Issuu

N U M M E R 4 2 01 5 P R I S : 75 K R O N O R N AT U R V E TA R E N R 4 2 01 5

MÅNAD E N S

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

FR Å G A :

Jobbar du när du är ledig?

När jobben digitaliseras

tips för bättre samarbete

Trädletare

Tommy undersöker urskogar i havet D U E LL O M Ö STE R SJ Ö N S I D 9

DATO R S O M LI K NAR HJÄR NAN S I D 31

ÄVE NTYR PÅ FJÄLLET S I D 6 4

Vad tycker du? Jobbar Naturvetarna med frågor som är viktiga för dig? Du kan påverka detta genom att motionera till kongressen. En motion kan handla om vad som helst som rör Naturvetarnas medlemmar. Frågor som är viktiga för din profession. Idéer för vår service. Eller hur vi arbetar för dina arbetsvillkor och arbetsmiljö. På vår hemsida naturvetarna.se/motionera kan du lämna din motion direkt genom att fylla i ett formulär, eller genom att ladda ner en wordmall och mejla till kongress@naturvetarna.se

Senast den 3 september vill vi ha din motion.

”

För en hållbar stadsutveckling vill jag att naturvetarna lyfter vikten av vår kompetens.” Anne Heino, landskapsingenjör och medlem i Naturvetarna sedan 2004

NATU RVETAR NAS KO N G R ES S 13–14 NOVE M B E R 2015 Kongressen är Naturvetarnas högsta beslutande organ och ett forum där du som medlem kan påverka vilka frågor förbundet ska driva de närmaste tre åren. Uppdatera dina kontaktuppgifter på Mina sidor på naturvetarna.se, så att du får all information.

INNEHÅLL

N R 4 2015

MÅNAD E N S

FR Å G A :

Jobbar du när du är ledig?

SID 9

DUELLEN Är syrepump en lösning för Östersjön?

SID 14

Glada tongångar på Astra Zeneca i Södertälje när tillverkningen av biologiska läkemedel hamnar där.

Det finns urskogar, med 10 000 år gamla årsringar, kvar på havets botten vid Skånes kust.

Det mesta talar för att naturvetare vinner på den digitaliseringsvåg som sveper över samhället.

DATORHJÄRNAN

Var tydlig så slipper andra gissa vad du menar.

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare. Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida. Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck. Bokning och materialadress: emelie.eriksson@annonsbokningen.se

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar. ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 31 900 ex. Utgivning: 7 nr per år.

Nästa nummer kommer ut den 10 september, annonsstopp den 24 augusti. Korrektur: Mats Wirström, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Fotograf omslaget: Jonatan Jacobson.

R E DAKTI ON E N

Anna Norberg, AN redaktör 08-562 920 29

DIGITALISERING

Några forskare på KTH utvecklar en dator som är tänkt att likna den mänskliga hjärnan.

Efter jobbet: Tomas slappnar av på fjället.

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

SID 18

SID 31

FJÄDER I HATTEN FÖR LIFE SCIENCE

ANNONSBOKNING

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

Christina Jägare, CJ reporter, layout 08-466 24 87

Johanna Rösth, JR webbredaktör 08-466 24 57466 24 57

Annonsbokningen i Sverige AB Emelie Eriksson, 035-295 38 40 Materialadress: emelie.eriksson@annonsbokningen.se

Naturvetarna är ett Saco-förbund med 31 000 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.

De roliga jobben blir fler När jag var i tonåren jobbade jag extra på posten. Ett perfekt sätt att tjäna lite egna pengar och komma upp i tid på lördagsmorgnar. I vargtimmen satt skolungdomar i långa rader och sorterade brev efter postnummer, vilket var ett monotont och trist arbete. I dag är den processen automatiserad. Men själva utkörningen av post sker fortfarande av brevbärare. Frågan är hur länge det dröjer innan förarlösa bilar och robotar tar över de jobben? Samma utveckling ser vi i hela samhället. En rapport från Strategiska forskningsstiftelsen säger att hälften av dagens jobb är borta inom tjugo år. Det är förstås en kvalificerad gissning, men som ändå ger en fingervisning åt vilket håll vi är på väg. Hur påverkas naturvetare av detta? Vi har pratat med några företrädare för olika branscher. Generellt är möjligheterna större än hoten. Jobb försvinner och nya tillkommer. Man ska också komma ihåg att det är forskning och utveckling som driver automatiseringen och digitaliseringen. Där har både ingenjörer och naturvetare nyckelroller. För naturvetare gäller att många rutinjobb, som labbanalyser och enklare inventering, försvinner. Det ger naturvetare tid över för att göra det de är bäst på: tolka och analysera en ökande mängd data för att hitta de bästa beslutsunderlagen i allt från frågor om klimat och lantbruk till vägbyggen och sjukdomar. Resultatet blir roligare och mer kvalificerade jobb. Om de blir fler eller färre kan man bara spekulera om.

N AT U R V E TA R E I M E D I A

NATU RVETAR NA B I LDAR LO KALFÖ R E N I N G Fackföreningen Naturvetarna har bildat en lokalförening för anställda i Alingsås kommun.

att det har hänt väldigt mycket sedan vi tog steget till att bli en lokalförening, säger hon.

– Det handlar om att diskutera och gemensamt hitta lösningar. Vi har en möjlighet att påverka, och de flesta tycker

Lokalföreningens ordförande Anna Ebbesson intervjuad i Alingsås tidning 28 april 2015.

K R ITI S KT LÄG E FÖ R SVE N S K M E D I C I N S K FO R S K N I N G Antalet anställda inom den forskande läkemedelsindustrin har nästan halverats sedan 2004. Life science-företag lämnar landet och forskningssatsningarna krymper. Läget är kritiskt och nu krävs en rad kraftfulla åtgärder. Läkemedelsindustrin var 2009 den näst viktigaste exportbranschen för Sverige, med 37 miljarder kronor i nettoexport. Fem år senare har denna nettoexport sjunkit med över åtta miljarder. Samtidigt har läkemedelsföretagens FoU-investeringar i Sverige minskat med en miljard sedan

2011. Detta har Sverige helt enkelt inte råd med. Sverige har en enorm potential inom life science. Vi är beredda att ta vår del av ansvaret för att nödvändiga förändringsprocesser ska kunna utföras. Vårt budskap till de politiska partierna är att agera snabbt och beslutsamt, medan vi fortfarande har chansen. Debattartikel i GP 6 maj 2015, signerad Naturvetarnas ordförande Ivar de la Cruz med flera.

”Både onyttiga och onödiga” Dietisten Anna Hamilton granskar proteinbars, som hon menar kan leda till viktuppgång även för den som tränar normalt. Tidningen GP.

H ON ÄR ÅR ETS DJ U R S J U K S KÖTAR E Elisabet Lundgren lever med hästar på fritiden och på jobbet. I helgen fick hon utmärkelsen Årets djursjukskötare, som delas ut av apoteksaktören Apoex och RAID, Riksföreningen anställda inom djursjukvården. – Kul att det hamnade hos en hästklinik. Det brukar vara de stora djursjukhusen eller smådjurskliniker som uppmärksammas.

CH E FR E DAKTÖR

N A T U R V E TA R E

N R4 2015

Tidningen Helsingborgs dagblad, HD, 28 april 2015.

OPINION

NA -DEBA TT HÄR ÄR NATU RVETAR E O C H AN D R A VÄLKO M NA ATT G E S I NA SYN P U N KTE R I AKTU E LLA F R ÅG O R S O M R Ö R NATU RVETAR E.

Inför sexåriga meriteringstjänster! Åren efter disputationen är snåriga och osäkra. Många hankar sig fram i åratal på kortfristiga och otrygga anställningar. För att unga forskare ska kunna utveckla sin självständighet krävs det goda möjligheter att kunna etablera egna projekt. Tydliga tjänstestrukturer i forskarkarriären är nödvändigt för Sveriges framtid som vetenskapsnation. Sedan meriteringstjänsterna återinfördes under förra regeringen har vi med glädje sett hur dessa allt mer börjat utlysas på våra lärosäten. De utgör det första steget i en karriär som självständig forskningsledare. Det är viktigt att det sker en gedigen, helst internationell, sakkunnigprövning innan det beslutas om eventuell tillsvidareanställning.

kare som förväntas bidra i årtionden framöver. Vi föreslår därför att meriteringstjänsterna förlängs till sex år. Vi hoppas att det finns bred politisk enighet om denna enkla, men avgörande, reform för att locka unga talanger till forskningen och erbjuda dem en möjlighet att utvecklas till sin fulla potential.

Jenny Larsson, tillträdande ordförande

Lovande unga forskare måste erbjudas internationellt konkurrenskraftiga villkor, menar Sveriges unga akademi.

Bara kriterierna vid bedömning är tydliga och definierade redan vid tillsättning, kan de också vara högt satta. Lika självklart måste det finnas instrument som gör det möjligt för lärosätet att avsluta den verksamhet som inte uppfyllt de krav som ställts upp vid tillsättandet för att systemet ska vara hållbart.

Det tar tid att säkra finansiering, rekrytera medarbetare, sätta upp metoder och framförallt hinna publicera resultat. I många andra länder sträcker sig motsvarande tjänster över sex år. Om svensk forskning ska stå sig i omvärldens konkurrens måste våra lovande unga forskare erbjudas internationellt konkurrenskraftiga villkor!

Meriteringstjänsterna har dock en allvarlig brist: de fyra år som de löper är alldeles för snävt tilltaget.

Vi ser också andra risker med de fyraåriga tjänsterna. Den snävt tilltagna tiden tvingar fors-

karna att välja enklare och säkrare projekt, där resultaten på förhand är givna, snarare än att våga satsa på mer tidskrävande, riskfyllda projekt där potentialen för oväntade resultat och innovation är som störst. Det är förödande för den nyfikenhetsdrivna forskningen. Med utvärdering efter sex år kan högre krav ställas på både nytänkande och vetenskaplig noggrannhet, vilket är centralt när målet är att rekrytera fors-

Martin Högbom, avgående ordförande

Christian Broberger, sammankallande i den forskningspolitiska beredningsgruppen Sveriges unga akademi

OPINION

N R4 2015

N A T U R V E TA R E

OPINION

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N MÅNADE N S F R ÅGA : F R Å N NYH E TS B R EV 5

J O B B A R D U N Ä R D U Ä R LE D I G ? Läs mer på sid 10.

T U F FAR E K RAV Jag jobbar alldeles för mycket både i form av övertid (tyvärr kompenserad med 6 veckors semester) samt under helgledighet och semester. Cirka fyra timmar varje helg samt under semester i form av epostbevakning – akuta ärenden – samt det faktum att man förväntas svara på viktiga telesamtal. Kraven har helt klart blivit mycket högre. Bengt

”När lusten och tiden passar, så kan man jobba in ett träningspass dagen efter. Toppen!” Carl

G U L D AT T K U N NA J O B BA H E M MA Jag jobbar hemifrån mer än jag borde, men ser också möjligheter med det. För mig har det varit en förutsättning för att få ihop vardagen med barn – jag kan åka hem till sonen tidigare och jobba igen den tiden på kvällar och helger när han sover. Möjligheten att jobba hemifrån är guld värd, om man sköter det rätt! K

O U R M I N DS ET I S G ET T I N G M O B I L E

KO L L AR J O B B M E J L E N H E M MA Jag brukar kolla jobbmejlen även när jag är ledig, framför allt för att hålla koll på litteraturen, och försöker även att besvara sådant som inte kräver efterforskningar. Är det något ”större” skickar jag ett snabbt svar att jag har sett mejlet och återkommer efter semestern. Jag känner inte att det påverkar min fritid särskilt mycket, men det innebär ju även att man aldrig kopplar bort jobbet helt. Maria

JAG VÄG RAR Nej, och jag tänker inte börja heller! Den här nya devisen, att man är ”omodern” om man inte accepterar att jobba dygnet runt, är arbetsgivarnas påfund. Att inte kunna ha en fri fritid, utan stress och krav är en vanlig orsak till utmattningsdepression. Att aldrig vara helt närvarande mentalt för sina barn och vänner leder också till en otillfredsställelse för alla. Alla har vi inte jobb som samtidigt är vår hobby.

It becomes a fashion to work in-out side of working hours. Hard to predict where, when, and how someone is working - everything is getting mobile, even our mindsets!

Monica

Juwel

MÅST E F Ö R AT T H I N NA Jodå. Annars hinner man inte både fält- och kontorsarbete. Övertid är tyvärr bortförhandlad med en extra vecka semester, men å andra sida hinner man inte ta alla sex veckors semester heller. Kommer inte hålla i längden – snart är batterierna slut. Kört på det viset i flera år. Mathias

N A T U R V E TA R E

N R4 2015

NA-D E BAT T ET T F O R U M F Ö R O L I K A ÅS I K T E R Flera har reagerat på debattartikeln som Vetenskap och Folkbildning skrev i förra numret av magasin Naturvetare. Budskapet var att politiska beslut ska grundas på vetenskap och inte ideologi. Som ett exempel tog de upp elöverkänslighet, där flera landsting har elsanerat rum, vilket enligt Vetenskap och Folkbildning saknar vetenskaplig grund. Några personer som lider av elöverkänslighet känner sig kränkta för att de inte tas på allvar. Vi har erbjudit dem att kommentera texten, men de har avböjt. Vi tycker det är viktigt att olika uppfattningar kommer fram i en aktuell och angelägen fråga. Na-debatt är ett sådant forum, där olika åsikter i frågor för naturvetare kan mötas. Lars-Erik Liljebäck, chefredaktör

S I F F E R LÖ S A AV TA L : F R Å N N Y H E TS B R E V 4

NAT U R VETAR E HAL K AR E F T E R LÖ N E MÄSS I GT Skulle vara intressant att ta del av statistiken. Hur ser det ut på olika typer av myndigheter? På vår statliga myndighet fungerar det inte lika bra som hos Landstinget i Skåne. Löneutfallet för Saco blev hos oss cirka en procentenhet lägre än för arbetsmarknaden i stort. Den grupp där de flesta naturvetare ingår har under flera år halkat efter genomsnittet för Saco. Detta då till exempel jurister är mer konkurrensutsatta och löneutrymmet redan är fastställt. Gällande att skapa löneutrymme finns det på många myndigheter inget av betydelse att spara på, förutom lönerna. Myndighetsanställd lV N AT U R V E TA R N A SVA R A R :

TA H JÄL P AV SACOS STAT I ST I KSTÖ D

Kom ihåg!

#naturvetarekan

Vi vill veta vad du gör i din vardag! Dela med dig av dina bilder på Instagram. Fotografera din vardag och publicera bilderna med hashtag #naturvetarekan och skriv en kommentar. Sedan publicerar vi bilden i magasinet och på vår webb.

Förvisso kan statistik över löneutveckling på olika myndigheter vara intressant ur en aspekt, men jag tror inte att det kommer att hjälpa er att höja lönerna. Istället vill jag tipsa om ett statistikstöd som vi har arbetat fram inom ramen för Saco-S som du hittar på webben. Det kan ge en idé om hur man kan arbeta med dessa frågor för att utveckla den lokala löneprocessen på längre sikt. Eftersom det är första gången vi tar fram ett stöd av det här slaget vill vi att så många som möjligt tar del av det och ger oss feedback på hur det fungerar i praktiken. De första signaler som jag har fått är att stödet, på ett par myndigheter som har använt sig av det, har fungerat mycket väl i diskussioner med arbetsgivaren och att löneprocessen har gynnats av det. Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna

i topp på webben Mest lästa på www.naturvetarna.se april-maj 2015 1. Ingen tackar dig när du blir sjukskriven. 2. Månadens fråga: Hur länge vill du jobba? 3. Månadens fråga: Jobbar du när du är ledig? agenslynch Åsa Korsordslöserskan. #d

4. Fråga experten: Har jag rätt till semester i juli? Rotröta och storm - en dålig kombination. Niklas Fogdestam

5. Så undviker du deltidsfällan.

N R4 2015

N A T U R V E TA R E

OPINION

LE DAR E N

H E L E N A N I C K L A S S O N , F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R

Kompetens går alltid före kön och härkomst Har vi inte kommit längre tänkte jag uppgivet när jag läste om justitieministerns förslag att bötfälla börsbolag som inte når 40 procent kvinnor i styrelsen. I samma veva såg jag att Rättviseförmedlingen tar fram ett räkneverktyg för att räkna ut hur många med utländsk härkomst som syns i media. Nu har det väl ändå gått för långt, var min spontana reaktion. Jag känner en instinktiv ovilja mot att vi registrerar och räknar folk utifrån kön och härkomst. Jag håller envist fast vid att om vi tar

hänsyn till kompetens behövs vare sig kvotering, särskilda kvinnopotter, lagstiftning om andel kvinnor i styrelser eller räkneverktyg.

Om till exempel en kemist ska anstäl-

las så är det kemikompetensen som ska värderas, och inte kemistens kön eller härkomst. Huruvida kemisten kommer från Kiruna eller Kairo, från Kungsholmen eller Kuggeboda är irrelevant. Varje arbetsgivare med sin verksamhets bästa för ögonen borde ha samma utgångspunkt: Kompetens och lämplighet för tjänsten. Om det visar sig att det i princip alltid

är blonda män från Kungsholmen, eller alltid mörkhåriga kvinnor från Kairo,

som anses mest kompetenta, så bör vi dra öronen åt oss. Då finns det all anledning att göra en översyn av dels grunddefinitionen av kemikompetensen, dels urvalet av sökande så att vi inte går miste om några talanger. Om vi inte jobbar utifrån den frågeställningen utan istället börjar kvotera och värdera annat än just kompetens och lämplighet kommer vi ingen vart. Jag är rädd för att om vi alltför ofta fokuserar på kön och härkomst så vidmakthåller vi föreställningen om att dessa egenskaper betyder mer än kompetensen. Där vill inte jag vara. Jag vill ha ett samhälle som tar hän-

syn till mig som individ, en arbetsmarknad där mina kunskaper, färdigheter och vad jag kan bidra med är det som räknas. Vilken eventuell grupp jag tillhör vill jag avgöra själv, inte bli inplacerad i av andra. Det ska inte heller påverka min lön eller huruvida jag duger för ett uppdrag eller ett jobb. Jag utgår från att jag har jobbet som

förbundsdirektör på Naturvetarna tack vare min kompetens och lämplighet, inte för att jag är kvinna och att alla mina företrädare var män.

I VA R D E L A C R U Z , förbundsordförande Naturvetarna

ivar.delacruz@naturvetarna.se

H E L E N A N I C K L A S S O N , förbundsdirektör Naturvetarna

N A T U R V E TA R E

N R4 2015

helena.nicklasson@naturvetarna.se

För SGU:s version av Minecraft som på ett lekfullt sätt väcker intresse för geologins värld.

För att cytodiagnostikerna ännu inte fått sin legitimation.

Duellen Är syrepumpar en lösning för Östersjön? Att pumpa ner syre på Östersjöns döda bottnar kan ge vissa platser nytt liv, menar en doktor i miljöanalys. Årets geolog 2014 gör tummen ner och menar att tillförseln av fosfor och kväve måste minska.

NJA

kanske på vissa platser

Nej

MAG N US KAR LSSON, tekn. dr miljöanalys

DAN I E L CON LEY, professor i biogeokemi

på IVL, Svenska Miljöinstitutet

vid Lunds universitet

Vilka problem skulle syrepumpar lösa? Huvudsyftet är att åstadkomma en oxidering av bottensedimenten så att de binder mer fosfor, som löst i vatten gynnar produktionen av växtplankton. Teoretiskt är det möjligt att binda runt 100 000 ton fosfor på de delar av Östersjöns botten som idag är syrefria. Den årliga tillförseln av fosfor uppgår till cirka 30 000 ton per år. Ett annat syfte är att förbättra livsbetingelserna för bottenlevande djur och fisk, som torsk, vars ägg kläcks längs botten eller på stort djup.

Syftet med att pumpa ner syrerikt vatten med lägre salthalt till djupvattnet är att höja syrehalten i de syrefattiga bottnarna. Tanken är att det ska ändra redoxförhållandena så att fosfor binds till sedimenten och att torsken får tillräckligt med syre.

Finns det risker eller andra hinder med tekniken? Inga direkta, utöver att man riskerar att slänga pengar i sjön om tekniken ej visar sig fungera. Förbättrade syreförhållanden i belastade områden har gått hand i hand med lägre halter av miljöfarliga ämnen och minskande toxiska effekter. Syresättning riskerar att bygga upp ett förråd av fosfor i bottnarna som frigörs när pumpen stängs av. Men tanken är att parallellt minska tillförseln av fosfor så att man i framtiden har ett system, där en mindre mängd fosfor cirkulerar. Målet är att Egentliga Östersjön ska ha förhållanden som liknar de i Bottenhavet.

I själva verket vet vi nästan ingenting om hur ekosystemet kan komma att förändras. Frågan är till exempel hur mycket fosfor som skulle kunna bindas. Hur uppblandningen kan komma att påverka strömningen av vatten med olika salthalter vertikalt är också oklart, liksom hur den biologiska populationen förändras. Det finns också en risk för att den konstgjorda andningen minskar viljan att reducera tillförseln av näring. Hur vindkraftverk i haven kommer att påverka sjöfarten är ännu en osäkerhetsfaktor.

Är vinddrivna pumpar en möjlighet? Särskilt i instängda kustområden där våghöjderna inte räcker till för att utnyttja vågkraft borde de vara ett intressant alternativ om tekniken går att utveckla. I utsjön bedömer jag dock att vågdrivna pumpar har en större potential men även i det fallet finns en hel del tekniska problem som behöver lösas innan tekniken blir tillämpbar.

Vi har sänt män till månen och vi har dämt upp många stora floder i världen, som Coloradofloden och Gula floden så att det vattnet aldrig når oceanerna. Vi har förmågan att rent tekniskt bygga dessa pumpar, men frågan är till vilket pris?

Vilka andra lösningar är realistiska för att rädda Östersjön? Östersjön behöver inte räddas från en förestående undergång. Det är en kraftig överdramatisering av problemet. Man skall dock fortsätta på den inslagna vägen och bygga ut kommunal avloppsvattenrening i Polen, Baltikum och Ryssland på samma sätt som vi i Sverige och andra nordiska länder gjorde på 1970-talet.

Det mest realistiska scenariet är att minska tillförseln av näring. Vi borde använda avancerad teknologi för att utvinna näring från restprodukter, särskilt från gödsel. Lika viktigt är att förbättra de lösningar som tagits fram inom jordbruket för att minska tillförseln av näring från åkermark och att människor äter mindre kött. Som Byggare Bob säger: återvinn, återbruka och återställ.

M Å N A D E N S F R ÅG A :

R LE D IG ? JO B B A R D U N Ä R D U Ä Med datorn i väskan är det möjligt att jobba var man än befinner sig och när som helst. Det ger frihet, men innebär också att många jobbar även när de är lediga. Nu vill vi veta hur du hanterar det nya gränslösa arbetslivet. Kommentera på www.naturvetarna.se/manadensfraga

N A T U R V E TA R E

N R4 2015

Läs kommentarer från webben, sid 6.

Mobilen i fickan en bedräglig frihet Å ena sidan kan vi glädja oss åt den frihet och flexibilitet som många har på jobbet i dag. Men det har ett pris att vara tillgänglig när vi är lediga. Hjärnan går alltid på högvarv och får inte den återhämtning som behövs. Mobilen i fickan gör att arbete och fritid flyter ihop för många. Vi mejlar på vägen till jobbet och kollar dagens sista e-post innan vi släcker nattlampan. Samtidigt är vi Christin Mellner. flexibla och tar oss friheten att svänga förbi gymmet eller frissan på förmiddagen. – Det här en tveegad frihet. Var vi än befinner oss på jordklotet kan vi jobba alla tider på dygnet. Arbetsgivaren förser oss med digital teknik, som är svår att lägga ifrån sig även när man är ledig, säger Christin Mellner, doktor i psykolog och arbetslivsforskare vid Stockholms universitet. SVÅRT ATT SOVA

Hennes studier visar att 40 procent kollar jobbmejl på kvällen och 29 procent på helgerna. På semestern vittjar var femte sin inbox. Men ännu fler jobbar på semestern, en av fyra. – Många sätter likhetstecken mellan att vara ständigt tillgänglig och att vara professionell. Det stämmer dåligt med verkligheten om vi ska orka ett långt arbetsliv. Vi behöver släppa jobbet för att få balans i livet.

Hon förklarar att det är svårare att stänga av arbetet om man jobbar när som helst överallt. Det leder ofta till sömnproblem, där hjärnan alltid går på högvarv. – Särskilt de som inte kan sätta gränser för sitt jobb drabbas, medan hög gränskontroll buffrar och mildrar effekterna. Vi behöver både aktiv och passiv vila.

Många sätter likhetstecken mellan att vara ständigt tillgänglig och att vara professionell.”

JOB B NOMAD E N

Värre är att många, 55 procent i Christin Mellners undersökning, inte säger till när belastningen blir för stor. I ett allt hårdare arbetstempo där problem ska lösas och det förväntas leverans kan det vara svårt att tala om för chefen att man inte klarar pressen. – Den typen av frågor bör man ta upp i medarbetarsamtal. Ingen tackar dig när du blir sjukskriven och går in i väggen. Även frågan om vilken mobilpolicy som ska gälla bör man komma överens om. Ingen ska behöva vara tillgänglig dygnet runt. Det nya arbetslivet ställer nya krav på oss, där var och en ska organisera sitt arbete. Nya arbetsformer växer fram i ett läge där kanske bara hälften är på arbetet. Nya begrepp som jobbnomad skapas. Precis som namnet antyder jobbar de var som helst när som helst. – Teoretiskt skulle det kunna vara en vinn vinn-situation. Men ofrånkomligen uppstår det en konflikt mellan arbete och

fritid. Ju mer frihet vi får desto svårare att vara fri, paradoxalt nog. TAR IG E N H E M MA

Men nu börjar pendeln svänga tillbaka. – Arbetsgivarna och även medarbetarna ser en poäng i att alla är på kontoret samtidigt. Man behöver mötas och jobba tillsammans för att lösa uppgifter, säger Christin Mellner. Hennes forskning visar också att de som integrerar arbete och fritid jobbar mer än de som har förmågan att stänga av. – Många arbetar hemma två-tre kvällar i veckan för att de är på möten och gör annat på kontoret. Själva jobbet gör de på hemma på kvällarna. En komplicerande omständighet är kontorslandskapen, där vissa har svårt att fokusera, vilket gör att arbetsuppgifter som kräver tänkande och koncentration görs efter jobbet. LEL

N R4 2015

N A T U R V E TA R E

NYHETER

Kristianstad toppar klimatlistan Kristianstads kommun är bäst i landet på klimatanpassning. Att snabbt fånga upp nya idéer och ny teknik, liksom att hålla igång klimatarbetet är vinnande koncept. Med nästan full pott i alla steg har Kristianstad utsetts till Sveriges bästa klimatanpassade kommun 2015. – Det är en bekräftelse på ett viktigt arbete. Det ger gott självförtroende och ny energi. Vi känner stolthet! säger Helene Fritzon, kommunalråd i Kristianstads kommun. Lennart Erfors, klimatstrateg vid Kristianstads kommun, tror att kommunens tidiga utveckling inom klimatanpassning är anledningen till förstaplatsen. Då nästan hälften av Kristianstad ligger under havsnivån och kommunen därmed är utsatt för risker och hot, har smarta klimatstrategier och planering varit ett måste.

för att jämföra och uppmuntra. Det menar Susanna Roth från IVL, Svenska Miljöinstitutet, som står bakom rapporten Klimatanpassning 2015 och kommunrankningen tillsammans med Svensk försäkring. Resultatet visade att stora kommuner har kommit längre med sitt klimatarbete än de små

kommunerna. Även kustkommuner visade bättre resultat. De tre största kommunerna, sett till folkmängden, fick varierade resultat. Stockholm hamnar på plats 17, Göteborg på delad tredjeplats och Malmö på plats 40. STÄN D IGT PÅGÅE N D E AR B ETE

Förutom arbetet med klimatan-

passning arbetar Kristianstads kommun med att minska utsläppen. – Vi har som mål att bli en fossilbränslefri kommun inom fem år. Nu arbetar vi med att hitta förnybara alternativ till bensin och diesel i fordon, främst vår egenproducerade biogas, säger Lennart Erfors.

FÖR D E L STORA KOM M U N E R

Sedan 2006 har Kristianstads vattenrike varit ett biosfärområde, de var tidiga med både sopsortering och införandet av biogasbussar. Kommunen bygger pumpstationer, har en handlingsplan för klimatfrågor, en havsplan på gång och en egen biogasanläggning. Kommunrankningen ger en indikation och visar på styrkor och svagheter men är även till

N A T U R V E TA R E

N R4 2015

Kristianstads vattenrike är ett av fem biosfärområden i Sverige. Här finns landets lägsta markpunkt – 2,41 meter under havsytan.

VAD GÖR N I I VI N DTU N N E LN? Anton Westman, från projektet Skylab Indoor Skydiving, jobbar för att en tidigare hemlig försvarsanläggning ska bli en sportanläggning för vindtunnelflygning. Varför gör ni det här? – Jag vill att alla, även folk som kanske inte vill hoppa ur flygplan, ska kunna komma in i vårt magiska rum och upptäcka att de kan flyga. Som när Peter Pan Anton Westman med team i vindtunneln. strör älvstoft över folk. Alla kan ju flyga, allt man behöver är en stor militär forskningsanläggning där man riktar om luftflödet. Var hittar man en sådan? – På 30-talet byggdes Sveriges första stora vindtunnel för test av aerodynamik i Bromma. Här har man testat flygplan och rymdsonder för att ta reda på hur de skulle konstrueras. Verksamheten har varit hemlig tills den lades ner på 00-talet. Vi blev kontaktade när man för några år sedan började utreda vad man skulle göra med anläggningen. Helene Fritzon och Lennart Erfors är stolta pristagare.

Botkyrka kommun kom tvåa i kommunrankningen. Gabriel Melki, kommunalråd i Botkyrka kommun, är trots det inte helt nöjd. – Vi är stolta men siktar högre än så. Staffan Moberg på Svensk försäkring hävdar att klimatanpassning krävs i samhället och att det är ett delat ansvar mellan staten, kommunerna och fastighetsägare. – Vi tycker att det behövs en klimatanpassningsutredning, att det inte ska vara några tvivel om var finansieringen ska komma ifrån, samt att en lag om kommunala planer för klimatanpassning borde införas. Rankningen baseras på enkätundersökningar som skicka-

des till samtliga kommuner i Sverige. 57 procent ställde upp i undersökningen och svarade på 30 frågor samt följdfrågor. Dessa svar poängsattes och summerades till en slutsumma. Maxpoängen var 33 och snittet för de svenska kommunerna blev 11 poäng. Kristianstad fick 31,5 poäng. Danielle Sjölund

BÄSTA KOM M U N E R NA PÅ KLI MATAN PASS N I NG 1. KR ISTIANSTAD 2. B OTKYR KA 3. G ÖTE B ORG 4. VÄXJÖ 5. LE KSAN D

Vad är det mer exakt ni ska göra? – Vi kommer att ansluta en uppåtstigande del till den befintliga vindtunneln. Här kommer man att kunna sväva, eftersom vinden motverkar gravitationen. Vi siktar på att detta ska bli nationalarena för så kallad vindtunnelflygning, som i år blir en officiell sport i Sverige. Den gamla delen kommer att vara kvar med en utställningsdel, så att vi bevarar den historiska atmosfären. När man flyger kommer man att omges av modeller av de farkoster som har testats här. Kanske ska vi ha en experimentverkstad för barn också. Vad är din roll? – Jag forskar på flygmedicin och tittar på de biologiska och fysiologiska förutsättningarna för att ha människan flygande i lufthavet. Och så håller jag på med sportfallskärmshoppning och vindtunnelflygning. När får jag komma och flyga? – Vi skulle kunna vara igång under nästa år. Då vill vi gärna att alla ska komma och testa hur det är att flyga sin kropp i luften och styra med fingrar och tår. Från erfarna fallskärmshoppare och vindtunnelflygare till nyfiken allmänhet, som både vill lära sig flyga och lära sig lite om svensk flyghistoria. AN

N R4 2015

N A T U R V E TA R E

NYHETER

Fjäder i hatten för svensk life science Glädjen var stor på Astra Zeneca i Södertälje när beslutet kom om att lägga tillverkningen av biologiska läkemedel där. Det här ger självförtroende för svensk life science, menar Ivar de la Cruz på Naturvetarna. Men det finns skeptiker som undrar om Sverige ska bli ett tillverkningsland. Redan i höst tas första spad-

taget till den högteknologiska anläggningen vid Gärtuna i Södertälje, om allt går enligt planerna med tillstånd och annat. – Vi blev jätteglada när vi fick beskedet att Astra Zeneca valde Södertälje i Mai Trong. konkurrens med England och USA. I dag tillverkas inga biologiska läkemedel här, säger Mai Truong, ordförande i Akademikerföreningen på företaget i Södertälje.

STORA MOLE KYLE R

Biologiska läkemedel med stora molekyler står redan i dag för hälften av Astra Zenecas forskningsportfölj och den delen lär växa. – Forskning och utveckling av små molekyler, som är vår styrka här i Sverige, kommer inte att försvinna, men kan

N A T U R V E TA R E

N R4 2015

komma att minska. Därför är det så viktigt att den nya anläggningen hamnar här. NATU RVETAR E B E HÖVS

Företagsledningen räknar med att satsningen kan ge 150 till 250 nya kvalificerade jobb i ett första steg. Det behövs både ingenjörer och naturvetare till jobb med teknisk utveckling, kvalitet och säkerhet, men också ledning och management. – Och inte minst ger det utvecklingsmöjligheter för oss som jobbar här. Experter från andra länder kommer att behövas, vilket kan vara en utmaning när det gäller bostäder och att hitta bra Ivar de la Cruz. lösningar för medföljande familjer, säger Mai Truong. Även Naturvetarnas ordförande Ivar de la Cruz är euforisk över satsningen.

Astra Zenecas medicinfabrik i Gärtuna har redan i dag 3 800 anställda.

– Det är en fjäder i hatten för Astra Zeneca och svensk life science. Det här ger självförtroende och visar att företaget står starkt på egna ben. Nu gäller det att förvalta den chansen. ”D ET OSAR FRAMTI D”

Han påminner om att Gärtuna är Astra Zenecas största produktionsanläggning i världen med 3 800 anställda.

– Det här ett kvitto på att anläggningen ligger i framkant och levererar med hög kvalitet och effektivitet. Enligt vd:n och koncernchefen Pascal Soriot valde man Sverige för att det finns en bra forsknings- och talangbas här. Mycket talar också för att satsningen ger ringar på vattnet. Ivar de la Cruz menar att

NYHETER

Det här ett kvitto på att anläggningen ligger i framkant” utveckling och tillverkning går hand i hand. Sverige blir tillverkningsland? I dag finns forskningen på biologiska läkemedel inom det globala forskningsbolaget Medimmune, som har sitt säte i Gaithersburg i Maryland, USA. Statsminister Stefan Löfven är också förtjust. ”Det här osar framtid”, som han uttryckte det. Men alla är inte lika positiva. – Det här är förstås bra, då tillverkning genererar andra jobb. Men frågan är var de riktigt kvalificerade jobben hamnar. Håller Sverige på att bli ett tillverkningsland, är det den utvecklingen vi vill ha? säger professor Pontus Braunerhjelm, vd för Entreprenörskolan. LEL

Satsningen i siffror • 285 miljoner USD, motsvarande 2,3 miljarder kronor, är investeringen värd. • Byggstart hösten 2015. I ett första skede 2018 används de ännu inte godkända medlen i kliniska prövningar. Ett år senare beräknas de första biologiska läkemedlen nå apotekshyllan. • 150-250 nya kvalificerade jobb räknar man med. Det kan följas av fler om anläggningen byggs ut.

Packning och fyllning av de känsliga molekylerna kommer att ske i Södertälje.

• Fyllning av de känsliga molekylerna i slutna ampuller och packning kommer att ske i den nya fabriken.

Vad är biologiska läkemedel? - Stora molekyler som har sin källa i biologiskt material, som celler och vävnader, och har renats fram. - De är känsliga för förändringar i tillverkningsprocessen och är komplexa.

- Några exempel är vacciner, enzymer, peptider, vissa komplexa polysackarider. - Astra Zenecas forskningsportfölj består till hälften av stora molekyler. I Mölndal är det forskning på små molekyler som gäller.

- Företagets biologiska läkemedel har fokus på andningsvägar, inflammation, kardiovaskulära sjukdomar, onkologi, neurologiska sjukdomar, vacciner och infektioner.

N R4 2015

N A T U R V E TA R E

NYHETER

365

Svensk medicinforskning ska bli bäst igen gram…

…så mycket frukt och grönsaker åt en skolelev i snitt (medianvärde) under en dag i september förra året. Det visar resultaten från grönsaksförsöket, där 5 533 barn och ungdomar från förskoleklass till gymnasiet deltog. De fick rapportera in hur mycket och vilka frukter och grönsaker de åt. Vanligast var morot respektive äpple. Syftet med försöket var att Livsmedelsverket ska få bättre kunskap om vad barnen äter, för att kunna ge råd som stämmer med verkligheten. AN

Sverige ska återta den världsledande positionen inom medicinsk forskning med ett nytt forskningscentrum, Wallenberg centrum för molekylärmedicinsk forskning vid Linköpings universitet. – Det är ett försök att vända den nedåtgående trenden som har pågått de senaste tio åren inom svensk medicinforskning, säger Stefan Thor, professor i utvecklingsbiologi vid Linköpings universitet och chef för centrumet. Bakom centrumet står Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Linköpings universitet

och Region Östergötland. Sammanlagt bidrar de med 300 miljoner kronor under en nioårsperiod, från 2016 till 2024. Bidragen ska främst gå till anslag till rekrytering, ökning av patientvården samt för att säkra en framstående position i translationell och klinisk forskning. Centrumets fokus kommer att ligga på molekylär medicin med inriktning på både människa och teknik, något som är unikt i Sverige. Det ger möjligheten att fördjupa forskningen inom spetsområden, som till exempel neurovetenskap, och bidra med ny kunskap Danielle Sjölund

Nedhuggen skog repar sig inte på tusen år Fjälldalar som avskogades för tusen år sedan har ännu inte hämtat sig. Trots ett varmare klimat är marken för näringsfattig.

Näringsbrist hindrar återväxten.

På platser som har undersökts, från norra Jämtland till norra Norrbotten, upprättades bosättningar. Avskogningen kring boplatserna tog bara några hundra år, men området har inte återbeskogats tusen år senare. Nerhuggningar av fjällbjörk

var det som föranledde avskogningen, som skedde mellan 800 och 1100 e.Kr. Undersökningen, som genomfördes av forskare vid SLU i Umeå och Silvermuseets forskningsinstitut INSARC i Arjeplog, visar hur mycket störningar påverkar ekosystemen i fjällen samt att konsekvenserna av avskogning finns kvar långt efter. Markerna är för näringsfattiga för att ha kunnat beskogas igen, trots att klimatet har blivit varmare. Danielle Sjölund

Nationalfågel? Vilken är din favoritfågel? Talgoxen i trädgården, den trollika berguven eller den dansande tranan? Sveriges ornitologiska förening ordnar just nu en omröstning där du kan vara med och utse Sveriges nationalfågel. Kandidaterna är tjugo olika fågelarter, som efter 30 juni reduceras till de tio mest populära. Sedan blir det finalomgång och en ensam fågelart avgår med segern i höst. På föreningens hemsida kan du både se bilder på kandidaterna och höra dem kvittra, hoa, skräna och spela. AN

N A T U R V E TA R E

N R4 2015

Tycker du att berguven ska bli Sveriges nationalfågel? Var med och rösta.

Så hotade är arterna Björnen och nordhavsräkan är nära hotade. Mosippan är akut hotad och vargen är sårbar. Alla fyra fanns med på Rödlistan 2015, tillsammans med 4 269 andra arter. Antalet rödlistade arter har varken ökat eller minskat sedan den senaste listningen 2010. Rödlistan 2015 visar att 29 procent av alla bedömda arter är rödlistade, och drygt 20 procent anses vara hotade. De största hoten mot de rödlistade arterna är igenväxning och avverkning av miljöerna som de lever i. Nordhavsräkan är en art som kvalificerar sig på Rödlistan men som inte är hotad. Den tillhör kategorin Nära hotad, vilket används

när en art inte når upp till någon av hotkategorierna men när minskningen av arten är så tydlig att den rödlistas och blir uppmärksammad. Björnen är en nykomling på listan. Den har minskat i antal på grund av jakt och är nu nära hotad. Vargen är också en rödlistad art, som har gått från starkt hotad till sårbar. Vargen ses alltså som mindre hotad idag än för fem år sedan. Nya på listan är gröngöling, spillkråka och duvhök. De ses som nära hotade. Växten mosippa anses vara akut hotad och sällsynt. Artdatabanken vid SLU i Uppsala står bakom Rödlistan. Bedömningarna om

Svart stork har en vingbredd på nära två meter.

rödlistade arter baseras på expertkunskap, på data från bland annat Artportalen samt på allmänhetens rapporteringar. Det fastställs sedan av Naturvårdsverket, som är den ansvariga myndigheten. Vart femte år kommer en ny, uppdaterad lista ut. Danielle Sjölund

Exempel på andra rödlistade arter Vildren, svartråtta och svart stork – Nationellt utdöda Fjälluggla, ål och jättelav – Akut hotade Ask, fjällräv och hälleflundra – Starkt hotade

Vildren.

Mal, järv och lodjur – Sårbara Sånglärka, lappuggla och havsörn – Nära hotade Vårtblommossa, pärlchampinjon och liten pilsnäcka – Kunskapsbrist Svartråtta.

Lodjur.

Bryt machokulturen i skogen Visste du att 40 procent av Sveriges skogsägare är kvinnor? Ändå är det förvånansvärt få kvinnor i skogsbranschen, trots att andelen skogligt utbildade kvinnor ökat kraftigt sedan 1980-talet. Hur hänger denna ekvation ihop? Det försöker forskare vid SLU och Luleå tekniska universitet ta reda på i två forskningsprojekt finansierade av Vinnova.

Skogssektorns machokultur gör att kvinnor inte blir insläppta på samma villkor som männen. Kvotering löser inte problemet utan det krävs förändringar inifrån, att normer bryts. Vägen dit går via engagemang och kunskapsspridning på olika nivåer enligt forskarnas slutsatser, som presenterades på en konferens i Stockholm den 26 maj. Första steget är att lyfta jämställdhet på

agendan – från en jobbig till en strategisk fråga. Ökad jämställdhet ger många vinster och är avgörande för branschens kompetensförsörjning. Lisa Möller

Läs mer på: www.ltu.se/genusiskogen och www.slu.se/ jamstalldhetiskogsbrukssektorn.

N R4 2015

N A T U R V E TA R E

TEMA

När jobben digitaliseras Hälften av dagens jobb är borta om bara 20 år, enligt en rapport. Vi har pratat med några experter som är rätt optimistiska om framtiden. De är överens om att jobben för naturvetare får ett högre kunskapsinnehåll när rutinuppgifter automatiseras. TEXT:

AN NA NOR B E RG OCH LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

N A T U R V E TA R E

N R4 2015

TEMA

N R4 2015

N A T U R V E TA R E

et talas om robotskräck, men inte för att någon är rädd för robotar efter att ha sett Terminator. Rädslan nu är att robotarna ska ta över våra jobb. – Men det har de redan gjort, även i låglöneländerna. Nu handlar det inte längre om robotar som tar över fabriksjobb, utan om en automatisering och datorisering som påverkar nästan alla jobb, säger Gunnar Karlsson, professor i elektro- och systemteknik på KTH. M OLNTJÄN STE R

Enligt en rapport från Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, finns 53 procent av de svenska jobben i yrken som kan automatiseras inom 20 år. – Men det är inte så att vi människor

Gunnar Karlsson.

ska ersättas av robotar. Det är våra arbetsuppgifter som kan utföras av maskiner i stället. Och att vi kan automatisera något behöver inte innebära att man gör det, säger Gunnar Karlsson. Många tjänster är enkla att automatisera. Programvaran kan köras i molntjänster och det går snabbt för företagen att komma igång. Mjukvaran som behövs är billig jämfört med en industrirobot. – En ekonomifunktion kan flyttas till ett automatiserat system på en vecka, säger Gunnar Karlsson. E X PE RTK U N S KAPE R

Snabbare och billigare än när industrirobotarna tog över i fabrikerna alltså. Men det finns ytterligare en stor skillnad nu jämfört med tidigare. Även arbeten som kräver expertkunskaper och långa utbildningar kan effektiviseras med hjälp av datorer. – Men för vissa tjänster vill vi ha mänsklig kontakt, som inom vård, skolundervisning och försäljning av större sa-

ker. Ibland är det inte heller lönsamt. Man skulle till exempel behöva en hel armé av maskiner för att ersätta en vaktmästare, säger Gunnar Karlsson. Enligt rapporten från SSF påverkas biomedicinska analytiker mest bland naturvetarna av automatiseringen. I andra änden hittar vi lantmästare och skogsmästare. R UTI NARTAD E AR B ETS U PP G I FTE R

Marita Teräs, strateg på Naturvetarna, tror mer att jobben förändras än att de försvinner. – Rutinartade arbetsuppgifter, som tillståndsärenden, beräkningar och enklare analyser är i riskzonen. Men tolkningen av resultaten kommer även i fortsättningen att kräva naturvetenskaplig kompetens, säger hon. Hon tror att det blir allt viktigare att kunna Marita Teräs.

Kan datorn vara kreativ? Nja, men även om processen bakom är annorlunda kan vi uppfatta något som kreativt. Gunnar Karlsson tar superdatorn Watson som exempel. Den använder en uppsättning smarta regler för att skapa egna recept. Och tar hjälp av textanalys för att förbättra reglerna och utvärdera varför det inte blev bra.

N A T U R V E TA R E

N R4 2015

TEMA

sätta in resultaten i ett större sammanhang och förstå vad de innebär för till exempel hälsa och miljö. Lika viktigt är att kunna dra slutsatser och förmedla resultaten. – Att kunna kommunicera, engagera och vara pedagogisk och empatisk är saker som maskiner inte kommer att klara bättre än oss på länge. De ökade kraven i arbetslivet borde också gynna naturvetare, säger hon. D I G ITALA AR B ETAR E

Automatiseringen för även med sig nya jobb. Teknisk kompetens kommer att vara

mer efterfrågad för underhåll, kalibrering och kvalitetssäkring av datorernas arbete. Dataspecialister, som systemerare, programmerare och programutvecklare, är den yrkeskategori som förväntas växa mest. För många yrkesgrupper ersätts också en del av de förlorade jobben med så kal�lade digitala arbetare. Alltså de som skapar eller driver digital teknik eller andra yrken som digitaliseringen kan ge upphov till. – Kom ihåg att många av de jobb som finns nu skulle en person för 50 år sedan inte ha förstått, säger Gunnar Karlsson.

LÄS MER Erik Brynjolfsson och Andrew McAfee, Den andra maskinåldern – Arbete, utveckling och välstånd i en tid av lysande teknologi, Bokförlaget Daidalos, 2015.

SYSSELSÄTTNINGSTILLVÄXT PÅ 20 ÅR 20 %

10 %

20 %

30 %

40 %

50 %

60 %

Dataspecialister Ingenjörer och tekniker Säkerhets- och kvalitetsinspektörer Biomedicinska analytiker Matematiker och statistiker Andra lärare och instruktörer Universitets- och högskollärare Specialister inom biologi, jord- och skogsbruk mm Chefstjänstemän i intresseorganisationer Växtodlare inom jordbruk och trädgård Fysiker, kemister m. fl. Lantmästare, skogsmästare m.fl. Gymnasielärare m.fl.

Total förväntad tillväxt sysselsättning på 20 år Förändring pga att jobben automatiseras

Vartannat jobb automatiseras inom 20 år – utmaningar för Sverige, Stiftelsen för strategisk forskning 2014

Förändring pga jobb inom eller till följd av digitalisering

I spåren av digitaliseringen både skapas och försvinner jobb. Det totala antalet naturvetarjobb kommer dock att öka på 20 år, enligt rapporten från Stiftelsen för strategisk forskning.

KÄLLA: DE NYA JOBBEN I AUTOMATISERINGENS TIDEVARV, STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING 2015

De nya jobben i automatiseringens tidevarv, Stiftelsen för strategisk forskning 2015 Efter jobbet - Tar datorn över arbetet? Seminarium på KTH den 21 april. kth.se/ees/nyheterochpress/efter-jobbet.

N R4 2015

N A T U R V E TA R E

TEMA

Forskningen snabbas på Var trettonde månad fördubblas mängden forskning i världen. Det är bland annat ett resultat av automatiseringen, menar Björn O. Nilsson, vd på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. – Det finns en förhoppning om att det skapas lika många nya jobb som det försvinner. Men jag kan känna en oro för att det inte riktigt är så just nu. Vi är långt ifrån att datorer och maskiner börjar tänka själva. Bara hundra år tillbaka var isutbärare ett av det vanligaste serviceyrkena i Stockholm. – Vem kunde då ana att det i dag skulle finnas drygt 38 000 dataprogrammerare i huvudstaden, säger han och visar på svårigheterna att sia om vilka framtidens jobb är.

Även globaliseringen spelar in. – Amerikanska Uber är i dag världens största taxiföretag, utan att ha några egna bilar och förare. Den typen av lösningar lär vi få se mer av på arbetsmarknaden i framtiden. Hur påverkas forskningen av automatiseringen? – Den är ett verktyg för forskningen själv, vilket har gjort att forskningen i världen ökar snabbt. Var trettonde månad fördubblas antalet datapunkter, som är ett mått på forskningsmängden.

Björn O. Nilsson känner en viss oro.

Robotar utför rutinarbete som pipetteringar och analyser automatiseras. Gensekvensering, som tidigare var en lång process, kan man göra relativt snabbt i dag till en låg kostnad. – Det gör att forskarna får mer tid att forska. Jag tror att behoven av naturvetare och civilingenjörer kommer att öka. Bland annat för att hitta lösningar på väg mot det hållbara samhället.

Kompetensnivån höjs i lantbruket De nya jobb som växer fram håller en hög kunskapsnivå, både inom lantbruket och för dem som ska utveckla lantbruket genom forskning och rådgivning, spekulerar vetenskapsjournalisten och agronomen Peter Sylwan. Peter Sylwan.

Lantbruket förändras nu i snabb takt. Förarlösa maskiner och sensorer som känner av behoven på åkern är inte längre science fiction. Kvävesensorer finns redan i dag. – I bästa fall får vi se små och lätta maskiner som orsakar mindre markpackning. Det skulle kunna ge 25 procent högre skördar med samma insatser. Han tror också att utvecklingen mot "sakernas internet" kommer att snabba

N A T U R V E TA R E

N R4 2015

på automatiseringen, där man hela tiden får koll på tillståndet för allt från maskinparken till grödorna på fält, och ge oss ett verkligt precisionsjordbruk. – Även GMO är ett viktigt verktyg på väg mot ett ekologiskt hållbart jordbruk. Växterna kan skräddarsys så att bonden kan spruta mindre, gödsla mindre, slipper plöja, marken slutar erodera och läcka näring till havet. Han spekulerar om ett elektroniskt

djuröga som kan fånga upp det sociala samspelet i en flock, som oro eller annat som har bäring på djurhälsan. Hur kan detta påverka arbetsmarknaden för agronomer och lantmästare? – Kompetensnivån kommer att höjas och de jobb som växer fram håller en hög kunskapsnivå, både inom lantbruket och för dem som ska utveckla lantbruket genom forskning och rådgivning.

Geokonsulten går inte att digitalisera bort 3D-visualisering är på frammarsch och det behövs geovetare för att se till att modellerna blir korrekta, säger Pia Hansson, geokonsult på Tyréns. Ritpersonalen försvann i slutet av 90-talet och ersattes av visualisering på datorn. På de tekniska konsultbolagen går allt mer av det dagliga arbetet mot digitalisering. – Den trenden är oftast av godo i min värld. Det behövs fler som kan jobba med databaser och visualisera geomodeller. Hon är inte orolig för att geovetarnas jobb blir färre. – En geologs erfarenhet går inte att digitaliseras bort. Fältundersökningar kommer alltid att behövas i alla projekt. Inför en exploatering, som att bygga en ny bro, väg, tunnel eller hus görs alltid en undersökning av jordens struktur, beskaffenhet och närhet till berg eller om terrängen är till exempel blockig eller sank. – I det arbetet har vi nytta av digitaliseringen, som gör att analyser och beräkningar blir skarpare, säger Pia Hansson. En del labbanalyser på material och beräkningar har automatiserats, men en del

Pia Hansson, geokonsult på Tyréns, menar att fältundersökningar alltid kommer att behövas.

3D-visualisering ger skarpare analyser och beräkningar.

måste också utföras manuellt. Även digitaliseringen av modelleringar går framåt. – Geovetarens kompetens kommer det sannolikt att finnas fortsatt behov av, även

om arbetsuppgifterna kan komma att se annorlunda ut. 3D-visualisering är till exempel på frammarsch och det behövs geovetare för att se till att modellerna blir geologiskt korrekta.

N R4 2015

N A T U R V E TA R E

TEMA

sultatet direkt på den datorritade kartan. Tidigare kunde det ta upp till en månad innan informationen nådde rätt person. Företaget har dessutom ett av världens mest utvecklade system för att lokalisera och analysera skakningar i berget som orsakas av gruvbrytningen. – Det är ett bra exempel där vi ligger i framkant, systemet ger oss möjlighet att analysera och följa hur berget beter sig väldigt nära realtid. Ett annat exempel är utbyggnaden av internetuppkopplingen i gruvan, vilket gör att man med stor exakthet har koll på vara alla befinner sig i gruvan.

Jobben i gruvan blir roligare När enformigt rutinarbete försvinner i gruvan frigörs tid för att analysera och tolka gruvdata, spekulerar Joel Andersson, gruvplanerare på LKAB. LKAB ligger i fronten för automatisering i gruvbranschen. Trenden mot fjärrstyrning av själva driften, som förarlösa fordon och maskiner, fortsätter. Nu är mycket på gång också inom planering och prospektering, där geologerna har sitt fokus. – Det finns idag teknik där en scanner mäter förekomsten av kemiska element i

Joel Andersson, gruvplanerare på LKAB.

berget, vilket ger betydligt kortare provsvar än i dag. Även gruvkarteringen är på väg att digitaliseras. Tidigare användes papper och penna för att registrera gruvdata som sedan fördes in i CAD-datorn. – Nu skriver vi in i paddan och får re-

Hur påpekar digitaliseringen er geologer? – Enformigt rutinarbete försvinner, vilket frigör tid till att analysera och tolka gruvdata. Kan det hota jobben? – Nej, jag är inte orolig. Behovet av observationer och ockulär besiktning kommer inte att minska.

Nya roller för biomedicinska analytiker växer fram Gunnar Sandström, professor på avdelningen för klinisk mikrobiologi på KI, menar att biomedicinska analytiker vinner på automatiseringen. Mycket av det arbete som sker på labb fortsätter att automatiseras. Biomedicinska analytiker är en yrkesgrupp som påverkas av det. – Det är en positiv utveckling, säger Gunnar Sandström. Gunnar Sandström, som själv är biomedicinsk analytiker.

N A T U R V E TA R E

N R4 2015

Han menar att risken för fel minskar med maskiner som gör rutinanalyserna. – Det ökar patientsäkerheten. Men även biomedicinska analytiker är vinnare och kan kliva fram med sin kompetens att bland annat analysera provsvar, som hela tiden ökar. Men finns det inte risk för överskott? – Nej, med den brist vi har i dag dröjer det länge innan vi når break even. Av

Även de mikrobiologiska analyserna automatiseras.

mina studenter har alla fått jobb, både inom landstinget och i näringslivet, innan de har tagit examen. Kemanalysena har varit automatiserade i tio år. Nu är de mikrobiologiska analyserna på väg åt samma håll och är redan i drift på KS i Solna. – I en framtid kommer även analyserna inom molekylärbiologin att automatiseras, säger Gunnar Sandström.

Drönare fångar upp allt i skogen Skogsprofessorn Rolf Björheden ser fler möjligheter än hot med den automatisering som pågår i skogen. Skogsakademiker kan räkna med att få mer data att analysera och tolka. Förarlösa maskiner i skogsbruket dröjer, menar Rolf Björheden, programchef för teknik och virke på Skogforsk. – Det finns säkerhetsproblem att lösa innan vi Rolf Björheden. släpper ut helt autonoma skördare och skotare i skogen. Vem vill möta en förarlös skotare fullastad

med timmer på E4, säger han retoriskt. Däremot kan vissa delar automatiseras för att ge förarna bättre arbetsmiljö. – Kranarbete sliter hårt på förarna, som i stället kan fokusera på att planera och fatta bra beslut. Vi får en säkrare drift till nytta för både personal och maskiner. Även skogsakademiker i roller som produktionsledare och virkesköpare vinner på det. Men deras jobb kommer att påverkas ännu mer av de nya möjligheterna till datainsamling, som nu är på väg in i de svenska skogarna.

– I stället för klave och relaskop kommer drönare att utföra mycket av det jobb som inventerare gör i dag. Det gör att vi får bättre data om bestånden, allt från trädslag och bonitet till naturvärden och fornlämningar. Vad blir skogsakademikerns roll? – Vi får mer och bättre data att analysera som beslutsunderlag i planeringen. Det höjer kvaliteten och i förlängningen produktiviteten. Det är nödvändigt för att svenskt skogsbruk ska vara fortsatt konkurrenskraftigt, säger Rolf Björheden.

Nya miljöjobb skapas Att kombinera IT och miljö/energi är framtidens melodi, enligt Andreas Englund, ekoingenjör och affärsutvecklare på IVL, Svenska miljöinstitutet. Miljön och klimatet har mycket att vinna på den digitalisering som sveper över samhället. Smarta energisystem kan spara energi. – För att mildra energitoppar som inträffar på morgonen skulle till exempel kylskåpet eller frysen automatiskt kunna stängas av tillfälligt. Eller om det är blåsigt och mycket vindkraftsel produceras kan bilen sättas på laddning. För att detta ska bli verklighet behövs en ny prissättning på el, där priset sätts i realtid, menar Andreas Englund. Även avfallshanteringen kan bli effekti-

vare med ny teknik. – Med sensorer som känner av material och bildbehandling kan det i ett första skede komplettera manuell sortering och i förlängningen ersätta den. Sensorer kan även varna för till exempel höga halter av luftföroreningar inne i bilen, med följd att bilens fläkt ställs om. En annan tillämpning är trafikplanering för effektivare transporter. – Genom att matcha gods kan fyllnadsgraden i lastbilar öka. En sådan webbaserad tjänst finns redan i dag. Även bilpooler ser vi växa fram i städerna.

Andreas Englund, ekoingenjör och affärsutvecklare på IVL.

Vad händer med jobben för naturvetare? – Det ger utvecklingsjobb för både datavetare och miljö- och energiexperter. Vinnare är de som kombinerar båda kompetenserna.

NR3 4 2015

N A T U R V E TA R E

Han letar skog på havets botten I projektet Landscapes Lost undersöker Anton Hansson de urskogar från stenåldern som finns bevarade på havsbottnen utanför Skånes östkust. Målet är att få ökad kunskap om hur landskapet har förändrats under de senaste 10 000 åren. TEXT

JOHAN JOELSSON

N A T U R V E TA R E

BILDER

N R4 2015

J O N ATA N J A C O B S O N

R E P O R TA G E

Anton Hansson och Arne Sjรถstrรถm ger sig ut fรถr att undersรถka den yngsta av de tvรฅ undervattensskogarna.

R E P O R TA G E

kummande vågor rullar in mot stranden i skånska Haväng. Vid Verkeåns utlopp i Östersjön står geologidoktoranden Anton Hansson i dykarmundering. Tillsammans med arkeologen Arne Sjöström ska han ta sig ut till ett område 400 meter från kusten där en av de två rotfasta undervattensskogarna finns. Där ska de, som en del av forskningsprojektet Landscapes Lost, ta träd- och sedimentprover. – Min forskning handlar om att rekonstruera landskapet ur ett geologiskt perspektiv. Konkret handlar det om att bygga upp en modell över hur landskapet har förändrats genom årtusendena, säger Anton Hansson. HAVET D RÄN KTE S KOG E N

Hur kan det då komma sig att det står två uråldriga skogar – 11 000 respektive

9 000 år gamla – på havsbottnen i Hanöbukten? I efterdyningarna av den senaste istiden sjönk och steg havsnivån i omgångar. Först sjönk havet cirka 20-22 meter vilket gjorde att en skog växte ut på den nyvunna marken. Sedan steg havet igen till dagens nivå varpå skogen dränktes. Därefter sjönk havsnivån igen med cirka 10-12 meter varpå en ny skog kunde växa till sig. I nästa skede steg havet till dagens nivå och slukade även den. Tallarna, som sticker upp ur gyttjefyllda bottensvackor, innehåller kåda som bidragit till att träden konserverats genom årtusendena. Det är inte bara de submarina skogarna som gör platsen unik. Förutom träden har flera intressanta arkeologiska fynd gjorts på havsbottnen: en fångstanordning för fisk, uroxeben, bearbetade älgben, rester av ljuster och runda stenar som tros vara delar av sänken som använts vid nätfiske. På bottnen har också tjärbloss av splintad tall hittats – med

Anton Hansson förklarar hur informationen på den undervattentopografiska kartan ska tolkas.

största sannolikhet lämningar efter stenåldersmänniskor. – Mina analyser över landskapets utveckling kan tillsammans med de arkeologiska fynden bland annat ge svar på frågan om hur många människor som bodde i Skåne på den tiden, säger Anton Hansson.

F OTO: AR N E S J Ö STR Ö M

KARTOR VI SAR VÄG E N

Dykaren Beesham Soogrim undersöker stubbar.

N A T U R V E TA R E

N R4 2015

De submarina urskogarna, som började kartläggas av sportdykare på 1980-talet, har undersökts i omgångar. Anton Hanssons och hans kollegors arbete har försvårats av felaktigheter i de gamla sportdykarkartorna. Därför har Landscapes Lost-teamet tagit fram en egen undervattentopografisk karta över området. På den detaljrika kartan syns sedimentbankar, Verkeåns historiska fåror, sandripplar samt träd och stubbar. – Utan kartan hade vi simmat omkring i blindo. Den nya kartan hjälper oss dessutom att bättre förstå hur delar av den här miljön har bildats, säger Anton Hansson. Modern navigationsteknik spelar också en viktig roll i fältarbetet. Anton Hansson och Arne Sjöström är utrustade med en GPS-boj. På så sätt kan de se vilka områden som undersökts och märka ut intres-

R E P O R TA G E

A N TO N H A N S S O N Ålder: 25 år. Bor: Lund. Utbildning: Master i kvartärgeologi, Lunds universitet. Har tidigare arbetat med: Gick direkt från utbildningen till doktorandstudier. Gör just nu: Forskar på 10 000 år gammalt undervattenslandskap i Hanöbukten. Fritidsintressen: Landskrona BoIS, fotboll i allmänhet, vinylskivor.

N R4 2015

N A T U R V E TA R E

santa platser med bilder och geotaggar. – Den moderna tekniken är oumbärlig, säger Anton Hansson. Landscapes Lost är ett tvärvetenskapligt projekt där geologi- och arkeologiforskare från Lunds universitet samarbetar. Medan arkeologerna fokuserar på de mänskliga lämningarna består Anton Hanssons och hans geologkollegers arbete av att undersöka borrkärnor från sedimentbankar på havsbottnen. Borrkärnor har även tagits i Verkeåns gamla meanderbågar på land i området runt Haväng. POLLE N G E R SVAR

Genom att studera innehållet i dessa kan Anton Hansson få fram information om hur snabbt sedimenten bildats samt hur

LANDSCAPES LOST I projektet Landscapes Lost samarbetar Geologiska institutionen och Institutionen för arkeologi och antikens historia vid Lunds universitet. Syftet är att få en fördjupad kunskap om Skånes och Blekinges kustområdens geologiska utveckling, och de boplatser som kan finnas där. Forskningsresultaten har även ett värde när det kommer till framtida planering för havsbaserad vindkraft.

B I LD: M MT AB /S J Ö FARTSV E R K E T

R E P O R TA G E

Detalj från kartan.

tjugotal bärgats – hoppas Anton Hansson på att kunna rekonstruera havsnivåförändringarna med hjälp av årsringsdatan, samt att skapa en kronologi som gör det möjligt att följa klimatförändringarna över tid. – Vi vill ta reda på hur landskapets förändring har spelat in för att göra den här platsen intressant för människor. Med den kunskapen blir det lättare för arkeologerna

att tolka sitt material, säger Dan Hammarlund, professor i geologi vid Lunds universitet. S KRAP PÅ YTAN

Arkeologerna har trots flera spännande fynd än så länge bara skrapat på ytan. För deras del är drömscenariot givet: mänskliga kvarlevor. Planen för sommaren 2015 är att göra en arkeologisk utgrävning vid den äldsta undervattensskogen där gyttjan och sedimenten kan ha täckt över gamla boplatser och gravplatser. Förmiddagssolen dränker sandstranden i ljus. Vinden ligger rätt. Anton Hansson och Arne Sjöström kontrollerar utrustningen en sista gång. När de konstaterat att sågarna, kamerorna och GPS-bojarna är med tar de några klumpiga steg ut i vattnet. En stund senare har de försvunnit under ytan på jakt efter nya, spännande fynd.

salt och strömt vattnet var vid olika tidpunkter. Pollen- och fröhalter i proverna vittnar också om vilken typ av växtlighet som funnits på platsen och vid vilka perioder specifika träslag har vandrat in. En annan uppgift är att såga ut delar av stubbar på havets botten och göra analyser av årsringarna. Med hjälp av dessa kan Anton Hansson bland annat få fram information om när träden levde och hur klimatet påverkade deras tillväxt. Genom att samla många trädprov – hittills har ett Forskarna studerar årsringar i ett trädprov från undervattensskogen.

N A T U R V E TA R E

N R4 2015

VETENSKAP

Hjärnan som superdator Trots intensiv forskning vet vi ännu rätt lite om hur hjärnan fungerar. Datorsimuleringar kan ge förståelse för hur biologiska funktioner blir minnen, tankar och beslut. Och för att bygga en superdator som efterliknar hjärnan. TEXT

N ATA L I E V O N D E R L E H R

N R4 2015

N A T U R V E TA R E

VETENSKAP

Tänk dig att du är i ett i kök. Du känner olika lukter som citron, kaffe och nybakat bröd. Förutom att känna igen och skilja på dessa lukter kan din hjärna också uppfatta koncentrationen av dessa olika lukter.

Hur går det till egentligen? – Vi har utvecklat datormodeller som simulerar luktsinnet, med hjälp av resultaten kan vi sedan spekulera om de bakomliggande mekanismerna i hjärnan, förklarar Pawel Herman. En robot, som redan hade sensorer för lukt, utrustades sedan med datormodellen för att kunna lära sig uppfatta och komma ihåg olika lukter. Detta gjordes i samarbete med andra forskare. Det är ett exempel på den typ av studier som Pawel Herman och hans kollegor vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, ägnar sig åt för att omvandla hjärnfunktioner till en datormodell. Modellen kan dels användas för att lära sig mer om hjärnans biologiska funktioner, dels för att förbättra datorer och annan teknik. E N POS ITIV LOOP

Pawel Herman och hans kollegor börjar med ett antagande, en hypotes. – I det här stadiet jobbar vi uppifrån och neråt, vi bygger en storskalig men förenklad datamodell och testar hur den fungerar. Modifiering och justering sker med hjälp av experimentell data från våra samarbetspartners. Då jobbar vi nerifrån och upp, förklarar han. I nästa steg testas modellerna för att förutsäga aktivitet och funktioner av hjärnan. Biologerna kan ta vid och designa nya experiment, resultaten kan sedan användas för att utvärdera datormodellen. – Det blir en positiv loop som bidrar till vår strävan att förstå hur hjärnan fungerar, påpekar Pawel Herman. En praktisk användning av datormo-

N A T U R V E TA R E

N R4 2015

Hjärnan – många system som samspelar som en orkester

• Hjärnan är uppbyggd av flera olika system som kommunicerar med varandra. Det efterliknas i datormodellerna. Systemen består av nätverk av celler och man kan dyka ner ända till molekylnivå för att studera detaljerna. • Exempel på system: hörsel, syn, luktsinne, minne • I datorsimuleringen utgår Pawel Herman och hans kollegor från ett enkelt antagande där man jobbar med helheten först och medvetet utelämnar detaljer. Utifrån det byggs en modell, sedan matas detaljer in för att modifiera och finslipa. Det första steget kallas för top-down (uppifrån och ner) och det andra steget bottom-up (nerifrån och upp). Den processen kan upprepas ett antal gånger och därmed förbättras både datormodellen och den biologiska förståelsen för alla detaljer.

dellerna är att bygga maskiner som kan göra flera saker, Pawel Herman berättar att det redan finns robotar och maskiner som är bra på att utföra en sak med mycket hög precision. Men målet är maskiner som kan koordinera många aktiviteter samtidigt, uppfatta saker i sin omgivning, lära sig, komma ihåg och fatta beslut. Ungefär som vi människor. För det krävs hjärnliknande algoritmer som kan

tillämpas på en så kallad neuromorfisk hårdvara, ett kretslopp inspirerat av de biologiska systemen i hjärnan och väldigt likt nervcellernas beteende. – Det blir en dynamik, som en orkester som skapar någonting tillsammans, säger Pawel Herman. NYA ALGOR ITM E R

I framtiden kan den nya kunskapen bidra till utvecklingen av nya algoritmer för analys av stora datamängder. – Det kommer att bli viktigt för hanteringen av big data, påpekar Pawel Herman. Andra tänkbara applikationer är att förutse händelser eller fatta beslut samt utvecklingen av artificiell intelligens (AI). Inom AI gäller det framförallt uppfattningsförmågan, inlärning, minnet, och beslutsfattande. – Vi behöver inte bygga en modell av hela hjärnan för att kunna konstruera smartare maskiner och algoritmer som kan lösa framtidens tekniska utmaningar, påpekar Pawel Herman. FÖR STÅ HJÄR NAN

Pawel Herman och hans kollegor är del av ett multidisciplinärt forskningsfält och har bland annat ett mycket tätt samarbete med biologer vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) i USA. Därifrån kommer den experimentella datan, dels ifrån djurförsök på gnagare och apor, dels från studier av den mänskliga hjärnan med hjälp av olika avbildningstekniker som magnetröntgen. – Med hjälp av våra modeller kan vi tolka den experimentella informationen. En viktig applikation för modellerna kommer att vara analys av forskningsresultat i framtiden, poängterar Pawel Herman. BOTA PAR KI N SON

Han berättar att det redan finns ganska mycket experimentell data men att det

VETENSKAP

Pawel Herman och hans kollegor vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) ägnar sig åt att omvandla hjärnfunktioner till en datormodell.

har varit svårt att sätta ihop till en helhet. Där kan datormodellerna hjälpa till. Dessutom kan de användas för att minska antalet djurförsök i framtiden. – Genom simulering kan vi förutsäga vad som borde testas och biologerna kan sedan designa bättre experiment. Det kan även vara av intresse för farmaindu-

strin för att simulera en prövning av nya läkemedel innan man påbörjar kliniska försök. På sikt kan datormodellerna spela en viktig roll för att utveckla nya metoder för att upptäcka och behandla olika sjukdomar som Parkinsons sjukdom, depression eller andra psykiatriska sjukdomar.

Men innan dess är den viktigaste uppgiften att förstå hur den friska hjärnan fungerar. – Ju djupare vi gräver desto mer förstår vi hur mycket vi egentligen inte vet. Hjärnan är verkligen fascinerande, avslutar Pawel Herman. #

N R4 2015

N A T U R V E TA R E

Årets arter Förra året namngavs 18 000 nya djurarter. International Institute for Species Exploration, IISE, gör varje år en topp 10-lista på nya arter. Årets lista ser ut såhär: 1. Anzu wyliei, en fjäderprydd dinosaur

6. Limnonectes larvaepartus, en groda som föder grodyngel

2. Balanophora coralliformis, en koralliknande parasitväxt

7. Phryganistria tamdaoensis, en drygt 20 cm lång vandrande pinne

3. Cebrennus rechenbergi, en hjulande spindelart 4. Dendrogramma enigmatica, ett flercelligt djur som är släkt med maneter och koraller 5. Deuteragenia ossarium, en geting som matar sina larver med döda spindlar

Deuteragenia ossarium.

8. Phyllodesmium acanthorhinum, en nakensnäcka 9. Tillandsia religiosa, en ananasväxt 10. Torquigener albomaculosus, en blåsfisk som gör geometriska figurer på havsbotten. AN

Förarlös vägtranspor t

Världspremiär, Freightliner Inspiration Truck.

Blåsﬁskhanen gör mystiska mönster.

Nu kan du träffa på en självkörande lastbil i trafiken. I alla fall om du är ute och kör på motorvägen i Nevada i USA. Själva lastbilen är en standardmodell, men den är utrustad med ett system som kör bilen. Detta innehåller kameror, radar och flera hjälpsystem. Föraren behöver fortfarande finnas kvar i bilen, för att köra den på och av motorvägen och för att starta systemet. Sen kan hen luta sig tillbaka och låta lastbilen hålla koll på hastighetsbegränsningen, hålla sig i rätt fil och hålla avståndet till andra bilar. AN

Månsken hjälper fortplantningen När fullmånen skiner tar växten Ephedra foeminea chansen att fortplanta sig. Forskare vid Stockholms universitet har upptäckt att växten använder månljuset för att locka till sig pollinerande insekter. Den gör detta genom att producera en så kallad pollinationsdroppe som reflekterar ljuset och får växtens kottar att glittra som diamanter. Oemotståndligt för en mal eller fluga ute på nattlig flygtur. AN

N A T U R V E TA R E

N R4 2015

Ephedra foeminea, F OTO: K R I ST I N A B O LI N D E R.

Bakterier gör gröna kemikalier

In går glycerol, ut kommer 3-hydroxypropionsyra, ett ämne som kan omvandlas och användas i färg, kompositmaterial och för tillverkning av bioplast och textiler. Processen sker inuti E. coli-bakterier som fått låna egenskaper av vanliga mjölksyrebakterier. Forskarna vid Lunds universitet som gjort studien hoppas att detta ska vara ett steg mot att tillverka kemikalier från växter i stället för av råolja och naturgas. AN

Ramin Sabet Azad, forskare vid Lunds universitet, i odlingslabbet.

VETENSKAP

N F RÅGA E TA R E N AT U R V E

Vilka blommor passar inte i midsommarbuketten? Hur får man ihop sju sorters blommor utan att plocka någon som är fridlyst, giftig eller som man bör undvika av någon annan anledning?

Hur snabbt går neutronerna på ESS? Varför måste acceleratorn på ESS vara så lång som 500 meter och vilka hastigheter handlar det om? På European Spallation Source, ESS, kommer materialforskning att bedrivas med hjälp av neutronspridning. Det är en nyckelteknik för att studera material på nanonivå. ESS har till skillnad från den intilliggande forskningsanläggningen MAX IV ingen cirkulär synkrotron, utan en linjär accelerator på runt 500 meter. I acceleratorn kommer protoner att accelereras till nära nog ljusets hastighet. När de far in i målstationen slås neutroner loss från det roterande målhjulet, som är av volfram. Den processen kallas spallation (spjälkning). Neutronerna leds sedan vidare till 22 specialiserade instrument där olika typer av prover kan studeras. Forskningen på ESS kommer att ge svar på många frågor inom bland annat fysik, kemi, materialvetenskap, biologi, teknik och geovetenskap. Acceleratorn behöver vara så lång för att komma upp i de energinivåer som krävs för att få fram neutroner i den mängd och av den kvalitet som behövs. Ju fler neutroner desto starkare ljus. På ESS kommer varje proton att generera omkring 60 neutroner. Den höga ljusstyrkan hos neutronkällan på ESS kommer att göra det möjligt för forskare att studera material på nanonivå med oöverträffad precision och detaljrikedom. JULIA ÖBERG, PRESSCHEF VID ESS

ESS i Lund

Självklart ska man undvika fridlysta växter, men många av dem är ju fridlysta just för att de är ovanliga och det är ganska liten risk att man träffar på dem. Finns det mycket av en växt, är risken liten att man ställer till stor skada genom att plocka några få exemplar till sin midsommarbukett. Men orkidéer ska man alltid låta bli. Sen får man inte plocka vedartade växter utan markägarens tillstånd. Något att tänka på om man vill göra som i visan ”Du lindar av olvon en midsommarkrans…” Vissa växter är giftiga och då gäller det i första hand att undvika dem med växtsaft som kan vara irriterande, som törelväxter och skelört. Odört, som lär ha varit den giftiga ingrediensen i Sokrates giftbägare, kan kanske förväxlas med det vanliga hundkexet, men den förra har kal rödfläckig stjälk och är betydligt ovanligare. Brännässla vill man rimligen inte ha i sin midsommarbukett och jag skulle nog undvika alla arter av tistlar. Av luktskäl skulle jag inte heller plocka getrams, där blommorna visserligen luktar vanilj, men stjälken luktar

avlopp. Röllika luktar också rätt illa och blommande rönn är ingen höjdare. Vissa gräs och ormbunken örnbräken kan man lätt skära sig på när man försöker slita av dem. PER ERIXON , TRÄDGÅRDSINTENDENT UPPSALA LINNEANSKA TRÄDGÅRDAR

Hur spårar man jordgubbar? Kan man lita på att svenska jordgubbar har odlats i Sverige? Är det möjligt att spåra källan? Ett lågt pris eller om bären uppges komma från ett område där sorten inte skördas vid aktuell tidpunkt kan göra våra kontrollanter misstänksamma. Eventuella dokument kollas och leverantören kontaktas. Om misstanke kvarstår kan man skicka ett prov för analys till ett labb i Tyskland. Analysen bygger på att vissa grundämnen förekommer i olika stor utsträckning i olika regioner och länder i Europa. Genom kartläggning kan man skapa en profil för olika regioner. Dessutom analyseras isotoper av syre och väte i vattnet. Det vatten som avdunstar från haven innehåller en liten andel syre och väte

med en eller två extra neutroner. Dessa isotoper är tyngre än de vanliga och kommer därför att regna ner snabbare än de lättare isotoperna. Förekomsten av de tyngre isotoperna är störst på Iberiska halvön och minst i norra Skandinavien. Laboratoriet gör en sammanvägning av förekomsten av grundämnen och isotoper i vattenmolekylerna, som matchas mot den profil som finns för den plats som innehavaren uppger att produkten kommer ifrån. Svaret är klart inom två till tre veckor. KRISTINA MATTSSON, HORTONOM PÅ JORDBRUKSVERKET

N R4 2015

N A T U R V E TA R E

KARRIÄR

I N S P I R AT Ö R E N

Karin har koll på mattrenderna Ekologiskt, hälsosamt och glutenfritt säljer allt bättre. Nu vill kostvetaren Karin Amnå på Ica få oss att äta mer klimaträtt och slänga mindre. Mer frukt och grönt, LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK och mindre rött kött står högt på önskelistan. TEXT

FOTO

Det pekar uppåt för mycket på Ica.

Flera av trenderna går kostvetaren Karin Amnås väg. Hennes fokus ligger på hälsa och allergi. Bara någon vecka innan vi träffas på huvudkontoret i Solna har Livsmedelsverket släppt sina nya kostrekommendationer. – De står vi helt bakom. Vi var en av remissinstanserna och hade chans att påverka inriktningen, säger hon. En nyhet är att man har vidgat råden till att också gälla klimat och fysisk aktivitet. – Klimat och hälsa går hand i hand. Mer frukt och grönt, och mindre rött kött är bra för både jordklotet och människan. Detsamma gäller mindre smör och mer olja, som innehåller nyttigare fettsyror. Hon påminner om att kossorna släpper ut den potenta växthusgasen metan, som bidrar till att klimatet blir varmare. G LUTE N FR ITT PEAKAR

Ännu en trend är att försäljningen av glutenfritt och laktosfritt peakar. Även de som inte är intoleranta mot födoämnena undviker dem.

N A T U R V E TA R E

N R4 2015

Karin Amnå är en engagerad person. Hon var med och startade akademikerföreningen på Ica och är i dag ordförande för Svensk förening för näringslära.

– Egentligen finns det inte fog för det. De som känner sig bubbliga i magen testar gärna glutenfritt, vilket ibland kan leda till förbättring. Att testa på egen hand är dock inget jag rekommenderar, då det försvårar en eventuell framtida utredning. Hon förklarar att symptomen kan vara diffusa och varierar mellan individer, men för de allra flesta påverkas magen av små doser. För laktosintoleranta skiljer sig acceptansen mellan individer, en del klarar större doser än andra. – Här är det inte lika riskfyllt att experimen-

tera själv och att utesluta laktos kan i vissa fall hjälpa mot så kallad mjölkmage. E KO VÄXE R

Även ekologiskt växer så det knakar. Under första kvartalet 2015 har försäljningen ökat med 59 procent och utgör 4,5 procent av det totala sortimentet hos Ica. – Många sätter likhetstecken mellan eko och hälsa, vilket kan stämma ibland, men inte generellt. Glädjande däremot är att allt fler bryr sig om klimat, miljö och djuromsorg. Det avspeglar sig bland annat i att allt fler väljer bort den danska fläskfilén och föredrar svenskt. Som expert har Karin Amnå koll på lagar

KAR I N AM NÅ Aktuell: Hälso- och allergiexpert på Ica. Ordförande för Svensk förening för näringslära. Utbildning: Kostekonom (kostvetare i dag), magisterprogram vid Uppsala universitet. Drivkraft i jobbet: Engagemang. Familj: Man, två söner fyra och sex år. Gör efter jobbet: Umgås med familjen. Träffa vänner. Träna. Bästa mattips: Se till att ha goda fräscha grönsaker hemma, de utgör grunden i matlagningen. Håller igång med: Cyklar till och från jobbet – året runt! Springer. Går på olika gruppträningspass. Och sist, men inte minst – står upp vid skrivbordet.

Hälsa och klimat går hand i hand. N R4 2015

N A T U R V E TA R E

KARRIÄR

och regler om livsmedel. Det kan gälla allt från kriterier till vilka hälsopåståenden man får göra för olika livsmedel, till märkning på förpackningen. Det är reglerat på EU-nivå och är ett skydd för konsumenterna. En annan del i jobbet är att allergianpassa och näringsberäkna recepten på Ica.se. – Lika viktigt är att hålla sig uppdaterad med vad som händer i branschen. Så det blir en del mässor och konferenser, nu närmast en allergimässa i Barcelona. Kanske jag hittar några intressanta produkter som kan passa Ica. B RÖD BACKAR

Om flera trender pekar uppåt, vilka produkter backar? – Det skulle i så fall vara kolhydratrik mat, som pasta, potatis och bröd. Desto märkligare är att konsumtionen av smör och grädde ökar. Kanske det beror på att folk vill ha ”rena” livsmedel utan tillsatser, spekulerar hon. Även modedieter som LCHF, low carbohydrate high fat, spelar säkert in. – Den dieten kan fungera kortsiktigt på vissa individer enligt några studier, främst de som lider av kraftig övervikt. Men den är mer tveksam på lång sikt och går stick i stäv med allt vi vet om mättade fetter som bland annat täpper igen blodkärlen. Att byta ut de fetterna mot olivolja och rapsolja är helt klart att föredra.

G U I D E R I MATDJ U NG E LN

Att frukt och grönt är nyckel till bättre hälsa märks tydligt på Icas huvudkontor. Det går inte att motstå fruktkorgarna som dignar av klementiner, bananer och äpplen. Innan vi skiljs åt får jag två broschyrer, som bland andra Karin Amnå står bakom. De ger guidning till smarta hälsoval och hur man kan äta klimaträtt. #

Frukt finns alltid till hands på jobbet.

Startade fackklubben på Ica Karin Amnå var med och drog igång Akademikerföreningen på Ica för nio år sedan och har suttit med i styrelsen sedan dess. – Vi har inflytande och arbetsgivaren lyssnar på oss i frågor om omorganisationer, chefstillsättningar och annat. Även löneprocessen fungerar sakta men säkert bättre nu med mer individuella och differentierade löner.

– Allt fler väljer att förhandla själva eller med hjälp av Akademikerföreningen, vilket har visat sig ge mer i plånboken. Att det går bra för Ica avspeglar sig dock inte på lönehöjningarna. – Folk trivs lite för bra här, med låg personalomsättning som följd. Företaget följer märket, eller stupstocken som det också kallas, alltså den lägsta nivån enligt avtal.

SFN samlar matoch hälsoexperter

Det låter som en paradox?

Karin Amnå är en engagerad person. Hon är också ordförande för Svensk förening för näringslära öst, SFN öst, som samlar alla yrkesgrupper som är intresserade av mat, näringslära och hälsa. Föreningen finns även i väst samt i Sydsverige. Dessa är dietister, nutritionister, kostvetare och agronomer. Även andra är välkomna.

Vad är ert uppdrag? – Skapa kontaktytor och nätverka mellan olika professioner kopplade till näringslära, vilket vi bland annat gör genom att bjuda in till möten/föreläsningar efter jobbet, ofta på en intressant plats, nu senast på en dansk restaurang med ekologisk snabbmat. Rapsolja fastnar inte i blodkärlen.

N A T U R V E TA R E

N R4 2015

– Nej, inte alls. Återvinning är en grundtanke, där allt tas till vara och inget slängs. Nyttigt och billigt till på köpet. Kom ihåg att en fjärdedel av all mat som lämnar mataffären slängs.

Vad står på programmet nästa gång? – I höst blir det bland annat en nätverksträff kring Linkedin och vi kommer att ha en saltskola, bland annat i syfte att lära oss mer om saltets positiva, men så klart även negativa egenskaper Dessutom ingår en nordisk nutritionstidning i medlemskapet. – Det ligger i linje med vår idé att hålla medlemmarna uppdaterade om senaste nytt inom nutritionsområdet.

KARRIÄR

1. VAD TYCKTE DU OM EVENTET?

I huvudet på en rekryterare Rekryteringskonsulten Ellinor Crafoord delade med sig av sina bästa jobbsökartips till intresserade naturvetare. Handslaget, leendet och ögonkon-

takten. Dessa ska du tänka på när du är på en arbetsintervju. Men vad är det som formar kravprofilen som rekryterarna tittar efter? Ellinor Crafoord. Jo, det är erfarenhet, kunskap, färdigheter, personlighet och motivation. Det upplyste rekryteringskonsulten Ellinor Crafoord om på eventet I huvudet på en rekryterare, som anordnades av Naturvetarna och Dfind Science & Engineering i början av maj. DAN I E LLE SJÖLU N D

ELLINORS FEM BÄSTA TIPS TILL DIG SOM SÖKER JOBB 1. Kompetensinventera dig själv! Hitta vad du är riktigt bra på. 2. Var aktiv! Sök upp företag och personer. Nätverka, till exempel via LinkedIn. 3. Leta inte upp irrelevanta jobb som du egentligen inte har tänkt att söka. 4. Läs på och var förberedd inför möten. 5. Satsa på kvalitet i stället för kvantitet. Sök hellre färre jobb som du kan satsa helt på.

2. VAD TAR DU MED DIG? Pi Högberg, sakkunnig på Folkhälsomyndigheten 1. Jag har inte sökt jobb på jättelänge så det var bra att fräscha upp minnet. Det är bra att veta hur en rekryterare tänker, men också vad man själv ska tänka på när man söker jobb. 2. Att kunskap och erfarenhet inte alltid är så viktigt. Personlighet kan vara minst lika viktigt vid en rekryteringsprocess. Anna Avilov, skogsoch naturvårdsförvaltare på Botkyrka kommun 1. Jag brukar gå på Naturvetarnas event ibland, de är väldigt bra. Det här var en trevlig föreläsning. Det var inte något nytt egentligen, men ändå givande. Kul med tips för en själv och hur man ska tänka. 2. Vad som är viktigt att tänka på när man söker nytt jobb. Intervjusituationen var också bra att höra om. En trevlig insikt!

FRÅGA EXPE RTE N: N AT U R V E TA R N AS E X P E R T E R SVA R A R PÅ F R ÅG O R F R Å N M E D L E M M A R N A

Har jag rätt till semester i juli? Vi är många på jobbet som vill ha semester i juli. Samtidigt måste vi ha bemanning under hela sommaren. Vilka möjligheter har jag att få semester när min familj är ledig? I de flesta fall kommer man överens med arbetsgivaren om när semestern ska förläggas. Men om någon av parterna sätter sig

på tvären så är det semesterlagen som gäller. Den säger att arbetsgivaren äger frågan. Det är verksamhetens behov som styr och inte de anställdas. Så om det skulle bli skarpt läge kan arbetsgivaren neka dig semester i juli. Däremot har du, enligt semesterlagen, rätt till fyra sammanhängande veckors ledighet under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti. Om du verkligen vill och behöver semester i juli borde ni kunna hitta en lösning så att

båda parter blir nöjda. Ingen arbetsgivare vill ha missnöjda medarbetare. Kanske du kan komma överens med en kollega och byta semestervecka med hen. För att hitta bra lösningar handlar det om att ge och ta. Nästa gång kan det vara din tur att göra en uppoffring för en kollega.

E LBA AB R E U

Ombudsman på Naturvetarna

N R4 2015

N A T U R V E TA R E

MAN UALE N

Var tydlig så slipper andra gissa Missförstånd är en källa till konflikter på jobbet. Det är så lätt att göra egna tolkningar av vad andra säger. En nyckel till bättre kommunikation är att ta reda på vad folk A N N I K A CA R L S S O N säger i stället för att gissa. A N N A N O R B E R G T E XT

Kay Rung.

Hur är klimatet på jobbet? Fin fikastämning, men dålig leverans eftersom ingen vill hamna i konflikt. Eller skriker ni åt varandra så att inget blir gjort av den anledningen?

– När två parter ska komma överens blir det ofta en obalans, att man antingen glömmer bort sig själv eller inte tar hänsyn till den andra parten. För att komma vidare måste man både vara lyhörd för andras önskemål och stå upp för sig själv, säger Kay Rung, empatitränare och medlare. Han menar att hot, skuldbeläggande och kritik inte hör hemma här. Då når man inte fram till varandra – Uttryck dig på ett sätt som skapar nyfikenhet och intresse. Det handlar om att kunna förmedla sitt budskap så att folk slipper spekulera och måla upp bilder som inte alls stämmer med verkligheten. Även det omvända gäller. – När någon annan uttrycker sig utmanande kan man välja vad man vill höra. Om personen skäller kan man välja att

N A T U R V E TA R E

NR4

2015

I L L U S T R AT I O N

uppfatta det som att personen är engagerad och bryr sig. Kay Rung ger rådet att skilja på fakta och tolkningar och att vara så konkret som möjligt. – Istället för att komma med svepande formuleringar om en persons beteende tar du upp vad personen faktiskt har gjort. Säg hellre: ”jag har aldrig sett dig plocka ur diskmaskinen.” än ”du är en slarver som aldrig plockar ur diskmaskinen”.

– Man kan använda metoden för att lösa akuta problem. Men att bara ändra sitt sätt när det blir problem kan förvärra situationen. Jag ser det som ett förhållningssätt i vardagen. Det handlar om att bygga ömsesidiga relationer med tillit och förtroende. Då blir samarbetet effektivare och gruppen kan leverera. #

Det är också lätt att gå i fällan att gissa vad kollegorna vill. – Kontrollera att du förstått rätt innan du reagerar. På möten kan det vara idé att skapa en rutin där man upprepar vad föregående talare har sagt innan man själv gör ett inlägg. Det låter tidsödande, men tvärtom spar man tid eftersom man undviker missförstånd. Allt handlar om att skilja på egna tolkningar och vad folk faktiskt menar. Det förebygger missuppfattningar och gör att arbetet flyter bättre. Kay Rung utgår från en metod som kallas Nonviolent Communication. Det är ett verktyg för att kommunicera på ett medkännande sätt, med syftet att alla ska kunna få sina behov tillgodosedda.

Vi lottar ut fem exemplar av Nonviolent Communication, Ett språk för livet av Marshall B. Rosenberg Mejla: redaktion@naturvetarna.se med ämnesraden ”Nonviolent Communication” och berätta varför du läser tidningen Naturvetare. Senast 14 augusti vill vi ha ditt bidrag.

KARRIÄR

T I P S F Ö R B ÄT T R E S A M A R B E T E

1. Ställ kontrollfrågor innan du reagerar på vad en kollega säger så att du har förstått. Det bäddar för gott samarbete. Om du reagerar på ett missförstånd kommer ni längre ifrån varandra. 2. Skapa kontakt med den personen du ska jobba med. Inled gärna: ”Låt oss

gå och ta en kopp kaffe” eller ”Har du tid?”. 3. Utgå ifrån vad du vill skapa i stället för att påpeka fel. Fokusera på slutmålet och var konkret med vilken hjälp du behöver för att nå dit.

4. Om någon säger nej. Försök att höra detta som en inbjudan till fortsatt dialog. Det är en nyckel i att hantera konflikter. 5. Lär av misstag. Gör inte om samma sak och förvänta dig ett bra resultat.

N R4 2015

N A T U R V E TA R E

KARRIÄR

F Ö R E TA G A R E

Han kör eget efter pension Nils-Gunnar Sahlman lämnade ett tufft jobb när pensionsåldern närmade sig och startade eget. Vinsten blev frihet, en lagom stressnivå och möjligheten att fortfarande vara med och utveckla nya metoder. A N N A N O R B E R G TEXT

– Som pensionär vill jag ha tillräckligt

med jobb så att jag är någorlunda sysselsatt och håller mig igång. Sätter man sig och vilar tror jag att man tynar bort ganska snart, säger Nils-Gunnar Sahlman. Han valde att sluta sitt jobb som miljöchef i Botkyrka när han närmade sig pensionsåldern, för att i stället starta eget. Nu, nio år senare, är han konsult med uppdrag hos kommuner och miljökontor. – Mitt första uppdrag fick jag av Sveriges kommuner och landsting, SKL. De ville ha hjälp med att ta fram en modell för att beräkna taxor inom miljöbalken. Det gav draghjälp åt företaget och jag fick förfrågningar från kommuner om hjälp med att räkna på deras resursbehov. LÄTTAR E ATT JOB BA LÄNG R E

Nu har han har tagit fram modeller för hur kommunerna kan göra detta själva. De matar in uppgifter och får en rapport för behovsutredning: pengar, resurser, utgifter och intäkter. Grunden är de taxor och metoder SKL använder sig av. Och som Nils-Gunnar Sahlman en gång i tiden jobbade fram. – Den som hör av sig till mig vill ha ett jobb gjort och behöver ha den kunskap jag har. I stort sett möter jag alltid positiva attityder.

N A T U R V E TA R E

N R4 2015

Med jobbet hemma har Nils-Gunnar Sahlman friheten att rå sig själv.

Nils-Gunnar Sahlman tror att det är mycket lättare att jobba längre som egen företagare än som anställd. Att vara miljöchef är ett tufft jobb och han tyckte att han hade gjort sitt. Det var mindre ansträngande att få in jobb till det egna företaget. H US B I LE N PÅ S E M E STE R

– Har man haft ett någorlunda bra jobb har man alltid pensionen att falla tillbaka på. Då har man inte den ekonomiska pressen att hela tiden få in uppdrag. Har

man passerat 65 kan man närsomhelst gå i pension. GYM PAR HJÄR NAN

Han talar också om friheten i att rå sig själv. Om hur han och hans fru passar på att ta husbilen och åka på semester när det inte är så mycket att göra. Frun har tagit över företagets ekonomi och administration sedan hon också gick i pension. Planen är att fortsätta så länge det finns en marknad och så länge det är kul. – Det roligaste tycker jag är att få fort-

KARRIÄR

N I LS - G U N N A R SAH LMAN Ålder: 71 år.

sätta vara med och utveckla metoder. Nils-Gunnar går kurser och läser mycket för att till exempel följa lagstiftningen inom miljöområdet. Han löser Sudoku varje dag för att gympa hjärnan. För att hålla sig frisk försöker han hitta en lagom stressnivå och hålla igång både kroppen och hjärnan.

NILS-GUNNAR TIPSAR Nils-Gunnar Sahlmans tips till den som funderar på att starta eget i pensionsåldern

– Jag kommer inte att vara arbetslös, varken arbetsmässigt eller privat. Jag ser alltid till att ha att göra: med trädgården, barn och barnbarn, att bygga om huset eller med företaget. Har man turen att ha hälsan i behåll tycker jag att man ska jobba så länge man kan.

Tänk efter vad du är bra på och tycker är roligt. Det är det du ska syssla med. Lägg upp en strategi för att hålla kunskaperna vid liv. Du måste ständigt uppdatera din kunskap och hänga med. Fortsätt också att utveckla dig. Gå kurser och läs på.

Jobbar med: Behovsutredningar, taxor och avgifter, arbetsmetoder och i vissa fall mentorskap för kommunernas miljökontor. Utbildning: Miljöinspektör. Tidigare yrke: Miljöchef i Botkyrka kommun. Har jobbat med ADB-stöd för miljökontor, utbildningar inom miljöområdet, organisations- och resursfrågor. Bästa miljötips: Handla ekologiskt, om alla ställer krav på ekologisk mat och andra produkter skulle vi snart få helt omställda näringar inom alla områden. Drivkraft i jobbet: Nyfikenheten, att hålla sig i gång och att fortsätta att utveckla sig själv och andra Gör en ledig dag: Umgås med familjen, gör något kul med barnbarnet, fixar med huset och husbilen, fotograferar.

F Ö R E TA G A R F R Å G A N

Bör jag skaffa F-skattsedel? Jag har en anställning och gör lite småjobb vid sidan om. Det kan handla om att leda guidade turer i fjällen och hålla föreläsningar. Bör jag ha eget företag med F-skattsedel? Jag drar in runt 25 000 kronor per år. Din hobby blir en affärsverksamhet när den har ett vinstsyfte och bär sig ekonomiskt på sikt. Om dina guidade turer och föreläsningar också är återkommande och inte bara tillfälliga så finns det anledning att registrera ett företag. Då bör du fundera på vilken typ av företag som passar dig och din verksamhet bäst.

Att ha F-skattsedel innebär en konkurrensfördel. Det underlättar för uppdragsgivare som betalar ett arvode som täcker allt, och själv slipper tänka på att betala in skatter och sociala avgifter och annat. Även om företaget är en bisyssla måste du ansöka hos Skatteverket om att bli godkänd för Fskatt, med villkor som gäller för dem som växlar mellan anställning och företagande. Tänk på att det är de sammanlagda inkomsterna från din anställning och ditt företag som ligger till grund för hur mycket du ska betala i skatt. Din sjukpenning, a-kassa och pension påverkas inte så länge du jobbar lika mycket som i dag i din anställning. Om inkomsten från ditt vanliga jobb blir lägre sjunker din sjukpenninggrundande inkomst, SGI, vilket

påverkar ersättningen vid sjukdom och föräldraledighet. När det gäller a-kassa så ska du anmäla din bisyssla till Akademikernas a-kassa AEA. Blir bisysslan godkänd så får du ersättning som vanligt vid arbetslöshet. Om du går ner i arbetstid och behöver a-kassa för att ditt företag går dåligt så gäller särskilda regler. Kontakta AEA för information.

PANTEA AN SAR I

Ombudsman för företagare på Naturvetarna

N R4 2015

N A T U R V E TA R E

KARRIÄR

PÅ N Y T T J O B B

Cecilia minskar apotekets miljöpåverkan För sex år sedan avslöjade Cecilia de Pedro att höga halter antibiotika släpptes ut i avloppsvattnet i Indien. Nu har hon nytt jobb som miljöchef och kvalitetsansvarig på Apotek Hjärtat.

Vad gör du på ditt nya jobb? – Mitt uppdrag är att utveckla Apotek Hjärtats miljöarbete. Kort sagt handlar det om att bidra till att minimera den negativa miljöpåverkan från apoteket enligt vår miljöpolicy. Min ambition är att Apotek Hjärtat ska uppfattas som en ansvarstagande apoteksaktör på miljöområdet. Varför är det viktigt med en miljöchef på ett apotek? – Den främsta miljöinsatsen på apotek är att öka insamlingen av överblivna läkemedel så att den onödiga belastningen på miljön minskar. Dessutom handlar miljöarbetet om att utveckla och kvalitetssäkra egenvårdssortimentet genom att ställa miljökrav på leverantörerna. Tillsammans med andra aktörer påverkar vi också det receptbelagda sortimentet. Varför fick just du det här jobbet? – Som både miljövetare och journalist har jag rätt bakgrund och profil. Sedan hade jag turen att befinna mig på rätt ställe under Almedalsveckan förra sommaren då jag träffade rätt personer.

Cecilia de Pedro.

Vad är viktiga egenskaper hos en chef? – En bra ledare för mig är duktig på att lyssna, skapa engagemang och fatta beslut. Min titel är miljöchef, men jag har inga direkt underställda eftersom miljöansvaret ligger i så många olika delar av företaget. Istället arbetar jag mycket med informellt ledarskap och då är det speciellt viktigt att kunna skapa engagemang och lyssna på vilka utmaningar vi står inför. Vad var det som lockade med jobbet? – Jag insåg att det var en verklig möjlighet att påverka i frågorna som jag brinner för – läkemedel, samhälle och miljö. Dessutom hade jag en bild av Apotek Hjärtat som ett varmt och trevligt företag, en bild som nu har förstärkts. Karriärtips till andra naturvetare? – Bygg nätverk och lär dig av dina kollegor. Själv försöker jag ägna tid åt att lära mig av ledare och kollegor som jag har som förebilder. En lunch i månaden kan räcka för att få ett bredare perspektiv från en kollega som har helt andra utmaningar än jag själv. DAN I E LLE SJÖLU N D

F L E R PÅ N Y T T J O B B

Peter Högberg

Andreas Englund Nytt jobb: Affärsutvecklare vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

Nytt jobb: Rektor för Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Nytt jobb: Internrevisor på Vattenfall AB.

Tidigare jobb: Egen konsult inom miljö och affärsutveckling.

Tidigare jobb: Professor i skoglig marklära på SLU.

Utbildning: Ekoteknik vid Mittuniversitetet.

Utbildning: Jägmästare.

Tidigare jobb: Revisoransvarig på IT-bolaget Ongame.

SÅ HAR DU OCK ? B B JO T NY T

John Herrgård

N A T U R V E TA R E

N R4 2015

I tidningen och på webben lyfter vi naturvetare som tagit ett nytt steg i karriären. Tipsa om ditt nya jobb på www.naturvetarna.se/nytt-jobb

Utbildning: Miljöingenjör, högskolan Dalarna.

Hodan Ahmed Ismail Nytt jobb: QA Mikrobiolog på Sweden Operations, AstraZeneca AB i Södertälje. Tidigare jobb: Cepheid AB, med bland annat kvalitetskontroller och utredningar av molekylär biologiska metoder för diagnostisering av infektionssjukdomar. Utbildning: Biomedicinsk analytiker, Örebro universitet.

MITT JOBB

MATI LDA WALLMAN Leg. djursjukskötare på Anicura Norsholms Djursjukhus utanför Norrköping. Utbildning: Djursjukskötarprogrammet på SLU.

Permanentkanyl: Om djuret ska få medicin direkt i blodet, få dropp, sövas eller när många blodprover ska tas används kanylen. Att ta blodprov och söva hör till de vardagliga sysslorna, men som djursjukskötare får man också hjälpa till inför operation, röntga och rehabilitera djuren.

Tejp: Kanylen måste tejpas fast för att den ska sitta kvar. Tiden som kanylen ska sitta fast varierar men oftast ungefär ett dygn.

Natriumklorid: Används för att spola kanylen och för att se att den sitter rätt och att kärlet är helt. Spolningen görs innan och efter man ger medicin eller när man ger och tar bort dropp, så att kanylen är helt ren.

Cavalier king charles spanieln Nisse är på kontroll efter att ha opererat bort ena ögat på grund av en ögonsjukdom.

Klippmaskin: När man ska ta blodprov eller lägga kanyl måste man klippa bort lite päls först.

Spruta: Tillsammans med natriumkloriden används sprutan för att spola kanylen.

Stasslang och peang: Slangen sätts oftast ovanför armbågen för att stasa av blodkärlen, alltså för att hitta kärlen så att man kan ta blodprov. Peangen, som liknar en sax, hjälper till att dra åt och låsa slangen i det önskade läget.

Handskar: Har på dem i princip hela tiden. De är viktigast efter klippningen då man spritar, men eftersom de hör till hygienpolicyn bör man alltid ha på sig handskar. De byts givetvis ut efter ”smutsiga” moment.

Desinfektionssprit + tuss: Efter klippningen är det viktigt att rengöra huden med sprit som duttas på med tussen på det området som ska behandlas.

Blodprovsrör med tillsatser: Det finns flera rör med olika tillsatser i, eftersom olika maskiner vill ha annorlunda separeringar på blodet.

TE XT OCH F OTO: DAN I E LLE S J ÖLU N D

N R4 2015

N A T U R V E TA R E

KARRIÄR

CHEF

Chefers självbild speglar inte verkligheten Svenska chefer gör inte vad de tror att de gör när de leder. I stället för att coacha och ge feedback ägnar de mesta tiden åt att informera, instruera och prata. Det visar Simon Elvnäs i sin forskning, som han presenterade på Chefsfredag i Göteborg. L A R S - E R I K L I L J E BÄC K T E XT

”Jag har inte tid” är en vanlig kommentar från chefer. Men varför har vissa tid, medan andra fastnar i tidsfällan? – Det handlar om att göra rätt saker och veta Simon Elvnäs vad man fyller sin arbetsdag med, säger Simon Elvnäs, industridoktorand på KTH. I sin forskning har han gått på djupet och tittat på vad chefer gör när de leder. Han har filmat chefer och kartlagt vilka beteenden som förekommer mest. – Självbilden stämmer dåligt med verkligheten. Många tror att de lägger mest tid på att coacha, ge feedback, inspirera och ha medarbetarna i fokus. I själva verket ägnas den mesta tiden åt att informera, instruera och prata. FI LM KLARGÖR

Videofilmningen visar på ett avslöjande sätt hur chefer leder. Själva tror de att ger feedback och coachar på 40 procent

N A T U R V E TA R E

N R4 2015

av sin arbetstid. I själva verket gör de det på två procent. Siffrorna är i stort desamma i privata företag och organisationer som inom offentlig sektor. Han menar att de flesta chefer inte har den verktygslåda som behövs för att vara en ledare som inger förtroende och motiverar. – Ledarskap innebär att påverka, och det gäller att göra det på ett medvetet sätt och veta vilka konsekvenserna blir. Det handlar om att hitta en balans mellan samtal och handling. Att bara tänka och känna leder inte framåt. Lika illa är det om fokus bara ligger på handling. ”Gör vi rätt saker blir det bra”, tänker många. – Men så enkelt är det inte. Båda delarna måste finnas med, där chefen skapar ett klimat för hårda och mjuka värden, alltså både prestation och reflektion.

två beteendena. Ju mer medvetet man kan göra det desto bättre kan man styra. Chefen Kalle var en sådan chef som aldrig hade tid. Arbetstiden åts upp av möten och samtal med medarbetarna, som ringde i tid och otid och ville ha vägledning och bolla frågor. Det blev mycket prat om ditt och datt.

Varför har vissa tid, medan andra fastnar i tidsfällan? – Kalle jobbade reaktivt och svarade på alla frågor som dök upp. Jag frågade honom om han skulle kunna jobba mer proaktivt och ta reda på vilka behov medarbetarna har och vilka frågor de vill ha svar på.

PR E STATION OCH R E LATION

D E HAR S LUTAT JAGA M IG

Simon Elvnäs skiljer på de två ledarskapstyperna, som grovt kan indelas mellan att vara prestationsinriktad och att ha fokus på relationer och reflektioner. – Som ledare ska man växla mellan de

Med ett mer strukturerat sätt att jobba sparade han tid. Han minskade tiden att svara på frågor från femton timmar per vecka till två. ”De har slutat jaga mig och telefonen har tystnat”, säger Kalle,

KARRIÄR

Många chefer har en alltför positiv självbild. Var lägger du själv mest av din tid? Coacha och ge feedback eller administrera, instruera och informera?

som konstaterar att medarbetarna på köpet har blivit mer självständiga. Att ge feedback är en nyckel till bättre resultat, menar Simon Elvnäs. Trots alla arbetsplaner, instruktioner och möten blir inte alltid resultatet så bra. Många chefer har svårt att få andra att göra vad de ska. – Prata med medarbetarna om vad de gör i stället för hur de är. Återkoppla och ställ frågor om prestationen. Berätta vad du själv har gjort och prata om arbetet tillsammans, både om resultatet och allmänna reflektioner. Han berättar vilken återkoppling som är den vanligaste. – Okej, ja och hummande i kombination med en nickning är den feedback

medarbetare får mest av sin chef. Att byta ut det mot ”bra” är ett enkelt tips för att få motiverade medarbetare. PRATAR M I N D R E

Det är möjligt att utvecklas som chef. – Genom ett medvetet ledarskap kan chefer ägna mer tid åt medarbetarnas behov: återkoppling och coachning. Tiden för att informera, instruera och prata om saker utan koppling till arbetet minskade markant, visar min forskning. Det innebär också att chefen pratar mindre och medarbetarna mer. – Det medvetna ledarskapet har också inneburit att resultatet i verksamheten har blivit bättre, vilket är det överordnade syftet. #

S NAB BA TI P S 1. Bli medveten om hur du leder dina medarbetare. Ett medvetet ledarskap ger bättre resultat för verksamheten. 2. Hitta en balans mellan fokus på prestationer och relationer i ditt ledarskap. 3. Våga filma hur du beter dig som ledare. Det ger en tankeställare och möjlighet till förändring. 4. Träna på feedback som tillsammans med coachning är nyckeln till ett framgångsrikt ledarskap.

N R4 2015

N A T U R V E TA R E

KARRIÄR

Vad fick ni med från seminariet? Vad är Chefsfredag? Chefsfredag arrangeras av Svensk chefsförening och konsultföretaget Insight. Chefsmedlemmar från flera Sacoförbund, däribland Naturvetarna, deltar. Håll utkik efter nästa Chefsfredag på Naturvetarnas webb.

Marie Phil, gruppchef för regulatory affairs på Astra Zeneca

Sander Anfinset, teamchef för miljö och säkerhet på Norkonsult

– Det var både tänkvärt och underhållande, och fick mig att tänka på betydelsen av återkoppling. Där kan jag bli bättre. Inser också att jag lätt fastnar i pratet. Jag har själv fått feedback tidigare på att utveckla mitt sätt att summera arbetsmöten och klargöra nästa steg, det är något som jag aktivt arbetar med.

– Det gav mig en tankeställare att granska och analysera mitt eget ledarskap och se vad jag kan förbättra. Positiv återkoppling är ett sådant exempel. Det är så lätt att kritisera. Själv lyckas jag ofta bra i medarbetarenkäter. Jag vill bli medveten om vad som är bra och mindre bra. Jag drivs av att kunna utvecklas som chef.

Vad gillar du Chefsfredag?

– Det ger energi och inspiration. Givande också att möta andra chefer och nätverka.

– Jag gillar formatet, en bra avslutning på veckan. Kul att träffa andra chefer och nyttigt att få sig en tankeställare.

CHEFSFR ÅGAN

Hur ska jag kunna ta ansvar för arbetsmiljön? Jag är miljöchef i en liten kommun, där två miljöinspektörer har blivit hotade under en inspektion. Som arbetsmiljöansvarig chef måste jag se till att arbetet kan utföras på ett säkert sätt, men jag får inte resurser för det. Kommunchefen tar inte frågan på allvar och menar att det är en prioriteringsfråga. Hur kan jag gå vidare? Jag ser att du som miljöchef har ett delegerat arbetsmiljöansvar för personal på din förvaltning. Med det följer att du ska ha befogenheter och nödvändiga resurser för ditt uppdrag.

N A T U R V E TA R E

N R4 2015

För att kunna ta ansvar för arbetsmiljön behöver du en tydlig beredskapsplan som beskriver hur personalen skall arbeta om det finns risk för hot eller våld vid en inspektion. Det kan handla om att miljöinspektörer inte ska utför vissa arbetsuppgifter ensamma. Tänk på att kommunicera det med dina medarbetare, så att de tar sitt arbetsmiljöansvar. Ett exempel är att de signerar dokument som visar att de tagit del av informationen. Får du inte tillräckliga personalresurser för att klara uppdragen på ett säkert sätt blir följden att ni inte hinner med att genomföra lika många inspektioner som i dag. Det bör du skriftligen kommunicera med kommunchefen. Samarbeta gärna med skyddsombudet, företagshälsovård eller Naturvetarnas arbetsmiljöexperter om du behöver någon som kan bekräfta

din uppfattning om resursbehovet. Arbetsmiljöansvaret ligger hos kommunledningen, men har delegerats till dig. Är det så att du inte får gehör, kan en sista utväg vara att du helt enkelt återför arbetsmiljöansvaret till kommunledningen. Det skall ske skriftligen. Läs gärna skriften ” Så klarar du arbetsmiljöansvaret ” en vägledning för förtroendevalda som Sverige kommuner och landsting, SKL, utgivit och som finns tillgänglig på internet. E LI SAB ET E N G DAH L LI N D E R

Ombudsman för chefer på Naturvetarna

Mer information och anmälan på www.naturvetarna.se

KALENDER Här ser du några av Naturvetarnas medlemsaktiviteter i höst. Datum med rosa färg är specifikt för dig som är förtroendevald.

27/8 Om att jobba i Danmark Stockholm 12/9 Geologins dag flera orter i landet

A F FÄ R S M A N N A S K A P F Ö R N AT U R V E TA R E

12-13/9 Konferens djursjukskötare

21/9 Information inför kurs Stockholm

Stockholm

23/9 Information inför kurs Göteborg

23/9 Bubbel & Debatt Göteborg

28/9 Webbinarium om kursen webben

10/9 Rådslag inom kommunal

28/9 Information inför kurs Lund

sektor Stockholm

I N S P I R AT I O N KO N G R ES S

21/9 AkademikerKompetens Stockholm

3/9 Sista dag att lämna in en motion

29/9 AkademikerKompetens Luleå

13-14/11 Naturvetarnas kongress

6/10 AkademikerKompetens Göteborg

Stockholm

13/10 AkademikerKompetens Lund

27/9 Sista dag att delta i fototävlingen

20/11 Mace inspirationsdag Göteborg

LE DAR S KAP

26/11 Mace inspirationsdag Stockholm 4/12 Mace inspirationsdag Malmö

4/9 Leadership Friday Göteborg 11/9 Leadership Friday Malmö

FA C K L I G A K U R S E R

11/9 Chefsfredag* Luleå, Stockholm

1/10 Löneprocessen Stockholm

25/9 Chefsfredag* Sundsvall, Göteborg

5-9/10 UGL: Utbildning i ledarskap & medarbetarskap Stockholm

8-9/10 Mod att leda Stockholm 9/10 Chefsfredag* Jönköping, Malmö 16/10 Leadership Friday Stockholm 23/10 Chefsfredag* Örebro, Stockholm 6/11 Leadership Friday Lund 23/10 Chefsfredag* Norrköping, Malmö 23/10 Chefsfredag* Uppsala, Göteborg 18/11 Mace ledarskapsdagar Göteborg

13-14/10 Facklig grundkurs kommun- och landstingssektor Stockholm

20-21/10 Facklig grundkurs

Mod att leda Chefskonferens Utveckling, nätverk och erfarenhetsutbyte i en vacker miljö. Anna Dyhre och Bengt Kallenberg är några av talarna vid årets Mod att Anna Dyhre. leda. Framtidens medarbetare och chefens arbetsmiljöansvar är några teman. Läs mer och anmäl dig på www.naturvetarna.se/mod-att-leda

Affärsmannaskap för naturvetare Förmånlig utbildning Kompetens inom affärsmannaskap är en viktig pusselbit för dig som arbetar i strategiska positioner. Naturvetarna har i samarbete med Lunds universitet tagit fram utbildningen. Kursen pågår från januari till maj 2016. Besök informationsträffarna i september, eller läs mer på www.naturvetarna.se/ affarsmannaskap

Naturvetarna önskar dig en trevlig sommar!

privat sektor Stockholm

22/10 Förhandlingsutbildning Stockholm 25-26/11 Facklig grundkurs statlig sektor Stockholm

1/12 Utbildning för arbetsmiljö-

8/12 Mace ledarskapsdagar Malmö

ombud Stockholm

*Datumen för Chefsfredag är preliminära.

8/12 Fackligt ledarskap Stockholm

Läs mer på www.naturvetarna.se/Kalender. Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

N R4 2015

N A T U R V E TA R E

Gästkrönika

Den som stressar mest vinner Vi får lära oss att arbete är viktigt, att det är arbetet som definierar vårt värde som människor. Frågan “Vad ska du bli när du blir stor?” etsas tidigt in i våra medvetanden och följer oss genom hela grundskolan, genom gymnasievalet, in i univesitetskorridorerna och ut i arbetslivet. Vårt arbete definierar oss, ger oss vår sociala status. Det är fint att arbeta mycket. Mitt Facebookflöde svämmar över av statusar som beskriver hur tiden är knapp, om hur mycket människor arbetar, hur stressade och trötta de är, hur mycket de ser fram emot semestern (om de får någon). Uppdateringar om sena jobbnätter, långa arbetspass och bilder på kaffekoppar och energidrycker framför datorer på helgnätter får mängder av likes och hejarop. Stress är den nya tidens statusmarkör. Att arbeta mycket tyder på målmedvetenhet och stark karaktär. Statusen är moroten och tiden är piskan. Stress mot en deadline, som nås med nöd och näppe bara för att sedan direkt påbörja slitet mot nästa. Evig

N A T U R V E TA R E

N R4 2015

stress på vårdgolv, framför datorer, tunga ögonlock och kaffe ur pappersmuggar under lysrörsbelysning sena kvällar. Om lycka kan köpas för pengar, undrar jag när vi ska ha tid att konsumera den.

Zandra Hedlund,

Leg. dietist Debattör och skribent

Vi arbetar mer och hårdare. Samma tid ska räcka till allt mer. Detta medan andra människor går sysslolösa. Nästan var tionde person står utan arbete samtidigt som många arbetar mer än de klarar av. Vi måste omfördela resurserna. Ingen ska behöva gå sysslolös och ingen ska behöva arbeta ihjäl sig. När blir det trendigt att arbeta mindre? Jag väntar på att det ska anses fint och beundransvärt att göra sitt jobb, men inte mer. När det blir en statusmarkör att våga sätta ner foten och säga ifrån när kraven hopar sig och fler uppgifter

Samtidigt har vi den andra sidan. Alla som söker jobb efter jobb bara för att få ännu ett “Tack, men nej tack”. Människor som anses sakna karaktär, trots att de är beredda att göra vadsomhelst för att få vara den som sliter ut sig, men som aldrig får visa vad de går för. Vars självförtroende får sig ännu en törn varje gång de får ytterligare ett negativt besked, eftersom det värsta som kan drabba ens sociala status är att stå utan arbete.

”När blir det trendigt att arbeta mindre?” adderas till en redan pressad arbetssituation. Tänk när det blir creddigt att gå ner i arbetstid, att välja högre livskvalitet framför högre inkomst, att prioritera sig själv framför sin arbetsgivare och att skryta om det på Facebook. Den statusen skulle jag trycka like på

Vill du nå Sveriges naturvetare? Annonsera i tidningen Naturvetare, i våra nyhetsbrev eller på vår webb. ANNONSBOKNINGEN I SVERIGE AB Emelie Eriksson tel: 035-295 38 40 emelie.eriksson@annonsbokningen.se

Biomedicinsk analytiker

Prova på-rabatt

Neurofysiologiska kliniken Hos oss bedrivs elektrofysiologisk diagnostik rörande sjukdomar i perifera och centrala nervsystemet samt muskulaturen. Vi träffar huvudsakligen patienter med epilepsi, olika typer av nervskador samt sömnrelaterade sjukdomar. Diagnostiskt arbete på intensivvårdsavdelningar ingår. Vi samarbetar främst med specialister inom neurologi, neurokirurgi och pediatrik.

2O %

Vi behöver utöka vårt team med ytterligare biomedicinska analytiker och söker dig som är utbildad biomedicinsk analytiker och intresserad av neurofysiologi. Under sommaren 2015 flyttar kliniken till nybyggda, fräscha och anpassade lokaler. Välkommen med din ansökan senast den 9 augusti 2015. Läs mer på www.regionostergotland.se/jobb

Region Örebro län söker

Cytodiagnostiker till Laboratoriemedicinska länskliniken patologi www.regionorebrolan.se/uso/jobb

Ansökan senast 30 juni 2015

Du hittar fler lediga jobb på sid 62... och på www.naturvetarna.se/ledigajobb och i Naturvetarnas nyhetsbrev. Får du inte nyhetsbreven? Mejla nyhetsbrev@naturvetarna.se

KARRIÄR

STUDENT

EU-jobb för f ler än statsvetare Även naturvetare har goda chanser att få jobb i Bryssel och Luxemburg. Där finns spännande jobb inom allt från klimat och miljö till kemikalielagstiftning och livsmedel. Det gör att den naturvetenskapliga kompetensen är efterfrågad. TEXT & FOTO

A N TO N I A G R Ö N VA L L

Vill du jobba och bo utomlands, där du har möjlighet att träffa nya människor varje dag? Då är ett jobb inom EU något för dig. – Det finns många myter om hur det är att jobba inom EU, säger Petra Göransson, EU-rekryterare från Universitets- och Högskolerådet. På ett seminarium i april slår hon hål på den vanligaste myten ”man måste vara statsvetare för att jobba inom EU”. - All kunskap är viktig inom EU och även naturvetare kan bidra med sakkunskap inom de olika institutionerna. E N M IX AV OLI KA KU LTU R E R

Ännu en vanlig myt är att man måste kunna tala franska. – Det stämmer inte alls. Franska är meriterande men absolut inget krav. Däremot uppmuntras alla anställda att lära sig språk och får språkundervisning under arbetstid, säger Petra Göransson. De flesta institutioner har sitt säte i Bryssel, med Luxemburg på en värdig andraplats. Kollegorna är från alla 28 medlemsländerna och mångfalden från Europas alla hörn är ett faktum. Här blandas språk, kultur, normer och

N A T U R V E TA R E

N R4 2015

vara tuff finns ett solklart mål med fantastiska förutsättningar. – Det är en karriär utöver det vanliga, säger Manuela Leijerfelt, EU-rekryterare, som jobbat och bott i Bryssel under många år med sin familj. Rekryteringsprocessen sköts av EPSO, European Personnel Selection Office. På deras Petra Göransson, Manuela Leijerfelt och Alexandra Petrakos hemsida kan vem som menar att naturvetares kompetens behövs inom EU. helst skapa ett konto och du kan med fördel värderingar och varje dag är en ny uppskapa detta i god tid innan du tänkt ansölevelse i en internationell miljö med hög ka. När du sedan ansökt går du igenom ett storstadspuls. antal steg med olika tester och intervjuer i – Ett jobb inom EU:s institutioner betynågon av medlemsländernas huvudstäder. der en plats där du kan vara med och påDe bästa kandidaterna väljs ut och skrivs verka Europas och världens framtid, säger upp på en lista och det är först då du kan Alexandra Petrakos, expert på internatiosöka tjänster, och arbetsgivare inom EU nell rekrytering på Migrationsverket, kan också söka efter dig. TU FF VÄG M E D TYD LIGT MÅL

Den nio månader långa rekryteringsprocessen kan tyckas lång och främmande för oss svenskar. Men trots att vägen dit kan

VE M KAN SÖKA?

– Har du en universitetsexamen, eller kan garantera en senast den 31 juli samma år

”Att jobba inom EU är helt rätt för mig” Christer Hermansson jobbar med bistånd vid EU-kommissionen. Han har precis kommit tillbaka till Bryssel efter två år i Tchad, där han jobbade med projekt inom jordbruk, fiske och skog.

Vad tycker du om att jobba inom EU? – Jag trivs väldigt bra. Jag uppskattar att få arbeta ute på fältet, med något i anknytning till skog och lantbruk och med bistånd. Det är en bra kombination. Jag tror även på idén med EU och det administrativa arbetet man gör inom Europa. Jag jobbar på DG Devco, Development Cooperation, som hör till EUkommissionen.

Skulle du rekommendera andra att jobba där? – Absolut! Är man intresserad av internationellt och mångkulturellt arbete är ett jobb inom EU helt rätt. Tålamod krävs också efter-

som du ansöker, då kan du söka EU-jobb. Alexandra Petrakos tipsar om de olika tjänsterna som finns att söka. Som naturvetare kan du inom ditt specialområde jobba med allt från lagar och förordningar till praktiskt arbete ute i medlemsländerna. Förutom en universitetsexamen finns det några behörighetskrav som du måste uppfylla när du söker EU-jobb. Du måste vara medborgare i något av EU:s medlemsländer och ha mycket goda kunskaper i ett av EU:s officiella språk, förslagsvis ditt modersmål. Du måste också ha mycket goda kunskaper i engelska, tyska eller franska. #

som alla processer tar rätt lång tid, i jämförelse med där hemma. Har man tålamod så är det väldigt intressant att få vara med i ett så stort fredsprojekt som EU är.

Hur fick du EU-jobbet? – Jag gjorde uttagningsprovet 1996, direkt efter att Sverige gått med i EU. Provet fanns i olika nivåer och mitt prov tillhörde nivån senior eftersom jag hade mer än 12 års arbetserfarenhet. Jag klarade provet och på den vägen är det. Jag har varit i Bryssel sedan augusti förra året, och tidigare har jag jobbat på Skogsstyrelsen och Näringsdepartementet. Jag är utbildad jägmästare. DAN I E LLE SJÖLU N D

Christer Hermansson klarade provet och blev kvar vid EU-kommisionen.

TI PS NÄR DU ANSÖKE R

1. Språk och grammatik är viktigt, så lägg ner lite extra tid på att få det rätt. 2. Översätt dina titlar och jämför gärna med liknande jobb som ligger ute. 3. Var klar, koncis och konkret. Framhåll dina kompetenser och styrkor med exempel.

Bra länkar: Jobba i EU: http://europa.eu/epso/index_en.htm Universitets- och högskolerådet: http://www.uhr.se/

4. Behövs foto? Ja, men tänk igenom vilken typ av foto du väljer. 5. Var noggrann och ta god tid på dig så att allt blir rätt.

N R4 2015

N A T U R V E TA R E

S PA N A R I N

STENSÄKERT

Geologiska ledtrådar i Minecraft Nu blir utgrävningarna i dataspelet Minecraft mer verklighetstrogna. Sveriges geologiska undersökning, SGU, har lanserat en så kallad mod, alltså en modifiering av spelet. Med denna får man med bergarter, mineraler, metaller och förädlingsprocesser. Syftet med SGU:s mod, som kallas Better Geo, är att öka intresset och förståelsen för geologi och geologins betydelse för samhället. AN

B O N D E PÅ K Ö P E T

Tummen upp för svenska varor Vill du köpa svenska råvaror? Då ska du skaffa appen ”Bonde på köpet” från Lantbrukarnas riksförbund, LRF. Genom att skanna varans streckkod får du reda på om varan kommer från svenska bönder eller om den är importerad. Visas tummen upp är varan svensk. Importerade varor har förr betecknats med tummen ner, men nu har man istället infört en svartvit jordglob för dessa.

”Bonde på köpet” startades 2013 och är en del av konsumentsatsningen hos LRF. Appen har hittills laddats ner 114 000 gånger. Ett stort antal produkter från livsmedelsbutiker finns inlagda i appen, Ica har nyligen registrerat 2 800 av de egna varorna. Men för att appen ska bli heltäckande behövs ett ökat samarbete med livsmedelsbutikerna. Danielle Sjölund

HÅLL KOLL

Laddad app Gillar du att mäta saker? Att titta på kurvor och staplar och utvärdera trender? Det finns flera appar där du kan hålla koll på din elförbrukning i telefonen, läsplattan eller datorn. Både momentant och över längre tid. Du kan också mäta på enskilda eluttag för att se hur mycket energi olika saker förbrukar. Med vissa appar kan du även slå av och på strömmen hemma även när du inte är på plats. AN

N A T U R V E TA R E

N R4 2015

Vinnare av boken Sapiens i förra numret blev: Josefin Gertsson, Louise Blyberg och Niklas Poijes.

Chans att vinna! I detta nummer har du nya chanser att vinna böcker. Bläddra till sidan 40. Eller delta i utlottningen av vårt recensionsexemplar av Bisyssla genom att mejla redaktion@naturvetarna.se senast 14 augusti. Skriv Bisyssla i ämnesraden och svara på ”Det här skulle jag vilja läsa mer om i tidningen Naturvetare”.

Bisyssla som surrar Efter en uppväxt fylld av bin och med fyra biodlingar hemma i trädgården var Joachim Petterson redo att dela med sig av sin kunskap. Det resulterade i Bisyssla, en bok om hans stora fritidsintresse. Författaren och art directorn Joachim Petterson har fyra aktiva bikupor och en herrans massa bin i sin trädgård i Stockholmsförorten Bromma. I boken berättar han hur man bygger bon till bina, hur man går tillväga för att komma igång med biodling och om sina egna upplevelser. Han bjuder även på egna recept med honungen som bina ger. Tanken med Bisyssla är att den ska vara grundläggande, pedagogisk och förklara ”konstiga termer”. – Det finns redan många böcker om bin, men de flesta är skrivna av och för biodlare. Det är fackböcker för insatta, med konstiga facktermer som bara insatta förstår. Jag vill kunna engagera och motivera folk till att börja intressera sig för biodling, säger Joachim Petterson.

överlevnad. Han menar att tre fjärdedelar av det vi människor äter har sin grund i pollineringen. När jag frågar om bidöden som uppstod i USA 2006, eller colony collapse disorder som det egentligen heter, går Joachim i gång. Han menar att bidöden är ett missvisande ord. – Bisamhälle efter bisamhälle bara försvann. Man hittade inga döda bin, men det visade sig att bina hade tappat orienteringsförmågan. Det här har bara upptäckts i USA och det har sina förklaringar. Antibiotika används på bina i förebyggande syfte, vilket aldrig är bra. När bisamhällen transporteras kors och tvärs över hela USA utsätts de för nya bakteriekulturer. Det påverkar oss människor så varför skulle det inte påverka bina? Danielle Sjölund

S E DAN BAR N S B E N

Intresset för bin och biodlingar väcktes när Joachim Petterson var barn. På somrarna åkte han till sin mammas morbror i Värmland, som hade flera bisamhällen hemma. – Jag fick följa med in till bina och jag minns att det luktade väldigt sött. Det är ett doftminne som sitter kvar än idag. När Joachim Petterson gick i nionde klass tog han med sig en ritning på en bikupa till träslöjden. Han påbörjade byggandet men bikupan blev inte färdigbyggd, utan stod i hans mammas garage i 15 år. Efter att Joachim Petterson hade va-

Joachim Petterson inspirerar dem som ännu inte är frälsta biodlare.

rit med om en allvarlig olycka återupptog han byggandet och blev till slut klar med bikupan. Han köpte sedan ett bisamhälle och efter det har intresset, och bisamhället, vuxit alltmer. M I SSVI SAN D E B I DÖD

Joachim Petterson är inte bara engagerad i sina egna bin och biodlingar. I boken skriver han om hur viktigt pollineringsarbetet, som bin och humlor utför, är för vår

N R4 2015

N A T U R V E TA R E

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Så ska svensk life science lyfta Svensk life science har backat under flera år. För att vända trenden har Forska Sverige tagit fram en åtgärdslista som släpptes på seminariet ”Agenda för hälsa och välstånd”, som Naturvetarna var med och arrangerade. Tre ministrar var på plats, en statssekre-

terare och regeringens nationella samordnare för life science. Behovet av mer samverkan, rörlighet och innovation gick som en röd tråd genom dagen. – Nu behövs inga fler utredningar, det är dags att gå från ord till handling, sa näringsMikael Damberg. och innovationsministern Mikael Damberg när han som sista talare ingöt framtidstro i den 400 personer stora publiken i Aula Medica på KI. VÅR D E N SOM MOTOR

– Ett mentalt skifte är på gång. Vården ska återigen bli motor för innovationer, sa Mikael Damberg. Att det är möjligt visade flera av talarna, bland annat de som företrädde patientföreningarna. – Patienterna kan och vill bidra till att vara en partner i forskningen, sa Inger Ros, ordförande för Riksförbundet Hjärt Lung. Bengt Westerberg har utrett den guldgruva som databaser med individuppgifter utgör. I dagsläget får man inte bygga databaser för framtida behov med oklart syfte. – Med sådana databaser skulle vi kunna göra uppföljande studier av hur ett läkemedel har använts och vilken effekt det har gett, kopplat till andra register, sa Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten.

N A T U R V E TA R E

N R4 2015

Frida Lawenius, samhällspolitisk chef på Naturvetarna, menar att bristen på rörlighet mellan akademi och näringsliv är ett hinder för excellent forskning.

När den excellenta forskningen var på agendan deltog Naturvetarnas samhällspolitiska chef Frida Lawenius i panelen. R IV M U RAR NA

– Riv murarna mellan akademi och näringsliv. Bristen på rörlighet mellan de två världarna är ett hinder för excellent forskning, och i förlängningen också ett hinder för nya upptäckter och produkter. Hon pekade bland annat på svårigheterna att komma tillbaka till akademin efter en tid i näringslivet. – Otrygga anställningsvillkor, otydliga karriärvägar och brist på tjänster inom akademin sporrar inte till rörlighet, sa Frida Lawenius. Forskningsministern Helene Hellmark Knutsson vill rätta till det och få fler unga att välja forskarbanan. Den nationella samordnaren Anders Lönnberg vet vad han vill. – Målet är höja kvaliteten i hälso- och sjukvården, liksom att korta vägen mellan nya tekniska innovationer och läkemedel till sjukvården. Det förutsätter tillgång till patienter och register. LEL

FORSKA SVERIGES MEDICIN FÖR LIFE SCIENCE 1. Det måste finnas en tydlig roll för kliniska studier i vården. Öka satsningen på kvalitetsregister. 2. Skapa en särskild fond i syfte att avlasta vårdens kostnader för introduktion av godkända läkemedel och så kallad CE-märkt medicinteknik. 3. Vården och forskningen måste få bättre möjligheter att bidra till insamling, användning och delning av data på ett etiskt, säkert och strukturerat sätt. Vi föreslår en samordnad satsning på digitalisering inom life science, med en arbetsgrupp. 4. Gör en nationell satsning på specialiserade forsknings- och behandlingscentra. Det behövs också en nationell plan för innovationsupphandling, liksom för statligt riskkapital i små företag. Läs alla 14 förslag på www.forskasverige.se

Tack för era röster! Nu är valet till kongressen i höst avgjort. Nio procent av er

har röstat fram 50 ombud och 19 suppleanter. Valresultatet, med presentation av alla ombud, finns på hemsidan. Där finns också presentationer av studenternas fem ombud. Läs mer om de personer som ska välja vår nya styrelse och ta beslut om Naturvetarnas inriktning de kommande tre åren på: www.naturvetarna.se/kongress-2015. AN

Skriv testamente genom Naturvetarna Nu kan du som är medlem i Naturvetarna skriva testamente utan kostnad. Förmånen erbjuds genom ett samarbete med juristbyrån Avtal24 och gäller året ut.

Har du tänkt på vad som händer din familj och dina närmaste om det värsta skulle hända? Det finns goda skäl att tänka till och skriva testamente så att dina önskemål blir tillgodosedda om du skulle gå bort. Gifta ärver i normalfallet varandra,

men finns det till exempel bonusbarn eller bonusföräldrar med i bilden blir det genast lite mer komplicerat. Då är det bra med ett testamente. I augusti börjar dessutom EU:s nya arvsordning att gälla. Finns inget testamente fördelas arvet enligt det aktuella landets arvsordning. Och då kanske det inte alls blir enligt den avlidnas önskemål. Ett testamente säkrar den avlidnas vilja om arvets fördelning. Som medlem kan du fram till årsskiftet kostnadsfritt skriva testamente, samt skriva övriga avtal till 20 procent rabatt. JR

Vässa din profil på Linkedin i sommar Vill du öka dina chanser att hitta nytt jobb? Genom att optimera din

närvaro på Linkedin blir du synligare hos intressanta arbetsgivare och rekryterare, och kan knyta nya kontakter. Nu kan du bli coachad i hur du optimerar din närvaro på Linkedin av Naturvetarnas karriärrådgivare. Samtalet sker på telefon och utgår från dina frågeställningar och vad du vill använda Linkedin till. Anmäl dig för en tid i sommar senast den 26 juni. Läs mer på www.naturvetarna.se/linkedin. JR

Naturvetarna besöker Västra Götaland i höst Löneprocessen, lönepolitik och

naturvetares professioner kommer att vara i fokus när Naturvetarna möter medlemmar och arbetsgivare inom Västra Götalands region. Naturvetarnas löneexepert Kristofer Jervinge visar på ett seminarium hur löneprocessen ska fungera.

Vi bjuder in till öppet hus, håller medlemsmöten och styrelsemöten för Naturvetarföreningarna. Vi startar på Sahlgrenska den 14-15 september och avser att besöka övriga delar i regionen den 16-17 september.

frågor

Margareta Jonsson.

Margareta Jonsson har valts till vice ordförande för Akademikeralliansens repskap. 1. Vilka frågor är heta just nu?

– Vi vill axla ledartröjan i visionära frågor som utveckling och flexibilitet i arbetslivet. Vi ska också bestämma oss för vilka yrkanden vi ska lägga fram i förhandlingar med Sveriges kommuner och landsting, SKL. 2. Blir det några förändringar i löneavtalet?

– Nej, det räknar vi inte med. Vi har ett löpande avtal som gäller tillsvidare om inte någon av parterna säger upp det. Vi var först med sifferlösa avtal och har inte för avsikt att ändra på det. Däremot är det en viktig uppgift att se till att det följs. 3. Vad gör du till vardags?

– Jag jobbar som livsmedelsinspektör på Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund. Vid sidan av det är jag förste vice ordförande för Naturvetarna. LEL

N R4 2015

N A T U R V E TA R E

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Karin har nytta av allt från kursen Karin Agerman använder hela verktygslådan hon fick på ”Affärsmannaskap för naturvetare”. Nu kommer en ny chans. I september blir det infoträffar i Lund, Stockholm och Göteborg. – Om jag måste välja gav ekonomi mig mest, eftersom jag hade en kunskapslucka där. Ekonomin är superviktig och lätt att blunda för om man som jag är disputerad molekylärbiolog.

Kan du rekommendera utbildningen till andra? – Ja absolut. Jag ångrar inte en sekund att jag gick den.

Hon beskriver det som att hon fick en strukturerad verktygslåda. Där hade ekonomiska nyckeltal en given plats, liksom kommunikation anpassad för olika målgrupper och patent för skydd av idéer.

Vad kan bli bättre? – Lite mer om ledarskap hade varit bra. På eget initiativ hade vi som bor i Stockholms närhet egna studieträffar, vilket skulle kunna ha uppmuntrats från kursledningen. LEL

Den egna affärsplanen följde med som en röd tråd genom hela utbildningen, som sträckte sig under ett halvår med examensmiddag strax innan påsk.

AFFÄRSMANNASKAP FÖR NATURVETARE

– Vi fyllde hela tiden på med ny kunskap som gjorde att vi kunde bygga på affärsplanen. Den fick vi fortlöpande feedback på. Det var verkligen nyttigt med möjlighet att hela tiden fila på affärsplanen. Som ansvarig för Uppsala BIOs innovationsprogram BIO-X jobbade Karin Agerman med en verklig affärsplan. Om den kan hon inte avslöja något. De som inte hade en hemlig affärsplan fick sin affärsidé testad i ”Draknästet” där en expertjury gjorde en bedömning av presentationen och om idén var kommersiellt gångbar. – Alla gjorde helt olika presentationer, som var bra på olika sätt. En nyttig övning, för både presentatörerna och publiken.

N A T U R V E TA R E

N R4 2015

Boka in Karin Agerman gillar upplägget med ”Affärsmannaskap för naturvetare”.

Vad gillade du upplägget? – Det passade mig perfekt med fyra träffar under några dagar vid varje tillfälle, varav två i Lund och två i Stockholm. Det gjorde att jag hela tiden kunde sköta mitt arbete, och samtidigt få nya impulser. Bra också med nya nätverk, både med kursdeltagare och föreläsare.

Infoträffar: Stockholm 21 september Göteborg 23 september Lund 28 september (webbsändning) Kursstart: 13-15 januari 2016

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Nya på Naturvetarna Andreas Nyström Johan Ahlgren

Ombudsman på statlig sektor mot universitet samt statliga myndigheter Tidigare jobb: Docent och forskargruppsledare på Karolinska institutet inom nanomedicin, och ordförande för Saco-S vid Karolinska Institutet. Utbildning: Civilingenjör, teknisk doktor i polymerkemi. Familj: Frun Veronica och barnen Gabriel, 8, Eleonora, 5, och Theodore, 2. Gör en ledig lördag: Går upp med barnen och sticker till badhuset eller tränar tennis med mamma. Svarar på mejlen från igår.

3 SNABBA

Ulrika säkrar uppdraget med avtal Företagaren och naturvetaren Ulrika Bernhardt tog hjälp av juristbyrån avtal24 när hon skulle skriva avtal med en kund. Nu känner hon sig trygg med att inga missförstånd ska uppstå och att avtalet är juridiskt korrekt.

Marknads- och kommunikationschef

Tack vare Naturvetarnas samarbete med avtal24 kan företagsmedlemmar utan kostnad få hjälp att skriva konsultavtal.

Tidigare jobb: Kommunikationschef vid Högskolan i Gävle de senaste sju åren. Utbildning: Informatör vid Högskolan i Jönköping, kommunikation vid Handels och Berghs. Familj: Fru och två söner. Gör en ledig lördag: Tar med familjen på konsert, bio, teater eller en konstutställning.

3 S NAB BA

Varför är det så viktigt med bra avtal?

– Det är till nytta för båda parter. Det förtydligar vad var och en förväntas göra och vilka skyldigheter vi har gentemot varandra, äger Ulrika Bernhardt, ekotoxikologen som driver konsultföretaget Bit of mind.

Ulrika Bernhardt

Hur fungerar tjänsten?

1. Vad driver dig i jobbet?

– Jag brinner för att hjälpa medlemmar men också att hjälpa våra arbetsgivare att bli ännu bättre. Det är en rolig kick när man känner att man når fram.

– Att utveckla varumärke, organisation och människor.

– På webben väljer man vilken typ av avtal som ska skrivas. Jag utgick från en mall, där jag skrev in vad som gällde för det aktuella uppdraget.

2. Bästa tips för att nå fram med budskap?

Har du använt avtal24 till annat?

2. Bästa karriärtips?

– Att definiera och analysera din målgrupp, vad den gillar och triggas av. Och välja kanal därefter.

– Bli inte en inventarie, hitta nya utmaningar och uppdrag så du känner att du fortsätter att utvecklas.

3. Filmtips? 3. Boktips? – En bok för alla naturvetare: Neandertalmänniskan: på spaning efter försvunna gener av Svante Pääbo.

– Dersu Uzala (Vägvisaren). Glöm alla feelgood-filmer, det här är filmen om en riktig människa som får den mest hårdhudade att bli berörd. Och en hel del natur är det också.

– Jag har skrivit en offert och fick veta hur den skulle utformas för att den skulle vara juridiskt korrekt. Kan du rekommendera avtal24 till andra?

– Ja absolut. Det kändes lite lyxigt att kunna sitta en sen kväll när de flesta har stängt. Det var också lätt att få hjälp via deras kundtjänst. I sitt företag erbjuder Ulrika Bernhardt tjänster i kvalitetssäkring och miljöfrågor inom främst läkemedelsbranschen. JR

N R4 2015

N A T U R V E TA R E

P R O F I L I N AT U R V E TA R N A

”Vi stärker dig i din roll” Ann Lundström betonar vikten av att verkligen veta – eller ta reda på – vad man vill i sitt yrkesliv. Hon jobbar sedan fyra år som karriärrådgivare på Naturvetarna.

AN N LU N D STR ÖM Aktuell: Karriärrådgivare på Naturvetarna. Familj: Man och två söner, ett och tre år. Intressen: Allt som rör bakning och matlagning.

Vad lockade med jobbet? – Jag jobbade som säljare men insåg att jag är mer av en serviceperson och ville pröva något annat. Rollen som karriärrådgivare lockade då den innebär att hjälpa andra att se sin potential.

Senast lästa bok: Och bergen svarade av Khaled Hosseini Sommarplaner: Lantstället på Ljusterö. Och en tur till South Carolina för att fira en kompis 40-årsdag.

Vad går din roll ut på? – Den går ut på att stödja våra medlemmar. I vår karriärservice ingår bland annat rådgivning, profilanalys, cv- och intervjucoachning samt coachning inför lönesamtalet. Nu lanserar vi också en ny tjänst, Linkedin-coachning, som jag tror kommer att bli mycket uppskattad.

na! r a t e v r u t a N d e Bra m Du kan vara medlem under hela din karriär, från studier till pension, oavsett vilken yrkesroll eller arbetsgivare du har.

N A T U R V E TA R E

N R4 2015

Ann Lundström vill veta vad du vill.

Bästa ordspråket: Tiden kommer (asiatiskt sätt att se på tiden, istället för att den går).

Vad är bäst med jobbet? – Variationen! Jag gillar att vara ute och hålla workshops och presentationer. Vi på karriärservice deltar på arbetsmarknadsdagar och afterworks runt i hela landet. Det är kul att få så mycket kontakt med medlemmarna, och en direkt återkoppling på det vi gör.

Har du något generellt tips? – Mina samtal börjar ofta med ”vad vill du?”. En del blir förvånade över frågan. Men om man inte vet det så är det svårt att komma framåt i rätt riktning. Allt är personligt. Man kommer ofta tillbaka till frågan flera gånger under samtalets gång. Jag vill även tipsa om de rapporter vi tagit fram för att guida medlemmarna www.naturvetarna.se/rapporter. Det är ett resultat av att vårt arbete med de strategiska frågorna inom naturvetenskaplig kompetens och arbetsmarknad.

Bullar tröttnar man aldrig på.

Vad utmärker Naturvetarnas karriärservice? – Vi är sju stycken utbildade karriärcoacher som jobbar här. Det ger oss en bred kompetens och ett stort utbud av tjänster. Vi har en kunskap om våra medlemmars arbetsmarknad som är svår för generella arbetsmarknadscoacher att uppnå. Inför en arbetsmarknadsdag för postdoks och doktorander beskrev jag den presentation vi kunde hålla. ”Det är bara ert förbund som har kunskap om detta” var reaktionen jag fick! CJ

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

M Å N A D E N S N AT U R V E TA R E

Konsten att nå god vattenstatus Irene Bohman är vattenvårdsdirektör för Södra Östersjöns vattendistrikt. Att vi i Sverige tar rent vatten för givet är den största utmaningen anser hon. Irene Bohman bedömer att det

största vattenproblemet är att vi inte inser att vi faktiskt inte har bra vatten överallt. ”Det kommer vatten i kranen som jag Irene Bohman. kan dricka”, tänker många. Att kommuner konkurrerar med låg taxa för vatten och avlopp är problematiskt. En högre taxa skulle innebära att man på ett bättre sätt kunde ha koll på vattenkvalitet och ta hand om eventuella problem med avloppsvattnet. – På vissa ställen är det brist på vatten. På Gotland byggs öns första anläggning för saltvattensrening, därför att dricksvattnet inte räcker till. Vattenmyndigheten samordnar arbetet med att bevara och förbättra kvaliteten på våra vatten enligt EU:s ramdirektiv. Via direktivet finns ett antal styrinstrument som administreras genom myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Vatten är en gemensam resurs, därför tittar man på hela området

för vattnets utlopp. En vanlig arbetsdag handlar till stor del om samverkan, kommunikation och möten. Debatten kring vattenfrågor i media pågår ständigt, så att skriva tidningsartiklar och ge intervjuer utgör en del av arbetstiden. Vattenmyndighetens omvärldsbevakning fångar dagligen upp 40-50 träffar som handlar brett om vattenfrågor. – Mina kollegor är kunniga, kompetenta och bra att jobba med! De flesta har en naturvetenskaplig bakgrund, och en är kommunikatör. Irene Bohman är biolog inom akvatisk biologi. Hennes drivkraft är vattenfrågorna i sig och det geografiskt nya sättet att jobba med dem. Det är också människorna runt omkring henne, ett kansli med nio anställda. – Vi har en fantastisk personal som jobbar mycket utåt och är bra på samverkan. Våra olika kompetenser och personligheter fungerar bra tillsammans. Jag frågar hur hon gör för att lyckas inspirera? – Det är viktigt att lyssna och kommunicera med folk, samt fundera på hur vi kan hjälpa dem inom just deras område. CJ Läs hela intervjun på: www.naturvetarna.se/Manadens-naturvetare

Tipsa oss! Känner du någon som borde bli månadens naturvetare? Tipsa oss på redaktionen, så kan denne få en läcker tårta till sin arbetsplats: redaktion@naturvetarna.se

saker som Naturvetarna jobbar med nu

> Miljöchefsutredningen

Varför: Chefens roll som ledare och förutsättningar som anställd är en helt avgörande faktor för en bra tillsynsverksamhet. Naturvetarna har på senare år haft alltfler arbetsmiljöärenden för chefer inom miljö och tillsyn. Vi vill därför titta närmare på hur arbetsmiljön ser ut samt vad dessa chefer upplever som de största förtjänsterna och utmaningarna framöver med miljö- och hälsoskyddstillsyn och eller livsmedelskontroll.

> Leg. för cytodiagnostiker

Varför: Behovet av kompetens inom cancerdiagnostiken är stort och idag saknas både utbildning och behörighetsreglering för cytodiagnostiker. Cytodiagnostiker ställer diagnos på cancersjukdomar. Att skilja ett onormalt cellprov från ett normalt är en svår uppgift som kräver gedigen erfarenhet. Risken för felbedömningar är stor, med stora konsekvenser för patienten. Trots detta saknar cytodiagnostiker legitimation, något Naturvetarna vill ändra på.

> Påverkar i Almedalen

Varför: Bra tillfälle att nätverka och möta politiker och andra beslutsfattare. Hur: Vi deltar i panelen på flera seminarier och sprider vårt budskap med flyers, visitkort och knappar med texten: ”Jag är naturvetare”. Våra fokusfrågor är: 1. Legitimation för cytodiagnostiker. 2. Renodlad miljötillsyn med avstamp i miljömyndighetsutredningen. 3. Miljö och etik, där Naturvetarna investerar i etiska fonder. Håll utkik på webben där vi bland annat utser och skriver om dagens naturvetare i Almedalen.

N R4 2015

N A T U R V E TA R E

Länsstyrelsen i Västra Götalands Län söker nu flera

Naturvårdshandläggare Välj mellan placeringsort Göteborg, Vänersborg eller Mariestad. Ansök senast 9 eller 23 augusti 2015 beroende på sökt tjänst. Läs mer om tjänsten under lediga jobb på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland

Läs mer på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland

Föreningen skogens

Höstexkursion 2015 skogsBruk i ett FörÄnDrAt kLiMAt 16 -17 sePteMBer

Nu samlar vi återigen ett brett deltagande av representanter inom skogssektorn till diskussion. Med Mellanskog som markvärd arrangerar vi tillsammans med forskningsprogrammet Mistra-SWECIA exkursion i de västmanländska skogarna på temat skogsbruk i ett förändrat klimat. DATUM: Onsdagen den 16 – torsdagen den 17 september. PLATS: Samling och avslut vid Sätra Brunn, Västmanland ANSLUTNINGSBUSSAR: Från och till Arlanda flygplats och Västerås Central MER INFORMATION OCH ANMÄLAN: www.skogen.se/hostexkursion2015 KOSTNAD: 4500 kr för medlemmar i Föreningen Skogen, övriga 4900 kr (exkl moms). Logi tillkommer.

Herman Sundqvist, Föreningen Skogens ordförande, modererar.

Varmt välkommen!

Marie Larsson-Stern, ledamot i Föreningen Skogens styrelse, modererar.

N A T U R V E TA R E

N R4 2015

Stora Enso Skog söker

Miljö- & Hållbarhetschef Vill du vara med att leda och utveckla vårt miljö- och hållbarhetsarbete? Du kommer att ha övergripande ansvar för företagets miljö- och hållbarhetsfrågor samt tillsammans med din grupp av miljöspecialister arbeta för att säkerställa att vi når våra högt ställda mål. Dessutom kommer du att utgöra en viktig länk till, forskning, myndigheter, certifieringsorganisationer, koncernens miljönätverk och omvärld med många olika typer av intressenter. Vi vill att Du finns med aktivt ute i verksamheten och kan omsätta teori till praktik. Kvalifikationer Vi söker dig som har en masterexamen inom Biologi, Ekologi eller Skog och disputerat inom likvärdiga ämnen. Några års praktisk erfarenhet av arbete inom skogsbranschen är en fördel. Då koncernspråket är engelska du skall behärska engelska i både tal och skrift. Erfarenhet av undervisning samt förändringsarbete är meriterande.

Då Stora Enso Skogs huvudkontor är lokaliserat till Falun ser vi gärna att du stationeras i Falun men även andra orter kan diskuteras. Tillträde enligt överenskommelse. Tjänsten är en tillsvidareanställning. Verkar det intressant? Registrera då din ansökan senast den 18 juni Frågor kring tjänsten? Kontakta Per Fenger-Krog, chef Verksamhetssupport, tel. 010-46 772 00, e-post per.fengerkrog@storaenso.com

storaensoskog.se/jobba-hos-oss/lediga-tjanster

Fler lediga jobb på sidan 51.

N R4 2015

N A T U R V E TA R E

EFTER JOBBET

Tomas söker äventyret på fjället Tomas Schön hoppas få se fjällräv på Kungsleden i sommar. Fjällugglan är en dröm. Men den verkliga drivkraften är äventyret och lugnet som det storslagna landskapet ger. LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK TEXT

Nästa fjälltur för Tomas Schön går

till Ammarnäs i Lappland. Tillsammans med en fjällovan kompis ska han gå en del av Kungsleden i sommar. – Även om det inte handlar om jättelånga sträckor, tio mil på en vecka, måste man vara förberedd fysiskt. Det gäller inte minst att orka bära packningen på runt tjugo kilo. Och då har de ändå försökt minimera antalet prylar som ska med. – Tält, sovsäck, liggunderlag och stormkök kan man inte lämna hemma eftersom vi ska tälta och inte bo på vandrarhem eller i stuga. Det ger större frihet.

KOKAR S ITT KAFFE

Han talar lyriskt om utsikten över dalgångarna som öppnar sig mellan fjälltopparna. – Det ger mig ett lugn och en frid som jag inte hittar någon annanstans. Att slå läger på den perfekta platsen,

N A T U R V E TA R E

N R4 2015

tända en eld och koka sitt kaffe är en gudomlig upplevelse. Som fågelskådare är Tomas Schön uppmärksam på fåglar som kommer i hans väg. Ripor har han förstås sett, och nu hoppas han på fjälluggla. – Dit vi ska i sommar finns det mycket fjällräv, med en stam som ökat efter en särskild satsning. För att gynna den arten har man stödutfodrat och skjutit av rödräv. Blommor och örter av olika slag tittar han gärna på, men han har inte koll på de botaniska benämningarna. – Det är äventyret jag är ute efter. Jag lämnar mobilen hemma och njuter av att vara borta från civilisationen. PR ICKAR I N SOM MAR PRATAR NA

Har du något att förströ dig med vid sidan av umgänget på fjället? – Man kommer långt med det, men visst, jag brukar ha en bok med mig. Jag

lyssnar också gärna på radio. Sommarpratarna är något jag försöker pricka in när jag är ute. Även den upplevelsen blir starkare i vildmarken. Har du nytta av ditt fjällintresse på jobbet? – Ja absolut. I mitt jobb som fiskerikonsulent på länsstyrelsen vistas jag en hel del ute i naturen. Jag lär mig mer om naturen och att läsa av den under mina vandringar. Så jobbet är ditt intresse?

– Ja, det var ett medvetet val att jag pluggade till fiskeribiolog. I jobbet ingår att inventera fisk. Under våren har vi kollat förekomsten av sik i vattendrag och längs kusten i Västernorrland. Hur tänker du med mat på vandringen? – Frystorkat i första hand, för att hålla nere vikten. Vatten hämtar jag ur fjällbäckarna. Sedan behövs lite extra energi i form av choklad och godis för att hålla humöret uppe. #

TO MAS BÄSTA TI PS I N FÖ R FJÄLLTU R E N 1. Packa lätt. Här är några måsten: Tält. Sovsäck som åtminstone klarar noll grader. Uppblåsbart liggunderlag och kudde för den som vill sova gott. 2. Glöm inte tejp mot skavsår, myggmedel och regnställ. 3. Frystorkad mat är att rekommendera för att hålla vikten nere. Choklad eller godis ger välbehövliga energikickar. 4. Stormkök med glasbehållare är smidigare än att ha med sig t-sprit. 5. Anpassade kläder, men det behöver absolut inte vara värstingmärken. Satsa däremot på ett bra regnställ. 6. Lägg pengar på bra kängor med stöd för fotlederna. 7. Anpassa turen efter din fysiska förmåga och kunskap om fjällvandring. 8. Förbered dig ordentligt.

TO MAS S C H Ö N

Jobb: Fiskerikonsulent på länsstyrelsen i Västernorrlands län. Bor: I Umeå och veckopendlar till arbetet i Härnösand. Bonustips: Det behöver inte vara så svårt att fjällvandra. Alla kan, är min devis. Lyx på vandringen: Bok och radio.

N R4 2015

N A T U R V E TA R E

EFTER JOBBET

NA-K RYS S E T KAJSA EKMAN PÅ DN

PORTUGÅR GAL- SOLEN I KUST VÄST VILL BEBIS KNYTA

ANDEMÖTE DUVBLOMMA HUVUDVÄRK BESKOW

UTSTRÅLNING

URAN

OMBYGGNAD AV ORGAN MED UNDERGÅNG AV CELLER SOM ERSÄTTS AV BINDVÄV

SVAVEL

PUNGDJUR

BEGÄR

ROP HAITIMAGI BLOMSAFT

STOJA OCH PLOJA

VIDE OCH KARP

KAN HÖNA PÅ HÄMND TOTAL

TEKNOFEST ÄGGVITE- & SOCKERVERK

ORDLISTA SNEDDA

GRÄSMARK FÄRSK

FÅR PIGGT FÅR FÅR? DRAG GÅR SOLEN I ÖST

BULTA SPANSK COSTA FÅGELMUN

DOPBIRA

SCENISK

ORDSVAMMEL

BERGHÅLA FLYGMASKIN SOLO

GRÄSSLÄKTE MED BL.A. HAVRE

CUMULUSMOLN

TRITIUM RADIE

GRABB AV GUILLOU

2015

GALLRA OMEDELBART

TITTAR EN AV NI

KALS KVINNA

Vinnare av förra numrets korsord är Anna-Stina Sahlqvist i Falun.

VREDE FACKORD

BLIR MÅSFÅGEL ELLER SVAN EFTER FLYGTUR? KORT APPLEDATOR

Konstruktör: Lena Holmlund / Lemur-kryss 2015

BERKELIUM SKÄRAN

MISSLYCKAS

GALLIUM

NR V ERTA E3 N A TNUARTVUERTA E R

LOCKA AREA

OLJIG SKURK PÅ BURK

ENDERA AV TVÅ HISTORISKA BÖCKER I GT

66 66

SKICK MOT MITTEN

SNABELDJURSTORA B VIRRPRATA

PÅK EDSON ARANTES DO MASCIMENTO

TAIWAN ACUTE RESPIRATORY

MISSTÄNKER SVÄNG

GROVT GRUS SYRE

Tävla och vinn! Skicka in dina lösningar på korsordet. Vi lottar ut datorväskor till vinnarna. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka. Senast 13 juli vill vi ha din lösning.

EFTER JOBBET

Naturvetare nr 5 I din brevlåda

10 september

Kommer i nästa nummer Är konstgjort DNA framtidens lagringsmedium? När hårddiskarna går i graven kan konstgjort DNA vara lösningen för att lagra stora datamängder.

Machokultur stänger ute kvinnor

Nick Goldman har utvecklat en metod för att spara data i konstgjort DNA.

Det är inte bara inom skogssektorn som kvinnor upplever sig diskriminerade. Den rådande kulturen i traditionellt manliga branscher måste förändras om kvinnor ska lockas dit.

En förarlös bil ersätter 14 personbilar Om alla pendlare i Stockholm skulle lämna bilen hemma och ta förarlösa taxibilar till jobbet skulle bilköerna försvinna, enligt ett examensarbete på KTH. Läs också om: » Är nanopartiklar en hälsofara?

Vill du annonsera? Kontakta Annonsbokningen i Sverige AB Emelie Eriksson, tel: 035-295 38 40 Materialadress: emelie.eriksson@annonsbokningen.se

» Höjdpunkter från Almedalen » Att hjälpa andra ger en skjuts i karriären

K O N TA K T www.naturvetarna.se E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13 V Ä X E L : 08–466 24 80

Sommartider 15 juni–15 augusti måndag–torsdag kl. 08.30–15.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

ORDFÖRANDE:

KARRIÄRSERVICE:

Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

CHEFSSERVICE:

Helena Nicklasson, 08–466 24 36 M E DLE M SJOU R:

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. Sommartider 15 juni –15 augusti måndag–torsdag kl. 08.30 – 15.30 lunchstängt kl. 12.00 – 13.00 fredag kl. 13.00 – 15.00 M E DLE M S S E RVICE:

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26 AKADEMIKERNAS A-KASSA, AEA:

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00 I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0770–78 20 50 AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

N R4 2015

N A T U R V E TA R E

POSTTI D N I NG

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Fototävling med ekotema Nu kan du vara med och tävla i Naturvetarnas fototävling. Årets tema är eko. Du gör din egen tolkning av ordet och skickar bilden till oss. Årets bästa bild utses under Naturvetarnas kongress den 13-14 november 2015. De tolv bästa fotona, ett för varje månad, kommer att publiceras i nästa års almanacka. 1:a pris är cirka 5000 kronor för valfri prenumeration på Ekolådan.* 2:a och 3:e pris är en leverans av frukt- och grönsakslåda. * Om du bor på en adress där Ekolådan inte levereras får vi komma överens om en annan ekolösning.

Fotografier från vår fototävling 2012.

SÅ HÄR GÖR D U: Mejla dina bilder till kongress@naturvetarna.se. Bilden bör om möjligt vara högupplöst. Skriv ”Fototävling” i ämnesraden. Ange ditt namn, vad motivet är, var bilden är tagen och några ord om kopplingen till temat. Du som tävlar måste vara medlem i Naturvetarna.

 Undersökning av potentiellt förorenade massor i samband med markberedning. Foto: Daniel Larsson.

Genom att delta i tävlingen godkänner du att Naturvetarna kan använda bilderna för publicering i våra kanaler och informationsmaterial. Vi anger alltid vem som är fotograf.

Senast den 27 september vill vi ha dina bilder.

 Undanplockning av flodpärlmusslor. Foto: Andreas Karlberg.  Naturvårdsbränning i Storklintens ekopark. Foto: Lisa Lind.