Issuu

N U M M E R 7 2 017 P R I S : 75 KO N O R

MÅNAD E N S

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

FR Å G A :

du Hur bidrar till en bättre arbetsmiljö?

TIPS

för bättre sömn

Lärare har guldläge Ha en plan för det oväntade

Fångar data som ger svar på klimatförändringar B OR DE G LYFOSAT FÖR BJ U DAS? S I D 9

| NOB E LPR ISAT M I KROSKOP S I D 33 | SU R DEGSBAK E FTE R JOB B ET S I D 64

www. naturvetarna.se /loneenkat

Lisa Brändström, agronom. Medlem i Naturvetarna.

Har du svarat på löneenkäten? Ditt svar bidrar till en bättre lönestatistik för naturvetare, men också till flera andra förmåner och tjänster som du kan ta del av. Ditt svar ger dig mer medlemsnytta. Alla medlemmar svarar på löneenkäten: anställda, studerande, arbetssökande eller företagare. Vi ställer också några särskilda frågor till dig som är chef, doktorand eller postdok. Enkäten har skickats till din e-post eller så kan du nå den genom att logga in via www.naturvetarna.se/loneenkat

Det här får du ut av löneenkäten: » Lönestatistik för naturvetare och andra akademiker i Saco lönesök. » Information om löneläge och löneutveckling inom olika branscher och sektorer. » Arbetsmarknadsinformation för naturvetare. » Personlig karriärrådgivning som bland annat baseras på vår kunskap om naturvetares arbetsmarknad. » Rapporter och utredningar om naturvetares och akademikers arbetsvillkor. The salary survey is also available in English!

INNEHÅLL

N R 7 2017 MÅNAD E N S

FR Å G A :

du Hur bidrar till en bättre arbetsmiljö?

SID 9

DUELLEN Borde ogräsmedlet glyfosat förbjudas?

SID 12

#METOO Naturvetarna tar #metoo på allvar.

Hur förbereder vi oss för det oväntade? Ha en plan för det och kommunicera på rätt sätt. SID 16

GULDLÄGE FÖR LÄRARE Bristen på lärare i naturvetenskap driver upp lönerna.

Prisbelönat mikroskop med ögon för atomer.

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-466 24 19

Natalie von der Lehr, NL redaktör 0733-900 304

Ja, det är en bra idé, enligt experten.

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar. ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 32 600 ex. Utgivning: 7 nr per år.

Nästa nummer kommer ut den 8 februari, annonsstopp den 30 januari. Korrektur: Mats Wirström, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Fotograf omslaget: Philippe Rendu.

ANNONSBOKNING

Christina Jägare, CJ layout 08-466 24 87

SKA MAN SLICKA SINA SÅR?

Så lyckas du sova även på resande fot.

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare. Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida. Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck. Bokning och materialadress: annons@kompetensmedia.com R E DAKTI ON E N

SID 37

Annonsbokning Maja Söderhäll, tel: 08-20 12 21 Materialadress: annons@kompetensmedia.com

Naturvetarna är ett Saco-förbund med 32 000 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.

Lärare skär guld med täljkniv

”Vi har alla ett ansvar för att säkerställa återväxten av naturvetare

ärapå dubbla doktorandlönen kan naturvetare som sadlar om till lärare få. Anledningen är förstås den stora lärarbristen, där skolor bjuder över varandra för att kunna rekrytera behöriga lärare. Högre löner innebär höjd status och att fler lockas att utbilda sig till lärare. De så kallade snabbspår som finns in i läraryrket är en verklig möjlighet för naturvetare som känner sig sugna på att testa en ny karriär. Tidigare var lönen en bromskloss som fick många att bli vid sin läst. Enligt Universitetskanslersämbetet kan inte lärarbristen lösas utan att radikala förändringar görs. Allt för många nya lärare skulle behöva utbildas. Lösningen ligger i att låta lärarna göra det de är bäst på: undervisa. Andra yrkes-

grupper får sköta administrativa uppgifter, kopiera och vara rastvakt. En sådan ordning skulle uppvärdera lärarrollen ytterligare. Alla är inte lämpliga att vara lärare, men många naturvetare är skolade i rollen, särskilt de som har doktorerat och undervisat studenter. Läs längre fram i tidningen om fysikern som brinner för att förklara svåra saker och se polletten trilla ner. På köpet får han lära sig nya saker i ljuset av nobelpriser och andra landvinningar. Samtidigt ska vi komma ihåg att snabbspåret bara täcker upp lärarbristen marginellt. Vi har alla ett ansvar för att säkerställa återväxten av naturvetare. Det var min kemilärare på gymnasiet som ledde in mig på det naturvetenskapliga spåret. Tänk att du själv är en förebild för unga och kan inspirera dem.

LARS-E R I K LI LJ E BÄCK, CH E FR E DAKTÖR

N AT U R V E TA R E I M E D I A

Vart tar doktorerna vägen? Curie har inlett en ny artikelserie för att undersöka doktortitelns betydelse och värde utanför akademin. I en första artikel intervjuas bland andra Marita Teräs, arbetsmarknadsansvarig vid Naturvetarna. Hon lyfter fram forskningens betydelse för arbetslivet. – Forskningsresultat behövs utanför akademin, arbetslivet är beroende av det. Därför behövs det också personer som flyttar på sig och lämnar akademin. Hon betonar också att en akademisk karriär är ett karriärval bland många möjliga efter disputationen. – Man ska inte tänka på en akademisk karriär som något finare. Det viktiga är att skapa sig en karriär som man själv trivs med. I LLUSTR AT I O N: P E D R O VE LI ÇA

N A T U R V E TA R E

N R7 2017

Curie, 23 oktober 2017

Låt inte populisterna kapa debatten Den politiska debatten på nätet präglas av personangrepp och medvetna missförstånd. Vi får inte låta det offentliga samtalet kapas av kunskapsfientliga populister, skriver samtliga ordförande inom Sacofederationen, däribland Naturvetarnas ordförande Ivar de la Cruz, i ett gemensamt upprop. ”Att vara akademiker innebär att söka sanningen genom opartiskhet och intellektuellt mod. Att genom öppenhet och nyfikenhet bidra till ökad förståelse och kunskap. Det är ett rättesnöre som fler borde ta efter. På andra sidan Atlanten kan vi se resultatet av en skrupelfri populism som agerat i symbios med det nya mediesamhället. Det får inte hända här.” Dagens samhälle 22 november 2017

”Dieseln är dödsdömd” Johan Rockström skriver i Dagens Industri 30 oktober 2017 att Sverige måste skala upp omställningen från diesel och andra fossila bränslen.

OPINION

Na- DEBA TT SVE R I G ES LE DAN D E D E BATTS I DA O M NATU RVETAR E O C H NATU RVETE N S KAP

Mjölk ger näring och öppna landskap Det är dags att väva in näringstäthet i miljö- och klimatdiskussionen om livsmedel. Hittills har mycket fokus legat på matens klimatpåverkan.

effektiva omvandlare av grovfoder, som gräs till högkvalitativt mjölkprotein (5) och tillgängliggör på så sätt många viktiga näringsämnen för människan. Kom ihåg att fodret till mjölkkorna i Sverige i huvudsak är producerat inom landet, varav majoriteten utgörs av just grovfoder.

Det talas mycket om koldioxidekvivalenter, men inte lika ofta om biologisk mångfald eller ekosystemtjänster, som pollinering och kolinlagring. Och ännu mer sällan tar man hänsyn till näringstätheten i maten vi producerar. Mjölk är ett högaktuellt exempel på livsmedel som diskuteras på många olika arenor, ur framför allt ett klimatperspektiv. Mjölk ger upphov till en större klimatpåverkan per kilo vara jämfört med vegetabiliska drycker. Dock är klimatpåverkan från svensk mjölkproduktion ur ett globalt perspektiv relativt låg med 44 procent lägre CO2-utsläpp än genomsnittet. Sätter vi mjölkens höga näringstäthet i relation till dess klimatpåverkan, tycks nyttan med mjölk falla ut till dess fördel. För målgrupper med ett extra stort behov av näringstä-

Ett enkelt sätt att få i sig näring till en relativt låg klimatkostnad, enligt debattören.

ta livsmedel tillför mjölk och mjölkprodukter viktig näring till kosten, till en relativt låg klimatkostnad. Bland dessa målgrupper finns barn. När således vissa förskolor byter ut mjölk som måltidsdryck mot vatten får många barn svårt att möta sitt behov av viktiga näringsämnen såsom kalcium, vitamin D och riboflavin. Mjölk till ma-

Låt oss börja ta hänsyn till vad vi faktiskt får för näring för den klimat- och miljöpåverkan vi orsakar i vår livsmedelskedja. Barn har ett särskilt stort behov av näringstäta livsmedel och mjölk som måltidsdryck är ett enkelt sätt att se till att de får i sig tillräckligt med näring. I mjölkens fall till en relativt låg klimatkostnad och med biologisk mångfald och värdefulla ekosystemtjänster på köpet.

ten är därför i många fall ett enkelt sätt för barn att få i sig tillräckligt med näring. Anki Sundin i samarbete med Hjärta mjölk

Vad vi inte alltid nämner i debatten är också att det svenska mjölkproduktionssystemet med sina betesdjur och markanvändning bidrar med biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Mjölkkorna i sig är också

N R7 2017

N A T U R V E TA R E

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N MÅNADE N S F R ÅGA : NYHETSBREV NR 9-2017

M Å N A D E N S F R ÅG A : NYHETSBREV NR 9-2017

HUR BIDRAR DU TILL BÄTTRE ARBETSMILJÖ?

BORDE OGRÄSMEDLET GLYFOSAT FÖRBJUDAS HELT?

LYSSNA

M I N DR E DI ESE L

Lyssna på dina medarbetare. Visa förståelse för andras åsikt och ställ frågor om något är oklart. Framför dina åsikter utan att försöka förminska dem som har en annan uppfattning.

Therese, det är väldigt viktigt att du verkligen vet vad det är du säger när du påstår att det inte är någon större skillnad mellan ekologisk produktion och konventionell. Jag har sänkt dieselförbrukningen med hälften och odlar konventionellt med mellangrödor. Mellangrödorna är inget som minskar användningen av glyfosat.

Nils Lagerkvist

HÄLSA PÅ ALLA Det enklast tricket: Hälsa på alla med ett glatt leende. Då blir både de och jag glad. Susanne

Jan Jönsson

BOR DE VARA STRAFFBART

”Genom att ta upp när någon kladdat på någon annan.”

Med tanke på att glyfosat lätt löser sig i vatten och förorenar vattendrag, sjöar och grundvatten är det ofattbart att det får lov att användas överhuvudtaget. Medveten spridning av glyfosat borde vara förenat med hårda straff. Men uppenbarligen är vattnet, vårt viktigaste livsmedel ingenting värt, utan det är huruvida ämnet är carcinogent eller ej som står i fokus. Ytterst beklagligt.

Julius

VAD TYCKE R LANTB R U KAR NA?

i topp på webben Mest lästa artiklar på www.naturvetarna.se oktober-november 2017.

1. Ingen tackar dig när du blir sjukskriven 2. Är det en bra idé att semesterväxla?

Jag är upprörd över att Naturvetarna kallar denna artikel för duell. Hur kan ni publicera detta utan att ge lantbrukarnas syn på frågan? Ni ger bara synpunkter från ”andra sidan”. För mig är det helt obegripligt hur man kan kalla detta för duell när båda parterna sitter på samma sida! Jag tycker inte Therese ger en nyanserad bild för svenska förhållanden! Upprörd

3. Det har får du ut av löneenkäten

CH E FR E DAKTÖR E N SVARAR:

4. Månadens fråga: vill du sitta i

Hej ”Upprörd” och tack för kommentar. Även lantbrukarna är splittrade i frågan. Har till exempel svårt att tänka mig att de som driver ekologiskt lantbruk är mot ett förbud. Detsamma gäller Naturskyddsföreningen, vilket är förväntat. Att kemikalieinspektionen inte vill ha ett totalförbud är intressant. De gör riskanalyser och bedömer kemikalier och kommer till den här slutsatsen. Det nyanserar debatten och skulle kunna göra att båda sidor kan närma sig varandra och nå ett förnuftigt beslut.

kontorslandskap?

5. Duellen borde ogräsmedlet glyfosat förbjudas helt?

Lars-Erik Liljebäck

Skriv till: redaktion@naturvetarna.se

N A T U R V E TA R E

N R7 2017

LÄSARBREV

EFTERLYSER FAKTA OM PLAST Jag tycker att det är viktigt att påståenden stöds av fakta, det är extra viktigt i dessa tider och borde särskilt gälla för naturvetarnas egen tidning. Jag är därför besviken över att påståendet ”Om all plast som används i Europa skulle bytas ut mot andra material skulle koldioxidutsläppen öka med 60 procent och avfallsvolymerna fyrdubblas”

(Na-debatt nr 5) inte har någon typ av källhänvisning eller ens en beskrivning av vilka de andra materialen är och hur man kommit fram till dessa siffror. Jag hoppas att ni kan komplettera texten med denna information. Vänliga hälsningar, Ingrid

MAGNUS HUSS, FÖRBUNDSDIREKTÖR PÅ IKEM SVARAR: Påståendet i artikeln baseras på en omfattande studie som gjorts av hållbarhets-tankesmedjan Denkstatt i Österrike. Referensen till rapporten är “The impact of plastics on life cycle energy consumption and greenhouse gas emissions in Europe” Denkstatt GmbH, Summary report June 2010[1]. Studien omfattar all plastanvändning i hela Europa, men man har fått göra ett antal antaganden och extrapoleringar. Det visade sig också att cirka 16 procent av den totala plastanvändningen realistiskt sett inte kan ersättas av andra material, utan en väsentlig förändring av design eller funktion. Totalt 173 olika produkter analyserades, vilket omfattar cirka 75 procent av de utbytbara plastprodukterna. Inom varje fallstudie, som representerade en viss produktgrupp, övervägdes upp till sex olika polymerer och upp till sju olika alternativa konkurrerande material. Som exempel kan nämnas att inom förpackningsområdet studerades sju typer av förpackningar. Dessa var: små förpackningar, dryckesflaskor, andra flaskor, andra styva förpackningar, krymp- och sträckfilmer, bärkassar och andra flexibla förpackningar. Här

inkluderades plasterna polyeten, polypropen, polyvinylklorid, polystyren och polyetentereftalat och de jämfördes med de alternativa materialen aluminium, glas, kartong, papper, trä och tennplåt. Slutsatsen från studien är att om all plast som används i Europa skulle bytas ut mot andra material där det är möjligt, skulle koldioxidutsläppen öka med 61 procent och avfallsvolymerna nästan fyrdubblas.

Magnus Huss debattartikel om återvunnen plast publicerades i Naturvetare nr 5. Här hittar du texten: www.naturvetarna.se/atervunnen-plast.

N R7 2017

N A T U R V E TA R E

OPINION

LE DAR E N

I VA R D E L A C R U Z , F Ö R B U N D S O R D F Ö R A N D E

#metoo sätter ljus på ett samhällsproblem Det som började med att en skådespelerska i Hollywood slog larm om sexuella övergrepp har blivit en världsrörelse. #metoo spred sig som en löpeld i sociala medier och nådde snabbt Sverige. Kvinnor inom media och teatern var först ut med vittnesmål som fick mig att känna avsky. Uppropen har spridit sig till fler branscher. Vi ser hur kvinnliga jurister och ingenjörer kliver fram och berättar. Många utsätts för en behandling av manliga kollegor som inte är acceptabel. Nu senast har kvinnor inom akademin gjort uppror. Sexuella trakasserier i den världen förekommer främst i situationer där kvinnor är i beroendeställning till manliga kollegor. En anmälan skulle kunna innebära att den egna karriären äventyras. Att kliva fram och berätta skulle kosta alltför mycket. #metoo har fört det goda med sig att övergreppen har kommit fram i ljuset. Om övergrepp sker på våra arbetsplatser finns det tydliga lagar som gäller. Diskrimineringslagen om sexuella trakasserier i arbetslivet är tydlig. Här är det nolltolerans som gäller. Lika klart är att arbetsgivaren har ett ansvar för att leva upp till det. De flesta arbetsgivare har också en policy för sexuella trakasserier. Men det är inte alltid den följs.

Sexuella trakasserier kan handla om beröringar, tafsande och blickar, men också ovälkomna komplimanger, inbjudningar och anspelningar. Det är den som är utsatt för trakasserier som avgör vad som är oönskat eller kränkande. Enligt lagen måste den som trakasserar förstå hur agerandet upplevs för att det ska bli fråga om sexuella trakasserier. Det är därför viktigt att den som är trakasserad klargör att beteendet är obehagligt och ovälkommet. Ibland kan kränkningen vara så tydlig att inga påpekande krävs från den som känner sig trakasserad. Det här är en viktig facklig fråga som Naturvetarna tar på stort allvar. Den som drabbas anmäler först och främst till arbetsgivaren. Om arbetsgivaren inte lyssnar eller tar sitt ansvar kontaktar du ditt fackliga ombud. Sedan kan det vara möjligt att gå vidare och driva fallet. Mycket talar för att detta är ett strukturellt problem där vi ser toppen av ett isberg. Under ytan finns hierarkier och en kultur som gör det möjligt att förminska kvinnor på grund av kön. Naturvetarnas roll är att lyfta alla naturvetare. Vi menar att det är kompetens, ansvar och resultat som räknas. Vi ser att kvinnor

I VA R D E L A C R U Z , f örbundsordförande Naturvetarna

N A T U R V E TA R E

N R7 2017

ivar.delacruz@naturvetarna.se

vinner mark och väljer högre utbildning. Mer än hälften av våra medlemmar är kvinnor. #metoo förändrar nu arbetslivet för kvinnor i Sverige!

För att regeringen vill satsa på växtförädling anpassad för klimatet och ljuset på våra breddgrader.

För domen i Arbetsdomstolen, AD, som innebär att medarbetare måste säga upp sig själva om de inte följer med när en myndighet flyttar.

Duellen Borde ogräsmedlet glyfosat förbjudas helt? EU-kommissionen har fattat beslut om att förlänga tillståndet för glyfosat under fem år. Kemikalieinspektionen välkomnar det. Naturskyddsförening förordar ett totalförbud och hänvisar till den ekologiska odlingen som klarar sig utan roundup, som medlet också kallas.

NEJ

PETER BERGKVIST, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen

THERESE JACOBSSON, chef på avdelningen för hav, jordbruk och miljögifter på Naturskyddsföreningen

Ditt främst skäl till att glyfosat inte borde totalförbjudas? Den omfattande spridningen av Glyfosat är bland annat ett problem för biologisk mångfald, och den bör begränsas. I praktiken är det bara sprutning strax före skörd i spannmål som ger upphov till rester i livsmedel. I Sverige har denna sprutning inte varit tillåten och flera andra länder har följt efter. Bäst vore att införa ett generellt förbud strax före skörd inom hela EU. Det skulle vara en balanserad tillämpning av försiktighetsprincipen som är både vetenskapligt och politiskt välgrundad.

Enligt WHO:s cancerenhet misstänks glyfosat vara cancerogent. Och då gäller försiktighetsprincipen som är beslutad av riksdagen, det vill säga att man ska fasa ut medlet.

Vilka är riskerna med att använda glyfosat? Den allmänna förekomsten av glyfosat i ytvatten, den kraftiga effekten på vegetationen och biodiversiteten är mest påtagligt. Inom forskarvärlden är man tämligen överens om att glyfosat inte ger upphov till cancer vid normala exponeringsförhållanden, även om internationella organ gör olika bedömningar av ämnets inneboende egenskaper vid klassificering.

Vi vet att det är skadligt för vattenlevande organismer och att det kan orsaka cancer. Och eftersom det används så mycket, även i Sverige, är riskerna för stora för att fortsätt tillåta medlet.

Vilka blir effekterna med ett förbud? I ett kortare perspektiv skulle ett totalförbud antagligen få mycket långtgående konsekvenser för jordbruket och bland annat kunna påverka odlingen av höstsådda grödor.

Lantbrukarna måste använda andra metoder. Det är inte lätt men det går.

Finns det alternativa behandlingsmetoder i jordbruk, trädgård och på banvallar? Det finns inga kemiska ogräsmedel som helt kan ersätta glyfosat. Det finns odlingstekniska och mekaniska alternativ, men de är i allmänhet mindre effektiva samtidigt som de är mer arbetsintensiva och kostsamma. I hemträdgårdar används till exempel ättiksyra mot ogräs och inom den ekologiska odlingen används inga kemiska ogräsmedel alls.

Ja, ett smart sätt är att ha en bra växtföljd och odla mellangrödor. Det har även andra positiva effekter på jorden som ökar skördarna, t.ill exempel bättre mullhalt och jordstruktur. Hela 17 % av Sveriges åkermark odlas ekologiskt, helt utan syntetiska bekämpningsmedel.

Hur påverkas förbrukningen av diesel med ett förbud? Förbrukningen av drivmedel kommer att öka som en följd av en ökad mekanisk bearbetning.

Den kan komma att öka då det kommer krävas mer mekanisk ogräs-bearbetning. Men det är inga stora mängder det handlar om. En färsk studie från LRF-konsult visar att dieselförbrukningen inte är större i ekologisk produktion trotsN Ratt de inte använder kemiska 9 7 2 0 1 7 N A T U R V E TA R E ogräsmedel.

M Å N A D E N S F R ÅG A :

H U R B IDRAR DU TILL E N BÄT TR E AR B ETS M ILJÖ? Att må bra på jobbet och att kunna leverera går hand i hand. Kom ihåg att vi alla är varandras arbetsmiljö. Nu undrar vi vad du gör för att förbättra stämningen på jobbet? Kommentera på www.naturvetarna.se/jag-bidrar

Sedan blir det äppelpaj.

N A T U R V E TA R E

N R7 2017

Läs kommentarer från webben, sid 6.

NYHETER

Alla har ansvar för stämningen på jobbet Att prata med varandra i stället för om varandra är en väg till bättre arbetsklimat. Svårare än så behöver det inte vara för att slippa konflikter på jobbet. Undvik skitsnack om kollegor och en grogrund för konflikter är undanröjd. Coachen, författaren och föreläsaren Charlotte Rudenstam går ett steg till och vill införa nolltolerans mot att baktala medarbetare.

Charlotte Rudenstam.

– Att prata illa om kollegor är en av de största orsakerna till konflikter och sjukskrivningar, visar undersökningar. Hon menar att vi ska vara vuxna på jobbet och inte ägna oss åt beteenden som mer hör hemma i sandlådan. Vänlighet är ett vinnande sätt. – Ta ansvar för dig själv och ditt beteende, skyll inte på andra. I stället för att prata om kolleger, prata direkt med den det berör. Rykten förvanskas och

förstoras när de går genom flera personer, säger hon och jämför med viskleken. FANTAS I N S KE NAR

Missförstånd uppstår så lätt, som när kollegor i fikarummet inte hälsar. – Många tolkar situationer negativt och tänker: ”De är sura på mig”. Fantasin skenar iväg och du går iväg och pratar med andra kollegor som skakar på huvudet åt det otrevliga beteendet, vilket lätt leder till dålig stämning och i förlängningen konflikter. Men hur ska man då agera? – Du har ett eget ansvar. Till exempel kan du själv ta initiativ och hälsa, eller så tar du upp frågan och säger: ”När jag mötte dig kände jag att jag inte fick någon respons”. Utgå från dina egna känslor istället för att skuldbelägga. JOB BA M E D FE E D BACK

Lika viktigt är att kunna ta ett nej. Det kan finnas en orsak till att en kollega är avvaktande och inte uppträder som förväntat. I ett sådant läge menar Charlotte Rudenstam att det är bättre att

Det är viktigt att medge egna fel, liksom att agera vid konflikter prata om problemet och försöka hitta lösningar. Om konflikten eskalerar så kan det finnas skäl att ta hjälp. Även chefen har ett ansvar för den goda stämningen på jobbet. – Chefen ska föregå med gott exempel och vara öppen i sin kommunikation. Lika viktigt är att medge egna fel, liksom att agera vid konflikter. Att jobba med feedback kan vara ett sätt att öka tilliten och minska rädslan för att bli avvisad, vilket konflikter ofta bottnar i. – Ha tydliga regler för feedback. Det kan handla om öppenhet, ärlighet och att visa respekt för varandra. Men det räcker inte med fina ord. Klargör till exempel vad det innebär att visa respekt. Testa gärna

”heta stolen”, där någon blir boostad med positiv feedback, både för goda insatser och personliga egenskaper. I NTE UTBYTBAR

Charlotte Rudenstam påminner om att vi är sociala varelser som tillbringar den mesta tiden på jobbet. – Vi är inte bara produktionsfaktorer, utan också människor som bryr sig om varandra. Ingen vill känna att man är utbytbar. Däremot är hon inte lika positiv till minigolf och andra aktiviteter efter jobbet för att skapa teamkänsla. – Risken finns att det kan kännas som ett tvång och att hälften är småbarnsföräldrar som inte kan hänga med. Känn in vad som kan fungera för hela gruppen och välj sådana aktiviteter. LEL

N R7 2017

N A T U R V E TA R E

NYHETER

Kvinnor vittnar om övergrepp i #akademiuppropet #akademiuppropet fick en snabb spridning och har gett avtryck på högsta nivå. Forskningsministern tog i med hårdhandskarna direkt och föreslog att forskare som är under utredning får sina anslag frysta.

Under en vecka i november undertecknade 2 544 kvinnor #akademiuppropet. De kräver förändrade strukturer och ett slut på sexism vid landets universitet. Nästan en fjärdedel av dem är naturvetare. Kvinnor som har blivit utsatt vittnar om sexuella trakasserier och orättvisor i en text som publicerades i Svenska Dagbladet. – Jag är inte förvånad över att sådant sker. Desto mer överraskande var att uppropet spred sig så snabbt. Efter en vecka stängde vi den hemliga gruppen av sekretesskäl, säger Lisa Sal-

monsson, en av initiativtagarna till #akademiuppropet. H I E RAR KI E R B I D RAR

De hierarkier med inslag av beroendeställning som finns inom akademin menar hon bidrar till att kvinnor blir utsatta för den här typen av behandling. – Det gäller särskilt doktorander och andra med tillfälliga anställningar som inte vågar sätta sina karriärer på spel. Det är lättare att visselblåsa när man som jag har en fast lektorstjänst, säger den disputerade sociologen vid Örebro universitet.

Som en del av uppropet har kvinnor delat med sig av sina berättelser. Hittills har trehundra kvinnor gjort det. – Många tycker det är jobbigt att prata om sin utsatthet och väljer att skriva. En del behöver stöd för att bearbeta sina upplevelser, och då hänvisar vi till professionell hjälp. FRYSTA AN S LAG

Uppropet har gett ringar på vattnet och ministern för högre forskning och utbildning, Helene Hellmark Knutsson, insåg allvaret och reagerad direkt. Detsamma gäller univer-

sitetsledningar över hela landet. Ministern kom med det konkreta förslaget att forskare som är under utredning ska få sina anslag frysta. – Ministerns skarpa förslag är en viktig signal och inte bara tomma ord. Förhoppningen är förstås att uppropet leder till förändring. Det handlar om att jobba systematisk med arbetsmiljön så att det blir normalt att prata om den här typen av problem, och inte sopa dem under mattan. Många har inte vågat anmäla. De som gör det kan straffas dubbelt genom att

300 berättelser... har kommit in till #akademiuppropet. Här är några av dem som tidigare har publicerats i SvD: ”En välbetald professor

brottade ner mig tio gånger innan han satte sig gränsle över mina armar och tog ett strypgrepp samtidigt som han stirrade in i mina ögon. Jag

N A T U R V E TA R E

N R7 2017

visste inte om jag skulle dö nu. Sen våldtog han mig.” ”Under min studietid överta-

lade en anställd mig till sexuella handlingar för att hjälpa mig i min karriär och hotade även med att förstöra för mig. Han stalkade mig sedan och var så obehaglig att jag lämnade universitetet helt och hållet.”

”Några studenter lämnar in en erotisk bild med mitt namn på och när jag reagerar, blir jag anklagad för att vara för känslig och reInte acceptabelt.

kommenderad att fundera över om jag verkligen ska fortsätta som lärare. Sedan undrar rektor hur jag klär mig när jag undervisar.” ”En senior professor säger på en konferens, framför flera kollegor, att den enda anledningen att jag får presentera är att jag har stora bröst.”

R NAS R V E TA N AT U N Å : R F P L AT S WE B B

först ha blivit utsatta och sedan inte tas på allvar. – Att veta att andra har blivit kränkta ger förtröstan och minskar känslan av stigmatisering och skam. Nu hoppas Lisa Salmonsson att också cheferna tar #Akademiuppropet på allvar och har strategier för att bemöta sexuella trakasserier och kränkningar. Och viktigast av allt: att strategier och policys följs. LEL

2544 Kvinnor skrev under uppropet. 23,1 procent av dem är naturvetare. Den största enskilda gruppen utgörs av samhällsvetare och sociologer: 37 procent.

En nyckel är våga anmäla övergrepp, vilket bygger på att den som har blivit utsatt blir tagen på allvar och att det leder till förändring.

Vi tar #metoo på allvar Kampanjen #metoo har satt ljuset på ett samhällsproblem. För oss som fackförbund är vår hållning enkel: Den som drabbas av sexuella trakasserier på sin arbetsplats bör i första hand anmäla till arbetsgivaren, eftersom det är arbetsgivaren som har den lagstadgade skyldigheten att utreda och vidta åtgärder. Om arbetsgivaren inte lyssnar, tar sitt ansvar eller är en del av problemet, bör du kontakta ditt fackliga ombud eller skyddsombud. Naturvetarna är ett stöd genom hela processen. Vår hållning är inte ny och inte föranledd av #metoo. Naturvetarna har alltid stöttat medlemmar som utsatts för sexuella trakasserier. Det är också vår uppgift att ge stöd till lokalt förtroendevalda på arbetsplatserna för att de i sin tur ska kunna stödja medlemmar som är drabbade. Förbundets och de förtroendevaldas dialog med arbetsgivaren är central för att nå fram till lösningar i enskilda ärenden, men framför allt i det proaktiva arbetet att arbeta med kulturfrågor, ta fram riktlinjer med mer som gäller för arbetsplatsen.

N R7 2017

N A T U R V E TA R E

NYHETER

ighet d n y m y N ning v ö r p k i t för e ner och nder läggs

äm rövningsn prövning av Sex etikp ghet för etik di yn m ny lt en sk a he att prövning ersätts av en . Tanken är or sk ni . än et m tlig över land forskning på iv och enhe epp på bli mer effekt t fysiskt ingr et r som innebä övning. g in pr k kn is rs et fo All dkänts i en go en ktiviseha te ås ckla och effe människa m svårt att utve ft ha ingar r tn ha ät ts na – Nämnder ller haft föru e har inte he ket D er n. lv te ge he re m ra verksa mpning av lä til g tli he en helt nutsson, att skapa en e Hellmark K säger Helen h oc ng över landet, ni gre utbild minister för hö L forskning. LE

Fackligt arbete blir a-kassegrundande Stefan Löfven kom med ett välkommet besked på Saco:s kongress i slutet av november. Regeringen har beslutat att arbete som fackligt förtroendevald ska bli grundande för a-kassan. – Det arbete som våra förtroendevalda lägger ner är mycket viktigt för Sverige och för alla som arbetar, därför är det en självklarhet att det ska jämställas med förvärvsarbete, sa Göran Arrius när han omvaldes till ordförande för Saco i ytterligare fyra år. LEL

8 av 10 har svårt att hitta rätt kompetens Högkonjunkturen gör att efterfrågan på kvalificerad arbetskraft ökar. 8 av 10 personalchefer har svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. Bristen på utbildad personal är den vanligaste orsaken till det (45% svarade så). Att branschen har svalnat och ett minskat intresse för yrket är ett annat skäl som påverkar rekryteringen negativt (15%). Brist på bostäder eller att läget är oattraktivt gör det svårt att rekrytera från andra delar av landet (11%). Men det finns arbetsgivare som har medvind. Det gäller främst företag med kända varumärken eller att kompetenskraven inte är så höga. God tillgång på nyexaminerade förbättrar ock-

så läget, enligt IC Potential som har fått svar från runt femhundra personalchefer på företag med fler än 20 anställda. LEL

Ännu svårare för arbetsgivarna att pricka rätt i en högkonjunktur.

EMA till Amsterdam efter Brexit Amsterdam drog längsta strået i kampen om var den europeiska läkemedelsmyndigheten ska ha sitt säte. 19 länder konkurrerade om den prestigefyllda myndigheten. Sverige satsade stort på att blidka övriga länder i EU och få dem att rösta på Sverige. Den slutna omröstningen påminde om spänningen vid schlageromröstningen, enligt de som var på plats. Amsterdam har fördelen att det är populärt bland de anställda i Stor-

Grattis Amsterdam.

N A T U R V E TA R E

N R7 2017

britannien som har uppgett att de kan tänka sig att flytta med dit. Att inte tappa fart vägde tungt i omröstningen. – Jag vill gratulera Amsterdam som är en bra plats för EMA med hänsyn till kompetensen. Samtidigt är det tråkigt att myndigheten inte hamnade i Stockholm då jag vet att det är en stad som hade kunnat utveckla myndigheten för framtiden, säger regeringens life science-samordnare Anders Lönnberg. LEL

Nytt kompetenscenter för försöksdjur startar 15 miljoner kronor per år fram till 2020 har det nya kompenscentret fått från regeringen. Uppdraget är att hitta metoder för att minska antalet djurförsök och att djuren

ska må bättre. Det ligger inom Jordbruksverkets hägn och ska samarbeta med akademin, företag och andra länder som jobbar med samma sak. LEL TRE R SOM LEDSTJÄRNOR • Replace: att ersätta djurförsök med forskningsmetoder utan djur.

Slipper kanske att delta i djurförsök i framtiden.

• Reduce: att minska antalet djur som används i försök. • Refine: att förfina försök så att djuren utsätts för mindre lidande.

Life gene får grönt ljus När en databank om människors hälsa och livsstil skulle byggas upp för runt fem år sedan blev det ett rabalder. Datainspektionen ville stoppa Life Gene för att syftet var luddigt och att personuppgifter skulle kunna läcka ut. Men det blev inget stopp. En ny lag om vad arv och miljö betyder för människors hälsa trädde i kraft 1 december 2013. Nu har riksdagen beslutat förlänga lagen till den 31 december 2020. Det gör man i avvaktan på en utredning om långsiktiga regleringar av forskningsdatabaser.

LifeGene, som planeras att pågå under trettio år, är en av de största forskningssatsningarna i Sverige någonsin. Flera tusen frivilliga personer deltar för att ge forskarna bättre kunskap om hur våra gener, vår omgivning och vårt sätt att leva påverkar vår hälsa, bland annat med avseende på astma, fetma, hjärta- och kärlsjukdomar, liksom cancer. – Förlängningen av lagen är viktig för att projektet ska kunna fortsätta, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning. LEL

VARFÖR SKA VI FIRA MBL? Medbestämmandelagen fyller 40 år. Tommy Iseskog, expert i arbetsrätt, har varit med under hela resan. – Det var en jätteviktig reform som har blivit en självklar del i dagens arbetsliv. Lagen ligger som grund för samverkan mellan fack och arbetsgivare på arbetsplatserna. Gick det som det var tänkt? – Både ja och nej. Tanken var att facket skulle få vara med och fatta beslut. Men det överfördes till parterna att göra upp om i avtal. Resultatet blev att arbetsgivaren ensidigt fattar beslut. Vad blev kvar då? – Rätt mycket, som i efterhand kan ses som en bra lösning. De fackliga organisationerna har rätt till insyn och att samråda om förändringar, allt från omorganisationer till ändringar i driften. Det har gett stora möjligheter för de fackliga organisationerna att påverka, vilket innebär ett visst inflytande. Vad tycker arbetsgivarna? – Kloka arbetsgivare lyssnar på facket, där tanken är att besluten ska bli bättre. Det fungerar bra på många håll, särskilt hos de större arbetsgivarna som har en HR-funktion. I mindre verksamheter finns det mer att önska. Vilka kunskapsluckor finns det? – Alla känner inte till att arbetsgivarens ska ta initiativet till en MBL-förhandling. Facket kan också komma in försent då arbetsgivaren kanske redan har bestämt sig. Kom också ihåg att MBL ska inte ses som en traditionell förhandling. Alla korten ska upp på bordet, inget ska mörkas. Var det protester när MBL kom? – Nej, inte när den var införd, men innan i remissrundan så var en del oroliga för att de anställda skulle ta makten över verksamheten. I botten låg en vilja att utveckla demokratin i arbetslivet. På motsvarande sätt ville man ha ekonomisk demokrati i arbetslivet, som utmynnade i löntagarfonder. Vad hände med dem? – Efter protester upplöstes löntagarfonderna och blev till en grundplåt för strategiska forskningsstiftelser. Desto viktigare att MBL lever vidare i bästa välmåga. LEL

N R7 2017

N A T U R V E TA R E

Henriks kombo är eftertraktad Fysikern Henrik Åkerstedt har hittat rätt. Efter ett snabbspår in i läraryrket gör han det han gillar bäst: att förklara komplicerade saker så att eleverna förstår. Vi hängde med honom på en mattelektion. TEXT OCH FOTO:

N A T U R V E TA R E

N R7 2017

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

TE MA: LÄRAR E – E N K A R R I Ä R VÄG F Ö R N AT U R V E TA R E

leverna på Hersby gymnasium på Lidingö har fullt fokus på siffrorna när Henrik Åkerstedt drar teori på tavlan. Det handlar om exponentiella funktioner, sådana som beskriver skeenden som inte är linjära, utan de ökar snabbare för, till exempel, varje tidsenhet. Eleverna nickar och visar att de förstår. Någon räcker upp handen och påpekar ett litet räknefel. Matematikläraren rättar sig själv och tackar för elevens skarpa blick. Med x och y visar han på tavlan hur potenser ska divideras, adderas och multipliceras. Alla hänger inte riktigt med i svängarna. Det är så tyst att man nästan hör hur geniknölarna gnuggas.

höjden, vilket kan åskådliggöras i den här grafen, berättar han entusiastiskt. SER NYTTAN

Han skriver in värdena och en kurva växer fram som visar lufttrycket vid olika höjder över havsnivån. – Roligt att se nyttan med matematik, säger Ella Abelson, som går andra året på gymnasiets ekonomlinje. Hon gillar matte när hon förstår. – Det är en lycka att lösa problem, men det är lika frustrerande när man inte fattar, säger hon och får medhåll av Hedvig Hillerhag och Sara Älenmark. Utan att vara mattenördar ser de fördelar med ämnet.

Det är så tyst att man nästan hör hur geniknölarna gnuggas

– Det handlar om att lära sig en metod och förstå den. I många andra ämnen är det mer att lära sig fakta och slå in i huvudet, säger Hedvig Hillerhag.

BALLONGER FÖRKLARAR

Men så händer något. Henrik Åkerstedt visar hur man kan ha nytta av den här teorin i verkligheten. Som fysiker och med rymden som specialintresse har han skickat upp ballonger till 34 000 meters höjd. På film har han fångat hur tryckförändringen i atmosfären påverkar ballongerna. Han bombarderas med frågor från vetgiriga elever: "Var släppte ni upp ballongen, varför, och hur hänger det ihop med matematik?" – I helgen var jag och en kollega i Borlänge och gjorde experimenten. Lufttrycket minskar exponentiellt med

Praktiska tillämpningar skapar intresse för matematiken. Med ballonger kan man visa hur lufttrycket är en exponentiell funktion av höjden.

N R7 2017

N A T U R V E TA R E

TE MA: LÄRAR E – E N K A R R I Ä R VÄG F Ö R N AT U R V E TA R E

JOBBADE MOT CERN

På andra sidan katedern står Henrik Åkerstedt och ser ut att känna samma lycka när eleverna förstår. – Ja det är en härlig känsla och en drivkraft för mig i jobbet. Den upplevelsen hade han redan på gymnasiet när han förklarade för sina kamrater. För att utveckla den förmågan knäckte han extra på Vetenskapens hus under fysikstudierna. Men han blev ändå kvar på Stockholms universitet efter examen när en professor drog i honom. Han påbörjade en doktorandutbildning i partikelfysik och var uppkopplad mot partikelacceleratorn i CERN. – Jag märkte rätt snabbt att undervisningen var roligare än själva forskningen. Några poäng återstår till en lic. som jag räknar med att ta om några år.

Jag gillar de sociala kontakterna och när jag lyckas förklara något krångligt

SNABBSPÅR AVGJORDE

När snabbspåret till läraryrket dök upp fanns ingen tvekan. Tre terminers kompletterande studier på heltid skulle ge honom lärarlegitimation. – Ömsom vin ömsom vatten, kanske man kan säga. Vissa delar var bra,

bland annat insåg jag nyttan av att planera. Jag fick också bra pedagogiska tips som jag har nytta av som matte- och fysiklärare. – Den uppdelade praktiken på motsvarande en termin var rolig och jag lärde mig mycket. Studierna i skolhistoria och juridik var också värdefulla, men till exempel kursen i specialpedagogik saknade verklighetsanknytning. Den kursen syftar till att kunna individanpassa undervisningen till elever med särskilda behov, till exempel dyslexi eller särbegåvning, vilket är en viktig del av yrket. HÖJD STATUS

Henrik Åkerstedt hjälper ekonomielever med matematiken. När polletten trillar ner är alla nöjda.

N A T U R V E TA R E

N R7 2017

När trivs du som bäst? – Jag gillar de sociala kontakterna och när jag lyckas förklara något krångligt. Jag får också chans att lära nya saker, som hur gravitationsvågor fungerar, vilket hände när årets Nobelpris i fysik tillkännagavs. Bristen på lärare i naturvetenskapliga ämnen speglas i löneläget. Hans kompetens är eftertraktad. – Det är närapå dubbla doktorandlönen och många byter skola för att höja lönen. Bra för oss lärare, men sämre för eleverna.

Henrik Åkerstedt har jobbat här ett år nu och har inga planer på att byta skola. – Läraryrkets höjda status bidrog till att jag skolade om mig till lärare. Även för mina kursare på Lärarhögskolan har det gått bra. Finns det nackdelar? – Det är mycket schemalagt, vilket gör det svårt att vara ledig under terminen. Och har man en svacka kan det bli jobbigt. Man måste hålla en hög lägstanivå. Hans råd till andra som är nyfikna på läraryrket är att provjobba som vikarie. Då krävs inte legitimation. – Utbildningen är inte särskilt betungande, vilket gör det möjligt att jobba lite vid sidan av.

I LLU STR ATI O N: J O HA N JAR N E STAD

Årets Nobelpris i fysik fångar Henrik Åkerstedt upp i undevisningen. Gravitationsvågor skapades i en våldsam kollision mellan två svarta hål. 1,3 miljarder år senare når vågorna jorden i ett extremt försvagat skick.

H E N R I K ÅKE RSTE DT Aktuell: Sadlade om till lärare i matematik och fysik. Utbildning: Fysiker och nästan lic. i instrumenteringsfysik. På enhjuling i Vasaloppsspåret

Jobbar: Hersby gymnasium på Lidingö. Har sprungit Lidingöloppet och bor på ön. Fritid: Segelflyger på sommaren. På vintern är det skidor och skridskor som gäller. Unik bedrift: Henrik har åkt enhjuling från Sälen till Mora i Vasaloppsspåret. Lite nördigt: Spanar i rymden med eget teleskop. Programmerar och bygger elektroniska system på fritiden.

N R7 2017

N A T U R V E TA R E

Guldläge för lärare i naturvetenskap Bristen på lärare i matematik, kemi, biologi och fysik driver upp lönerna. Fredrik Svensson på Universitetskanslersämbetet menar att det kommer att locka fler att bli lärare. Lärarbristen är här för att stanna om inget radikalt görs. För att täcka behovet skulle åtta tusen fler studenter behöva börja på lärarutbildningen varje år, utöver de tretton tusen som årligen skrivs in i dagsläget. – Det är inte möjligt och skulle kräva att var fjärde som går ut gymnasiet med

grundläggande behörighet utbildar sig till lärare, säger Fredrik Svensson, utredare på Universitetskanslersämbetet, UKÄ. Han har en okuvlig vilja att lösa problemet och menar bland Fredrik Svensson. annat att vuxna måste finnas i klassrummen vare sig det finns legitimerade lärare eller inte. Flera åtgärder krävs. – Jag tror starkt på idén att avlasta lärarna så att de kan jobba med det de är bäst på: undervisa. Låt andra sköta uppgifter som att vara rastvakter, kopiera och mejla

Lärarbristen i naturvetenskapliga ämnen gör att skolorna bjuder över varandra i lön.

N A T U R V E TA R E

N R7 2017

Hur många läkare skulle vi inte behöva om läkarna skulle bädda sängarna?

föräldrar. Jämför med vården: hur många läkare skulle vi inte behöva om läkarna skulle bädda sängarna? Några folkhögskolor har börjat utbilda lärarassistenter för denna avlastande roll. Det menar han är ett steg i rätt riktning, men fler behövs. Bristen finns på alla nivåer, men inte i alla ämnen. Lärare i historia och samhällskunskap är populärt att utbilda sig till, så där kan bli ett visst överskott. – Lärare i naturvetenskapliga ämnen är en bristvara på främst högstadiet och gymnasiet. Det ger naturvetare ett guldläge. – Skolorna bjuder över varandra och lönerna höjs. Det kommer att locka unga till läraryrket. Samtidigt ska vi komma ihåg att utbildningen till ämneslärare är fem år. De nya snabbspår som finns för dem som har en naturvetenskaplig utbildning i bagaget tycker han förstås är ett välkommet tillskott. – Det är bra att de finns, men platserna är så få att de inte löser problemet. Läs mer om KPU och andra snabbspår här intill.

TE MA: LÄRAR E – E N K A R R I Ä R VÄG F Ö R N AT U R V E TA R E

Tre vägar in i läraryrket Valde du inte läraryrket från början? Då kan du bygga på med en kompletterande pedagogisk utbildning, KPU, som leder till lärarlegitimation. Utbildningen omfattar bland annat ledarskap, specialpedagogik och ämnesdidaktik samt verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på en skola. KPU ligger till grund för olika vägar in i läraryrket.

1. KPU KPU på tre terminer erbjuds vid flera lärosäten och leder till ämneslärarexamen

med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 eller gymnasieskolan. För att vara behörig måste man ha läst minst 90 hp (åk 7-9) eller 120 hp (gymnasium) i ett ämne. KPU kan även erbjudas på distans och som snabbspår på två terminer.

2. KPUFU

KPUFU – Kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade, förhöjd studietakt. Utbildningen erbjuds till dem som har en forskarexamen och alla som blir an-

tagna har rätt att söka ett utbildningsbidrag. Kan läsas på distans.

3. Teach for Sweden Ett ledarskapsprogram på två år som baseras på anställning på en skola (åk 7-9) i ett utsatt område. Samtidigt läser deltagarna KPU. Potentialen att utvecklas till en ledare är ett viktigt kriterium för att bli antagen. Vill du veta mer?

Sök på KPU eller KPUFU eller läs mer på www.teachforsweden.se

Tre möjliga vägar in i läraryrket som leder till legitimation. KPU på två terminer vinner det racet.

N R7 2017

N A T U R V E TA R E

TE MA: LÄRAR E – E N K A R R I Ä R VÄG F Ö R N AT U R V E TA R E

Robotar skapar lust för naturvetenskap Robotar i klassrummet kan avlasta lärare och även öka intresset för naturvetenskap. Forskare vid Uppsala universitet testar om det är möjligt att använda robotar som instruktörer för barn och vuxna. – Det som behövs är robotar med so-

ciala färdigheter. Sociala robotar ska i viss mån likna människor i sitt utseende och ge samma sociala signaler som människor, berättar Ginevra Castellano, universitetslektor och ansvarig for The Social Robotics Lab vid Uppsala universitet. Ginevra Ett exempel är en Castellano. robot som hjälper till med att lära ut ämnen som relaterar till geografi och hållbarhet. En robot och ett barn sitter på var sin sida av ett interaktivt bord, barnet läser kartor eller spelar ett spel om exempelvis hållbara städer och får hjälp av roboten.

– Bordet förmedlar kommunikationen, förklarar Ginevra Castellano. Just inom ämnen som teknologi, matematik och naturvetenskap finns det stor potential för robotar i klassrummet, menar Ginevra Castellano. – Barn gillar robotar och blir väldigt engagerade. Det kan man utnyttja. Hon betonar att en hel del av arbetet kretsar kring användarna, alltså barnen och lärarna. Forskarna studerar läroplanen och tar också hänsyn till individuella och kulturella skillnader. – Det handlar om tvärvetenskaplig forskning där exempelvis datavetare, experter inom robotik men även psykologer och pedagoger ingår. NL

FAKTA Projektet har utförts inom ramen för EMOTE (Embodied perceptive tutors for empathy-based learning (2012-2016) med finansiering från EU.

N A T U R V E TA R E

N R7 2017

Roboten Nao hjälper till att lära ut ämnen som relaterar till geografi och hållbarhet med hjälp av ett interaktivt bord.

Naturvetare på skolbänken Studiebesök i en skola blev en ögonöppnare för Sara Fahlén. Nu läser hon till lärare i Umeå. – Det är intensivt, speciellt nu under praktiken. Det tar mycket tid att förbereda lektionerna men det är också mycket givande att få direkt feedback, berättar Sara Fahlén. Sara Fahlén. Hon gör just nu praktik på två gymnasieskolor i Gävle inom ramen för en kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade (KPUFU) vid Umeå universitet. Liknande utbildningar finns vid Stockholms och Karlstads universitet och det är möjligt att läsa på distans. Sara Fahlén bor utanför Uppsala och har under vårterminen åkt till Umeå var tredje vecka. – Under vårterminen läste vi teorin i hög fart. Under vistelserna i Umeå avslutade vi

en kurs och påbörjade nästa. Tiden däremellan fick man läsa själv, på mer än heltid. Studietakten är alltså intensiv och programmet sträcker sig över två terminer istället för tre som den vanliga kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU). Det innebär en termin teoretiska kurser, ett examensarbete som påbörjas under sommaren och praktik på heltid under hösten. Kursdeltagarna kan ansöka om ekonomiskt stöd i form av utbildningsbidrag. STU D I E B E S ÖK E N ÖG ON ÖPPNAR E

Sara Fahlén är disputerad molekylärbiolog och har efter disputationen forskat vidare som postdoktor och är just nu tjänstledig från en tjänst som forskningsingenjör vid Karolinska Institutet. Förra hösten gjorde hon ett studiebesök i en skola för att berätta mer om sitt jobb för en femteklass. – Det blev en ögonöppnare. Eleverna ställde många frågor och var väldigt engagerade. Jag hade tidigare funderat över att söka jobb utanför akademin och då tänkte jag att det kanske är det här jag ska jobba med.

Sara Fahlén gillar att få direkt feedback på hennes undervisning. Här lyssnar hon på eleverna Tim Kreutzinger och Annie Olsson som redovisar ett grupparbete.

Sara Fahlén använder Lego i undervisningen för att förklara hur proteiner bildas.

Som naturvetare är hon också angelägen om att öka intresset för ämnet. Hon hade redan tidigare lagt märke till att de flesta mindre barn gillar naturvetenskap medan intresset dalar i högstadieåldern. – Där hoppas jag kunna göra skillnad som lärare. I mitt examensarbete ska jag dessutom undersöka vad det är som gör att elever på högstadiet och gymnasiet är motiverade att läsa naturvetenskap och hur läraren har bidragit till det, berättar hon. FRÅN F OR S KAR E TI LL LÄRAR E

Den största skillnaden som lärare är att man får direkt feedback på det man gör, enligt Sara Fahlén. Efter många år på labbet med experiment som tar mycket tid och inte alltid ger resultat uppskattar hon det. – Att få nyfikna frågor av eleverna är jordens belöning. Då har man fått dem intresserade av sitt ämne vilket är superkul. Forskarutbildningen är av stor nytta, tycker hon. – Framförallt i och med att jag har djup kunskap inom ämnesområdet. Det är enkelt att hitta roliga paralleller och exempel för undervisningen och jag kan också lätt snappa upp om det händer någonting spännande inom forskningen. NL

N R7 2017

N A T U R V E TA R E

TE MA: LÄRAR E – E N K A R R I Ä R VÄG F Ö R N AT U R V E TA R E

Lärare blir ledare Ledarskap är en viktig faktor för framgång i klassrummet. Programmet Teach for Sweden utbildar därför lärare som också blir ledare. Två år tar det att läsa in den kompletterande pedagogiska utbildningen samtidigt som man är anställd som lärare på en högstadieskola. Allt bygger på att man är beredd att arbeta på en skola i ett socioekonomiskt utsatt område. Erik Dahlman, rekryterings- och urvalschef, berättar mer. – Varje år går var sjätte elev ut högstadiet utan behörighet till gymnasiet. Vår Erik Dahlman. vision är att alla barn ska nå behörighet och ha samma chans att forma sin egen framtid, oavsett vilket föräldrahem eller geografiskt område de kommer ifrån.

Därför arbetar Teach for Sweden med ledarskap som bärande idé. Här kommer också mentorskap in i bilden. Varje ledare kopplas samman med en chef från näringslivet eller offentlig sektor. – Vi pratar om skolor och klasser där det brukar vara hög omsättning på lärare. Eleverna är 14-15 år och testar nya lärare, det kan bli lite tufft. Nästan alla har någon fas där det är lite extra utmanande, påpekar Erik Dahlman. BÖRJADE MED NATURVETARE

Teach for Sweden har funnits i Sverige i fem år och utbildningen började egentligen med tanke på civilingenjörer och naturvetare. Just då var det en stor brist på lärare inom naturvetenskapliga ämnen. – Ingenjörer och naturvetare har dess-

utom fördelen att de har tillräckligt många poäng inom ett ämne för att uppfylla kraven för KPU, säger Erik Dahlman. Numera finns det lärarbrist inom nästan alla ämnen och deltagarna i programmet kommer från olika universitetsutbildningar. – Gemensamma faktorer för deltagarna är ledaregenskaper som social, kommunikativ och empatisk förmåga. Samt att man fokuserar på lösningar och visar handlingskraft. Det är det som behövs för att ge barnen förutsättningar för lärande. Läs mer på www.teachforsweden.se. NL

P OTE NTIAL S OM LE DAR E

För att bli antagen till Teach for Sweden måste dels kraven för den kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU, se faktaruta) uppfyllas, dels ska den sökande ha potential att bli en ledare. Enligt Erik Dahlman är ledarskap en viktig faktor för framgång i klassrummet och rollen som lärare. – Det handlar om att skapa trygghet i barnens lärande. När de är trygga i gruppen och med läraren ordnar sig resten. Man måste nästan uppleva det i praktiken för att förstå det.

N A T U R V E TA R E

N R7 2017

För den som vill jobba i ett socioekonomiskt utsatt område är Teach for Sweden den rätta utbildningen.

Mer information och anmälan på www.naturvetarna.se

KALENDER Här ser du några kommande aktiviteter. Datum med rosa färg är specifikt för dig som är förtroendevald.

A F FÄ R S M A N N A S K A P F Ö R N AT U R V E TA R E Denna utbildning ger dig erfarenhet av och kunskaper om hur en organisation fungerar strategiskt, organisatoriskt, ekonomiskt och affärsmässigt. Läs mer på www.naturvetarna.se/ affarsmannaskap. 15 dec sista dag för anmälan 15 jan

kursstart i Lund

TA M A K T E N Ö V E R DIN KARRIÄR Seminarium och nätverk, där Ulrika Sedell föreläser. Ett samarbete mellan Naturvetarna och Sveriges Ingenjörer. Längre fram hittar du information på www. naturvetarna.se/kalender.

AKADE M I KE RKO M P ETE N S Rikstäckande inspirations- och kompetensdagar med föreläsningar om exempelvis ledarskap, kreativitet och kommunikation. Program och anmälan finner du längre fram i december på www.akademikerkompetens.com.

C H E FS F R E DAG Chefsfredag är seminarium och mingel inom olika delar av näringslivet. Program och anmälan hittar du på www.naturvetarna.se/ Chefsfredag. 9 feb

Uppsala

30 jan

Malmö

16 feb

Stockholm

56 feb

Göteborg

23 feb

Göteborg

2 mar

Malmö

16 mar

Örebro

23 mar

Norrköping

LEAD E R S H I P F R I D AY Vid Leadership Friday tar du del av den senaste ledarskapslitteraturen och minglar med författare och chefskollegor. Mer information: www.naturvetarna.se/ LeadershipFriday.

20 apr

Umeå

18 maj

Stockholm

25 maj

Göteborg

1 jun

FA C K L I G U T B I L D N I N G Kurserna är utformade för att stödja dig i ditt uppdrag på din arbetsplats. Du får tillgång till ett nätverk av andra förtroendevalda. Kurserna hålls i Stockholm. Läs mer på www.naturvetarna.se/ fackligakurser 24-25 jan

Ordförandekonferens (statlig sektor)

5-6 feb

Ordförandekonferens (statlig sektor)

12-16 feb

UGL

15 feb

Löneprocessen (privat sektor)

14-15 mars

Facklig grundkurs (statlig sektor)

21-22 mars

Förhandling (privat sektor)

16-20 april

UGL

17-18 april

Facklig grundkurs (kommun och landstingssektor)

25 apr

Löneprocess (statlig sektor)

26 apr

Arbetsmiljö (privat sektor)

16-17 maj

Facklig grundkurs (privat sektor)

29-30 maj

Ordförandekonferens (kommun och landstingssektor)

Chefens ansvar vid rehabilitering av anställda Seminarium 25 januari: Har du koll på ditt ansvar för arbetsmiljön? Vid våra seminarier lär du dig mer om bland annat krishantering och rehabilitering. Mer information på www.naturvetarna.se/arbetsmiljoansvar.

Malmö

9 feb Stockholm 2 mar Göteborg 13 apr Malmö 25 maj Stockholm

Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender. Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

N R7 2017

N A T U R V E TA R E

R E P O R TA G E

Data från rymden fångas in i Svalbard Dygnet runt laddar den isolerade anläggningen Svalsat på Spetsbergen ned data från passerande satelliter. Rymddatan används bland annat till att ta fram kartor som används för oljeoch isövervakning, men också till EU:s navigationsprojekt Galileo.

TEXT FOTO

JOHAN JOELSSON

J O N ATA N J A C O B S O N

> N R7 2017

N A T U R V E TA R E

R E P O R TA G E

rots att klockan närmar sig tio på förmiddagen är det dunkelt utanför bilrutan. Den ständiga polarnatten har precis lagt sig över den arktiska ögruppen Svalbard, och nu dröjer det nästan fyra månader innan solen kommer tillbaka. Efter att ha passerat en övervakad vägbom fortsätter vi vår färd uppför den branta serpentinvägen. Minuten senare är vi uppe på Platåberget. Överallt i det flacka, snötäckta landskapet syns vita bollar i jätteformat. Det är så kallade radomer som skyddar de högteknologiska antennerna mot snö. Vi är framme på Svalbard Satellite Station, Svalsat – en av världens största satellitstationer.

DATA TI LL H E LA VÄR LD E N

– Varje månad sker här cirka 14 000 satellitkontakter. Verksamheten pågår dygnet runt, året om, säger Atle Ursfjord, operation manager på Svalsat, som möter upp vid huvudbyggnaden. Anläggningen drivs av företaget Kongsberg Satellite Services, KSAT, som ägs av Kongsberggruppen och Norska Rymdstyrelsen. Syftet är att förse statliga och privata kunder över hela världen med satellitdata. Det är inte en slump att Svalsat byggdes just här. Svalbard ligger tillräckligt långt norrut för att få kontakt med satelliter i polär lågbana samtliga 14 gånger per dygn som dessa passerar polen. Sedan starten 1997 har anläggningen vuxit för varje år. Idag finns det ett femtiotal antenner på Svalsat.

– Den verkliga expansionen inleddes 2004 när det drogs fiberkabel mellan Svalbard och fastlandet. Tidigare tog det en vecka för oss att leverera bilderna till kunden, nu tar det max en timme, säger Atle Ursfjord. ÖVE RVAKAR M I LJÖN

Bland Svalsats kunder märks bland andra NASA och dess europeiska motsvarighet ESA. Men majoriteten av den data som laddas ner är meteorologisk och används bland annat till väderleksrapporter, klimatforskning och miljöövervakning. Merparten av den informationen skickas vidare i krypterad form till slutkunderna. Men KSAT har även en grupp som sitter på företagets anläggning i Tromsö och producerar speciella miljöövervak-

KSAT kommunicerar med ett drygt 80-tal satelliter.

Ett 30-tal personer arbetar på KSAT:s anläggning Svalsat.

N A T U R V E TA R E

N R7 2017

ningskartor. Med hjälp av radarbilder producerar KSAT kommersiella kartor som visar var det har skett oljespill till havs. – Eftersom oljan lägger sig som en hinna på havsytan blir de förorenade områdena svarta på kartbilderna, berättar Atle Ursfjord. Tack vare kartorna, som i princip uppdateras i realtid, kan kustbevakning sätta in nödvändiga resurser för att minimera skadorna. Eftersom KSAT även arbetar med båtdetektion, utifrån satellitbilder, blir det också möjligt för företaget att knyta specifika fartyg till potentiella utsläpp. KOLL PÅ I S LÄG ET

KSAT:s analysavdelning i Tromsö producerar även så kallade iskantskartor som visar exakt var havsisarna befinner

ATLE U R S FJ O R D

Atle Ursfjord har sina rötter i Nordnorge. Efter studier inom organisation på

Högskolan i Hedmark började han arbeta för det Norska försvaret i Tromsö. Atle Ursfjord har en bakgrund inom det norska försvaret. Sedan tre år jobbar han som operation manager på Svalsat. När han fick veta att en tjänst var ledig på Svalsat tvekade han inte en sekund. Hans föräldrar hade tidigare bott på Svalbard och berättat mycket om ögruppen. Vid sidan av jobbet umgås han med vänner, är i naturen, går på bio och spelar innebandy. ”Det är lätt att bygga ett nätverk här eftersom samhället är så litet. Man träffar alla i den enda butiken”.

Svalsats nordliga placering är ypperlig för satellitkommunikation. På bilden syns norrsken i huvudorten Longyearbyen där de anställda bor.

N R7 2017

N A T U R V E TA R E

R E P O R TA G E

sig. Dessa kartor är till stor nytta för rederier som behöver hitta de snabbaste rutterna i Arktis. – Istället för att ta sig genom isen kan de köra runt den, vilket kan halvera både tiden till sjöss och åtgången av bränsle. Kartorna är användbara för fiskare, kustbevakning och forskare som ska gå mot Nordpolen, säger Atle Ursfjord. Svalsat står även i kontakt med de satelliter som försörjer EU:s navigationssystem Galileo, som ska stå helt klart 2018, med data: – Totalt rör det sig om sex antenner här på Svalsat. Sen har vi en obemannad Galileo-antenn på vår anläggning på ön Jan Mayen. Galileo är ett stort projekt och en viktig kund för oss, säger Atle Ursfjord.

Varje satellit passerar Svalsat 14 gånger om dygnet, berättar Atle Ursfjord.

N A T U R V E TA R E

N R7 2017

”

Med hjälp av radarbilder produceras kommersiella kartor som visar oljespill till havs

KYLAN B ITE R

Vi lämnar konferensrummet och går ut i den bistra Svalbardsvintern. Kylan biter i kinderna när vi promenerar på den plogade vägen som gör det möjligt att ta sig till de olika antennerna. Vintertid kan det vara besvärligt att överhuvudtaget ta sig till anläggningen. Den branta bilvägen snöar igen. Och blåser det för mycket kan inte ens helikoptrarna lyfta. – Den längsta tid några anställda har fått vara kvar här är fem dygn. Men vi har både förråd med proviant och övernattningsmöjligheter. De tekniker som ska ut efter mörkrets inbrott har även gevär om det skulle komma isbjörnar, säger han. Vi går in i en av radomerna och betraktar den vita parabolantenn som står i viloläge.

SVALSAT ÖVE RVAKAR M I LJ Ö N Svalbard Satellite Station ligger på på Platåberget utanför Longyearbyen. Stationen, som drivs av Kongsberg Satellite Services, öppnade 1997 med en antenn, och har genom åren expanderat. Nu finns det ett 50-tal antenner på anläggningen. Av ett 30-tal anställda arbetar 13 stycken operatörer 24-timmarsskift. Den nedladdade satellitdatan används bland annat till forskning om ozon, is, skog/vegetation, temperatur, fuktighet och havstemperatur. Men även till meteorologi och miljöövervakning.

Plötsligt börjar den surra och röra sig. En satellit är på väg. När satelliten kommer upp över horisonten följer antennen den under cirka en kvart och tankar ned data tills satelliten försvinner ur sikte. Informationen går med ljusets hastighet från den arktiska utposten via den 130 mil långa fiberkabeln på flera tusen meters djup vidare till slutkunden som inom en timme kan börja jobba med datan. FLE R B E HÖVS H IT

Vi fortsätter vår promenad genom det arktiska ökenlandskapet. I utkanten av stationen står en byggkran och några arbetsfordon. Inom kort ska fyra nya antenner uppföras på Svalsat. Det är inte bara på Svalbard som KSAT växer. Företaget som idag har anläggningar i Tromsö, Antarktis, Jan

Mayen, Sydafrika, Singapore, Mauritius och Dubai fortsätter att expandera även globalt. En anläggning har precis öppnat i Panama City och de kommande åren ska KSAT även uppföra en antenn i Inuvik i Kanada. Den ska bland annat användas till ESA:s Copernicus-projekt, berättar Atle Ursfjord. Eftersom utvecklingen går mot enklare och billigare satelliter kommer fler mindre företag att ha möjlighet att skicka upp satelliter. Och då kommer det att krävas fler antenner på jorden för att kunna registrera all data från rymden. Atle Ursfjord berättar att Svalsat inom kort behöver rekrytera mer folk till den växande anläggningen. – Som tur är har vi mycket fjäll att ta av. Det finns gott om plats på Svalbard, säger han och ler.

Informationen från rymden kan användas till en rad ändamål, berättar Atle Ursfjord. På satellitbilden i bakgrunden syns algblomning.

På Svalsat finns ett 30-tal antenner med en diameter på mellan 3 och 13 meter. Dessa skyddas av så kallade radomer.

N R7 2017

N A T U R V E TA R E

Den första Svalbardantennen stod klar 1997. Sedan dess har anläggningen expanderat avsevärt.

N A T U R V E TA R E

N R7 2017

VETENSKAP

Ögon på atomnivå Galileos teleskop och det första mikroskopet blev nya verktyg för att upptäcka det ingen har sett förut. Nu har kryoelektronmikroskopet öppnat forskarnas ögon på atomnivå. TEXT

N ATA L I E V O N D E R L E H R

> N R7 2017

N A T U R V E TA R E

Alexey Amunts, nu forskare vid

SciLifeLab i Solna, hade tur. Han hade försökt att undersöka den molekylära strukturen av ribosomer i mitokondrier och chloroplaster i åratal när en ny möjlighet öppnade sig: visualisering med hjälp av kryoelektronmikroskopi. – Jag gjorde min postdoc i Cambridge och det var bland annat där tekniken utvecklades. Helt plötsligt kunde jag se strukturen och det blev början på den forskning jag bedriver idag, berättar han.

Att använda ett graf ikkort som är vanligt inom datorspel gjorde analyserna 100 gånger snabbare

LJ US PÅ FU N DAM E NTALA PROCE SS E R

Mitokondrier beskrivs enklast som cellens kraftverk där cellens energin utvinns från näringsämnen. Kloroplaster har en liknande funktion i växter, fast energin kommer från solljus. Både mitokondrier och kloroplaster har eget DNA och egna ribosomer som behövs för att översätta DNA till protein. Ribosomen är en komplex struktur och hur exakt den ser ut i mitokondrier och kloroplaster har länge varit okänt. – Ribosomen tillverkar livsviktiga proteiner i mitokondrier och kloroplaster som behövs för tillverkning av energi. Därför vill vi veta mer om just den processen, förklarar Alexey Amunts. För att kunna göra det undersöker han och hans medarbetare den molekylära strukturen av ribosomen. Den första vi-

ar, exempelvis är cancerceller kända för sitt stora behov av energi. Om man kan stoppa energitillverkningen hos mitokondrierna i dessa celler kan man potentiellt också stoppa deras tillväxt. Alexey Amunts och hans kollegor har hittat en sådan molekyl. – Det vi får fram är koordinater, som på en karta men på atomnivå. Den visar vägen hur vi kan designa läkemedel som angriper en specifik molekylär struktur i ribosomen. Utan kryoelektronmikroskopi hade vi inte kunnat se dessa detaljer, förklarar han. B EAR B ETA D ET MAN S E R

sualiseringen med hjälp av kryoelektronmikroskopi bjöd på en del överraskningar. – Det visade sig att ribosomer i mitokondrier är ganska olika de ribosomer som finns i resten av cellen. Det kastar ljus på fundamentala biologiska processer som i sin tur är intressanta ur olika perspektiv, berättar Alexey Amunts. VÄGVI SAR E FÖR NYA LÄKE M E D E L

Upptäckterna är viktiga på flera sätt. Dels ur det ett evolutionärt perspektiv, forskarna kan lära sig mer om hur proteinsyntesen har utvecklats. Men det finns också medicinska tillämpning-

Själva experimenten har inte förändrat sig så mycket. Forskarna bestämmer vad de vill undersöka, utför det laborativa arbetet och visualiserar sedan med hjälp av kryoelektronmikroskopet. Utmaningen börjar egentligen när resultaten ska bearbetas och tusentals bilder av molekyler ska bli till en molekylär struktur. – Datorn räknar ut ett genomsnitt. Vi kan sedan tala om för datorn att filtrera bort vissa bilder för att kunna se dynamiken av strukturen, hur till exempel ribosomen förändrar sig under proteinsyntesen eller när en substans binder. Det är väldigt spännande och gör att vi kan följa biologiska processer på ett helt nytt sätt.

KALL M I K R OS KO P I FÅR N O B E LT P R I S

Proverna kyls snabbt ner för att bevara den molekylära strukturen i levande material.

N A T U R V E TA R E

N R7 2017

Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson belönas med Nobelpriset i kemi 2017 ”för utveckling av kryoelektronmikroskopi för högupplösande strukturbestämning av biomolekyler i lösning”. För att förbereda prover för kryoelektronmikroskopi använder man sig av vitrifiering, dvs snabb nedkylning. Det innebär att man kan undersöka levande material. Proverna utsätts sedan för elektronstrålar i mikroskopet vilket leder till bilder av slumpmässigt orienterade proteiner. Datorn delar in likartade bilder i samma

grupp och tar sedan fram tvådimensionella och tredimensionella bilder.

Proverna laddas på en liten disk med ett rutnät. Varje ruta har 10 hål som tar upp provet. Disken frysas innan den utsätts för elektronstrålar i mikroskopet

VETENSKAP

Resultatet av kryoelektronmikroskopi är tusentals bilder. Datorn lägger ihop dessa till en bild av en molekylär struktur. Här strukturen av ribosomen i mitokondrien.

Bearbetningen av bilder och data ställer vissa krav på själva datorn och på den som programmerar. Alexey Amunts påpekar att Erik Lindahl, bioinformatiker vid SciLifeLab, har gjort ett betydelsefullt bidrag. – Han skrev bland annat om koden och började använda ett grafikkort som är vanligt inom datorspel. Det gjorde analyserna 100 gånger snabbare. TI D IG SATS N I NG

I Sverige finns två kryoelektronmikroskop, ett vid SciLife Lab i Solna och ett

i Umeå. Mikroskopet liknar ett stort svart torn och står på en specialbyggd platta som inte störs av vibrationer i området. Alexey Amunts betonar vikten av att ha tillgång till möjligheten att använda kryoelektronmikroskopi. – Sverige var tidigt ute, forskaren Gunnar von Heijne vid Stockholms universitet lyckades få stöd från finansiärer som Wallenberg, Erling Persson och Kempestiftelserna. Det var verkligen en otrolig förutseende satsning som inte bara betyder tillgång till själva

metoden men också att Sverige lyckades dra till sig forskare från hela världen. NYA U PPTÄCKTS R E SOR

Egentligen handlar det om en revolution, menar Alexey Amunts. Tekniken har blivit mer tillgänglig, snabbare och billigare. Det är spännande tider. –Vad man än väljer att studera så kommer man att se någonting som ingen annan har sett förut. Det är nästan en guldålder för den typen av forskningen, vi beträder outforskad mark och kommer att göra spännande upptäckter. #

LÅNGSIKTIGT STÖD LEDER TILL UPPTÄCKTER OCH NOBELPRIS Utvecklingen av kryoelektronmikroskopet är ett klassiskt exempel för vikten av långsiktigt stöd till forskningen. – De forskare som nu belönas med Nobelpriset gick emot strömmen när de började med detta. De fick inget stöd innan det blev en mer vanlig metod, påpekar Alexey Amunts. För att kunna göra banbrytande upptäckter och utveckla metoder och verktyg som revolutionera forskningen måste forskare kunna vistas i en bra miljö där de kan verka utan krav på omedelbar produktion. Alexey Amunts kommer ihåg sin egen tid som postdoktor.

– Jag var i Cambridge, i en miljö där många smarta människor jobbar tillsammans. De första tre åren misslyckades jag med att få fram strukturen på ribosomen men jag fick ändå stöd att fortsätta i tre år till. Det arbetet ledde sedan till hel ny kunskap. Det är viktigt att skapa akademiska miljöer där forskare får friheten att utveckla sina idéer. Han försöker själv skapa en miljö där hans medarbetare får tillgång till avancerad utrustning, finansiering, samarbeten och långsiktigt stöd. Det gör det möjligt att ta sig an stora problem och att fortsätta hellre än att ge upp när man stöter på

vetenskapliga problem, menar han. – Det är det som är nyckeln FOTO: G AB R I E L till bra vetenskap H I LD E B R AN D, K U N G LI G A och är också en MY N TK AB I N ET TE T, STO C K H O LM. viktig faktor i doktorandernas och postdoktorernas utveckling. De måste lära sig att kunna ta svåra beslut och utveckla uthållighet som de kommer att behöva för att tackla ännu fler utmaningar när de själva blir ledare för en forskargrupp.

N R7 2017

N A T U R V E TA R E

VETENSKAP

Titan läker alla sår Medicinsk användning av nanomaterial är ett snabbt växande forskningsområde. Nanopartiklar av titandioxid har länge varit en kandidat för behandling av brännskadad hud eftersom de kan bilda ett skyddande ytskikt. Titandioxid kan dock vara giftigt under vissa förhållanden och kan bland annat skada cellernas DNA. Nu har forskare vid bland annat Sveriges Lantbruksuniversitet och Uppsala universitet använt partiklar av titandioxid inom ett snävt storleksintervall och tillsatt ett ämne på

partiklarnas yta vilket gör att materialet är ofarligt för mänskliga celler. Inledande tester i försöksdjur visar en kraftig förbättrad läkning av brännsår, dessutom visade det sig att nanopartiklarna kan sätta igång återbildningen av hudvävnad och förhindra uppkomst av ärrbildning och missfärgningar. Forskarna planerar nu fortsatta studier i samarbete med brännskadekliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.. NL Källa: Gulaim et al, Scientific Reports 7, nov 2017

Bild: Hinna av titandioxid på behandlad hud. Bilden är tagen med svepelektronmikroskopi av Gulaim Seisenbaeva, SLU

Jordgubbar gillar insekter Jordgubbsplantor vars blommor får besök av många och olika typer av pollinerande insekter, som bin, fjärilar och blomflugor, får jordgubbar som växer bättre än de som endast pollinerats av ett fåtal elStörre jordgubbar med olika insekter.

ler av liknande insekter. Det visar en studie från Lunds universitet. – En rik biologisk mångfald med många olika pollinerade insekter kan därför gynna jordgubbsodling och odling av andra insektspollinerade grödor, säger Lina Herbertsson, doktorand vid Lunds universitet i ett pressmeddelande. NL Källa: Herbertsson et al, Journal of Pollination Ecology, 21(2), 2017

130

miljoner ljusår bort...

har två neutronstjärnor kolliderat. Gravitationsvågsdetektorerna LIGO och Virgo fångade upp krocken den 17 augusti i år. En av astronomerna som då riktade sitt teleskop himlen var Jesper Sollerman vid Stockholms universitet. – Först trodde jag nog att det var en vanlig supernova vi tittade på. Men snart blev vi varse att det handlade om något mycket mer spännande. Hans medförfattare Stephan Rosswog fick sina beräkningar om hur grundämnen bildas bekräftade. – Så vitt jag kan se stämmer mina gamla beräkningar om att ämnen som exempelvis guld faktiskt bildas när neutronstjärnor kolliderar. Det här är det beviset jag väntat på i över 20 år, säger han i ett pressmeddelande. Upptäckten knyter samman studier av gravitationsvågor, elektromagnetisk strålning och grundämnesbildning. NL För mer information och filmer: sök på ”neutronstjärnor” på su.se

Amning... ... är bra i många avseende. Det har länge debatterats om amning kan skydda mot astma och allergier och därför har forskare från Uppsala universitet undersökt hur amning påverkar risken för astma, hösnuva och eksem. Studien använder sig av självrapporterad data från 330 000 medelålders personer från Storbritannien och är den största i sitt slag. – Resultaten visar att personer som

N A T U R V E TA R E

N R7 2017

blivit ammade som barn har en ökad risk att utveckla hösnuva och eksem medan amning inte verka påverka risken att utveckla astma, säger Weronika Ek, forskaren som har lett studien. Resultaten bör inte ligga till grund till vilka rekommendationer som ges med avseende på amning, påpekar forskarna. – Vi hoppas att kunna bidra till att nyblivna föräldrar kan få en mer korrekt bild

av fördelarna med amning, säger Weronika Ek. NL Källa: Carlton et al, Science 357, 1402 (2017).

Amning är bra men skyddar inte mot astma och allergi.

N F RÅGA E TA R E N AT U R V E

Ska man slicka sina sår? Hej, jag undrar om det är någon risk att stoppa ett blödande finger i munnen. Var tvungen att göra det när det inte fanns något plåster. Frågan är om det i munnen finns farliga bakterier som kan gå ut i blodbanorna och orsaka blodförgiftning? Precis som djuren slickar sina sår så gör vi människor det också ibland, till exempel om vi får ett sår på fingrarna. Det är välkänt att sår läker snabbare om man slickar på dem trots att vi har en hel del bakterier i munhålan. Djurförsök har visat att den förbättrade sårläkningen inte orsakas av det mekaniska slickandet som avlägsnar bakterier från såret. Svensk forskning har visat att det istället är slem i saliven som läker sår snabbare.

Hudceller som kommer i kontakt med saliv börjar producera bakteriedödande peptider. Skadad hud, som redan producerar dessa peptider, ökar sin produktion om den kommer i kontakt med saliv. Dessutom stimulerar saliven de vita blodkropparna att döda bakterier i såret. När en inflammation uppstår bildas en mängd vita blodkroppar i munnens slem. Slemmet stimulerar de vita blodkropparna att kasta ut ett ”nät” som dödar bakterierna. Dessa egenskaper hos slemmet kan förklara varför sår i munnen oftast läker snabbare än sår i huden. Så om du får ett sår ska du inte sätta ett plåster på det – slicka istället på såret. Visst finns det bakterier i munhålan men faktum är att varje gång

du borstar tänderna eller använder tandtråd kommer sannolikt bakterier ut i blodet utan att det leder blodförgiftning. D IANA TI LEVI K, LEKTOR I SYSTEMBIOLOGI OCH ANNA-KARIN PERNESTIG, LEKTOR I MOLEKYLÄRBIOLOGI, VID SKÖVDE HÖGSKOLA.

Saliv förbättrar sårläkningen.

Varför kallas det för datamoln? Datamoln är ingen idealisk metafor, där data lagras på servrar. Den stora skillnaden är att servrarna är kopplade till internet. Åtkomst till data, var den än lagras, sker via internet som infrastruktur. Data är därför tillgänglig platsoberoende. Min tolkning är att metaforen

Gränslös datalagring via servrar och internet.

närmast kan knytas till den gränslöshet som ett moln har. Samma gränslösa processande av data sker på servrar med åtkomst via internet. Det innebär att du inte vet exakt var din data lagras och att det inte finns en tydlig gräns för hur mycket data du kan lagra och processa. MAR IA LI N D H, UNIVERSITETSLEKTOR, VID SEKTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP, HÖGSKOLAN I BORÅS

e? tar e v r atu n n a till se e a. åg ga frå din fr vetarn u n r d i N R7 2017 l 37 N A T U R V E TA R E vil Skicka @natu Vad ion a red

KARRIÄR

I N S P I R AT Ö R E N

Hon förklarar Sverige med statistik För Kira Cover Gylling är det viktigt att med fakta visa hur Sverige ser ut i dag. Som metodstatistiker på Statistiska centralbyrå drar LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK hon sitt strå till stacken. TEXT O FOTO:

Det var på en karriärdag på Umeå universitetet som statistikern Kira Cover Gylling bestämde sig. – Jag kände direkt att det här är något för mig. Efter samtal med en företrädare från Statistiska centralbyrån, SCB, var målet att bli metodstatistiker där. Och så blev det. Efter examen i januari tog hon sitt pick och pack och flyttade till Örebro, där SCB huserar sedan 1967 då myndigheten utlokaliserades från huvudstaden.

– Jag jobbar på uppdrag från olika avdelningar inom SCB. Nu ligger fokus på företag och jordbruk. Vad gör ni statistik på inom jordbruket? – Det handlar om allt från odlad areal och antal kor till användning av bekämpningsmedel och gödselmedel. Det behövs för att bönderna själva, industrin och politikerna ska kunna fatta så bra beslut som möjligt. Man kan säga att vi levererar beslutsunderlag.

DESIGNAR URVAL

SAMHÄLLSUPPDRAG

Som matematiker med intresse för programmering stortrivs hon med jobbet. Det är den statistiska metoden hon går i spinn på. Det handlar om att designa urvalen i de statistiska undersökningarna och göra skattningar från insatta värden.

Kira Cover Gylling ser sitt arbete som ett samhällsuppdrag med ett högre syfte. – I tider av fake news och faktaresistens är det viktigare än någonsin att ta fram fakta och information om Sverige.

K I R A C O V E R GY L L I N G Aktuell: Metodstatistiker på Statiska centralbyrån. Utbildning: Matematiker från Umeå universitet. Familj: Gift och bor i Örebro. Fritid: Programmering och datorspel. Spelar och lyssnar på musik. Läser: Fantasyboken It devours.

N A T U R V E TA R E

N R7 2017

Det handlar om demokrati, medborgarna har rätt att veta hur Sverige ser ut. Vad är tjusningen? – Att få jobba åt staten och medborgarna i utvecklingen av samhället. Sedan gillar jag verkligen att tillämpa mina kunskaper i matematik och programmering. Ända sedan barnsben har hon stimulerats av matematiska problem. – Men jag gillade inte skolmatten, som jag upplevde som mekanisk, där man nöter in formler och missar det kreativa. I stället borde undervisningen vara utforskande, gärna i grupp med problemlösande samtal. Med stöd från läraren förstås. INGEN ABSOLUT SANNING

Även programmering har hon ägnat sig åt på fritiden, vilket hon har nytta av på SCB. – Jag mår som bäst på jobbet när jag programmerar. Jag har också lärt mig mycket nytt. Urvalsteori är ett sådant exempel. Att programmering ska bli ett obligatoriskt moment i grundskolan tycker hon är positivt. – Även om man inte ska bli programmerare så lär man sig tänket hur algoritmer är uppbyggda och hur de skapas. På ett café i Örebro kommer vi in på den filosofiska dimensionen av statistik. Det är inte den absoluta sanningen hon söker.

– Alla statistikvärden är förknippade med osäkerhet. Därför är det bättre att presentera statistik i intervaller än en siffra. ROSLING INSPIRERAR

När det handlar om pedagogiska presentationer tycker hon att Hans Rosling är en förebild. – Han var en optimist som jag respekterade. Han gick under ytan på det som media rapporterar, och då blir vår världsbild bättre än hur den framställs i media.

Rent allmänt tycker Kira Cover Gylling att det statistiska måttet BNP är underskattat. – Det ger en bra sammanfattning av ett lands ekonomi, säger hon och förklarar att det inte ger en bild av mänskligt välstånd, där parametrar som välmående och miljöhänsyn finns med. Vad är ditt nästa mål? – Att jobba närmare den ekonomiska statistiken, säger hon efter en stunds betänketid.

”

I tider av fake news och faktaresistens är det viktigare än någonsin att ta fram fakta och information

Populär statistik från SCB Namnsök: Här får man veta att Anna är det vanligaste namnet på kvinnor. Bland männen toppar Lars. Motsvarande för nyfödda är Alice och Oskar. Lönedatabasen: Vad tjänar en statistiker uppdelat på ålder, kön och arbetsmarknadssektor? Löner för många andra yrkesgrupper hittar du här också. Prisomräknaren: Vill du veta vad en hundralapp var värd för 30 år sedan omräknat I dagens penningvärde? SCB har svaret: 193 kronor och 77 öre.

4 7 6 9 4 3 3 7 6 9 5 8 1

8 2

Kommuner I siffror: Sök på vilken kommun som helst I landet och du får svar på allt från antal invånare, genomsnittlig ålder och lön till hur stor andel som har längre eftergymnasial utbildning än tre år. Hur många kossor finns i Sverige och hur mycket mjölkar de? SCB har svaret, och Kira Cover Gylling bidrar till det.

N R7 2017

N A T U R V E TA R E

FRÅGA EXPE RTE N: N AT U R V E TA R N AS E X P E R T E R SVA R A R PÅ F R ÅG O R F R Å N M E D L E M M A R N A

Har jag rätt att vara ledig i jul? Jag är ganska ny på arbetsmarknaden och har ännu inte bildat familj. Efter en tuff höst hade jag hoppats på lite extra ledighet under julen. Men får nu höra att småbarnsföräldrarna har fått ledigt, vilket innebär att jag måste jobba. Vilken rätt har jag att vara ledig?

De som kan ta ut föräldraledighet har rätt att vara lediga när som helst under året. Arbetsgivaren kan enligt lag inte säga nej till föräldraledighet, under förutsättning att ansökan har lämnats in två månader innan. Här gäller föräldraledighetslagen, som ger arbetstagaren rätt att själv bestämma när hen vill vara ledig. Det är annorlunda med semesterlagen, som ger arbetsgivaren rätt att bestämma när ledighet ska beviljas. Om du ska få ledigt beror på hur arbetet är planerat och om det passar verksamheten. Det gäller även under helgdagar om det ingår i tjänsten. Om du däremot

tjänstgör måndag till fredag så har du rätt att vara ledig på helgdagar, även när de infaller på vardagar. Det gäller under hela kalenderåret, och inte bara under jul. Om flera vill vara lediga samtidigt får man komma överens om ledighet på ett sätt som gör att verksamheten kan pågå som vanligt. Det gäller till exempel inom sjukvården, samhällsservice och industrin. En vanlig lösning är att medarbetarna turas om att vara lediga varannan jul. Ofta brukar man hitta lösningar som alla kan vara nöjda med. Arbetsgivaren

ska behandla alla lika, oberoende av om man har barn eller inte. Ett undantag är om föräldraledighetslagen kan tillämpas. Den råder, som sagt var, inte arbetsgivaren över. E LBA AB R E U, ombudsman på Naturvetarna

En vanlig lösning är att medarbetarna turas om att vara lediga varannan jul

N A T U R V E TA R E

N R7 2017

KARRIÄR

PÅ N Y T T J O B B

HAR D U

Genombrott för dietister i Göteborg 25 nya Dietisttjänster har inrättats i Västra Götaland, varav 13 i Göteborg. Leg dietist Anna Carin Hagstig är en av de nyanställda.

Anna Carin Hagstig gillar den stora spännvidden i diagnoser.

Varför denna satsning på dietister? – Efter ett politiskt beslut 2014 kunde satsningen äntligen sjösättas i september. Bakgrunden är att alla invånare ska ha tillgång till dietistkompetens. Vi sitter centralt och besöker vårdcentraler runt om i regionen.

Söker du nytt jobb?

På hur många platser? – Vi servar 201 vårdcentraler, både privata och de som hör till Närhälsan inom primärvården. Borås, Uddevalla och Skara är övriga baser för vår verksamhet. Hur klarade regionen sitt åtagande tidigare? – I Göteborg fanns bara en halv dietisttjänst på vuxensidan, vilket gjorde att sjukhusens dietister fick ta en del och att många inte hade dietistkontakt alls. Så nu har en kompetenslucka fyllts. Hur lyckades ni övertyga politikerna? – Ett långvarigt arbete ligger bakom, bland annat av Lena Ljungkrona Falk. Det resulterade i en vårdöverenskommelse som nu styr vårt uppdrag. Vilket är ert uppdrag? – Just nu är äldre undernärda, särskilt multisjuka en prioriterad grupp. Kol, fetma och hjärta-kärl ligger också högt på listan. Jag hoppas att vi kommer kunna jobba mer förebyggande i framtiden. På vilket sätt kan ni göra skillnad? – Vi ger individuella kostråd, anpassade till patientens behov och resurser. Vi jobbar nära andra vårdyrken, som läkare, sjuksköterskor,

www.naturvetarna.se/lediga-jobb

iga-job

sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Med vetenskap och beprövad erfarenhet i botten bidrar vi med vår kompetens om mat och nutrition. Glädjande nog vet de flesta numera att vi med små medel kan göra stor skillnad. Är varje dietist specialist på sin sak? – Vi har olika bakgrunder, själv kommer jag från sjukhus och jobbade mest med äldre lungsjuka. Andra har specialkunskap i allt från celiaki till njursjukdomar. Den höga kompetensnivån gör att det alltid finns någon att vända sig till. Så nu är ni mer allmändietister? – Ja, den stora spännvidden i diagnoser är en tjusning. Man lär sig hela tiden nya saker och det är ett stort område att bevaka, där hela tiden ny vetenskap tillkommer. Roligt också att vi har blivit så välkomnade av andra vårdyrken inom Närhälsan. Hur viktigt är fysisk aktivitet? – Den har stor betydelse och något vi behöver ha koll på för att räkna ut näringsbehov. Lever du som du lär? – Ja, med en varierad kost kan man unna sig något extra till helgen. Sedan cyklar jag ofta mellan vårdcentralerna, till nytta både för mig själv och miljön. L E L

NYTT JOBB PÅ GÅNG? Kolla om arbetsgivaren har kollektivavtal! Du har då ett bra grundskydd med flera förmåner, och ditt anställningsavtal kan hållas kort. Läs mer om kollektivavtal på sid 58-61.

Lediga tjänster finner du på

OCK S Här lyft Å NYT er T J OB B karriäre vi naturvetare s n ? om . Tipsa re Nu får d daktion tagit ett nytt s u även te @ g n m a i e tu nya tjän st på ww d bild och en b rvetarna.se. esk w.naturv etarna.s rivning av din e/led

Kollektivavtalet reglerar alla viktiga frågor som:

• • • • • • • • •

arbetstid övertidskompensation uppsägningstider semester sjuklön föräldralön ledighet försäkringar pensioner

N R7 2017

N A T U R V E TA R E

MAN UALE N

Sov gott med rutiner – även på resande fot Sover du dåligt på nya ställen när du sover borta? Ny forskning visar att det beror på att en del av din hjärna håller vakt i nya miljöer. Med hjälp av enkla rutiner kan du sova bättre. TE XT

MARGARETHA ELDH

I L L U S T R AT I O N

SARA-MARA/ S ÖD E R B E R G AG E NTU R

Att sova på nya platser är inte alltid helt lätt. Många som reser mycket i jobbet kan uppleva att de sover sämre och inte känner sig lika utvilade. Trots att man sovit lika länge som vanligt. Nu har forskare vid Brown University hittat en förklaring till varför vi sover sämre på nya ställen. Det kallas första natten-effekten och gör att sömnkvaliteten försämras. De har undersökt hjärnaktiviteten på 35 friska unga män och kvinnor för att med hjälp av bland annat MR-kamera utreda hur olika hjärnområden är aktiva under olika sömnstadier. De upptäckte att det fanns en tydlig skillnad mellan den högra och vänstra delen av hjärnan. HJÄRNHALVA HÅLLER VAKT

Medan den högra delen av hjärnan gick ner i djupsömn, befann sig den vänstra delen av hjärnan i ytligare sömn och fortsatte att hålla vakt i den nya miljön. – För första gången kan man visa att hjärnan kan prioritera vissa delar för djupsömn medan andra delar har en ytligare sömn, säger sömnforska-

N A T U R V E TA R E

N R7 2017

ren Christian Benedict vid Institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet. Hittills är förmågan till asymetrisk hjärnaktivitet under sömnen endast känt från djurvärlden. Ett exempel är delfinen som går upp till ytan för att hämta luft med jämna mellanrum. Även fåglar har en liknande halvsömn och kan vila en del av hjärnan medan de håller vakt mot faror.

Hjärnan har en förmåga att lära sig från första natten att det inte finns några faror

MISSAR DJUPSÖMN

Christian Benedict förklarar det här med att det tidigare kunde ha varit en viktig överlevnadsmekanism för människan i farliga miljöer, en slags fight orflight-rest från vårt ursprung. Men i dag ser han det snarare som en oönskad egenskap som gör att vi kan gå miste om värdefull djupsömn. – För dem som reser mycket i tjänsten och ofta sover borta kan det bli problem att få ordentligt med djupsömn. Det påverkar prestation, förmåga till minnesinlärning och problemlösning och tillgången till intellektuella kunskaper, säger Christian Benedict. Han tror även att de nya forsknings-

fynden kan sättas i relation till stress. – Det skulle vara intressant att studera om människor som regelbundet upplever jobbstress har en kronisk första-natten-effekt. Det kunde förklara varför framförallt jobbstress har kopplats till sämre sömn i tidigare enkätstudier. HÅLL FAST SOVVANOR

Den andra natten i den nya miljön försvann skillnaden i hjärnaktivitet under sömn. – Hjärnan har uppenbarligen en förmåga att lära sig från första natten att

KARRIÄR

det inte finns några faror, säger Christian Benedict. För att motverka första natten-effekten i nya miljöer råder Christian Benedict att man ska hålla fast vid sina sovvanor. – Håll fast vid dina rutiner, borsta tänderna, läs en bok och gör samma saker som du gör hemma för att förbereda

sömnen. Ta med något hemifrån, till exempel en kudde som hjärnan kan koppla till en välbekant doft. Hjärnan är ett associativt organ och det ökar chansen att hjärnan känner sig trygg, vilket gör att både högra och vänstra delen av hjärnan når återhämtande djupsömn i samma utsträckning när du sover.

Läs mer om studien: Tamaki et al.: ”Night Watch in One Brain Hemisphere during Sleep Associated with the First-Night Effect in Humans”, Current Biology, DOI: org/10.1016/j.cub.2016.02.063

N R7 2017

N A T U R V E TA R E

CHEF

Ha en krisplan för

det oväntade

Många arbetsplatser saknar en krisplan. Nyckeln är att snabbt kunna agera när en kris inträffar, och då fungerar långa dokument dåligt. Det kom fram på ett av Naturvetarnas chefsseminarier om arbetsmiljö. TEXT OCH FOTO

ANNA NORBERG

änk dig att en större olycka har skett nära din arbetsplats. Personer kan vara skadade och det är oklart exakt vad som hänt. Vad är det första du gör i egenskap av chef? – Jag plockade fram mitt kort där det i ett fåtal punkter står vad jag ska göra om en kris inträffar. Det finns inte tid att skriva ut dokument, utan jag måste veta direkt vem jag ska ringa och hur ska jag ta hand om min personal, säger Emelie Dahlberg, som arbetade som HR-chef på ett företag på Drottninggatan vid terrordådet 7 april. ÖVA KR I S PLAN E N

Hon talar också om vikten av att se till att det finns en krisplan och att öva denna återkommande. Om man övar även vid små händelser så har du en mycket bättre beredskap om det händer något större. – Det kan vara svårt att fatta rätt beslut i ett pressat läge. Krisledningen måste se till att äta, dricka och vila, så att ni kan fatta bra beslut. Och se till att alla är på plats när viktiga beslut fattas. En annan viktig komponent är kommunikation. Krisledningen 7 april upprättade relativt snabbt en kommunikationsplan. De informerade regelbundet, i början var fyrtionde minut, och med-

N A T U R V E TA R E

N R7 2017

delade varje gång när nästa information skulle komma. Då informerade de även om ingenting nytt hade hänt. VI R EAG E RAR OLI KA

– Det är också viktigt att vara uppmärksam på allas reaktioner. Vi har olika ryggsäckar med oss, som gör att någon reagerar på det som du själv inte tycker är jobbigt. Det kan också vara någon som först hjälper andra och får en senare reaktion, säger Emelie Dahlberg. Har ni en plan för vad ni ska göra vid en krissituation på din arbetsplats? Previas undersökningar visar att fyra av tio offentliga verksamheter och sju av tio privata företag saknar krisplaner. I AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd, finns stöd för den som vill vara förberedd. – Det är bra om företaget har en kris-

plan, men vi ser ofta att de är för omfattande och detaljerade. Det kan också vara svårt att definiera i förväg vem eller vad som utvecklar en krissituation. Även mindre incidenter kan orsaka stora reaktioner, säger Per Larsson från Previa. D ET FI N N S HJÄLP

Hans tips är att i stället konkret beskriva hur man ska ta hand om psykosociala situationer och människor som utvecklar krisreaktioner. Och att sedan pröva och öva detta. – Att simulera en krishantering vid skrivbordet ger redan det bra övning. Händer det något som skulle kunna orsaka krisreaktioner ska ni dra igång enligt krisplanen, och sedan kan ni trappa ner om det inte behövs krishantering, säger Per Larsson.

SÅ FÅR NI KRISSTÖDET ATT FUNGERA BÄST Använd AFS 1999:7 från Arbetsmiljöverket och integrera den i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Sätt igång arbetet snabbt när något inträffar.

Utbilda så att ledning och chefer har rätt kunskap och att medarbetarna vet vad som gäller.

Se till att det finns omedelbart medmänskligt stöd för den som drabbats.

Ta fram en tydlig konkret krisplan.

Öva då och då.

Normalisera krisreaktionen och följ upp. Ta hjälp av expertis vid behov.

KARRIÄR

8 punkter

SOM GAV CH EF EN STÖD VID TE RROR DÅDET DE N 7 AP RI L. 1. Stäng verksamheten elle r den del av verksamheten som berörs.

”Det är viktigt att vara uppmärksam på allas reaktioner”

Han lyfter också att man ofta är bra på att informera utåt om det händer något, men glömmer den interna krisinformationen. I AFS 1999:7 från Arbetsmiljöverket finns stöd för hur Per Larsson. man gör detta på ett bra sätt. Till exempel att informera tydligt, sakligt och löpande till alla, även de som inte är på plats. – Det går att förbereda sig genom att ha färdiga texter som man kan anpassa efter situationen. Det är i en krissituation som ledarskapet verkligen sätts på prov. Att då ha en bra kriskommunikation internt skapar en bra effekt, säger Per Larsson.

läget. Avsaknad av kommunikation i ett sådant läge skapar däremot frågor och eventuellt konflikter. – Om man gör det mesta rätt i sin krishantering så kan man få en relativt snabb återhämtning både för personalen och verksamheten, och även en ökning av trivsel, sammanhållning och engagemang efteråt, säger Per Larsson.

2. Kontakta den som är kris ansvarig/krissupport för verksamheten. 3. Gör en total bedömning av situationen och utforma en krisstrategi. 4. Informera all personal i tjän st. 5. Be personalen kontakta sina anhöriga. 6. Informera ledig personal. 7. Informationsmöte för sam tlig personal. 8. Individuell uppföljning av samtlig personal i samråd med personalans varig.

KOM M U N ICE RA RÄTT

Fungerar kommunikationen bra visar det att ledningen är på och man får koll på

Många visade sin tacksamhet till polisen efter terrordådet på Drottninggatan i Stockholm den 7 april i år.

N R7 2017

N A T U R V E TA R E

KARRIÄR

Vad tyckte du om seminariet? Catarina Ludwig, Avdelningschef för verksamhetsutveckling och myndighetsstöd på Södertörns högskola – Jätteintressant. Vi ska diskutera detta i ledningsgruppen i morgon. Framför allt tar jag med mig att man behöver öva krishantering och att krisplanen inte ska vara för detaljerad.

Mugdim Islamovic, enhetschef georesurser, Sveriges geologiska undersökning, SGU

Är du chef... ... men får inte inbjudningar till seminarier som Leadership Friday och Chefsfredag? Meddela Naturvetarna att du är chef via

– Jättebra och högst aktuellt tema. Jag kommer att tänka på hur det fungerar hos oss. Jag vill ta upp frågan med chefskollegiet och medarbetarna.

www.naturvetarna.se/Chef

Du får då även Chefstidningen och möjlighet att delta i nätverk för chefer.

CH E FS FRÅGAN

Hur når jag mitt mål att bli chef? I dag jobbar jag som projektledare och trivs bra i den rollen. Nu känner jag mig redo att ta ett steg till och leda personal. Hur förbereder jag mig bäst för en framtida chefsroll? Vad kul att du nu vill ta steget in i en chefsroll, vi behöver fler Naturvetare i ledande positioner. Vad är det som gör dig till en bra chef? Som projektledare har du jobbat med verksamhet, personal och budget utan att ha ansvaret på samma sätt som om du varit chef. Du behöver kunna kommunicera dina kunskaper och erfarenheter inom dessa områden i till exempel din LinkedIn och i ansökningar. Vilken av dessa delar av chefskapet är det som lockar dig mest? Ta reda på

N A T U R V E TA R E

N R7 2017

så mycket som möjligt om tänkbara arbetsgivare så att du vet att de har en företagskultur som passar dig och din ledarstil. Berätta om dina ambitioner för din chef. Du kanske redan nu kan få kompetensutveckling som hjälper dig att nå ditt mål. Att bli chef är att gå från att vara anställd till att vara arbetsgivare, något som kan skapa en hel del frågor, funderingar och problemställningar man inte är van vid. Om du har möjlighet så skaffa dig en mentor, någon som kan hjälpa dig att se saker ur olika vinklar och ibland bara vara en ventil för dig. Du kan också förbereda dig genom att redan nu börja prenumerera på e-nyhetsbrev som berör ledarskap och chefsrollen. Gå på seminarier och andra event som tar upp dessa områden. Du får tips och idéer

samtidigt som du får möjlighet att utöka ditt nätverk och möta andra som redan är eller är på väg att bli chefer. Lycka till och glöm inte att gå med i Naturvetarna Chef när du har fått din nya position. Då får du bland annat Chefstidningen och inbjudningar till event som riktar sig specifikt till våra chefer. AN N LU N D STR ÖM

Teamchef karriärservice

MITT JOBB

B I O M E D I C I N S K ANALYTI K E R AMAYA C. LAGOS, master i laboratoriemedicin vid Örebro universitet. Jobbar nu på Örebro universitetssjukhus. T E X T O C H F O T O : LARS-ERIK LILJEBÄCK

Gensekvensering: Här används avancerade instrument i jakten på mutationer. Med hjälp av den forskningen som görs över hela världen kan stora databaser skapas och kända mutationer identifieras. Detta sker på datorn, där stora datamängder behandlas. Det kan låta bakvänt, men när mutationer finns så svarar patienten ofta bra på behandling. Enklare gensekvensering kan också ge svar på olika typer av överkänslighet, typ laktosintolerans, då förändringar syns på DNA. I normalfallet ges provsvar inom tre dagar.

Amaya C. Lagos: Tjusningen i jobbet är den snabba utvecklingen av medicintekniken. Analyserna går allt snabbare, och arbetsmetoderna anpassas till den nya tekniken. Så sent som i januari började hon på laboratoriemedicinska kliniken där hennes fokus ligger på molekylärbiologiska analyser. Innan dess jobbade hon på det bakteriologiska labbet på samma klinik.

tinjobbet på labb försöker hon få tid för lite forskning inom den stora passionen: bakterier. Även här är det gensekvensering som gäller, men nu av bakterien staphylococcus aureus. Uppdraget är att ta reda på varför vissa infektioner i proteser, som höftledsproteser, uppträder direkt medan andra aktiveras senare och kan bli aggressiva.

Spelkonsol: Tv- och datorspel kan hon ägna sig åt en hel helg. Tiden upphör att existera när hon ger sig hän i olika strategi- och äventyrsspel. Ett tips nu är zombiespelet 7 days to die.

Vortex – omrörare: Genom en roterande rörelse blandas och homogeniseras provet, som sedan ska analyseras.

Grönt bälte: Lika mycket som Amaya C. Lagos brinner för sitt jobb går hon igång på kampsporten Taido. Då släpps endorfinerna fria och hon får utlopp för sitt behov av att röra på sig, men också för att slåss på skoj. Det handlar lika mycket om gemenskap, där respekt för varandra är ett honnörsord. Nu är siktet inställt på svart bälte.

Pipettspetsar: Används för uppsugning av små provmängder av DNA som har extraherats från blod eller vävnad, ibland också från cytologiska prov. Många av de prover som analyseras kommer från patienter som har lungcancer eller kronisk myeloisk leukemi.

Vandringskängor: Island har redan avverkats till fots. Nu står Patagonien på tur för Amaya C. Lagos som själv har sina rötter i den södra delen av Chile. Och nästa år hoppas hon kunna vara med på Fjällräven Classic.

PCR-platta: Mycket av det DNA som analyseras fryser man ner till minus 70 grader och sparar i små provrör eller på en PCR-platta. Även RNA som är mindre stabilt än DNA lagras vid den temperaturen. De märkta och spårbara proven hamnar sedan i biobanker som kan komma till nytta i uppföljningen av enskilda patienter och i forskningen. För det krävs ett godkännande från patienten.

Bakterier: Vid sidan av ru-

Multipipett: Används för att på ett smidigt och effektivt sätt suga upp vätska i exakta volymer.

N R7 2017

N A T U R V E TA R E

Mat- och sovklockan

Julkalenderns historia börjar i mitten på 1880-talet när en tysk mamma ville göra tiden fram till jul lättare för sin son. Hon gjorde i ordning en färgglad kartong med 24 kakor på, pojken fick sedan äta en kaka om dagen fram till jul. Pojken, Gerhard Lang, blev många år senare delägare i ett tryckeri och började vid 1900-talets början ge ut den första tryckta julkalendern.

2 6 27 2 8 2 9 30 31

24-sekundersregeln är en regel inom basket som innebär att ett anfallande lag måste skjuta inom 24 sekunder från och med att man har fått kontroll över bollen.

43 44 45 41 41

Bort med bollen

46 47

N R7 2017

24 karat var också namnet på ett svenskt nöjesprogram som sändes under perioden 1990 - 1994 med Harald Treutiger som programledare. I programmet tävlade tre lag med två spelare vardera om att vinna ett kilo rent guld, därav namnet.

24 är också namnet på en amerikansk TV-serie från 2001. Serien utspelar sig under 24 timmar i realtid och varje avsnitt beskriver händelserna under en timme. Serien har åtta säsonger, huvudrollsinnehavaren Kiefer Sutherland spelar agenten Jack Bauer som måste skydda Los Angeles från terrorister.

N A T U R V E TA R E

En karat innebär att guldmängdens vikt i legeringen är 1/24 del av den totala vikten, 24 karat är alltså rent guld. Guld i 24 karat förekommer i guldtackor, bladguld och guldråvara. Guldtackor finns i olika finhetsgrader, från 995 till 999,999 och har en kontrollstämpel.

Jack Bauer räddar Los Angeles

Ädel metall

(Jordens rotation tar exakt 23 timmar, 56 minuter och 4,091 sekunder)

24/7 uttalas twentyfour-seven och betyder ”hela tiden, utan uppehåll”. 24/7 står för 24 timmar om dagen, sju dagar i veckan.

Julkalendern i Sveriges Television sändes första gången 1960 och hette fram till 1971 Adventskalendern. Den första julkalendern i Sveriges Radio sändes 1957.

Vårt välbefinnande påverkas till exempel då kroppen under flera dagar behåller sin rytm från en annan tidzon vid jetlag. Forskning har även visat samband som tyder på att en välfungerande dygnsrytm är viktig för vår hälsa.

Ingen rast och ingen ro

6 57 5 8 5 9 60 61 5 55 62 54 63 3 5 64 2 5 1

I väntan på jul

Jorden roterar runt sin egen axel på 24 timmar och livet på jorden är också anpassat efter den rotationen. Alla levande organismerna har en inre klocka som kan förutsäga och anpassa deras biologi till dygnets regelbundna växlingar. Upptäckten av den inre biologiska klockan, eller den circadiska klockan som den också kallas, belönas i år med Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Klockan styr viktiga funktioner som sömn, hormonnivåer, kroppstemperatur och metabolism. Klockan har visat sig fungera enligt samma princip i många flercelliga organismer, inklusive människa.

0 11 12 13 14 15 1 16 8 9 17 7

N ATA L I E V O N D E R L E H R

KARRIÄR

J U R I S T E N S VA R A R

Naturvetarna har ett samarbete med Avtal 24, som innebär att vissa juristtjänster online är kostnadsfria för medlemmar i Naturvetarna, medan andra tjänster är rejält rabatterade.

Vilka fällor kan man gå i när man tecknar avtal? 1. Man nöjer sig med ett muntligt avtal

Ett vanligt misstag är att man inte skriver något avtal överhuvudtaget. Man nöjer sig med en muntlig överenskommelse och kanske ett handslag. Det leder ofta till missförstånd.

Ett vanligt misstag är att inte skriva något avtal överhuvudtaget

2. Missar att reglera vad som gäller för konkurrerande uppdrag

När det gäller konsulter kan det lätt uppstå konflikter om man inte avtalat om vad som gäller angående parallella uppdrag. Uppdragsgivaren kanske vill att konsulten inte får ta uppdrag som liknar det han eller hon gör för uppdragsgivaren. För konsulten kan detta innebära förlorade intäkter med stora belopp. 3. Man klargör inte vem som äger rätten

Var överens om vem som äger rätten till arbetsresultatet, innan man påbörjar uppdraget. Det kan även här handla om stora ekonomiska värden för de immateriella tillgångar som konsulten skapat.

4. Vad gäller vid avtalsbrott?

Här kan man avtala om att det ska utgå ett skadestånd eller vite vid avtalsbrott och var en eventuell tvist ska avgöras, till exempel hos allmän domstol.

S KR IV VI KTIGA AVTAL KOSTNAD S FR ITT HOS AVTAL 24.

Som företagarmedlem i Naturvetarna kan du bland annat skriva många viktiga avtal kostnadsfritt online, alternativt med en jurist till fasta priser och med 20 procent rabatt. För att ta del av dina förmåner hos Avtal 24 och skriva de avtal just du behöver, registrera dig på: www. avtal24.se/naturvetarna.

5. Struntar i att få avtalet granskat

När företag får avtalsförslag, från till exempel stora företag. Det kan då vara svårt att helt förstå och bedöma konsekvenserna av avtalet för det egna företaget. Här råder jag att man tar hjälp med en avtalsgranskning (second opinion) innan man skriver på avtalet.

LOU I S E D U FWA,

jurist på avtal 24

N R7 2017

N A T U R V E TA R E

KARRIÄR

STUDENT

Mindfulness får hjärnan att må bättre Hur klarar man ett allt mer stressigt studentliv? Mindfulness kan vara en väg att gå. Forskningen visar på goda resultat, enligt Veronika Ryd som LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK föreläste på Naturvetarnas studentkongress. TEXT OCH FOTO:

Unga svenskar, 16-29 år, mår lite bättre än riksgenomsnittet. Men kurvan har dalat på senare tid, enligt Folkhälsoinstitutet, säger Veronika Ryd, som använder mindfulness i sin kognitiva behandling. Samtidigt upplever sju av tio studenter stress. Hur hänger det ihop? – Pressen har ökat. Det är många förväntningar som ska infrias, allt från att topprestera på Veronika Ryd. tentor till att träna och hålla kroppen i trim. Någon i publiken inflikar att sociala medier kan ge känsla av otillräcklighet när man jämför sitt liv med alla andra som gör uppdateringar om lyckliga stunder. M I SSAD ÅTE R HÄMTN I NG

Veronika Ryd menar att stress i sig inte är farligt, utan var en nödvändig funktion när vi en gång i tiden skulle fly från lejon och andra fiender på savannen. Då följdes stress av en rörelse och urladdning, och sedan återhämtning. Det sker inte i dag. I stället sätter vi oss i tv-soffan och

N A T U R V E TA R E

N R7 2017

äter och dricker för att koppla av. Det kan också yttra sig i missbruk av olika slag. – Det är inte hållbart på sikt. Var strategisk med energin i stället för att stressa. Nöj dig med att vara ”good enough”. Hon räknar upp en mängd negativa reaktioner på stress. Det handlar om allt från att man tappar fokus och minskar sin självkontroll till sämre arbetsminne och förmåga att lösa problem. – I förlängningen kan det leda till utbrändhet som det kan ta flera år att återhämta sig från. Veronika Ryds mission är att ingen ska behöva hamna där. Och att mindfulness är ett kraftfullt verktyg.

toden, som uppvisar goda resultat. Ökad livskvalitet och tydlig minskning av både psykiska och fysiska symptom finns på plussidan. – För att de positiva effekterna ska hålla i sig krävs att man övar kontinuerligt. Det leder till större uppmärksamhet, medvetenhet, kroppskännedom och sinnesnärvaro. SÄM R E AR B ETS M I N N E

På ett övertygande sätt visar Veronika Ryd hur hjärnan påverkas av stress

VAD ÄR MINDFULNESS?

VAR SJÄLVS NÄLL

– Var inte så hård mot dig själv. Om våra förfäder levde med yttre hot är inre hot ofta vår fiende i dag. Behandla dig själv som den bästa kompisen. Medvetenhet och vänlighet går hand i hand. Men är inte mindfulness hokuspokus? kanske någon invänder. – Forskningen inom området har exploderat på senare tid. Molekylärbiologen John Kabat Zinn står bakom me-

”Mindfulness innebär att vara uppmärksam på ett speciellt sätt: medvetet, i nuet med en intention att inte döma eller värdera.” Definition enligt grundaren John Kabat Zinn. Här hittar du mindfulnessövningar: www.bodycompassion.se www.kognitivakliniken.se

Öv nin g

och hur övningar kan rätta till obalanser. Hjärnans centrum för oro och hot, amygdala, förstoras vid upprepad stress. Samtidigt minskar prefrontala cortex, vårt arbetsminne och hippocampus, ett område som står för lugn och ro. Övningar i mindfulness gör att hjärnan återhämtar sig. Med några and-

fu ind

lne

r sig. erhämta an åt n r ä hj att gör

ningsövningar går vi in oss själva. Vi tränar på att släppa taget om störande tankar och fokus ligger på andningen. Under övningen sluter vi våra ögon och lyssnar på Veronika Ryd som ger oss ett smakprov på hur det kan fungera.

Vad tyckte studenterna? Gabriel Granback, läser naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet – Jag fick en bra inblick i vad mindfulness är, särskilt andningsövningarna där man har fullt fokus på nuet var bra. De kommer jag att fortsätta med på något sätt. Stress är ett problem där ribban för prestation hela tiden höjs. Hur upplevde du kongressen? – Roligt att bli invald i studentrådets styrelse. Jag vill ha möjlighet att kunna påverka. Föreläsningarna om arbetsmarknaden och vilka olika roller som finns var inspirerande.

Christina Ho, studerar till nutritionist på Stockholms universitet – Jag lärde mig mer om mindfulness och fick en bekräftelse på att jag gör rätt. Nyttigt med övningarna i att släppa tankarna fria, och inte försöka lösa problem. Vad gillade du med kongressen? – Jätteroligt. Arbetslivsanknytning är en fråga jag brinner för. Jag vill också få andra att engagera sig. De frågorna kommer jag att jobba med i studentrådets styrelse.

En nyckel är lägga fokus på andningen och olika kroppsdelar. Deltagarna får uppgiften att tänka på en situation som har upplevts besvärlig. TRÄNA NÖJ D H ET

– Var i den situationen och försök inte hitta viljestyrda lösningar, som vår hjärna är inställd på. Genom att vara där med hela kroppen bearbetar vi det som tynger oss, och har större möjlighet att komma i kontakt med våra behov. Hon påminner oss om att hjärnan är programmerad för att identifiera faror. Det gör att vi fäster oss vid negativa saker. – Det motivationssystem som handlar om trygghet, nöjdhet och gemenskap behöver aktiveras flera gånger per dag för att vi ska kunna uppleva balans. Vi måste alltså jobba aktivt med det för att inte trilla ner på hotnivå och tänka negativt. #

N R7 2017

N A T U R V E TA R E

S PA N A R I N

LIVSVI KTIG KU NSKAP SLU Ett universitet mitt i samhällets utveckling

universitet, SLU, stående universitet som utmanar,

fri tanke www.fritanke.se

ISBN: 978-91-87935-99-2

En 40-åring ska firas efter förtjänst. Det gäller för Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, som såg dagens ljus 1977 efter en fruktbar fusion. Rötterna kryper tillbaka till 1700-talet då veterinärerna ville förbättra djurhälsan.

Ett universitet mitt i samhällets utveckling ROLAND VON BOTHMER, ANDERS NILSSON OCH MÅRTEN CARLSSON

VI N N

FRI TANKE

Boken SLU Ett universitet mitt i samhällets utveckling speglar resan från lantbruk till visionen att klara globala utmaningar på ett hållbart sätt. Uppdraget är brett med jord, skog, trädgård, mat, miljö och det urbana landskapet. Den som törstar efter kunskap går inte lottlös. Författarna Mårten Carlsson (tidigare SLU-rektor), Anders Nilsson och Roland von Bothmer (är med och bygger upp genbanken på Svalbard) delar generöst med sig av sina erfarenheter. Boken är kryddad med krönikor av bland annat Johan Rockström och Marit Paulsen. LEL

Kryddad med krönikor av bland andra Johan Rockström och Marit Paulsen.

VI N N NY BOK

För framgångsrik förändring Hur skapar vi de bästa förutsättningarna för att medarbetare ska göra sitt jobb på bästa sätt, och för att de ska trivas och må bra? Frågan kommer i inledningen av boken Det nya arbetslivet – Så skapades Sveriges bästa arbetsplats. Författaren Heléne Lidström ansvarade för att förändra Microsofts kontor i Akalla till en aktivitetsbaserad arbetsplats, och berättar i boken om erfarenheterna från detta.

Steg för steg till förändring.

Hon återkommer ofta till hur viktigt det är att alltid ha människan i fokus och att tidigt involvera de anställda i förändringsarbetet. I boken beskriver hon steg för steg metoder och verktyg för hur man lyckas med detta. AN

Vinnare i förra numret, grattis! • Elisabeth Olsson, Eva Berre och Charlotte Öhman vinner En nödvändig manual i social kompetens • Mats Hansson vinner Den personliga retoriken • Camilla Norrgård vinner Goda middagssamtal

N A T U R V E TA R E

N R7 2017

Journalistpris till forskare

VI N N

Forskaren Emma Frans har vunnit årets Stora Journalistpris i kategorin Årets röst för hennes förmåga att använda humor för att förklara vetenskap för vanligt folk. Hon har skrivit boken Larmrapporten - att skilja vetenskap från trams. I boken ger hon verktyg och exempel för att förstå hur fakta och påstådda fakta - ska bedömas. Bland annat finns en checklista för att granska avsändaren, en ordlista, framtidsspaningar och en grundkurs i källkritik. Hon vill värna om vetenskapen. – Det går bra i världen. Det största hotet är vetenÅrets röst prisad. skapsförnekelsen. Om folk inte tror på vetenskap är vi väldigt illa ute. Går våra framsteg förlorade, för att vi inte litar på dem, måste varje generation börja om från början, säger hon i en intervju i Upsala Nya Tidning. Emma Frans är forskare vid Karolinska Institutet och vetenskapsskribent. Hon twittrar @DrEmmaFrans. NL

S PA N A R I N NY PODD

Podd för ny kunskap om mat och lantbruk

Formulera varför du läser tidningen Naturvetare och vad du vill läsa mer av. Då har du chans att vinna en av böckerna SLU Ett universitet mitt i samhällets utveckling eller Det nya arbetslivet – Så skapades Sveriges bästa arbetsplats eller Larmrapporten - att skilja vetenskap från trams. Mejla till redaktion@naturvetarna.se

senast den 3 januari. Skriv bokens titel i ämnesraden.

En ny podd har sett dagens ljus. Den är laddad med kunskap om den gröna näringen och vänder sig i första hand till branschen, från studenter och forskare till rådgivare och bönder. Landsbygdsministern var först ut.

Han pratade om innovationer och mat just när den nya livsmedelsstrategin hade landat. En forskare från Linköpings universitet agerade opponent och gav spänst till den nya Kunskapspodden. – Det är en rolig grej, som vi har startat för att nå ut med ny kunskap inom de gröna näringarna, säger Jesper Broberg, förbundsdirektör för Hushållningssällskapens förbund, som är den samlande kraften för landets hushållningssällskap. S LU ÄR M E D

Vid sidan av hushållningssällskapen står SLU som ägare till podden, som har hela sektorn som målgrupp. – Den är perfekt för bonden att sitta och lyssna på när tiltorna läggs i prydliga rader på åkern inför vintervilan. Även rådgivaren som ofta har många mil i bilen kan lätt koppla upp sig mot podden och ta del av ny kunskap. Jesper Broberg föredrar att lyssna på vägen till jobbet, då han är som mest mottaglig för ny kunskap. – Det här får du inte skriva: men jag somnar så gott till den, vilket förstås hänger ihop med att jag är trött efter en lång arbetsdag, säger han lite hemlighetsfullt. B RYGGA I TI D E N

Även studenter och forskare hoppas han hittar till podden. – Den ska fungera som en modern brygga mellan akademi och praktik. Man kan se den som ännu en kanal för att nå ut med ny kunskap. Vissa gillar traditionella kunskapskällor, medan an-

dra föredrar sociala medier och poddar. Finns det planer på att nå utanför branschen? – Där är vi inte ännu, men på sikt kan det bli aktuellt. Sedan kommer säkert andra Jesper Broberg. hitta dit ändå eftersom det handlar om ett ämne som är livsviktigt för framtiden. Alla har en relation till mat, lantbruk och djur. Den heta klimatfrågan, som i hög grad påverkar och påverkas av lantbruket kan säkert locka en ny publik. PÅ PROV

Han påminner om att podden bara har någon månad på nacken. Det första avsnittet sändes i oktober och ett tredje är på gång. – Vi kör en provperiod under ett halvår och gör sedan en utvärdering. Det mesta talar för att det blir en fortsättning efter det. Hur kan den komma att utvecklas? – Jag ser

ett samtal framför mig där lantbrukaren, rådgivaren och forskaren möts i en aktuell och spännande fråga. Det handla om allt från företagande och innovationer till hållbara mjölk- och köttraser och den senaste crispr-tekniken, som kan revolutionera lantbruket. En fråga som ligger honom varmt om hjärtat är den framtida kompetensförsörjningen inom rådgivningen. – Hur ska vi fortsätta vara attraktiva som arbetsgivare? Redan nu är det brist på växtagronomer. I grunden handlar det om att locka studenter till SLU. Där har vi ett gemensamt intresse. Vad kommande program ska handla om, råder inte Jesper Broberg över. – Vi har en redaktör på SLU i Skara som sätter kommande poddar. LEL

SÅ HÄR G ÖR D U: Ladda ner appen podcast och sök på kunskapspodden. Sedan kan du lyssna direkt i din mobil.

N R7 2017

N A T U R V E TA R E

S PA N A R I N

Gästkrönika

När kvinnorna får chansen Regnet slutar lika plötsligt som det började och nu skiner solen igen. Vi svettas. Det är över 30 grader utanför bilen, men luftkonditioneringen fungerar utmärkt och skälet till att vi svettas är att vägen är så smal och hastigheten så hög. Jag är på studiebesök på Zanzibar, den stora ön utanför Tanzanias kust. Forskningssamarbetet mellan Sverige och Tanzania firar 40 år och en stor konferens ska hållas senare i veckan. I bilen sitter Narriman Jiddawi, en av forskarna som ska vara med på konferensen och vi är på väg mot en fiskeby där hon bedriver en del av sin forskning. Genomgående för Narriman Jiddawis projekt har varit att försöka ge kvinnor mer makt. Traditionellt har det varit männen som stått för fisket och därmed inkomsterna och makten. Det är svårt att rubba den ordningen med begränsade resurser. Men genom att erbjuda kvinnorna nya arbeten, inom områden som männen inte var intresserade av, kunde kvinnorna få en inkomst. Ett av projekten handlar om sjögräsodling, ett annat om att göra smycken från musselskal. Sysselsättningar som dessa kan bli kvinnornas eftersom de inte kräver båtar, och därmed kommer de inte i konflikt med männen.

N A T U R V E TA R E

N R7 2017

Men i båda fallen är det männen som syns. Det är män som har f iskebåtar. Det är män som tar emot pris i Stockholm.

Särskilt sjögräsodlingen har varit en stor framgång. Utmaningen nu ligger i att klimatet förändras, temperaturen i vattnet stiger och odlingarna måste flytta ut på djupare vatten. Då kan det krävas båtar. Men Narriman Jiddawi har en idé om att konstruera båtar som inte är praktiska för fiske. Då får kvinnorna ha dem i fred.

Patrik Hadenius är chefredaktör Patrik Hadenius för tidningen Forskning & Framsteg.

I dagarna firas Nobelprisen i Stockholm. Det kan tyckas vara ljusår mellan den småskaliga fiskeverksamheten på Zanzibars kust och den prisbelönta forskning som med hjälp av ultrafina instrument påvisat gravitationsvågornas existens. Men i båda fallen är det männen som syns. Det är män som har fiskebåtar. Det är män som tar emot pris i Stockholm. Visst är Tanzania annorlunda. Ändå finns det anmärkningsvärda likheter. Och det är inte alltid Sverige ligger i täten. För på Zanzibar finns Narriman Jiddawi, och hon vet hur man ger kvinnorna en chans.

Narriman Jiddawi berättar inte bara om sin forskning, utan också om politik, religion, sina föräldrar och sin uppväxt. Det är en annan värld hon beskriver. Ändå kryper sakta en känsla fram. Det finns något gemensamt. Några frågeställningar känns igen. Det handlar om kvinnornas möjligheter, deras ställning, hur resurserna fördelas och hur männen ska förmås att släppa fram kvinnorna.

Det är män som har fiskebåtar och det är män som tar emot Nobelpris. Men möjligheter finns också för kvinnor i Tanzania.

Ny studentstyrelse vill förbättra den psykiska hälsan Att förbereda studenterna för arbetslivet och öka kontaktytorna mot arbetsmarknaden är en fokusfråga för Naturvetarnas studentråd. Psykisk hälsa kommer man också att arbeta med under det kommande året. En enig studentkongress har valt nutritionisten Lovisa Wilhelmsson till ordförande för Naturvetarnas studentråd.

– Det ska bli spännande att leda landets naturvetarstudenter i en tid då underbyggd fakta och vetenskap blir allt viktigare. Våra medlemmar har lösningen på många av de framtida utmaningar som samhället står inför. KLI MAT OCH M I LJÖ

Det handlar om allt från klimat och miljö till utveckling av nya läkemedel, liksom att skapa hållbara system för

skogsbruk och livsmedelsproduktion. – Naturvetare skapar världens framtid, säger hon och sammanfattar det många naturvetare drivs av. För att förverkliga den visionen kommer studentrådet ha fokus på två frågor: arbetslivsanknytning och psykisk hälsa. FÅR JOB B S NAB BAR E

– Vi vill att studenterna ska bli bättre förberedda inför

första jobbet. Vår egen undersökning visar att de som har kontakt med arbetslivet under studierna snabbare får jobb efter examen. Att allt fler studenter blir utbrända och mår dåligt tar studentrådet på allvar. – Vi vill stärka studenternas välmående under studietiden. Genom seminarier och annat uppmärksammar vi frågan på universiteten och i samhället, säger Lovisa Wilhelmsson. LEL

STYR E LSE N FÖR NATU RVETAR NAS STU DE NTRÅD Från vänster: • Cecilia Ossmyr, studerar nutrition på Stockholms universitet • Gabriel Granback, studerar naturgeografi och ekosystemvetenskap på Lunds universitet • Lovisa Wilhelmsson, ordförande, nutritioniststuderande på Stockholms universitet • Monique Ion, nutritioniststuderande på Stockholms universitet • Christina Ho, nutritioniststuderande på Stockholms universitet

N R7 2017

N A T U R V E TA R E

De har fått råg i ryggen Nu är Salem Araya och Torsten Spaak stärkta i sina roller att företräda medlemmarna på arbetsplatsen. Salem Araya får direkt nytta av Naturvetarnas fackliga grundkurs. – Kunskap om lagar och avtal är precis vad som behövs för att jag ska kunna företräda medlemmarna på Thermo Fischer Scientific Phadia AB, som utvecklar och producerar allergitester. Hon är biomedicinare och jobbar med regulatoriska frågor. KOLL PÅ ROLL OCH AN SVAR

– Jag gillade särskilt de delar som handlade om förhandlingsteknik och vad kollektivavtalet innehåller. Viktigt

också att få koll på vår roll och vårt ansvar. Det handlar mycket om att ge medlemmarna råd i ryggen, säger Salem Araya. Hon hade önskat mer tid för diskussioner. Det är så intressant att höra hur det fungerar på andra företag. Vi har mycket att lära av varandra. S KAR PT LÄG E D I R E KT

Även Torsten Spaak, inköpare på Atlas Copco AB, är helnöjd med utbildningen. Han är agronom i botten och sedan ett halvår tillbaka ordförande för akademikerföreningen på huvudkontoret i Sickla. – Bra att få klarhet i hur saker hänger ihop och hur tågordningen är vid till exempel omorganisationen.

10 kronor Avgiften till Akademikernas a-kassa höjs med 10 kronor den 1 januari 2018. Då blir avgiften 110 kronor per månad och är bland de lägsta på marknaden. Eftersom a-kassan ligger till grund för inkomstförsäkringen, som för de flesta ingår i medlemskapet i Naturvetarna, är det viktigt att vara med i Akademikernas a-kassa. LEL

N A T U R V E TA R E

N R7 2017

Torsten Spaak och Salem Araya kan nu företräda medlemmarna på arbetsplatsen.

För Torsten Spaak blev det skarpt läge direkt som ordförande för den nybildade föreningen. – Vi ville kunna påverka den omorganisation som skulle genomföras. Den inne-

bar bland annat en viss övertalighet och att nya chefer skulle tillsättas. Även om det var en rätt tuff process så tycker han att det var både stimulerande och lärorikt. LEL

Fler naturvetare behöver utbildas Fler naturvetare behöver utbildas för att Sverige ska klara att ställa om till ett hållbart samhälle. Det är slutsatsen av Naturvetarnas arbetsmarknadsrapport för 2017. Skälet är strategiska satsningar på ett hållbart samhälle inom områden där naturvetare har nyckelkompetenser, allt från miljö, klimat och hälsa till livsmedelsförsörjning, naturresurser och infrastruktur.

– Arbetsmarknaden för naturvetare har förbättrats ytterligare jämfört med prognosen 2016. Det är positivt att efterfrågan ökar, samtidigt som fler examineras inom framtidsområden som miljö, geovetenskap, statistik och IT, säger Per Klingbjer, förbundsdirektör i Naturvetarna. Johan Ahlgren

Matnyttigt om utlandsjobb En ny webbplats ger svar på frågor om försäkringar och löner i andra länder. Du får också en känsla för hur det är jobba i till exempel Spanien. Har du en längtan efter att jobba utomlands? Den delar du med många andra, men långt ifrån alla gör slag i saken. Nu har PTK, där Naturvetarna är ett av medlemsförbunden, gjort det enklare att komma iväg. – Fakta i all ära, men vi vill också inspirera och berätta hur det är att arbeta i till exempel USA, säger Jonas Mellqvist, kommunikationschef på PTK. UTMAN I NG I U KRAI NA

Vi får läsa om Frida som fick nya jobbutmaningar i Ukraina och Ryssland. Att utlandsarbete, enligt en studie från Saco, ger högre lön kan också uppmuntra till att ta steget. Vad ska man tänka på? – Ta reda på vilka villkor som kommer att gälla. Är det en svensk

arbetsgivare med kollektivavtal är det enklare. Se till att du får tjänstepension som hemma. TR I LLAR U R SYSTE M ET

Om arbetsgivaren är utländsk då? – Effekterna blir större och du hamnar utanför det svenska försäkringssystemet redan efter ett år. Kolla upp hur du är försäkrad i det land du ska jobba. Det är stora skillnader mellan att arbeta i ett EU-land och utanför EU. – Ännu en skillnad som PTK tar upp är hur löneförhandlingen går till. I till exempel Storbritannien är lönen bestämd och syns i annonsen. Löneprocessen skiljer sig också åt mellan olika länder. Men är det verkligen bra för karriären att jobba utomlands? – Så är det inte alltid. Ibland får vi höra: ”Kul att jobba utomlands, men jobbigt att komma tillbaka. Min kompetens tas inte till vara på hemmaplan”. Kanske man kan se andra värden, och som en del i din utveckling, säger Jonas Mellqvist. LEL

Vill du utveckla ditt företag? Naturvetarna har i samarbete med Danske Bank tagit fram en rad förmåner för företagare. Jennie Sandén på Danske Bank visar vad medlemmar kan få hjälp med. Varför ska företagare bli kund hos er?

– Vi har en samlad kompetens om de behov som finns när man driver såväl stora som små Jennie Sandén. företag. Här ligger fokus på mindre bolag som erbjuds skräddarsydda lösningar. Enkelhet och tillgänglighet är våra ledord. Till exempel ska 95 procent av alla samtal från våra företagskunder besvaras inom en minut. Hur kan företag få hjälp att utvecklas?

I de flesta fall innebär utlandsarbete att man blir mer attraktiv för jobb här hemma. Läs mer: www.arbetautomlands.se

– Vår roll är att växa tillsammans med företaget. Det kan handla om allt från att starta e-handel och expandera globalt till att stabilisera kassaflödet och generationsskifte. Företagaren har bransch-

och expertkunskap, vi finns där som en trygg partner och hjälper våra kunder att driva företaget framåt. Vad innehåller den finansiella rådgivningen?

– Med cash management blir det lättare att få koll på sina betalflöden och att hantera sin ekonomiska redovisning. Det gör att företagaren får mer tid att göra det den är bäst på. Erbjudandet innehåller även tjänster som billeasing och Swish. Får man tillgång till nätverk och ny kompetens?

– Ja, vi kommer att bjuda in till seminarier av olika slag, som digital expansion och sociala medier. Vi är övertygade om att det är värdefullt att träffa andra företagare och inspirera varandra. Måste man vara privatkund för att kunna vara företagskund?

– Nej, man kan vara bara företagskund, men det är en fördel att vara både och. Vad kostar det?

– Det beror på företagets behov av tjänster. Företagspaketen är gratis första året, och sedan ger vi 25 procent rabatt så länge man är medlem i Naturvetarna. LEL

N R7 2017

N A T U R V E TA R E

r t ge e l a avt ktiv e l l ko om s r ne må För

dig

Paket som räcker hela livet LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

Övertidsersättning

AV :

Lönerevision

Arbetsskadeförsäkring

Föräldralön

Tjänstepension

Har du koll på vilka förmåner som kollektivavtalet ger? Här är en sammanställning som visar nyttan, allt från din årliga lönehöjning och extra semester till sköna slantar när du går i pension.

Kompetensutveckling

Sjukförsäkring

L Ö N E R E V I S I O N VA R J E Å R

Prata mer om lön Att lönen höjs varje år tar vi för givet. Men det finns ingen lag som säger att det ska vara så. Det är parterna

på arbetsmarknaden som har kommit överens om det i kollektivavtalen. – Jag försöker peppa dem som ringer och frågar om aktuella lönelägen vid nyanställning. ”Var inte blyg, du har inget för att lägga dig lågt. Det är inte därför de väljer dig, utan arbetsgivaren är intresserad av din kompetens”, brukar jag säga till dem som söker jobb här. Sten Wolme är ordförande för Saco-S-föreningen på Länsstyrelsen i Västra Götaland.

N A T U R V E TA R E

N R7 2017

TÄNK PÅ DETTA I LÖNESAMTALET 1. Lägg fokus på dig själv och dina resultat. Använd Saco Lönesök för att få koll på löneläget. 2. Följ upp dina resultat under året i relation till uppsatta mål. 3. Har din lön höjts i takt med hur du och dina arbetsuppgifter har utvecklats? 4. Sätt upp mål för nästa år,

både för dig personligen och för verksamheten. 5. Vad behöver du för att nå målen? 6. Du och chefen ska komma överens om din nya lön. 7. Titta framåt och sätt upp mål för din lön på flera års sikt, och vad du behöver göra för att nå dit.

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

FÖRÄLD RALÖN

Mikael får lön som pappaledig Ett extra tillskott på 5 000 kronor per månad får Mikael Einarsson från sin arbetsgivare när han är föräldraledig. För honom är det självklart att ta ansvar och bygga en egen relation med sitt barn. ”Jag hade hört talas om den förmånen, så jag kollade upp saken med HR som bekräftade att byggföretaget Veidekke betalar ut föräldralön under max sex månader. Det innebär att jag får 90 procent av hela min lön.”

FÖRÄLDRALÖN Föräldralönen, den utfyllnad som arbets-givaren betalar utöver det som försäkringskassan ger, skiljer sig åt mellan olika kollektivavtal: • Statligt anställda får utfyllnad till 90 procent av hela inkomsten i max 360 dagar. • Kommunalt anställda får 80 procent av hela inkomsten under högst 270 dagar. • Inom privat sektor varierar det. På många avtalsområden uppgår föräldralönen till 90 procent av hela inkomsten under tre till sex månader.

Mikael Einarsson, nöjd pappa.

TJ Ä N S T E P E N S I O N

Eva får ett extra tillskott i kassan Eva Mezey har haft ett omväxlande arbetsliv med olika anställningar och ett ständigt lärande. Nu är hon nybliven pensionär och får varje månad ungefär tusen kronor från sin tjänstepension. ”Kolla upp att du får en tjänstepension och håll reda på varifrån den kommer. Framför allt om du växlar mellan olika anställningar och arbetsgivare.”

Eva Mezey, astronomen och läraren, har gått i pension.

VAD ÄR TJÄNSTEPENSIONEN VÄRD? Ju mer du tjänar desto mer betyder tjänstepensionen för din sammanlagda pension. Här ser du hur mycket arbetsgivaren betalar in till tjänstepension varje månad (ITP2). Dessa tre exempel bygger på att personerna är privatanställda och att det finns kollektivavtal. Räkneexemplet är hämtat från www.knegdeg.se/pension

2 000

4 100

Patrik, 45 år, tjänar 30 000 kr per månad.

Claudia, 45 år, tjänar 40 000 kr per månad.

N R7 2017

7 400

Tobbe, 45 år, tjänar 50 000 kr per månad.

N A T U R V E TA R E

ig er d g t ale avt v i t lek kol m o rs åne m r Fö

I N F LY TA N D E

O M S TÄ L L N I N G

Sofia kan påverka – Vi har möjlighet att påverka i allt från vår arbetssituation till hur löneprocessen ska fungera. Parterna har förtroende för varandra och i grunden finns en samsyn. Sofia Magnusson, Ordförande för akademikerföreningen på vaccinföretaget Novavax AB.

Sofia Magnusson.

VAD SÄGER LAG OCH AVTAL? Rätten till fackligt inflytande slås fast i MBL, Medbestämmandelagen. Arbetsgivaren är skyldig att fortlöpande lämna information till den fackliga parten. De anställda har rätt att påverka sin arbetssituation. Det sker som regel i en lokal samverkansgrupp, med representanter från arbetsgivare och fack. Facken har rätten till medinflytande och förhandlingar, men i slutänden är det arbetsgivaren som har beslutanderätten.

Jessica kunde gå vidare Jessica Westlund vill ge Trygghetsstiftelsen i Göteborg en tårta. Så nöjd är hon med stödet därifrån när hon under vårvintern gick utan jobb. – Att komma dit varje dag blev som en rutin. Det blev mitt kontor där jag träffade folk och hade min bas när jag sökte jobb. Jag hade också en egen coach som fick mig att hitta tillbaka till mig själv och veta vad jag ville göra.

Jessica Westlund.

STÖD VID OMSTÄLLNING För alla omställningsavtal gäller att de stöttar anställda som har blivit uppsagda på grund av arbetsbrist. Trygghetsstiftelsen inom staten: www.tsn.se

Trygghetsrådet i privat sektor: www.trr.se Omställningsfonden i kommunen: www.omstallningsfonden.se

Ö V E R T I D S E R S ÄT T N I N G

Anna-Mia får en extra vecka semester På HIR Skåne, som är ett dotterbolag till hushållningssällskapet i Skåne, har man valt en rätt vanlig modell. På lokal nivå har fack och arbetsgivare kommit överens om att de anställda får en extra semestervecka i stället för övertidsersättning. ”Det är en lösning som passar mig bra och som känns rimlig för båda parter. Jag gillar friheten att kunna utföra jobbet när det passar mig och mina kunder bäst.”

N A T U R V E TA R E

N R7 2017

AVTALA BORT DIN ÖVERTIDSERSÄTTNING

Ann-Mia Björkholm, hortonom och odlingsrådgivare.

Många väljer att avtala bort sin övertidsersättning i en enskild överenskommelse. Villkoren för det regleras i ditt kollektivavtal. Om det saknas på din arbetsplats är det ditt anställningsavtal som gäller. Därmed inte sagt att du kan

jobba hur mycket som helst. Arbetstidslagen gäller även om du har avtalat bort din övertidsersättning. Det finns regler för hur mycket du får jobba per dygn, vecka och år, om inget annat anges i ditt kollektivavtal.

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

SJUKFÖRSÄKRING

Zandra fick en extra slant Minns ni Zandra Hedlund, som blev utbränd och skrev om sin historia i den här tidningen? Nu tittar vi närmare på hur hon påverkades ekonomiskt och vilket stöd hon hade genom kollektivavtalet. ”Det var förstås jättebra med utfyllnaden genom kollektivavtalet, men det var inget jag visste om. Den delen fungerade utmärkt och pengarna kom med automatik.”

DEN OKÄNDA FÖRSÄKRINGEN Många känner inte till den kollektivavtalade försäkringen som fyller ut ersättningen från försäkringskassan. Tjänar du mer än 27 700 kronor per månad blir den kollektivavtalade försäkringen ännu viktigare. Vid sjukdom får du ut 90 procent av hela din inkomst från dag 15 till dag 90. I botten ligger sjuklön från försäkringskassan, som fylls på med sjuklön från din arbetsgivare. Efter 90 dagar ser ersättningarna lite olika ut beroende på om du jobbar privat, statligt eller kommunalt.

Dietist Zandra Hedlund blev glad över oväntade pengar.

ARBETSSKADEFÖRSÄKRING

Anna-Lena kom tillbaka efter arbetsskadan Tack vare bästa stödet från facket och en arbetsgivare som trodde på henne, jobbar Anna-Lena Nordén heltid i dag. Hon är inte helt återställd från arbetsskadan, men känner sina begränsningar och kan säga nej.

”Ett tips är att alltid anmäla en arbetsskada till både försäkringskassan och AFA Försäkring. Problemen kan uppstå senare och då är det bra att en anmälan gjordes när skadan uppstod.”

DU FÅR UT HELA DIN LÖN

Anna-Lena Nordén, förbundssekreterare på Naturvetarna.

Med den kollektivavtalade arbetsskadeförsäkringen TFA förlorar du ingenting på att vara sjukskriven efter en arbetsskada. Du får ut hela din lön redan från första da-

gen under ett år. Dessutom kan du få kompensation för kostnader, ersättning för sveda och värk och ersättning för invaliditet, om skadan blir bestående.

N R7 2017

N A T U R V E TA R E

Vill du dela

med dig av ditt liv som naturvetare? VI söker dig som vill berätta om din vardag, både på och efter jobbet. Du får under en vecka möjligheten att inspirera och ge din bild av vad det innebär att vara naturvetare, på vårt Instagramkonto @ Naturvetarna. Syftet är att synliggöra naturvetare och deras viktiga arbete, stort som smått! Hur går det till? Ta ungefär 1-2 bilder per dag under en vecka. Berätta vad du gör och dela med dig av dina reflektioner. Var gärna

personlig och berätta även vad du gör efter jobbet eller plugget. Kanske är du förtroendevald på din arbetsplats och vill berätta om det? Anmäl ditt intresse för att gäst-instagramma genom att skicka ett mejl till redaktion@naturvetarna. se. Berätta kort om vem du är, vad du gör, din utbildning, samt lite kuriosa om dig. Om du redan har ett Instagramkonto får du gärna länka till det! Vi kontaktar dig och tillsammans bestämmer vi en vecka som passar. JOHANNA RÖSTH

er! ld

Spe

a din vardag i bi l g

Hur många har svarat på löneenkäten? I skrivande stund har redan över 10 000 naturvetare delat med sig av sin lön. Har du inte svarat ännu? Då finns det fortfarande chans att bidra till Sveriges bästa lönestatistik för naturvetare!

– I år testade vi ett nytt koncept där vi erbjöd valmöjligheten att svara på några extra frågor om kompetensutveckling. Cirka 80 procent har svarat även på dessa frågor och det är vi glada för.

Hur går det för löneenkäten?

– Att löneenkäten är en viktig kommunikationskanal mellan förbundet och medlemmarna. Ett femtiotal studenter har svarat att de vill ha mer information om hur de kan engagera sig i förbundet. Det är fler än vad vi hade förväntat! Allt fler svarar också på engelska,

– Det går bra även om vi vill att många fler ska svara! Det är kul att se att en tredjedel av alla företagare, arbetssökande och studenter redan har svarat. Det tolkar jag som att vi blivit tydligare med att även dessa medlemsgrupper ska svara och varför, säger Magdalena Kubien, statistiker på Naturvetarna. Något särskilt som sticker ut?

N A T U R V E TA R E

N R7 2017

Vad kan vi dra för slutsatser redan nu?

vilket är en signal på att behovet av informationsmaterial på engelska ökar i stort. Vad bidrar löneenkäten till?

– Till aktuell lönestatistik för naturvetare samt kunskap om naturvetares arbetsmarknad, lönenivåer och karriärmöjligheter. Bland medlemmar som svarar varje år är det möjligheten att ta del av lönestatistiken som är den största anledningen enligt en studie av Saco. Hur används svaren?

– Vissa svar används för att uppdatera vårt medlemsregister så att vi kan erbjuda Gå in på www.naturvetarna.se/loneenkat.

bättre service, men känsliga uppgifter som rör lön samMagdalena Kubien. manställs anonymt på gruppnivå av mig som är statistiker. Vi får även in en del synpunkter som vi använder för att förbättra Saco Lönesök och enkäten. Tack till dig som svarar på löneenkäten! Statistiken uppdateras i Saco Lönesök i slutet av januari. En nyhet är då att man kommer kunna välja statistik baserad på fast lön eller total lön (inklusive bonus och provision m.m.). JOHANNA RÖSTH

Nå Sveriges naturvetare

Intresserad växtodlingsrådgivare Vi söker dig med stort intresse för växtodling. Du ska vara agronom, lantmästare eller motsvarande. Sökande får gärna ha arbetslivserfarenhet från lantbruksbranschen men det är absolut inget krav. Ansökan senast 14 jan men intervjuer sker löpande under ansökningsperioden.

Annonsera hos Naturvetarna! För priser och bokning, kontakta Maja Söderhäll på

För mer information se www.lovanggruppen.se.

Kompetensmedia. Ring 08-20 12 21 eller mejla annons@kompetensmedia.com

FÖRSVARSINSPEKTÖREN Tidning

Annonsstopp

Utgivning 2018

Nr 1

30 jan

8 feb

Nr 2

27 mar

5 apr

Nr 3

5 jun

14 jun

Nr 4

4 sep

13 sep

Nr 5

23 okt

1 nov

Nr 6

4 dec

13 dec

Nr 1

9 jan

11jan

Nyhetsbrev Nr 2

20 feb

22 feb

Nr 3

6 mar

08 mar

Nr 4

17 apr

19 apr

Nr 5

15 maj

17 maj

Nr 6

7 jun

Nr 7

21 aug

23 aug

Nr 8

25 sep

27 sep

Nr 9

13 nov

15 nov

Nr 10

4 dec

6 dec

FÖR HÄLSA OCH MILJÖ

har fått utökat tillsynsmandat och söker

INSPEKTÖRER inom livsmedel och miljö- och hälsoskydd Ansök och läs mer på: jobb.forsvarsmakten.se

Vill du jobba som ombudsman? Dina arbetsuppgifter blir att ge rådgivning, coachning och stöd för att stärka medlemmarna och deras villkor på arbetsmarknaden. I rollen som ombudsman i teamet för Privat Sektor kommer du att arbeta i en

bred och varierad roll med att ge service till medlemmar och förtroendevalda. Du kommer bland annat att arbeta med frågor rörande arbetsrätt, arbets-miljö och rehabilitering både på individnivå och på kollektiv nivå. I rollen ingår även att hålla utbildningar och seminarier för medlemmar samt

förtroendevalda och på andra sätt stötta förtroendevalda i deras uppdrag. Tjänsten innebär en del resor och övernattningar. Läs mer och ansök på www.naturvetarna. se/lediga-jobb

N R7 2017

N A T U R V E TA R E

EFTER JOBBET

Ingela är glad i sura degar Det är fredag eftermiddag och i stället för bullar har Ingela Marklinder dukat fram två sorters surdegsbröd med tillbehör. – Hur kan du inte baka när du uppskattar gott bröd? Jag skulle inte klara mig utan detta, utbrister hon. N A T A L I E V O N D E R TEXT

Hon är förvånad över hur någon

med tysk bakgrund kan låta bli att baka eget surdegsbröd. Ursäkten att talangen för bakning saknas gills inte. I stället plockar hon fram en glasburk med surdeg som får följa med hem.

BÖCKE R VÄCKTE I NTR E SS ET

Ingela Marklinder har alltid läst mycket. Som tonåring och ung vuxen var böcker hennes livselixir, dessutom hade hon ett uttalat hälsointresse. – Därför var det naturligt att jag även läste böcker om vikten av att äta rätt och lärde mig då mer om fullkorn och speciellt fullkornsbröd. Detta var i slutet av 70-talet och då fanns inte sådant bröd i Sverige, berättar Ingela Marklinder. Efter gymnasiet jobbade hon som au-pair i Berlin och fördjupade sig i den tyska brödkulturen. Ett par år senare gick hon en surdegskurs för bagare i tyska Weinheim. – När jag tänker efter nu var det väldigt modigt. Jag var ung och kände ingen, jag anmälde mig bara och åkte dit.

I N G E LA MAR K LI N D E R Yrke: Universitetslektor och docent i kostvetenskap vid Uppsala universitet. Utbildning: Utbildade sig först till hushållslärare. Fortsatte läsa biologi för att

N A T U R V E TA R E

N R7 2017

Med sig hem fick hon surdeg och recept för degar på 100 kilo mjöl som hon räknade om till ett kilo. Sedan dess har hon bakat, jobbat i olika forskningsprojekt som handlat om surdegsbröd, provat olika recept och läst på ännu mer. För några år sedan bestämde sig Ingela Marklinder att samla sina kunskaper, recept och intryck från besök av olika bagerier i reportage-boken Surdeg – brödbakning med rågad passion över gränserna. RÅGAD PASS ION

Som kostvetare är Ingela Marklinder intresserad av de mikrobiologiska processerna som pågår under surdegsbakningen. Hon pratar om symbiosen mellan jästsvamparna och surdegens mjölksyrabakterier och hur man kan blanda råg och vete. – Jag sticker ut bland andra surdegsbagare i och med att jag vill baka mest med råg. Det ger en bra textur och en rik arom, dessutom mättar det och är hälsosamt. ta en licentiatexamen vid avdelningen teknisk mikrobiologi vid Lunds universitet. Har skrivit en doktorsavhandling om mjölksyrabakterier och fermenterad havre och surdeg vid Institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet. Favoritbröd: Mindener fullsurprocess och ett rågbröd på 100 procent rågmjöl med mandel och russin. Gör mer efter jobbet: Löpning, yoga och läsa böcker.

LEHR

Dessutom slår hon ett slag för den så kallade enstegsprocessen, som innebär att surdegen jäser klart i ett enda steg. Processen rationaliserade bageriarbetet för mer än femtio år sedan och underlättar nu även för Ingela Marklinder och andra hobbybagare. Det ska kunna gå att baka med surdeg och ha ett vanligt liv med heltidsarbete, betonar hon. För henne finns det också ett socioekonomiskt incitament. – Jag tycker att alla ska ha möjlighet och råd att äta gott och hälsosamt bröd med hög kvalitet. Det ska vara enkelt att baka och det ska gå att få tag på alla råvaror i en vanlig matbutik. Man ska inte behöva betala 80 kronor eller mer för en limpa surdegsbröd. VI N N B O K E N O M S U R D E G! Chans att vinna! Berätta varför du läser tidningen Naturvetare och vad du vill läsa mer av. Då har du chans att vinna boken om surdeg. Mejla till redaktion@ naturvetarna.se senast 1 januari 2018.

Ingelas bästa recept på surdegsbröd Dag 1: surdegsgörning • 40g (0,5 dl) surdegskultur • 4 dl vatten (37 °C) • 280 g (5 dl) fint rågmjöl

T I PS F Ö R S U R D E G S BAGAR E Baka ofta! Helst ska surdegen hållas igång hela tiden och ska inte in i kylen. Då blir det en bra balans mellan mjölksyrabakterier och jästsvampar samt syra som ger en fin arom.

1. Lös upp surdegskulturen med vattnet. Tillsätt rågmjöl och rör om. 2. Låt stå övertäckt på varm plats (rumstemperatur) i 15-20 timmar. Dag 2: degberedning Surdegen ska lukta friskt och syrligt • • • • • •

10 g jäst (kan ev. uteslutas) 4 dl vatten (37 °C) 10 g (2 tsk) salt Surdeg från deg 1 420 g (ca 7,5 dl) fint rågmjöl 300 g (ca 5 dl) vetemjöl

1. Ta undan en ny surdegskultur från den mogna surdegen (0,5 dl), lägg den i en glasburk med lock och förvara i kylskåp. 2. Smula ner jästen i en bunke och tillsätt det fingerljumma vattnet, salt och resterande mängd surdeg. 3. Arbeta in rågmjöl och vetemjöl. Spar lite vetemjöl till utbakningen.

Degen ska knådas väl men undvik att arbeta in för mycket mjöl. Det är svårt att veta exakt hur mycket mjöl det ska vara och därför måste man gå efter konsistensen, som ska vara mjuk, men inte kladda. 4. Låt degen vila i bunke ca 10 minuter. 5. Mjöla en jäskorg lätt på insidan. Arbeta därefter degen smidig på bakbordet. 6. Forma en rund bulle, som får jäsa i jäskorgen under ca en timme. 7. Värm ugnen till 250 °C och sätt in en ren plåt. 8. När det ogräddade brödet jäst klart stjälps det ut på den varma plåten. 9. Grädda 10 minuter och sänk därefter till 175 °C och fortsätt gräddningen ytterligare en och en halv timme. Nygräddat bröd får svalna i en handduk och bör mogna till nästa dag. Receptet är från Ingela Marklinders bok.

Så startar du en surdegskultur

Steg 1: Blanda 1 dl ljummet vatten och 2 dl rågmjöl i en glasburk. Rör om och sätt på ett lock. Låt degen jäsa i rumstemperatur i två dygn. Den ska lukta friskt och syrligt N A T U när R V Eden TA Rär E klar.65 N R6 2017

Steg 2 (friskning): Ta ut 1 msk från steg 1 och blanda med 1 dl vatten och 1 dl rågmjöl i en ren glasburk. Rör om och sätt på ett lock. Låt den jäsa en gång till i rumstemperatur under 15-20 timmar. Förvara surdegskulturen i kylskåp till nästa gång du bakar. Den behöver friskas en gång i veckan (upprepa steg 2). Kasta det som har blivit över av steg 1.

EFTER JOBBET

LUGNANDE OCH SÖMNGIVANDE PREPARAT

PÅ GREN & KNOPP

GÖRS ADVOKATEN

GRUNDAT PRAKTIAV HENRI SERAR JADUNANT SÄGAREN?

MAGKÄNSLA

KRONA PENGAOCH PERSON GREY MED FÖRORT OLIKA SMAKNYANSER

AMFORA

PLAKAT

VERSEPOS AV HARRY MARTINSSON FRÅN 1956

ÄVEN GAMMAL SÅN KAN LÖNA SIG

NJURE SKYDDA SOM PERPENDIKEL

GRÅTA OCH SKRATTA TTTT SOM HANDSMM FREE BLIR SÅN MMM MENINGSLÖS

MENADE BUBOFÅGEL

PÅSTÅENDEN

DALTON

STARK MOTVILJA

GENANSGRÖNSAK LAMA

KOBRASLÄKTE

ICKE FÖRVEDAD FANEROGAM SAUDIARABIEN

SKOLA KROPPSVÅRD

BÖR MAN EJ SÅ HÄR HÖJD KVÄVE

HIPPA SILVER

FRAMFÖRS BAKLÄNGES

STORT TYGSTYCKE

BARNUPPTAGANDE

HANDBOK ELAKT

ÖDSLA TID, ELLER EJ, I BAGERI KOMMER ATT

MYSIG DELSTAT RECENT

SIMFÅGEL ARSENIK

INDISKT TANDOORBRÖD

VENEZUELAFLOD

VIRVLAT

NEDSLAGSGROP SNIBB

NOBELMANNEN ANDELAR MO

ORSAKAS AV HUMANT IMMUNBRISTVIRUS

RADON

HEDDA GABLERHENRIK

HJÄRTKLAPPNING DET KAN SPETSAS

LANDSORGANISATIONEN BLICKAR NAVELSKÅDARE KALIUM

ELEKTROD TURKU

HÅLLIGÅNG MAPP RYSSREGENTEN BYRÅ

LOCKAR LUBB & LÅNGA

SÅNT TECKNADE OSCAR WILDE ÖVER DORIAN GRAY

ORKAR SLÄKT LEMURKRYSS 2017

Konstruktör: www.lena-holmlund.com

Tävla och vinn! Vinnare av förra numrets korsord är Laila Asterhag i Havdhem på Gotland.

66 66

NR U ERTA V ERTA E7 N A TNUART V ER

N 2R 0 127 2 0 1 7

Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut biobiljetter. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka. Senast den 3 januari 2018 vill vi ha din lösning.

N AT U R V E TA R E N R 4 2 017

NA-K RYS S E T

Ny tidning, nytt format!

Kommer i nästa nummer

I din brevlåda 8 februari

Marin forskning om blekta korallrev Häng med till Tanzania där vi gör en djupdykning i

ett forskningssamarbete mellan Sverige och Tanzania. Den unika marina miljön hotas nu av klimatförändringar och exploatering.

Mer kraftfull än världens bästa superdatorer Chalmers satsar på kvantteknologi och ska utveckla

en kvantdator med långt bättre beräkningskraft än dagens bästa superdatorer.

Rekryterarens 10 bästa tips Sugen på ett nytt jobb? Då kan det vara bra att ta

reda på hur rekryterarna tänker. Vi bjuder på 10 snabba.

Läs också om: » Improvisationsteater efter jobbet » Hur länge räcker fosforn? » Vad tjänar naturvetare?

Vill du annonsera? Kontakta Maja Söderhäll på Kompetensmedia annons@kompetensmedia.com eller 08-20 12 21.

ORDFÖRANDE:

KARRIÄRSERVICE:

Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

CHEFSSERVICE:

Per Klingbjer, 08–466 24 36

K O N TA K T

M E DLE M SJOU R:

chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26 R E DAKTION:

redaktion@naturvetarna.se

B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

V Ä X E L : 08–466 24 80

M E DLE M S S E RVICE:

AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

www.naturvetarna.se E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka

AKADEMIKERNAS A-KASSA, AEA:

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00 I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0770–78 20 50

N R7 2017

N A T U R V E TA R E

POSTTI D N I NG

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Finns det saker att förbättra på din arbetsplats? Det kan handla om allt från att få löneprocessen att fungera till att alla ska trivas och må bra. Den typen av frågor kan man jobba med i en lokalförening, som är en viktig samtalspartner för arbetsgivaren. Läs mer om hur du och dina kollegor startar en lokalförening:

www.naturvetarna.se/paverka Därför behövs en lokalförening: » Den representerar dina kollegor i samtal med arbetsgivaren om till exempel arbetsvillkor och löneprocessen.

» Den har mandat att påverka och företräda Naturvetarna på arbetsplatsen. » Den kan fånga upp upp frågor som Naturvetarna kan jobba med centralt.