Issuu

Förmån: Naturvetarna coachar företagare

Naturvetaren N U M M E R 4 20 19

DUELLEN

Bygga i trä eller betong? REPORTAGE

MÅNADENS FRÅGA:

Bai Bang står på egna ben

Läste du mejl på semestern?

VETENSKAP

Lagra solenergi i salt

Glaciärforskare Anna kollar isar i Antarktis med robot

Namn Efternamn

HUR GICK DET SEN?

10 TIPS

Avtalsrörelsen 2020 drar igång

Fiskeforskningen som gick till SLU

Så lyckas du på Linkedin

SID 44

SID 55

SID 22

SÅ FUNKAR DET

Apotekarsocieteten utlyser stipendier inom läkemedelsområdet Stipendieansökan ✚✚ För mer information om kriterier, utlyst belopp, ansökningsformulär med mera gå in på vår hemsida apotekarsocieteten.se ✚✚ Sista ansökningsdag 31 oktober 2019. ✚✚ Ansökan kan göras för aktiviteter som börjar efter den 1 januari 2020. ✚✚ Ytterligare upplysningar: Lisa Bandholtz, lisa.bandholtz@apotekarsocieteten.se

ERAR NS

Upplev Galapagos fantastiska övärld

TKOMPE MA

VI KL I

Vi är en ideell förening med fokus på läkemedel, från tidig forskning till användning. Som ett led i detta delar föreningen ut stipendier som ska främja forskning inom läkemedelsområdet.

MÖT JÄTTESKÖLDPADDOR, SJÖLEJON OCH HAVSLEGUANER. Här fann Charles Darwin nyckeln

till läran om arternas uppkomst. Med små båtar når vi Galapagosarkipelagens mest spännande öar och går i land i orörda havsvikar. När vi landstiger på öarna är vi ofta helt ensamma med blåfotade sulor, fregattfåglar och havssköldpaddor. Under dagarna finns gott om tid för snorkling och avkoppling på båtens soldäck. De kritvita korallsandstränderna och det närgångna djurlivet ger fantastiska fotomöjligheter på nära håll. Följ med på en spännande och lärorik kryssning i Galapagos unika övärld tillsammans med biologen Kristoffer Stighäll 15–28 november 2019. MER OM RESORNA: www.aventyrsresor.se/galapagos BOKA: Ring 08-5560 6900 – resor@aventyrsresor.se

Anmäl dig till våra nyhetsbrev på Följ oss på Facebook och

aventyrsresor.se

Instagram

STOR A UPPL EVELS ER I SMÅ GRUP PER SEDA N 1984

VÄLKOMMEN! redaktion@naturvetarna.se

Lars-Erik Liljebäck, chefredaktör

Vart är life science på väg? Svensk life science har fått sig en törn. Två läkemedelsföretag som hade hela kedjan, från idé till färdig produkt in-house, har gjort sig av med hela eller delar av sin forskning. För Sobi ligger nu fokus på förvärv av produkter som är närmare marknaden, vilket är förknippat med lägre risk. Att ta ett läkemedel från en molekyl till marknad, via labb, djurförsök och klinik, tar tid och är kostsamt. Och är inte minst ett vågspel. De flesta produkter i pipeline når som bekant inte ända fram. Medivirs succé med ett läkemedel mot hepatit C, som genererade vinster i miljardklassen, gjorde att nya forsk-

ningssatsningar kunde göras, även om aktieägarna tog hem de största vinsterna. Det är så kapitalförsörjningen till innovativa bolag och startups fungerar. Medivir valde att lägga fokus på den kliniska forskningen och satsa på läkemedelskandidater som är på väg ut på marknaden. Sobis läkemedel mot ovanliga sjukdomar går som tåget. Ändå väljer företaget att lägga ner forskningen. Läs intervjun med de två förtroendevalda i fackklubben som i förhandlingar med arbetsgivaren jobbar för att rädda kvar så många som möjligt. De gör viktiga insatser när de möter medlemmar i kris. Att företagen lägger ner sin forskning är illavarslande och rimmar illa med regeringens satsning på innovation, särskilt life science. Frågan är om forskningen inom akademin och de startup-bolag som ofta är sprungna därifrån, räcker till för att leverera nya produkter till de företag som ligger närmare marknaden.

”Att företagen lägger ner sin forskning är illavarslande och rimmar illa med regeringens satsning på innovation.”

REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare Lars-Erik Liljebäck, LEL redaktion@naturvetarna.se Form och layout Katarina Bengtsson Arvór Skribent och layout Christina Jägare, CJ Omslagsbild: Lars-Erik Liljebäck Tryck V-TAB

ANNONSBOKNING Anna Kreissl, 08-20 12 21 Materialadress: annons@kompetensmedia.com Utgivning: 6 nr per år Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Nästa nummer utkommer 31 okt. Manusstopp för annonser: 22 okt. Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar.

N AT U R V E TA R N A

Korrektur Mats Wirström, Textpiloten

Planiavägen 13, Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 info@naturvetarna.se

ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 32 600 ex.

www.naturvetarna.se Fackförbundet för Sveriges naturvetare

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

Innehåll SID 8

MÅNADENS FRÅGA:

Läste du mejl på semestern?

Forskning läggs ner Trots att läkemedelsföretaget Sobi går bra ska 88 tjänster inom forskning och utveckling bort.

SID 11

Duellen: Ska vi bygga i trä eller betong? Företrädare svarar på frågor om klimatbelastning och när ett material passar bäst.

SID 44

Avtalsrörelsen 2020 Lönehöjningar, arbetsmiljö, pensioner och arbetsvillkor. Det är en del av det som ligger i potten när nya avtal tecknas.

SID 46

Lyckas med förändringsarbetet Hur gör man för att inte falla tillbaka i gamla rutiner?

50 Kolla din risk för demens i appen Dementia Risk Tool.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

Robot ger koll på smältande glaciär.

Det skandalomsusade pappersbruket som kostade svenska skattebetalare 2,8 miljarder kronor, har vänts till en framgång.

NATURVETARE I MEDIA

Uppsnappat om oss i media

Många djurinspektörer hotas på jobbet

Klart med nationellt avtal vid krislägen

Åtta av tio djurskyddsinspektörer i landet har utsatts för hot i sitt arbete, visar en ny facklig rapport. – Tyvärr något man får räkna med, säger Elisabeth Schöning, enhetschef på länsstyrelsen i Uppsala. Hot och trakasserier är ett stort problem för landets naturskyddsinspektörer enligt den enkät som fackförbundet Naturvetarna genomfört med sina medlemmar.

Ett nationellt avtal är klart som reglerar lön och arbetstid för 800 000 anställda inom kommuner och regioner i en krissituation. Med krisläge menas exempelvis svåra olyckshändelser med omfattande påverkan, naturkatastrofer, skogsbränder, översvämningar, utbrott av epidemier, terrordåd eller andra hot. Avtalet har slutits mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), arbetsgivar– organisationen Sobona och fackliga organisationer.. Krislägesavtalet innebär bland annat att en krisersättning utgår på 120 procent av lönen per timme, vilket sam-

– Det finns ingen profession i vårt fackförbund som är lika utsatt som djurskyddsinspektörerna, säger Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna och huvudförfattare till rapporten. Aftonbladet juli 2019

mantaget innebär att de som arbetar under en kris får en ersättning på 220 procent av lönen per timme. Göteborgs-Posten juni 2019

Varför är du med i Naturvetarna? ”Facket ska vara i framkant när villkoren i arbetslivet utvecklas och förändras!” Facket är viktigt, både som en individuell försäkring och för att bevaka frågeställningar som är viktiga för medlemmarna. Det säger Anna Lindberg, biolog med toxikologisk inriktning, och utredare på Kemikalieinspektionen. Vilken nytta har du haft? – Jag har haft stor nytta av att vara medlem! Inte minst därför att

jag har förmånen att vara förtroendevald på min arbetsplats. Därigenom har jag fått en del utbildning och större förståelse för helheten på myndigheten. Jag har lärt mig mycket om mig själv, breddat min kunskap och fått möjligAnna Lindberg. ↑

het att utveckla mig på flera sätt. Det är också en bra känsla när man känner att man gjort skillnad i någon lokalfacklig fråga. Vad kan bli bättre? – Naturvetarna borde berätta mer om vilken hjälp man kan få som medlem. Alltså individuell rådgivning och coachning via medlems– jouren. Jag tror att många inte tänker på den service som erbjuds, allt från cv till lönesamtal eller om man råkar ut för något i sitt arbetsliv och behöver stöd.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

SÅ TYCKER LÄSARNA Kommentarer från webben och läsarbrev

MÅNAD ENS F R ÅGA : NYHETSBREV NR 7/2019. TEXTEN FINNS PÅ NATURVETARNA.SE/KOM-IGANG

HUR GÖR DU FÖR ATT KOMMA IGÅNG EFTER SEMESTERN?

Mjukstart eller rivstart?

Spottar i nävarna och kör

Prioriterar för att slippa stress?

Jag uppdaterar mig och sedan är det bara att spotta i nävarna och köra igång. Vissa går och drar benen efter sig i veckor innan de kommer igång men det bästa är att choka motorn och köra igång direkt. Inget blir bättre med en mjukstart.

Joel

Mats i Göteborg

A RT I K E L F R Å N N AT U RV E TA R N A . S E : 21 AUGUSTI 2019. TEXTEN FINNS PÅ SID 61.

JOBBA FÖR KLIMATET I STÄLLET FÖR ATT STREJKA

”Jag tycker det var ett bra beslut av Naturvetarna.” Albert

Vild strejk är en markering Ni lämnar ett förväntat och diplomatiskt svar. Naturvetare är den yrkesgrupp som har bäst kunskaper och störst medvetenhet om klimatförändringarnas omfattning. Med samma argumentation som Greta och Fridays For Future för fram kan naturvetare hävda att vi inte har någon

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

Jag prioriterar vilka arbetsuppgifter som är viktigast, detta förankrar jag hos min chef, om det är okej så jobbar jag efter detta. Kul att vara på jobbet och få uppskattning igen och utan stress.

framtid i ett sönderfallande samhälle som inte tar klimatförändringarna på allvar. En ”vild” strejk under en dag där naturvetare och andra vuxengrupper visar att vi också vill att politiker och andra makthavare ska lyssna på forskarnas varningar skuile bli en stark markering.

Peo Eriksson

Hela kontoret hälsar Verkligen jättebra! Rationellt och genomtänkt av Naturvetarna! Håller med på varenda punkt. Hela kontoret hälsar!

Anna Johansson

Allvar! En strejk är en mycket tydlig signal till politiker och beslutsfattare. Nu är det allvar!

Hilding

Klokt beslut Jag ställer mig helt bakom Naturvetarnas beslut. Jag anser att det är ett moget, förnuftigt och klokt beslut som visar att Naturvetarna fokuserar på analys, nyttjande av befintlig kunskap, inhämtande av ny kunskap, motivation och inte rycks med i strömmen utan eftertanke.

Helena Sylvan

redaktion@naturvetarna.se

M Å N A D E N S F R ÅGA : NYHETSBREV NR 5/2019. TEXTEN FINNS PÅ SID 12.

SVARAR DU PÅ MEJL PÅ SEMESTERN?

Bara en snabb titt...

Alltid tillgänglig

Skärmfri semester

Ja, och svarar på frågor i telefon och ringer upp djurägare. Enligt min chef finns det inga vikarier och jag har ansvaret som behandlande veterinär att sköta det trots att jag är ledig.

Nej, jag har skärmfri semester. Har autosvar på för inkommande e-post och dessutom har arbetsplatsen en rutin för manuell bevakning av inkommande post vid semester och annan frånvaro.

Byter jobb

Lillemor Öberg

D U E L L E N : NYHETSBREV NR 7/2019. TEXTEN FINNS PÅ SID 11.

SKA VI BYGGA I TRÄ ELLER BETONG?

Förbjud betong Det talas inget om den totala miljöbelastningen av betonghus. Betong kräver dessutom armeringsjärn. De två största utsläppskällorna i Sverige av

I TOPP -aug Mest lästa artiklar jun

på

e www.naturvetarna.s

CO2 är stålverket i Luleå och Cementa på Gotland. Betong borde förbjudas.

Anders Ekstrand

1. Ingen tackar dig när du blir sjukskriven (från 2014) 2. Agera för klimatet istället för att strejka (från 2019) 3. Vilken lön kan jag begära på första jobbet? (från 2019) 4. Är det en bra idé att semesterväxla? (från 2017) 5. Probiotika - bluff eller mirakelkur för magen? (från 2011)

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

Sobi lägger ner forskningen Trots att läkemedelsföretaget Sobi går som tåget är avsikten att 88 tjänster inom forskning och utveckling ska bort. Nu är det skarpt läge i förhandlingarna, där de lokala fackklubbarna försöker rädda kvar så många som möjligt.

nits i olika konstellationer genom åren. Senast var det Swedish Orphan och Biovitrum som gick samman och bildade Sobi. HITTA BRA LÖSNINGAR

Det var i juni som de anställda på

ett stormöte fick besked om att Sobi ska ändra strategi och avveckla 88 tjänster. – Det kom som en blixt från klar himmel i ett läge där företaget går bra, säger Emily Chamberlain, ordförande i Saco-föreningen, som tillsammans med kollegan Kristin Strandberg och den lokala Unionen-klubben sköter förhandlingarna med arbetsgivaren. Trots att de företräder alla anställda i Sobis styrelse fick de information om beslutet att lägga ner forskningen bara en vecka innan. Enligt medbestämmandelagen, MBL, är företaget skyldigt att informera facket. KOM IN SENT

Facket har inte fått möjlighet att komma med synpunkter om till exempel hur man skulle kunna säkerställa kompetensen innan beslutet var fattat. – Processen har inte fungerat på ett sätt som vi hade önskat. Vi ville komma in tidigare och bidra med lite andra perspektiv, säger Kristin

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

”Som en blixt från klar himmel i ett läge där företaget går bra.” Strandberg, som påpekar att man inte gjorde någon riskanalys innan beslutet var fattat. De förklarar att de delar som försvinner är hjärtat i företaget och har funnits med under hela resan i de olika bioteknikbolag som har fun-

I ett pressmeddelande säger företaget att fokus ska ligga i senare skeden, där man från uppstarts och andra bioteknikföretag köper in produkter som är närmare marknaden. I linje med det har Sobi köpt ett läkemedel mot en ovanlig sjukdom från ett schweiziskt företag som finns på den amerikanska marknaden. Planen är att det läkemedlet ska lanseras i Europa. Emily Chamberlain och Kristin Strandberg förhandlar med arbetsgivaren. ↓

Hall å dä r!

Kan man flyga på sågspån?

De fackliga förhandlingarna har nu återupptagits efter sommaren. – Vi har två mål i förhandlingarna. Det ena är att hitta tjänster för medarbetarna som vill stanna i den nya organisationen, vilket också HR vill. I nästa steg handlar det om att komma överens om bra lösningar för dem som lämnar, säger biokemisten Emily Chamberlain. I det känsliga förhandlingsläget är de förtegna om hur det går. De är ändå optimistiska och har fått bra stöd från kollegorna. – Här finns så mycket kompetens, som nu blir tillgänglig för andra arbetsgivare. Jag är övertygad om att det kommer att lösa sig för dem som blir uppsagda, säger civilingenjören Kristin Strandberg. Som förtroendevalda har de fått möta människor i kris, där många känner sig maktlösa. – Vårt budskap har varit att söka de nya tjänsterna. Varje medarbetare som vill stanna och vi kan rädda kvar är en seger, säger de samstämmigt. VAR I CHOCK

De påpekar att människor reagerar så olika på den här typen av beslut. Vissa är kvar i sorgearbete, medan andra går vidare. – Vi var också i chock, men fick gå in i arbetsläge direkt för att stötta våra medlemmar. Det är ett stort ansvar och inget vi trodde skulle hända när vi tog på oss ansvaret att jobba fackligt. Deras fokus har legat på att få processen att fungera på ett så korrekt sätt som möjligt, och göra medlemmarna rättvisa. Flera av de anställda har redan sökt sig från företaget. Emily Chamberlain är en av dem. Hon har fått jobb på ett medtech-bolag. LEL

Björn Alriksson är den disputerade biokemisten på Rise Processum som utvecklar biobränslen, som om några år kan få oss att slippa känna flygskam. Men det kommer att kosta. – Ja, efter en biologisk och kemisk process kan vi skapa ett biobränsle som består av olika kolväten som liknar det fossila flygbränslet Hur funkar det? – I ett första steg gör enzymer jobbet och bryter ner cellulosan till socker i en av processerna. Sedan tar jästsvampar över som producerar oljor som extraheras och genomgår en kemisk katalys till kolväten som är lämpliga som flygbränsle. När får vi biobränslen i flygplanen? – Vi är i tidig fas och i slutet av projektet kommer vi att skala upp processen i en demoanläggning här i Örnsköldsvik. Om konceptet skulle bli framgångsrikt så skulle det kunna realiseras inom några år. Det skulle räcka med endast några fabriker i Sverige för att täcka behovet. Har ni andra projekt på gång? – Ja, parallellt med detta jobbar vi med andra processer. I den ena använder vi etanol, och i den andra har vi lignin som råvara. I alla projekten är Rise Processum en av flera parter. Finns det några hinder i luften? – Det blir dyrare än fossila bränslen, fossil olja är svårt att konkurrera med utan styrmedel där förorenaren får betala mer. Räcker råvaran? – Ja, vi använder lågvärdiga restprodukter som finns i tillräcklig mängd – sågspån och kutterspån – från sågverksindustrin som i dag främst eldas upp. I dagsläget importeras bioflygbränslen från Kalifornien. Hur finansieras forskningen? – Energimyndigheten står för merparten av finansieringen. Det är ett hett område, där samhället efterfrågar klimatsmarta bränslen. LEL

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

Aktuellt

Om 26 år ska Sverige

vara fossilfritt

Förra året ökade utsläppen av växthusgaser i Sverige. Nu måste tempot i klimatarbetet öka, menar miljöministerns statssekreterare Gunvor G. Ericson. – Vi behöver göra mer. Nu tar regeringen fram en handlingsplan med förslag på åtgärder, varav en del är ny politik, säger hon. Januariavtalet innehåller en del förslag som kan få fart på den cirkulära ekonomin och delningsekonomin. Till exempel ska pant införas på elektronik. Hon räknar med draghjälp från industrin som erbjuds stöd genom Industriklivet. Avsikten är att minska industrins utsläpp av växthusgaser. Även investeringar i teknik som fångar upp koldioxid från atmosfären får stöd. Men kan vi inte vänta på att ny teknik klarar biffen? – Nej. Vi måste jobba på flera fronter. Elflygplanen dröjer och fossilfritt stål ligger minst tjugo år framåt.

Därför måste vi göra vad vi kan i dag. Däremot ska ny miljöteknik stimuleras, vilket kommer att speglas i den forskningsproposition som regeringen lägger i höst. Men ibland går klimatinsatser på tvären mot den biologiska mångfalden. – Båda behövs, säger Gunvor G Ericson övertygande. Vi kommer att ta fram förslag som syftar till att gynna pollinatörer, bland annat i stadsmiljöer, men även jordoch skogsbruket ska bidra till att öka den biologiska mångfalden. Regeringen har precis tillsatt en utredning som ska ge förslag på hur Sveriges internationella åtagande om biologisk mångfald kan förenas med en växande cirkulär bioekonomi. LEL

Ministern vill öka självförsörjningen Jord- och skogsbruket har en nyckelroll när Sverige ska bli fossilfritt, menar landsbygdsministern Jennie Nilsson. Men varför införs rabatt på diesel? – Det är en tillfällig åtgärd som behövs för att stärka jordbrukets konkurrenskraft. På sikt ska de fossila bränslena fasas ut. Här behövs satsningar på forskning och utveckling så att jordbruket kan bli en kolsänka och binda kol. Hon är beredd att titta på den miljönytta som de areella näringarna utgör, som att låta åkern fånga in kol. Sverige ligger långt framme i utvecklingen av bioplaster och biodrivmedel. Att bygga mer i trä är ännu en pusselbit i Jennie Nilssons klimatspel.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

– En nationell strategi med styrmedel och incitament ska tas fram för ökat träbyggande. Skogen ligger henne särskilt varmt om hjärtat. – Skogen berörs av alla FN:s 17 hållbarhetsmål. Vid sidan av miljö och produktion har skogen viktiga sociala värden. En nationell livsmedelsstrategi finns sedan två år tillbaka. Nu ligger fokus på att sjösätta en handlingsplan för att öka självförsörjningsgraden och få fart på förädlingen. För att klara dessa utmaningar och målen i Agenda 2030 behövs kompetens. – Forskning och utbildning måste växlas upp, bland annat när det gäller växtförädling för svenska förhållanden och bevattning i ett förändrat klimat. Därför säger hon inte nej till SLU:s ambition att fördubbla antalet studenter. – Det är viktigt att vi har en bra dialog med SLU i den frågan, säger hon utan att avslöja för mycket. Hur ser du på agronomens och jägmästarens framtid? – Det är inte min sak att bedöma, jag går inte in och detaljstyr om vilka titlar som ska finnas. LEL

DUELLEN Ska vi bygga i trä eller betong? Byggsektorn står för en betydande del av utsläppen av växthusgaser. Vi lät två företrädare för respektive material att svara på frågor om bland annat klimatbelastning och när ett material passar bäst.

Trä

Betong

JESSIKA SZYBER, affärsutvecklingschef för träprodukter, Stora Enso.

MALIN LÖFSJÖGÅRD, vd på Svensk betong och adjungerad professor på KTH.

Ditt viktigaste skäl till att bygga i trä?

Ditt viktigaste skäl till att bygga i betong?

Det är hållbart och effektivt. Att kunna jobba med 3Dmodeller ger stor noggrannhet redan i planeringsskedet. Vidare flyttas arbetsmoment från byggarbetsplatsen till en kontrollerad fabriksmiljö. Ett byggprojekt i korslimmat trä eller laminerat fanérvirke har i snitt 30-50 procent kortare produktionstid och minskar transporter av material till byggarbetsplatsen med 80 procent jämfört med betong.

Betong är ett robust och icke brännbart material som tål fukt samt har en lång livslängd med litet drifts- och underhållsbehov. Det ger ett långsiktigt hållbart byggmaterial som går att bygga rationellt och kostnadseffektivt med stora möjligheter till arkitektonisk gestaltning. Betongen håller över tid och behöver till exempel inte plastfolie för att ge ett tätt klimatskal.

När passar trä särskilt bra att bygga i??

När passar betong särskilt bra att bygga i ?

Byggnader som är under 13 våningar och har en spännvidd på 12,5 meter och där man vill ha avkastning på sin investering. Extra bra är trä som stommaterial där det är dåliga markförhållanden då trä bara väger en fjärdedel av armerad betong. Passar också bra i tätorter med färre transporter, tyst på byggarbetsplatsen och kortare etableringstid. Ny teknik med massivträ kan ersätta ersätta stål och betong i stommen i komplexa projekt.

Betong är ett mångsidigt byggmaterial som passar till att bygga det mesta, allt från vägar till väggar. Från hus till broar, dammar, tunnlar, beläggningar och annat.

Vilken roll har trä i den cirkulära ekonomin? Sett till livscykelanalysen är trä det bästa materialet. Det är enkelt att ta isär blocken då de är hopskruvade. På det sättet går det att använda till andra byggen som stomme, till möbelindustrin eller som råmaterial för andra produkter. Sista anhalt är förbränning. Trä binder dessutom koldioxid under hela användningstiden.

Hur ser klimateffekten ut för trä? Betong är den mest använda substansen i världen efter vatten och står för 8 procent av världens CO2-utsläpp. Tänk dig att kunna ersätta detta material med trä som effektiviserar byggprocessen och binder koldioxid samtidigt som livscykelanalysen är positiv.

Vilken roll har betong i den cirkulära ekonomin? Betong kan återvinnas vid rivning och används som fyllnadsmaterial vid vägbyggnation där det då ersätter jungfruligt material. Det går även att återvinna krossad betong som ballast vid tillverkning av ny betong. Betongen har lång livslängd och gör det möjligt att bygga med långa spännvidder, vilket ger flexibilitet. I stället för att riva stommen är det lätt att bygga om kontor till bostäder och vice versa.

Hur ser klimateffekten ut för betong? Den långa livslängden på minst hundra år talar till betongens fördel. I dag finns det betong som kraftigt minskar klimatpåverkan. Mer information finns på www.svenskbetong.se. Där finns också vår färdplan för klimatneutral betong.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

MÅNADENS FRÅGA

Läste du mejl på semestern? I vår uppkopplade tid förväntas man vara tillgänglig även på fritiden. Men semestern måste väl ändå vara fredad. Nu undrar vi om du kollar din inbox när du är ledig? Läs kommentarer från webben på sid 7. Kommentera på www.naturvetarna.se/lasa-mejl

Bara en snabb titt ...

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

Hitta din strategi för mejlen på semestern Uppkopplad eller bortkopplad på semestern? är frågan. Vissa vill ha koll, medan andra föredrar att släppa jobbet helt. Så länge du får den viktiga återhämtningen kan båda strategierna fungera, enligt psykologiprofessorn. Vilken typ är du på semestern? Den

som vill ha koll och går in och läser mejl med jämna mellanrum? Eller är du helt bortkopplad och tar allt när du kommer tillbaka? – Vi är olika och har olika strategier för att hantera mejlboxen och arbetet när vi är lediga, säger Petra Lindfors, professor i psykologi vid Stockholms universitet. Hon förklarar att vissa mår bättre av att logga in då och då för att minska stressen. – Alternativet att älta saker och undra om några viktiga mejl har kommit kan vara sämre, så länge du själv, eller någon annan blir lidande, eller att man ställer in en resa för att inte missa några mejl. Det är sällan något är superakut mitt i sommaren. ”Då kanske det är bättre att ringa 112”, säger hon tillspetsat. – Om du ändå läser mejl är ett tips att besvara dem i så liten utsträckning som möjligt. Annars uppmuntrar man till dialog, och sedan är mejlväxlingen i full gång.

– Så länge det är luststyrt kan det vara mindre av ett problem, om det som sagt var inte går ut över andra. Petra Lindfors. ↑ Det viktiga är att kommunicera till kollegor och andra vad som fungerar för dig. Men lite arbete på semestern kan väl inte skada? – Jo, kom ihåg att arbetsgivaren vill ha pigga och utvilade medarbetare. Kommer du tillbaka utan den viktiga återhämtningen finns risken att du inte gör ett lika bra jobb som du annars hade gjort. Semestern har ännu ett syfte. – Vi kliver ur de vanliga rutinerna och byter perspektiv. Vi får nya upplevelser och kan se saker i nytt ljus genom att träffa nya människor, vara ute i naturen, gå på museum och annat som vi inte hinner med annars. Det menar hon stimulerar kreativiteten, vilket gynnar arbetsgivaren. RENSA UNDAN

LUST KAN STYRA

Det finns de som kollar sin inbox för att de är nyfikna och blir stimulerade.

Ännu ett tips från Petra Lindfors är att förbereda sig inför semester. – Sätt dig en förmiddag och rensa undan och sortera. Ställ in autosvar

”Arbetsgivaren vill ha pigga och utvilade medarbetare.” och prata med dina kollegor om du är tillgänglig eller inte under semestern. Vid behov ser du till att någon annan kliver in i ditt ställe. Hon föreslår också att man kan skriva en lista på saker som ska göras när man är tillbaka. Det är ett sätt att slippa stressen. För att inte glömma bort lösenord kan det vara en idé att skriva upp dem och förvara dem på en säker plats. Hur gör jag för att slippa ångesten över att semestern är slut? – Börja hellre jobba en onsdag än en måndag så att veckan blir kort. Räkna med att mjukstarta och acceptera lite tröghet. De första dagarna kan handla om att uppdatera projekten och kolla att göra-listan du gjorde innan ledigheten. Att spara några semesterdagar till långhelger under hösten är ännu en rekommendation. – Alla behöver vi något att se fram emot och få små glädjefyllda avbrott i vardagen, säger Petra Lindfors. LEL

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

Robot ger koll på smältande glaciär TEXT: Lars-Erik Liljebäck FOTO: Aleksandra Mazur, Johan Rolandsson, Lars-Erik Liljebäck, Filip Stedt

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

I fokus

Svenska forskare är först i världen med att skicka in ett mätinstrument under en av de stora outforskade glaciärerna i Antarktis. Avsmältningen sker underifrån och en kollaps skulle innebära en snabb havsnivåhöjning.

“Ran programmerades för att ta sig ner 1 300 meter under havsytan.”

Det började som en galen dröm. Ingen trodde väl att professorn i oceanografi skulle få finansiering för en undervattensrobot. Men det gick vägen för Anna Wåhlin och hennes forskargrupp vid Göteborgs universitet. – Vilken lycka när beskedet kom från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Samtidigt visste vi att de satsar på högriskprojekt, särskilt sådana som kan ge nytta för mänskligheten. Trettioåtta miljoner kronor var i hamn för att handla upp hårdvara. De fastnade för en undervattensrobot från ett norskt företag i konkurrens med några andra. – Ran, som vi kallar den, är specialtillverkad för våra behov och kan navigera under is. Andra robotar behöver närhet till botten för att hitta rätt.

F OTO: F I LI P ST E DT

FLYTANDE ISBERG

Det var vid forskningsstationen i Gullmarsfjorden som Ran testades under vatten. Här är Sveriges

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

enda tröskelfjord som utmärks av det stora djupet på 120 meter långt in i fjorden, vars biologi och topografi är väl undersökta. Samtidigt kunde personal utbildas för att delta på expeditionen till Antarktis som ägde rum i vintras. Färden dit från södra Chile tog två veckor. Tidvis var det dramatiskt med stormigt väder och isberg som slitit sig loss från glaciärerna. Hon får ett lugn över sig när hon berättar om känslan av att vara i Antarktis. – Man får ett nytt perspektiv på livet, som man tar med sig hem. Ljuset som bryts i islandskapet får ett särskilt skimmer. Vid sidan av pingviner, valar, sälar och fåglar så är naturen orörd. Och man är helt ensam. NÅDDE ÄNDA FRAM

När de närmade sig målet för expeditionen, som var den så kallade Domedagsglaciären, öppnade sig havet och de nådde ända fram till glaciärkanten. Det är mycket ovanligt. – Glädjen var stor bland de tjugo forskarna ombord. Alla blev nöjda med att mätningar och analyser kunde genomföras enligt plan. Det är roligt att delta i ett större internationellt forskningssamarbete. Utan att de behövde fly hals över huvud tvingades de lämna kvar en del mätutrustning när de såg isberg komma flytande. Då gav de sig iväg för att inte bli instängda. Det kostar en slant att gå in med en forskningsexpedition i Antarktis, som förutsätter en isbrytare. En miljon kronor per dag kostar det. Det mesta finansieras av Storbritannien och USA. Sveriges bidrag till projektet som gjorde att ett svenskt forskarlag kunde hänga med var roboten, som kan ge svar på många olösta gåtor. – Vi är först i världen med att skicka in

FOTO: J O H AN R O LAN D S S O N

I fokus

Anna Wåhlin Aktuell: Först i världen att med hjälp av en undervattensrobot skicka in mätinstrument under Domdagsglaciären i Västantarktis. Finansiering: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Yrke: Professor i oceanografi vid Göteborgs universitet. Fysiker i botten. Drömmer om: Nästa expedition till Antarktis 2021. Familj: Två döttrar, 22 och 19 år. Bästa forskningstips: Våga ställ dumma frågor. Gör en ledig dag: Är i stallet eller på seglats med vår segelbåt.

Svenska forskare hängde med på det brittiska fartyget. →

ett mätinstrument under Domedagsglaciären, vilket är fantastiskt. Nu kan vi ta reda på hur mycket glaciären smälter underifrån. HAVET HÖJER SIG

Roboten programmerades för att ta sig 1300 meter under glaciären. Men varför just den glaciären? – Teorin är att Thwaitesglaciären, som den också kallas, har en nyckelroll när det gäller höjningen av havsnivån. Den är skålformad och når två kilometer under havsnivån. Om den börjar smälta kan det gå snabbt och orsaka en havsnivåhöjning på upp till en halvmeter under kort tid. Därför håller den på att undersökas in i minsta detalj. Klimatförändringarna kan göra att värme och salt tränger in underifrån och smälter glaciären som består av färskvatten. Vad mäter ni? – Ran är utrustad med 19 sensorer som mäter allt från salthalt och temperatur till strömhastighet och bottentopografi. Den mäter också isens form och tjocklek underifrån. Sprickor i isen kan göra att varmare saltvatten tränger in.

Australien

Antarktis stort som Australien Antarktis

Till skillnad från Arktis består Antarktis av en landmassa som är omgiven av hav. Kontinenten har en yta som är stor som Australien. Exakt yta är svår att beräkna eftersom havsisens utbredning förändras med väderlek och årstid.

Det högsta berget ligger på knappt 5 000 meter över havet. Isen sträcker sig ner till ett djup av runt 2 500 meter. Ännu en skillnad mot Arktis är att isen här består av färskvatten.

F O R TS ÄT T E R PÅ S I D 20. 16

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

FOTO: ALE KS AN D R A MA Z U R

Häng med Anna under en dag i Antarktis: Väckarklockan ringer i den enkla tvåbäddshytten. Jag fick lyxen att ha en egen dubbelhytt på denna expedition, normalt delar man alltid hytt.

Framme på jobbet. Frukosten består av stekt ägg och bacon, rester av gårdagens mat, juice och rostbröd. För dem som har jobbat natt är frukosten dagens huvudmål. Alla måltider intas i mäs�sen, en lokal med klara influenser från en amerikansk 1950-tals-diner.

Projektledarmöte då vi går igenom väder- och issituationen, vad som har hänt under natten och hur det har gått för de olika grupperna. Vi planerar dagens aktiviteter och uppdaterar planen för kommande dagar baserat på väder och isförhållanden.

Möte i Rangruppen. Med på resan är två tekniker, två studenter och en postdoktor. Vi går igenom den uppdaterade planen och fördelar arbetsuppgifter. Förutom att handha Ran så bidrar vår grupp även med att hjälpa de övriga projekten.

Förbereder för att sjösätta Ran. Tiden för sjösättning varierar mycket mellan olika dagar. Ibland blir det sjösättning vid midnatt och då måste vi byta dygnsrytm så att vi jobbar natt i stället.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

FOTO: ALE KS AN D R A MA Z U R

För fred och forskning

När vädret blev sämre fick man bråttom för att slippa bli omringad av isberg.

När båten är i rätt position för sjösättning går jag upp på bryggan och håller koll på isläget. På däck jobbar de med att lyfta Ran i sjön. Först måste hon vinschas ut ur sin container, och stå på däck ett tag för att få satellitkontakt samt kalibrera tröghetsnavigeringen.

N AT U RV E TA R E N

Lunch. Maten ombord är influerad av sydstaterna, det är kryddigt och gott. Under resans gång minskar förrådet av färskvaror. På slutet av expeditionen är det lite magert i skafferierna, då oxsvans och bönor ofta står på menyn.

4 / 2019

Ran, som är helt autonom, utför sitt uppdrag. Ett missöde sker och hon skickar en nödsignal till fartyget. För att inte Ran ska skadas av flytande is åker vi snabbt och hämtar henne. Vi passar på att serva utrustning, analysera och kopiera data.

Tjugo länder hanterar Antarktis inom ramen för ett fördrag. USA och Storbritannien har starka intressen där, liksom Kina och Sydkorea som ökar sin närvaro. Inget land kan göra territoriella anspråk och fred är en bärande idé, liksom att området ska användas för forskning. Sverige bidrar till att fördraget efterlevs och håller ihop, men engagemanget från svensk sida har minskat på senare tid.

Möte med de fem journalister som är med på resan. De vill ha intervjuer och material från oss forskare ombord.

Under tiden som Ran utför sitt uppdrag styr de andra forskarna isbrytaren och gör sina projekt, allt från att borra lerkärnor i havsbotten till att samla in djupdata med fartygets multistrålekolod.

F OTO: L AR S -E R I K LI L J E B ÄC K

Till forskningsstationen i Gullmarsfjorden kommer studenter från hela världen.

Middag. Eftersom det är mitt i en sjösättning så har vi ett par minuter på oss att äta.

Vi närmar oss det område där Ran skall komma upp. Förbereder genom att skicka ner en hydrofon som kan ha enkel kommunikation med Ran. Med den kan vi skicka en ny position för uppdyk vid behov samt ge signal om att hon kan komma upp om läget är säkert.

Ran kommer upp till ytan, en liten båt sjösätts som går ut för att fånga in henne. Besättningen på två personer har varma flytoveraller på sig.

Efter insamling av data kan en första analys göras. Ran sätts på laddning under natten och övervakas så att batteriet inte blir överhettat.

N AT U RV E TA R E N

I fokus

Kvällsfika och genomgång av dagen. Slappar, kollar på film och håller kontakt via mobilen med nära och kära hemma. Sedan sover man gott. Lugnare dagar håller vi humöret uppe med pingis och bridge. Det behövs under en två månader lång expedition.

4 / 2019

I fokus

Finns det anledning till oro? – Nej, inte i dagsläget. Däremot vet vi att havsnivåhöjningen i dag går snabbare än den gjorde för hundra år sedan då mätningarna startade. De sista tjugo åren har den accelererat och närmar sig 3,5 millimeter per år. Det ska jämföras med mellan 2 och 3 millimeter innan dess. KLIMATFÖRÄNDRINGAR SNABBAR PÅ

Det mesta talar alltså för att nivåhöjningen är en naturlig process där Antarktis befinner sig mellan två istider. Havsnivåhöjningen snabbas på av klimatförändringarna. – För åttatusen år sedan höjdes havet med 2 till 3 centimeter per år. Troligen var det smältande is som orsakade det, men vi vet inte var smältvattnet kom ifrån eller vad som triggade igång det Förhoppningen är att forskningen, bland annat med hjälp av undervattensroboten, ska ge svar på det.

– Med hjälp av Ran tittar vi också på tidigare istider. Hypotesen är att hundratusen år av istid följs av tiotusen år av smältning. De kan ge ledtrådar till vad som händer i framtiden. Gigantiska mängder färskvatten, som har byggts upp under miljoner år, finns på Antarktis. Om allt skulle smälta, vilket är osannolikt, skulle havsnivån globalt stiga med sextio meter. – Satellitbilder visar att glaciärerna har minskat under de senaste tjugo till trettio åren då mätningarna startade. OUTFORSKAT OMRÅDE

Det finns mycket kvar att undersöka på denna kontinent, som till ytan är jämförbar med Australien. De stora ismassorna som är flera kilometer tjocka och den ogästvänliga miljön, bidrar till det. Storbritannien och USA är två starka forskningsnationer här, liksom Chile. Britterna tar hjälp av sälar för att göra mätningar.

– Genom att fästa sensorer på sälar kan man mäta salthalten på olika havsdjup. På vintern när vi inte är där dyker sälarna ner till botten för att söka föda. De ser också till att det finns hål i isen att ta sig ner i. Anna Wåhlin beskriver Rans jungfrutur som en test inför kommande undersökningar. Till exempel fungerade inte sonaren, som med hjälp av ljud mäter isens tjocklek, enligt planen. Räckvidden och noggrannheten var inte tillräcklig. – Vi fortsätter att utveckla utrustningen och har lite tid på oss. Nu ser vi fram emot nästa expedition som äger rum om ett och ett halvt år, i månadsskiftet januari-februari. Hon avslöjar att målet är att ta sig in längre under isen och djupare, ner till 3 000 meter. – Då kan vi också jämföra med den första mätningen och bland annat se hur djup domedagsglaciärens skål är och hur den är formad.

Om all is på Antarktis skulle smälta, vilket är osannolikt, skulle havsnivån globalt höjas 60 meter. ↓

Därför kan glaciären kollapsa Hypotesen är att varmt saltvatten smälter glaciären underifrån. Det kan också finnas sprickor som gör att saltvatten tränger in i den skålformade glaciären. Om kanten smälter finns risken att proppen går ur och att is åker ut från glaciären och höjer havsnivån med upp till en halv meter. Den is som ligger på land rör sig snabbare mot havet. Domedagsglaciären, också kallad Thwaitesglaciären, är stor som hela Storbritannien.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

Siffran Minska avskogningen. Glädjande att Etiopien satsar på trädplantering i stor skala för att fånga in koldioxid. Desto värre att Brasilien hugger ner mer skog. Naturskogar binder upp till fyrtio gånger mer kol än plantage. Därför är det så viktigt att skydda och återskapa naturskogar.

Lagra kol. Det räcker inte att bara minska utsläppen, utan det behövs negativa utsläpp och mer kolinlagring. Det handlar om allt från att öka den biologiska mångfalden till att skydda skogar och våtmarker till att skapa ett hållbart jordbruk.

Över hundra experter i hela världen har tagit fram IPCC:s rapport om markanvändning kopplad till klimatet. Under två år har de gått igenom sjutusen vetenskapliga artiklar. Nästa rapport kommer senare i september, då med fokus på haven och isarna.

23 %

Så mycket står jordbruk och annan markanvändning för av de globala utsläppen av växthusgaser, enligt IPCC, som listar vad som behöver göras. Motsvarande siffra för Sverige är 14.

FOTO: AN ET T E A N D E R S S O N

” Ska vi nå klimatmålen måste den globala markanvändningen blir hållbar samtidigt som utsläppen minskas på andra sektorer. På köpet bevarar vi ekosystemen och säkrar tillgången till mat och bioenergi, liksom motverkar fattigdom.” Markku Rummukainen, klimatrådgivare på SMHI och Sveriges kontaktperson med IPCC

TEXT: Lars-Erik Liljebäck

Satsa på naturliga klimatlösningar. Enligt IPCC är det bättre att använda naturliga lösningar framför att med teknikens hjälp fånga in koldioxid. Storskalig bio-kolinfångning kräver stora landarealer. Så låt oss lita till fotosyntesen. Träden gör jobbet ännu bättre om de får bli lite äldre innan de avverkas. På köpet ökar den biologiska mångfalden.

Räcker inte att kompensera. Klimatkompensation, som trädplantering, kan inte längre ersätta utsläpp. Negativa utsläpp behövs för att klara klimatmålen. Ekosystemens kolsänkor och kollager kommer att behövas för att nå utsläppsmål med negativa utsläpp. För att komma dit krävs politiska styrmedel.

Mindre kött och mejerivaror. Biffen kan klaras genom att styra om köttproduktionen till naturbeten. Odling av spannmål, soja och annat som ingår i mjölk- och biffdjurens foderstat tar mycket mark i anspråk, där annars skog och våtmarker skulle ge positiva klimateffekter. Gräs- och betesvallar kan också lagra in kol, vid sidan av positiva effekter på biologisk mångfald och djurens välbefinnande. Sammantaget måste köttkonsumtionen minskas kraftigt till förmån för vegetabiliska alternativ.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

10tips

Vad vill du få ut?

Ha en strategi för hur du vill använda Linkedin. Vill du hitta nytt jobb eller uppdrag, nätverka, eller hålla dig uppdaterad om din bransch? Sätt mål på kort och lång sikt. Följ upp och utvärdera. Vad kan du förbättra?

Vilka kompetenser efterfrågas i din bransch? Fundera på

Gör dig sökbar

relevanta sökord och upprepa dessa på flera ställen i din profil. Aktivera funktionen ”Synlig för rekryterare” och fyll i ”karriärmål” om du är öppen för jobbförslag.

Workshops Rekrytering Projektledning Koordinering

En profilbild kan ge upp till 14 gånger fler besök än en profil utan foto. Ha ett professionellt och aktuellt ansiktsfoto. Du kan även ha en bakgrundsbild som knyter an till ditt yrke. Fundera på om du även vill ha med videor, presentationer och annat som stärker ditt varumärke visuellt.

Tala i bilder

Namn Efternamn

4. 5.

Locka med rubriken

Huvudrubriken är ditt skyltfönster ihop med ditt namn och foto. Lyft fram ditt viktigaste budskap som skapar nyfikenhet hos läsaren. Var noga med vilka nyckelord du använder. Välj vad du vill marknadsföra dig som och hur specifik du vill vara.

I avsnittet ”Om” har du chans att ge läsaren en snabb överblick. Sammanfatta dina

Berätta vem du är

N AT U RV E TA R E N

erfarenheter, nyckelkompetenser, professionella mål och drivkrafter. Det ska framgå vem du är och vad du kan bidra med. Våga stick ut. Berätta gärna om något du är extra stolt över, eller beskriv hur du är som kollega. Håll det lättläst och luftigt.

4 / 2019

Så lyckas du på Linkedin Ta med relevanta erfarenheter av dina tidigare jobb, utbildningar, ideella

Lyft värdet av dina erfarenheter

engagemang och annat. Fundera på värdet av dessa och beskriv vilka kompetenser du bär med dig. Glöm inte dina personliga styrkor. Ge konkreta exempel som visar på ansvar, engagemang och resultat.

både ämnesspecifika och generella färdigheter, och välj helst de standardiserade kompetenser som Linkedin föreslår. Placera dina topp-3 överst. Be kontakter intyga dina främsta kompetenser som då rankas högre i sökresultat

Visa dina kompetenser

Blanda inte olika språk i en och samma profil. Vill du vara synlig och sökbar på flera språk kan du istället skapa länkade profiler på olika språk. Tänk på att dubbelkolla stavning och grammatik för ett proffsigt intryck.

Anpassa språket

Din lista med kompetenser har stor betydelse för Linkedins sökmotorer. Ta med

Fler kontakter skapar mer synlighet och möjligheter. Sök upp intressanta

Utöka ditt nätverk

personer. När du kontaktar personer du inte känner inkludera alltid ett personligt meddelande där du kort och vänligt presenterar dig själv och varför du söker kontakt.

Är du aktiv syns du mer. Följ intressanta företag och gå med i grupper. Häng med i nyhetsflödet och interagera, bjud på din kunskap. Allt du gör bidrar till att bygga ditt personliga varumärke. Det du ger får du tillbaka.

Ge och du får tillbaka

9. 10.

TEXT: Elisabeth Möller N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

Bai Bang står på egna ben i dag Det skandalomsusade pappersbruket som kostade svenska skattebetalare 2,8 miljarder kronor, har vänts till en framgång. Skogen växer som aldrig förr och välståndet har ökat. TEXT:

Lars-Erik Liljebäck

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

FOTO:

Vinapaco

Reportage

Bakgrund Reportaget frĂĽn Vietnam finansieras av Union to Union som samordnar Saco, TCO och LO och deras medlemsfĂśrbund i internationellt fackligt utvecklingssamarbete.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

R Risfälten och fiskodlingarna kantar vägen till Bai Bang, som ligger runt tio mil nordväst om huvudstaden Hanoi. När vi närmar oss pappersbruket ändrar landskapet karaktär med träd som står allt tätare. – Skogen är ett resultat av pappersbruket och den reform som gjorde det möjligt för privatpersoner att ”äga” mark. En lokal markMats Sandevall. ↑ nad för virke har gett skogsägarna incitament att sköta sin skog, säger Mats Sandevall, som har varit med under en stor del av resan från att Sida kom dit i slutet av 1970-talet och gav sig av 1995. NYBAKAD JÄGMÄSTARE

Han var utsänd som biträdande expert och kom som nybakad jägmästare dit 1981. Uppdraget var att utbilda den statliga skogsägaren i allt från plante-

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

Man har lyckats ta över fabriken och öka produktionen, vilket är ovanligt i biståndssammanhang. → Bai Bang.

Vietnam.

Hanoi.

Halva Vietnams förbrukning Bai Bang ligger runt tio mil nordväst om Hanoi. Pappersbruket byggdes på initiativ av Olof Palme, som ville hjälpa till att få landet på fötter efter kriget. Att det blev ett pappersbruk var vietnamesernas eget önskemål. Barnen behövde papper att skriva på i skolan. I dag har fabriken 1 600 anställda och man producerar 90 000 ton pappersark och hygienpapper om året. Det är mer än dubbelt så mycket som var planerat och täcker halva landets förbrukning. Det statliga företaget Vinapaco driver pappersbruket i Bai Bang.

ring och planläggning till att dra vägar och avverkning. – Jag var tveksam i början. Är det här verkligen ett bra sätt att spendera biståndspengar på? För mig personligen var det förstås spännande. Så här i efterhand när han konstaterar att Bai Bang står på egna ben, har han ändrat uppfattning. – Jag tycker att det är ett lyckat projekt, den höga kostnaden till trots. Man har lyckats att ta över fabriken och öka produktionen efter att experterna åkte härifrån. Det är inte så vanligt i biståndssammanhang, säger han eftertänksamt. OMSTRIDD SATSNING

De höga kostnaderna har gjort projektet omstritt. Budgeten låg på 770 miljoner svenska kronor och slutade på 2,8 miljarder kronor. Det är Sveriges största biståndssatsning någonsin. Framme i Bai Bang är det förstås inte lika tätt med mopeder som i Hanoi. Men de dominerar på vägarna och

Reportage

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

Reportage

bilarna blir allt fler. I dag är det ett utvecklat samhälle med utbyggd infrastruktur. – Pappersbruket har gett goda effekter och ökat välståndet avsevärt. Nu jobbar runt tvåtusen personer på bruket. POPULÄRA SVENSKAR

Att svenskt bistånd har byggt upp pappersbruket i Bai Bang framgår tydligt vid entrén. ↓

Sverige gör sig påmint direkt i entrén till fabriksområdet. Den väldiga portalen pryds med den svenska och den vietnamesiska flaggan, som symboliserar samarbetet länderna emellan. Det avspeglar sig också i det pampiga mottagandet som påminner om ett statsbesök. Vietnamesernas tacksamhet över Sveriges insatser går inte att ta miste på. Det statliga företaget Vinapacos vd berättar via tolk om de framtida planerna.

– Efterfrågan på våra produkter ökar, vilket talar för att vi kommer att bygga ut fabriken och öka kapaciteten. HALVA LANDETS FÖRBRUKNING

I dag produceras 90 000 ton pappersark och hygienpapper per år. Det motsvarar halva landets förbrukning av papper. Når vi kommer in på frågor om fackliga rättigheter är vd:n inte lika talför. Kanske han inte förstår frågorna eller inte vill förstå. Fria fackföreningar finns inte i Vietnam, och ännu mindre facklig aktivitet på arbetsplatserna. Däremot finns en statligt kontrollerad fackförening, som mer jobbar på ett övergripande plan med arbetsrättsliga lagstiftning.

Yrkesskola en framgång Totalt femtusen svenskar jobbade där i perioder. Många av dem var jägmästare och skogsmästare, men också ingenjörer och tekniker. De bodde på en anläggning, som drevs i svensk och finsk regi med bostäder, restauranger och swimmingpooler. I dag står den gamla campen öde. Budgeten låg på 0,77 miljarder kronor, men slutnotan hamnade på gigantiska 2,8 miljarder kronor och är det största svenska biståndsprojektet någonsin Det pågick i Sidas regi mellan åren 1970 och 1995. En nyckel till framgången är den yrkesskola som byggdes. Man räknar med att uppemot tjugotusen elever har studerat där och spritt kunskaperna vidare. Det har bidragit till att fler pappersbruk har byggts i Vietnam.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

Maskinerna börjar bli ålderstigna, men det finns en ambition att modernisera och hänga med i den digitala utvecklingen. ↓

Midsommarfirande på campen när svenska experter var där fram till 1995. ↑

Att pappersbruket börjar få många år på nacken är tydligt. Maskinerna börjar bli ålderstigna, men det finns en ambition att modernisera och hänga med i den digitala utvecklingen. Vi får veta att villkoren för de anställda är goda, åtminstone i jämförelse med andra fabriker. Förmåner som pension och sjukvård får alla del av. Företaget erbjuder friskvård och har reglerad arbetstid. INGA HÖRSELSKYDD

Arbetarskydd står däremot inte högt i kurs. Flera går runt i plasttofflor

och utan hörselskydd i den bullriga miljön, med metertjocka pappersrullar som sköts via manöverbord. – De anställda är som regel nöjda med lönen och arbetsvillkoren. Kom ihåg att livet är hårt i Vietnam, där många har arbetsdagar som startar klockan sju och avslutas sent på kvällen, säger sociologen och konsulten Bo Ohlsson, som har hjälpt Vietnam och andra socialistiska diktaturer att införa privat ägande av skogsmark. – Arealen skog ökar hela tiden

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

med plantering av främst akacia och eukalyptus. Vid sidan av pappersbruket finns flera virkesmarknader. En del exporteras som flis till Japan och en del används som konstruktionsvirke i gruvindustrin. TIDIGARE ÖDEMARK

Han påminner om att Bai Bang var ödemark på 1970-talet med träskområden och ett svedjebruk tillämpades. – I ett kommunistiskt land finns ett motstånd till privat ägande. För att kringgå det införde man ett system med nyttjanderätter över närapå hundraåriga avtalstider, säger Bo Ohlsson. Även om byledare och andra inflytelserika personer knep till sig den bästa marken till en början har många fått marklotter. – Den genomsnittliga storleken ligger på runt en hektar och är tillräckligt för

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

”Virket från den egna skogen är FSC-märkt.” att ha råd att bygga sig ett cementhus. Den korta omloppstiden på sex år gör att intäkterna kommer snabbt. Bo Ohlsson förklarar att nyttjanderätten har blivit en handelsvara, där en del säljer sin nyttjanderätt. De markerna ligger ofta långt bort och man har kanske inte möjlighet att sköta skogen. FSC-MÄRKT

Det statligt ägda bolaget Vinapaco har också egen skog, som uppgår till fyrtiotusen hektar. Även här dominerar eukalyptus och akacia, som utgör 95 procent av marken. Virket från den egna skogen är FSC-märkt. Till exempel har man avsatt närmare 7 procent av skogsmarken till naturvård.

Före och efter. Fabriken byggdes i ett träskområde, som tack vare pappersbruket har beskogats. ↓

Reportage

”På marker som tidigare betraktades som obrukbara växer det i dag skog.”

Med forskning och försök kan plantmaterialet förbättras. ↑

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

Reportage

Vietnam värnar skyddet av naturskogar genom nationalparker och reservat. För att motverka erosion på sluttningar får bönder en mindre ersättning för att plantera skog. Hur har den biologiska mångfalden påverkats av den ökade skogsarealen? – Med ett fåtal arter, många gånger främmande trädslag, minskar biodiversiteten, säger Mats Sandevall. SPÖKSTAD BLIR RESORT

Är man i Bai Bang måste man besöka den camp – closed community – där runt sexhundra svenskar bod-

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

de på 1980- och 90-talen. I dag påminner det om en spökstad med övergivna hus och torrlagda swimmingpooler. Men det finns planer på att bygga om campen till en resort. Jag frågar slutligen Bo Ohlsson om han tycker att Bai Bang är en succé eller ett fiasko. – Det är den bästa biståndssatsningen jag har sett, vilket bekräftas av två oberoende utvärderingar. Att pappersbruket står på egna ben och ger ett överskott är närapå unikt i ett biståndsprojekt.

Arbetarskyddet är eftersatt i fabriken med personal som går runt i plasttofflor. Tjänstemän på besök i skogen är mer nogräknade. ↓

FRÅGA JURISTEN Här får du svar på vanliga frågor om din vardagsjuridik, tack vare Naturvetarnas samarbete med försäkringsbolaget HELP.

How to think about legal regulations? I will be moving to Sweden with my girlfriend. We live in Germany and are German citizens and will both be working as researchers in Gothenburg for two years, maybe longer. When it comes to legal regulations, what should we think about?

Welcome to Sweden! Start with visiting www.gu.se/welcome where you will find useful information. It’s also wise to contact a tax consultant or the tax authorities in Sweden and Germany. For Sweden, take a look at www.skatteverket.se. If you remain here for two years and are considered residents, the Swedish sambolagen will apply if you are ”sambo”, sharing a household. Should you separate and one of you demands it, your home (including household goods) will be divided 50/50 between you. You may however agree to exclude these rules. Also good to know – unmarried couples do not inherit each other in Sweden. There are EU regulations determining which countries’ law will apply for matrimonial property regimes of international couples and inheritance. If you get married just before moving or when living here, Swedish law would be applicable when it comes to dividing your property in case of a divorce, unless you have made an agreement that German law shall apply. This is also the

case if you move back to Germany and if all your assets are in Germany. In case of death, the law in the country where you live when you pass away will be applicable for all questions concerning inheritance. In a will, you may choose the law in the country where you are a citizen as applicable law. If you have our Juristförsäkring via Naturvetarna, we will be glad to help you with Swedish family law and how it applies to you. There is also further information on http://ec.europa.ec.

“The Swedish sambolagen will apply if you are ”sambo.”

Emelie Kardell, jurist på HELP Försäkring

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

Mitt jobb

Katarina bemöter hot med dialog Efter tjugo år som djurskyddsinspektör är Katarina von Hofsten luttrad. När pressen blir för hård stöttar man varandra i personalgruppen. Nästan varje vecka får Katarina von Hofsten utstå ver-

bala hot. Så hon blev inte överraskad av att åtta av tio djurskyddsinspektörer upplever hot eller våld i sin yrkesutövning, enligt en färsk undersökning från Naturvetarna. – En del av hoten är förknippade med kriminalitet och missbruk. I jämförelse med storstadsregionerna är vi rätt förskonade från den typen av djurägare. Många hotar också med att skada sig själva. ”Jag tar livet av mig om ni tar mina djur”, får hon höra. INSTÄNGD I GARDEROB

Däremot är det ovanligt att djurägare gör allvar av sina hot och tar till handgripligheter. – En kollega blev instängd i en garderob och en annan blev utsatt för strypgrepp. Inga kroppsliga skador uppstod, men det är händelser som sätter spår psykiskt. De mest hotfulla situationerna uppstår hos djurägare med sällskapsdjur, alltså katt, hund, burfåglar och andra djurslag. ”Kom inte och säg något om mina djur eller barn”, är kommentarer som förekommer.. – Lantbrukare är påpassade av veterinärer, seminörer, miljöskyddsinspektörer och andra. Det gör att vi kan fånga upp missförhållanden på ett tidigt stadium. Brister i lantbruket handlar mest om att djuren är smutsiga, magra eller att klövvården är eftersatt. Däremot är fallen av allvarlig vanvård få, men de får stor uppmärksamhet i media när de inträffar. Sällskapsdjuren kan lida brist på rastning eller är ensamma. Katter och hundar kan lika ofta vara feta som magra, vilket i båda fallen kan orsaka lidande.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

DJURFÖRBUD

Sedan 1 juni 2018 har länsstyrelsen ett utökat uppdrag. Tidigare var det polisen som omhändertog vanvårdade djur och såg till att de fick ett annat boende i väntan på försäljning, avlivning eller annan åtgärd. Det ansvaret ligger nu på länsstyrelsen. – Hittills i år har vi utfärdat ett femtontal djurförbud, där djur har beslagtagits. Det har ofast föregåtts av flera påpekanden och förelägganden. När djur omhändertas är polisen alltid med. Då kan situationen bli hotfull, vilket hände en kollega till Katarina von Hofsten då en djurägare kom utspringande med en förskärare. – Polisen är med för att skydda oss, men också för att ge tillträde in i hemmen eller i djurstallarna, Enligt statistik från 2018 har anmälningarna om grövre hot blivit fler i Västra Götaland efter det utökade ansvaret. Under första halvåret var det fem anmälningar, under andra halvåret åtta. Men de flesta hot anmäls inte. – Efter tjugo år i det här jobbet är jag luttrad och tar det inte så personligt. Kanske jag i stället bär det inombords, spekulerar hon. STÖTTAR VARANDRA

Stämningen bland kollegorna är fin, och de stöttar och pratar med varandra. Man kan också få hjälp av företagshälsovården om det behövs. – Vi åker ofta ut två djurskyddsinspektörer till de större gårdarna och där vi vet att det finns problem, både till oanmälda kontroller och efter anmälningar. Tyvärr är det falska alarm – obefogade anmälningar – i fyra av tio fall. Osämja med grannen eller bristande kunskap ligger ofta bakom. LEL

DJURSKYDDSINSPEKTÖR Katarina von Hofsten jobbar på kontoret i Borås inom länsstyrelsen för Västra Götaland

Chef Malin Wåhlstedt är ett viktigt bollplank och följer upp inspektioner med hänsyn till arbetsmiljön, bland annat genom att ställa frågor om hur det gick, och om det behövs stöd. Hon har också koll på fakta, som att drygt 80 procent av de runt två tusen anmälningarna i länet förra året rörde sällskapsdjur.

Skyddskläder Flera uppsättningar av skyddskläder är med ute på inspektionsturen. För att undvika smittspridning måste skyddskläderna bytas mellan varje gårdsbesök. På hönsbesättningar är det pappersoverall med huva som gäller.

Lagtexter I behändiga små foldrar finns utdrag från djurskyddslagen. De gamla paragraferna gäller inte längre, då en ny djurskyddslag sjösattes 1 april 2019. Nu är det på ett tydligare sätt till exempel förbjudet att överge katter och andra djur.

RAKEL Ett system för trygghet, kopplat till larmcentralen. Tid och plats för besök hos djur–ägare meddelar hon till operatören på länsstyrelsen. Om hon inte är anträffbar via mobil när tiden har gått ut kontaktas chefen som efter dialog med polisen kan fatta beslut om ingripande.

Viktband

Mobilen

Lasermätare

Används främst för dokumentation genom fotografering och filmning. Det är viktigt att säkra bevisen inför en brottsutredning. Med mobilen är det också möjligt att spela in hot.

Används för att mäta längd, bredd och area, som båspallar och annat.

Häst På fritiden kör hon häst med vagn och kopplar av i naturen.

Är ingen exakt vetenskap, utan ger en hint om vad ett djur väger, vilket spelar roll för hur stora båsen ska vara för till exempel en ko.

För Katarina von Hofsten är det viktigt att ha goda relationer med djurägare och branschen. Hon deltar i debatter och seminarier om djurskydd som bland annat LRF anordnar. I möten med djurägare bjuder hon på sig själv. ”Det bästa med jobbet är att jag träffar många trevliga människor.”

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

På nytt jobb

Jonas går från vit till grön biologi – igen Vilket blir ditt uppdrag? – Jag får personal- och ekonomiansvar och kommer att arbeta med att genomföra den nyligen framtagna skötselplanen. Finansieringsfrågor och att sprida kunskap om stiftelsens breda verksamhet ligger också på mitt bord.

Var jobbade du innan? – Närmast kommer jag från jobbet som vd för SwedenBIO, life science-branschens nationella organisation.

På vilka meriter fick du jobbet? – Jag har en bakgrund i Fältbiologerna och examen i biologi från

Stockholms universitet. På fritiden blir det mycket ”grönt”, jag är bland annat fågelskådare. Nu har jag jobbat inom den Jonas ”vita” biologin Ekstrand. ↑ i nästan 35 år, både som akademisk forskare och som forskare, entreprenör och företagsledare inom industrin, både i Sverige och utomlands.

Vad ser du fram emot? – Att få jobba med detta fantas-

tiska natur- och kulturområde och alla kunniga människor som arbetar, besöker eller på annat sätt engagerar sig här, är en stor ynnest.

Vilka utmaningar ser du? – Det inspirerar mig att få lära nytt. En annan utmaning är att jobba för att verksamheten fortsatt kan finansieras och utvecklas på ett bra och ändamålsenligt sätt. Det finns många intressen att ta tillvara.

Tog du hjälp av Naturvetarna inför det nya jobbet? – Jag har tittat på hur vd-avtal bör utformas, som är ett bra stöd från Naturvetarna. JOSEFINE WENNERHULT

På nytt jobb Tanya Syed Nytt jobb:: Clinical Research Associate, IQVIA, fr.o.m. juni 2019. Tidigare jobb: Clinical Trial Associate/ Manager, Wilson Therapeutics. Utbildning: Biomedicinprogrammet, Karolinska institutet, Magisterexamen 2010.

Jennika Lindblad Nytt jobb: Produktionsplanerare gruva i LKAB:s dagbrott i Svappavaara. Tidigare jobb: Driftgeolog i LKAB:s underjordsgruva i Kiruna. Utbildning: Geolog från Göteborgs universitet.

Jens Mattson Nytt jobb: Ny generaldirektör på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut. Tidigare jobb: Generaldirektör på Statens veterinärmedicinska anstalt. Utbildning: Disputerat i mikrobiologi på SLU och en masters i bioteknik på Uppsala universitet.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

Har du också nytt jobb? Här lyfter vi naturvetare som tagit ett nytt steg i karriären. Tipsa redaktion@naturvetarna.se

FRÅGA EXPERTEN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Vad innebär en erinran? Jag har fått en så kallad erinran från min chef. Vad innebär den och finns det anledning till oro? Chefen har skickat en kopia till den fackligt förtroendevalda. Är det okej att göra så?

Svar: Först måste man fråga sig om det handlar om en erinran eller en varning. En erinran, som märkligt nog också kallas LAS-varning, är en formlös tillrättavisning. En varning, däremot, är en disciplinär åtgärd och kräver stöd i lag eller kollektivavtal. Exempel på sådana är lag om offentlig anställning och AB 17, Allmänna bestämmelser, där ärendet handläggs i viss ordning. Det finns inget hinder mot erinran inom den offentliga sektorn. Inom den privata sektorn brukar erinran vara den enda tillåtna åtgärden av detta slag. Erinran kan lämnas muntligt eller skriftligt och ofta brukar arbetstagaren kvittera att denne tagit del av erinran. En sådan åtgärd – som är av korrigerande eller informerande slag – brukar beskriva vad arbetsgivaren normalt kan förvänta sig av en arbetstagare, vad avsteget varit i det enskilda fallet samt information om

“En erinran, som märkligt nog också kallas LAS-varning, är en formlös tillrättavisning.”

att erinran inte är varsel, uppsägning eller avsked. Arbetsgivaren bör medvetandegöra arbetstagaren om vilket avsteg som har gjorts. Om arbetsgivaren inte gör detta finns begränsade möjligheter för arbetsgivaren att senare avsluta anställningen. Det finns dock ingen allmän regel om att tre stycken erinran innebär uppsägning. Allt beror på avstegets omfattning, den uppkomna skadan och medvetenheten hos arbetstagaren. En erinran får inte utgöra diskriminering eller trakasseri, men i övrigt finns inga hinder att lämna en sådan till arbetstagaren. Det lämpliga hade varit att du mött chefen för att kunna diskutera erinrans innehåll. Att skicka en kopia vidare till facklig förtroendeman är däremot fel. Det är du som ska avgöra om denne ska informeras eller inte. Anders Lindqvist, förbundsjurist på Naturvetarna

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

Salt sol lagrar

Kan lösningen på hur vi lagrar energi för senare användning finnas i salt? Svenske Johan Lilliestam forskar på hur man sprider användningen av termisk lagring av solenergi i just saltföreningar. I bland annat Marocko är det redan verklighet.

TEXT:

Joakim Rådström

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

Vetenskap

Den alarmerande växthuseffekten skrämmer – men driver också fram utveckling av forskning och ny teknik. Vårt energisystem måste ställas om, bort från fossila källor som olja och kol och till förnybara alternativ som vatten, vind och sol. Ett problem med solenergi är att den ofta behövs som mest när solen lyser och värmer som minst. Tillgången över dygnet kan på många håll vara god, men energin som omvandlas per tidsenhet, effekten, är ofta otillräcklig på natten. För att lösa problemet behövs framför allt lagringsmöjligheter, så att energin kan användas vid ett senare tillfälle. En lovande möjlighet utgörs av lagring i salt. HÖGA TEMPERATURER

Goda värmelagrare. De salter som framför allt används för termisk lagring av solenergi är kaliumnitrat och natriumnitrat.

Svenske Johan Lilliestam är professor i energipolicy vid universitetet i tyska Potsdam och forskningsgruppledare på Institutet för avancerade hållbarhetsstudier i samma stad. Han arbetar dedikerat med just CSP, Concentrated Solar Power, som tekniken kallas. – Med mer sol- och vindkraft i systemet kan man vara helt säker på att man kommer att behöva teknik som kan balansera dem. Och det här är kanske den enda teknik för detta som finns och som kan göras helt reglerbar och skalas upp i princip hur mycket som helst, säger Johan Lilliestam. Traditionellt sett har solkraft

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

Vetenskap

annars ofta värmt upp olja, som i sin tur drivit ångkraftverk. Med nya kraftverk bland annat i form av så kallade soltorn har man i stället börjat använda salt. – Det har fördelen att man kan lagra saltet direkt utan överföringssteg. Dessutom kan salt hantera högre temperaturer än olja och saltbaserade kraftverk kan därmed bli mer effektiva, säger Johan Lilliestam. I dagsläget finns ett begränsat antal soltorn runt om i världen, men tekniken har hittills imponerat och lockat intressenter från såväl forskning som andra samhällssektorer. SOM ETT VATTENKRAFTVERK

Världens troligen största solenergipark ligger i staden Ouarzazate i öknen vid Atlasbergen i Marocko. Ouarzazate Solar Power Station rymmer sju tusen stycken tolv meter höga speglar, så kallade heliostater, och ståtar dessutom med Afrikas högsta torn, det 246 meter höga soltornet, i mitten. Enbart denna anläggning producerar 150 MW, motsvarande ett mellanstort svenskt vattenkraftverk. Svenska Dagbladet besökte anläggningen tidigare i år, och intervjuade bland andra chefen för kraftverket, Mustapha Sellam, som förklarade för tidningen hur det fungerar: – Smält salt hettas upp av den samlade solenergin till drygt 550 grader. Det pumpas vidare till en ångturbin som driver en generator. Men det kan också förvaras i en isolerad tank som gör att sol– energin kan lagras i 7,5 timmar och helt enkelt användas när solen gått ned. FÖRBRUKA PÅ PLATS

Många kvarstående utmaningar finns för

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

att man ska kunna lyckas nyttja solkraft med termisk lagring i större utsträckning. Bland annat behövs på sikt mer överföringsteknik, eftersom solkraften och möjligheterna till saltlagring sällan finns på samma ställen (Sahara), som där energibehovet är som störst, i typ Central- och Nordeuropa. Johan Lilliestams och hans kollegors forskning ger dock snarare stöd för att man först och främst

bör bygga solkraftverken i de soliga länderna för att använda energin där, och inte primärt exportera Johan Lilliestam. ↑ den till andra länder. – För man kan inte bygga en omogen teknik och sedan också kräva att man ska ha en två tusen

Så funkar termisk solkraft Termisk solkraft (Concentrated Solar Power, CSP) är ett solenergisystem där linser eller speglar samlar solljus från ett stort område till en liten yta. Det koncentrerade ljuset värmer sedan upp något medium som driver en värmemaskin (såsom en ångturbin) kopplad till en elektrisk generator. CSP ska särskiljas från solceller, där solenergin konverteras direkt till elektrisk energi utan någon värmemaskin. En fördel med CSP jämfört med solceller är att CSP-anläggningar kan lagra energin – till exempel genom smält salt – för

att producera elektricitet när den bäst behövs. Vid saltlagring värms saltet upp genom solenergin till vätskeform (smälttemperaturen brukar ligga på knappt 240 grader Celsius) och leds in i en isolerad värmetank. Där förvaras det fram till att energin behöver tas i bruk, varpå det smälta saltet leds till en ånggenerator som producerar ånga vid hög temperatur och högt tryck. Ångan driver i sin tur en vanlig ångturbin som genererar elektricitet. Efter att det har passerat ånggeneratorn skickas saltet tillbaka för ny soluppvärmning, och cykeln startar på nytt.

Användbar produkt. Vissa salter kan användas för termisk lagring av solenergi. Därmed kan solenergin användas även på natten. ←

kilometer lång ledning och ett politiskt avtal mellan flera länder för överföringen. Ett sådant krav kommer förmodligen att göra varje projekt omöjligt, åtminstone under de närmaste åren, tills CSP-teknologin har mognat, förklarar Johan Lilliestam. STYRMEDEL BEHÖVS

Även om tekniken finns behöver forskare och branschexperter påverka näringsliv och politiker att göra de nödvändiga investeringarna. – Vi forskar framför allt på politiken, och hur man ska få de här kraftverken att bli byggda överhuvudtaget. Det krävs fler länder som bygger solkraftverk och inför styrmedel för just den här tekniken, berättar Johan Lilliestam. Ett hinder är att marknaden går upp och ned för olika energiteknik, inklusive investeringsviljan, varför det gäller att få stat och företag att våga satsa. – Om man har ett styrmedel enbart för all typ av solkraft och inte för CSP separat så kommer solceller att vinna alltihop. Man måste alltså ha styrmedel speciellt för CSP, och rikta styrmedlen så att man bygger ordentliga värmelager och belönar reglerbarheten.

”Det krävs fler länder som bygger solkraftverk.” mot betalar olika pris för kilowattimmar på dagen och natten lönar det sig att ha ett större lager och skifta produktion till nattetid. Exempelvis är det denna lösning som man har kommit att använda sig av i Dubai, sedan man infört tariffer för solel. – De kör ett solcellskraftverk på dagen och fyller värmetankarna i CSP-kraftverket. Sedan kör de CSP-kraftverket hela natten, och får på så sätt el från solen hela dygnet genom en kombination av direkt solel och soltermisk kraft, säger Johan Lilliestam. Detta är särskilt värdefullt i varma länder som Dubai, där efterfrågan är ungefär lika stor på natten som på dagen, på grund av behovet av luftkonditionering.

Tre varianter av termisk solkraft: • Parabolkraftverk, med långa, linjära kraftverksarmar som fokuserar värmen på en tub. Många parabolkraftverk använder olja som värms inuti fokuspunkterna och som i sin tur driver ett ångkraftverk som ger energin. Två stycken parabolkraftverk finns i Ouarzazate i Marocko (se artikeln). • Soltorn, som består av mycket stora uppställningar av solpaneler som riktar energin mot en punkt högt uppe på ett centralt torn. De flesta soltorn smälter salt för sin energigenerering. Ett berömt sådant soltorn finns i Ouarzazate. • Sterlingkraftverk, som påminner om stora parabolantenner. Ett antal företag forskar på dessa, men de är på ett ganska tidigt stadium ännu. Kan dock bli viktiga som icke nätanslutna kraftverk.

ANVÄNDS I DUBAI

Och om man bara betalar ett pris för kilowattimmarna, oavsett tid på dygnet, lönar det sig inte att bygga energilager av exempelvis CSP-modell. Om man däre-

Imponerande torn. Soltornet “Noor III” vid marockanska staden Ouarzazates solenergikraftverk syns milsvida omkring. →

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

Jäst gör Östersjön på väg plast av rest- att friskna till produkter De åtgärder som har satts in

Forskare på Lunds universitet och Chalmers är något viktigt på spåren. Med hjälp av genmodifierade jästsvampar kan den miljövänliga polymeren PHB produceras. På bara några månader kan den brytas ner utan att några gifter bildas. Det fiffiga är också att plasten kan odlas på restprodukter från jordoch skogsbruket. Formas bidrar med 7,5 miljoner kronor till projektet, som inger stora förhoppningar hos livsmedelsindustrin som vill ha ett miljövänligt material där papper och kartong inte passar. Snart miljövänlig. ←

för att minska övergödningen av Östersjön börjar ge resultat. Men det dröjer länge innan man slipper den förhatliga algblomningen. Avloppsrening och minskade utsläpp från lantbruket har gjort att mindre

kväve och fosfor nu hamnar i Östersjön. Enligt vattenkemisten Christoph Humborg på Stockholms universitet är den förändringen unik. Men halterna av kväve och fosfor minskar sakta, visar forskarnas modeller.

Gensax som kan diagnosticera ebola Gensaxen CRISPR har fått ett nytt användningsområde, vid sidan av att kunna förändra gener och skapa till exempel torktåliga grödor. Nu har forskare för första gången visat att man kan ställa diagnoser med hjälp av gensaxen, som tidigare bara har kunnat användas inuti en cell. Nu kan gensaxen jobba även utanför cellen i en hydrogel. När vätskan som innehåller gensaxen

hälls på ett tunt papper tillsammans med ett blodprov skiftar vätskan färg om det finns ebolavirus i blodet. Metoden är enkel och billig, men det lär dröja flera år innan den kommer ut på marknaden.

Trädplantering ger mer än väntat Trädplantering i stor skala är ett effektivt sätt att minska koldioxidhalten i atmosfären, och indirekt den globala uppvärmningen. På en stor del av den tidigare skogsmarken odlas det jordbruksgrödor eller har det byggts. En ny studie, där åttio tusen satellitbilder har analyserats, visar att många fler träd kan planteras än vad man tidi-

gare trott. Runt en miljard träd kan planteras, och då främst på norra halvklotet. I Sverige är skogen tätare än vad den var för hundra sedan då vi hade hälften så mycket skog som i dag. Skogen kan bli ännu tätare och inte minst har vi en vilande resurs i fyrahundra tusen hektar nedlagd åkermark som håller på att växa igen.

Att plantera träd ger en betydande positiv klimateffekt. ↑ TEXTER: Lars-Erik Liljebäck

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

Vetenskap

FRÅGA EN NATURVETARE Experter inom naturvetenskap svarar på frågor från medlemmarna. Mejla redaktion@naturvetarna.se om du också vill ha svar på en fråga!

Varför är det prickar på halva flugsvampen? Prickarna på flugsvampen är rester av hyllet som satt runt hela svampen innan den kom upp ur jorden. Flugsvampens strumpa är också rester av hyllet. Jag skulle gissa att när hyllet på just den här svampen sprack upp, så blev det ett stort hål över halva hatten.

Är flugor intelligenta och flyger iväg när man kommer med flugsmällan? Flugor reagerar precis som de flesta djur på saker som kan vara farliga. Kommer det något läskigt för nära försöker de fly. Att det skulle vara ett tecken på någon klurigare intelligens är väl dock tveksamt. Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog, Naturhistoriska riksmuseet

Vilken väderapp ska man lita på? Den ena appen visar på stora regnmängder för nästa dag och den andra på uppehåll. Varför ger väderapparna så olika prognoser och vilken ska man egentligen lita på? Väderprognoser konsumeras varje dag i en mängd olika kanaler, och väderappar är populära. Den enkla förklaringen till att prognoserna ibland skiljer sig åt mellan olika appar är att en väderprognos blir till i ett antal olika steg. Och i varje steg kan det finnas skillnader i hur prognosen tas fram. Prognosen kan baseras på olika mätdata och hur data bearbetats, liksom vilka vädersymboler man använder. För att beräkna prognoser används superdatorer där man kör avan-

cerade väderprognosmodeller, och olika aktörer kan använda olika modeller. På SMHI görs alltid en manuell bearbetning och justering av prognosen, innan den publiceras på webben och i appen. Fler apputvecklare än SMHI använder våra prognosdata som är tillgängliga på smhi.se, men man bearbetar alltså datan på olika sätt. SMHI:s app innehåller mer än en automatiskt framtagen ortsprognos, och tack vare att den också innehåller en textprognos från meteorologerna

Apparna som ger olika besked om det blir en dag på stranden eller i svampskogen. ←

får du en bra bild av vädret och dess osäkerheter. Under sommaren kan du dessutom hålla koll på varenda regnskur med hjälp av radarbilderna i appen. Vår app har cirka två

miljoner användare som tillsammans står för ungefär 300-400 miljoner besök per år.

Josef Runbäck, produktansvarig på SMHI

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

: t e d r a k n u f å 0 S n 202

etarna Naturv

ade erna i maj h elegat Redan ta möte med dssa företrä-

relse ö r s l Avta igång naden löpehr uatrb20et2s0v.ill-a drar vtal på arbsemtsimljöa, rpkensiäornNeraotucrvetaatrnseakstkor.

s e sitt för at sektor. D gerar riv ch fun p o a m n o r lande in a m n a m rh d edle l de fö om aril t der m k n ollpla rågan som b nen. F ge där dsmän li het i ett lä et och u b m o b b n a jo k er ss i b ihop. betstid pplever stre gå t t a u t e a mång ter att få liv he svårig

rbet i priv ten n sta a De fle öjningar, a nnat i pot edlemmar a Löneh ger bland l för sina m kor liga nya avta teckn

”Därför är det viktigt att många är med i facket.”

Runt nyår växlar fack och arbetsgivare yrkanden. Redan nu har Svenskt Näringsliv aviserat att löneökningstakten ska växlas ner från nuvarande nivå på 2,3 procent per år som har gällt den senaste treåriga avtalsperioden. Här kan det slå gnistor i förhandlingarna om parterna står långt ifrån varandra.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

Att slå vakt om vunna framgångar är lika viktigt som att förbättra. Inte sällan vill arbetsgivaren göra försämringar i till exempel löneavtal eller pensionsavtal. Därför är det så viktigt att många är med i facket. Det ger större kraft i förhandlingarna.

Många avtal löper ut

31 mars. Innan dess är målet att komma överens. Om man inte gör det inom industrin kallas en opartisk ordförande, opo, in som medlare. Om inte heller den lyckas lösa upp knutarna prolongeras avtalen.

rna är att r Naturveta

ncip fö En viktig pri mer individuella överenskom r för om ramen fö öppna upp tsgivaren in be ar ed m r melse ser let. Behoven kollektivavta na. ar m m le ed olika ut för m rnaföVissa är i ba medan dande ålder, flugna ut r ha a dr an ke ns ka h oc barn ngar vill avsätta pe n. io ns pe l til

Lönefrågan är central. Industrin går före och sätter märket, som är normbildande för övriga avtal på arbetsmarknaden. Tanken är att den konkurrensutsatta sektorn ska vara styrande för lönebildningen. Naturvetarnas inställning är att sifferlösa avtal – utan centralt satt siffra – ökar möjligheterna för naturvetare att få högre löner.

avtalskonfeI september blir det en delegaterna

där rens inom privat sektor, Sveriges Ingenjörer för Naturvetarna och anden. Förbunden möts för att prata yrk avtalet med IKEM och let har skogsavta ten tar facken gemensamt. Under hös Ingenjörer, Unis rige Sve rin, ust inom ind t fram en gecke -fa GS onen, Metall och vilka yrkanden för rm ttfo pla m nsa me man ska lägga.

är i

avtal t nytt enteNär et det implem na.

ska tser hamn etspla på arb forme ras ute endevalda in r avo u tr r och h De för nyhete ras om tillämpas. ka talet s

t en

ple

TEXT: Lars-Erik Liljebäck N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

Lyckat förändringsarbete – men hur? Att åstadkomma förändring i en verksamhet är krångligare än man kan tro. Det är lätt att falla tillbaka i gamla rutiner i stället för att göra något på ett nytt sätt. Kelly Odell har jobbat med förändringsledning i 20 år. Han ser samma problem dyka upp överallt i samhället: förändringar som man misslyckas med att genomföra. – Detta är något som orsakar enorKelly Odell. ↑ ma kostnader, frustration, stress och lidande samt inte minst problem för kunderna. Det är något som alla kan känna igen sig i. Han nämner myndigheten som skulle implementera ett nytt it-system. Efter åtta år hade man ännu inte fått alla att börjat jobba i det nya systemet – och använde därför både det gamla och det nya systemet parallellt, vilket dubblerade kostnaden.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

”Efter åtta år hade alla ännu inte börjat jobba i det nya systemet.”

MER ÄN TEORI

I sin bok har Kelly Odell samlat ihop ”det bästa av det bästa” av modeller och verktyg. Han berättar att han alltid har retat sig på teorier med ett visst antal steg, vilket han säger inte fungerar. Det är aldrig så enkelt som åtta eller tio steg. – Jag har sett steg som endast benämns ”Skapa krismedvetenhet” eller ”Bygg en samordnad styrgrupp”. Men hur går man tillväga rent praktiskt? Teorier fanns det alltså gott om, men den praktiska handled-

ningen i förändringsarbetet saknades. Det är den nischen hans bok täcker. Kelly Odell sammanfattar förändringsarbete i ungefär trettio steg. – Mer exakt är svårt att vara. Ibland behöver man göra om vissa steg, eller hoppa över andra om de inte passar in.

Hotbild + vision = förändring Enligt Kelly Odell är det bara när det finns ett tydligt hot och en tydlig vision som man kan åstadkomma verklig förändring. En vision utan hotbild leder till utveckling, medan en hotbild utan vision ger kaos.

Ledarskap

BYGG GRUNDEN

Många snabbar på implementeringen, vilket är ett misstag. Han förordar att tre fjärdedelar av stegen ska ske innan implementeringen startar. – Lägg tid på de tidiga faserna så går implementeringen lättare. Om

man inte planerar ordentligt är det som att bygga ett hus, och börja med att köpa en massa plankor utan att veta hur huset ska se ut. Förändringsarbete bygger ofta på att lösa ett problem. – Undvik då att låsa dig fast vid

en lösning. Vrid och vänd och fundera hellre över flera alternativ. Först då kan man vara trygg med att ha valt den bästa lösningen. Nästa steg är att fundera över om lösningen kräver ett nytt beteende. Gör det inte det, då handlar

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

det snarare om utveckling, vilket kan genomföras utan ett mer genomgripande förändringsarbete.

bildning, måste man se till att göra om den med dem som behöver.

PLANER GÅR ALLTID FEL

Kelly Odell säger att ledningen måste äga förändringsarbetet, och inte delegera det. Att hantera det som ett projekt är inte lämpligt, eftersom andra kompetenser behövs än vad en projektledare ska ansvara för. – Rör det hela verksamheten ska gd eller vd vara den som förklarar syftet för personalen och varför detta är viktigt. Alla chefer måste sedan leda och stötta den som äger förändringsarbetet.

ALLA SKA MED

Att ha en god planering är förstås viktigt. Planen ska vara möjlig att påverka under hela processen. – Planer går alltid fel. Vi vet bara inte hur mycket. Däremot ska man inte frångå planen helt, utan hela tiden anpassa och tänka om säger Kelly Odell. Gör man till exempel en kompetensplan så räcker det inte att personalen genomgår en utbildning för att kunna bocka av steget. Om jobbet inte funkar trots denna ut-

Motivation är en utmaning Kan man motivera andra? Enligt Kelly Odell är en förutsättning för att en person ska ändra sitt beteende att hen faktiskt vill göra det. – Att få personalen att känna inspiration och engagemang är en bra början. Chefens engagemang är av stor vikt, eftersom det smittar precis som motsatsen gör det. Motivation menar han är en del av planeringen. I boken beskriver han hur man får människor att både kunna och vilja ändra sitt beteende mer permanent.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

Nedan är de tre grundstenarna för motivation. Läs mer i Kelly Odells bok Förändringshandboken. Färdighet

Självbestämmande

Tillhörighet

“Är inte chefen engagerad så kommer det inte att lyckas.”

– Varför vi gör en förändring är viktigt att förstå och ha koll på. Är inte chefen engagerad så kommer det inte att lyckas. Många chefer missförstår sin viktiga roll här. Att uttrycka sig som att ”jepparna på huvudkontoret har hittat på något nytt” är inte något som får med sig personalen. Lägg krut på att förtydliga allas roller. CHRISTINA JÄGARE

CHEFSFRÅGAN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Hur löser vi konflikten på jobbet? En konflikt mellan två medarbetare skapar oro i teamet. Hur ska jag hantera konflikten så att de inblandade kan samarbeta igen?

Svar: Ser man att det finns samarbetssvårigheter mellan medarbetare ska man agera på en gång. Risken är annars att det utvecklas till en konflikt. Som du skriver kan en konflikt påverka arbetsmiljön för fler än de direkt inblandade. Att lösa konflikter kan vara svårt. Tänk på att du som chef behöver klara av att vara helt opartisk. Har du möjlighet, så ta hjälp från HR, personalavdelningen eller motsvarande. Större organisationer har som regel riktlinjer och mallar för hur man hanterar konflikter. Börja med att ha enskilda samtal där var och en får ge sin bild av konflikten. Ställ frågor om vad de upplever är orsaken och låt dem ge exempel på händelser. Vad har de själva försökt göra och hur de ser på sin egen roll i det hela? Du ska bara lyssna in i det här samtalet. Sedan behöver ni sätta er ner tillsammans för att komma vidare. Hur det kommer att gå beror på

”Ett samtal räcker sällan och lägg inte prestige i att det är du själv som måste lösa konflikten.”

hur djup konflikten har hunnit bli. Ha gärna med en observatör som kan skriva anteckningar. Tänk på att hela processen behöver dokumenteras. Stäm av att ni alla är överens om vad som har sagts. Ditt fokus ska vara på att leda samtalet. Sätt regler från början. Det handlar till exempel om att man ska få prata till punkt, liksom vilken tonalitet som ska gälla och annat som kan påverka samtalet. Kom gemensamt fram till vad som behöver göras och vilka steg som behöver tas. Följ sedan upp detta. Ett samtal räcker sällan och lägg inte prestige i att det är du själv som måste lösa konflikten. Är konflikten riktigt djup kan man även behöva ta in experthjälp utifrån.

Ann Lundström, teamchef på Naturvetarna

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

Spanar in

Kolla risken för demens Att tidigt upptäcka Alzheimer och sedan förändra sin livsstil. Detta är något som kan bidra till att du håller dig frisk längre.

”Det är viktigt att vi vågar prata om denna sjukdom sinsemellan.”

”Dementia Risk Tool” är ett test

man gör på egen hand för att få en uppskattning av risken att utveckla demens längre fram. Det är Mattias Jacobsson och hans kollegor på RISE som står bakom appen. Nya verktyg för hälsan och vad man kan göra för att förebygga sjukdomar är en del av vad RISE sysslar med. – Min bakgrund inom människadatorinteraktion och interaktionsdesign passar bra in här, säger Mattias Jacobsson. EIT (European Institute of Innovation and Technology) är en organisation inom EU som främjar innovation. RISE (Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner) tillsammans med Karolinska InstiMattias Jacobsson. ↑ tutet och andra europeiska parter sökte medel här för att bland annat utveckla appen. Främst riktar sig appen till åldersspannet 40+ år. Frågorna handlar om ålder, kön, utbildningsnivå, längd, vikt, fysisk aktivitet, blodtryck och

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

För två år sedan släppte de appen och sen har den legat ”under radarn”. – Vi har inte slagit på stora trumman än, utan vill få feedback från användare först. kolestorolhalt. Detta kallas Caidemodellen (Cardiovascular Risk Factors, Aging and Dementia) och med den beräknar man vilka livsstilsfaktorer som bidrar till demens. – För att uppskatta en risknivå används statistiskt säkerställda data från kliniska studier där man följt medelålders personer i 20 år och tittat på demens, levnadsvanor med mera, berättar Mattias Jacobsson. INGEN GENETISK DEL

Appen innehåller idag ingen fråga om föräldrars demens. Han förklarar att det inte är så enkelt som att bara ställa en fråga, för man vet inte exakt hur mycket genetiken påverkar, eller om förälderns demens beror på genetik eller livsstil. Denna komponent blir aktuell att inkludera när tester för specifika genetiska bidrag blir billigare och mer allmänt tillgängliga – då kommer risken att kunna bestämmas mer exakt och ställas i relation till övriga faktorer.

AGERA I TID

Poängen med att testa sig är att man så tidigt som möjligt ska få reda på sin potentiella risk. Sjukdomen är speciell, och när den väl har brutit ut finns inget att göra. Via förebyggande insatser är målet är att se om man kan fördröja förloppet och därigenom bespara patienten en del av lidandet och även samhällets kostnader. Det är även viktigt att vi diskuterar och vågar prata om denna sjukdom sinsemellan. Nästa app de håller på med involverar även socialt umgänge och hur det påverkar. De söker finansiering för detta och förhoppningsvis blir det en klinisk studie i höst. Forskning går långsamt men sakta och säkert. – Det händer just nu mycket i gränslandet mellan mer klinisk forskning och det vi håller på med: interaktionsdesign, informationsteknologi och nya typer av verktyg, avslutar Mattias Jacobsson. CJ

BOK

Maxa din prestation med smart mat

Lego i mötesrummet?

Den här boken kan fler än unga som tränar ha glädje av. Du som vill förbättra dina prestationer, vare sig det gäller fysiskt eller psykiskt hittar många bra tips här. Med smarta matvanor kan du både må bättre och få hjärnan att fungera som bäst. Rätt uppladdning med träning, återhämtning och mat gör att du orkar du längre. Det kan du läsa om i faktadelen som förklarar detta på ett övertygande sätt. Bra också med en receptsamling, som egentligen inte är några märkvärdigheter. Det ska liksom vara lätt att välja rätt. Ägg, grönsaker, havregryn, mjölk, frukt och bär, och fullkornsbröd är några ingredienser som har en självklar plats i dietisten Kajsa Asps nya bok. LEL BOK

Insekterna hjälper dig att odla Några av våra hjälpredor i trädgården är humlor, pollinerare och solitärbin. Nyckelpigor och guldögonsländor håller koll på våra naturliga fiender och hjälper till med den biologiska bekämpningen av skadedjur.

”Trädgårdsmyller, insekterna som hjälper dig att odla” vänder sig till hobbyodlaren eller dig som har självhushåll. Boken bygger på vetenskap och erfarenhet från yrkesodling. – Den handlar om de ”trevliga” insekterna, säger författaren Christina Winter, men tillägger att alla insekter är trevliga. Hon är hortonom och har jobbat med yrkesodling i många år. Du finner tips för att gynna insekter, särskilt attraktiva perenner, viktiga tider under året samt hur du ordnar boplatser både för flygande insekter och för dem som bor i jorden. CJ

Vem vill inte ha möten som undviker otydligheter eller konflikter? Och där det som beslutas faktiskt blir gjort? Boken ”Kreativ på jobbet” ger tips och fart på tankar och idéer. Nyfikenhet är grunden till kreativitet. Att dekorera med något som skapar nyfikenhet och

blir en snackis är ett sätt att få igång mötet. Likaså enkla lekar som värmer upp deltagarna. Lego kan vara ett sätt att rita och skapa som ger andra dimensioner. Många tänker också bättre när de får använda händerna. Att strukturera kreativitet kan låta som en motsägelse, men forskning och erfarenhet visar att det är precis tvärtom. Likaså tydliga spelregler för att alla ska känna sig bekväma och för att mötet ge så mycket som möjligt. Hur vi påverkas av olika färger, och hur många som är lagom i en kreativ workshop ger boken också vägledning för. CJ

Vinnare i förra numret: Sylta, safta och lägg in: Stefan Klinter Närmare: Camilla Knutson, Anne Normann, Annika Stål Delbanco, Madeleine Wessely Joakims överlevnadsguide till ADHD: Karin Andersson, Annica Brundin, Eva Göransson, Maria Hübinette. Sömn, sömn, sömn: Maria Högqvist, Katja Koivisto, Jessica Sipinen

Chans att vinna! Berätta varför du läser tidningen Naturvetaren och vad du vill läsa mer av. Då har du chans att vinna en av böckerna.

Mejla redaktion@naturvetarna.se senast den 3 oktober. Skriv bokens titel i ämnesraden.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

utfall

FUNDERAR DU PÅ ATT BLI LÄRARE? Bristen på lärare inom naturvetenskap och matematik är stor, och möjligheterna till framtida arbete är mycket goda för den som vill arbeta i skolan. Göteborgs universitet erbjuder en kort och intensiv påbyggnadsutbildning (KPU) till lärarexamen för dig som redan har en kandidatexamen i något av ämnena biologi, fysik, kemi, matematik eller teknik. Utbildningen har extra hög studietakt (125 procent) och nära anknytning till skolan, vilket innebär att du på bara ett år blir färdig ämneslärare mot grundskolans årskurs 7-9 eller gymnasiet. Nu är det dags att söka till våren 2020! Sista ansökningsdag är 15 oktober.

lararutbildning.gu.se/kpu/forhojd-studietakt

Extra förmånlig ränta för dig En större utgift kan vara både väntad och oväntad. Oavsett vilket kan du som medlem i Naturvetarna låna upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,93* procent. Läs mer och ansök på seb.se/medlemslan

* Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,93 %. En kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 190 000 kr. Om den rörliga årsräntan är 4,93 %, blir den effektiva räntan 5,04 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 113 035 kronor och din månadskostnad blir 1 884 kronor. Årsränta per 2019-02-01.

SEB_Naturvetarna_1902_154x100.indd 1 N A T U R V E T A R E N 4 / 2019

2019-03-20 12:48

ANNONS

SMHI är en svensk expertmyndighet med globalt perspektiv och en livsviktig uppgift i att förutse förändringar i väder, vatten och klimat. Med vetenskaplig grund och genom kunskap, forskning och tjänster bidrar vi till att öka hela samhällets hållbarhet. Varje dag, dygnet runt, året om. SMHI. Alltid de bästa underlagen för dina beslut.

PROFESSOR I METEOROLOGI

Välkomna på 50-årsjubileum! När: Torsdag 3 oktober kl 14.00 Var: Karolinska Institutet, Berzelius väg 3, Solna. Ur programmet: • Hur kan vi bättre hantera riskerna med blandningar av kemikalier? • Allt är gift - om dödliga ämnen och deras roll i historien. • Paneldebatt om SFTs och toxikologins framtid. Fördrink och middag 17.30. Först till kvarn! Hela programmet och anmälan på toxikolog.se/svenska/50-årsjubileum.html

Läs mer om tjänsten på smhi.se

Kommunekologer till Växjö kommun Vi söker dig som har lämplig högskole- eller universitetsutbildning med inriktning mot biologi/ekologi. Tjänsterna är placerade på planeringsavdelningen, enheten stad och land som ansvarar för det strategiska arbetet och planeringen av de offentliga rummen när det gäller såväl stadsmiljö, parker som sjö- och naturmiljö.

ar i lemm omna! d e m Alla välk na är vetar r u t a N

Vill du bo i Paris några veckor? Svenska institutet har sex gästlägenheter i Paris som vi upplåter åt bland annat forskare. HYRA: 2 veckor: 5 000 SEK för privatperson, 6 000 för organisation, institution eller företag. 4 veckor: SEK 8 500 SEK respektive 10 000 SEK. ANSÖKAN: ska vara Svenska institutet tillhanda: - senast den 15 april (boende oktober-januari) - senast den 15 oktober (boende februari-augusti Läs alla villkor och ansök på si.se/utlysningar/ gastbostad-pa-si-paris

Läs mer på www.vaxjo.se

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

GÄST K RÖ N I K A N

Släpp jämställdheten loss, den är vår Visste du att det knappt är 150 år sedan den första

kvinnliga studenten släpptes in på ett universitet i Sverige? Hon hette Betty Pettersson och universitetet låg i Uppsala.

I dag utgör kvinnor majoriteten av alla studenter vid

Sebastian Westenhoff, forskningspolitisk talesperson Sveriges unga akademi och professor i biofysikalisk kemi

allt, men är svår att identifiera till vardags på jobbet. Något måste det vara i alla fall, och tillsammans med våra systerakademier i Norden och Baltikum publicerade vi nyligen ett åtgärdsprogram. Det innehåller ett antal handfasta förslag för ökad jämställdhet och berör alla delar av forskarvärlden: rekrytering och karriärvägar, ledarskap, arbetsmiljö, konferenser etc. Det finns inte bara en åtgärd som löser problemet, utan många skruvar som måste skruvas på samtidigt.

universitet och högskolor, inte bara i Uppsala. I hela Norden är kvinnor väl representerade på doktorandoch postdoknivå, men kvinnor är fortfarande underrepresenterade på högre akademiska positioner. I Sverige var andelen “Vi öppnar fönstret och kvinnor bland professorerna bara 29 procent 2018. Förändringen går vädrar ut förlegade för långsamt!

Sveriges unga akademi anser att en viktig åtgärd för att främja jämställdhet är bättre villkor för yngre forskare, inklusive ett fungerande strukturer.” karriärsystem. Tjänster som bitr. lektor, lektor och professor ska Det här är hårda fakta, men orsautlysas i öppen konkurrens och de kerna är mer svårfångade. Ojämsökande bedömas enligt högt ställda – och transparenställdheten som leder till den skeva könsfördelningen ta – kriterier vid rekrytering och befordran. Beslut om bland professorer är som mörk materia, den finns övertjänstetillsättningar och befordran ska självklart ske på vetenskapliga meriter och inte utifrån nätverk och kamratrelationer. Mångfald i forskargrupper förbättrar arbetsklimatet,

forskargruppens kreativitet och sannolikheten att forskningen når genombrott. Vi måste kunna attrahera de bästa hjärnorna– inte bara de bästa hjärnorna från halva befolkningen.

Sveriges unga akademi vädrar morgonluft för jämställdheten.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

Vad säger ni, är det inte dags att vi öppnar fönstret och vädrar ut förlegade strukturer och åsikter som står i vägen för en jämställd akademi? Låt oss bygga lärosäten där grundutbildningsstudenter, oavsett kön, vågar drömma om en karriär som forskare. Ta rygg på oss, vi vädrar morgonluft för jämställdheten!

Hur gick det sen?

Uppsving för forskning om fisk Den akademiska nivån har höjts efter flytten av forskning om fisk och våra vattenmiljöer till SLU. Farhågorna som fanns innan övergången kom på skam. Det har gått åtta år sedan gamla Fiskeriverket lades ner,

och en ny havs- och Vattenmyndighet, HaV, såg dagens ljus. Men hur skulle det gå med miljöövervakningen och forskningen som hamnade inom SLU:s hägn? Personalen var, som så ofta vid förändringar, oroad. Naturvetarna och den lokala Saco-S-föreningen var emot flytten. Men farhågorna var överdrivna. – Det blev en bra övergång, men redan efter två år var det dags för nedskärningar. Men sedan har det svängt och nu växer vi snabbt. Vi får mycket pengar från våra uppdragsgivare, där HaV är den största, säger Maja Reizenstein, första vice ordförande för Saco-S-föreningen på SLU.

“Den akademiska nivån har höjts.”

ren nr 3/2011. ↑ Från Naturveta

Magnus Apelberg, tidigare prefekt och i dag senior forskare, menar att båda har vunnit. – Vi har fått tillgång till en forskningsmiljö och SLU har blivit mer komplett med de akvatiska resurserna. Nu finns en handfull professorer och ett tiotal doktorander på institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua). De ger fristående kurser och man har planer på en masterutbildning. HÅLLBART FISKE

Han tycker att detta är en bättre lösning än tidigare. – Vi kan agera mer självständigt inom universitetet. I dag är vi verkligen en del av SLU. Fiskefrågorna är heta i dag och ofta uppe på den politiska agendan. – Vår roll är ta fram beslutsunderlag som bygger på vetenskap och övervakning, så att förvaltare och politiker NIVÅN HAR HÖJTS kan fatta bra beslut. Det handlar om allt från ett hållHon jobbar med miljöövervakning och har sin bas på Sötbart fiske där vi utvecklar beståndsbedömvattenslaboratoriet i Drottningholm utanför Stockningar till hur klimatförändringarna påverholm. De närmare 190 kollegorna är utspridda kar fisken och fisket i hav och sötvatten. på olika laboratorier och försöksstationer i Några utmaningar nu är bristen på landet, bland annat i Lysekil och Öregrund. inflöde av saltvatten och syrgasbrist i Ungefär en femtedel är forskare, medan Östersjön. Nya arter som den svartövriga jobbar med miljöövervakning. munnade smörbulten ökar och på– Även om lite av den gamla andan verkar ekosystemet. lever kvar så har mycket bra hänt. Den – Vi är också bekymrade över akademiska nivån har höjts, vilket är potorskens utveckling och den krymsitivt för forskarna och de som är disputepande tillgången på strömming i rade. För övriga finns nackdelar, som ökad aj Bottniska viken och Ålands hav, säger hierarki och ibland en nedvärdering. aR eiz enste Magnus Apelberg. Den större organisationen vid SLU gör det in. ↑ Andra angelägna uppgifter är att utveckla också svårt att tillgodose alla medlemmars intressen. miljövänliga fångstredskap och utreda effekten av den – Många upplever att avståndet till ledning och HR har växande sälstammen. ökat, säger Maja Reizenstein. LEL

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

Na-krysset ETT SJUKT DÅLIGT ALTERNATIV

GREJAR

EN VISS AV TVÅ

ÅTGÄRSOM KNÄDAS MED HUNDEN JÄRN

HYSER BERGET DENALI

BLÖTT SLÄPTÅG

SALVLIKNANDE ÄMNE MED TJOCK KONSISTENS NÄR DÄCK SPRUNGIT LÄCK KAN VARA FALSKT SVERIGES ARKITEKTER SNABELVÄSKA? SYNTETISK FIBER AV POLYAMID

INNEHÅLLER KVITTEN MYCKET HANDDRIVET SPEL

STUDERAR NATURENS ÄRTVÄXT HUSHÅLLNING HÖGAR

RÄVAKVICK

SJÖ I DALSLAND ATT GLÄDJAS ÅT

OVUM

SJÖSJUKA LUSÄGG LEVERVÄTSKA STORM

BÖRDA DOM FLESTA SÅNA FINNS KRING OCEANISKA ÖAR STUDENT

MIDSOMMAR- FÖRSAKA TJEJ

KIM JONG SPISAR

RYGGSTRIMMA

FURNISSÖR SVETTIG

CELLOLOSAFIBER

LIKA

NORDTRøNDELAGÄLV

DRIFTIG HÄMNDDEMON 1/8 AV CIRKEL LUGN

KANT PÅ VÄV

GÖRS UGGLOR PAROLL

SLÅ EN BÅGE ÅTERTRANSPORT PROGRAMPUNKT

CYKELTÄVLING

DRÅSA SYREORGAN HÖRS ÄR DOM FRÅN AN- SOM SAMSTRÄNGD TYCKER

DOM ANVÄNDE SKRIVTAVLOR AV BLY

GRÄSVÄXTER MAGEN DEL AV RYGG HÄNSYN

ÅNGFARTYG

SAMVETSLÖS

MÄSTERSKAPSSEGER

TELNING SUPERSERVE TRÄD GÅR TJATIG

VADARFÅGLAR

STRÖM ABSOLUT!

KANTRA UNDER GÅNG

RYGGKRÖKNING

LASTDJUR

LEMURKRYSS 2019

Konstruktör: www.lena-holmlund.com

Vinnare Vinnare av förra numrets korsord är Åke Walberg i Nyland.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

Tävla och vinn! Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut biobiljetter. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka. Senast den 3 oktober vill vi ha din lösning.

MEDLEMSNYTT Här hittar du nyheter som gäller ditt medlemskap i Naturvetarna.

LEDAREN

Fler än djurskyddsinspektörer hotas i jobbet

Enligt en undersökning som Naturvetarna har gjort uppger åtta av tio djurskyddsinspektörer att de har utsatts för hot eller våld i sin tjänsteutövning. Det är helt oacceptabelt! Alla har rätt till en bra arbetsmiljö och att känna sig trygga på jobbet. Det var den 1 juni 2018 som länsstyrelsen tog över polisens uppgifter att omhänderta, förvara och sälja djur som har farit illa. Länsstyrelsen fick extra resurser för det, men vi såg en risk i att djurskyddsinspektörerna skulle bli ännu mer utsatta i sitt arbete. Vår färska undersökning visar dock att hotbilden är densamma i dag som för sex år sedan då en motsvarande undersökning genomfördes. Vi ger inte upp, utan kommer att arbeta vidare med att förbättra arbetsmiljön för våra djurskyddsinspektörer. Vi måste kunna ha en tillsynsverksamhet i Sverige utan att våra medlemmar bli utsatta för otillbörliga påverkan som hot, våld och trakasserier. Det ligger också i arbetsgivarens intresse för att inte förlora viktig kompetens. Tittar vi på det i ett lite större perspektiv har vi många andra medlemmar i kommuner, på länsstyrelser och andra myndigheter som har utsatta positioner, där de ibland upplever hot och ifrågasättande. När en tjänstemans beslut får stor påverkan för en enskild näringsidkare eller en privatperson uppstår det lätt diskussion om själva beslutet och konsekvenserna av det.

”Naturvetarna kan aldrig acceptera att medlemmarna utsätts för hot och våld.” För Sacos satsning på att man inte är passé vid 43. Livslångt lärande är avgörande för att klara kompetensförsörjningen.

För att allt fler blir utbrända på jobbet, särskilt unga kvinnor. Det är inte acceptabelt och visar på behovet av att minska stressen och förbättra arbetsmiljön.

Det är därför viktigt att den enskilde tjänstemannen har ett bra stöd av sin chef och att myndigheten har en genomtänkt, tydlig och kommunicerad grundsyn på hur lagen ska tillämpas. Men det är lika viktigt att grundsynen har en allmän acceptans. Hur ska den enskilde tjänstemannen annars kunna utföra sitt arbete och ha en trygg och bra arbetsmiljö?

hos både privatpersoner och i näringslivet. Säkert kan andra myndigheter lära av Skatteverket. Naturvetarna kan aldrig acceptera att medlemmarna utsätts för hot och våld i sin tjänsteutövning. Vi har fortsatt fokus på problemställningen och kommer se till att arbetsgivarna har rutiner och policys för att förebygga den typen av allvarliga arbetsmiljöproblem.

Erik Petré, förbundsordförande

Skatteverket har genomgått en snabb förändringsprocess och har snabbt fått en hög acceptans i samhället. De har i dag stort förtroende

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

Medlemsnytt

Häng med Erik i Almedalen Det var hektiska dagar för Naturvetarnas ordförande Erik Petré under Almedalsveckan. Vi tog rygg på honom. KOMPETENSFÖRSÖRJNING FÖR SVERIGE Bilateralt samtal med Teknikföretagen i sällskap med Naturvetarnas förbundsdirektör Per Klingbjer. Ett bra och konstruktivt samtal om kompetensförsörjning för Sveriges utveckling och konkurrenskraft. PASSÉ VID 43 Det var titeln på Sacos Måndag seminarium om kompetensutveckling, som Erik Petré deltog på. Så illa är det förstås inte, men forskning visar att de som är äldre än 43 år väljs bort i jobbansökningar. Samtidigt är det brist på kompetens. – Tryggheten ligger i den egna kompetensen, och inte i anställningstid. Så det gäller att ta sig tid för kompetensutveckling, vilket kan vara lättare sagt än gjort när almanackan är fulltecknad, säger Erik Petré. Därför är han i grunden positiv till Sacos förslag att införa en lag om kompetensutveckling. – Det är dags att gå från ord till handling och öka trycket i frågan. Jag tror på idén att det ska ske i samråd med facket på arbetsplatserna. Det handlar om det livslånga lärandet, där det ska var möjligt att på ett rimligt sätt plugga vid sidan av jobbet. GÅR MYNDIGHETERNA I TAKT? Senare på eftermiddagen tar han det långa steget på Visbys kullerstensgator

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

arbetslivet med koppling till lönebildning och kollektivavtal. HUR MÅNGA ÄLGAR? Regnet hänger i luften när Svenska Jägareförbundets seminarium startar. Temat är om viltförvaltningen ska styras av känslor eller förnuft. Svaret är förstås både och. – Bra att visa att det finns en samsyn i många frågor, där det handlar om dialog och tillit för att komma överens. Den polarisering som förekommer i vissa delar av landet gynnar ingen. Det viktiga för Erik Petré är att besluten grundar sig på fakta. – Besluten ska fattas så långt från Bryssel som möjligt. Den lokala förankringen är avgörande för att skapa del-

Tisdag

Kompetensförsörjning och hållbarhet var årets trender i Almedalen, enligt Erik Petré. ↑

och tar sikte mot LRF. Seminariet handlar om moderna myndigheter och hur man får dem att gå i takt med tiden. – Kritiken om brister i kompetensen hos våra medlemmar tycker jag inte stämmer. De naturvetare som arbetar på till exempel länsstyrelser eller Naturvårdsverket gör ett utmärkt jobb. Däremot vill jag inte försvara om enskilda medarbetare går längre i en inspektion än vad lagen kräver. HÅLLBART ARBETSLIV Kvällen ägnas åt att bygga relationer med Almega som bjuder in till grillning för att diskutera det hållbara

Per Klingbjer pratar om viltförvaltning. ↑

Naturvetarna deltog under Almedalsveckan. →

”Kompetensförsörjning är den största utmaningen för sjukvården.” aktighet och ansvar när man till exempel ska bestämma hur stor älgstammen ska vara lokalt och regionalt. PARTSRÅD STÖTTAR Dags att växla spår igen. Nu deltar han i ett rundabordssamtal med Saco-S partsråd om hållbart arbetsliv. Frågan om kompetensförsörjning kommer upp här också. Man vill sprida information om att partsrådet stöttar arbetsplatser inom staten som vill främja en frisk arbetsplats, där medarbetarna mår bra för att kunna prestera.

Onsdag

soner rekryteras till vård- och äldreomsorgen. Kompetensförsörjning är avgörande. – Vi måste ta vara på kompetensen hos alla professioner. Forskning och nya diagnostikverktyg har gett oss så mycket. Löner, villkor och en hållbar arbetsmiljö med individuella lösningar är lika viktigt, säger Camilla Waltersson Grönvall (M) i socialutskottet. Christina Nilsson, ordförande i samma utskott menar att fortbildning är en nyckel. Frågan om en nationell plan för kompetensförsörjning inom sjukvården lyftes. Inom EU är det bara Sverige, Malta och Portugal som saknar det.

AGENDA 2030 Kompetensförsörjning var också i fokus på mötet med Gunvor G Ericson (MP). Men nu för att klara målen i Agenda 2030. – Vi delar synen på att det behövs fler naturvetare som hittar lösningar på samhällets utmaningar. I det ligger att intressera unga för att bli naturvetare.

JUSEK + CIVILEKONOMERNA Fusionerna duggar tätt i den fackliga världen. Jusek och Civilekonomerna står närmast på tur och går samman vid årsskiftet, om allt går enligt planerna. På deras mingel diskuteras bland annat vad som behöver göras för att facket ska vara fortsatt attraktivt i framtiden. UTMANINGAR F ÖR SJUKVÅRDEN Just när Visby håller på att vakna hälsar Erik Petré med fler välkommen till ett seminarium om hur hälso- och sjukvården ska klara kompetensförsörjningen. Saco Hälso- och sjukvård bjuder in till hälsofrukost, designad av dietisten och vår medlem Kajsa Asp. Det finns utmaningar: 90 miljarder kronor saknas i välfärden fram till år 2026. Samtidigt behöver 80 000 per-

Gunvor G Ericson (MP) i möte med Naturvetarna om behovet av kompetensförsörjning för att klara målen i Agenda 2030. ↑

Mer från Almedalen. N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

”Att bli coachad är guld värt” Hur ska nyttan med facket kommuniceras? Det sökte studenterna i Naturvetarna svar på i Almedalen. För Lovisa Vilhelmsson är det självklart att engagera sig fackligt. Hon brinner för arbetslivsanknytning och psykisk hälsa, som är årets fokusfrågor för Naturvetarnas studentråd. – De sakerna hänger ihop. Har man koll på arbetslivet och vad utbildningen leder till mår man bättre, säger hon övertygande. Hon har en färsk kandidatexamen i nutrition på Karolinska institut och ska nu läsa fristående kurser om kost. – Min bild av arbetsmarknaden är fortfarande lite diffus. Många satsar på en akademisk karriär och doktorerar. Även den framtiden är oviss eftersom tjänsterna inom akademin är så få. Monique Ion pluggar också till nutritionist och är övertygad om att Natur-

Vad var bäst i Almedalen? Dianna Zeleskov – Alla seminarier som handlade om våra fokusfrågor. Det var också spännande med seminariet om att rena avloppsvatten, kopplat till vattenbristen. Utan att vara ölfantast gillar jag idén att brygga öl på renat avloppsvatten.

Leila Hussein – Jag gillar atmosfären och att möta andra engagerade människor. Seminariet som handlade

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

vetarna har en viktig roll för studenter. – Möjligheten att bli coachad i karriären är guld värd. Detsamma gäller det stöd man kan få när det är dags att söka jobb. Det handlar både om att skriva cv och att lyckas på intervjun. Utmaningen är att kommunicera det till dagens unga.

om att fånga in koldioxid från atmosfären var särskilt intressant. Att avskilja och lagra koldioxid kan bli en viktig pusselbit för att klara klimatkrisen.

– Det finns ett stort engagemang hos generation Z, alltså de som är födda på 2000-talet. De vill inte låsa upp sig i föreningar, utan jobbar hellre med sakfrågor. När ett projekt är avslutat går de vidare till nästa, säger Helena Edén, som studerar trädgårdsvetenskap på SLU i Alnarp. Sociala medier är en viktig kanal. – Där borde vi vara mer synliga och lyfta naturvetare. Många är experter i aktuella frågor som klimatet, säger kemisten Dianna Zeleskov, som nu läser biokemi på Uppsala universitet. Att erbjuda nätverk för naturvetare är viktigt för Leila Hussein, fysikstuderande på Stockholms universitet. – Jag tror också att vi har en roll i att bemöta fake news, säger hon.

Fr.v. Helena Edén, Lovisa Wilhelmsson, Leila Hussein, Monique Ion och Dianna Zeleskov. ↑

lätt att nätverka här. Hur naturvetare ska kommunicera sitt budskap och ta större plats i debatten om bland annat hållbarhetsmålen, satte avtryck hos mig.

Lovisa Wilhelmsson – Mötesformen tilltalar mig, att folk från olika sektorer kan mötas och diskutera en fråga eller samhällsproblem från olika perspektiv för att komma fram till gemensamma lösningar.

Monique Ion – Att man kommer nära politiker och andra beslutsfattare. Det är

Helena Edén – Fantastiskt att vara i en miljö där alla är engagerade och vill lära nytt. För att till exempel klara målen i Agenda 2030 behövs tvärvetenskaplig forskning och samverkan mellan forskare och journalister för att nå ut till allmänheten.

Medlemsnytt

Naturvetarna tågade i Prideparaden För Naturvetarna är det viktigt att alla kan vara sig själva på jobbet. Därför deltog förbundet på Pride, som ägde rum sista veckan i juli i Stockholm. Vi hade personal på plats i tältet, som vi delade med Saco, på festivalområdet. Medlemmar kom förbi och pratade hbtq-frågor och rätten att bli likabehandlad på ar-

betsplatsen oavsett sexuell läggning, etnicitet och religiös tillhörighet. Prideparaden blev en viktig och festlig manifestation, där Naturvetarna tillsammans med femtio tusen andra deltagare tågade genom huvudstaden. LEL Veterinärer deltog i Prideparaden. →

Jobba för klimatet i stället för att strejka Många medlemmar har hört av sig om den klimatstrejk som Greta Thunberg och Fridays for future har uppmanat fackförbunden till. En del vill att Naturvetarna tar ut sina medlemmar i strejk under en dag, medan andra inte ställer upp på en klimatstrejk. Naturvetarna delar Fridays for futures grundsyn om att vi behöver göra mer och att tempot måste öka på vägen till ett hållbart samhälle. Var och en har ett ansvar och företagen måste göra mer. Lösningarna finns i många av

de branscher där naturvetare är verksamma. MER KRAFTFULLA VERKTYG Vi menar att det finns mer kraftfulla verktyg för att klara klimatmålen och övriga hållbarhetsmål i Agenda 2030 än att ta till strejkvapnet. Däremot är det fritt för var och en att delta i demonstrationen på sin fritid. Liksom Saco anser vi att strejkvapnet inte ska användas för politiska påtryckningar, utan bara vid konflikter på arbetsmarknaden. Dessutom skulle en strejk i fredstid under pågående avtalsperiod betraktas som en vild strejk

som inte är tillåten. Det skulle försätta medlemmarna i en besvärlig situation med risk att förlora jobbet. Naturvetarna har därför landat i slutsatsen att inte stödja en klimatstrejk. FAKTA OCH KUNSKAP Vi ser hellre att naturvetare tar fram ny kunskap och implementerar hållbarhetsmålen i samhället. Lika viktigt är att få politikerna att lyssna på forskarna och fatta beslut som är grundade på fakta och kunskap. Naturvetarna har gjort ett inspel om Agenda 2030 till regeringen, där vi pekar på behovet av kompetens-

försörjning för att Sverige ska leva upp till sin del av de globala hållbarhetsmålen. Naturvetare är särskilt lämpade att driva hållbarhetsfrågor. Många gör det också i sin yrkesutövning på ett framgångsrikt sätt hos både privata och offentliga arbetsgivare. Läs Naturvetarnas hållbarhetstips på www.naturvetarna.se

Erik Petré, förbundsordförande Per Klingbjer, förbundsdirektör

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

Dina förmåner

Det här får du som medlem Här är några av dina förmåner som medlem i Naturvetarna. Du hittar fler på → www.naturvetarna.se/formaner

→ Medlemsrådgivning Våra kunniga och erfarna ombudsmän svarar på frågor om din anställning och dina anställningsvillkor. Du får hjälp att tolka lönestatistiken och får tips inför lönesamtalet.

→ Chefsservice Du får nyheter inom ledarskap och individuellt stöd i din chefsroll så att du kan få dina medarbetare, verksamheten och dig själv att växa. Besök våra seminarier om ledarskap, som också är ett bra tillfälle att nätverka. www.naturvetarna.se/chef

→ Förhandlingshjälp Våra experter ger dig trygghet i arbetslivet, genom goda råd och förhandlingshjälp i frågor som rör din anställning. De kan även företräda dig vid

arbetsrättsliga förhandlingar, till exempel vid tvister med arbetsgivaren.

→ Försäkringar Genom Akademikerförsäkring får du prisvärda försäkringar, både på jobbet och i privatlivet. Samlar dina sakförsäkringar här och du får 20 procent rabatt.

→ Inkomstförsäkring Tack vare vår inkomstförsäkring kan du få 80 procent av tidigare lön upp till 100 000 kronor per månad, om du blir arbetslös. Inkomstförsäkringen bygger på att man har rätt till ersättning från a-kassan.

→ Din egen jurist Vår juristförsäkring hjälper dig med allt från att skriva samboavtal och

testamente till att lösa tvister, hela vägen till domstol om det behövs. Försäkringen är kostnadsfri de första tre månaderna.

→ Karriärservice Boka ett karriärsamtal och få verktyg att analysera din arbetssituation, inventera din kompetens eller bara ett bollplank för ditt nästa steg i karriären. Vi erbjuder även coachning av ditt cv och din LinkedIn-profil, liksom stöd inför en jobbintervju. www.naturvetarna.se/karriar

→ Service till företagare Vi coachar dig och är ett bollplank i ditt företagande. Du får individuell rådgivning för hur du kan utveckla ditt företag. Allt från val av företagsform till hur du ska tänka när du tar betalt. www.naturvetarna.se/foretagare

+ Plus » Seminarier och nätverk » Kunskap om arbetsmarknaden » Rabatt på medlemslån Hör av dig till oss: radgivning@naturvetarna.se

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

och bolån i SEB och Danske Bank

S E RV I C E T I L L F Ö R E TAGA R E

Pantea coachar företagare Är du företagare eller har planer på att starta eget? Då finns hjälp att få från Naturvetarna, i allt från att ta rätt betalt till att diskutera din affärsidé.

”Det är bäst med aktiebolag då ekonomin skiljs från privatlivet.”

Många företagare har dålig koll på

bar, utan ligger i genomsnitt på runt 75 procent. Intäkterna ska täcka omkostnader och administration, liksom kompetensutveckling, semester, pension och annat.

hur mycket de ska betalt eller är alltför försiktiga i sin prissättning. – Ett vanligt fel är att man lägger sig för lågt. Det kan vara svårt att rätta till i efterhand. Mitt tips är att se över sina arvodesnivåer varje år och åtPantea Ansari. ↑ minstone hänga med i indexuppräkningen. En strategi kan vara att ta mer betalt för korta uppdrag och mindre för långa säkra uppdrag, säger Pantea Ansari, företagsrådgivare på Naturvetarna. Vid prissättningen bör man tänka på att all arbetstid inte är debiter-

Hur mycket bör man avsätta till sin egen pension? – 4,5 procent av lönen är ett bra riktvärde. Det motsvarar det belopp som privata arbetsgivare med kollektivavtal betalar in till sina anställda. Hur gör jag om jag vill starta eget? – Börja med att gå in på www.verksamt.se och följ stegen. Frågor kommer att dyka upp på vägen, som vi kan diskutera. Det kan handla om allt från företagsform till kontraktsskrivning.

För de flesta passar det bäst med aktiebolag då ekonomin skiljs från privatlivet, vilket innebär att du går skadefri om företaget går i konkurs. Behövs försäkringar? – Ja, en ansvarsförsäkring bör man bland annat teckna. Vänd dig till vår samarbetspartner Akademikerförsäkring som lotsar dig rätt. Är det en bra idé att vara egenanställd? – Nej, det kostar mer än det smakar. Fakturering fixar man lätt på egen hand och tar inte lång tid. Det finns bra appar för fakturering. Om företaget inte går som det är tänkt och man vill ha fler uppdrag är Pantea Ansari ett bollplank. – Jag diskuterar gärna affärsidéer och marknadsföring. Ofta kan man tillsammans hitta lösningar för att komma vidare och få fart på företaget. LEL

Hur får vi fart på företaget? Pantea Ansari tar gärna en diskussion om det.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

Efter jobbet

Aksel går i spinn på fiske För Aksel Ydrén är det en tjusning att uppleva känslan när det hugger till och nappar. Spänning och avkoppling på en och samma gång. – Jag tror det ligger något latent i våra gener att

jaga och samla. Det är ett sätt att få mat som leder tillbaka till rötterna. Den bästa maten är den man har odlat eller fångat själv, säger han filosofiskt. Även om han föredrar närfiskat i trakten av Krokom i Jämtland så ger havsfiske i de norska fjordarna upplevelser som han inte vill missa. – I de bästa stunderna är det bara att sänka ner draget och låta en torsk eller kolja fastna Aksel Ydrén. ↑ på kroken. Artrikedomen är så stor och när det är som bäst är det nästan som att havet kokar av både fisk och skaldjur. FÖR HUSBEHOV

Till vardags fiskar han för husbehov för att få mat på bordet. Att bara fiska för nöjes skull och slänga tillbaka fisken i vattnet tilltalar honom inte. – Fisken stressas och kroken skadar fisken fysiskt, det finns också risk för infektioner när man håller den i handen eftersom den känsliga slemhinnan skadas. Abborren är en favorit som han filear och avnjuter stekt. Men han fiskar lika gärna sik, gädda och mört, som är några typiska arter i svenska sjöar. – Mört och braxen är underskattade. De minsta benen kan man bli av med genom att lägga fisken

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

i en ättikslag. Den sura miljön gör att småbenen löses upp. Att konservera och tillaga fisk är något av Aksel Ydréns specialitet och tangerar hans arbete på Eldrimner, som är ett nationellt resurscenter för mathantverk. – Man kan grava mer än lax, men tänk på att frysa råvaran innan, för att få bukt med eventuella parasiter. Salt, socker och kryddor är det enda som behövs. Då startar en kontrollerad nedbrytning av proteiner, en så kallad autolys, som egentligen är en avbruten fermentering. FRITT ATT FISKA

Han håller i kurser och workshops om fiskförädling. Dessa vänder sig främst till småskaliga yrkesfiskare i hela landet. Men kan man fiska var som helst? – Yrkesfisket är hårt reglerat. För hobbyfiskare är reglerna mer liberala. Det är i regel fritt att fiska med handredskap på allmänt vatten utmed kusten i havet och i de fem stora sjöarna, men kolla för säkerhetsskull på svenskafiskregler.se så du inte fiskar i något fredningsområde. Att lägga nät lämpar sig inte överallt men för den som har för avsikt att konsumera fångsten är det en metod som kan ge stor utdelning. – Har man fiskerätt och koll på beståndet kan nätfiske rekommenderas. För mig som gillar fisk och bor på landet passar det perfekt. LEL

Aksel Ydrén Yrke: Branschansvarig för fiskförädling på Eldrimner, som är ett nationellt resurscenter för mathantverk som arbetar med att förmedla kunskap, stöd och inspiration till mathantverkare över hela Sverige Utbildning: Har studerat landsbygdsutveckling på SLU och fiskoch skaldjursodling vid Lysekils högskolecentrum. Fiskar helst: Abborre, gös och annan insjöfisk hemma i Alsensjön i Åse i Jämtland. Bästa fisketips: Det fisket som blir av, så gör det inte för komplicerat utan lära känna de fiskevatten som finns nära dig.

Så får du det att nappa: Att fiska behöver inte vara så märkvärdigt. Skaffa ett enkelt kastspö och några drag, som spinnare och wobbler i olika färger. En jigg (ett fiskliknande drag för bland annat gösfiske) kan också komma till användning. Någon speciell klädsel behövs inte. Tänk funktionellt och anpassa klädsel efter vädret. Flytväst och stövlar kan rekommenderas i alla lägen. Skaffa fiskekort om det behövs. Googla för att få veta vad som gäller där du ska fiska. Som regel hittar du

information kring vad som gäller på svenskafiskeregler.se eller fiskekartan.se. Köper du ett fiskekort är du även med och stöttar fiskevården i området. Kroka av och avliva fisken snabbt genom ett slag mot huvudet som bedövar fisken, skär därefter av strupen och låt blodet rinna av. Ett tips är att ha med sig en kylväska, där fångsten kan förvaras kallt. Genom att man så tidigt som möjligt avblodar och kyler ner fisken förbättras både kvalitet och hållbarhet. Rensa fisken kan du göra

hemma. Att filea är en konst. På Youtube hittar du bra instruktionsfilmer. Frys in eller tillred filéerna direkt genom att vända dem i en blandning av vetemjöl, salt och vitpeppar. Lite dill ger en extra krydda. Sedan är de färdiga att läggas i stekpannan, helst i gjutjärn för att värna miljön och få ett tillskott av järn. Fisk är hälsosam mat. Livsmedelsverket rekommenderar att äta fisk två till tre gånger per vecka. Växla mellan de feta och magra. Dock rekommenderas barn, unga och kvinnor i barnafödande ålder att inte äta fet

fisk från Östersjöområdet oftare än två till tre gånger per år. Ta gärna reda på fiskevattnets hälsostatus. Glädjande nog sjunker både dioxin- och kvicksilverhalterna i sjöar, vattendrag och hav, vilket också lett till en återhämtning av toppredatorer som sälar, uttrar och havs– örnar. På sina håll finns det fortfarande för höga gränsvärden av miljöfarliga ämnen. Läs mer: https://viss.lansstyrelsen.se

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

Vi gratulerar ”Kallt, lågtrycksbetonat väder under en längre tid är vad som behövs.”

Hela landet följer hans mätningar

Den nederbörd i kombination med svalt väder som hade behövts för att få en normal situation har inte kommit i tillräcklig omfattning. Kartor över grundvattennivån som tas fram av SGU, Sveriges geologiska undersökning, produceras nu dubbelt så ofta som normalt. Varje gång får de stor massmedial uppmärksamhet. Bo Thunholm och hans kollegor är då och då med i tv och på radio, och såväl tjänstemän och journalister som privatpersoner hör av sig och vill ha mer information. Även den här sommaren har det blivit många massmediala framträdanden. 300 JÄRNRÖR

Mätningarna sker i grundvattenrör (ungefär 300 järnrör med 5 cm i diameter) som är grupperade i ett åttiotal områden runt om i landet. Sedan 1960-talet har man mätt med lod och måttband. Så sker fortfarande i stor utsträckning, men nu automatiseras mätningarna alltmer med en tryckgivare och data som skickas via GSM-nätet till SGU:s databas. EXTRA SATSNING

För närvarande pågår en extra satsning under tre år där antalet observationsrör dubbleras för en bättre övervakning. Orsaken till den extra satsningen är bland

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

FOTO: JULIO C. GONZALEZ

Ovanligt låga grundvattennivåer gör att Bo Thunholms insatser inom hydrogeologi får stor uppmärksamhet.

Bo Thunholm Gratuleras till: Månadens naturvetare, nominerad av kollegan Carola Lindeberg. Arbetar som: Hydrogeolog och grundvattenexpert på SGU, Sveriges geologiska undersökning, i Uppsala. Höjdpunkten i jobbet: Att se att hans arbete kommer till nytta. – Det uppmärksammas och används även utanför SGU! Gör utanför jobbet: Intar viloläge.

annat de senaste årens låga grundvattennivåer som har visat på ett ökat behov av att övervaka grundvattnet. REGN PÅ ÖNSKELISTAN

Nu är det fjärde året som vi har betydligt lägre nivåer, framförallt i stora delar av Svealand och Götaland. Vissa kommuner införde redan i början av juni bevattningsförbud. För att få grundvattenbildning under sommaren behövs mer nederbörd jämfört med andra årstider på grund av avdunstningen och att växterna suger upp vattnet. – Hur mycket regn som krävs är svårt att precisera. En till två månader med betydligt mer nederbörd än normalt behövs för att fylla upp små magasin som oftast används av de som har egna brunnar. Flera månader med större nederbördsmängder än normalt behövs för att fylla upp större vattenmagasin, säger han. En lagom mängd nederbörd är bäst. För mycket, det vill säga 50-100 mm skyfall på några timmar, kan leda till ytavrinning och snabba flöden som klingar av fort. För lite, några få mm per dag även under en lägre period brukar, fångas upp av växter eller avdunsta. Kallt, lågtrycksbetonat väder under en längre tid är vad som behövs för att fylla på grundvattnet. CHRISTINA JÄGARE Vem tycker du är värd att bli Månadens naturvetare? Tipsa oss på redaktion@ naturvetarna.se så kan hen få en läcker tårta eller en fruktkorg till sin arbetsplats.

KALENDER Här får du koll på våra aktiviteter. Datum med lila färg är specifikt för dig som är förtroendevald.

C H E FS FR E D A G

Svensk Förening för Toxikologi (SFT) fyller 50!

FAC K L I G U T B I L D N I N G SFT grundades för 50 år sedan och det kommer vi att fira den 3 oktober 2019!

Löneprocess kommun och region

3 okt

Löneprocess statlig sektor

8 okt

Löneprocess kommun och region

16-17 okt

Fackl. grundutbildn. kommun/region

Föredragshållare är:

22-23 okt

Fackl. grundutbildn. privat sektor

13-14 nov

Fackl. grundutbildn. statlig sektor

18-22 nov

UGL

20 nov

Löneprocess privat sektor

5 dec

Arbetsmiljöutbildning

Marie Vahter (Karolinska Institutet), Agneta Oskarsson (Sveriges lantbruksuniversitet), Christina Rudén (Stockholms universitet) och Olle Matsson (Uppsala universitet).

L E A D E R S H I P F R I D AY Utvecklas som chef ihop med andra naturvetare. Perfekt upplägg med frukost och föreläsning om ledarskap innan jobbet. Läs mer och anmälan: www.naturvetarna.se/LeadershipFriday

20 sept 29 nov 6 dec

Umeå

27 sept

Stockholm

11 okt

Örebro

11 okt

Norrköping

8 nov

Uppsala

29 nov

Stockholm

6 dec

Malmö

6 dec

Göteborg

Föredrag om bland annat cocktaileffekter och toxikologin ur ett historiskt perspektiv.

2 okt

På webben Utbildning i förhandling

27 sept

http://toxikolog.se/ svenska/50-årsjubileum.html

CHEFSFREDAG. Lars-Johan Åge är forskare och förhandlingsexpert. Han föreläser i Göteborg och Stockholm.

ÅRETS GEOLOG 14 nov

Hörsalen, SGU, Uppsala

F OTO : Å S A G I E R U P

Stärk dig i rollen som fackligt förtroendevald. På köpet får du tillgång till ett nätverk att bolla fackliga frågor med. Läs mer och anmäl dig på www.naturvetarna.se/facklig-utbildning

Spännande föreläsare, seminarium och mingel. Mer information och anmälan: www.naturvetarna.se/Chefsfredag

Göteborg Stockholm Malmö

LEADERSHIP FRIDAY. Kelly Odell är strategikonsult med inriktning på förändringsledning.

ÅRETS GEOLOG. Priset går i år till Gunnar Eriksson.

Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender. Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter. N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

POSTTI D N I NG

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka www.naturvetarna.se

Äntligen fixat! Sååå skönt. Vi har gjort det enkelt för dig att känna den känslan. Teckna vår sjuk- och olycksfallsförsäkring till medlemspris redan idag. Slipp alla frågor om tidigare sjukdomar, läkarbesök och datum för behandlingar. Du är skyddad direkt – snabbt, enkelt och tryggt. Ring oss nu på 0771-111 999 eller teckna försäkringen direkt på www.akademikerforsakring.se.