Issuu

N U M M E R 1 2017 P R I S : 75 K R O N O R

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

MÅNAD E N S

FR Å G A :

Vilket är ditt mål för 2017?

Från lagård till high tech Bättre flow i öppet landskap Molekyl som besegrar biofilm

Ung forskare

Raya får det bästa stödet i karriären D U E LL O M HYG G E N S I D 9

| NY LÖ N ESTATI STI K S I D 5 6

B I SYS S LA S O M G E R S ÖTMA S I D 6 4

”Hitta några som vill bilda en styrelse med dig. Bestäm vad som är viktigast. Börja med ett fåtal punkter.” Anna Ebbesson var med och startade lokalförening vid Alingsås kommun.

Finns det saker att förbättra på din arbetsplats? Det kan handla om allt från att få löneprocessen att fungera till att alla ska trivas och må bra. Den typen av frågor kan man jobba med i en lokalförening, som är en viktig samtalspartner för arbetsgivaren. Läs mer om hur du och dina kollegor startar en lokalförening:

www.naturvetarna.se/paverka Därför behövs en lokalförening: » Den representerar dina kollegor i samtal med arbetsgivaren om till exempel arbetsvillkor och löneprocessen.

» Den har mandat att påverka och företräda Naturvetarna på arbetsplatsen.

» Den kan fånga upp upp frågor som Naturvetarna kan jobba med centralt.

INNEHÅLL

N R 1 2017 MÅNAD E N S

FR Å G A :

Vilket är ditt mål för 2017?

SID 42

Det är inte bara chefer som har nytta av att känna sig själv.

SID 50

SID 54

Mikaels drönare hittar stormfällda träd.

HÖJD KOMPETENS Läs om jägmästaren som gått Naturvetarnas UGLutbildning. Kom ihåg att kompetensutveckling ingår som en del i kollektivavtalet.

Rykande färsk lönestatistik för naturvetare.

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare. Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida. Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck. Bokning och materialadress: annons@kompetenstillvaxt.se

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar. ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 32 100 ex. Utgivning: 7 nr per år.

Nästa nummer kommer ut den 24 mars, annonsstopp den 11 mars. Korrektur: Mats Wirström, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Fotograf omslaget: Lars-Erik Liljebäck.

R E DAKTI ON E N

ANNONSBOKNING

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

GÄSTKRÖNIKAN ”När allt fler debattörer ignorerar motsägande fakta och rentav koketterar med okunnighet blir behovet av sakkunnig expertis ännu större”, skriver Dan Larhammar.

SID 60

Anna Norberg, AN redaktör 08-466 24 51

UNGA I KARRIÄREN Trygg anställning och att utvecklas väger tyngre än lön.

Öringen är tillbaka i Billstaån, och på köpet kan flodpärlmusslan räddas.

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-466 24 19

SJÄLVINSIKT

Christina Jägare, CJ reporter, layout 08-466 24 87

Hanna Astervall, HA reporter 08-466 24 57

Annonsbokning Maja Söderhäll, tel: 08-20 12 21 Materialadress: annons@kompetenstillvaxt.se

Naturvetarna är ett Saco-förbund med 32 000 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.

En relation som avgör din framtid n dålig relation med chefen kan Som forskarstuderande positionen. Det kan handla om allt från sexuförpesta tillvaron. Det tär på självella trakasserier till att professorn tar åt sig är man ännu mer hela äran av doktoranders forskningsresultat. känslan att inte få bekräftelse för Enligt en färsk undersökning har doktoransina insatser, eller att man inte får utlämnad till sin den information som behövs för att der med annan etnisk bakgrund en ännu värhandledare kunna göra ett bra jobb. Man gruvar re uppförsbacke. De måste prestera mer än sig för att knacka på hos chefen, i sina svenska kollegor för att få erkännande. både små och stora frågor. Det är förödande Men det behöver inte vara så. Det visar den iranska doktopå sikt och leder många gånger till att man skiljs åt. randen som vi skriver om längre fram i tidningen. Hon har en kvinnlig svensk professor som handledare. Ett rykte förde oss till Allt för många kan nog känna igen sig i den situationen, avdelningen för reumatologi på Karolinska universitetssjukhuset. eller att man åtminstone någon gång har haft den De ger en samstämmig bild av sin relation som bygger på ömupplevelsen. I forskarvärlden handlar motsvarande sesidig förståelse och vilja att lära känna varandra. En nyckel är relation ofta om professorn/handledaren och dokkommunikation, men också att båda parter tar ansvar för sin del toranden eller postdok. Som forskarstuderande och har passion för forskning. Sådant smittar av sig. är man ännu mer utlämnad till sin handledare och är i beroendeställning. En framtida forsAtt personkemin stämmer underlättar förstås. Det är ett vikkarkarriär står på spel. tigt kriterium för Helena Erlandsson Harris när hon rekryterar personal till sin forskargrupp. Tyvärr finns det handledare som utnyttjar den LARS-E R I K LI LJ E BÄCK, CH E FR E DAKTÖR

N AT U R V E TA R E I M E D I A

Psykisk ohälsa allt vanligare Psykisk ohälsa är en snabbt växande utmaning för folkhälsan. Nästan en miljon svenskar i arbetsför ålder har någon form av psykisk ohälsa och så många som varannan kommer att drabbas någon gång i livet. Om vi ska lyckas vända den negativa och kostsamma trenden krävs ytterligare satsningar på forskning för att öka kunskapen och hjälpa de drabbade tillbaka i arbete. Genom ökade satsningar på medicinsk forskning och dess tillämpning kan vi fortsätta att utveckla nya och bättre sätt att förebygga och behandla psykisk ohälsa. Debattartikel i bland annat Kristianstadsbladet 24 december 2016 och Örnsköldsviks Allehanda 2 januari 2017. Ivar de la Cruz, ordförande Naturvetarna med flera.

N A T U R V E TA R E

N R1 2017

”Själv förändrade hon hela vår syn på universum genom att avslöja hur lite vi egentligen vet. För mer än 40 år sedan upptäckte hon att spiralgalaxer inte roterar som de borde göra.” DN 16 januari 2017, Maria Gunther skriver om den nyligen bortgångna Vera Rubin, kvinnlig pionjär inom astronomi, som bidrog till att bevisa förekomsten av mörk materia i universum.

OPINION

Na- DEBA TT SVE R I G ES LE DAN D E D E BATTS I DA O M NATU RVETAR E O C H NATU RVETE N S KAP.

Det går att rädda hotade hav! Haven producerar hälften av världens syre och reglerar vårt klimat. En stor del av världens befolkning är beroende av fisk som viktigaste proteinkälla. Men hoten är många. År 2050 kan det finnas mer plast än fisk i haven och på hemmaplan är Östersjön är ett av världens mest förorenade hav.

Miljögifter och klimatförändringar är bland annat ett hot mot sälarna.

Beslutsfattarna måste skydda haven bättre nu. Det är en investering som vi har allt att vinna och inget att förlora på.

Korallreven utgör skydd och barnkammare för 25 procent av världens marina fiskarter. Många är viktiga för mänsklig matproduktion och livsnödvändiga att bevara.

Håkan Wirtén, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF.

Haven producerar varor och tjänster till ett värde av cirka 21 tusen miljarder kronor, vilket motsvarar världens sjunde största ekonomi. Omkring 90 procent av de kommersiella fiskbestånden i världen är fullt nyttjade eller överfiskade. Det har skapats en negativ spiral där fiskeindustrin konkurrerar om att snabbt ta för sig av vad som finns kvar. Överfisket är utan tvekan ett av de största hoten. Det illegala fisket beräknas omfatta cirka en fjärdedel av all fångad fisk.

WWF jobbar globalt för en integrerad och ekosystembaserad havsförvaltning. Det handlar om att vi ska kunna använda oss av haven utan att förstöra dem. I dag är endast cirka 4 procent skyddade. Vetenskaplig forskning visar att det behövs 30 procents skydd av haven för att de ska ha en chans att må bra.

F OTO: B I R G IT LE I STM A N N-WA LS H

Läget är allvarligt. Om det som sker under havsytan hände på land skulle det toppa löpsedlarna, nyheterna och beslutsfattarnas agendor. Men så länge det ser bra ut på den glittrande ytan är det få som inser hur dåligt haven mår. Överfiske, övergödning, klimatförändringar och spridning av plast och kemikalier har redan fått stora negativa effekter. Idag är 75 procent av korallreven hotade och stora områden har bleknat och dött på grund av klimatuppvärmningen.

Att stoppa ohållbar exploatering och bidra till en hållbar havsförvaltning är en samhällsfråga med avgörande betydelse för livet på planeten. Mycket går fortfarande att bevara och kanske återställa – men väntar vi för länge riskerar havens ekosystem att kollapsa.

Mattias Rust, tf chef vattenmiljöenheten Världsnaturfonden WWF.

F OTO: S AGA SA N D I N

Vi vill se friska, levande hav fulla med en rik mångfald av fisk och andra marina arter. Det är en förutsättning för jobb, mat, rekreation och inte minst vår välfärd. Världsnaturfonden WWF har lagt in en extra växel genom kampanjen Rädda haven.

Vi är många som oroas. Men vi är också många som vill agera för att rädda haven och säkra en hållbar framtid.

Vill du skriva en debattartikel? Mejla redaktion@naturvetarna.se

N R1 2017

N A T U R V E TA R E

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N MÅNADE N S F RÅGA: NYHETSBREV NR 10-2016

D U E LLE N : FRÅN NYHETSBREV NR 1-2017

VI LKET ÄR DITT MÅL FÖR 2017?

ÄR HYGG E N PÅ VÄG BORT? FÖR BJ U D HYGG ESB R U KET! Skogarna där jag bor i mellersta Uppland ser ut som katastrofzoner på grund av alla kalhyggen. På Blekingekusten, där jag själv bedriver hyggesfritt skogsbruk, är skogen en fantastisk upplevelse. Hyggesbruk är ett katastrofalt paradigm som mest liknar ett historiskt misstag. Förbjud hyggesbruket!

”

Tomas T

Att få vårt naturum att bli extra spännande i år. Laila Asterhag

LEVE R E RA OCH HA KU L Att skapa bra förutsättningar för mina medarbetare. Mitt mål är att vi både ska kunna leverera och ha riktigt roligt på jobbet. Kiran

BALANS I LIVET Ha balans mellan ett engagerande arbete och familj/fritid. Komma igång med bättre träning och kanske till och med yoga

GAM LA TRÄD DÖR OCH SLÄPPE R UT KOLDIOXI D Träd lagrar inte mer koldioxid ju äldre de blir! Om gamla träd får självdö ruttnar de och släpper ut koldioxid i atmosfären. Avverkade träd håller kvar koldioxid i de konstruktioner de blir del av. Efter föryngring och ny skog fångas koldioxid ju mer träden växer. Hkärtdjömåla

Cecilia Andersson

LÄSARBREV

G RATI S R E KLAM FÖR SOCKR IGA PROD U KTE R

följningsartikel med några kritiska frågor. Vänliga hälsningar en naturvetare (Brevet är kortat).

Jag reagerade på en artikel i förra numret av tidningen Naturvetare. Världens rikaste livsmedelsföretag fick föra ut budskapet att de vill göra maten hälsosammare och att de försöker förmå ungdomar att träna mer. Detta utan att en endaste kritisk motfråga ställdes!! Att hävda att största hälsoproblemet är brist på motion är livsviktigt för sockerbranschens medlemmar. Men allt socker som är tillsatt i mina frukostflingor och i andra matvaror gör det näst intill omöjligt att hinna motionera bort alla kalorier. För tidningens trovärdighet är det mycket viktigt att det blir en upp-

Tidningen Naturvetare svarar: Tack för ditt brev. Kanske vi kunde ha ställt mer kritiska frågor, men vi fick ändå svar om livsmedelsföretagens ansvar för folkhälsan, och satsningar på att sänka sockerhalter och få in mer fiber i frukostflingor. Syftet med artikeln var att visa värdet av att anställa en näringsexpert och vad det jobbet innebär. Det finns säkert anledning att återkomma till sockerfrågan. Vi har tidigare skrivit om till exempel sockerskatt (nummer 1, 2016) och om huruvida det är nyttigt att äta choklad (nummer 5, 2015). Anna Norberg, redaktör tidningen Naturvetare

Skriv till: redaktion@naturvetarna.se

N A T U R V E TA R E

N R1 2017

AV TA LS R Ö R E LS E N : NYHETSBREV NR 1-2017

M Å N A D E N S F R ÅG A : NYHETSBREV NR 1-2017

NATU RVETAR NA YR KAR PÅ LÖN EÖKN I NGAR OM 2,8 PROCE NT

H U R HANTE RAR DU STR ESS PÅ JOB B ET?

TVE KSAM NYTTA M E D CE NTRALT AVTAL Det här är mitt sätt att koppla av!

Vad tjänar en central förhandling till när man senare lämnar över ”löneförhandlingen” på enskild medlem? Resultatet blir ju ändå som arbetsgivaren vill. Leif

Naturvetarna kommenterar Det centrala löneavtalet lägger grunden för hur löneprocessen ska fungera, och anger den genomsnittliga lönenivån. Därefter tar lokala förhandlingar vid ute på företagen. Avsikten är att varje individ ska kunna påverka sin lön i sitt lönesamtal med närmsta chef. Det fungerar dock inte alltid som det är tänkt. Det försöker vi råda bot på genom utbildning av både fackligt förtroendevalda och chefer. Som medlem i Naturvetarna kan du få hjälp och goda råd inför lönesamtalet. Läs mer på vår hemsida. Kristofer Jervinge, löneexpert på Naturvetarna

R ESTI D G E R I NTE E N KRONA ”...restid som sker utanför ordinarie arbetstid ska likställas med arbetstid.” Ja, tack! Att gå genom dörren kl 06.00 och komma hem 22.00 efter en mötesdag i Stockholm är ingen höjdare. Att dessutom inte få en krona för tiden utanför ordinarie 8 timmar är en skymf!

SPI N N I NG LÄKE R HJÄR NAN Jag tror jag har provat det mesta när det gäller stresshantering. Det som fungerar bäst har jag upptäckt är fysisk aktivitet i olika former. Det läker också en sönderstressad hjärna. Vi människor är byggda för att kroppen ska användas, inte bara huvudet. Jag brukar varva högintensiv träning (till exempel spinning, skivstång) med lågintensiva återhämtande träningsformer (yoga, flex, promenader). Friskvårdsbidrag från arbetsgivaren borde vara obligatoriskt för att främja personalens hälsa. Katarina Horn

”

Maria

”Mindfullnessmeditation varje morgon, och så drar jag ut i skogen så ofta jag hinner”.

i topp på webben

Pär Leijonhufvud

Mest lästa artiklar på www.naturvetarna.se december 2016 – januari 2017. 1. Ingen tackar dig när du blir sjukskriven 2. Månadens fråga: Hur hanterar du stress på jobbet? 3. Naturvetarna yrkar på löneökningar om 2,8 procent 4. Månadens fråga: Vilket är ditt mål för 2017? 5. Duellen: Är hyggen på väg bort?

TA BORT PLI NG ET Inget plingljud när jag får mejl. Gör prioriteringslistor och struntar i det som inte är viktigt. När jag känner stressen i magen tar jag en promenad eller umgås med familjen. Karin

N R1 2017

N A T U R V E TA R E

OPINION

LE DAR E N

I VA R D E L A C R U Z , F Ö R B U N D S O R D F Ö R A N D E

Stå upp för naturvetenskaplig kunskap Allt fler går in i sin filterbubbla och tar bara till sig kunskap som ligger i linje med sina egna uppfattningar. Avancerade algoritmer i sociala medier sorterar bort sådant som kan ge nya infallsvinklar och idéer. Samtidigt ser vi att den granskande journalistiken och redaktioner som hjälper oss med nyhetsvärdering tappar mark. Det är en djupt oroande utveckling och på sikt ett hot mot demokratin. I USA har forskare, tekniker och journalister börjat flytta över data från statliga myndigheter som Nasa och Epa till mer skyddade platser. Man är rädd att den nya regeringen kommer att försvåra tillgången eller till och med radera data. Det är data som används globalt och som ligger till grund för forskarnas kunskap om världen. Vem kunde drömma om att en av världens största demokratier och dess naturvetare ska behöva bedriva gerillakamp mot sina egna uppdragivare? Här hemma blev faktaresistens ett av årets nyord 2015. Det speglar den utvecklig som pågår. Att inte tro på fakta, som klimatförändringarna, eller att fakta förvanskas utmärker det fenomenet. Vi ser också att rena lögner förs fram som om de byggde på vetenskap. Lika illa är den ökade misstron mot fakta och evidensbaserad kunskap. Samtidig förändras människors medie-

vanor, där sociala medier är den viktigaste nyhetskällan för många. Information med oklara avsändare tas för given utan källgransking eller källkritik. Även medveten desinformation förekommer i syfte att undergräva korrekt fakta och skapa osäkerhet. Lyckligtvis finns fortfarande ett stort förtroende för forskning och vetenskap i Sverige. Detta kan vi se i den årliga VA-barometern som tas fram av Vetenskap och Allmänhet. Sverige har en lång tradition av naturvetenskap, vilket har tjänat oss väl under decennier och kommer förhoppningsvis att fortsätta göra det. Det finns ändå anledning att vara observant på den utvecklig som pågår. Det mest flagranta exemplet är påhoppet mot bland annat SMHI, där en SD-politiker menar att det meteorologiska institutet bedriver propaganda om klimatförändringarna. Totalt vill han skära ner samhällets klimatinsatser med åtta miljarder kronor. Den typen av populism måste vi ta avstånd från. Vi behöver stärka den naturvetenskapliga forskningen, om bland annat klimatet, för att klara samhällets utmaningar. Som naturvetare har vi den viktiga rollen att se till att ny kunskap är tillgänglig och att den inte förvanskas eller feltolkas. Vi ska tillhandahålla kunskap som är till gagn för samhället och för beslutsfattare. Även om den är obekväm för vissa.

I VA R D E L A C R U Z , förbundsordförande Naturvetarna I VA R D E L A C R U Z , f örbundsordförande Naturvetarna

N A T U R V E TA R E

N R1 2017

Slutsatsen är att vi inom Naturvetarna måste börja analysera och bevaka den nya trenden. Vi måste vara vaksamma på när politiker och andra vill hindra, förvanska eller medvetet feltolka kunskap som tas fram av naturvetare. Jag hoppas att vi i Sverige slipper möta den framtid som våra naturvetarkollegor i USA nu står inför.

ivar.delacruz@naturvetarna.se

För Women´s march där kvinnor över hela världen demonstrerade för demokrati, frihet och det öppna samhället.

För att den nya chefen för det amerikanska naturvårdsverket är klimatskeptiker.

Duellen Är hyggen på väg bort? Den mesta skogen i Sverige sköts traditionellt med hyggen som resultat. Men andra metoder, med en mix av olika trädslag och åldrar, är på frammarsch. En expert på hyggesfritt skogsbruk menar att den metoden är överlägsen den traditionella. Skogsprofessorn på Södra har en helt annan uppfattning.

MIKAEL KARLSSON, vd på Silvaskog och

NEJ

expert på hyggesfritt skogsbruk

och docent, skogsstrateg på Södra

GÖRAN ORLANDER, skoglig doktor

Ditt främsta skäl till att slutavverkning med plantering av gran och tall är en bra/dålig idé? Skogar med bara ett trädslag, som gran är en dålig idé, såväl ekonomiskt som ekologiskt. De blåser lätt ner och det är få djur som trivs där. Rent ekonomiskt är det även dumt att lägga alla ägg i samma korg som man gör genom att bara plantera ett trädslag. Vem skulle satsa alla sina pengar på bara en aktie?

Metoden är väl beprövad i nordiskt skogsbruk och ger en rimlig balans mellan ekonomi, miljö och risker. Det förväntas ge runt 40 procent högre produktion och väsentligt bättre ekonomiskt utfall i jämförelse med kontinuitetsskogsbruk. Trakthyggesbruket ger möjligheter till olika trädslag, medan kontinuitetsskogsbruk på sikt leder till sluten skog och grandominans.

Vilket system gynnar naturvården och den biologiska mångfalden bäst? Hyggesfritt skogsbruk, som Lübeckmodellen, även kal�lad kontinuitetsskogsbruk. Där finns skogen hela tiden kvar och man arbetar med flera trädslag. Naturen ges livsutrymme i hela skogen och slipper bli hänvisad till reservat.

I trakthyggesbruket tar man hänsyn till biologiska mångfalden genom att vid varje åtgärd lämna de träd eller biotoper som har de största naturvärdena. Vissa områden lämnas helt orörda. Hyggesfria metoder kan passa i till exempel rekreationsområden kring tätorter. Kontinuitetsskogsbruk innebär att vissa arter/artgrupper missgynnas.

Hur påverkas klimatet av hyggen? På två sätt. Det mesta kolet lagras i marken. När man gör ett kalhygge släpps mycket av det kolet ut. Med ett kalhygge tömmer man även hela kolförrådet ovan mark. Ny forskning visar dessutom att träd bara lagrar mer och mer kol ju äldre de blir.

Efter slutavverkning sker under några år ett utsläpp av koldioxid eftersom trädens fotosyntes försvinner. Efter 8-10 år i södra Sverige är balansen återställd. Därefter, under 50-100 år, tar skogen upp koldioxid. Sett över en omloppstid är trakthyggesskogen en kraftig kolsänka. Kontinuitetsskogsbruk ger sämre klimatnytta genom lägre produktion och att grenar och toppar inte kan nyttjas som biobränsle.

Vilket ger bäst ekonomiskt resultat? Bäst ekonomi ger det skogsbruk som ger en stor bredd av ekosystemtjänster, inklusive virke – från en och samma skog. Detta är ett av skälen till att hyggesfritt skogsbruk som Lübeckmodellen är ekonomiskt överlägset.

En mix av metoder där huvuddelen sköts med trakthyggesbruk ger sannolikt bäst samlat resultat. Svensk skogsmark ägs till tre fjärdedelar av privata och till hälften av familjeskogsbruket. Skogsägarnas mål med sitt skogsbruk måste här vara styrande.

Är hyggen ekologiskt hållbart på lång sikt? Nej, det är det inte. Att hugga bort en mångfald och ersätta med en enfald, som en granplantering med ett trädslag i en storlek och en ålder är, är inte ekologiskt hållbart ens på kort sikt.

Växt- och djurliv är anpassade till naturliga störningar, som storm, brand och insektsangrepp. Slutavverkning är därför hållbart på lång sikt. Men båda metoderna måste kompletteras med avsättningar och god hänsyn vid avverkning. N R1 2017

N A T U R V E TA R E

M Å N A D E N S F R ÅG A :

? 17 0 2 R Ö F L Å M T IT D R Ä T E VILK Nytt år ger chans till förändring. Det kan gälla allt från att utvecklas på jobbet till att ägna mer tid åt familjen. Andra satsar på att äntligen komma igång med träningen. Har du satt upp något mål för nästa år? Läs mentala coachens råd om målbilder. Kommentera på www.naturvetarna.se/mal-2017

N A T U R V E TA R E

N R1 2017

Läs kommentarer från webben, sid 6.

NYHETER

Att sätta upp mål ger positiv energi Mål ska vara möjliga att påverka själv. För både individen och gruppen är det viktigt med mentala målbilder som ska hållas levande, gärna synliga i fikarummet, menar mentala coachen Stig Wiklund. kanske Johan Olssons femmil på skid-VM för några år sedan, där han gjorde det omöjliga och gick loss efter mindre än halva sträckan och vann. S PRÄNG E R G RÄN S E R

Stig Wiklund menar att det finns många beröringspunkter mellan att lyckas i idrott och i arbetslivet. I båda fallen handlar det om att prestera och vara bäst när det gäller, Stig Wiklund lever som han lär och sätter upp delmål. där mental träning kan få folk Det tog fem år för LRF:s regionkontor i att spränga gränser. Västernorrland att bli Sveriges bästa arbets– Att sätta upp mål kan också handla plats. om att må bra, kopplat till mat, motion och – Vi satte ett tydligt mål och satsade på sömn. Ett personligt mål kan vara att snitta att utveckla medarbetarna. Vi fokuserade till exempel 10 000 steg per dag, att träffa på några saker och valde bort. En nyckel är sina vänner oftare, eller att göra den där resan som man har drömt om länge. att ha tålamod: Håll i och håll ut, säger Stig Han varnar för att sätta ribban för högt, Wiklund, tidigare regionchef. även om det kan passa en del. Rimliga mål Så här i efterhand inser han att resan dit med delmål är bättre för de flesta. De måste var roligare än själva priset, som blev något vara möjliga att nå. av en bonus och kvitto på att de gjorde rätt. – Det ger inre motivation att nå delmål – För en grupp är det viktigt att alla är och fira det. För högt uppsatta mål leder lätt med på tåget och att man har en gemensam till frustration och uppgivenhet när de inte målbild, som ska följas upp och utvärderas. uppnås. Den ska hållas levande och inte gömmas Med sina skidstjärnor har Stig Wiklund undan. Sätt upp en skylt eller fäst målbilden testat en metod som inte har resultatfokus. på kylskåpet. Det innebär att man släpper tanken på att till I dag är han mental coach för flera exempel bli bland de tre bästa i världscupen. världsstjärnor i skidor och för chefer i näringslivet. Den idrottsintresserade minns – Sätt i stället upp prestationsmål, som

En nyckel är att ha tålamod: Håll i och håll ut bara du själv kan påverka. Då frigörs positiv energi och du undviker prestationsångest. Hur kan ett prestationsmål se ut? – Det kan handla om att förbereda sig på bästa sätt genom att slipa detaljer, som för skidåkaren kan innebära att träna stakning eller skejtning. Kan jag använda metoden i arbetslivet? – Ja, i stället för att sätta upp målet att bli befordrad lägger du fokus på sådant som du själv kan påverka. Förbered dig för uppgiften och öva på att vara ledare. På så sätt bygger du upp en trygghet för att klara uppdraget. Precis så gjorde en av Stig Wiklunds chefer som han coachade. I stället för att bli frustrerad över mål som inte infriades blev hon glatt överraskad när hon erbjöds att bli högre chef. Vad är poängen med att sätta upp mål? – Själva processen har ett värde i sig och är ett sätt att medvetandegöra vad man vill och hur man ska nå dit. Positiv press ger energi och inre motivation. LEL #

N R1 2017

N A T U R V E TA R E

NYHETER

Miljöchefer vill lyfta miljöarbetet Mycket kan bli bättre för Sveriges miljöchefer, visar Naturvetarnas undersökning. Vi pratar med miljöcheferna i Mölndal och Värmdö MÅRTE N GÖTH LI N om hur det ska gå till. TEXT

Två av tre miljöchefer har brist på personal. Många hinner inte planera långsiktigt för framtiden. Men det finns ljusglimtar. – Läget ser mycket bättre ut nu än för fem år sedan. Vi får gehör för våra behovsutredningar, säger Per Kaarle, miljöchef i Mölndals stad. Han lyfter fram kommunikationen med politikerna som en nyckel till deras positiva Per Karle.

utveckling de senaste åren. I tidningen Aktuell Hållbarhets ranking över bästa miljökommuner har Mölndal klättrat från plats 98 till 16. – Framförallt har vi fått till en väldigt bra dialog med politikerna – de lyssnar på oss, säger han. TJOCK KALE N D E R

Han känner dock av både tidsoch resursbrist. Framför allt är det långsiktigt arbete som han vill lägga mer tid på, men som förvaltningschef fylls kalendern snabbt upp av andra aktiviteter. Och det gör den för andra mil-

jöchefer runt om i landet också, visar Naturvetarnas undersökning. På en allt rörligare arbetsmarknad Erik Moelv. kan det vara svårt att behålla kompetent personal, mer tid måste läggas på rekrytering. För Erik Moelv, miljöchef på Värmdö kommun, har mycket tid gått åt till just detta under 2016. – Vi har alltid många sökan-

de till våra tjänster men att få tag på erfaren kompetens inom vissa områden, som förorenad mark, kan vara svårt och ta tid, berättar han. LJ USAR E FRAMTI D

De får förstärkning under våren och kan börja tänka mer långsiktigt. Då kan de också bedriva förbättringsarbeten parallellt med tillsynen. För tillfället är läget drägligt, men vissa projekt som skulle satt igång under hösten har fått vänta. – Långsiktigheten blir tyvärr lidande, jag skulle till exempel

Naturvetarnas undersökning visar att: • Två av tre anser att de har otillräckliga resurser för miljöarbetet. • Mindre än 20 procent anser att miljöarbetet har hög status. • 50 procent av miljöcheferna lägger mindre än en fjärdedel av arbetstiden på strategiskt arbete. • De små kommunerna lider mest av resursbrist.

Dricksvatten räddas när mark saneras. Läs hela artikeln i Naturvetare nr 6 2016, eller på www.naturvetarna.se/dricksvatten-raddas.

N A T U R V E TA R E

N R1 2017

• Många lyfter fram behovet att enkelt och tydligt kunna förklara vikten av sitt arbete, både internt och externt.

VAD TYCKER DU OM DEN NATIONELLA LIVSMEDELSSTRATEGIN?

vilja göra tillsynsplaner för flera år framåt. I dagsläget blir det inte längre framförhållning än ett verksamhetsår men jag hoppas få möjlighet att hinna mer sådant i år, berättar han. I undersökningen framgår det att många miljöchefer anser att miljöarbetet har en låg status. Erik Moelv upplever att miljöaspekten kan komma in sent i många sammanhang, och detta kan vara ett symtom på en lägre status. – Det kan hamna på sidan av plånboksfrågorna ibland, och genererar inte alltid lika stort engagemang. Där måste vi ofta förklara vår roll, varför vi gör

tillsyn och varför vårt arbete är så viktigt, säger han. M I LJÖBOVAR KOM M E R U N DAN

Många miljöbrott som kommunen anmäler klaras inte upp eller läggs ner helt, berättar Erik Moelv. Han tror att det påverkar engagemanget för miljöfrågor negativt i samhället som helhet. – Det skickar en signal i samhället att miljöskadliga beteenden inte är något viktigt att ta itu med samtidigt som det urholkar förtroendet för miljörättsapparaten och dessutom tar tid i anspråk för våra duktiga inspektörer som följer lagen och upprättar anmälningarna.

Naturvetarna kommenterar resultatet:

”Kan man öka förståelsen hos kommunpolitikerna så kan det leda till mer resurser” Naturvetarnas ombudsman för chefer, Elisabet Engdahl Linder, tror att det är viktigt att cheferna får chansen att utveckla sin kommunikation och sina relationer för att stärka miljöarbetet. – Det är centralt att de kan förmedla varför deras arbete är viktigt, både externt och internt. Kan man öka förståelsen hos kommunpolitikerna så kan det leda till mer resurser som kan frigöras till strategiskt och långsiktigt arbete, säger hon.

I den rikstäckande enkäten fick miljöchefer i Sveriges kommuner svara på frågor om sin arbetssituation. Hälften av de tillfrågade svarade. Av dessa är 65 procent kvinnor och hälften av alla har innehaft sin tjänst mindre än Elisabet Engdahl tre år. Linder.

Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood. Regeringen och alliansen presenterade i slutet av januari en gemensam livsmedelsstrategi som ska gälla till år 2030. Varför behövs en nationell livsmedelsstrategi? – Matbranschen får förutsägbara spelregler. Vi hoppas att det ska bli en strategi som handlar om hela livsmedelskedjan. Det finns en väldig utvecklingskraft i näringslivet när det gäller livsmedel. Varför är det viktigt att satsa på svensk mat? – Vi behöver en egen produktion för att trygga vår försörjning och en mer hållbar livsmedelsproduktion, och det finns stora exportmöjligheter om man satsar på förädlade livsmedel. Vad tycker ni om innehållet i livsmedelsstrategin? – Målen är bra, som att halvera matsvinnet, öka produktionen, satsa på förädling och innovation, värna om den svenska jordbruksmarken och påverka inom EU för att minska användningen av antibiotika. Målen är dock rätt allmänt hållna, och vi vet inte hur tillämpningen kommer att bli. Det blir spännande att följa och att fortsätta försöka påverka. Hur har ni kunnat påverka i framtagandet av denna? – Det vet vi inte. Vi var dock tidigt ute och drev frågor om att inte sänka djurskyddskrav, om möjligheter att exportera förädlade livsmedel och starkare skydd för jordbruksmark. Vad vill ni påverka framåt? – Att inriktningen ska vara en hållbar livsmedelsproduktion. Satsningarna på förädling och innovation är också jätteviktiga. Vårt förslag till strategi inkluderar hela livsmedelskedjan, inklusive materialåtervinning av förpackningar. Till exempel skulle det ge stora miljövinster om man kan förbättra återvinningen av plastförpackningar. Vad hoppas ni att satsningarna på kunskaps- och innovationssystemet ska leda till? – Att utveckla ett hållbart och effektivt vattenbruk kopplat till odling. Även att kunna producera gröna proteiner i Sverige och ta fram nya produkter från dessa. AN

N R1 2017

N A T U R V E TA R E

Forskning på fyra minuter Finalen i Forskar grand prix avgjordes i slutet av november. Deltagarna tävlade i att presentera sin forskning på ett tydligt och underhållande sätt under max fyra minuter. En deltagare sjöng, en annan använde ljudeffekter som flämtande andning och hjärtslag, en tredje inledde med att hon ska rädda världen. Vann gjorde hon som ska

rädda världen, Anita Persson från Högskolan i Borås. På andra plats kom molekylärbiologen Marlene Andersson, som forskar om spindeltråd, och på tredje plats biologen Nellie Linander, som forskar om insekters flygkontroll. – Man får ta gräddan ur sin forskning, se till att folk förstår det och försöka utelämna detaljer, sa Nellie Linander. AN

Rekvisita i form av en mjukdjurshumla kan vara ett sätt att charma juryn och publiken.

TI PS! 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10.

SÅ G ÖR D U E N KORT OCH B RA PR E S E NTATI ON AV D I N F OR S K N I N G

Välj ut det som är intressant och relevant. Använd konkreta exempel. Involvera publiken. Utnyttja pauserna. Var trygg i ditt ämne. Välj bilder som hjälper lyssnarna att förstå forskningen. Var dig själv, var personlig och använd ditt eget engagemang. Använd hela scenen. Sätt in din forskning i ett större sammanhang. Öva på presentationen inför publik och be om feedback.

N A T U R V E TA R E

N R1 2017

Ökat förtroende för forskare Svenskarna är intresserade av forskning och har högt förtroende för forskarvärlden. Det visar årets VAbarometer som presenterades i december. öka. Nio av tio anger att de har Naturen, biologi, fysik, ganska eller mycket stort förtroforskning, skolan, vetenskap, ende för forskare vid universitet miljö, forskare... och högskolor. Macchiarini-afVad tänker du själv på när du fären har dock försvagat förtrotänker på naturvetenskap? De endet för framförallt medicinsk flesta svenskarna får en bild av forskning. AN något av orden ovan. Detta är en av frågorna som ställs i den årliga VA-barometern, som mäter allmänhetens inställning till vetenskap och forskning. Årets mätning visar också att svenskarna tycker att forskning är intressant, och ju högre utbildning man själv har desto intressantare. Svenskarnas förtroende för forskar- ”När jag säger naturvetenskap, vad tänker du orden har 2016/17fått flest röster. världen fortsätter att på då?” De största VA-barometern (VA-rapport 2016:4)

10,5 procentenheter… … så mycket har den så kallade högskolepremien minskat för anställda inom privat sektor de senaste femton åren. Det visar en ny rapport från Saco. Högskolepremien är ett mått på hur lönsamt det är att läsa en högskoleutbildning, och beräknas genom att jämföra lönerna för högskoleutbildade med lönerna för gymnasieutbildade. Även på övriga delar av arbetsmarknaden har högskolepremien minskat under samma tidsperiod. Bäst lönar sig

en högskoleutbildning för den som arbetar inom landstinget, följt av i tur och ordning privat sektor, stat och kommun. AN

”Blir du lönsam, lilla vän?”

NYHETER

4 frågor:

Vad ska du hjälpa Nasa med?

År 2030 planerar Nasa att landa den första bemannade rymdfärjan på Mars. Stina Jansson, lektor i förbränningskemi vid Umeå universitet, ska hjälpa dem att göra avfallet till en resurs på vägen dit.

Längre uppehållstillstånd för doktorander Nu förbättras villkoren för doktorander med uppehållstillstånd för studier. I stället för ettåriga uppehållstillstånd kan man söka för två år. Nu kan den som är doktorand få ett tvåårigt uppehållstillstånd för studier. Detta gäller både första gången man ansöker uppehållstillstånd och när man ansöker om förlängning. Reglerna gäller även medsökande till doktorand. Tidigare gällde uppehållstillståndet i ett år. AN

1. VILKEN BLIR DIN ROLL?

– Hittills har de fokuserat på att omvandla avfall till gas på rymdfärjan. Men vid förgasningen får man även en fast restprodukt. Jag föreslog två tekniker där man tar tillvara även

på den fasta resten, som kan omvandlas till kol som exempelvis kan användas som odlingsmedium.

rymmena. Det får inte bildas några giftiga ämnen som kan vara hälsoskadliga för besättningen heller.

2. VILKEN TYP AV AVFALL HANDLAR DET OM?

4. VAD ÄR ROLIGAST MED ATT JOBBA MED NASA?

– Matförpackningar, plast, papper och även textilier. De tvättar aldrig ombord så handdukar och kläder används så länge hygienen tillåter, seStina Jansson. dan måste de hanteras. Det humana avfallet behöver såklart också tas om hand. Urin och svett renas redan till vatten men inte det fasta avfallet.

– Det är spännande med en organisation som har så stora möjligheter, rent tekniskt. De har en stark utveckling inom miljöteknik och det är inspirerande att få ta del av alla intressanta forskningsprojekt inom detta och andra områden. MÅRTEN GÖTHLIN

3. VILKA ÄR UTMANINGARNA?

– Att utveckla metoder som fungerar i tyngdlöshet. Där behövs mer forskning. Dålig lukt är en annan utmaning, det har de tillräckligt av i de där små ut-

Så funkar det: Teknikerna som Stina Jansson använder kallas mikrovågsassisterad pyrolys och torrefiering. Mikrovågsassisterad pyrolys innebär att avfallet hettas upp snabbt med hjälp av mikrovågor och förkolas vid låg temperatur. Torrefiering är en slags rostning av avfallet som ger en produkt med högre energitäthet än utgångsmaterialet.

Rätt att koppla av efter jobbet Den första januari blev det förbjudet att skicka jobbmejl utanför arbetstid i Frankrike. Syftet är att minska jobbstressen i det nya gränslösa arbetslivet, där vi ständigt är tillgängliga för arbetsgivaren. I Sverige finns inte samma lag, men arbetsgivare har ett lagstadgat ansvar att se till att frågan inte blir ett arbetsmiljöproblem. Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna, berättar att det är viktigt att arbetsgivare och medarbetare kommer överens om digital tillgänglighet, men att en lagstiftning som den i Frankrike, inte är rätt väg att gå.

– Många tycker också att flexibiliteten är bra, därför tror vi inte att lagstiftning är det bästa. Vi vill att arbetsgivare och medarbetare själva ska kunna bestämma vad som passar för just deras arbetsplats. Chefer har ett stort ansvar att ta diskussionen om vad som ska gälla. Naturvetarna arbetar med att ta fram konkreta verktyg

Lugnande besked för ett stressat hjärta?

för att hjälpa parterna att hantera frågor som rör ”det gränslösa arbetslivet”. – Vi har sett i våra undersökningar att många inte riktigt vet vad som gäller på deras arbetsplats, därför är det viktigt att vi lyfter dessa frågor och ger stöd till våra medlemmar i hur man kan hantera gränslösheten. MÅRTEN GÖTHLIN

N R1 2017

N A T U R V E TA R E

N R1 2017

Helena leder unga forskare framåt Hur kan en relation mellan en handledare och doktorand se ut när den fungerar som bäst? Ett tips förde oss till Karolinska universitetssjukhuset, där professor Helena Erlandsson Harris lotsar Raya Saleh rätt i forskargruppens jakt på medicin mot inflammationer. TEXT

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

FOTO

J O H A N G U S TA F S S O N

N R1 2017

N A T U R V E TA R E

TEMA

ånga doktorander är inte nöjda med sin handledare, visar en färsk undersökning från UKÄ, Universitetskanslersämbetet. Doktoranders forskning utnyttjas och handledaren visar inget intresse för doktoranden. Men det gäller inte för Helena Erlandsson Harris, professor på enheten för reumatologi, Center för molekylär medicin på Karolinska universitetssjukhuset. – Nyckeln till en fungerande relation med doktoranden är kommunikation åt båda håll, att det finns förtroende och att det är högt i tak. BYG G E R PÅ TI LLIT

En av hennes doktorander är Raya Saleh från Iran. Hon har samma inställning

Forskning är ett lagarbete och är helnöjd med det stöd hon får från sin handledare. – Att lära känna varandra är grunden för att förstå varandra och skapa en relation som bygger på tillit, säger hon. Redan vid starten för två år sedan satte de sig ner och klargjorde förväntningarna på varandra. – Lika viktigt är att doktoranden tar ansvar för sitt projekt. I det ligger bland annat att samarbeta med andra och ha strukturerade möten. I botten måste det

finnas en passion för forskning, säger Helena Erlandsson Harris. Hon påminner om att forskning också kan vara frustrerande. – Därför är det så viktigt att ha inställningen att gruppen gör detta tillsammans. PAS S I ON S OM S M ITTAR

Raya Saleh intygar att professorns entusiasm sprider sig till de unga forskarna. –Man måste gilla att vara lärare, vilket innebär att följa och stötta någons utveck-

Under de två som Raya Saleh har varit doktorand i Helena Erlandsson Harris forskargrupp har de byggt upp en förtrolig relation.

N A T U R V E TA R E

N R1 2017

ling. Min man är också forskare och lärare, så vi pratar och reflekterar runt detta, vilket jag även gör med andra kollegor. Helena håller med om att det tar tid att vara en närvarande och tillgänglig handledare. Å andra sidan får hon forskning utförd, som kommer hela gruppen till nytta. – Jag har mitt rum mitt i kontoret/ labbet och är oftast på plats. Har jag inte på mig mina hörselkåpor så är de välkomna in. Raya Saleh nickar instämmande, men vill ändå ransonera besöken och inte störa i onödan. KÄN S LA F ÖR LAGAR B ETE

Hon personifierar den internationella miljön på CMM. Där finns tjugo olika nationaliteter representerade. Att Raya Saleh valde Sverige beror på Karolinska institutets goda rykte. Till saken hör också att hon pluggade på svenskt universitet när studenter utanför EU inte behövde betala någon avgift. Helena Erlandsson Harris är noga vid rekryteringar. – Personkemin är viktig, eftersom vi ska jobba nära varandra under fyra år, och forskning är krävande. Den sociala förmågan väger också tungt. Kom ihåg att forskning är ett lagarbete. I botten måste det förstås finnas teoretisk kunskap. Men det handlar också mycket om känsla. – Jag vill ha känslan att jag vill jobba med den här personen. Drivet är också viktigt. Kommer man från ett annat land för att bedriva doktorandstudier i Sverige finns det som regel ett driv, spekulerar hon. G E VE R KTYG E N

Vi kommer in på frågan om att stötta doktoranden. – Ge hellre verktygen än färdiga svar. Som forskare måste man lära sig att klara motgångar och pröva sig själv. Visa intres-

se och ge stöd på rätt sätt, utan att curla, vilket är en balansgång. Raya Saleh tycker att hon har utrymme och frihet att göra misstag. – Det viktiga är att kunna lära av misstagen, säger hon. Hur gör du om du känner att en doktorand har hamnat fel? – Hittills har det aldrig hänt att jag har sagt till någon att hen inte passar för forskning. Personers utveckling kan se så olika ut. Vissa kan vara svaga i början och komma starkt senare, medan det för andra kan vara tvärtom, säger Helena Erlandsson Harris. Om det ändå blir problem försöker hon hitta lösningar, genom att till exempel ändra projektet eller ge support på ett annat sätt. – Jag tror det handlar om att hitta rätt jordmån. Att prata om tiden efter doktorandstudierna och titta på möjliga karriärvägar kan vara en väg framåt. Att doktorera är en jättebra erfarenhet även om man byter bana.

nu är att läsa medicin och bli läkare. Som den stöttande handledare Helena Erlandsson är uppmuntrar hon det. – Gör det du gillar, det behövs fler läkare som forskare och fungerar som en brygga mellan forskning och klinik, vilket är särskilt viktigt i vår verksamhet här på CMM, eftersom vi använder material och data från patienter i forskningen. För Raya Saleh är det viktigt att som

G ÖR D ET D U G I LLAR

Raya Saleh pratar inte bara med sin handledare om framtiden. – Det gör jag med många forskare. I den här miljön med närhet till klinik finns det flera möjliga karriärvägar. Min plan

> Raya Saleh undersöker vilka patienter som har höga halter av den kemiska larmsignal som orsakar inflammation.

N R1 2017

N A T U R V E TA R E

doktorand kunna bidra till forskningen, och hon upplever inte alls att hon utnyttjas som billig arbetskraft. – Det är en bra balans mellan att lära sig mer, både om ämnet och forskningsmetoder, och uppnå resultat. Planen är att jag ska medverka till tre publiceringar under mina fyra år här. Helena Erlandsson Harris tydliggör att det kan räcka med två om de är mer omfattande. – Det är tydligt uttalat på KI att vara

doktorand innebär att man tränas i att bedriva forskning, man genomgår en forskarutbildning. Att doktorander utnyttjas som billig arbetskraft kan säkert förekomma, men är sällsynt numera. ALLA FÅR K R E D

Hur hanterar ni forskningsresultat som doktorander står bakom? – I grunden är resultaten våra. Forskning är ett lagarbete. Däremot kan en doktorand ha varit mer drivande än an-

dra, det ska i så fall framgå på olika sätt. Hur gör du vid publiceringar och presentationer? – Vi skriver alltid ut referenser med namn på de som har varit inblandade. Jag brukar också kommentera vilka som har gjort merparten av arbetet. Eftersom resultaten är våra så brukar jag berätta för hela gruppen vad jag avser att presentera på en konferens. #

De utvecklar läkemedel mot reumatism Bättre behandlingar mot reumatism kan vara på gång. Nu ska en substans testas i djurförsök. På köpet kan terapin hjälpa även mot stroke, blodförgiftning och MS. Helena Erlandsson Harris grupp forskar om de signaler i kroppen som sätter igång inflammationer. När allt fungerar som det ska är inflammationer kroppens försvar mot bland annat mikroorganismer, och en signal om att kroppen behöver vila efter till exempel en knäskada. Men så finns det inflammationer som startar spontant utan uppenbar anledning, så kallade autoimmuna sjukdomar. En sådan är reumatism. VAD SYFTAR FORSKNINGEN TILL?

– Målet är att utveckla läkemedel mot akuta och kroniska inflammationer, som leder till att människor får ett bättre liv.

N A T U R V E TA R E

N R1 2017

HUR LÅNGT HAR NI KOMMIT?

– Vi tar reda på vad i kroppen som gör att inflammationer startar, med fokus på ledgångsreumatism hos främst barn. Det är den vanligaste kroniska, inflammatoriska sjukdomen hos barn. ÄR NI NÅGOT PÅ SPÅRET?

– Hos vissa barn läker sjukdomen, men inte hos andra. Vi försöker hitta markörer som visar vad som händer när sjukdomen läks. I dag behandlas sjukdomen med till exempel kortison, som hämmar tillväxten. Därför letar vi nu efter behandlingar med mindre biverkningar. Dyra biologiska läkemedel hjälper vissa, men inte alla.

Ont i händerna vill ingen ha.

TEMA

Varför tillfrisknar vissa barn, medan andra får en kronisk, livslång sjukdom?

VAD BLIR NÄSTA STEG?

– Vi studerar ett protein som normalt finns inuti alla celler. När en cell stressas eller dör på ett onormalt sätt, vid till exempel syrebrist i hjärnan, en knäskada eller en infektion, så frisätts proteinet och orsakar en inflammatorisk reaktion i vävnaden. Proteinet fungerar som en kemisk larmsignal om att något är fel. Den här mekanismen är gemensam för många olika inflammatoriska tillstånd, den sker både vid en stroke, reumatism och en del andra sjukdomar. Tanken är att försöka blockera det proteinet och vi har tillsammans med våra samarbetspartners också utvecklat en ny typ av blockad.

teinet – den kemiska larmsignalen – kan vara en bra behandling mot både reumatism och blodförgiftning.

HUR GÅR NI VIDARE?

VILKEN ÄR DIN ROLL, RAYA SALEH?

– Det ser lovande ut och ska testas i djurförsök. Studier visar att hämning av pro-

– Jag studerar sjukdomsförloppet för artrit hos barn och försöker förstå samspe-

R AYA S A L E H Aktuell: Doktorand hos Helena Erlandsson Harris, tredje året. Utbildning: Master i molekylärbiologi, Skövde högskola. Bor: Är från Iran och bor i Stockholm. Nästa steg i karriären: Läsa medicin och bli läkare. Gör på fritiden: Kopplar av med idrott och att besöka konstutställningar. Jag fotograferar och läser designtidningar. Matlagning är en favoritsyssla. Det är ett annat sätt att experimentera på, men på ett mer artistiskt och delikat sätt.

let mellan arv och miljö. Frågan är varför vissa barn tillfrisknar, medan andra får en kronisk, livslång sjukdom? Jag ska titta på vilka patienter som har höga nivåer av den kemiska larmsignalen. Förhoppningsvis kan mätningar av den säga oss något om sjukdomsförloppet, men även ge svar på vilka patienter som kan ha mest nytta av den terapi vi utvecklar.

HUR FINANSIERAS FORSKNINGEN?

– Vi har medel från Vetenskapsrådet, EU, Hjärt- och lungfonden, Frimurarna, Reumatikerförbundet och Landstinget, säger Helena Erlandsson Harris.

H E LE NA ERLANDSSON HARRIS Aktuell: Handledare och professor i reumatologisk inflammationsforskning vid KI. Verksam vid Centrum för molekylär medicin på Karolinska universitetssjukhuset. Forskargrupp: Tre doktorander och tre postdoktorer på enheten för reumatologi.

Bästa handledartips: Utöver att reflektera själv tycker jag att man ska ta alla chanser att dra nytta av andras erfarenheter genom diskussioner. Familj: Man (också forskare och handledare på KI), barnen Axel 13 år och Elsa 10 år. Kopplar av med: Familjeliv! Jag läser mycket, gillar matlagning och följer några udda halvdokumentärer på tv.

N R1 2017

N A T U R V E TA R E

TEMA

Nya pengar till forskning Men mer behövs för att klara samhällets utmaningar. Här ger fyra aktörer i Forskningssverige sin syn på den forskningsproposition som regeringen presenterade före jul. Sveriges unga akademi, Marie Wiberg, forskningspolitisk talesperson 1. Nej, ökningen av basanslag är för liten. Nyfikenhetsdriven forskning är nödvändig om vi ska klara samhällsutmaningarna. Även om ett nationellt karriärsystem ska prioriteras med de ökade basanslagen så tror vi att det är för litet eftersom det även ska användas till att öka jämställdheten, finansiera infrastruktur och öka forskningstiden per anställd. 2. Vi behöver både högre basanslag och ökade fria medel till projektbidrag. Tyvärr så satsas det framförallt på strategiska innovationsområden via Vinnova, vilka ofta kräver medfinansiering från lärosätena. Vi saknar en stor satsning på medel till Vetenskapsrådet, som stödjer alla vetenskapliga discipliner och har ett utvärderingssystem med hög legitimitet.

Int

3. Problematiskt. Fokus på ökad strategisk styrning riskerar att stänga dörren för framtida innovationer och leda till kortsiktig problemlösning. Vi ser hellre att den akademiska friheten stärks genom att ge stabila villkor åt lärosätena med förstärkta basanslag. tionellt utbyt Kunskap och inte samverkan borde vara centralt. Det finns a n er höver ökas. e en risk att bra forskning som saknar samverkan likställs be med mindre bra forskning som innehåller samverkan. 4 Ja, det är viktigt att det skapas ett tydligt, nationellt, transparent karriärsystem som attraherar de bästa forskarna. Incitamenten är bra och det kan lyckas om resurserna räcker. 5. Nej, tyvärr är åtgärderna för mobilitet inte tillräckliga. Det måste belönas både för forskaren och för lärosätena. För att öka internationellt utbyte kan medel vikas för utländska forskares vistelser i Sverige på postdoc-nivå, samt för erfarna svenska forskare att vara gästforskare vid utländskt lärosäte.

N A T U R V E TA R E

N R1 2017

Är höjningen av forskningsanslagen tillräckliga för att klara samhällets utmaningar?

Är det en bra balans mellan universitetens basanslag och forskningsmedel som söks i konkurrens.

Bör samverkan med omgivande samhälle väga lika tungt som publiceringar och citeringar när pengar ska fördelas till lärosätena?

Borde villkoren för forskarna förbättras för att locka de bästa till en akademisk karriär?

Kommer mobiliteten att öka med de åtgärder som regeringen föreslår?

SLU, Peter Högberg, rektor 1. Basanslaget höjs först 2018 och, som det verkar, ge mest till de mindre lärosätena. Forskningspropositionen innebär inget omvälvande för SLU. Det finns en del positiva förslag och mindre tillskott inom räckhåll, men det är också tydligt att det viktigaste för oss är att klokt och aktivt använda de resurser vi redan får. 2. Även forskningsråden får ökade anslag. Vi kommer fortsatt att behöva hantera det stora långsiktiga inflytandet från råden över vilka som anställs hos oss. 3. Man erkänner den stora betydelsen av fri grundforskning, men skriver mycket om vikten av att vi också har framstående tillämpbar forskning, så att forskningens nya landvinningar kommer samhället till nytta. Vi behöver båda, och att de samverkar. Samverkan kan vara svårare att mäta, men Vinnovas tidigare utlysningar har visat att SLU står sig väl i jämförelser med andra svenska universitet. 4. Propositionen föreslår förbättrade villkor för doktorander och nydisputerade. Det är bra, men de verkliga flaskhalsarna kommer senare i karriären för forskare/lärare och det missar man. 5. Svårt att säga. På SLU ser vi över vårt finansieringssystem och planerar för någon form av karriärbidrag för personer i intervallet 6-20 år efter disputation.

TEMA

"Forskningsproppen".

Naturvetarna, Andreas Nyström, forskningspolitisk expert 1. En generell ökning av forskningsanslagen är bra, liksom att man föreslår ett tioårigt perspektiv på forskningen. De utmaningar vi står inför inom hälso- och sjukvården, antibiotikaresistens, mat, miljö och klimat kommer att kräva större satsningar i framtiden. 2. För att våra lärosäten skall kunna bli ännu bättre arbetsgivare måste basanslagen öka för att finansiera löner för lärare och forskare. Samtidigt behöver storleken på de konkurrensutsatta forskningsmedlen öka för att gynna den nyfikenhetsdrivna forskningen. Vetenskapsrådets medelbidrag 2016 inom naturvetenskap var 797 693 kronor per år, vilket knappast räcker för att finansiera en doktorand om pengarna också ska delfinansiera en forskargruppsledare. 3. Samverkan och ökad mobilitet inom och utom akademin är en viktig fråga för våra medlemmars möjlighet att bygga sina karriärer. Om man skall införa en tredje kvalitetsfaktor i fördelningen av resurser är det viktigt att detta genomförs med tydliga och kända indikatorer. Att ytterligare stärka samverkan mellan akademin och sjukvården ligger Naturvetarna varmt om hjärtat. Detsamma gäller att samverkan inom de gröna näringarna fortsätter att värderas högt i ett nytt fördelningssystem. 4. Ökad transparens och tydlighet är minst lika viktigt som förbättrade villkor för forskare. En tillsvidareanställning efter första postdok är en del i att öka tryggheten inom akademin så att de bästa forskarna väljer att stanna och göra en akademisk karriär. De tjänster forskarna konkurrerar om skall alltid utlysas och tillsättas i öppen konkurrens. 5. Naturvetarna tycker att det är viktigt med ökad mobilitet, både inom akademin, men också mellan akademin och hälso- och sjukvården, andra myndigheter, och det privata näringslivet. Då behövs också en breddad syn på akademisk meritering där andra erfarenheter förutom anslag och publikationer skall vägas in vid rekrytering.

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, Martin Wikström, forskningspolitisk expert 1. Omedelbara höjningar är inte det viktigaste på kort sikt. Men på tio års sikt bör de offentliga investeringarna uppgå till minst 1,5 procent av BNP för att Sverige ska vara konkurrenskraftigt. Propositionen ligger inte i linje med en sådan målsättning. 2. Propositionen ändrar egentligen inte balansen mellan basanslagen och de externa bidragen. Det är viktigt att en avsevärd del av basanslagen också är konkurrensutsatt och att inte enbart kvalitet, utan även excellens tydligt gynnas i medelsfördelningen. Det är mycket bra att regeringen är tydlig med att de ökade anslagen inte bör användas för att anställa fler forskare. 3. Det är positivt att regeringen lyfter samverkan. Men vi oroas över att begreppet ”excellens” mer eller mindre lyser med sin frånvaro i propositionen. Kvalitet, nyskapande och relevans behöver vara styrande och samverkan bör vid medelstilldelning reduceras till ett medel. 4. Det är oerhört viktigt att svenska lärosäten har tydliga karriärvägar som är jämförbara med de bästa internationellt. Tenure track-modellen är i grunden bra men det är viktigt att de unga forskarna på ”track” har tillräckliga resurser och tid (normalt minst sex år) innan utvärdering och eventuell omvandling till fast tjänst. 5. Ökad samverkan och andra åtgärder kommer förhoppningsvis att bidra till bättre mobilitet. Samtidigt kommer inte mobiliteten mellan samhällssektorerna att öka på allvar förrän meriter från näringslivet värderas högre inom akademin och vice versa. Vi anser att lägre barriärer behövs mellan akademin och omvärlden, men problemen ligger inte bara vid lärosätena. Vi hade dessutom önskat att internationalisering och internationellt samarbete hade fått större utrymme i propositionen. Tydliga karriärvägar behövs.

N R1 2017

N A T U R V E TA R E

R E P O R TA G E

Ida och Erik

vågade ta steget Kossorna har bytts ut mot avancerad elektroteknik och medicinsk biologi i en lagård i Hälsingland. Ida Jacobs och Erik Tholén har återvänt till hembyn i Hälsingland, där de jobbar på distans, och möter kunder och kollegor digitalt. TEXT OCH FOTO

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

Erik TholĂŠn och Ida Jacobs med dottern Maja.

> N R1 2017

N A T U R V E TA R E

et var inga drömmar om att starta café eller surdegsbageri som lockade dem till byn vid Ljusnan. – Gröna vågen var inget för oss. Vi ville utvecklas i våra professioner som naturvetare, säger medicinska biologen Ida Jacobs. Det vackert böljande landskapet runt den lilla orten Segersta, någon mil söder om Bollnäs, är svårt att motstå. Jordbruken ligger inte lika tätt i dag som de en gång gjorde, även om jorden fortfarande brukas. LAB B ET H E M MA

I en ombyggd lagård har Ida Jacobs och

”

Erik Tholén sitt kontor. Här stod kossorna rad i rad när hennes pappa drev mjölkproduktion fram till för tjugo år sedan. Snart ska också fysikern Erik Tholén utveckla och tillverka nya produkter inom atomkraftsmikroskopi här. Än så länge har han sitt labb inne i boningshuset, där hustruns mormor tidigare bodde. – När det huset blev ledigt förra våren kände vi att det var dags att slå till. Vi hade lika gärna kunnat hamna i Erik Tholéns hemtrakter i Rättvik. Men varför lämna Solna, ett stenkast från huvudstaden och dess puls? – Med ett tredje barn på väg hade vi växt ur lägenheten. Alternativet var att köpa en villa i Stockholm, men vi ville inte fastna i ekorrhjulet och behöva jobba jämt för att ha råd att bo, säger Ida Jacobs.

Det är möjligt att f lytta ut på landet och ändå ha ett kvalif icerat arbete inom sitt specialområde

Kliniska prövningar gäller för Ida Ida Jacobs är anställd av det ameri-

kanska CRO-bolaget Inventiv Health. CRO står för Contract research organisation och är konsulter till företag som utvecklar läkemedel eller medicinteknik. Hon jobbar i tidiga skeden med ansökningar av tillstånd för prövning av nya produkter hos människa, i fas ett, två och tre, innan de når marknaden. Detta under förutsättning att de lever upp till de högt ställda kraven, allt från att de har avsedd effekt och att biverkningarna är mindre än nyttan. Ett typiskt projekt ser ut så här: En studie för ett nytt läkemedel ska genomföras i Sverige och Norge. I möte med projektteamet får Ida Jacobs

N A T U R V E TA R E

N R1 2017

information om tidsramar och annat som hon behöver veta för att kunna göra ansökningar om tillstånd för prövning. Ansökan ställs till Läkemedelsverket och etiska kommittéer. Hon tar också kontakt med de kliniker som ska delta i studien och tar fram den dokumentation som behövs. När studien är godkänd att starta tar en monitor över projektet och övervakar själva studien med avseende på patientsäkerhet och kvalitet.

Namn:

Ida Jacobs Aktuell:

Jobbar på distans med kliniska prövningar på CRO-företaget Inventiv Health. Utbildning:

Magister i medicinsk biologi från Linköpings universitet, examen 2004. Biovetenskaplig forskarskola och kurs i klinisk läkemedelsutveckling. Familj: Maken Erik Tholén, tre barn: ett och ett halvt år, fyra och sju år.

R E P O R TA G E

Båda brinner för sitt arbete, men ser också andra värden i livet. – Det är så här man ska bo, säger Erik Tholén övertygande. De delar lika på föräldraledigheten, just nu är pappa hemma med minstingen Maja, ett och ett halvt år. TYD LIG G RÄN S

Ida Jacobs är noga med gränsdragningen mellan jobb och fritid, även om det geografiska avståndet är kort mellan hemmet och arbetet, i runda tal trettio meter. – Det är viktigt att kunna lämna jobbet, annars finns risken att man jobbar för mycket. När hon kliver in på kontoret är det däremot fullt fokus på arbetet med kliniska prövningar på ett CRO-bolag.

För båda är datorn det främsta arbetsredskapet. Utan fiber fungerar uppkopplingen som regel bra med 4G, även om den kan vara lite skakig ibland. Kan det inte bli ensamt? – Nej inte hittills, det är högt tempo med många kontakter, både via telefon och digitala möten. Närmsta chef sitter i Rom och mötena är ofta internationella. Jag gillar lugnet här. Flera av hennes runt tjugo kollegor, som är knutna till kontoret i Stockholm, jobbar också på distans. – Vi har täta kontakter och hjälper varandra. Sedan jag började på det här företaget i augusti har jag bara varit i Stockholm några gånger på event och kundmöten, säger hon och sätter på kaffebryggaren. Planen är att inreda ett fikarum på kontoret. Även ett badrum har inretts.

– Eftersom jag ofta springer på lunchen känns det bra att kunna duscha och äta lunch här. LÄG E ATT R E FLE KTE RA

Ida Jacobs vill inspirera andra och visa att det är möjligt att flytta ut på landet och ändå ha ett kvalificerat arbete inom sitt specialområde. – Det är så lätt att man bara jobbar på i vardagen utan att reflektera. Det här kan öppna upp för karriärväxling. Jag funderade mycket, till exempel över alternativet att sadla om till lärare i naturvetenskapliga ämnen. När de lämnade storstaden jobbade Ida Jacobs som projektledare på ett franskt läkemedelsbolag. Sommaren 2015 var hon föräldraledig och anade att arbetsgivaren inte skulle gå med på distansarbete.

Oväntad förmåga: Broderar eko-T-shirts

och stickar bebismössor, som hon säljer på www.mormorrut.nu Fritid: Umgås med familj och vänner, husrenovering, hantverk och läsa. Bästa karriärtips: Våga ta steget och reflektera över din karriär. Ett beslut är aldrig större än att man kan vända tillbaka.

Angorahätta från mormorrut.nu

Utsikten från kontoret i det ombyggda kostallet ger både inspiration och vila.

N R1 2017

N A T U R V E TA R E

R E P O R TA G E

– Det visade sig stämma, så jag sa upp mig. Men jag var aldrig särskilt orolig att inte få nytt jobb. Efter tio år i branschen hade jag byggt upp ett kontaktnät, när jag började söka jobb i våras så hade jag några alternativ, säger hon ödmjukt. En förutsättning var förstås att det skulle vara möjligt att jobba på distans, vilket står inskrivet i kontraktet med det amerikanska CRO-bolaget. När maken kör barnen till skola och dagis går hon till jobbet strax efter klockan åtta på morgonen. Hon är noga med att arbeta sina åtta timmar.

Familjen som går mot strömmen och flyttar ut på landet. Mer tid för barnen är ett skäl.

Erik tar forskningsidé till kommersiell produkt Erik Tholén läste teknisk fysik och elektroteknik, på

Linköpings universitet. Efter doktorandutbildningen på KTH startade han och några kollegor ett företag som bygger på deras forskning. De utvecklar atomkraftsmikroskopet som kan ta fram bilder på nanometer-nivå och under vissa förutsättningar även avbilda enskilda atomer. – Vi tar mikroskopet ett steg till där man inte bara får en topografisk bild av ytan. Nu jobbar vi på att få information om materials egenskaper, som till ex. hårdhet och kladdighet. Det fungerar redan idag på många material. Tekniken bygger på att en mycket tunn nålspets vibrerar precis ovanför en yta. Vibrationerna påverkas när nålen kommer i kontakt med ytan och genom att mäta dessa vibra-

N A T U R V E TA R E

N R1 2017

tioner, samt avancerade matematiska beräkningar, kan ytans egenskaper bestämmas. Vilka är intresserade av den här tekniken? – Forskare inom akademin och företag som utvecklar nya material, inom bland annat energiområdet, som solceller och batterier. Men även teflon och andra ytbehandlingar. Tekniken används även av läkemedelsindustri, halvledartillverkare samt i alla former av nanoteknik. I företaget jobbar fyra personer, varav en finns i Dresden och två på KTH i Stockholm. – Datorn är mitt främsta arbetsredskap och dialogen med kollegorna sker genom videomöten. Produktionen sker idag i bostadshuset, men ska flytta ut till kontoret där en produktionslinje håller på att byggas. Där monteras och löds kretskorten, färdiga att använda i atomkraftsmikroskopen.

SAKNAR SUS H I

– Har man friheten att jobba hemma får arbetsgivaren mycket tillbaka. För att leva upp till det förtroendet är det lätt hänt att man jobbar lite mer än annars. Mindre tid läggs på personliga möten och raster. Däremot kan hon sakna Stockholm som stad, friheten att bara kunna springa iväg och köpa sushi. – I gengäld vinner vi så mycket annat, som tid för barnen och närheten till naturen. Vi har blivit väl mottagna här i byn, där vi går mot strömmen och flyttar tillbaka. Möjligheten att besöka Stockholm finns alltid kvar.

Naturvetarnas tips vid distansarbete 1. Arbetsmiljölagen gäller, vilket innebär att arbetsgivaren har huvudansvar för arbetsmiljön. 2. Utrustning som dator, telefon och övrig kontorsutrustning bekostas som regel av arbetsgivaren. 3. Gör en skriftlig överenskommelse med arbetsgivaren om vad som ska gälla vid distansarbete. Den bör innehålla skrivningar om bland annat: Arbetstider, arbetsplats, tillgänglighet, ledigheter, kostnader för

utrustning, försäkringar, sekretess för förvar av dokument och annat. 4. Den anställde ska kompenseras för lokalhyra i hemmet. Den bästa lösningen är att lägga på runt 1 500 kronor per månad på lönen. 5. Kontakta Naturvetarna för granskning av avtal. 6. Klargör vilken driftsenhet du tillhör hos arbetsgivaren. Det är viktigt i händelse av arbetsbrist.

Namn: Erik Tholén Aktuell: Utvecklar krets-

kort och mjukvara till atomkraftsmikroskop i eget företag. Utbildning: Fysiker, inrikt-

ning elektroteknik, examen från Linköpings universitet. Disputerad vid KTH. Fritid: Löpning Familj: Hustrun Ida Jacobs och de tre barnen. Bästa skäl till att bo på landet: Helheten: lantbruks-

miljön, skogen, stjärnklara nätter, soluppgångar och solnedgångar, inga köer till barnens aktiviteter, lägre bolån. Skog inpå knuten inspirerar.

N R1 2017

N A T U R V E TA R E

SIFFRAN... AV

ANNA NORBERG

Källor: SCB, Energimyndigheten, Svensk solenergi

6 7

2 25 26

Drygt 0,1 TWh solel per årproduceras i Sverige.

cellsmoduler där solljuset fångas upp av en tunn skiva gjord av halvledarmaterial, ofta kisel. Ljuset träffar ytan och solcellerna omvandlar ljuset till elektrisk ström.

celler för att försörja satelliter med el. På 1970-talet började man använda dem till exempel i fyrar, båtar, sommarstugor och husvagnar. På två timmar tar jorden emot lika mycket energi från solen som hela världens befolkning använder under ett år.

I Tyskland ger solel sex procent av elanvändingen. I Danmark finns stora solfångarfält i mer än 100 fjärrvärmesystem. Det största har 150 000 kvadratmeter solfångare.

18 1 9

N R1 2017

2 N A T U R V E TA R E

Solvärme produceras med hjälp av solfångare som fångar

På 1950-talet började man använda sol-

Ungefär 80 procent av Sveriges elenergiförsörjning kommer från vattenkraft och kärnkraft. Resten kommer från värmekraft, vindkraft, och solkraft.

Solceller är ett av de effektivaste sätten

att ta till vara ljuset från solen. De vanligaste solcellerna i dag utnyttjar ungefär femton procent av den energi som faller in.

solceller. Sedan stödet infördes år 2009 har knappt fyratusen privatpersoner och drygt tvåtusen företag beviljats stöd på totalt 741 miljoner kronor.

11 1 2

Solel genereras med hjälp av sol-

0,1

Det finns ett statligt stöd för installation av

Idag ger den största solcellsanläggningen i Sverige lika stor effekt som ett vindkraftverk

upp värmen från solens strålning. Värmen används för uppvärmning av till exempel småhus, industrilokaler och utomhusbad.

fördubblats varje år under de senaste åren.

Solelsproduktionen i Sverige har

JAN-OLOF DALENBÄCK, PROFESSOR, CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA OCH SEKRETERARE I BRANSCHFÖRENINGEN SVENSK SOLENERGI

0,1 TWh är mindre än en promille av den totala elproduktionen och räcker för att försörja ungefär fyratusen villor med energi. Solen bidrar också med ungefär 0,1 TWh solvärme per år.

24 3 2

2 3

Sverige har mycket förnybar energi och kärnkraft och därför inte samma drivkraft som andra länder att använda solenergi. Vi borde kunna ha tio procent av vår elförsörjning och värmeförsörjning från solenergi i framtiden.

30 1

VETENSKAP

Molekylära kameleonter hittar bakterierna Bensår som inte läker, höftledsimplantat som blir en bakteriehärd. Det beror på biofilmer, ett aggregat av mikroorganismer. Men biofilmer kan också vara till fördel, till exempel i vattenreningsverk eller vid framställning av biobränsle. Nu N ATA L I E V O N D E R L E H R finns ett nytt verktyg för att studera hur biofilmer bildas. TEXT

N R1 2017

N A T U R V E TA R E

> 31

– Wow. Det var det jag tänkte när jag såg att det faktiskt fungerar, att vi kan följa och identifiera flera viktiga komponenter och processer bakom en biofilm i realtid, säger Agneta Richter-Dahlfors. Hon är professor vid Karolinska institutet och har tillsammans med forskarkollegan Peter Nilsson vid Linköpings universitet, utvecklat det nya verktyget. SOM ATT S E PÅ FI LM

Verktyget är det Agneta Richter-Dahlfors kallar för kameleontmolekyler som byter färg beroende på vad de binder till (se faktaruta). Hon fick idén när hon

lyssnade på en presentation av Peter Nilsson, som hade utvecklat molekylerna för att kunna studera amyloida plack som uppstår i hjärnan på patienAgneta Richterter med Alzheimers Dahlfors. sjukdom. Där används molekylerna för att detektera felaktigt veckade proteiner. – Det slog mig att den komponent som kameleontmolekylerna känner igen hos

Biofilm • Ett aggregat eller ett kluster av mikroorganismer, till exempel bakterier. • De bildar gemensamt en skyddande yta (extracellulär matrix) med vars hjälp de vidhäftar. • Bakterier i en biofilm kan signalera till varandra för att utbyta information om tillväxthastighet och tillgång på näring. • Det är svårt att tränga igenom den skyddande ytan med till exempel läkemedel eller detergent. Bakterierna i en biofilm är exempelvis ofta motståndskraftiga mot antibiotika, men det betyder inte att de är resistenta på grund av genetiska förändringar. • Biofilmer kan bildas på implantat, proteser, stora sår eller vid kraftiga infektioner. Det förekommer även på ytor i sjukhus och i livsmedelsindustrin. • De vanligaste bakterierna som orsakar biofilm är stafylokocker, streptokocker, enterokocker och pseudomonas.

N A T U R V E TA R E

N R1 2017

Bindningen i en biofilm följs i realtid med hjälp av kameleontmolekyler. Färgen visar vad molekylerna har bundit till.

felaktigt veckade proteiner även finns på utsidan av biofilmerna, förklarar hon. I ett tvärvetenskapligt samarbete började de två forskargrupperna testa molekylerna på biofilmerna. Det har länge saknats en bra metod som är specifik. – Vi ville åt just det där kletet, det skyddande höljet, och se vad som händer i realtid när bakterierna bildar en biofilm. Tidigare har vi bara haft tillgång till giftiga färgämnen, som är dels ospecifika, dels begränsar oss till studier av färdigbildade biofilmer. Med våra nya kameleonter öppnar sig möjligheten att följa bildningen av biofilmen i realtid, och att studera vad

VETENSKAP

som händer under en bakteriell infektion av en levande organism. Detta är givetvis mycket mer komplext än att studera bakterier i en petriskål, påpekar Agneta Richter-Dahlfors. LÄTT SOM E N PLÄTT

Kameleontmolekylen tillsätts enkelt till en cellkultur och händelseförloppet kan sedan följas under mikroskopet. Molekylerna ändrar färg beroende på vad de binder till, därav namnet kameleontmolekyler. Det gör det också möjligt att följa händelsen visuellt, någonting som kallas för optotracing.

– Hur bakterierna beter sig är komplext och när man börjar undersöka detaljerna ser man saker som man vill lära sig mer om. Vi skapar verktyg som gör det möjligt at studera hela tidsförloppet av en infektion, och vi ser bland annat hur bakterierna förökar sig, vilka av kroppens celltyper som infiltrerar den infekterade vävnaden, samt vad som händer fysiologiskt i hela kroppen, inte bara i några celler på en platta. När vi vet mer om hur biofilmerna bildas kan vi också klura ut hur vi kan göra någonting åt det, säger Agneta Richter-Dahlfors med eftertryck. Hon själv vill lära sig mer om de molekylära mekanismerna bakom infektioner och biofilmer, men hon betonar att den nya molekylen är ett verktyg för hela forskarsamhället och att det finns många tänkbara användningsområden. För att kunna göra metoden mer tillgänglig har forskarna valt att publicera sina resultat helt öppet och nu hoppas Agneta Richter-Dahlfors på många nya samarbeten. – Jag leder Swedish Medical Nanoscience Center, ett centrum för nanomedicin, och där är vi vana vid att jobba tvärvetenskapligt. Det är helt naturligt för oss att se tillämpningar i många olika områden, påpekar hon. DÅLIG FI LM KAN VARA B RA

Ett sådant område är skogsindustrin och tillverkning av pappersmassa. Förhållanden mellan beståndsdelarna cellulosa, hemicellulosa och lignin är avgörande för kvalitén och det vanliga tillvägagångssättet är att ta prov vid olika stadier av pappersmassatillverkningen, och sedan bryta ner provets innehåll till sina beståndsdelar för att bestämma andelen av de olika komponenterna. – Men med hjälp av molekylen kan man visualisera detta i realtid. Då kan vi använda molekylen som en optisk sensor för att styra industriella processer, förklarar Agneta Richter-Dahlfors. Även andra industriella processer kan dra nytta av mer kunskap om hur biofil-

mer bildas. Bakterier spelar en viktig roll vid tillverkningen av till exempel biobränsle och i vattenreningsverk och där är biofilmer positiva och kan spela en roll för att göra processen mer effektiv och hållbar. – Vi har hittat flera bra molekyler som fungerar som verktyg inom många olika områden. Vi tillhandahåller dessa mer än gärna till hela forskningssamhället för att bekräfta fynd, optimera industriella processer eller förstå mer om grundläggande biologiska mekanismer. Det är bara bra att vår forskning kommer till användning i så många sammanhang som möjligt, avslutar Agneta Richter-Dahlfors.

Molekylära kameleonter • De så kallade kameleontmolekylerna ger ett slags optiskt fingeravtryck beroende på vad de binder till. • När en del av molekylen binder till biofilmen, sänder den andra delen ut ljus. • Molekylerna kan skicka ut olika färger, beroende på vad de binder till och hur de vrider sig. • Färgen kan detekteras och kvantifieras under ett mikroskop. • Molekylerna är inte giftiga och händelser kan studeras i realtid. • Molekylerna kan känna igen proteinet curli och cellulosa, som finns i den extracellulära matrisen av biofilmer. • Förmågan att känna igen cellulosa gör molekylen lämplig även för andra industriella processer, till exempel inom skogsindustrin.

N R1 2017

N A T U R V E TA R E

VETENSKAP

Små sprickor viktiga för vittring

I Sverige och många delar av världen fungerar den kristallina berggrunden som en allt viktigare källa till malmmineral och utvinning av bergvärme, men även dricksvatten. Att hitta och utvinna dessa resurser ur berggrunden är en stor utmaning. För att berggrunden ska vara extra vattenbärande krävs vittring eller sprickor, som gör det kompakta berget mer poröst. Dess-

utom så kan större sprickor leda ned vittringen djupare. Forskarna har visat att de små sprickor som finns kring en stor spricka påverkar vittringen mycket mer än väntat. Nyckeln till att hitta värdefulla vattenresurser, bergvärme och vissa malmmineral i berggrunden ligger därför i att studera hela spricksystemen, istället för bara de stora sprickorna. JOACHIM PLACE, FORSKARE VID UPPSALA UNIVERSITET.

Varm snö förvarnar om jordbävning Marken skakar och byggnader rasar när jordskorpan eller jordens yttre mantel rör sig. Det är svårt att förutse var och när detta kommer att inträffa, men nu har forskare vid Luleå universitet hittat en möjlighet. De har sett att snöns yta blir varmare två till tre veckor innan en jordbävning sker. Mätdata

N A T U R V E TA R E

N R1 2017

för yttemperaturen för tre landområden där det har skett stora jordbävningar har hämtats från satellitbilder. Temperaturen varierar även i sjöar och barmark, men just för snötäckt mark har forskarna hittat ett samband mellan avvikelser i snöns temperatur och den kommande jordbävningen. AN

Flugor mot sprängämnen Bananflugor, sprängämnen och ett vanligt ogräs. Det skulle kunna vara en intrig till en deckargåta, men det handlar om marksanering och genteknik. Forskare vid Stockholms universitet har hittat ett enzym hos bananflugan, som bryter ner sprängämnet trotyl väldigt effektivt. Trotyl är både toxiskt och svårnedbrytbart och finns spridd över stora områden där ämnet har tillverkats eller använts. Flugans gen för att producera enzymet fördes in i växten backtrav, som då klarar att växa bättre där trotyl finns i jorden. Växten tar också upp trotyl när den växer och skulle därmed kunna användas för att sanera mark som är förorenad med ämnet. AN

Trotyl spränger.

procent Så mycket kan kornas utsläpp av metan minska när de får äta ett tillskott av torkade rödalger, Asparagopsis taxiformis. Det har forskare vid James Cook University i Australien kommit fram till. Det finns tidigare resultat som visar att även fårens utsläpp av metan minskar med mellan 50 och 70 procent om de får lite av algen i maten. I hawaiiansk matlagning används samma alg som krydda och kallas Limu kohu. AN

N F RÅGA E TA R E E V R U T A N

Kan man göra prognoser för smittspridning? Influensan och vinterkräksjukan lurar runt hörnet. Är det möjligt att göra prognoser för när smittorna slår till? Folkhälsomyndigheten har det övergripande nationella ansvaret för befolkningens skydd mot smittsamma sjukdomar, och en liten del av detta är att övervaka utbredningen av vinterkräksjuka och influensa i landet. Sedan 2009 har myndigheten ett samarbete med 1177 Vårdguiden och har därigenom tillgång till de sökningar som görs på 1177 Vårdguidens webbplats. Vi använder sökningarna för att få en grov uppskattning av spridningen i samhället och komplettera de data om spridning som vi får från sjukvården. För vinterkräksjuka kan vi få en tidig var-

ning för när smittspridningen tar fart i samhället. Denna varning är värdefull för sjukvården, där smitta med vinterkräksjuka kan vara mycket besvärligt, och där spridningen brukar ta fart något senare än i samhället. För influensa har vi över åren sett att vi får mycket säkra uppskattningar på spridningen. Vi gör inga prognoser för influensa i egentlig mening utan får en bild av nuläget. Däremot kan vi sammanställa statistiken som baseras på webbsökningar betydligt snabbare än till exempel rapporter på laboratorieresultat, där det finns en viss fördröjning. AN ETTE H U LTH, ENHETEN FÖR ANTIBIOTIKA OCH VÅRDHYGIEN PÅ FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN.

Statistik från webbsökningar kan ge en bra bild av nuläget för influensan.

Behöver vi extra tillskott av vitamin så här års? D-vitamin behövs för att födans kalcium ska tas upp i tarmen, barn med brist på Dvitamin kan utveckla rakit, engelska sjukan, vilken kännetecknas av ett dåligt mineraliserat och krokigt skelett. Även vuxna är beroende av D-vitamin för att bibehålla ett starkt skelett. Flera andra av kroppens organ kan också påverkas av D-vitamin och senare tids studier antyder att brist på D-vitamin möjligen kan öka risken för flera tumörsjukdomar, som cancer i prostata, tjocktarm och bröst, och

även öka risken för sjukdomar associerade med immunsystemet, till exempel upprepade luftvägsinfektioner och MS. Brist på D-vitamin verkar också hos äldre personer kunna försämra viss muskelfunktion. Eftersom D-vitamin produceras i huden under inverkan av solljus minskar nivåerna av D-vitamin i blodet under vinterhalvåret och många nordbor behöver under denna period ta extra D-vitamin. Hur vanligt D-vitaminbrist är i Sverige och hur mycket extra man behöver ta under vin-

terhalvåret är oklart. Livsmedelsverket rekommenderar 400IE/d (=10mikrogram) men flertalet experter på området anser att intaget bör vara minst det dubbla. Dessvärre kan man inte lagra upp D-vitamin från en sommar till nästa. D-vitaminförgiftning förekommer men är sällsynt. JOHAN MALM, PROFESSOR I KLINISK KEMI, LUNDS UNIVERSITET

e? tar e rv atu n n till e a e råga rna.s g f å a r t n f i e u n d turv llRdV E TAickRaEi na35 N R 1 2 0 1 7 N A TiU v d Sk ion@ t Va ak red

I N S P I R AT Ö R E N

Livet leker för öringen igen Tack vare ett samarbete mellan Jämtkrafts miljöfond, Naturskyddsföreningens ”Bra miljöval”, länsstyrelsen och EU har en vandringsled för öring öppnats upp. – På köpet kan flodpärlmusslan komma tillbaka, säger Eva Thörnelöf vid Naturvårdsverket. TEXT

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

Öringen är tillbaka i Billstaån som myn-

nar i Storsjön. Dammar vid vattenkraftverket har tidigare stoppat fiskens vandring upp till sjön Näkten. – Det här är ett utmärkt exempel på hur företag genom hållbara projekt kan göra skillnad, säger Eva Thörnelöf som sitter i styrelsen för Jämtkrafts miljöfond. Hon gillar särskilt att man i det här projektet går längre än vad lagen kräver. – Roligt att jag med min expertkun-

skap om miljö- och hållbarhetsfrågor kan bidra till att öka kunskapen inom Jämtkraft. B RA M I LJÖVAL

Lika mycket som miljöfonden och Naturskyddsföreningen har satsat genom ”Bra miljöval” har EU skjutit till. Totalt handlar det om en investering på 12,5 miljoner kronor för att återställa den biologiska mångfalden vid det förhållandevis lilla kraftverket.

Även länsstyrelsen har deltagit i projektet. – På köpet gynnas flodpärlmusslan, vars larver hänger fast vid öringen och kan på så sätt förflytta sig uppströms. Även andra arter av både djur och växter gynnas. Med stor entusiasm berättar hon om projektet som dessutom bidrar med ekosystemtjänster. – Redan nu ser vi att antal besökare ökar, och skolklasser kommer hit, både för att få nya upplevelser och lära sig mer

Eva tog klimatklivet Efter en kort sejour på statsrådsbe-

redningen är Eva Thörnelöf tillbaka på Naturvårdsverket. Innan dess var hon tf generaldirektör där under sju månader. Men vad hände på departementet? – Jag jobbade som kanslichef för framtids- och strategifrågor, men statsminister gjorde en ommöblering i regeringen, där ansvarigt statsråd fick lämna sitt uppdrag. Det innebar att projektet las ner och att mitt uppdrag försvann. I dag är hon tillbaka på halvtid på Naturvårdsverket och trivs som fisken

N A T U R V E TA R E

N R1 2017

i vattnet med att jobba i projekt där hennes kunskap om miljö- och hållbarhetsfrågor kommer till nytta. STOLT OCH NÖJ D

När hon tittar i backspegeln känner hon sig stolt över det hon åstadkom under den korta tiden som generaldirektör. – Det var både roligt och spännande. Vi var i den delikata sitsen att den alliansbudget som då gällde sköt till nya pengar, totalt en halv miljard kronor. Det innebar att vi kunde göra extra satsningar, som klimatklivet. Hon har satt spår genom den föränd-

Visst nappar det. Besökarna har hittat tillbaka nu när öringen kan leka igen.

KARRIÄR

Så här ser det slingrande omlöpet ut. Det ger öringen chans att simma runt turbinerna och slippa bli strimlad.

om naturen. Sportfiskarna är förstås också glada nu. En sträcka på drygt tre kilometer öppnas nu upp för vandrande fisk. Tre omlöp och upprivning av en damm genomförs. S LI NG RAR S IG

– I en av dammarna fanns den naturliga meandreringen - en slingrande älvfåra - kvar. Redan i somras hade vegetationen kommit tillbaka.

Vad innebär omlöp? – Tidigare har dammarna utgjort ett hinder för fisken att vandra upp. Nu anlägger man nya vattenleder som slingrar sig runt dammen. För att inte odlad regnbågsforell, som smitit från odlingskassarna i Storsjön, ska vandra upp har man satt in en tröskel klack - längre upp i systemet. Regnbågsforellen finns inte här naturligt och skulle störa den ekologiska balansen.

EVA THÖRNELÖF Aktuell: Sitter i styrelsen för Jämtkrafts miljöfond.

ring som gjordes i verksamhetsplanen, som utmynnade i sju effektmål för bland annat viltförvaltning och friluftsliv. Det bygger på att avdelningarna samarbetar i team. Det ger också möjligheter till bättre styrning och uppföljning. – Det var en idé som jag verkligen trodde på. Den modellen gäller än i dag och har utvecklats med Björn Risinger som gd. ÄR M E NTOR

Hon såg också till att i samråd med facken lyfta ut semesterlönetillägget från lönen.

– Tidigare var det inbakat i lönen, vilket vi nu har rättat till. Det gav ett extra tillskott i kassan för de anställda. Vid sidan av jobbet har hon en mängd förtroendeuppdrag. Hon sitter bland annat i SMHI:s vetenskapliga råd, är ledamot i KSLA, har engagemang inom polarforskningen och på Stockholms universitet. Att döma av hennes energi och vilja att förändra lär hon fortsätta med flera av uppdragen efter pension. – Jag vill fortsätta göra punktinsatser, allt från att vara mentor till att moderera seminarier och engagera mig ideellt. #

Yrke: Senior advicer/rådgivare på Naturvårdsverket. Vikarierande chef på viltförvaltningsenheten. Utbildning: Biolog. Gör en ledig dag: Går ut i naturen och hämtar hem uttjänt material och skapar nytt. Engageras av: Att locka fram det bästa hos människor. Hitta lösningar för en hållbar utveckling. Uppskattar hos kollegor: Humor och en positiv ansats att vilja vara konstruktiv. Vi kan lösa det mesta tillsammans.

N R1 2017

N A T U R V E TA R E

MAN UALE N

Så får ni ett bra klimat i det öppna landskapet Gemenskap och samarbete, eller ständiga avbrott och stress. Kontorslandskapet har båda sidorna, och trenden går mot mer öppenhet. Med planering och hänsyn kan arbetsmiljön bli bättre. TE XT

ANNA NORBERG

I L L U S T R AT I O N

M A R I A R AY M O N D S D O T T E R / S Ö D E R B E R G A G E N T U R

Du kommer till jobbet, säger hej till

kollegorna när du passerar deras rum, går in på ditt rum och sätter dig vid ditt skrivbord. Eller: Du kommer till jobbet, passerar mötesrummet med tivolitema, säger hej till kollegorna vid pingisbordet, hittar en ledig plats i landskapet och plockar upp datorn ur väskan. Sannolikt ligger din verklighet någonstans däremellan. Kontoret kan finnas i ett eget rum, i ett landskap eller i ett aktivitetsbaserat kontor där du inte har en fast arbetsplats. En trend just nu är att man bygger arbetsplatser där kontorsinredningen är en del av företagets identitet. – Man talar ofta om lekfulla och kreativa kontor. Företaget använder en uppseendeväckande inredning för att bli en populär arbetsgivare. Kontorsmiljön ska vara synlig och baseras på öppenhet och gemensamma utrymmen snarare än egna arbetsrum, säger Viktorija Kalonaityte, forskare vid institutionen för organisation och entreprenörskap vid Linnéuniversitetet. BYGG E R KU LI SS

Trenden finns hos både stora företag och inom statlig och kommunal verksamhet. För att få en bra arbetsmiljö i den här typen av kontor tycker hon att det är viktigt att göra en analys och få med medarbetarnas perspektiv redan på planeringsstadiet,

N A T U R V E TA R E

N R1 2017

Olika personer kan uppleva arbetsmiljön på väldigt olika sätt så att man matchar arbetsuppgifterna som ska utföras med arbetsplatsens utformning. – Man måste göra en avvägning mellan estetiken och funktionaliteten. Annars finns en risk att man bygger en kuliss i stället för en fungerande arbetsplats. Forskningen visar att det som avgör hur vi trivs på arbetsplatsen är om vi känner att vi kan påverka vår arbetssituation och om arbetsplatsen passar för det vi ska göra. De miljöer där vi mår bäst är cellkontor, alltså det egna arbetsrummet, och aktivitetsbaserade kontor, eller flexkontor, där man väljer arbetsplats beroende på vad man ska arbeta med.

det svårt att prata med varandra utan att störa kollegor, och att utföra uppgifter som kräver koncentration. Samtidigt gör den öppnare miljön att man träffas och pratar mer informellt. Öppenheten gör det lättare att arbeta tillsammans och att skapa gemenskap, men det ställer också högre krav på arbetsmiljöarbetet. Arbetsgivaren behöver ta hänsyn till personalens olika behov beroende på arbetsuppgifter, ergonomi och känslighet för ljud och ljus. Alla medarbetare behöver också engageras för att ta fram gemensamma regler och följa dem. – De öppna kontorslandskapen kan se ut och fungera väldigt olika beroende på vilken verksamhet som finns där. Det är personerna i organisationen som bygger upp detta, säger Viktorija Kalonaityte. #

9 tips

F Ö R E N B R A A R B E TS M I L J Ö I K O N TO R S L A N D S K A P E T

S KAPAR G E M E N S KAP

– Hur vi trivs i kontorslandskapet hänger ihop med vilken personlighet vi har. Olika personer kan uppleva arbetsmiljön på väldigt olika sätt. I ett kontorslandskap blir

Källor: Arbetsmiljöverket, Previa, www.arbetsmiljoupplysningen.se, Stressforskningsinstitutet

KARRIÄR

7. Använd tysta rum när du behöver arbeta i fred.

1. Kom överens om gemensamma regler, till exempel för hur ni sköter samtal i landskapet och när det är ok att avbryta en kollega i arbetet.

4. Försök att möblera så att ni har ryggen mot kollegorna, det stör mindre än om de sitter mittemot.

2. Utvärdera reglerna regelbundet och när det kommer nya medarbetare.

5. Förbättra akustiken med hjälp av ljuddämpning i tak och väggar.

8. Använd teknik som hjälper dig att lätt förflytta dig till en annan arbetsplats när du behöver det.

3. Se över placeringen och sätt personer med större behov av lugn i den lugnaste delen av kontoret.

6. Använd visuell avskärmning där det behövs, men bygg inte in dig helt, då förlorar du fördelarna med det öppna landskapet.

9. Prata med din chef eller ditt skyddsombud om du upplever brister i arbetsmiljön.

N R1 2017

N A T U R V E TA R E

KARRIÄR

FRÅGA EXPE RTE N: N AT U R V E TA R N AS E X P E R T E R SVA R A R PÅ F R ÅG O R F R Å N M E D L E M M A R N A

När kan jag räkna med ”fast anställning” inom akademin? Jag är inskriven som doktorand och avser att satsa på en framtid som forskare. Många vittnar om osäkra anställningar och en ständig jakt på anslag. Vilka möjligheter till karriär finns inom akademin och när kan jag räkna med en ”fast anställning”?

Att satsa på en akademisk karriär

ger en fantastisk möjlighet till egen utveckling och stor frihet att planera sitt arbete. Systemet fungerar så att man själv måste söka anslag för att finansiera lön till sig själv, och ofta också till sina doktorander och postdoks. Det första steget efter disputationen brukar vara en tidsbegränsad anställning som postdok, i Sverige eller utomlands, under en period av ett till fyra år. Om man får egna medel från en svensk statlig forskningsfinansiär för postdok så kan man bli utsänd på ett så kallat URA-kontrakt. Det innebär att man skattar i Sverige och bland annat behåller sin sjukpenninggrundande inkomst. I Sverige regleras postdok-anställningarna av kollektivavtal och pågår i två år. Ofta förlängs anställningen efter postdok med ytterligare två år, med stöd av lagen om anställningsskydd. Dessa anställningar ska dock utlysas och sökas i konkurrens. I nästa steg

N A T U R V E TA R E

N R1 2017

Naturvetarna tycker inte att det är acceptabelt att stapla tidsbegränsade anställningar ovanpå varandra är det möjligt att söka en tidsbegränsad meriteringsanställning under fyra år. Även den söks i konkurrens.

Vi menar att man som forskare är kvalificerad för att söka en fast tjänst efter genomförd postdok. Det skulle ge bättre trygghet och förutsägbarhet för våra forskare. Vi är övertygade om att det dessutom skulle ge ännu bättre forskning i Sverige – forskning som ger möjlighet till långsiktighet, nyfikenhet, och nya upptäckter.

Har man gått igenom alla steg kan man ha haft tidsbegränsade anställningar upp till fjorton år. Många får en fast tjänst innan dess, men allt för många måste traggla sig igenom hela systemet. Naturvetarna tycker inte att det är acceptabelt att stapla tidsbegränsade anställningar ovanpå varandra. Det är inte tillåtet på arbetsmarknaden i övrigt, och borde inte heller vara det inom akademin.

ANDREAS NYSTRÖM,

ombudsman statlig sektor

PÅ N Y T T J O B B

Karin tar över efter Svante Karin Lexén blir ny generalsekreterare för Naturskyddsföreningen efter Svante Axelsson. En utmaning är att hitta lösningar och bilda opinion i den kanske viktigaste framtidsfrågan: klimatet. Vad blir ditt uppdrag? – Min uppgift blir att vara ytterst ansvarig för verksamheten i relation till styrelsen. Jag kommer att vara talesperson för föreningen tillsammans med ordförande, leda det miljöstrategiska arbetet, och jobba med sakfrågor på kansliet. En viktig del är också att vara en kontakt mellan kansli, nätverk och kretsar inom föreningen. Vad blir din största utmaning? – Det är både tilltalande och spännande att få driva en så stor organisation med medlemmar över hela landet. Där finns tung sakkunskap fördelad på många olika roller och mål. Det är viktigt att basera vårt arbete på naturveten-

skaplig forskning och fakta, men att också länka detta till bredare hållbarhetsperspektiv och samhällsfrågor, och hitta lösningar som gör att man får ihop allt till en helhet. Vad blir roligast? – Till att börja med blir det spännande och roligt att få lära känna alla på kansliet, träffa medlemmar och komma in i verksamheten. Jag är själv medlem sedan tidigare och ser fram emot att nu få vara med och jobba direkt med föreningens frågor. Vad har du gjort tidigare och hur har du nytta av det? – Det har blivit ett pussel av olika delar som tillsammans blir en verktygslåda att ha med mig i uppdraget. Dels har jag arbetat med olika frågor som tangerar, som miljö och forskning, dels med folkrörelse- och påverkansarbete. Jag har bland annat analyserat miljögifter på Naturvårdsverket, varit ordförande för Fairtrade i 10 år, och arbetat med havsmiljöfrågor och klimatfrågor på miljödepartementet. Närmast kommer jag från Stockholm International

Water Institute, Siwi, där jag är chef för internationell policy och Världsvattenveckan. Vad kan du ha extra nytta av i din nya roll? – Att ha varit chef. Det är ett Karin Lexén har nytta av hantverk som tar sin verktygslåda. tid att lära sig. Man ställs inför olika typer av utmaningar som kan röra allt från sådant hos en själv till samarbete mellan medarbetare och verksamheten i stort. Jag har varit chef i 15 år, men att vara högsta chef blir nytt för mig. När börjar du? – I slutet av mars. H A Fotnot: Naturskyddsföreningens tidigare generalsekreterare Svante Axelsson har gått till regeringen för att jobba för ett fossilfritt Sverige.

F L E R PÅ N Y T T J O B B Tove Hultberg Nytt jobb: Naturvårdare på Söderåsens nationalpark/ Länsstyrelsen i Skåne. Tidigare jobb: PostDoc på SLU i Alnarp. Utbildning: Doktorsexamen i skogsekologi. Sofie Nilsson Nytt jobb: Laboratory Manager på Danone (Österlenmejeriet AB) sedan 15 augusti 2016. Tidigare jobb: Teamledare och laborant på mikrolabb hos Eurofins Food & Feed

i Jönköping. Där var jag även facklig ordförande för Akademikerföreningen. Utbildning: Kandidatexamen i molekylärbiologi och masterexamen i mikrobiologi vid Lunds universitet. Åsa Fernell Modigh Nytt jobb: Tf sektionschef för Strategiska Miljöoch hållbarhetstjänster på ÅF i Stockholm. Tidigare jobb: Miljöingenjör/projektledare på Tyréns. Utbildning: Stockholms Universitet Matematisk-naturvetenskaplig linje med inriktning geovetenskap. Miljöjuridik och miljöteknik på KTH.

Therese Lindh Nytt jobb: Enhetschef inom måltidsverksamheten i Bollebygd kommun. Tidigare jobb: Kommundietist i Marks kommun. Utbildning: Kandidatexamen dietistprogrammet 1996.

SÅ HAR DU OCK NYTT JOBB? I tidningen och på webben lyfter vi naturvetare som tagit ett nytt steg i karriären. Tipsa redaktion@ naturvetarna.se om ditt nya jobb.

N R1 2017

N A T U R V E TA R E

CHEF

Självinsikt en väg till bättre arbetsplatser Lär känna dig själv och du får tillgång till flera av dina personliga verktyg. Vi behöver förstå både oss själva och andra för att utvecklas och bli goda LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK medarbetare, enligt författarna till boken Självinsikt. TEXT

et är så många som saknar självinsikt”, är en vanlig kommentar. – Det är lätt att se andras brister, men svårare att se sina egna, säger Ann Timm när hon drar igång föreläsningen för Naturvetarnas chefer på Leadership Friday. Hon och medförfattaren till boken Självinsikt menar att kännedom om sig själv är nyckeln till att utveckla sig själv och andra. – I det ligger att ta reda på hur andra uppfattar mig och vad de läser av i mötet med mig, men också varför jag agerar på ett visst sätt i olika situationer, säger Tina Tornell. Med den medvetenheten är det lättare att nå fram till varandra. Ännu en poäng är att man får tillgång till hela sin verktygslåda. Om favoriten och det självklara verktyget är hammaren så kanske den också används i lägen där den är direkt olämplig. FLE R VE R KTYG

Hur får man tillgång till fler verktyg hos sig själv?

N A T U R V E TA R E

N R1 2017

– De flesta har ett vanemässigt sätt att tänka, känna och agera vid till exempel stress. Med en medvetenhet om det så kan beteenden ändras och bättre anpassas till situationen. Den som instinktivt reagerar med taggarna utåt kan bli mer empatisk genom att förstå den andres drivkrafter. Enligt författarna, som stöder sig på psykologisk forskning, handlar självinsikt om att känna till sina naturliga styrkor. Då blir man äkta som människa, vilket skapar förtroende och tillit. – Lika mycket gäller det att identifiera begränsande mönster hos sig själv, till exempel varför jag har svårt för vissa människor. Med förståelse för andra människors olikheter i beteende, som bottnar i drivkrafter och värderingar, är det lättare att skapa goda relationer till andra. Ann Timm och Tina Tornell menar att vi har tre olika intelligenser: den mentala, den emotionella och den instinktiva. – Den mentala handlar om planering och trygghet, med fokus på framtiden. Det som ger ordning och reda i vardagen. Emotionell intelligens har mer fokus på

Boken Självinsikt – nyckeln till att utveckla dig själv och andra ges ut av bokförlaget SYNK Publishing.

dåtid, känslor, empati och det som skapar vår identitet. KROPPE N R EAG E RAR

Det är lätt att känna igen den instinktiva. Då är kroppen, ofta magen, påkopplad och vi agerar utan att tänka. Fokus ligger helt på nutid. – Alla använder dessa intelligenser oli-

KARRIÄR

DE TRE INTELLIGENSERNA Mental: trygghet, planering, fokus på framtid. Emotionell: känslor-empati, identitet självbild, fokus på dåtid. Instinktiv fysisk: kroppen-magen, kontroll, agerar med fokus på nutid Genom att förstå andras drivkrafter är det lättare att skapa goda relationer.

VEM ÄR DU? Utmanaren: Tydlig och rakt på sak, är ofta ledare. Baksida: Undviker att hamna i maktlöshet.

att köra sitt eget race bollar hen idéer för att hitta de bästa lösningarna som många kan ställa sig bakom. – Dessa personer är duktiga på att läsa av gruppen och ta ansvar. De vill ogärna överraskas och drivs av trygghet, säger Ann Timm. Vilka är deras utmaningar? – De kan skapa osäkerhet i organisationen genom deras ambivalens och oro. Tvivel gör att de målar upp katastrofbilder, som kan sprida oro. Med de insikterna och genom att jobba med de utmaningarna är det möjligt att ändra sitt beteende, utan att ge avkall på de positiva effekterna av att vara den lojale ledaren. Den vanligaste personlighetstypen bland svenska chefer är utmanaren eller presteraren.

Den som instinktivt reagerar med taggarna utåt kan bli mer empatisk genom att förstå den andres drivkrafter ka mycket. När vi mår bra och är i balans använder vi alla tre delar. Nu plockar författarna fram Enneagrammet, som är ett verktyg för personlig utveckling. Metoden är validerad genom forskning. Där finns personligheter som vi alla möter i vår vardag: medlaren, entusiasten, presteraren, den lojale och individualisten för att nämna några. – Därmed inte sagt att man bara har en av dessa personlighetstyper, men en dominerar och är mest typisk för vårt sätta att vara. D E N LOJALA

Författarna beskriver den typiskt svenska kulturen. Den lojale utmärks av vilja till samförstånd och söker trygghet. Istället för

NÄSTA SIDA: LÄS VAD DELTAGARNA TYCKTE OM SEMINARIET.

Medlaren: Ger andra plats, vill undvika konflikter. Baksida: Hur hantera disharmoni? Förbättraren: Undviker att göra fel för att nå fulländning. Baksida: Sträng mot sig själv. Hjälparen: Bygger relationer och coachar. Baksida: Vill ha bekräftelse och undviker ensamhet. Presteraren: Målinriktad och effektiv, socialt kompetent. Baksida: Rädsla för att misslyckas. Individualisten: God kontakt med sina känslor, är ofta äkta och kreativ. Baksida: Jämför med andra och kan känna avund. Undersökaren: Den kompetenta experten som gräver på djupet, tar in fakta och förstår. Baksida: Drar sig undan andra. Den lojale: Gillar att bolla idéer och söker trygghet. Baksida: Kan skapa oro i organisationen. Entusiasten: Vill vara lycklig, inspirerar och gillar förändring. Baksida: Dåligt tålamod och ovilja att processa problem.

N R1 2017

N A T U R V E TA R E

Vad tyckte du om seminariet om självinsikt? Janina Gröhn, kemist och affärsområdeschef på konsultbolaget Dry-IT inom fastighetsbranschen

Dirk Weigelt, kemist och enhetschef på patologen, Karolinska universitetssjukhuset

– Intressant, alla är vi olika och bra på något. Jag är entusiasten som ser det ljusa, men jag vill också ha struktur och planering.

– Jag brukar gå på Naturvetarnas seminarier för att utsätta mig för nya idéer och hitta mig själv. Genom att be om feedback utvärderar jag mig själv för att utvecklas. Det har gett mig tillgång till fler personliga verktyg.

Vad tar du med dig?

– Jag ska identifiera medarbetarna och deras styrkor för att kunna bygga bästa laget. Nu ska jag läsa boken.

– Boken och insikten om att vi har tre intelligenser, där jag har gått från den emotionella till den mentala. Inser också att jag är den lojale ledaren, fast jag inte är svensk.

Är du chef... ... men får inte inbjudningar till seminarier som Leadership Friday och Chefsfredag? Meddela Naturvetarna att du är chef via www.naturvetarna.se/Chef

Du får då även Chefstidningen och Sacos Chefsbrev.

CH E FS FRÅGAN

Hur får jag budskapet att landa rätt? Vi står inför en omorganisation, där flera i personalgruppen inte kommer att jubla. Som det ser ut nu blir det inga uppsägningar. Hur ska jag lägga upp kommunikationen så att budskapet landar rätt? Först behöver du berätta om skälen till omorganisationen. Är det ett nytt arbetssätt, en ny affärsmodell? En ekonomi som kräver rationaliseringar? En ny marknad att gå in på? Berättelsen beror på i vilken situation organisationen befinner sig. Håll fast vid din berättelse. Mot den ska varje beslut om och under omorganisationen fattas. Och mot den ska en ny organisation efteråt utvärderas. Berättelsen måste vara trovärdig. Du kan varken försköna eller svartmåla. Ge hela berättelsen på en gång – med enkla, tydliga budskap.

N A T U R V E TA R E

N R1 2017

Beskriv tidplanen - hur lång tid kommer förändringen att ta? Vilka är ”stationerna”, när olika delmål ska vara avklarade, längs vägen? Beskriv när beslut fattas och vem som fattar dem. Beskriv hur förändringsarbetet kommer att bedrivas. Vem ansvarar? Vem genomför? Hur blir medarbetarna delaktiga? Upprepa berättelsen, repetera motiven. Ge ny information så fort den finns, så fort beslut fattas. Informera bara om det som är klart. Annat skapar otydlighet och förvirring. Frågor som du inte vet svaret på än, återkommer du till när du vet. Muntlig kommunikation kombineras med skriftlig genom de formella interna kanalerna. I en större organisation är intranätet en naturlig kanal, i en mindre e-post. Vissa organisationer använder framgångsrikt sociala medier för intern förändringskommunikation.

Chefer är nyckelpersoner i en förändring. De är budbärare av förändringen och kan användas som kanaler. Det är cheferna som ska förklara – och om så krävs, försvara – skälen bakom förändringen, omorganisationen. Glöm inte den externa kommunikationen. En ny organisation ska kommuniceras till externa intressenter, framför allt kunder, som är berörda av den verksamhet ni bedriver. J OHAN AH LG R E N

chef marknad och kommunikation, Naturvetarna

KARRIÄR

MITT JOBB

AR B ETS M I LJ Ö I N S P E KTÖ R Sören Fouganthine, arbetsmiljöinspektör, Arbetsmiljöverket region öst TEXT OCH FOTO

ANNA NORBERG

Arbetsmiljöinspektören:

Checklistor:

Tidigare erfarenhet:

Sören Fouganthine arbetar just nu med planerad tillsyn inom bemanningsbranschen. Han besöker både bemannings- och kundföretag och tittar på hur de arbetar med systematiskt arbetsmiljöarbete och riskbedömningar. Han har utbildning inom el-, energi- och miljöteknik och har jobbat både inom tillverkningsindustri och fastighetsförvaltning. Han tycker att arbetsmiljöarbete ger möjligheter att påverka och att se effekten av åtgärder.

Vid inspektionen används vanligtvis checklistor som stöd, för att säkerställa att inspektörerna arbetar likartat i hela landet.

Information från tidigare inspektioner hjälper till med var brister i arbetsmiljön kan finnas.

Utmaningar: Att få till ett bra möte och dialog med arbetsgivaren. Vid besöket lyssnar man och ställer frågor, informerar om arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön och hur de tjänar på att ha ett fungerande arbetsmiljöarbete. Sören Fouganthine tycker också att det roligaste i jobbet är att komma ut till olika arbetsplatser och träffa människor.

Arbetsskadestatistik, tillbudsrapporter, omvärldsbevakning:

Ryggrad:

Med hjälp av detta gör man en analys för att välja ut vilka områden man ska inspektera. Det kan också komma direktiv från regeringen om ett område de vill att man ska titta extra på. Vid allvarliga tillbud, arbetsplatsolyckor eller skyddsombudsstopp åker inspektörer ut direkt till arbetsplatsen på så kallad obligatorisk tillsyn.

Sören Fouganthine arbetar inom projektet Ergo-SAM, alltså ergonomi i det systematiska arbetsmiljöarbetet, för att förebygga förslitningsskador till exempel inom tillverkningsindustrin.

Arbetsmiljöverkets författningssamling, (AFS:ar):

Tennisboll och apportbock: Sören Fouganthine har två golden retriever-hundar, som till exempel gillar att lära sig att apportera. Att ha hund är ett bra sätt att komma ut och att släppa tankarna på jobbet.

Skyddshjälm: Mobilkamera: För att dokumentera vad man ser på plats under en inspektion.

Det är viktigt att det finns rätt skyddsutrustning på plats, att den fungerar och att den används.

Ett 80-tal så kallade AFS:ar kompletterar arbetsmiljölagen, AML. De innehåller regler för arbetsmiljöarbete och råd om hur de ska til�lämpas. Om man vid en planerad arbetsmiljöinspektion hittar något i verksamheten som inte stämmer med lagstiftningen rapporteras det som en brist. Arbetsgivaren får information om detta och krav på vad som behöver göras. Ofta åker inspektören till arbetsplatsen igen och följer upp hur det har gått.

N R1 2017

N A T U R V E TA R E

KARRIÄR

E G E T F Ö R E TA G

Mikaels drönare hittar stormfällda träd Bara några år efter examen tog jägmästaren Mikael Öhman steget och blev företagare. De högtflygande planerna kom av sig när drönare förbjöds. I väntan på flygstart står han på andra ben. T E XT

L A R S - E R I K L I L J E BÄC K

Så här i efterhand var det tur att Mikael Öhman inte satsade fullt ut på ett eget drönarsystem. Tanken var att han skulle erbjuda drönartjänster till skogsägare och entreprenörer, i första hand vid planering och avverkning av stormskadad skog. Men så blev det efter dom förbjudet att använda drönare för fotografering, både som en leksak och professionellt. – Det var ett märkligt beslut som får absurda konsekvenser säger Mikael Öhman. Nu har politikerna förhoppningsvis insett felsteget som tids nog Mikael Öhman. kommer att rättas till när det gäller professionell användning, säger han förhoppningsfullt. KÖPTE S KOG

Företaget drog han igång på halvfart i samband med ett skogsförvärv för tre år sedan. Men han hade inte lyckan på sin sida. Stormen Ivar drog in över bland annat Ångermanland och orsakade stormskador och en förlust på runt en miljon kronor i hans skog utanför Härnösand,

N A T U R V E TA R E

N R1 2017

granne med världsarvet vid Höga kusten. – Det var då jag kom på idén att använda drönare för att få en bild av skadeläget och som skulle kunna utgöra ett beslutsstöd för skördarförarna. Skogsbolaget SCA hade också drabbats av stormen och blev intresserat av hans idé. Då jobbade han med skoglig bildmaterialteknologi på SLU i Umeå och lyckades få finansiering av SCA för att utveckla och testa en modell för användning av drönare i skogsbruket. – Det nya var att jag kopplade ihop drönaren med skördaren. Drönaren flyger över det stormskadade området och ger detaljerad information om skadeläget. När den högupplösta bilden hamnar på skärmen i skördaren GPS system får föraren snabbt en bild av var de stormfällda träden finns. Alternativet är att en inventerare går över hela området och i detalj studerar och planerar arbetet för skördaren. VÄR LD S LE DAN D E

Mikael Öhman förklarar att Sverige och Finland är världsledande när det gäller teknisk effektivisering i skogsbruket. Men att utvecklingen har planat ut på senare år.

– Det som kan höja effektiviteten ett steg till är att förbättra det tekniska beslutstödet för förarna säger Mikael. Då kan de fatta snabbare och klokare beslut. Det är här kartmaterialet från drönaren kommer in i bilden. Att sanera stormfälld skog kostar både tid och pengar, och samtidigt har industrin behov av ett virkesflöde. Virket måste ut så snabbt som möjligt så att det inte ligger kvar under försommaren och locka till sig granbarkborrar som kan förstöra mer stående skog. Mikael Öhman står på flera ben i sitt företag, där han kopplar ihop teknik och biologi. – Jag gör en del uppdrag åt SLU, bland annat har jag jobbat med det datorbaserade beslutstödet Heureka som ger förslag på hur man på bästa sätt kan sköta sin skog utifrån sina egna mål. FÖR E LÄS E R OM D RÖNAR E

Han håller också föreläsningar om hur drönarsystem kan användas i skogsbruket och hur tekniken fungerar. Bildteknik har blivit något av hans specialitet, vilket avspeglar sig i de virtuella skogar som han har designat. Ge-

retagsidé om en komplett drönartjänst som ska erbjuda skogsägarna kartmaterial. Tanken är att samarbeta med någon för att kunna sälja de tjänsterna, säger han optimistiskt. Nyttan av flygbilder och beslutstöd från drönare är enormt, det användes

bland annat vid den stora branden i Västmanland. – I framtiden med vettiga lagar kan bilder från drönare även komma till nytta vid hyggesbränning, både som dokumentation och som beslutstöd för bränningsledare.

F OTO: S LU

nom simuleringar kan man visa hur skördaren jobbar i skogen. Själva programmeringen överlåter han med varm hand åt andra. Nu väntar han på att det ska bli til�låtet att använda drönare igen. – Drömmen är att utveckla min fö-

När det blir tillåtet att använda drönare igen kan man snabbt och enkelt få aktuella flygbilder över till exempel en stormfälld skog eller ett brandskadat område.

N R1 2017

N A T U R V E TA R E

KARRIÄR

E G E T F Ö R E TA G – N AT U R V E TA R N A G E R G O D A R Å D

MIKAEL ÖHMAN, JÄGMÄSTARE, BOR I VÅLÅNGER VID HÖGA KUSTEN Företag: Mikael Skogsteknik – kreativitet och nytänkande Företagsform: Enskild firma. Planerar att byta till aktiebolag. Naturvetarna kommenterar: Det är en smaksak. Jag tycker att ett aktiebolag är bättre om man satsar helhjärtat. Bra att börja med enskild firma för att känna på det.

det mindre bra. Många uppdragsgivare vill gärna se att man är up-to- date och då räcker det inte att man läser själv på nätet. Försök att hitta nätverk eller andra sätt som är gratis om du inte vill lägga pengar på kurser. Universitetskurser kan man läsa på distans och är gratis!

Marknadsföring: Har en hemsida: www. mikaelskogsteknik.se Där har han samlat en del pressklipp om den mediala uppmärksamhet han fick i samband med sin forskningen om drönare på SLU. Han hoppas att det goda ryktet ska ge nya uppdrag, liksom när han är ute och föreläser. Naturvetarna kommenterar: Jättebra hemsida som dessutom är mobilanpassad. Lätt att navigera på och snygg. Bra med information och bra att du fått med tidigare uppdrag och vad du arbetat med. Det ger förtroende för dina uppdragsgivare. Nästa steg är att kanske även göra den på engelska?

Semester: Det hade jag senast för några år sedan. Har vare sig tid eller möjlighet att ta semester. Kanske dottern Albertina 8 månader, kan ändra på den saken. Naturvetarna kommenterar: Semester är väldigt viktigt för alla. Man måste orka ta hand om sitt företag och viktigt att ta ett break och reflektera över sitt arbete! Många goda idéer föds oftast när man har en viss distans till sitt arbete.

Administration: Lägger ut det mesta av ekonomin, bokföring och annat på extern revisor. Det gör att han kan fokusera på det han är bra på och tycker är roligt. Naturvetarna kommenterar: Rätt person på rätt plats! Bra att fokusera på det man är bra på. Kompetensutveckling: Som teknikutvecklare håller han sig ständigt uppdaterad genom att läsa och hänga med i utvecklingen. Däremot går han sällan på kurs. Naturvetarna kommenterar: Här är

Företagsidé: Föreläser om drönare och erbjuder tekniktjänster i databaserade lösningar för skogsbruket. Marknadsföring, design och naturvårdsbränning ingår också i portföljen, liksom förvaltning av den egna skogen.

N A T U R V E TA R E

N R1 2017

Pension: Lägger undan och sparar i pensionsfonder. Naturvetarna kommenterar: Ta gärna hjälp av PTK:s rådgivningstjänst. Se över pensionen då och då så att man inte sparar av slentrian. A-kassa och inkomstförsäkring: Är med i a-kassan och omfattas av inkomstförsäkringen som medlem i Naturvetarna. Naturvetarna kommenterar: Båda tillsammans ger ett bra skydd. Arvode: Brukar ligga på runt 600 kronor per timme. Har sett att konkurrenterna tar ut ett betydligt högre arvode, så jag räknar med att kunna höja mitt. Naturvetarna kommenterar: Gör en ordentlig analys av branschen. 600 kr lå-

ter lite och det är svårare att höja än att sänka priset. Så innan du höjer var säker på din sak. Omsättning: Måste öka för att företaget ska gå runt. företaget är inte helt i gång ännu, tyvärr. Naturvetarna kommenterar: Hur har du tänkt öka och har du en affärsplan? Börja med att lägga upp en plan. En möjlighet kan vara att köpa listor över privata skogsägare som du kan kontakta. Kanske det finns bidrag att söka som gör det lättare för dig att utveckla ditt företag. Försäkringar: Har en speciallösning med ett företagspaket, anpassat för mitt företag. Naturvetarna kommenterar: Även här rekommenderar jag att man går igenom lösningarna då och då. Man kan även få bättre villkor om man går till flera aktörer! PANTEA AN SAR I

Naturvetarnas

företagsrådgivare

E G E T F Ö R E TA G – J U R I S T E N S V A R A R

Naturvetarna har ett samarbete med Avtal24, som innebär att vissa juristtjänster online är kostnadsfria för medlemmar i Naturvetarna, medan andra tjänster är rejält rabatterade.

Varför behöver jag som företagare äktenskapsförord? Har hört att man som företagare borde teckna äktenskapsförord. Behöver jag verkligen det och på vilket sätt påverkas mitt företag av att jag är gift?

Som egenföretagare är det viktigt att veta vilka avtal du behöver för att trygga både dig och ditt företag.

Ett äktenskapsförord behöver du om du är gift eller ska gifta dig och vill vara säker på att du får behålla hela företaget vid en skilsmässa. Som egenföretagare pensionssparar man ofta privat och vad många inte vet är att det privata pensionssparandet kan komma att ingå i bodelningen. Vid en skilsmässa riskerar du alltså i värsta fall att förlora hälften av både ditt bolag och dina pensionspengar om du saknar äktenskapsförord. Det spelar ingen roll att du startade företaget innan du gifte dig, all egendom som inte är reglerad som enskild egendom via ett äktenskapsförord, testamente eller gåvobrev delas lika mellan dig och din partner vid en skilsmässa. Om du driver bolaget tillsammans med kompanjoner kan ni i ett aktieägaravtal avtala om att samtliga delägare i företaget ska upprätta ett äktenskapsförord. På så vis försäkrar ni

Vid en skilsmässa riskerar du i värsta fall att förlora hälften av ditt bolag

För att ta del av dina förmåner hos Avtal24 och skriva de avtal just du behöver, registrera dig på www.avtal24.se/naturvetarna N OS H I N KAR D E L,

jurist på Avtal24

er mot att det kommer in en ny ägare i bolaget till följd av en skilsmässa. I ett kompanjonsavtal kan ni även reglera vad som händer om en delägare i bolaget skulle avlida. S KR IV ÄKTE N S KAPS FÖROR D KOSTNAD S FR ITT HOS AVTAL24

Hos avtal24 kan du som företagarmedlem i Naturvetarna kostnadsfritt skriva äktenskapsförord online, alternativt tillsammans med en jurist för 1 495 kr (ordinarie pris 2 990 kr).

N R1 2017

N A T U R V E TA R E

STUDENT

Vad är viktigt för

unga i karriären? Vi frågade några studenter vad de tycker är viktigt i det framtida arbetslivet. Lön ligger inte i topp. En trygg anställning och att utvecklas väger tyngre. TEXT

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

– Jag vill ha trygghet och inte fastna

i tillfälliga anställningar. Att kunna utvecklas och bidra till en hållbar samhällsutveckling värderar jag högt, säger Pia Swierz som också vill ha en skälig lön. Hon är blivande geolog och läser en masterutbildning i berggrundsgeologi på Göteborgs universitet. Anna Larsson, som tar ut sin agronomexamen i sommar, är inne på samma linje. – Med trygghet i botten är det lättare att utvecklas i både yrkesrollen och i den organisation jag ska jobba. För henne har lönen inte samma prioritet, mer än att den ska vara marknadsmässig. – Det är viktigare att ha roligt och känna driv och motivation, säger Anna Larsson. CH E F ÄR TÄN KBART

Biogeo-studenten på Stockholms universitet, Oskar Malmborg, lyfter den sociala tryggheten. – För mig är det viktigt att känna mig bekväm och trivas med mina kollegor. I det ligger att kunna bolla saker och ha stöd från en coachande chef. Inte heller för honom hamnar lön i topp på önskelistan. – Jag har inte tänkt så mycket på lön, jag vill ha roligt och kunna utvecklas, liksom att se resultat av mitt arbete, sä-

N A T U R V E TA R E

N R1 2017

ger Oskar Malmborg. På frågan om valet mellan en karriär som expert eller chef går meningarna isär. Både Pia Swierz Pia Swiertz. och Anna Larsson kan tänka sig att bli chefer, medan Oskar Malmborg ser en framtid som expert. – Jag har kunskaper inom ledarskap och gruppdynamik, men först vill jag utveckla min expertroll inom ett område som jag trivs, säger Pia Swierz. Anna Larsson har viss erfarenhet av ledarskap från andra situationer, och är van att ta ansvar, både i plugget och i föreningar. Hon vill ha en stadig grund att stå på innan hon kanske tar steget att bli chef. TRÄNA OCH HÄNGA

Hur ser ni på balansen mellan jobb och fritid? – Den är jätteviktig, säger Oskar Malmberg spontant. Så länge jag har tid för träning, som löpning, badminton och gym är jag nöjd. Att vistas i naturen hoppas jag kunna göra på mitt blivande arbete.

– Jag hämtar energi i naturen och i umgänge med vänner. Jag besöker gärna Delsjöarna nu på vintern, men till våren lockar havet här utanför Göteborg, säger Pia Swierz. Geologi kommer in även här, men på ett lustfyllt sätt där jag kollar in bergarter, rullstensåsar och annat. – Jag kopplar av med träning och friluftsliv, liksom att umgås med vänner, säger Anna Larsson. Det är viktigt att kunna släppa jobbet och få tid över till annat.

utveckling utmaningar lön

fika i skogen vänner träning

Det gäller att hitta balansen mellan arbete och privatliv.

KARRIÄR

MED OCH LÖSA VIKTIGA SAMHÄLLSPROBLEM

Även min fritid är delvis fylld med arbete, även om det är ideellt, säger Anna Larsson. HÅLLBART FÖR ETAGAN D E

Att kunna göra en samhällsinsats är en anledning till att hon valde att utbilda sig till agronom. – Att hushålla med naturresurser och hållbart företagande är viktiga frågor för mig, säger Anna Larsson. – Jag vill ta fram ny kunskap om miljö, naturvård och klimat, och sedan sprida den till allmänheAnna Larsson. ten. På så sätt drar jag mitt strå till stacken för en bättre miljö, säger Oskar Malmborg. – Drömmen vore att vara med och lösa viktiga samhällsproblem, som vat-

tenförsörjning och sanering av förorenade områden, säger Pia Swierz. BÄSTA JOB B ET

Vilken är din drömarbetsgivare? – Jag inspireras av miljön här på universitetet och ser möjligheter att göra det jag vill: forska och vara lärare. Att jobba med utställningar på ett museum, gärna i kombination med forskning, skulle jag gilla, säger Oskar Malmborg. – Att jobba på LantmänOskar Malmborg. nen med hållbar produktion av livsmedel skulle vara roligt. Men jag kan lika gärna tänka mig Svenska turistföreningen och arbeta för hållbara företag i ett levande Sverige, säger agronomekonomen Anna Larsson. – SGU, säger Pia Swierz direkt. Det är myndigheten för geologi i Sverige. Där gjorde jag min kandidatuppsats, som handlade om vattenkvalitet på Öland. Att vara politiskt sakkunnig i geologi- och miljöfrågor vore också intressant, liksom att jobba på konsultbolag.

9 i topp I D E N F R AMTI DA KAR R IÄR E N 1. Balans mellan arbete och privatliv 2. En trygg anställning 3. Ständiga utmaningar 4. Känsla av att bidra till företagets verksamhet 5. Internationella möjligheter 6. Känsla av att bidra till samhällsutvecklingen 7. Känsla av att arbetsgivaren bryr sig och arbetar för sin omvärld 8. En hög lön

DRÖMMEN VORE ATT VARA

9. Att uppnå en chefsroll

Källa: En undersökning från Tekniksprånget, som bland annat drivs av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Frågan ställdes till 19-åringar och löd: Vad tror du kommer att vara viktigast i din framtida karriär?

N R1 2017

N A T U R V E TA R E

S PA N A R I N

Geografisk rundtur med djur

NY BOK

VÄXTKRAFT, JOR DB R U KSH ISTOR IA OCH B ESKA

Humle i de nationella n svenska genbanke n Else-Marie

K. Strese

Jag blir förtjust redan i omslaget där stiliserade humleblad och kottar frodas på framsidan och växten slingrar in på bokens baksida. Det speglar tydligt bokens innehåll där humlet växer på nästan varje sida. I Humle i den svenska nationella genbanken finns mycket att försjunka i för den som vill lära sig mer om humleodling. Växtens mer än 700-åriga historia i Sverige berättas och illustreras med fina historiska kartor och fotografier. Här finns forskningen kring den svenska genbanken av humlekloner med information om varje klons historia, egenskaper, kottens kemiska egenskaper och i vissa fall även vilken arom och smak humlet ger till öl. Jag tycker att boken fungerar bra både som informationskälla och för att bläddra i och njuta av fina bilder. A N Vet du vilket djur som är landskapsdjur där du bor? Kanske är det ekoxen, brunbjörnen, tranan eller laxen? Det är fyra av de tjugofem landskapsdjur som presenteras i Expedition landskapsdjur. Här kan man lära sig mer om djuren, var de finns, hur de lever och vad som behövs för att de ska trivas. Boken är lättillgänglig med både fakta och författarnas personliga berättelser, och fina bilder där man kommer nära djuren. A N

G R AT T I S !

Vinnare i förra numret  Sofia Hydbom vinner boken Vid vägs ände.

DE BÄSTA VETE NSKAPSAPPAR NA 2016 Vill du lära dig fysik med hjälp av katter, leka med fraktaler eller lära dig mer om jordens utveckling? Det finns en uppsjö av appar för vetenskap, till exempel dessa: • Cat Physics – passa en boll mellan två katter och lär dig fysik samtidigt. • Brainpop – animerade kortfilmer i olika ämnen och frågesport för att testa vad man lärt sig. • Amazing Science Facts – innehåller fysik, biologi, matte,

N A T U R V E TA R E

N R1 2017

och astronomi och kan skicka ett fakta om dagen. • Earth Viewer – visar hur jorden har sett ut genom hela sin existens. • Wonders of the Universe – Brian Cox guidar från de allra minsta partiklarna till universums utkanter. • Fractals – lek med fraktaler och matematik. • Frog Dissection – dissekera en virtuell groda. Källa: www.geekwrapped.com. AN

S PA N A R I N Vi lottar ut boken Filurer, dinosaurier och människor – En barnsaga om evolutionen. Du kan delta i utlottningen genom att mejla till redaktion@naturvetarna.se och berätta varför du läser tidningen och vad du skulle vilja läsa mer om. Mejla senast 20 februari . Skriv bokens titel i ämnesraden.

NY BOK

Var skulle du börja för att förklara evolutionen för ett barn? Och livets uppkomst? Biologen och läraren Pia Linghede fick massor av frågor från sin fyraåriga dotter och började förklara och rita. Det är lätt att för-

enkla för mycket eller att ge alltför detaljerade och svåra förklaringar till varför det finns så många olika arter på jorden och vad som egentligen hände Pia Linghede. med dinosaurierna. – Barnen förtjänar att man försöker förklara så bra som möjligt, så att man inte tar död på deras nyfikenhet. Det behöver både vara spännande och korrekt, säger Pia Linghede. Hon tyckte att det saknades en bra bok för barn om evolutionen. Hennes egna förklaringar och teckningar blev till sist en hemmagjord bok. Hon kontaktade bokförlag och fick napp hos Idus förlag som ville ge ut boken precis som den var. Det blev Filurer, dinosaurier och människor – En barnsaga om evolutionen. ALLT LIV PÅ JOR D E N ÄR S LÄKT

– Det är häftigt att det blivit en riktig bok. Jag tycker att den passar för barn mellan fyra och åtta år. De ser lite olika saker. Yngre barn blir många gånger fascinerade av att vi människor också består av filurer, alltså celler. Filurerna ja. Pia Linghede berättar att någon haft synpunkter på att hon kallat celler för filurer, men syftet är att göra berättelsen mer fängslande för barn. Av sam-

ma anledning har cellerna och de tidiga organismerna ögon på bilderna. – Jag har fått fina reaktioner av barn, de tycker att boken är spännande. Och jag tycker att det är viktigt att barn får kunskap om hur livet på jorden förändrats, att vi består av celler, att allt liv på jorden är släkt och att mångfald och olikheter är bra. PÅ U N IVE R S ITETS N IVÅ

En utmaning har varit att förmedla att livet på jorden har förändrats för att vissa egenskaper har visat sig fungera bättre i vissa miljöer, inte för att evolutionen har ett syfte eller ett mål. Tidsperspektivet tycker Pia Linghede också kan vara svårt att ta in, även för vuxna. – Jag fick veta att boken används i undervisning på universitetsnivå, för att komma ned till kärnan i vad evolutionen handlar om. Det känns väldigt kul! Jag har ju försökt att skriva så korrekt som möjligt och har bollat detaljer i boken med evolutionsbiologer. Pia Linghede har flera idéer och vill gärna skriva fler böcker om vetenskap för barn. R E PETITION FÖR FÖRÄLD E R N

Redaktionen provläste boken med en sjuåring och tyckte att den var bra och tydlig för att få en förståelse av evolutionen. Bilderna är färgglada och roliga och vi tror att man kan hitta nya saker om man läser den igen. Texterna är la-

gom långa att läsa själv för den som har kommit igång med läsningen, och innehåller frågor som gör att barnet engagerar sig i historien och kommer med egna frågor. Som förälder känns det också bra att få en egen repetition av evolutionen. A N Bilderna ritades från början med kladdkritor.

VEM ÄR FÖRFATTAREN? Pia Linghede • Yrke: Projektledare på Håll Sverige rent. Jobbar mycket med pedagogiskt material om miljö och hållbar utveckling för skolor och förskolor. • Utbildning: Biolog, med fördjupning inom evolutionsbiologi och ekotoxikologi. Lärare. • Bakgrund: Har arbetat som lärare i biologi och naturkunskap. Har skrivit texter om evolutionen till Frö till frö för Naturvetenskap och teknik för alla.

N R1 2017

N A T U R V E TA R E

S PA N A R I N

Gästkrönika

Stå upp mot falska nyheter När allt fler debattörer ignorerar motsägande fakta och rentav koketterar med okunnighet blir behovet av sakkunnig expertis ännu större, skriver professor Dan Larhammar. För ett år sedan listade Språkrådet ordet faktaresistens bland nyorden: förhållningssätt som innebär att man inte låter sig påverkas av fakta som talar emot ens egen uppfattning. Faktaresistens är särskilt uttalad bland dem som får sina ingrodda favorituppfattningar motsagda. Faktaresistents är utbredd inom pseudovetenskaper som alternativmedicin, parapsykologi och kreationism (skapelsetro) och verkar bli allt vanligare även i samhällsdebatten om frågor som exempelvis brottslighet, skola och migration. Faktaresistensen är särskilt hotfull beträffande en av mänsklighetens och vår planets viktigaste frågor, nämligen den globala uppvärmningen där så kallade klimatförnekare ignorerar tydliga och omfattande forskningsresultat. När vi trodde att vetenskapsförnekandet inte kunde bli värre eskalerade den amerikanska presidentvalskampanjen med några av de värsta exemplen på faktaresistens någonsin. Förutom Donald Trumps egna villfarelser och lögner verkar han nu omge sig med per-

N A T U R V E TA R E

N R1 2017

Dan Larhammar, professor.

oförtjänt legitimitet genom att förefalla lika etablerad. Falska nyheter planteras av sabotörer och sprids okritiskt. Både journalister och forskare arbetar i motvind när de ska förmedla fakta om världen. Faktakoll kräver vissa förkunskaper och extra tid. Det är ingen slump att några av de senaste årens största mediahändelser är avslöjanden som gjorts av journalister som grävt djupt och länge.

Fler oberoende experter behöver synas och höras för att stoppa falska nyheter.

soner vars brist på vetenskapligt synsätt gör dem till ett veritabelt skräckkabinett. Varför får vissa personer blåljuga och tillåts ändå komma undan med det? Journalister tycks ha svårt att tränga igenom de fraser som mediatränade politiker envetet upprepar. Frågorna som ställs tar ofta ett halvt steg tillbaka snarare än borrar djupare, kanske för att journalisterna är rädda för att framstå som partiska. Dramaturgin i debatter innebär ofta att två motsatta uppfattningar ställs mot varandra varigenom den ovetenskapliga får

Därför måste forskare inom alla discipliner stå till tjänst med sin expertis för bedömning av påståendens korrekthet och slutsatsers rimlighet. Så gott som varje nyhetsinslag där en sakkunnig expert intervjuas ger djupare förståelse. Det behövs fler oberoende experter som är villiga att ge kommentarer för att bredda perspektiven. Detta borde kunna bli ett nyårslöfte medan vi låter Alf Henriksons vers ”Allmänna genvägen” tjäna som ständig påminnelse: Att ta reda på fakta – går sakta, men se saker i stort – går fort.

Texten är tidigare publicerad i ett nyhetsblad på Uppsala universitet i december 2016.

Mer information och anmälan på www.naturvetarna.se

KALENDER Här ser du några kommande aktiviteter. Datum med rosa färg är specifikt för dig som är förtroendevald.

L E A D E R S H I P F R I D AY 3 feb 3 mar

Stockholm: Barbro Fällman Göteborg: Tina Tornell

31 mar

Malmö: Ann Timm

12 maj

Stockholm: Bengt Kallenberg

Vid Leadership Friday tar du del av den senaste ledarskapslitteraturen och minglar med författare och chefskollegor. www.naturvetarna.se/ LeadershipFriday

C H E FS F R E DAG Chefsfredag är seminarium och mingel inom olika delar av näringslivet. 10 feb Stockholm 17 feb Umeå 24 feb Göteborg 3 mar Malmö

Academic House: 20 % rabatt.

24 mar Linköping

Affärsmannaskap för naturvetare: (Lunds universitet) 39 000 SEK istället för 46 000 SEK.

21 apr Uppsala 5 dec Göteborg 19 maj Malmö

Kurserna är genomgående utformade för att stödja dig i ditt uppdrag på din arbetsplats. De ger dig också tillgång till ett unikt nätverk av andra förtroendevalda. Kurserna hålls i Stockholm. 6-10 feb UGL-kurs

Som medlem får du förmånlig rabatt på ett flertal kurser inom bland annat ledarskap, kommunikation, affärsmannaskap, projektledning, industriteknik, kvalitet och miljö.

17 mar Örebro

5 maj Stockholm

FA C K L I G A K U R S E R

Rabatterade kurser

www.naturvetarna.se/Chefsfredag

Gällöfsta Perlan ledarutveckling: 15 % rabatt. Plunge AB: 20 % rabatt. STF: 10 % rabatt. www.naturvetarna.se/kurser

HUR SKA CHEFEN H Å L L A PÅ S I K T ?

15-16 mar

Facklig grundkurs

28-29 mar

Förhandling

Det gränslösa arbetslivet ställer höga krav. Ledarrollen är viktig för trygghet, hälsa och motivation. Missa inte Christin Mellners intressanta föredrag.

8-12 maj

UGL-kurs

24 mar

16 maj

Arbetsmiljökurs

www.naturvetarna.se/kalender

Göteborg

www.naturvetarna.se/fackligakurser

Dra nytta av dina medlemsförmåner.

Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender. Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

N R1 2017

N A T U R V E TA R E

Ny lönestatistik för Sveriges naturvetare Äntligen är den här och vi passar på att tacka alla som har svarat på löneenkäten. Samtliga löner för naturvetare hittar du i Saco Lönesök. Du loggar in med ditt medlemsnummer.

N A T U R V E TA R E

N R1 2017

– Möjligen kan det bero på att staten har fler kvalificerad arbetsuppgifter, som utredning och forskning. Många inom kommunen jobbar med tillsyn, vilket tyvärr inte värderas tillräckligt högt sett till det viktiga arbete de utför, spekulerar Kristofer Jervinge. Hur mycket höjdes lönerna med för alla naturvetare? – Mellan åren 2015 och 2016 var den genomsnittliga lönehöjningen 3,2 procent,

räknat på identiska individer som inte har bytt jobb, säger Magdalena Kubien. Hon gläds över att så många som 15 600 naturvetare i alla de branscher som Naturvetarna representerar svarade på årets löneenkät, vilket är runt tusen fler än förra året. – Nytt för i år var att även företagare, studenter och arbetssökande fick svara på några frågor i enkäten. Vi återkommer med slutsatser därifrån i nästa nummer, säger Magdalena Kubien. LEL MMiljö/Hälsoskydd/Naturvård: I LJÖ/ HÄLSOS KYDD/ NATU RVÅR D: PRIVAT PR IVAT STATEN STAT KOMMUN KOM MUN

27000 27 000

32000 32 000

37000 37 000

42000 42 000

47000 47 000

52000 52 000

Diagrammet visar lönespridningen för naturvetare som arbetar med miljö, hälsoskydd och naturvård. De sträckade linjerna anger medianlönen för varje sektor. AR B ETS U PPG I FT

10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Forskning Administration Projektledning/koordinering Rådgivning/service Strategiskt arbete Tillsyn Utredning 20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

Här visas lönespridningen för olika arbetsuppgifter, samt inom vilka sektorer de finns.

K Ä LL A: NAT U R VETA R N AS LÖ N E STAT I ST I K 2016.

Vi har äran att presentera en rykande färsk lönestatistik för Sveriges naturvetare. De löneuppgifter som medlemmarna har lämnat via löneenkäten ligger till grund för statistiken. Vi vet att den är uppskattad bland medlemmarna och att den kommer till nytta i löneförhandlingen. Det gäller särskilt när man byter jobb, men också vid den årliga lönerevisionen. – Naturvetarnas uppfattning är att individens prestation, kompetens och ansvar ska speglas i lönekuvertet. Lönestatistiken är ett stöd i löneförhandlingen, särskilt när man byter jobb och vill få koll på löneläget i en viss bransch, säger förbundets löneexpert Kristofer Jervinge. Han tipsar också om att höja blicken och se på lönerna i andra branscher, vilket är möjligt i Saco Lönesök som har samlat akademikers löner i en och samma lönestatistik. – Sikta på de högre lönenivåerna och ta reda på vad som krävs för att till exempel nå den tredje kvartilen inom den grupp som du jämför dig med. I diagrammen här intill visar vi med några smakprov på vad man kan göra med lönestatistiken. Här jämförs lönerna mellan olika sektorer för dem som jobbar med miljö, hälsoskydd och naturvård. – Som väntat är lönerna högre inom den privata sektorn, men vi ser också en större lönespridning där, vilket stärker tesen att den genomsnittliga lönen för en grupp är högre om lönespridningen är stor, säger Magdalena Kubien, statistiker på Naturvetarna. Vad är förklaringen till att lönerna är högre inom statlig än kommunal sektor?

7 tips Använd lönestatistiken på rätt sätt. Läs mer på www.naturvetarna.se/sacolonesok

1. Gör många urval

5. Var påhittig

Ta fram löneuppgifter för många urval. Jämför löner i olika branscher och yrken, liksom för olika arbetsuppgifter och befattningar. Det ger vägledning om i vilket lönespann du ska ligga. Kom ihåg att det är dina prestationer som ska värderas.

Vissa arbetsgivare har sin egen lönestatistik. Då gäller det att vara kreativ och använda de tabeller som passar din profil bäst. Kom ihåg att Naturvetarnas statistik har samma relevans som arbetsgivarens, och kanske dessutom är mer aktuell.

2. Vad krävs för att komma upp en nivå?

6. Dina insatser ska värderas

Du känner att du ligger lågt i förhållande till andra. Ta upp frågan med din lönesättande chef och be om en motivering. Fråga vad som krävs för att komma upp på en högre nivå, och vilka lönekriterier som tillämpas.

Din lön ska inte sättas utifrån vad andra tjänar. Kom ihåg att det är ditt ansvar och dina insatser som ska bedömas, liksom hur kvalificerade dina arbetsuppgifter är och vilken kompetens som krävs.

3. Vidga dina vyer

7. Gör ett nytt urval i Saco Lönesök

Att titta på medianlönen kan vara intressant. Men vidga hellre dina vyer, och kolla in hela lönespannet, från 10:e till 90:e percentilen. Vad krävs för att du ska ta dig till 90:e percentilen? Kanske det är förknippat med större ansvar, fler arbetsuppgifter och att du behöver kompetensutveckling.

Kanske du redan nu ligger bra till lönemässigt. Då kan det vara läge att byta grupp att jämföra sig med. Gör ett nytt urval i Saco Lönesök. Kanske du har fått mer kvalificerade arbetsuppgifter och större ansvar. Med det följer en högre lön.

Detta påverkar

din lön Marknaden

Tillgång och efterfrågan på olika yrkesgrupper och kompetenser. En bred arbetsmarknad med många arbetsgivare ökar chansen till högre lön.

Bransch Lönsamhet och omsättning av pengar. Det finns högre finansiella värden i till exempel läkemedelsbranschen än i jordbruket.

Arbetsgivare Privat, statlig eller kommunal. Lönerna är som regel högre i privat sektor än i offentlig. Företagens lönsamhet påverkar också lönenivåerna.

Individen Din kompetens, dina resultat och ditt ansvar.

4. Sätt upp mål Statistiken är inget facit för dig eller argument för att du ska ha högre lön. Använd istället statistiken som ett stöd för att sätta upp ett eget lönemål utifrån dina prestationer och förväntade resultat. Att sätta upp mål är en bra metod för att utvecklas.

N R1 2017

N A T U R V E TA R E

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Naturvetarna väljer Naturvetarna ska välja svenskproducerad mat så långt det är möjligt. Syftet är att ta hänsyn till livsmedelssäkerhet, hållbarhet och att värna om svensk livsmedelsproduktion. Förbundet har tagit fram en policy för servering och inköp av livsmedel, som följd av ett beslut som togs vid kongressen 2015. Redan då beslutades att förbundet ska servera svenskproducerade livsmedel

då detta är möjligt, vid arrangemang som styrelsemöten, fackliga kurser och annat. Nu finns en genomarbetad policy, som är tänkt att användas som vägledning vid upphandling av livsmedel. Bakgrunden till beslutet är att många naturvetare arbetar i livsmedelskedjan, till exempel med jordbruk, djurhälsa, miljömål, djurskydd, klimatfrågor och livsmedelsinspektion. AN

mat Policyn innebär: • Naturvetarna ska vid sina arrangemang alltid servera svenskproducerade livsmedel, då det är möjligt. • Leverantörer ska vara registrerade livsmedelsföretag och stå under myndighetstillsyn. • Leverantör ska ha kollektivavtal eller erbjuda motsvarande villkor för sina anställda. • Rödlistade arter enligt Havs- och vattenmyndighetens definition, får inte köpas in. • Välj gärna ekologiska livsmedel för att minska spridning av gifter till miljö och människa. • Beakta närhetsprincipen så att maten transporteras så korta sträckor som möjligt.

Naturvetarna värnar hållbar svensk livsmedelsproduktion.

Naturvetarna yrkar på löneökningar om 2,8 procent Nu har startskottet gått för årets avtalsförhandlingar. Den 21 december växlade Naturvetarna och Sveriges Ingenjörer yrkanden med arbetsgivaren IKEM, Innovations- och kemiföretagen. Naturvetarna yrkar på en ökning av löneutrymmet med 2,8 procent under ett år. Avsikten är att det ska leda till ökade reallön för medlemmarna. Precis som i dag ska lönerna vara individuella.

N A T U R V E TA R E

N R1 2017

– En viktig fråga för oss är att det ska bli tydligare vad som påverkar löneutvecklingen ute på företagen, och vad våra medlemmar kan göra för att påverka sin egen lön, säger Bo Seving, förhandlingschef på Naturvetarna. Han menar att det är viktigt att lönestrukturen utformas så att det lönar sig att ta på sig större ansvar och mer kvalificerade arbetsuppgifter. I det ligger att kompetensutveckling ingår som en naturlig del. M E R PE NGAR TI LL PE N S ION

På senare tid har det blivit tydligt att det

finns brister i det allmänna pensionssystemet, vilket gör att många inte kommer att klara sig på sin pension. – Mer pengar måste avsättas till flexpension, även kallad deltidspension. Den innehåller två delar: den ena fyller på tjänstepensionen och den andra gör det möjligt att gå ner i arbetstid när pensionen närmar sig. FÖRÄLD RALÖN VI D VAB

Naturvetarna yrkar också på att bygga ut föräldralönen till att även gälla vård av sjukt barn, VAB.

N Y PÅ N AT U R V E TA R N A

Matilda vill hitta lösningar

Juristen Matilda Lund är ny ombudsman på kommunal sektor.

Efter sexton år på Skatteverket är Matilda Lund tillbaka i tjänst för landets naturvetare. Under den tiden har förbundet bytt namn till Naturvetarna och antalet medlemmar har tredubblats. – Det känns lite som att komma hem, säger hon spontant. Det ska bli roligt att möta

– Det skulle innebära en påfyllnad från arbetsgivaren upp till 90 procent av lönen under en begränsad tid när man är hemma med sjuka barn. BÄTTR E BALAN S

För att skapa bättre balans mellan arbete och fritid i ett läge där allt fler drabbas av stressrelaterade sjukdomar vill Naturvetarna ha några villkorsändringar. – En sådan ändring är att restid som sker utanför ordinarie arbetstid ska likställas med arbetstid. Det nya gränslösa arbetslivet ger

medlemmar igen och stödja dem i frågor om bland annat löner, villkor och arbetsrätt. Hon kommer främst att jobba som ombudsman inom kommunal sektor och sitta i medlemsjouren, dit alla medlemmar kan ringa. Som jurist, med erfarenhet av bland annat domstolsprocesser, kan hon också fungera som juridiskt bollplank för sina kollegor. På Skatteverket fick hon chans att fördjupa sig i juridikens värld med både strikt lagstiftning, tolkning och bevisprövning. Rollen var att föra statens talan i domstol efter att medborgare hade överklagat beslut från Skatteverket. – Det finns många likheter med jobbet som ombudsman, men med den skillnaden att man i en förhandling ska komma överens utan domare. Det är spännande och en utmaning för mig. Hon lägger till att det också handlar om

möjligheter, men kan också medföra hälsorisker. Vad blir nästa steg? – Den 23 januari träffas parterna för första gången, då drar förhandlingarna igång på allvar. Förhoppningsvis kan vi komma överens och träffa ett nytt avtal för löner och villkor, som börjar gälla 1 april, säger Bo Seving. På SLA-området, Skogs- och lantbruksarbetsgivareförbundet, som Naturvetarna tecknar avtal med, beräknas förhandlingarna starta i slutet av februari. LEL

att hitta lösningar som båda parter kan vara nöjda med. Och då gäller det att vara kreativ. – Det är med stor glädje och nyfikenhet jag tar mig an det nya jobbet, där jag får använda flera av mina kompetenser. Att företräda naturvetare ser Matilda Lund också fram emot. – Naturvetare ligger mig varmt om hjärtat och de jobbar med viktiga frågor för framtiden, som miljö, klimat och hälsa. Jag är glad att själv kunna bidra, samtidigt som jag får lära mig nya saker. Vad gör du en ledig dag? – Familjen tar en stor del, liksom vårt fritidshus i Dalarna. Musik och teater finns alltid närvarande. Jag gillar också att ströva i skogen och uppleva naturen. Förra gången när hon jobbade på Naturvetarna befann hon sig i början av karriären. Den här gången är avsikten att stanna betydligt längre än ett halvår. LEL

Naturvetarna vill bygga ut föräldralönen.

N R1 2017

N A T U R V E TA R E

w olle om k s r e mån e för d i v lar speg Här

ktiva

g. er di g t e vt al

K O L L E K T I VAV TA L – K O M P E T E N S U T V E C K L I N G

Per fyller på med ny kunskap Att hela tiden uppdatera sin kompetens är självklart för Per Eriksson, jägmästare på Sveaskog. Som förtroendevald för Naturvetarna fick han chans att gå UGL – Utveckling av grupp och ledare. Under sin tid som ordförande för aka-

demikerföreningen på Sveaskog satt Per Eriksson i företagets styrelse. I den vevan var Göran Persson ordförande. – Det uppdraget gav mig otroligt mycket. Stimulerande också att jobba med en person som är så engagerad. Det smittar av sig i hela organisationen, säger jägmästaren Per Eriksson. Det gav honom chansen att i Naturvetarnas regi gå ledarskapsutbildningen UGL. – Den pågick under en vecka för två och ett halvt år sedan, men jag minns den som det var igår. UGL satte spår och är något jag har med mig hela tiden, som till exempel att vi alla är olika och tolkar information på olika sätt. Den insikten är viktig att ha som ledare. G R U PPUTVECKLI NG

Tajmningen var perfekt då han samtidigt blev chef över Hjälmare Kanal som är ett dotterbolag till Sveriges största skogsägare. Sveaskog äger och förvaltar 14 procent av landets produktiva skogsareal. – UGL gav mig förståelse om hur jag själv och mina medarbetare fungerar i olika situationer. Som ledare måste man lyssna in och förstå sin omgivning. Spännande också med grupputveckling, där grupper mognar och blir allt mer självgående och högpresterande. Kompetensutveckling menar han ska vara strategisk och innebär så mycket mer än att gå kurser.

N A T U R V E TA R E

N R1 2017

Per Eriksson menar att medarbetarna måste få verktygen för att uppnå målen och förstå vilka de är till för.

– Som chef måste man ta reda på vad medarbetarna behöver för att utvecklas i sina yrkesroller, kopplat till företagets mål. Kompetensutveckling är inte bara att gå en kurs. Att lära nytt kan också handla om att testa nya arbetsuppgifter och anta nya utmaningar. Just det hände för Per Eriksson efter en omorganisation, som ledde honom tillbaka till en heltidstjänst på huvudkontoret vid Norra Bantorget i Stockholm. I dag är han affärsansvarig för Sveaskogs

torvaffärer, upplåtelse av mark till kraftbolagen och försäljning av skog och skogsfastigheter. Enligt ett riksdagsbeslut ska 10 procent av skogsjättens markinnehav säljas till privata aktörer. Ett mål som närapå är uppnått. STÄN D IG FÖR KOVRAN

Den förändringen har gett honom anledning att förkovra sig igen. – Kunskap är färskvara, man måste hela tiden uppdatera sig, bland annat genom

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

PER ERIKSSON Aktuell: Har gått UGL genom Naturvetarna. Yrke: Affärsansvarig på Sveaskog. Utbildning: Jägmästare, SLU, examen 1992. Marknadsekonom, IHM, examen 2000. Bor: På landet utanför Uppsala med fru och barn. Gör en ledig lördag: Umgås med familjen, jagar eller fixar med huset. Bästa karriärtips: Utbilda dig, testa nya arbetsuppgifter och lär av misstag.

att läsa nya böcker. Eftersom jag förhandlar med kraftbolag, skogsägare och andra så har jag gått kurser i förhandlingsteknik och avtalsfrågor, liksom i skogsvärdering. Han menar att det är chefens skyldighet att kompetensutveckla sin personal. – Som chef är det så viktigt att ge medarbetarna verktygen för att uppnå målen, utan att peta i detaljer, som är lätt hänt för en chef som är expert i botten. Medarbetarna måste veta vilka de är till för. Det kan upprepas som ett mantra. ”Ingen kedja är starkare än dess svagaste länk”: Alla medarbetare har en viktig roll och måste utvecklas. Engagemang är ett ord som han återkommer till under intervjun, och refere-

KOLLE KTIVAVTALET G E R Föräldralön Omställning mellan jobb Inflytande Sjukförsäkring Arbetsskadeförsäkring Kompetensutveckling Tjänstepension Lönerevision en gång per år Extra semester Övertidsersättning

rar till en färsk undersökning från Institutet för högre marknadsföring, IHM. – Så många som 10-30 procent av alla medarbetare har lågt engagemang i sitt arbete. Chefens kanske viktigaste uppgift är att få alla att bli engagerade, vilket ökar möjligheterna att företaget uppnår sina mål. Kompetensutveckling kan vara den byggsten som medarbetarna behöver. ÖRON MÄR KTA PE NGAR

Ledarskapsutveckling roar Per Eriksson. Därför slår han ett slag för Naturvetarnas olika arrangemang, som Leadership Friday, där en ledarskapsprofil berättar om sin senaste bok. För sin egen del finns det i nuläget

en årlig summa avsatt för kompetensutveckling från arbetsgivaren. För ett antal år sedan gick han till exempel en tvåårig utbildning på IHM. Kursen EQ-ledarskap framhåller han också. – Jag lärde mig bland annat att tolka medarbetares reaktioner, som när folk är upprörda och hur de ska bemötas för att lugna ner situationen. Jag fick chans att utveckla mina emotionella sidor. JOB BAR S MART

I vardagen jobbar han hela tiden på att få processerna att löpa smidigare. – Det handlar om att hitta smarta sätt att arbeta på för att få genomströmning och undvika att saker läggs på hög. Det kan gälla allt från hantering av avtal till att lägga in data i GIS-program. Tjusningen i jobbet för honom är att se en utveckling, liksom alla möten med intressanta personer i frågor om skog, mark och affärer. I brist på skog i Stockholms innerstad tar vi oss till Humlegården för fotografering. Väldiga almar och lindar står som fond och får symbolisera Sveaskogs profil att värna naturvården och den biologiska mångfalden. – Vårt uppdrag är också att vara lönsamma och bruka skogen effektivt på ett hållbart sätt. LEL PÅ NÄSTA SIDA: läs mer om UGL samt din rätt till kompetensutveckling.

N R1 2017

N A T U R V E TA R E

w DIN RÄTT TILL KOMPETENSUTVECKLING Frågan om kompetensutveckling är en självklar del i ditt utvecklingssamtal med chefen. Det är då ni kommer överens om vilken form av kompetensutveckling du behöver för att klara ditt jobb och kunna utvecklas. Enligt avtalen om kompetensutveckling har arbetsgivaren huvudansvaret för att de anställda har den kompetens som krävs. Ju tydligare du kan visa att ditt jobb kräver mer kompetens, eller att du med ökad kompetens kan tillföra mer nytta, desto lättare kan du övertyga arbetsgivaren att erbjuda dig kompetensutveckling. Det ligger både i arbetsgivarens och i ditt intresse att du kan utföra och utveckla ditt arbete även i framtiden.

UTVECKLA DITT LEDARSKAP MED UGL Utbildningen grundar sig på den amerikanska psykologiforskaren Susan Wheelans teori om arbetslags utveckling och mognad. UGL genomförs under fem sammanhållande dagar i internatform med minst 8 och högst 12 deltagare som inte känner varandra. UGL leds av två handledare från Naturvetarna.

Per Eriksson gick ULG med Naturvetarna. Läs mer på föregående sidor.

Ledarskapsutbildningen erbjuds förtroendevalda inom Naturvetarna som vill förstå ledarskap och medarbetarskap i grupper. Lika viktigt är att förstå sig själv och sin egen påverkan på gruppens utveckling.

Nu söker vi flera

Naturvårdshandläggare VI SÖKER

CHEF TILL ENHETEN FÖR VETERINÄR OCH DJURSKYDD

inom ärendehandläggning och reservatsbildning Läs mer om tjänsterna och ansök på vår hemsida

(ref.nr: 112-345-2017)

Mer information om tjänsten finns på vår webbplats www.lansstyrelsen.se/jonkoping eller www.offentligajobb.se

Vi söker fältpersonal Institutionen för skoglig resurshushållning vid SLU i Umeå ansvarar för flera stora inventeringsprogram. Dessa har till syfte att följa upp tillstånd och förändring i skogen och andra landmiljöer i det svenska landskapet. Inför fältsäsongen 2017 söker vi dig med biologisk eller skoglig kompetens, som har körkort och vill ha ett varierande och ofta fysiskt krävande utomhusjobb. Närmare beskrivning och ansökningsformulär finns på webbsidan www.slu.se/srh. Sista ansökningsdag är 25 februari. Vi ser fram emot din ansökan.

N A T U R V E TA R E

N R1 2017

Läs mer på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland

Dags för nästa steg i karriären?

Vi är Västra Götalandsregionen

Just nu söker vi:

MEDLEMSFÖRMÅNER Vår personprofilanalys ger dig en ökad självkännedom, som förbereder dig för en jobbintervju eller utvecklingssamtal. Med LinkedIn-coachning gör du det mesta av din profil på LinkedIn, och blir synligare hos relevanta arbetsgivare och rekryterare.

Cytodiagnostiker NU-sjukvården, Område Diagnostik, Patolog kliniken, Patologlab, Trollhättan Ref.nr: 2016/8137 Sista ansökningsdag: 2017-02-28

Läs mer: www.naturvetarna.se/karriarservice

Kontakt: Avdelningschef Mariette Styrenius, 010-435 28 31

Mer information och fler jobb hittar du på:

www.vgregion.se/jobb

F Ö R AT T L I V E T Ä R V I K T I G T !

Biomedicinsk analytiker Klinisk patologi och cytologi, laboratoriemedicin, Karlskrona



Biomedicinsk analytiker

    

Klinisk kemi, laboratoriemedicin, Karlskrona

Cytodiagnostiker

Klinisk patologi och cytologi, laboratoriemedicin, Karlskrona

  

Läs mer på www.ltblekinge.se

   





N R1 2017

N A T U R V E TA R E

EFTER JOBBET

Bisyssla som ger sötma De är mer än självförsörjande på honung och gör en viktig insats för samhället. En ekolog och en sjukhusgenetiker slog sina påsar LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK ihop och skaffade bikupor. TEXT

Efter tre år som biodlare har Jenni Jo-

nasson och Bent Christensen nått break even. Värdet av den honung deras bin samlat ihop motsvarar värdet av de kostnader de har haft för att bygga upp sina bisamhällen. Men det är knappast för att tjäna pengar som de ägnar sig åt sin hobby, var och en i sin trädgård. – Det är coolt och häftigt att skörda sin egen honung och vara självförsörjande. På köpet gör vi samhällsnytta genom att gynna våra pollinerare, säger Bent Christensen, som till vardags är forskare i ekologi på Umeå universitet. Han delar sin passion för de små krypen med Jenni Jonasson, som bor i samma kvarter hemma i Holmsund. Hon är sjukhusgenetiker och har sin utkomst från sjukhuset i Umeå. – Ända sedan jag som barn såg min farfar slunga honung har jag fascinerats av detta. När även Bent Christensen ville starta biodling så var det bara att köra igång. Det är en fördel att vara två, vilket gör att vi kan täcka upp för varandra, säger Jenni Jonasson.

är lyckligtvis förskonade från det fruktade varoakvalstret, som på sina håll har slagit ut hela bisamhällen. Helst vill jag se till dem varje dag. Det är så vilsamt att bara sitta och titta när de flyger in och ut ur bikupan, säger Bent Christensen. Jenni Jonasson fyller i: – När temperaturen är över tio grader skickar de ut en spanare som har uppgiften att leta efter pollen, medan övriga håller vakt. När spanaren kommer tillbaka kommunicerar hon med övriga i bikupan och visar vägen till blommorna som är fyllda med nektar. Det gäller att bina inte är folkilskna och sticker dem som kommer i insekternas väg. Bästa sättet att förebygga det är att ha renrasiga bin, som det nordiska biet, som är väl beprövat i Sverige – De måste vara snälla, annars fungerar det inte. Vi kan klippa gräset och hoppa studsmatta alldeles intill bikupan utan att de går till anfall. I ett villaområde som vi bor i skulle inte grannarna acceptera arga bin, säger Jenni Jonasson.

S LI PPE R KVALSTE R

M E R HALLON OCH B LÅBÄR

Utan att bina är särskilt arbetskrävande bör man inte vara borta från dem längre än en och en halv vecka. – Man får hålla koll så att de håller sig friska och att larverna klarar sig. Vi

En annan sak att hålla koll på är att det inte blir för många bin i samhället. Då finns risken att bisvärmar av storleksordningen 20-30 000 bin lämnar bikupan i en stor svärm.

N A T U R V E TA R E

N R1 2017

Hur stor skörd kan ni räkna med? – 25 kilo per kupa och år är normalt här uppe, ett bra år med goda villkor för örter och blommor kan det bli så mycket som 80 kilo. Säsongen Nyslungad honung här är kort, säg rinner ner genom en sil. Bent. Tillgången på frukt och bär ökar i spåren på bikupor, särskilt hallon och blåbär. På platser som Kivik ligger bikuporna tätt för att trygga pollineringen av äpplen. – Globalt är bristen på pollinerare ett jätteproblem. I Kalifornien flyttar man runt bina i till exempel mandelodlingarna. På många platser i Kina sker pollineringen för hand i brist på naturliga pollinerare. Hur är det i Sverige, minskar eller ökar pollinerarna? – De vilda har minskat, där även humlor sköter pollineringen. Däremot ser vi ett ökande intresse för biodling, så i dag kan det vara svårt att få tag på bisamhällen för den som vill börja med biodling.

Vi gör samhällsnytta genom att gynna våra pollinerare

SÅ KO M M E R D U I GÅN G: 1. Kontakta lokala biodlarföreningen som erbjuder kortare kurser. Den kan också bistå med utlåning av honungsslungor och annan utrustning. 2. Anmäl till länsstyrelsen som har tillsynsansvar och koll på sjukdomar, mjölksyrabakterier och att du har bikupor. 3. Den händige kan snickra sin egen bikupa. Man fäster en vaxskiva, präglad med hexagoner, i ramen. Sexkantiga celler är en optimal form när materialet är en bristvara. 4. Tänk på att skaffa skyddsutrustning som täcker hela kroppen. 5. Ett bisamhälle köper man som regel. Det består av några tusen bin och en drottning, som är hårdvaluta. Den befruktas av de fåtaliga drönarna och producerar ägg. På hösten när drönarna har slutfört sitt uppdrag dödas de och kastas ut ur bikupan av arbetsbina.

J E N N I J O NAS S O N 6. Skörden sker genom slungning, som tar några timmar i anspråk. Ett lite kladdigt arbete, där honungen silas och får vila. Vaxet flyter upp och kan återanvändas. 7. Honung är ingen hälsobomb, utan innehåller främst fruktos och glukos, liksom en del enzymer. Forskning pågår om den hälsobringande effekten av mjölksyrabakterier, som finns i magen hos bin.

Yrke: Sjukhusgenetiker på Umeå sjukhus. Bästa honungsreceptet: Toppa en brietårta med blandade nötter och torkade aprikoser och ställ den hel och hållen i en smord form i ugnen. Ca 200 grader, tills den smält och gosat till sig. Ringla över flytande honung och njut.

B E NT C H R I STE N S E N Yrke: Forskare och lärare i ekologi på Umeå universitet. Bästa tips för att öka antal pollinerare: Sätta upp bihotell, städa mindre i trädågården och plantera lämpliga växter,.

N R1 2017

N A T U R V E TA R E

EFTER JOBBET

NA-K RYS S E T SKOCK SOM DANSAR

TILLBER SHIVA

BILLGREN

ÖGONLOCK

TYP AV LIVSMILJÖ SOM ERBJUDER LÄMPLIGA VILLKOR KÖRA MED YXA

SLUT SÅNGARDRÄNGAR

FOSFOR LÖJLIG TEXT

FLÄCKBORTTAGARE? LOVORDAT

HYTT MOT SPATT?

FÖRVISSO

BLEV TRUMPEN PÅ TRUMP?

NATRIUM

FÖR SÅNT LIV SKRINNAS DET

LÅGVATTEN BLADVERK

FJÄTMÄTA

KNUT I KUPLETT

UPPSTÅR NÄR SNÖ TINAT OCH SEDAN FRYSER

GJORDE BÖNA AV BÖNA? RUSCH

MOJITO FLYGER HÖGT JAKOBS BROR HEJDA

GUDAR FATTIG

BÖR MAN GE PÅ PJÄS

ÖRNGOTT

BASSÄNGNAGLAR

FÖRSTRÖDD STRAND

ÄGGIG FRÄTA

LUKT

FÖR TVÄTT AV UNDERREDE

MÖRKERTID LASKA

DISPONERA DROPPE OFFRAR HEMLIGHUS

ARSENIK GW

RHENIUM FIOL HAR VISSA ATT KASTA MAT

SUGAR I RING

ANFALLARE

KNIXA DUPERA

SPANSK PARDANS MED FOTHYPNOSTAMP PJUCK TISK ORM

YTSTORLEK SOM UTGÖR MÅL FÖR ATTACK

DATORNÄT TUNNA

VÅGHALS NYCKELDEL

SKÖNJA

FÖRE DETTA

SPRAKA I BRASA

SYRE

BYGGNADSBIHANG

SCHVUNGFULL RADIUM

ASTAT OHÖLJD

OBEKANT STORHET

PYKNISKA

Konstruktör: www.lena-holmlund.com

Tävla och vinn! Vinnare av förra numrets korsord är Kerstin Frid i Mjölby.

66 66

NR U ERTA V ERTA E1 N A TNUART V ER

N R127 2 0 1 6 20

Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut biobiljetter. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka. Senast den 20 februari vill vi ha din lösning.

LEMURKRYSS 2017

Naturvetare nr 2 i din brevlåda

23 mars

Kommer i nästa nummer Spindeltråd kan bli nya organ En gammal dröm har gått i uppfyllelse. Nu har forskare vid KI och SLU lyckats tillverka kilometerlånga trådar som liknar spindel-tråd. Förhoppningen är att det ska blir möjligt att använda tråden i tillverkning av reservdelsorgan.

Antibiotika utan verkan Antibiotikaresistens fortsätter att vara ett stort problem i världen. Vi tar ett större grepp runt det och lyfter fram naturvetare som jobbar med att hitta lösningar.

Lär dig prioritera på jobbet I ett allt mer pressat arbetsliv gäller det att göra rätt saker i rätt ordning. Vi ger några tips på hur du kan tänka i allt från när mejlboxen ska hanteras till hur tid för möten kan minska.

Läs också om:

» Svenska äpplen som behåller fräschören ända till sommaren. » Olika kompetenser i den gröna infrastrukturen. » Vad händer i naturen när vegetationsperioden blir allt längre?

K O N TA K T www.naturvetarna.se E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13

Kontakta Maja Söderhäll på Kompetenstillväxt annons@kompetenstillvaxt.se eller 08-20 12 21.

ORDFÖRANDE:

KARRIÄRSERVICE:

Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

T F F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

CHEFSSERVICE:

Ulf Bergius, 08–466 24 10

chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26

M E DLE M SJOU R:

AKADEMIKERNAS A-KASSA, AEA:

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00

V Ä X E L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

Vill du annonsera?

I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0770–78 20 50 AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

M E DLE M S S E RVICE:

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

N R1 2017

N A T U R V E TA R E

Dina förmåner som medlem Har du koll på vilket stöd du får som medlem i Naturvetarna? Vår roll är att stärka dig på arbetsmarknaden. Genom coachning och rådgivning ökar du dina chanser att göra den karriär du vill och få en lön som du kan vara nöjd med. Läs mer: www.naturvetarna.se

Trygghet Rådgivning om anställningsvillkor och arbetsrätt Inkomstförsäkring som kompletterar a-kassan Förhandlar fram förmånliga kollektivavtal Specialiserad rådgivning för chef och företagare

Karriär Individuell karriärrådgivning CV-, LinkedIn- och intervjucoachning Personprofilanalys Karriärprofilanalys Arbetsmarknadsinformation

Förmåner Försäkringar Banklån Rabatterade kurser Seminarier och inspirationsdagar Kostnadsfria eller rabatterade tidningsprenumerationer Skriva testamente och företagsavtal med Avtal24 Professionsföreningar Medlemskap i samarbetsorganisationer

Lön Lönestatistik för naturvetare Coachning i lönesamtal Rådgivning om löner