Issuu

Förmån: Nysatsning på service till företagare

Naturvetaren N U M M E R 3 2020

DUELLEN DUELLEN

Ska Preemraff få bygPreemraff få ga Ska ut i Lysekil? bygga ut i Lysekil? LEDARSKAP LEDARSKAP ”Voffor gör di

på det”Voffor gör di på ta viset?” detta viset?” FOKUS Stan är full FOKUS av vatten Stan är full av vatten

MÅNADENS FRÅGA: MÅNADENS FRÅGA:

Hurvill villdu du Hur jobba jobbai i framtiden? framtiden?

Mysterielösare Moa har nytt jobb på Astra Zeneca

NATU RVETAR E I H I STOR I E N

VETE N S KAP

5 TI PS

Florence Nightingale

Vindkraft i trä

Inför lönesamtalet

S I D 20

S I D 36

S I D 22

Du har väl inte missat Naturvetarpodden? Nikita och Palle träffar spännande personer som med sin spetskompetens vill förändra världen. #1 Nikita och Palle Premiäravsnitt

#5 Petra Wadström The Sun Angel

#9 Jessica Cederberg Wodmar Så blir du hållbar i vardagen

#2 Johan Kuylenstierna Det var inte bättre förr

#6 Svante Axelsson Vi tar ledartröjan

#10 Johanna Lundin En bit kvar till en jämställd arbetsmarknad

#3 Elinor Feuer Gör guld av skrot

#7 Desirée Rova Ha koll på vem som är nörden

#11 Lollo Aronsson När livet bara gör ont

#4 Sara Cousins Släpp kossorna loss det är vår

#8 Aron Anderson Hitta mening i det du gör

#12 Erik Huss Fikarasten öppnar dina sinnen

r den Du hittaar finns d d o där p

Naturvetar podden

VÄLKOMMEN! redaktion@naturvetarna.se

Palle Liljebäck, chefredaktör

Vad ska vi tänka om Preem? Mitt i brinnande (bokstavligen) klimatkris vill

ska raffinera blir, enligt de själva, renare än den som används i dag och miljöeffekterna blir mindre än om oljan Preem bygga ut sitt oljeraffinaderi i Lysekil. skulle raffineras på annat håll. Frågan ligger nu på regeringens bord efEn knivig fråga. Läs duellen mellan Preem och Naturter att Mark-och miljööverdomstolen gett skyddsföreningen längre fram i tidningen och förhoppklartecken. En utbyggnad skulle innebära ningsvis bli lite klokare om vilken väg som är den rätta. att Preem blir landets enskilt största utSpännande läsning är släppare av växthusgaockså kommentarerna på ser. Samtidigt lär det bli ”Naturskyddsföreningen litar Månadens fråga som den svårare att nå de svenshär gången handlar om hur ka klimatmålen. Hur det inte riktigt på Preems intentioner, arbetslivet kan komma att påverkar de globala utan ser de ökade utsläppen se ut efter att pandemin har utsläppen kan vara en som ett hot.” klingat av. Att gå tillbaka till helt annan femma. det som var innan är nog Miljöorganisatiointe realistiskt. Mycket talar nerna rasar och menar för att man hämtar det bäsatt regeringen måste stopta från båda världarna. En mix av hemarbete och att möpa byggplanerna. Preem hävdar att raffinatas på jobbet för kreativa möten och snack vid kaffeappaderiet går att ställa om från olja till biobränsraten. Det ser jag fram emot. len och att kol ska fångas upp genom CCS, Carbon Capture and Storage. Naturskyddsföreningen litar inte riktigt på Preems intentioner, utan ser de ökade utsläppen som ett hot. Den olja som Preem

REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare Palle Liljebäck redaktion@naturvetarna.se Form och layout Katarina Bengtsson Skribent och layout Christina Jägare Journalister Nikita Zeiloth, Johanna Rösth Korrektur Jeanette Duvert Foto omslagsbild: Angelica Hedlund Tryck Norra Skåne Offset AB ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 32 600 ex.

ANNONSBOKNING Urban Hedborg, 08-732 48 50 Materialadress: urban@uhmarketing.se Utgivning: 4 nummer per år Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Nästa nummer utkommer 10 december. Manusstopp för annonser: 27 november. Prenumeration: 100 kr per år för icke medlemmar.

N AT U R V E TA R N A Planiavägen 13, Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 info@naturvetarna.se

www.naturvetarna.se Fackförbundet för Sveriges naturvetare

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

Innehåll SID 8

Universiteten gläntar på dörren

MÅNADENS FRÅGA:

Hur vill du jobba i framtiden?

Vad som händer på landets lärosäten efter hösten är höljt i dunkel.

SID 11

Duellen: Borde Preem få bygga ut? Naturskyddsföreningen menar att Sverige får svårt- kanske omöjligt - att nå klimatmålen, medan Preem hävdar motsatsen.

SID 44

Voffor gör di på detta viset? Genom att vara medveten om sina egna och andras behov är det lättare att mötas. För chefen handlar det om att skapa engagemang och få medarbetarna motiverade.

34 14

Moa Mård liknar kemi vid att lösa mysterier.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

Kanske framtidens vindsnurror byggs i trä. De första är här.

Limnologen Fred Erlandsson har koll på vattenkvaliteten i Stockholms sjöar.

NATURVETARE I MEDIA Digitalisera vården för ökad hållbarhet För att den påbörjade digitala omställningen ska få kraft att leva vidare och växa sig stark krävs nu politisk handlingskraft. Förbättrade arbetsvillkor för vårdens medarbetare stärker folkhälsan. Några andra uppenbara hållbarhetsvinster är: • Klimatförändringarna begränsas genom minskat resande.

• Minskad miljöbelastning vid produktion, transport, avfalls- och avloppshantering bland annat genom att användningen av läkemedel följs upp i realtid och optimeras. • Minskad resursanvändning tack vare digitala vårdmöten.. Naturvetarna i Dagens Medicin 27 augusti

Uppsnappat om oss i media

Låt inte universiteten förvandlas till diplomfabriker Det är viktigt att universiteten inte fortsätter utvecklingen mot distansundervisning efter coronapandemin. Risken finns att undervisningen i så fall reduceras till ren betygssättning. Vi oroas av möjligheten att universiteten fått blodad tand och vill se en fortsatt omfattande distansundervisning. Inte av folkhälsoskäl, utan av ekonomiska. Incitament finns redan. Enkelt uttryckt betyder fler inskrivna elever större intäkter, men med mindre kostnader i fullskalig distansundervisning. Väl implementerat kan undervisningen i hög grad reduceras till individuell betygsättning. Det handlar inte bara om behovet att säkra en kvalitativ och meningsfull utbildning. I lika hög grad handlar det om att värna universitets ställning som läroplats och inte som diplomfabrik. Daniel Nord, ordförande Naturvetarnas studentråd, Altinget.se

Varför är du med i Naturvetarna? Tilda Karström – För mig kändes det som en självklarhet att gå med i facket även under studietiden. Jag ville ta del av försäkringen och hjälpen man kan få med exempelvis sommarjobb och CV/ linkedin coachning. Varför just naturvetarna? – Det kändes tryggt att välja en fackför-

ening som är experter på min bransch. När jag väl gått med så fick jag reda på ytterligare fördelar man kunde ta del av vilket kändes fantastiskt, speciellt med tanke på kostnaden! Dessutom fick jag också det perfekta jobbet under studietiden, att arbeta som studentmarknadsförare. Vad vill du säga till studenter som funderar på att gå med i Naturvetarna? – Kolla upp alla förmåner man får av att vara med i ett fackförbund som naturvetarna, man får väldigt mycket för det lilla priset man betalar.

Ålder: 24. Pluggar: Mastersprogrammet i marina vetenskaper med inriktning geologi. Bor: Göteborg. Lifehack: Hitta en rolig syssla som du ägnar dig åt förutom dina studier, det är viktigt att ta pauser i vardagen som man kan ägna åt sig själv. Själv gillar jag att baka och har därför köpt en brödbok där jag försöker baka så många olika bröd som möjligt.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

SÅ TYCKER LÄSARNA Kommentarer från webben och läsarbrev

MÅNAD ENS F R ÅGA : NYHETSBREV NR 7/2020

HUR VILL DU JOBBA I FRAMTIDEN?

Vill jobba mer flexibelt Jag har jobb inom sjukhus så jag önskar verkligen att få jobba hemma i alla fall 50 procent av min tid. Skulle helst kunna jobba så man kan ta tillvara på dagen och utföra det man ska på tider dagar som passar mer med vädret. Önskar ett mycket mer flexibelt jobb än i dag.

Elin

Vi gör vårt jobb även hemma Jag skulle säga en högre frihetsgrad än tidigare är viktig. Vi har nu visat arbetsgivaren att vi är precis lika effektiva hemma som på kontoret och att vi sköter oss. Jag vill ha en balans mellan kontors- och hemarbete med tillit från AG att detta sköts på bästa sätt för verksamhetens bästa.

Anna Lindberg

Peter

Landstinget är inte där Jag vill gärna jobba hemifrån mer men min arbetsgivare har en generell policy som säger att vi bör befinna oss på arbetsplatsen fysiskt. Våra enhetschefer kan delegera undantag och jag är en sådan som fått lov att göra det ibland, men jag vet att jag skulle älska mitt jobb och utföra det mer effektivt om jag kunde få göra det ännu mer. Tyvärr är landstingen inte där på långa vägar, varken i arbetsmiljöfrågor eller digitalisering som skulle underlätta för detta.

Åsa

”Mer hemifrån, gärna två dagar på kontoret och resterande dagar hemifrån. Har varit så skönt med flexibiliteten nu.” Susanna

www.naturvetarna.se

I TOPP rs-maj Mest lästa artiklar ma

www.naturvetarna

”Mer hemifrån, på distans.”

N AT U RV E TA R E N

på

.se

3 / 2020

1. 2. 3. 4. 5.

Ingen tackar dig när du blir sjukskriven Fråga experten: Vad innebär en erinran? Fråga en naturvetare: Vågar jag äta murklor? Tom räknar på smittspridning ”Det här löser vi” - forskaren Ali Mirazimi i kampen mot Covid-19

redaktion@naturvetarna.se

MÅNAD ENS F R ÅGA : NYHETSBREV NR 6/2020

KOPPLAR DU BORT JOBBET PÅ SEMESTERN?

”Ja. Sorgligt att frågan ens behöver ställas.”

Jag är egen företagare så jag måste kolla mejl med högst några dagars mellanrum, ingen annan kan göra det åt mig. Men jag meddelar de större kunderna i förväg att jag inte kommer att göra mer än så under semestern. Dessutom fylls mejlkorgen med reklam som det är lika bra att rensa ut fortlöpande. Brid

Peter

”Nej tyvärr! Jag försöker men det går inte att allt stängs av.” Vanna Avest

Jag kollar av mejlen någon gång i veckan för att rensa i brevlådan. Om något behöver göras, så meddelar jag avsändaren när jag är tillbaka. Gör inget aktivt på semestern, minskar stressen när jag kommer tillbaka från semestern genom att inte börja med överfull mejl

D U ELLEN: LÄS ARTIKELN PÅ SIDAN 11

SKA PREEM FÅ BYGGA UT I LYSEKIL?

Bättre koll här hemma Det är lite ”nimba” över detta att Preem inte ska få bygga ut. Man vill gärna att nån annan ska ha det i långt bort i stan. Är det inte bättre att ha det här där man har lite koll? Albert

Vi är mitt i en klimatkris Hela argumentet för utbyggnaden antar väl att vi ska fortsätta använda en massa fossila bränslen, samtidigt som vi är mitt i en klimatkris som säger att vi måste sluta göra det. För att hitta de hållbara lösningarna behöver vi våga förändra vårt levnadssätt. Men det är klart att Ludwig inte är en objektiv part i detta eftersom de har vinstintresse i att det blir av. C

Se längre än Sverige För att ta ställning till frågan måste ett större perspektiv än bara Sverige hållas. Det Preem kan göra är i ett globalt perspektiv bättre än många andras alternativ som Sverige måste handla av om inte Preem bygger ut i Lysekil. Ingrid

Oklar omställning Varför skulle en avsvavlingsanläggning behövas till biobränsle? Svenskt biobränsle har nästan inget svavelinnehåll. Vi naturvetare borde se igenom sådant. Dessutom är Preems omställning oklar, inte definierad och långt efter de mål som behövs. Peter

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

Universiteten gläntar på dörren Lärosätena har försiktigt börjat öppna upp efter sommaren. Nya studenter behöver få en bra start och går före. Detsamma gäller för dem som labbar. Men kvaliteten är det lite si och så med när det mesta går över zoom. Hur går det för studenterna på våra universitet och högskolor under pandemin? Lite blandad kompott. Många vittnar om lärosäten som ligger öde. Men så är det inte riktigt, även om det är betydligt glesare än vanligt. – All undervisning sker via zoom. Om det går bra eller dåligt hänger mycket på läraren. Med en lärare som gillar tekniken och är engagerad fungerar det bra. Annars inte, säger Lovisa Sundström, som är på väg att ta sin kandidatexamen i miljövetenskap på Södertörns högLovisa Sundström ↑ skola.

”Kvaliteten blir sämre även om lärosätena har en ambition att inte tappa i kvalitet.” distans resten av terminen. Vad som händer sedan får vi inga besked om, vilket förstås hänger ihop med att man inte riktigt vet vart pandemin tar vägen, säger Lovisa som är vice ordförande för Naturvetarnas studentråd. OKLAR F RAMTID

För Daniel Nord, ordförande för Naturvetarnas studentråd, är läget lite

annorlunda. Han pluggar till trädgårdsingenjör på SLU Alnarp. – Nu sker allt digitalt förutom laborationerna som är kortare och färre. Men en öppning är på gång. – På nästa kurs ska vi enligt plan vara på campus hela tiden. Vad som händer därefter är oklart. Han vill se en större flexibilitet när de gäller obligatoriska moment. – Här är det viktigt att de som stannar hemma för att förhindra Daniel Nord ↑

SAKNAR SNACKET

Hon saknar det berikande utbytet med andra studenter, som annars är en självklarhet. Skolan och biblioteket håller i alla fall öppet, men i begränsad omfattning. – Kvaliteten blir sämre även om lärosätena har höga ambitioner. Det är svårare att hålla fokus digitalt, särskilt när det drar ut på tiden. Att inte veta vad som kommer att gälla senare i höst skapar frustration för många. – För mig fortsätter studierna på

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

Studenterna håller avstånd på Alnarpsgården vid SLU i Alnarp.

Hall å dä r! smittspridning får samma kvalitet i undervisningen. Det får inte bli så att den som är sjuk kommer till skolan för att inte missa något. Vi måste ta hänsyn till riskgrupperna, både bland lärare och elever, säger Daniel.

Varför sitter du juryn? Innovatören och entreprenören Kenneth Alness är en av fyra i juryn för Naturvetarnas innovationstävling Thinktank 2030. – För mig är det viktigt att hjälpa unga som har bra idéer. Jag var själv i den sitsen som agronomstudent på 1980-talet. Genombrottet kom när jag fick ett stipendium av finansmannen Anders Wall.

LÄRDOMAR ATT TA MED

Hur det kommer att se ut efter pandemin kan man spekulera om. – Vi tar med oss positiva erfarenheter. Rätt använd kan distansundervisningen hålla hög kvalitet, minska vårt resande och stötta studenter som bor långt från studieorten eller har särskilda behov, säger Sara Sjöstedt de Luna, prodekan på Umeå universitet. Hon tror att det i framtiden kommer att bli vanligare att använda inslag av digital undervisning i den campusbaserade utbildningen. – Det fysiska mötet mellan studenter och lärare kommer att vara fortsatt viktigt, säger Sara. Även Göteborgs universitet tar med sig lärdomar från den här tiden. – Digitaliseringen var redan på gång, men pandemin gjorde att den fick genomföras snabbare och större omfattning än vad vi tänkt oss. En utvärdering kan säkert innebära att vissa rutiner och arbetssätt ändras till det bättre, säger Göran Hilmersson, dekan för naturvetenskapliga fakulteten på Göteborgs universitet. PALLE LILJEBÄCK

Så här säger Folkhälsomyndigheten F OTO: J E N NY SVE N NÅS - G I LLN E R

Det var den 15 juni som rekommendation om distansundervisning hävdes. Detta gäller nu på landets lärosäten: → Öka avståndet mellan sittplatser på föreläsningar, caféer och andra utrymmen om det är möjligt. → Undvik i möjligaste mån både planerade och spontana större samlingar av studenter. → Undvik om möjligt aktiviteter och moment som inkluderar närkontakt, till exempel i praktiska kurser.

Vad innebar det för dig? – Då förstod jag kraften i min idé. Pengarna var inte det Kenneth Alness ↑ viktigaste, utan det var uppmärksamheten och att någon trodde på mig. Ditt bästa tips till unga innovatörer? – Satsa på det du tycker är roligt, då klarar du också motgångar, som kommer att dyka upp. Var inte heller rädd för att ta in annan kompetens. Du kan inte allt själv. Hur föddes din idé? – Jag bläddrade i svärfars bok om växtodling och läste att varmvatten tar kål på patogener. Men jag insåg snabbt att det skulle bli en dyr och besvärlig lösning. Vad blev det i stället? – Det visade sig att vattenånga fungerade lika bra. Så den idén tog jag vidare i bolaget Thermoseed till industriell skala efter många turer och stöd från olika håll. Hur har det gått? 2021 har Lantmännen tre anläggningar i Sverige även i Norge finns tre anläggningar. Vi finns också ute i världen, bland annat med en anläggning i USA och en i Frankrike, och labb i Japan. Ytterligare länder kommer starta nästa år. Några hinder på vägen dit? – Många trodde inte på att värmebehandling av utsäde kunde ersätta kemikalier. Inte minst stötte vi på motstånd från kemikalieindustrin. Vad är du mest stolt över? Det är mycket. Utmärkelsen ”Bästa innovation”, under SLU:s fyrtioåriga historia, känns som något extra. PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

Aktuellt

Kurs som förbereder för arbetslivet

Guldregn över gröna näringar Hållbar tillväxt och fler jobb i hela landet är ett mål i budgetpropositionen för 2021. Några av satsningarna: → Bekämpa skogsskador, som bland annat granbarkborren orsakar.

Många studenter tycker att de har dålig koll på arbetsmarknaden.. Det har Stockholms universitet tagit fasta på och ger för första gången kursen Biologer i arbetslivet, 5 poäng på masternivå.

→ Få jägarna att skjuta mer vildsvin, som ska hamna på våra tallrikar.

Behövs en sådan kurs? – Jag skulle helst se att det finns en koppling till arbetsmarknaden på alla kurser. Men när inte så är fallet tog vi det här initiativet, bland annat tack vare extrapengar från regeringen som en följd av pandemin.

→ Svensk växtförädling ska lägga grunden för framtidens jordbruk i Sverige.

Hur är kursen upplagd? – Tanken är att den ska löpa över en längre tid. Bland annat kommer alumner och rekryterare att föreläsa om vilka krav som ställs i arbetslivet. Det ska få studenterna att ta reda vilka kompetenser de har och vad de vill arbeta med. Vilka kan söka? – De som har en kandidatexamen i biologi eller motsvarande. Kursen är även öppen för yrkesverksamma. Sista ansökningsdag är 15 oktober, säger studierektorn Birgitta Åkerman.

→ Snabbspår för utbildning av fler livsmedels inspektörer och andra bristyrken inom livsmedels kedjan.

SATSNING PÅ MILJÖTEKNIK Fler förslag i budgetpropositionen: →

Skatteavdrag för gröna investeringar som kan användas av privatpersoner som installerar grön teknik som till exempel solceller, energilagring och laddboxar.

→ Avskiljning och lagring av koldioxid från biogent ursprung (bio-CCS) genom ett driftstöd. → Utveckla metoder för att åstadkomma negativa utsläpp av växthusgaser genom ökad kolsänka eller minskade utsläpp i skog och mark.

Nya pengar till forskning

För att stärka Sverige som forskningsnation vill regeringen, satsa totalt 3,4 miljarder kronor på forskning och innovation för 2021.

– Det är ett glädjande besked i ett läge där Sverige behöver en långsiktig satsning på forskning och innovation för att klara framtidens utmaningar.

Den frågan har Naturvetarna drivit länge i våra kontakter med politikerna, säger Per Klingbjer, förbundsdirektör på Naturvetarna. Det var i september som forskningsminister Matilda Ernkrans släppte nyheten. – Helt rätt att stärka infrastrukturen, som databaser och biobanker, liksom flaggskeppen ESS, Max IV och Scilife Lab. Positivt också att basanslagen höjs och att man satsar på excellenscentra.

Satsningen innebär en rejäl höjning från de 38,5 miljarder kronor som beräknas gå till forskning och utveckling i årets budget. – Med dessa förstärkningar är det ett gyllene tillfälle att förbättra forskarnas villkor. Det är inte rimligt att mer än var fjärde forskare och lärare på våra universitet och högskolor saknar fast anställning, säger Per Klingbjer.

TEXTER: PALLE LILJEBÄCK 10

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

DUELLEN Ska Preemraff få bygga ut i Lysekil? En miljöstrid har blossat upp i Lysekil. Preem vill bygga ut sitt raffinaderi, som de menar är en vinst för både miljö och klimat. Naturskyddsföreningen säger nej och hävdar att en utbyggnad kan göra det omöjligt att nå de svenska klimatmålen.

Nej

LUDWIG KOLLBERG, Ansvarig samhällspolitik Preem Sverige

JOHANNA SANDAHL, ordförande i Naturskyddsföreningen

Ditt bästa skäl till att Preem ska få bygga ut?

Ditt bästa skäl till att Preem inte ska få bygga ut?

Med ett nytt miljötillstånd för raffinaderiet i Lysekil kan Preem, som står för 80 procent av den svenska drivmedelsproduktionen, ställa om från att tillverka fossil tjockolja, diesel och bensin till klimatneutrala drivmedel som kan användas i bilar, båtar och flyg.

Klimatutsläppen blir exceptionellt stora. Preem vill få tillstånd att släppa ut ytterligare en miljon ton koldioxid per år till atmosfären, vilket skulle göra Preemraff till landets största enskilda utsläppskälla. Det skulle göra det svårt – kanske omöjligt – att nå de svenska klimatmålen.

Finns det några miljövinster?

Ja. Redan idag är raffinaderiet två av världens mest effektiva när det gäller koldioxidutsläpp. Ju mer drivmedel som produceras här, desto lägre blir utsläppen. Preem, satsar hårt på att ta fram hållbara drivmedel och teknik för koldioxidinfångning. På lite längre sikt kommer det innebära att utsläppen upphör. Där är vi unika i världen.

Nej egentligen inte. Det handlar om fossilindustrin ska få tillstånd till ökade utsläpp, inte minskade. Preem förespeglar i sin ansökan en rad miljöåtgärder, men visade under domstolsförhandlingarna upp ett envist motstånd mot alla former av bindande juridiska åtaganden i denna del. Preem vill alltså ha ett juridiskt bindande tillstånd från samhället till nya stora utsläpp – men inte åta sig några som helst bindande löften om att göra någonting åt dem.

Kan Preem kompensera för ökade utsläpp? Ja. Preem har som mål att ha nettonollutsläpp från raffinaderierna redan år 2040. Under våren påbörjade Preem infångning av koldioxid (CCS, Carbon Capture and

På lite längre sikt kommer det innebära att utsläppen upphör.” Storage) på raffinaderiet i Lysekil, och planen är att upprätta en fullskalig anläggning inom några få år. Då kan utsläppen från raffinaderiet minska med en fjärdedel.

Kan vi lita på att det blir ett bioraffinaderi? Omställningen till förnybart är avgörande för Preems överlevnad. Målet är att producera minst fem miljoner kubikmeter förnybara drivmedel innan år 2030, motsvarande cirka hälften av allt drivmedel som säljs i Sverige idag. På sikt är målet att helt övergå till förnybart. De företag som väljer att stanna kvar i det fossila kommer att dö ut.

Kan Preem kompensera för ökade utsläpp? Nej. Preem har visserligen installerat en anläggning för att samla in en del av de nya utsläppen från raffinaderiet – men det gör ju ingen nytta i sig om man inte hittar någonstans att förvara koldioxiden, vilket kan ta tiotals år. Preem har också hävdat att om inte de raffinerar tjockoljan, så gör någon annan det med sämre teknik. Men Preem har inte kunnat bevisa att klimatet skulle tjäna på deras ökade utsläpp.

Kan vi lita på att det blir ett bioraffinaderi? Tyvärr kan vi inte det. Det Preem ansöker om är ett juridiskt bindande tillstånd till att öka utsläppen nu – utan några som helst bindande löften om att göra något åt dem senare.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

MÅNADENS FRÅGA

Hur vill du jobba i framtiden? Många naturvetare har jobbat hemma under pandemin, medan andra inte har haft den möjligheten. Videomöten i all ära, men det är svårt att helt ersätta fysiska möten. Nu undrar vi hur du vill jobba när vi återgår till ett normalliknande läge. Läs kommentarer från webben på sid 6. Kommentera på www.naturvetarna.se/jobba-i-framtiden

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

Det bästa från två världar Hur kommer arbetslivet se ut efter pandemin? Ett troligt scenario är en mix mellan hemarbete och att möta kollegorna fysiskt på jobbet. Mycket talar för att många kom-

mer att fortsätta att jobba hemma även postcorona, åtminstone emellanåt. Men det gäller inte alla, yrkesgrupper inom till exempel hälso- och sjukvård måste som regel vara på arbetsplatsen. – Det finns fördelar med hemmakontor. Mindre resande till och från jobbet, liksom i tjänsten spar tid. Digitala möten blir kortare och störningsmomenten blir färre på hemmaplan, säger Kristofer Jervinge, chef för Påverkan vid Naturvetarna. Många upplever också att de blir mer effektiva. Men det finns nackdelar. – Vi blir mindre kreativa när vi sitter själva och inte har någon att bolla med. Fler hjärnor tänker bättre än en, särskilt om personerna har olika kompetenser och perKristofer Jervinge ↑ sonligheter.

nästa år, beroende på när ett vaccin är här. I väntan på det får vi vara lite påhittiga för att kunna hitta fysiska mötesplatser. Det handlar om allt från att hela gruppen gör aktiviteter utomhus till att bara träffa en kollega över en fika eller lunch. Kristofer tipsar om walk and talk eller att plogga som ett sätt att mötas socialt och samtidigt göra en insats för miljön. MEN SEDAN DÅ , POSTCORONA?

– Jag tror att vi tar det bästa från båda världarna. Fokus kommer att ligga mer på leverans än att vara på jobbet mellan nio och fem. Arbetsplatsen kommer i huvudsak vara hemma och man åker in till jobbet när man behöver samarbeta och ha kreativa möten. Vad händer med spontana möten, som vid kaffeapparaten? – De är också viktiga, men kanske vi får leva utan dem för att få fördelarna med hemarbete. ANSVARET FÖR ARBETSMILJÖN

HITTA MÖTESPLATSER

Just nu befinner vi oss lite i ett mellanläge, där smittspridningen har minskat, men Folkhälsomyndighetens rekommendationer ligger kvar. – Det lär vi få leva med under hela hösten och kanske en bit in på

En knäckfråga kan bli vem som äger ansvaret för arbetsmiljön. I dag har arbetsgivaren det ansvaret, även på hemmakontoret. – Det kan bli svårt för arbetsgivaren att ha koll på den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Det kan

”Fokus kommer att ligga mer på leverans än att vara på jobbet mellan nio och fem.” möjligen lösas med en bra dialog mellan chef och medarbetare. Kristofer utesluter inte att det kan bli ändringar i arbetsmiljölagstiftningen, där arbetsgivarens ansvar inte är lika omfattande som i dag. Är det här dödsstöten för egna kontorsrum? – Ja det tror jag. Jag har svårt att se att arbetsgivaren skulle bekosta dubbla kontor, ett hemma och ett på jobbet. Kontoren lär bli mer funktionsanpassade utan fasta individuella arbetsplatser. Med färre medarbetare på plats, menar han att många arbetsgivare ser möjligheter att krympa kontorsytan. – Framtidens kontor rymmer mer av mötesplatser och kreativa rum än kontorsceller. Att arbeta koncentrerat med svåra uppgifter får vi göra hemma, på café eller på annan plats, spekulerar Kristofer och bjuder in medlemmarna att ha synpunkter om det framtida arbetslivet.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

Stan är full av vatten TEXT: Palle Liljebäck

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

I fokus

Miljoner människor får sitt dricksvatten från Mälaren. Fred Erlandsson på Stockholm vatten och avfall jobbar för att man fortsatt ska kunna bada och hämta dricksvatten från stadens sjöar.

D Här hämtar stockholmarna sitt dricksvatten.

Det är ingen synvilla att sjöarna i och runt Stockholm har blivit renare på senare år. Siktdjupet har ökat och det är inte längre en hälsorisk att få en kallsup när man badar i den gigantiska vattenreservoaren Mälaren och andra sjöar. – Det stämmer som regel, men lokalt kan det förekomma större mängder av miljöstörande ämnen som metaller och mikroplaster. Det gäller särskilt i stadens centrala delar, där utsläppen från trafiken och andra verksamheheter är större, säger limnologen Fred Erlandsson som är analytisk kemist i botten, på Stockholm Vatten och Avfall. FLER SKYFALL

Det är värmebölja när vi möts veckan efter midsommar i parken nedanför det kommunala bolagets kontor med utsikt över Bällstaviken.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

I fokus Minskade utsläpp av fosfor har gjort sjöarna runt Stockholm renare. →

Trycket på vattenledningarna är högt och man varnar för vattenbrist som kan leda till bevattningsförbud. – Vattnet tar inte slut. Av det vatten som rinner igenom Mälaren används bara några enstaka procent. Resten rinner ut i Östersjön. Flaskhalsen är reningen i våra produktionsanläggningar som inte hinner med när vattenförbrukningen är extremt hög. Reningen av dagvatten och avloppsvatten är ett större problem i spåren av klimatförändringarna. Avloppssystemet är dimensionerat för att klara tioårsregn - extremväder som tidigare inte inträffade oftare än vart tionde år. – Extrema skyfall kommer vi att se mer av. När vi planerar och bygger nya avloppssystem har man en säkerhetsmarginal på faktor 1,25 med hänsyn till ändrat klimat, säger Fred betryggande. ORENAT SVÄMMAR ÖVER

Om inte avloppssystemet klarar av att svälja stora vattenmängder vid skyfall svämmar det över och hamnar orenat i vattendragen. – Det vill vi undvika och är en anledning till att reningsverket i Henriksdal byggs ut. Dessutom har man investerat i en ny membranteknik med bättre rening innan vattnet släpps ut i Östersjön. Samtidigt läggs reningsverket i Bromma ner och avloppet därifrån leds i en tunnel till Henriksdal. Stockholm Vatten och Avfall har höga miljöambitioner och hållbarhet går som en grön tråd i allt de gör. Till exempel tar man tillvara den biogas som skapas vid rötningen av avloppsslam. Jorden som bildas går till jordbruksmark. Värmen i avloppsvattnet kommer också till nytta.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

– Rötslammet är en viktig fosforkälla i ett läge där fosfor börjar bli en bristvara. Höga kadmiumhalter var tidigare ett problem, men har minskat tack vare goda insatser uppströms, men höga metallhalter kan fortfarande vara ett problem. TUFF UTMANING

Fred Erlandsson Aktuell: Limnolog på Stockholm Vatten och Avfall. Utbildning: Fil.mag. och master of science. Familj: Fru och två barn, bor i Nacka. Bäst med jobbet: Spännande arbetsuppgifter, att man gör stor nytta och att det är så omväxlande. Håller igång med: Gymnastik, roligaste sättet att hålla sig i någorlunda skick Film ingen får missa: Är barnsligt förtjust i ”Femte elementet” men ska jag bara säga en måste det bli ”Pulp Fiction”

Lagom till 2030 är målet att bolaget ska vara resurspositivt och bland annat fånga in mer växthusgaser än det släpper ut. – Det kan bli tufft, men vi jobbar hårt för att klara det. Vår egen bilflotta körs på egenproducerad biogas som också räcker till att driva Stockholms bussar. Solceller ska också bidra till att uppnå målet. Vi släntrar ner till Bällstaviken - en vik i Mälaren - vars vatten är Freds specialområde. Han är en av två limnologer på företaget. – Vattenkvaliteten har blivit bättre av flera skäl, där fosfor är en begränsande faktor för övergödningen. Med bland annat växtbäddar och dammar tar man hand om dagvatten lokalt och renar det innan det rinner ut i sjöar och vattendrag. Det görs inte överallt och det finns ingen lag på att fastighetsägare ska ha lösningar för lokalt omhändertagande av dagvatten. Jordbruk och enskilda avlopp spär också på utsläppen av fosfor. MINSKA UTSLÄPPEN

För att minska de utsläppen gör lantbruket egna insatser, med stöd av LRF och länsstyrelsen. Det kan till exempel handla om att ha kantzoner med gräs och att odla mer gräsvallar som inte läcker lika mycket näring som en spannmålsåker. Fred arbetar med att identifiera och åtgärda problem i så kallade recipienter, som vattendrag och sjöar.

Bolag med vatten i fokus Stockholm Vatten och Avfall har många år på nacken. Redan 1860 grundades bolaget som har bytt namn flera gånger under årens lopp. Uppdraget vidgades 2014 till att också gälla avfallshantering vid sidan av att försörja huvudstadens och tio grannkommuners invånare med vatten, liksom att rena avloppsvattnet så att det inte skadar miljön. Man har också ansvar för skötsel av vatten- och avloppsledningar. Den årliga produktionen ligger på drygt 80 miljoner kubikmeter vatten, motsvarande en och halv Globen per vecka.

Häng med Fred en dag Väckarklockan ringer, frukost med fil och müsli är en vana som sitter i. Uppdaterar sig med att läsa nyheter på paddan. Döttrarna, 13 och 15 år, tar sig till skolan.

Lämnar hemmet i Nacka och åker kommunalt till jobbet i Ulvsunda. Samåker ibland med hustrun som också arbetar där. I coronatider är det lite annorlunda. Han växlar mellan att jobba hemma och att vara på plats på kontoret.

Framme på kontoret. Kör igång med dagens första digitala möte med samverkansgruppen för Edsvikens vattenvård. Avsikten är att ta fram underlag för åtgärder för en renare vik som sträcker sig över flera kommuner. Både tjänstemän och politiker är med på mötet.

Fikadags om tillfälle ges, ofta på egen hand eller med kollegor. I normalfallet är Fred som regel på möten utanför huset.

Lunch som sällan intas i personalrestaurangen. I stället går Fred och några kollegor över bron, där det finns flera matställen. Ett bra tillfälle att röra på sig och få frisk luft, liksom att få andrum från jobbet. Sushi är en favorit, men även svensk husman går bra.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

Övergödning – så funkar det Övergödning, eutrofiering, som det också kallas orsakas av kväve och fosfor som hamnar i vattendragen. Jordbruket och enskilda avlopp är källor till utsläpp. Ett av Sveriges miljömål är att stoppa övergödningen. Övergödning leder till ökad algblomning och tillväxt av plankton. När dessa organismer dör bryter bakterier ner dem. Då förbrukas mycket syre som orsakar syrefattiga bottnar, som i sin tur leder till fiskdöd och minskad biodiversitet. Vattnet blir grumligt med sämre ljusinsläpp som följd. Det påverkar bottenväxter som inte kan göra det de är bäst på: fotosyntesen. Cyanobakterier trivs i övergödda vatten och gynnas av lugnt och varmt väder. När de förökar sig klumpar de ihop sig och bildar en sörja, som inte inbjuder till bad. Toxiner från cyanobakterier kan orsaka magproblem, illamående och leverinflammation.

En bild vi har fått vänja oss vid. Cyanobakterier, som trivs i övergödda vatten, gör livet surt för badentusiaster och andra. ↑

Seminariet fortsätter. I vanliga fall sker undervisningen på Stockholms universitet. ”Härlig känsla att vara tillbaka i skolbänken efter tjugo år.” Som kemist kommer han att kunna undervisa på gymnasienivå i kemi. Matten räcker till grundskolan.

Höga kvävehalter har hittats i vatten efter en sprängning vid ett bygge. Han bollar frågan med Stockholm Vatten och Avlopps miljöingenjörer för att hitta en lösning.

Möte med Trafikverket som vill leda vatten till en våtmark när en tvärförbindelse till Förbifart Stockholm ska byggas. Risken för översvämning är uppenbar.

Tar en sväng förbi kaffemaskinen och pratar med några kollegor. Därefter möte med konsulter som sköter provtagningar i sjöar och vattendrag.

TR AF I KV E R K E T, I LLU ST R ATÖ R: TO M AS Ö H R LI N G

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

Eget arbete. En bra tid för att få nödvändiga saker undanstökade.

fokus I Ifokus

– Bottenfaunan är påverkad på många håll med låga syrehalter, som en följd av utsläpp av både kväve och fosfor. I ett projekt jobbar vi nu för att minska de utsläppen. Att sjöarna har blivit friskare beror också på en metod som bolaget har tillämpat de senaste tjugo åren. Den bygger på man tillsätter polyaluminiumklorid i vattnet - ett ämne som binder fosfor. Den fastlagda fosforn sjunker till botten och lägger sig där. – Fällningen fångar upp historiska utsläpp, men inte de nya. Därför är det så viktigt att begränsa tillförseln av näringsämnen. Vilken blir effekten av behandlingen? – Syret kommer tillbaka och cyanobakterierna försvinner, med ökat siktdjup som följd. Vattenväxter gynnas av att solljuset når djupare, vil-

Slutar för dagen. Åker hem på egen hand eller tillsammans med hustrun.

ket gör att fiskarna får tillgång till lekkammare. På köpet är det en förhållandevis billig metod att rena vatten. Att få bort 1,5 ton fosfor från Brunnsviken kostade närmare sju miljon kronor. Att bygga en damm kan dra iväg upp mot 30 miljoner kronor och fångar som mest upp 80 kilo fosfor per år. – Båda insatserna behövs, där dammen gör att tillförseln av ny fosfor och andra miljöstörande begränsas. Vi kommer tillbaka till dricksvattnet i Stockholm som inte kostar mer än 1,8 öre per liter. I de flesta andra kommuner är priset minst det dubbla. ÄR VATTNET FÖR BILLIGT?

– Ja, det tycker jag, Det är inte reningen av dricksvatten som är dyr,

Barnen skjutsas till ishallen, där döttrarna tränar konståkning på svensk toppnivå.

Middagsdags, om det inte är måndag då Fred leder gymnastikträning för barn och ungdomar. Därefter tar han själv sats mot trampolinen och trampetten och gör volter.

utan den stora kostnaden är att rena avloppsvattnet, liksom att hålla ledningar i skick och andra investeringar i reningsanläggningar, som den i Henriksdal. Att rena sjöar och att jobba förebyggande med att de inte förorenas kostar också. – Vattenvård är ett viktigt uppdrag för oss och avgörande för att vi kan fortsätta bada och hämta dricksvatten från Mälaren. För att säkra dricksvattnet i händelse av att Mälaren av något skäl skull bli otjänligt finns reservvattentäkter i bland annat Bornsjön. Där får man inte bada, och jord- och skogsbruket, som omgärdar sjön, bedrivs på ett sätt som gör att utsläppen närmar sig noll. Det känns betryggande för en storstadsbo.

Slumrar till under en kriminalserie på tv. Ljusa sommarkvällar blir det gärna en lång promenad innan det är läggdags.

Stänger av ljudboken och somnar.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

Naturvetare i historien

Florence Nightingale – kvinnan som revolutionerade sjukvården

När man pratar om kvinnor inom naturvetenskapen kan man inte undvika att nämna Florence Nightingale. Många av er kanske tänker att hon som sjuksyster inte riktigt passar in i vår serie. Men det gör hon i allra högsta grad då hennes utbildning grundades i matematik. Och sjukvård och naturvetenskap är ju som ett gift par, det är sen gammalt. Florence föddes i överklassen men jobbade ofta som volontär för fattiga. Dock kändes det för henne aldrig nog utan mer som en yta. Florence hade större planer än så. UTBILDNING Mot alla odds, hårda ord om prostitution och bortgifte från sina föräldrar bestämde hon sig för att bli sjuksyster. Ett yrke som på den tiden var högst opassande för en ung kvinna av fin familj då sjukhusen var fruktansvärda bakteriehärden. De som tog sig dit gjorde det i absolut värsta fall och ofta var det mer en hållplats tills döden knackade på. Men det hindrade inte Florence. Hon tog sig till Londons slumkvarter och reste runt på olika sjukhus för att praktiskt lära sig yrket. Därefter tog hon sig till Paris 1850, utbildade sig och sen var det klart. Florence hade en plan, en plan som kom till att revolutionera sjukvården för all framtid. KRIMKRIGET HÖSTEN 1854 Över fältsjukhusets ruttna trägolv går hon med sin lampa i bestämda steg. En hel last med skadade män är på väg, på bara en halvtimme måste hon göra upp en handlingsplan. Över 500 rena bäddar måste ordnas, prioriteringslista måste göras, verktyg rengöras. Det har bara gått en vecka sedan Florence anlände till Krim, men hon har redan visat prov på en enastående kompetens, ett starkt psy-

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

Där stod hon stadigt. Kvinnan som med järnhand styrde och organiserade. ke och en envishet som kom till att rädda hundratals soldater. Trots det var hon inte välkommen av militären och läkarna då hennes metoder skiljde sig starkt från deras. De hade mentaliteten ”Om det är vidrigt i sjukstugan kommer männen snabbare vilja ge sig ut i krig.” De söp ned soldaterna innan amputeringar utfördes, maten var rutten och de sanitära missförhållandena går knappt att beskriva. Överfyllda salar, soldater som låg överallt och flera i sitt eget blod. Det kryllade av löss och soldater dog som flugor. STYRDE MED JÄRNHAND Men där stod hon stadigt. Kvinnan som med järnhand styrde och organiserade. Under de två år Florence ansvarade för vården på Krim förbättrades de sanitära förhållandena kraftigt och dödligheten bland de sårade minskade från 50-60% till 2%. Introduktionen av kvinnliga sköterskor i militären blev en succé. Florence spred vidare sin kunskap och grundande 1860 en skola i London med hjälp av pengar från krigsveteraner. Det blev början på den läkarvård vi känner till idag. Florence var en kvinna som ingen kunde sätta sig emot och som chockade en hel nation. Hon sa nej till giftermål för att följa sina drömmar och tack vare det beslutet har vi mycket att tacka henne för idag.

TEXT: NIKITA ZEILOTH

FRÅGA JURISTEN Här får du svar på vanliga frågor om din vardagsjuridik, tack vare Naturvetarnas samarbete med försäkringsbolaget HELP.

Måste jag betala den förra bilägarens p-böter? Jag har hittat drömbilen, en lätt begagnad bränslesnål skönhet. Nu hörde jag att jag kan bli skyldig att betala den tidigare ägarens skulder för p-böter, fordonskatt och annat. Hur skyddar jag mig mot den typen av trista överraskningar?

Det är generellt mycket att tänka på när man köper bil, både begagnad och ny. Något som de flesta inte tänker på är att fordonsrelaterade skulder såsom obetalda fordonsskatter, felparkeringsavgifter eller trängselskatter följer med bilen – inte ägaren. Vare sig du köper begagnad bil av en privatperson eller en bilhandlare är det därför viktigt att du kollar upp eventuella skulder för att minska risken med köpet. Skulderna kan i värsta fall ge oanade konsekvenser och du kan till och med bli av med bilen om Kronofogden beslutar att beslagta den för att betala av tidigare skulder. För att slippa bli av med bilen kan du visserligen betala av skulden till Kronofogden själv men det kan bli dyrt. För att kontrollera fordonets skulder går du in på Transportstyrelsens webbplats och använder e-tjänsten ”Fordonets skulder”. Be säljaren logga in med e-legitimation eller kontakta Transportstyrelsens kundtjänst. Tänk

”Obetalda fordonsskatter, felparkeringsavgifter eller trängselskatter följer med bilen – inte ägaren.”

DSDF SDSD SDSD S SDS DSD SD SD SDS D

på att varken Transportstyrelsen eller Kronofogden kan lämna en fullständig uppdaterad bild över fordonets skulder eftersom vissa skulder har en eftersläpning i deras register. Anledningen till att du kan råka ut för problem med obetalda skulder är den lag som trädde i kraft 2014, för att försvåra skattefusk med bilmålvakter. Har du vår Juristförsäkring via Naturvetarna är du välkommen att kontakta oss på HELP när du behöver hjälp med juridiska frågor. Vi hjälper dig med både små och stora ärenden och du betalar aldrig någon timpeng när du använder försäkringen.

Kristian Ramírez, senior jurist

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

5tips

Dina prestationer

Det är dina prestationer och ditt resultat som ska värderas. Visa hur du har lyckats i förhållande till de mål som du och din chef kom överens om i förra årets utvecklingssamtal. Ge konkreta exempel på vad du har gjort bra. Har du fått nya arbetsuppgifter kan det också bli ett plusvärde.

Var förberedd och påläst. Ta reda på lönekriterier och lönepolicy hos

Läs på innan

arbetsgivaren. Ha också koll på löneläget hos din arbetsgivare och vilka förutsättningarna för lönehöjningar det finns. Prata gärna med den fackligt förtroendevalda på arbetsplatsen. Om en sådan inte finns kan du få hjälp från Naturvetarna. Fundera också på om du kan tänka dig att byta högre lön mot fler semesterdagar (bara i privat sektor), kompetensutveckling eller annat om arbetsgivaren har dålig ekonomi.

FULL

KOLL

Hur är löneläget för akademiker med motsvarande utbildning och

tjänst? Lönestatistik hittar du på Saco Lönesök. Kolla lönerna för din tjänst och befattningsnivå inom din bransch. Jämför gärna också med andra närliggande branscher. Kom ihåg att lönestatistik inte är ett facit, utan visar aktuella lönenivåer. Det är dina prestationer och din egen kompetens som ska värderas.

Jämför med andra

4. 5.

inför lönesamtalet

Sätt upp mål

Ta själv initiativet och argumentera för den lön du vill ha. Var tydlig med vilka mål du har för din framtida lön, din kompetensutveckling och din karriärutveckling. Om du inte får den löneutveckling du förväntar dig måste du få en förklaring till det. Sätt upp ett lönemål i dialog med din chef och kom överens om vad du behöver göra för att nå dit. Det kan handla om att ta ett större ansvar eller anta nya utmaningar.

Utvärdera hur det gick. Har du uppnått dina mål? Om inte får du fundera på vad som är viktigt för dig. Kanske det finns annat än en god löneutveckling som betyder mer. Det kan handla om allt från stimulerande arbetsuppgifter och trivsel till geografisk placering. Om du inte får den utveckling som du vill ha kan det finnas anledning att söka sig vidare.

Hur gick det?

TEXT: Palle Liljebäck 22

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

Lönestatistik

Siffran

Det är små löneskillnader mellan kvinnor och män på samma befattningsnivå, med titeln handläggare, anställda inom staten.

Kvinnor: medianlön: 37 000 kronor

för några arbetsområden

39 450 kronor Är medianlönen per månad för alla yrkesverksamma medlemmar i Naturvetarna.

Arbetsmiljö: 43 495 kronor Bank/försäkring: 56 035 kronor Gruv/mineral: 40 800 kronor Hälso- och sjukvård: 35 400 kronor Kemi: 39 600 kronor Lantbruk: 37 800 kronor Life science: 43 500 kronor Miljö/hälsoskydd/naturvård: 37 510 kronor

Läs mer lönestatistik: www.naturvetarna.se/ sacolonesok

Skog: 40 000 kronor

Kristofer Jervinge, chef Påverkan vid Naturvetarna

Medianlön

”Det går åt rätt håll när man jämför löner mellan kvinnor och män på samma befattningsnivå. Vi har inte tagit hänsyn till ålder och erfarenhet, vilket kan förklara en del av skillnaderna. Då kompetens, ansvar och resultat ska ligga till grund för lönesättningen är målet att det inte ska finnas några löneskillnader mellan könen.”

Män: medianlön: 37 900 kronor

t ta es n lö . as 2019 n r r a vet be t u r o k to a N ser LA: K Ä L r n a av e n Lö

da lan om ! s r n äte obe e n k v o kt e n a et r lö f te i slut N A T U R V EkT 23 ikAeR EbN x 3 / 2020 o t in ll u Hå i din

Reportage

Vi spår inte – väder att ta på allvar Snack om väder är bästa sociala smörjmedlet. Men för många naturvetare är vädret på riktigt och är avgörande för skogsbränder, naturguidning, hur vi mår och mycket annat.

TEXT:

Palle Liljebäck, Christina Jägare och Johanna Rösth

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

Pererik vill ha drama i vädret Att spå väder är inte meteorologen Pererik Åbergs melodi. Med avancerade beräkningar och sannolikhetslära tar han fram prognoser som han gör en show av i rutan.

Populär väderpresentatör. ↑

Han rörde om i rutan. När Pererik Åberg gjorde entré i teve testade han lite nya grepp och hade en ambition att förändra väderrapporterna. – Men det gick inte hem i stugorna. Så här efteråt inser jag att det var lite studentikost. Men skam den som ger sig. Han tog hjälp av kollegorna som gav konstruktiv feedback. – Jag skickade ut ett mejl och bad om goda råd. Min önskan var att hamna rätt och utvecklas. PRISAD PRESENTATÖR

Det gjorde han med besked. Bara några år senare fick han pris för sitt sätt att presentera väder. Han tillförde väderspråket en ny dimension efter inspiration från ekonomernas och sportnördarnas värld.

– Jag gillar ord och att skapa variation i sättet att uttrycka mig. Men han är ingen vän av högtryck och vackert väder i mer än några dagar. Sedan vill han ha dramatik och växlingar. – Vår roll är att berätta att något händer, så ett stabilt högtryck är något av helvetet på jorden. Under perioder av torka och lite nederbörd får vi i stället varna för bränder och låga grundvattennivåer. SER FRAM EMOT REGN OCH ÅSKA

Så är läget när vi möts i en skogsdunge utanför SVT-huset på Gärdet den första heta sommardagen i början av juni. En skogsbrand härjar strax söder om Stockholm och elden är ännu inte under kontroll. Det står i skarp kontrast till novembers melankoli med dis och duggregn. Det menar han speglar svenskens kynne och då särskilt hans eget. – Jag vill egentligen vara privat. Att jag blev en offentlig person var inget jag räknade med, utan det kom lite som en överraskning. I dag besväras Pererik inte av uppmärksamheten, utan svarar glatt när några barn tjoar på tv-kändisen. Nu ser han fram emot att regn och åska drar in över helgen.

”Ett stabilt högtryck är något av helvetet på jorden.” Kan du vara säker på det? – Helt säkra kan vi aldrig vara, men prognoserna blir allt bättre, bland annat tack vare den datorkraft som finns i dag, vilket gör att modellerna blir skarpare. Han beskriver prognoser som ett spel med sannolikheter. Därför är ett bra tips att följa flera vädertjänster. – Vi använder både SMHI och ett europeiskt samarbete med vetenskapsmän som har sitt säte i Storbritannien. De gör prognoser för hela jorden och är världsledande. VÄXLANDE MOLNIGHET

Meteorologin har kommit så långt att man kan göra prognoser för lågtryck innan de ens har uppstått. – Däremot är det svårare att förutse vilken bana de tar och hur tidtabellen ser ut. Ju närmare de kommer i tid desto bättre exakthet i prognosen. Som så många andra oroas han över klimatförändringarna och det som följer i spåren. Torka gör att vissa platser blir obrukbara på jorden och invasiva arter av växter och djur tar sig till Sverige. Men väder handlar om närtid.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

Vi spår inte

Årets geolog guidar i ur och skur Emma Rehnström tar oss med på en svindlande resa i tid och rum. Vulkaner, jordbävningar och dinosaurier gör sig bäst i vackert väder, men hon ryggar inte för novemberregn, som har sin charm. Årets geolog är på väg till Bromölla när Naturvetarna ringer och gratulerar. Hon ska leda en digital guidning för medlemmarna i Geoforum Skåne. Hon har med sig en filmare som sänder live. – Coronan innebär inte bara nackdelar. Nu har jag chans att nå en större publik, som annars hade haft svårt att ta sig dit, säger Emma Rehnström. Vädret är perfekt med sol och lagom värme. – Allt blir enklare när det är fint väder, både för mig och besökarna, som då blir fler. Å andra sidan lämpar sig vintern bra för geologi. Då ligger berget naket utan vegetation och man kan se mer. Stenarna får ett annat skimmer när de är våta.

av sina kollegor. Det hade jag inte vågat hoppas på i min vildaste fantasi. Prissumman på 25 000 kronor hamnar på privatkontot och inte in i hennes företag Geologica Consult AB. – Det är förstås ett välkommet tillskott. Flera arrangemang har ställts in under våren, vilket gör att intäkterna har minskat. Priset fick hon för sin förmåga att göra geologin populär för en bredare krets. Hon håller föredrag, guidar och gör utställningar. Ett av hennes projekt är att

GLATT ÖVERRASKAD

Hon har inte helt hämtat sig från den fina överraskningen att bli vald till Årets geolog. – Jag blev rörd över beskedet, det är en stor ära att få den utmärkelsen

N A T U R V E T A R E N 3 / 2020

Emma Rehnström ↑

”Här finns spår av vulkaner och jordbävningar.” skapa en geopark i Skåne inom ramen för UNESCOs geoparker. – Sådana finns i hela världen, men inte i Sverige. Det skulle öka intresset för geologi och dessutom få ut fler i naturen. Vilka är dragplåstren? – Här finns spår av vulkaner och jordbävningar, liksom dinosaurier i fossilen. Skåneleden går rätt igenom, där geoparken kan bli ett besöksmål för vandrare och cyklister, säger Emma entusiastiskt. Vulkanerna ha inte så många år på nacken med geologiska mått mätt, bara runt - för mig svindlande - 50 miljoner år sedan. Hon står på flera ben i sitt företag och har en stor bredd i sin uppdragsportfölj. Fältbesiktningar och prospektering ryms bland annat där.

Reportage

– Jag gör mikroskopiska analyser av bergarter som ska bli ballast. Det är grus och kross som utgör grunden för våra vägar och annan infrastruktur.

GEOLOGI SOM BERÖR

Den disputerade geologen gillar tanken att kunskap om geologi har en vardaglig betydelse, som berör alla. – Om det måste vi berätta för

en större publik för att öka intresset kring ämnet geologi. Det har Emma bevisligen lyckats med - det tycker i alla fall kollegorna.

”Prästens badkar” är en unik sandvulkanisk formation i en 540 miljoner år gammal sandsten.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

Reportage

Så påverkar vädret vår hälsa Hjärtklappning, huvudvärk och ont i lederna. Påverkar vädret hur vi mår eller är det en myt? Anna Oudin är epidemiolog och statistiker på Umeå universitet. Hon forskar bland annat om hur temperatur påverkar hälsan. – Visst påverkar vädret vår hälsa. För att mäta detta tittar man ofta på dödligheten vid olika temperaturer. För varje befolkning finns en optimal temperatur då dödligheten är som lägst, så kallad Minimum Mortality Temperature. Den varierar beroende på hur nordligt eller sydligt befolkningen bor. I Sverige är dygnsmedeltemperaturen cirka 20 grader optimal för vår hälsa, men det kan variera eftersom vi bor i ett avlångt land, säger Anna Oudin. Att dödligheten ökar vid höga

N A T U R V E T A R E N 3 / 2020

temperaturer har varit känt länge, men det är först på senare år som det visats i vetenskapliga studier. – Ju mer temperaturen avviker från den optimala temperaturen för befolkningen, desto fler kommer att dö under de aktuella dagarna. Vid exempelvis värmebölja drar kurvan över antal döda iväg. Men även vid kallare temperaturer ökar dödligheten. Vad händer i kroppen när temperaturen blir mer extrem? – Kroppen måste jobba hårdare för att reglera sin temperatur. Det blir en påfrestning på organen för framförallt äldre och svaga med andra bakomliggande problem, till exempel hjärt- och kärlsjuka. Men det är inte bara kroppen som tar stryk av extrema temperaturer. Det finns även rön som tyder på att det påverkar psykisk hälsa. – Vi har funnit samband mellan temperatur och antal besök till psykiatriakuten i Göteborg i en studie vi genomför just nu. Vi undersöker vilka diagnoser det hand-

lar om, men det vi vet är att många med ångestsjukdomar tycker att hög värme är jobbigt. Vad det beror på vet man ännu inte. Anna Oudin ↑ Det finns även tecken på att demens förvärras vid höga temperaturer, berättar Anna. Varför vet vi inte mer om hur psykisk hälsa påverkas? – Detta är ett relativt nytt forskningsområde så det finns fortfarande mycket som inte är klarlagt. Kanske beror det på att vi inte haft tillräckliga statistiska metoder tidigare. Vilket är ditt favoritväder? – Min forskning har inte påverkat mina personliga preferenser, jag gillar värme. Fast sommaren 2018 när det var värmebölja och jag var höggravid kunde jag verkligen känna ansträngningen på kroppen, det var inte trevligt.

Vi spår inte

För Erik finns inget dåligt väder Växlande sol och regn står på jägmästaren och skogsägaren Erik Petrés önskelista. Då mår naturen bättre – och skogen växer så det knakar. Bra för klimatet och bra för Sveriges exportintäkter, menar Naturvetarnas ordförande. Att se hur skogen växer och hur man genom att välja trädslag påverkar kommande skog – det tycker Erik är kul. Tillsammans med sin fru skapar han grunden för kommande skogar på deras mark. I somras röjde de ett litet Erik Petré ↑ lövbestånd med ovanligt stort inslag av rönn. Rönn är något som älgen brukar äta upp – men inte här, varför vet ingen. Att röja i skogen liknar han vid att gallra rädisor. Vad önskar du för sommarväder? – Jag vill ha omväxlande väder, även om regnet gärna får komma nattetid. Bor man som vi gör tittar man alltid både på Yr och SMHI och även hur det ser ut i verkligheten när man vaknar. Vi är nära naturen! Exempelvis så köper vi fågelmat för kanske 15 000 sek per år och har satt upp närmare 35 fågelholkar i trädgården och i hagen bakom huset.

Vilket sommarväder är optimalt för det svenska skogsbruket? – Skogen är precis som resten av naturen – olika extremväder skadar på olika sätt. Skogen växer bäst om det är lagom varmt och regnar regelbundet. Något som skadar träden är till exempel tidiga varma vårar med sena och kalla frostnätter. Hur viktigt är vintervädret? – Vädret är viktigt under våren när

träden vaknar till liv, och fram till hösten när de slutar att växa och invintrar. Men vädret under vintern spelar ingen större roll. Det var många frostnätter i maj. Hur påverkades din skog av det? – Frostnätterna i maj påverkade mest det som planterats de senaste åren, vilket vi inte har gjort. Frosten ligger normalt rätt lågt i terrängen så på några meter höjd är det sällan frost varför det egentligen bara är plantor och ungskog som skadas av frostnätter. Älgbetning, finns det någon koppling till vädret? – Den gångna vintern med lite snö

Älgen brukar gilla rönn, men det gäller inte på Erik Petréns skogsägor.↑

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

Vi spår inte

Forts. Erik Petré

gjorde att tallarna betades i betydligt mindre utsträckning än vad älgarna normalt gör. Vilket väder gillar granbarkborren? – Om det blir en lång, varm och torr sommar så blir det stora skador av granbarkborren. Den enskilde skogsägaren kan inte göra mer än att se till att man på sig egen mark tar bort vindfälle och angripna träd. Om grannen missköter sig kan det kosta mig 100 000 tals kronor. Är vi bättre rustade mot skogsbränder nu? – Sedan i våras har Sverige två flygplan för vattenbombning. De ska tillsammans med några andra plan kunna nyttjas av alla inom EU. Vilket är ditt bästa väderminne? – Det är nog när ena dottern och jag skidade i trakterna av Funäsdalen. På kvällen satt vi utanför tältet och njöt av en fantastiskt vacker kväll. Under natten snöade och blåste det rejält och vi trodde att vi skulle bli tvungna att stanna kvar i tältet nästa dag. Men på morgonen när vi kröp ur tältet så var det åter sol och molnfritt. Ett par decimeter snö hade kommit och vi fick leta länge efter en av skidorna. Har du någon favorit bland alla väder-appar? – Det som irriterar mig är om meteorologer säger ”imorgon kommer det 15-20 millimeter regn” och sedan säger att ”vädret blev bättre” om det knappt blev något regn. Lever man nära naturen som vi gör så behövs både regn och sol. Finns det bra och dåligt väder? Eller är det bara kläderna det hänger på? – Vet faktiskt inte – för jag har nog aldrig varit med om dåligt väder.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

Eva mäter väder för bättre prognoser Sverige har en unik serie av vädermätningar. Data från 1756 finns väl bevarade i SMHI:s arkiv. Observatoriekullen i Stockholm toppar, men Bjuröklubb, Hoburg och Abisko är inte långt efter. När man pratar väder kan man inte gå runt SMHI. Det är bland annat därifrån meteorologerna på tv hämtar väderdata som utgör grunden för prognoser. Många har också deras app som favorit. Vid sidan av datorer som gör modeller utifrån gigantiska datamängder pågår ett viktigt arbete lite i det fördolda. I Sverige finns det 520 klimatstationer, där nederbörd och temperatur mäts manuellt två gånger per dygn. – Dessa personer gör ett ovärderligt arbete och är något av trotjänare. För ett symboliskt arvode utför de Eva Strandberg ↑ sitt uppdrag i ur och skur, säger Eva Strandberg, som håller i trådarna för meteorologiska mätningar på SMHI.

UNIK I VÄRLDEN

Så har det fungerat ända sedan 1756 på Observatoriekullen i Stockholm. – Den mätserien är unik i världen, både sett till längd och kvalitet, och har fått pris. Andra stationer som kan luta sig mot historiskt långa mätserier är Bjuröklubb och Hoburg. Det finns också 138 automatiska väderstationer i landet, där även vindstyrka, lufttryck, luftfuktighet och annat mäts. Men har de långa mätserierna något värde i dag? – Ja, de är ett oersättligt arv och utgör ett viktigt statistiskt underlag. De har vi nytta av när vi gör prognoser, liksom i arbetet med våra klimatmodeller. Ju mer data vi har bakåt i tiden desto lättare att se mönster i vädret. Vädret 30 år tillbaka i tiden utgör det som kallas för normalväder och är referensramen. – Den ger inte hela sanningen. Om den perioden sträcks

Reportage

ut till 100 år fångar den upp extremer, toppar och dalar, som är ovanliga, säger Eva.

ett adrenalinpåslag. Privat gillar jag gnistrande skare, några minusgrader och klart väder.

Har inte extremväder blivit vanligare? – Ja, det stämmer. Långvarig torka och bränder, som vi upplevde sommaren 2018, lär vi få se oftare. Detsamma gäller översvämningar. Vargavintrarnas tid är inte förbi, men de kommer att inträffa mer sällan.

Ditt bästa väderminne? – En gång när vi var hos mormor och morfar på Bornholm och det hade kommit massor av snö. Senare förstod jag att det var en lokal snökanon. Vi undrade oroligt om det skulle gå att flyga från Skurup. Inga problem för där hade inte en snöflinga fallit, säger meteorologen. Under sina 17 år på SMHI har

STIGANDE TEMPERATURER

FOTO: S M H I, U LF C H R I STE N S E N

Tack vare de långa mätserierna kan man se att temperaturen stiger i Sverige. Det bekräftas av FN:s klimatSMHIs mätstation Observatoriekullen ligger vid Observatoriemuséet i Stockholm. panel IPCC, som har visat att temperaturen på jordklotet steg med 0,8 grader under åren 1880-2012. Mycket av de mätningar som SMHI gör används i forskningen, i allt från klimatmodeller och luftföroreningar, som marknära ozon, till värmeböljor i urbana miljöer.

hon haft lite olika roller. Under en period var hon gruppchef och senare enhetschef. – Jag inspireras av att få människor att utvecklas och göra sitt bästa. Ledningen uppmuntrar oss runt 650 anställda att gå vidare i karriären inom myndigheten. Eva Strandberg drivs av att göra en insats för en bättre värld. – I det ligger att leverera bra beslutsunderlag till både forskningen och dagliga väderprognoser.

Vilket väder gillar du själv? – På jobbet går jag igång på stormar, blixtar och dunder, som ger

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

Mitt jobb

Blott Sverige svenska äpplen har En balanserad mix mellan sötma och syra utmärker det svenska äpplet. Trenden med närodlat gör också att äppelodlingen går bra på Österlen, enligt Henrik Stridh, vd för Äppelriket. Lastbilarna åker i skytteltrafik mellan odlarna på

Österlen och lagret i Kivik. Här fylls det på med äpplen i snabb takt för att kunna förse svenskarna med frukt under hela året. Men är inte äpplen en färskvara? – Visst är det så, men i vårt lufttäta lager pumpar vi in kvävgas och sänker syrehalten. Ett kolfilter drar ut koldioxid när halterna överstiger en viss nivå. Det i kombination med en temperatur på 2-3 grader C hämmar mognaden, säger Henrik Stridh. Så här finns inga skrumpna äpplen? – Nej, sena sorter som Gloster och Elise håller god kvalitet ända fram till sommaren. Och det bästa av allt, vi behöver inte använda några kemiska preparat. Det gör man till exempel i Holland, där äpplena doppas i en fungicid, ett svampdödande medel innan de lagras. De flesta importerade äpplen har också

” Efterbehandling av frukt är förbjuden i Sverige.” behandlats med ett medel som hämmar det naturliga mognadshormonet acetylen. Vissa vaxas också. – Efterbehandling av frukt är förbjuden i Sverige. Samma krav borde ställas på importerad frukt så att villkoren blir jämförbara, säger han övertygande. FROSTIGT ÅR

Sedan sju år tillbaka är Henrik vd för Äppelriket, en odlarförening med 65 företagare, som han har

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

full koll på. Han vet vilka sorter de odlar och vilka fält som brukar drabbas av frost. – 2020 liknar inget annat år. Jag har aldrig upplevt en vår med så mycket frostskador. Det har ställt till det för odlarna, som får en lite lägre skörd än normalt. I mitten av september ser det ändå rätt ljust ut. Skördevädret är perfekt med soliga dagar efter en varm augusti. – Nu finns det en oro för klimatförändringarna, som gör att växtligheten luras att starta allt tidigare på våren. – Det räcker med några frostnätter för att skada knopparna och blommorna. HÅLLBAR ODLING

Men det finns metoder som kan rädda skörden. Med hjälp av en kamin på hjul kan värme och rök tillföras, där röken lägger som ett lock över träden så att värmen stannar kvar. – I dag är de bara en odlare som har den tekniken, men jag tror att fler kommer att skaffa den. Som odlare är det svårt att bara titta på när äppelträden skadas. Man vill kunna göra något. Svenska äpplen har fått en skjuts på senare tid. Närodlat och behovsanpassad användning av kemikalier går hem hos svenskarna. De frukterna märks med Svenskt sigill. En del odlingar är KRAV-certifierade. – Jag tror att de märkningarna kommer att närma sig varandra, där man tar det bästa från båda och pratar om hållbar odling. När till exempel bladlöss ska bekämpas använder de konventionella odlarna ett specifikt kemiskt medel som bara slår mot bladlössen. KRAV-odlarna har ett bredverkande insektsmedel, som är baserat på rapsolja. – Det är inte helt givet vad som är mest hållbart, säger Henrik. TEXT: Palle Liljebäck

TRÄDGÅRDSINGENJÖR Henrik Stridh, vd för Äppelriket. Utbildning: Trädgårdsingenjör plus kurser i hortikultur och ekonomi.

Lagerbyggnad

Skärmflygning

I utkanten av Kivik ligger det stora lagret som rymmer 9 000 ton frukt. 90 procent är äpplen, och resten päron och plommon, som utgör en marginell del. Det lufttäta och kylda lagret gör att man kan förse alla som bor i Sverige med frukt året runt.

När vindarna är rätt beger sig Henrik till Kåseberga och flyger skärm. Känslan av frihet är total. Mer jordnära är gården utanför Ystad, där familjen föder upp lamm och driver en plantskola i den mindre skalan. Barnens intresse för friluftsliv gör att han är ordförande i Friluftsfrämjandets lokalförening och även leder mer operativt.

Frida Rönnbärsmal

Är en av alla äppelsorter som odlas på Österlen. Aroma, Santana, Rubinstar och Elise är andra populära sorter med lite olika egenskaper och smak. Nya sorter tas fram på Balsgård, SLU, utanför Kristianstad.

En skadegörare som har ställt till problem i år. Normalt lägger rönnbärsmalen ägg i rönnbär men frosten tog den. I brist på rönnbär valde malen att lägga äggen i äppelkart, som inte är en optimal plats eftersom malen inte kan reproducera sig där, men som skadar äppelträdet.

Medarbetare Marknad

Äppelodlare

Var fjärde äpple som säljs i Sverige är odlat här hemma. Av dessa har Äppelriket 65 procent av marknaden. Att analysera och följa utvecklingen på marknaden, där tillgång och efterfrågan styr handeln, fascinerar Henrik. Det finns potential att öka äppelodlingen på Österlen.

65 företagare på Österlen står han i kontakt med. Att ha goda relationer med dem är viktigt. Den totala arealen ökar något, men trenden är att antalet odlare minskar. Odlingen är arbetsintensiv och kräver stora investeringar, men för den som lyckas leverera en bra produkt är det en god affär. Runt tio hektar behövs för att företaget ska gå runt, de flesta är större än så.

Ärlighet och raka besked är honnörsord i relationen med de 35 medarbetarna under högsäsongen september till maj. Knappt hälften är anställda året runt. Uppdraget är att hålla ihop skutan som han själv uttrycker det. Samtidigt är han något av allt i allo.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

På nytt jobb

”Kemi är som att lösa mysterier” Vad lockade med tjänsten?

Analytisk kemi är lika spännande som att lösa ett mysterium, tycker Moa Mård. På nya jobbet som laboratorieingenjör på Astra Zenecas Quality Controll laboratorium får hon utlopp för sin passion för kemi.

– Jag har hört mycket positivt om Astra Zeneca från personer som jobbat där tidigare. Och så gillar jag att vara på ett stort företag med mycket möjligheter att utvecklas i framtiden.

Vad gjorde du innan? – Jag har läst kemiteknik på KTH i Stockholm och jobbade tidigare som laboratorieingenjör på Paximer där jag utvecklade flamskyddsmedel för plaster och gjorde miljöanalyser.

Vad gör du på jobbet? – Jag jobbar med att kvalitetssäkra injektions- och inhalationsläkemedel innan det kommer ut på marknaden. Vi kontrollerar att allt gått rätt till under tillverkningsprocessen och har rätt kvalitet. Till exempel måste läkemedel som injiceras innehålla rätt mängd aktiv substans och inhalationsvätska ska ha rätt partikelstorlek. Jag arbetar mest i laboratoriet och det trivs jag med, jag gillar ju kemi.

Varför är ditt jobb så kul? – Jag tycker det är intressant med läkemedel och analytisk kemi. Att

Varför passar du för jobbet? – Jag har rätt utbildning och erfarenhet som laboratorieingenjör. Sen tar jag ansvar, arbetar effektivt och får saker klart i tid.

Moa Mård har läst kemiteknik på KTH. ↑

ta reda på något man inte vet om en lösning eller ett material är lite som ett mysterium man ska lösa.

Varför blev du medlem i Naturvetarna? – Jag känner mig både som naturvetare och ingenjör, men jag lyssnade på Naturvetarpodden och blev intresserad av er den vägen. Johanna Rösth

På nytt jobb Ardea Beverskog Nytt jobb: Mikrobiolog på Galderma i Uppsala. Utbildning: Masterexamen i infektionsbiologi, Uppsala universitet.

Aiko Nakano Hylander Nytt jobb: Forskningshandläggare på Energimyndigheten Tidigare jobb: Projektledare/Informationsspecialist på Skolforskningsinstitutet Utbildning: Markbiologi och -kemi samt informationsvetenskap

Har du också nytt jobb? Här lyfter vi naturvetare som tagit ett nytt steg i karriären. Tipsa redaktion@naturvetarna.se

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

FRÅGA EXPERTEN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

1. Har jag rätt till lönesamtal?

2. Varför dröjer mitt lönesamtal?

Jag har arbetat i ett och ett halvt år hos min arbetsgivare, men har vare sig haft lönesamtal eller lönehöjning. Jag har påtalat det för chefen, men får inga besked. Vad jag vet har man rätt till löneökning en gång per år. Till saken hör att företaget inte har kollektivavtal.

Jag arbetar i en region och omfattas av kollektivavtal. Pandemin har gjort att mycket inte är som vanligt i år. Nu är jag tillbaka från semestern och kom på att jag inte har haft lönesamtal. Kan det bero på att förhandlingarna har flyttats fram till hösten?

Svar: Man har inte rätt till lönesamtal

Svar: Det stämmer att de centra-

eller lönerevision enligt lag. Det regleras i kollektivavtalet. Eftersom din arbetsgivare inte har kollektivavtal finns det ingen skyldighet att hålla lönesamtal med sina anställda och inte heller ha en lönerevision. Däremot finns det inget som hindrar eller förbjuder dig att boka ett möte med din chef och diskutera frågan om löneökning. En klok arbetsgivare tar din fråga på allvar och låter dig ha ett lönesamtal. En lösning är att få inskrivet i anställningsavtalet att du har rätt till lönerevision varje år. Nekar de dig revision av din lön så får du fundera på om du vill stanna kvar på arbetsplatsen eller se dig om efter ett annat arbete. Använd gärna vårt karriärstöd till det. Ta också reda på om din arbetsgivare betalar in pengar till din tjänstepension, olika försäkringar och annat som ingår i kollektivavtalet.

”En klok arbetsgivare tar din fråga på allvar och låter dig ha ett lönesamtal.”

Madeleine Warghusen förhandlingschef, Naturvetarna

la förhandlingarna är framflyttade till hösten. På en del arbetsplatser hade man inte kommit igång med lönesamtalen och löneprocessen då Covid-19 pandemin slog till. Naturvetarna gick med på att pausa löneprocessen till hösten, bland annat för att cheferna inte kunde frigöra tid för lönesamtal. Pandemin krävde andra prioriteringar. Men så är det inte överallt. Många arbetsplatser hann med hela processen innan pandemin. Har du inte haft lönesamtal tar du kontakt med din lokala företrädare och tar reda på hur det ligger till på din arbetsplats. Du kan också kontakta Naturvetarna om det inte finns lokala företrädare på din arbetsplats.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

Vindkraft byggs

i trä

Vindkraft är hett! Samtidigt finns nackdelar med höga vindkraftstorn, som att torn i stål eller betong har påverkan på klimatet. Detta ska man ändra på genom att bygga nya torn i trä. TEXT:

Joakim Rådström

N AT U RV E TA R E N

FOTON:

3 / 2020

MODVION

Vetenskap

Ett nytt, 30 meter högt landmärke har rests på Björkö i Göteborgs skärgård. Som del av ett nytt forskningsprojekt har Göteborgsföretaget Modvion ställt upp ett vindkraftstorn för användning inom forskning vid Chalmers tekniska högskola. Men det handlar inte om vilket torn som helst, utan ett i trä. Ola Carlson är föreståndare för Chalmersbaserade Svenskt Vindkraftstekniskt Centrum och biträdande professor i förnybar elkraftproduktion vid Chalmers. – Det har funnits vindkraftverk i trä, till exempel i Tyskland, så det är ingen blixt från klar himmel. Men det sätt som Modvion har gjort det på är unikt, säger Ola, som också är medlem i Energimyndighetens strategiska Ola Carlson ↑ råd för vindkraft. För att testa den nya tekniken ville företaget sätta upp en första prototyp, en pilotanläggning. Chalmers å sin sida ville gärna ha ett vindkraftstorn som man kunde forska på även inom andra projekt. Att tornet är konstruerat i samma stad som högskolan tycker Ola är en trevlig bieffekt. LIMMAS PÅ PLATS

En av de unika aspekterna med Modvions vindkraftstorn är att de är

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

ån ägget leds över sensorytan och påverkar sensorsignalen. ↑

Vetenskap

På väg mot hållbar energiproduktion. Framöver kommer ytterligare tio torn att sättas upp.

modulära, det vill säga att de kan fraktas i delar till uppställningsplatsen och limmas ihop där. – Då kan man göra torn med större basdiameter. Idag kan man inte köra torn som är bredare än fyra meter i diameter under våra motorvägsbroar. Ett alternativ har varit att skeppa torndelarna på fartyg så långt det har gått, och sedan frakta dem på småvägar utan höjdbegränsningar. – Och så kan ju trä limmas ihop, medan stål måste svetsas ihop, på olika svårtillgängliga platser i naturen. Dessutom kan det behövas tusentals bultar, som måste dras med rätt moment, smörjas och så vidare. Det slipper vi nu. Korrekt bultdragning är, enligt Ola Carlson, en hel vetenskap i sig. Felaktiga dragningar orsakade till exempel att ett vindkraftverk i Småland rasade för några år sedan, lyckligtvis utan att någon människa kom till skada. STARKARE ÄN VÄNTAT

Ännu så länge har det nya trätornet inte funnits på plats så länge, varför det inte finns så många forskningsresultat. Tornet har dock testats för hållbarhet och motståndskraft vid dragning med vajer. – När man dimensionerar vindkraftverk blir det en belastning från vinden som är olika stor. Då ska vindkraftverket böja sig kanske en decimeter eller två, och då bör det bete sig likadant om man drar i det med en vajer. Testerna har hittills visat att tornet varit dimensionerat närmast i överkant i förhållande till kravspeci-

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

fikationen, det vill säga det har varit starkare än förväntat. Att man väljer att bygga vindkraftstorn i trä är rationellt framför allt ur klimatsynpunkt. Träd tar upp koldioxid när de växer, så vindkraftstorn av trä blir en form av koldioxidsänka eftersom de ska stå i åtminstone 25 år. Om man istället eldat upp träet det så hade det kommit tillbaka till atmosfären direkt. – Laminerat trä är starkare än stål vid samma vikt. Genom att bygga i moduler kan vindkraftverken på samma gång bli högre och billigare. Samtidigt minskas koldioxidutsläppen rejält, sammanfattar Otto Lundman, vd Modvion AB.

RESA MED VINDENS FART

Modvion tillverkar dock bara torn till vindkraftverken, medan exempelvis propellerbladen är i kompositmaterial. Anledningen är att bladen ska göras starka och lätta, men nackdelen är förstås att de därmed inte bidrar till klimatnyttan. Att turbinblad till vindkraftverk normalt sett inte tillverkas i trä beror bland annat på att de behöver vara extremt slitstarka mot de vindar som råder runt dagens långt över hundra meter höga vindkraftstorn. Bladen är normalt också mycket långa, vilket för med sig ytterligare krav. – Bladen är mer optimerade för dynamiken och ska tåla påfrest-

”Vindkraftstornen blir en form av koldioxidsänka” ningar på ett helt annat sätt. Dessutom, medan tornen kan göras modulära är det svårare att göra samma sak med bladen, som bör vara hela, förklarar Mattias Wondollek, projektledare vid Energiforsk. Tornbyggande i trä är högsta mode, och Modvions resa går med vindens fart. Tidigare i somras beviljades företaget 69 miljoner kronor i finansiering från EU-programmet EIC Accelerator, som är en del av Europeiska innovationsrådets pilotprogram för banbrytande innovationer. 26 miljoner kronor utgörs av Mattias Wondollek ↑ bidrag och 43 miljoner av kapitalinvesteringar som garanteras av Europeiska investeringsbanken, EIB.

tential som finns för vindkraftstorn i trä. Tack vare detta kan vi nu utveckla företaget i ännu snabbare takt, säger Otto Lundman. Ett ytterligare projekt på gång från Modvion är att bygga ett hundrameterstorn i trä, som Varberg Energi ska köpa och utrusta med ett 2 MW-vindkraftverk. Dessutom har Modvion skrivit under avsiktsförklaringar med Rabbalshede Kraft om tio torn om minst 150 meter höjd. Chalmers forskningsprojekt med Modvion, som enbart gäller själva trätornet, pågår i två och ett halvt år till. Under denna period kommer forskarna bland annat att titta på hur tornet, med dess organiska materialuppbyggnad, förändrar sig med tiden och belastningen.

Startupföretag som bygger i trä Modvion är ett startup-företag baserat i Göteborg, som utvecklar olika konstruktioner i laminerat trä för tuffa förhållanden. Syftet är bland annat att ersätta material som skapar större utsläpp och klimatpåverkan, som stål och betong. I nuläget satsar Modvion framför allt på vindkraftstorn av trä, som byggs på plats genom hoplimning av flera moduler. Modvion är ett portföljbolag till inkubatorn Chalmers Ventures, och uppbär delfinansiering från Energimyndigheten, Västra Götalandsregionen samt EU-programmet Horizon 2020. KÄLLOR: MODVION

EU-STÖD I RYGGEN

Stödmedlen ska nu Modvion använda till att bygga sitt första kommersiella trätorn. Nästa steg för företaget är att göra en fabrik för moduler som monteras ihop på plats. Hittills har annars mycket av tillverkningen skett förhållandevis manuellt, men framöver behöver den rationaliseras och automatiseras. – Vi är mycket glada för EU-stödet, som är ett kvitto på vilken enorm poVindkraftstorn som vi inte är vana att se dem - i trä, tillverkade som moduler i snickerifabrik. →

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

Livstecken på Venus Kanske den eviga frågan är på väg att få svar. Finns det liv på Venus, som ju ligger granne med jorden? En bit närmare en lösning på gåtan kan forskare ha kommit. Med två olika teleskop har de funnit tecken på liv. Det är gasen fosfin som ger förhoppningar om liv. Här hemma finns det bakterier som producerar den gasen. Men knappast på den flera hundra grader varma ytan, utan svävande i gasmoln omkring fem mil ovanför Venus yta. – Det är en intressant upptäckt. Det troligaste är att fosfin kommer från någon slags kemisk process som vi inte känner till än, säger astronomen Alexis Brandeker vid Stockholms universitet till Vetenskapsradion.

Granen på väg bort Granbarkborren är ett gissel, inte bara i det svenska skogsbruket. I västra Kanada har närapå hälften av alla träd som skulle säljas som timmer dött. Ännu värre är läget i Centraleuropa där granen är på väg att försvinna helt. I Tyskland räknar experterna med att gran bara kommer att finnas på nivåer högre än 800 meter över havet inom tio år.

Klimatförändringarna hotar också granen i Sverige. Insatser pågår för att försöka stoppa den förhatliga baggen. I budgetpropositionen för 2021 finns det med satsningar för att bekämpa skogsskadorna.

Myter om mat och övervikt Kost och hälsa berör oss alla. Vem vill inte ha den perfekta kroppen och knoppen som får oss att må bättre. Det är säkert ett skäl till att det finns många myter om kost, motion och dieter. En klassiker är ”Börja träna om du snabbt vill gå ner i vikt”. Sanningen är att det är mer effektivt att förändra kosten. En annan myt är: ”Det är bättre att dricka vanlig läsk än osötad eftersom sötningsmedel är

skadliga för hälsan.” Forskare tror att läsk är en förklaring till den globala fetmaepidemin. Drycker med sötningsmedel har inte samma negativa effekter, enligt Vetenskap svt.

Matsvinn en källa till havens övergödning Inte undra på att Östersjön är övergödd. Mer än hälften av allt kväve och fosfor som tillförs som gödsel till jordbruket rinner ut till sjöar, vattendrag och hav. Rapporten från WWF pekar särskilt ut matsvinn, avloppsvatten, slakteriavfall och jordbruksrester som miljöbovar. De skulle i stället kunna göra nytta i jordbruket, vilket LRF, Lantmännen, Jordbruksverket och WWF har tagit fasta i ett nytt projekt som ska rädda Östersjön. Det internationella nätverket heter Baltic Stewardship Initiative. TEXTER: Palle Liljebäck

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

Vetenskap

FRÅGA EN NATURVETARE Experter inom naturvetenskap svarar på frågor från medlemmarna. Mejla redaktion@naturvetarna.se om du också vill ha svar på en fråga!

Varför kom inte svalorna i år? Varje sommar har vi haft besök av svalor som har byggt bo i vår lada på landet. Men i år uteblev de. Nu undrar vi varför och om de kan tänkas komma tillbaka nästa sommar? Våren var väldigt kall och många fågelarter som övervintrar söder om Europa, så som svalorna gör, kom därför sent och i mycket lägre utsträckning, eller inte alls. Till exempel så hördes endast en individ av näk-

tergalen, som i vanliga fall är relativt vanlig i Västerbotten. Detta beror troligen inte på någon stor nedgång av populationen, utan mellanårsvariationer i klimat, med en kall vår och sen sommar. Det i sin tur påverkade insektsmängden och därmed insektsätande fågelarter som övervintrar söder om Europa. Micael Jonsson, universitetslektor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet

Ska kranen stå öppen? Är det sant att man ibland ska låta vattnet rinna i kranarna, gärna med varmvatten, för att undvika proppar i det kommunala avloppssystemet? Nej. Det kommunala avloppsledningsnätet är designat så att det är självrensande vid normalt flöde. Att låta kranen stå på och rinna har ingen effekt. Fett i mindre mängder i hushåll som uppstår vid diskning klarar ledningsnätet. Bäst hanteras fett från till exempel en stekpanna genom att ta hushållspapper och torka upp det. Pappret ska slängas i påsen för restavfall och blir fjärrvärme. Fett i större mängder i ett vanligt hushåll häller man på flaska och lämnar in på en återvinningsstation. Fettet tas då om hand och återvinns till bland annat biogas. Det kommunala avloppsledningsnätet är försett med fettavskiljare för restauranger som släpper ut mer fett än ett vanligt hushåll. Vid stopp i ledningsnätet spolas det rent med med vatten under högt tryck. Fastighetsägare ansvarar för ledningarna fram till den kommunala förbindelsepunkten. Vid stopp bör en rörmokare anlitas. Kenth Olsson, enhetschef, Stockholm Vatten och Avfall

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

: t e d r a k n u f å as S etarn

Hitåt ... eller ditåt

urv t a N ka Påver amåt väg fr

ågor. issa fr river v mar. d a n r a m turvet n er medle för Na å ra var uppdrag fr : d n u an ete et i kan m fått d ts arb Ibland r att vi har a förbunde ä k r t Svare an du påve rk Så hä

Delta som ombud på kongressen. Då kan du rösta

för eller emot förslag från medlemmar och förbundsstyrelsen på vilka frågor förbundet ska driva. Du är också med och väljer ledamöter till förbundsstyrelsen för kommande kongressperiod. Inför kongressen bjuder Naturvetarna in alla medlemmar att nominera andra eller sig själva som ombud. Sedan hålls ett val. 55 ombud väljs, varav 5 studerandemedlemmar som utses av Naturvetarnas studentråd.

Ta kontakt med Naturvetarnas förbundsstyrelse. Förbundsstyrelsen vill gärna ta del av vilka frågor som är viktiga för dig som medlem i Naturvetarna. Mejladress till vår förbundsordförande Erik Petré, erik.petre@naturvetarna.se

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

Engagera dig

arbetsplats.

fackligt på din h några kollening kan du oc

n före gor Finns det inge ed och driva frå kan du vara m gor bilda en. Då ats. på er arbetspl på Folksom är viktiga -S-föreningen co Sa är l pe drev Ett exem ikt sr ng gå eten som fram e resor. hälsomyndigh ar ön gr r fö y resepolic frågan om en

Skicka in en motion! Ge oss förslag på vad du tycker förbundet ska driva. kongress@naturvetarna.se

Engagera dig i en professionsförening. Professionsföreningarna driver frågor som är mer specifika och viktiga för professionen. När det behövs samarbetar de med Naturvetarnas kansli och utredare. Ett exempel är vårt arbete kring inspektörernas och djursjukskötarnas arbetssituation som vi bedrivit i nära samarbete med DIRF, Hälsa och miljö, samt Djursjukskötarnas Riksförbund. Det har resulterat i uppmärksammade rapporter och inslag i media. Vill du starta en förening? fortroendevald@naturvetarna.se

Skicka in en motion till nästa kongress hösten 2021. Med en motion kan du direkt ge förslag på vad du tycker förbundet ska driva för fråga och argumentera för varför. Medlemmarna tar sedan ställning till förslaget på kongressen. Ett exempel är en motion från 2012 om att förbundet ska påverka systemet för gruppering av arbetsuppgifter inom kommuner och regioner (AID). Naturvetarna arbetade strategiskt med frågan i sex år och det resulterade i att det blev reviderat 2018.

ska rbundet frågor fö dlem kan man a k il V . p e r kunska n som m an upplever ssen, me d er av e Dela me slutade på kongre ag och fakta om ml belysta. be derl n vä driva är orter, un va fråga om rapp i kan dri v ss o tt a a s å p s ti t, sat någo att vi mis

rna! ä g s s kta o Kontt@anaturvetarna.se k konta

TEXT:

N A T U R Rösth V E T A Roch E N Kristofer 3 / 2020 43 Johanna Jervinge

”Voffor gör di på detta viset?” Genom att vara medveten om sina egna och andras behov är det lättare att mötas. För chefen handlar det om att skapa engagemang och få medarbetarna motiverade. Har du funderat på varför du gör

som du gör? Och inte bara du, utan även varför dina medarbetare beter sig som de gör. Svaret ligger i våra olika behov, enligt Desirée Rova, beteendevetare och grundare till företaget MyNeed. – Genom att vara medveten om sina egna och andras psykologiska behov har vi lättare att förstå varandra. För mig har det inneburit att jag inte längre retar mig på andra människor eftersom de har andra behov än jag, säger Desirée.

”Vårt fokus ligger på att hitta den inre motivationen.”

MÅNGFALD FÖDER IDÉER

HITTA MOTIVATION

När hon förstår andra människors behov har hon lättare att fördra olika beteenden. De insikterna har chefen nytta av i sitt ledarskap, inte minst när det gäller att skapa engagemang. Bristande engagemang är ett av de största hindren för utveckling i arbetslivet. – När vi frågar chefer i näringslivet hur de gör för att skapa engagemang hos medarbetarna sva-

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

motivationen är att ta reda på individens behov. – En medarbetare som drivs av samhörighet och att jobba tillsammans med andra kan uppfattas som lat om den personen inte får sitt behov tillgodosett. Om chefen har koll på det så kan arbetet organiseras på annat sätt eller medarbetaren får arbetsuppgifter med sociala interaktioner.

Desirée Rova ↑

rar cheferna lite svävande: medarbetarsamtal, lön och bonusar. Vårt fokus ligger på att hitta den inre motivationen, som inte bygger på belöningar. Verktyget för att hitta den inre

Att vi är olika och har olika drivkrafter är viktigt att ta hänsyn till när arbetsgrupper, som ledningsgrupper formeras. – Visst kan det vara bekvämt när alla tänker lika och är överens, men det leder inte framåt och föder inga innovationer. Därför är det så viktigt att bygga grupper med personer, som inte bara har olika kompetens, utan också olika behov. Fler kvinnor och yngre i en ledningsgrupp menar hon ger fler per-

Ledarskap

Våra psykologiska behov Nyckeln är mångfald. En grupp vinner på att ha personer med olika behov.

MyNeeds theory springer ur Self determination-theory

1. Samhörighet. Viktigt att hålla ihop gruppen och känna gemenskap. Är förknippat med förmåga att uppfatta stämningar och läsa mellan raderna.

2. Utveckling. För att komma framåt sätter man upp mål för det mesta i livet. Mycket tid och pengar läggs på böcker och kurser för den egna personliga utvecklingen. 3. Signifikans. Här hittar vi spektiv. Att låta ledningsgruppen domineras av medelålders män, eller kvinnor, leder sällan framåt. – Nyckeln är mångfald där olika åsikter välkomnas. Man kanske inte ska stirra sig blind på kompetens, utan låta mångfalden gå före, spekulerar hon. FRUKTBAR KROCK

Desirée förklarar att personer som inte får sina psykologiska behov uppfyllda kan må dåligt även fysiskt. Den som vill att saker ska hända och uppleva action i tillvaron känner frustration om saker går för långsamt och när samma problem ältas utan att man hittar en väg framåt.

– Här uppstår en typisk krock, där den som har behov av variation och utveckling ska samsas med den som har trygghet som sitt starkaste behov. Allt ska säkras upp och fokus ligger på riskminimering. Men är inte det bra? – Jo absolut, det innebär att fler olika sidor kan belysas, och att man vänder på varje sten innan man fattar beslut. I grupper behövs alla typer. Specialisten, som går på djupet och gör analysen, har en lika viktig roll. Desirées poäng är att man ska ha koll på vem som har vilka behov.

specialisterna och forskarna. De är nischade och gillar att gå på djupet i ett ämne.

4. Trygghet – autonomi. Riskminimering ligger högt på agendan. Man bunkrar upp för kristider, som nu i pandemin. Att försäkra sig mot oväntade händelser ger lugn.

5. Variation. Vill ha spänning i tillvaron. Saker ska hända och man blir lätt uttråkad. Frihet står högt på önskelistan. 6. Bidra och hjälpa andra. När andra mår bra mår jag också bra. Välgörenhet har en given plats i den egna plånboken, och ja till volontärarbete.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

– Genom att tillfredsställa alla medarbetares psykologiska behov mår de bättre, och dessutom blir resultatet bättre, enligt undersökningar. Men har man inte ett eget ansvar för sina behov? – Ja, därför är det så viktigt att man själv tar reda på vilka behov som är starkast hos en själv. Vet man inte det är det svårt att ha en dialog om sina behov med chefen. Så man ska inte trycka ner sina

”Det är viktigt att ta reda på vilka behov som är starkast hos en själv.” behov, som kanske inte faller alla i smaken? – Nej, det är inte de starka behoven som folk kan reta sig på. Om en drivande person som vill framåt visar brist på empati och inte vill hänga med kollegorna kan hen bli kritise-

rad. De som har behov av samhörighet blir då missnöjda och kritiska. Med de insikterna, menar Desirée Rova att det är lättare att gå varandra till mötes. – Även om jag, som har fokus på utveckling, tycker att en fika i vissa fall är slöseri med tid så får jag bjuda till för att göra de andra nöjda, säger hon, utan att mena att hon ska göra våld på sina egna behov. TEXT: PALLE LILJEBÄCK

Övning: 1. Vilka behov är starkast hos dig? Alla har vi psykologiska behov. Men de är olika starka. Fundera på vilka behov som dominerar för dig.

2. Vilka behov har dina kollegor? Genom att ha koll på dem så är det lättare att förstå varför dina medarbetare agerar som de gör. Vissa har behov av uppmärksamhet, medan andra verkar utan att synas.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

Ledarskap

CHEFSFRÅGAN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Hur kommer jag ur knipan? Vi jobbar i en typisk matrisorganisation där projekten går på tvären över avdelningarna och varje medarbetare har fler än en chef. Som mellanchef känner jag att jag har hamnat i kläm. Hur ska jag ta mig ur det?

Svar: Det du beskriver är ett vanligt fenomen på svenska arbetsplatser. Man jobbar i en matrisorganisation i olika projekt, där medarbetarna rapporterar till flera chefer. Den chef som håller en lägre profil kan känna sig överkörd av andra mer dominanta chefer. Det förstärks av en otydlig organisation, där ansvarsfrågan inte är klarlagd. Det skapar osäkerhet och kan leda till stress och i förlängningen utbrändhet. För att förhindra det kan organisationen behöva backa hem och se över arbetsformerna och sitt sätt att organisera. För dig som har kommit i kläm gäller det att ha mod att prata med din chef, vilket kan vara lättare sagt än gjort. Man vill vara duktig och inte visa svaghet. Våga ta det jobbiga samtalet för att hitta lösningar och en väg framåt. Kom ihåg att du inte är misslyckad, utan är offer för en icke fungerande organisation.

All forskning visar att den som har kontroll över sin arbetssituation inte går in i väggen. Kanske du har ett stort ansvar men otydliga befogenheter. I ett sådant läge är det svårt att göra ett bra jobb. Ibland kan ett samtal leda till att man måste gå skilda vägar. Eller så kommer man överens med sin chef att göra något annat inom organisationen. För vissa kan det upplevas som jobbigt att ta ett steg åt sidan

”Kanske du har ett stort ansvar men otydliga befogenheter.” eller att gå tillbaka in i en medarbetarroll/expertroll. Det finns en bild av att karriären alltid ska vara riktad uppåt. Men det borde vara lika fint att vara expert. Som chefsrådgivare möter jag ofta före detta chefer i nya roller som säger: ”Det här är det bästa jag har gjort”.

Anders Sandvik Chefsrådgivare vid Verto

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

Spanar in

Prisad och

populär

Roligt och lättläst om mat och hälsa – nu kommer fjärde utgåvan av Sveriges bredaste bok om näringslära.

”Se maten ur ett helhetsperspektiv och stirra dig inte blind på olika dieter.”

Som nutritionist är Ulla Johans-

används på utbildningar för sjuksköterskor, hemkunskapslärare, kostekonomer, men även vid exempelvis Lunds tekniska högskola och fortbildning för hälso- och sjukvårdspersonal. Nu hoppas författarna att kunna nå nya målgrupper.

son expert på hur näring och olika livsmedel påverkar hälsan. Redan på 70-talet började hon med laktovegetarisk kost för att stävja sin ledgångsreumatism. Skepsis, blandat med skämt som ”Nu klipper Anna Stubbendorff och de gräsmatUlla Johansson ↑ tan, ska du gå dit och få ett skrovmål?” mötte henne då. 40 år senare visar allt fler studier att en kombination av mindre kött och mer vegetabilier är det bästa för hälsan. PRIS FRÅN GRYTHYTTAN

2004 kom första upplagan av hennes bok Näring och Hälsa. – Jag började skriva på en bok om vegetarisk kost men fick önskemål om att göra en bredare och strörre bok om näringslära, säger Ulla. Hennes bok blev snabbt populär och fick även pris från som årets svenska måltidslitteratur. Studentlitteratur ger ut boken som

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

SOM EN UPPSLAGSBOK

Näring och Hälsa belyser sådant som sällan finns i andra böcker om näringslära. Det gäller bland annat livsmedelskunskap, miljö och hållbarhet, vad som händer med näringen vid matlagning och vegetarisk kost. Den är som en uppslagsbok för alla, det är nog vad som gjort den populär. Nu är bokens fjärde upplaga ute. Den har Ulla gjort tillsammans med dietisten Anna Stubbendorff, doktorand vid Lunds universitet som forskar på hållbara matvanor för hälsa och miljö. Eftersom Ulla är pensionär sedan länge kommer Anna att ge ut framtida upplagor på egen hand. – Väldigt roligt men nervöst, säger hon. Hon lyfter fram Ullas sätt att skriva: roligt och lättläst även om ämnet är komplext. Tillgängligheten gör att

vem som helst kan ha nytta av den. Många som är intresserade av näringslära och de som drabbats av olika sjukdomar köper den. Hur ska man se på olika dieter och trender som kommer och går? – Förkasta inte idéer utan värdera dem utifrån den kunskap som finns, säger Ulla. – I boken går jag igenom olika dieter utifrån deras innehåll av protein, fett och kolhydrater. Den forskning som finns inom området belyses också. Samtidigt betonar hon att det är viktigt att se maten ur ett helhetsperspektiv och att inte stirra sig blind på olika dieter. I det ligger att veta hur våra matvanor påverkar risken för våra vanligaste folksjukdomar, vår miljö och vår hälsa i stort, vilket man också kan läsa om i boken. TEXT: CHRISTINA JÄGARE

BOK

Sant och falskt om hållbarhet Återvinning är ingen bluff och vi behöver inte sluta flyga. Det visar hållbarhetscoachen Jessica Cederberg Wodmar i sin bok ”50 myter om hållbarhet”. Hon går också till botten med frågan om sushi är bättre än biff sett till klimatet. Det beror på var biffen kommer i från och hur boskapen har levt sina dagar. Okänt för många är att laxen bland annat föds upp på sojabönor, som orsakar skövling av regnskogar när ny mark för sojaodlingarna tas i anspråk. Jessica har på fötter efter trettio år i hållbarhetsbranschen och allt har sin grund i forskningen. Åtminstone jag blev klokare av den här boken och kan själv leva hållbart på riktigt.

BOK

Flaskan är kastad

Alla har vi någon gång slängt flaskpost i havet i förhoppning att någon ska hitta den i framtiden. Man vill visa dem som kommer sen hur vi levde på 2000-talet. Om det handlar boken ”Flaskpost till framtiden”. Några av texterna är hämtade från den här tidningen. Kanske du minns han

som bevarar vårt dna i form av ettor och nollor i ett djupt bergrum i en saltgruva i Alperna. Man räknar med att den informationen kommer att finnas kvar miljontals år. Du får följa med till Svalbard där fröer finns lagrade i en fröbank. Dessa kommer till nytta i takt med att den biologiska mångfalden utarmas, vilket kan ske tidigare än man tänkt sig. I den rikt illustrerade boken får du även följa arbetet med att bevara minnet av det gamla Kiruna. Sedan är det väl så att det var enklare förr, innan mobilens och digitalkamerans tid. Då räddade man fotografier till eftervärlden på papper, tryggt förvarade i byrålådan.

Drama på

landet Nu har den tredje boken i familjesagan på Källetorps gård släppts. Som så ofta är ettan bäst med den fantasieggande titeln ”Den danska älskarinnan”. Men visst hettar det till även i den senaste boken, även om de yttre skeendena tidvis är väl skruvade. Det är som att verkligheten inte räcker till. Huvudkaraktären Erik, tidigare handläggare på Jordbruksverket, som tog över gården hemma, drabbas av det mesta. Till exempel blir han förälskad i broderns hustru, vilket får ödesdigra konsekvenser, utan att avslöja för mycket. För er som gillar drama lantliga miljöer är

den här boken en pärla. För andra är den läsvärd och ger inblickar i en värld som få stadsbor har en aning om. Att författaren Göran Magnusson är agronom gör inte saken sämre.

Vinnare i förra numret: Rädda bina: Sara Lee Glasklart: Anders Malmberg

Chans att vinna! Berätta varför du läser tidningen Naturvetaren och vad du vill läsa mer av. Då har du chans att vinna en av böckerna.

Mejla redaktion@naturvetarna.se senast den 22 oktober. Skriv bokens titel i ämnesraden.

TEXTER: PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

Inbjudan till Årets geolog Årets Geolog 2020 hålls den 11 november på SGU i Uppsala i samarbete med Geologiska Föreningen och SGU. I år blir hela evenemanget livesänt och genomförs utan publik enligt gällande smittskyddsrekommendationer för Covid-19. Även middagen ställs även in. Program för SGUs F&U-dag med Geosektionens och Geologiska Föreningens prisutdelningar och föredrag samt länk för deltagande kommer under oktober. Preliminära hålltider för dagen är kl. 10-17. Läs om Årets geolog Emma Rehnström på sid 26 i denna tidning.

ARBETSMILJÖVERKET SÖKER

Mikrobiolog (sakkunnig handläggare) Vill du arbeta med frågor som gör skillnad för hela arbetsmarknaden och som bidrar till en bättre arbetsmiljö, färre olyckor och tillbud för alla som arbetar i Sverige? Då kan detta vara något för dig. Arbetsmiljöverket söker en mikrobiolog eller bakteriolog till en tjänst som sakkunnig handläggare på avdelningen för regler, enheten för kemi, mikrobiologi och toxikologi. Sista ansökningsdag är den 4 oktober 2020. LÄS MER OM OSS OCH TJÄNSTEN PÅ WWW.AV.SE/ARBETA-HOS-OSS Arbetsmiljöverket | Lindhagensgatan 133 | 112 79 Stockholm | Telefon 010-730 90 00

Bli lärare på bara ett år! Brinner du för ditt ämne och gillar att inspirera andra? Vi erbjuder en kort och intensiv påbyggnadsutbildning för dig som redan har en kandidatexamen i biologi, fysik, kemi, matematik eller teknik. På bara ett år blir du färdig ämneslärare mot grundskolans årskurs 7-9 eller gymnasiet. Sök till KPU med förhöjd studietakt senast 15 oktober! www.gu.se/studera/hitta-utbildning/kpu

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

ANNONS

Apotekarsocieteten utlyser stipendier inom läkemedelsområdet Vi är en ideell förening med fokus på läkemedel, från tidig forskning till användning. Som ett led i detta delar föreningen ut stipendier som ska främja forskning inom läkemedelsområdet. Deltagande i forskarkurser, kongresser; forskningsvistelse utomlands; Post doc stipendier; Stipendier för examensarbeten utomlands; Stipendier för Apotekens bidrag för bra läkemedelsanvändning.

Stipendieansökan ✚ För mer information om kriterier, utlyst belopp, ansökningsformulär med mera gå in på vår hemsida apotekarsocieteten.se ✚ Sista ansökningsdag 31 oktober 2020. ✚ Ansökan kan göras för aktiviteter som börjar efter den 1 januari 2021. ✚ Ytterligare upplysningar: Lisa Bandholtz, lisa.bandholtz@apotekarsocieteten.se

Extra förmånlig ränta för dig En större utgift kan vara både väntad och oväntad. Oavsett vilket kan du som medlem i Naturvetarna låna upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,90* procent. Läs mer och ansök på seb.se/medlemslan * Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,90%. En kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 210 000 kr. Om den rörliga årsräntan är 4,90%, blir den effektiva räntan 5,01% för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 112 953 kronor och din månadskostnad blir 1 883 kronor. Årsränta per 2020-03-02.

SEB_Naturvetarna_2003_154x100.indd 1

2020-05-26 10:22

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

GÄST K RÖ N I K A N

Har FN:s klimatpanel missat fotosyntesen? FN:s klimatpanel IPCC hävdar att sektorn “Agriculture, forestry and other land use” är en av de värsta klimatbovarna genom att den skulle stå för 23 procent av utsläppen. De har gjort figurer som visar hur lantbruket släpper ut metan från djurens matsmältning och lagring av stallgödsel, liksom lustgas från kväveprocesser i jorden och koldioxid från traktorer och annat. Åtskilliga aktörer sprider budskapet vidare. Så nu vet vi: Jordbruket är ett klimatproblem som måste åtgärdas med bland annat hårdare lagstiftning. Men vänta lite! Hur kan en sektor

Per Frankelius, lektor på institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet

Jag har analyserat detta och upptäckte något besynnerligt: IPCC verkar ha missat fotosyntesen, alltså vad lantbruk handlar om i stor skala. Koldioxid tas upp av växterna och producerar syre och binder kol i växtens delar. Förra året producerades 2,7 miljarder ton

spannmål. Det motsvarar runt 1 miljard ton kol som i sin tur motsvarar 3,8 miljarder ton koldioxid. Kolet i spannmålen hålls bundet ända tills konsumenter äter maten och sedan andas ut koldioxid – eller till att en motor börjar köras på biodiesel eller etanol. Men ut genom grindstolparna på bondgården kommer ju bundet kol! Märkligt nog får inte lantbruket cred för denna klimattjänst, medan konsumenterna går fria från kritik att de andas. Lägger IPCC alltså skulden på jordbruket för något som egentligen konsumenterna står för?

“Lantbruket är nog en klimathjälte.”

som bygger på växtodling utpekas som den näst största klimatboven?

Ovan räknade jag på spannmål. Beaktar vi alla grö-

GR AFIK: FA R M M AC.

dor blir siffrorna mycket högre. Dessutom binds enorma mängder kol in i marken, uppskattningsvis 2,7 miljarder ton per år. Det motsvarar 9,9 miljarder ton koldioxid. Beten och vall – alltså djurhållningen – spelar här stor roll.

Lantbruket släpper inte bara ut negativa växthusgaser. Det släpper också ut syre och fångar in koldioxid. Det gör lantbruket annorlunda från de flesta andra sektorer.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

Nej, lantbruket är nog en klimathjälte. Dock kan lantbruket göra ännu mer för klimatet. Yara bygger anläggningar för att producera mineralgödsel fossilfritt med vattenkraft och solenergi. Dieselmotorer kan ersättas med eldrift eller biogasmotorer. Själv har jag föreslagit moderna ångmaskiner.

Hur gick det sen?

Mörk framtid för korallerna kar r iär

För fem år sedan var marinbiolog Michael Tedengren hoppfull. Det var då. Sedan dess har situationen blivit sämre. Klimatförändringarna märks allt mer. Korallreven är en naturlig vågbrytare. Utan dem har vi

ett sämre skydd mot tsunamis och tropiska stormar. Utan reven börjar sand och lera röra sig och försvinner ut till havs. På många platser går korallerna tillbaka i utbredning och artdiversitet. Höga temperaturer alldeles för ofta gör att de inte hinner återhämta sig. I stora delar av sydostasien har mycket av korallreven försvunnit de senaste åren. Ju fler turister, desto mer hotell på stranden och grums i vattnet. Om andra påfrestningar minskade, så som oförsiktig turism, överfiske, och hotell utan ett riktigt avlopp, skulle reven ha en chans. MONEY MONEY MONEY

De mindre fiskodlingarna längst Vietnams kuster har visserligen flyttats längre från reven, men det hjälper inte eftersom andra faktorer påverkar så mycket. Ekonomiska intressen går före miljöhänsynen. – I juli gick en japansk tanker på grund på ett korallrev utanför Mauritius. Ägarna bryr sig inte om att städa upp efter sig, säger Michael uppgivet. Korallrev nära kustarna som är naturligt utsatta får en viss förmåga att anpassa sig även mot nya störningar. Däremot rev med ett bra skydd och bättre omgivande miljö, som Stora barriärrevet, drabbas hårdare av värmeböljor.

“Utan rev har vi ett sämre skydd mot tsunamis.”

en In SPIra t ör

en Korallrevdd as kan rä

f akt a om e Ve n: k orallr

logen Michael Tedengre korallrev. Marinbio hopp för världens från avlopp, fiskodling Det har tänts en strimma av övergödande ämnen rädda om utsläppen lI l j e bäc k l ar S-e r Ik menar att de går att Str öm och ÅSa f a ger och jordbruk minskar. t e xt

sjunker pHkorallernas livsvärdet, som på sikt påverkar klimatförändringarna miljö. Men det är inte mot världens koraller. som är det största hotet är övergöd– Ett större gissel i dagsläget gör att korsom ning och andra föroreningarmikroorganismer, aller blir sjuka av patogena marinbiolog och säger Michael Tedengren, universitet. forskare vid Stockholms

koldioxid När haven tar emot

flera studier av belastHan har genomfört i korallrev, bland annat ningen på tropiska i fiskodlingen har ökat södra Vietnam, där tusen fiskkassar i havet omfattning. Många . har blivit ett miljöproblem anlagts i områden – Tyvärr har kassarna få en ändring till stånd med korallrev. För att en lokal NGO, Non-gomed samarbetar vi Vi tar fram riktlinvernmental organization. som bland annat handlar jer för fiskodlingen, nd till korallreven, om att ha säkerhetsavstå för. gehör vilket vi har fått visst en inbyggd konflikt Han beskriver det som mot lokalbefolkningdär miljöintressen står fiske och få en ens möjligheter att bedriva försöker Michael försörjning. De intressena annat genom att bland Tedengren balansera, ska studier. också göra socioekonomi e k oralle

n är att korallerna En effekt av övergödninge n inte hänger blir skörare när kalkinlagringe

e n at U r V e t a r

De drabbas med i den snabba tillväxten. som orsakar blekning också av sjukdomar, koralldöd. och i förlängningen världens koraller är Ungefär hälften av övergödning, som har hotade på grund av avlopp och andra verksin källa i jordbruk, samheter på land. utanför Florida har I de korallrika reven särskilda experimenthur studerat forskarna har under tre års tid. Här områden förändrats utsatts för konkorallerna i vissa områden med kväve och fosfor. trollerad övergödning

på ungefär En sjukdom som hittades i förorenade områhälften av korallerna syndrome”. den var ”dark spots längre studien – Det här är den första negativa effekter, som av övergödningens lång tid det tar för också utvärderar hur sig. Men korallkorallerna att hämta på många olika sätt rev utsätts för stress ur, utsläpp av – förhöjd vattentemperat säger Michael gifter, gödningsmedel eller Tedengren.

av korallreven i  Mer än 80 procent har försvunnit det Karibiska havet under senare tid. allt liv i världshaven  En fjärdedel av - trots att reven finns vid korallreven procent av den utgör mindre än en marina miljön. arter fiskar och  Nästan 2 miljoner djur är beroenandra vattenlevande ekosystem. de av korallrevens ligheter  Förutom försörjningsmöj mot skydd innebär korallreven i många kustexempelvis tsunamier

n Vä n d a t r e n d e

av näringsämnen Ett ständigt överskott i sig, om det vore kanske inget problem av patogena mikinte gynnade tillväxten korallerna en sämroorganismer som ger andra hot. Växtre motståndskraft mot en gradvis ökad temhuseffekten, som ger är ju svår att komperatur i världshaven, lokala åtgärder. ma till rätta med genom fullt möjligt att motbt nab S däremot Ig är S Det Par e r är en av de amerikorallreven genom verka övergödning av Rebecca Vega-Thurber och metoder står bakom studien. satsningar på avloppsrening,jordbruksomkanska forskare som från över hur snabbt kor– Vi blev chockade för minskad avrinning och blektes då de rådena. allerna fick sjukdomar så gäller att på en ganska nor– Vill vi rädda korallreven och den utsattes för föroreningar minska den totala belastningen, mal nivå. att korallerna kunde en sådan möjlighet, Mer förvånande var här studien visar på # tio månader om tillförsäger Michael Tedengren. återhämta sig inom stoppades, säger hon. seln av näringsämnen

f l I kt Inb y g gd k o n

S k örar

Ft EN a V U N G E Fä r H ä l ra l l Er Vä r l D E N S K o Gr UND ä r H o ta D E på iNG a V ÖVE r G Ö D N

Blekta och missfärgade

koraller signalerar

sjukdom i ett rev

som utsatts för övergödning. Forskarna förvånades

över hur snabbt korallerna

repade sig när övergödningen

en gren m I chae l t e d

a ktuell: Marinbiolog som forskar om koraller i tropiska hav och

om grundläggande ekologi i Östersjön. Han är knuten till Stockholms universitet. om miljögifter från g ör mer: Forskar Det bananplantager i Centralamerika.med problem är fortfarande ett stort floder, sjöar kemikalier som förorenar ”Det är en vaner. och vattenreservoar Därför väljer jag allsinnig verksamhet. tid ekologiska bananer.” att få jobba t rivs bäst: Fantastiskt att undervisa unga med havsfrågor och havs. till marinbiologer ute rn: Med far eser på vintersemeste miljen på Kap Verdeöarna. Gör det du t ips till unga forskare: är då du får fram tycker är roligt – det din kreativitet.

upphörde.

N R1 2015

n r 1 2015

ren nr 1/2015. ↑ Från Naturveta

ens hopp är mesofotiska koraller, alltså de som lever i skymningszoonen. De finns på 25-30 meters djup, där det inte är så varmt. De är inte så många, men de finns där. Experiment visar att de inte är så känsliga för värmeböljor. Detta är förvånande, säger Michael. Vanligtvis fungerar det så att om man värmechockar en koloni och jämför med en som tidigare varit utsatt för mycket värme, så brukar den senare klara sig bättre. – Vi hoppas att detta blir en framtida genbank som vi kan använda som en reserv av korallorganismer. BARNBARNEN TAR SMÄLLEN

Även om forskarna hittar en framtida genbank, eller refug som det kallas, så måste man åtgärda bristerna i vattenkvaliteten. Om inte, så hjälper det inte i det långa loppet. Resultatet blir att nästa generation får lägga enorma resurser på att försöka återställa fungerande ekosystem. Michael gör en jämförelse med övergödningen i Östersjön, som är ett resultat av att man på 1960-, 70- och 80-talet dikade ut och subventionerade lantbruket. Nu kostar detta miljarder att få bukt ic ha med. Ett tydligt exempel på att man SKYMNINGSZONEN ÄR HOPPET el T eden gren ↑ måste ställa kortsiktiga vinster mot långOm det inte finns några friska rev som kan siktiga följder. CHRISTINA JÄGARE sprida sina larver så det ser mörkt ut. Forskning-

N AT U RV E TA R E N

områden. o N S tat E Käl l o r : o r EG WF U N iVE r Sity , W

3 / 2020

N A T U R V E TA

Na-krysset LÄGGER FRÄCK PAJSARE PÅ PAJEN?

BÖNELEDARE

HIMLAKROPP

DÖPA

FÖR ÖVRIGT

NYBILDAR LIVMODERSLEMHINNAN EFTER MENS

INRIKTAD PÅ EROTIK

OM DEN INTE ÄR ETT AVKOK SKA DEN BESTÄMT KALLAS SÅ MINERAL & POJKE

SOM KVICKA RÄVAR

MENDELEVIUM

EVIDENS

INSEKT PÅ MINUSSIDAN

HALVÖKENVÄXT

STOR ARTÄR ÄR JU IFALL EN? ETUIER GOTTGÖR KORRODERA

HALVGRÄS MISSHAG MED VISS FALLHÖJD

ÄR ARM ELLER PUCK?

TAR UPP PROTONER

DANS

BAKTALADE FASEN

SUGER & SUGER I NORR

HA SIN GÅNG

GREPPA LIGGER I LAGER GÖRS UR BANKOMAT

TIDIGT GRÅT ORSAKA LAWRENCIUM

DUBBELSALT ILSKNA

DORA FIGURLÄRA

TÖMMA KAR MED KAR SPÅKORTSPEL

RÖDA PLANETEN

LÄMNA SKÄLVNING

GLUTTGLUGG

AMERICIUM SLATT AV DITT ELLER DATT

VETENSKAPSSELLERI

ALIAS ROBYN FENTY

HALA RIKTNING

EN AV SMÅ SUNDAÖARNA

KAN RESAS VID RYS OCH AVLÄGSNAS FRÅN VARM HÅLA

EUROPEAN SOLAR TELESCOPE FÅTT PÅ TRUTEN

TALA AVSPÄNT

TOG NOBEL PÅ 355 PÅHITT

KURORT MÄRKESFÅGELN

BJÖRNFOT NR 49 NAVPINNAR

GALILEISK MÅNE

BOMULL & JÄTTEHAJ ECHAUFFERAD RISPA

SIST HOS DE GAMLA GREKERNA KÄRVE

HOSA LÄMNAR SÅR TRÄD BYGGELEMENT

KAN VARA GRANT PÅ PROTESTANT HAR DÅLIG KOLL PÅ BÅDE LUGG OCH TUGG?

OVANLIG

REGIALMODÓVAR

Konstruktör: www.lena-holmlund.com

Vinnare Vinnare av förra numrets korsord är Lars-Olof Ramnelid i Ljungskile.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

Tävla och vinn! Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut biobiljetter. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka. Senast den 22 oktober vill vi ha din lösning.

LEMURKRYSS 2020

MEDLEMSNYTT Här hittar du nyheter som gäller ditt medlemskap i Naturvetarna.

LEDAREN

Naturvetare klarar sig förhållandevis bra

Coronapandemin har än så länge inte påverkat naturvetare i någon större utsträckning, visar arbetslöshetsstatistik. Det har säkerligen blivit tuffare, och kommer vara svårt en tid, för nyexaminerade. Negativa effekter kan också uppstå framöver, inte minst i de verksamheter som tillämpat korttidspermitteringar eller är exportberoende. Men det är intressant att notera att Naturvetarnas medlemmar skiljer sig åt från akademiker totalt sett. Antalet arbetslösa akademiker på arbetsmarknaden överstiger nu nämligen 100 000 personer, en historiskt hög siffra. Saco kräver att åtgärder vidtas, inte minst att vägar skapas för unga och de med en utländsk examen att ta sig in på arbetsmarknaden. Viktiga och bra åtgärder som Naturvetarna står bakom. Förbundet försöker också lyfta unga naturvetare genom att erbjuda branschseminarier med tips om framtida karriärer samt genom ThinkTank 2030. Det är en innovationstävling kring miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet öppen för alla studenter och doktorander på landets lärosäten. Att stora negativa effekter för förbundets medlemmar uteblivit hittills under coronakrisen hänger delvis ihop med temat för ThinkTank 2030. Naturvetare har unik kompetens som behövs i den fördjupade digitala och gröna omställningen. Vi ser också att läkemedelsbranschen och företag in-

För stora satsningar på forskning och grön återhämtning i årets budgetproposition.

För otydligheten kring genomförandet av högskoleprovet i höst.

volverade i den digitala transformeringen, där många naturvetare arbetar, går bra. Cirka en tredjedel av medlemmarna är också anställda i offentlig sektor, där inte minst de som arbetar i regionerna gjort ovärderliga insatser under coronapandemin.

”Att konstant minska på medel till utbildningar vars kompetens behövs för att klara omställningen av samhället är inte strategiskt.”

samhället är inte strategiskt. Här behöver mer medel tillföras såväl på grundnivå som vad gäller spetsforskning, så fler naturvetare kan bidra i framtiden.

Per Klingbjer, förbundsdirektör

Viktiga frågor för förbundet att driva framöver är hur innovationer ska omsättas i konkreta åtgärder i omställningen av samhället. En annan är urholkningen som skett under de senaste drygt 25 åren till naturvetenskapliga högskoleutbildningar. Att konstant minska på medel till utbildningar vars kompetens behövs för att klara omställningen av

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

Ny chans att teckna juristförsäkringen Nu får du som tidigare har tackat nej till HELP juristförsäkring en ny chans att få tillgång till den. Under oktober kommer du få ett erbjudande om det i din inbox. Vill du ha juristförsäkringen är det bara att tacka ja, och vill du inte ha försäkringen behöver du inte göra något. Den populära försäkringen, som många medlemmar har använt, ger dig tillgång till en egen jurist i din vardag. Det kan handla om allt från samboavtal och testamente till hjälp vid tvister, hela vägen till domstol om det skulle behövas. Du betalar ingenting när du använder juristförsäkringen. I stället betalar du en månadsavgift på 35 kronor som läggs på din medlemsavgift till Naturvetarna.

Fler får mer när a-kassan blir dyrare 1 oktober höjs avgiften till a-kassan med 30 kronor till 140 kronor per månad. Skälet är att den som blir arbetslös får högre ersättning än tidigare. Taket ligger nu på 1200 kronor per dag, mot tidigare 910 kronor per dag, under de hundra första dagarna. Dessutom sänkte man tröskeln in i a-kassan. Nu räcker det med att ha varit med i a-kassan under tre månader för att få ersättning. Ännu ett starkt skäl till att vara med i a-kassan är inkomstförsäkringen som ingår i medlemskapet för yrkesverksamma i Naturvetarna. – De hänger ihop. Man måste vara med i a-kassan för att få er-

sättning från inkomstförsäkringen som fyller på a-kassan och ger 80 procent av hela lönen för de flesta, säger Annika Stenberg, marknadsoch kommunikationschef på Akademikernas a-kassa.

Petra är ny marknadschef på Naturvetarna Uppdraget är att sätta Naturvetarna på kartan. I det ligger att synliggöra medlemmarnas viktiga roll i samhällsutvecklingen. Naturvetarna ska ta större plats i debatten för att nå ut med sina budskap. Ett av dem är att naturvetare behövs för att klara de globala utmaningarna, som klimatet, livsmedelsförsörjningen och hälso- och sjukvården. Det är ett uppdrag som Petra Malm, ny marknadschef på Naturvetarna, ser fram emot att jobba med. Hon har rivstartat arbetet med idétävlingen ThinkTank 2030, där studenter tävlar om att hitta hållbara lösningar för framtiden. – Det är ett utmärkt sätt att lyfta naturvetare och deras viktiga roll i samhället. Bidragen som kommit in vi-

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

sar att det finns en enorm idérikedom, och den ska vi ta vara på och visa upp. Ännu uppgift som hon ser fram emot är att accelerera den digitala marknadsföringen för att nå naturvetare. Det har hon erfarenhet av från sitt förra jobb på contentbyrån

Petra Malm ↑

Appelberg Publishing Group, där hon hade olika roller, senast som tf vd. I hennes cv hittar vi också en tjänst som redaktör på Civilekonomernas (i dag Akavia) tidning. Att lära känna kollegorna när alla jobbar hemma är en av de utmaningar som Petra har som ny på Naturvetarna. – Teams fungerar bra men har sina brister. Man missar de snabba och spontana mötena på plats. Naturvetenskapen är ingen främmande värld. I sitt jobb som journalist har hon intervjuat många naturvetare genom åren. – Det är en de bästa sakerna med mitt jobb, att möta intressanta människor och att lära mig något nytt varje dag. På fritiden hämtar hon energi genom långa promenader, gärna i skogen eller nära sjö och hav.

Medlemsnytt

Alex fick tipset att söka jobb brett En av närmare hundra deltagare på Naturvetarnas digitala seminarium ”Här finns drömjobben inom miljö” var Alex Larsen. – Det var väldigt bra och strukturerat, säger han spontant. Han fick flera tips som han har nytta av inför steget ut på arbetsmarknaden nästa vår. – Att söka jobb brett och inte bara kolla efter sin egen utbildning i yrkestitlarna, tar jag med mig. Titta hellre på vilken kompetens som arbetsgivarna efterfrågar, säger den blivande marinbiologen. Ännu ett gott råd är att nischa sig. – Chansen att få jobb ökar om man specialiserar sig inom något område. Alex Larsen ↑ För min del handlar det om biologi inom marina vetenskaper på Göteborgs universitet. Efter kandidatexamen är planen att jobba något år innan han går vidare och läser en master. Att doktorera

lockar lite, men först vill han samla på sig erfarenheter utanför akademin. Seminariet ”Här finns drömjobben inom miljö” arrangerades av Naturvetarna. Anna Amgren, hr-chef på Svenska miljöinstitutet, IVL, talade vid sidan av Marita Teräs, utredare på Naturvetarna. POPULÄRA FÖRELÄSNINGAR Under september arrangerade Naturvetarna digitala föreläsningar om hur karriärmöjligheterna ser ut i branscherna miljö, life science, IT, skog och lantbruk. Runt hundra naturvetare deltog på varje seminarium.

Vägen till drömjobbet

Här finns drömjobben

1. Hitta ditt område och din nisch. 2. Även om miljöområdet växer så är konkurrensen om jobben tuff. Att addera ännu en kompetens kan göra skillnad, som IT, projektledning, ekonomi. 3. Knyt kontakter med arbetsgivarna redan under studietiden, genom bland annat exjobb och praktik.

4. Ha en idé och ett erbjudande när du kontaktar arbetsgivarna. Praktik och exjobb är ofta vägen in på ett företag. 5. Den digitala och gröna omställningen i samhället ger möjligheter. I dagsläget jobbar runt 9 500 naturvetare inom miljösektorn.

”Det bästa extrajobbet” Gillar du att träffa folk, utvecklas som person och på köpet lära dig att kommunicera? Då ska du jobba som studentmarknadsförare för Naturvetarna. Katherin Vallejo och Ardea Beverskog har precis avslutat sina studier. Nu vill de inspirera andra att ta över. De har deltagit på mässor och informerat om Naturvetarna och värdet av att vara medlem. – Utöver att få tillgång till ett stort nätverk väger cv-coachning och möjlighet till intervjuträning tungt. Lika

viktigt är att veta vilka rättigheter man har som anställd, även på ett sommarjobb, säger Ardea. Hur har det då gått? – Vi har fått många nya medlemmar, så även den delen har varit lyckad, säger de. FRITT JOBB Lönen är 150 kronor i timmen. Du jobbar 10 timmar per månad. Jobbet är fritt och självständigt. I Uppdraget är att göra Naturvetarna känt på ditt lärosäte och att rekrytera medlemmar.

Sök jobbet på www.naturvetarna.se/ bli-studentmarknadsforare

TEXTER: Palle Liljebäck N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

Digital lönekurs ger råg i ryggen Att gå online-kurser har sina fördelar. I ljuset av coronapandemin är Naturvetarnas fackliga utbildningar numera digitala. Vi gjorde ett nedslag på kursen om löneprocessen. –Det fungerade bra. Jag gillar att kursen ges digitalt, bland annat för att slippa resor. Men också för att man kan zooma ut om det är något som inte berör mig, säger jägmästaren Örjan Grönlund. Även miljökonsulten Isabelle Bask gillar upplägget. – Jag reser Örjan Grönlund ↑ mycket i tjänsten på konsultbolaget Niras, så det är en fördel att kunna sitta hemma. Givande med diskussionerna och möjligheten att nätverka, i alla fall i liten skala.

Hon har varit ordförande för den lokala fackklubben på Niras under flera år. Vad tar du med dig från kursen? – Vi fick bra tips om hur man ska lägga upp ett lönesamtal. I det ligger att använda rätt ord för att nå sina mål, säger Isabelle. Örjan, som till vardags forskar om skogsbrukets naturvård, känner sig stärkt i sin roll som facklig ordförande. – Det är svårt att mäta resultat i en forskningsorganisation. Tanken är att alla ska ha lönesamtal, där mål sätts upp och följs upp på individnivå, enligt kollektivavtalet med Gröna arbetsgivarna. Men det sker i varierande grad. På Niras, där sifferlösa avtal gäller i det centrala avtalet med Almega, har det tidigare varit lite si och så med det fackliga inflytandet över löneprocessen. – I år hade vi ett bra samarbete fram till att coronaviruset avbröt

Lär dig mer om förhandling Med vår digitala utbildning i förhandling lär du dig effektiva tekniker och strategier. Vår utbildning genomförs av Yesbridge som är specialiserat på just förhandling. Utbildningen innehåller filmer, interaktiva övningar, frågor och quiz. Du lär dig effekti-

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

va tekniker och strategier. Utbildningen är kostnadsfri för fackligt förtroendevald inom Naturvetarna. Läs mer på www. naturvetarna.se/forhandlingsutbildning

processen. Vår roll är att se till allt går rätt till, där löneskillnader kan motiveras. Vi tittar på lönestrukturer, om det till exempel finns löneskillnader mellan kvinnor och män, säger Isabelle. Hon berättar att arbetsgivaren har varit lyhörd och rättat till omotiverade löneskillnader mellan könen. Generellt har löneutvecklingen varit ganska bra de senaste åren. – Utbildningen har gett mig råg i ryggen. Det känns också bra att ha Naturvetarna som stöd i kniviga frågor som dyker upp Isabelle Bask ↑ i vardagen. Även på Skogforsk har förhandlingarna om löner skjutits upp i väntan på att de centrala förhandlingarna ska starta igen. TEXT: Palle Liljebäck

Medlemsnytt

Vad har SustaiNa gett dig? Utredaren Maria Hiltunen Maltesdotter är en av dem som har tecknat sig för Naturvetarnas nya tjänst SustaiNa. Syftet är att bli mer personligt hållbar i vardagen.

utmaningar jag har stött på. Jag har även skapat en visuell anslagstavla med rubriker som ”veckans mål” och ”klart nöjd”.

Hur funkar det? –Med hjälp av övningar utforskar jag min vardag och möjliga förändringar. Via mejl och webben får jag inspiration och nya infallsvinklar. Bra också att kunna bolla med andra på webbinarierna varje månad.

Hur har din vardag påverkats? – Jag betraktar mig på ett nytt sätt och tar hand om mig för att hålla hela vägen. Min hjärna är mitt arbetsredskap, och den behöver mer än fika för att må bra. Nu tar jag regelbundna pauser under arbetsdagen och utforskar nuläget.

Vad har du fått ut? – Jag har bland annat arbetat med känslan av missnöjdhet. Här fick jag konkreta råd av två andra deltagare att efter varje arbetsdag reflektera kring vad jag är nöjd med och

Ditt bästa råd för att komma igång? – Ta ett steg i taget och skippa duktighetstänket. Var nyfiken, lekfull och lyssna till dig själv. Våga pröva en förändring, och sen utvärdera.

– Jag var i ett skede då jag kände mig slut på energi och glädje. Jag insåg att det måste till en förändring men visste inte hur. Till ett överkomligt pris kunde jag nu få draghjälp och stöd under ett helt år.

Våga göra fel och acceptera att du drar ned på tempot. Du kan läsa en längre intervju på www.naturvetarna.se/sustaina.

TEXT: Elisabeth Möller

Detta är SustaiNa • En medlemsförmån som hjälper dig att stärka din personliga hållbarhet och uppnå mer balans i vardagen.

• Metoden fungerar för dig som är stressad eller av andra orsaker vill skapa förändring både på jobbet och hemma.

• SustaiNa hjälper dig att på egen hand skapa förändringar mot en mer långsiktigt hållbar vardag, både på jobbet och hemma.

• Genom en femstegsmetod får du konkret stöd i att identifiera och genomföra föränd-

ringar som tar dig från ditt nuläge till önskat nyläge.

• Som medlem i Naturvetarna får du SustaiNa för reducerat pris 109 kronor/månad (ordinarie pris 149 kronor/månad).

• Mer information hittar du på www.naturvetarna.se/sustaina.

NNAATTUURRVVEETTAARREENN 32//2020 2018

Dina förmåner

Det här får du som medlem Här är några av dina förmåner som medlem i Naturvetarna. Du hittar fler på → www.naturvetarna.se/formaner

→ Medlemsrådgivning Våra ombudsmän svarar på frågor om din anställning och dina anställningsvillkor. Du får hjälp att tolka lönestatistiken och tips inför lönesamtalet.

→ Chefsservice DVi stöttar dig i din chefsroll så att du kan få dina medarbetare, verksamheten och dig själv att växa. Besök våra seminarier om ledarskap, som är ett bra tillfälle att nätverka. www.naturvetarna.se/chef

→ Nätverk Du får tillgång till Sverige största nätverk för naturvetare.

handlingshjälp i frågor som rör din anställning. De kan även företräda dig vid arbetsrättsliga förhandlingar, till exempel vid tvister med arbetsgivaren.

ren. Vi erbjuder även coachning av ditt cv och din LinkedIn-profil, liksom stöd inför en jobbintervju. www.naturvetarna.se/karriar

→ Försäkringar

→ Service till företagare

Genom Akademikerförsäkring får du prisvärda försäkringar, både på jobbet och i privatlivet. Samla dina sakförsäkringar här och du får 20 procent rabatt.

Vi coachar dig och är ett bollplank i ditt företagande. Du får individuell rådgivning för allt fårn hur du kan utveckla ditt företag till hur du ska tänka när du tar betalt. www.naturvetarna.se/foretagare

→ Inkomstförsäkring Tack vare vår inkomstförsäkring kan du få 80 procent av tidigare lön upp till 100 000 kronor per månad, om du blir arbetslös. Inkomstförsäkringen bygger på att man har rätt till ersättning från a-kassan.

→ Förhandlingshjälp

→ Våra karriärtjänster

Våra experter ger dig trygghet i arbetslivet, genom goda råd och för-

Boka ett karriärsamtal och få verktygen för att ta nästa steg i karriä-

→ Privatjuridisk hjälp Vår juristförsäkring Help hjälper dig med allt från att skriva samboavtal och testamente till att lösa tvister, hela vägen till domstol om det behövs. Försäkringen är kostnadsfri de första tre månaderna. www.naturvetarna.se/help

Lästips på

naturvetarna.se

Du har väl inte missat vår serie om Naturveternas professioner på webben. Där kan du läsa om vilka frågor föreningarna jobbar med och varför professionerna behövs. Du får också veta mer om varje ordförande. Gå in på Hör av dig till oss: radgivning@naturvetarna.se

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

www.naturvetarna.se/ viarnaturvetare

+ Plus » Seminarier » Kunskap om arbetsmarknaden » Rabatt på medlemslån och bolån i SEB och Danske Bank

Nysatsning på service till företagare Naturvetarna höjer ribban och förbättrar sin service till företagare. Det gör vi i samarbete med konsultföretaget Verto. Där finns kvalificerad hjälp att få för den som vill utveckla sitt företag. ”Vad ska jag ta betalt?” är den vanligaste frågan från företagare i Naturvetarna. Det gäller främst nystartade som har gått från en anställning. De är ofta högutbildade och skickliga inom sitt område, men saknar vana att skriva säljbrev och att marknadsföra sina tjänster eller produkter. – Det finns inga tabeller att gå in och titta i. Arvodesnivåerna skiljer sig mycket åt mellan branscher och vad man har för erbjudande, säger Anders Sandvik, företagsrådgivare på Verto. OLIKA BRANSCHER Den typen av rådgivning handlar om ett resonemang om bland annat bransch och hur kvalificerade tjänsterna är.

”Lika ofta får vi frågor om hur man ska nå kunderna genom marknadsföring och försäljning.” – Lika ofta får vi frågor om hur man ska nå kunderna genom marknadsföring och försäljning, liksom hur erbjudandet ska se ut. Här är de viktigt med formuleringarna på hemsidan och i säljbrevet. KOLLA MARKNADEN Han tipsar om att berätta vilket problem du som företagare kan lösa för kunderna, eller hur deras vardag kan underlättas. – Ta gärna hjälp av fokusgrupper för att göra en marknadsanalys. Det kan ge svar på om ditt erbjudande går hem. Faktafrågor som till exempel olika företagsformer hittar de flesta information om på webben.

Johan Åkesson ger goda råd till företagare. ↑

– Här vill medlemmen mer ha ett bollplank inför olika beslut, som att starta eget, liksom praktiska tips och råd om utmaningar som dyker upp i företagarens vardag, säger Johan Åkesson, vd på Verto. Många vill också tanka ny motivation om företagandet gått lite trögt, förklarar Johan.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

In English

New money for research To strengthen Sweden as a research nation, the government, together with the Center Party and the Liberals, proposes to invest a total of SEK 3.4 billion in research and innovation for 2021. - It is a gratifying message in a situation where Sweden needs a long-term investment in research and innovation to meet the challenges of the future. This question has been pursued by Naturvetarna for a long time in our contacts with politicians, says Per Klingbjer, director of Naturvetarna. It was in September that Minister of Research Matilda Ernkrans released the news of new money in the budget bill for next year and coming years.

- Quite right to strengthen the infrastructure, such as databases and biobanks, as well as the flagships ESS, Max IV and Scilife Lab. It is also positive that the base funding is increased and that investments are made in centers of excellence. In 2024, there will be a further level increase in the allocation for research and innovation and amount to SEK 3.75 billion. This means a substantial increase from the SEK 38.5 billion that is estimated to go to research and development in this year’s budget. - With these reinforcements, it is a golden opportunity to improve the researchers’ conditions. It is not reasonable that more than one in four researchers and teachers at our universities and colleges lack permanent employment, says Per Klingbjer.

Do not miss to sign up for the legal insurance Are you one of our members that regret declining the legal insurance fron HELP? Then you will be happy to know we will give you a new opportunity to sign up for it. In October you will receive a new offer in your mailbox. If you wish to sign up for the legal insurance, just follow the instructions stated in the email. However, if you still feel the insurance is not for you, then you can simply disregard it. Since we launched the legal insurance to our members, a lot of them have taken advantage of it. The legal insurance gives you access to a lawyer, without any hourly rates or deferred period. They can help with everyday legal issues and gives you, almost unlimited, legal support. You only pay an insurance premium of 35 SEK per month, which will be added to your membership fee to Naturvetarna.

Job 10 in the top These titles are most common for those who have gotten a new job through Trygghetsrådet, TRR, recently.

This is how the jobs are found: Most common way to a new job:

Industries that employ the most

1. Online advertising

1. Public sector

2. Own contact network (professional contact)

3. IT

3. Own contact network (private contact)

4. Construction and civil engineering

4. Administrator: public sector, service and services, construction, graphic media and publishing.

4. Via staffing / recruitment companies or contact with employers

5. Service and services

5. Finance Assistant 6. Teacher

5. Via social media

1. Seller 2. Project manager 3. Consultant: service and services, IT, recruitment / staffing, technology, chemistry and pharmaceuticals.

7. Administrator 8. Store Manager 9. Buyers

Your network remains one of the best ways to find a new job. →

10. Supervisor

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

2. Trade and sales

Försäkra dina älsklingar få upp till 20 % samlingsrabatt

Välj Moderna Försäkringar för barnen, hemmet, husdjuren, bilen, motorcykeln eller båten och få upp till 20 % i samlingsrabatt. Bara en älskling? Du som är medlem i Naturvetarna får även rabatt på din första försäkring hos Moderna. Läs mer på modernaforsakringar.se/akademikerforsakring eller ring Moderna på 08-684 125 61.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

Efter jobbet

När konst möter vetenskap Med sina målningar på celler, bakterier och människor får Ina Schuppe Koistinen utlopp för sina båda passioner. När helgen kommer tar Ina fram sina penslar. Hon befinner sig i sin ateljé i Skärgården och är helt uppslukad av sitt måleri. Hon har flow. – Att uppnå det tillståndet är ett mål i sig. Att måla akvarell bygger på spontanitet och lekfullhet. Lagt kort ligger. Till skillnad från att måla i olja går inget penseldrag att ändra. Hon gillar att målningen ger snabba resultat. Så är det inte i forskningen på Karolinska institutet som är mer långsiktig. Till vardags är det mikroorganismer och dess påverkan på människan som gäller. I korridoren på BioMedicum på Karolinska Institutet möts båda världarna. Där är hennes verk upphängda med målningar av bland annat bakterier och virus. – Det är mitt sätt kommunicera forskning och visa vad vi gör. Det var när jag studerade celler i mikroskop som jag fascinerades av hur vackra de är. FÖRKLARAR OCH ROAR

Men Ina avbildar inte cellerna exakt som de ser ut, utan hon lånar former och strukturer till en konstnärlig tolkning. Nu jobbar hon i ett projekt där stamceller differentierar till olika celltyper, som leverceller, njurceller och nervceller. Av detta gör hon konst. – Utmaningen är få fram känslan och visa vad de olika celltyperna har för uppgift. Man ska förstå och känna att till exempel makrofagen ingår i immunsystemet och oskadliggör inkräktare som kan skada kroppen. I hennes repertoar hittar vi också celler utan kärnor som smälter ihop och bildar glatt

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

muskulatur. Coronaviruset har hon målat av på sitt speciella sätt. Hon illustrerar böcker och använder sin konst på föreläsningar. Inte bara för att skapa förståelse, utan också för att visa biologins skönhet. I boken ”Hudbibeln” målade hon akvareller och var faktagranskare i de avsnitt som handlar om mikrobiomet. PSYKISK HÄLSA

Hennes ögon lyser när hon berättar om den kraft som finns i mikroorganismernas samspel med människan. – Mikrofloran tränar vårt immunsystem, skyddar oss från patogener och hjälper oss med matsmältningen. Hur tarmen mår har också kopplingar till den psykiska hälsan, till exempel bildas signalsubstansen seratonin i tarmen. just nu jobbar Ina med en studie om kvinnors hälsa i samband med graviditet, där man tittar på vaginalfloran – Att en del förlossningar startar för tidigt förstår man inte alltid och man kan inte på förhand säga vilka kvinnor som drabbas. I det här projektet undersöker vi om det kan finnas några samband mellan bakteriefloran och risken att föda för tidigt, liksom andra komplikationer i samband med graviditet. Till den studien söker man fler deltagare. Läs mer i rutan här intill. Illustrationen är gjord av Ina Schuppe Koistinen. Vem annars? Missa inte heller Inas målningar av landskap och natur. Akvarellen med kolibrier skulle passa perfekt som fondvägg hemma hos mig. TEXT:

Palle Liljebäck

Ina Schuppe Koistinen Arbete: Docent på Karolinska Institutet. Forskar om människans mikrobiom mikroorganismer som lever i och på våra kroppar och påverkar vår hälsa.

Är du gravid?

Utbildning: Biokemist och toxikolog i botten. Disputerad på KI.

Då kanske du vill vara med i en studie om bakterieflora och hälsa under graviditeten. Du svarar på enkäter och gör några provtagningar, både under graviditeten och efter förlossningen. Läs mer här intill, och ännu mer på www.swemami.se.

Bakgrund: Uppvuxen i Tyskland. Kom till Sverige som student på 1980-talet, tack vare en svensk kille och blev kvar. Gör mer efter jobbet: Undervisar yoga och dans på KI:s friskvårdsavdelning. Här hittar du konstverken: www.inasakvareller.se

Instagram @yogis_ina

Kom igång och måla akvarell • Akvarellfärg av bra kvalitet och bra papper är grunden för att lyckas.

• Allt som behövs finns att köpa i butiker som säljer konstnärsmaterial.

• Akvarellfärg är en vattenburen, ofta transparent, färg med finrivet pigment. I färgen finns även bindemedel, vanligen gummi. Färgen torkar när vattnet dunstar och pigmentet binds till underlaget.

• Låt dig inspireras av andra målare, både de klassiska och moderna.

• Pappret ska vara syrafritt och gjort på lump med 100 procent bomull. • Enkla syntetpenslar fungerar oftast bra, bara de håller mycket vatten.

• Lär dig hantverket. Ha tålamod och öva. • Ett bra tips är att anmäla sig till en kurs i akvarellmålning. Vill du satsa mer än så ger folkhögskolan kurser som sträcker sig över ett år.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

Vi gratulerar

”Den här fisken är helt beroende av de forsar som finns kvar.”

Laxvännen Robert får pris

Under 22 år har Robert Skogh spridit

kunskap om Vänern. Allt ifrån att prata med beslutsfattare till att hålla guidade turer för allmänheten om hans arbete. Det var Roberts förmåga att inspirera och entusiasmera andra för vikten av fisken och dess livsmiljö som gjorde att han vann Vänerstipendiet. Gullspångslax- och öring är båda unika arter eftersom de är Europas enda laxbestånd i sötvatten. Utan Robert och hans teams arbete skulle arterna dö ut. – Vi har lyckats hejda minskningen och sett en ökning på mellan 30-40 procent hos öringen. Oroväckande är det dock att det varit färre laxyngel de senaste tre åren. Vi vet inte varför och det är likadant i Europa. Minskningen kan bero på att det blivit varmare i vattnet, säger Robert. LEKPLATSER

Laxen trivs bäst i temperaturer runt 15 grader och sommaren 2018 var det 23

N AT U RV E TA R E N

3 / 2020

Robert Skogh Utbildning: Hälsoskydd i Umeå. Bor: Otterbäcken, Gullspångs kommun. Bästa lifehack: Livet är fullt av fantastiska saker. Bara du är redo att öppna dina ögon.

20 000 kronor i prispengar Vänerstipendiet är ett pris som delas ut av Karlstads kommun. Som en gåva bildade övriga kommuner runt Vänern en fond kallad ”Jubileumsfond för Vänern”. Priset består av ett stipendium på 20 000 kr som delas ut av Karlstads kommun till en person, företag, organisation eller förening som arbetat för att öka kunskaperna om Vänern.

FOTO: C H AR LOT T E FE R N E M AN

Att bevara Gullspångsfisken är ett jobb som kräver kunskap och kreativitet. Något som miljöinspektören Robert Skogh har. Han har arbetat i flera år med att förbättra förhållandena för utrotningshotade Gullspångslaxen- och öringen, ett arbete som nu gett utdelning.

grader som mest i vattnet. Temperaturen är inte bara avgörande, laxens lekplatser har också en stor påverkan på deras livscykel. – Den här fisken är helt beroende av de forsar som finns kvar. Det är därför viktigt att återskapa så mycket lekområden som möjligt. Under ett par veckor flyttade vi mängder av lekgrus och stenar för att skapa nya öar och lekplatser. Det har också skapats mer skydd för yngel, i form av små hål, så att de ska ha så stor chans för överlevnad som möjligt. PROVFISKE

Snart ska det genomföras provfiske för att mäta resultatet av de åtgärder som har gjorts. Robert är tydlig med att säga att oavsett projekt och önskad riktning så är det alltid moder jord som bestämmer i slutändan. – Det känns spännande att se om vårt arbete gjort att det finns fler laxyngel nu än tidigare. Vi provar oss alltid fram och det är lika intressant att se om vi har gjort rätt eller behöver tänka om. Slutligen, vad ska du göra för prispengarna, ska du ta det lugna fisken? – Svår fråga, vi får helt enkelt se. Kanske blir det något åt naturvården, avslutar Robert. NIKITA ZEILOTH

KALENDER Här får du koll på våra aktiviteter. Datum med lila färg är specifikt för dig som är förtroendevald.

FAC K L I G U T B I L D N I N G Bli starkare i din roll som fackligt förtroendevald. På köpet får du ett nätverk att bolla fackliga frågor och byta erfarenheter med. Läs mer och anmäl dig på www.naturvetarna.se/facklig-utbildning

C H E FS FR E D A G

Prisutdelning

För alla sektorer Förhandlingsutbildning Digitalt, när det passar dig (Läs mer på sid 58)

Think Tank 2030

Privat sektor 21 okt

Facklig grundutbildning

22 okt

Facklig grundutbildning

19 nov

Löneprocess

Kommun-/regionsektor 24-5 nov

Löneprocess

17-18 nov

Facklig grundutbildning

19 nov

Löneprocess

Statlig sektor Har du frågor eller behöver stöttning i din roll som förtroendevald? Då ber vi dig att för tillfället boka en tid med en ombudsman. Mejla radgivning@naturvetarna.se.

Snart koras tre vinnare i Naturvetarnas innovationstävling. Studenter och doktorander har tävlat om att hitta hållbara lösningar för framtiden, till nytta för människor, miljö och klimat. Läs mer om på www.naturvetarna.se/ thinktank2030. 27 okt

Naturvetarnas digitala kanaler

G R AT I S R Å D O M DIN PENSION Här får du som är ITP-försäkrad gratis råd kring pension och försäkring utifrån just din situation. Lägg en timme på rådgivningen så kan du lägga pensionsångesten på hyllan. secure.radgivningstjanst. se/naturvetarna

STUDENTMÄSSA Utnarm är en arbetsmarknadsmässa för naturvetarstudenter. Naturvetarna håller ett webbinarium om arbetsmarknaden. Vi finns också där för att svara på frågor kring framtids- och drömjobben. Läs mer på www.utnarm.se 5 okt

Sista anmälningsdag

5 nov

Utnarm: i år som en digital mässa

Lyssna på spännande föreläsare och fyll på med inspiration och kunskap. I höst är Chefsfredag digital. Mer information och anmälan: www.naturvetarna.se/Chefsfredag 16 okt

Annika Härenstam: Chefer och den goda organisationen

6 nov

Pontus Strimling: AI och digitalisering

27 nov

Jonna Bornemark: Det omätbara

”Hur behöver en organisation fungera för att stötta chefer att kunna vara en bra chef?” Om detta talar Annika Härenstam, professor i arbetsvetenskap och en av höstens föreläsare på Chefsfredag.

ARBETSMILJÖMÄSSA En unik satsning för att inspirera till ett förebyggande och hälsofrämjande arbetsmiljöarbete. I höst deltar du online under en halvdag. Ergonomi i hemmet, hur vi kan jobba med OSA-frågor på distans, kris, smittspridning och hur vi får till ett bra arbetsmiljöarbete under pandemin står på agendan. Läs mer på www.gillajobbet.se 3 nov

Webbinarium

Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender. Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter. N A T U R V E T A R E N 3 / 2020

POSTTI D N I NG

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka www.naturvetarna.se

Boka en rådgivning 0771-111 999

Vissa försäkringar behövs inte – andra kan vara livsviktiga Vi är ditt fackförbunds egen försäkringsförmedlare. Hos oss kan du prata med licensierade rådgivare som hjälper dig att hitta rätt försäkringar. Rådgivningen är inget säljsamtal – den är en viktig del i vårt uppdrag från Naturvetarna. Välkommen att ringa oss på 0771-111 999.