Issuu

Ny förmån: 600 medlemmar har använt juristförsäkringen

N AT U RV E TA R E N

Naturvetaren F Ö R D I G S O M Ä R M E D L E M I N AT U R V E TA R N A

N U M M E R 1 20 1 9

1 /2019

MÅNADENS FRÅGA:

Vilken facklig fråga är viktigast för dig?

VETENSKAP

Upptäckter 10 i topp DUELLEN

Är biobränslen klimatsmart? LEDARSKAP

Konsten att leda sig själv

Klippa

Milene ger fackligt stöd på jobbet

REPORTAGE

HUR GICK DET SEN?

SÅ FUNKAR DET

Antibiotikan flödar i Vietnam

Öppna kurser online planar ut

Om du blir uppsagd

SID 24

SID 55

SID 44

Ibland vänds livet upp och ner När man blir diagnosticerad med en allvarlig sjukdom kan det för många vara en trygghet att vara extra mycket med familjen. För andra är det viktigt att ha råd att göra sådant man drömmer om tidigare än planerat. Oavsett vad som är viktigast för dig kan en Diagnosförsäkring ge dig ett ekonomiskt stöd i en svår tid. Läs mer på www.akademikerforsakring.se/diagnos

VÄLKOMMEN! redaktion@naturvetarna.se

Lars-Erik Liljebäck, chefredaktör

Där antibiotikan flödar Det är inte längre självklart att berätta om utlandsresor till exotiska resmål. Det dåliga samvetet gnager och jag inser att jag egentligen inte borde boka den där resan. Helt följdriktigt blev flygskam ett av årets nyord i spåren av en rekordvarm sommar då klimatförändringarna blev påtagliga.

Det som händer i Vietnam och i stora delar av Asien påverkar även oss i Sverige. Därför satsar svenska Sida pengar på forskningsprojekt som syftar till att kartlägga och i förlängningen minska användningen av antibiotika, både bland människor och i jordbruket. Det finns positiva tecken med minskad användning, men samtidigt ser man att resistensen ökar i samhället och på sjukhusen i Vietnam.

”Medicin är billigare än att ställa diagnos.”

Lite så kände jag när jag fick ett stipendium från organisationen Union to union. Uppdraget var att skriva om användningen av antibiotika i Vietnam. Där flödar det livsviktiga läkemedlet som räddar liv, men som redan är verkningslöst för vissa sjukdomar. Detta är inte bara en fråga för Vietnam i en tid när resande och handel sprider resistensen över hela världen.

REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare Lars-Erik Liljebäck, LEL redaktion@naturvetarna.se Form och layout Katarina Bengtsson Arvór Skribent och layout Christina Jägare, CJ Skribenter i detta nummer Natalie von der Lehr, Johanna Rösth

När medicinen är billigare än att få en diagnos, tar många antibiotika mot en vanlig förkylning, som hade läkt ut av sig själv, eller att virus är källan till sjukdomen. Och vem som helst kan köpa det fritt på vilket apotek som helst, fast det egentligen är förbjudet. Det här måste vi berätta om. Därför är inte lösningen att sluta resa. Däremot måste resandet bli mer hållbart med politiska styrmedel och ny teknik som gör det möjligt.

Utgivning: 6 nr per år Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar. Nästa nummer utkommer 4 april, manusstopp annonser: 22 mars.

ANNONSBOKNING Anna Kreissl, 08-20 12 21 Materialadress: annons@kompetensmedia.com

Omslagsbild: Anders Andersson

N AT U R V E TA R N A

Övriga bilder: Colourbox

Planiavägen 13, Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 info@naturvetarna.se

Tryck V-TAB Korrektur Mats Wirström, Textpiloten ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 32 600 ex.

www.naturvetarna.se Fackförbundet för Sveriges naturvetare

Inloggningsuppgifter finns på tidningens baksida.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

Innehåll SID 8

Här är den nya forskningsministern På sin fjärde arbetsdag fick Matilda Ernkrans besök av Naturvetaren.

SID 11

MÅNADENS FRÅGA:

Vilken facklig fråga är viktigast för dig?

Är biobränslen bra för klimatet? Duell om biodrivmedel.

SID 38

Vetenskapens tio i topp Många spännande upptäckter såg dagens ljus under 2018. Vi listar de tio främsta.

SID 46

Chefens ansvar för rehabilitering Chefen har en nyckelroll för att återgången till arbete ska bli så bra som möjligt efter en sjukskrivning.

64 Efter jobbet snörar miljöskyddsinspektören på sig skridskorna och glider fram över isarna.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

Milene Svanå är huvudskyddsombud i Region Halland.

En av de globala utmaningarna enligt FN är den ökande antibiotikaresistensen. Vietnam är särskilt hårt drabbat, men insatser görs för att vända utvecklingen.

LEDAREN Per Klingbjer, förbundsdirektör

per.klingbjer@naturvetarna.se

När politik och ekonomi inte går i takt Det har varit en turbulent tid i svensk politik. Det är därför glädjande att konstatera att vi nu har en regering på plats. Den nytillträdda regeringen har att jobba utifrån en överenskommelse i 73 punkter som man slutit med två stödpartier. Denna uttrycks i stor utsträckning i regeringsförklaringen. Innan regeringen tillträder har dock riksdagen fattat beslut om en budget som inte är regeringens. I den vårändringsbudget som lämnas till riksdagen i april kan vi vänta oss nya förslag på en mängd områden, som ersätter besluten i budgeten från december. Konsekvenserna av det parlamentariska läget är en ökad ryckighet i de styrmekanismer som gäller för hela arbetsmarknaden, både i offentlig och privat sektor. Det aktualiserar en av mina käpphästar, nämligen att arbetsmarknaden behöver en viss stabilitet och förutsägbarhet för att vara framgångsrik. Hög kvalitet och måluppfyllelse i en verksamhet kräver en planeringshorisont på betydligt längre sikt än ett år och utan den osäkerhet som skapas när redan fastslagna prioriteringar och uppdrag plötsligt kan dras in. För att stimulansåtgärder och andra styrmekanismer på arbetsmarknaden ska få förväntade effekter, måste det dessutom finnas ett förtroende för att dessa förutsättningar kommer att finnas på plats under en rimlig tid.

ökar förutsättningarna för stabilitet – också i styrmekanismerna för arbetsmarknaden.

För Greta Thunberg som har blivit en förebild för världens unga i kampen för att minska utsläppen av växthusgaser.

För att antibiotika inte används på ett hållbart sätt med följd att människor dör av bakterier som är resistenta mot antibiotika.

Förbundet har för avsikt att fortsätta dialogen med riksdagen och regering i frågor om arbetsmarknadens funktionssätt och naturvetares villkor på arbetsmarknaden. Naturvetarna kommer att ta vårt ansvar för att bidra till att Sverige fortsatt kan vara ett innovativt och framåtsyftande land.

Självklart finns vi där för medlemmar som kommer i kläm när direktiven plötsligt ändras eller oklarheter i uppdragen uppstår. Just nu stöttar vi våra föreningar och medlemmar på Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och länsstyrelserna, som påverkats som en direkt följd av den osäkerhet som det parlamentariska läget lett fram till. I vårändringsbudgeten kan en ökad tydlighet uppstå då politik och ekonomi går i takt med varandra. När budgeten stödjer den politiska viljan,

Per Klingbjer, förbundsdirektör

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

SÅ TYCKER LÄSARNA Kommentarer från webben och läsarbrev M Å NAD ENS FR ÅGA : NYHETSBREV NR 1/2019 (Läs mer på sidan 12-13.)

VILKEN FACKLIG FRÅGA ÄR VIKTIGAST FÖR DIG?

Psykosocial arbetsmiljö Psykisk arbetsmiljö tycker jag är den viktigaste frågan. Att arbetet inte blir ohållbart i stress och förväntningar, och att det finns tillräckligt med personal för att arbetet ska kunna utföras inom givna ramar. Att obetald övertid inte blir en tyst norm.

Kari

redaktion@naturvetarna.se

Kompetensutveckling Kompetensutveckling är också en viktig fråga och det kommer att vara svårt att få till ett vettigt system för det. Än så länge är det mycket prat och lite verkstad. Behovet kommer att öka i och med förändringar på arbetsmarknaden, och dess värre får vi nog räkna med en fortsatt hög utslagning på grund av utbrändhet. Konkurrensen kommer vi inte kunna göra något åt utan bara förhålla oss till.

Alf Niemi

”Utöver arbetsmiljö så skulle jag gärna se en statushöjning för den gröna sektorn.” Albert

Biobränslen belastar klimatet

D U E L L E N : NYHETSBREV NR 1/2019 (Läs mer på sidan 11.)

ÄR BIODRIVMEDEL BRA FÖR KLIMATET?

Ta vara på gödseln Varför diskuteras inte biogas i större utsträckning? Tar vi till vara möjligheten att producera biogas vid alla avloppsreningsverk? Om man tog hand om avfall från djurproduktion skulle kvalitén på rötslammet från städerna förbättras vilket innebär att vi kan återanvända fosforn också. Eller?

Lena C

Jonas R

Sjunger på sista versen Förbränningsmotorn sjunger väl ändå på sista versen? Men som en mindre dålig interim lösning måste väl ändå biofuel vara bättre. Mer etanol borde blandas in i den vanliga bensinen också. För övrigt läste jag en BBC-artikel som menar att alla kör sin sista bil idag.

Albert

I TOPP -jan Mest lästa artiklar dec

www.naturvetarna

I debatten saknas förståelse för att koldioxid från förnybara källor har samma inverkan på klimatet som koldioxid från fossila källor. Att tala om biobränslen som klimatneutrala är inte rimligt då vi redan nu släppt ut för mycket och fortsätter släppa ut långt över de utsläpp som kan tas upp på naturlig väg. Det enda rimliga är att styra om från utsläpp av koldioxid, oavsett källa. Klimatet gör ingen skillnad på fossilt respektive förnybart.

N AT U RV E TA R E N

på

.se

1 / 2019

1. 2. 3. 4. 5.

Ingen tackar dig när du blir sjukskriven Duellen: borde jag välja en plastgran i jul? Duellen: är biodrivmedel bra för klimatet? Fråga experten: är det en bra idé att semesterväxla? Rusning till den nya juristförsäkringen

VAD ÄR VIKTIGT FÖR DIG? NYHETSBREV TILL STUDENTER NR 1-2019

Nätverk för kvinnliga studenter Att lyfta och sammanföra kvinnor inom naturvetenskap och skapa nätverk med syftet att inspirera, stötta och dela erfarenheter. Jag har till exempel på mitt universitet startat SWAN, Scientific Womens Academic Network, som främjar för kvinnliga studenter inom naturvetenskap och jobbar för samarbeta över de olika ämnen med hjälp av nämnda komponenter ovan.

Hästar! Hemvärnet! Och hästar, så klart.

Anna

Cecilia

Träna kampsport ”Framtida odlingsteknik för hortikulturella grödor; exempelvis akvaponik.” Tumme Grön

Träna kampsport, mestadels Judo och brasiliansk jiu jitsu. Det går jag igång på.

Thompa

Varför är du med i Naturvetarna? Bella Rådberg har blivit bättre på att ”pinpointa” sina jobb– ansökningar. – Jag gillar den service jag har fått från Naturvetarna. Förmåner som till exempel cv-granskning har hjälpt mig att skapa en proffsig LinkedIn-profil. Vilken nytta har du haft? – Jag har utnyttjat cv-granskningen vid ett flertal tillfällen och är mycket nöjd med denna tjänst. Mina ansökningar har helt klart

blivit proffsigare och jag upplever att jag blivit duktigare på att ”pinpointa” det arbetsgivaren letar efter i mina ansökningar.

Bella Rådberg. ↑

Vad kan bli bättre? – Jag hade gärna sett att det anordnandes fler branschspecifika studiebe-

sök hos potentiella arbetsgivare, alternativt att Naturvetarna kunde erbjuda hjälp med att initiera kontakt hos arbetsgivare. Vad pluggar du? – Jag pluggar till agronom med inriktning rural development vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Jag tar examen våren 2021 och hoppas på att i framtiden få jobba med jordbrukspolitiska frågor, antingen i Sverige eller i utlandet. CJ

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

Aktuellt

Här är den nya forskningsministern Den nya ministern för högre utbildning och forskning slår vakt om Sveriges position som ledande forskningsnation. Hållbarhet och trygghet i arbetslivet är andra hjärtefrågor för Matilda Ernkrans. – Jag är glad och hedrad över att

statsministern har gett mig förtroendet, säger Matilda Ernkrans. Hon är inne på sin fjärde dag som minister när Naturvetaren träffar henne, och är förstås inte helt varm i kläderna denna iskalla dag i Stockholm. Vi möts i vestibulen på Utbildningsdepartementet, där intervjun äger rum mellan två möten. Att Sverige ska fortsätta vara en ledande forskningsnation är självklart för henne. – Vi lägger mycket pengar på det, totalt 3,2 procent av BNP när forskningen i industrin räknas med. Inriktningen som slogs fast för två år sedan i forskningspropositionen ligger kvar. Då tillfördes forskningen tre miljarder kronor. VÄRNAR FRI FORSKNING

I botten ligger ett tioårigt perspektiv på forskningen, som har en förankring i Sveriges riksdag. Därför är hon inte orolig för att samarbetet med (L) och (C) blir problematiskt. – Vi har en samsyn på forskningspolitiken, och det är viktigt att vårda mittensamarbetet.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

”Vi har en samsyn på forskningspolitiken, och det är viktigt att vårda mittensamarbetet.”

Om Naturvetarnas hjärtefrågor om villkor och karriärmöjligheter inom akademin kan hon inte ge några besked.

– Jag är medveten om de problem som finns på universiteten. För mig som socialdemokrat är trygghet i arbetslivet viktigt. Så jag kommer att följa utvecklingen där. Nu väntar hon med spänning på Styr- och resursutredningens rapport som kommer att gå ut på remiss. Innehållet i den kan hon förstås inte föregå. När Matilda Ernkrans var ordförande i utbildningsutskottet motionerade hon om studenters ohälsa. ↓

Hall å dä r! Lika mycket som forskningen ska leverera lösningar på samhällsutmaningar värnar hon den fria forskningen. – Klimat, hälsa och digitalisering är några områden som jag vill satsa särskilt på. Men kom ihåg att det är den nyfikenhetsdrivna forskningen som ger de stora sprången.

Hur kan ni rädda liv? I Region Kronoberg har en ny metod för att snabbt kunna sätta in rätt antibiotika vid blodförgiftning tagits fram. Biomedicinska analytikern Emma Jonasson på klinisk mikrobiologi, menar att liv kan räddas.

– Med vår nya metod att STUDENTERS HÄLSA

När det gäller högskolan vill hon att det ska finnas högre utbildning i hela landet. – I det ligger att satsa på distansutbildningar, som ger möjligheter för alla att utbilda sig, arbeta och få ett bra liv. Hållbar utveckling ligger henne varmt om hjärtat. Det gäller också studenters mentala hälsa. En av hennes motioner under förra året handlade just om det. Det utmynnade i att riksdagen ställde sig bakom behovet av att göra en översyn av samarbetet mellan vården och skolans elevhälsovård för att kunna möta den psykiska ohälsan bland främst unga kvinnor i åldern 18-24 år. Den frågan har Naturvetarnas studentråd drivit, vilket nu ser ut att bära frukt. LEL

Matilda Ernkrans Aktuell: Minister för högre utbildning och forskning sedan 21 januari 2019. Parti: Riksdagsledamot för Socialdemokraterna. Politiska meriter: Ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet under åren 2010-2018. Därefter ordförande i Utbildningsutskottet. Utbildning: Har studerat statsvetenskap, nationalekonomi och sociologi vid högskolan i Örebro.

bestämma vilket antibiotika som ska användas vid sepsis, alltså blodförgiftning, kan rätt behandling sättas in tidigare. Varje timme med fel antibiotika minskar chansen att överleva med 7 procent. Hur mycket snabbare är den nya metoden? – Inom fyra till åtta timmar får man svar på vilket antibiotika som ska användas. Det ska jämföras med mellan sexton och tjugo timmar som gäller annars. Eftersom det är bråttom och fråga om att rädda liv så kanske ett bredverkande antibiotikum sätts in, eller att man prövar sig fram med olika antibiotika och förlorar tid. Emma Jonasson. ↑

Vilka bakterier handlar det om? – Stammar av E. coli, ESBL, och Staphylococcus aureus, MRSA, är de vanligaste bakterierna, som utvecklar resistens mot vissa antibiotika. Utmaningen är att hitta rätt antibiotika mot olika resistenta stammar. Hur fungerar den nya metoden? – Vi låter bakterierna växa i en flaska med buljong, där optimala tillväxtförhållanden råder. När bakterierna har förökat sig förs de över till en agarplatta där olika antibiotika testas för att få svar på vilket som har effekt. Hur länge har den nya metoden funnits? – Den har utvecklats på sjukhusen i Växjö och Karlskrona inom Region Kronoberg. Här har metoden använts sedan i maj månad förra året. I slutet av november blev den officiell och tillgänglig för alla. Är den dyr att använda? – Nej, det behövs inga avancerade instrument. Vilket labb som helst kan använda metoden, till nytta för resurssvaga länder, där antibiotikaresistens är vanligare än i Sverige. Hur vanligt är det med blodförgiftning? – Bara i Sverige drabbas trettiotusen personer varje år, varav 20 procent dör. LEL

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

Aktuellt

Kompetenser

10 i topp

Linkedin har använt sina egna data för att ta reda på vilka kompetenser företagen tycker är viktigast. Högre chefer i företag har rankat egenskaperna.

1. Kreativitet: Idéer är hårdvaluta som ger arbetsgi-

varen ett försprång i konkurrensen.

2. Övertalningsförmåga: Att kunna tala för sin vara

eller produkt är guld värt.

3. Samarbetsförmåga: Ju mer vi jobbar gränsöver-

skridande i projekt desto viktigare blir det att samarbeta på ett effektivt sätt.

4. Anpassningsbarhet: Att hantera osäkerhet och att anpassa sig till de snabba förändringar som sker i arbetslivet. 5. Tidshantering: Att planera och hantera sin tid är

Bluffar om meriter Det blir allt vanligare att folk bluffar om sina meriter vid jobbansökningar. Men det finns ett sätt för arbetsgivarna att avslöja falska meriter. Ofta handlar det om förfalskade utbildningar eller utbildningsmeriter. – Ett vanligt misstag är att arbetsgivare inte dubbelkollar de meriter en kandidat åberopar i sin ansökan. Det är också viktigt att se över att meriterna är äkta, säger Cecilia Ulfsdotter, enhetschef vid Universitets-och högskolerådet, UHR. I en ny broschyr ger myndigheten råd om vad arbetsgivare bör ha koll på för att undvika bluffar. Dessa är av tre slag – bluffuniversitet, egna förfalskningar och aktörer på internet som säljer utbildningsintyg. LEL

en fördel när tempot i arbetslivet ökar.

6. Molnkompetens: Kompetens som efterfrågas. 7. Ai: Allt som går att digitalisera kommer att digitaliseras. 8. Analytisk förmåga: Enorma mängder data tas fram

i dag. Någon behöver dra slutsatser och fatta smarta beslut utifrån informationen.

9. Personalledning: En modern chef bör kunna coacha

och stärka sina anställda.

10. UX-design (användarupplevelse): Enligt Linkedin är

detta nyckeln för att få den digitala världen att fungera för människor. LEL

Mer klimatsmart mat Tio gånger mer bönor, linser och andra baljväxter borde vi äta både av klimat- och hälsoskäl. I alla fall enligt en färsk rapport från forskare inom hälsa, jordbruk och miljö. Rapporten, som är publicerad i medicintidskriften Lancet, slår fast att världen befinner sig i ett akut läge, där matproduktion och konsumtion kraftigt måste struktureras om. Fisk har en fortsatt viktig roll, men den största förändringen är att minska intaget av rött kött från i dag 700 gram per person och vecka till max 200 gram. Vi borde äta dubbelt så mycket grönsaker än i dag och betydligt mer nötter och frön. Man menar också att jordbruket måste gå från att vara en källa av växthusgaser till att bli en sänka. LEL

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

Blandskog kan öka lönsamheten En blandskog med högre inslag av björk skulle inte bara gynna den biologiska mångfalden, utan även tillgången på bär och svamp skulle öka, enligt Micael Jansson, ekolog vid Umeå universitet. Inte nog med det. Även produktionen av virke skulle få en skjuts. I dag är målet att lövinslaget ska ligga på 10 procent. – Att blanda in björk med 20-30 procent skulle ge positiva effekter på produktionen av biomassa, vilket passar bra i dag då vi går mot en grön ekonomi. Vi skulle också behöva importera mindre björk som vi då kan producera här. En av hans poänger är att resurserna i ekosystemet då skulle utnyttjas bättre. LEL

DUELLEN

Är biodrivmedel bra för klimatet? Att tanka bilen med etanol är ingen bra idé, enligt en Chalmersforskare som menar att annan odling trängs undan med avskogning som följd. Svenska bioenergiföreningens vd kommer till en helt annan slutsats och vill se lagkrav på högre inblandning av etanol, eller motsvarande, i bensinen.

NEJ!

STEFAN WIRSENIUS, docent i miljö- och resursanalys av jordbrukssystem vid Chalmers

JA!

GUSTAV MELIN, vd på Svenska bioenergiföreningen

Varför är biodrivmedel dåligt för klimatet?

Varför är biodrivmedel bra för klimatet?

Biodrivmedel tillverkade av grödor odlade på åkermark kan orsaka mycket stora utsläpp av koldioxid från avskogning, oftast indirekt genom undanträngning av annan odling (för mat) som i sin tur omlokaliseras via handelsflöden och bidrar till jordbrukets expansion och avskogning i tropikerna. På marker som redan har avskogats, som till exempel i Sverige, innebär fortsatt odling att möjlig inbindning av koldioxid i återetablerad skog förhindras.

Biodrivmedel är klimatneutrala. Om man använder en modern motor blir det inga farliga utsläpp och förbränningsmotorn blir därför lika bra eller bättre än elmotorn ur miljösynpunkt. Användningen av biodrivmedel minskar alltså direkt utsläppen av fossil CO2. Den innebär att man på ett relativt billigt sätt använder solenergi bunden i växternas kolhydrater till att driva fordon.

Spelar det roll om källan är skogen eller åkern?

Egentligen inte, det viktiga är att både skogs- och åkerproduktion sker på ett hållbart sätt. Vi har en politik som hindrar biodrivmedel från åkermark inom EU. Det är orimligt att inte tillåta odling av biodrivmedel när man samtidigt betalar lantbrukare för att låta bli att odla mat då det produceras för mycket mat i Europa och världen.

Bioenergi från produktionsskogar som i Sverige har lägre koldioxidkostnad i form av förlorad kolinbindning jämfört med bioenergi från åkermark, men den är inte noll. Produktionsskogar hyser i genomsnitt mindre kol bunden i skogsvegetationen jämfört med naturskogar, eftersom odlingscykeln innebär att större delen av trädbeståndet är ungt och har mindre biomassa jämfört med gammal skog. Även skogsodling har därför en koldioxidkostnad, dvs omintetgjord kolinbindning.

Eller kanske ännu hellre från restprodukter? Bioenergi från restprodukter kan ha låga växthusgasutsläpp, förutsatt att restprodukterna har låg alternativkostnad. Grenar och kvistar från skogsavverkning är ett sådant exempel, eftersom kolet i denna biomassa ändå omvandlas till koldioxid om dessa rester lämnas kvar i skogen. Detta utgör bara några procent av den totala drivmedelsanvändningen.

Vad borde göras mer för fossilfria fordon? Eldrift, via batterier alternativt vätgasbränsleceller, är mest lovande. En ökad elanvändning för transporter kommer i stor utsträckning att kunna mötas med utbyggd vind- och solkraft som ger relativt låga koldioxidutsläpp. Världens fordonstillverkare ser också eldrift som bästa alternativet, och det finns nu inte bara eldrivna personbilar med lång räckvidd på marknaden utan även lätta och tunga lastbilar.

Spelar det roll om källan är skogen eller åkern?

Eller kanske ännu hellre från restprodukter? Visst ska vi producera drivmedel från restprodukter och avfall när det är möjligt och lönsamt. Men det finns inget skäl att särskilt gynna den produktionen. Vi kommer att behöva både drivmedel från avfall och från odlade grödor. Inget samhälle kan bygga sin energiförsörjning enbart på avfall.

Vad borde göras mer för fossilfria fordon? Tydliga spelregler på lång sikt. Inför E10 i all bensin nu och på sikt E15. Alla tjänstebilar borde ha krav på tankning av minst 75 procent HVO100 eller E85 eller biogas. Ändra bonus-malussystemet eller ta bort det. Man måste styra på utsläpp och inte på teknik och framförallt inte gynna elhybrider som körs på bensin. Inför en biodrivmedelskvot för flyget. Bestäm vilket utsläpp som är acceptabelt ur hälso- och miljösynpunkt från en förbränningsmotor som körs i staden. Sträva efter att ändra WTO-reglerna så att vi kan skydda inhemsk europeisk biodrivmedelsproduktion men över en viss nivå importera etanol och vegetabiliska oljor utan tull.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

Månadens fråga

Vilken facklig fråga är viktigast för dig? Fackets roll har vidgats och gäller i dag mer än löner och arbetsvillkor. Nu undrar vi vilka fackliga frågor som du tycker är viktigast för framtiden? Läs kommentarer från webben, sid 6. Kommentera på www.naturvetarna.se/viktig-facklig

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

Sätt ramarna i dialog med chefen Att erbjuda medlemmarna verktyg så att de själva kan påverka sin lön, villkor och möjligheter. Det är den viktigaste fackliga frågan, enligt Bo Seving, förhandlingsdirektör på Naturvetarna. – Med avstamp i de centrala kollektivavtalen ska medlemmarna kunna teckna avtal anpassade för arbetsplatsen och individen, säger Bo Seving. Konkret kan det handla om att växla lön till pension eller längre semester. För att få arbetslivet att fungera kan man till exempel komma överens om att jobba hemma ibland. – Nyckeln till att hamna rätt är dialogen med närmsta chef. Det är där man sätter ramarna och definierar arbetsuppgifterna utifrån verksamhetens behov, som ska utmynna i en överenskommelse. I det ligger att man är enig om förväntningar på resultat.

ba när och var som helst, vilket gör att många arbetar mer än de kanske borde. – Särskilt för dem som är nya på arbetsmarknaden kan det vara svårt att hantera den situationen och veta vilket resultat man förväntas uppnå. Många unga presterar mer än vad de behöver, som en följd av otydliga mål. Hur löser man det? – Regelbundna avstämningar med chefen, som måste vara lyhörd för individens behov och önskemål. Det ska vara möjligt att kunna dra i handbromsen om det behövs. Därför är det dagliga småpratet mellan chef och medarbetare så viktigt. STÄRKA MEDLEMMARNA

RIMLIG ARBETSBÖRDA

Här menar Bo Seving att chefen har ett ansvar att vara tydlig i överenskommelsen med medarbetaren och se till att arbetsbördan är rimlig och att förväntningarna är tydliga. Det nya gränslösa arbetet gör det möjligt att jobBo Seving. ↑

Bo Seving påminner om att det som är bra för medarbetaren också är bra för verksamheten. Mår medarbetaren bra så gör hen ett bra arbete till nytta för arbetsgivaren. Vilka verktyg erbjuder Naturvetarna? – Genom vår service till medlemmarna stärker vi medlemmarna, både direkt och indirekt via våra fackligt förtroendevalda på arbetsplatserna. Våra olika tjänster som lö-

”Det som är bra för medarbetaren är också bra för verksamheten.” nerådgivning, lönesamtalscoachning och karriärsamtal är verktyg som får medlemmarna att utvecklas. FÖR KASSABOK

Lönen sätts i dialog med chefen. – Du ska veta på vilka grunder lönen är satt och vad du ska göra för att kunna påverka din lön. Ökat ansvar och högre kompetens leder till bättre resultat, vilket är kopplat till högre lön. Han tipsar om att föra kassabok över vad man presterar i förhållande till uppsatta mål.Ta reda på vad som är tillräckligt bra för att motivera en lönehöjning. – Kom ihåg att lönerna är individuella, där kompetens, ansvar och resultat ligger som grund. I de centrala avtalen anges förutsättningarna för lönehöjningar och hur processen ska fungera. Lönen ska spegla det värde du tillför verksamheten. LEL

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

Milene stöttar från djupet av sitt hjärta TEXT: Lars-Erik Liljebäck FOTO: Anders Andersson

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

I fokus

Med egna erfarenheter av att ha gått in i väggen jobbar Milene Svanå för en bättre arbetsmiljö. Som huvudskyddsombud vid Region Halland vill hon att ingen ska behöva gå igenom det hon gjorde.

“Jag såg att en naturvetarförening var vägen till att kunna påverka. Därför startade vi en.”

Byråkratins kvarnar mal långsamt i Region Halland. Det har Milene Svanå, huvudskyddsombud och facklig företrädare för 17 Saco-förbund i regionen, fått känna på. – När arbetsgivaren väl har bestämt sig är besluten genomtänkta och väl underbyggda, säger hon optimistiskt. Med en färsk framgång i bagaget är hon ganska nöjd. Efter att ha jobbat för fler dietister i många år gav det äntligen resultat. Fyra nya tjänster inrättades vid årsskiftet. – De som har anställts nu kommer att jobba i sex kommuner med Region Halland som bas. Allt mer sjukvård utförs i hemmet, som dialys och cancervård. Ansvaret för äldreomsorgen och särskilda boenden ligger också inom kommunerna.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

I fokus Milene Svanå fortsätter att kämpa för fler dietisttjänster. →

HÅRDHANDSKARNA PÅ

Nu är siktet inställt på att inrätta ännu fler dietisttjänster, men som är knutna till sjukhuset i Halmstad. – Vi är inte framme än och jag fortsätter att kämpa för fler dietister. Trots att den genomsnittliga vårdtiden för patienter här på sjukhuset bara är 3,8 dagar så behövs det mer resurser hit. Hon förklarar att man bara hinner ge de mest akuta patienterna den nutritionsbehandling de behöver. Övriga blir utan. Att Milene Svanå kan ta i med hårdhandskarna om det behövs vittnar den så kallade 6:6 a-anmälan hon gjorde till Arbetsmiljöverket för två år sedan. Arbetsgivaren hade inte följt lagen efter en omorganisation. Det fanns brister i de prioriteringar som skulle göras. I stället skulle personalen själva bedöma hur och när arbetsuppgifterna skulle utföras. Efter inspektion från Arbetsmiljöverket ålades arbetsgivaren att betala ett vite. Ärendet gick upp till den politiska nämnden som var tvungna att lösa den uppkomna situationen. – Det utmynnade i de fyra nya dietisttjänsterna. Nu väntar vi på beslut om nya tjänster till sjukhuset. ALLA AKADEMIKER

Milene Svanå har långt ifrån bara dietisterna på sin radar. Lika viktigt för henne är att skapa en bra arbetsmiljö för alla naturvetare och övriga Saco-medlemmar. – Vi har till exempel lyckats med en viktig förändring för biomedicinska analytiker som har specialisttjänster. De tidigare treåriga tjänsterna har omvandlats

Yrke: Dietist och Facklig företrädare som huvudskyddsombud i Region Halland. Sitter i styrelsen för Saco-förbunden i Region Halland. Utbildning: Dietist. Facklig bakgrund: Var ledamot i Naturvetarnas styrelse under åren 2016-2018. Startade Naturvetarföreningen i Region Halland. Familj: Man och fyra barn i åldrarna 9, 11, 13 och 24 år. Kopplar av med: Promenader, läsning och tjejgänget. Läser just nu: Jag lyssnar mycket på böcker när jag promenerar, cyklar och åker tåg. Just nu är det Biktblocket av Jeremiah Karlsson. Jag älskar böcker, men ögonen klarar inte att läsa i timmar längre så ljudböcker passar mig utmärkt. Bästa tips för att må bra på jobbet: Hälsa på varandra och småprata, och ta paus ofta. Det finns många digitala pausprogram för oss som arbetar vid skärm.

till anställningar som gäller tillsvidare. Och lönerevisionen baseras nu på hela lönen, och inte bara på grundlönen. Milene Svanå är en person som bottnar i sitt fackliga uppdrag. Det var hon som startade naturvetarföreningen här i regionen 2010. – Jag såg att det var vägen till att kunna påverka. Glädjande nog fick jag med mig många och vi kunde dra igång lokalföreningen. En styrelse bildades, men jag var för blyg för att bli ordförande. I dag har hon ett annat självförtroende, bland annat tack vare sina fackliga uppdrag. – Att sätta sina egna behov åt sidan och tala för gruppen, har gjort att jag har vuxit som person. Att sitta i samverkan för Saco i möten med arbetsgivaren gav en helhetssyn på hela organisationen. Hennes tålamod har hjälpt henne. – Det är lätt att ge upp när förändringar går så långsamt. När väl framgången kommer så känns det riktigt bra, säger hon och skiner upp i ett leende. BLEV ÖVERMÄKTIGT

Men det har inte alltid gått som en dans för Milene Svanå. Det har hon sviter av än i dag och nöjer sig med att jobba halvtid. – När jag började arbeta här som enda dietist på medicinkliniken blev arbetet övermäktigt. Det förväntades att jag skulle jobba även för de andra klinikerna, liksom för vårdcentralerna och psykiatrin. Hon berättar att hon med stöd av klinikchefen skickade tillbaka remisserna. – Då blev de rasande på mig och jag fick hatbrev från läkare på andra kliniker. F O R TS ÄT T E R PÅ S I D 20.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

F OTO: L AR S -E R I K LI L J E B ÄC K

Häng med Milene under en dag Väckarklockan ringer. En kvart senare kommer min man och undrar om jag har hört väckarklockan. Vi äter frukost tillsammans hela familjen med våra tre barn som bor hemma.

Alla springer runt och letar efter sina gympakläder och skolgrejor. Det gäller även för mig att vara förberedd inför dagens arbete.

Cyklar runt nio kilometer till jobbet. Det är alltid motvind från Gullbrandstorp nära havet så jag har skaffat en elcykel. Ett bra sätt att starta dagen, som dessutom ger motion.

Framme på jobbet i de nya fräscha lokalerna på Halmstad sjukhus som de fackliga organisationerna delar med IT-avdelningen. Kollar av mejlen och de möten som är inplanerade under veckan.

Fikar med tvärfackliga kollegor. Vi småpratar om aktuella frågor i Region Halland och stöttar varandra. En värdefull stund innan arbetet drar igång på allvar.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

Arbetsmiljörond på en enhet i Varberg. Jag deltar på länk för att spara resan till glädje för både mig och miljö. Eftersom det är ett uppföljningsmöte så går det bra.

N AT U RV E TA R E N

Checkar ut från distansmötet och renskriver mina anteckningar.

1 / 2019

Telefonen går varm från medlemmar som är upprörda över en planerad omorganisation. Inga beslut är ännu fattade och frågan har inte diskuterats i samverkan. Jag ber chefen att informera gruppen om att det bara är ett förslag.

Jag återkopplar till medlemmarna och mejlar förslaget om förändring till den lokala Saco-representanten i samverkan, så att hen kan vara uppmärksam när frågan dyker upp på samverkansmötet.

Förbereder en utbildning i arbetsmiljö för skyddsombud i regionen. Jag har regelbundna nätverksträffar med totalt fyrtio personer. Det är verkligen stimulerande och roligt att jobba genom dem för att åstadkomma en bättre arbetsmiljö.

I fokus

Milene Svanå gillar mötet med medlemmar. Nu ska hon hålla en utbildning i arbetsmiljö för skyddsombud i Region Halland.

Äntligen lunch! Jag stämplar ut, då jag arbetar halvtid, men äter ihop med kollegorna på jobbet. Det är trevligare än äta ensam hemma.

Kör ett träningspass innan barnen droppar in från skolan.

Jag vilar alltid en stund på eftermiddagen, runt 30 minuter. Blundar och stänger ute allt brus, det gör susen för min hjärna. Barnen skojar med mig ibland och kallar mig lat, men jag vet ju varför jag gör så.

Lagar mat till familjen. Sedan gör vi läxor tillsammans och skjutsar till fotbollsträning (fyra dagar av fem).

Ser nyheterna och viker tvätt samtidigt, det tycker jag är rogivande. Otroligt hur mycket tvätt det blir i en familj.

N AT U RV E TA R E N

Läser godnattsaga varje kväll. Sedan somnar jag med någon av barnen. Vaknar till vid 22-tiden och tar en kopp te, småpratar med maken och somnar om.

1 / 2019

I fokus

Men jag skulle härda ut. Min egen chef insåg inte vidden av problemet. Å andra sidan ville jag vara professionell och visade inte att jag var stressad och mådde dåligt. Det slutade med att hon drabbades av mental utmattning och hade alla de symtom som kännetecknar att gå in i väggen. – Jag orkade ingenting och hade ångest. Min hjärna var i kaos och jag kunde varken läsa eller se på tv. Jag upplevde social fobi och kände rädsla för varje kontakt med jobbet.

FINA KOLLEGOR

Vändningen kom tack vare hjälp från företagshälsan och några underbara människor som jobbade där då. – Företagshälsan krävde att arbetsgivaren anställde ytterligare en dietist. Efter lång tid med medicinering och arbetsträning kunde jag komma tillbaka. Det var liksom ett steg framåt och två tillbaka. Hon kände sig lyckligt lottad över att ha så fina kollegor som stöttade vid återkomsten. Den här erfarenheten har inte

bara varit av ondo. Den har fått henne att inse vikten av en bra arbetsmiljö och en lokal facklig organisation som kan stötta medlemmarna. – En av mina drivkrafter i jobbet är att ingen ska behöva hamna i samma situation som jag gjorde. Därför är facket så viktigt som kan upplysa medlemmarna om deras rättigheter och påverka arbetsgivaren när det behövs. Under åren har hon lärt sig att hantera problemen och växlar ner när signalerna dyker upp.

Erfarenheten av att ha varit utbränd har inte bara varit av ondo för Milene Svanå. Den har fått henne att inse vikten av en bra arbetsmiljö. ↓

Naturvetarna på plats i Halland

FOTO: LA R S -E R I K LI LJ E B ÄC K

Naturvetarnas hälso- och sjukvårdssatsning startade i december i Region Halland. – Det blev en lyckad dag med mycket inspiration. Många medlemmar har hört av sig med uppskattande ord. De tyckte att det var roligt att Naturvetarna var här och synliggjorde naturvetares kompetens inom hälso- och sjukvården, vilket var ett syfte med dagen. Hon menar att det inte minst är viktigt att uppmärksamma chefer på den kompetens naturvetare har för att deras potential ska nyttjas fullt ut. Lunchseminariet med Gunnel Ryner inspirerade många. Det handlade om att fokusera och bygga vidare på styrkor och framgångar för att utvecklas och må bra på jobbet. Naturvetarnas medlemsmöten på sjukhusen i Halmstad och Falkenberg var också uppskattade. Under året kommer Naturvetarna att besöka fler landsting och regioner inom ramen för hälso- och sjukvårdssatsningen.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

Siffran Nätverket är öppet för kvinnor inom naturvetenskap och teknik, från studenter hela vägen till professor. Det startade 2018 på Karolinska institut och har nu ett år på nacken. Studenter och forskare på svenska universitet och övriga arbetsmarknaden är välkomna. Arbetsspråket är engelska och länder från hela världen är representerade. Man arrangerar workshops Att inspirera flickor på gymnasiet och seminarier om vetenskap att välja en naturvetenskaplig utbildmed fokus på kvinnors villkor och ning och att forska ingår i uppdraget. möjligheter. Tanken är att inspirera Detta görs alltid i slutna sammanhang och lyfta fram förebilder och diskudär allt kan diskuteras och inget är fel. tera olika bilder av forskning. Medlemmarna får själva komma med förslag på innehåll. Ledarskap, företagande och Att vara medlem i Women in scienhållbara projekt är några aktuella ämnen. ce är kostnadsfritt. Detsamma gäller att delta på workshops och seminarier. Tanken är att det ska vara inkluderande. En viss finansiering medlemmar har Women in science, som sker från Medicinska föreningen på är ett nätverk för kvinnor, tjejer och ickeKarolinska institutet och ABF. binära inom alla typer av vetenskap.

412

Lika viktigt som själva forskningen är att ha balans i livet. Att få vardagen att fungera med barn och familj. Även här kan förebilder visa vägen till ett hållbart arbetsliv för kvinnliga forskare.

Bli medlem: www.womeninscience.se

Målet är att stärka kvinnors självbild och ge dem verktyg för att kunna nå sina mål. Regeringen vill att hälften av alla professorer ska utgöras av kvinnor 2030. I dag är den siffran 27 procent. Inom naturvetenskaplig forskning är den ännu lägre. Bland disputerade är hälften kvinnor och hälften män. Women in science vill motivera fler kvinnor att disputera och bli professorer.

TEXT: Lars-Erik Liljebäck

Det finns också mentorprogram, där yngre forskare kan få vägledning och stöd från en mer erfaren forskare.

”Vi vill ge kvinnor verktyg för att nå sina mål i karriären, både inom och utanför akademin.” Andrea Coulthard, vice director och medgrundare för Women in science. Studerar biomedicin på Karolinska institutet. Kommer från Danmark.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

10tips

Räkna upp.

Använd statistiken så att den ger dig råg i ryggen vid lönesamtalet,

Koll på läget.

liksom vid byte av arbete. Den ger dig koll på löneläget inom ett utbildningsområde eller en bransch, men är inget facit eller argument i sig.

Ta fram löneuppgifter för många olika urval. Jämför löner i olika

Jämför.

4. 5.

Tänk på att vår lönestatistik grundar sig på löner från året innan. Räkna därför upp alla uttag med en schablon, vilket till exempel kan vara Riksbankens inflationsmål på 2 procent per år.

Hela lönespannet.

branscher, arbetsuppgifter och befattningar. Den ger vägledning, men kom ihåg att vid lönesamtalet är det dina prestationer och ditt ansvar i tjänsten som ska värderas. När du däremot byter arbete är det mer fritt att låta statistiken leda dig till en högre lön.

Lägg dig inte automatiskt på medianen, om det inte är där du vill ligga. Titta istället på hela lönespannet för olika uttag, det vill säga tionde percentil upp till nittionde percentil.

Om du till exempel vill sikta mot nittionde percentilen, ta reda på vad du behöver göra för att komma dit. Är det någon typ av kompetensutveckling som krävs? Behöver du ta ett större ansvar i din tjänst? Landa i svaret själv eller för en dialog med din chef om hur du långsiktigt kan hamna på en högre lönenivå.

Vart siktar du?

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

Fär s ww k löne w.n at statis sac urveta tik på olo nes rna.se / ok

Lönestatistik som ger dig

råg i ryggen Om du ligger på tionde percentilen, ta reda på varför du inte har en högre lön. Kanske du inte känner till vilka lönekriterier som gäller på din arbetsplats? Eller så har du och din chef olika syn på vad som bör prioriteras. Ta upp frågan med lönesättande chef och be om en motivering.

Var kreativ. Att leta efter nålen i höstacken är inte det bästa sättet att göra statistikuttag. Tänk istället på vilken kompetens som krävs och vilket ansvar som ingår i din befattning och se om du kan hitta andra grupper att jämföra dig med. Kanske är det många med din bakgrund som arbetar i en helt annan bransch till exempel?

Be om motivering.

Kompetens som krävs

Analytisk Noggrann Drivande

Tänk igenom hur du vill använda ditt statistikstöd. Statistiken är inget argument i sig, men man kan däremot innan en lönediskussion vässa sina argument genom att fundera på hur och när man ska framföra saker i ett samtal.

Om du känner att det är jobbigt med lönesamtalssituationen, boka en coachning i lönesamtal. Förberedelse är a och o inför ett samtal om lön med din chef eller vid byte av arbete.

Vässa argumenten.

Coachning i lönesamtal.

Om du inte vet hur du ska tolka siffrorna, kontakta Naturvetarnas medlemsrådgivning. Där kan du också föra ett samtal om vilken lön du ska begära för ett visst jobb när du byter arbete.

Tolka rätt.

10.

TEXT: Kristofer Jervinge

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

Antibiotikan flödar i Vietnam Allt fler i världen dör till följd av att bakterier blir resistenta mot antibiotika. Vi gör ett nedslag i Vietnam, där ett sjukhusbesök i många fall slutar med att man blir infekterad av multiresistenta bakterier. TEXT OCH FOTO:

N AT U RV E TA R E N

Lars-Erik Liljebäck

1 / 2019

Reportage

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

D Det är ingen överdrift att säga att antibiotikan flödar i Vietnam. Trots att det egentligen krävs förskrivning kan vem som helst lätt få tag på läkemedlet. Vi gjorde ett test och besökte fem privata butiksapotek i huvudstaden Hanoi. Utan recept bad vi om att få köpa antibiotika. Jag pekade på min hals och beklagade smärtan. I samtliga fem fall plockade apotekaren fram en förpackning med runt tjugo tabletter som kostade omkring trettio kronor och kunde tas vid behov. Det fanns inte någon rekommendation om att kuren skulle pågå i ett visst antal dagar. Det gör att många upprepar korta behandlingar, eller tar det under för lång tid, vilket utvecklar resistens. – Ett problem är att det är dyrare med diagnostik än medicin. Med begränsade resurser väljer många det billigare alternativet, säger läkaren och forskaren Mattias Larsson, verksam vid Karolinska institutet och på en familjepraktik i Hanoi.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

Mikrobiologerna på labb gör ett viktigt arbete i kartläggningen av antibiotikaresistenta bakterier. →

TAS I ONÖDAN

Vietnam Antal invånare: 96,2 miljoner. Yta: 331 210 kvadratkilometer. (Sverige 450 295 kvadratkilometer) Huvudstad: Hanoi.

Det innebär att många tar antibiotika i onödan, för infektioner som skulle läkt ut av sig själva eller att de är orsakade av virus. Han förklarar att kontrollsystemet inte fungerar. – Det sker inspektioner, men många gånger ser inspektörerna mellan fingrarna. Det finns också ett strukturellt problem, där myndigheten Drug administration sitter på två stolar. Den

Reportage

SjukvĂĽrds- och labbpersonalen Ă¤r underbetald och driver ofta praktik eller apotek vid sidan av sitt ordinarie arbete.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

Reportage

har både ansvar för produktion och att reglerna följs när det gäller godkännande och registrering av läkemedel. Samma personer kan också ha privata intressen i den inhemska läkemedelsproduktionen, säger han och påminner om att Vietnam är ett kommunistiskt land. DRYGAR UT KASSAN

I sin avhandling kartlade Mattias Larsson användningen av antibiotika och förekomsten av resistens. Han visade att tre av fyra barn har använt antibiotika vid luftvägsinfektioner. En motsvarande undersökning gjordes 2014, och då hade förbrukningen gått ner, men resistensen ökat.

”Många gånger ser inspektörerna mellan fingrarna.” – Det finns fler strukturella problem som gör att användningen hålls på en hög nivå. Sjukvårdspersonalen är underbetald och driver ofta praktik eller apotek vid sidan av sitt ordinarie arbete. Att sälja läkemedel är ett sätt att dryga ut kassan, säger han. Detsamma gäller läkemedelskonsulenterna och läkemedelsindustrin, som har intresse av att sälja så mycket som möjligt. Fyrtio procent av alla läkemedel som säljs i Vietnam utgörs av antibiotika.

Bakterier som dödar ← MRSA är en hudbakterie som främst smittar från hud till hud. Bakterien Staphylococcus aureus är resistent mot flera antibiotika, bland annat penicillin, och orsakar svårläkta sår (kallas ibland för sjukhussjukan). Bokstäverna står för meticillinresistent Staphylococcus aureus. ← ESBL står för extended spektrum betalactamas och är enzymer som bryter ner de viktiga antibiotikatyperna penicilliner och cefalosporiner. Bakterier som bildar enzymet finns i huvudsak i tarmen hos människa och djur. God handhygien minskar smittspridningen.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

SIDA-STÖD

Mattias Larsson har bland annat tack vare stöd från Sida samarbetat med Oxford University och Linköpings universitet för att genomföra projektet, Vinares. Det syftar till att övervaka antibiotikaresistens och sjukhussjuka. Lika viktigt har varit att föreslå åtgärder som minskar resistensen. Sexton sjukhus har ingått i undersökningen, med patienter behandlade på intensivvårdsavdelning, IVA, för vårdrelaterade infektioner. I genomsnitt 30 procent av både barn och vuxna på IVA har vårdrelaterade infektioner ofta med bakterier resistenta mot alla antibiotika, så kallade superbugs. – Med tidig screening, till exempel vid inskrivning, kan man identifiera koloniserade patienter och isolera dessa. Då kan man reducera spridning av superbugs på sjukhus, vilket en studie på tre IVA för barn har påvisat. Resultaten från den undersökning som Mattias Larsson och kollegan Linus Olson gjort har ännu inte publicerats. – Därför kan vi inte avslöja några detaljer mer än att det går år rätt håll. Färre patienter har blivit koloniserade av antibiotikaresistenta bakterier under vårdtiden, säger de. De menar att liknande projekt, som minskar resistensen behöver göras på de mindre sjukhusen ute i provinserna, där spridningen går snabbt. – Det bygger på att det finns resurser och personal. Kostnaderna för att få

bukt med problemet får sjukhusen själva stå för, vilket innebär att resurserna ofta går till andra mer akuta problem. BLODPROV GER SVAR

Finns det lösningar? – På vissa apoteket och privatkliniker har snabbmetoder för att mäta sänkan, CRP, prövats genom ett blodprov. Det ger en fingervisning om huruvida antibiotika behövs, säger Mattias Larsson. Han menar att regelverket behöver skärpas, men lika viktigt är att reglerna efterlevs. – Ett problem är att samma myndighet (Drug of administration) som reglerar användningen också tjänar pengar på

Att det är dyrare med diagnostik än medicin bidrar till förbrukningen av antibiotika, enligt Mattias Larsson, verksam vid Karolinska institutet och på en familjepraktik i Hanoi. ↓

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

Rigorösa regler gäller för att minska smittspridningen, intygar infektionsläkaren Vu Van Tam. Trots det är risken stor att få med sig resistenta bakterier hem efter en sjukhusvistelse. ↓

försäljningen. Den typen av systemfel måste ändras. Hur vanliga är de så kallad superbakterierna? – De sprider sig Linus Olson. ↑ snabbt. Många i Vietnam bär på bakterierna, men de är ofarliga så länge man själv är frisk. När bakterierna hamnar på fel plats, som i blodbanorna eller om man råkar ut för lunginflammation, kan de orsaka dödliga sjukdomar. SKÖRDAR OFFER

Mattias Larsson har själv en bekant vars barn låg inne på sjukhus för en sjukdom, som i normalfallet hade botats, men barnet blev infekterat av resistenta bakterier, som

”Vartannat kreatur bär på antibiotikaresistenta bakterier.” ingen antibiotika rådde på, och avled. Vad behöver göras? – Användningen måste minska rent allmänt. I det ligger minskade doser och smalare spektrum. Lika viktig är hygienen, att tvätta händerna och isolera patienter som är infekterade, för att minska spridningen. Det behövs också nya antibiotika, som måste användas med försiktighet för att bakterierna inte ska utveckla resistens även mot dem. Det totala trycket i samhället menar han och Linus Olsson måste minska. – Kom ihåg att två tredjedelar av all antibiotika används i djurhållningen. Här i Vietnam är det billigare med fiskfoder som innehåller colistin, det sista reservmedlet för människor, än utan antibiotika. Missbruket behöver upphöra även i jordbruket. I dag används antibiotika i förebyggande syfte och blandas i fodret för att snabba på tillväxten. Enligt en undersökning från 2016 bär vartannat kreatur i Vietnam på antibiotikaresistenta bakterier. Dessa sprids till människor, som i sin tur sprider bakterierna vidare till andra människor över hela världen. SJUKHUS I FRAMKANT

Det finns dock ljuspunkter. En sådan är den satsning som görs på sjukhuset i Uong Bi, drygt tio mil norr om Hanoi, som byggdes med svenska biståndsmedel och stod klart 1980. Där kartlägger man användningen av

N A T U R V E T A R E N 1 / 2019

Reportage

antibiotika noga och följer upp resistensen. Sjukhuset ingick i Vinares, den studie som har genomförts på 16 sjukhus. Infektionsläkaren tar med oss på en rundvisning på sjukhuset och visar hur patienter isoleras. Rigorösa regler gäller för att minska smittspridningen, där handtvätt är en enkel åtgärd, men nog så viktig. Utrustningen på sjukhuset är inte den modernaste. På labb hittar vi till exempel dragskåp från Sverige. Även flera av analys– instrumenten, som har rätt många år på nacken, är gåvor från Sverige. På avdelningen för mikrobiologi står petriskålarna med blodagar staplade på varandra. Där framgår tydlig att anti-

biotika inte lyckas oskadliggöra bakterier som blivit multiresistenta, både MRSA och ESBL i mag-tarmkanalen. HÅLLS ISOLERADE

Ett sprudlande gatuliv i Hanoi, där vesporna dominerar och ger dålig luft. Men de eldrivna vesporna är på frammarsch. ↑

Infektionsläkaren tar oss med till en avdelning där patienterna hålls isolerade. De har infekterats av en ganska ovanlig bakterie, Vibrio vulnifucus, som sprids via ostron och skaldjur. – Två av fem patienter har avlidit i sviterna av sjukdomen, som slår särskilt hårt mot människor som har nedsatt leverfunktion, säger infektionsläkaren Vu Van Tam. Han och hans kollegor på sjukhuset är mycket tacksamma för det stöd som de har

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

Reportage Den svenska campen nära sjukhuset i Uong Bi, har byggts upp med svenska biståndsmedel. I dag bidrar Sverige med kunskap, bland annat för att minska antibiotikaanvändningen. ↓

fått från Sverige genom åren. I dag står sjukhuset på egna ben, men kunskapsutbytet mellan länderna fortsätter. Det vittnar bland annat den nyrenoverade svenska campen om, där experter från Sverige bor när de besöker sjukhuset. GLOBALA INSATSER KRÄVS

Varför behöver Sverige bry sig om vad som händer i Vietnam? – Antibiotikaresistens är ett globalt problem som sprider sig över jordklotet, bland annat genom resande och handel med varor. Därför är de så viktigt att minska användningen av antibiotika och få ner resistensen i hela världen, säger Ulf Rydell övertygande. Han är själv farmaceut och har tagit fram ett program för kartläggning av förbrukningen på de 16 sjukhus i Vietnam som ingick i Vinares-studien. Ett av dessa var sjukhuset i Uong Bi. – Tyvärr fortsätter resistensen att öka, vilket den förväntas göra inom överskådlig framtid.

Antibiotika säljs fritt → 40 procent av alla läkemedel som säljs i Vietnam utgörs av antibiotika. → På fem av fem slumpmässigt utvalda privatägda apotek kunde antibiotika köpas utan recept. (Naturvetarens egen test i december 2018)

I Hanoi springer hönorna fritt. Problem med anitibiotikaresistens finns hos de mer trångbodda djuren. →

→ Av 800 slumpmässigt utvalda friska barn nära Hanoi var 52 procent bärare av resistenta Streptococcus pneumo- niae. 58 procent av barnen hade använt antibiotika någon gång under de tre veckor som föregick undersökningen. Källa: Professor Cecilia Stålsby-Lundborg, KI. → Enligt en undersökning från 2016 bär vartannat kreatur i Vietnam på antibiotikaresistenta bakterier.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

FRÅGA JURISTEN Här får du svar på vanliga frågor om din vardagsjuridik, tack vare Naturvetarnas samarbete med försäkringsbolaget HELP.

Vad händer med släktgården om jag skiljer mig? När mina föräldrar avled ärvde jag som enda barnet en släktgård som har funnits länge i familjens ägo. Om jag skiljer mig i framtiden vill jag inte att gården ska ingå i bodelningen. Går det att undanta den på något sätt?

Svar: Huvudregeln är att all egendom i ett äktenskap är giftorättsgods, om den inte har gjorts till enskild egendom. Giftorätt betyder att en make vid bodelning har rätt till hälften av den andre makens giftorättsgods, efter det att en avräkning har gjorts för den makens skulder. Om man inte vill att all egendom, eller en viss del av den, ska ingå i bodelningen kan man upprätta ett äktenskapsförord. Det är ett avtal mellan makar, eller blivande makar, om hur egendomsordningen ska se ut i äktenskapet och det kan skrivas när som helst under eller inför ett äktenskap. Genom att upprätta ett äktenskapsförord kan alltså du och din make göra släktgården till din enskilda egendom och då ingår den inte vid bodelning. Det går alltid att skriva ett nytt äktenskapsförord om man

“Med ett äktenskapsavtal kan egendom regleras mellan makar.”

vill att den egendom som gjorts enskild ska bli giftorättsgods igen. För att ett äktenskapsförord ska vara giltigt måste det vara skriftligt och undertecknas av båda makarna. Namnteckningarna behöver inte bevittnas. Äktenskapsförordet ska sedan registreras hos Skatteverket. Dit skickas både det undertecknade äktenskapsförordet och personbevis. Skatteverket för sedan in uppgiften om det registrerade äktenskapsförordet i äktenskapsregistret. Mitt tips är att du kontaktar en jurist som upprättar äktenskapsförordet. Har du HELPs juristförsäkring i ditt medlemskap i Naturvetarna är det bara att kontakta oss, så får du hjälp utan extra kostnad.

Sara Bandert Malmberg, jurist och avdelningschef på HELP Försäkring

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

Mitt jobb

Miljöbovarna går inte säkra Stora resurser läggs på att utreda miljöbrott, och många ärenden leder till företagsbot eller dagsböter. Vi gör ett nedslag på Polisregion Väst i Göteborg I förra numret av Naturvetaren kunde man läsa att de som begår miljöbrott klarar sig undan utan påföljd. Åklagare och polis skulle inte ha tillräckligt med resurser, incitament eller rätt kompetens för att klara upp miljöbrotten. Det fick flera naturvetare vid landets sju polisregioner att reagera. En av dem var Kristina Eklund, miljöbrottsutredare på Polisregion Väst i Göteborg. – Vi jobbar hårt både för miljön och rättvisan, säger hon övertygande.

SÅ GÅR DET TILL

Hur får ni koll på misstänkta miljöbrott? – Anmälningarna kommer till oss på polisen. Sedan kopplas specialiståklagare in direkt och gör en första bedömning. Förenklat fungerar det så att åklagaren talar om vad som ska göras i brottsutredningen, medan vi på polisen avgör hur det ska ske. Vilka anmäler? – De flesta anmälningar kommer från miljöskyddsinspektörer i kommunerna. En del kommer också från länsstyrelserna och andra tillsynsmyndigheter som till exempel Kemikalieinspektionen. Tillsynsmyndigheterna är skyldiga att göra en polisanmälan vid misstanke om miljöbrott. Privatpersoner kan också göra en anmälan direkt till polisen. NYFIKEN OCH FLEXIBEL

LÄGGER PUSSEL

Hon berättar att 270 anmälningar om misstänkt miljöbrott kom in till miljöbrottsgruppen i region Väst förra året. – Jag trivs med att ha fullt upp. Inget ärende är det andra likt. Ibland åker vi ut på plats för att dokumentera vad som har hänt eller hålla förhör. Många förhör hålls också via telefon. Jobbet påminner om att lägga pussel, där all nödvändig information ska samlas in och analyseras. Polisen genomför förundersökningen på åklagarens direktiv. Åklagaren beslutar sedan om det går att styrka brott eller om förundersökningen ska läggas ner. – För att det ska kunna bli en påföljd måste bevisen hålla i domstol. Däremot är det få miljöbrott som leder ända dit. De flesta avgörs innan, där företagsbot eller dagsböter utgår genom strafföreläggande.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

Kristina Eklund förklarar att målet med en miljöbrottsutredning inte är att sätta dit folk. Det viktigaste är att göra en objektiv utredning och ta reda på fakta genom bland annat förhör och bevismaterial. – Det är roligt att jobba ute i fält och prata med folk. Jag gillar också när fallen utvecklar sig i en annan riktning efter att ny information har kommit in. Så det gäller att vara nyfiken och flexibel, liksom att kunna omvärdera. Inför varje platsbesök görs en riskanalys och utredarna åker ofta ut två tillsammans. Kristina har hittills aldrig blivit utsatt för hot eller känt sig hotad. – De flesta förövarna är vanligt folk som känner skam och vill göra rätt för sig. Många uttrycker också förvåning. LEL

MILJÖBROTTSUTREDARE Kristina Eklund, har gått samhällsvetenskaplig miljövetarutbildning på Handels i Göteborg

Arbetsmiljö

Fler miljöutredare

Kemikalier

Har en bra dialog med chefen. Tillsammans kommer de fram till vilka ärenden Kristina Eklund ska ta. Det ihop med bra kollegor ger en god arbetsmiljö.

I början på 2019 bildas en renodlad miljöbrottsgrupp med åtta utredare. Förändringen förväntas leda till att arbetet kan utföras mer effektivt och att fler brottsutredningar kan hanteras.

Kemikalieinspektionen gör en drive i tillsynsarbetet med kemikalier. De som inte har gjort en anmälan till Kemikalieinspektionens produktregister kan åka på ett strafföreläggande. Det kan också handla om felaktig märkning eller att produkten innehåller miljöfarliga ämnen.

Böter Om åklagaren bedömer att brott mot miljöbalken kan styrkas så kan straffföreläggande användas eller så avgörs ärendet i en rättegång. Bötesbeloppen varierar. Om det kan bevisas att brottet begåtts med uppsåt kan det bli tal om villkorlig dom eller fängelse.

Mixad kompetens Hennes generalistutbildning i gränslandet mellan samhällsvetenskap och miljövetenskap, kryddad med nyfikenhet, att kunna ställa rätt frågor och analysera, är en bra bakgrund för jobbet. I miljöbrottsgruppen är det en mix av poliser och naturvetare. Hälften av vardera menar hon är optimalt.

Miljöbalken Är främsta verktyget i jobbet. Miljöbalkens syfte är att främja en hållbar utveckling. Här finns reglerat vad som gäller för miljöbrott som utsläpp av kemikalier i vatten, luft och mark. Regler för strandskydd och områdesskydd finns också här, liksom möjligheter till sanktioner och påföljder.

Göteborgsoperan Aska En anmälan om eldning av miljöfarligt avfall har kommit in från en miljöskyddsinspektör. Ett askprov skic– kas till Nationellt forensiskt centrum i Linköping för analys. Ett protokoll om innehåll av miljöfarliga ämnen kommer i retur. Nästa utmaning är att utreda vem eller vilka som står bakom det misstänkta brottet.

På fritiden är det kultur som gäller. Besöken på Operan och Stadsteatern är många. Senast såg hon Fanny och Alexander på Stadsteatern. Att vandra i naturen med man och de två barnen ger också bra avkoppling.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

På nytt jobb

Jona säkrar labbet på Scilife Lab Jona Gudjonsdottir ville ha en ny utmaning. Efter intervjucoachning från Naturvetarna landade hon jobbet som labbsäkerhetskoordinator på SciLife Lab i Solna.

Vad gör du på jobbet? – Min roll är att samordna labbsäkerhetsreglerna för de tre universiteten som ingår i SciLife Lab i Solna. Jag tar hand om all säkerhet på labbet såsom rutiner kring hantering av kemikalier, cellodlingar och spill. Jag Jona Gudjonsser till att lagdottir. ↑ stiftningen följs,

tar hand om brandsäkerhet, tillstånd och att utrustning finns. Jag är ensam i den här rollen men jobbar ihop med andra team.

Vad lockade med ditt nya jobb? – Arbetsuppgifterna lät spännande! Jag jobbade deltid med labbsäkerhet tidigare när jag arbetade på Karolinska Institutet, men nu har jag fått chansen att jobba med säkerhetsfrågor på heltid. SciLife Lab är en stor arbetsplats och det är myc– ket nytt att lära sig. Nu arbetar jag mer framför datorn och hjälper forskare med att kunna arbeta säkert. Jag har alltid tyckt om att hjälpa så jag trivs med jobbet.

Hur får du nytta av din kompetens som biomedicinsk analytiker? – Min labberfarenhet är viktig för att förstå vad forskarna gör och vad

de har för krav för att vi ska få ihop rutiner för labbsäkerheten.

Vilken blir den största utmaningen? – Att de som jobbar på labbet ska känna sig trygga och veta vad de behöver göra. Det är runt tolvhundra personer knutna till SciLife Lab så att nå ut med information till så många blir en utmaning. Jag ska försöka komma ut till arbetsplatserna för att nå de som verkligen behöver informationen.

Vilket stöd fick du från Naturvetarna när du sökte jobbet? – Jag hade varit på några intervjuer men inte fått jobb, så jag ville prova er tjänst ”Intervjucoachning” för att få tips på vad jag ska säga och hur jag presenterar mig på ett profes– sionellt sätt. Jag hade även senare kontakt med er angående lön, vilket jag kan rekommendera. JR

På nytt jobb Jessica Ekström Nytt jobb: Sakkunnig i jordbruk på Naturskyddsföreningen. Tidigare jobb: Forskningssekreterare på Stiftelsen Lantbruksforskning. Utbildning: Agronom med inriktning husdjur.

Rättelse: I förra numret av Naturvetaren fick Erika Husing fel bild under På nytt jobb. Det var i stället Jona Gudjonsdottir (ovan) som syntes på bild.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

Kari Hyll Nytt jobb: Forskare inom mätteknik på Skogforsk i Uppsala. Tidigare jobb: Postdok-tjänst på King’s College London. Utbildning: Master i astronomi och doktor i produktionsteknisk mätteknik.

Har du också nytt jobb? Här lyfter vi naturvetare som tagit ett nytt steg i karriären. Tipsa redaktion@naturvetarna.se

FRÅGA EXPERTEN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Ska jag tacka ja till att bli skyddsombud? En kollega undrar om jag vill bli skyddsombud. Det känns förstås hedrande, men vad innebär uppdraget och vilka befogenheter har jag som skyddsombud?

Svar: Som skyddsombud har du en viktig roll och kan göra stor nytta. Du kommer att fungera lite som örat in i organisationen och kan fånga upp saker som inte arbetsgivaren ser. Din roll är att påpeka brister och föreslå förbättringar i arbetsmiljön. Det kan handla om allt från stress, där många jobbar för mycket i det nya gränslösa arbetslivet, till den fysiska arbetsmiljön. För att kunna påverka är du med när arbetsgivaren gör handlingsplaner och annat kring arbetsmiljön. Lika viktigt är att du deltar vid organisationsförändringar eller om arbetsgivaren till exempel vill införa öppet kontorslandskap. För att lyckas som skyddsombud har du en rad rättigheter. På arbetstid kan du ägna dig åt ditt uppdrag och även gå utbildningar. Om det finns stora brister i arbetsmiljön med allvarlig fara för någons liv eller hälsa har du rätt att stoppa verksamheten.

”Du kan fånga upp saker som arbetsgivaren inte ser.”

•

• Som skyddsombud har du bland annat rätt att: • Ta del av information som har betydelse för arbetsmiljöarbetet.

• •

Det kan till exempel gälla statistik över sjukfrånvaro. Medverka i arbetet med att göra en risk- och konsekvensanalys som arbetsgivaren är skyldig att göra vid en förändring. Delta vid upprättandet av handlingsplaner efter att en riskbedömning gjorts, för att förebygga ohälsa bland medarbetarna. Medverka i skyddsrond och ingå i skyddskommittén. Rätt att vända sig till Arbetsmiljöverket och begära prövning enligt arbetsmiljölagen.

Skyddsombud ska utses på en arbetsplats med fler än fem anställda eller när arbetsförhållandena kräver det. För skyddsombud som utses av det lokala facket gäller förtroendemannalagen. I annat fall har skyddsombudet stöd i arbetsmiljölagen för sitt uppdrag. Heidi Wiik, ombudsman på Naturvetarna

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

topp 10 Vetenskapens

Varje år utser tidskriften Science de tio viktigaste vetenskapliga genombrott. På listan för 2018, utan inbördes rangordning, finns allt från cellutveckling, kurirer från yttre rymden och forntida människor till #metoo. TEXT:

Natalie von der Lehr

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

Vetenskap

1. Kurirer från yttre rymden

En av årets upptäckter gjordes av ett stort internationellt forskarteam där även forskare från Uppsala universitet och Stockholms universitet var inblandade. Genom att följa en neutrino, en oladdad elementpartikel, kunde forskarna för första gången identifiera en astrofysikalisk högenergiaccelerator i yttre rymden. Olga Botner, professor i experimentell elementarpartikelfysik vid Uppsala universitet, berättar mer om det hon kallar för en historisk upptäckt. Vad är kosmisk strålning? – Kosmisk strålning består av laddade partiklar som bombarderar jorden hela tiden. De flesta kommer från solen men det finns också sådana partiklar som har mycket högre energier och som kommer från bortom Vintergatan. Forskare har länge undrat var denna strålning kommer ifrån men det har varit svårt att undersöka detta då laddade partiklar böjs av i magnetfälten mellan galaxerna. Men i närheten av objekt som producerar kosmisk strålning alstras även neutriner,

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

Vetenskap

som kan resa genom hela universum utan att stoppas. Man kan säga att de är kurirer från yttre rymden. Teleskopet Ice Cube på Sydpolen gjorde en viktig upptäckt, vad hände? – Redan 2013 hade vi med hjälp av Ice Cube observerat ett flöde av hög– energetiska kosmiska neutriner men vi visste inte var de kom ifrån. Vi satte därför upp ett system som skickar ett meddelande till Olga Botner. ↑ alla astronomiska observatorier runt om i världen när det händer någonting intressant. Den 22 september 2017 registrerade Ice Cube en intressant neutrino. Ett meddelande skickades omedelbart och snart rapporterade Fermi-satelliten att neutrinon pekade på en känd blazar som hade fått ett utbrott. Kort tid därefter upptäckte teleskopet Magic på La Palma att blazaren även skickade ut högenergetisk gammastrålning, precis som man väntar sig av ett objekt som

Blazaren skickar gammastrålning och neutrinos till jorden. ↑

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

accelererar kosmisk strålning. Blazaren fungerar som en stor partikelaccelerator i rymden. Så ni följde en enda neutrino tillbaka? – Det stämmer, vi mätte neutrinons energi och riktning och kunde sedan följa resvägen tillbaka. Blazaren var bara 0,1 grad ifrån lokaliseringen vi hade pekat på. Själva blazaren var redan känd men vi visste inte att den producerar kosmisk strålning. När vi sedan tittade tillbaka på tidigare data hittade vi fler neutriner, kanske ett 10-tal, som kom från samma blazar. Vad har ni lärt er av upptäckten? – För första gången har vi sett högenergetisk neutrinostrålning och gammastrålning från samma källa. Det tyder på att blazarer alstrar högenergetisk kosmisk strålning och vi kan nu sålla bland teorierna som finns kring kosmisk strålning. Astronomi har funnits sedan urminnes tider och människor har studerat rymden på olika sätt – först med ögat, sedan med mer och mer avancerade teleskop. – Nu kan vi utnyttja olika typer av observationer som neutriner, gravitationsvågor och lära oss mycket mer om universum. Universum är stort, och är en slags tidsmaskin där vi observerar vad som hände för länge sedan. Blazarutbrottet som vi observerat hände egentligen för flera miljarder år sedan. Blazaren betecknas TXS 0506 + 056 och ligger cirka fyra miljarder ljusår bort från jorden. För mer information om IceCube: https:// icecube.wisc.edu

2. Blockera sjukdomsgener Under 2018 godkändes det första läkemedlet som baseras på att inhibera RNA. Så kallad RNA-interferens, eller RNAi, upptäcktes redan för tjugo år sedan. RNAi kan blockera genuttryck genom att binda till RNA som egentligen ska översättas till protein. RNAi har varit ett viktigt verktyg inom den molekylärbiologiska forskningen men det har varit svårare att utveckla en klinisk tillämpning. Bland annat har RNAi varit för instabilt och det har varit svårt att leverera det till rätt ställe eller organ i kroppen. Nu har forskare lyckats att få in RNAi i levern på patienter som lider av den ovanliga genetiska sjukdomen familjär amyloidos med polyneuropati. Inne i levern kan RNAi inhibera det felaktiga genuttrycket av den ovanliga genetiska sjukdomen. Forskarna hoppas att utvecklingen av metoderna innebär fler möjligheter att behandla olika sjukdomar i olika organ.

Lever. ←

3. Följ cellutveckling över tid Årets vetenskapliga genombrott blev enligt Science framsteg inom cellutvecklingen. Frågan hur en enda cell kan bli till en komplex organism har sysselsatt utvecklingsbiologer länge och nu möjliggör ny teknik nya svar på frågan. Genom att analysera enstaka celler och vilka gener som är aktiva eller inaktiva kan forskare studera vad som krävs för cellutveckling och specialisering. Tekniken kal�las för encellssekvensering och bygger på att arvsmassan av en enstaka cell analyseras. Det är också möjligt att Jens HjerliingLeffler. ↑ kartlägga RNA för att undersöka vilka gener som är aktiva, samt att undersöka vilka faktorer som styr genaktivitet. I Sverige finns flera plattformar för encells-sekvensering och två pionjärer inom området är Sten Linnarsson och Rickard Sandberg. Jens Hjerling-Leffler, forskare inom molekylär neurovetenskap vid Karolinska institutet, är inte förvånad över

utnämningen av cellutvecklingen och encells-sekvensering som årets genombrott. – Det är en direkt vidareutveckling av den encells-sekvensering som redan har funnits i några år. Dels har man skalat upp så att man kan analysera väldigt många celler i en organism, men också kombinerat det med en genetisk inmärkning av moderceller som sedan ärvs av dottercellerna. Genom att följa koden kan man därmed undersöka cellutvecklingen. Ett exempel är en studie på zebrafisk där forskarna introducerade en genetisk markör som gjorde det möjligt att följa cellutvecklingen i tid. Studien visade bland annat att specialisering av cellerna sker mycket tidigare än vad man trodde och att en enda cell kan specialisera sig till så mycket som 25 olika celltyper. – Det är ett bra exempel på hur man kan följa cellutvecklingen och veta vilken cell som kom först. Förut var resultatet en ögonblicksbild, nu har den blivit mer dynamisk och man kan dra slutsatser om vilken cell som kom först och vad som har skett när, kommenterar Jens Hjerling-Leffler.

En cell blir till en hel organism. På bilden en befruktad äggcell som utvecklas till en blastocyst under de första fyra dagarna. ↑

Hans forskargrupp studerar hur hjärnans celler utvecklas efter födseln. Syftet är att förstå hur många olika typer av hjärnceller det finns, samt hur dessa utvecklas, förändras och kommunicerar med varandra. Ett särskilt intresse är utveckling av sjukdomen schizofreni. Encells-sekvensering är då ett viktigt verktyg för att följa cellernas utveckling, men tyvärr går det inte att märka cellerna på samma sätt som i studien med zebrafisken eftersom forskargruppen ofta jobbar med celler från den mänskliga hjärnan. – Vi vet redan att schizofreni till en stor del är en genetisk sjukdom men vi vet inte hur de gener som är inblandade samverkar med varandra i hjärnans nätverk och med miljön, eller vad som sedan går fel. Genom att följa cellernas utveckling hoppas vi få en större förståelse för sjukdomen.

4. Stamtavla löser kalla fall I april 2018 arresterades Joseph James DeAngelo för brott han hade begått under 1970- och 80-talen i Kalifornien. Polisen hittade honom genom att jämföra det DNA som hade hittats

på en av brottsplatserna, mot tillgängliga DNA-profiler. Poliserna kunde snabbt identifiera släktingar till brottslingen och rekonstruerade därefter stamtavlan. Resultaten ledde till 73-årige

Joseph James DeAngelo, hans DNA matchade det som hade hittats vid brottsplatsen.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

5. Möten mellan människoarter Sedan tidigare vet vi att moderna människor har fått barn tillsammans med neandertalare. Spåren av detta syns i vår arvsmassa än idag. För några år sedan upptäcktes det ytterligare en forntida människoart, den så kal�lade denisova-människan. Neandertalare och denisovaner levde för det mesta på olika platser men nu har nya fynd visat att moderna människor, neandertalare och denisovaner fanns i samma grotta i det nuvarande Ryssland för ungefär 90 000 år sedan. Ett benfynd tyder på att även neandertalare och enisovaner fick barn med varandra. Det 2,5 cm långa benfragmentet tillhörde en flicka som var 13 år Svante Pääbo. ↑ eller äldre. HenFoto: ErikThor.

Utgrävningar i Östra kammaren i Denisova-grottan, Ryssland. ↑ Foto: Bence Viola, Max Planck Institute for Evolutionary Anthropology.

nes pappa var denisovan och hennes mamma neandertalare. Analyserna av arvsmassan visar också att hennes mamma troligen hade migrerat till grottan från en annan ort. Detta tyder på att denisovaner och neandertalare verkade se på varandra utan rasism och fördomar, menar Svante Pääbo i en intervju med Vetenskapsradion. Kanske levde de till och med tillsammans,

6. #Metoo gör skillnad En ny rapport från National Academies of Sciences, Engineering and Medicine visar att mer än hälften av alla kvinnliga anställda och 20-50 procent av studenter har varit offer för sexuella trakasserier. Flera kända forskningsprofiler har avslöjats som förövare och många universitet och forskningsinstitut har implementerat förändringar av hur fallen hanteras.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

trots att de skiljde sig åt betydligt mer än vad människor skiljer sig åt i dag, menar han. – Man vill ju gärna spekulera om vad som hände när moderna människor mötte neandertalare och denisovaner. Och ju fler sådana här fall vi hittar, desto tydligare blir det att man inte haft en massa fördomar om varandra på den här tiden, säger Svante Pääbo.

Med på listan finns också: 7. Ny teknik för att bestämma strukturen av små molekyler – potential inom läkemedelsutvecklingen.

8. Nedslag av asteroid på Grönland under istiden för 13 000 år sedan. 9. En halv miljard gammal fossil – troligen bland de första djuren på jorden.

10. Cellerna pressar ihop proteiner som är viktiga för genuttryck i små droppar inne i cellen. Hela listan (med film och podcast) finns på https://vis.sciencemag.org/ breakthrough2018/

Vetenskap

FRÅGA EN NATURVETARE Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Är det hållbart att borra djupare efter vatten? Grundvattennivåerna fortsätter att sjunka i stora delar av landet. Allt fler djupborrar för att säkra vattentillgången när de grävda brunnarna sinar. Är det en hållbar lösning? Hur påverkas skog och natur av sänkta grundvattennivåer?

tar oftast vatten från berggrundens sprickor, men där berget är poröst bidrar porsystemet. Att borra djupare brunnar löser förhoppningsvis vattenförsörjningen nu, men det är inte självklart att vattenmängden som idag är

möjlig att ta ut kommer att vara densamma framöver och täcka vårt behov. Man ska även komma ihåg att en grävd och en borrad brunn på samma plats inte ger samma vattenkvalitet. Kvaliteten kan va-

Tillgången på grundvatten förutsätter att regnet som fallit och snön som smälter filtreras ner genom marken. Vatten djupare ner i marken kräver oftast längre tid för transport från ytan. De senaste torra somrarna och snöfattiga vintrarna märks ännu inte på det djupare grundvattnet. Djupborrade brunnar

Att borra djupt är ingen garanti för framtiden. ↑

riera mycket då uppehållstid och geologi spelar stor roll. I naturen påverkar sänkta grundvattennivåer speciellt de vattendrag och våtmarker som har sin tillförsel från främst grundvattenmagasin. Vattnet går i kretslopp och får vi mindre nederbörd påverkar detta båda yt- och grundvatten. Skog och natur påverkas av sänkta grundvattennivåer genom att biotoper stressas, exempelvis våtmarker som torkar ut och mindre producerad biomassa. Sofia Åkesson, doktorand. Granskat av Charlotte Sparrenbom, docent vid Geologiska Institutionen, Lunds Universitet

Behövs tillskott av D-vitamin så här års? Hur mycket D-vitamin behöver vi och hur märker man om man lider av brist på det livsviktiga vitaminet. D-vitaminbehovet tillgodoses sommartid främst med hjälp av solen, och under hela året av vår föda – som emellertid ofta är relativt D-vitaminfattig. Fet fisk är kanon, men det räcker inte – fiskkonsumtionen är inte

så hög som den borde. En portion stekt strömming täcker hela eller åtminstone stora delar av dagsbehovet av D-vitamin. Riskgrupper för utveckling av D-vitaminbrist är bland annat individer som sällan vistas i solen, mörkhyade individer, personer med heltäckande klädsel och veganer. Dessa bör således överväga extra tillskott med D-vitamin. Bristtillstånd är asso-

cierade med rakit, försämrad skelettkvalitet, diffus smärta och i uttalade fall

När solen inte räcker till. ↑

psykiska symptom och kramper. Livsmedelsverket rekommenderar ett dagligt intag av 400 enheter D-vitamin (10mikrogram) men många forskare på området anser att detta inte är tillräckligt för att uppnå optimal nivå av D-vitamin i kroppens olika organ. Johan Malm, Professor/ överläkare i klinisk kemi vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

. . . t e d r a k n u f Så sagd Om

upp ndling r i l b rha ng du i rån fö

rsäkr tö d , f ditt s inkomstfö . r ä a n l n l vetar rriäre ren ti Natur rbetsgiva vidare i ka a med tt komma och a

e ra rganis tt omo m r a n m v e ä r t li li en bes följd. Flera b en som kan b dlar den n sgivar m m Arbet ertalighet so för många, vetarna förha ivaren om r g v m s u ö ö t t r e d a d r b e N r a m a v ner stöd a g. En m el med vilka perso rtsägnin ystart. Med en som reg h fo c n o n g ner å de positiv lokalförenin m ska dras beroende p hovet. e o a p b s as up etens facklig ksamheter komp tt säg er uella a ningen och t vilka v k a li rikt an b som k rksamhetsin ve a t t a s p fö r a om up er sig slade

Beställ en karriärprofilanalys och

Allt fler jobb förmedlas via Linkedin.

Genom vår Linkedin-coachning får du tips på hur du kan lägga upp din profil, så att du blir intressant för rekryterare och arbetsgivare. Våra karriärrådgivare tipsar även om hur du kan använda LinkedIn för att hitta jobb som är intressanta och passar dig.

Du behöver cv-coachning. Det har gått rätt många år sedan examen och du känner dig lite ringrostig på att skriva en jobbansökan och sammanställa ett cv. Här finns hjälp att få. Du får förslag på förbättringar i ditt brev och CV som ökar chansen att arbetsgivaren väljer just dig i högen av kanske hundra ansökningar. Tänk på att anpassa ansökan till jobbannonsen och vad du kan tillföra.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

en personprofilanalys. Dessa verktyg hjälper dig bland annat att ta reda på dina drivkraf ter och styrkor. Med större självkännedom ökar chansen att hitta rätt och lyckas i jobbsökandet.

Du blir kallad till intervju. Hur ska man förbereda sig på bästa sätt och vilka frågor kan dyka upp? Hur ska man till exempel svara på frågan om starka och svaga sidor? Hur ärlig ska jag vara? Den typen av frågor kan du diskutera med någon av våra karriärrådgivare.

Naturvetarnas står på medlemmarnas

sida och bevakar deras intressen. Vår roll är att se till att arbetsgivaren följer regelverket och inte säger upp medarbetare godtyckligt. I det ligger att turordningsreglerna enligt LAS, lagen om anställningsskydd, följs. Lika viktigt är att bevaka att medlemmarna får lön och andra förmåner under uppsägningstiden.

Boka in ett karriärsamtal med någon av våra duktiga karriärrådgivare som är specialister på naturvetares arbetsmarknad. Tillsammans diskuterar ni möjliga karriärspår utifrån vad du vill, vart du är på väg och vilken kompetens du har. Kanske det behövs kompetensutveckling för att du ska nå dina mål.

Det är en stor skillnad om det finns kollektivavtal eller inte på arbetsplatsen. Inom offentlig sektor behöver man inte fundera på saken. Där omfattas alla medarbetare av kollektivavtal. Inom privat sektor är det inte så. De arbetsgivare som har kollektivavtal är som regel anslutna till Trygghetsrådet. Motsvarande omställningsavtal finns i staten, kommuner och landsting. Där finns hjälp att få, främst med utbildning och att söka jobb.

Inkomstförsäkringen ger ekonomisk trygghet och läggs på ersättningen från a-kassan så att du kan få 80 procent av tidigare lön under ett halvår, under förutsättning att villkoren för att få a-kassa är uppfyllda.

Dags att skriva anställningsa ? Lönern g begära d n ja la a b k ll s n n ti Vilken lö iduellt med hänsy d, ansvar, iv ra d g ts sätts in svårighe s. Kolla gärna rbetets mpeten annat a o k in esök. d och aco Lön bransch stik på S ti m på o ta s u e d n r e aktuell lö ndas läs ä v turven a a N a sk kontakta Hur den tt a ividute d issa in ing för in sid 22 . M srådgivn m le d e tarnas m ivning. dg ell lönerå

avtal. Vad behöver jag tänka på och vad ska finnas med? Kontakta Medlemsrådgivningen om du vill ha rådgivning kring avtalet innan du skriver på. Det är särskilt viktigt om arbetsgivaren inte har kollektivavtal.

TEXT: Lars-Erik Liljebäck N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

Konsten att leda sig själv, och andra Snabbfotade organisationer behöver folk som kan fatta egna beslut utan att fråga chefen. I vår digitala tid är förmågan att leda sig själv en nyckel till att klara osäkerhet om vad som väntar runt hörnet. Du har hört det förut. Samhället

förändras och vi måste anpassa oss. Det nya är att förändringarna går blixtrande snabbt, bokstavligen med ljusets hastighet när data skickas mellan människor över hela världen. Det skapar en osäkerhet som kan vara svår att hantera. Ingen vet vad som händer i framtiden. Vem såg att Spotify, Uber och Facebook skulle komma? Och att de skulle förändra våra beteenden. Den nivån av osäkerhet har aldrig funnits tidigare. Malcolm Larri. ↑ SUPERDATOR I FICKAN

För att få en känsla av hur snabbt det går, förutspås mobiltelefonen om sju år vara mer än sextio gånger mer kraftfull än i dag.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

”Varje medarbetare måste själv fatta snabba beslut utan att det dras i långbänk.” – Det ger möjligheter till inno– vationer och tekniksprång som påverkar oss både på jobbet och i privatlivet. Redan i dag har vi vår superdator i fickan, som får oss att arbeta på nya sätt. För många börjar arbetsdagen redan vid frukostbordet, säger Malcolm Larri, ledarskapskonsulten som försörjer sig som talare och att hålla workshops. Han är bördig från Australien och hittade kärleken i Sverige. I själva verket var det så att han träffade sin blivande hustru i Sydney när hon var

tips från coachen 1. Utveckla medarbetarna i självledarskap för att de ska kunna leda projekt och bidra till goda resultat.

2. Chefen ger visionen och sätter upp mål. Teamet gör jobbet och bestämmer hur det ska göras. 3. Social förmåga, knyta an och bygga relationer blir allt viktigare när vår värld blir alltmer digitaliserad. 4. Förstå dina drivkrafter och vad som är viktigt för dig i en snabbt föränderlig tid.

5. Hitta strategier för hantering av mejl, sociala medier och andra digitala verktyg.

Ledarskap

på besök där. Vardagsvenskan går bra, men när nivån höjs på samtalet är det engelska som gäller. Så när han på Leadership Friday talar för chefer i Naturvetarna väljer han att prata engelska under rubriken ”The art of Self-Leadership”. När han talar i bilder blir det tydligt. – Tidigare åt de stora fiskarna i näringslivet upp de små. I dag gäller att de snabba fiskarna äter upp de långsamma.

SNABBA BESLUT

Malcom Larri menar att både individen och företagen måste vara snabbfotade. Kunden förväntar sig snabb leverans och snabba svar på frågor i vår digitala värld. – Det behovet får oss att arbeta på ett annat sätt. Varje medarbetare måste själv fatta snabba beslut utan att det dras i långbänk. I osäkra organisationer med flera beslutsnivåer går processerna långsamt, med risk för att affärs-

möjligheter går förlorade eller att frågan blir överspelad. Som en konsekvens av det plattas organisationerna ut och mellancheferna blir färre. – Chefen är fortfarande viktig men hen måste förstå och utveckla medarbetarnas eget ledarskap. Chefsrollen går från att vara rektor till att coacha och skapa möjligheter för medarbetarna att växa och utföra sitt eget ledarskap. Men det handlar inte bara om att

De stora fiskarna äter inte längre de små i näringslivet. I dag äter de snabba fiskarna upp de långsamma.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

Är du chef... ... men får inte inbjudningar till seminarier som Leadership Friday och Chefsfredag? Meddela oss att du är chef via

www.naturvetarna.se/chef Du får då även Chefstidningen.

leda sig själv. Han påminner om att de flesta hamnar i olika ledarroller, som projektledare där man ska leda andra mot ett gemensamt mål.

“Förstå dina egna drivkrafter och vad som motiverar dig.”

EGEN MOTIVATION

Det är inte heller chefens roll att motivera sina medarbetare. – Motivation måste komma från oss själva, där vi gör våra personliga prioriteringar som ger oss mening och syfte med våra gärningar. Chefens utmaning är att få ut så mycket som möjligt av varje medarbetare genom att utveckla deras självledarskap. – Här i Norden byter medarbetare jobb ofta, vilket gör att de snabbt måste lära sig arbetet och leverera. Malcolm Larris poäng är att vi måste förbereda oss för en förändring som vi inte känner till. Hur gör man det? – Du måste leda dig själv utan att förlora dig själv. I det ligger att förstå dina egna drivkrafter och vad som motiverar dig. Fundera på vad som verkligen är viktigt i ditt liv.

av att besvara mejl, enligt Microsoft. – Vi måste förstå vilka värden vi tillför en arbetsgivare. Social förmåga och att knyta an till andra människor blir allt viktigare när mänskliga värden är under attack från tekniken. Även om snabbhet premieras av kunder måste man se upp i backen. – När vi hamnar i osäkra lägen och saker går fel, blir vi rädda. Då är vi fortfarande grottmänniskor och har svårt för att leda oss själva. Hans enkla tips, som kan vara nog så besvärligt, är att vänta

med att fatta beslut för att kunna ta rationella beslut. – Vem har inte skickat iväg ett mejl i vredesmod och ångrat sig efteråt? Det är bättre att sova på saken för att kunna se nyktert på situationen och agera på rätt sätt. Malcolm Larri kommer tillbaka till den nya chefsrollen. – Chefen ger visionen och sätter upp målet. Låt teamet göra jobbet och ge utrymme. Då kan medarbetarna blomma med hela sin kreativitet och skicklighet. Han erkänner att ledarrollen har blivit mer komplex, där en balans råder mellan att bestämma, coacha och att själv vara medarbetare.

SE UPP I BACKEN

Det handlar lika mycket om att tillägna sig nya kompetenser. Vad händer till exempel med oss själva när en robot besvarar våra mejl. I dag består 26 procent av vår arbetstid

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

Social förmåga och att kunna bygga relationer blir allt viktigare när mänskliga värden är under attack från tekniken, menar Malcolm Larri. ↑

CHEFSFRÅGAN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Vilket ansvar har jag för rehabilitering? En av mina medarbetare har varit sjukskriven under en längre tid. Nu är förhoppningen att hen ska komma tillbaka. Vilket ansvar har jag som chef för rehabiliteringen och vad behöver jag göra för att återgången till arbete ska gå så bra som möjligt?

Svar: Hej, vad du som chef behöver göra beror på hur lång sjukskrivningen har varit, vad den berott på och i vilken omfattning medarbetaren kommer att jobba. Den 1 juli 2018 började nya regler för förstärkt rehabilitering för återgång i arbete att gälla. Om en medarbetare kan antas ha nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom under mer än 60 dagar ska arbetsgivaren upprätta en plan för återgång i arbete. Denna ska vara upprättad senast dag 30 och det är arbetsgivaren som ansvarar för att planen genomförs. Ansvaret för att relevanta rehabiliteringsåtgärder görs ligger på arbetsgivaren. Vilket ansvar som ligger på dig i din chefsroll beror på hur arbetsuppgifterna hos er är delegerade. Om ni inte redan har en rehabiliteringspolicy rekommenderar jag starkt att ni upprättar en sådan. Det ligger även ett ansvar hos medarbetaren att delta i dessa rehabiliteringsåtgärder. Jag antar att syftet är att medarbetaren ska återgå till sin nu-

varande tjänst. Din medarbetares arbetsmiljö kanske behöver anpassas på något sätt när hen kommer tillbaka. Det kan vara fråga om allt från fysiska hjälpmedel till anpassning av arbetstider. Viktigt för dig som chef är förstås att du tänker på att anpassningarna inte får innebära sämre arbetsmiljö för någon annan medarbetare. Tänk också på att din medarbetares kapacitet kan vara lägre än innan sjukskrivningen. Ha en kon-

”Tänk också på att din medarbetares kapacitet kan vara lägre än innan sjukskrivningen.” tinuerlig dialog kring detta. Vilka förväntningar och förhoppningar finns till exempel om återgången till arbete? Det är inte säkert att kapaciteten kan bli den samma som tidigare. Har sjukskrivningen berott på utmattning/stressrelaterad ohälsa så finns det litteratur att läsa för att öka din kunskap i ämnet, men också för att få en bättre förståelse för vad din medarbetare går igenom. Lästips: Zandra Hedlunds berättelse om när hon gick in i väggen, som har berört hundratusentals människor www.naturvetarna.se/ingen-tackar-dig

Ann Lundström, teamchef medlemsutveckling

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

Spanar in

Sant, falskt eller mittemellan?

Rykten och påståenden med stor spridning på nätet. Om det handlar Emma Frans nya bok ”Sant, falskt eller mittemellan”, i vilken hon undersöker sanningshalten i vardagssnackisar.

”Alla har en tendens att tro på saker som bekräftar det vi redan tror på eller vill tro.”

Hennes mål är att föra ut hur viktigt det är att använda en vetenskaplig metod när man granskar ”fakta”. – Internets födelse gjorde att myter och rykten började spridas på ett sätt som inte tidigare var möjligt. Emma Frans fokuserar på ämnen som många funderar över, och där det finns väletablerade men felaktiga påståenden. Enkla saker som vem som helst kan undersöka undviker hon, till förmån för det som kan bevisas vetenskapligt. – Boken är underhållande och lättsam samtidigt som den är vetenskaplig. Att väcka intresse för vetenskap är centralt, samtidigt som innehållet fungerar som samtalsämne på en middag. Emma Frans. ↑

skap bör inte bara sprida information utan även utreda och värdera den. Emma Frans säger att skolan fångar upp och lär ut ett källkritiskt tänkande hos de flesta barn och unga. Men ansvaret ligger på hela samhället. Bristande källkritik finns både hos unga och äldre. Enligt studie Prevalence and predictors of fake news dissemination on Facebook på www.sciencemag.org så är det 65plussare som delar flest falska nyheter. CJ

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

VEM SVÄLJER MYTER?

– Alla har en tendens att tro på saker som bekräftar det vi redan tror på eller vill tro, säger hon. En del är mer benägna att tro på myter, desinformation och konspirationsteorier. Vissa har ett lågt förtroende för ”eliten”, och stora klyftor i samhället gör det värre. Emma Frans trycker på vikten av att det finns bra information att tillgå. En god grundläggande kunskap gör att man inte tar till sig myter lika lätt. DEMOKRATIFRÅGA

Att förstå hur verkligheten ser ut och ha förtroende för andra är viktigt även för demokratin. Forskare och journalister med uppdrag att ge kun-

→ Tips för källkritiskt tänkande 1. Närma dig informationen förut sättningslöst, titta på den som helhet. 2. Leta efter olika typer av ursprungskällor. Ta ställning till hur trovärdig källan är. Finns det fler källor? 3. Finns några intressekonflikter, eller någon som vinner ekonomiskt på att påvisa ett visst resultat? Kanske en sponsor bakom en forskningsstudie?

BOK

Vad är det egentligen i flaskan? Varför saknar vinflaskan innehållsdeklaration? Och vad innehåller vinet förutom druvor, jäst och alkohol? För tio år sedan skrev Mats-Eric Nilsson boken Den hemlige kocken. Hans avslöjande av det utbredda matfusket fick många att sätta maten i halsen. Hans nya bok Chateau vadå: det okända fusket med ditt vin är en rejäl granskning av vinindustrin, som fram tills nu klarat sig utan särskilt kritiska ögon. Trots att Sverige är ett land där var och varannan går på vinprovningar så vet vi ganska lite om vad vi inmundigar. Innehållsdeklarationen är en väl förborgad hemlighet, ofta dolt bakom en myspysbild där tradition, kunskap och druvans karaktär är det som framhålls. Boken ger både uppseendeväckande avslöjanden och tips för den vetgirige vindrickaren. CJ

PODD

Aktuellt och nybryggt Hur gör du med en jobbig kollega som sprider dålig stämning? Måste man besvara mejl på kvällen? Är stress alltid negativt? Det är några saker som nya podden Jobbfika tar upp. Två inbjudna gäster från olika arbetsgivare funderar, diskuterar och jämför erfarenheter i något aktuellt ämne. Prevent, en arbetsmiljöorganisation som ägs av arbetsgivare och fack, håller i spakarna för podden.

BOK

Upp till kamp emot antibiotikaresistensen Under hösten fick sjuåringar i Stockholms län boken Förkylt i brevlådan. Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens) står bakom idén att börja utbilda barn redan i tidig ålder i att vara försiktiga med att ta död på bakterier. Boken berättar vad som är vad av bakterier och virus. Vad ska man tänka på för att inte bli förkyld? När kan det vara farligt? När hjälper inte antibiotika? Boken är skriven av Arne Norlin, och Agnes Holmberg Lundevall har gjort lekfulla illustrationer.

Vi måste både vara försiktiga med antibiotika och rädda den. CJ Läs mer på www.antibiotikaellerinte.se

Chans att vinna! Formulera varför du läser tidningen Naturvetaren och vad du vill läsa mer av. Då har du chans att vinna en av böckerna på den här sidan.

Mejla till redaktion@naturvetarna.se senast den 28 februari. Skriv bokens titel i ämnesraden.

Vinnare i förra numret ”Vi vinner alla på en bättre arbetsmiljö”, är Prevents devis. Nästa halvtimmesavsnitt tar upp hur det är att vara ny på jobbet. CJ

Kortspelet Klimatkoll: Evelina Eriksson, Christina Eriksson, Maud Enervo, Lena Holm, Jenny Löwerot, Anna Eriksson. 50 myter om hållbarhet: Tina Törnström, Charlotte Lundström, Kristina Grill. Barnens utebok: Emma Bjurman.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

Nå Sveriges naturvetare... När ni vill nå naturvetare, annonsera hos hos! Med en annons i tidningen Naturvetaren, på webben eller i nyhetsbrevet når ni 33 000 naturvetare inom naturvetenskap.

Naturvetaren 2019 Nummer

Bokning

Material

Utgivning

18 mars

22 mars

4 april

20 maj

24 maj

5 juni

26 augusti

30 augusti

12 september

14 oktober

18 oktober

31 oktober

25 november

29 november

12 december

Nyhetsbrev 2019 Nummer

Bokning/material

Utgivning

19 februari

21 februari

12 mars

14 mars

16 april

18 april

14 maj

16 maj

www.naturvetarna.se/annonsera

Vi söker fältpersonal Institutionen för skoglig resurshushållning vid SLU i Umeå ansvarar för flera stora inventeringsprogram. Dessa har till syfte att följa upp tillstånd och förändring i skogen och andra landmiljöer i det svenska landskapet. Inför fältsäsongen 2019 söker vi dig med biologisk eller skoglig kompetens, som har körkort och vill ha ett varierande och ofta fysiskt krävande utomhusjobb. Närmare beskrivning och ansökningsformulär finns på www.slu.se/srh. Sista ansökningsdag är 25 februari. Vi ser fram emot din ansökan.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

ANNONS

Dina pengar. Med och utan kollektivavtal. Att kollektivavtal är bra på många sätt vet du kanske, men har du koll på hur mycket det faktiskt kan betyda för din privata ekonomi? På Knegdeg.se kan du snabbt och enkelt få reda på vad kollektivavtal är värt just för dig. Kanske får du flera tusenlappar extra i månaden när du är föräldraledig? Eller kan plocka ut hundratusentals kronor mer i pension när det är dags att sluta jobba? Gå in på Knegdeg.se och ta en titt redan nu.

Bakom Knegdeg.se står den fackliga arbetsmarknadsparten PTK.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

GÄST K RÖ N I K A N

Så gör vi Trump avundsjuk

Svante Axelsson, Nationell samordnare för Fossilfritt Sverige

Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation!

raktivt fossilfritt samhälle att andra länder snabbt vill följa vår utvecklingsväg. För problemet i världen idag är inte brist på klimatsmart teknik. Problemet är att alltför många människor tror att det kommer att bli plågsamt att utveckla ett fossilfritt samhälle, trots att det snarare är tvärtom. Det är en brist hos det politiska ledarskapet som inte lyckas berätta hur en ordnad utfasning av de fossila bränslena ska gå till eller hur samhälls“Sverige ska vara vinsterna av fossilfriheten ska fördeen permanent las så att inte stora grupper känner sig världsutställning som förlorare.

Det fick vi höra i årets regeringsdeklaration och målet om att Sverige ska vara klimatneutralt år 2045 har antagits av en stor majoritet i Sveriges riksdag. Det är oerhört hoppfullt. Men det räcker inte att Sverige blir klimatneutralt. Det måste också göras med gott humör. Annars smittar det inte.

Det paradoxala är nämligen att FN-systemet inte har några skarpa styrmedel eller sanktioner som kan tvinga länderna för fossilfri teknik.” att minska sina utsläpp. Ödesfrågan för Just strukturomvandling är Sveriges mänskligheten ska alltså lösas på frivilliga beslut i varje bästa gren. Vi har gjort det förr. Nedläggning av tekoenskilt land. och varvsindustrin gjordes med värdighet och samhället satsade stora resurser för att stötta nya företag och jobb på de platser som då drabbades. Nu har nio Därför är vårt uppdrag helt enkelt att göra Donald ! industribranscher har inom ramen för Fossilfritt SveTrump avundsjuk. Utmaningen är att utveckla ett så attrige tagit fram färdplaner för hur de ska bli fossilfria på ett sätt som stärker deras konkurrenskraft. De står väl rustade för strukturomvandlingen om bara också politiken gör sin hemläxa.

Klimatpolitiken har ändrat karaktär från att vara en ren miljöfråga till att vara närings- och exportpolitik. Målet är inte bara att bli världens första fossilfria välfärdsland utan också att Sverige ska vara en permanent världsutställning för fossilfri teknik. Med vår goda samarbetskultur mellan näringsliv, fackföreningar, miljörörelse och politiker har vi unika förutsättningar att lyckas. Sverige kan!

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

Hur gick det sen?

Kurser online tar ny form Den värsta euforin över öppna kurser online har lagt sig. En trend är att man ska kunna tillägna sig hela utbildningsprogram i mobilen, och inte bara kurser på datorn. Det var för fyra år sedan som Karolinska institutet var först i Sverige med att erbjuda kurser online, MOOC, massive open online courses. En metodkurs i statistik lockade drygt 37 000 deltagare från hela världen. – Intresset för att läsa öppna kurser online har planat ut och konkurrensen har ökat. Men vår satsning har gett gensvar på till exempel Harvard University där man har reagerat över att Sverige kom som en konkurrent, säger Jan-Olov Höög, professor och tidigare dekanus för utbildning på KI. BRA REKLAM

nr Från Naturvetaren

1, 2015. ↑

I MOBILEN PÅ BUSSEN

Har man löst frågan om identifiering, som tidigare var ett problem? – Plattformen Ed X har ett hyfsat bra system för det, där man identifierar sig via webbkamera. Säkerheten är i klass med svenska bank-ID. Att MOOC inte har fått det stora genomslag i Sverige som många trodde, beror bland annat på att Utbildningsdepartementet tidigare inte ville att svenska medel skulle användas för att utbilda grupper utanför Sverige. Förra året infördes ett kapitel i högskoleförordningen om att svenska universitet kan ge MOOC. Jan-Olov Höög menar att öppna kurser online är ett komplement till traditionell undervisning. – Skillnaden mot face to face är att inslagen ska vara korta och ge möjlighet till internOl ov aktivitet. Det har blivit ännu tydligare nu när Höö g. ↑ tekniken även ska fungera i mobilen när man till exempel sitter på bussen. Kurser online passar särskilt bra för län“Intresset för att der som inte själva kan erbjuda kvalificerade läsa kurser online utbildningar. En sådan satsning görs av Bill har planat ut och konkurrensen har & Melinda Gates Foundation, som vill höja utbildningsnivån i resurssvaga länder. LEL ökat.”

Så det är ett sätt att marknadsföra svenska universitet? – Ja, för oss är det positivt att våra utbildningar syns internationellt. Forskningen gör redan det. Hack i häl på KI var Chalmers och Lunds universitet, då för fyra år sedan. Nu är även KTH och Uppsala universitet med på MOOC-tåget, men på lite olika plattformar. Allt fler universitet i världen tar ut avgifter för kurser online. Det gäller främst hela utbildningsprogram. Till exempel ska det bli möjligt att läsa den teoretiska delen av läkarutbildningen online via Malta. – I samarbete med andra universitet erbjuder vi ett undervisningspaket för vård-

personal i hela världen. Utbildningen är kostnadsfri, medan ett kursintyg – certifikat, som visar att man har genomfört utbildningen, kostar 49 dollar.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

Na-krysset SJÄLVKLAR SATS BOKSLUTSMEKKA

TÄTORT I BODENS KOMMUN

FÖRBUD YTTERVÄGG I POLLENKORN TUNT SÅGAT VIRKE ÄR HEN VARS HJÄRTA RYMMER FLER?

VAD KAN MAN GÖRA AV TALLKÅDA? KAN HAR VI 5 SKRIVAS ERKÄNDA FÖR SÅN NATIONELLA I SVERIGE

LEVER I KROPPSHÅLA

TELESKOPPROJEKT

SOM ANNARS BOM

HAR MOTSTÅENDE ÖGLOR

GITTER INLEDA LEDER BÖN

ÄR JAG MED DIG MÖDA

EN MORRIS

KAN VI SPRINGA, KLIPPA OCH TORKA VILA

VERITABEL

SYNVILLA?

STORA PENGAR

EN AKVAVIT BÄGGE OCH HAR LÅGT PH-VÄRDE

KROPPSDISCIPLIN HYSER BAKOM VENUSBERGET

PLATS FÖR SLAG BESKT MUNKEN DUKAR UNDER

FORNSPRÅK DAGAS HÅLLER IHOP BRUTEN

GYNNSAM

HÖGTIDLIGHÖLL

HEDRADE

MAGA-SIN

UTDELA ORRE SEGEL

BIFALLSROP AVHÄNDA SIG

LAGLÖSHET

GORE IRIDIUM

KALLAR GRÄVARE EN SÅN

SÅDAN HUD HAR ISBJÖRNAR

AXEL MOT AXEL OFTAST HAMSTERN KLIPPA

SMAL OCH SPETSIG BÅT

FYR KARPFISK

LÅDA UPPSTÅR SKÄRMYTSLINGAR KRING

RÖNTGENIUM UTAN STÖD

KRAFTKARLSÄMNE KUNGSFISK DRAG

BEFINNA SIG KÖTTAFFÄR?

BERGSTOPP

SIDOEFFEKT I SPÅR?

Konstruktör: www.lena-holmlund.com

Vinnare Vinnare av förra numrets korsord är Jonas Garmert i Gävle.

SMÖG IN I MANSMODET UNDER 1790TALET

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

Tävla och vinn! Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut biobiljetter. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka. Senast den 28 februari vill vi ha din lösning.

LEMURKRYSS 2019

MEDLEMSNYTT Här hittar du nyheter som har koppling till ditt medlemskap i Naturvetarna

Koll på nordiska grannländer? Har du jobbat i ett annat nordiskt land?

Eller jobbar du i Sverige men är född i ett nordiskt grannland? Naturvetarna jobbar med en rapport om arbetsmarknaden i de nordiska länderna. Vi tar upp processen med att söka jobb, flytta, bo och jobba. Vi vill höra dina erfarenheter, svårigheter och hinder såväl som något positivt du har varit med om. Vad Välkommen att höra av har du dig till Tobias Lundquist, utreupplevt?↑ dare på Naturvetarna, tobias.lundquist@naturvetarna.se. CJ

Tillgänglig dygnet runt? Många har arbeten där det är flytande gränser mellan jobb och fritid. Är stressiga situationer och dåliga samveten vardag? Kom ihåg att du har rätt att veta när du förväntas vara tillgänglig och inte på ditt jobb. På Sacos sida Jobbet måste backa finner du bland annat • friskfaktorer på arbetsplatsen • tips för återhämtning och det gränslösa arbetslivet Här kan du också testa ditt behov av återhämtning, eller se om du är på väg mot utmattning. Även du som är

chef finner riktlinjer både för din och dina medarbetares arbetsmiljö. Läs mer på www.saco.se/ jobbet-maste-backa. CJ

Först dagpass. Sen nattpass.

Hur bra är det med kollektivavtal? Kollektivavtalen är överenskommel-

ser mellan fackförbund och arbetsgivarorganisationer om vilka arbetsvillkor som ska gälla. De ger rätt till förmåner som inte finns lagstadgade, till exempel tjänstepension, extra föräldralön och extra ekonomisk ersättning vid sjukdom eller olycka och. En stor fördel för dig som är anställd är att du slipper förhandla om alla olika förmåner på egen hand. Kollektivavtal är lönsamt också

FÖRÄLDER

MELLAN JOBB

”Värdet av kollektivavtalen räcker hela livet, i slutändan ofta värt flera miljoner.

säkringar för alla på arbetsplatsen kollektivt, än att välja en enskild försäkring för var och en.

Bo Seving, Naturvetarnas förhandlingsdirektör

På www.knegdeg.se kan du lätt jämföra vad du får för ersättning – med eller utan kollektivavtal. Jämför din ersättning i olika livssituationer: • Förälder • Sjuk • Mellan jobb • Pension • Arbetsskada • Döden

för arbetsgivaren, eftersom det är enklare och billigare att teckna för-

Bakom Knegdeg står PTK, som är 27 fackförbund i samverkan. CJ

ARBETSSKADA

SJUK

PENSION

DÖDEN

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

Medlemsnytt

Ordförandekonferens med Saco-S Naturvetarna samlade förtroendevalda från landets myndigheter. Så här tyckte några av dem som var med.

”Hållbart arbetsliv är en framgångsfaktor” – Ordförandekonferensen är ett mycket bra forum för oss förtroendevalda på myndigheterna. Vi får en helhetsbild av vad som är på gång och möjligheter att prata ihop oss. Partsrådets information om Hållbart arbetsliv fick Torkel Falkenberg att agera direkt på sittande möte. – Jag mejlade personaldirektören på KI som nappade på idén. Det Torkel Falkenberg, docent i hälsooch sjukvårdsforskning och ordförande för Saco-S-föreningen på Karolinska institutet. ↑

är en styrka att jobba ihop i samverkan där vi har en bra dialog. I nästa steg ska de ha ett möte om hur de går vidare. Tanken är att koppla ihop hållbarhetsarbetet med det förändringsarbete om samverkan som pågår på KI. FN:S 17 HÅLLBARHETSMÅL Att jobba för ett hållbart arbetsliv menar han är en framgångsfaktor, som hänger ihop med en hållbar värld och FN:s 17 hållbarhetsmål. Med samma fråga jobbar Torkel Falkenberg i Centrum för social hållbarhet, CSS, inom KI. Han gillade också avsnittet som handlade om löner och dess

”Vi lär av varandra” – För mig är detta premiär. Roligt att vara här och diskutera gemensamma frågor med andra myndigheter. Vi står på samma grund, men lösningarna skiljer sig åt. Det är nyttigt att lyfta blicken från sin egen bubbla. Hon får idéer med sig hem. En sådan är möjligheten att kunna ta semester under halvdagar, till nytta för både arbetsgivare och medarbetare. – Det är en typisk fråga som kan lösas lokalt. Hon gillade särskilt informationen om Partsrådets satsning på hållbart arbetsliv. – Vi är redan igång med programmet ”Effektiva team”, som har slagit mycket väl ut. Vi är överens om mål-

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

Ulrika Lind, veterinär och tf ordförande för Saco-S-föreningen på Livsmedelsverket. ↑

bilder och hur man ska ta sig dit. Det handlar bland annat om att ha en tydlig struktur och sätta spelregler. Nu sneglar de på andra program, där fack och arbetsgivare kan jobba ihop. – Bra att Partsrådet skräddarsyr sina tjänster för olika behov. Man kan skruva till det så att det passar oss på Livsmedelsverket.

effekter på löneutveckling för individer och samhällsekonomin. – Lönen är förstås jätteviktig, men ingen vill vara slav under sitt arbete. Att kunna bestämma över sin egen arbetstid genom förtroendearbetstid är värt mycket, och ligger i forskar– yrkets natur. Samtidigt påpekar han att friheten på KI har ett högt pris för att universitetet ska vara ett av världens ledande medicinska universitet. – Med 70 procent extern finansiering lever forskarna under ett hårt tryck att dra in pengar. Det skapar otrygghet och i förlängningen sämre kvalitet på ”Kontakta oss, forskningen. LEL

så stöttar vi i er. Partsarbetet är ett guldägg i det arbetet.” Emilia Liljefrost, programchef för Hållbart arbetsliv på Partsrådet, hallbart arbetsliv@ partsradet.se.

ALLA LIKA NÖRDIGA Inslaget om individuell lönesättning och hur den fungerar tycker Ulrika Lind var intressant. – Spännande med det historiska perspektivet, kopplat till livslöner och lönespridning. De nya insikterna tar hon med sig till lönegruppen inom Saco-S-föreningen på Livsmedelsverket. Hon gillade också diskussionerna mellan passen, till exempel under middagen. – I rollen som ombud är vi alla lika nördiga. Kul att träffa likasinnade. LEL

J O B B A R F Ö R E N B ÄT T R E A R B E TS M I L J Ö STATLIG SEKTOR

Hållbart arbetsliv ”Friska och engagerade arbetsplatser” är målet med Partsrådets program för hållbart arbetsliv. Man vill också göra det möjligt för fler att jobba längre. Partsrådet erbjuder myndigheter stöd i processen, anpassat för varje myndighets behov. Stödet är kostnadsfritt och jobbet ska ske i samverkan mellan fack och arbetsgivare. Fem tjänster finns: 1. Arbetsliv 2.0 workshop om hur AI och annan teknologi påverkar statliga arbetsplatser. 2. Organisationsanpassad möjlighetskarta som bland annat tydliggör utmaningar för ett hållbart arbetsliv. 3. IA-systemet, ett webbaserat verktyg för styrning och kontroll av arbetsmiljöarbetet. 4. Effektiva team som främjar teamutveckling. 5. Fånga tidiga tecken på ohälsa och stress. www.partsradet.se/aktiviteter. LEL

PRIVAT SEKTOR

KOMMUN- /LANDSTING

Kurser och verktyg

Verktyg och inspiration

Prevent informerar, utbildar

Suntarbetsliv stöttar dig i

och tar fram material som främjar en god arbetsmiljö. Hela kursutbudet samt checklistor, enkäter och böcker om arbetsmiljö finner du på www.prevent.se. Några av vårens utbildningar är:

arbetet för en frisk arbetsplats genom inspiration och verktyg. Du får tillgång till verktyg som har testats av kollegor inom sektorn. Några av verktygen finns på www.suntarbetsliv.se är:

→→ Arbetsmiljö för chefer

→→ Arbetsmiljöutbildningen

→→ Systematiskt arbetsmiljöarbete:

→→ Bättre möten

→→ Bättre arbetsmiljö: För nya chefer och skydds-/arbetsmiljöombud. Det mesta om arbetsmiljöfrågor: samverkan, undersökning och riskförebyggande.

→→ OSA-kollen & OSA-kompassen (OSA = organisatorisk och social arbetsmiljö)

Fackförbund och arbetsgivare har gemensamt tagit fram vad Prevent erbjuder. CJ

→→ Chefoskopet

→→ Stress och balans Suntarbetsliv drivs av de fackliga organisationerna i samverkan med Sveriges kommuner och landsting samt Sobona. CJ

En god arbetsmiljö höjer stämningen. ↑

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

Ta hand om dina pengar Vad innebär det att jobba på en arbetsplats med ett ITP-avtal? PTK:s pensionsinformatör kan komma till just din arbetsgrupp och berätta – helt gratis! Lär er det viktigaste att känna till om allmän pension, tjänstepension och försäkringsskyddet som ingår i ITP. Och hur kan man få ut så mycket som möjligt av pengarna som sätts av till din tjänstepension? Träffen kan hållas under eller efter arbetstid. Boka en träff till din arbetsgrupp redan idag. Läs mer på www.ptk.se/ itpinfo

”Alla är välkomna – medarbetare och chefer, fackanslutna eller inte.” Carl-Johan Eriksson, PTK

Nätverk för chefer Vill du ta chansen att bredda ditt

kontaktnät? Vill du diskutera frågor som rör chefsoch ledarrollen? Här deltar chefer från olika branscher och professioner. Nätverken består ofta av 10-30 personer. Deltagarnas engagemang driver nätverkets fortlevnad. I dessa städer finns chefsnätverken för 2019: Falun, Göteborg, Malmö, Linköping, Lund, Stockholm och Umeå. Nätverken startar upp i mars och april Anmäl dig senast 17 februari på www.naturvetarna.se/chefsnatverk. CJ

Veterinärer nöjda med fackligt stöd Sedan maj månad ger Naturvetarna facklig service till medlemmar i Sveriges Veterinärförbund. Det gäller allt från lönerådgivning till mer komplicerade individärenden. – Jätteroligt med så många positiva reaktioner. Varje dag vänder sig flera veterinärer till Naturvetarnas medlemsrådgivning för att få hjälp och stöd i fackliga frågor, säger Anna Sonesson, rådgivande ombudsman på Naturvetarna. Vilka frågor är vanligast? – Arbetsmiljö, omorganisationer och lokala arbetstidsavtal dominerar. Många vill också ha hjälp med det nya löneavtalet för distriktsveterinärer. Eftersom det är ett lokalt av-

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

tal hänvisar vi till de förtroendevalda i Distriktsveterinärföreningen inom Saco-S på Jordbruksverket, säger Anna Sonesson. I övrigt är frågorna desamma som medlemmar i Naturvetarna har. – Det kan handla om att någon ska byta jobb och vill veta hur lång uppsägningstiden är. Inför en ny an-

ställning kan vi ge goda råd om lön, arbetsvillkor och annat som ska ingå i det individuella anställningsavtalet. ALLA FÅR NYHETSBREV En nyhet är att medlemmar i Sveriges Veterinärförbund också får nyhetsbrev från Naturvetarna, som kommer ut med tio nummer per år. – En viktig del i vår service är stödet till de förtroendevalda ute på arbetsplatserna. Genom att ge dem kunskap och råg i ryggen kan många frågor lösas på arbetsplatsen. Däremot svarar inte Naturvetarna på frågor om veterinärernas profession. Det kan Sveriges Veterinärförbund bäst. LEL Många frågar om lokala arbetstidsavtal. ←

Medlemsnytt

NY FÖRMÅN

Viktig information om juristförsäkringen Fram till 31 januari har alla medlemmar i Naturvetarna fått pröva på en juristförsäkring. Den har mottagits väl och har använts av mer än sexhundra medlemmar. Nu är det dags att börja betala för juristförsäkringen om du inte har tackat nej till den. Juristförsäkringen kostar 35 kronor per månad och debiteras i samband med att avgiften till Naturvetarna betalas. Den första debiteringen sker i nu i februari. Nya medlemmar i Naturvetarna får samma erbjudande med en prövotid. Under den tiden kan man avsäga sig försäkringen genom att mejla Naturvetarna eller gå in på ”Mitt medlemskap” på www.naturvetarna.se. Inloggning sker genom BankID. Du som har försäkringen, men vill säga upp den mejlar till Naturvetarna. Försäkringen upphör att gälla den sista dagen i den månad du säger upp försäkringen. LEL 35 kronor per månad. Kostar inte mer än en kopp kaffe. ↓

600 ärenden hittills Vilken typ av ärenden är vanligast? – Testamente och samboavtal ligger i topp. Många har säkert gått och tänkt på att få det gjort och passar på nu. Vi har också skrivit några bodelningsavtal. Har ni hjälpt till vid tvister? – Ja, och det har handlat om vårdnadstvister. Den typen av ärenden kommer att öka över tid. Tvisten måste ha uppstått efter 1 november för att vi ska kunna bistå. I fem fall har vi hjälpt till att överklaga beslut från försäkringskassan.

“Jag fick mycket snabb respons från Help och Jacob var glädjande hjälpsam och tillmötesgående. Jag fick hjälp att formulera två privatjuridiska dokument som jag tänkt på länge. Med er service blev det äntligen av. Jag känner mig nöjd och lättad.” /Medlem i Naturvetarna

VARFÖR HAR NATURVETARNA VALT DEN HÄR LÖSNINGEN? →→ Det är ett mycket bra erbjudande, som innebär att medlemmarna till en låg premie också får ett juridiskt skydd i privatlivet. →→ Genom den här lösningen kan premien hållas låg och fler kan omfattas av juristförsäkringen. Någon individuell riskbedömning behövs inte och karenstiden har vi förhandlat bort, så att försäkringen börjar gälla direkt. →→ Om du går ur kan du inte ansluta dig till juristförsäkringen vid ett senare tillfälle.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

Dina förmåner

F Ö R M Å N : FAC K L I G S E RV I C E T I L L F O R S K A R E

Trygga forskare når längre Många drömmer om att forska. Men otrygga anställningar och hård konkurrens om forskningsmedel och tjänster är vardag. Naturvetarna ger goda råd och stöttar på vägen till nya upptäckter. – För oss är det viktigt att forskare har bra villkor, motsvarande de som gäller på övriga arbetsmarknaden, säger Andreas Nyström, förhandlingschef på statlig sektor vid Naturvetarna och själv disputerad på KTH. Han förklarar att Naturvetarna jobbar för att påverka politiker och akademi för att förbättra situationen för forskare under hela deras karriär. – Det är inte rimligt att forskare måste vänta upp till 14 år innan de har chans till en tillsvidareanställning. Lika viktigt

är att universiteten erbjuder postdoktorer riktiga anställningar och får tillträde till den trygghet som en anställning innebär.

“Förmånen är ett resultat av fackliga förhandlingar.”

LÖNER OCH VILLKOR

Naturvetarna ger också individuell service och rådgivning till forskare. Det handlar om allt från löner och villkor till doktorander som har problem med sin handledare och annat som påverkar arbetsmiljön. Sexuella trakasserier är inte heller ovanligt inom akademin. – Många doktorander vänder sig till oss när de till exempel ska vara föräldralediga och behöver förlänga tjänsten. Det behovet kan också uppstå efter en sjukskrivning. De har rätt till en förlängning av sin doktorandanställning motsvarande deras frånvaro. Vårt råd är att säkerställa att frånvaron registreras i LADOK och i den individuella studieplan som alla doktorander har.

De som väljer att skaffa barn när de jobbar inom akademin har det väl förspänt. Tack vare föräldralön från arbetsgivaren får de 90 procent av tidigare lön. – Den förmånen är ett resultat av fackliga förhandlingar, påminner Andreas Nyström. ANSTÄLLNING ÄR BÄST

Nästa steg i forskarkarriären är att göra en postdok. Många postdoktorer har stipendiefinansiering utan

KARRIÄRTRAPPAN INOM AKADEMIN

Professor – vissa universitet har befordringsvägar, annars söks tjänsten i internationell konkurrens. Andreas Nyström, förhandlingschef på statlig sektor för Naturvetarna guidar i karriärtrappan. ←

Lektor – tillsvidareanställning vid ett universitet.

Biträdande lektor – 4-6 år, max 6 år enligt högskoleförordningen. Postdok – 3-4 år, oftast 1 år på allmän visstidsanställning, 2 år på centralt kollektivavtal för postdok varav en del på utländskt universitet.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

Doktorand – som regel 4 år, max 8 år enligt högskoleförordningen.

anställning. Det medför stora nackdelar vad gäller försäkringsskydd, möjlighet till föräldraledighet och tillgång till socialförsäkringar. – Tänk på att kolla med Akademikernas a-kassa om ditt utlandsarbete är överhoppningsbart, så att du har rätt till a-kassa när du återvänder hem. De som går på stipendier från till exempel Vetenskapsrådet och Formas har sin anställning på svenskt universitet och har samma försäkringsskydd som om de skulle jobba i Sverige. För en statsanställd som är utlandsstationerad gäller URA, ett centralt ramavtal med riktlinjer för anställningsvillkor vid tjänstgöring utomlands. – Vi får ofta frågor om vad som händer om man har en anställning i Sverige och blir förälder under en postdok utomlands. Det ska man helst undvika eftersom man inte har rätt till fri sjukvård i land utanför EU. Att bekosta en förlossning privat i till exempel USA kan vara väldigt dyrt. KOMMA VIDARE

En postdok är som regel tudelad med något eller några år på utländskt universitet och en tid på svenskt universitet. Tanken med det är att meritera sig för att ta nästa steg i forskarkarriären. – Ett biträdande lektorat är ytterligare en visstidsanställning

som ger innehavaren rätt att prövas för att få en tillsvidareanställning. Den som klarar det nålsögat har en lektorstjänst inom räckhåll. – Vi ger råd om löner och villkor, som på de stora forsknings– universiteten ofta innehåller ett rekryteringspaket som gör det möjligt att bygga upp en forskargrupp. Omfattningen på det är en förhandlingsfråga mellan forskaren och universitetet. ÖKA MOBILITETEN

För att öka tryggheten och ge forskarna bättre stabilitet vill Naturvetarna öka andelen bas– anslag som går direkt till universitet och högskolor. – Det skulle dessutom gynna nyfikenhetsdriven forskning, som ofta leder till oväntade upptäckter, säger Andreas Nyström. Han påminner om att de flesta som har disputerat jobbar utanför akademin. – Vi vill öka mobiliteten mellan akademi och omgivande samhälle. En forskarutbildning ger goda möjligheter på arbetsmarknaden. Lika viktigt är att få disputerade i näringslivet att återvända till akademin. Använd gärna Naturvetarnas karriärservice som ett bollplank för att komma vidare både inom och utanför akademin. Du kan vässa ditt cv och få goda råd inför anställningsintervjun. LEL

Dina förmåner Här är de tjänster och den service vi erbjuder medlemmarna. Läs mer: www.naturvetarna.se/vi-erbjuder

Trygghet, råd och stöd » Medlemsrådgivning » Arbetsrättsligt förhand lingsstöd » Inkomstförsäkring » Försäkringar

Karriär » Individuellt karriärsamtal » Linkedin-, intervju- och cv-coachning » Karriär- och personprofilanalys » Information om arbets marknaden

Lön » Lönestatistik » Lönerådgivning » Lönesamtalscoachning

Fler förmåner » Seminarier och kurser » Help juristförsäkring » Banklån » Prenumerationer med rabatt

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

Efter jobbet

Magdalena tar ut skären Att komma ut i naturen är viktigt för Magdalena Lindblom. Efter avslutade miljöinspektioner tar hon gärna vägen över isen hem till Borlänge. När solen börjar värma så smått utan att smäl-

ta isen är upplevelsen som störst. Men egentligen tycker Magdalena att alla vädertyper har sin tjusning. – Däremot får det inte vara dubbelis, alltså att vattnet ovanpå isen har frusit och bildat ny is. De dagarna hittar jag på annat, som att åka skidor på längden eller telemark. Hon skjuter ifrån, tar ut skären och glider fram över fjärden i en härlig harmoni. Det är inte som att åka på hockeyrör, och ännu mindre som konståkningsskridskor. – Tekniken är annorlunda. Därför är det en poäng att gå i skridskoskola. PLOGAD BANA

På sjöarna Runn och Ösjön mellan Borlänge och Falun är det så väl ordnat att en ideell förening plogar flera banor. Om isen håller för en fyrhjuling känner hon sig trygg att åka där. – Det här är en perfekt familjeaktivitet, säger hon övertygande. Den minsta på nio månader får än så länge ligga i barnvagnen. När inte familjen är med åker hon på egen hand, gärna från jobbet i Falun hem till Borlänge. För att komma till och från den plogade skridskobanan är det buss som gäller. Det blir en rejäl skridskofärd på runt femton kilometer. – Jag blir glad av att komma ut i naturen och

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

samtidigt ta i fysiskt. Ännu bättre är det att ha sällskap då även det sociala behovet blir tillfredsställt. En bra kombo. För att turen ska bli fulländad är ryggsäc– ken packad med fika med något extra gott. – Fika är ett måste och smakar bättre ute än någon annanstans. När man stannar är det en fördel att ha med en extra tröja, som tillsammans med ett helt ombyte kommer till nytta om jag skulle gå genom isen. Det har hittills aldrig hänt mer än på träning. HÅLLBARHET I FOKUS

Magdalenas jobb har beröringspunkter med hennes intresse för naturen. Som miljöinspektör jobbar hon för ett hållbart samhälle. – För mig är det viktigt att vara rädd om miljön för att kunna ha ett rikt friluftsliv, där allemansrätten är en grundbult. Uppdraget är att förhindra att miljöfarlig verksamhet medföra störningar för människors hälsa eller miljön. Hon har precis kommit tillbaka till Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen i Falu kommun efter föräldraledigheten. – Jag ser fram emot att komma tillbaka och träffa kollegor igen. Kanske det blir en skridskotur efter jobbet på väg hem. LEL

”Det här är en perfekt familjeaktivitet.”

Magdalena Lindblom Yrke: Miljöinspektör i Falu kommun. Familj: Man och barn. Gör mer på fritiden: Är ute i naturen, gärna skidor på längden och utför.

Läser just nu: Nyheterna.

Att tänka på inför skridskoturen Säkerhet är i första rummet: →→ Isen ska vara minst 10 centimeter tjock. Tunnare is bär, men kan vara vansklig där vattnet rör på sig vid smala sund, inlopp och utlopp. Om man trillar i är det svårare att ta sig upp om isen är tunn. →→ Ha alltid sällskap. Rätt utrustning: →→ Isdubbar fästade i snören runt halsen hängande på magen. →→ Ispik om du åker utanför plogad bana. Ispiken fungerar som känselspröt och ger signaler om huruvida isen bär eller inte. →→ Livlina för att i första hand hjälpa andra som har gått ner i en isvak. →→ Ryggsäck med ombyte av kläder. Fungerar också som flytkudde. →→ Mobiltelefon i vattentät påse. →→ Hjälm är ett bra tips när isen är lite skrovlig och har sprickor, som ofta är fallet med naturisar. →→ Matsäck med fika ger guldkant till skridskoturen. Du behöver både vätska och energi.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

Vi gratulerar ”Fantastiskt att få jobba utomlands och samtidigt ha trygghet.”

Lina räddar bin och humlor Det var under våren 2018 som Lina Herbertsson bestämde sig för att söka pengar till en tjänst som postdok. I november kom det positiva beskedet från Formas som beviljade forskningsmedel för fyra år. En tredjedel av tiden kommer att spenderas på ett universitet i Dublin, och övrig tid på Lunds universitet. – Jätteroligt förstås, men mest blev jag överraskad. Som disputerad i miljövetenskap är detta ett naturligt karriärsteg för mig som vill fortsätta att forska. MÅNGFALD AV BLOMMOR

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

Gratuleras till: Har fått forskningsmedel för fyra år från Formas. Tjänst: Postdok, anställd på Lunds universitet. Det innebär att hon omfattas av svenska socialförsäkringar under ett drygt år i Dublin. Kommentar om det: Helt fantastiskt att ha trygghet och jobba utomlands samtidigt. Ska forska om: Undersöka hur pollinerare som bin och humlor beter sig efter att de har kommit i kontakt med alternativa bekämpningsmedel efter att neonikotinoider har förbjudits i EU. Utbildning: Biolog i botten, disputerad i miljövetenskap.

STYRS AV DOFT OCH FÄRG

Fokus ligger på att titta på pollinerarnas beteende, bland annat med avseende på doft och färg, som styrs av svampkroppar i hjärnan. Det har bäring på binas och humlornas strategi för att söka föda. – Det här kommer inte ge svar på alla frågor, utan är en pusselbit i forskningen om pollinerare. För mig är det viktigt att beslut om förbud av olika bekämpningsmedel fattas på vetenskaplig grund. Hon kommer att samarbeta med andra forskare som jobbar i angränsande områden. En sådan är Marie Dacke som för några år sedan vann Forskar Grand Prix för sin presentation av dyngbaggarnas system för navigering med hjälp av stjärnorna. LEL

F OTO: KE NN ET RUONA

Alternativet till en forskarkarriär är att lära barn att forska och inspirera dem. Hon har en passion för blommor och bin, och samspelet däremellan. – Jag har lätt att bli engagerad för saker som behöver räddas. Pollinerarna är avgörande för att vi ska kunna fortsätta att äta hallon, äpplen, tomater och andra frukter, bär och grönsaker. Det handlar om vår matförsörjning. Vid sidan av en rik biologisk mångfald där växterna avlöser varandra i sin blomning, påverkas pollinerarna av kemiska bekämpningsmedel. Att de så kallade neonikotinoiderna skadar bin och humlor är känt.

Lina Herbertsson

Efter ett rätt omfattande förbud mot vissa neonikotinoider inom EU, ska Lina Herbertsson nu undersöka hur pollinerarna påverkas av andra bekämpningsmedel, som till viss del ersatt de förbjudna ämnena. – Jag kommer att testa tre olika typer av bekämpningsmedel. Ett av dem innehåller en mindre studerad och fortfarande til�låten neonikotinoid, ett annat är tillåtet i ekologisk odling och det tredje är glyfosat (Roundup) som används för ogräsbekämpning i jordbruket och på banvallar och liknande.

KALENDER Här får du koll på våra aktiviteter. Datum med lila färg är specifikt för dig som är förtroendevald.

CHEFSFREDAG

Marsträffen Är du kvinna och jobbar inom skog?

FA C K L I G U T B I L D N I N G Ett stöd i ditt uppdrag som förtroendevald. Du får också tillgång till ett nätverk av andra förtroendevalda. Utbildningarna hålls i Stockholm. www.naturvetarna.se/facklig-utbildning

11-15 feb

UGL

20-21 mar

Fackl. grundutbildn. statlig sektor

4 apr

Löneprocessen statlig sektor

9-10 apr

Fackl. grundutbildn. kommun/region

13-17 maj

UGL

22 maj

Arbetsmiljöutbildning

2 okt

Löneprocess kommun och region

3 okt

Löneprocess statlig sektor

8 okt

Löneprocess kommun och region

16-17 okt

Fackl. grundutbildn. kommun/region

22-23 okt

Fackl. grundutbildn. privat sektor

13-14 nov

Fackl. grundutbildn. statlig sektor

20 nov

Löneprocess privat sektor

5 dec

Arbetsmiljöutbildning

På webben Utbildning i förhandling

Nätverket för Yrkesverksamma Kvinnor i Skogsbranschen jobbar för en konkurrenskraftig och inkluderande skogssektor.

Frukostseminarium eller workshop med och mingel. Mer information och anmälan: www.naturvetarna.se/personlig-hallbarhet

15 mar 9 apr 2 maj 4 jun

Stockholm Uppsala Göteborg Lund

8 feb 15 feb 8 mars 22 mar 5 apr 3 maj 10 maj 17 maj 24 maj

Örebro Stockholm Malmö Uppsala Umeå Göteborg Stockholm Norrköping Malmö

Välkommen till SLU Umeå den 9 mars. Anmäl dig till marstraffen@gmail.com senast 24 februari.

Working conditions for PhD candidates Working conditions for PhD candidates at KI and future career opportunities. The seminar is open for PhD candidates at KI. Register no later than February 11. www.naturvetarna.se/ phd-15-feb

PERSONLIG HÅLLBARHET

Spännande föreläsare, seminarium och mingel. Mer information och anmälan: www.naturvetarna.se/Chefsfredag

L E A D E R S H I P F R I D AY Senaste ledarskapslitteraturen och mingel med författare och chefskollegor. Mer information och anmälan: www. naturvetarna.se/LeadershipFriday

8 feb 15 mar 5 apr 24 maj

Stockholm Göteborg Malmö Stockholm

C H E F S N ÄT V E R K Träffa andra chefer och diskutera chefsoch ledarskapsfrågor, läs gärna mer på sid 60 All information och anmälan: www.naturvetarna.se/Chefsnatverk

6 mar 20 mar 28 mar 3 apr 3 apr 4 apr 4 apr

Falun Umeå Göteborg Malmö Linköping Lund Stockholm

Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender. Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

POSTTI D N I NG

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka www.naturvetarna.se

Alla behöver en jurist förr eller senare. Naturvetare också. kostar • Juristförsäkringen 35 kronor/månad, läggs

Våra jurister står på din sida i tvister, kämpar mot butiker som tar sig friheter, stöttar dig i vardagsjuridiken, skriver ditt samboavtal och hjälper dig att få rätt när Försäkringskassan har gjort fel. Stora som små frågor, alla är lika välkomna. Vi tar dina fighter och ser till att du har rätten på din sida.

på medlemsavgiften och kan användas obegränsat antal timmar.

Som ny medlem i Naturvetarna kan du teckna HELPs Juristförsäkring. Då får du juridisk hjälp i obegränsat antal timmar, utan timkostnad. Det enda du behöver göra är att sätta din jurist i arbete – välkommen!

i samarbete med HELP Försäkring

bjuder alla nya • Vimedlemmar på 3 månader utan premie!

0771-985 200 info@helpforsakring.se helpförsäkring.se/naturvetarna