Issuu

Förmån: ”Värt varenda krona att vara med i facket.”

N AT U RV E TA R E N

Naturvetaren F Ö R D I G S O M Ä R M E D L E M I N AT U R V E TA R N A

N U M M E R 4 2020

4/2020

DUELLEN

Finns det plats för fler vargar i Sverige? REPORTAGE

Nobelprisade upptäckter tas vidare

MÅNADENS FRÅGA:

Vad är viktigt för dig på jobbet?

VETENSKAP

Vetenskap löser mordgåtor

The best of Naturvetaren – Now in english, page 62

Träbyggare

Mathias får fler att bygga höga hus i trä I fokus

EFTER JOBBET

HUR GICK DET SEN?

Jim lever sin 70-talsdröm

Visselblåsaren ångrar inget

SID 64

Han har hyllats som en hjälte, men har fått betala ett högt pris. I dag vill Jens Johanson, som var en av dem som slog larm om säkerhetsriskerna på Transportstyrelsen, stötta och inspirera andra i liknande situation.

Årets Årets visselpipa visselpipa ångraringet ångrar inget

SID 53

TEXT: Lars-Erik Liljebäck FOTO: Peter Holgersson

N AT U RV E TA R E N

“Jag följde min övertygelse och ville göra rätt.”

Ingen missade väl förra sommarens drama på Transportstyrelsen. En av de största IT-skandalerna någonsin ledde till att två ministrar och en statssekreterare fick gå. Rikets säkerhet var hotad när register med känslig information hanterades av utländska konsulter som inte ens var säkerhetsklassade. Men historien startade flera år tidigare. Jens Johanson, som är naturgeograf i botten, var handläggare på generaldirektörens stab och hade precis fått ett förordnande som säkerhetsskyddschef. Han var en av dem som larmade när han såg riskerna. – Problemet var att man hade dragit igång projekt för att outsourca flera år tidigare utan att fundera över om det var lämpligt ur säkerhetssynpunkt.

4 / 2018 N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

SÅ FUNKAR DET

Nya spelregler på arbetsmarknaden SID 52

Naturvetar podden Nikita & Palle driver Naturvetarpodden och bjuder in spännande gäster som med sin spetskompetens bidrar till fördjupad kunskap, inspiration och skrattfyllda diskussioner. Temat är hållbarhet på alla olika sätt. l: Några exempe

Lollo Aronson på Tilia, ger verktygen som stärker din självkänsla.

Lars Engstrand, professor i smittskydd studerar mikrobernas superkrafter.

Vi hörs i podden! . Finns där poddar finns Nikita & Palle

Ekonomiprofessorn Micael Dahlen har räknat ut att man bara ska ge 70 procent.

VÄLKOMMEN! redaktion@naturvetarna.se

Palle Liljebäck, chefredaktör

De parerar andra vågen Den här texten hade jag velat slippa skriva. När

på krogar och barer uppstår. Det går inte friktionsfritt, utan de blir utsatta för hot, och i något fall våld, när de gör sitt pandemins andra våg sveper in över Europa jobb, visar en undersökning från Naturvetarna. Det är förvill man helst ducka. Den skulle inte komstås inte acceptabelt. ma, mer än i små kluster som snabbt skulle Biomedicinska analytiker och andra på labb gör också stävjas. hjälteinsatser för att hålla nere smittspridningen. De arbeMen så blev det inte. Det visar oföruttar i två- eller treskift för att hinna med alla covid-19-anasägbarheten i det här viruset, som hela lyser. Det är alltså inte bara tiden spelar oss nya personalen på vårdavdelspratt. De olika vacciningarna som får slita ont. ”Biomedicinska analytiker ner som är på gång är Läs om Amaya längre fram ett ljus i höstmörkret, och andra på labb gör i tidningen som kan vittna men det lär dröja innhjälteinsatser för att hålla om en tuff arbetsbelastning an alla är vaccinerade nere smittspridningen.” för biomedicinska analytiker, och vi får en normal som närapå passerar obevardag igen. märkt i media. De är värda en Till dess får man bita högre livslön än de som inte läser vidare efter gymnasiet. ihop och lära sig leva med restriktionerna. Att biomedicinska analytiker inte tjänar mer visar Sacos Att jobba hemma är inget jag jublar över, färska undersökning om akademikers livslöner. men jag gör det förstås för att inte bidra till smittspridningen i samhället. Det finns andra naturvetare som har det betydligt tuffare. Livsmedelsinspektörerna står i frontlinjen och bevakar att inte trängsel

REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare Palle Liljebäck redaktion@naturvetarna.se Form och layout Katarina Bengtsson Skribent och layout Christina Jägare Journalister Nikita Zeiloth, Johanna Rösth Foto omslagsbild: Björn Leijon Tryck Norra Skåne Offset AB ISSN: 2000–2424 Upplaga: 33 800 ex.

ANNONSBOKNING Urban Hedborg, 08-732 48 50 Materialadress: urban@uhmarketing.se Utgivning: 4 nummer per år Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Nästa nummer utkommer 11 mars. Manusstopp för annonser: 26 februari. Prenumeration: 100 kr per år för icke medlemmar.

N AT U R V E TA R N A Planiavägen 13, Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 info@naturvetarna.se

www.naturvetarna.se Fackförbundet för Sveriges naturvetare

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

Innehåll SID 20

Naturvetare i historien Niels Bohrs atomer gav oss kvantfysiken.

SID 22

MÅNADENS FRÅGA:

Vad är viktigt för dig på jobbet?

Fem tips Så hittar du rätt lönestatistiken.

SID 36

Naturvetenskap som löser mordfall DNA-profilering har blivit ett avgörande verktyg för att identifiera gärningsmän och döda i omtalade mordfall.

SID 44

Så coachar du medarbetare på distans Att hålla uppe energinivån är en av de utmaningar som chefer ställs inför när medarbetarna jobbar hemma.

Första pris går till idé om minskat matsvinn. Fler vinnande idéer hittar du på sidan 8.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

14 24

Vartannat nybyggt hus i trä inom fem år? Hållbarhet och innovation driver utvecklingen.

Svarta hål, gensaxen och hepatit C är upptäckterna som belönas med Nobelpris i år.

NATURVETARE I MEDIA Trängselinspektörer hotas på krogar Livsmedelsinspektörer har under pandemin blivit trängselkontrollanter. Inte utan problem. Flera inspektörer vittnar om hotfulla och våldsamma situationer när de utövar tillsyn på krogar. – Oavsett mängden så är det någonstans oac-

Uppsnappat om oss i media

Yrken som garanterat ger jobb

ceptabelt att utsättas för hot och våld i sin roll som tjänsteman, oavsett om det är få eller många. Man ska kunna utföra sitt uppdrag, säger Naturvetarnas förbundsdirektör Per Klingbjer. För att råda bot på problemet föreslår facket att inspektörerna alltid ska vara två när de genomför kontroller. I dag är de oftast ensamma enligt Per Klingbjer. Fler inspektörer behöver därför anställas ute i kommunerna.

Den som vill vara säker på att få arbete i framtiden ska satsa på naturvetenskaplig utbildning. De säkraste yrkena på fem års sikt är dietister, biomedicinska analytiker och lärare i naturvetenskap. Det finns också områden som är under tillväxt och där kompetensbehovet ökar, som IT och dataanalys. Inom många yrken är det förväntade pensionsavgångar som driver på efterfrågan. Ett allmänt råd är att öka sina kunskaper i matematik och sin digitala kompetens. – Det är viktigare än någonsin. Jag råder därför alla studenter att se till att de får med sig en bred matematisk och digital verktygslåda oavsett utbildningsinriktning, säger Marita Teräs, utredare på Naturvetarna och ansvarig för arbetsmarknadsanalysen.

SvD 5 november 2020

Affärer i norr – affarerinorr.se 24 november 2020

Varför är du med i Naturvetarna? Erik Söderlund – Det som motiverade mig att gå med i Naturvetarna var att de är specialiserade inom just mitt område och har koll på bland annat lön, statistik samt rättigheter som rör min karriär. Att gå med som medlem kändes helt enkelt som en trygg väg in i arbetslivet. Vilken nytta har du av Naturvetarna? – Under mina år som medlem har jag

haft nytta av både cv-coachning och olika former av rådgivning, men även att nätverka då jag varit studentmarknadsförare. Utöver det har jag också fått en bredare insyn inom den naturvetenskapliga arbetsmarknaden och håller mig uppdaterad på vad som händer. Vad vill du säga till de studenter som funderar på att gå med i ett fackförbund? – Att gå med i ett fackförbund under studietiden är väldigt förmånligt, du har inget att förlora. Det inger inte bara en trygghet för ens kommande karriär utan mycket mer än så. Det är inte mycket att tveka på, ta chansen att öka dina möjligheter att utvecklas i arbetslivet.

Ålder: 27 år. Pluggar: Masterprogrammet i ekologi vid Umeå universitet. Bästa lifehack: Ibland kan det vara svårt att fokusera när man pluggar hemifrån. Jag brukar använda mig av fokusmetoder som Pomodoro-metoden. Den går ut på att under 25 minuter ha ett starkt fokus, och sedan pausa under tre till fem minuter Perfekt när man lätt distraheras.

Nikita Zeiloth

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

SÅ TYCKER LÄSARNA Kommentarer från webben och läsarbrev

MÅNAD ENS F R ÅGA : NYHETSBREV NR 9/2020

”Förbered dig och tänk igenom vad du åstadkommit under året.”

Avkla-

VILKET ÄR DITT BÄSTA LÖNETIPS?

Maria

Ta på dig nya arbetsuppgifter

Ha koll Se till att ha bra koll på vad du genomfört, med vilken kvalitet och under vilka förutsättningar. Var uppriktigt med sånt som kunde gått bättre och se till att ha argument även för detta.

Byt jobb - höj lönen vid bytet, efter en tid kan du söka jobb på tidigare arbetsplatsen igen och då få en högre lön. Alternativt ta dig uppåt, bli chef eller liknande, ta på dig ytterligare ansvarsområden som ger mer

betalt. Glöm inte att se till att begära högre lön om du ska ta på dig uppgifter som samordnare eller liknande, vänta inte på nästa lönerevision. Maria

Livsmedelsinspektör

MÅNAD ENS F R ÅGA : NYHETSBREV NR 8/2020

VAD ÄR VIKTIGT FÖR DIG PÅ JOBBET? (Läs gärna artikeln på sid 13: ”Trygghet i arbetslivet allt viktigare”)

I TOPP er Mest lästa artiklar und oktober-november på

www.naturvetarna

Positiva kollegor Bra ton Att ledningen i bolaget sätter en bra ton och själva jobbar efter de regler man sätter upp. Min erfarenhet säger att Kaptenens arbetssätt genomsyrar arbetet för hela skutan.

Lena

N AT U RV E TA R E N

En trevlig och stimulerande arbetsmiljö som erbjuder både flexibilitet och ansvarstagande tillsammans med drivkraftiga, motiverande och positiva kollegor är de i särklass viktigaste faktorerna på jobbet!

Helena Sylvan

”För mig är frihet under ansvar och en chef som inte flåsar en i nacken. Kolleger man trivs med är också viktigt.” Danijela

4 / 2020

1. Allt du behöver

veta om avtalsrörelsen 2020

.se

Ny sta rt

Avtal 2020

2. Ingen tackar dig när du

blir sjukskriven

3. 5 tips inför lönesamtalet 4. Vad innebär en erinran 5. Läge att rätta till skeva livslöner

redaktion@naturvetarna.se

D UELLEN: NYHETSBREV NR 9/2020

FINNS DET PLATS FÖR FLER VARGAR I SVERIGE? (Svaren från Kristdemokraterna och WWF finns på sid 11)

Att döda = inget nöje Det behöver finnas fler vargar i vårt land! Ingen vill att de inavlas vilket nästan är naturligt eftersom de är så få. Om människor kunde leva mer i samklang med naturen och djuren hade vi kunnat få en biologisk mångfald. Skövla inte skogarna! Låt de vilda djuren leva sina liv på sitt sätt. Sprid inte giftigt bly i naturen. Se till att ordna ordentliga stängsel till tamdjur. Förbjud löshundsjakt. Ställ mycket högre krav för att få jaktlicens. Att döda en annan individ borde inte få räknas som nöje. Endast naturfolk behöver jaga djur för att få föda.

”Ottosson har helt rätt.” Ulf B. Andersson

Bidrag till fårägare Vargen har lika stor rätt att leva som människan. Vargstammen måste öka för att minska inaveln. Mer bidrag till fårägare för stängsel, ökad kontroll av illegal vargjakt och skärpta straff för illegal vargjakt. Det värsta rovdjuret är människan inte vargen! Sofie Nylander

Ocki Tiger

L ÄS A R B R E V :

Klimatkompensation löser inte klimatkrisen Klimatkompensation framförs ofta som en lösning på klimatkrisen. Men den idén är problematisk och kan bidra till att försena omställningen och dessutom orsaka markbrist i fattiga länder. Inbindning av koldioxid i skog eller berggrund, är nödvändigt för att klara 1,5-gradersmålet, men det bör inte finansieras genom att sälja rätter att släppa ut fossilt kol. Bolincentret för klimatforskning förklarar skillnaden i tidsperspektiv och kvantiteter mellan de geologiska kollager vi förbränner och de biologiska system som förväntas binda in kolet i så kallade ”naturbaserade lösningar”. Hela den globala potentialen för inbindning i mark och vegetation, på land och i haven, behövs för att binda in våra historiska utsläpp, och räcker därmed inte till för att kompensera för nya utsläpp.

Endast geologisk kolinlagring kan räknas som permanent. Kol bundet i skogar kan frigöras, exempelvis vid torka och skogsbränder. Länder och företag lovar att nå netto-noll-mål 2050, ofta genom klimatkompensation i exempelvis skogsprojekt i Globala Syd. Men det finns inte tillräckligt mycket mark i världen för att uppfylla alla dessa löften. Klimatkompensation minskar incitamenten för riktiga utsläppsminskningar vid källan. Därutöver lägger de alltför stor börda på fattiga länder som är minst ansvariga för klimatkrisen. Det kan vara bra att investera i negativa utsläpp. Sådana åtgärder bör redovisas separat från riktiga utsläppsminskningar och kallas för klimatinvestering eller klimatfinansiering – inte klimatkompensation.

Mats Björk, professor i marin växtfysiologi, Inst. för ekologi, miljö och botanik, SU Magnuz Engardt, docent i meteorologi, Miljöförvaltningen i Stockholm Paul Glantz, docent i atmosfärsvetenskap, Institutionen för miljövetenskap, SU Caroline Greiser, fil. dr, forskare i ekologi, Inst. för ekologi, miljö och botanik, SU Erik Huss, geograf och glaciolog, vd, Husstainability Niclas Hällström, biolog, vd WhatNext? Maria Johansson, fil. dr i brandekologi Alasdair Skelton, professor i geokemi och petrologi, Inst. för geologiska vetenskaper, SU Samtliga är medlemmar i nätverket researchersdesk.se

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

Idé om minskat matsvinn segrade Vinnare av Naturvetarnas idétävling ThinkTank 2030 är Niklas Wallhed. Genom att lägga in bäst före-datum i streckkoden kan kunderna direkt få besked om pris och kvalitet på en skärm i butiken. Han vinner 15 000 kronor och individuellt stöd för att göra affär av idén. – Men så roligt, och surrealistisk. Ett ljus i tentamörkret, säger KTHstudenten Niklas Wallhed spontant, när Naturvetarna ringer och berättar att han har vunnit.

– Mycket mat slängs i onödan. Om kunden får veta att det till exempel finns tio liter mjölk som om två dagar passerar bäst före-datum och är nedsatt med 20 procent blir det lättare att fatta ett beslut. Nästa dag är mjölken 30 procent billigare än normalpris, vilket framgår direkt på skärmen. Samma sak gäller andra livsmedel där svinnet är stort, som färskt bröd. Är butikerna med på noterna? – Jag tror att de tycker att detta är en god idé och kan se att matsvinnet kan minska, till nytta för både miljö och ekonomi. Det finns också inslag av social hållbarhet, där de som vill får tillgång till lägre matpriser.

Niklas Wallhed ↑

”I nästa steg ska jag undersöka intresset hos de stora livsmedelskedjorna.”

Så du kommer att ta idén vidare? – Ja, det skulle vara roligt. I nästa steg ska jag undersöka intresset hos de stora livsmedelskedjorna Ica och Axfood. Vid sidan av pengavinsten så får segraren i ThinkTank 2030 konsulthjälp från Naturvetarnas samarbetspartner Verto AB.

Han klurar ofta på olika företagsidéer och ser en framtid som entreprenör. Hans idé syftar till att minska matsvinnet i butikerna. Hur kläckte du idén? – I dag finns inget system för hur färskvaror som närmar sig bäst före-datum ska hanteras. Ibland är de nedsatta med en viss procentsats, medan de lika ofta säljs till fullpris. Han menar att det i dag är svårt för konsumenten att välja rätt med hänsyn till pris och kvalitet. Niklas lösning är att baka in bäst före-datum i streckkoden, som står i kontakt med en skärm, där kunderna i realtid får veta var man kan hitta varor som närmar sig utgångsdatum.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

ThinkTank 2030 är Naturvetarnas idétävling för studenter.

Hall å dä r! – Det vore toppen att få hjälp med att starta företag och utveckla affärsidén så att den blir användbar. Att hitta lösningar på problem är en passion för Niklas. I vår är han klar civilingenjör inom energi och miljö. Vid sidan av det pluggar han företagsekonomi och jobbar extra som energikonsult. ThinkTank 2030 finansieras med stöd från Sida genom Union to Union.

Hur får vi mer forskning att flyga? Alf Karlsson har utrett innovationssystemet vid landets lärosäten.

Andra pris Entreprenören Jonatan Persson tar hem andraplatsen som ger 10 000 kronor. Med hjälp av spillvärme från industrin kan havsvatten avsaltas. Så mycket som 20 procent av allt färskvatten används i dag i industrin. 1 En pilotanläggning finns redan i dag, nu är en uppskalning på gång.

Tredje pris Musikstuderande Julia Derving vinner tredje pris och 5 000 kronor. Med en vattenräknare monterad på kranen får man direkt besked om vattenförbrukningen. En sporre för att spara vatten, helt i linje med FN:s hållbarhetsmål.

Här är juryn för ThinkTank 2030 Dilsa Demirbag-Sten, generalsekreterare för Berättarministeriet.

Kenneth Alness, agronom och grundare av Termoseed.

Elisabeth Ericson, geovetare och eget företag inom marknadskommunikation.

Daniel Nord, studerar till trädgårdsingenjör och ordförande för Naturvetarnas studentråd.

Alf Karlsson ↑

– Vill man se fler innovationer måste även nyttiggörande bakas in i meriteringen och styrningen av forskningsmedel. Det handlar både om idéer som lyckas kommersiellt, och forskning som löser samhällsproblem.

Var sitter flaskhalsen? – Det ser olika ut på olika lärosäten. Vissa premierar nyttiggörande, medan andra försummar eller låter bli att kommunicera det. Jag vill se ett system för uppföljning så att åtgärderna går att följa upp, säger Alf Karlsson. Vad är ditt recept? – Låt varje lärosäte tydliggöra nyttan och resultat från forskning och annan forskningsanknuten verksamhet. Ge de lärosäten som vill incitament att bli bra på detta. Hur ska det följas upp? – Låt Vinnova utvärdera det vart fjärde år och redovisa för riksdag och regering. Det i sin tur ska styra vilka innovationskontor som ska finnas och hur mycket resurser de får. Behövs det mer pengar? – Jag föreslår en ökning från dagens totalt 400 miljoner kronor per år till 800 miljoner kronor. De mindre lärosätena kan med fördel ha gemensamma innovationskontor för att bli kompletta. Vilken hjälp kan innovatörerna få? – Det kan handla om att göra affärsplaner och ge kunskap om immaterialrätt, som innebär att skydda idén med patent. Det viktiga nu är att se till att alla studenter och forskare – oavsett lärosäte – får stöd och hjälp att få ut forskningsresultat. Hur har du kommit fram till dina slutsatser? – Under det här året har jag åkt runt i landet och träffat forskare, rektorer, innovationskontor och Naturvetarna med fler för att skapa mig en bild av läget. Det har utmynnat i ett förslag till ett utvecklat innovationsstöd vid universitet och högskolor (U 2019:02).

Palle Liljebäck

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

Aktuellt

Klirr i kassan efter nyår Alla som tjänar mer än 20 000 kronor per månad får sin skatt sänkt med 1500 kronor, räknat på helåret. Det är ett resultat av januariavtalet som regeringspartierna har kommit överens om med (C) och (L). Skattesänkningen är permanent och gäller även a-kassa, sjukersättning och pension. Kostnaden för staten beräknas till 8,5 miljarder kronor och ska ses som en del i en grön skatteväxling. Utöver denna skattesänkning blir det en tillfällig skattesänkning på löneinkomster och gäller för 2021 och 2022 . Den är riktad mot personer med låga inkomster och belastar statskassan med fem miljarder kronor.

Avtalet inom kommuner och regioner löper vidare Det blev inga ändringar i villkoren för naturvetare anställda i kommuner och regioner. AkademikerAlliansen, där Naturvetarna ingår, sa nej till slutbudet från Sveriges kommuner och regioner, SKR, och de kommunala bolagens arbetsgivarorganisation, Sobona. BÄTTRE FÖR MEDLEMMARNA Det innebär att nuvarande villkorsavtal, Allmänna bestämmelser, AB 17 fortsätter att gälla. – Vi gjorde bedömningen att det är bättre för våra medlemmar att ligga kvar i nuvarande avtal, säger Anette Andsten, ombudsman på Naturvetarna. En anledning till det är att arbetsgivarna ville införa en ny form av projektanställning som kan användas under en period upp till fyra år utan att våra medlemmar ”lasas” in till en fast anställning. – Det kunde vi inte acceptera och hade inneburit försämringar för medlemmarna. Inom AkademikerAlliansen vill vi minska användningen av visstidsanställningar.

INDIVIDUELLA ÖVERENSKOMMELSER En annan stötesten var kompensation för medlemmar som väljer att skjuta på sin sommarsemester genom att tjänstgöra under sommarmånaderna och därmed förlägga sin semester under annan del av året. – Här finns möjligheter att träffa lokala eller individuella överenskommelser om bättre ersättningar och villkor med arbetsgivaren, säger Anette Andsten.

Unga vill ha mänskliga chefer Chefen har stor påverkan på hur attraktiv en arbetsgivare är. Acade-

mic Work har frågat unga talanger vad de vill se hos sin chef.

Här är topplistan: • Tydlig, lyhörd och öppen i dialogen med medarbetarna. • Ser individen och backar sina anställda. • Vågar vara mänsklig, även chefen kan ha brister och göra fel. • Ställer utmanande men rimliga krav. • Styr inte på mikronivå utan har förtroende för sina medarbetare. • Ger kontinuerlig feedback, såväl positiv som konstruktiv. • Är inte bara en chef utan även en ledare.

Chefsegenskaper som avskräcker unga talanger: • Bryr sig bara om siffror. • Konflikträdd. • Hindrande och prestigefull. • Ser inte medarbetarna. • Ger inte ansvar och mandat. • Säkerställer inte förväntningarna åt båda hållen.

Palle Liljebäck 10

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

DUELLEN Finns det plats för fler vargar i Sverige? Det finns runt 365 vargar i Sverige, enligt Naturvårdverket. WWF menar att populationen borde öka för att förhindra inavel och utrotning. En riksdagsledamot från Kristdemokraterna hävdar att fler vargar skulle vara ett hot mot en levande landsbygd.

Nej

SANDRA JÖNSSON, Rovdjursexpert WWF

KJELL-ARNE OTTOSSON, riksdagsledamot för Kristdemokraterna, talesperson i rovdjursfrågor

Vilket är ditt främsta skäl till att fler vargar borde finnas i Sverige?

Vilket är ditt främsta skäl till att färre vargar borde finnas i Sverige?

Vargpopulationen är liten, inavlad och dessutom utsatt för en omfattande illegal jakt. Den balanserar fortfarande på gränsen till gynnsam bevarandestatus och klassas som starkt hotad på Artdatabankens rödlista. För att vara livskraftig på lång sikt behöver populationen viss förstärkning, inte minst genetiskt.

Vi klarar inte av att hantera stammarna idag, då kan vi inte späda på problemen ytterligare. Dessutom är det en stor utmaning att sprida vargstammen mer. Vill vi ha ett Sverige med en levande landsbygd där människVi kan inte späda på ors livskvalitet sätts högt, problemen ytterligare.” öppna betade marker med hög biologisk mångfald, aktiva människor som vårdar kulturarvet löshundsjakt och därigenom bedriver jakt och viltvård? Är svaret ja på den frågan är koncentrationerna av varg alldeles för höga för delar av Sverige idag.

Hur ska vargen på ett bättre sätt samsas med människan? Förebyggande åtgärder och skydd för både jakthundar och tamdjur (framförallt får) är fortsatt viktigt för att förhindra att angrepp sker. På lite längre sikt behöver man öka acceptansen för vargar, stärka tilliten till förvaltningen, främja dialog och arbeta mer med konflikthantering. Vargar berör människor, som dessutom kan ha vitt skilda synsätt och värderingar. Det innebär också att vargförvaltningen även har en del kommunikationsutmaningar.

Hur ska man undvika inavel i vargstammen? Det handlar bland annat om att underlätta för invandrande finsk-ryska vargar, så att de kan röra sig ner genom Sverige för att bilda familj och genetiskt bidra till populationen. Vi behöver också i möjligaste mån hålla genetiskt värdeEn liten vargpopulation fulla vargindivider utanför löper högre risk för inavel.” skydds- eller licensjakt. En liten vargpopulation löper dessutom högre risk för inavel, vilket ökar betydelsen av de invandrande vargarna.

Vilka åtgärder krävs för att vargen inte ska klassas som starkt hotad? Det handlar både om en ren populationsökning och om en spridning. Brist på tolerans och en omfattande illegal jakt är några av de största hoten. Åtgärder som ökar acceptansen och minskar den illegala jakten är oerhört viktiga att identifiera och satsa på.

Hur ska vargen på ett bättre sätt samsas med människan? Får vi en väl fungerande förvaltning med licensjakt där människor som bor och verkar inom vargrevir tas på allvar är mycket löst. Utöver detta måste också riktlinjerna för när skyddsjakt ska medges uppdateras.

Hur ska man undvika inavel i vargstammen? Som i dag, genom att se till att vi fortsatt får invandring av nya vargar från Finland / Ryssland. Klarar vi inte uppsatta målet med en ny varg in i reproduktion vart femte år finns möjligheter att flytta in varg. Idag ligger vi över målet så än så länge ordnar naturen detta själv.

Vilka åtgärder krävs för att vargen inte ska klassas som starkt hotad? Det krävs att man ser sanningen och noterar att vargen inte är utrotningshotad som art idag. Därför behöver också art- och habitatsdirektivets bilagor uppdateras så att vi får en rovdjursförvaltning som bygger på de nationella utmaningarna vi har med för stora koncentrationer utan att EU ska sätta käppar i hjulet.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

MÅNADENS FRÅGA

Vad är viktigt för dig på jobbet? Trygghet och flexibla anställningsvillkor har seglat högt upp på önskelistan för vad som är viktigt på jobbet, enligt en färsk undersökning. Vad värdesätter du högt på arbetet i spåren av pandemin? Läs kommentarer från webben på sid 6. Du kan också kommentera på www.naturvetarna.se/viktigt

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

Trygghet i arbetslivet allt viktigare Pandemin har delvis förändrat synen på arbete. I orostider vill människor ha trygghet utan att ge avkall på flexibiliteten. Många har fått smak för att arbeta hemma, som gör det möjligt att klara balansen mellan arbete och fritid på ett bättre sätt. Trygghet och flexibla arbetsvillkor

har blivit viktigare i arbetslivet, enligt Universum Globals årliga karriärundersökning. Mycket talar för att de preferenserna är en coronaeffekt. Man har frågat 20 000 akademiker om hur deras drömarbetsplatser ser ut. Enligt den undersökningen har det skett ett skifte i vad människor tycker är viktigt när de väljer arbetsplats. BALANS JOBB OCH FRITID

En trygg anställning har alltid varit viktigt, nu ser man ett uppsving av intresset för att jobba hos offentliga arbetsgivare och företag med finansiella muskler, enligt Universum Global. Även flexibilitet hamnar högt på önskelistan. – Det kan handla om att Kristofer Jervinge ↑ många jobbar hemma i pandemin och ser fördelarna med att kunna kombinera jobb och familj på ett bättre sätt.

En timmes aktivitet med barnen på eftermiddagen kan tas igen på kvällen, säger Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna. Resultatet från Universum Globals undersökning ligger i linje med slutsatserna från Ungdomsbarometerns ”workforce 2020”. – Även unga lyfter fram trygghet som viktigt, liksom att ha en stor flexibilitet kring arbetsvillkor. Individuell utveckling som kompetensutveckling och livslångt lärande värderas också högt. TRYGG I EGNA KOMPETENSEN

Han menar att det inte finns någon motsättning mellan trygghet och flexibilitet. – Unga vuxna skickar också signaler om att de nu är något mer benägna att välja offentlig sektor och de är något mer positiva till kollektivavtal. Fler går också med i a-kassan i orostider när arbetslösheten ökar. Trygghet för de äldre behöver inte vara samma sak som trygghet för unga. Om trygghet tidigare var förknippat med LAS, lagen om an-

”Även unga lyfter fram trygghet som viktigt.”

ställningsskydd, så ligger tryggheten i dag mer i den egna kompetensen. – Unga vuxna på arbetsmarknaden skulle gärna se ett system där man kan utvecklas genom hela arbetslivet. De ser att de kommer att ha många olika arbetsgivare genom åren, och kanske också olika karriärer. Att växla karriär menar Kristofer kan bli vanligare när vi ska jobba allt längre upp i åldrarna i takt med höjd pensionsålder.

Kompetensutveckling som ökar chansen att få ett nytt jobb ger trygghet. ↑

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

Framtiden byggs i trä TEXT: Palle Liljebäck

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

I fokus

Vartannat hus byggs i trä inom fem år. Det är målet för Mathias Fridholm sin roll som direktör för Svenskt Trä. Hållbarhet och innovation driver den utvecklingen.

Att binda in kol i hus är klimatets bästa vän.

Tiden är förbi när Sverige exporterade plank och nöjde sig med det. Som i all industri ökar värdet ju närmare produkten kommer konsumenten. Det har flera av branschorganisationen Svenskt Träs medlemmar tagit fasta på och erbjuder kunderna kompletta byggsystem i trä ända fram till fabriksmålning. Det gläder hemmafixarna som slipper det lite tråkiga målningsarbetet. Den strategin har genererat högre lönsamhet till branschen. – Till det ska adderas det tekniksprång som träindustrin går igenom nu och som snabbar på omställningen till ett hållbart samhälle, säger Mathias Fridholm övertygande. KLIMATETS BÄSTA VÄN

Han är jägmästare och direktör på Svenskt Trä och

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

I fokus Få branscher har drivit digitaliseringen så långt som träindustrin. →

talar entusiastiskt om den förnybara råvaran, som när den byggs in i hus är klimatets bästa vän. – Få branscher har drivit digitaliseringen så långt som träindustrin. Tack vare datortomografin, hämtad från sjukhusvärlden, får vi massor av data om varje stock som vi inte hade tidigare. Röntgenbilden visar hur stocken ser ut invändigt i tre dimensioner, vilket ger svar på bland annat hållfasthet, bärighet, fibervinkel och eventuella andra skador. Den informationen gör att man med fog kan säga att branschen är kundanpassad. – Den nya tekniken gör att man innan sågning kan bestämma om en stock ska bli Ikea-bokhyllor, golv, husfasad eller limträbalkar som ska skeppas till Japan. Det gör att det ekonomiska utbytet ökar samtidigt som spillet minskar. 20 VÅNINGAR I TOPP

Planen är att man ska bli ännu vassare. Därför har ett nytt forskningscenter, som branschen står bakom, öppnat i Skellefteå. Vid sidan av Växjö är Skellefteå den stad som har kommit längst i trähusbyggande. Granne med forskningscentret står landets högsta byggnad i trä med sina tjugo våningar. Intresset för att bygga i trä har ökat sakta men säkert sedan 1990-talet då det blev tillåtet att bygga bostadshus högre än två våningar i trä. Tekniker med limträbalkar och korslimmat trä har gjort det möjligt att bygga starka konstruktioner, både sett till hållfasthet och bärighet.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

Mathias Fridholm Aktuell: Direktör för Svenskt Trä. Utbildning: Jägmästare. Karriär: Efter första jobbet på ett företag som tillverkar plantskoleutrustning har fokus legat på sågverk inom marknad och försäljning. Har varit sågverkschef och försäljningschef för SCA i Hongkong och Japan. Familj: Sambo med Lea och hennes tioårige son. Bästa karriärtips: Jobba ett tag utomlands om du har möjlighet. Det vidgar vyerna och ger nya perspektiv. Gör en ledig dag: Jobbar i den nyanlagda trädgården hemma i Hudiksvall.

Och man knaprar in på betong och stål som än i dag är det dominerande byggmaterialet. I dag ligger marknadsandelen på 15-20 procent på alla flerfamiljshus över två våningar. Då är inte sporthallar och andra hallar, som byggs med limträbalkar och korslimmat trä medräknade. Den utvecklingen vill Svenskt Trä snabba på och ambitionerna är högt ställda. – Inom fem sex år är målet att vartannat flerfamiljshus i Sverige byggs i trä. Hållbarhet, att trä binder koldioxid, är den starkaste drivkraften för den trenden. Vilka fler fördelar har trä? – Det är ett lätt material och det går snabbt att bygga. Med de industritillverkade modulerna bygger man en våning på tre dagar i dag. Mindre buller på byggarbetsplatsen bidrar till en bättre arbetsmiljö. Men ökar inte brandrisken och hur är det med akustiken? – Med dagens teknik är inte brandrisken större än i hus byggda med betong. Brand är inte i första hand en materialfråga utan en fråga om att kvalitetssäkra byggprocessen. Där har vi med det industriella träbyggandet ett försprång. Även akustikfrågorna finns det lösningar på idag. Ett större problem är kompetensbristen inom trähusbyggande. – För att råda bot på den erbjuder vi digitala utbildningar för ingenjörer och konstruktörer. Vi ser också att unga ingenjörer och arkitekter är intresserade av byggande i trä och vill lära sig mer.

Bxxxxxxx Stoxxxxxxxxxll hxxxxxxxxx

Häng med Mathias under en dag

Väckarklockan ringer. Efter frukost tar han pendeln från Solna till Östermalms torg där Näringslivets hus är beläget. I normalfallet veckopendlar han mellan jobbet i Stockholm och hemmet i Hudiksvall.

Kollar de mejl som han inte hann gå igenom på resan till jobbet. Vissa av dem behöver besvaras direkt, andra kan vänta.

Möte via skärm med personalen. Avstämning om vad som händer under dagen för de femton medarbetarna. Uppdraget är att bygga varumärket Svenskt Trä i världen genom att bland annat delta på mässor och andra event. Hållbart skogsbruk, leveranssäkerhet och hög kvalitet är några mervärden.

Deltar på ett styrelsemöte med Wood for Good i England. Det är en kampanj för att promota trä inom design och konstruktion. Han hinner också med ett möte i Bryssel, där Skogsindustrierna är på plats med ett kontor. Skogen har en viktig roll i den cirkulära ekonomin och övergången till ett hållbart samhälle.

Förbereder ett möte med en av kommittéerna inom Svenskt Trä. PowerPointpresentationen behöver finslipas.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

xxxxxxxxxt Öxxxxxxxxxxxxxxing, sxxxxxxxxxxxxx

Kunderna erbjuds kompletta byggsystem, som går snabbt att monteras på byggplatsen. ↑

Som direktör för Svenskt Trä sitter Mathias med i ledningsgruppen för Skogsindustrierna. En diskussionspunkt handlar om hur skogsindustrin påverkas av pandemin. Byggmarknaden har haft en positiv utveckling, delvis för att många passar på att snickra hemma när man inte kan göra så mycket annat.

På hemmaplan i Hudiksvall blir det rester från gårdagens middag. På Östermalm i Stockholm finns det gott om restauranger att välja mellan.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

Högt och lågt. En privatperson ringer och frågar om hur limträbalkarna ska dimensioneras när hen ska bygga ett garage. Frågan skickas vidare till någon av de femton experterna.

Har dialog med kommunikatörerna om ett pressmeddelande som ska skickas ut. Både innehåll och formuleringar diskuteras. Det senaste handlar om att Sverige växer - Låt skogsindustrin göra det hållbart. Man slår bland annat på trumman för limträ.

fokus I Ifokus

Men hur hållbart är trä i jämförelse med betong? – Det beror lite på hur man räknar sett till hela livscykeln. Modellerna för detta håller fortfarande på att utvecklas. En viktig faktor är exempelvis livslängden på en byggnad eller produkt. KLIMATDATA BAKAS IN

Ser man på koldioxidutsläpp vid tillverkning av de olika byggmaterialen är trä en stor vinnare. – Trä är förnybart och binder kol. Däremot går det energi vid torkning och transporter, som står för den större delen av utsläppen. Den skillnaden blir snart tydlig för konsumenterna. Den 1 januari 2022 införs krav på klimatdeklaration för alla nya byggnader.

Sociala medier blir allt viktigare. Mathias avslutar dagen med några uppdateringar på Linkedin.

Lika viktigt är att få koll på de cirkulära materialflödena när nya standarder sätts för hållbarhet. – Det kan handla om att återanvända byggelement eller att ge dem ett nytt liv. Det skulle kunna innebära att virket från en vägg används i produktionen av sängar och bord. Med cirkulära materialflöden släpps kolet ut i atmosfären först efter flera varv i olika funktioner innan materialet blir till energi och bränns upp. I det digitaliseringsprojekt som pågår inom Svenskt Trä ska även klimatdata bakas in vid sidan av exempelvis kvalitet, tjocklek och bredd. – Tanken är att man ska kunna följa varje planka i värdekedjan, från skogen hela vägen till konsument. Det innebär att till exempel

De flesta dagar tar han pendeln till Solna. Men på fredagar är resan lite längre. Senare på kvällen är han framme i Hudiksvall.

virket i en byggnad ska kunna spåras tillbaka till det bestånd i skogen där trädet har vuxit. Mathias sträcker på sig lite extra och framhåller att de ligger i fronten för den utvecklingen. Han är övertygad om att trä är framtidens material. Men räcker skogen? – Nej, den svenska skogen räcker inte till allt när oljan ska fasas ut och ersättas av träfiber i till exempel bränslen, plast och andra material. Han påminner om att Sverige exporterar 70 procent av alla sågade trävaror, så ännu finns det gott om plats att bygga fler trähus. – Kan vi sedan öka tillväxten i skogen så kan vi göra ännu fler klimatsmarta produkter av den fantastiska skogsfibern.

Tar gärna del av något nyhetsprogram under dagen, antingen via mobilen eller tv.

Innan nattlampan släcks kollar han lite på iPaden om det hänt något nytt inom favoritämnena amerikansk politik och Eurovison Song Contest

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

Naturvetare i historien

Niels Bohr

← Teorin för atomen enligt vilken elektronerna rör sig i cirkulära banor runt atomkärnan.

Hans atommodell gav oss kvantfysiken

När man trodde att allt var upptäckt inom den klassiska fysiken dök en ung forskare upp och förändrade allt. Niels Bohrs atommodell förbluffade världen och ledde till ett Nobelpris i fysik. Som barn var Niels väldigt uppfinningsrik. När hans cykel gick sönder monterade han ner den till varje beståndsdel för att få den att fungera. Redan då visade han tecken på mod till att göra saker på sitt sätt, något som senare i livet blev grunden till hans upptäckt. Niels växte upp cyklandes på Danmarks gator, ovetande om att just den platsen idag är ett centrum för fysikforskning. Studenter samlas från hela världen och forskar kring kvantfysik och atomer, något som inte hade varit möjligt om det inte vore för honom själv. Kanske påverkades han av alla de samtal kring vetenskap hans professor till pappa hade med sina kollegor i deras hem i den medicinska professorsbostaden. Vägen till att studera fysik på universitetet var därför inte lång. KÄRLEKEN OCH NYA VÄGAR Men var inte bara fysiken Niels hade ögon för. Han förälskade sig i sin universitetskompis syster Margarete och friade kort efter första mötet. Men Niels stod inför ett svårt beslut. Han hade tackat ja till ett stipendium i England för att fortsätta forska, ett beslut som blev avgörande för hans karriär. Hösten 1911 anländer Niels till Cambridge där han får forska tillsammans med sin stora idol J J Thomson. Samarbetet blev kort och Nils flyttade istället vidare till Manchester för att arbeta med Ernest Rutherford som studerade atomens struktur. Detta blev avgörande för hans framgång. Det var under denna tid som Niels genombrott kom.

TILLBAKA TILL DANMARK Efter hans upptäckt flyttade han hem och gifte sig med sin Margarete och började arbeta vid universitetet i Köpenhamn. Ett praktiskt experiment blev den sista pusselbiten i Niels teori och starten på den nya fysiken. 1921 inrättade universitetet en professur i teoretisk fysik åt Niels. Det var i dessa rum som de nya teorierna om fysikens allra minsta beståndsdelar utvecklades. Det som vi idag kallar kvantfysik. NOBELPRIS OCH KRIG 1922 får Niels det stora beviset på sin framgång. Han tilldelas nobelpriset i fysik. När Danmark 1940 ockuperades av Nazityskland kämpade Niels för att hålla kvar sitt institut. Inte nog med det satt han på ovärderlig kunskap mitt i ett brinnande världskrig där den som kommer först med atombomben vinner. Han tvingades fly från Danmark. Men under ett falskt namn hade han ändå en betydande roll Niels växte upp cyklandes i utvecklandet av atombompå Danmarks gator, ovetande ben, men det om att platsen idag är är en annan centrum för fysikforskning. historia. GEMENSKAP 1962 tog Niels sitt sista andetag i sitt älskade Köpenhamn. Enligt Niels själv födds de bästa idéerna genom en öppen dialog. Än idag kan man höra dessa samtal föras i hans gamla lektionssal. För Niels har det alltid handlat om samförstånd och gemenskap vilket tar oss tillbaka till hans första cykel. Även om det var han som lagade cykeln stod hans vänner bredvid och tittade på. Trots det fick han dem att känna sig delaktiga och när arbetet var klart sa han att de hade lagat cykeln tillsammans.

Nikita Zeiloth KÄLLOR: UR – Vägen till Nobelpriset Wikipedia och Nobelprizemuseum.se

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

FRÅGA JURISTEN Här får du svar på vanliga frågor om din vardagsjuridik, tack vare Naturvetarnas samarbete med försäkringsbolaget HELP.

Vad är en framtidsfullmakt och vad har jag för nytta av den? Sedan 2017 kan du i förväg bestämma vem som ska sköta dina angelägenheter om du av någon anledning inte kan göra det själv. Bestäm nu vad som ska hända sedan, helt enkelt.

Vi kan alla råka ut för till exempel sjukdom så att vi inte kan sköta våra ekonomiska och personliga åtaganden. Därför kan det vara klokt att redan nu utse någon du litar på till att bli ditt ombud om det inträffar. Det gör du med hjälp av en framtidsfullmakt där du också kan ange om fullmakten gäller alla dina angelägenheter eller bara vissa. En framtidsfullmakt måste uppfylla vissa formkrav för att vara giltig; den ska vara skriftlig, daterad och bevittnad av två vittnen. Vittnena ska förstå att det gäller en framtidsfullmakt och båda ska vara samtidigt närvarande när du skriver under eller intygar din underskrift. Fullmakten börjar gälla när du ”varaktigt och i huvudsak” inte längre kan ta hand om de angelägenheter som fullmakten gäller. Det är fullmaktshavaren, den du har utsett till ditt ombud, som bedömer när detta är ett faktum och fullmakten ska träda i kraft.

”Fullmakten börjar gälla när du ”varaktigt och i huvudsak” inte längre kan ta hand om de angelägenheter som fullmakten gäller.”

Det finns ingen offentlig tillsyn av framtidsfullmakter, däremot kan du utse en person som granskar vad fullmaktshavaren gör, vilket i så fall ska framgå av fullmakten. Granskaren kan kräva redovisning från fullmaktshavaren och kan också återkalla fullmakten. Du kan själv återkalla en framtidsfullmakt genom att återta eller förstöra den. Det förutsätter dock att du har tillräcklig rättshandlingsförmåga, alltså att du är vid sina sinnens fulla bruk. Ovanstående ger dig en översikt av de viktigaste aspekterna men det kan finnas mer att ta ställning till. Har du en Juristförsäkring via ditt medlemskap i Naturvetarna kan du vända dig till oss på HELP så upprättar vi en framtidsfullmakt efter dina önskemål. Det ingår kostnadsfritt i din försäkring, välkommen!

Nadja Forsman, jurist

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

5tips

Så hittar du rätt lönestatistiken Att hitta rätt i lönestatistiken kan vara en djungel. Vår statistiker Mikael Johansson visar hur du navigerar i Saco Lönesök, där lönerna för alla akademiker finns samlade.

När du kommer in på Saco Lönesök ser du lönestatistikenet för naturvetare, vilket är standard-

Sök löner

läge för medlemmar i Naturvetarna. Du kan också välja att se löner för akademiker inom alla Saco-förbund och därmed få ett större underlag, men då är urvalsmöjligheterna begränsade. För dig som är offentliganställd finns också arbetsgivarens lönestatistik.

Du har möjligheten att välja sektor, befattningsnivå,

Relevanta val

3. 4. 5.

arbetsområde, utbildning med mer. Ju fler val du gör desto mindre blir underlaget. Om dina val resulterar i ett underlag på färre än 20 personer visas ingen statistik.

Statistiken bygger på alla löner som har rapporterats in, även de som inte fått någon lönehöjning under året. Vill du begränsa statistiken till att endast visa de löner som höjts under året så måste du klicka i ”Ja” i ”Revision”. Som standard anges total lön, vilket inkluderar skattepliktiga förmåner, jour, bonusar och annat. Vill du bara se fast lön väljer du det i presentationsfönstret.

Välj bort

Som standard presenteras ditt urval efter examensår. Klicka på ”visa fler presentationssätt” för att se alla möjligheter, som utbildningsnivå och län.

Sök rätt

Statistiken visar lönespannet. Lägg inte fokus på medianlönen – kanske du siktar högre, mot sjuttiofemte eller nittionde percentilen? Ta då reda på vad som krävs i form av ansvar och prestationer för att komma dit. Använd statistiken som vägledning för i vilket lönespann du bör ligga.

Sikta högre

Palle Liljebäck 22

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

Siffran

Avtal 2020 Märket* visar vägen

0,4% Avsättningar till flexpension För privatanställda avsätts 0,4 procent till flexpension. Det innebär att en del av löneökningarna avsätts till en kompletterande premiepension, med möjlighet att gå ner i arbetstid för den som närmar sig pension.

Parterna inom industrin – Industriarbetsgivarna och facken inom industrin – har kommit överens om märket i årets avtalsrörelse, som avbröts i våras i spåren av pandemin. Förhandlingarna återupptogs tidigare under hösten och avslutades 31 oktober. Det så kallade märket är normgivande för övriga avtal på arbetsmarknaden. *Märket – normen för lönehöjningar sätts av parterna inom industrin.

5,4%

Är riktvärdet för lönehöjningar plus avsättningar till pension för perioden 1 november 2020 till 31 mars 2023 på svensk arbetsmarknad

MÄRKET

NOV

APRIL

Lönerna höjs i två steg Där märket följs sker lönehöjningarna i två steg: → 1 november 2020: Lönejustering 2,8 procent + flexpension 0,2 procent. → 1 april 2022: Lönejustering 2,2 procent + flexpension 0,2 procent.

Inga garantier för lönehöjning

Naturvetarnas avtal Naturvetarna tecknar avtal för medlemmar inom Ikem-området (Innovations- och kemiföretagen) och Gröna arbetsgivarna. I staten gäller ett tillsvidareavtal som träffas av Saco-S. Inom kommuner och regioner ingår Naturvetarna i Akademikeralliansen. Inom offentlig sektor finns ingen centralt satt siffra som anger lönehöjningarna.

Naturvetarnas lönepolicy är att lönerna ska vara individuella och grundas på prestation, kompetens och ansvar. Det innebär att det inte finns några individgarantier, utan lönehöjningen räknas på företagsnivå.

Lönerna ska vara individuella och grundas på prestation, kompetens och ansvar.

Lön N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

Ljus kan upphöra och tiden saktar ner och slutligen stannar när man närmar sig ett svart hål.”

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

Reportage

Prisade upptäckter banar väg för innovationer De får våra sinnen att kittlas. Svarta hål, gensaxen och hepatit C är upptäckterna som belönas med Nobelpris i år. Här möter du svenska forskare som har tagit landvinningarna vidare i sin forskning. TEXT:

Palle Liljebäck

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

FYSIK – SVARTA HÅL

När tiden saktar in och ljuset upphör Svarta hål och rymdens mysterier jobbar forskare med världen över. En av dem är Stephen Rosswog, professor i astrofysik på Stockholms universitet, som tittar på vad som händer med stjärnor som kommer för nära ett svart hål.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

Nobelpriset i fysik: Med ena hälften till Roger Penrose, University of Oxford, Storbritannien ”för upptäckten att bildandet av svarta hål är en robust förutsägelse av den allmänna relativitetsteorin” F OTO: JAN N O R D E N

Favoriten som höll. Upptäckten av svarta hål belönas med Nobelpriset i fysik 2020. En av pristagarna är Andrea Ghes. – Med priset hoppas jag kunna inspirera unga att kvinnor att forska. För mig är det en passion. Svarta hål långt ute i rymden har länge fascinerat människor. Att det skulle finnas svarta hål var en av de första slutsatserna av Einsteins relativitetsteori 1915. Tio år efter Einsteins död, 1965, visade en av pristagarna, Roger Penrose att svarta hål kan bildas och beskrev dem så här: ”inne i alla svarta hål göms en singularitet där alla de kända naturlagarna upphör”. – Gravitationskrafterna är extremt starka nära ett svart hål. Till exempel kan en stjärna slitas sönder och omvandlas till gas. Även ljus kan upphöra och tiden saktar ner och slutligen stannar när man närmar sig ett svart hål, säger Stephen Rosswog, professor i astrofysik på Stockholms universitet.

Reinhard Genzel, Max-PlanckInstitut für extraterrestrische Physik, Garching, Tyskland och University of California, Berkeley, USA

STJÄRNOR I FOKUS

Han är förstås glad över att hans forskningsfält uppmärksammas med ett Nobelpris. – Jätteroligt och spännande. Det här kan ytterligare öka intresset för astronomi. Hans fokus ligger på stjärnorna som kretsar kring svarta hål. Men han använder sig inte av teleskop för att kika på dem. – Med datorns hjälp gör jag simuleringar för vad som händer med stjärnorna som rör sig i en bana runt ett svart hål, och hur de strimlas när de av misstag kommer för nära.

Andrea Ghez, University of California, Los Angeles, USA ”för upptäckten av ett supermassivt kompakt objekt i Vintergatans centrum.”

Stephan Rosswog är professor i astrofysik på Stockholms universitet. ↑

Reportage

”Inne i alla svarta hål göms en singularitet där alla de kända naturlagarna upphör.” Stephan Rosswog kommer från Tyskland och stortrivs på Stockholms universitet. – På AlbaNovas vetenskapliga center finns mycket kompetens och villkoren för att bedriva forskning är excellenta, säger han övertygande.

INSPIRERA KVINNOR

Däremot kan han inte direkt se hur upptäckten påverkar livet hör på jorden. – Det ökar förståelsen för universum, ännu en pusselbit har fallit på plats.

En av Nobelpristagarna, Andrea Ghes, blev uppringd av Nobelkommittén och sa: – Jag kände både en tveksamhet och upphetsning när jag såg det svarta hålet. Med priset hoppas jag kunna inspirera unga kvinnor att forska. För mig är det en passion.

G R A F I K: J O HA N JA R N E STA D/TH E R OYA L SW E D I S H ACA D E M Y O F S C I E N C E S

SLUTLIGA BEVISET

Som så ofta i vetenskapens värld leder en upptäckt till en annan. Så var det här också. Med Roger Penroses beskrivning av svarta hål, som springer ur matematiska beräkningar, tog de andra två pristagarna vid. På var sitt håll fann Reinhard Genzel och Andrea Ghes att stjärnor kretsar runt den enorma osynliga massa som ett svart hål utgör. Cirka fyra miljoner solmassor trängs där inne inom ett område som inte är större än vårt solsystem. Det räckte inte att använda världens största teleskop för att se ända in i centrum av Vintergatan, utan de byggde själva avancerade instrument som bevisar att det finns ett supermassivt svart hål. – Det är en väldigt viktig upptäckt. Bilderna stämmer väldigt

väl överens med hur vi förväntade oss att det skulle se ut, säger Stephan Rosswog, entusiastiskt.

Vintergatan ur ett hisnande perpsektiv

Vintergatan, vår hemgalax sedd uppifrån. Galaxen är utformad som en platt skiva, cirka 100 000 ljusår tvärsöver. Dess spiralarmar rymmer gas och stoft och några hundra miljarder stjärnor. En av stjärnorna är vår sol.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

Reportage

KEMI – GENSAXEN

Stefan kodar om växter Efter upptäckten av gensaxen – CRISPR/Cas9 – har utvecklingen gått med rasande fart. Växtforskaren Stefan Jansson på Umeå universitet varnar för att Sverige kommer att hamna på efterkälken då växterna inte får odlas i Europa. Så var det äntligen dags med ett Nobelpris för gensaxen – CRISPR/ Cas9. Snabbt, enkelt och med hög precision kan gener hos växter och djur kodas om. Tidigare Umeåforskaren Emmanuelle Charpentier är en av pristagarna. De första produkterna är redan ute på marknaden, och det finns stora förhoppningar om att tekniken kan bidra till nya cancerterapier och att bota ärftliga sjukdomar. – Även om det har spekulerats om

Stefan Jansson har nytta av gensaxen i sin forskning. ↑

N A T U R V E T A R E N 4 / 2019

ett Nobelpris blev jag ändå överraskad när Göran Hansson från Kungliga Vetensaksakademien, KVA, ringde mig, säger Emmanuelle Charpentier på länk under presskonferensen. Tiden på Umeå universitet var viktig för hennes karriär och hon stortrivdes där, även om några i hennes omgivning höjde på ögonbrynen när hon bestämde sig för att forska där. OVÄNTAD NYTTA

Som så ofta i banbrytande forskning var upptäckten oväntad och startade med studier av en bakteries immunförsvar mot virus. Genom att klippa sönder virusets dna kunde det oskadliggöras. Det var embryout till det som skulle bli gensaxen. För att få den att fungera behövdes det en budbärare, RNA, mellan generna och det protein som generna kodar för. Då blev samarbetet med biokemisten Jennifer A. Doudna avgörande. I provrör fick de gensaxen att fungera 2012. Bara några år senare kunde verktyget användas av forskare i hela världen. En av dem är Stefan Jansson, professor och växtforskare vid Umeå universitet. – Det här känns jättestort, säger han med darr i stämman. Som ledamot i KVA jag var själv med och tog

Tiden på Umeå universitet var viktig för hennes karriär och hon stortrivdes där.

Nobelpriset i kemi: Emmanuelle Charpentier, född 1968 i Juvisy-surOrge, Frankrike. Fil.dr 1995 vid Institut Pasteur, Paris, Frankrike. Director för Max Planck Unit for the Science of Pathogens, Berlin, Tyskland. Jennifer A. Doudna, född 1964 i Washington, D.C, USA. Fil.dr 1989 vid Harvard Medical School, Boston, USA. Professor vid University of California, Berkeley, USA och Investigator, Howard Hughes Medical Institute.

beslutet om att de två kvinnliga forskarna skulle få priset. När upptäckten publicerades insåg vi snabbt potentialen i det nya verktyget. Vilken hjälp har ni av det i växtforskningen? – I stort sett kunde vi göra samma saker tidigare med ”gammal genteknik”, men det var bökigare och mer tidskrävande processer. Gensaxen är ett effektivare verktyg och mer precist. På köpet är det billigare och snabbare. Sedan kan det vara mycket svårt att få saker i kommersiell odling på grund av regelverket kring genmodifierade organismer (GMO).

Han beskriver det som att gensaxen gör det möjligt att själv bestämma vilka mutationer som ska göras. I naturen sker okontrollerade och spontana mutationer hela tiden. Vilka är tillämpningarna? – Inom växtförädlingen handlar det om att ta fram nya sorter med egenskaper vi vill ha, allt från torktålighet och resistens mot skadegörare till högre näringsinnehåll. I dag finns en sojasort med förändrad fettsyrasammansättning ute på marknaden. Men den finns inte i Europa, där växtsorter som tas fram med gensaxen i realiteten är förbjudna att

odla, både i fältförsök och för kommersiellt bruk, eftersom de klassificeras som GMO. Däremot är grundforskning tillåten. – Det ställer till problem. Vissa menar att tåget har gått, där utvecklingen sker utanför Europa, även om vi kan lägga ut försök i till exempel Argentina. Men utan företag som kan ta grundforskningen vidare blir det ingen utveckling. Stefan Jansson, som forskar på träd, är ändå optimist och övertygad om att en vändning kommer att ske. – Vi kan inte säga nej till en metod som kan bidra till att rädda världen.

Snabbt, enkelt och med hög precision kan gener hos växter och djur kodas om tack vare CRISPR/Cas9. ↑

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

FYSIOLOGI ELLER MEDICIN – HEPATIT C

Banade väg för nya läkemedel Miljontals människor har blivit botade från den dödliga sjukdomen hepatit C. Upptäckten av viruset var grunden för att det svenska läkemedelsbolaget Medivir under en period var världsledande och drog in miljardvinster. Upptäckten av hepatit C-virus, som i år belönas med Nobelpris, var avgörande för att kunna bota den fruktade sjukdomen som obehandlad leder till döden. I dag är risken för att smittas via blodtransfusion obefintlig i stora delar av världen. – Priset är mycket glädjande eftersom upptäckten har gjort så stor nytta och gett nytt liv till miljontals människor, säger forskaren Åsa Rosenquist. GRUNDEN VAR LAGD

Hon var själv med och utvecklade ett nytt läkemedel mot hepatit C på läkemedelsföretaget Medivir. Forskarna som har belönats med Nobelpriset identifierade och studerade hepatit C-viruset. Det lade grunden till att läkemedelsforskningen kunde ta fart världen över. – Många av de stora läkemedelsföretag som tidigare hade arbetat med att ta fram läkemedel mot HIV var

N A T U R V E T A R E N 4 / 2019

Nobelpriset i fysiologi eller medicin:

”Upptäckten har gjort så stor nytta och gett nytt liv till miljontals människor.”

Tre forskare delar på priset Harvey J. Alter, född i New York, USA 1935. Han började forskningen på 1970-talet där han visade att blod från sjuka människor kunde överföra smittan via blod till schimpanser. Michael Houghton, född i England. Han identifierade och kartlade genomet för det då okända viruset. Charles M. Rice, född i Sacramento, USA 1952. Han fokuserade på frågan ”Kan det här viruset ensamt orsaka hepatit?”. Genom att injicera viruset i levern på schimpanser kunde man se att de fick samma symtom som patienter med hepatit.

även aktiva inom hepatit C-området. Att lilla Medivir lyckades med bedriften att ta fram ett läkemedel mot hepatit C slog världen med häpnad. Det var runt 2015 som Medivirs och läkemedelsjätten Johnson & Johnsons medicin mot hepatit C stod på topp och var världsledande. Men lyckan varade inte så länge. Redan ett och ett halvt år senare var de omsprungna av andra företag. Under den tiden hade ändå Medivir dragit in miljardvinster på sitt läkemedel. – Det är så det fungerar och det räcker inte med en bra molekyl. Vi visste att vår medicin måste kombineras med andra antivirala läkemedel och tyvärr så hade vi och J&J inte en egen kombination som vi kunde ta till marknaden. Inom virusområdet kombinerar man olika antivirala läkemedel för att inte resistens ska uppstå. SAMARBETE GAV MUSKLER

Hon minns tiden på Medivir med glädje. – Vi var ett dedikerat team. Det handlade om att designa och göra

Reportage

hundratals molekyler för att hitta rätt. Vi gjorde också biologiska tester för att studera hur väl våra molekyler fungerade. Som projektledare höll hon i trådarna i samarbetet med akademin och Johnson & Johnson, dit läkemedlet utlicensierades. – Det gav muskler och gjorde att vi tillsammans kunde göra den sista optimeringen av molekylerna och utvärdera den utvalda molekylen i kliniska studier.

Upptäckt i tre steg

Efter att smittämnet hade identifierats kunde det klonas och bevisas att viruset orsakar Hepatit C. ←

NYA UTMANINGAR

Åsa Rosenquist lämnade Medivir för fyra år sedan och jobbar i dag som forskningschef på iCellate Medival AB, som utvecklar diagnostiska test inom cancerområdet. – Jag tog med mig erfarenheten av att jobba som projektledare och chef. Vi har precis lanserat vår första produkt, där man med hjälp av gensekvensering kan hitta ärftliga mutationer. Hon berättar att det räcker med ett salivprov för att kunna göra testet. – Att känna till sin ärftliga risk möjliggör ökad övervakning och att vara med i kontrollprogram, vilket kan bidra till tidig upptäckt av cancern. Ju tidigare en cancer upptäcks, desto bättre chans att få effektiv behandling.

Att lilla Medivir tog fram ett nytt läkemedel mot Hepatit C slog världen med häpnad. Då, runt 2015, var Åsa Rosenquist forskningschef på Medivir. I dag har hon samma roll på Cellate Medival AB. ↑

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

Mitt jobb

Coronalabbet sätter nya rekord Covid-19-proverna strömmar in till sjukhuset i Örebro. Bra chefer och bästa teamkänslan gör att biomedicinska analytiker och andra på labb står pall. Men de nöjer sig inte med en klapp på axeln, utan vill ha rätt lön kopplat till kompetens och den insats de gör i vården. Rekord slås på löpande band på coronalabbet. Nu är

man uppe i tiotusen analyser i veckan och ökningen ser ut att fortsätta. Det mesta gör de själva, och en del av analyserna utförs av externa partners. – Det är inga rekord vi är glada för, säger biomedicinska analytikern Amaya C. Lagos. Hon och hennes kollegor börjar bli slitna. I november har hon jobbat varje helg utom en, och det är svårt att gå hem innan klockan fem när nya prov kommer in. Men de håller modet uppe och stämningen är bra på molekylärlabbet där PCR-analyserna görs. – Hade det inte varit för mina fina och duktiga kollegor och chefer hade vi inte klarat det här, säger hon övertygande.

” Vi ställs inför nya utmaningar hela tiden.” Drygt femtusen prover i veckan analyserar de själva. Med bättre rutiner och flöden blir den processen allt mer effektiv. – Det gör stor skillnad i kombination med att instrumenten blir mer avancerade. Just nu testkör vi och validerar en robot som kan analysera både coronavirus och influensavirus. Det kommer att underlätta vårt arbete när influensasäsongen drar igång. Hur snabbt kan ni ge ett provsvar? – De akuta proverna klarar vi på 60 minuter. I de fallen avdödas inte viruset, vilket gör att det bereds i ett speciellt dragskåp, och vi har på oss skyddsutrustning för att förhindra smittspridning. Den metoden är betydligt dyrare än där viruset avdödas i värmeskåp innan analys. Då får man vänta längre på ett provsvar, upp till fem sex timmar. Ett annat problem är att det hela tiden uppstår brist på material och reagens. – Vi ställs inför nya utmaningar hela tiden, där det gäller att hitta lösningar när till exempel reagensen tar slut eller att det saknas spetsar till pipetterna.

DOKTORSHATTEN FÅR VÄNTA

Men det sätter sina spår. Efter jobbet orkar hon inte ens träna kampsport, som annars är en naturlig del i vardagen och som ger energi. Och hennes doktorandstudier är satt på vänt. – När livet händer och kollegor vabbar eller är sjuka vill jag ställa upp. På halva min arbetstid är det meningen att jag ska vara doktorand. Vid två tillfällen har jag påbörjat en kurs på distans, men har tvingats avbryta. Men hon ger inte upp. – Att forska är en dröm, så jag kommer att återuppta studierna när det är möjligt, säger hon optimistisk, samtidigt som hon undrar om vi hamnar i ett normalläge igen.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

CORONA-EFFEKT PÅ LÖNEN

Samtidigt stimuleras hon av variationen, att det händer saker hela tiden i ett uppskruvat tempo. – Nu känner även jag att gränsen börjar nås, säger hon utan att låta det minsta uppgiven. Nu håller hon tummarna för en corona-effekt i lönekuvertet. All övertid har gett lite extra pengar, men de är tillfälliga och äter upp fritiden. – Nu vill vi ha mer än en klapp på axeln. Förhoppningsvis kan den uppmärksamhet vi har fått i media driva upp lönerna. Palle Liljebäck

BIOMEDICINSK ANALYTIKER Amaya C. Lagos, biomedicinsk analytiker på sjukhuset i Örebro

PCR-test Ett PCR-test kan visa om du har en pågående infektion av covid-19. Det är en DNA-baserad metod, där provet bearbetas så att coronavirusets arvsmassa kopieras för att öka i mängd så att det är möjligt att mäta. Det gör att man kan detektera mycket små mängder av viruset i ett prov. PCR står för Polymerase Chain Reaction.

Värmeskåp Innan provet analyseras värms det upp under 80 minuter för att viruset ska avdödas och bli ofarligt. I snabbmetoden som används för akuta prover avdödas viruset efter analysen.

Robot De analysinstrument som används för coronaviruset måste köras in och valideras innan de kan användas i driften. En robot som analyserar både coronavirus och influensavirus håller nu på att valideras. Det kommer att underlätta arbetet när influensasäsongen drar igång.

MRSA Som klinisk doktorand Undersöker Amaya hur multiresistenta bakterier, MRSA, förändras över tid och hur förändringen kan påverka smittspårning vid utbrott med stor spridning. Hon vill fortsätta att utbilda sig och komma långt i forskningsvärlden.

Vandringskängor Skyddskläder Används i snabbmetoden där det kan finnas aktivt coronavirus i provet. Här ges ett provsvar efter 80 minuter.

Brunt bälte Lika mycket som Amaya brinner för sitt jobb går hon igång på kampsport. Då släpps endorfinerna fria och hon får utlopp för sitt behov av att röra på sig, men också för att slåss på skoj. Det handlar lika mycket om gemenskap, där respekt för varandra är ett honnörsord. Nu är siktet inställt på svart bälte i Taido. Men just nu jobbar hon så mycket att hon inte hinner utöva sin sport.

Island har redan avverkats till fots. Nu står Kungsleden på tur för Amaya C. Lagos. Planen att vandra i Patagonien satte pandemin stopp för. Det hade varit en upplevelse, då hon har sina rötter i södra Chile.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

På nytt jobb

Håkan tar ledartröjan i klimatarbetet att vi behöver förbättra samverkan med andra myndigheter i Sverige. Dessutom lär det tyvärr fortfarande vara en utmaning att arbeta under en pandemi under nästa år.

Efter tio fantastiska år som generalsekreterare på WWF var Håkan Wirtén redo att ta sig an nya utmaningar. Nu ser han fram emot att leda Sveriges klimatmyndighet nummer ett, SMHI. I februari börjar han som ny generaldirektör.

Vad tar du med dig från WWF? – Det har varit tio år av utvecklande ledarskapsutmaningar och internationellt arbete på WWF. Jag har vidgat mina vyer från min bakgrund inom skog till hållbarhet, biologisk mångfald, vatten, hav och klimat, och hur det kopplar till vårt sätt att leva och konsumera.

Vad lockade med SMHI? – Det är en mycket viktig myndighet som utöver väder även jobbar med vatten, hav och klimat. SMHI har en stor forskningsavdelning och är klimatmyndighet med kontaktansvar till IPCC. Det är en spännande arbetsplats som blir en rolig utmaning för mig.

Vilken roll kommer du ha som generaldirektör? – Min huvuduppgift blir att leda och ta ansvar för det SMHI levererar gentemot regering, riksdag och allmänhet. Även samverkan med andra

Varför är ledarskap viktigt för dig?

Håkan Wirtén blir ny generaldirektör för SMHI. ↑

– Ledarskap handlar om att skapa tydlighet och en gemensam bild av vart vi är på väg. Att inspirera, motivera och inkludera människor i den resan är viktigt. Det handlar också om att ta bort grus i maskineriet, vara lyhörd för vad som inte fungerar och vara beredd på att fatta beslut och agera på det. Johanna Rösth

myndigheter och delar av samhället, SMHI:s affärsverksamhet och internationellt samarbete kring väderdata ingår i min roll.

Utmaningar på nya jobbet? – Det kliv vi behöver ta i klimatarbetet kommer bli en stor utmaning, där har SMHI en viktig roll. Jag tror även

På nytt jobb Anders Hagfeldt Nytt jobb: Rektor vid Uppsala universitet.

Nytt jobb: Chef på SLU Artdatabanken. Tidigare jobb: Biträdande avdelningschef på Miljöanalysavdelningen på Naturvårdsverket. Utbildning: Disputerad i ekologi och miljövård på SLU.

Tidigare jobb: Director of Laboratory of photomolecular science, swiss federal institute of technology (EPFL) i Lausanne i Schweiz. Utbildning: Doktorsexamen i fysikalisk kemi vid Uppsala universitet.

Har du också nytt jobb och vill synas här? Mejla redaktion@naturvetarna.se

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

FOTO: M I K A E L WA LLE R ST E DT

Mark Marissink

FRÅGA EXPERTEN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Kan arbetsgivaren kräva att jag testar mig för covid-19? På min arbetsplats har vi inte möjlighet att jobba hemma. Arbetet kräver att vi är på plats fysiskt. För att minska smittspridningen och risken för att kollegor ska bli sjuka vill arbetsgivaren covid-19testa personalen med jämna mellanrum. Har arbetsgivaren rätt att kräva det?

Svar: Hej och tack för din fråga.

Tillsammans med vår förbundsjurist har jag resonerat om frågan. När det gäller arbetsgivarens rätt att kräva ett test kan frågan regleras antingen i ditt enskilda anställningsavtal eller i ett lokalt kollektivavtal. I sak skall den anställdes integritet vägas mot arbetsgivarens intresse. Ett lokalt kollektivavtal om hälsotester ska inte ingås utan noga överväganden. Det är upp till arbetsgivaren att presentera precisa, tydliga och övervägande skäl om varför det finns ett behov av att genomföra ett test. Dessa skäl skall vägas mot den anställdes integritet och rättigheter. I kommentaren till de allmänna bestämmelserna för kommuner och regioner (§9 moment 2) framgår det att ”det är angeläget att övriga häl-

”Den anställdes integritet ska vägas mot arbetsgivarens intresse.”

soundersökningar sker i nära samförstånd med arbetstagaren.” Om vi däremot förutsätter att det finns en överenskommelse, antingen genom ett lokalt kollektivavtal eller i det enskilda anställningsavtalet, vilket reglerar skyldigheten till tester. Om du då som arbetstagare trots detta vägrar att testa dig, kan det innebära arbetsrättsliga konsekvenser. Dock får inte åtgärder från arbetsgivaren – i det här fallet krav på ett covid-19-test – vara oproportionerliga eller gå över den enskildes

integritet. Det är en komplicerad fråga, därför är det viktigt att varje enskilt fall bedöms. Du är välkommen att kontakta dina lokala förening eller förbundets medlemsrådgivning om vad som gäller i ditt specifika fall.

Daniel Wallin ombudsman, Naturvetarna

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

Naturvetenskap som

löser mordfall DNA-profilering har blivit ett avgörande verktyg för att identifiera gärningsmän och döda i omtalade mordfall. Andra tekniker, som kol-14-analys, hjälper forskarna att bestämma ålder och härkomst på döda. Rättsmedicin är ett område under snabb utveckling. TEXT OCH FOTO:

Joakim Rådström

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

Vetenskap

Den 9 juni 2020 greps Daniel Nyqvist som mördade en åttaårig pojke och en 56-årig kvinna i Linköping. Det hade då gått 16 år sedan dubbelmordet, och många tvivlade på att mördaren någonsin skulle åka fast. Att brottet överhuvudtaget kunde lösas berodde på avancerad DNA-teknik. – I det fallet fanns det DNA-prov från mördaren. Proverna skickades sedan till släktforskningsdatabaser, och jämfördes med andra personer som fanns i databasen, berättar Kerstin Montelius, rättsgenetiker vid Rättsmedicinalverket i Linköping. Därefter gjordes bedömningar över vilka av personerna som kunde vara relevanta, exempelvis för att de fanns i närområdet runt Linköping. I slutänden fastnade uppmärksamheten på Daniel Nyqvist, som gav DNA-träff på släktingar i databasen. Daniel Nyqvist hade redan tidigare kallats till topsning hos polisen, Kerstin Montelius ↑ men inte dykt upp. I SIN LINDA

Kanar Alkass visar Isdalskvinnans tänder, vars ålder hon lyckades fastställa med hjälp av avancerad rättsmedicinsk teknik.

Den länge efterlängtade lösningen på dubbelmorden i Linköping visar hur rättsmedicinsk teknik är på stark frammarsch. Ett antal länder, däribland Sverige, går i bräschen för användningen. Goda forskningsresurser finns – både när det gäller identifiering av okända lik,

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

Vetenskap I arbetet med att ta fram vävnadsprover för analys används utrustning som skakar sönder till exempel tänder till mindre beståndsdelar.

som görs hos Rättsmedicinalverket, och för att upptäcka okända gärningsmän till brott, vilket systerorganisationen Nationellt Forensiskt Center (NFC) gör. – Men vi samarbetar för att komplettera varandras kunskaper och erfarenheter när det behövs, säger Kerstin Montelius. Tekniken med DNA-profilering genom släktforskningsdatabaser är fortfarande i sin linda. Användningen begränsas bland annat av att långtifrån alla har släktingar som har lagt in sin DNA i databaser, samt att vissa områden är stängda av integritetsskäl. SÖKA I BROTTSREGISTER

Andra möjligheter som kommit fram på senare tid är att jämföra DNA-prover med sökningar i brottsregister. På detta sätt löstes bland annat den brutala barnvåldtäkten i Billdal 1995 i fjol, 24 år efter att brottet ägt rum. – Ärenden som är svåra att lösa kan faktiskt driva utvecklingen framåt. Men det gäller att använda rätt teknik vid rätt tillfälle, menar Kerstin Montelius. Det finns ett antal rättsgenetiker vid Rättsmedicinalverket, och deras utbildningsbakgrund varierar. En del är biomedicinska forskare, andra ingenjörer. Kerstin Montelius är ursprungligen disputerad genetiker från Göteborgs universitet. Hon arbetade sedan som cancerforskare innan hon sadlade om till rättsgenetik. – Mitt första större identifieringsarbete var efter tsunamin 2005. Jag uppfattar det som att det var där som

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

DNA-tekniken fick sitt språng när det gäller identifieringar, säger hon. Redan 1990 hade dock DNA-teknik använts för att identifiera döda kroppar efter branden på färjan Scandinavian Star utanför Lysekil. Vad driver dig i arbetet? Är det inte psykiskt tungt och krävande? – Man får försöka ha sin professionella syn på saken. Vi har också möjlighet till debriefing. Vårt mål är att anhöriga ska få ett svar, och kunna ta nästa steg. Och det är som en kollega till mig sade för några år sedan: ”det värsta har ju redan hänt”, svarar Kerstin Montelius.

KOL-14 HÅLLER BRA

Även andra identifieringstekniker är på snabb frammarsch. Ett exempel är så kallad kol-14-analys av bland annat tänder. Kanar Alkass är forskare vid Rättsmedicinalverkets enhet i Solna och berättar mer om metoden. – Kol-14-nivåerna i världen var stabila fram till 1955. Därefter gjorde stormakterna över 2 000 kärnvapenprovsprängningar ovan jord, och som en bieffekt av dessa ökade kol-14-nivån kraftigt i atmosfären, berättar Kanar Alkass. Först när ett provstopp skrevs under, 1963, började kol-14-halterna gå ned igen. Variationerna av ämnet i atmosfären har sedan an-

”Kol-14-nivåerna i världen var stabila fram till 1955.” vänts av forskarna för att bedöma vid vilken tidpunkt olika biologiska material skapades. CELLERS ÅLDER

Kol-14 är en radioaktiv kolisotop som bildas genom kosmisk strålning i biosfären, och som sedan blir en del av växternas fotosyntes. Människor äter därefter växterna, och isotopen hamnar i våra kroppar. Kolatomerna, inklusive kol-14, binder sig när cellen delar sig, och skapar därmed en sorts spårbara ”födelsedatum” för våra celler. – När tänderna är färdigbildade sker inte längre något atomutbyte. Och vi känner till när varje tand bildas, så det kan vi använda när vi åldersbestämmer en avliden person, förklarar Kanar Alkass. Forskarna uppskattar tandemaljens kol-14-innehåll, som i sin tur har bestämts av vilken halt av denna isotop som fanns i atmosfären när tanden bildades. Därigenom kan man fastställa födelseår. Metoden har visat sig ge en felmarginal på endast 1,5 år för tänder bildade efter 1965.

stod i fokus för en uppmärksammad podcast av norska NRK och brittiska BBC för några år sedan. För att fastställa kvinnans ålder vände sig journalister och polis till Rättsmedicinalverket i Sverige – och fick oväntade svar. – Efter kol-14-analys av hennes tänder fick vi ett medelvärde för hennes ålder på 36 år. Och när vi gick tillbaka från 1970 kunde vi räkna fram hennes födelseår till 1930, plus minus fyra år, säger Kanar Alkass. Tidigare bedömningar av rättsodontologer hade tidigare gjort gällande att Isdalskvinnan skulle ha varit född betydligt senare, 1940 eller 1942. Detta kunde svenska Rättsmedicinalverket vederlägga.

Tekniker för att identifiera okända döda Endast tre olika metoder är idag godkända av Interpol som primära identifieringsmetoder, oberoende av varandra. Dessa är:

» F ingeravtryck » Tandstatus med tandjämförelser » DNA Därutöver finns många andra metoder för att undersöka ålder, härkomst med mera, såsom kol-14 eller så kallad aspartat-racemisering. Sistnämnda teknik undersöker den kemiska reaktionen som omvandlar asparaginsyra hos tänderna från L-form till D-form med åldern.

NYA SVAR OM ISDALSKVINNAN

Tekniken har i modern tid bland annat använts för att åldersbestämma den okända så kallade ”Isdalskvinnan” i Norge. Kvinnan, som dog under mystiska omständigheter 1970, gick under ett flertal alibin och maskeringar, och Kanar Alkass visar hur kol-14-nivåerna i atmosfären har utvecklats före, under och efter provsprängningar av kärnvapen. →

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

Fjärrkontroll som reglerar blodsockret Christer Fuglesang är i dag professor i rymdfart vid KTH. Hur blir man astronaut? – Utöver akademisk kvalitet och att vara på rätt plats vid rätt tid så gäller det att vara frisk och gärna ha gjort något utöver det vanliga jobbet. Behöver man ha social kompetens? – Ja absolut, liksom att kunna samarbeta. Något mer att tänka på? – Att studera matte och naturvetenskap. Lika viktigt är att vara i fysisk trim och göra annat än bara plugga. Oskar Wendt

Forskare på University of Iowa har publicerat en stuide om hur elektromagnetiska fält, EMF, kan reglera blodsockernivån. Att utsätta möss som har diabetes för en kombination av statiska elektriska och magnetiska fält under några timmar per dag normaliserar blodsockret och insulinresistensen. Effekterna bedöms långvariga och öppnar möjligheten för en EMF-behandling som kan appliceras under människors sömn för att hantera diabetes hela dagen. Detta betyder att

man har hittat en “fjärrkontroll” som hanterar typ 2-diabetes och kan komma att förändra diabetesbehandlingen. Josefine Byström

Lönsam affär att återanvända koldioxid Uppsamlad koldioxid kan omvandlas till lönsamma produkter, som bränsle och kan bli en ny global industri, enligt en studie av forskare från bland annat Oxford Universitet och UCLA. Gasen skulle också kunna nyttjas som råvara i visa plastprodukter – en mer lön-

sam och miljövänlig produktion än att använda konventionella kolväten. Koldioxid-utvinning kan göras effektivt och billigt, vilket gör det till en intressant lösning som kräver fler politiska beslut för att komma vidare. Josefine Byström

En superspridare i natten Fladdermusen har inte bara spridit coronavirus till människan, utan även andra farliga virus som ebola, nipah och rabies. Fladdermusens immunförsvar fungerar på ett annorlunda sätt än människans. Bland annat producerar djuret interferoner och blir mycket varmt när det flyger, vilket påskyndar bekämpningen av virus. Ännu ett skydd är att fladdermusen

integrerar viruset i sitt eget genom och kan utveckla ett eget vaccin. Det komplexa immunförsvaret är ett resultat av en långvarig samevolution med virus som också gjort virusen farligare. Eftersom fladdermöss och människor är genetiskt närbesläktade är smittorisken av virus mellan dem större.

Har inbyggt vaccin. ↑

Klara Ziegler

De här texterna är ett resultat av Naturvetarnas samarbete med partikular.se – en webbplats för naturvetenskapliga nyheter – skrivna av gymnasieelever

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

Vetenskap

FRÅGA EN NATURVETARE Experter inom naturvetenskap svarar på frågor från medlemmarna. Mejla redaktion@naturvetarna.se om du också vill ha svar på en fråga!

Bör vi (inte) dricka kaffe av hälsoskäl? Kaffe innehåller viktiga antioxidanter, får man höra ibland. Lika ofta höjs varningens finger för kaffets skadliga verkan. Vad säger vetenskapen om kaffets välgörande effekter och eventuella risker för hälsan?

Det finns inga starka vetenskapliga belägg för att bryggkaffe har skadliga effekter på hälsan. Däremot visar interventionsstudier att kokkaffe höjer blodfetterna och skulle därmed kunna öka risken för vissa hjärtkärlsjukdomar, bland annat hjärtinfarkt och stroke. Kokkaffe innehåller diterpener som troligen ligger bakom höjningen av blodfetterna. Dessa ämnen fastnar i filtret vid bryggning av kaffe. Även espressokaffe kan innehålla måttliga mängder diterpener. Koffeinet i kaffet påverkar vakenhet vilket gör att en del personer kan ha svårt för att somna om kaffe konsumeras på eftermiddagen eller kvällen. Koffeinet har i genomsnitt en halveringstid på cirka sex timmar, vilket innebär att sex timmar efter

kaffeintag så finns hälften av koffeinet kvar i blodet och kan påverka sömnen negativt. Nästan allt är dödligt vid hög dos. Likaså kaffe, men det skulle krävas bortåt 100 koppar kaffe för en dödlig förgiftning. Det finns visst vetenskapligt underlag för att kaffekonsumtion eventuellt minskar risken för vissa sjukdomar, som till exempel diabetes, vissa cancerformer (framförallt levercancer) och hjärtkärlsjukdomar men mer forskning krävs för att fastställa om dessa samband utgör orsakssamband. Susanna Larsson, docent i

epidemiologi vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet

Är bokashi en bluff? Jord på två veckor och inga utsläpp av koldioxid, säger reklamen om den japanska komposteringsmetoden bokashi. Genom att tillsätta mikroorganismer – främst mjölksyrabakterier - sker detta mirakel. Sant eller falskt?

Bokashi är lite överreklamerat. Tillsatsen av så kallade effektiva mikroorganismer, EM, gör ingen skillnad. Det bildas metan och kväveoxider under processen. Vem vill ha metangas i köket? Vi har genomfört två studentarbeten om bokashi och håller på med ett tredje. En student har fullföljt jobbet och en börjar i dagarna en växthusstudie. Däremot finns ett behov av att använda matavfallet. I dag är det bara 38 procent av Sveriges matavfall som tas till vara på ett sådant sätt att växtnäringsämnena nyttjas. Bokashi är en metod som marknadsförs som det klimatsmarta alternativet till kompost då det påstås frigöra mindre kol. Dock saknas vetenskapliga studier som underbygger detta. Ett studentarbete av Rebecka Thorslund, programmet för biologi och Överdriven klimatnytta. → miljövetenskap, visade att komposten respirerade totalt 70 procent av det tillsatta kolet. För bokashi var respirationen 66 procent. Då de båda metoderna respirerade liknande mängd kol blev det svårt att avgöra vilken av metoderna som var den mest klimatsmarta sett till kolinlagring i jorden. Vid jämförelsen mellan de tre bokashileden fanns det inga signifikanta skillnader mellan materialen. Studien stödjer alltså inte att EM skulle påverka jordens aktivitet och med det även respirationen från livsmedelsresterna. Anna Mårtensson, professor i växtnäringslära vid SLU

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

: t e d r a k n u f a på å n r e S l g lre spe den s t t ä Nu s smarkna arbet

v är ringsli skt Nä å vidare n e v S v, och ur n att g n del a r regeringe i dag och h a är e e r n a r m r a e t m turve Nu ko n fung r lage om Na ätten. PTK, s om arbetsr r visar vi hu ns Hä övere laget. bli. et förs med d komma att n a k n e d

glerar LAS, re

skydd, tällda. Lagen llnings s

n stä v an ning a n är frå om an Lagen ing och uppsäg på nacken. De r modernga år as behöve nställn a må kränk tt den få rätt kan ins enar a börjar e, men dan i ånga m d e r n m a n h g e c är tvin 1982 o ör att d n g e t g e a k L il . v niseras llektivavtal, ko genom xibel. fle dag är

Vid tvist Gäller i dag: Vid ogiltigförklaring av en uppsägning kvarstår den anställde i sin anställning och får lön som vanligt fram till dess att tvisten prövats.

Tillfälliga anställningar Gäller i dag: Tillfälliga anställningar - kallad allmän visstid - kan staplas ovanpå varandra under max två år innan man har rätt till en tillsvidareanställning. Genom att använda olika former av visstidsanställningar kan den perioden uppgå till fyra år.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

Parternas förslag: ”Allmän visstid” tas bort och ersätts av ”särskild visstid”. Reglerna stramas åt så att man inte kan ha tillfälliga anställningar längre än 18 månader, då man blir tillsvidareanställd.

Parternas förslag: Vid tvist om en uppsägning har den anställde rätt till ekonomiskt skydd genom en kollektivavtalad försäkring som kompletterar a-kassan.

Saklig grund för uppsägning Så här skiljer sig dagens LAS med parternas förslag:

Gäller i dag: Saklig grund krävs för att den som är tillsvidareanställd ska bli uppsagd. Arbetsbrist och personliga skäl, som misskötsel, är saklig grund för uppsägning efter att omplacering har utretts. Om uppsägning sker utan saklig grund kan uppsägningen vara ogiltig. Om så är fallet kan arbetsgivaren efter förhandlingar med facket behöva betala ett skadestånd.

Parternas förslag: Ingen ska sägas upp godtyckligt, utan det ska finnas sakliga skäl. Reglerna ska förtydligas för vad som krävs för uppsägning och vilka åtgärder som arbetsgivaren måste ha vidtagit.

Turordning vid uppsägning Gäller i dag: Sist in först ut är principen, men avsteg är möjliga att göra. Det finns krav på kompetens. Det innebär att den som saknar tillräckliga kvalifikationer för de arbetsuppgifter som finns kvar, kan bli uppsagd istället för en kollega som har kortare anställningstid. På företag med upp till tio anställda får arbetsgivaren undanta två från turordningen.

Parternas förslag: Principerna förändras inte jämfört i dag. Alla företag får undanta upp till tre anställda från turordningen. För större företag kan mer omfattande möjligheter till undantag bli aktuella.

Stöd till kompetensutveckling Gäller i dag: Finns inga tvingande regler för att arbetsgivarna ska kompetensutveckla sina anställda.

Parternas förslag: Helt nya möjligheter till kompetensutveckling införs. Det handlar om ekonomisk ersättning, men också rätt till ledighet för studier. Även visstidsanställda har rätt till stödet. Med kompletterande studiestöd och ersättning från Trygghetsrådet kan man utbilda sig upp till två år för att stärka sin ställning på arbetsmarknad.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020 43 Palle Liljebäck

”Så coachar du medarbetare på distans” Att hålla uppe energinivån är en av de utmaningar som chefer ställs inför när medarbetarna jobbar hemma. Att stötta, uppmuntra och skapa delaktighet är några råd från organisationskonsulten Pär Bergdahl. Vi reagerar olika på hemarbete.

Vissa stortrivs och känner att de äntligen får vardagen att gå ihop, medan andra lider av ensamhet och kan ha värk i axlar och nacke. Många upplever brister i dialogen med chefen, enligt en undersökning som Naturvetarna genomförde i våras under pandemins första våg. Utan de vardagliga mötena vid kaffeapparaten och att kunna bolla saker när de dyker upp skapar frustration. – Det här ställer chefer inför nya utmaningar, säger Pär Bergdahl, organisationskonsult vid Gällöfsta Pärlan Ledarskap, under ett webbinarium i Naturvetarnas regi, som samlade över hundra deltagare från hela landet.

Prata om självledarskap och vad det innebär för var och en.”

VAR NYFIKEN

TILLFÖR ENERGI

Att göra medarbetarna delaktiga, är ett av hans recept för att hålla uppe energinivån och motivationen. –Var aktiv och närvarande, men glöm inte bort dem som är på ar-

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

betsplatsen fysiskt. Fundera också på vilken typ av möten som behövs och vad man ska prata om i olika mötesfora. Bestäm det i samråd med medarbetarna. Han påminner om att alla vill vara betydelsefulla och känna att de har rätt kompetens, liksom att de är omtyckta. – Mata ut det. ”Du är bra Pär och jag gillar dig”, är kommentarer som det inte kan bli för mycket av. Lär känna dina medarbetare och visa att du bryr dig om dem. Det är ännu viktigare nu när många sitter ensamma hemma i höstmörkret.

Pär Bergdahl höll i trådarna för det interaktiva webbinariet.↑

I enskilda samtal kan problem som dyker upp lösas. – Var nyfiken och lyssna in genom coachande samtal. Visa att du bryr dig och lägg upp en plan för åtgärder om det skulle behövas. De nya förutsättningarna ställer nya krav på alla att ta ansvar. Pär

Ledarskap

Bergdahl talar om självledarskap, där man själv ska kunna sätta gränser och, precis som det låter, leda sig själv. – I normala fall brukar inte det vara något problem, men nu är det

mycket annat som lockar. ”Jag tar en promenad i stället för att göra det jag borde”, är lätt att tänka. SJÄLVLEDARSKAP

Hans tips är att prata om självled-

arskap och vad det innebär för varje individ. – Det handlar bland annat om att sätta gränser mellan arbete och fritid. Det är så lätt att de flyter in i varandra. Det passar vissa bra, men

Vad tyckte du om webbinariet? Patric Selin, Director, International Paper, Kontor i Bryssel med medarbetare i Ryssland, Polen och Frankrike.

– Så himla roligt och givande att delta i detta zoom seminarium med Naturvetarna. Proffsigt arrangerat och bra föreläsare. Som utflyttad från Sverige är det helskoj att diskutera på svenska. Jag tyckte speciellt om att vi kunde lämna det stora mötet och jobba i små grupper. Gav känslan att komma närmare ämnet och vi hade himla bra diskussioner i vår grupp om fyra personer.

Vad tar du med dig?

– Intressant att höra hur andra jobbar

i denna tid av nedstängning och distansarbete. De små ”utbrytargrupperna” var ett bra sätt att dela erfarenheter på. Viktigt att förstå hur den enskilde medarbetaren fungerar med att jobba hemifrån. Vikten av att lägga in korta ”hur är läget” möten med individer och teamen utan tung operativ agenda. Vilken är din största utmaning med att leda på distans? – Distansmöten fungerar i huvudsak mycket bra men kan inte ersätta det fysiska mötet. Centralt är att tekniken fungerar och att lägga upp rätt mötesform för de olika frågor man ska hantera. En lösning passar inte för alla möten.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

andra inte, som upplever att de jobbar jämt. Det bäddar för utmattning med risk för att gå in i väggen. Hur får man som chef koll på situationen för dem som jobbar hemma? – Ställ frågor om hur de har det där hemma, men gå inte in och kontrollerar i överkant. Det kan väcka

misstankar om att det brister i förtroende. Var hellre tillåtande och variera gärna mötestider och mötesfora. Lägg till exempel hellre möten klockan 15 i stället för klockan 16 på fredagar. Att vi alla har sociala behov blir tydligt nu. Vi behöver närhet till varandra.

Hur löser man det? – Alla gillar inte digital fika i stora grupper då ofta bara några kommer till tals. Låt medarbetarna mötas i mindre grupper, förslagsvis tre och tre, både för att jobba och hålla kontakt.

nycklar till effektiva team

Enligt Susan Wheelans teorier, som ligger till grund för UGL – utveckling, grupp, ledarskap

1. Vad innebär våra mål? Var överens om målen och vad de betyder för individerna. Var lojal med beslutade mål och agera i enlighet med dem.

2. Växla roller. Det är lätt att man intar en roll i en grupp. Någon leder och en annan går till exempel i opposition och ifrågasätter. Om den personen försvinner finns risken att ingen längre agerar djävulens advokat. 3. Omsorg om varandra. Se till att alla mår bra. Om den tryggheten inte finns vågar ingen gå mot strömmen och påtala brister.

4. Ömsesidigt beroende. Lär känna varandra vid sidan av arbetet. En digital musikquiz kan vara förlösande.

5. Kommunikation och feedback. Det ska finnas en öppenhet som gör att alla ska kunna säga vad de tycker och tänker. Gå en runda och tala om vad ni uppskattar hos varandra. 6. Fatta beslut tillsammans. När det är taget gör man en plan för implementering, följer upp och ändrar färdväg om det behövs.

7. Utvecklande ledarskap. Släpp fram individerna och inspirera till delaktighet. Fundera också på om du är ett föredöme som lever värdegrunden.

8. Coachande ledarskap. Bygger på aktivt lyssnande, där man utgår från nuläge och stakar ut en väg till önskat läge. Ställ frågor och låt medarbetaren formulera svaret. Vilka resurser krävs och vilka kollegor behöver vara med? Ta reda på hindren, men fastna inte där. Var inriktad på action. 9. Ömsesidigt beroende. Skapa moment där medlemmar i gruppen behöver samarbeta. Kan vara projekt eller utvecklingsinsatser. 10. Samarbete och konflikthantering. Att alla känner tillit till att vi har kompetens för att hantera konflikter och uppkomna situationer. Etablera gemensam tid för reflektion på veckobasis. Palle Liljebäck

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

Ledarskap

CHEFSFRÅGAN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Hur blir jag en bra chef? Jag har gått många olika chefs och ledarskapsutbildningar där man ofta har fördjupat sig i en frågeställning eller ledarmodell. Men ibland har jag känt mig mer förvirrad efter kursen än innan. Finns det några enkla och bra tumregler att hålla sig till för att bli en riktigt bra chef?

Svar: Som i så mycket annat går det trender i ledarskap. Men det finns en modell som håller över tid. Den bygger på John C. Maxwells teorier om fem nivåer av ledarskap. För att komma till det högsta trappsteget (högsta nivån av ledarskap) krävs det hårt arbete och en stor portion självkännedom. 1. Position. Dina medarbetare följer dig inte för att de vill, utan för att de måste. Klargör vem du är, dina värderingar och vilket ledarskap du står för. Många chefer lyckas inte ta sig vidare från denna nivå och bör kanske fundera på om de verkligen vill eller skall vara chef. 2. Relation. Dina medarbetare följer dig för att de vill det. Du är genuint intresserad och ställer frågor för att lära känna dem. Du är positiv och bryr dig om. Men det räcker inte att vara trevlig för att uppnå resultat. 3. Resultat. Din kompetens och de resultat du uppnår i organisationen gör att folk vill följa dig. Men kom ihåg att det är resultat genom andra som räk-

nas. Du samlar laget och skapar delaktighet kring en gemensam målbild. Du sitter i förarsätet, men låter andra växa och glänsa. Vill du själv glänsa kanske du bör fundera om du ska ha en annan roll än att vara chef. 4. Bidra till andras utveckling. På det här trappsteget följer människor dig för det du har gjort för dem. Här vågar du till och med ge rådet till en medarbetare att det är dags att gå vidare utanför organisationen för att personen skall växa ytterligare.

”Du sitter i förarsätet, men låter andra växa och glänsa.” 5. Respekt. Folk följer dig för att de respekterar dig. Det kan vara dags att lämna över stafettpinnen till en ny förmåga. Du får erbjudande om att bli referent och mentor, och får höra ”du är den bästa chef jag någonsin har haft”. Det svåraste är att gå från första till andra trappsteget. Och har man kommit till fjärde trappsteget går det sista av sig själv. För att verkligen lyckas som chef får inte gruppen vara för stor. Mellan tio och tolv kan vara en optimal storlek. Jag har sällan sett goda resultat när arbetsgrupper varit för stora. Det beror främst på att man inte har tid att genuint intressera sig för varje individ.

Anders Sandvik Chefsrådgivare vid Verto

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

Spanar in

Rädda planeten

genom att synda

Mäktigast i hållbarhetsSverige 2016 enligt Aktuell Hållbarhet. Med boken Klimatsynda lär vi oss rädda planeten genom att bete oss… dåligt! Mattias Goldmann har många års klimatarbete på nacken. Han ser klimatfrågan som vår tids stora utmaning. Vi lägger ner mycket tid och engagemang för klimatet. Vi vill att fler ska göra mer och dessutom är Mattias Goldmann ↑ det bråttom. Så varför lyckas vi inte? Det behöver vara mer attraktivt att göra rätt än vad det är idag, säger han. – Vi har förlitat oss på skuld, skam och försakelse. Detta menar han har gjort några mer engagerade, medan andra blivit ännu mindre övertygade. – Vi har misslyckats med att skapa identifikation. Vi har valt en isbjörn som symbol, men väldigt få identifierar sig med en isbjörn! DET MEST FÖRBJUDNA

Han kom på att det är lättare att relatera till de sju dödssynderna,

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

”Avundsjuka är en fantastisk drivkraft.” alltså det man inte får göra eller gör när ingen ser. Utifrån dödssynderna utformar han budskapet på ett annat sätt. – Vissa kämpar med källsortering och väljer tåg istället för flyg. Men man kan vara klimatsmart genom att vara lat. Bilpoolerna har fattat galoppen. – Deras budskap var tidigare: ”Dela bil med andra och gör en insats för klimatet”. Den stora boomen kom när de istället sa ”Du slipper tvätta bilen, byta däck och besiktiga”. AVUNDSJUKAN DRIVER

Avundsjuka är en annan stark drivkraft, konstaterar Mattias. – Det som får folk att köpa solceller är ofta att grannen har sådana. Till skillnad från bergvärme går solcellerna att visa upp. Han berättar att många har upplevt boken som befriande. Med sitt positiva angreppssätt blir den ett komplement till skuld, skam och ”how dare you”.

Det är inte alltid lätt att göra rätt. – I näringslivet famlar många och pendlar mellan greenwashing och greenhushing, alltså att knappt våga berätta vad man gör av rädsla för att bli kritiserad. Tidigare var Mattias vd på den gröna tankesmedjan Fores. Nu är han hållbarhetschef på Sweco som bland annat bygger klimatneutrala städer i Kina. – Jag har förmånen att få jobba med sådant som är viktigt för klimatet och hållbarhetsmålen, säger han med stolthet i rösten. Christina Jägare

BOK

10 sätt att få kroppen att slappna av Alla har vi svårt att sova ibland, eller att man vaknar mitt i natten och vrider och vänder på sig. Det är ju inte möjligt att fokusera på sömn och tro att man ska somna. Nu finns hjälp att få. Det är biologen och tidigare medarbetaren på Naturvetarna, Linda Wirén som har skrivit boken ”Somna & Somna om. Nyckeln är att kunna slappna av, vilket kan vara lättare sagt än gjort. Här delar sexton personer med sig av sina råd och tips. De jobbar med kroppen på olika sätt, som yogalärare, zonterapeut och naprapat. Boken är ett smörgåsbord med övningar att kombinera utifrån vad du brevledes och har tid med just nu.

APP

Klimat-app hjälper dig att välja rätt

På lediga stunder efter jobbet har naturvårdshandläggaren Martin Goblirsch utvecklat mobil-appen ”kliMAT” som ger koll på livsmedels klimatpåverkan. Vad är poängen? – Tanken är att man snabbt och enkelt i butiken kan få ett mått på olika produkters klimatavtryck. Appen samlar information från olika källor, som SLU, WWF och Livsmedelsverket.

Hur funkar det? –Du scannar av streckkoden med appen som hämtar information om produkten. Vi undviker detaljerade siffror eftersom variationerna är så stora, bland annat beroende på vilket foder djuren har fått. Hur ska jag då veta vad jag ska välja? –Produkten får grönt, gult eller rött ljus. Potatis är en solklar vinnare och får grönt ljus, griskött gult och nötkött rött ljus. Du kan också också få tips om att välja svenskt och vilka grönsaker som passar bäst för säsongen.

Träna där du är Att fysisk aktivitet även gör oss starkare psykiskt är välkänt. Det har Micael Dahlén tagit fasta på i boken ”Starkt kul”, som gör träningen till en fest, i alla fall när man har tagit sig över tröskeln. Här får du hjälp över den och vidare upp till en nivå som gör att du är fast. Det här är en tankebok fylld med smarta tips, övningar och lifehacks - genvägar som underlättar din vardag. Hade jag inte redan varit en inbiten träningsnörd hade jag blivit det. Hans devis är att ingen kan bli perfekt men alla kan bli skitbra. Att se träningen som ett

kortsiktigt projekt där du hellre tränar ofta än länge, tar jag med mig. Det behöver heller inte vara så märkvärdigt. Välj bort rulltrappan och gå med raska steg - eller spring - i trapporna. Passa på att köra några armhävningar när du väntar på bussen eller att kaffet ska bli klart.

Vinnare i förra numret: Näring och hälsa: Hans Johansson, Jill Lindstam och Sofia Möller Skog. 50 myter om hållbarhet: Sonja Leidenberger och Petra Rydén. Flaskpost till framtiden: Lena Holm. Svägerskans kontrakt: Linda Randsalu.

Chans att vinna! Berätta varför du läser tidningen Naturvetaren och vad du vill läsa mer av. Då har du chans att vinna en av böckerna.

Mejla redaktion@naturvetarna.se senast den 10 januari. Skriv bokens titel i ämnesraden.

Palle Liljebäck

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

God Jul & Gott Nytt År önskar NAT U RV E TA R N A Våra öppettider under jul- och nyårshelgen: 23 december: 9.00 – 12.00 24–25 december: Stängt 28–30 december: 9.00 – 12.00, 13.00 – 16.30 31 december–1 januari: Stängt 5 januari: 9.00 – 12.00 6 januari: Stängt

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

ANNONS

Programdirektör i kemi International Science Programme (ISP)

Sista ansökningsdag: 25 januari 2021. Upplysningar: Föreståndare och Programdirektör i kemi, Peter Sundin mobil: 070-1679118 mail: Peter.Sundin@isp.uu.se.

Se annons

www.uu.se/jobb

www.uu.se

FÖRENKLA DINA TILLSTÅNDSFRÅGOR Din vardag kan underlättas genom att låta oss hjälpa till med bl.a. täkttillstånd/MKB, sprängkompetens och bullerutredningar. Vi är Nordens mest anlitade företag inom omgivningspåverkan, med 120 specialister över hela Norden, och vi kan hjälpa dig vart du än befinner dig i Sverige.

Läs mer här >> FORCITCONSULTING.SE

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

GÄST K RÖ N I K A N

Du behövs som förebild! Första gången jag var med på ett hackaton fick

jag oväntat beröm från en av de superduktiga programmerarna i projektet som undrade om jag programmerat mycket tidigare. ”Nej aldrig, jag kan ingenting om det, men vi använde ”R” mycket under kemi -och biologiutbildningen när vi byggde statistiska modeller”, svarade jag.

”Men då har du ju programmerat”, fick jag

till svar. Och inte förrän där och då förstod jag att programmering var ett verktyg och inte endast ett yrke som 23-åriga killar sysslar med framför tredubbla skärmar. Som mitt självförtroende och min självkänsla växte den där dagen då insikten över min mångfacetterade kunskap öppnades.

Karolina Lisslö Gylfe Generalsekreterare Mattecentrum

tikens betydelse ur ett samhällsperspektiv, att du redan har en naturvetenskaplig utbildning, och antagligen har du redan skaffat dig arbetslivserfarenhet från någon av de många sektorer som bygger på just naturvetenskapliga studier. Du är förmodligen en problemlösare oavsett om du arbetar inom life science, miljö, hälso -och sjukvården eller teknikutveckling. Vi matas ständigt med stereotyper

och alltför ofta känner vi oss exkluderade och omotiverade att försöka bli någon annan vi inte har något gemensamt med. För ungdomar som inte har en naturvetare att identifiera sig med är vägen ofta lång till att tro att man kan göra samma problemlösande saker i sitt yrkesliv. De saknar incitament att välja naturvetenskapliga utbildningar. Därför behövs fler förebilder.

”Det kan vara just du som är nyckeln till att någon annan människa förstår vem hon är.”

Så vad vill jag säga med den här anekdoten? Om

du läser detta så är sannolikheten stor att du redan är medveten om programmeringens och matema-

Vad jag menar är att just du behövs som före-

bild. Att det kan vara just du som är nyckeln till att någon annan människa förstår vem hon är, vad hon kan och vill, och vilken potential hon har i sig, och på så vis själv vågar välja en naturvetenskaplig utbildning och karriär.

Just din resa kan motivera någon annan att våga drömma om att arbeta med något som i deras ögon inte är för dem. Hackaton lockar fler än 23-åriga killar.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

www.mattecentrum.se/hjalp-till/bli-volontar

Hur gick det sen?

”Göra rätt är viktigare än karriären” Det har gått två och ett halvt år sedan Jens Johanson belönades med årets visselpipa, efter larmet om säkerhetsriskerna på Transportstyrelsen. Det var en jobbig tid men han ångrar inget i dag. Visselblåsare behövs tyvärr i arbetslivet, då de är ett symptom på att acceptansen för diskussion och öppenhet är borta. Många blir utfrysta eller väljer att lämna jobbet. Mörkertalet kan vara stort. – Jag hade jag tur, som fick tre utnämningar. Ett av dem var Årets Visselpipa 2018. Ett fantastiskt erkännande, säger Jens. Han kände en lättnad när sekretessen kring en del dokument släpptes långt senare och media kunde rapportera öppet om varningarna. SKRÄMMANDE

son ↑

en hjälte, Han har hyllats som ett högt men har fått betala Johanson, pris. I dag vill Jens som slog som var en av dem riskerna larm om säkerhets , stötta tstyrelsen Transpor på i liknanoch inspirera andra de situation.

etss Året År pa pipa elpi ssel viss vi gett inge arin grar ångr ån TEXT: Lars-Erik

N AT U RV E TA

“Jag följde min övertygelse och ville göra rätt.”

Peter Holgersson Liljebäck FOTO:

REN

draväl förra sommarens Ingen missade elsen. En av de största ma på Transportstyr ledde till att två IT-skandalerna någonsin re fick gå. ministrar och en statssekretera med hotad när register Rikets säkerhet var hanterades av utländkänslig information inte ens var säkerhetsska konsulter som klassade. flera år tidigare. Men historien startade boti är naturgeograf Jens Johanson, som rens på generaldirektö ten, var handläggare fått ett förordnande stab och hade precis av dschef. Han var en som säkerhetsskyd när han såg riskerna. dem som larmade man hade dragit – Problemet var att outsourca igång projekt för att att funflera år tidigare utan var lämpdera över om det unkt. ligt ur säkerhetssynp

N AT U RV E TA

REN

4 / 2018

ren nr 4/2018. ↑ Från Naturveta

kansli på Trafikverket. Han stormtrivs. Nuvarande chefen jobbade med fallet på Säpo när historien rullades upp, och rekryterade sedan Jens till myndigheten. VÄRNAR VISSELBLÅSARE

Utökat säkerhetsskydd vore bra men det han vill se är att samhället värnar visselblåsare. Många tvekar att träda fram och då har man trots ny lagstiftning inte lyckats skapa ett trovärdigt skydd för den enskilde. Jens menar att tystnadskulturer gör att sårbarheter tystas ned och kan skapa en grogrund för insiders. Bra ledare är nyfikna på trender men lyssnar också på dem som manar till eftertanke. Han får ibland kontakt med andra i svåra situationer. Han stöttar och är tydlig med att det handlar om ens egna värderingar. Bestäm vad som är viktigt och vad du vill åstadkomma. Det ger en röd tråd att leva efter, men kan göra ont och är ofta otacksamt. Familj och vänner har varit det stora och absolut viktigaste stödet. – Karriärstegen tappar betydelse ganska fort. En chefstjänst är ju bara en del i en hierarki där någon annan tillsätter den de anser passar sina egna syften. MYCKET HAR ÄNDRATS

Sverige har fått upp ögonen för säkerhetsskydd. Ny lagstiftning har tagits fram, det är enklare att prata om och man tar det på större allvar. Det är dock ett långsiktigt arbete och det gäller att hålla i. Ett säkerhetsskydd måste ge effekt och inte bara se bra ut för betraktaren utifrån säger Jens. Det är alldeles för enkelt att skapa luftslott. Christina Jägare N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

FOTO: PE T ER H O LGE RSSO N

n Je

Tanken på vad som kunde hända svenska poliser och officerare om Transportstyrelsen outsourcade driften av myndighetens it-miljö utan kontroll var skrämmande. – Jag ville skydda dem. Jag hade bra stöd från mina kontakter inom Säpo och Försvarsmakten men det blir ändå ensamt. En sådan här sak kommer inte plötsligt. Flera ”hållplatser” passeras innan man inser att det faktiskt inte finns någon i ledande position som är intresserad av argumenten. Man ser sig inte själv som en visselblåsare, det är det andra som påpekar efteråt. Många kollegor gav honom öppet stöd, men många uttryckte också en rädsla för repressalier. – Arbetsgivaren bestraffar inte i formell mening, men saker händer som man inte ska behöva uppleva, säger Jens diplomatiskt. Jens arbetar nu som säkerhetssJ oh skyddsspecialist på generaldirektörens an

”Ditt enda hopp är att acceptera att du är karriärmässigt död här. Bara då kan du agera utan tvekan.“

I fokus

Na-krysset VETENIHÅLLANDE MUSKEL- SOM INÖPPNING SKAPLIGA SKRÄNKTA KONTRAKTION I I HUDEN TRAVAR KJOLAR TVÄRSTRIMMIG ELLER GLATT MUSKULATUR MJÄLTBRAND AVVIKANDE FRÅN REGELN PÅ KORT AVSTÅND

FÖR UPPTÄCKTEN AV DEN TILLDELADES BL.A. CHARPENTIER NOBELPRISET I KEMI ÅR 2020 MAN I EN EUROPAENDA MÄSTERRÖRA SKAP

STRONTIUM

BANK

SAMARIUM LIGGER PASSIV

LUNKA INKALEDARE

SÅN HAR BLIVIT PLATTARE MED ÅREN SÄLLSYNTHET LAGLÖSHET

KNALL LUGNET

FEJKLOCKFÅGEL

LUKTAT FRÄTA VIRUS TRIPLETT

TILLFOGA SKADA

NONFIGURATIV

RADIE VASS KANT

GÅR DET SOM FALLER

ARGON

EPOK FÖLJAKTLIGEN FACKORD KAN OFÖRMÖGEN

KÅRE NÖT RAD AV VÄNTANDE

PLACERA SIN FLYGER FRAMTID I ANNANS VIA HÄNDER? SCHIPHOL

TALRIK LITEN BLOMMA

HÖRS FRÅN BRUNSTIG DEN SÄGS VARA TORR BLAND BRITTER MOJNA

SÅN MIDNATT INTRÄFFAR I SVERIGE OMKRING KLOCKAN 22

SPRÅKAS VID

DUPLICERA ENERGI

REGEL MOLYBDEN

FÖRFLYTTA NATURFORSKARE FÖDD 1564 I PISA

LÄGGER SKYTT

PEJLA DEN ÄR JÄVULSK

BETALAT PRÄST PLAGGFÖRSE

METER LIKGILTIGA

HINDER SKÄNKA PÅ DET LAGRAS KONJAK

BOCK MEDARBETARE

RÄKNEORD ESKORTERA ORUBBLIG

SANNINGSENLIGT

PACINO KLOCKA SAMLINGSSAL

PLANTA

LITE KORT FÖR ZLATAN

Konstruktör: www.lena-holmlund.com

Vinnare Vinnare av förra numrets korsord är Gabriel Zachén i Mörarp.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

Tävla och vinn! Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut presentkort på böcker. Senast den 10 januari vill vi ha din lösning. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

LEMURKRYSS 2020

MEDLEMSNYTT Här hittar du nyheter som gäller ditt medlemskap i Naturvetarna.

LEDAREN

Trygga naturvetare jobbar bäst

Smaka på ordet kollektivavtal. Ingen aptitretare precis, men går man under den lite trista ytan döljer sig en massa bra saker. Det handlar om allt från rätten till lönesamtal varje år till extrapengar när man är föräldraledig. Vi ska inte heller glömma tjänstepensionen som ger guldkant på ålderns höst. För många kan den utgöra så mycket som halva pensionen. Ännu en förmån som är lätt att glömma är försäkringar i händelse av sjukdom, arbetsskada eller dödsfall. De försäkringarna gör att jag känner ekonomisk trygghet för mig och min familj om något oförutsett skulle hända. Men kollektivavtalen kan vi inte ta för givna. De måste vi hela tiden vårda och utveckla inom ramen för det som kallas för den svenska modellen, där fack och arbetsgivare kommer överens om spelreglerna på arbetsmarknaden. Naturvetarna är part i flera avtal, bland annat med Innovations- och kemiföretagen, IKEM, och Gröna arbetsgivarna. Där har man mitt i en pandemi kommit överens om lönehöjningar om 5,4 procent under 29 månader. Några arbetsvillkor har också förbättrats, som att de över 60 år också omfattas av en sjukförsäkring inom IKEM-området. Det kanske inte låter som en jätteframgång, men kan vara nog så viktigt för dem som drabbas. Det handlar också om att försvara tidigare segrar. Hade inte Naturvetarna och övriga fackförbund varit stora och

För att Naturvetarna ställde om och kunde genomföra sitt förbundsråd, som är en viktig del i en demokratisk organisation.

För att livsmedelsinspektörer hotas när de kontrollerar trängseln på krogar och barer.

starka nog är de troligt att vi skulle få se försämringar i arbetsvillkoren. Därför är det så glädjande att regeringen nu går vidare med den överenskommelse om arbetsrätten som PTK, där Naturvetarna ingår, och Svenskt Näringsliv har gjort. Att LO inte är med på tåget kan man beklaga. Det mesta talar ändå för att slutresultatet kan bli bra. LO har under lång tid på många sätt personifierat fackföreningsrörelsen, men nu har TCO och Saco tillsammans fler medlemmar än LO. Möjligen har vi precis upplevt ett maktskifte! Vi brukar säga att tryggheten ligger i den egna kompetensen, och inte i Lagen om anställningsskydd. I uppgörelsen ingår stöd till kompetens-

”Det handlar om allt från rätten till lönesamtal varje år till extrapengar när man är föräldraledig.” utveckling och omställning. Det gör det möjligt att lära nytt under hela karriären i ett livslångt lärande. Det tjänar både individen och samhället på i ett läge där omsättningen av kunskap går rekordsnabbt. Med den tryggheten i botten kan våra medlemmar ägna sig åt det de är bäst på. Naturvetare behövs mer än någonsin för att klara samhällets utmaningar, allt från klimat och miljö till att utveckla nya vacciner och läkemedel nu när vi är inne i en andra våg av pandemin.

Erik Petré, förbundsordförande

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

Livsmedelsinspektörer hotas vid trängselkontroller

Dags att rätta till skeva livslöner

Många livsmedelsinspektörer uppger att de utsatts för hot och i vissa fall även för våld när de utövat tillsyn på krogar och klubbar under pandemin. Mer än hälften säger att arbetsmiljön försämrats och nio av tio att de ordinarie livsmedelskontrollerna blivit lidande. Det visar en undersökning som Naturvetarna gjort bland sina medlemmar som arbetar som livsmedelsinspektörer.

De naturvetare som behövs mest i pandemin och i den gröna omställningen har en negativ livslön. Det visar Sacos färska rapport om livslöner.

För att komma tillrätta med problemen vill Naturvetarna se: »

Tydligare information kring livsmedelsinspektörers roll i trängselkontroller i serverings- miljöer.

Fler livsmedelsinspektörer behöver anställas där trängsel- kontrollerna utgör en stor del av arbetstiden.

Livsmedelsinspektörer bör alltid vara två när man genom för trängselkontroller på serve- ringsställen.

Mer än hälften tycker att arbetsmiljön har försämrats. ↑

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

Biologer och biomedicinska analytiker ligger i botten på Sacos lista över livslöner för olika akademiska utbildningar. För dem lönar det sig inte att plugga vidare efter gymnasiet. Deras livslöner är lägre än för personer som har börjat jobba direkt efter gymnasiet.

Biomedicinsk analytiker

-10 %

– Det är inte acceptabelt och sänder en signal om att dessa yrken inte är viktiga. För att klara kompetensförsörjningen i framtidens hälso- och sjukvård måste lönerna höjas, säger Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna. Biologer, agronomer, geovetare och andra naturvetare har viktiga roller i den gröna omställning som vi är mitt uppe i nu. – För att klara den gröna omställningen behövs det både fler naturvetare och höjda löner. Vem vill utbilda sig Kristofer Jervinge ↑ till ett yrke som

Datavetare

11 %

är en förlustaffär, säger Kristofer Jervinge retoriskt. KLIRR I KASSAN

Det finns också ljusglimtar i Saco:s undersökning. Att satsa på en utbildning till matematiker eller datavetare ger klirr i kassan. En matematikers livslön är i genomsnitt 15 procent högre än för dem bara har naturvetenskaplig gymnasieutbildning. Motsvarande siffra för alla akademiker är 16 procent. Biologen går back och har en livslön som är 4 procent lägre än den som bara har en gymnasieutbildning i bagaget. Motsvarande siffra för biomedicinsk analytiker är minus 10 procent.

Livslöner för några yrken: I jämförelse med dem som bara har en gymnasieutbildning Agronom och hortonom +2 procent Biolog -4 procent Biomedicinsk analytiker -10 procent Datavetare +11 procent Fysiker +3 procent Geovetare 0 procent Kemist 0 procent Matematiker +15 procent Veterinär +7 procent

Medlemsnytt

3 frågor till nya på Naturvetarna 1. Vad lockade med Naturvetarna? 2. Din utmaning med nya jobbet? 3. Vad pratar du helst om på digitala fikamöten?

2. Arbetet är varierande och kräver både djupa och breda kunskaper.

Eira gillar det moderna facket Eira Arb Zackrisson, ombudsman

1. Naturvetarna lockade genom att vara ett modernt förbund vars medlemmar gör viktiga samhällsinsatser.

3. Jag älskar att läsa, och pratar gärna om böcker och litteratur. Jag är engagerad i djur-, miljö- och klimatfrågor. Jag är jurist i botten. Bästa film: ”Roma”.

Jörgen vill göra en insats Jörgen Johansson, ombudsman

är en drivkraft för mig.

1. Har länge varit intresserade av fackliga

3. Kan nog prata om det mesta, men sport är

frågor och har varit medlem i förbundet sedan första jobbet. Därför kändes det naturligt att börja arbeta på Naturvetarna.

inget jag följer så noga. Miljö- och hälsoskyddsfrågor som jag arbetat med länge engagerar mig som biolog.

2. Att göra en insats i viktiga frågor för naturvetare och hjälpa enskilda medlemmar

Favoritfika: Jag bakar något som jag inte har bakat tidigare.

Roger har drivit eget Roger Svalhede, rådgivare /förhandlare

1. Intressant med ett Saco-förbund. Naturvetare ligger i framkant i utvecklingen, vilket är spännande.

2. Härligt att vara tillbaka till att arbeta

fackligt. En utmaning att lära sig alla olika stödsystem i arbetet, policy och rutiner, liksom villkoren för naturvetare.

3. Politik eller sport (gärna fotboll). Är mycket intresserad av miljö- och energifrågor och följer framstegen inom naturvetenskapen.

Att göra skillnad ger Daniel energi Daniel Wallin, ombudsman

1. Naturvetarna har gott rykte. Jag har tidigare haft kontakt och samförhandlat med ombudsmän från förbundet.

3. Medlemskontakten och

medlemsnyttan. Att få göra skillnad i våra medlemmars vardag ger mig energi och mening.

3. Allt mellan himmel och jord. Gärna aktuella filmer

och serier. Är utbildad beteendevetare. Favoritpodd: När jag inte lyssnar på Naturvetarpodden blir det olika arbetsrättspoddar.

Palle Liljebäck N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

Studenter bygger broar till yrkeslivet Att engagera sig fackligt under studietiden kan kännas långt bort för vissa. Men för våra nya studentmarknadsförare var det precis tvärtom. De såg sitt extrajobb som en chans att driva frågor för studenter och nätverka med yrkeslivet. – När jag tänker på facket så är det första ordet som kommer upp trygghet. Redan under studietiden finns de där och rustar dig för ditt framtida arbetsliv, säger Erika Holmberg, studentmarknadsförare på Stockholm universitet. – Jag tänker också att det finns många som inte har koll på sina rättigheter, det vill jag hjälpa dem att få, säger Linnea Barreng, studentmarknadsförare Uppsala. UTBILDNING Våra nya medarbetare studerar alla olika saker. Alltifrån molekylärbiologi, nutrition till att bli meteorolog. På frågan om vad de tyckte var mest intressant med sin utbildning svarade de: – Kontrasterna mellan att få lära mig om livet i stort och allra minsta detalj. Jag tycker det är otroligt spännande att förstå hur naturen fungerar i relation till mänskligheten och hur vi genom det kan arbeta för en hållbar framtid, säger Maja Andersson som studerar molekylärbiologi på Uppsala universitet. – Det mest intressanta med min utbildning är att den är företags-och forskningsfokuserad. Förutom kur-

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

”Jag tänker också att det finns många som inte har koll på sina rättigheter.” ser inom naturvetenskap har vi även kursmaterial inom entreprenörskap och innovationsledning, fyller Nora Euler i, som studerar tillämpad Bioteknik på Uppsala universitet. Vad kommer hända under året? – På SU kommer jag bland annat att ha en alumnikväll för att studenterna ska få en chans att träffa yrkesverksamma och höra om deras resa från universitetet till den karriär de har idag, säger Erika. Finns det något ni skulle vilja förmedla till studenter?

– Det är de små sakerna du gör varje dag som främst kommer avgöra var du befinner dig om fem år, börja idag med att komma ett steg närmare ditt mål, säger Nora. – När allt blir riktigt mycket och jobbigt, påminn dig själv om varför du började. Och att omtentor finns av en anledning, säger Linnea. – Våga tro att du en dag kan leva din dröm, fyller Erika i. Någon av er som vill dela med sig av ert bästa lifehack? – Är du och handlar och får inte plats med chipspåsen i väskan, öppna ena kanten och släpp ur luften så får den plats, avslutar Linnea och skrattar.

Nikita Zeiloth

Naturvetarnas studentmarknadsförare får bästa pepp av Nikita Zeiloth. ↑

Medlemsnytt

Är du sugen på ett styrelseuppdrag? Det är knappt ett år kvar till Naturvetarnas kongress 2021. Valberedningen jobbar för fullt med att hitta nya kandidater till styrelsen. Andreas Englund är valberedningens ordförande. Vilka kan söka? – Medlemmar i Naturvetarna kan föreslå sig själva eller andra medlemmar som man tror skulle passa i rollen. Vad innebär uppdraget? – Styrelsen har runt åtta möten per år. Det handlar om att sätta sig in i förbundets arbete för att kunna fatta strategiska beslut om allt från avtalsrörelsen till politisk Andreas Englund ↑ påverkan

i viktiga frågor för naturvetare. Vilka kvalifikationer behöver man ha? – Många olika typer av erfarenheter är värdefulla, det är en fördel att ha erfarenhet av styrelsearbete från en intresseorganisation eller ett bolag. Har du varit engagerad i facket på jobbet eller i professionen är det ett plus. Hur tänker ni kring mångfald? – Det är jätteviktigt och gäller ålder, kön och kulturell bakgrund. Vi vill också ha in olika naturvetenskapliga kompetenser från olika delar av arbetsmarknaden. När ska förslagen vara inskickade? – Välkommen med förslag på personer så snart som möjligt, mejla till englund@mintlink.com

Har styrelsen gjort sitt jobb? Naturvetarna har haft förbundsråd. Kongressledamoten och agronomen Magnus Thelander var en av dem som var med på det digitala mötet. Hur gick det? – Det rullade på bra. Viktigt att den demokratiska processen fungerar även när vi inte kan mötas ”live”. Man missar förstås snacket på fikarasterna och det blir inte riktigt samma dialog som annars. Har styrelsen gjort sitt jobb? – Ja, det tycker jag. Det är mycket Magnus Thelander ↑ på gång och man har effektiviserat arbetet och gjort besparingar i driften, vilket har stärkt ekonomin. Med det nya digitala sättet att jobba får fler medlemmar chans att vara med på webbinarier och annat. Togs något viktigt beslut? – Förbundsrådet valde medlemmar som ska föreslå vilka som ska utgöra valberedning under kommande kongressperiod. Vilka var med på förbundsrådet? – Vissa kongressombud och företrädare för professionsföreningarna, liksom styrelsen och valberedningen. Hur ofta äger förbundsrådet rum? – Under de år som det inte är kongress. Nästa år är det inget förbundsråd eftersom Naturvetarnas har kongress då. Det är då inriktningen för de kommande åren spikas.

Tummen upp för överenskommelse om arbetsrätten Naturvetarna välkomnar att regeringen går vidare med den överenskommelse om arbetsrätten som PTK och Svenskt Näringsliv har gjort. – Det visar att fack och arbetsgivare är bäst lämpade att göra upp om spelreglerna på arbetsmarknaden, säger Per Klingbjer, förbundsdirektör på Naturvetarna Regeringens vägval innebär att

LAS-utredningen kan komma att slängas i papperskorgen. – Det finns många bra och viktiga delar i överenskommelsen. Det handlar bland annat om omställning genom kompetensutveckling som skapar större trygghet på arbetsmarknaden, säger Per Klingbjer. En uppsägning ska precis som i dag grunda sig på sakliga skäl och turordning är fortsatt den re-

gel som gäller vid arbetsbrist. Om avtal om turordning inte kan träffas genom förhandling får arbetsgivare undanta anställda. Reglerna ser olika ut för små och stora företag Omställningsstödet innebär att ekonomisk ersättning ges för både korta och längre utbildningar, rådgivning, studievägledning och validering av kompetens.

NNAATTUURRVVEETTAARREENN 42//2020 2018

Dina förmåner

Det här får du som medlem Här är några av dina förmåner som medlem i Naturvetarna. Du hittar fler på → www.naturvetarna.se/formaner

→ Medlemsrådgivning Våra ombudsmän svarar på frågor om din anställning och dina anställningsvillkor. Du får hjälp att tolka lönestatistiken och tips inför lönesamtalet.

→ Chefsservice DVi stöttar dig i din chefsroll så att du kan få dina medarbetare, verksamheten och dig själv att växa. Besök våra seminarier om ledarskap, som är ett bra tillfälle att nätverka.

jobbet och i privatlivet. Samla dina sakförsäkringar här och du får 20 procent rabatt.

www.naturvetarna.se/foretagare

→ Inkomstförsäkring Tack vare vår inkomstförsäkring kan du få 80 procent av tidigare lön upp till 100 000 kronor per månad, om du blir arbetslös. Inkomstförsäkringen bygger på att man har rätt till ersättning från a-kassan.

→ Våra karriärtjänster

Du får tillgång till Sverige största nätverk för naturvetare.

Boka ett karriärsamtal och få verktygen för att ta nästa steg i karriären. Vi erbjuder även coachning av ditt cv och din LinkedIn-profil, liksom stöd inför en jobbintervju. www.naturvetarna.se/karriar

→ Försäkringar

→ Service till företagare

www.naturvetarna.se/chef

→ Nätverk

Genom Akademikerförsäkring får du prisvärda försäkringar, både på

ell rådgivning för allt fårn hur du kan utveckla ditt företag till hur du ska tänka när du tar betalt.

Vi coachar dig och är ett bollplank i ditt företagande. Du får individu-

→ Förhandlingshjälp Våra experter ger dig trygghet i arbetslivet, genom goda råd och förhandlingshjälp i frågor som rör din anställning. De kan även företräda dig vid arbetsrättsliga förhandlingar, till exempel vid tvister med arbetsgivaren.

→ Privatjuridisk hjälp Vår juristförsäkring Help hjälper dig med allt från att skriva samboavtal och testamente till att lösa tvister, hela vägen till domstol om det behövs. Försäkringen är kostnadsfri de första tre månaderna. www.naturvetarna.se/help

Lästips på

naturvetarna.se

Du har väl inte missat vår serie om Naturveternas professioner på webben. Där kan du läsa om vilka frågor föreningarna jobbar med och varför professionerna behövs. Du får också veta mer om varje ordförande. Gå in på Hör av dig till oss: radgivning@naturvetarna.se

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

www.naturvetarna.se/ viarnaturvetare

+ Plus » Seminarier » Kunskap om arbetsmarknaden » Rabatt på medlemslån och bolån i SEB och Danske Bank

”Naturvetarna ställde arbetsgivaren mot väggen” Julia, som egentligen heter något annat, blev av med jobbet efter en sjukskrivning på grund av utmattning. Naturvetarna hjälpte henne under hela processen och gjorde att hon kunde återhämta sig och gå vidare. När Julia fick en ny chef förändrades allt. Innan dess var hon en uppskattad medarbetare som hade handplockats till tjänsten på kommunen. – Med nya chefen kom problemen. Han klarade inte sitt arbete och var en liten pojke i för stor kostym. I stället för att inse sina egna brister la han över skulden på mig och några andra medarbetare som också blev sjukskrivna på grund av utmattning. HÅRT PRESSAD Julia kraschade, som hon själv uttrycker det, och kunde tidvis knappt resa sig ur sängen. Efter fyra månaders sjukskrivning var hon tillbaka på jobbet och återupptog några krävande projekt, som inte hade åtgärdats under hennes sjukskrivning. – Utan rehab och plan för att komma tillbaka gick jag in i väggen igen. Det var då jag tog kontakt med Naturvetarna som ryckte ut direkt och hjälpte mig i diskussioner om rehab omplacering. Men det gick inget vidare. – De ville inte ha kvar mig, trots att jag hade kvalifikationer för tjänsten. I intervjuer vändes mina goda sidor till dåliga och jag utsattes för hård press. GICK SKILDA VÄGAR Till slut insåg Julia att det bara fanns en utväg, och det var att sluta. Läkaren som märkte åt vilket håll det var på väg förbjöd henne att ha samtal med chefen och HR utan att Naturvetarnas ombudsman var med.

”

De ville inte ha kvar mig, trots att jag hade kvalifikationer för tjänsten.”

– Han ställde arbetsgivaren mot väggen eftersom inte någon rehabplan hade gjorts i tid, vilket är arbetsgivarens ansvar. Och det fanns inte heller saklig grund för uppsägning. De kom överens om att gå skilda vägar. Enligt avtal hade hon rätt till tre månaders uppsägningstid. – Vi kom överens om en lösning som jag var nöjd med. Det kändes riktigt bra och var lite plåster på såren. Det gjorde också att jag kunde få den återhämtning jag behövde. Under den tiden studerade hon på kvartsfart och gick hos psykolog och hade samtal genom kyrkan. Kost och motion blev också en väg till tillbaka.

INGET MISSLYCKANDE I dag mår Julia prima och jobbar för fullt, även om hon skulle föredra en tjänst på 80 procent. Hon har inte längre en högre växel som tidigare. Men hon har lärt sig mycket om sig själv. – Jag har blivit en mer stabil person och har utvecklats som människa, säger hon och medger att det var en dyrköpt erfarenhet som ingen annan ska behöva gå igenom. Hon vill inte hamna där igen och är vaksam på signalerna. – Det behöver inte vara ett misslyckande att avsluta sin tjänst. Den egna hälsan är viktigare och då kan det vara bäst att gå vidare.

För Julia, som egentligen heter något annat, är medlemskapet i Naturvetarna värt varenda krona. I dag är hon tillbaka i arbetslivet. ↑

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

In English

New money for research The winner of the ThinkTank 2030 competition organised by Naturvetarna, the Swedish Association of Professional Scientists, is Niklas Wallhed. By entering the best-before date in an item’s barcode, customers can immediately get information about its price and quality on a screen in the shop. He wins SEK 15,000 and personal support to develop his idea into a business. SECOND PRIZE Entrepreneur Jonatan Persson takes home second place and a prize of SEK 10,000. Using waste heat

from industrial production, seawater can be desalinated. As much as 20 per cent of all fresh water is used in industry today. A pilot plant is already up and running, and upscaling is now under way. THIRD PRIZE Music student Julia Derving wins third prize and SEK 5,000. With a water meter mounted attached to a tap, users get immediate information about their water consumption - an incentive to save water in line with the UN’s sustainability Niclas Wallhed ↑ goals.

Lower taxes in 2021 Everyone who earns more than SEK 20 000 per month will see their income tax reduced by SEK 1 500 per year. This is a result of the January Agreement between the government, the Centre Party (C) and the Liberal Party (L). The tax reduction is permanent and also applies to income from unemployment insurance, sickness benefit and pensions. The cost to the state is estimated to be around SEK 8.5 billion and should be seen as part of the government’s efforts to shift the tax burden towards environmental taxes. In addition to this tax cut, there will be a temporary reduction of income tax on salary earnings, applicable for 2021 and 2022. This is aimed at people with low incomes and will cost the state around SEK 5 billion.

Thumbs up for agreement on labour law Naturvetarna welcomes the government’s decision to move forward with the agreement on labour law reached by PTK (the Council for Negotiation and Cooperation) and Swedish Confederation of Enterprise. – This shows that the unions and employers are the most appropriate parties to set rules for the labour market,” says Per Klingbjer, Executive Director at Naturvetarna. The government’s decision means that the recommendations of the recent investigation of pro-

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

posed changes to the employment protection legislation may be rejected. “There are many positive and important components in this agreement, such as redeployment through the use of competence development to provide greater security in the labour market”, he continues. As today, termination of employment will be on the basis of objective reasons and the principle of lastin-first-out will continue to apply in the event of a shortage of work. If an agreement on precedence can-

not be reached through negotiation, employers may exempt certain employees. The rules are different for small and large companies. The redeployPer Klingbjer ↑ ment support means that financial aid is provided for both short and long training courses, career counselling, study guidance and validation of competence.

5.4% is the guideline figure for salary increases plus pension provisions in the Swedish labour market for the period 1 November 2020 to 1 April 2022.

The social partners in the manufacturing sector – The Swedish Association of Industrial Employ-

ers (Industriarbetsgivarna) and the industrial trade unions – have reached agreement on 31 October regarding the benchmark figure for salary increases. Negotiations resumed this autumn having been suspended previously due to the pandemic. The benchmark sets the norm for other collective agre-

ements in the Swedish labour market. Salaries are to be increased in two steps: → 1 November 2020: Salary adjustment 2.8 per cent + flexipension 0.2 per cent. → 1 April 2022: Salary adjustment 2.2 per cent + flexipension 0.2 per cent.

Corona lab sets new record Covid-19 test samples are pouring into the hospital in Örebro. Good managers and unbeatable team spirit mean that the biomedical analysts and others in the lab are able to handle the pressure. But they are not content with just a pat on the back, they want the right salary linked to their competence and

the role they play in health care. – It’s not a record we are happy about, says biomedical analyst Amaya C. Lagos. She and her colleagues are starting to feel worn out. In November, she has worked every weekend except one, and it is difficult to go home before five o’clock when new

quick questions

Christer Fuglesang is today Professor in Space Travel at KTH Royal Institute of Technology. How do you become an astronaut? – In addition to academic prowess and being in the right place at the right time, it is important to be healthy and happy to have done something beyond the ordinary. Do you need social competence? – Definitely. And the ability to work with others. Anything else you should think about?

Christer Fuglesang ↑

– Study mathematics and science. And it’s just as important to be physically fit and do more than just study. /Oskar Wendt

test samples come in. But they are keeping their spirits up and the atmosphere is good in the molecular lab where the PCR analyses are conducted. – Had it not been for my wonderful and talented colleagues and managers, we would not have coped, she says.

Profitable to reuse carbon dioxide Captured carbon dioxide can be converted into profitable products such as fuel and it can become a new global industry according to a study by a team including researchers from Oxford University and UCLA. The gas could also be used as a raw material in certain plastic products, which would be more profitable and environmentally friendly than using conventional hydrocarbons. Carbon dioxide can be extracted efficiently and cheaply, making it an interesting solution that requires further political decisions to take it forward. /Josefine Byström

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

Efter jobbet

Jim lever sin dröm om 70-talet Utsvängda jeans, LP-skivor och äppelschampo har sin givna plats hemma hos Jim Werngren. Att prata 70-tal är den perfekta icebreakern i möten med kollegor och andra. Att komma hem till Jim Werngren är som att göra en tidsresa till 70-talet. Saloondörrar i trä, soffor i plysch med stålrör och brunt kakel i badrummet är några markörer från den tiden.

Men varför just då? – Det hände mycket och det fanns en optimism. Abba hade sin storhetstid, men han blev golvad av Gloria Gaynor hemma i vardagsrummet. Volvo och Scania gjorde avtryck i världen, liksom Björn Borg och andra svenska hjältar. BRYTNINGSTID

Allt var förstås inte frid och fröjd. Oljekriserna avlöste varandra, det var krig i Vietnam och varvsindustrin monterades ner. Årtiondet beskrivs ofta som en brytningstid mellan industrisamhället och tjänstesamhället. Sverige blev modernt och många reformer sjösattes. – Samtidigt gick det långsammare då och det fanns en tydlig gräns mellan arbete och fritid. Det här var ju långt före Google och facebook. Fascinationen för 70-talet smög igång när han några år in på 90-talet flyttade in i sin första egna lägenhet i hemstaden Karlskrona. – Den var byggd på 70-talet och jag tyckte den var så cool. Då var jag med i en amatörteater som hade rekvisita och kläder från den tiden. När jag bläddrar i dåtidens Ikea-kataloger var det stora variationer i färg och form i en sober färgskala.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

Jim är inte typen som nöjer sig med kompromisser, utan går ”all in”. Inga vitvaror är vita, utan kylskåpet är avokadogrönt och spisen är brun. Den enda möbeln som avviker är tv:n som har ett modernt snitt. Hans intresse för 70-talet är välkänt på Folkhälsomyndigheten, där han jobbar som mikrobiolog. – Det är ett bra samtalsämne som engagerar och gör folk glada. Kanske det väcker minnen från barndomens gabardinbyxor, trenchcoat, utsvängda jeans och hemstickat. 70-talshuset i Trångsund utanför Stockholm har mött en större publik genom filminspelningar och reklamfilmer där den tidsandan ska fångas. Fotomodeller har varit där och plåtats i modemagasin. KULTURHISTORISKT ARV

– Det kanske häftigaste minnet var när trummisen i rockgruppen Scorpions bodde i huset med sin familj under tre dagar. Det var en inspelning för tv-programmet ”Hälsningar från 70-talet”. Men hans vurm för den tiden handlar inte bara om nostalgi och att kliva in i en tidskapsel. – Jag känner ett ansvar för att förvalta ett kulturhistoriskt arv. Jag har aldrig riktigt checkat ut från 70-talet som jag än i dag kommer bra överens med. Palle b Lilje äck

Jim Werngren Yrke: Mikrobiolog (disputerad) på Folkhälsomyndigheten. Förtroendeuppdrag: Ordförande för Saco-S-föreningen på Folkhälsomyndigheten. Framgång: Har förhandlat fram ett klimatsmart reseavtal för de anställda på myndigheten. Familj: Hustru och två döttrar Äppelschampo i allas badrum på 70-talet.

Naturvetenskap på 70-talet » Gentekniken var på frammarsch och den första provrörsbefruktningen, IVL, gjordes. » Inom hans eget område - tuberkulos- fanns inga multiresistenta bakterier. Ökat resande och migration drev fram den typen av problem som i dag är ett gissel i vissa delar av världen.

» Det var vanligt med könssjukdomar som gonorré. Men det var innan HIV-smittan spreds över världen.

» Färg-tv och miniräknaren såg dagens ljus. » Grunden för internet lades i USA i ett militärt forskningsprojekt, kallat Arpanet. » Första e-postmeddelandet skickades. » Det storskaliga jordbruket och den ökade användningen av antibiotika i hälso-och sjukvården la grunden för antibiotikaresistens.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

Vi gratulerar

”Allt fler barn får typ 1 diabetes och andra sjukdomar.”

Tuulia ska kartlägga kemikaliers hälsoeffekt Hur kemikalier påverkar vår hälsa har vi ofta dålig koll på. Kemiprofessorn Tuulia Hyötyläinen har fått 3,2 miljoner från Vetenskapsrådet för att kartlägga hälsoeffekterna hos foster och barn. – Jag vill se vilka miljökemikalier som påverkar vår hälsa negativt. Många av våra kroniska sjukdomar kan inte förklaras med genetiska faktorer och det finns därför god anledning att misstänka att kemikalier spelar en stor roll, säger Tuulia Hyötyläinen. Fokus kommer att ligga på kemikalieexponering under fosterutvecklingen och barndomen. Både kemikalier från miljön och kroppens svar på olika miljöfaktorer ska studeras för att få en komplett bild av vilka effekter de har på människors hälsa. – Exponering för miljögifter är särskilt farligt under fosterutvecklingen. Barnens organ är inte helt utvecklade, och när de föds är deras tarm tunnare och kemikalierna som överförs via mammans bröstmjölk går lättare in i kroppen. Antalet barn som fått typ 1 diabetes och andra autoimmuna sjukdomar har ökat kraftigt. – Jag vill se om det finns något samband där. Om det är exponeringen som kan ligga bakom förändringarna i metaboliterna som är kopplad till en utökad risk av sjukdomen.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2020

OKÄNDA KEMIKALIER

Tuulia Hyötyläinen Yrke: Professor i kemi vid Örebro universitet Utbildning: Kemist och doktorerad i analytisk fysik Bor: Örebro Vad gör du en ledig dag? – Lagar go mat för familjen, och om jag har tid, kanske målar eller börjar på något renoveringsprojekt hemma. Vad gör du själv för att undvika exponering av kemikalier? – Den största källan av kemikalier är via mat, så jag försöker välja bra mat och kolla var den kommer ifrån. Sedan använder jag inte t. ex. impregneringsspray (PFAS) och väljer tvättmedel och andra hushållskemikalier utan parfym.

Det är inte bara via mamman kemikalier överförs till barnet. Även dammpartiklar från tyg och material innehåller olika kemikalier som också påverkar barnet. Idag finns över 100 000 kemiska ämnen registrerade, en siffra som stadigt ökar. Alla kemikalier är inte farliga men kunskapen om många av dom är bristfälliga eller i vissa fall helt obefintliga. – Det är viktigt att förstå vilka hälsoeffekter kemikalier har och vilka vi är exponerade för, på så sätt kan vi försöka undvika dom. För att kunna kartlägga detta behöver vi avancerade analysmetoder. Men också samarbeta med olika typer av forskare. NYA METODER

Under projektets gång ska Tuulia utveckla nya metoder för att studera den kemiska exponeringen. En metod som kommer att identifiera okända kemikalier snabbare och trots mindre volym av prover ge ett tydligt resultat. – Det är jätteviktigt att analysmetoderna utvecklas. Verktygen kommer att kunna förbättra riskbedömningen och riskhanteringen. Minska kostnader för sjukvården men också ha en betydande påverkan på miljön och människors hälsa, avslutar Tuulia. Nikita Zeiloth

KALENDER Här får du koll på våra aktiviteter. Datum med lila färg är specifikt för dig som är förtroendevald.

FAC K L I G U T B I L D N I N G

PÅV E R K A M E D POSITIVA DRIVKRAFTER Alla organisatoriska resultat bygger på mänskligt beteende. Hundra år av forskning ger ledare värdefull kunskap för att påverka beteenden både effektivt och positivt. Webbinarium del 1: Från fluffiga ambitioner till konkreta beteenden Webbinarium del 2: Goda resultat genom att påverka beteenden Läs mer på naturvetarna.se/kalender

Bli starkare i din roll som fackligt förtroendevald. På köpet får du ett nätverk att bolla fackliga frågor och byta erfarenheter med. Nu sker alla våra utbildningar över Teams. Läs mer och anmäl dig på www.naturvetarna.se/facklig-utbildning

13 jan

Webbinarium

15 jan

Webbinarium

Nästa nummer:

Privat sektor 4 feb

Löneprocess utbildning

13 april

Arbetsmiljöutbildning

5 maj

Facklig grundutbildning

6 maj

Facklig grundutbildning

26 maj

Arbetsmiljöutbildning

Kommun-/regionsektor 24-25 mars

Facklig grundutbildning

13 april

Arbetsmiljöutbildning

25 maj

Löneprocess utbildning

26 maj

Arbetsmiljöutbildning

Statlig sektor 17-18 mars

Facklig grundutbildning

13 april

Arbetsmiljöutbildning

26 maj

Arbetsmiljöutbildning

Kommer ut 11 mars med deadline för annonser 26 februari. Vi gör en djupdykning i skogsutredningen som ser ut att dela Skogssverige. Kan miljövänner och skogsägare samsas om hur vår värdefulla naturresurs ska användas? Mer skogsråvara behövs när fossilt ska bytas ut mot förnybart, utan att den biologiska mångfalden äventyras. Hur löser vi den ekvationen? Läs också duellen om kosttillskott, där vissa experter menar att kosttillskott inte behövs om man äter rätt mat. Andra naturvetare hävdar att tillskotten visst kan göra nytta. Mycket står på spel i en bransch som omsätter miljarder.

Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender. Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter. N A T U R V E T A R E N 4 / 2020

POSTTI D N I NG

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka www.naturvetarna.se

Boka en rådgivning 0771-111 999

Vissa försäkringar behövs inte – andra kan vara livsviktiga Vi är ditt fackförbunds egen försäkringsförmedlare. Hos oss kan du prata med licensierade rådgivare som hjälper dig att hitta rätt försäkringar. Rådgivningen är inget säljsamtal – den är en viktig del i vårt uppdrag från Naturvetarna. Välkommen att ringa oss på 0771-111 999.