Naturvetare nr 1-2014 by Naturvetaren

N u m m e r 1 2 01 4

månade n s

K a r r i ä r , V e t e n s K a p, n ät V e r K

fr å g a :

Hur blir du ef f ektivare?

LÖN ESKOLA

trender på arbetsmarknaden

Utländska talanger lämnar Sverige för Danmark

Blågul kemi

Magnus Huss hoppas på skogsråvara d U E l l o m T R ä E l l E R b E To N g s i d 12 |

R o b oTA R TA R öV E R s i d 32

E x T R A k N äc k s i d 52

Skogsakademikernas stipendier Det finns pengar att söka från två stipendier som hanteras av Skogsakademikerna, som ingår i naturvetarna. Dessa är Kamratfonden och von Porats fond. Stiftelsen Kamratfonden Delförbundet Skogsakademikerna bildade 2005 Stiftelsen Kamratfonden av de pengar som återstod efter fusionen med naturvetareförbundet. Bidrag kan sökas av skogsakademiker eller av den som studerar till en skogsakademisk examen. Syftet är att stödja och uppmuntra samt stärka sammanhållningen skogsakademiker emellan. Medlemmar i Skogsakademikerna har företräde. Bidrag kan sökas till studieresor, kompetenshöjning, behövande skogsakademiker eller behövande anhöriga till avliden skogsakademiker, uppmuntran eller belöning av skogsakademiker som väsentligt bidragit till att öka skogsakademikernas kompetens eller anseende, trivselfrämjande aktiviteter.

Stiftelsen von Porats fond Delförbundet Skogsakademikerna hanterar Länsjägmästare ernst von Porats donationsfond. Fonden kom till efter ett testamente på 10 000 kronor från ernst von Porat år 1909 och heter nu Stiftelsen von Porats fond. Stiftelsens syfte är att ge medlemmar ekonomiskt bidrag i en medicinskt eller socialt svår situation. Pengar delas ut som engångsbelopp till stöd och uppmuntran. utdelningen från von Porats fond baseras på direktavkastningen från föregående år.

För båda stipendierna gäller: ansökan kan normalt göras en gång per år. ansökningarna bereds av fondernas styrelse och ska skickas in senast den 15 april. ansökningshandlingar returneras inte. Så ansöker du: ange syfte med ansökan samt eventuell projektbeskrivning (mål, metod och förväntat resultat). ange vilken fond ansökan riktas till samt vilken typ av bidrag som söks. ange namn och kontaktuppgifter samt eventuell grupp eller organisation. ange eventuell handledare eller projektledare, liksom kostnadskalkyl, budget och sökt belopp. ansökan kan bara göras för projekt, resor eller annat, som ännu inte påbörjats eller genomförts vid ansökningstidens utgång. återrapportering skall göras inom tre månader efter avslutad resa eller avslutat projekt. ange i ansökan hur det ska ske. Det kan vara en rapport eller som en artikel i naturvetaren. ange namn och kontaktuppgifter. ange skäl och bakgrund till sökt bidrag och storleken på det. Skicka ansökan till: Skogsakademikerna c/o naturvetarna, Box 760, 131 24 nacka ulf.bergius@naturvetarna.se

CHEF

Innehåll

nr 1 2014

m å n a de n s

Hur blir du ef f ektivare? sid 8

Magnus Huss ser möjligheter i den biobaserade råvaran.

fr åg a :

utländska Talanger lämnar sverige för danmark Stelbenta regler gör att Sverige går miste om utländska studenter som utbildas här.

sid 14

hon lockar fler till kyrkogården Trädgårdsingenjör skapar gröna rum med plats för mer än kontemplation.

sid 24

löneskola Naturvetarnas löneskola visar hur du kan använda lönestatistiken och ger goda råd på vägen.

sid 36

Varning för psykopater Så skyddar du organisationen mot psykopater, som kan ställa till stor skada.

Bli en populär mejlkontakt.

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare. Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida. Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck. Bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se R E D A K T I O NEN

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar. ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 31 900 ex. Utgivning: 7 nr/per år.

Nästa nummer kommer ut den 13 mars med annonsstopp den 24 feb. Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Fotograf omslaget: Ann Ledin Wirén. Övriga reportrar: Johanna Rösth JR, Marita Teräs MT, Martin Wänerholm MW.

A NN O N S B O K N I N G

Christina Jägare, CJ reporter, layout 08-466 24 87

Jeanette Duvert annonsansvarig 08-466 24 86

Naturvetarna är ett Saco-förbund med 31 200 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.

Hjärnsläpp som drabbar Sverige Det är inte bara Jan Björklund som vill locka hit forskartalanger. Även näringslivet behöver de bästa hjärnorna för att ligga i världstopp. Trots avgifter för utländska studenter utanför EU så hittar en del hit för att studera. De rotar sig här och bygger upp ett nytt liv. Så länge de studerar går det bra. Sedan är det värre, i alla fall om de inte hittar ett nytt jobb direkt. Utan studier och arbete måste naturvetare och andra utländska akademiker lämna landet, trots att vi så väl behöver dem.

N AT U R V E TA R E I M E D I A

M iljösamarbete krisar Efter mindre än ett år av samarbete mellan kommunerna Sotenäs, Lysekil och Munkedal har man stora problem. Personalen är kritisk och chefen har hoppat av. Trots löften om att behålla all personal har anställda sagts upp. – Det var aldrig tal om att man skulle dra ner på några tjänster, i stället skulle man hitta vinster i samordningen. Man har inte talat om det alls och det är ju inte positivt naturligtvis, säger Jonny Andersson på fackförbundet Naturvetarna. Bohuslänningen 11 december 2013

I stället drar de över sundet och söker jobb i Danmark. Där har man infört så kallat green card som ger dem möjlighet att stanna under tre år och söka arbete. I det här magasinet möter du datavetaren Zeshan Jaffari som har utbildats i Sverige, men vars kompetens kommer till nytta i Danmark. En lagändring lär vara på gång även här hemma, som gör att Zeshan Jaffari och andra i hans situation får stanna och söka jobb i Sverige. Sedan är frågan om de svenska arbetsgivarna är redo för att anställa dem. Kanske vi ser ett trendskifte nu. På sina webbsidor skriver många företag att de välkomnar mångfald och personer med olika bakgrund. Det har kinesiska kemisten Jie Cao tagit fasta på och är därför optimistisk om att få arbete i Sverige när han tar sin masterexamen i sommar. Han vittnar om att det finns många kemistjobb att söka. Att välkomna utländsk kompetens är en chans som svenska arbetsgivare inte får missa. Det kan uppväga en del av den dystra Pisastudien som störde julfriden för en hel nation.

ch e fR edaktör

N A T U R V E TA R E

N R1 2014

Står på djurens sida Fjäderfän som saknar foder och vatten. Importerade hundar som lever i misär på en för liten yta, med risk för att importören får sitt tillstånd indraget. – Vi jobbar för djurens bästa, säger en av djurskyddsinspektörerna i Skåne, som tittarna får följa en vanlig arbetsdag. I ett inslag har en anmälan kommit in om en halt häst i en hage. Hästägaren är tvär och otrevlig till en början och kritisk till tillsynen. Följ djurskyddsinpektörerna Men det visar sig att hästarna mår bra och på tv. ärendet avskrivs som en obefogad anmälan. På ett pedagogiskt sätt förklarar djurskyddsinspektören hur tillsynen fungerar och vad deras uppdrag är. När inspektörerna lämnar gården är hästägaren vänligt inställd. Del 1 av 6 av tv4:s program Djurskyddsinspektörerna. Sänds på torsdagar klockan 21.00 och finns tillgängligt på webben.

OPINION

Na -debatt här får natu rvetar e o c h an d r a c han s att g e s i na syn p u n kte r i aktu e lla f r åg o r, m e d ko p p li n g ti ll natu rvete n s kap.

Naturvetares århundrade är här Den gröna kapplöpningen har börjat. Något som är svårt att tro när man ser de uteblivna resultaten vid klimatförhandlingarna i höstas. Att skapa en hållbar ekonom handlar allt mer om strategisk affärsutveckling. Frågorna löses inte vid de internationella förhandlingsborden.

konstruera de nya tekniska systemen som behövs i en hållbar ekonomi. Dagens tekniska system grundar sig främst på maskin- och elektroteknik. Dagens miljöinnovatör är en maskiningenjör. I framtiden kommer lösningar grundade i biologi och kemi bli allt viktigare.

Den globala spelplanen har förändrats. Europa, med Tyskland som draglok, är fortfarande ledande när det gäller resurssnål och förnyelsebar teknik. Hinder i befintlig infrastruktur och hur arbetet organiseras inom EU gör dock att försprånget blir allt mindre.

Vi står inför ett paradigmskifte, där1900-talet var ingenjörernas århundrade och 2000-talet kan bli naturvetarnas. Paradigm- och systemskiften kräver innovation. Naturvetarna måste därför föra fram en modern syn på innovation i den samhällspolitiska debatten. Kombinationen miljöoch innovation är ett viktigt strategiskt ben för att skapa jobb för våra medlemmar.

Den kinesiska ledningen har bestämt sig för att Kina skall bli världens ledande leverantör av resurssnål och förnyelsebar teknik. Man arbetar systematiskt med detta i sina femårsplaner. Korea har under en lång tid gjort strategiska satsningar inom området och tar fram mycket intressant teknik. Japan använder sitt bistånd strategiskt för att föra ut japansk teknik. Indien planerar att skapa en egen nisch: resurssnål och förnyelsebar teknik för

Tillväxten av resurssnål och förnyelsebar teknik på USA:s hemmamarknad bromsas av brist på styrmedel och politisk vilja. I USA är man fortfarande ledande på att ta fram ny teknik, men den flyttar snart utomlands när det inte finns en egen hemmamarknad.

på vikten av styrmedel och politisk vilja. Det räcker inte att passivt vänta in de nya gröna marknaderna. Man måste vara aktiv. Likadant är det för Naturvetarna som fackförbund. Miljöfrågorna skapar jobb för naturvetare. Det räcker inte att passivt vänta på de nya gröna jobben. Naturvetarna måste vara ett aktivt fackförbund som syns och påverkar miljöpolitiken. Det skapar jobb för våra medlemmar.

De olika ländernas framgång i den gröna kapplöpningen visar

Det är idag en brist på personer med kompetens att

fattiga konsumenter. Med den egna hemmamarknaden som bas, där en stor del av befolkningen är fattig, vill man nå en världsmarknad.

Andreas Englund, lärare i ekoteknik vid Mittuniversitetet.

OPINION

N R1 2014

N A T U R V E TA R E

LÄSARBREV

B O T- avdrag bidrar i n t e till jämlik hälsa I NV 7/2013 skriver Kajsa Asp Jonson att BOT-avdraget skapar jobb för naturvetare. För att värdera effekten av ett sådant avdrag rätt så måste man se det i sitt sammanhang. BOT-avdraget är en del av en modell där den offentligt organiserade vården krymper. De naturvetare som kan sälja tjänster blir färre än de som egentligen behövs och som skulle kunna finansieras i ett offentligt sjukvårdssystem, utan vinstintresse. BOT-avdraget ingår i en individualiserad men skattefinansierad modell. Den som utför/ säljer tjänsterna är företagare och ingår inte i någon övergripande hälso- och sjukvårdsorganisation. Den som köper tjänsterna måste ha pengar att betala hälften av det verkliga priset, motsvarande RUT- och ROT-avdraget. Detta kan betraktas som ”ett rimligt pris” men utesluter delar av befolkningen från att ta del av tjänsterna. Eftersom låg inkomst är relaterad till sämre hälsa så får de med sämst

hälsa minst möjlighet att utnyttja avdraget. Att BOT-avdraget skulle stärka utsatta grupper och öka jämlikheten i vården saknar alltså grund. Det blir framför allt de som har det gott ställt som med hjälp av skattemedel ytterligare kan höja sin livskvalitet. Om sjuk- och hälsovården däremot inte bara finansieras utan också organiseras via den offentliga sektorn kan tjänsterna tillhandahållas till ett pris som gör dem tillgängliga för alla. Dietisten kan ingå i team där prevention och behandling kan utvecklas i samverkan mellan olika professioner. Den kan organiseras som flöden inom och mellan primärvårdens olika delar, skol- och familjehälsovård. Det möjliggör kunskapsutveckling och rättvist tillhandahållande av sjuk- och hälsovård. Vi unnar alla dietister som är egna företagare att få bättre förutsättningar för att rekrytera patienter. Skattemedel bör dock

Dietister befarar att BOT-avdraget skulle krympa den offentliga vården.

användas för att finansiera ett rättvisare system, som bland annat skulle underlätta förverkligandet av ett av DRF:s mål ”En dietist på varje vårdcentral”. Karin Haby, leg dietist Lena Ljungkrona-Falk, leg dietist Maria Magnusson, leg dietist med specialisering inom folkhälsa, leg sjuksköterska, med. dr

M e r n aturv e t e n skap är inte lö snin g en I förra magasinet Naturvetare skrev Fredrik Sjöberg en krönika. Han ser kvinnors dumhet och vidskepelse som förklaring på kvinnors maktlöshet och att lösningen ligger i mer naturvetenskaplig bildning. Jag menar att han har missförstått saken och därmed även missar lösningen. Det är inte bara kvinnor som söker alternativa förklaringar och lösningar. Däremot finns det ofta en stark koppling mellan maktlöshet och utanförskap hos dem som söker dem. Vi har ett samhälle där människor blir sjuka och arbetsoföra. Sjukvården och trygghetssystemen förmår inte att fånga upp dem. Det finns studier som pekar på att kvinnor står för större delen av ansvaret och arbetet med att ta hand om familjen. De har sämre chans till löne- och karriärutveckling och får sämre vård än män. Vi har ett samhälle där vi odlar myten

N A T U R V E TA R E

N R1 2014

om allas lika rättigheter och möjligheter. Sanningen är långt ifrån myten. Det skapar en känsla av dubbelt misslyckande hos dem som faller igenom. Forskning visar att yoga och meditation har positiva effekter på hälsan. Placebo ska inte underskattas, men utöver den så är det bättre att angripa ett problem med inställningen att man själv kan göra något åt det istället för att ge upp och se sig som ett offer. Tills vi har löst de samhällsproblem som ligger till grund för behovet av alternativa lösningar tror jag inte ytterligare satsning på naturvetenskaplig bildning är svaret, särskilt som just universiteten är några av de ställen med störst problem med jämställdhet. Med vänliga hälsningar Linda Stöberg

karriär

Gästkrönika

Varf ör luras kvinnor in i vidskeplighet?

Av Fredrik Sjöberg, författare och biolog

Döden är naturvetenskapsm an.

Eller var, förr. Och jag vet, man ska inte travestera boktitlar. Per Lindebergs ”Döden är en man” behandlar dessutom ett styckmord som inte hör hit. Men boken var ett angrepp inte minst på Hanna Olsson, vars ”Catrine och rättvisan” beskrev samma fall med rakt motsatt ståndpunkt i skuldfrågan. Det hör hit. Den genusbetingade konflikten.

skapar underordning.

Varför

bryr sig så få feminister om detta? En förklaring kan vara naturvetenskapsmannen, betraktad som fiende, om än inte döden själv. Man måste förvisso inte vara naturvetare för att genomskåda reinkarnatio n och kristallterapi, men det underlättar, och jag tror att en del av problemet är blockeringar från förr. Inte minst biologer möts ofta med misstänksa mhet, som vore vårt ämne suspekt, liksom kvinnofientligt.

En vetenska

psjournalist stod mot en feminist, och jag lägger mig inte i vem som landade närmast sanningen, inte nu, fastän frågan har blivit enklare att avgöra efter Dan Josefssons bok om härvan kring Thomas Quick. Den saken lämnar jag åt var och en att fundera över. Min avsikt är en annan. Enkelt uttryckt är jag trött på att kvinnor luras in i maktlöshet. Så låt oss tala om vidskepelse . Den finns runt omkring oss, och alla som betvivlar att vi här har att göra med en form av åtminstone delvis könsbunden humbug vill jag rekommendera ett besök i någon av alla dessa butiker som förutom tarotkort, kristaller och drömfångar e säljer böcker om själavandring, änglar, astrologi vidare. De är inte ovanliga. Och det är främst och så

N A T U R V E TA R E

kvinnor som besöker dem.

Jag talar

inte om Scientologerna och andra sekter som styrs av män med dunkla syften. De är så extrema att en sten kan se det. Nej, det som intresserar mig är denna vardagliga vidskepelse vars kommersiella yttringar har en så tydlig genusprofil. Visst, man kan se det hela som en harmlös hobby, jämförbar med de passioner som får framför allt män att frivilligt frysa arslet av sig på meningslösa bandymatcher, men vidskepelsens fördumning

Nog finns än i dag dumdryga revirmän som reflexmässi gt fördömer all genusforskning som undermålig, vilket förstärker gamla konflikter, men detta bör inte hindra feminismen från att erövra också naturvetens kapen och göra den till sin. Behovet av kunskap är stort. Och det ena utesluter inte det andra. Vidskepelsen är ett bra exempel. Att sådan dumhet håller kvinnor nere mer än män är en social konstruktion – som bäst bekämpas med naturvetenskaplig bildning.

N R7 2013

Linda Stöberg menar att det inte bara är kvinnor som söker alte rnativa förklaringar och lösningar.

OPINION

K omm e n tar e r fr å n w e bb e n

Utse en vinnare i Duellen!

D uellen : S K A V I BYGG A I T R Ä E LLE R B E TO N G ? S E S I DA N 12

Bygg smart med olika material Både spännande och tråkigt att ställa materialen mot varandra. Vi måste ifrågasätta dagens metoder och materialval för att minska vår totala miljöpåverkan. I framtidens byggande finns det plats för alla material, men vi bör använda dem smart: Trä till relativt enkla konstruktioner som bostäder upp till 40 våningar, lokaler och lättare belastad infrastruktur. Betong för tung infrastruktur och hög fuktpåkänning. Stål för extrema konstruktioner och för att stärka och förbinda de andra materialen. Sammantaget måste allt byggande använda material på ett mer optimerat sätt. Världen vinner på människors samarbete och förmåga att se komplexa helheter. Även gällande byggande!

Duellen är i och för sig trevlig men det blir ofta argument för respektive sida staplade mot varandra utan analys, fördjupning och jämförelse. Trä mot betong är ett bra exempel på att båda sidors argument låter lika bra. Det blir då ingen riktig vinnare och helheten känns lite meningslös. Jag hade gärna sett tillägget att för varje fråga försöka kora en vinnare, duellen kan då sluta med att det blir till exempel 3-2 till den som vinner. I övrigt tack för en trevlig tidning!

RIAB

M Å N A D E N S F R ÅG A : S e sidan 14

D ITT BÄSTA TI PS FÖ R ATT B LI M E R E F F E KTIV PÅ J O B B ET?

Inkubera svåra problem Tillåt dig att slappa. Inkubera ”olösliga” problem några dagar. Plötsligt, när du tänker på ingenting, kommer hjärnan på en briljant lösning. Eller också löser det sig av sig självt. Rebeccaianeby

Lägg in allt i kalendern Planera in all arbetstid i kalendern, även mindre uppgifter, som att kolla mejl och kontera fakturor. Var realistisk. Håll dig till kalendern och möblera om vid behov, om till exempel nya uppgifter ramlar in. Då växer en tydlig bild fram av hur mycket som ligger på ditt bord. Ibland kan man behöva tacka nej till vissa uppdrag. Prata med chefen om vad som är viktigast och vad som kan lyftas. Plingande mejl är bannlysta. Jag knappar även ur telefonen ibland när jag sitter och arbetar koncentrerat. Efter denna enkla superkur känner jag äntligen att det är jag som har ansvar och kontroll över min arbetsinsats! Johanna

N R1 2014

N A T U R V E TA R E

OPINION

L e dar e N

H E L E N A N I C K L A S S O N , f ö rbunds D I R E K TÖ R

Låt f ler naturvetare få chansen att bli lärare Vi var många som blev oroade över Pisastudien som presenterades strax före jul. Att dagens skolelever har bristande kunskaper i naturvetenskapliga ämnen har varit känt länge, men att det var så illa kunde inte jag föreställa mig.

het från industri, näringsliv och offentlig sektor borde ges samma möjlighet att sadla om till lärare.

skulle få dig som är naturvetare att vilja bli lärare? Vilka förutsättningar måste finnas? Hör av dig så för vi diskussionen vidare. #

Det finns två springande punkter som

Kontakta mig: helena.nicklasson@naturvetarna.se eller twitter @na_hni eller ring 0733 662436!

Vad det beror på har diskuterats, analyse-

rats och debatterats. Att dåliga betyg i naturvetenskap hänger ihop med bristen på naturvetarlärare kan vi väl enas om. Och värre lär det bli. Allt för få söker sig till lärarutbildningen i ämnen som kemi, fysik, matematik, teknik och biologi. Jag delar Lärarnas Riksförbunds farhåga att dessa ämnen till och med riskerar att utrotas. Här krävs det omedelbara åtgärder för att vända trenden.

Det är därför glädjande att det är fler än

vi på Naturvetarna som vill se utökade och förenklade möjligheter för naturvetare att växla karriär och bli lärare. Nu senast var det Vetenskapsakademiens arbetsgrupp som på DN Debatt förespråkar en betald ettårig utbildning för disputerade naturvetare. Detta är ett utmärkt förslag! Men jag vill öppna upp för fler än disputerade. Jag är övertygad om att det finns många

måste lösas:

Själva lärarutbildningen. Här är Vetenskapsakademiens förslag med en betald påbyggnadsutbildning utmärkt. Hur lång den ska vara och vilket innehåll den ska ha måste anpassas efter förkunskaperna. Har man till exempel kunskaper i pedagogik behöver lärarutbildningen inte vara lika lång.

2. Vilja och lämplighet att bli lärare. Utbildningen får inte bli en åtgärd att snabbutbilda naturvetare som saknar annan anställning. Det måste vara varje individs vilja, intresse och fallenhet för läraryrket som ska styra. Jag är övertygad om att det bland alla våra medlemmar finns många som skulle bli utmärkta lärare. Frågan är om ni naturvetare vill. För att locka naturvetare till skolans värld måste arbetsmiljö, löneläge och utvecklingsmöjligheter förbättras.

naturvetare som kan bli utmärkta lärare. Disputerade naturvetare med erfarenhet från forskning och utbildning i både akademi och näringsliv är självklara. Men även Hur ser du som själv är naturvetare andra naturvetare som har annan erfaren- på att växla karriär och bli lärare? Vad

H E L E NA NI C K L ASSON , förbundsdirektör Naturvetarna

N A T U R V E TA R E

N R1 2014

För tv-serien Djurskyddsinspektörerna. Bra PR för en av Naturvetarnas yrkesgrupper som får chans att visa vad yrket innebär och hur utsatta djurskyddsinspektörer är. För att utländska studenter inte får stanna i Sverige och söka jobb efter avslutad masterutbildning. Läs mer om det här intill.

helena.nicklasson@naturvetarna.se

NYHETER

Utländska talanger lämnar Sverige för Danmark Utländska medborgare som får sin högre utbildning i Sverige tvingas i dag lämna landet direkt efter examen. Zeshan Jaffari är en av dem som hade velat stanna och arbeta i Sverige efter sina studier, men som istället sökte sig till Danmark. text

E l s a P e r ss o n

Det har gått bra för Zeshan Jaffari. Bland tusentals andra utomeuropeiska, välutbildade personer som sökt ett danskt green card tillhör han den minoritet som har fått ett kvalificerat arbete. Tre år efter att han kom till landet har han i dag sitt kontor på Copenhagen business school, där han forskar om sociala medier. – Jag tror att jag lyckades för att jag har arbetat på flera ställen i världen, och på så sätt lärt mig att nätverka, säger han på telefon från Köpenhamn strax innan han ska gå iväg på jullunch med jobbet. Om han jämför med sin situation som masterstudent på KTH

i Stockholm så har han nu ett betydligt större socialt nätverk, och de flesta av vännerna är danska. Vägen sedan KTH-tiden har gått via två års jobb i Kanada: på Google och som forskningsassistent på universitetet i Ottawa. Startad e eg et

Väl i Danmark startade han ett eget företag, efter svårigheter att hitta ett arbete. Men företaget, som tillhandahöll tjänster inom IT, tvingades stänga när nya regler hindrade green card-innehavare att driva eget. Många andra utländska före detta studenter i Sverige har liksom Zeshan Jaffari sökt sig till

Danmark. Enligt Adeel Asghar, talesperson för intresseorganisationen Danish green card association (DGCA), är upp emot 6070 procent av green card-innehavarna i Danmark före detta studenter i Sverige, som gärna hade stannat kvar här om de hade hittat ett bra arbete. När green card infördes i Danmark 2007 var arbetslösheten låg. Kort därefter slog finanskrisen till, vilket har nämnts som en förklaring till varför jobbmatchningen har gått så dåligt. En undersökning från 2010 som togs fram av integrationsdepartemen- Zeshan Jaffari är inte ensam om tet visade att mindre än en tred- att ha tagit sig över sundet från jedel av de med green card hade Sverige.

N R1 2014

N A T U R V E TA R E

NYHETER

D i s kr i m i n e r i ng ett hinder

Adeel Asghar försvarar green card, och förespråkar bättre information till arbetsgivare om systemet och bättre möjligheter till praktik eller projektar-

beten som en väg till arbete. Diskriminering är en svårare nöt att knäcka. – Vi får ofta inte ens komma på intervju, säger han. Diskussionen känns igen i Sverige där det talas om behov av utländsk, kvalificerad arbetskraft, samtidigt som många av de som har läst ett masterprogram på en svensk högskola upplever att det är väldigt svårt att få jobb. Inom kort väntas regeringen lägga fram ett förslag om sex månaders uppehållstillstånd efter studietiden, något som är tänkt att minska det här problemet.

f oto g r a f B ja r k e M ac Ca r t h y

Zeshan Jaffari har idag sitt kontor på Copenhagen business school, där han forskar om sociala medier.

N A T U R V E TA R E

N R1 2014

”

Vi får ofta inte ens komma på intervju

Förslaget, som är en del av en riksdagsutredning har tagits emot positivt från de flesta håll, även om en del menar att sex månader är för kort tid för att hinna få ett arbete. Men en ny regel löser inte allt. Det gäller till exempel företagens vilja att anställa. Magnus Huss, förbundsdirektör på arbetsgivarorganisationen Innovations- och kemiindustri-

erna i Sverige, IKEM, pekar i och för sig på att stora framtida pensionsavgångar i branschen kommer att öka rekryteringsbefoto: an na le d i n wi ré n

ett kvalificerat jobb, medan lika många hade enklare arbeten. Resten var arbetslösa. Det här har fått en del att peka på reformen som ett misslyckande. Reglerna har redan stramats upp, och den danska regeringen har sagt att de vill se över hela systemet för internationell rekrytering.

Magnus Huss, förbundsdirektör på IKEM.

Hallå där!

Va r f ö r vill a ll a t ill M e d ic o n V ill a g e ? hovet, och därmed öppna upp för mer rekrytering av utländsk arbetskraft. Men han tror att vissa företag upplever att det är mer krävande att anställa någon som inte kan så bra svenska. – Det är en tröskel som företagen måste komma över för att se det som något stimulerande och kul istället för ett hinder, säger han. Lös n i ng på gång

En förklaring till svårigheten med jobbmatchningen kan också finnas i migrationsforskaren Kirsten Hviids granskning av rekryteringen av dataspecialister i Sverige och Danmark. Resultaten visar nämligen att de få storföretag som står för 50 procent av all internationell rekrytering uteslutande går via egna kanaler, också i andra länder, när de ska anställa. De har med andra ord inget behov av vare sig green card-innehavare eller internationella studenter. Zeshan Jaffari engagerar sig för att andra med liknande bakgrund som han själv ska få verktyg för att komma in i det danska samhället bättre och hitta arbete. Han är positiv till ett förlängt uppehållstillstånd i Sverige, där han själv inte fick jobb, men är tydlig med att det även krävs andra åtgärder. – Om man ser till hur Sverige fungerar i dag när det gäller integration så är det sex bortkastade månader om det inte samtidigt finns någon typ av mentors- eller integrationsprogram där människor får lära sig om svensk kultur och får hjälp att närma sig arbetsgivare. #

Z e s h a n A l i J a f fa r i Ålder: 29 år. Född: Lahore, Pakistan. Bosatt: Köpenhamn, Danmark. Utbildning: Datavetenskap på University of Punjab. Master inom IT från Kungliga Tekniska högskolan, KTH, i Stockholm.

F ö r l ä n g t u p p ehålls t ills tå n d på g å n g ? Utredningen om cirkulär migration föreslog 2011 att studenter från länder utanför EU/EES ska få stanna i Sverige i sex månader efter avslutade studier, istället för att som i dag tvingas lämna landet med en gång. Andra förslag är att medföljande familjemedlemmar ska kunna få arbetstillstånd och att stipendiesystemet utökas för studenter som måste betala för sina studier.

G r ee n c a r d i D a n m a r k Ett danskt green card ger utomeuropeiska medborgare uppehållstillstånd för att söka arbete i upp till tre år i Danmark. För att få ett green card krävs att man når ett visst antal poäng i ett system där utbildning, ålder, arbetserfarenhet och språkkunskaper bedöms.

Medicon Village i Lund firar två år och fortsätter att växa. Vd Mats Leifland välkomnar fler företag till den unika miljön. Går det bättre än väntat? – Ja, vi hade som mål att antalet anställda skulle vara 900 i slutet av 2014. Vi lyckades med det ett år tidigare. Nu är vi fler i Astra Zenecas gamla lokaler än som jobbade på läkemedelsföretaget innan nedläggningen här i Lund. Hur stort kan det bli? – När Astra Zeneca var som störst jobbade 1 300 personer här, så det är vårt nästa mål. Så sent som i går skrev vi hyresavtal med tre företag. Vi måste bli fler för att få ett positivt resultat. Varför lockas företagen hit? – Vi har ett bra koncept där alla som hyr är medlemmar och bidrar till en intressant miljö med många kontakter mellan forskare och andra, både inom akademin och med näringslivet. Så det är något av en smältdegel där alla möts? – Ja det kan man säga. Det bygger på engagemang och aktiviter dit alla bjuds in. Nästa vecka ska jag på ett frukostmöte där ett nytt företag presenterar sig. Vi ser också att flera samarbeten har startat. Vilka är era största hyresgäster? – 250 cancerforskare från Lunds universitet hyr här, liksom ESS med sina 200 anställda. Inkubatorn för 30 företag inom life science finns här. Nya företag tillkommer hela tiden och befintliga växer. Men även IT-företag och juristföretag har närvaro med specialister inom life science-området. Vilken roll spelar Medicon Skills? – Det har haft den viktiga rollen att ta till vara den kompetens som friställdes när Astra Zeneca lade ner. I dag har i stort sett alla därifrån jobb, men det är ett långsiktigt arbete att matcha kompetenser med utvecklingen inom näringsliv och akademi. Framtiden är dock lite oviss för Medicon Skills eftersom EU-pengarna räckte till och med december 2013. LEL

NR 1 2 0 1 4

NAT U R V ETARE

DUELLEN S k a v i byg g a h us i t r ä e l l e r b e to n g ? Byggande i trä börjar ta fart med bland annat höga hus på åtta våningar. Här ställer vi trä mot betong och jämför effekterna på miljö, klimat, komfort och kostnader. Professor i träbyggnadsteknik möter företrädare från betongindustrin.

TRÄ

Erik Serrano, professor i träbyggnadsteknik vid Linnéuniversitetet och i byggnadsmekanik vid Lunds universitet.

BETONG Marie Bergman, kommunikationschef på Strängbetong

1 . D i t t b ä s ta a r g u m e n t f ö r at t byg g a i t r ä / b e to n g ?

Trä är det enda helt förnyelsebara byggmaterialet. Tillväxten i våra svenska skogar är större än den avverkning vi gör. Det tar några få minuter av tillväxt för att producera material nog för att bygga ett stort flervåningshus. Träets tekniska egenskaper gör det lämpat för industriellt byggande med hög grad av prefabricering – framtidens byggmetod.

Betong är ett naturmaterial som är formbart och hållbart. Hus i betong står kvar och är sig lika efter minst hundra år, se bara på Pantheon i Rom, snart två tusen år gammalt.

2 . V i lk e t m at e r i a l ä r b ä s t f ö r k li m at e t ?

Med trä går det att skapa CO2-neutrala bostäder (sett över hela byggnadens livslängd, inklusive byggande, boende och återvinning) om vi har en stor andel trä i kombination med ett hållbart skogsbruk. Andra byggnadsmaterial ger en större klimatbelastning.

Det är lätt att bygga lufttäta hus i betong, en förutsättning för att uppnå passivhus-standard. Dessutom kan betong lagra värme, därmed blir behovet av tillförd energi lägre. Betong tar under sin livstid upp koldioxid. De betonghus som finns i Sverige idag absorberar varje år 300 000 ton koldioxid.

3 . H u s e t s t r i v s e l , ko m f o r t o c h b r a n d r i s k m e d t r ä r e s p e k t i v e b e to n g ?

De byggregler vi har är materialneutrala, detta innebär alltså att vi måste uppfylla samma krav oavsett materialval. Trä uppfattas av de allra flesta som ett vackert material om man exponerar det i bostäder eller i offentliga miljöer. Exponerade träytor ger goda akustiska egenskaper och träets förmåga att ta upp och avge fukt från och till luften gör att inomhusklimatet blir behagligare.

Inne i ett betonghus mår man bra eftersom det är tyst, dessutom är inomhustemperaturen jämn tack vare de termiska egenskaperna. Betong kan inte mögla och brinner inte. Vid brand blir oftast skadan begränsad och huset kan återställas.

4 . V i lk e t m at e r i a l v i n n e r m i l j ö r ac e t ?

Utan tvekan vinner trä.

Betong vinner alltid i längden. Betonghus är relativt underhållsfria och energieffektiva. Betong kan återvinnas och återanvändas. Krossad betong kan användas igen; blandas i ny betong eller som fyllnadsmaterial vid vägbyggen. När betongen krossas tar den upp en större mängd koldioxid. Betong består bara av naturmaterial, mest sand och sten (80 %) och vatten, plus cement som är krossad kalksten. 5 . H u r påv e r k a s byg g ko s t n a d e r n a m e d r e s p e k t i v e m at e r i a l?

Det största problemet idag är att det är ungefär lika dyrt att bygga med trä som det är att bygga med andra material. Våra byggkostnader är alltför höga. Idag går det att producera bostäder i trä till konkurrenskraftiga kostnader. Tyvärr är däremot kopplingen mellan kostnaderna och priserna för våra bostäder ibland väldig svag. För att få ner kostnaderna är det av största vikt att man i ett så tidigt skede som möjligt bestämmer sig för vilket byggsystem (och därmed material) man ska använda.

Betong är hållfast och kan byggas med långa spännvidder. Det ger flexibilitet i utformningen av huset, men även låga kostnader för eventuella ombyggnader. Använder man också prefabricerad betong, kan färdigställandegraden vid fabrik vara hög. Därmed får man korta byggtider och kunden kan snabbare ta huset i bruk. Det sänker både kostnader och medför tidigare intäkter.

N Y HE T ER

Bäst på att för kla ra for skn ing f i n a l Vem som är bäst

i Sverige på att presentera sin forskning har utsetts på den nationella finalen av Forskar Grand Prix – akademikernas motsvarighet till idol. Andreas Ohlin kammade hem segern för sin fängslande presentation om infektioner hos små barn. Bland finalisterna fanns bland andra Alva Appelgren från Karolinska Institutet som berättade om Andreas Ohlin fängslade hur människor reagerar på sin publik och vann Forskar misstag. Andreas SvensGrandPrix. son från Linnéuniversitetet pratade om hur fiskar som är infekterade av parasiter satsar allt på att fortplanta sig. Forskar Grand Prix arrangeras av Vetenskap & Allmänhet och forskningsråden Formas, Forte, VINNOVA och Vetenskapsrådet. Syftet är att ge forskningskommunikation högre status och mer uppmärksamhet. JR

m o t i v at i o n s h ö j a r e Uppmuntrande ord från kollegor och en klapp på axeln får oss att må bättre på jobbet. Det visar psykologen Niklas Hansen i en undersökning om erkännande som styrmedel i en organisation. Han konstaterar att erkännande är en av de största dolda resurserna i svenska organisationer. Det kostar inget att ge beröm. Riktigt illa kan det gå vid brist på erkännande, då risken för psykisk ohälsa ökar mycket. För att erkännande ska bli en motivationshöjare måste det vara sant och äkta. Om det används fel så kan det slå över och leda till en förtroendeklyfta. LEL

Slumpen styr geners uttryck upp tä c k t En ny upptäckt av forskare på Karolinska institutet kan förklara varför enäggstvillingar inte är identiska, trots att de har nästan identisk genuppsättning. Slumpen styr nämligen om det är genkopian du har ärvt från mamma eller pappa som uttrycks i dina celler. Det kan också förklara varför sjukdom bara uppkommer hos vissa individer, även om de bär på

samma genkopia som friska släktingar. – Denna upptäckt är också intressant för grundforskning om geners aktivitet och reglering. Det belyser till exempel att studier och modellering av genaktivitet bör göras med upplösning för både moderns och faderns alleler (varianter av en och samma gen), säger Rickard Sandberg. LEL

av alla arbetssökande tjänstemän fick nytt jobb under fjärde kvartalet förra året, enligt TRR Trygghetsrådet. Tidgare under året fick de flesta nytt jobb i offentlig sektor, men den trenden tycks ha vänt. Dessutom startar allt fler aktivt arbetssökande tjänstemän företag. Av de tjänstemän som TRR stöttat till nytt jobb under de tre sista månaderna 2013 har hela nio procent startat eget företag. LEL

NR 1 2 0 1 4

NAT U R V ETARE

M å n a d e n s f r åg a :

bli t t a r ö f s ip t a t s ä b Di t t bbe t ? o j å p iv t k e f f e r e m Många lägger i högsta växeln direkt på det nya året. Men nu vill vi att du lutar dig tillbaka och funderar på om det finns andra sätt att jobba på för att bli mer effektiv. Dela gärna med dig av dina bästa tips. Kommentera på www.naturvetare.se

NAT U R V ETARE

NR 1 2 0 1 4

N Y HE T ER

Våga stäng av på jobbet De flesta kan bli effektivare på jobbet. En översikt över saker man ska göra, tydliga mål och mod att stänga av är några av effektivitetskonsulten Anna Zetterbergs tips. Känner du dig nöjd när du går från jobbet? Nio av tio upplever att de inte hinner med det de ska göra under dagen. I stället väntar hemarbete när barnen har nattats. Så behöver det inte vara, menar Anna Zetterberg, som driver företaget What’s your Motive. Med bra planering och tydliga målbilder blir man effektivare. Men det är ingen kvick fix, utan kräver övning. – Det handlar bland annat om att avgränsa sig. Fundera på vad ditt uppdrag är. Börja med att se på hela året och zooma sedan ner på dagsnivå, förmiddag och eftermiddag. Hon förklarar att många kommer till jobbet utan att ha någon plan för dagen. Mycket ska göras och i stället för att vaska fram det viktiga kör man gasen i botten. – Det är lätt att slukas av alla information som strömmar in från alla håll. Vi är alltför öppna för det och tappar fokus. Våra reptilAnna Zetterberg. hjärnor klarar inte av att hantera flödet. Anna Zetterbergs konkreta tips är att våga stänga av och välja bort. – I stället för att åtgärda allt på en gång gör du en översiktslista. Ringa in det viktiga och identifiera ett fåtal saker som du måste göra. Koppla ihop det med din kalender och se vilken tid du har att jobba med det. I Outlook finns bra verktyg för det och

du slipper ha lösa lappar utspridda på arbetsbordet med saker som ska göras. Stäng av mob i l och m ej l

En sak i taget är ett av hennes mantra. I alla fall när man ska jobba med saker som kräver koncentration. – Stäng av mobilen och gör dig otillgänglig. Även plingen på mejlen distraherar och ska stängas av. Att avbryta med mejl och Facebook fördummar. Varje avbrott innebär ett IQ-fall och en startsträcka att komma igång igen. Men när ska jag svara på mejl och prata med kollegor? – De flesta av oss är mest effektiva på förmiddagen. Börja dagen med en viktig och krävande arbetsuppgift i stället för att kolla mejlboxen. Men låt inte mejlen bli liggande. Hennes enkla råd är att hantera dem på något sätt; titta inte på dina mail utan gör dem! – Kasta, spara, göra, brukar jag säga. Men spara inte i inboxen, utan lägg över dem i mappar för senare åtgärd. Mejl som inte kräver någon större eftertanke besvarar man direkt. S kr iv li stor

Man har mycket att vinna på att skapa struktur i sin vardag. Anna Zetterberg vittnar om personer som tycker sig ha fått ett nytt liv när de fått översikt och kontroll över sina arbetsuppgifter och sin tid.

– Studier visar att man blir upp till tio gånger effektivare när man har tydliga mål. Skriv ner dina mål och hur du ska nå dem. Då är chansen betydligt större att lyckas. Spurta inte hela tiden. Ta pauser, gå ut, ta en frukt och ladda om. Prata med kollegor, gärna över en fika, och träna kroppen är andra råd. # LEL

5 snabba:

1. Sätt upp tydliga mål, både på kort och lång sikt.

2. Gör en översiktslista i stället för lösa lappar med saker som ska göras.

3. Avgränsa dig. Stäng av mobil, mejl och annat som stör när jobbet kräver koncentration. Enklare rutinuppgifter och mejlhantering klarar du att göra med ”öppen dörr” och telefonen på.

4. Spurta inte hela tiden. Dela upp dagen i block: planerat koncentrationsarbete då du är avstängd, tillgänglighetstid då du även gör enklare uppgifter och hanterar mejl, möten och annat

5. Stäng av jobbet när du går hem. Träna din kropp, ät hälsosamt och sov gott. Läs mer på www.motive.se

NR 1 2 0 1 4

NAT U R V ETARE

R E P O R TA G E T

P책 Skogskyrkog책rden i Kalmar finns vilda djur som kaniner, f책glar och ekorrar men 채ven fiskar i en damm.

N A T U R V E TA R E

N R1 2014

R E P O R TA G E T

Hon vill locka f ler till > kyrkog책rden N R1 2014

N A T U R V E TA R E

R E P O R TA G E T

Trädgårdsingenjören Birgitta Linåker i Kalmar brinner för att kyrkogården ska vara mer än en plats för sorg. Därför ordnar hon kyrkogårdsteater, växtvandringar och välkomnar besökare som vill möta djur och natur. Allt med ett rungande ”tjofräs”. Text

Anna Smedberg

Foto

Kristina Wirén

ed stor entusiasm visar Birgitta Linåker runt på Skogskyrkogården i Kalmar. Ett ord återkommer hon ständigt till. Det går som en röd tråd i hennes arbete som trädgårdsingenjör vid Kalmar kyrkogårds- och fastighetsförvaltning. – Tjofräs är ett peppord som jag använder för jag märker att många blir gladare av det, säger Birgitta Linåker. Hennes arbete innebär att planera och genomföra förändringar men också bevara de fyra kyrkogårdarna i centrala Kalmar.

sig välkomna och trygga. På Skogskyrkogården finns vilda djur som rådjur, harar, fåglar och ekorrar men även fiskar i en anlagd damm. – Många kommer hit spontant och flanerar. Det är flera som bor runtomkring som använder kyrkogården som rekreationsområde. De kanske sätter sig vid dammen och läser eller har med sig fika, säger Birgitta Linåker.

Bj u d e r i n u nga

För att nå unga engageras elever vid gymnasiets floristutbildning till blomsterrangemang. Elever vid estetiska programmet är med i kyrkogårdsteater. Belysningen är designad av studenter vid designutbildningen på Linnéuniversitetet. Förskoleklasser kommer på studiebesök. De får åka med i personalens elbilar och mata fiskarna i dammen.

Plats för möte n

Birgitta Linåker arbetar för att kyrkogården ska vara en plats för möten, ro och eftertanke, som en grön oas mitt i stan där besökare kan betrakta både djur och natur. – Kyrkogården är först och främst en plats för sorgearbete men det är även en plats för kulturhistoria, en grön oas för rekreation och meditation och en viktig beståndsdel i samhället. Det ska vara en trygg plats där människor kan mötas, säger hon. Birgitta Linåker vill att alla ska känna

N A T U R V E TA R E

N R1 2014

– Jag har världens bästa jobb. Jag arbetar med gestaltning och utveckling av begravningsplatser och möter även människor, säger Birgitta Linåker som är trädgårdsingenjör vid Kalmar kyrkogårds- och fastighetsförvaltning.

R E P O R TA G E T

B i rg i tta L i n å ker Ålder: 57 år. Bor: Algutsrum på Öland. Familj: Sambo och fyra utflugna barn. Utbildning: Markbyggarutbildning i Norrköping 1979 och trädgårdsteknikerutbildning vid SLU, Alnarp 1981. Gör: Trädgårdsingenjör vid Kalmar kyrkogårds- och fastighetsförvaltning. Hobby: Simma, cykla, ordna trädgårds- och julmarknader, promenera med hunden.

Som trädgårdsingenjör vid en kyrkogårdsförvaltning planerar Birgitta Linåker för hur kyrkogårdar ska utvecklas, bland annat vad gäller växter och belysning men även arrangemang som kan locka besökare.

Drivkraft: Att möta dagen som den kommer, timma för timma med ”tjofräs” i tanken. Det finns inga ”invecklingsmöjligheter”, bara utvecklingsmöjligheter.

N R1 2014

N A T U R V E TA R E

”

Det är flera som bor runtomkring som använder kyrkogården som rekreationsområde

– Det är kul både för oss och för barnen. Vi vill att kyrkogården ska vara som en park och vi säger till barnen att de får gå och springa på gräsmattan. Det är inte som förr när de skulle vara så allvarliga. Vi vill att de ska kunna vara naturliga på kyrkogården. Det är en lika viktig plats i samhället som skolor, sjukhus eller polisstationer. Pos itiva r eaktion e r

På sommaren hålls kyrkogårdsteater som handlar om kulturhistorien som en kyrkogård rymmer. På Alla helgons dag är det uppträdande med elddans. – Vi försöker att kompromissa och hålla arrangemang

på ett neutralt ställe på kyrkogården. Vi har inte dans bland gravarna utan på andra platser eller utanför kyrkogården. Allting bygger på traditioner och kultur men vi måste också skapa framtidens historia och göra begravningsplatserna till en levande plats. Vi har bara fått positiva reaktioner. Birgitta Linåker återkommer ofta till hur hon och kollegorna ska verka för att levandegöra kyrkogårdarna. För att locka besökare gäller det att arbeta för att utforma platsen med belysning som ökar tryggheten och planteringar som är vackra. – Vi sätter människan i

Birgitta Linåker berättar om planerna för att utveckla Skogskyrkogården i Kalmar där det bland annat ska bli en ”Sinnenas och minnenas park”, en rofylld plats.

NATUR V ETARE

NR 1 2 0 1 4

En oas, som växlar i olika färger under året, där besökarna kan söka kontemplation, och betrakta både djur och natur.

R E P O R TA G E T

B i rg i ttas r å d f ör att lo c ka besökare: > Tänk på rofylld stämningsbelysning, för trygghetskänslan. >

Skapa rofyllda platser med hjälp av

växter och vatten.

> > fokus och skapar en harmonisk miljö med vatten, växter, natur och djur. Personalen har en också en viktig roll i att möta besökarna. Arbetet har en allvarlig sida eftersom de ofta möter människor som bär på sorg. – Vi finns till hands och kan lyssna och prata. Vi som jobbar här känner oss trygga i oss själva och vi känner att vi hjälper till när

vi möter anhöriga men det är inte så mycket tjofräs när man träffar familjer vars barn gått bort. Fle rår iga b lom mor

Miljöarbetet är Birgitta Linåkers andra hjärtefråga. Det började på 1990-talet. Genom åren har hon och de 25 medarbetarna jobbat med tydligt miljöfokus, vilket ledde fram till att Kalmar 2010 blev första kyrkogårdsförvaltningen i Sverige som uppfyllde kraven på Svenska Kyrkans miljödiplomering. – Nu arbetar vi framåt hela tiden med ny miljöförbättrande åtgärder. De har bland annat bytt ut ettåriga blommor till fleråriga, köper närodlade växter, ställer krav på miljöcertifiering hos leverantörer och använder biogasbilar. – Vi ger också råd till besökare hur de kan bli miljöproffs, bland annat genom att använda vår egen kompostjord i gravrabatterna eller välja att inte köpa blommor som har för mycket emballage. Vär ld e n s bästa jobb

På kyrkogården kan besökare använda kompostjord till gravrabatterna, vilket är en del av miljöarbetet.

Birgitta Linåker föreläser emellanåt om sitt arbete för studenter som utbildar sig till trädgårdsingenjörer. Hon uppmuntrar dem att välja samma bana som hon gjort. – Jag har världens bästa arbete eftersom jag jobbar med växter och träffar människor. Det finns många utvecklingsmöjligheter. Jag får komma med idéer för att förnya men även förvalta det som finns, säger Birgitta Linåker. #

Prata med besökarna, var en god lyssnare.

Arbeta med öppenhet mot allmänheten och arrangera olika evenemang, till exempel kyrkogårdsteater och rundvandringar med olika teman.

Arbeta med skolorna och bjud in elever att vara med och göra projekt under olika teman på kyrkogården.

S å h ä r j obbar ma n med m i l j ö f r ågor: Komposterar gräs, blommor och löv från träden, vilket ger egen kompostjord. Använder inga bekämpningsmedel eller konstgödsel. Planterar fleråriga växter. Köper närodlade växter. Ställer krav på att leverantörer ska vara miljöcertifierade. Fasar ut vanliga lampor och byter till LED-belysning. Sparar på belysning nattetid då bara var tredje lampa är tänd. Använder biogasbilar, elbilar och tjänstecyklar. Personalen är utbildad i ecodriving. Bygger om krematoriet och ska i framtiden använda rapsolja i stället för olja vid kremering. Informerar blomsterhandlare om att blomsterkransar går att göra komposterbara.

m i l j öt i ps t i ll besökare: Erbjuder kompostjord för plantering. Har

batteriholkar där besökare kan slänga batteridrivna ljus och tunnor för komposterbart material. Föreslår att besökare kan välja att plantera perenna växter i gravrabatter i stället för ettåriga växter, undvika blommor med mycket emballage, samt att använda levande ljus och levande blommor. Möjlighet finns att återanvända gravstenar som slipas om.

N R1 2014

N A T U R V E TA R E

N at u r v e ta r n a s lö n e s k o l a

Årets lönestatistik är klar. Vi vill tacka alla som har svarat på löneenkäten och bidragit till en tillförlitlig lönestatistik. Grunden är lagd för att du ska kunna påverka din lön. Naturvetarnas löneskola visar vägen. te x t

N A T U R V E TA R E

N R1 2014

L ar s - er i k l i l j e b ä c k

N at u r v e ta r n a s lö n e s k o l a

Fä r s k lö n e s tat i s t i k på S a c o L ö n e s ö k 2013 års löner för akademiker hittar du på www.naturvetarna.se/sacolonesok. Du måste logga in med ditt medlemsnummer, som finns vid adressen på baksidan av det här magasinet. Här finns oändliga möjligheter att kolla aktuella lönenivåer för olika grupper. Gör flera uttag och jämför. Väg samman och använd den statistik som passar din situation bäst.

N R1 2014

N A T U R V E TA R E

N at u r v e ta r n a s lö n e s k o l a

Så bestäms din lön Forskning visar att det är den upplevda lönerättvisan som betyder mest för motivation och prestation. I det ligger att förstå löneprocessen och veta vad som krävs för att kunna höja sin lön. Viktigt är också att man har en lön som motsvarar de krav som ställs i jobbet. L ö n e n på v e r k a s a v : Marknaden – Tillgång och efterfrågan av olika yrkesgrupper. Med en bredare arbetsmarknad ökar chansen till högre lön. Bransch – Lönsamhet och omsättning av pengar. Det finns högre finansiella värden i till exempel läkemedelsbranschen än i jordbruket. Arbetsgivaren – Privat, statlig eller kommunal. Lönerna är som regel lägre i offentlig sektor än i privat. Företagens olika lönsamhet påverkar också lönenivåerna. Individen – Dina prestationer, resultat och ditt ansvar.

Vad är rättvis lön? För Naturvetarna är rättvis lön när alla får en lön som speglar individens resultat, ansvar och kvalifikationer.

N A T U R V E TA R E

N R1 2014

I lönesättande samtal mellan chef och medarbetare kommer man överens om lönen. 1. Chefen tar initiativ till lönesamtal och bjuder in medarbetaren. 2. Uppföljning av årets resultat och prestationer. Titta i backspegeln och följ upp om de mål som sattes upp i förra lönesamtalet/planeringssamtalet är uppfyllda. 3. Sätt upp nya mål för nästa år. Dela upp mål för verksamheten och dina personliga mål.

4. Kom överens om vad som behövs för att du ska klara målen. Det kan handla om allt från en ny dator till kompetensutveckling. 5. Kom överens om vilken lönehöjning du ska ha i år. 6. Ta sikte på framtiden och sätt upp ett lönemål, till exempel på ett, tre eller fem års sikt. Kom överens om hur du ska utvecklas under den tiden för att nå målet.

Saker som driver upp lönen 1. Se till att få rätt lön på första jobbet efter examen. En för låg ingångslön är svår att rätta till i efterhand, med risk för att halka efter lönemässigt under hela karriären. 2. Byt arbetsgivare eller tjänst på ditt nuvarande jobb. Statistik visar att det är ett bra sätt att höja sin lön. 3. Fungerande lönesamtal med tydliga mål och uppföljning. Det är i lönesamtalet du kommunicerar din kompetens och dina prestationer. Läs våra 10 tips inför lönesamtalet. 4. Förändra dina arbetsuppgifter, där du utför mer kvalificerade arbetsuppgifter och tar ett större ansvar. 5. Kompetensutveckling. Håll dig uppdaterad och blir mer attraktiv på arbetsmarknaden.

N R1 2014

N A T U R V E TA R E

N at u r v e ta r n a s lö n e s k o l a

Diagrammet visar att det lönar sig att röra på sig i arbetslivet, både när det gäller att byta tjänst och arbetsgivare. Siffrorna avser den genomsnittliga löneutvecklingen per år under de senaste fem åren.

Diagrammet visar att av dem som besvarade löneenkäten 2013 hade 80 procent lönesamtal.

I löneenkäten ställs frågor om löneprocessen. Av dem som svarade att de haft lönesamtal 2013 var det 26 procent som inte diskuterade vad som påverkar lönen.

Hela 55 procent som uppgav att de haft lönesamtal i 2013 års enkät hade inte diskuterat vad man kan göra för att höja sin lön. Utvecklingen går ändå åt rätt håll då motsvarande siffra 2011 var 68 procent.

B l i n ö j d m e d d i n lö n Ingen är så intresserad av dina arbetsinsatser och din lön som chefen. Men det är du själv som hittar argumenten och använder lönestatistiken på rätt sätt, utan att använda den som ett argument för höjd lön. Allt för att du ska få en lön som du är nöjd med och ligger i nivå med dina resultat och ditt ansvar. N ä r s k a lö n e n h ö j a s ? Det ser lite olika ut på olika avtalsområden. Som regel sker lönerevisionen 1 januari om inte arbetsgivare och den lokala akademikerföreningen, eller motsvarande, har kommit överens om något annat. Är du

N A T U R V E TA R E

N R1 2014

osäker pratar du med den fackliga företrädaren på din arbetsplats, eller kontaktar Naturvetarna. Ing å r p e n s i o n ? Om det saknas kollektivavtal på din arbetsplats måste du ta reda på om arbetsgivaren betalar in pengar till din tjänstepension och de försäkringar som ingår i ett kollektivavtal. Om inte så är din faktiska lön betydligt lägre än det belopp du får i ditt lönekuvert eftersom du då själv måste avsätta pengar till din tjänstepension och dina försäkringar. ” G i c k s ä m r e ä n vä n tat ” ”Det gick inte som jag tänkte mig och

hoppades”, är reaktioner som kan dyka upp efter lönesamtalet. Ta initiativ och föreslå chefen att omforma din tjänst med delvis nya arbetsuppgifter med större ansvar. Du kan också ta hjälp av Naturvetarnas karriärrådgivare för att komma vidare. Har du till exempel sett till att få den kompetensutveckling du behöver? C oac hn i ng i nfö r lö n esamtalet Vår nya service ”Coachning inför lönesamtalet” hjälper dig att komma rätt i lönesamtalet, så att det blir en dialog mellan dig och chefen om dina arbetsinsatser kopplat till lön. Läs mer på sidan 65.

KO M P ETE N S

Kompetensutveckling f책r dig att

v채xa Vad blir ditt n채sta drag i din karri채r? Var smart och utveckla dig i linje med verksamhetens behov.

> N R1 2014

N A T U R V E TA R E

KO M P ETE N S

Alla vet att vi lever i en värld som förändras med blixtens hastighet. Kunskaper och färdigheter blir snabbt inaktuella och behoven förändras. Med kompetensutveckling blir du tryggare i din roll. – För att inte bli tagen på sängen gäller

det att hålla sig uppdaterad för att fortsätta vara attraktiv på arbetsmarknaden, säger Marita Teräs, strateg på Naturvetarna. Hon förklarar att man själv måste ta ansvar för sin kompetensutveckling, särskilt den som utvecklar dig som person och inte ger direkt nytta i jobbet i dag. – Fråga dig själv vad du behöver för att utvecklas åt det håll du vill. Det kan handla om allt från projektledning till försäljning och kommunikation. Gå gärna kurser, men se också till att skaffa dig erfarenhet av sådant som du är nyfiken på. Lika viktigt är att ha koll på vilka behov som finns inom den organisation man jobbar i. – Den kompetens som krävs för en viss tjänst kan förändras snabbt. Ha en dialog Marita Teräs, strateg med ledningen om på Naturvetarna. hur de ser på verksamheten och din roll på några års sikt. Kanske du framöver kommer att arbeta mer i team, med kommunikation eller få en mer ledande roll. Kompetensutveckling som inte behövs i jobbet idag kan vara svår att motivera. Marita Teräs tips är att ta upp frågan i utvecklingssamtalet. – Kompetensutveckling borde vara en naturlig del i lönesamtalet och utveck-

N A T U R V E TA R E

N R1 2014

lingssamtalet. Tänk på att argumentera utifrån verksamhetens behov. Om inte det funkar så är en möjlighet att acceptera en lägre lönehöjning mot att du får den kompetensutveckling du behöver för att utvecklas i den riktning du vill. Hon återkommer flera gånger till att förstå sin egen roll på jobbet och i den organisation man verkar. – Vad är verksamhetens uppdrag och vad tillför just jag, är frågor man bör stäl-

la sig. I dag måste alla kunna förstå sin roll och kunna argumentera varför det man gör är viktigt. Även den som jobbar på en miljöförvaltning måste kunna marknadsföra vad man gör och varför. Men kompetensutveckling är inte bara att gå kurser. Mycket finns att hitta gratis. – Att läsa, ta del av material på internet, gå på konferenser och nätverka kan ge nog så mycket. Att bara reflektera och hämta in är också värdefullt. Hur stor del av min tid bör jag avsätta till kompetensutveckling? – Det beror på hur snabbt utvecklingen går i just din bransch eller ditt yrke. På Google har de anställda möjlighet att ägna en dag i veckan åt att hämta in ny kunskap och utveckla sig själv. LEL

Kompetensutveckling behöver inte vara att gå på kurs. På nätet hittar man en del, men lika viktigt är att nätverka och reflektera.

som påverkar naturvetares arbetsmarknad Var kommer jobben för naturvetare att finnas framöver? Vilka branscher går bra och vilken kompetens är efterfrågad? Naturvetarnas arbetsmarknadsstrateg, Marita Teräs, har identifierat några trender som har betydelse för naturvetare.

E f te r f r åg a d e

Naturvetare behövs för att lösa de flesta av de samhällsutmaningar vi står inför. Oavsett om det handlar om miljö, klimat, hälsa eller om hur vi ska klara vår framtida energiförsörjning är naturvetenskaplig kompetens en förutsättning om vi ska komma framåt.

I nve s te r in g a r i F O U h a r min s k at

Enligt en färsk rapport från EU-kommissionen har Sveriges investeringar i FoU sjunkit från 4,13 procent till 3,37 procent i förhållande till BNP åren 20012011. Detta är bekymmersamt för naturvetare, som framför allt finns i forskningsoch utvecklingsintensiva verksamheter. Nedläggningen av Astra Zenecas forskningsanläggningar i Lund och Södertälje kommer sannolikt att göra det svårare för Sverige att nå upp till fyraprocentsmålet till 2020, särskilt eftersom Astra Zeneca inte är det enda bolag som investerat mindre i FoU i Sverige de senaste åren. Fortsatt kraftfulla statliga satsningar i FoU är därför viktigare än någonsin, även om det verkar som att den nedåtgående trenden kommer att vända i år.

Glo b a l kompeten s

Naturvetares kompetens och arbetsmarknad är global. Arbetsspråket för naturvetare är allt oftare engelska och på utbildningen kommer många lärare och studiekamrater från andra länder. Naturvetare framhåller ofta möjligheten att arbeta utomlands och arbeta med människor från andra kulturer som en stor fördel. Framöver är det troligt att ännu fler naturvetare kommer att arbeta utanför Sveriges gränser.

I mino r itet

På de allra flesta arbetsplatser finns få naturvetare. Det innebär att de sällan är särskilt synliga även om de ofta står för en unik kompetens. Det gör det extra viktigt för naturvetare att vara skickliga på att kommunicera sin kunskap till kollegor och chefer.

T u r b ulen s inom li f e s c ien c e

Life science-branschen är central för naturvetare. En dramatisk omställning, där framför allt stora läkemedelsbolag skurit ner samtidigt som små biotechbolag fått ökad betydelse. Uppsägningarna i branschen duggar tätt, men fortfarande får de allra

flesta nya anställningar relativt snabbt. Även globalt har antalet arbeten i läkemedelsbranschen sjunkit med cirka 4 procent, samtidigt som bioteknik-företag, som exempelvis Novo Nordisk, anställer allt fler. Många svenska medicinteknikföretag går också bra.

ning inom staten. Troligen är detta en effekt av att det pågår ett generationsskifte, där de som går i pension ofta ersätts av akademiker. Myndigheter där många naturvetare arbetar, såsom exempelvis Kemikalieinspektionen, har också utökat sin verksamhet.

Tj ä n s te s ekto r n vä x e r

Tjänstesektorn i Sverige växer och nästan hälften av alla jobb i Sverige finns inom denna sektor. Det är därför inte så konstigt att allt fler naturvetare arbetar med att leverera kunskapsintensiva tjänster.

K va litet o c h s ä ke r h et a llt vikti g a r e

Kvalitet- och säkerhetsfrågorna är i fokus i praktiskt taget alla verksamheter och naturvetare har en bra bakgrund för att tackla denna typ av arbetsuppgifter. De naturvetare som

Det är extra viktigt för naturvetare att vara skickliga på att kommunicera sin kunskap till kollegor och chefer.

L a n d s tin g en a n s tä lle r

Naturvetare är allt oftare anställda av landstingen. Biomedicinska analytiker, sjukhusfysiker, sjukhusgenetiker samt miljö- och yrkeshygieniker är några exempel på yrken som naturvetare kan ha inom hälso- och sjukvården, men även biomedicinare, biologer och kemister arbetar allt oftare inom landstingen.

Allt f le r i s tatli g tj ä n s t

Allt fler naturvetare får anställ-

har kunskap och erfarenhet av kvalitetsledningssystem är efterfrågade.

10.

Ko r t s ikti g h et

Slutligen, om vi ska kunna få full utväxling på naturvetares kompetens måste vi komma bort från den kortsiktighet som råder i vår ekonomi. Oavsett om det handlar om miljö eller hälsa tenderar vi att ha betydligt lättare för att åtgärda de problem som uppstår istället för att arbeta förebyggande så att de inte alls uppstår.

N R1 2014

N A T U R V E TA R E

Naturvetarna tittar Brist

Överskott

Balans

Framtiden ser ljus ut för många naturvetaryrken. Här är Naturvetarnas bedömning av arbetsmarknaden för naturvetare om fem år. te x t

K r i s to f e r Je r vin g e

Dj u r sj uk s kötar e

Dieti st Balans Behovet av dietister ökar inom primärvården och vi blir allt mer medvetna om sambandet mellan kost och hälsa. Intresset för kompetensen är stort i samhället och många vill utbilda sig till dietist varför utbudet matchar efterfrågan.

Sj ukh us fys ike r

Brist Det finns idag över 800 yrkesverksamma djursjukskötare med legitimation, men eftersom kravet på legitimation infördes nyligen och det behövs betydlig fler kan vi förvänta oss att antalet kommer att öka kraftigt.

Natu rvetar e inom life science

Balans Efterfrågan på sjukhusfysiker ökar och det blir också allt vanligare att kompetensen efterfrågas utanför sjukvården. Framför allt är det producenter av medicinteknisk utrustning och strålskyddsmyndigheter, som utöver landstingen behöver kompetensen.

Natu rvetar e inom ar b ets miljö

Balans Naturvetarna förutsätter att Sverige kommer att fortsätta att satsa offensivt på att skapa goda förutsättningar för forskningsoch utvecklingsverksamhet inom life science då Sverige har en konkurrensfördel med all kompetens som finns inom detta område. Därför förutser vi en större andel tjänster inom denna sektor men i mindre företag, då det sker en outsourcing av forskning och utveckling, och således en balans på arbetsmarknaden på längre sikt.

Biomedicinska analytiker Brist Vi står inför stora pensionsavgångar och antalet nyexaminerade kommer inte att täcka behovet.

Cytodiag nostike r Brist Vi står inför stora pensionsavgångar och antalet nyutexaminerade kommer inte att täcka behovet.

N A T U R V E TA R E

N R1 2014

Brist Det har blivit svårare för företagen att få tag på kvalificerade arbetslivsingenjörer med naturvetenskaplig kompetens och branscherfarenhet. Vi står inför stora pensionsavgångar och antalet nyexaminerade kommer inte att täcka behovet.

Natu rvetar e inom miljö Balans Efterfrågan på miljövetenskaplig kompetens har ökat, liksom möjligheten att specialisera sig inom olika områden. Miljöfrågorna har blivit strategiskt viktiga för allt fler verksamheter och allt fler bedriver ett systematiskt miljöarbete.

Natu rvetar e inom lantb r uk Balans Kompetensen behövs för att lösa många av de utmaningar samhället står inför. Behovet

av en hållbar livsmedelsproduktion, bioenergi, ett bra djurskydd, biologisk mångfald, en levande landsbygd och öppna landskap är bara några exempel. Vi kan också förvänta oss en del pensionsavgångar.

Natu rvetar e inom skog Balans Högre miljökrav och klimatomställning ökar behovet av skogsakademiker. Certifieringar, standarder och frivilliga överenskommelser har blivit allt viktigare verktyg för att minska produktionens miljöpåverkan. De är flexiblare instrument än lagstiftning men kräver en större arbetsinsats när det gäller exempelvis dokumentation och uppföljning.

Natu rvetar e inom trädgår d och lan ds kap Brist Vi kan förvänta oss stora pensionsavgångar i branschen och ökade kompetensbehov på grund av helt nya krav på planering, uppföljning, kvalitet och kostnadseffektivitet. I nuläget råder balans men på längre sikt förutser vi en brist såväl för nyutexaminerade som yrkeserfarna. Utvecklingen är en följd av att kraven på alla våra grönytor ökar, oavsett om det handlar om lekplatser, golfbanor, parker eller den egna trädgården.

Geovetar e Balans Arbetsmarknaden för geovetare har förbättrats de senare åren och mycket tyder på att denna utveckling kommer att fortsätta. Det beror dels på att klimat- och miljöproblem är i fokus och dels på en ökad efterfrågan på mineral, metaller samt andra naturtillgångar.

KO M P ETE N S

i spåkulan Kemi ste r Brist Vi står inför en situation där allt färre utbildar sig till kemister, samtidigt som behovet av kompetensen sannolikt kommer att öka. Därtill är stora pensionsavgångar att vänta. Kompetensen behövs framför allt för att möta många av de utmaningar vi står inför på miljöområdet.

Fys ike r Balans Fysiker är en liten exklusiv grupp på svensk arbetsmarknad. Arbetslösheten är låg och de få individer som utexamineras får nästan undantagslöst kvalificerade arbeten. Det kan emellertid vara svårt att komma in på arbetsmarknaden för fysiker som inte har en plan för hur de ska til�lämpa sin kompetens i arbetslivet.

Matematiker/ statistiker Brist Matematikers kompetens är efterfrågad och det är idag lätt att få jobb. Kompetensen efterfrågas inom allt fler branscher och områden i takt med att de matematiska modellerna och applikationerna blivit allt mer komplexa. Särskilt goda framtidsutsikter har matematiker inriktade mot statistik, bank- och försäkringsbranschen samt it.

Datavetar e Brist Datavetares kompetens är mycket efterfrågad. Till skillnad från många

andra grupper inom IT-områden har datavetaren en djup och bred kompetens, som lätt kan möta upp eventuella nya kompetenskrav. De är i likhet med andra naturvetare tränade på att snabbt ta till sig ny kunskap.

Biolog e r Överskott Antalet biologer har på kort tid ökat starkt. Idag är biologer den grupp på arbetsmarknaden som har störst yrkesspridning. Många återfinns emellertid inom life science eller arbetar med miljö- och naturvårdsfrågor.

M iljö - och hälso s kydds in s pektör Balans Se under naturvetare inom miljö.

Ag ronom Balans Se under naturvetare inom lantbruk.

Lantmästar e Balans Se under naturvetare inom lantbruk.

Jäg mästar e Balans Se under naturvetare inom skog.

Skog s mästar e Balans Se under naturvetare inom skog.

Ljus framtid för kemist Studenten Jie Cao menar att det redan nu finns många jobb för kemister att söka. Han kom hit på ett stipendium från Anders Wall och avser att stanna. I juni tar Jie Cao examen från masterprogrammet i kemi på Uppsala Jie Cao. universitet. – Jag har börjat söka jobb och ser att det finns behov av kemister. I förra veckan var jag på intervju på Sveriges tekniska forskningsinstitut. Inget är klart, men han tycker det känns lovande. Får han inte napp där söker han andra jobb. – Jag trivs bra här och vill gärna börja min karriär i Sverige, säger han på imponerande bra svenska efter bara ett och ett halvt år i landet. Hans specialitet är materialkemi och är van att jobba

med avancerade analysinstrument. Exjobbet gjorde han på Sandvik. Processtiden vid tillverkning av ett material kortades till hälften. På köpet fick man en renare produkt och nedfallet minskade. Till Sverige kom han tack vare ett samarbete mellan Uppsala universitet och Pekings universitet. Men det är glest i klassrummet med bara tio studenter förra året. – I år är vi dubbelt så många och de flesta kommer från Sverige och andra EU-länder. För att få stanna i Sverige efter examen måste Jie Cao ha ett jobb. – Det känns lovande. De flesta arbetsgivare vill ha mångfald och efterlyser sökande från olika länder. Åtminstone säger de det på sina webbsidor. Hur trivs du i Uppsala? – Ganska bra, jag är bland annat med i Svensk-kinesiska studentföreningen, där jag är aktivitetsansvarig. Jag lär mig mer svenska och mina svenska vänner får träna kinesiska. LEL

N R1 2014

N A T U R V E TA R E

vetenskap

Science fiction blir vardag Robotar släpps snart in i våra liv. Redan nu används robotar flitigt i industrin. Men i framtiden kan de spela en allt större roll i våra hem och i vår vardag. Det är även möjligt att de kan interagera och N ata l i e v o n d er Le h r utveckla relationer med människor. TEXT

– Förutom att göra människans liv enklare och få tid över till annat kan robotarna få fler uppgifter i samhället. Ett sådant område är äldrevården. – Vi kommer att leva längre och vi vill bo kvar hemma. Vi har inte resurser för att ta hand om alla våra gamla, då kan robotarna hjälpa till. Roboten kan till exempel vara ett komplement till hemtjänsten genom att utföra sysslor som att hämta saker eller slå larm om en äldre person ramlar. Även på sjukhusen skulle robotarna kunna utföra alla uppgifter som handlar om att hämta eller transportera saker så att vårdpersonalen kan ägna sig åt patienterna. Likaså kan robotar användas för farliga uppgifter som att söka efter överlevande efter en jordbävning. Känna och u ppfatta

För att kunna göra det måste robotarna utrustas med sinnen. Danica Kragic visar upp roboten PR2, en stor sak med två armar vars händer har utrustats med sensorer för att kunna greppa och förflytta olika föremål. I ett annat rum står den lilla roboten Nao i viloläge. Nao kan sam32

N A T U R V E TA R E

N R1 2014

arbeta med andra robotar för att gemensamt lösa en uppgift som att förflytta en sak eller att spela boll.

Enkla saker som är självklara för oss, som att plocka upp en sak, är egentligen ganska svåra. – Det svåraste är att vi utgår från oss själva när vi skapar ett datorprogram för roboten. Enkla saker som är självklara för oss, som att plocka upp en sak, är egentligen ganska svåra. Människor lär sig genom träning. När vi har lärt oss skickar hjärnan signaler till musklerna som gör att armen och handen rör på sig utan att vi tänker på det. En robot måste räkna fram samma sak med hjälp av matematik, fysik och datalogi, säger Danica Kragic.

Hon förklarar att det är relativt enkelt att få roboten att se med hjälp av en kamera. Men det är mycket svårare att få den att förstå vad den ser. Likaså är det med språk, det är inte svårt att få en robot att prata, men mycket svårare att få den att förstå vad vi säger. – Att känna är lätt, att uppfatta är svårt, påpekar Danica Kragic. äls kad av en robot

Vissa är rädda för att robotarna kommer att ta över samhället, en föreställning som förstärks av filmvärlden. – Intelligens är att kunna resonera logiskt, att hitta och agera efter vissa ledtrådar. Om en robot kan gå till väga på samma sätt som en människa borde den också vara intelligent. Men eftersom den inte har någon hjärna väljer vi att kalla det för artificiell intelligens, säger Danica Kragic. Det är inte Danica Kragic.

ovanligt att ha en ganska intim relation till tekniska prylar, som till exempel smartphones. I virtuella spel blir vi någon annan och gläds åt den personens framgångar. – Vi anpassar vårt beteende till saker som fyller en funktion. När robotorna gör det i våra liv kommer vi att kunna älska dem också, resonerar hon. Eftersom människor har relativt lätt för att ta till sig förändringar kommer vi i framtiden också att acceptera att bli älskade av en robot, fastän den är programmerad att göra det. – Vi kommer att acceptera robotar så småningom och ha ett samspel med dem. Både robotar och människor kommer att behövas, det kommer att vara en rolig framtid att leva i. Jag önskar att kunde vara här och kolla hur det ser ut om hundra år, säger Danica Kragic. #

n n is k a M a s k in e ll e r m ä Automatiska gräsklippare och dammsugare finns redan men annars är marknaden för vardagsrobotar inte speciellt stor, de flesta vet inte vad de skulle använda en robot till. Därför är också utvecklingen långsammare än vad den skulle kunna vara. – Inom en snar framtid kommer det däremot att finnas ett behov och en vilja att byta ut vissa kroppsdelar. Dels för att återställa en funktion efter en skada men också för att förbättra oss själva, menar Danica Kragic.

Roboten Nao kan samarbeta för att lösa en uppgift eller spela boll.

Detta fenomen kallas för enhancement, en förstärkning av de mänskliga förmågorna. Exempel ur verkligheten: » Pacemaker: elektronisk apparat som opereras in i kroppen när hjärtat inte pumpar som det ska på grund av ett fel i hjärtats elektriska fortledningssystem. » Deep Brain Stimulation: ett system där elektroder som har opererats in i hjärnan stimulerar eller blockerar vissa signaler. Används främst i samband med rörelsesjukdomar som till exempel Parkinsons sjukdom men har även testats för kontroll av tvångssyndrom och

andra psykiatriska sjukdomar. » Robothandprotes: ersättning efter skada eller olycka. » Cochleaimplantat: ger döva hörsel. » Cellterapi eller regenerativ medicin: transplantation av stamceller eller odlad vävnad för att ersätta skadade celler/vävnad. Än så länge i försöksstadiet. Just nu används dessa metoder för att bota en sjukdom men i framtiden skulle det vara tänkbart att samma metoder används av friska människor som vill förbättra till exempel inlärningsförmågan eller minnet.

N R1 2014

N A T U R V E TA R E

Robotteknologi - m öj ligh ete r m e d ko n s e kve n s e r

”Mänskligheten har alltid varit beroende av teknologin”

RobCab hämtar och lämnar saker. 34

Robotdalen möjliggör kommersiell framgång av nya idéer och forskning inom robotik och automation. Ett område är hälsorobotik där lösningar för vård och omsorg utvecklas. – Vi människor har alltid varit beroende av teknologin, den senaste teknologin är robotar. Det är viktigt att komma ihåg att robotar kommer att vara komplement till människor och inte någon er-

N A T U R V E TA R E

N R1 2014

fascinationen av mänskliga maskiner är att de ska rädda oss från undergången, att de kan få oss må bättre och bli bättre människor.

Vad är ett medvetande, enligt dig? – Att kunna skapa känslor för levande personer men även känslor till tekniska saker, till karaktärer och fiktiva figurer. Det är nog en specifik mänsklig egenskap som vi dagligen använder oss av. Skulle du vilja ha en hubot? – Inte hemma hos mig men som en god vän att hänga med och prata om livet med. Jag tror att grundtanken bakom

Mimi är en vild hubot. I den andra säsongen av tv-serien ”Äkta människor” funderar hon mycket över sin egen existens och sin uppgift i världen.

sättning, påpekar Adam Hagman, ansvarig för kärnområdet hälsorobotik. Redan nu finns det brist på vårdpersonal, då gäller det att använda de händer som finns på ett vettigt sätt. – Samtidigt som vi attackerar utmaningen med en åldrande befolkning skapar vi jobb. Vi tar in produkter som kommer till användning och gör nytta för samhället.

miljen. Den har en videoskärm som ansikte där den personen som på distans interagerar syns.

f oto N: T e r és e A n d e r s s o n

Hur har Mimi utvecklats? – Mimi var först en fri hubot som blev tillfångatagen och fick minnet raderat. Ett tag var hon ”Anita”, en service-hubot som många andra. Med hjälp av vetenskapen fick hon tillbaka ett artificiellt medvetande, just nu går hon igenom en identitetskris där hon inte riktigt vet var hennes lojalitet ligger, hos de vilda hubotarna eller hos människorna. Hon funderar också mycket över sin egen existens och sin uppgift i världen.

Vad har du tagit med dig från din roll? – Genom att ha gått igenom utvecklingen av en hubot har jag funderat en del kring frågor som vad som gör en människa till människa och vad ett medvetande är. Serien har fått mig att stanna upp och tänka kring djupare frågor, fast det handlar om populärkultur.

foto: J o ha n Pau li n

I serien ”Äkta människor” lever människor sida vid sida med människoliknande robotar, så kallade hubotar. Lisette Paglar, som gestaltar huboten Mimi, tycker att serien gör att man börja tänka kring djupare frågor.

Några exempel:

» Robcab – en transportrobot som hämtar och lämnar saker (till exempel prover, rena lakan etc) på rätt ställe inom en vårdcentral eller sjukhus. • SEM Glove – handske som ger ett bättre grepp • Giraff – mobil kommunikationslösning som underlättar äldres kontakt med omvärlden, till exempel hemtjänsten eller fa-

Roboten Giraff testas hemma hos äldre i Västerås Stad.

vetenskap

en a g å Fr a re t e v r n at u

Varför funkar inte utsläppsrätter?

Varför passar inte den nya njuren?

Utsläppsrätter framställs ofta som nyckeln till minskade utsläpp av växthusgaser. Men ändå fortsätter utsläppen att öka. Vad har gått fel?

En av mina bästa vänner har väntat på en ny njure under säkert ett halvår. Hittills har inget organ kommit in som passar. Vad krävs för att en donerad njure ska matcha min goda väns vävnader?

EU:s system med handel för utsläppsrätter har kollapsat. Om vi vill ha en övergång till en modern, fossilfri ekonomi så måste det som smutsar ned barnens framtid bli dyrt. Sedan systemet infördes så har det istället blivit billigare att släppa ut växthusgaser. Idag kostar det lite drygt 40 kr att släppa ut ett ton koldioxid. Det är idag väldigt svårt att hitta en lunch för det priset. Det finns idag för mycket utsläppsrätter inom EU. Det beror dels på en övertilldelning, dels att investeringen av förnybar energi har ökat. Dessutom har den ekonomiska krisen gjort att företagens produktion gått ned vilket har minskat behoven av att använda utsläppsrätterna. Om man vill minska utsläppen måste mängden utsläppsrätter som släpps ut på marknaden minska. Enkelt, logiskt och rättvist i en union som finns till för att

Din vän har troligen inga anhöriga som passar som givare och står på väntelistan för avliden donator. En risk vid organtransplantation är att kroppen stöter bort det nya organet då det inte är kroppseget. För att undvika avstötning utförs olika korstester, som görs med flera olika metoder. I korstesterna testas patientserum mot donatorceller. Korstesterna är ett sätt att se hur den nya njuren kommer att passa in i mottagarens kropp. Om korstesterna visar att patientprovet reagerar positivt mot donatorcellerna finns det en risk för avstötning vid en transplantation. Inför en njurtransplantation görs alltid en Många köar för så kallad HLA-analys (Human Leukocyte Antien ny njure. gen). HLA är en molekyl som finns på ytan hos alla celler i människokroppen och som kan skilja sig väldigt mycket åt från person till person. HLA har till uppgift att presentera smådelar av proteiner för immunförsvarets celler. Om ett främmande protein upptäcks leder det till att immunförsvaret sätts igång. För att minska risken för avstötning vid en transplantation är det därför viktigt att mottagare och donator är så vävnadslika som möjligt. Vid njurtransplantationer med avliden donator måste man ta hänsyn till blodgrupp. Just nu står runt 130 patienter på väntelistan här på Karolinska universitetssjukhuset. Vid val av patient tas hänsyn till negativa korstester, vävnadstypningen samt hur länge patienten stått på väntelistan. J enny E r i ksson, leg. b iome d ici n s k analyti ker, Karoli n s ka un iver s itetssjukh us et

möta gränsöverskridande gemensamma problem. Tyvärr har det inte varit lika enkelt för politikerna att fatta besluten som gör att vi undviker ett klimatkaos. En negativ effekt av det låga priset är att det hotar nyinvesteringar i förnybar energi. En annan att det inte blir ekonomiskt smart att använda energin mer effektivt. Rätt utformat kan handel med utsläppsrätter göra EU till ett föredöme i klimatpolitiken. För att vi ska komma dit behöver vi modiga politiker som vågar sänka utsläppstaket så att vi får ett korrekt pris på utsläppen. I slutet av maj är det val till EU-parlamentet. Ett utmärkt tillfälle att fråga politikerna om det är rimligt att det är lika dyrt att ta en fika som att släppa ut ett ton koldioxid. Svante Axe lsson, g enerals ekreterare Natur s kyd d s fören i ng en

Det kostar inte mer än en fika att släppa ut ett ton koldioxid. Det är inte rimligt menar Svante Axelsson.

N R1 2014

N A T U R V E TA R E

ugh o r kth ube. a e ”Br Yout n ilme 13” på f inte ar 2O a s Mis he Ye of t

Etta på listan över de viktigaste forskningsgenombrotten 2013.

2013 års vetenskapliga genombrott! Tidskiften Science rankar varje år de fem största vetenskapliga genombrotten. Magasinet Naturvetare följer upp genom att lyfta fram några svenska forskargrupper som forskar inom de allra hetaste områdena.

Klonade människor tack vare koffein

Många djurceller har tidigare blivit klonade. Först ut var fåret Dolly, men mänskliga celler har varit besvärligare att arbeta med. I maj tillkännagav forskare i Oregon att de lyckats lösa problemet, bland annat med hjälp av en skvätt koffein. Den teknik som användes liknar annars den som användes när Dolly klonades 1996. Cellkärnan från en fullt utvecklad cell injicerades i en tom äggcell, som sedan delade sig och har potential att utvecklas till många olika slags celler. Många forskargrupper i Sverige ägnar sig åt stamcellsforskning, som ytterst syftar till att hitta metoder för att bota många svåra sjukdomar. MT

Dolly var enklare att klona.

N A T U R V E TA R E

N R1 2014

Cancer-

immunoterapi

Immunoterapi är på god väg att bli en helt ny möjlighet att bekämpa cancer. Forskning inom området har funnits länge, men nu har kliniska tester bevisat att det finns verklig potential. Redan 2007 rapporterade forskare vid Karolinska institutet att de hade hittat en ny metod att behandla tjocktarmscancer utan att använda cellgifter. De visade att det är möjligt att stärka patienters immunförsvar och hejda cancertumörers spridning, genom att odla patienternas egna vita blodkroppar för att sedan föra tillbaka dem genom blodtransfusion. En stor fördel är att metoden inte innebär några biverkningar eftersom det är kroppens egna försvarssystem som stärks. Sedan Kjell Dahls avhandling publicerades har det svenska företaget Sentoclone, som är specialiserade på immunoterapi, gått vidare med kliniska studier. Även forskare på SLU och Uppsala universitet ligger i framkant inom området och 2008 rapporterade de att de framgångsrikt behandlat ett par hundar med en helt ny typ av immunoterapi. Försöken kan få betydelse även för människor som drabbats av hudcancer, eftersom hundar är väldigt lika människor genetiskt. MT

vetenskap

Modifiering av gener i varje labb

En ny teknik för genmodifiering kommer som god tvåa. Tekniken baseras på proteinet Cas9, som bakterier använder som vapen för att strimla attackerande virus-DNA. År 2012 visade forskare vid Umeå universitet i samarbete med forskare i USA och Österrike att proteinet skulle kunna användas i laboratoriestudier av olika geners funktion. Upptäckten blev startskottet för en flodvåg av forskning om hur olika gener fungerar och skulle kunna användas inom hälsovården. MT

Bra sömn livsviktigt

Allt fler studier pekar på sömnens betydelse för att vi ska må bra. Science uppmärksammar exempelvis en studie där forskare vid University of Rochester Medical Center visat att hjärnan städar bort slaggprodukter under sömnen. Genom försök på möss kunde forskarna se att kanalerna mellan hjärncellerna vidgades under sömnen, vilket gjorde det möjligt att skölja bort exempelvis

proteiner som kan orsaka Alzheimers. På Uppsala universitet har forskare visat att det finns ett tydligt samband mellan ökad aptit och sömnbrist. Sover du dåligt blir du helt enkelt hungrigare och mer benägen att äta kaloririk mat. Resultaten är intressanta, eftersom de tyder på att de kan finnas ett samband mellan sömnproblem och viktuppgång som är två växande hälsoproblem. MT

r a p a k s r o v o n r e p u S g n i n l å r t s kosmisk 4.

Forskare vid Fermi-teleskopet visade att kosmisk strålning, det vill säga elektriska laddade partiklar från rymden som rör sig med extremt hög hastighet, verkligen kommer från supernovor eller exploderande stjärnor precis som teoretiska fysiker länge hävdat. Magnetiska fält i rymden har tidigare gjort det omöjligt att spåra strålningen tillbaka till källan. Det

var genom att leta efter indirekta bevis, i form av de radioaktiva signaturer som de kosmiska partiklarna ger upphov till när den kolliderar med atomer i rymden, som forskarna vid Fermi-teleskopet slutligen lyckades bekräfta teorin. Även ett projekt som flera fysiker vid Stockholms och Uppsala universitet är inblandade i har överträffat alla förvänt-

ningar. Det handlar om Icecube, som är ett system av sensorer som når 2,5 km ner i isen i Antarktis. Redan innan anläggningen var helt färdigställd lyckades forskarna detektera neutriner, som är partiklar som inte stoppas eller viker av när de rör sig genom universum. Troligen bildas neutrinerna samtidigt som den kosmiska strålningen. MT

N R1 2014

N A T U R V E TA R E

M anua l en

Så blir du en omtyckt mejlkontakt En inbox som håller på att svämma över kan få vem som helst att stressa upp sig. Men svara inte direkt på viktiga mejl. Det lönar sig att lägga ner M ar i a R ay m o n d s d oter / S ö d erber g ag entur omsorg på sin e-post. M ar g areta E l d h T E XT

Vårt flitiga mejlande kan strula till det rejält. Missförstånd, mejlbombande och slarv är vanliga misstag. Många får hundratals mejl i inkorgen varje dag på jobbet. Stressen gör att vi svarar snabbt. – Ofta slarvar vi med innehållet och skickar iväg mejlen utan att tänka efter med känslan av att ha gjort lite nytta och betat av mejlhögen, säger e-postdoktorn Olle Bälter, forskare på KTH, som doktorerat på hur man mejlar professionellt, och författare till boken Effektivare e-post: konkreta råd för ett bättre e-postliv. Men att lägga lite omsorg och tid på sina mejl lönar sig. Du undviker missförstånd och blir en omtyckt mejlkontakt. – Tänk på mottagaren, uttryck dig tydligt och enkelt. Då får du garanterat korrekta svar, säger Olle Bälter. Korta och rappa

Mejl ska vara korta och rappa meddelanden. Håll dig till ett ämne. Skriv enkla meningar. Byt stycken ofta. Fokusera på budskapet. – Bäst är mejl med kort info, sammanfattningar efter möten och extremkorta mejl där budskapet får plats i ämnesraden, säger Olle Bälter. I sin avhandling har han studerat

N A T U R V E TA R E

N R1 2014

ILL U S T R AT IO N

hur de anställda på ett IT-företag hanterar en överfull inkorg. Det visade sig att de agerade annorlunda än de sa. De ansåg sig välja ut de viktigaste först. I själva verket valde de ut de mejl som gick snabbast att svara på. – Många känner sig stressade över mejlströmmen. Man är rädd att det ska ta tid och vara jobbigt, säger Olle Bälter. Viktiga mejl, menar han, bör inte skickas med en gång, utan sparas och gå igenom innan de skickas. U n dvi k kän s lor

Symboler och smileys hör inte hemma i arbetsmejl. – Du uppfattas lätt som oseriös och ger ett slarvigt intryck, att mejlet är ett hastverk du rafsat ihop utan större omsorg, säger Olle Bälter. Att mejla sina känslor är ofta ingen bra idé. – Känslor hör inte hemma i mejl. Känslosamma saker ska levereras med respekt öga mot öga. Undvik ironi och sarkasmer. Det är onödigt och kan leda till missförstånd. Bättre att r i nga

Likaså bör du undvika versaler, som lätt uppfattas som att du höjer rösten. Precis som fetstil och understrykningar.

Mejl som innehåller känslig information bör du vara försiktig med att vidarebefordra eller visa för andra. – De kan snarare upplevas som något hotfullt av läsaren, säger Olle Bälter. Bäst är att helt avstå från mejl med känslig karaktär. Undvik att smita undan och skicka iväg ett mejl med ett känsligt besked bara för att det känns olustigt att ringa. – Människor man sparkat på via mejl ger ofta igen på olika sätt. Du kan bara göra slut med en person en gång, och det är viktigt hur du gör det, säger Olle Bälter. Mejl som innehåller känslig information bör du vara försiktig med att vidarebefordra eller visa för andra. – Att få hotfulla mejl är alltid en fråga för personalavdelningen, enligt Olle Bälter. #

karriär

10 1.

m e j lt i p s

Lägg omsorg på mejlen. Spara och läs igen innan du skickar. Ha ett ämne per mejl.

3. Skriv kortfattat och tydligt. 4.

Undvik känslor i jobbmejl.

5. Spar ilskna mejl. Sov på saken. 6.

Gräl i mejlväxling är tabu.

7. Tänk löpsedel – är du beredd

att se dina mejl där? Om inte, låt bli att skriva dem.

8. Skippa ironi och sarkasmer. 9. Sprid inte privata mejl. 10. Undvik smileys i arbetsmejl.

N R1 2014

N A T U R V E TA R E

karriär

I N SPI R A T Ö R E N

Magnus tog naturliga steget till industrin Magnus Huss jobbar för att locka unga att bli kemister. Lika viktigt är att få kemiindustrin att fortsätta att satsa i Sverige. Men hans stora vision är Blågul Kemi. text

L A R S - E R I K LIL J E B ÄC K

N A T U R V E TA R E

N R1 2014

FOTO

A nna Le d i n W i r é n

emist – ett framtidsyrke, ropar löpsedlarna ut samma dag som jag träffar Magnus Huss, förbundsdirektör för Innovations- och kemiindustrierna i Sverige. – Det kunde inte bli bättre, säger han spontant. Det gäller att sprida positiva bilder av yrket, som ibland är lite osynligt. Många vet inte vilka jobb som finns för kemister. Han förklarar att det inte bara handlar om kemiindustrin, utan kemister har viktiga roller inom allt från gruvnäring och bilar till läkemedel, livsmedel och papper, liksom på myndigheter, som Kemikalieinspektionen och Livsmedelsverket. För få kem i ster utb i ldas

Under Kemins år 2011 fick ämnet ett uppsving. Men fortfarande utbildar sig för få till kemister och många platser gapar tomma på landets universitet. Bland folk i allmänhet är det inte många som på rak arm kan komma på något svenskt kemiföretag. – Kemilärarna i grundskolan och på gymnasiet har en viktig roll för att göra ämnet intressant och få fler att satsa på det. Vi inom branschen måste skapa våra egna berättelser. Jämför med skogen och gruvnäringen som har sina sagor. Kemiindustrins ibland lite smutsiga rykte vill han ändra på. Istället använder han ord som hälsa, hållbarhet och miljö. Men han håller inte med om att de jobbar i motvind. – Visst används kemikalier fortfarande på fel sätt och på fel plats. Det är en utmaning samtidigt som kemi och kemikalier är grunden för innovationer och nödvändiga för en hållbar utveckling, till exempel nya energisnåla och klimatsmarta material och produkter som folk har nytta av i sin vardag. Vit b i l är svart

Han räknar upp supertunna material, färger, läkemedel och skönhetsmedel. Vad sägs om en vit bil som ögat uppfattar som svart? Finessen är att den reflekterar solens strålar som om den vore vit och därför kräver mindre luftkonditionering, något som ger stora energibesparingar. Den svenska industrin och dess innovationskraft är lätt att ta för självklar. Men många län-

N A T U R V E TA R E

N R1 2014

Magnus Huss beskriver kemiindustrin i termer av hälsa, hållbarhet och miljö. Men han håller med om att kemikalier ibland hamnar på fel plats.

karriär

der slåss om de internationella kemiföretagens investeringar i forskning och nya produktionsanläggningar. – Vi måste få med politikerna på tåget så att de blir bättre på att marknadsföra Sverige. Så sent som i förra veckan var jag på Näringsdepartement och försökte engagera dem. Vi har fördelar i Sverige genom våra råvaror och vår kompetens. Han förklarar att kemiföretagen har stor produktion i Sverige, men att ägandet i åtta fall av tio ligger utanför landet,

men om industrin ges rätt förutsättningar kan det löna sig på sikt. Målet är ett bioraffinaderi i Stenungsund med råvaror från skogen och plastavfall. Fånga i n kold ioxi d

Det finns annat som är på gång. – Vi har ett medlemsföretag som gör polymerer av luftens koldioxid. Det är möjligt, men dyrt att binda kol. Det visar ändå att innovationskraften finns för att minska utsläppen av växthusgaser.

D et är e n balan s gån g m e llan po liti k e r s am b iti o n att m i n s ka k li matpåve rkan o c h län d e r s ko n kurr e n s kr aft. vilket också gäller huvudkontoren. Produktion i Sverige behövs också för att långsiktigt behålla och utveckla forskning på svenska universitet. B låg u l kem i

Magnus Huss har fler höga mål. När jag frågar honom om biobaserade produkter går han i spinn. – Vår ambition – Blågul Kemi – är att förverkliga visionen om en biobaserad ekonomi. Sverige har goda förutsättningar att förädla inhemska bioråvaror till kemi och material och inte bara till bränsle. Men än så länge går det trögt, inser han. I dagsläget sker den mesta tillverkningen av till exempel biopolymerer i Brasilien, som använder billig etanol. Sydamerika ligger steget före Europa. Varför händer inte mer här hemma? – Det är stora flöden och processer som måste förändras. Än så länge är den svenska råvaran för dyr,

ändå. Osäkerheten minskar Sveriges attraktionskraft som investeringsland. Det menar han är olyckligt. – Sol, vind och vatten räcker inte. Visst fortsätter vi att effektivisera men svensk industri ligger redan i framkant. Att exportera svenskt stål, papper, polymerer och andra produkter tillverkade av i princip koldioxidfri energi är kanske den bästa klimatinsats Sverige kan göra. #

Mag n us H us s Aktuell: Förbundsdirektör för Innovations- och kemiindustrierna i Sverige – IKEM. Utbildning: Agronom.

Miljö och hållbarhet har alltid varit starka drivkrafter för Magnus Huss. Men hur hamnade du här? – Jag kom i kontakt med branschen via mitt arbete på Det Naturliga Steget. Här såg jag att det fanns en förändringsvilja.

Karriär: Länsförsäkringar, Finansdepartementet, LRF, Det Naturliga Steget och kommunikationsbyrån Springtime.

Kli matet b li r tuffare

Gör en ledig dag: Tränar med Marja, hejar på mina barns handbollslag, pysslar och odlar på vårt lantställe, ser till att umgås med vänner och spelar golf.

Han är optimist även när det gäller klimatet. – Under min tid i Regeringskansliet arbetade jag med det första internationella klimatavtalet som skrevs under i Rio 1992. Ett annat var Montrealprotokollet som såg till att freon kunde fasas ut. Klimatet blir tuffare att rå på. Det är en balansgång mellan politikers ambition att minska klimatpåverkan och länders konkurrenskraft. B i llig bas kraft be hövs

Han menar att baskraft till ett konkurrenskraftigt pris måste finnas i Sverige. Därför är han oroad över handlingsförlamningen när det gäller kärnkraften. – Partierna verkar inte orka lösa det politiska dödläget och energibolagen, som äger kärnkraften, tjänar bra med pengar

Innovation: För ögat svart, men reflekterar solen som om bilen vore vit.

Familj: Marja, logoped och barnen Erik och Liisa.

Bästa sida: Strategisk, kreativ och glad. Kan bli bättre: ”Följa upp”, tjata. Ogillar: När det går långsamt.

I K E M, I n n o vat i o n s o c h k e m i i n du s t r i e r na i Sve r i g e Företräder 1 400 företag i branschoch arbetsgivarfrågor. Medlemsföretagen finns bland annat inom läkemedel, bioteknik, plast, kemi och återvinning.

N R1 2014

N A T U R V E TA R E

karriär

Växla lön mot pension En löneförhandling behöver inte alltid handla om lön. Att växla höjd lön mot en annan förmån, som extra tjänstepension kan löna sig.

gånger högre slutlön än ingångslön ska vara möjligt i alla akademiska yrken, enligt Saco. Men så är inte verkligheten. Flera akademikergrupper har en löneutveckling som är i det närmaste platt. Hur ser det ut för ditt yrke? Mejla till redaktion@naturvetarna.se LEL

Vad är poängen med löneväxling? – Det kan vara ett sätt att spara till en högre pension, vilket gör det möjligt att gå i pension tidigare eller att få en högre pension, säger AnnaLena Nordén, ombudsman på Naturvetarna. Kan det löna sig? – Ja, om din arbetsgivare väljer att låta hela lönehöjningen gå till den extra tjänstepensionen ger det mer pengar än vad det skulle ha blivit som lön. Dessutom skjuter du upp skatten, som sannolikt blir lägre när du är pensionär än i dag när du jobbar. Finns det några nackdelar?

– Sjukpensionen från ITP blir marginellt lägre, eftersom den grundar sig på din inkomst. Detsamma gäller sjukpenning och föräldrapenning om du tjänar mindre än 7,5 prisbasbelopp per år (333 000 Anna-Lena Nordén. kronor för 2014). Motsvarande gräns för föräldrapenning går vid 10 prisbas-belopp. Hur påverkas min allmänna pension? – Om du tjänar mindre än 8,07 pris-basbelopp per år blir ålderspensionen lite lägre, eftersom även den grundar sig på din inkomst. LEL

fr å g a ex p erten : N at u r v e ta r n as e x p e r t e r sva r a r på f r åg o r f r å n m e d l e m m a r n a

Hjälp, jag är uppsagd – vad ska jag göra? Jag är varslad om uppsägning och undrar vilken hjälp jag kan få av Naturvetarna? Chefen säger att det beror på arbetsbrist, men jag har en känsla av att andra saker ligger bakom. Hur ska jag agera? Hej, har du fått besked från din arbetsgivare att de ska säga upp dig på grund av arbetsbrist måste du omgående kontakta Naturvetarna. Vi bevakar dina rättigheter genom att påkalla förhandling med din arbetsgivare.

N A T U R V E TA R E

N R1 2014

Din arbetsgivare är skyldig enligt lag att förhandla med din fackliga organisation, Naturvetarna, vid arbetsbrist. Detta gäller för alla företag i Sverige oberoende om de har kollektivavtal eller inte. Innan din arbetsgivare överlämnar besked om uppsägning måste den ha ett undertecknat förhandlingsprotokoll där Naturvetarna har godkänt arbetsbristen och vilka den drabbar. Under förhandlingen går arbetsgivare och Naturvetarna igenom företagets underlag till arbetsbristen. Om det finns grund för arbetsbrist så skrivs ett förhandlingsprotokoll där det framgår att parterna är eniga om att det handlar om arbetsbrist. Nästa steg blir att studera turordningslistan, där vi jämför anställningstid i relation till tillräcklig kompetens för att slutligen kunna

bestämma vem eller vilka medarbetare som ska sägas upp. Om arbetsgivaren har kollektivavtal så får de uppsagda hjälp av Trygghetsrådens experter för att komma vidare i yrkeslivet. Naturvetarna erbjuder också hjälp genom vår karriärservice. När du får ett nytt jobb kontaktar du vår medlemsjour och får lönerådgivning eller hjälp att granska ditt anställningsavtal. När du blir uppsagd får du nytta av inkomstförsäkringen som ingår i medlemskapet. Den ger dig 80 procent av tidigare inkomst under ett halvår. e lba abreu ombu d s man På Naturvetarna

k a rr i ä r

p å n y tt j o b b

Säker mat är viktigt för Estelle Butikshyllorna fylls hela tiden på med nya produkter. Samtidigt blir folk alltmer medvetna om mat. Agronomen Estelle Eriksson har nytt jobb som kvalitetssamordnare på Menigo Foodservice.

Vad gör du som kvalitetssamordnare? – Jag arbetar med kvalitetssäkring av livsmedel. Jag ser till att våra produkter följer

aktuell lagstiftning och att de lever upp till olika kvalitets- och miljökrav. På kvalitetsavdelningen ansvarar vi för att kontrollera att våra leverantörer är certifierade. Vi hanterar även reklamationer och produktlarm. Varför sökte du jobbet? – Jag sökte jobb på många forum, som Livsmedelsjobb.se, Livsmedelifokus.se och på Naturvetarnas webbplats. Jag sökte tjänsten då den gav möjlighet att arbeta med ett brett produktsortiment och för att kvalitetsarbete är viktigt. Jag är nyexaminerad så det här är mitt första riktiga jobb och det känns helt rätt. Vad hos dig tror du gav dig tjänsten? – Jag tror att personlighet var viktigt, utöver de formella meriterna. Jag gissar att drivkraft, viljan att lära och att gilla utmaningar värderas högt. De sökte även en noggrann, strukturerad och ansvarsfull person. Du intervjutränade med Naturvetarnas karriärrådgivare. Vad tog du med dig från det?

– Det gav mig självförtroende och peppade mig inför intervjun. De tipsade mig om att vara ärlig och ställa frågor för att visa intresse, samt att ge exempel på situationer där jag dragit nytta av mina starka sidor. Lyft gärna fram engagemang utanför skolan, till exempel i kåren, ideellt arbete och språk. Det gäller att sticka ut på något sätt. Ditt tips till nyexaminerade? – Ta kontakt med olika företag du är intresserad av och bevaka deras webbsidor. Gällande löneanspråket rekommenderar jag att ringa Naturvetarna. Det är svårt att veta vad man ska begära i lön när man söker första jobbet och de hjälpte mig verkligen. Hur ser du på din fortsatta karriär? – Jag skulle gärna fortsätta arbeta med frågor om hållbar livsmedelsproduktion och kvalitetssäkring, gärna med uppdrag utomlands en dag. Det är ett spännande område under ständig utveckling. JR

f l er p å n y tt j o bb Kimia Ebrat Nytt jobb: Miljöingenjör på COWI inom miljöplanering. Tidigare jobb: Miljökonsult på Goodpoint. Utbildning: Masterexamen i miljövetenskap, inriktning miljökemi, Stockholms universitet. Kandidatexamen i kemi från University of Bristol. Magnus Roman Nytt jobb: Teknolab AB som produktspecialist inom kromatografi.

Tidigare jobb: Dalco Chromtech AB, produktspecialist. Utbildning: Matematisktnaturvetenskapligt program vid Uppsala universitet, inriktning mot analytisk kemi. Elin Wallin Nytt jobb: Mikrobiolog på CCS healthcare. Tidigare jobb: Mikrobiologi labb på Stockholms universitet och har forskat på Helicobacter pylori. Elin har även varit ordförande för Naturvetarnas studentråd. Utbildning: Biomedicinar-

programmet med examensarbete i mikrobiologi. Sandra Olsson Nytt jobb: Projektledare på Gothia Forum för klinisk forskning. Tidigare jobb: Scientific Manager, Dentsply Implants. Utbildning: Molekylärbiolog, PhD i medicin. Camilla Gard Nytt jobb: Doktorand vid KaroIinska institu-

tet, om hälsoeffekter av hållbara matvanor. Tidigare jobb: Universitetslärare och föreläsare via Klimatmat.se Utbildning: Nutritionist. Bo Selerud Nytt jobb: Vd Hushållningssällskapet Konsult. Tidigare jobb: Egen konsultverksamhet med inriktning mot marknadsföring, försäljning, styrning, ledning och utveckling av bolag. Utbildning: Jägmästare.

N R1 2014

N A T U R V E TA R E

LE DAR S KAP

Skydda organisationen

mot psykopater De är lika farliga som charmiga, ibland oemotståndliga. Men det finns varningstecken som man bör vara vaksam l ar s - er i k l i l jeb ä c k på när ny personal ska rekryteras. TEXT O FOTO

e flesta har någon gång råkat ut för psykopater på jobbet eller i andra sammanhang. Särskilt bland chefer hittar man dem. – De kan ställa till stor skada om man inte stoppar dem i tid. Man brukar räkna med att närmare fem procent av alla chefer är psykopater, säger chefsrekryterare Lars-Olof Tunbrå, som föreläste på Naturvetarnas Leadership Friday i december. Bland folk i allmänhet är motsvarande siffra runt två procent. Så många som 60-70 procent av de våldskriminella kan klassas som psykopater. S itter i g enerna

Lars-Olof Tunbrå menar att psykopater har en personlighetsstörning som inte går att bota. Det sitter i generna. Några kännetecken är att de är vältaliga och har förmåga att dupera folk, liksom att de har ett narcissistiskt beteende.

N A T U R V E TA R E

N R1 2014

– De har ofta ett högt IQ och lågt EQ, vilket är en farlig kombination. Empati och ansvarskännanade är inte deras starka sidor. De drivs av sitt starka ego och stora kontrollbehov. Hot och hämnd ligger också nära till hands. Psykopaterna är ofta drivande och visar framfötterna. De är handlingskraftiga och förändringsbenägna, vilket ofta uppskattas av ägarna Lars-Olof Tunbrå. och högre chefer, som vill ha snabba resultat i kvartalsrapporteringens tidevarv. – Det håller ett tag, men det går inte förklara bort resultatförsämringar flera gånger om. Kollegorna mår dåligt och verksamheten tar skada. Det tar två till tre år att städa upp efter en psykopat. Hans recept är glasklart. – När psykopaten visar sitt rätta an-

När psykopaten visar sitt rätta ansikte finns det bara en sak att göra sikte finns det bara en sak att göra. Det är utköp som gäller, vilket är den bästa affären för arbetsgivaren. Kostnaden på en till två miljoner kronor är liten i jämförelse med den skada som psykopaten orsakar. Notan för lägre effektivitet är ofta betydligt större bara under ett år. Kolla referen s er

Men de flesta psykopater har förmåga att resa sig och skaffa sig ett nytt chefsjobb. FORTSÄTTNING PÅ SI D 48

k a rr i ä r

F oto: To p h a m P i ct ur e p o i n /S can p i x

Skulle du vilja möta den här personen på din arbetsplats? Hannibal Lecter från filmen När lammen tystnar.

N R1 2014

N A T U R V E TA R E

k a rr i ä r

Hur är det möjligt? – Många arbetsgivare gör inte sitt jobb när de ska anställa och kanske nöjer sig med att läsa cv. Men även om man tar referenser från olika håll är det inte så lätt. En tumregel är att kolla med tre referenser, gärna fler om man känner sig osäker. Han förklarar att de ofta får bra referenser med sig från tidigare jobb, vilket kan vara svårt att genomskåda i intervjuer. De goda referenserna ingår som en del i uppgörelsen. – En skicklig rekryterare kan se bakom de positiva omdömena. Ställ mer frågor och gå på djupet. Fråga om resultat och hur genomförda förändringar uppfattades hos personalen. Här gäller det att vara vaksam på signaler.

– Psykologer har kunskap och vana att ställa de rätta frågorna. Om de har med en psykopat att göra så kommer de ofta till slutsatsen att det är tomt under den välpolerade ytan. Eftersom psykopaten vet hur man ska bete sig så förställer den sig och spelar teater. Man kan ha flera av de personlighetsdrag, som utmärker psykopati, utan att vara psykopat. Hur kan man vara säker i sin bedömning? – Om man ser fler och tydliga tecken på att en person kan vara psykopat ska man vara på sin vakt. Även om han eller hon uppträder så i stressade situationer bör man hissa varningsflagg. Kom ihåg att chefer ofta jobbar under stress.

stås specialistkunskapen viktig, säger civilingenjören som sadlade om och blev författare till boken Psykopatiska chefer – lika farliga som charmiga. #

Se u pp för te ster An lita psykolog er

För att vara på säkra sidan menar LarsOlof Tunbrå att man regelmässigt bör använda sig av psykologer vid rekrytering, särskilt vid chefsbefattningar. Den kostnaden betalar sig snabbt om varningen kommer innan anställningskontraktet är signerat.

Psykopati finns inte som diagnos Psykopati (från psyche "själ", "liv" och pathos "lidande") är en generell beteckning på en störd personlighet ifråga om känsloliv och vilja att följa sociala normer. Det finns inte som diagnos i någon standardiserad diagnosmanual.

N A T U R V E TA R E

N R1 2014

Han varnar också för personlighetstester, som ju bygger på självskattning. Psykopaterna förskönar sig själva och är smarta nog att genomskåda testerna. Hur gör man om skadan redan är skedd och de finns inom den egna organisationen. – Arbetsmiljöundersökningar brukar fånga upp problemet. Medarbetarna har lättare än högre chefer att se problemen. Även de fackliga representanterna är duktiga på att upptäcka psykopater. De får tidiga signaler om personal som mår dåligt och om prestationerna är på väg ner. Som chefsrekryterare ser Lars-Olof Tunbrå trenden att personliga egenskaper blir allt viktigare i rekryteringar av både chefer och medarbetare. – Yrkeskunskaper blir snabbt omoderna. Personlighet väger ofta tyngre än erfarenheter för hur man lyckas som ledare. När det gäller experter så är för-

Va r n i n g s t e ck e n för psykopater 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10.

Talför, ytlig och charmig Förhöjd självuppfattning, grandios Söker spänning Patologiskt lögnaktig Har inte förmåga att känna skuld Beteendeproblem i barndomen Impulsiv, agerar kortsiktigt Tar inte ansvar för sina handlingar Bristande självkontroll Parasiterande livsstil

karriär

Va d t yc kt e d e ltag a r n a?

Vad fick du ut av seminariet? Erik Moelv, programansvarig på miljöenheten, Nacka kommun

Anki Book, business manager på life science-företaget Grifols Nordic AB

Vad tyckte du om seminariet? – Intressant, jag hade gärna hört mer. Är man uppmärksam och medveten om detta så blir man uppmärksam på beteenden, som kännetecknar psykopater. Men det finns också en risk att man för lättvindigt och felaktigt stämplar normalt folk som psykopatiska.

Vad tänker du efter seminariet? – Det väcker tankar, både om mig själv och om folk i min omgivning. Psykopatbeteende går lite hand i hand med härskartekniker. Viktigt att vara uppmärksam på den här typen av beteende. Psykopater på en arbetsplats kan göra livet surt för många.

Varför kom du hit? – Spännande rubrik. Jag gillar formatet på Leadership Friday: en timmes föreläsning och chans att nätverka med andra naturvetare. Jag kommer tillbaka efter nyår.

Vad gillar du Leadership Friday? – Jättebra, känns lyxigt att få inbjudan, jag hoppas på fortsättning nästa år. Bra tillfälle att träffa kollegor. Hög kvalitet på kort tid, kan man säga.

Naturvetare

och chef?

Som chef i Naturvetarna får du skräddarsydd service som utvecklar dig i din ledarroll. Om du inte redan får information från oss anmäler du dig på www.naturvetarna.se/chef.

N aturvetarna C hef ger dig : » Rådgivning i frågor om din chefsroll: avtal, löner och villkor » Aktuella seminarier om ledarskap, som Leadership Friday » Sacos chefsseminarier och nyhetsbrev

”

För att utveckla ett team är det viktigt att hitta och utveckla varje individs styrka. A n g e l a H i l l em y r . N aturvetare o c h c h ef. M e d l em i N aturvetarna s e dan 19 92.

» Utbildningen Affärsmannaskap för naturvetare

N R1 2014

N A T U R V E TA R E

Doktorander med chans att påverka Foto: O r as i s foto

Ett nytt doktorandråd har sett dagens ljus på Stockholms universitet. De jobbar för bättre villkor för forskarstuderande, men också med att skapa L A R S - E R IK LIL J E B Ä C K inspirerande mötesplatser. TEXT o FOTO

et lyser av passion i ögonen på de doktorander som magasinet Naturvetare träffar på Stockholms universitet i december. De utgör den nya styrelsen för doktorandrådet vid institutionen för molekylära biovetenskaper Wennergrens institut, MBW. – Vi vill kunna påverka och förbättra villkoren för doktorander, säger Amanda González Bengtsson. Den möjligheten är stor eftersom de har tre platser i institutionsstyrelsen. – De lyssnar på oss och det känns meningsfullt att delta på mötena, säger Mikaela Behm. Samar b eta m er

I grunden är de nöjda med villkoren, men några saker kan bli bättre. – Förutom att vi ska fungera som länken mellan oss runt 65 doktorander och institutionsstyrelsen vill vi främja samarbetet mellan forskargrupperna som finns här, säger hon. Nyligen hade de en kickoff för alla doktorander med inbjudna postdok och inspiratörer från näringslivet. Det blev lyckat och gav inblickar i den framtid som väntar, intygar doktorandrådet. Hittills har de jobbat på bred front med 50

N A T U R V E TA R E

N R1 2014

olika frågor, som hur undervisningen för studenter ska fördelas mellan doktoranderna så att den blir jämn.

Vi vill främja samarbetet mellan forskargrupperna som finns här – Jag gillar verkligen att undervisa. Vi har den viktiga rollen att inspirera och vägleda studenterna, säger Andreas Ring.

Doktorandrådet vill gå ett steg till och införa mentorskap, antingen med disputerade inom akademin som mentorer eller externa mentorer. Att doktoranderna brinner för sin forskning går inte att ta miste på. Den stora friheten är ett stort plusvärde, liksom att hela tiden lära sig nya saker. – Jag gillar problemlösningen och att samarbeta med andra. Även undervisningen är rolig, säger Olaspers Sara Eriksson som får medhåll av sina kollegor. Nyfi ken på i n d ustr i n

Fler bör g rans ka

Även uppföljningen kan förbättras. I dagsläget har de kontinuerliga utvecklingssamtal med handledaren där man går igenom kurser, publiceringar och ser till att doktoranden är på rätt väg. Många gånger vilar ett allt för stort ansvar på den enskilda doktoranden. – Vi vill få in fler personer som granskar och som kan bedöma om projektet kommer att hålla. Det handlar om att få vägledning och säkra kvaliteten, säger Fredrik Lackmann. Han berättar att det nu ligger ett förslag i den riktningen. Tanken är att en kommitté med två gruppledare och handledaren ska följa doktoranden under hela utbildningen.

När vi pratar framtid, efter disputationen, är den inte lika självklar. – Konkurrensen inom akademin blir tuffare ju högre upp man kommer. Efter postdok möter man kanske det största hindret, säger Andreas Ring. Han är lite bekymrad över nedgången i branschen, men hoppas på vändning. – Vi kan få det att vända, säger Amanda González Bengtsson optimistiskt. Jag är nyfiken på industrin och är öppen för att jobba där efter disputationen. Bakgrunden till att doktorandrådet startade är att tre institutioner på Stockholms universitet gick samman och bildade MBW. Där finns 30 forskningsgrupper, 170 anställda och 65 doktorander. #

Foto: O r as i s foto

k a rr i ä r

Vi har den viktiga rollen att inspirera och vägleda studenterna. A n dr e a s R i n g

F r e dr i k L a c k m a n

Molekylärbiolog

Forskning: Tittar på hur cellmembranproteiner veckar sig, vilket är en grundläggande biologisk process som man inte vet så mycket om. Om veckningen sker på fel sätt kan det leda till sjukdomar. Membranen är cellernas kontaktytor mot omgivningen och har en viktig roll i upptaget av läkemedel.

Forskning: År 2009 belönades Ada E. Yonath med Nobelpriset för sin beskrivning av cellens proteinfabrik ribosomen. Fredrik Lackmann och den forskargrupp som han ingår i tar det ett steg till och studerar hur ribosomen bildas och sätts ihop. Det är en fundamental biologisk process för allt liv och har koppling till cancer.

J es s i ca O ls e n

Aman da G o n zále z B e n gts s o n

Mikaela Behm Molekylärbiolog Forskning: Editering av RNA är en nödvändig process i cellen. Det sker genom att ett enzym skriver om RNAkoden. Den processen har studerats i hjärnan och har en koppling till neurologiska sjukdomar som ALS och alzheimer, men också cancer.

O las p e r s Sar a Er i k s s o n

Molekylärbiolog

Biomedicinare

Forskning: Hon har adrenerg molekylärfysiologi i fokus. Förhoppningen finns att hitta nya sätt för fettceller att ta upp glukos. Hon studerar glukosregleringen, hur fettceller tar upp glukos, vilket hänger ihop med diabetes typ-2.

Forskning: Tillgången på omega 3-fettsyror i kroppen är kopplad till bröstcancer och infertilitet. Kroppens egen produktion styrs av ett enzym. Hennes fokus ligger på vilka faktorer som har förmåga att påverka produktionen av den hälsosamma fettsyran.

Forskning: Studerar interaktionen mellan patogena bakterier och mänskliga celler. Hon tittar bland annat på reglering av bakteriernas aggregering. På sikt kan det leda till ny antibiotika. N R1 2014

N A T U R V E TA R E

STUDENT

Extraknäck inkörsport till framtida jobb Sommaren känns avlägsen när vintermörkrets grådask tränger in i studentlyan, men nu är det hög tid för dig att söka extraknäck. Rekryteringsprocessen inför sommarjobbet sätter igång i Sanna N i l s s o n februari och mars. TEXT

Så tänker de som anställer dig Ett extraknäck ger inte bara extra slantar i din redan snåla studentbudget. Det ger dig också en större chans att få ditt första fasta jobb. Så här tänker rekryterarna när de anställer dig.

Filip Sjögren.

– Det är väldigt viktigt att ha fått praktisk erfarenhet inom sitt specialområde. De som har varit på Astra Zeneca och jobbat extra under tiden de studerat har ett direkt för-

N A T U R V E TA R E

N R1 2014

språng längre fram, säger Filip Sjögren, personalchef på Astra Zeneca. Fle st naturvetare

Läkemedelsföretaget Astra Zeneca rekryterar 60 till 80 sommarjobbare varje år. Majoriteten av dem är studenter med naturvetenskaplig eller produktionsteknisk bakgrund. – Söker du sommarjobb inom forskning behöver du oftast ha en studiebakgrund inom naturvetenskapliga ämnen. På flera av platserna vill vi ha in studenter som läser kemi eller biokemi. Framtida farmaceuter, kemister och biomedicinare vill vi gärna ha in på forskningsområdet, även om de inte kan utföra alla uppgifter innan de är färdigutbildade, säger Filip Sjögren. Inom skogsindustrin finns också en

stor del av de framtida jobben för naturvetare. Charlotte Johnsson, HR-specialist på Sveaskog, instämmer i Filip Sjögrens resonemang. – För att senare få ett jobb på Sveaskog är det viktigt med tidigare praktisk erfarenhet. Ska man jobba med att planera avverkningar eller köpa in virke krävs det att man har jobbat i skogen under somrarna till exempel. Att jobba extra på Sveaskog innebär också att de lär känna studenterna och får vet vad de kan, vilket är bra när de är färdiga med sin utbildning och ska söka jobb, menar Charlotte Johnsson. # Charlotte Johnsson.

k a rr i ä r

Denna ansökan plockar rekryteraren upp Lyft tidigt i din cv och i ditt personliga brev fram hur just dina kunskaper kommer till användning på företaget. Läser du en kurs i analytisk kemi? Lyft då fram den kursen när du söker just en tjänst i labbet. Enkelt uttryckt: se till att matcha din profil mot det arbete du söker och visa med konkreta exempel att du förstår hur dina kunskaper kan användas i dina framtida arbetsuppgifter. Var tydlig med vad du kan och visa att du hundraprocentigt vill ha jobbet. #

Så gj o r de Jo se fi n e fö r at t kn i pa ex tr aj o b b et Husdjursagronomen Josefine Jerlström extrajobbar på ett slakteri. Hennes intresse för slakt och djurvälfärdsfrågor väcktes halvvägs in i utbildningen. Innan dess trodde hon att hon skulle arbeta med avel. Hur fick du jobbet? – Jag kontaktade slakteriets vice vd efter att hon hållit ett föredrag för vår klass på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, och sökte en praktikplats. Hade jag inte gjort det hade jag inte fått sommarjobb och hade jag inte fått sommarjobb hade jag inte blivit anställd. Just nu har jag påbörjat min masteruppsats som handlar om slakt och hur en definition på död kan tas fram i lagstiftningen. Hur strategisk var du när du sökte jobb? – Jag tänkte väldigt strategiskt. Jag sökte först praktik på slakteriet och fick det. Sedan sökte jag praktik på Landsbygdsdepartement och fick, efter upprepad kontakt, praktik där också. Jag ville jobba parallellt och lära mig hur det fungerar i praktiken men ville också sätta mig in i hur man stiftar lagar. Efter det, sommaren 2013, blev jag anställd på slakteriet. Det var den bästa sommaren under hela min studietid. Nu jobbar jag extra som timanställd.

Tjänar du fö r m yc k e t ? Då ryker ditt studiebidrag. Tjäna lagom mycket på ditt extraknäck och slipp den otrevliga överraskningen – att behöva betala tillbaka ditt studiemedel. För att få fullt studiemedel från SCN, Centrala studiestödsnämnden, får du inte tjäna hur mycket som helst vid sidan av studiemedlet. I år har det totala beloppet på vad du får tjäna höjts. Men drar du in mer än 86 000 kronor varje halvår riskerar du att få ditt studiemedel minskat eller indraget. Risken är då att ditt studiemedel minskas med högst 61 procent av den del av inkomst som överstiger maxbeloppet.

Bästa rådet till andra studenter? – Att sätta sig ner och fundera på vad man själv vill. Att söka upp personen det handlar om. Ringa och inte ge sig. När jag sökte praktik på Landsbygdsdepartementet ringde jag runt till flera olika personer som jobbade där för att kolla om det fanns något projekt jag kunde få medverka i. Ett envetet tjatande i flera månader och samtal med olika personer på departementet gav resultat. Jag ringde nog sex gånger. Och jag fick ju praktiken till slut. Josefine påbörjar snart sin masteruppsats. Den handlar om djurhjärtats aktivitet under slakten.

N R1 2014

N A T U R V E TA R E

k a rr i ä r

Gästkrönika

Leve

hoppjerkan!

Vi kan räkna med att en fyraårig utbildning kostar knappt en miljon kronor i lån och utebliven lön, om man tar fullt lån och annars skulle ha haft ett relativt lågavlönat jobb. I det perspektivet är det rimligt att arbetsgivaren också står för en del av kostnaden för en specialist.

En gång i tiden var hoppjerka ett fult ord. En hoppjerka bytte jobb oftare än andra och sågs inte sällan som illojal. Idag är bilden en annan.

Tiderna förändras nämligen. Att vi inte stannar hela karriären på samma arbetsplats kan delvis bero på mindre osäkra anställningsförhållanden. Det kan också vara en effekt av att vi uppmuntras att söka utveckling och högre lön genom nya arbetsuppgifter. En annan orsak är att vissa arbetsuppgifter helt enkelt inte finns kvar längre. Den snabba utvecklingen i IT-branschen är ett tydligt exempel.

Yrken kommer och yrken går. Kompetens, däremot, består. För akademiker är det en trygghet. En generell examen från högskolan är nämligen inte bara ett intyg på kunskaper inom ett visst ämne. Det är också ett bevis på en lång rad eftertraktade, generella färdigheter och kunskaper som är efterfrågade på stora delar av arbetsmarknaden. Även för yrkesexamina ställs tydliga krav på generell akademisk kompetens, utöver yrkesspecifika kunskaper. I praktiken handlar generell akademisk kompetens om förmågan att själv identifiera problem, se begränsningarna i

N A T U R V E TA R E

N R1 2014

Emelie Lilliefeldt är doktor i statsvetenskap och utredare på Saco. Håkan Regnér är docent i nationalekonomi och Sacoekonom.

Specialisering har en baksida. För

det egna arbetet och presentera sitt arbete både i tal och i skift hemma såväl som utomlands. Det betyder också att kunna dra slutsatser av begränsade underlag och göra överväganden som tar in etiska, samhällsvetenskapliga aspekter. Det gör att akademiker har stora möjligheter att utvecklas och arbeta inom nya områden. Därför är akademiska färdigheter nyttiga på många jobb.

Alla arbetsgivare har inte greppat det. Istället är utgångspunkten att akademiker ska vara specialiserade redan när de lämnar högskolan. Det är problematiskt på flera sätt.

mycket specialisering gör oss mindre flexibla på arbetsmarknaden. I klartext: det blir svårare att hitta ett annat jobb. Då blir det också svårare att vidareutvecklas i sitt yrke och höja sin lön genom att byta jobb. Den generella, akademiska kompetensen blir alltså en god grund för att kunna byta jobb och karriär när det behövs – till exempel i en konjunktursvacka – eller för att kunna byta arbetsgivare när lönen, arbetsmiljön eller villkoren inte är schysta.

Akademiker är generalister i grunden. Det ger frihet och flexibilitet, men det ger också arbetsgivare större möjligheter att hitta rätt person med högskoleutbildning, snarare än en person med rätt högskoleutbildning. Då kan både anställda och arbetsplats utvecklas i nya riktningar. Det kräver goda villkor i arbetet, det ska vi aldrig tumma på.

K a l en d er

3 Göteborg – Inspirationsdag om företagande. Arrangör: Saco. Öppet för alla medlemmar i Naturvetarna.

6-7 Saltsjöbaden –

4 Stockholm –

Chefskonferens Mod att leda.

Leadership Friday

12 Uppsala – Workshop

9-10 Stockholm –

kl 9-13 och kl 15-19 (endast förmiddag om för få anmäler sig) Clarion Hotel Gillet.

Naturvetarnas fackliga grundkurs: kommun och landsting.

24 Luleå – Inspirationsdag om

företagande. Arrangör: Saco. Öppet för alla medlemmar i Naturvetarna.

MA R S

24 Luleå – Ny som chef: Inspirationsseminarium.

12-13

MAJ

Stockholm – Leadership Friday

chef: Inspirationsseminarium.

27 Stockholm – Inspirationsdag om företagande. Arrangör: Saco. Öppet för alla medlemmar i Naturvetarna.

28 Göteborg –

8 Malmö – Inspirationsdag om

www.naturvetarna.se/ Naturvetarakademin

8 Malmö – Ny som chef:

Facklig satsning

Inspirationsseminarium.

9 Göteborg – Leadership Friday

AP R IL

14 Stockholm – Utbildning för löneförhandlare, fortsättningskurs.

Stockholm – Förhandlingsteknik för fackliga förhandlare, fortsättningskurs.

Naturvetarakademin – Naturvetarna arrangerar regelbundet seminarier för dig som är naturvetare. I vårt utbud finns exempel Leadership Friday för chefer, seminarieserien Ny som chef, inspirationsN AT U R FÖR VE G TA IN dagar om företagande, karriärseminarier och Akademikerkompetens inspirationsdagar.

företagande. Arrangör: Saco. Öppet för alla medlemmar i Naturvetarna.

Leadership Friday

Råd och tips om hur du utformar cv och personligt brev Teori och praktiska övningar Verktyg för att komma igång med din karriärplanering Diskussion och övning på hissamtal och intervjusituationer

16 Stockholm – Leadership Friday

Läs m e r på: www.naturvetarna.se/Kalender

27 Stockholm – Ny som

7 Stockholm – Fackligt ledarskap, fortsättningskurs.

12 februari

Stockholm – Naturvetarnas fackliga grundkurs: privat sektor.

Workshop: Karriär på egna villkor

Naturvetarnas fackliga grundkurs: statlig sektor.

Förbundets karriärrådgivare från vänster: Sofia Sjöholm, Anna Ogenstad, Ann Lundström, Johan Runesson, Christel Lindgren och Marita Teräs.

12-13 Stockholm –

11 Lund – Leadership Friday

Workshop: Va d v i l l j ag ? va d k a n j ag ? va r t s k a j ag ?

ETE N S UTVE

professionellt nätverkande i sociala medier med Linus Zackrisson. Kl 8.30-10. Frukost från kl 8.00, Comfort Hotel.

Stockholm – Akademikernas högskolepolitiska forum (Sacoförbunden tillsammans).

Naturvetar akademin

4 Malmö – Rekrytering och

F EB R U A R I

12–13 februari Naturvetarna satsar på facklig utbildning. Under våren finns chans till både fördjupning och breddning.

Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

N R1 2014

N A T U R V E TA R E

a rNrAR i ä rI N SkPA

populär vetenskap

bok

Atomer för alla Har du någon gång funderat över hur man kan göra periodiska systemet intressant även för icke naturvetare, och kanske även för naturvetare som inte är kemister? Theodore Gray har grubblat på det och ägnat lång tid åt att göra fotoboken Grundämnen, ett bildlexikon över universums alla kända atomer. I denna bok presenteras varje grundämne i den ordning de förekommer i det periodiska systemet. Utöver att varje grundämne är fotograferat i dess renaste form finns bilder som ger exempel på hur vi är vana att se dem i vårt dagliga liv. Till varje uppslag berättas också varje grundämnes historia. Det har tagit sju år för författaren att sammanställa denna samling av alla kända grundämnen på jorden. Boken publicerades under 2013 och kommer att ges ut som app till smarta telefoner och surfplattor. MW

Gå på festival Vad gör en forskare? Ja det undrar nog en del bland allmänheten. Vilken tur att det då finns flera vetenskapsfestivaler i vårt land där det finns möjlighet att träffa forskare eller delta i experimentverkstäder. I Uppsala hålls Scifest den 28 februari – 1 mars. Fredagens målgrupper är mellan-, högstadiet och gymnasiet och på lördagen är det öppet för allmänheten. Årets tema är hållbar energi som är helt i linje med att FN har utsett 2014 - 2024 till årtiondet för hållbar energi. På scen finns Benjamin ”Beppe” Singer från SVT:s Hjärnkon-

toret och Hans Rosling som håller föredrag för gymnasister. www.scifest.uu.se

I Göteborg finns sedan många år också en vetenskapsfestival. Årets tema är preliminärt: agera, reagera och interagera. För fler än nyfikna barn. Den är öppen för allmänheten 7-11 maj och från den 5 maj för skolor. Programmet kommer under våren. www.vetenskapsfestivalen.se

s läsarna fön ste r ti ll det för flutna

Häng med på en fotografisk tidsresa Du som gillar naturbilder får ditt lystmäte med råge, om du tar dig till Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm. Följ den holländska naturfotografen Frans Lantings resa från Antarktis till Afrikas savanner. Han nöjer sig inte med vackra bilder, utan söker ursprunget i områden som sedan jordens uppkomst är så oförändrade som möjligt. I Hajbukten

N A T U R V E TA R E

N R1 2014

i Australien dominerar tre miljarder år gamla livsformer landskapet än i dag. Bilder från Sibiriens gejsrar och väsande heta källor ger en glimt av hur det kunde gestalta sig i förhistorisk tid. Ett fönster till det förflutna som fotografen själv kal�lar det. Han hittar paralleller mellan kroppens blodkärl till jordens djupa fåror med slingrande floder. Utställningen pågår fram till 2 mars. LEL

fav o r i t

a p pa r

Apptips re på n, projektleda Sandra Olsso g av sina si m, delar med Gothia Foru s: bästa apptip t jag snabbt nkedin gör at Li : In ed nk Li mig av inn dela med och enkelt ka rmation till tiklar och info tressanta ar t kan jag ter. Samtidig mina kontak m sprids alla artiklar so av n go nå sa lä gör det enkedin. Appen genom Link erka och bare att nätv lare och snab an än beaterad var m hålla sig uppd finner sig. alla tankas.: App med sg on rd fo E.ON i Sverige. fordonsgas ställen med Dela gärna n favoritapp? Har du någo la: ej M na bästa. med dig av di e .s na ar naturvet redaktion@

karriär

bo k T I P S E T :

Sopor för miljarder bränns upp Med smartare hantering av sopor skulle betydligt mer kunna återvinnas. Lösningen ligger i att sortera avfallet vid fastigheten, nära dig, enligt miljödebattören Robert Falck. Har du också en gnagande oro över vad

som händer med dina sopor när du slängt dem? Sanningen är att det beror helt på var i världen du bor. I Sverige och stora delar av Europa återvinns mycket av avfallet, men en stor del bränns upp och en mindre del hamnar på deponi. – Vi måste förbättra och förenkla avfallshanteringen och öka återvinningen för att få bukt med ett av världens största miljöproblem, där även utsläpp av växthusgaser ingår. Mängden sopor ökar hela tiden i takt med att människor i världen flyttar till städerna. Det säger Robert Falck, miljödebattör och vd för det kommunala avfallsbolaget SRV återvinning på Södertörn i Stockholm.

Lätt att göra rätt

Att så mycket avfall fortfarande bränns upp även i Sverige är ett gigantiskt slöseri. Det menar Robert Falck, författaren till boken Smarta sopor. – Det ska vara lätt att göra rätt för konsumenterna och sorteringen måste ske vid fastigheten, nära dig. Som vd för avfallsföretaget SRV återvinning har Robert Falck själv visat att det är möjligt. På Södertörn återvinns närapå allt

avfall. År 2012 nådde man 98,7 procent. Att hushållen själva kan sortera sitt avfall i sopkärl på tomten bidrar till det. Det gäller allt från tidningar, lysrör och batterier till glas, papper, plast och metall.

Det ska vara lätt att göra rätt och sortera hemma – Det är bättre för miljön att vi kommer och hämtar soporna än att var och en tar bilen och lämnar dem i gröna iglor. Större saker som gamla uttjänta kylskåp och datorer, liksom kläder får invånarna själva åka och lämna på de så kallade återvinningscentralerna. Men tas verkligen allt om hand? – Ja, det ligger mycket pengar i att återvinna till exempel ädelmetaller i elektronik. Även uttjänta plaster är värdefulla. Totalt sett är dock återvinningen ingen bra affär. Gammal målarfärg och däck är till exempel dyrt att ta hand om. Rör igt system

Det är här producentansvaret kommer in i bilden. Det innebär att tillverkarna är ansvariga för att samla in och ta hand om uttjänta produkter. – Tanken med den lagen är utmärkt,

men ansvaret för hela insamlingen borde ligga på kommunen. Han förklarar att Sverige är det enda land i Europa som har två parallella system för insamling av sopor: kommunerna och producenterna. Kommunerna hämtar soporna vid fastigheten och står för återvinningscentralerna, där kylskåp, däck och annat lämnas. Återvinning av förpackningar av papper, glas kartonger sköter producenterna genom sitt företag Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB. – Det blir rörigt för konsumenterna och ett hinder för kommunerna att bygga ut sin egen återvinning. Om insamlingsansvaret för allt avfall läggs på kommunerna skulle i stället producenterna betala en slant till kommunerna för att samla in soporna och se till att så mycket som möjligt återvinns. Är det politiskt möjligt? – Jag hoppas att regeringen lägger en proposition i frågan. Det behövs en förändring för att Sverige ska bli det kretsloppssamhälle politikerna pratar om, säger Robert Falck. LEL Robert Falck är vd för ett kommunalt avfallsbolag.

N R1 2014

N A T U R V E TA R E

EFTER JOBBET

Vill du ha mitt jobb som karriärrådgivare? Jag heter Johan Runesson och är en av Naturvetarnas engagerade karriärrådgivare som drivs av att ligga steget före! Mina två år här på Naturvetarna har varit några av de roligaste, lärorikaste och mest engagerade jag någonsin upplevt. Under våren flyttar jag med familjen till Eslöv och kommer därför tyvärr att sluta och Naturvetarna söker nu dig som vill överta mitt fantastiska jobb. Vad jag gör i korthet

•

Jag coachar medlemmar i deras karriärutveckling, med fokus på doktorander och disputerade

•

Jag arrangerar och håller i workshops, seminarier och andra aktiviteter med fokus på karriär och arbetslivsfrågor

•

Jag håller mig à jour med naturvetares utbildningar och arbetsmarknad

•

Jag bidrar till den fortsatta utvecklingen av förbundets karriärservice - vilken service vill medlemmarna ha nu och i framtiden?

•

Jag marknadsför Naturvetarna och rekryterar aktivt nya medlemmar

Mina (och dina?) kValifikationer

Jobbet kräver ett starkt personligt driv och en förmåga att arbeta självständigt och i projektform. Vi jobbar mycket i team och du förväntas ha god samarbetsförmåga. Har du kompetens inom karriärutveckling är det meriterande och du förväntas också ha lätt för att kommunicera i såväl skrift som tal på svenska och engelska, både i enskilda samtal och inför grupper. Du, precis som jag, är inspiratören med ett coachande förhållningssätt som har ett genuint intresse för naturvetares karriärfrågor på individnivå. Jag har en doktorstitel i Neurokemi och har du också en doktorsexamen i ett naturvetenskapligt område är detta meriterande då ditt fokus som karriärrådgivare är på doktorander. Det gör även att arbetet i hög utsträckning är förlagt runt om på landets lärosäten vilket medför en hel del resande.

En förutsättning för arbetet är att jag är positiv och serviceinriktad och sätter medlemmen i centrum för mitt arbete. Som person är jag engagerad, kommunikativ, prestigelös och har en hög integritet. Känner du igen dig? Sök mitt jobb! anStÄllningen

Anställningen är en tillsvidareanställning på heltid. Tillträde enligt överenskommelse. Tjänstens placering är på Naturvetarnas kansli i Nacka. anSökan

Snarast, dock senast den 5 februari, vill vi ha din ansökan. Ansökan skickas till min chef christel.lindgren@naturvetarna.se

för Mer inforMation:

Johan Runesson, Karriärrådgivare, 08-466 24 39, 0733-662439 Christel Lindgren, Chef – Karriär & Arbetsmarknad, 08-466 24 58, 0733-662458 Harriet Rehn, ordförande Saco-föreningen, 08-56292021

Naturvetarna är ett Saco-förbund som vill ge medlemmarna möjlighet att växa på arbetsmarknaden, både som individer och grupp. Förbundets verksamhet drivs av en vilja att förändra förutsättningarna för naturvetare och sätter en ära i att alltid ligga steget före och hitta nya lösningar. Läs mer om Naturvetarna på www.naturvetarna.se 2 58

N A T U R V E TA R E

N R1 2014

karriär

EFTER JOBBET

Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet

Vi söker

Områdesskyddshandläggare

AVDELNINGSCHEF

(ref.nr: 112-205-2014)

Vi söker en chef som kan leda verksamheten och utvecklingen samt bedriva forskning på Kustlaboratoriet.

Mer information om tjänsten finns på vår webbplats www.lansstyrelsen.se/jonkoping eller www.offentligajobb.se

Sista dag för intresseanmälan: 10 februari 2014 Fullständig annons: www.profficelifescience.se

Vi söker en

Utredare inom vattenförvaltingen För mer information www.lansstyrelsen.se/halland

Vi söker

Vattenverksamhetshandläggare med databaskunskaper (ref.nr: 112-207-2014)

Mer information om tjänsten finns på vår webbplats www.lansstyrelsen.se/jonkoping eller www.offentligajobb.se

Sveriges lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences

Väx med oss! Nu söker vi:

SLU, ALNARP

Omvärld Alnarp

Vattensamordnare/ Projektledare tillväxt trädgård Sista ansökningsdag 21 februari 2014 Limnolog Fullständig annons: www.slu.se/lediga-jobb • Projektledare Tillväxt Trädgård - Omvärld Alnarp • Biträdande universitetslektorat i primär livsmedelsproduktion - Vid institutionen för biosystem och teknologi

Vi söker dig som vill arbeta brett med Västerås stads vatten. I samarbete med stadsbiolog och stadsekolog arbetar du efter Västerås stads vattenplan med intern och extern samverkan. Sista ansökningsdag: 16 februari

Jobba med det viktigaste. Västerås stad har 10 000 medarbetare inom 100 olika yrken, alla med det gemensamma målet att bygga en stolt och väl fungerande stad där framtidstro står i centrum. Välkommen till en arbetsplats full av liv. Läs mer på www.vasteras.se

• Biträdande universitetslektorat i landskapsarkitektur med inriktning mot identifikation, representation och kommunikation av landskap Vid institutionen för Landskapsarkitektur, planering och förvaltning • Biträdande universitetslektorat i integrerat växtskydd - Vid institutionen för växtskyddsbiologi Sista ansökningsdag: 2014-02-21. Se fullständiga annonser på www.slu.se/lediga-jobb

N R1 2014

N A T U R V E TA R E

59 3

EFTER JOBBET

Luna får Terese att slappna av Schäfertiken Luna hjälper Terese Österberg att fokusera på nuet. Ett intensivt träningspass med människans bästa vän är ett oslagbart recept på avkoppling. S ara E j ve g å r d TEXT

Luna ligger lydigt på den blöta marken. Matte Terese Österberg går kors och tvärs i ett litet skogsparti och gömmer favoritleksakerna, en blå boll och två pinnar. Luna försöker följa varje steg med blicken. Ett otåligt gny slipper ur henne när matte kommer tillbaks. Matteställer sig bredvid Luna och tittar in mot skogen. Tiken fäster blicken i exakt samma riktning. Det knäpper och droppar från regntunga träd. Ett svagt brus hörs från motorvägen. Matte pekar med hela handen i blickens riktning och säger lugnt: – Leta. Luna flyger upp och klipper i samma språng grenen som ligger precis framför henne. Det prasslar till ute i skogspartiet och på några sekunder är hon tillbaks med favoriten, den blå bollen, i munnen. – Duktig tjej! tjoar Terese Österberg och klappar händerna. Med samma otroliga fart hämtar Luna de två pinnarna och med samma entusiasm berömmer matte varje

N A T U R V E TA R E

N R1 2014

återkomst. Efter uppvärmningen verkar Luna avslappnad och nöjd. Hon bär sin blå boll med tungan klädsamt hängande halvvägs ur munnen. Vi är på Brukshundsklubben i Göteborg, där Terese Österberg har tillbringat mycket tid med fyraåriga Luna. Att träna på en klubb gör det möjligt att få erfarenheter och känna samhörighet. Luna får ta plats i livet. – Jag tillbringar nog fyra timmar om dagen med henne, funderar hon. Och mer på helgerna förstås. Att det blev just schäfer när hon och sambon Jody köpte hund, är ingen tillfällighet. – Vi har haft schäfer i familjen sedan jag var sju år. De är alltid glada, alltid ”med”. De är en bästa vän… ja, du vet, alla sådana klyschor stämmer, skrattar Terese Österberg. För henne är fritiden med Luna ett oumbärligt sätt att ladda om batterierna efter en jobbdag som marinbiolog på Universeum. Är de inte på klubben tränar de spår i skogen, eller miljötränar i centrum, med en obli-

Terese Österberg tränar spår i skogen med schäfern Luna.

gatorisk fika på centralen. Hade hon inte haft hund hade hon helt säkert hållit sig mer inomhus. – Jag skulle ju aldrig gå ut när det regnar, skrattar hon. Jag tror säkert det här höjer min livskvalitet. När vi är på klubben är vi helt fokuserade på det vi gör. Vi är i nuet. #

T erese Ö ster b er g Ålder: 33 år. Arbete: Marinbiolog och dykare på Universeum AB, ett Science Center i Göteborg som bland annat har stora saltvattensakvarier. Familj: Sambo, hunden Luna och en skäggagam.

H u n ds u g e n? Tänk igenom ditt val lika noggrant som ett husköp. Besök utställningar, hundklubbar, prata med hundägare. Vilken hund fungerar i ditt liv? Var beredd att avsätta tid till en kompis som ska följa dig i minst 10-15 år.

B esi ktn i ng och I D-mär kn i ng Köp hund av en säljare som följer Svenska Kennelklubbens regler och köpeavtal. Då är valpen nyligen veterinärbesiktigad och id-märkt, oftast även vaccinerad och avmaskad. Du undviker också den allt vanligare handeln med smuggelhundar. Sådana valpar har oftast dålig grundhälsa och blir en dyrköpt erfarenhet.

Ett lättar e liv Mycket motion och ett bra helfoder är enkla grundrecept för

ett gott hundliv. Tyvärr lider allt fler hundar precis som vi av övervikt. Sviterna blir i stort sett desamma: ledproblem, påfrestningar på inre organ och ökad risk för diabetes.

Regelbundna kontroller Kolla tänderna och borsta dem regelbundet för att undvika tandsten och tandlossning. Känn igenom hunden från nos till svans varje dag så märker du snabbt om något är på tok. Följ också veterinärens råd om vaccinationer och skaffa en veterinärvårdsförsäkring. Veterinärbesök är inte statligt subventionerade – det blir snabbt några tusenlappar även för ”småskavanker”.

Måste man träna så mycket? Ja och nej. Terese och Luna trivs bäst med att träna klassiska bruksgrenar, som lydnad

och spår. Detta är också tävlingsmoment som kräver mycket precision. Är det inte din grej finns mycket roligt att göra med hunden hemmavid: Göm leksaker på kluriga sätt, göm dig själv, hoppa hinder, sortera saker… det viktigaste är att spendera tid ihop! För att hantera vardagen tryggt och säkert är det dock en bra investering att gå valp- och vardagslydnadskurs.

H u n ddag is Hundar bör rastas var sjätte timme. Det är svårt för de flesta att leva upp till det och dagis kan vara ett bra alternativ. Här rastas hunden aktivt när du jobbar. Dagis som tar emot fyra eller fler hundar per dag ska ha tillstånd från länsstyrelsen. Det betyder att lokalerna har kontrollerats ur djurskyddssynpunkt och att personalen har lämplig utbildning.

N Y T T f r å n n at u r v e ta r n a

Fackliga ledare ges chans till UGL Varför just UGL? Att vara sig själv och veta hur man reagerar i olika – Vi valde en av de mest etasituationer är vägen till ett gott ledarskap. Nu får blerade utbildningarna, som förtroendevalda inom Naturvetarna möjlighet att vi själva kan hålla i, säger Erik utvecklas som ledare. Palmqvist. De vill sudda ut mytbildningHar du hört talas om UGL, en kring UGL. – Naturvetarnas styrka är lamen inte riktigt vågat ta steget? – Tanken är att inte riktigt gar, avtal och förhandlingar. Den – Vi vill erbjuda våra nyckel- här utbildningen ger en annan veta vad som kommer att hänpersoner den här utbildningen, kompetens, som är minst lika da. Alla får sin egen upplevelse som stärker dem i sin roll som viktig. Vi jobbar med att utveck- av utbildningen. Se den som en fackliga ledare, säger Klara chans att starta en resa med sig la gruppen, hur man fungerar Rapp, strateg på Naturvetarna, tillsammans och skapar goda re- själv, säger Klara Rapp. som tillsammans med Erik Hon blev själv överraskad lationer, säger Erik Palmqvist. Palmqvist håller i trådarna. över sin egen upplevelse när De är båda certifierade hand- Roll i g ru ppen hon gick kursen. Klara Rapp fyller i att grunden ledare i UGL, Utveckling av – Det handlar om att gå in är att lära känna sig själv, hur grupp och ledare, genom Föri den med ett öppet sinne. Det man reagerar i olika situationer jag trodde jag skulle jobba med svarshögskolan. Vetenskapen om grupputveckling är baserad och vilken roll man tar i grup- blev något helt annat. Ju mer du pen. Det gör det lättare att för- ger desto mer får du tillbaka i på psykologiforskaren Susan stå andra. Wheelans forskning. form av feedback från andra. Öva fee d back

Det bjuds på många tillfällen att träna feedback, både att ge och ta emot. Andra konkreta saker är att lösa konflikter, liksom att undvika att de uppstår. – Deltagarna lär sig också metoder för kommunikation och stresshantering. Var och en får ökad kunskap om att ta ansvar för sina egna känslor. Det kan ingen annan göra, säger Erik Palmqvist. Vad har ni själva lärt er? – Jag har blivit tryggare i mig själv och vågar vara mer Klara Rapp och Erik Palmqvist på Naturvetarna håller i trådarna för UGL. privat på jobbet. Tidigare

N A T U R V E TA R E

N R1 2014

- UGL, Utveckling av grupp och ledare, pågår under fem dagar på en kursgård i Vaxholm. - Under 2014 ges utbildningen vid två tillfällen, vecka nio och en vecka i oktober. - Gruppen består av åtta till tolv deltagare. Helst ska man inte känna varandra innan och ingen får stå i beroendeställning till någon annan. - Förtroendevalda inom Naturvetarna får chans att gå utbildningen. Läs mer på www.naturvetarna.se

hade jag tydligare gränser mellan hur jag är hemma och hur jag är på jobbet, säger Klara Rapp. – Jag har länge vetat att jag skulle bli chef och har haft den auktoritära chefen som förebild. Nu inser jag att jag kan vara Erik fullt ut i ledarrollen och känna mig trygg med det, säger Erik Palmqvist. Klara Rapp kommer flera gånger tillbaka till möjligheterna med utbildningen. – Du bestämmer själv vad den leder till. Det är en fantastisk möjlighet att få spegla sig i andra. Nyckeln är att våga vara sig själv i olika situationer. LEL

E r i ks s na b ba

Erik Palmqvist på Naturvetarna

Väx med Naturvetarakademin 1. Ska Naturvetarna bli kursarrangör? Inte i första hand, utan med Naturvetarakademin vill vi samla både egna och andras utbildningar som utvecklar och stärker naturvetare i deras framtida karriärer.

2. Varför behövs Naturvetarakademin? Att som naturvetare arbeta med sin kompetensutveckling är ett viktigt sätt att säkerställa att man även i framtiden är anställningsbar och attraktiv på arbetsmarknaden. Med Naturvetarakademin vill vi göra det enklare för våra medlemmar att välja bra utbildningar.

3. Vilka är målgrupperna? Naturvetare som vill utvecklas och växa.

4. Är utbildningarna kvalitetssäkrade? Utbildningarna och arrangörerna är utvalda för att de erbjuder uppskattade och beprövade utbildningar samt för att passa för dig som är naturvetare.

K EC E N S UTV

PET

M KO

ningar som Naturvetarakademin ger? – Affärsmannaskap för naturvetare har hjälpt många naturvetare att vidga sin kompetens. Våra fackliga kurN A T U R RV FÖ ET G ser är populära och stärker A N I de förtroendevalda i deras roll som fackliga ledare. Här intill kan du läsa om utbildningen i UGL, som kommer att ges under året. LEL R

5. Några exempel på kurser och utbild-

Naturvetar akademin

Naturvetarna pratade ledarskap med Peter Honeth Under en pressad halvtimme veckan före jul mötte Naturvetarna Jan Björklunds statssekreterare Peter Honeth. Naturvetarnas rapport om det bristande ledarskapet i akademin var på agendan. – Jag har med stort intresse tagit del av rapporten. Undersökningen bekräftar behovet att se över ledarskapet inom akademin, hälsar Peter Honeth genom sin pressekreterare. Han har bråda dagar före jul och stressar mellan möten. Samhällspolitiska chefen Frida Lawenius och utredaren Sofie Andersson på Naturvetarna hade ändå ett givande samtal med statssekreteraren. – Naturvetarnas rapport kommer att föras in som en del av underlaget i den utredning som departementet kommer att genomföra, säger Peter Honeth. Några konkreta frågor som togs upp var det kollegiala ledarskapet och dess förutsättningar. De har en samsyn om behovet av att tydliggöra prefektens roll och uppdrag. Ett problem är de dubbla lojaliteterna, där både externa finansiärer och universitetet vill styra forskningen. – Det måste bli attraktivt att vara prefekt, där fokus läggs på vetenskap och det visionära ledarskapet. En lösning är att frigöra administrationen från prefekten, säger Sofie Andersson som tagit fram Naturvetarnas rapport.

Peter Honeth ger varken tummen upp eller ner till det förslaget, men han är öppen för förändring. Peter Honeth. Av allt att döma är den tidigare så heta frågan om att driva högskolan som stiftelse lagd på is. Minns att kritiken från de flesta remissinstanser var hård när regeringen presenterade det förslaget i somras. Här några slutsatser från Naturvetarnas undersökning om ledarskapet i akademin:

» 36 procent tycker att ledarskapet fungerar bra eller mycket bra. » 49 procent tycker att den formellt ansvariga fattar besluten. » Det är svårt att kombinera rollerna att vara ledare och forskare.

» Ledarskap premieras inte i forskarkarriären. LEL

N R1 2014

N A T U R V E TA R E

Fortsatta diskussioner om doktorandlöner på KI Förhandlingarna om doktorandernas individuella löner på KI kunde inte genomföras i 2013 års lönerevision. Arbetsgivare och Saco-Sföreningen enades om att skjuta upp förändringar av ersättningsmodellen då arbetsgivaren inte var redo att ta fram underlag för individuella löner. – Vi hade ett avtal om att doktoranderna skulle ingå i 2013 års lönerevision så att vi kunde förhandla varje doktorands lön individuellt. Tyvärr saknas mycket information och underlag om doktorandernas individuella prestation, säger Patriq Fagerstedt, förhandlare för Saco-S på KI. Saco-S valde därför att acceptera att ha kvar modellen, där arbetsgivaren sätter lönen, med garanterade lägstalöner vid registrering, halvtid och disputation under ett år till. – Vi var villiga att fortsätta förhandlingen om doktorandlöner men arbetsgivaren föredrog att hålla ihop hela lönerevisionen. Vi har dock avtalat om ta upp frågan i nya förhandlingarna som startar 1 februari. Det är svårt att spekulera om var vi hamnar. Men jag kan se vissa öppningar. – Individuell lönersättning tillämpas redan idag på många institutioner på KI. Det vi saknar är ett avtal som beskriver denna praxis. Han förklarar att det kan bli möjligt att komma överens om kriterier. – Vid sidan av marknadsläget skulle man kunna få in undervisning, institutionsuppdrag och annat som inte rör den egna avhandlingen i lönekriterierna. Diskussionen är i gång och vi har en dialog med alla prefekter, vilket känns lovande säger Patriq Fagerstedt. Men Saco-S gick inte lottlöst från förra årets förhandlingar. Lägstalönen för alla doktorander höjdes med minst 500 kronor per månad. LEL

N A T U R V E TA R E

N R1 2014

N ya på N at urve ta rn a :

Monica hittar lösningar Monica Fröjd har ända sedan skoltiden, då hon satt i elevrådet, varit fackligt engagerad. Men det är på labbet hon har tillbringat sin mesta tid. – Jag känner mig redo för ett

Monica Fröjd.

karriärbyte, så det känns inte som några problem att lämna jobbet som biomedicinsk analytiker på Karolinska universitetssjukhuset. Där är hon med i valberedningen för Naturvetarnas lokalförening.

Dessutom är hon ordförande för BMA-föreningen inom Naturvetarna. Att nätverka och skapa goda relationer är hennes styrkor. Hon framhåller också sin förmåga att hitta lösningar, en egenskap som är viktig för en förhandlare. Däremot har det gått några år sedan hon förhandlade på ett diagnostikföretag, där hon satt i styrelsen för fackklubben. Som ombudsman på Naturvetarna är det medlemmarna och lokalföreningarna inom landstingen som hon ska stötta. – Jag ser fram emot att jobba med engagerade människor. Det känns roligt att göra något nytt, vilket i sig är utvecklande. Att föreläsa är en passion, men först ska jag lära mig de arbetsrättsliga lagarna och avtalen. Vad gör du en ledig dag? – Jag har skaffat båt och ser fram emot skärgårdsliv i sommar. Som tidigare balettjej har jag sadlat om och börjat springa, som till och med har blivit ett sug. LEL

Anna startar akademikerföreningar Att starta, värva och utveckla akademikerföreningar är Anna Centerdals nya uppdrag. Hon har titeln lokalföreningsrekryterare och jobbar för flera Sacoförbund, däribland Naturvetarna. – Det ser jag verkligen fram emot, det är både

stimulerande och utvecklande. Och inte minst är det ett viktigt arbete. Det lokala arbetet ute på företagen gör verkligen nytta. Fram till den 20 januari var hon på heltid ordförande för Unionenklubben på bemanningsföretaget Adecco. Nu blir arbetsfältet bredare och omfattar alla företag inom Ikem (Innovations- och kemiindustrierna), SLA (Skogs- och lantbruksarbetsgivarna) och Skogsindustrierna. – Facklig närvaro på jobbet ger så mycket. Å ena sidan gäller det att i dialog och samarbete

utveckla företaget. Men allt är inte alltid frid och fröjd, då vi bevakar våra medlemmars rättigheter och ser till att arbetsgivarna följer lagar och avtal. Anna Centerdal är inte jurist i botten, utan har läst retorik och medieoch kommunikaAnna Centerdal. tionsvetenskap. På fritiden är det stickning och att träffa vänner som gäller. Springer gör hon också, men löpardojorna får ligga på hyllan tills snön har smält. LEL

N Y T T f r å n n at u r v e ta r n a

Så kan du få ett bättre lönesamtal Visste du att du kan få coachning inför lönesamtalet? Anna Ogenstad är en av Naturvetarnas karriärrådgivare som stärker och hjälper medlemmarna inför samtalet. Det är inte alltid lö-

nesamtalet går som på räls. ”Det finns inga pengar”, är en vanlig kommentar från arbetsgivaren. – Genom samtalet får medlemmarna chans att göra sin röst Anna Ogenstad. hörd och argumentera för högre lön, säger Anna Ogenstad. Många känner sig stärkta av coachningen. – Men vi pratar inte siffror, utan det handlar om lönesamtalet i stort. Det är till exempel viktigt att man pratar lön med den som har mandat att sätta lön. Hur ska man då tänka? – Ytterst handlar det om att kommunicera nyttan av sin kompetens inom ramen för verksamhetens behov. Hur du bidrar utifrån uppsatta mål, både för dig som individ och för verksamheten i stort. Det är det som ligger till grund för lönesättningen och som ditt lönesamtal ska handla om. Klargör och kom överens med arbetsgivaren om vilka dina arbetsuppgifter är. Jobbar du med det ni har kommit överens om? Anna Ogenstad menar att man också måste ha klart för sig vilka mål man har och vägen dit. – Du måste veta vad som krävs för att

du ska kunna höja lönen. I nästa steg följer du upp hur väl du har lyckats med dina arbetsuppgifter utifrån dina mål. Ska man tänka framtid också? – Ja absolut. Blicka framåt och klargör hur du kan bidra till att verksamheten utvecklas på ett sätt som är till nytta för arbetsgivaren. På köpet får du som individ också personlig utveckling och nya utmaningar. Prata hellre om potentialen, och mindre om vad du inte vill göra.

Hur går coachningen till? – Anmäl dig genom att besöka vår webb, under fliken Din lön hittar du tjänsten Coachning i lönesamtal. Använd formuläret för att anmäla dig. Sedan bokar vi en tid. Coachningen sker som regel över telefon och tar runt 45 minuter. Är det något man kan förbereda? – Fundera på hur dina lönesamtal har fungerat hittills, i vilka delar du har känt dig säker och var det finns utrymme för förbättring? Läs gärna Naturvetarnas löneskola på sidan 22-26 innan coachningen börjar. LEL

Coachning i lönesamtal

Anette Andsten, Marita Teräs, Ramón Sánchez-Lövy och Anna Ogenstad är några av Naturvetarnas coacher i lönesamtal. Fokus ligger på löneprocessen och inte på siffror.

N R1 2014

N A T U R V E TA R E

Pr o f i l i N aturvetarna

”Min dröm är att få praktik inom FN” sig ett större ansvar för sina studier för att kunna påverka sin framtid.

Josefine Jerlström, agronomstudent på SLU i Uppsala, är nyvald ordförande för Naturvetarnas studentråd. Hon utstrålar glädje, driv och engagemang.

Du är snart färdig agronom. Vad vill du göra i framtiden? I vår börjar jag på min masteruppsats och i juni blir jag klar. Jag är också anställd på slakteriet i Uppsala där jag jobbar med djurskydd. Hållbar utveckling, och jordbruksfrågor intresserad mig, eftersom det är det vi alla lever av. Min dröm är att få praktik inom FN, för jag gillar biståndsarbete och internationellt arbete. När jag skrev min Cuppsats var jag i Etiopien, och jag vill gärna jobba någonstans i Afrika igen. CJ

Varför har du valt att engagera dig? Jag tycker det är roligt att arbeta med studenter, och för studenter. Jag vill driva utvecklingen framåt och få till en förändring. Det finns så mycket man kan göra för att inspirera människor. Jag är glad att jag har fått den här chansen!

Vilka frågor jobbar ni särskilt med? Främst de frågor som är relevanta för naturvetare på marknaden just nu. Hur arbetslivsanknytning kan förbättras är ständigt aktuellt. Vi ska arrangera möten med utbildningspolitiskt aktiva i hela landet. Det handlar om kåraktiva, representanter från bland annat Saco Studentråd och från SFS (Sveriges förenade studentkårer) samt andra som är aktiva. Att få fler studenter engagerade i dessa frågor är en utmaning!

ett år. Jag har också varit engagerad i Ultuna studentkår i frågor kring utbildningsbevakning.

Har du några goda exempel på arbetslivsanknytning?

Hur kommer studentrådet att jobba framöver?

Agronomprogrammet som jag går är bra. Vi har praktikkurser och många externa föreläsare. Utbildningen till biolog är också ett bra exempel, under hela programmet får studenterna information om vilka möjligheter som finns efter examen. Många universitet har även karriärservice med exempelvis cv-granskning för studenter.

Vi ska åka runt för att träffa kårer och prata om hur de ser på fackliga verksamheter. Vi vill också utöka samarbetet med kårerna på lärosätena. Tillsammans med Naturvetarnas kansli kartlägger vi nu vår ”turné”.

Hur länge är du vald? Jag är vald ett år som ordförande. Innan dess var jag studentambassadör för Naturvetarna i två år, och ledamot i studentrådet

N A T U R V E TA R E

N R1 2014

rna! a t e v r u t a N d e m Bra

Hur kan vi få fler att engagera sig? Främst handlar det om att informera studenter om vad de får ut av att vara engagerade, och vad det leder till. Det blir en extra merit i cv:n, vilket ger chans till bättre jobb och man lär sig något som man inte får genom utbildningen. Studenter bör också själva ta på

Att förbundet jobbar så brett och involverar många olika yrkeskategorier.

J os e fi ne J er lström Aktuell: Nyvald ordförande för Naturvetarnas studentråd. Kommer från: Bie utanför Katrineholm. Fritid: hundar, hästar, vänner, naturen, träning. Senast lästa bok: ”Bli en vinnarskalle” av Olof Röhlander.

n Y t t F r å n n at u r v e ta r n a

Uppsagt trygghetsavtal i staten O M S TÄ LLN I N G trygghetsavtalet för statligt anställda är uppsagt och upphör att gälla från och med den 19 juni 2014. Centrala parter har nu sammanställt information för dig som är förtroendevald inom staten om vad som gäller under trygghetsavtalets uppsägningstid. Informationen berör dem som sägs upp eller vars tidsbegränsade anställningar löper ut samt de arbetstagare som gör en överenskommelse om frivillig avgång senast den 18 juni 2014, det vill säga under trygghetsavtalets uppsägningstid. Läs mer på www.naturvetarna.se JR

Sista chansen för affärsmannaskap A N M Ä L D I R E K T Har du tänkt gå utbildningen affärsmannaskap för naturvetare, men ännu inte kommit till skott? Chansen finns fortfarande. anmäl dig direkt, dock senast 31 januari, på: https://dinkurs.se/AffarsmannaskapforNaturvetare Du får den pusselbit som många naturvetare saknar. Det handlar om att utveckla affärspla-

ner och få de verktyg som ekonomer och affärsstrateger har. Kursarrangören Lunds universitet, i samarbete med naturvetarna, beskriver det som att man plockar det bästa ur MBa, Master of business administration. utbildningen ger 7,5 högskolepoäng och bedrivs på distans under våren, med start 12-14 mars. LEL

Kunskap för jobb och välfärd F O R U M Hur kan utbildning och forskning bidra till att skapa jobb och välfärd – idag och i framtiden? Den frågan kommer att diskuteras på akademikernas högskolepolitiska forum 2 april. Det är Saco och ett antal Sacoförbund, däribland naturvetarna, som arrangerar. Den viktiga frågan om kopplingen mellan högre utbildning, forskning och Sveriges framtid som välståndsnation är i fokus.

tanken är att någon namnkunnig internationell person ska tala. efter parallella seminarier blir det en paneldiskussion där toppolitiker diskuterar forskning och högre utbildning. Boka in hela dagen, från klockan 9.00. Forumet äger rum på hotell Hilton vid Slussen i Stockholm. någon entréavgift tas inte ut. Läs mer och anmäl: www.naturvetarna.se LEL #kunskapslandet

Boka redan nu in 2 april. Naturvetarna med fler bjuder in till Akademikernas högskolepolitiska forum.

ORDFÖRANDE:

KARRIÄRSERVICE:

Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

CHEFSSERVICE:

chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26

K o n ta K t

Helena nicklasson, 08–466 24 36

wwww.naturvetarna.se

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

www.aea.se, post@aea.se, växel 08–412 33 00

M E DLE M S S E RVICE:

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 nacka B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13 V Ä X E L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

M E DLE M SJOU R:

info@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

AKADEMIKERNAS A-KASSA, AEA:

I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0770–78 20 50 AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

N R1 2014

N A T U R V E TA R E

POSTTI D N I NG

avsändare: Naturvetarna, box 760, 131 24 Nacka Inloggning: www.naturvetarna.se användarnamn: ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid) Lösenord: de fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Coachning i lönesamtal

Som medlem i Naturvetarna kan du boka tid och bli coachad inför ditt lönesamtal. Målet är att du blir bättre på att kommunicera din kompetens och dina resultat i relation till uppsatta mål. Vi samtalar också om hur du presenterar ditt bidrag till verksamheten på din arbetsplats. Vi lägger fokus på hur lönesamtalet ska förberedas och genomföras, och inte på siffror. När du når fram till lönesättande chef med dina argument så ökar chansen till ett bättre resultat i lönesamtalet. Så gör du: Gå in på www.naturvetarna.se/coachning-lonesamtal och fyll i formuläret. Inom tio dagar blir du kontaktad av någon av våra coachutbildade experter, som erbjuder tid för samtal. Coachningen tar 30-40 minuter och sker på telefon. Läs mer på sidan 65 i det här magasinet.

Vill du ha lönerådgivning vänder du dig till naturvetarnas medlemsjour. jour@naturvetarna.se, 08-466 24 80

CHEF