansiering. Några av bidragsgivarna är Wallenbergstiftelsen, European research council, Energimyndigheten, Vinnova, VR och Horizon 2030.

Ett hållbart kretslopp där batteriet laddas, töms på energi och laddas igen. ↑

Pristagarna i kemi är: John B. Goodenough, född 1922. University of Texas at Austin, USA. M. Stanley Whittingham, född 1941, professor vid Binghamton University, State University of New York, USA. Akira Yoshino, född 1948 , professor vid Meijo University, Nagoya, Japan. För utveckling av litiumjonbatterier. Prissumma: 9 miljoner svenska kronor, delas lika mellan pristagarna.

FYSIOLOGI OCH MEDICIN

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

MEDICIN

Medicinpris banar väg för nya behandlingar Upptäckten har gett professor Sven Påhlman ett verktyg i sin forskning. Han leder en forskargrupp vid Lunds universitet som i förlängningen kan ge nya behandlingar mot vissa cancerformer. – Helt rätt och välförtjänt, utbrister Sven Påhlman. Upptäckten har öppnat en ny värld för oss och är mycket betydelsefull. Han förklarar att upptäckten har gett förståelse för kroppens grundläggande fysiologi och har lett fram till nya lovande strategier för att bekämpa blodbrist, cancer och många andra sjukdomar. Syrets betydelse har man vetat om länge, men hur cellerna känner av och anpassar sig till syrets tillgänglighet var länge okänt. Nu har alltså forskarna på molekylnivå visat hur mekanismerna fungerar. TJUGO ÅR PÅ NACKEN

Vid Karolinska institutet vittnade Nobelförsamlingen om glädjen hos pristagarna när de blev uppringda. Lika glada blev de över att dela priset med två andra forskare vid olika universitet. Framgångsrik forskning bygger på samarbete över nationsgränserna. Upptäckten som har runt tjugo år på nacken visar hur cellerna producerar mer blodkärl och röda blodkroppar när man vistas på hög höjd. Det förklarar varför många idrottsmän i uthållighetssporter tränar på hög höjd inför ett mästerskap. – Kroppen reagerar på motsvarande sätt vid en hjärtinfarkt och kompenserar syre-

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

Sven Påhlman Yrke: Seniorprofessor i molekylär medicin, Lunds universitet. Utbildning: Fil. dr biokemi, docent i tumörbiologi. Drivkrafter i forskningen: Att följa upp det oväntade resultatet och att förstå cancerprocesser på ett övergripande plan. Kopplar av med: Botanik, konst och postal historia.

bristen genom att nybilda blodkärl, förklarar Sven Påhlman. AGGRESSIVA TUMÖRER

I sin forskning har han och hans forskargrupp kartlagt ett protein som gör tumörer mer aggressiva vid syrebrist. Neuroblastom är en ovanlig cancerform som varje år drabbar runt tjugo barn i Sverige. Hos vissa försvinner sjukdomen av sig själv och kräver ingen behandling. Men lika många insjuknar av aggressiva tumörer. En hypotes är att proteinet HIF2 spelar en nyckelroll. När tumören utsätts för syrebrist bildas nya blodkärl under påverkan av HIF2 och gör den mer aggressiv. – I vår forskning har vi visat att tumören då skapar celler som liknar stamceller och blir mer aggressiva och kan i värsta fall bilda metastaser. Hög förekomst av HIF2 ger fart på sjukdomen. Så utmaningen är att hämma HIF2? – Ja, det är hypotesen. Vi har visat att tumörstamcellerna som bildas är plastiska och går mellan omoget och moget stadium. Sven Påhlman förklarar att man försöker hindra att tumörcellerna mognar och blir aggressiva stamceller. Om de inte mognar förblir de så kallade bulkstamceller som går att behandla. När blir detta verklighet? – Det ligger i framtiden och våra resultat väntar på att bli publicerade, säger han optimistiskt.

I fokus

Pristagarna i fysiologi eller medicin är: Priset på 9 miljoner kronor delas mellan: William G. Kaelin jr, vid Harvard university Sir Peter J. Ratcliff vid University of Oxford, Storbritannien Greg L. Semenza, vid John Hopkins School of Medicine, USA För upptäckten av hur cellen känner av och anpassar sig till tillgång på syre. Forskarna har på molekylnivå visat hur mekanismerna fungerar när till exempel antalet blodkropper ökar när man befinner sig på hög höjd med lite syre. ↑

FY S I K

Fysikpris för ny syn på rymden Pristagarna har ställt alla teorier om rymden på ända. Rymdfysikern Mats Holmström på Institutet för rymdfysik i Kiruna drar nytta av det i sin forskning om exoplaneter. Alla kan vi fascineras av stjärnorna på himlen. De flesta känner igen Karlavagnen och några fler stjärnbilder. Men få vet om att det kretsar planeter runt de flesta stjärnor. För upptäckten av en planet i en bana kring en solliknande stjärna utanför vårt solsystem har två forskare tilldelats 2019 års Nobelpris i fysik. Upptäckten, som gjordes 1995, star-

tade en revolution inom astronomin. Hittills har över fyra tusen så kallade exoplaneter hittats i Vintergatan. Och hela tiden upptäcker man nya, bland annat tack vare bättre mätutrustning. – Helt rätt pristagare. Många har väntat på ett Nobelpris inom det här området, säger Mats Holmström, docent i rymdfysik på Institutet för rymdfysik i Kiruna. CHANS TILL LIV

Vid sidan av sin forskning om planeterna i vårt solsystem studerar han hur exoplaneter samverkar med stjärnvindar.

– Vi vill veta hur atmosfären runt exoplaneterna påverkas av stjärnvindarna. Det har vi bland annat nytta av i forskningen om planeterna i vårt eget solsystem. Han förklarar att det handlar om geologiska tidsskalor, alltså inget som händer under en mansålder. Man vill bland annat veta hur atmosfären har förändrats under solsystemets utveckling. Närvaro av atmosfär och planeter som kretsar på lagom avstånd från sin stjärna ger chanser till liv. – Det skulle kunna finnas flytande vatten, som är en förutsättning för liv,

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

G R A F I K: J O HA N JAR N ESTAD / TH E R OYAL S W E D I S H ACAD E MY OF SCI E NCES

I fokus

på exoplaneter, säger han optimistiskt. 95 PROCENT I MÖRKER

Den uppfattningen delar han med James Peebels. Om det finns liv vågar han inte uttala sig lika säkert om. – Vissa tror det, säger han i en telefonintervju när Nobelpriset tillkännages av Kungl. Vetenskapsakademien. Han fick priset för teoretiska upptäckter inom fysikalisk kosmologi. Hans teoretiska ramverk, som han har utvecklat sedan mitten av 1960-talet, ligger till grund för vår bild av universum. Tidshorisonterna är hisnande och startade med big bang för nästan 14 miljarder år sedan. Än i dag finns strålning från den tiden kvar runt om oss. James Peebles har tolkat dessa avtryck och upptäckt nya fysikaliska processer. – Det finns mycket kvar att utforska av universums mörka materia och energi, som utgör 95 procent av universum, säger James Peebles. Resterande 5 procent är sådant vi känner som bygger upp allt från stjärnor och planeter till växter och människor här på jorden. Men hur kan man upptäcka exoplaneter? – I dag använder man den så kallade transitmetod, där man tar bilder med teleskop från en rymdsond. Om ljusstyrkan från en stjärna avtar med en viss regelbundenhet drar man slutsatsen att en

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

Det var runt stjärnan pegasi som två av pristagarna i fysik var först med att upptäcka en exoplanet. ↑

exoplanet kretsar runt stjärnan, säger Mats Holmström.

Mats Holmström Yrke: Forskare vid Institutet för rymdfysik i Kiruna. Utbildning: Docent i rymdfysik, Umeå universitet, teknologie doktor i numerisk analys, Uppsala universitet. Drivkrafter i forskningen: Att förstå hur saker i vårt solsystem fungerar. Kopplar av med: Längdskidåkning och löpning.

Nobelpristagarna i fysik är: James Peebles, född 1935, Albert Einstein Professor of Science vid Princeton University, USA. För teoretiska upptäckter inom fysikalisk kosmologi. Delar priset med: Michel Mayor, född 1942, professor vid Université de Genève, Schweiz. Didier Queloz, född 1966, professor vid Université de Genève, Schweiz och University of Cambridge, Storbritannien. För upptäckten av en exoplanet i bana kring en solliknande stjärna.

Siffran Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, står som värd för projektet, som bland annat stöds av Naturvetarna. Även om investeringarna i FoU har ökat i absoluta tal, så ser det inte lika ljust ut som andel av BNP. Nu ökar konkurrensen om investeringar och kompetens på den globala arenan.

100

Skatter, utbildningssystem och möjligheter att rekrytera talanger från andra länder ges låga betyg av företagen i undersökningen. Brist på bostäder gör också Sverige mindre attraktivt för FoU-investeringar.

Samverkan och mobilitet lyfts fram som andra viktiga framgångsfaktorer. Även om Sverige får rätt höga betyg finns en oro hos bland annat Anna Sandström, HR vid Astra zeneca, för att samarbetet med akademin är på väg att urholkas.

156 miljarder kronor, motsvarande 3,4 procent av BNP, investeras i dag i FoU i Sverige. På det ligger Sverige trea i världen. Huvuddelen av investeringarna, 2,43 procent, står industrin för, medan staten bidrar med lite mindre än en procent av BNP.

Sedan är frågan om den kompetens som finns i Sverige utnyttjas till fullo, eller om det är ett glapp mellan befintlig kompetens och den kompetens som näringslivet behöver. Bara 10 procent av Naturvetarnas disputerade medlemmar arbetar med FoU inom privat sektor, enligt en färsk undersökning från Naturvetarna.

TEXT: Lars-Erik Liljebäck

h Tillgång på kompetens är en nyckm ta ar i so n r elfråga för om företagen ska iner t på är tem dex t e a s n in vestera i FoU i Sverige eller utomgs pen atts till i den nya barom, räkn ckli live på Fo e e U-klimatet i Sverig h utv ts in lands. Två av fem företag tycker c veste o ringar i forskning att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera FoU-personal i Sverige, ”Sverige hävdar sig väl internationellt enligt en undersökning från IVA. Det gäller särskilt inom AI, där företagen när det gäller FoU. Men klarar vi att ta nästa uppger att de finns brister både i språng? Vi måste prata mer utbildning och forskning. Många forskning i Sverige.” vill se en mer snabbfotad högskola, som bland annat Helene Hellmark Knutsson, fångar upp digitalisering riksdagsledamot (S) och tidigare och robotisering, likminister för högre utbildning och som nya tekniker forskning som CRISPR.

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

10tips

Skaffa dig koll.

Arbeta länge.

Säkra upp tjänstepensionen.

Sätt dig in i hur pensionssystemet fungerar. I botten ligger den allmänna pensionen, som består av en fast del och en premiedel. Till premiepensionen kan du själv placera ditt pensionskapital eller inte välja alls, vilket hittills har visat sig vara en bra strategi. Den allmänna pensionen byggs på med tjänstepension och ett eventuellt privat sparande.

Principen är att ju längre du jobbar desto högre blir pensionen. I dag har du rätt att jobba kvar tills du fyller 67 år. Nästa år, 2020, höjs LAS-åldern till 68 år. Du fortsätter att tjäna in pengar till den allmänna pensionen, samtidigt som antalet år som pensionen ska fördelas över, blir färre.

Fråga efter kollektivavtal när du börjar på ett nytt jobb. Om det finns behöver du inte oroa dig, vilket det alltid gör inom offentlig sektor. Då har du tjänstepension, som din arbetsgivare betalar varje månad. Tjänstepensionen är viktig och kan komma att utgöra en stor del av din pension. Ju mer du tjänar desto viktigare är tjänstepensionen.

KOLLEKTIVAVTAL ÖNSKAS

Då måste du själv kolla upp vad som gäller. Många arbetsgivare tecknar

egna pensionslösningar för sina anställda. För dem som har kollektivavtal sätter arbetsgivaren som regel in motsvarande 4,5 procent av månadslönen till tjänstepensionen (ITP1). På lönedelar över 40 250 kronor (2019) avsätts ofta 30 procent till tjänstepension. Avsättningar i den storleken bör arbetsgivaren göra för att komma upp i kollektivavtalets nivå.

Om du inte har tjänstepension.

För att slippa bli fattigpensionär bör du ha ett eget sparande som kompenserar för utebliven tjänstepension. Det kan vara allt från den egna fastigheten till investeringssparkonto, ISK. Om du själv betalar din tjänstepension är ett tips att ta upp det i löneförhandlingen och bli kompenserad för det lönemässigt.

N AT U RV E TA R E N

Tjänstepension

Allmän pension

Inget kollektivavtal.

Eget sparande

5 / 2019

iep

sio

Så höjer du din pension När du själv placerar ditt sparande i fonder, som premiepensionen och eget pensionssparande, ska du välja låga avgifter. Höga avgifter urholkar ditt sparande på lång sikt. Ett bra riktmärke för fondsparande är 0,4 procent.

Välj låga avgifter.

Om du vill dryga ut din pension eller planerar att gå i pension tidigare kan du öka ditt sparande via löneväxling. För att det ska löna sig bör din bruttolön vara över 43 309 kr efter löneväxling. Via din arbetsgivare växlar du in en del av din bruttolön till extra tjänstepension. Det beloppet betalar du skatt på när du tar ut pensionen, då skatten är lägre.

En tumregel är att ju längre tid du har kvar till pension desto högre risk i ditt sparande. Med en längre sparhorisont spelar tillfälliga nedgångar mindre roll. Fundera på vilken risknivå du kan leva med.

g Hö k s i r

Ett enkelt sätt att höja sin pension kan vara att ta bort efterlevandeskyddet, som ingår i tjänstepensionen och ger dina efterlevande pengar om du dör. Men se över din situation noga innan du fattar ett sådant beslut.

Vill du veta hur mycket du får i pension? Gå till www.minpension.se

Gambla eller satsa på säkerhet?

Fundera på efterlevandeskydd.

PTK har en bra rådgivningstjänst för privatanställda: secure.radgivningstjanst.se. Kommuner och regioner: www.kpa.se

Spara extra med löneväxling.

g Lå sk ri

För dig som jobbar i staten: www.kapan.se och www.spv.se

Ta hjälp av experter.

9. 10.

TEXT: Lars-Erik Liljebäck N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

Blir din nästa kollega en robot? Jobb försvinner och andra tillkommer. AI, digitalisering och gig-ekonomi påverkar arbetslivet redan i dag. De studenter vi pratade med sätter trygghet högt på önskelistan. TEXT:

Lars-Erik Liljebäck

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

FOTO ROBOTBILDER: TEKNISKA MUSEET

Reportage

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

För att kunna satsa helhjärtat på handboll pluggar Lynx Beverskog på distans. Han går tredje terminen på Linnéuniversitetet och siktar på en kandidatexamen i skoglig förvaltning. – Det passar mig perfekt. Den digitala tekniken gör det möjligt att läsa kurser online. Vi har chattforum och håller föredrag via Skype. Nackdelen är att de sociala kontakterna, öga mot öga, blir färre. Den trenden ser vi också i arbetslivet. – Vi blir alltmer flexibla och ägnar mindre tid på arbetsplatsen. Tekniken gör att många jobbar hemma av olika skäl. Det kan handla om att spara restid elStefan Fölster. ↑ ler att man inte trivs i kontorslandskapet. Den fysiska arbetsplatsen blir mer en plats

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

Missa inte robotutställning på Tekniska museet, som pågår till och med 15 mars 2020. →

Nya jobb i spåren av robotiseringen En färsk rapport från OECD (en sammanslutning för 35 av världens rika länder som samarbetar om ekonomisk utveckling) visar: Antalet industrirobotar har tredubblats under de senaste tre decennierna. Samtidigt har sysselsättningen ökat i de flesta OECD-länder. I Sverige har sysselsättningsgraden ökat från 75 till 78 procent under de senaste åtta åren. 14 procent av jobben inom OECD kan bli automatiserade och 32 procent kommer att förändras signifikativt. Ny teknik skapar nya jobb och ökar produktiviteten. Men många vuxna saknar kompetens inom främst datoranvändning. På två decennier har andelen jobb som kräver hög kompetens ökat med 25 procent.

för möten, säger Stefan Fölster, nationalekonom och chef för Reforminstitutet. DRÖNARE HJÄLPER

AI påverkar också själva arbetet och hur det utförs. Drönare har till exempel blivit ett viktigt hjälpmedel vid inventering och planering i skogsbruket. Förarlösa skogsmaskiner och automatiserade sågverk lär vi få se mer av. – Det förändrar mitt framtida arbete och innebär mer tid framför datorn. Det är på gott och ont. Precisionen blir bättre och effektiviteten ökar, men jag får vara mindre ute i fält, säger Lynx Beverskog. Växlingen mellan att vara i skogen och på kontor, var en anledning till att han valde skogsbranschen. De flesta yrkesgrupper kan räkna med mer skärmtid. När allt digitaliseras uppstår nya ärendeflöden. Ett exempel är skattemyndigheten där lastpallarna med deklarationsblanketter har försvunnit.

Reportage

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

Reportage

Redan i dag är det möjligt att få möta en robot på anställningsintervjun. ↓

– De digitala högarna syns inte och det är risk för att man tappar överblicken och att arbetet inte blir lika påtagligt, säger Jan Gulliksen, professor i människa-datorinterJan Gulliksen. ↑ aktion vid KTH. Det, tillsammans med ökad skärmtid, menar han gör att den digitala arbetsmiljön måste utvecklas, där digitala skyddsronder kan behövas. – När många blir bundna vid datorn måste systemen fungera. Lika viktigt är att till exempel Arbetsmiljöverkets föreskrifter om bildskärmsarbete följs. Det är så lätt att fastna i ärendeflöden utan att kunna påverka sin egen arbetssituation, säger Jan Gulliksen.

”Allt kan inte digitaliseras, utan det mänskliga omdömet och ögat behövs.” GÅR PÅ DJUPET

Vi återvänder till studenterna som vi träffar över en fika på Biomedicinskt centrum i Uppsala. Ardea Beverskog är inriktad på infektionsbiologi och Katherin Vallejos har bioteknik som huvudspår. – Det kommer ny medicinteknik hela tiden, som innebär att jobben förändras. Mycket rutinarbete som tidigare utfördes manuellt har automatiserats, eller kommer att göra det. Jag välkomnar den utvecklingen som gör att man som forskare får tid att gå på djupet, säger Ardea Beverskog, som har planer på att doktorera. Katherin Vallejos, som mer är sugen på att jobba i näringslivet, delar den bilden. – Även delar av labbarbetet förändras med mer simuleringar i datorn. Men allt kan inte digitaliseras, utan det mänskliga omdömet och ögat behövs, säger hon. ROBOT INTERVJUAR

Studenterna är inte främmande för att i framtiden ha en robot som kollega. Redan i dag finns det en robot som gör anställningsintervjuer. Idén är att skapa en mer faktabaserad urvalsprocess och inte gå på magkänsla. – Ingen vill ha ögonkontakt längre, säger Lynx Beverskog skämtsamt. Jag skulle kunna tänka mig att bli intervjuad av en robot. Även Ardea Beverskog och Kathrin Vallejos är öppna för det och ser fördelarna, i alla fall i en första gallring innan de personliga intervjuerna görs.

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

Katherin Vallejos, Lynx Beverskog och Ardea Beverskog välkomnar utvecklingen. ↓

Fler behöver lära mer Behovet av kompetensutveckling är gigantiskt. OECD förespråkar ett delat ansvar mellan staten, arbetsgivarna och individen. Trenden att allt färre är fackligt anslutna oroar OECD. Sverige lyfts fram som ett föredöme, där fack och arbetsgivare i kollektivavtalen kommer överens om lösningar som gör det möjligt för individen att ställa om och lära nytt. Gig-ekonomin växer i många länder inom OECD, men utgör inte mer än 0,5-0,7 procent av alla jobb. Var sjunde har eget företag.

Stefan Fölster har studerat hur AI används i hälso- och sjukvården. – Jag ser ett glapp mellan vad som görs och vad som är möjligt att göra. Det finns en tröghet i den politiska och organisatoriska beslutsprocessen. Han menar att man kan utveckla mer, men att det tar tid, bland annat att ta fram digitala remissystem, där patienterna själva matar in värden i en dator. Detsamma gäller digitala patientjournaler, som skyddar den personliga integriteten. DIGITAL RESA

Även labben har en digital resa att göra för att öka pålitligheten i

diagnostiken och förbättra övervakningen, bland annat för att förhindra att prov förväxlas. – Den medicinska behandlingen hänger med bättre. Ett bra exempel är att sjukvården har blivit bättre på att hitta cancertumörer och ställa rätt diagnos. Den utvecklingen drivs av företagen inom medicinteknik, säger Stefan Fölster. Ingen av studenterna är oroliga för att deras framtida jobb kommer att försvinna. Men de är medvetna om att AI kommer att förändra arbetets innehåll. – Allt görs

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

digitalt i dag. Det går smidigare och snabbare att beställa mat online, liksom att betala räkningar. Vem besöker en bank i dag? säger de samstämmigt. Men det finns också risker. – Det som händer inom försvaret kan bli en säkerhetsrisk. Länder kommer att bygga robotar som själva fattar beslut. Bara i USA finns elva tusen drönare i drift. Hittills har den funktionen inte använts. Men om de hotas kommer de att skjuta först, säger Stefan Fölster. TRYGGHET VÄGER TUNGT

Vi glider tillbaka till hur arbetsmarknaden kommer att påverkas. För studenterna är

En svensk forskare har varit med och tagit fram algoritmer som gör det möjligt för en robothand att lösa Rubiks kub. →

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

”Länder kommer att bygga robotar som själva fattar beslut.” trygghet och kollektivavtal viktigt, men de kan tänka sig att jobba på andra sätt om de har en affärsidé, som håller. Katherin Vallejos håller inte riktigt med. – Att jobba med korta uppdrag i eget företag eller i annan form är inget för mig. Jag vill inte vara gift med jobbet och slita ut mig i förtid. För mig är fritiden viktig. Den så kallade gig-ekonomin växer. Hittills har det främst gällt okvalificerade arbetsuppgifter,

Reportage

Robotar som interagerar med människor är på frammarsch.

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

Reportage

som att köra ut pizza. Men en ändring verkar vara på gång inom mer kunskapsintensiva branscher. – På de digitala plattformarna möts uppdragsgivare och uppdragstagare anonymt. Begränsade uppdrag för till exempel programmering, översättningar och ekonomihantering kan gig-ekonomin passa bra för, särskilt i en lågkonjunktur, säger Stefan Fölster. GIG-EKONOMI UTMANAR

Men många arbetsgivare vill också knyta sina anställda till sig, menar Stefan Fölster. Det gäller bland annat affärsutvecklare och innovatörer. – Man vill inte att idéer och affärshemligheter ska läcka ut. Å andra sidan har vi sett att företag som håller för hårt i sina anställda inte har lyckats så bra, då de missar impulser utifrån.

Den nya gig-ekonomin utmanar den rådande ordningen på arbetsmarknaden. – Plattformsföretagen är ett välkommet bidrag till innovation, flexibilitet och jobbskapande. För oss är det viktigt att de erbjuder bra villkor för våra medlemmar och att vi utvecklar spelreglerna på arbetsmarknaden så att det passar våra medlemmar oavsett uppdragsform, säger Per Klingbjer, förbundsdirektör Per Klingbjer. ↑ på Naturvetarna. Han menar att kollektivavtalen utgör grunden för socialt ansvarstagande och är ett verktyg för arbetsgivarna att göra rätt.

Flexibilitet går före guldklocka. ↓

Håll tungan rätt i mun Artificiell intelligens, AI Artificiell intelligens är intelligens som uppvisas av maskiner, till skillnad från naturlig intelligens som uppvisas av människor och andra djur. Det är också namnet på det akademiska studieområde som studerar hur man skapar datorer och datorprogram med intelligent beteende. Automatisering Införande av steg i en process som gör att processen mer eller mindre går av sig själv. Ofta handlar automatisering om tillverkning, men det kan även gälla andra typer av processer, som tågtrafikens automatiska signal- och övervakningssystem.

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

Digitalisering Innebär att information översätts till ett matematiskt språk, bestående av ettor och nollor, som datorer och dataprogram kan hantera. Digitalisering beskrivs också som processen där den digitala informationen används för att förändra arbetssätt och processer. Gig-ekonomi Fasta anställningar ersätts av tillfälliga gig, där fokus ligger mer på flexibilitet, effektivitet och spetskompetens än på guldklockor och lojalitet. Det är den digitala tekniken som gör

gig-ekonomin möjlig. En plattform där arbetstagare och arbetsgivare möts anonymt för utbyte av tjänster. Robotisering Kan definieras som utbytet av en person till en robot, det vill säga när en robot tar över uppgifter som tidigare skötts av en människa. Andra menar att det handlar om automatisering av en process med hjälp av robotstyrda verktyg.

FRÅGA JURISTEN Här får du svar på vanliga frågor om din vardagsjuridik, tack vare Naturvetarnas samarbete med försäkringsbolaget HELP.

Kan min hyresgäst säga upp bostaden i förtid? Jag har hyrt ut min bostadsrätt i andra hand och nu hävdar min hyresgäst att den avtalade uppsägningstiden om tre månader inte är giltig, utan att den ska vara en månad. Vad gäller egentligen? Jag undrar också om depositionen. Hyresgästen har råkat förstöra bänkskivan i köket, hur mycket kan jag behålla av depositionen?

När du hyr ut din bostadsrätt i and-ra hand är det lag om uthyrning av egen bostad som gäller. Där framgår det att hyresgästen får säga upp avtalet till månadsskifte som inträffar tidigast efter en månad från uppsägningen. Det framgår också att avtalsvillkor som är till nackdel för hyresgästen är utan verkan. Eftersom ni har avtalat om tre månaders ömsesidig uppsägningstid är ert avtal till nackdel för hyresgästen och därför utan verkan. Det är alltså en månad som gäller. Skulle du själv säga upp avtalet gäller dock tre månader. Deposition regleras inte i hyreslagen, men det framgår att hyresgästen ska vårda lägenheten väl och är skyldig att ersätta all skada som han eller hon har orsakat, av vårdslöshet eller försummelse. I det här fallet är det du som hyresvärd som ska kunna visa att skadan på bänkskivan inte fanns där innan din hyresgäst flyttade in.

“Förslagsvis tar du därför reda på hur mycket det skulle kosta att åtgärda skadan och drar av den kostnaden från depositionen.”

Du får också fundera på vad som kan anses vara normalt slitage, det vill säga sådant man kan förvänta sig när en lägenhet används. En förstörd bänkskiva bör inte anses vara normalt slitage. Förslagsvis tar du därför reda på hur mycket det skulle kosta att åtgärda skadan och drar av den kostnaden från depositionen. Jag rekommenderar dig att försöka ha en bra dialog med din hyresgäst angående kostnaden för att slippa en eventuell tvist.

Petra Wiberg, jurist på HELP Försäkring

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

Mitt jobb

Anders ”reser” i rymden Att Sverige är världsledande inom rymdforskning är inte så känt. På Institutet för rymdfysik jobbar forskare och ingenjörer ihop för att ta fram mätinstrument, som gör att de får följa med på resor i rymden. Tio år tog det för rymdsonden Rosetta att nå kometen

Churyumov-Gerasimenko. Den rör sig på en bana runt solen mellan Mars och Jupiter. – Rosetta förflyttade sig med en hastighet på bara några meter per sekund runt kometen, vilket gjorde det möjligt att studera den på nära håll och göra vetenskapliga undersökningar, säger rymdforskaren Anders Eriksson på Institutet för rymdfysik. Desto snabbare gick resan dit. För att komma upp i fart utnyttjades planeternas gravitation. – Det var en fantastisk syn när den passerade jorden. Med hjälp av teleskop kunde vi se Rosetta här från Uppsala, säger han upprymt. TUFF MILJÖ

Institutet har sin hemvist i Kiruna, men en del finns på Ångströmslaboratoriet i Uppsala, där Anders Eriksson har sin bas. Drygt en tredjedel av de totalt 109 anställda finns där. År 2004 sköt Europeiska rymdorganisationen, ESA, upp rymdsonden från Franska Guyana och den var alltså framme 2014. Men jobbet med Rosetta startade tio år innan. Mycket skulle fixas, som att ta fram mätinstrument som klarar de tuffa förhållanden som råder i rymden, till exempel är solvindens temperatur uppåt hundra tusen grader! – Men gasens extremt låga täthet gör att det inte spelar någon roll. Jämför känslan av hundra grader i en bastu och hundragradigt vatten, förklarar han pedagogiskt. Det handlar alltså om skillnader i värmeledningsförmåga. De instrument som de bidrog med ger koll på den joniserande gasen som strömmar ut från kometkärnan när den värms upp av solen.

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

– Vi har ett vinnande koncept här med forskare och ingenjörer, som bygger instrumenten. På så sätt kan vi göra bättre vetenskap. I TÄTEN

Så inte undra på att svensk rymdforskning har en tätposition i världen. – Vi är världsledande på att bygga vissa typer av instrument, vilket medför att vi kan följa med på de främsta farkosterna när rymden ska utforskas. Ett annat exempel är rymdprojektet Juice, som ska undersöka Jupiters ismånar och dess oceaner med is. Här kan det finnas någon form av liv.

”Det var en fantastisk syn när den passerade jorden.” Även om Anders Eriksson är inblandad i de flesta projekt ligger hans fokus på kometer, och då särskilt Rosetta, som har blivit något av hans livsverk. Fortfarande pågår analyser av data från alla mätningar som gjordes. – Det är ett äventyr att driva ett projekt som Rosetta och undersöka en komet. Känslan är att resa till platser där ingen har varit. Vilken är nyttan? – Någon direkt nytta finns inte. Detta är klassisk astronomi där man vill veta hur det funkar och få förståelse för solsystemet. Det är lite som att lägga ett oändligt pussel, där varje upptäckt ökar kunskapen om rymden. Vart tog Rosetta vägen? – Vi kraschlandade den på den runt fyra kilometer stora kometkärnan 2016. Mätningar kunde göras så nära som två hundra meter från kometytan. Nästa kometprojekt ger intryck av att vara mer slumpmässigt. – Vi är med på en rymdfarkost som sänds upp 2027: Comet Interceptor. Då kommer vi att ligga och vänta på att en ny komet dyker upp, vilket det finns goda chanser för. LEL

RYMDFORSKARE Anders Eriksson jobbar på Institutet för rymdfysik i Uppsala

Rymdsonden Rosetta Under knappt två år gjordes mätningar av kometen Churyumov-Gerasimenko, som rör sig i en bana runt solen mellan Mars och Jupiter. Själva farkosten är inte större än en telefonkiosk, medan ”vingarna” som är försedda med solceller mäter 32 meter.

På löpet Institutet för rymdfysik blev känt för en bredare allmänhet när Rosetta nådde fram till den komet som skulle undersökas. Det talades om rymdforskning i världsklass i Uppsala. Löpsedeln hänger på väl synlig plats i fikarummet, där stämningen är avspänd och uppsluppen i en miljö som präglas av upptäckarglädje och samarbete med forskare i hela världen.

Mätinstrument Raket

Den här langmuirsonden (uppkallad efter nobelpristagaren Irving Langmuir) finns i naturlig storlek på Institutet för rymdfysik i Uppsala. Den används för att mäta rymdplasmats egenskaper runt kometen, och även andra elektriska fält. Kometen har en fast kärna av olika sorters is och stoft, lite som en väldigt smutsig och stelfrusen snöboll.

Jupiter Här är det Jupiters ismånar som ska undersökas inom projektet Juice. Hypotesen är att det finns oceaner under isarna. Två av tio instrument som ska med på resan, som startar 2022 och avslutas 2029, är utvecklade av Institutet för rymdfysik. ESA håller i trådarna och ett syfte är bland annat att undersöka om det finns liv på ismånarna.

Rosetta sköts upp i rymden med hjälp av en europeisk Ariane-5-raket. Startplatsen var Franska Guyana. Rymdsonden kopplades bort från raketen efter uppsändningen och drog nytta av planeternas gravitation, bland annat Jorden, för att få upp farten.

100 kronor Ungefär så mycket bidrar varje svensk med per år för att finansiera rymdforskning. Det är Rymdstyrelsen som fördelar pengarna, varav största delen går till den Europeiska rymdorganisationen, ESA.

Teckningar Rymden är ett populärt ämne bland barn. Skolklasser kommer hit på besök för att lära mer. En hemläxa är att rita teckningar och ställa frågor om rymden.

Teckning

av Ander

s Eriksso

N AT U RV E TA R E N

n, 8 år.

4 / 2019

På nytt jobb

Stefan får ny utmaning som konsult Stefan Engblom har tidigare jobbat med vattenoch avloppsfrågor men ville byta perspektiv. Nu är han strategisk rådgivare på företaget Ecoloop. Vad gör du på jobbet? – Jag ansvarar för att samordna våra projekt kring vattentjänster. Jag är strategisk rådgivare i projekten och till kommuner, Stefan Engblom. ↑ näringsliv

eller myndigheter som kontaktar oss för hjälp.

Vilka meriter gjorde att du fick tjänsten?

Vad är det för slags projekt?

– Min erfarenhet av vattenoch avloppsfrågor, men också av kommunal sektor. Att jag tidigare varit chef är också en merit eftersom jag ska ha en samordnande roll här.

– Det kan vara allt ifrån innovationsprojekt till projekt för hållbara lösningar för dricksvattenanvändning eller hantering av slam från små avlopp.

Varför sökte du jobbet? – Jag hade varit i kontakt med Ecoloop i mitt tidigare jobb på Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund där jag jobbade med avloppsfrågor. Jag tyckte att de har ett spännande sätt att angripa saker, från att komma med förslag om hur man exempelvis kan bespara och återanvända vatten, till att söka samarbetspartners som vill förverkliga idéer.

Vilken blir den största utmaningen? – Att försöka sätta sig in i allt just nu. Jag har jobbat många år inom offentlig sektor och att jobba som konsult blir nytt och en kul och spännande utmaning.

Vad är roligast? – Att få driva projekt om vattenoch avloppsfrågor som jag är engagerad i. Slutmålet är att bidra till en bättre miljö. JOHANNA RÖSTH

På nytt jobb Claes Åkerberg Nytt jobb: Utveckla och sälja ett nytt webbaserat foderstatsprogram i det egna företaget NIB Programmering. Tidigare jobb: Rådgivare på Växa Sverige.

Per Ängquist Nytt jobb: Generaldirektör för Kemikalieinspektionen. Tidigare jobb: Statssekreterare i Regeringskansliet. Utbildning: Agronom.

Utbildning: Ekonomagronom.

Har du också nytt jobb? Här lyfter vi naturvetare som tagit ett nytt steg i karriären. Tipsa redaktion@naturvetarna.se

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

Rättelse: I förra numret föll text om Jonas Ekstrand bort. Han är biolog och på 1980-talet var han med och gjorde Tyrestaskogen till nationalpark. Efter många år som forskare och företagsledare inom industrin är han tillbaka i nationalparken som vd.

FRÅGA EXPERTEN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Kan jag starta företag vid sidan av? Jag har planer på att säga upp mig och starta eget. Kan jag redan nu kontakta kunder och bygga upp mitt företag? En del av kunderna jobbar jag med i dag. Jag vill inte riskera att bli avskedad på grund av illojalitet.

Svar: Om vi vänder på resonemanget och ställer oss frågan vad man får göra för att starta en konkurrerande verksamhet under sin anställningstid så är svaret: väldigt lite. Det beror på att du och arbetsgivaren omfattas av en ömsesidig lojalitetsplikt. För dig som arbetstagare innebär det bland annat att du inte får konkurrera med arbetsgivarens verksamhet. Det gäller även under uppsägningstiden. Både att bedriva och aktivt förbereda konkurrerande verksamhet kan betraktas som illojalt, några exempel på det är att förbereda lokal, rekrytera personal, göra inköp och marknadsföra verksamheten. Man kan inte heller vidta dessa åtgärder via en bulvan. Något annat som är bra att känna till är att du inte får ta med material från din tidigare arbetsgivare när du slutar. Det gäller även ma-

”Både att bedriva och aktivt förbereda konkurrerande verksamhet kan betraktas som illojalt.”

terial du själv har varit med och tagit fram som kundregister, prislistor och mallar. Att försöka rekrytera potentiella kunder under anställningstiden, i synnerhet arbetsgivarens befintliga kunder, betraktas som ett allvarligt lojalitetsbrott. Branschkännedom, erfarenhet och liknande tar du alltid med dig, det är inga konstigheter, däremot ska du vara försiktig med att sprida specifik information du har fått i tjänsten, det kan röra sig om företagshemligheter. Kontakta Naturvetarnas medlemsrådgivning om du är osäker på vad som gäller. Om man bryter mot lojalitetsplikten kan man i värsta fall bli uppsagd, avskedad eller skadeståndsskyldig.

Terése Wikström, ombudsman på Naturvetarna

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

Skogsbad in i forskningens finrum

En skogspromenad sägs ju höja humöret och ge bättre hälsa. Men har vi belägg för att det faktiskt är så? Jo, det finns forskning om skogsbad och andra gröna terapier, som verkar ge stöd för teorin om att små utflykter i naturen är bra för oss. TEXT:

Joakim Rådström

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

M Vetenskap

– Man skulle egentligen kunna prata om havsbad, inte i bemärkelsen att man badar i havet, utan att man sitter bredvid havet och njuter av det, säger Terry Hartig. Han är professor i miljöpsykologi vid Uppsala universitet och har djupgående kunskaper för vad som skapar miljöer där vi är nöjda och tillfreds. Särskilt har han undersökt så kallade restorativa miljöer, som bidrar till att människor återhämtar sig efter stress och kognitiv trötthet. – Skogsbad, kan beskrivas som en sammansättning av känd kunskap om skogens Terry Hartig. ↑ hälsobringande komponenter och tekniker, som medveten andning, avslappning och så vidare, säger han. Begreppet skogsbad lanserades först i Japan på 1980-talet. De flesta studierna på området har gjorts där. Man har bland annat mätt försöksdeltagarnas nivåer av stresshormonet kortisol. En forskargrupp ledd av Qing Li har funnit positiva effekter på det mänskliga immunförsvaret från så kallade fytoncider som utsöndras från träden när man rör vid dem. – Samtidigt är jag lite reserverad mot den här terapeutiska inramningen. För många kan det kanske räcka med att bara ta en promenad i skogen. Men för andra kan just skogsbadsinramningen vara viktig, säger Terry Hartig. N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

Vetenskap

FOTO: MARIE HÄGG

SAVANNENS KRAFT

En av hans adepter är Helena Jahncke, docent i arbetshälsovetenskap och forskare vid Högskolan i Gävle. Hon berättar att det finns olika teorier om varför vissa miljöer upplevs som återhämtande. – Vissa betonar att miljön och kulturen där vi växer upp formar våra preferenser, andra att det har med individen att göra, att vi utvecklar individuella preferenser och associationer som gör att vi trivs bättre i visHelena Jahncke. ↑ sa miljöer än andra. Åter andra teorier betonar att det finns miljöer som vi genom vårt arv upplever som mer positiva att vara i och som sänker stressnivåerna i kroppen. Exempelvis skulle enligt denna teori jägar- och samlarsamhällets skogar och savanner kännas trygga och bekanta för oss även i dagens samhälle. – Det pågår en diskussion inom forskarvärlden om hur stark arvets inverkan är, eftersom vår hjärna också bör ha utvecklats och anpassats till nya förutsättningar under de många tusen år som gått, säger Helena Jahncke.

”En aktiv vila i en kravlös miljö är av stor betydelse.” komma ut i skogen och bort från vardagens krav som i själva verket ger bäst hälsoeffekt – och för människor som jobbar på kontor i en storstad hela dagarna blir rimligen effekten av att gå ut i skogen mer påtaglig. – Vi har forskning som visar att människor mår bättre av att gå ut i skogen än att gå på en trafikerad gata till exempel. Men då har man tagit en naturmiljö med bra förutsättningar och kontrasterat den mot den kanske sämsta stadsmiljön, säger Helena Jahncke. CAFÉ KAN FUNKA

OMVÄXLING FÖRNÖJER

Även om vi i dag har starkt stöd för att naturen ofta har en starkt återhämtande effekt för en del människor är det inte alltid så, menar Helena Jahncke. Exempelvis kan en sådan miljö framstå som alltför jobbrelaterad och inte alls vara avstressande för en skogsarbetare, som befinner sig i skogen merparten av dagen. Istället kan det vara kontrasten i att

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

Mellan de två ytterligheterna finns i själva verket åtskilliga miljöer som kan främja återhämtning, påpekar Helena Jahncke, såsom sta-

dens caféer, en galleria eller en urban park. Vilken miljö som lämpar sig bäst beror också på vad man ska återhämta sig ifrån. Det här är något som Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, tagit fasta på. Vid Alnarps rehabiliteringsträdgård undersöks hur olika aspekter av vistelse och arbete i trädgården påverkar oss. Sara Kyrö Wissler, verksamhetschef för rehabiliteringsträdgården och projektkoordinator vid Institutionen för arSara Kyrö Wissler. ↑ betsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi vid SLU, berättar mer. – Återhämtning genom meningsfulla aktiviteter på olika nivåer genomsyrar alla våra studier. En aktiv vila i en kravlös miljö är av stor betydelse för flera av de målgrupper som studerats av forskare vid SLU, säger Sara Kyrö Wissler. DESIGNAD UTEMILJÖ

Studierna vid SLU visar också att man inte behöver en hel skog för Café kan funka. ←

Kontrasten i att komma ut i skogen och bort från vardagens krav kan vara det som ger bäst hälsoeffekt. ←

att skapa miljöer för återhämtning. Arbetsgivare, vårdinrättningar och andra kan få goda resultat även genom att sätta upp mer avgränsade områden. – Närheten till utemiljö är en viktig fråga men också hur den är designad. Att fascineras och lockas ut i frisk luft, till rörelse men också en aktiv vila, är något både arbetsplatser och till exempel vårdinrättningar borde tänka mer på när de skapar utemiljöer i anslutning till byggnader, säger Sara Kyrö Wissler. Forskare vid SLU och Linnéuniversitetet studerar hur de restorativa miljöerna mer konkret ska se ut för att vara så hälsofrämjande som Jenny Lovebo. ↑ möjligt. Jenny Lovebo är universitetslektor vid Institutionen för hälso- och vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet och vill studera detta närmare. – Vi vill gå på djupet med hur skogen påverkar hälsan, men också hur själva skogen ska se ut för att ha så bra effekt som möjligt, och hur man ska tänka för att få folk att gå ut i skogen, berättar Jenny Lovebo. Mycket pekar i dag mot att läkarna snart kommer att skriva ut skogsbad, trädgårdsodling och andra naturnära terapier till patienter, på samma sätt som man i dag skriver ut till exempel fysisk aktivitet på recept (FaR). – Ja, redan nu erbjuder till exempel primärvården i Skåne och Halland så kallad ”grön rehab” till personer med stress- och utmattningssymptom, bekräftar Jenny Lovebo.

Shinrin yoku – gröna terapier Den japanska termen shinrin yoku betyder ”att ta in skogsatmosfären med alla sinnen” eller ordagrant just skogsbad. Generellt sett brukar avses en process där man som skogsbadare går ut i skogen med en guide för att betrakta och uppleva miljön runtomkring på ett stillsamt, fysiskt och psykiskt medvetet sätt. Fenomenet uppstod i Japan på 1980-talet, som en motreaktion på den allt stressigare och stadsbundna livsstil som japanerna kommit att anamma vid den tiden. I dag har hittills ett sextiotal skogsområden kommit att certifieras som lämpliga

– och andra för skogsbad i Japan. Dessutom har internationella koncept och organisationer satts upp för certifiering av skogsbadsguider. I Sverige finns ett litet fåtal guider som regelbundet håller skogsbad och kurser. Utöver skogsbad undersöker forskare också många andra terapeutiska metoder nära grön–områden. Ett exempel är den trädgårdsrehabilitering som bedrivs vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Alnarp, och som erbjuds till allt från personer med utmattningssymtom till parkinsonspatienter.

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

AI ger koll på sillgrisslor

Dags att knäcka fotosynteskoden

Artificiell intelligens, AI, är på allas läppar och ska lösa, om inte alla, så många problem. Om man sedan tar hjälp av allmänheten genom så kallad medborgarforskning kan man komma ännu längre. SLU och Stockholms universitet, med stöd av WWF, driver ett projekt med sillgrisslor på Stora Karlsö, där allmänheten har samlat in data om sillgrisslorna via webbkameror. Med hjälp av dessa har man kunnat se att antalet parningar minskar successivt under säsongen. Det har också varit möjligt att följa när ungarna kastas ur sitt på klippväggen och ner i havet. Massor av data i form av 2 100 timmar film ska nu analyseras med hjälp av AI.

Fotosyntesen har gäckat fors-

Under kartläggning. →

kare i alla tider. Hittills har man inte lyckats knäcka koden till att på artificiell väg efterlikna den naturliga fotosyntesen. Den gör att organismer med energi från solen kan omvandla koldioxid och vatten till kemiska föreningar. Men nu kan en lösning vara möjlig. Cyanobakterien Prochlorococcus är världens minsta organism som kan fotosynteti-

sera på ett supereffektivt sätt, ända ner på 200 meters djup i havet. Hur den lyckas är oklart, men förhoppningen är att cyanobakterien skulle kunna användas som modell i utvecklingen av artificiell fotosyntes. Det skulle ge möjligheter att producera biomassa och minska beroendet av fossila bränslen.

Gensaxen vässas Precisionen hos CRISPR-Cas9 i genredigeringen kan nu förbättras. Den ena varianten av enzymet är för stor för den virusvektor som sköter transporten in i cellerna. Den mindre passar i storleken, men är inte lika träffsäker i klippningen som det större enzymet av CRISPR-Cas9. I en studie vid Karolinska institutets filial i Hongkong, har

forskarna utvecklat en modifierad variant av enzymet som uppfyller båda kraven. – Våra resultat visar på ett alternativ i verktygslådan till normalvarianten Cas9 – en ny SaCas9 för genredigering som kräver hög träffsäkerhet, säger forskarassistenten Zongli Zheng vid KI i Hongkong.

Kotlett för finsmakare Ska man äta kött ska det i alla fall smaka gott. Det har ett internationellt forskarlag tagit fasta på. Göran Andersson, professor i genetik vid SLU, har ihop med några franska och spanska forskare hittat en genvariant hos en koreansk lantras som ger

ett mer marmorerat och rödfärgat griskött. Något som tilltalar finsmakaren. Forskarna har lyckats identifiera genvarianten med hjälp av bland annat molekylärgenetiska metoder. Hemligheten är att den här grisen producerar mer myosin,

som ger mer långsamma muskelfibrer. – Det här visar på betydelsen att bevara gamla lantraser, som inte bara har välsmakande kött, utan de är också väl anpassade till den miljö de lever i. Dessa egenskaper blir inte minst viktiga i ett

framtida förändrat klimat, säger Göran Andersson.

Mer myosin ger smak. ↑

TEXTER: Lars-Erik Liljebäck 42

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

Vetenskap

FRÅGA EN NATURVETARE Experter inom naturvetenskap svarar på frågor från medlemmarna. Mejla redaktion@naturvetarna.se om du också vill ha svar på en fråga!

Varför blir inte asätare magsjuka? Det finns flera studier som visar att gamar har ett starkt immunförsvar, som effektivt kan ta hand om patogener och de toxiner som bakterier bildar. Gamar verkar också ha ett

extra lågt pH i magsyran, så att både de döda djuren och eventuella bakterier kan tas om hand och brytas ner och avdödas innan de når tarmen. En intressant studie på

gamar visar att de verkar ha en hel del nedbrytande bakterier, som ofta kommer från jord, på sina kala huvuden. Dessa bakterier bildar en bakteriefilm på de kala huvudena och kan fortsätta att bryta ner köttet och på det sättet hjälpa gamarna att tillgodogöra sig köttet och smälta maten. Bakterierna som gamen har på huvudet följer med köttet ner i matstrupen och vidare till magen där många av dem oskadliggörs i den starka magsyran. Några av dessa nedbrytande och giftproduNamnam för gam. ←

cerande bakterier finns även i tarmen. Troligen kan de hjälpa till att att bryta ner maten så gamen lättare kan ta upp näringen.. Det kan också vara så att dessa bakterier är bättre på att växa till sig i tarmen och konkurrera ut andra bakterier. Ännu en förklaring kan vara att många asätare bland däggdjuren äter köttet så färskt som möjligt och inte har så höga halter av dessa farliga bakterier.

Kristina Sundell, professor vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet

Varför är olika djur olika snabba? Varför är vissa djur snabbare än andra? Handlar det om konstruktion, benlängd, vighet eller något annat? Varför har evolutionen gjort geparden till världens snabbaste djur? Djur som springer snabbt har ofta långa ben i förhållande till sin kroppsstorlek. De springer på tårna eller på tåspetsarna och har långa mellanfots– ben i fötterna jämfört med längden på lårbenet. Ofta har benen i fötterna och underbenen blivit färre eller växt ihop. Strutsar har bara två tår, gaseller springer på två klövar och hästar springer på en hov.

Geparden har långa ben, men dessutom en extremt flexibel ryggrad som ytterligare förlänger steglängden. Snabba fåglar har smala, spetsiga vingar och aerodynamiska kroppar. Tornseglare och falkar är typiska exempel. Det är fåglar som fångar sin mat i luften. I tät skog är det mer praktiskt med kortare, rundare vingar. De snabbaste simmar-

na är olika svärdfiskar, tonfisk och en del hajar. På grund av vattenmotståndet är det viktigt att dessa fiskar är strömlinjeformade. Precis som falkar jagar i det öppna lufthavet, jagar dessa rovfiskar i den öppna vattenmassan. Överlag verkar evolutionära processer ha gynnat snabbhet för att fånga byten eller för att undvika att

själv bli fångad. Jämför med storlek, styrka eller horn, som lika ofta är egenskaper djur behöver för att konkurrera om revir och partner med andra individer av den egna arten. Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog, Naturhistoriska riksmuseet

Gynnad av evolutionen. ↑

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

: t e d r a k n u f å S av p l ä j Ta h rvetarnav Naturvetmarenradär- . Nataur vi den nytetsavdeurkhsaarmaumgalälidvj,eoachv våmrsskearpveicte.

villkottrkollektiv för atett r s t e b r a ighe ra e Bättrdeer styrkan avoamttgvear dig störrilelkmoröojlch din lön. än ls tsv Vi anv m avta iduella arbe dla fra iv förhan ka dina ind ver att på

d rk dle is Här v hela ditt y udent har korn i me t ld under dan som s r hittar gu till. Re ensionäre p Även

Karriärsamtal Vill du ha tips och stöd för att ta nästa steg i karriären? Boka ett samtal med en av våra karriärrådgivare.

Lönestatistik för naturvetare Håll koll på löneläget och sätt mål inför nästa lönesamtal. Med Saco Lönesök kan du som är medlem ta del av Sveriges bästa lönestatistik för naturvetare och för ditt yrke.

Ta hjälp av aktuell lönestatistik när du ska löneförhandla!

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

Inkomstförsäkring Vår inkomstförsäkring kompletterar a-kassan och tryggar din inkomst om du skulle bli arbetslös. Inkomstförsäkringen ingår i ditt medlemskap.

dgivning våra Medlemsrå råd av ingen får du

givn och lningsvillkor I medlemsråd rande anstäl lem rö ob än pr m t ra ds te la ombu ett arbetsre du r Ha . tt arbetsrä det. dig att lösa vill vi hjälpa

Utveckling Vi driver på för bättre kompetens- och karriärmöjligheter för naturvetare. Håll utkik på webben efter våra event.

Påverkan Vi skapar opinion och påverkar politiker och andra beslutsfattare i frågor som är viktiga för naturvetare i arbetslivet. Vi jobbar också för att lyfta naturvetare som hittar lösningar på samhällets utmaningar och tar fram morgondagens innovationer.

Få hjälp med vardagsjuridiken Försäkringar och lån

Vår juristförsäkring hjälper dig med allt från att skriva samboavtal, skuldebrev och testamente till att lösa tvister, hela vägen till domstol om det behövs.

Tillsammans med Akademikerförsäkring erbjuder vi sak-, olycksfalls- och livförsäkring. Våra medlemmar har också möjlighet att teckna förmånliga banklån.

TEXT: Lars-Erik Liljebäck N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

Vad är arbetsglädje för dig? Utgå från fakta och inte tyckande när problem i arbetsgruppen ska åtgärdas och när mål ska uppnås. Stressforskaren Dan Hassons tips är att lägga fokus på välmående och önskat läge. Flera av dina

medarbetare mår dåligt och presterar inte på topp. Många upplever stress och kritiken växer mot organiDan Hasson. ↑ sationen. Hur ska man då agera som chef? – I ett första steg behöver du förstå problemet. Att gå på känsla kan vara riskabelt. Med faktabaserad kunskap i botten och en problemanalys kan de rätta åtgärderna sättas in, säger Dan Hasson till chefer i Naturvetarna på Leadership Friday. Han är forskare och har doktorerat i stresshantering och hälsopromotion. Han är dessutom docent i folkhälsa vid Karolinska institutet. DIALOG ÄR NYCKELN

Delaktighet – att involvera medarbetarna i processen – är en nyckel till framgång. Han tar upp arbetsglädje som exempel.

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

”Fråga medarbetarna vad de kan göra för att säkerställa att de har arbetsglädje.” – Fråga medarbetarna vad de kan göra för att säkerställa att de har arbetsglädje. Utgå från förslagen och resonera om vad som är möjligt att genomföra. Genom att hitta lösningar i dialog lever man dessutom upp till reglerna i arbetsmiljölagen. I det menar han att kommunikationen är central. – Det är viktigt att kommunicera på ett sakligt och vänligt sätt. Fokusera på det ni vill uppnå i stället för att skuldbelägga och hitta syndabockar. Att man kan komma långt med vänlighet visar en studie på ett sjukhus i Kanada, där specialutbildande personer fick i uppdrag att träna arbetsgrupper i hövligt beteende. Den insatsen hade en dramatisk effekt.

4 steg

till en bättre arbetsmiljö 1. Ta reda på fakta genom korrekt mätning av hur medarbetarna upplever sin arbetssituation och hur de mår. 2. Involvera medarbetarna i processen när fakta ligger på bordet, och låt dem komma med förslag på förbättringar. Gör en bedömning av vilka förslagen som man kan gå vidare med.

3. Besluta om och genomför åtgärder. Ha ett tydligt mål och kommunicera på ett sakligt och vänligt sätt. 4. Följ upp hur insatta åtgärder har fungerat. Har de gett avsett resultat? Det kanske finns anledning att förändra något. Läs mer i den nyutgivna boken Faktastiskt.

Ledarskap

– Problem kopplade till stress minskade, relationerna förbättrades och välmåendet ökade. Sjukfrånvaron i det aktuella fallet minskade med hela 38 procent. ÖNSKVÄRDA BETEENDEN

Men det räcker inte att bara vara vänliga mot varandra. Dan Hassons råd är att definiera vilka beteenden som är önskvärda och vilka följder-

na blir av att bryta mot dem. Sätt upp tydliga mål och ansvar på alla nivåer. – Tänk inte ut lösningen åt andra. Släpp loss kreativiteten och låt medarbetarna vara delaktiga i att komma med förslag. Men innan dess måste grundjobbet göras, att genom faktabaserad mätning ta reda på hur medarbetarna mår och upplever situationen.

– Här finns det fällor att gå i. Vanliga fel i en medarbetarenkät är att frågor är vinklade eller att det är flera frågor i en, vilka kan bli omöjliga att tolka. Brister i enkäten kan göra att beslut fattas på fel grunder. Ett annat misstag många gör är att fråga om medarbetarna upplever stress, som enligt Dan Hasson är ett komplicerat och svårtolkat mått. – Ställ hellre frågor om önskat

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

läge, till exempel välmående, energinivå och arbetsglädje, där man själv får skatta sin hälsa och sömnkvalitet. Vissa mår bra av stress, i alla fall upp till en viss nivå, medan andra inte trivs med det. ENKÄT PÅ 15 SEKUNDER

Den här typen av mätningar, menar han bör göras minst en gång i veckan, och i hans egen metod tar det bara runt 15 sekunder att besvara frågorna. – Det gör att man kan följa hur medarbetarna mår över tid. Det ger ett underlag för chefen att föra en löpande dialog med sina medarbetare. Men om inte medarbetarna svarar på enkäten? – Då behöver man förstå vad det

beror på. Ofta handlar det om att inget händer, det vill säga att svaren inte leder till faktiska åtgärder. När ett beslut om åtgärd har fattats behöver uppföljning ske. Kanske något behöver skruvas till för att bli bättre. Hur ska dåliga resultat i enkäten hanteras? – De ska inte sopas under mattan. Även här är det en bra idé att öppna upp och prata om det i grupp. Sedan har förstås medarbetarna skyldighet att aktivt medverka i arbetsmiljöarbetet och chefen det yttersta ansvaret för att säkerställa god arbetsmiljö. En större enkät, där man går på djupet för att fånga upp vanliga folksjukdomar, som ryggproblem och

”När ett beslut om åtgärd har fattats behöver uppföljning ske.” psykisk ohälsa, bör också göras. Vid behov kan företagshälsovården eller motsvarande vårdgivare kontaktas. Dan Hasson menar att passiv sjukskrivning sällan är en bra metod och riskerar att förvärra stresstillståndet. – Sätt in aktiv rehabilitering med rätt hjälp och stöd i ett tidigt skede för dem som blir utmattade. Ta hjälp av experter för att hitta lösningar. Gå inte på myten att alla som är utmattade blir stressallergiker för evigt.

Vad tyckte du om seminariet? Anna Rennermalm, doktor i klinisk bakteriologi, driver rekryteringsföretaget Search4S

– Intressant. Helt rätt att börja med problemanalys och att tillsammans med medarbetarna hitta lösningar. Liksom i en rekryteringsprocess är det farligt att gå på intui-

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

tion. Det är också viktigt att ta reda på vad som orsakar stress. Ofta är det konflikter eller brist på delaktighet som är problemet. Vad gillar du Leadership Friday? – För mig är det premiär, och jag gillar konceptet. Bra med hjärngympa på morgonkvisten och ett tillfälle att möta andra naturvetare som är chefer.

Björne Olsson, doktor i marin ekotoxikologi, mitt emellan två jobb

– Fräscht, nytt och intressant. Bra presentation och helhet. Min erfarenhet är att analyser ofta görs, men att det stupar på att åtgärderna är dyra att genomföra. Det kan gälla kortsiktigt, men i långa loppet är det en vinst, bland annat i form av mindre

personalomsättning. Vad gillar du Leadership Friday? – Mycket bra upplägg med ett frukostseminarium, som inte ens tar halva förmiddagen i anspråk. Jag är en återkommande gäst här.

CHEFSFRÅGAN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Hur får jag medarbetarna att bli mer motiverade? Motivation kommer inifrån brukar man säga. Hur kan jag som chef bidra till att mina medarbetare blir mer motiverade och presterar bättre? Har vi kanske för högt uppsatta mål?

Svar: Att sänka nivån på målen skulle inte automatiskt leda till en höjd prestation. Du kan inte heller anta att du kan skapa motivation hos medarbetarna. Men du kan ta reda på medarbetarnas drivkrafter, vilket ofta är en spännande resa. Då har du stor nytta av att agera förebild och inspiratör genom att först ha koll på din egen kompass. Vad som driver och motiverar oss är många ganska omedvetna om. Som chef kan du med dialog och frågor som verktyg hjälpa dina medarbetare att identifiera sina egna drivkrafter. Här några exempel på frågor att diskutera i dialogen: Vad är viktigt för dig i arbetet och varför? Vad ger dig energi? Vad vill du uppnå och vad brinner du för? Vad skulle du vilja fokusera på för att öka din motivation? Som chef har du en avgörande roll för att lyckas med den här processen, även om individen alltid är ytterst ansvarig för att sammanfoga

”Som chef har du en viktig roll för att lyckas med den här processen, även om individen är ytterst ansvarig.”

sina drivkrafter med verksamhetens intressen. Du behöver kanske förankra din insats i din organisation innan du startar. Det gör du för att undvika missnöje bland dina medarbetare. Förbered dig på det oväntade då dina medarbetare troligtvis har olika drivkrafter och kanske inte heller delar dina egna. Fundera på hur du utifrån svaren kan möjliggöra en höjning av medarbetarens egen motivation. Här kan du utforska individens autonomi och färdighet, men också tillhörighet och kultur inom gruppen. Lycka till!

Johan Runesson, karriärrådgivare på Naturvetarna

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

Spanar in

Paus

– eller konsten att göra något annat

Patrik Hadenius trivdes på sitt roliga jobb. Ändå ville han ta en paus från arbetslivet. Flera i hans omgivning blev provocerade av det.

Att bara vilja ta en paus i livet dög

inte som förklaring till hans val. Någon trodde att han var sjuk. Någon annan att han hade ett nytt jobb men inte kunde säga det än. – Jag blev själv orolig och undrade om jag gjorde rätt, berättar han. ”Det här är något”, tänkte han sedan. Oron som Patrik Hadenius. ↑ hans beslut skapade – hos honom själv och omgivningen – var intressant att undersöka. Som den vetenskapsjournalist han är ville han utreda frågan, och skriva en bok om den. ”INTE INGENTING”

Han märkte snabbt att hans uppfattning om paus var fel. – Paus är inte att ”göra ingenting”, det är att göra ”något annat” och det är något viktigt. Enligt Patrik Hadenius kan pausen ofta vara något aktivt. Tänk fotboll, där pausen består av tak-

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

”Det är kombinationen av aktivitet och paus som gör tricket.”

tiksnack, dricka, massage eller uppvärmning. Massor av saker händer i pausen, som bidrar till att man sedan skjuter bollen i mål! OFRIVILLIG PAUS I SEX ÅR

Hur lång en paus är varierar. Ofta några minuter för att hälla i sig kaffe. Ibland sex år – som den ofrivilliga pausen Johan Gustafsson fick, när han kidnappades och var fånge i Mali. Hur gör man för att överleva i en sådan paus? Patrik Hadenius säger att det är samma strategi som i andra pauser: håll dig igång och var aktiv. Hur man går tillväga är väldigt individuellt. Johan Gustafsson lärde sig arabiska för att hålla hjärnan igång. Den som klurar intensivt för att lösa ett problem hittar ofta lösningen i pausen. Enligt honom är detta typiskt för många nobelpristagare. Han jämför med att springa – vilket man inte kan göra hela tiden. Eller att vara vaken för länge. Det är kombinationen av aktivitet och paus som gör tricket. PAUSEN FÅR DET ATT HÄNDA

Att man inte tar paus kan bero på rutiner på arbetsplatsen, eller att man

tror att pausen är improduktiv. Boken kan tjäna som en tankebok för chefen, för att förstå varför de anställda ska pausa. Han tar fotbollsexemplet igen: bollen som gick i mål efter pausen, och kanske verkligen tack vare den. Pausen ger mer ork – men får också något mer att hända, och den kan vara fylld med något oväntat, som man inte hade tänkt sig. – Det här är viktigt för både ledning och anställda att förstå, säger Patrik Hadenius. Boken Paus – Konsten att göra något annat är en populärvetenskaplig undersökning och essäsamling. Arbetet har vuxit fram genom kontakt med forskare, möten med personer som är bra på att pausa och de som inte är det. Och så klart hans erfarenheter från sin egen paus. På frågan vem som ska läsa boken svarar han: – Jag riktar mig till dem som själva är nyfikna på eller provocerade av pauser. Eller de som pausar för lite. Eller har en omvärld som inte förstår varför man vill pausa. Eller har slutat röka och inte vet hur pausen nu ska bli av. CJ

BOK BOK

Hjärnan

– en slumrande superkraft! Minnesgeniet Jonas von Essen har tränat upp ett riktigt ”superminne”. Han är tvåfaldig världsmästare i minne och har svenskt rekord i pi (50 000 decimaler). Men förr var han precis lika glömsk som alla andra. I sin andra bok Bli ett minnesgeni delar han

med sig av sina fiffiga minnestekniker Han visar hur enkelt det är att komma ihåg allt möjligt när man vet hur man ska göra. Ta del av många praktiska övningar och exempel som han förmedlar på ett underhållande sätt. Perfekt för dig som vill underlätta pluggandet, arbetslivet och din vardag. Boken är utgiven av Semics förlag. CJ

BLOGG

Biologi på enkelt sätt Fåglar sover med en hjärnhalva i taget. Så här gick lejonjakten till på stenåldern. Mjölkört har använts både till nödbröd och till att stoppa madrasser. Detta är ett axplock av inlägg från ”Biologgen”. Här gör Håkan Lättman, som är fil.dr i biologi, varje vecka ett naturvetenskapligt inlägg. Han skriver på ett enkelt sätt och fokus är framför allt på växter och djur. Håkan Lättman har forskat på lavar vid Söder-

Bortom isbjörnens rike Ensamma på isen i månader, med några av jordens farligaste djur som sällskap. Det har varit vardagen för författarna Melissa Schäfer och Fredrik Granath. De har kommit så nära isbjörnarna att de lärt känna dem på individnivå. Havsisen, som är isbjörnarnas hem och livsavgörande för Arktis ekosystem, smälter bort. Försvinner isen så kollapsar ekosystemet. Fiskarna påverkas, vilket i sin tur påverkar sälarna – isbjörnarnas viktigaste föda. Boken, som är utgiven av Bonnier fakta, låter oss komma nära isbjörnarna i denna vackra men helt extrema miljö. Njut av fantastiska foton på djur, berg, fjordar, enorma glaciärer och oändlig packis i Norra ishavet. CJ

Vinnare i förra numret: Trädgårdsmyller: Emelie Palm, Peter Ragnarsson Kreativ på jobbet: Henrik Hvid, Martina Nilsson, Anna Larsson Corcoran, Camilla Ytterby törns högskola och Linköpings universitet. Att sengångare alltid har rödfärgsalger i pälsen, och om fåglars många specialanpassningar för att kunna flyga är några andra spännande ämnen. Gå in på biologgen. wordpress.com. CJ

Klara, färdiga, kör: Lina Carlsson, Vasiliki Karagianni

Chans att vinna! Berätta varför du läser tidningen Naturvetaren och vad du vill läsa mer av. Då har du chans att vinna en av böckerna.

Mejla redaktion@naturvetarna.se senast den 21 november. Skriv bokens titel i ämnesraden.

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

ANNONS

r Läro

i kt o

nb ch e

ra e

enh r far

et!

Bli förtroendevald – det är enklare än du tror!

Engagera dig fackligt och gör skillnad för dig och dina kollegor. Har ni ingen lokalförening idag kan du bli förtroendevald – det är enklare än du tror!

Lokalfackligt arbete ger insyn på arbetsplatsen genom information, samverkan och förhandling med arbetsgivaren i frågor som påverkar arbetstagarna.

Du representerar de fackliga medlemmarna på din arbetsplats gentemot arbetsgivaren. Du är fackförbundens förlängda arm på er arbetsplats.

Inga förkunskaper behövs! Det viktiga är ditt engagemang och din vilja att lära. Vi erbjuder fackliga utbildningar, råd och stöd så att du är trygg i ditt uppdrag. Läs mer på www.naturvetarna.se/bilda-forening

Extra förmånlig ränta för dig En större utgift kan vara både väntad och oväntad. Oavsett vilket kan du som medlem i Naturvetarna låna upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,70* procent. Läs mer och ansök på seb.se/medlemslan

* Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,70%. En kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 190 000 kr. Om den rörliga årsräntan är 4,70%, blir den effektiva räntan 4,80% för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 112 405 kronor och din månadskostnad blir 1 873 kronor. Årsränta per 2019-09-16

SEB_Naturvetarna_1902_154x100.indd 1

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

2019-10-17 15:25

ANNONS

Naturvetaren – på plattan och i mobilen

Vi finns på plattformen Issuu. Kom också ihåg att följa Naturvetarna på Instagram, Facebook, Twitter och LinkedIn. › Instagram: naturvetarna och naturvetarna_student › www.facebook.com/Naturvetarna › twitter.com/naturvetarna

>>>

>>>>>>>>>>

› www.issuu.com: sök på Naturvetaren

› www.linkedin.com: Naturvetarna

Miljöplanerare som vill arbeta med att integrera miljö- och hållbarhetsfrågor i stadsbyggnadsprojekt? Välkommen med din ansökan senast den 10 november! huddinge.se/ledigajobb

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

GÄST K RÖ N I K A N

Insikt leder oss ur klimatkrisen – inte skam Sitter i min hytt på isbrytaren Oden i Helsingborg och

funderar. Jag är här för att hämta hem instrument efter sommarens expedition. Jag var inte själv med denna gång och instrumenten har fått sköta sig själva. Så här dags i fjol hade jag återvänt från en stor expedition till centrala Arktis. Efter varje sådan resa återvänder man lite förändrad.

Michael Tjernström, klimatforskare och professor i meteorologi på Stockholms universitet.

Jag tänker att det handlar om perspektiv. Som naturveta-

re har vi just nu ett ansvar att anlägga ett naturvetenskapligt perspektiv. Självklart finns det inget klimatkaos och klimatet kommer inte att kollapsa. Men kris? Jo, kanske är det en kris för samhället. Att kunna förstå och acceptera det som händer och finna vägar att ta oss runt och förbi ett allt mer förändrat klimat. Och att hejda utvecklingen. Att reparera klimatet kan vi inte. Bara naturen kan fixa det.

Jag funderar på sommaren, från sommarprat till kli-

matlarm och tillbaka. Hjälpmotorn, som förser Oden Jag tänker på krisens olika faser. Om vi nu precis har gått med elektricitet, puttrar lugnande från förnekelse till ilska, har vi då både och ombord är allt sig likt. Alla är “Med naturvetenskaplig förhandling och depression kvar, in– tillmötesgående och vänliga. Trots acceptansen? Panik och ilska lekompetens kanske vi kan nan att klimatet i Arktis – och i världen der sällan till de rationella beslut som snabbspola samhället – ändrar sig snabbt. Hur kan man kan ta oss ur en kris. Med vår naturveförhålla sig lugn när krisen tycks tenskapliga kompetens kanske vi kan fram till acceptans.” vara alldeles inpå oss? Klimatkris, snabbspola samhället fram till accepklimatkaos och kollapsande klimat skriks ut tans. Då kan vi kanske äntligen göra något konkret. Men då från media. Och Greta uppmanar oss att skämmas. hjälper inte skam, då hjälper bara upplyst handling. Så tänker jag också på möjligheter. Om det någonsin va-

rit läge att kombinera välfärd och fattigdomsbekämpning med utveckling så är det nu. Jag slår upp ordet teknik och finner att dess motsats är humanism. Då tänker jag att det är precis där vi måste vara! Mitt emellan humanism och teknik. Samhället måste – och kommer oundvikligen att – förändras. Vilken chans för naturvetare att bidra till att undvika en återgång till det stampade jordgolvet. Och till att undvika nya misstag i teknikens förlovade namn.

Om några veckor åker Oden tillbaka till sin hemmahamn Som naturvetare har vi ett ansvar för att anlägga ett naturvetenskapligt perspektiv.

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

i Luleå inför vinterns isbrytning i Bottenviken. Om det blir någon is. Efter lunch åker jag hem. Självklart tar jag tåget. För klimatet, men också för att det är ett civiliserat sätt att resa.

Hur gick det sen?

Jämlikt i skogen

– sakta men säkert För fyra år sedan berättade Birgitta Boström om utmaningen att få in fler kvinnor på SCA. Hur går det i en så mansdominerad sektor som skogsbranschen är?

ren nr 5/2015. ↑ ning, ordval och vem som Från Naturveta lockas att söka jobbet. Likaså är bildspråket viktigt så ingen tror att det är olika förväntningar på kvinnor och män. – Jättespännande och roligt att jobba med dessa frågor, säger hon.

Då var två av trettiotvå medarbetare i den operativa

verksamheten kvinnor. Nu är de fem stycken – procentuellt en stor förbättring! – Dessvärre är vi fortfarande alldeles för få kvinnliga ledare inom SCA Skog, säger hon. Metoo gav branschen draghjälp även om SCA redan påbörjat ett arbete med jämställdhetsfrågan. Dock gjorde det att arbetet utfördes ännu grundligare. Birgitta Boström säger att jämställdhetsfrågan tas på ett betydligt större allvar i dag och nu finns på agendan i alla organisationer. Att verkligen jobba med det ger en konkurrensfördel, för att företaget får större bredd, fler perspektiv och har större möjlighet till bättre åtgärder och handlingsplaner.

“Hur avvikande får man vara? Vem lyssnar vi på?” År 2023 är SCA:s mål att 30 procent av de anställda ska vara kvinnor, liksom 30 procent av cheferna och ledarna. På varje enhet finns nu två jämställdhetsambassadörer. HÅRDA MOT SIG SJÄLVA

Birgitta Boström säger att det är stor skillnad mellan kvinnor och män som söker jobb hos dem. De har jämfört hur stor andel som söker jobb, och hur stor del av dem som uppfyller kompetenskraven i annonsen. Kvinnor söker om de uppfyller 9 av 10 punkKICKSTART ter, medan män söker även om de inte Arbete med att förändra normer och attityder uppfyller så många krav. Hon säger att tar tid. SCA ville ha en kickstart och inled40 procent av männen som söker har de ett samarbete med Mittuniversitetet. kompentensen som krävs, jämfört Det blev ett sätt att mäta nuläget och med 80 procent av kvinnorna. se hur jämställt företaget var då. Ett bekymmer är fortfarande att Ledningen sjösatte sedan ett åtfler kvinnor än män lämnar skogsgärdsprogram med målet att få alla branschen. medarbetare att förstå vad jämställd– Detta måste vi med gemensamhet innebär. Alla i ledningsgruppen har ma krafter ändra på, säger hon. nu gått JGL-utbildning ( jämställdhet, irg Varför det är så har hon inget svar på, genus, ledarskap) och nu är det dags för itt aB oströ men hon tror att det kan handla om bemöcheferna i nästa led att göra detsamma. m. ↑ tande. Att känna sig inkluderad, lyssnad på och – För mig är jämställdhet en kompetensvälkommen är alltid viktigt. Vikten av kultur och normer fråga, säger Birgitta Boström. tål att upprepas – inom SCA och hela skogsbranschen. Vem lockas att söka jobbet? – Hur avvikande får man vara? Vem lyssnar vi på? Det Även rekryteringsprocessen är jämställdhetsär svåra frågor som är jätteviktiga att jobba med. CJ säkrad. Här handlar det om annonsernas utform-

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

Na-krysset JORDKLUMP ÄR HALVA SVERIGES BEFOLKNING PÅ

ÄR ORDEN HORD & KIOSK

GRUVGÅNG

SKYDD

TALAT UPPRIKTIGT

KÄLLA FÖR PSYKISK AKTIVITET AUTOSVAR

UNDER SÅN GÄLLER DET ATT HÅLLA I VISS HATT ÄR JU FRAMTIDEN

ÖRONMÄRKT LÄRA

FORNPERSON UMGÄLLA ERKÄNDE SVERIGE 2008

GRANN GRANT SAKNAR HÖRN & KANTER

ÖVERGÅ TILL TROPISK FRUKT SOM SOM KANSKE LIKNAR ENS AVSER GAMLA PÄRON HELHETEN GLIDER

DOLOROSA

DIALOG

DOMARE I MUSLIMLAND

MED OPEN I GOLF

IRAN ITALIEN

TRAMSIG SOM DJURKANNERS UNGE SYNDROM

HUVUDFRÅGA ÄR EXTERN INTERN PÅ?

MODERLIV GITTA SOM TIO DOSOR

UTKAST MOLN STOR LED

SOM HAR OCH UTTRYCKER VARMA KÄNSLOR

BEKÄNNELSE KOSJUKA

GRÄNSAR TILL KUWAIT

BELASTA DJUR

UPPLANDSKOMMUN

GESTALTADE SALANDER

DEL AV PROCESS

EN TJUGOFJÄRDEDEL I REN METALL

SLÅS DET UT FRÅN

NÄSVIS

TAG SOM PRESIDENT ANSÅG RIMLIGT

KLARHET

HUDHÅL VARMBLOD

UPPREPAT MÖNSTERPARTI BÖRJAR UTAN NAMN RÖRELSE SOM SVAR FÖR MAGPÅ YTTRE NETISK RETNING FLÖDESTÄTHET

VULGÄR

IRRAUPPHÖJTIONELLT NING TAL

GÖR VISSA I BACKEN

MAGASIN RANKA KÖR INFALL NYA LÅG VID DELAWAREFLODEN

GÖR HEN SOM VILL ÖVER ÅN GRUVAR SIG EJ I GRUVA?

Konstruktör: www.lena-holmlund.com

Vinnare Vinnare av förra numrets korsord är Inger Nyström i Lund.

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

BILDAR GRÄNS MELLAN POLEN OCH TYSKLAND

Tävla och vinn! Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut biobiljetter. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka. Senast den 21 november vill vi ha din lösning.

LEMURKRYSS 2019

MEDLEMSNYTT Här hittar du nyheter som gäller ditt medlemskap i Naturvetarna.

LEDAREN

Fler naturvetare kan ta ledartröjan

Framtiden kan te sig lite skakig, men också spännande. Vi är mitt i ett paradigmskifte i arbetslivet där digitalisering, robotisering och artificiell intelligens, AI, ger nya möjligheter. I spåren av det växer nya former för uppdrag och anställningar fram, i allt från små startup-bolag till internationella storföretag. Samtidigt står vi inför stora globala utmaningar där företag och verksamheter måste ställa om till att bli mer miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbara. Vi naturvetare står för mycket av den samlade kunskapen och kompetensen som behövs för att klara omställningen. Vi förstår naturens komplexa system som skapar och påverkar människans livsmiljöer. Men det behövs fler naturvetare som tar ledartröjan i omställningen till ett hållbart samhälle. Uppdraget är bland annat att sätta upp system för resursutnyttjande, återvinning och att minska utsläppen av växthusgaser och andra miljöskadliga ämnen. Bland de svenska börsbolagen finns positiva exempel, bland annat när det gäller att koppla sin egen hållbarhetsstrategi till FN:s globala hållbarhetsmål. I arbetet med att integrera hållbarhetsmålen i den egna affärsmodellen kommer bolagen att behöva nya nyckeltal som naturvetare kan vara med och ta fram. Ett tecken i tiden är att tidningen Dagens Industri nu publicerar nyckeltal för klimatet på börssidorna. Som de själva säger: ”för att det är den verk-

För att ett FN-center för innovation öppnar i Lund. Avsikten är att centret ska bidra till att klara de globala utmaningarna inom ramen för Agenda 2030.

För regeringens förslag att skärpa kapitalkraven för tjänstepensionsföretagen. Det riskerar att urholka framtida pensioner.

”Företag behöver förstärkning av naturvetare för att ta fram, analysera och rapportera mål och nyckeldata.” ta inom klimat- och miljöområdet, på samma sätt som ekonomer tar fram finansiella data. Det naturvetenskapliga perspektivet behövs för att skapa strategier där tillväxt och sunda arbetsplatser kan gå sida vid sida när de globala hållbarhetsmålen ska uppnås. Och med fler naturvetare vid rodret så blir framtiden lite mindre skakig.

lighet alla bolag har att förhålla sig till”. Det är en signal om att klimatpåverkan är viktigt för svensk industri. Vi har redan sett att investerare – institutioner och privatpersoner – väljer bort bolag som av etiska skäl inte platsar i fondernas portföljer. Nu är det dags att ta nästa steg. Nutidens investerare kommer att ställa stora krav på att bolagen redovisar hur de arbetar med hållbarhetsfrågor. Företagen behöver därför en förstärkning av naturvetare i arbetet med att ta fram, analysera och rapportera mål och nyckelda-

Per Klingbjer, förbundsdirektör

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

Medlemsnytt turvetarna Nya på Na Nikita, Martin och Terése har börjat jobba hos oss under hösten. De bidrar till att Naturvetarna kan ge bästa servicen till medlemmarna.

Nikita möter studenter Utbildning: Journalist. Senaste jobb: Internkommunikatör på CGI.

Varför valde du att jobba här? – Naturvetarna var ett självklart val för mig då det är naturvetare som skapar världens framtid. Med hjälp av deras insatser kommer vi ett steg närmare en hållbar framtid.

Vilka utmaningar ser du? – Hur ska vi få de yngre att förstå vik-

ten av att vara med i ett fackförbund? Att det inte bara är farfar som pratar kollektivavtal. Genom att vara med i ett fackförbund kan man påverka sin utbildning och framtida arbetsliv.

Bäst med jobbet? – Att arbeta med studenter är det bästa jag vet. Jag coachar och stöttar våra studentmarknadsförare ute på universitet och högskolor. Sedan älskar jag att föreläsa, något som även ingår i min roll.

Vad gör du en ledig dag? – Om jag inte sjunger och klinkar på gitarren, är jag ute i naturen och umgås med vänner. Jag försöker att meditera varje dag, men ska jag vara helt ärlig så har jag väldigt svårt att sitta still. Nikita Zeiloth, marknadsförare. ↑

Martin fixar IT-systemen Utbildning: Computer and Information Science från City University of New York, Brooklyn College. Senaste jobb: Senior Technology Officer på Global Water Partnership Organisation.

Varför valde du att jobba här? Martin Löfgren, IT-ansvarig. ↑

– Det är roligt att arbeta i en med-

lemsorganisation. Som IT-ansvarig är man lite av spindeln i nätet och hittar lösningar på problem.

Vilka utmaningar ser du? – Jag gillar att vandra och klättra i berg så utmaningar motiverar mig. Det som ibland kan ta emot är att bryta mönster. Men med en tydlig vision så tror jag att alla är med och ser nyttan i att ta sig framåt.

Bäst med jobbet? – Rundpingis under onsdagslunchen

är bättre än en kopp kaffe. Skämt åsido så gillar jag att på olika sätt hjälpa medarbetarna och Naturvetarna i både strategiskt och praktiskt arbete.

Vad gör du en ledig dag? – Du får fråga min åttaåriga son. Förra helgen åkte vi in och provade ”bubble tea” i stan. Då passar jag på att leka med foto och video som jag sysslat med i många år. Jag tycker också om att sitta vid datorn och jobba med roliga saker.

Terése stöttar medlemmar Utbildning: Miljövetare som även läst arbetsrätt på Stockholms universitet.

Senaste jobb: Rådgivare på Naturvetarna.

Varför valde du att jobba här? – Jag har en bakgrund som förtroendevald så jag har varit intresserad av fackliga frågor länge, sen är jag ju själv naturvetare.

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

Vilka utmaningar ser du? – Omvärlden ändras snabbt vilket innebär både nya problem och nya möjligheter. Det gäller att hänga med för att förstå vilken verklighet våra medlemmar Terése Wikström, om- befinner sig i.

budsman privat sektor. ↑

Bäst med jobbet? – Att både få jobba strategiskt och långsiktigt för att våra medlemmar ska få bra villkor i arbetslivet samtidigt som jag får göra skillnad för enskilda individer.

Vad gör du en ledig dag? – Då umgås jag med vänner och familj, går på loppis eller slåss mot ogräset på kolonilotten.

Det behövs fler toxikologer Med tårta och seminarium firade Svensk förening för toxikologi, SFT, 50 år. Det var på 60talet som miljögifter och läkemedelsskandaler satte fingret på stora samhällsproblem. Boken Tyst vår var en varningsklocka och starten för att Sveriges toxikologer gick samman. Än i dag behövs en stark röst för toxikologi när riskanalyser av bland annat kemikalier, strålning och nanomaterial ska göras. Behovet av toxikologer ökar, men återväxten är hotad. Det behövs fler som läser toxikologi. Toxikologer finns inom forskningen i akademin, på myndigheter och i näringslivet, bland annat läkemedelsindustrin. REKLAM FÖR YRKET En av dem är Petra Thulin, disputerad toxikolog på Astra zeneca i Mölndal, och kassör i SFT. I botten är hon biomedicinare. – Det blev en lyckad dag och ett bra tillfälle att träffa andra toxikologer. Intressant också med den historiska exposén.

Hon intygar att kompetensbristen är ett problem. – Vi har svårt att rekrytera erfarna läkemedelstoxiPetra Thulin. ↑ kologer. Det skulle behöva göras reklam för det här breda och spännande yrket, något vi i SFT nu har med i vår handlingsplan. Som Senior Safety Scientist jobbar hon med säkerhet och riskanalyser i utveckling av nya läkemedel för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Hennes roll är att i tidiga skeden identifiera nya läkemedelskandidater som har den bästa profilen med avseende på biverkningar och är säkra för människor och djur. UTLÄNDSKA STUDENTER Antero Silvia från Portugal är en av dem som kan lösa problemet med kompetensbrist. Utbildningarna på mastersnivå domineras i dag av

Kemiprofessorn Olle Matsson pratade om sin bok ”Allt är gift”. ↑

studenter från andra länder. – På toxutbildningarna har många utländsk bakgrund. Jag är själv doktorand på KI inom riskbedömning och vill bidra till att det området utvecklas, säger han. Antero Silva är sekreterare i SFT och tycker också att jubileet blev en framgång. – Vi lever i ett tryggare samhälle i dag när det gäller risker med kemikalier. Det har vi våra tox-förfäder att tacka för, säger han. LEL Antero Silvia. ↑

Bli medlem i Svensk förening för toxikologi Svensk förening för toxikologi är öppen för alla. Du behöver alltså inte vara utbildad toxikolog el-

ler jobba som det. Du får tillgång till ett nätverk och inbjudningar till seminarier, kurser och annat.

Håll också utkik efter jobbannonser i nyhetsbreven. Läs mer på www.toxikolog.se.

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

Naturvetarnas sjukhusturné lockar många Naturvetarnas turné på sjukhusen runt om i landet fortsätter. Nu senast i Falun. Nästa stopp blir på Linköpings universitetssjukhus. Då kommer värdet av det fackliga medlemskapet att vara i fokus. Boka in 27 november i din kalender. I Falun mötte Naturvetarna medlemmar

och hade möten med några chefer där våra ställningstagande lämnades över. Se rutan här intill. Frågan om kompetensförsörjning är fortsatt viktig och gäller inte bara där, utan i hela Sverige. För Naturvetarna är det viktigt att naturvetares kompetens tas till vara och att löneavtalet tillämpas som det är tänkt. Den lokala Naturvetarföreningen på Falu lasarett såg till

ed llbarhet m personlig hå ine pratar ol ar C en Dietist Möller. ↑ Elisabeth

att inramningen blev den bästa tänkbara med kaffe och bullar som trivselhöjare. Utveckla din personliga hållbarhet, var temat för lunchseminariet som lockade många. Vår nya digitala vardag kan vara en utmaning att hantera. För att må bra och vara långsiktigt hållbara i arbetslivet behöver vi se på hela vår vardag, sa Elisabeth Möller, karriärrådgivare på Naturvetarna. LEL

Matilda Lund om våra ställningstaganden. ↑

Detta vill Naturvetarna inom hälso- och sjukvården: 1. Ge medarbetarna ansvar och använd kompetensen rätt. 2. Bredda rekryteringen, så att det finns många vägar in i vården. 3. Skapa bättre arbetsmiljö med individanpassade anställningsvillkor. 4. Samarbeta med lärosätena för att skapa program för karriärutveckling och att ↑ å mötet. lhöjare p En trivse

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

satsningar görs på forskning och utveckling. 5. Satsa på dialogen mellan medarbetare och chef genom att stärka cheferna. 6. Se till att det är ekonomiskt hållbart att utbilda sig till ett yrke inom vården. 7. Tillämpa löneavtalet så att ansvar och resultat märks i plånboken.

Läs mer på www.naturvetarna.se/hos

Medlemsnytt

arar ”Viktigt att många sv på löneenkäten” Kerstin Gustafsson är förtroendevald vid Kemikalieinspektionen.

Varför är det viktigt att besvara löneenkäten? – Sacos lönestatistik är ett viktigt verktyg som synliggör hur naturvetares löneläge ser ut inom olika sektorer, regioner eller med andra skärningar, med hög upplösning. Därför är det viktigt att så många

som möjligt bidrar med sina uppgifter så att statistiken blir så korrekt, aktuell och relevant som möjligt. Det är då den blir som mest användbar. Hur använder du lönestatistiken i jobbet? – Som fackligt förtroendevald använder jag den fördjupade statistiken för att få en helhetsbild över våra medlemmars löneläge. Statistiken är användbar både i mötet med arbetsgivaren, till exempel i samband med den årli-

ga lönerevisionsprocessen, och i samtal med medlemmar när det är läge att prata lön, till exempel vid ändrade anställningsförhållanden, utökat ansvar eller i samband med rekrytering. Hur använder du lönestatistiken för egen del? – Jag använder statistiken för att hålla mig uppdaterad om löneutvecklingen inom min egen kompetens, i olika sektorer. Det är nyttigt att hålla lite koll på världen även utanför Sundbyberg. CJ

Jobbar du för global hållbarhet? Här får du bästa webbtipset. På www.naturvetarna.se/globalamalen samlar vi naturvetare som i sitt arbete bidrar till att nå de globala hållbarhetsmålen. Vi utgår från FN:s 17 hållbarhets-

mål och visar hur naturvetare jobbar med allt från att bekämpa klimatförändringarna och att utveckla hållbar energi till att främja god hälsa och välbefinnande. Naturvetarna som förbund jobbar för att alla ska

INGEN FATTIGDOM

INGEN HUNGER

GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE

GOD UTBILDNING FÖR ALLA

RENT VATTEN OCH SANITET FÖR ALLA

HÅLLBAR ENERGI FÖR ALLA

ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT

HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR

HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION

BEKÄMPA KLIMATFÖRÄNDRINGARNA

ha rätt till en trygg arbetsmiljö och goda anställningsvillkor. Listan på naturvetare som på olika sätt bidrar till att uppnå FN:s hållbarhetsmål kan bli längre. Nu behöver vi din hjälp att fylla på med fler naturvetare. Mejla: JÄMSTÄLLDHET redaktion@ naturvetarna.se

HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

Dina förmåner

Det här får du som medlem Här är några av dina förmåner som medlem i Naturvetarna. Du hittar fler på → www.naturvetarna.se/formaner

→ Medlemsrådgivning Våra kunniga och erfarna ombudsmän svarar på frågor om din anställning och dina anställningsvillkor. Du får hjälp att tolka lönestatistiken och får tips inför lönesamtalet.

→ Chefsservice Du får nyheter inom ledarskap och individuellt stöd i din chefsroll så att du kan få dina medarbetare, verksamheten och dig själv att växa. Besök våra seminarier om ledarskap, som också är ett bra tillfälle att nätverka. www.naturvetarna.se/chef

→ Förhandlingshjälp Våra experter ger dig trygghet i arbetslivet, genom goda råd och förhandlingshjälp i frågor som rör din anställning. De kan även företräda dig vid

arbetsrättsliga förhandlingar, till exempel vid tvister med arbetsgivaren.

→ Försäkringar Genom Akademikerförsäkring får du prisvärda försäkringar, både på jobbet och i privatlivet. Samlar dina sakförsäkringar här och du får 20 procent rabatt.

→ Inkomstförsäkring Tack vare vår inkomstförsäkring kan du få 80 procent av tidigare lön upp till 100 000 kronor per månad, om du blir arbetslös. Inkomstförsäkringen bygger på att man har rätt till ersättning från a-kassan.

→ Din egen jurist Vår juristförsäkring hjälper dig med allt från att skriva samboavtal och

testamente till att lösa tvister, hela vägen till domstol om det behövs. Försäkringen är kostnadsfri de första tre månaderna.

→ Karriärservice Boka ett karriärsamtal och få verktyg för att analysera din arbetssituation, inventera din kompetens eller bara ett bollplank för ditt nästa steg i karriären. Vi erbjuder även coachning av ditt cv och din LinkedIn-profil, liksom stöd inför en jobbintervju. www.naturvetarna.se/karriar

→ Service till företagare Vi coachar dig och är ett bollplank i ditt företagande. Du får individuell rådgivning i hur du kan utveckla ditt företag. Allt från val av företagsform till hur du ska tänka när du tar betalt. www.naturvetarna.se/foretagare

+ Plus » Seminarier och nätverk » Kunskap om arbetsmarknaden » Rabatt på medlemslån Hör av dig till oss: radgivning@naturvetarna.se

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

och bolån i SEB och Danske Bank

S E RV I C E T I L L F Ö R E TAGA R E

Coachning ledde till nytt jobb för Stefan Stefan Klinter fick jobb som forskare på ett startup-bolag efter intervju- och cv- coachning. – Naturvetarna lärde mig hur arbetslivet funkar i Sverige, säger han. Stefan Klinter kom till Sverige som utbytesstudent för tio år sedan. Planen var att återvända till Tyskland efter studierna. Men så blev det inte då han träffade sin blivande fru här.

Stefan Klinter. ↑

Som biotekniker var han fast besluten att doktorera och hittade en tjänst på KTH, där han i en annan forskargrupp hade gjort sitt exjobb. – Det började bra, men jag fick inte det stöd jag behövde när min handledare flyttade utomlands efter några år. Det gjorde att jag inte kunde göra de publiceringar som krävdes, bland annat för att projekt avbröts i förtid. BLEV INTE BÄTTRE När han för tre år sedan såg att situationen inte blev bättre tog han en första kontakt med Naturvetarna.

”Det gick bra. Jag sökte fyra jobb och blev erbjuden två.” – Jag fick bra information om mina chanser på arbetsmarknaden om jag skulle göra ett studieuppehåll. I Tyskland väger PhD-titeln tungt när man söker jobb. Här är ofta kompetensen viktigare, beroende på vad det är för tjänst. Efter barnledigheten kom han tillbaka till KTH i början av det här året. – Känslan var att ingen brydde sig om min framgång. Jag hade tappat tron på min handledare och ville inte längre vara där. Återigen kontaktade han Naturvetarna. Han kände sig lite osäker på hur han skulle förklara ett studieuppehåll i cv:t och samtidigt framhålla de kompetenser han hade tillägnat sig som doktorand. – Några bra tips vid cv-coachningen var att lyfta fram den kompetens som är relevant för tjänsten och anpassa ansökan till de olika tjänsterna. I de personliga breven skulle jag ge tydliga exempel från tidigare jobb där mina styrkor och kompetenser kommit till nytta.

HOPPAS PÅ FORTSÄTTNING I nästa steg fick han intervju-coachning. – Vi diskuterade vilka frågor som kan komma upp under intervjun och vad man bör svara på, och inte. Jag funderade på starka och svaga sidor, liksom vilka mina drivkrafter är. Och det gick bra. Han sökte fyra jobb och blev erbjuden två. I dag är han forskare på det lilla startup-företaget Salipro Biotech och har kontrakt för ett år framåt. – Jag trivs jättebra och hoppas på en fortsättning. Mina kunskaper om membranproteiner passar perfekt här på Salipro Biotech. Företaget har utvecklat en upphovsrättsskyddad nanomembranteknik som stabiliserar membranproteinerna och gör dem tillgängliga för läkemedelsutveckling. LEL

Naturvetarna coachar i karriären. ↓

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

Efter jobbet

Malin gör jord på tre veckor Det började som ett nöje på fritiden. I dag försörjer sig Malin Sairio på den japanska kompostmetoden bokashi. Med hjälp av mikroorganismer och köksavfall kan trötta jordar få nytt liv. Visste du att bokashi är ett av årets nyord? Genombrottet kom med musikern Stefan Sundströms nya bok om jordfabriken. Biologen Malin Sairio har ägnat sig åt bokashi längre än så. – Det var en vän som inspirerade mig, och i dag är jag närapå besatt. Det är fascinerande att se hur snabbt matrester och köksavfall omvandlas till jord. Det växer så det knakar i trädgårdslandet, säger hon entusiastiskt. Den första tiden var det ett fritidsintresse, som hon hade nöje av efter jobbet på miljökontoret i Dalsland, där hon var miljösamordnare. När hon blev erbjuden att som anställd driva webbsajten bokashi.se kunde hon inte säga nej. TRE OLIKA BAKTERIER

I dag är det sajten som gäller för hela slanten, samtidigt som hon hemma packar hinkarna fulla med bananskal, morotsblast och annat organiskt avfall, liksom fisk- och köttrester. Nu har företaget två medarbetare till och några anställda per timme. Men vad är hemligheten? – Det var en japansk professor som på 1980talet utvecklade tekniken, som bygger på tre olika mikroorganismer som samspelar. I den anaeroba miljön sker en fermentering. Hon förklarar att det är mjölksyrebakterier som gör jobbet. De andra två är jästsvampar och foto-

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

syntesbakterier, som binder både kol och näring. I nästa steg, efter två veckor i hinken, gräver man ner och blandar komposten med jord i trädgården. – Det väcker liv i gamla näringsfattiga jordar, som får en boost. Samma resultat sker i sand, gärna ihop med löv, gräsklipp eller halm. Även lerjordar får nytt liv tack vare en förbättrad struktur, säger Malin Sairio entusiastiskt. BINDER KOL

Hon berättar om ägaren som nu är i Myanmar (tidigare Burma) och har startat ett projekt som syftar till att förbättra bördigheten i fattiga jordar. Tidigare brändes det organiska avfallet, som alltså nu kommer till nytta. – Det fina är att kolet stannar i jorden, till skillnad från vanlig kompostering där kol frigörs. Det restaurerade mikrolivet fixerar både kol och kväve från luften, vilket forskning visar. Finns det skeptiker? – Det här är fortfarande nytt och betraktas som konstigt av vissa. En SLU-forskare i växtnäring menar till exempel att även den här metoden släpper ut kol i atmosfären. Kanske det låter för bra för att vara sant. Att göra jord på tre veckor borde inte vara möjligt. – Jag har själv sett resultatet i mina egna odlingar, med allt från bladgrönsaker och morötter på friland till gurka, tomat och melon i växthus. LEL

Malin Sairio Yrke: Malin var tidigare miljösamordnare på miljökontoret i Dalsland. Hon driver nu sajten bokashi.se.

Utbildning: Biolog från Karlstads universitet.

Fritid: Odlar gurka, tomat, meloner och annat i ett tunnelväxthus. Det växer så det knakar i den fina jorden. Bonus med bokashi: Jorden fixerar näring och binder växthusgaser.

Så här gör du: →→ Du behöver inte skaffa de specialgjorda hinkarna med tappkran. Vanliga hinkar med lufttäta lock fungerar också. Då bör botten täckas av papper som suger upp vätskan. Den bildas närapå direkt under fermenteringen och är mycket näringsrik. →→ Vätskan som tappas genom en kran ska spädas ut ordentligt med vatten och fungerar utmärkt som gödningsmedel för till exempel krukväxter. På köpet slipper du inhandla koncentrat av växtnäring. →→ Allt organiskt avfall från köket läggs i hinken, även kött- och fiskrester, liksom äggskal. Undvik flytande material. Fruktskal, blast och liknande kan med fördel hackas. Då går jäsningen ännu snabbare. Kom ihåg att pressa ihop avfallet och sätt på locket. Då fungerar fermenteringen som bäst och du slipper dålig lukt. →→ Mikroorganismerna som går att köpa från bokashi.se strös över varje gång du fyller på med nytt avfall i hinken.

Bakterierna är inbäddade i vetekli och är lätta att hantera. För att undvika att öppna hinken för ofta är ett tips att använda en mellanstation, typ en gammal glassförpackning modell större i plast. →→ När en hink är full byter du ut den mot en annan. Den fulla hinken får stå med lock, företrädesvis på annan plats, under två veckor i rumstemperatur. →→ När två veckor har gått grävs den fermenterade komposten ner och blandas med jord. Den får gärna stå till sig ett tag, men går att odla i direkt. På vintern avbryts den biologiska processen, så ett tips är att samla upp komposten i plastsäckar, blandad med jord och lägga ut på våren. Även köttoch fiskrester. →

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

Vi gratulerar ”Det handlar om att underlätta för patienterna och höja deras livskvalitet.”

Hon ska få probiotika att överleva i tarmen – Det känns jätteroligt att få forskningsbidrag, som också är ett erkännande för det vi gör, säger Anna Fureby entusiastiskt.

frisättning av lactobacillerna. I tjocktarmen finns enzymet amylas som bryter ner kapseln. – Enzymerna finns även i tunntarmen, så det gäller att hitta en lagom snabb frisättning av bakterierna, så att de når ända fram till tjocktarmen.

Pengarna gör det möjligt att anställa

en doktorand, även om Rise får skjuta till en slant för att täcka alla kostnader. Det är Stiftelsen för strategisk forskning som står bakom stödet, som kunde sökas i konkurrens. Totalt ger de bidrag till åtta institutdoktorander. Anna Furebys fokus ligger på formulering – att kapsla in lactobacillerna – så att de överlever hela vägen genom magen och tunntarmen till tjocktarmen där de ska frigöras och göra jobbet. – Utmaningen är att få bakterierna att klara den sura miljön i magen och de gallsalter som finns i tunntarmen och som stör bakteriernas membranstrukturer. KAPSELN BRYTS NER

Man kommer att använda sig av stärkelse och en annan polymer för att bygga in bakterierna. – Detta har prövats i ett ex-jobb, så det finns en grund för att konceptet fungerar. Uppdraget nu är att förbättra och optimera metoden. Utmaningen är att få en lagom snabb

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

Anna Fureby Gratuleras till: Har fått 2,5 miljoner kronor under fyra år för att förbättra effekten av probiotika, genom att kapsla in bakterierna på ett optimalt sätt. Yrke: Forskare på Rise yta, process och formulering. Finansiär: Strategiska forskningsstiftelsen. Utbildning: Doktor i bioteknik. Om Rise: Är ett forskningsinstitut med totalt runt 2 800 medarbetare, varav knappt 130 jobbar på Rise - yta, process och formulering. Med statlig finansiering i botten, 18 procent, söker man medel från olika forskningsfinansiärer. En del av medlen kommer från näringslivet, där uppdraget är att stötta utvecklingen av svensk industri.

HÖJD LIVSKVALITET

Anna Fureby kommer att tillsammans med en forskare på Lunds tekniska högskola fungera som handledare åt doktoranden. I början på nästa år planeras starten att ske. – Det här projektet kommer att länkas ihop med ett Vinnova-projekt och bli en del av ett större sammanhang. I analysarbetet är tanken att kunna använda tekniker som finns på MAX IV, och senare också ESS i Lund när det är i drift. Att utveckla formuleringar för probiotika och läkemedel har Anna Fureby gjort ända sedan hon började jobba på Rise för 22 år sedan. – Det handlar om att göra produkterna stabila så att de behåller sin effekt även om till exempel kylkedjan i hanteringen bryts. I förlängningen handlar det om att underlätta för patienterna och höja deras livskvalitet. LEL

KALENDER Här får du koll på våra aktiviteter. Datum med lila färg är specifikt för dig som är förtroendevald.

C H E FS FR E D A G

Samverkan för

friskare

arbetsplatser

FAC K L I G U T B I L D N I N G Bli starkare i rollen som fackligt förtroendevald. På köpet får du tillgång till ett nätverk av andra förtroendevalda att bolla fackliga frågor med. Läs mer och anmäl dig på www.naturvetarna.se/facklig-utbildning

28 januari

Löneprocessen (privat sektor)

11-12 februari

Facklig grundutbildning (statlig sektor)

18-19 mars

Facklig grundutbildning (statlig sektor)

25-26 mars

Facklig grundutbildning (kommun & region)

21-22 april

Facklig grundutbildning (kommun & region)

6-7 maj

Facklig grundutbildning (privat sektor)

27 maj

Löneprocess (kommun & region)

28 maj

Arbetsmiljö

Hög sjukfrånvaro är negativt för alla. I många kommuner och regioner pågår nu ett arbete för att sänka sjuktalen. Boka in den 13 november kl. 10:40-12:00 och delta i webbinariet Samverkan för friskare arbetsplatser som sänds direkt från Kvalitetsmässan i Göteborg. Bjud in hela samverkansgruppen eller skyddskommittén att tillsammans följa sändningen!

KVALITETSMÄS SAN 12-14 NOVEM BER 2019 SVENSKA MÄS SAN GÖTEBORG

29 nov

Stockholm

6 dec

Malmö

6 dec

Göteborg

L E A D E R S H I P F R I D AY Utvecklas som chef ihop med andra naturvetare. Perfekt upplägg med frukost och föreläsning om ledarskap innan jobbet. Läs mer och anmäl dig på www.naturvetarna.se/ LeadershipFriday

29 nov 6 dec

Stockholm Malmö

S Y S T E M AT I S K T ARBETSMILJÖARBETE I PR AKTIKEN Är du chef, skyddsombud eller arbetsmiljöansvarig? Utbildningen vänder sig till dig som vill göra lönande arbetsmiljöarbete till vardag. Välkommen att gå våra utbildningar. Finns vid flera datum i Göteborg, Malmö och Stockholm. Läs mer på www.prevent.se

Alltid på webben Utbildning i förhandling

W E B B A S E R AT VERKTYG F ÖR ARBETSMILJÖARBETE

B ÄT T R E A R B E T S M I L J Ö (BAM, 3 DAGAR) Det finns mycket att vinna på att jobba aktivt med att förbättra arbetsmiljön. Den här utbildningen ger dig de grundläggande kunskaper du behöver. Finns vid flera datum i Göteborg, Malmö och Stockholm. Läs mer på www.prevent.se

Spännande föreläsare, seminarium och mingel. Mer information och anmälan: www.naturvetarna.se/Chefsfredag Uppsala 8 nov

Läs mer på kvalitetsmassan.se/ session/samverkanfor friskarearbetsplatser/

Vill ni använda ett webbaserat verktyg för att följa arbetsmiljöarbetet? Välkommen till en öppen informationsträff och introduktion av Partsrådets program Hållbart arbetslivs tjänst IA-systemet! Läs mer på www.partsradet.se

Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender. Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter. N AT U RV E TA R E N

5 / 2019

POSTTI D N I NG

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka www.naturvetarna.se

Äntligen fixat! Sååå skönt. Vi har gjort det enkelt för dig att känna den känslan. Teckna vår sjuk- och olycksfallsförsäkring till medlemspris redan idag. Slipp alla frågor om tidigare sjukdomar, läkarbesök och datum för behandlingar. Du är skyddad direkt – snabbt, enkelt och tryggt. Ring oss på 0771-111 999 eller teckna försäkringen direkt på www.akademikerforsakring.se.