Issuu

Ny förmån: Rivstart för juristförsäkringen

Naturvetaren F Ö R D I G S O M Ä R M E D L E M I N AT U R V E TA R N A

N U M M E R 6 20 18

MÅNADENS FRÅGA:

Hur klarar du vintermörkret?

VETENSKAP

Kan vi lita på dricksvattnet? DUELLEN

Kan mat hämma inflammationer? LEDARSKAP

Väv in etik i besluten

kongress

Laddad för

REPORTAGE

HUR GICK DET SEN?

SÅ FUNKAR DET

Svamp gör industrin grönare

Miljöbovarna går fria än i dag

Politisk påverkan

SID 24

SID 55

SID 44

God Jul & Gott Nytt År önskar NAT U RV E TA R N A Våra öppettider under jul- och nyårshelgen: 21 december: 9.00 – 12.00 24–26 december: Stängt 27–28 december: 9.00 – 12.00 31 december: Stängt 2–4 januari: 9.00 – 12.00

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

VÄLKOMMEN! redaktion@naturvetarna.se

Lars-Erik Liljebäck, chefredaktör

Tänk om jag hade haft en jurist Bilhandlaren som jag köpte en begagnad Saab av kändes lite skum. Men behovet av bil var stort den där dagen i maj när jag var på väg att ta examen. Jag slog till, skrev kontrakt och svischade iväg på glatta däck genom det försommarfagra landskapet.

Tänk om jag då hade haft tillgång till den juristförsäkring som alla medlemmar nu erbjuds. Då hade jag ringt direkt och pratat med någon av juristerna på HELP som Naturvetarna samarbetar med. I ett förste skede hade jag tagit reda på vad som gäller juridiskt. Finns det något lagrum som skyddar konsumenten om varan inte håller vad den lovar?

”Jag var osäker på om jag hade rätten på min sida. Och jurister är dyra.”

Det rullade på fint i början och växlarna satt där de skulle. Men en morgon några veckor senare pajade kopplingen och bilen blev stående vid ett rödljus. Fixade en hyrbil och bogserade bilen till skroten och konstaterade att jag hade blivit blåst.

Visst hade det varit möjligt att anlita en jurist och få hjälp den vägen. Men jag var osäker på om jag hade rätten på min sida. Och jurister är dyra. Det sitter liksom i ryggmärgen.

REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare Lars-Erik Liljebäck, LEL redaktion@naturvetarna.se Form och layout Katarina Bengtsson Arvór Skribent och layout Christina Jägare, CJ Skribenter i detta nummer Natalie von der Lehr, Johanna Rösth

Jag hade fått klara besked om att jag hade rätten på min sida. Konsumentköplagen reglerar vad som gäller om det är fel på en vara och vad man kan kräva av företaget. HELP:s jurister hade dessutom, helt utan kostnad, hjälpt mig att lösa problemet, ända upp till domstol om det hade behövts. Mer troligt hade varit att bilhandlaren hade gett med sig efter en stämningsansökan och betalat tillbaka pengarna. Nästa gång kanske det är frysboxen som inte håller måttet. Då ringer jag HELP. Läs längre fram i tidningen om hur första månaden med juristförsäkringen har gått.

Utgivning: 6 nr per år Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar. Nästa nummer utkommer 7 februari, manusstopp annonser: 25 januari.

ANNONSBOKNING Anna Kreissl, 08-20 12 21 Materialadress: annons@kompetensmedia.com

Omslagsbild: Anna Ledin Wirén

N AT U R V E TA R N A

Övriga bilder: Colourbox

Planiavägen 13, Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 info@naturvetarna.se

Tryck Norra Skåne Offset Korrektur Mats Wirström, Textpiloten ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 32 600 ex.

www.naturvetarna.se Fackförbundet för Sveriges naturvetare

Inloggningsuppgifter finns på tidningens baksida.

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

Innehåll SID 8

Jan Eliasson talade på Naturvetarnas kongress

MÅNADENS FRÅGA:

Hur klarar du vintermörkret?

Naturvetare behövs bland annat för att klara de globala utmaningarna.

SID 11

Kan mat hämma inflammationer? Duell om antiinflammatorisk mat.

SID 38

Rent vatten från kranen? Kunskap och kompetens behövs för att säkra vattenkvaliteten för framtiden.

SID 49

Hur ska jag tackla alkoholproblem på jobbet? Chefsfrågan tar upp ett svårt ämne.

44 Sjukhusfysiker utvecklar metod som kan bota spridd prostatacancer.

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

Elin Olofsson, ett av 55 kongressombud.

Enzymer som snabbar på kemiska processer hittar forskarna bland annat i svampar, som har sin hemvist i gamla ekar.

LEDAREN erik.petre@naturvetarna.se

Erik Petré, förbundsordförande

En hållbar riktning är utstakad Vilken ära! Jag känner mig hedrad över att på kongressen ha blivit vald till ordförande för Naturvetarna. Det är ett stort ansvar att på ett hållbart sätt leda förbundet in i framtiden. Många utmaningar väntar. Det var under andra helgen i november som kongressen ägde rum i Stockholm. Jag blev imponerad över det engagemang som finns hos ombuden som representerar medlemmar över hela landet. Den kraften ska vi ta vara på för att förbättra naturvetares position på arbetsmarknaden och påverka i frågor som är viktiga för naturvetare. Att naturvetare har en viktig roll i samhällsutvecklingen blev tydligt när diplomaten och politikern Jan Eliasson inledningstalade på kongressen. Han tog avstamp i FN:s 17 hållbarhetsmål som han själv har varit med och förhandlat fram. ”A survival kit for humanity”, som han kallar målen, bygger bland annat på nya landvinningar inom naturvetenskap och teknik. Tillgång på rent vatten ligger honom varmt om hjärtat och ger positiva effekter, som minskad smittspridning och att människor kan producera mat. Att begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader ligger också högt på hans agenda. Exempel från verkligheten visade fyra unga naturvetare som genom sina snabbväxande företag och organisationer gör nytta för människor, miljö och klimat. De inspirerade mig och vittnar om att naturvetare skapar världens framtid.

För att det ska kunna ske har Naturvetarna en viktig roll. Det handlar

För att arbetsmarknaden för naturvetare blir allt bättre. Det gäller särskilt kemister och dietister, enligt Sacos framtidsprognos för akademiker.

För att nästan en tredjedel av alla som jobbar har haft arbetsrelaterade besvär under det senaste året. En allt för hård arbetsbelastning är det främsta skälet till det, enligt en färsk undersökning från Arbetsmiljöverket.

Den verksamhetsinriktning som kongressen fattade beslut om anger tydligt åt vilket håll vi ska gå. Naturvetarna ska tillhandahålla verktyg för medlemmarna i olika situationer, liksom att förbundet ska växa för att vara en stark företrädare för medlemmarna. Vidare ska Naturvetarna arbeta för en hållbar struktur på arbetsmarknaden i frågor om lön, villkor och kompetensutveckling. Glädjande också att utskottsförslaget om att beakta FN hållbarhetsmål i Naturvetarnas framtida arbete togs av kongressen. Det visar att demokratin i förbundet fungerar. Jan Eliassons avslutningsord ringer fortfarande i mina öron ”Gör skillnad”! Påverka det Du kan påverka!

om allt från att vara en respekterad part i förhandlingar om villkor på arbetsmarknaden till att naturvetare har löner som speglar det värde som de tillför de verksamheter som de jobbar inom.

Erik Petré, förbundsordförande

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

SÅ TYCKER LÄSARNA redaktion@naturvetarna.se

Kommentarer från webben och läsarbrev

MÅNAD ENS FR ÅGA : NYHETSBREV NR 9/2018 (Läs mer på sidan 12-13.)

HUR KLARAR DU HÖSTMÖRKRET?

Följ naturens lagar Gå ner i arbetstid för att hinna vila mer och ladda upp vår energi. När våren kommer vaknar naturen och vi med den. Att vi ska hålla samma tempo både sommar och vinter är helt vansinnigt för mig. Helt naturligt bli vi tröttare av mörkret. Det löser vi inte med socker och kaffe för att få tillfälliga kickar. Kroppen behöver vilan (och lagom motion). Ta hand om er i vintermörkret...

Annika

DUEL L EN : NYHETSBREV NR 9/2018 (Läs mer på sidan 11.)

KAN MAT HÄMMA INFLAMMATIONER?

Fokus på olika saker Jag tycker inte de kommer till olika slutsatser. Men de väljer att fokusera på olika saker för att argumentera för sin sak: dietisten på enskilda livsmedel och professorn på livsmedel i allmänhet.

Susanne

Svar:

”D-vitaminer okt-mars. Skogspromenader med hunden, ridturer.” MW

R ÄT T E L S E :

Fler naturvetare i riksdagen I förra numret skrev vi att åtta naturvetare är ledamöter i Sveriges Riksdag. Vår källa var Riksdagens egen hemsida där professioner i de flesta fall finns återgivna. Vi beklagar att Sverigedemokraternas

två riksdagsledamöter inte var med på listan. Dessa är: Mats Nordberg, jägmästare och skoglig doktor i skogshushållning och skogspolitik. Ordinarie ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet. Staffan Eklöf, disputerad i cell- och molekylärbiologi. Suppleant i Miljö- och jordbruksutskottet, Finansutskottet, Näringsutskottet, Trafikutskottet och EU-nämnden.

Jag och professor Jan Brummer tolkar med största sannolikhet litteraturen på samma sätt men vi tar olika perspektiv. Min utgångspunkt är att det saknas humanstudier som påvisar antiinflammatoriska effekter av enskilda livsmedel så att om man äter blåbär eller mandel dagligen får kliniskt betydelsefulla antiinflammatoriska effekter. Däremot vet vi att om man kombinerar mat med antiinflammatoriska effekter i en kost så får vi det som vi från den aktuella vetenskapen känner igen som hälsosam mat och som kan innehålla både blåbär och mandel. En annan aspekt som komplicerar tolkningen av sambanden mellan antiinflammatoriska effekter av mat på sjukdomar med låggradig inflammation, är att en antiinflammatorisk kost med lite mättat fett, och mer av omättat fett, grönsaker och fiber påverkar risken för hjärtkärlsjukdom också genom andra mekanismer, såsom sänkta blodfettsnivåer som minskar risken för blodpropp.

Ingrid Larsson

I TOPP -dec på Mest lästa artiklar nov

www.naturvetarna

.se

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

1. 2. 3. 4. 5.

Duellen: Kan mat hämma inflammationer (Du kan läsa Duellen på sidan 11.) Ingen tackar dig när du blir sjukskriven Erik Petré blir ny ordförande i Naturvetarna Är det en bra idé att semesterväxla? Nytt löneavtal för distriktsveterinärer

NATURVETARE I MEDIA Uppsnappat om oss i media

Medarbetarna är sjukvårdens största resurs Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar när det gäller den framtida kompetensförsörjningen. Att allt fler lever allt längre, ökande pensionsavgångar bland personalen och en stark medicinsk och teknisk utveckling som gör det möjligt att öka livskvaliteten för allt fler patienter är några bakomliggande faktorer. Redan i dag finns 10 000

Emina är cytodiagnostiker. ↑

naturvetare inom sektorn. Fyra av tio har legitimation och arbetar som biomedicinska analytiker, dietister eller sjukhusfysiker. Övriga är specialiserade inom naturvetenskap, data eller medicin och har först efter studierna inriktat sig mot ett arbete i vården. Naturvetarnas hälso- och sjukvårdssatsning startar i region Halland. Läs mer på www.naturvetarna.se/ halso-sjukvard. Debattartikel i Hallands nyheter 3 december 2018 av Per Klingbjer, förbundsdirektör Naturvetarna Milene Svanå, lokal facklig ordförande Region Halland, Naturvetarna

Prisas för forskningsintresse Agronomen och riksdagsledamoten (M) Betty Malmberg, har tilldelats 2018 års utmärkelse till förtjänt politiker, av organisationen Forska Sverige. Motiveringen lyder: ”Betty Malmberg väjer inte för komplexa frågor, utan söker aktivt mer information och expertstöd för att säkerställa ett hållbart beslutsunderlag. Hon arbetar dessutom över sektorsgränserna, vilket är

ytterst viktigt för att stärka villkoren för forskning i syfte att öka hälsa och välstånd.” Folkbladet.se 29 november 2018

Betty Malmberg. ↑

Varför är du med i Naturvetarna? Karolina Johansson, skogskonsulent på Skogsstyrelsen på Gotland, menar att fackliga framgångar måste försvaras. – För det stöd

Karolina Johansson. ↑

jag får på jobbet och i min yrkesroll. Fackliga framgångar, som skapat goda villkor

och en bra arbetsmiljö, kan vi inte ta för givna, utan måste hela tiden försvaras. Nätverket med naturvetare är också viktigt för mig. Vilken nytta har du haft? – Genom åren har jag använt fler tjänster och fått bra service inför lönerevisionen och när jag bytte till annan tjänst. Jag fick bra argument och insikt i vad man kan påverka. Lönestatistiken är intressant för en siffernörd som jag. Därför är det självklart för mig att svara på löneenkäten.

Vad kan bli bättre? – Viktigt att kommunicera medlemsnyttan och koppla den till medlemmarnas vardag. Dra nytta av de digitala möjligheterna. Vad gör du på jobbet? – Naturvårdsfrågor i skogen ligger på mitt bord. Jag jobbar även en del med tillsyn och kommunikation. Min tjänst är delad mellan Skogsstyrelsen och länsstyrelsen, där jag är projektledare. LEL

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

Aktuellt

Jan Eliasson talade på Naturvetarnas kongress Med avstamp i FN:s 17 hållbarhetsmål visade Jan Eliasson hur globalt hållbarhetsarbete kan gå till. Naturvetare har en nyckelroll, men det gäller att samarbeta över ämnesoch landsgränserna för att klara målen, menar han. Att hållbarhet är en facklig fråga

blev tydligt på Naturvetarnas kongress, som ägde rum i november. Ivar de la Cruz angav tonen när han hälsade välkommen. – För att lösa samhällets utmaningar behövs trygga och hållbara villkor på arbetsmarknaden. Forskning och utveckling är vägen framåt. Behovet av fakta grundad på vetenskap är större än någonsin. UNGA GÅR FÖRE

Klimatfrågan är exempel på en fråga där de unga tar initiativet och ställer krav på vuxenvärlden. Diplomaten och politikern Jan Eliasson fortsatte på samma spår när han målade upp hoppfulla bilder för framtiden. Där finns de unga som ofta ligger rätt i frågor om klimat, krig och fred och annat. – En stark trend nu är att kvinnorna kommer in på viktiga positioner världen över inom både politiken och näringslivet. Det är särskilt tydligt i Afrika.

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

”För att lösa samhällets utmaningar behövs trygga och hållbara villkor på arbetsmarknaden.”

VATTEN ÄR GRUNDEN

Naturvetenskaplig kunskap lyfter han fram som en tredje kraft som inger hopp och driver utvecklingen framåt. – Det handlar om allt från Jan Eliasson målar upp hoppfulla bilder för framtiden. ↓

Hall å dä r!

förhandlingstips Efter att ha agerat medlare i sex krig delar jan Eliasson gärna med sig av sina bästa förhandlingstips:

1. Ordet. Det talade och skrivna ordet är det viktigaste verktyget för påverkan.

2. Analysera noga val av tidpunkt, det vi kallar för tajmning.

3. Kulturförståelse. Var nyfiken och visa intresse för motparten.

4. Personlighet och goda relationer. Förtroende

transporter, jordbruk och hälsa till energi och vattenförsörjning. Vatten är en särskild hjärtefråga för mig eftersom den påverkar så mycket annat, som barnadödlighet och människors välfärd. SURVIVAL KIT FOR HUMANITY

Han menar att FN:s 17 hållbarhetsmål är en verktygslåda för att klara samhällets utmaningar. Jan Eliasson ledde arbetet med hållbarhetsmålen och lyckades efter drygt fyra års arbete att få med alla världens länder på det. – Det ligger bland annat till grund för det lyckosamma Parisavtalet, där man enades om att jordens uppvärmning ska stanna vid 1,5 grader. Internationellt samarbete menar han är avgörande för framgång, liksom att jobba horisontellt över gränserna, och inte i stuprör. – Det är genom samarbete vi når nya insikter och kan ta steg framåt. Kom ihåg att varje steg, även de små, är viktiga. Han beklagar att USA har lämnat Parisavtalet och flera andra internationella avtal som kan göra världen bättre. Men det finns krafter som går åt andra hållet, bland annat i företag och på lokal nivå, som han menar ger hopp. LEL

Hur får ni fler att välja tåget? Det har gått ett år sedan Saco-S-föreningen med Jim Werngren som ordförande, förhandlade fram en tågpremie i Folkhälsomyndighetens reseavtal.

– Tanken är att det ska löna sig att resa hållbart och bidra till målen om utsläppsminskningar från tjänsteresor. Genom det nya reseavtalet kan vi även boka egen sovkupé. Eftersom vi finns både i Stockholm och Östersund blir det mycket resor däremellan. Hur är tågpremien utformad? – Tågpremiens nivå är bland annat satt utifrån prisskillnaden mellan att flyga och åka tåg. Premien utbetalas när tåg väljs för resor över 50 mil, kortare sträckor ger ingen premie. Beloppet betalas ut som lön och är skattepliktigt. Varför är detta viktigt för Saco-S-föreningen? – Facket är en bra kanal för att driva den här typen av frågor. Klimatet är en av vår tids mest akuta fråga, därför ville vi fånga upp det engagemang som finns hos medlemmarna. Lika viktigt är att lyfta saker som ger möjligheter till digitala möten eller att möten ska förläggas dit man enkelt kan åka kollektivt. Hur stor är klimatvinsten? – Den är betydande. Att välja tåg framför flyg är det enskilt mest effektiva sättet att kapa utsläppen på individnivå. En enda flygresa mellan Stockholm och Östersund ger ofattbara 70 000 gånger högre koldioxidutsläpp jämfört med tåg. Hur har reaktionerna varit? Positiva, ”en sympatisk premie”, är en vanlig kommentar. Andra myndigheter har inspirerats och vill veta mer. En preliminär analys visar att tågresandet ökat med över 50 procent sedan premien kom till. Men tåget tar längre tid? – Beror på hur man ser det. Arbetsgivaren vinner på att vi arbetar och har möten under tågresan, vilket är svårare att få till på flygresan, säger Jim Werngren som är anställd som utredare och mikrobiolog på Folkhälsomyndigheten. LEL

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

Aktuellt

Rezan vann Forskar Grand Prix

En av tre jobbstressar

Efter en spännande omröstning,

satta har närmare en tredjedel, 28 procent, haft besvär till följd av arbetet. Kvinnor har i högre utsträckning arbetsorsakade besvär än män. Hög arbetsbelastning, påfrestande arbetsställningar samt otydliga eller motstridiga krav från arbetsgivaren är de vanligaste orsakerna till besvären, enligt en färsk undersökning från Arbetsmiljöverket. – Besvären kan uttrycka sig i form av oro eller ångest, depression, problem med minne, koncentration och tankeförmåga, huvudvärk och sömnstörningar som är vanligare i åldern 30-49 år, säger Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör vid Arbetsmiljöverket. LEL

där publiken fick vara med och kora vinnaren drog cancerforskaren Rezan Güler från KTH längsta strået. Han tog avstamp i sin morbrors cancersjuk-

Rezan Güler är bäst på att förklara forskning. ↑

dom och tog med oss på en resa i de skräddarsydda biologiska läkemedlens värld. Nu förstår fler hur de fungerar. Tävlingen går ut på att förklara sin forskning så att folk begriper. Fyra minuter har de på sig. Lika viktigt är att framförandet har en vetenskaplig höjd, liksom att det fångar publiken. Lina Herbertsson vid Lunds universitet hade också förmåga att trollbinda sin publik. Hon knep en tredjeplats när hon på ett engagerat sätt förklarade sambandet mellan rika blomsterängar och många pollinerare, som har en viktig roll i matproduktionen. Hon knep en tredjeplats. LEL

Nytt löneavtal för distriktsveterinärer Landets distriktsveterinärer har fått ett nytt löneavtal. Det började gälla den 1 december och ger en ny fast lön under dagtid. – Vi är glada över att äntligen ha kommit i mål, säger Lars Kristensen, sekreterare i Distriktsveterinärföreningen inom Saco-S på Jordbruksverket. Det gamla avtalet byggde på

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

en grundlön i botten och tantiem i tillägg – ett slags ackord. – Nu har vi ett avtal som uppmuntrar till både goda laginsatser och individuella prestationer. I framtiden kommer individuell lönesättning med lönesamtal tilllämpas, utan centralt satt siffra. Så som gäller för andra akademiker inom staten. Men en del av det gamla är kvar. Det innebär att veterinärerna har fast lön under dagtid och tantiem när de har beredskapstjänst. Förhandlingarna om ett nytt löneavtal startade sommaren 2017. – Vi har fått mycket bra stöd från Naturvetarna, vilket gynnade oss när det blev skarpt läge i förhandlingen, säger Lars Kristensen. LEL

Av Sveriges drygt 5 miljoner syssel-

2019 är laxens år Jakob Granit, generaldirektör på Havs- och vattenmyndigheten, HaV, invigde Laxens år, som inte begränsar sig till Sverige. Hela världen är med på båten, där tanken är att vidta åtgärder och forska om de vilda laxbestånden och laxens livsmiljöer. – Vi vill stödja lokala initiativ för att uppmärksamma laxen. Vi har till exempel haft en utlysning där nationella fiskevårds-, fiske- och miljöorganisationer haft möjlighet att söka medel för aktiviteter som riktar sig till allmänheten, fortsätter Jakob Granit. I svenska vatten finns totalt fyrtio vilda laxbestånd. Laxen är under sin livscykel beroende av fungerande ekosystem i hav, sjöar och vattendrag. Laxungar vandrar hundratals mil över oceaner och kan på något mirakulöst sätt hitta tillbaka till sin hemmaälv. LEL

DUELLEN Kan mat hämma inflammationer? Antiinflammatorisk kost är på mångas läppar. Många vittnar om fördelar med den kosten. Men finns det verkligen mat som hämmar inflammationer? Två forskare kommer till delvis olika slutsatser.

NEJ!

INGRID LARSSON, leg. dietist och docent i klinisk näringsfysiologi på Sahlgrenska universitetssjukhuset

JA!

ROBERT JAN BRUMMER, professor i gastroenterologi och klinisk nutrition vid Örebro universitet

Finns det vetenskapliga studier som styrker din uppfattning?

Det finns inga studier som visar att enskilda livsmedel främjar eller hämmar inflammationer på människa. Däremot ger övervikt och fetma högre nivåer av inflammationsmarkörer i blodet, vilket ökar risken för hjärtkärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Bland annat grönsaker, frukt och fullkorn är kopplade till låga nivåer av inflammationsmarkörer i blodet, medan motsatsen gäller för till exempel rött kött, charkvaror, fiberfattiga cerealier och sötsaker.

Ja, det finns vetenskapliga studier som visar att mat kan hämma inflammationer. Därmed inte sagt att maten kan hämna inflammation hos alla och i stor utsträckning.

På vilket sätt skulle mat kunna motverka inflammationer? Det mest effektiva sättet är att minska i vikt. Det handlar om att ha ett lägre energiintag än energiomsättning över tid. För övrigt att äta enligt de rekommendationer för hälsosamma matvanor som finns.

Kan mikrofloran i magen påverka? Den aktuella kunskapen om tarmens bakterieflora i relation till hälsa och låggradig inflammation baseras framför allt på djurstudier. Forskningen framöver kan komma att visa hur tarmfloran påverkar utvecklingen av olika sjukdomar. Fram till dess har vi sannolikt en hälsosam tarmflora och en begränsad låggradig inflammation om vi följer de aktuella evidensbaserade rekommendationerna för hälsosam mat och håller normal kroppsvikt.

Finns det några risker med att välja bort viss mat? Då det saknas ett vetenskapligt underlag för att enskilda matvaror skulle främja eller hämma låggradig inflammation i kroppen betyder det att ju fler näringsrika livsmedel man undviker, desto större risk för ensidig kost och begränsat intag av näringsämnen. Ju mer varierad kost man äter, desto lättare är det att få i sig de näringsämnen man behöver och energi i lagom mängd.

På vilket sätt skulle mat kunna motverka inflammationer? Bland annat genom att stärka tarmens barriärfunktion, genom att påverka tarmfloran, och genom positiv effekt på glukosmetabolism, samt genom att påverka inflammation-signalsubstanser.

”Tarmens barriärfunktion stärks...” Kan mikrofloran i magen påverka? Ja. Se ovan när det gäller tarmfloran.

Finns det några risker med att välja bort viss mat? Det finns alltid risker när man tar bort vissa kategorier av produkter. I det här fallet handlar det om intag av kvalitativa proteiner och vitaminer.

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

Månadens fråga

Hur klarar du höstmörkret? Brist på ljus påverkar oss fysiologiskt och många blir hängiga. Men det finns saker man kan göra för att må bra även under den mörka årstiden. Nu undrar vi vad du gör att hålla humöret upp? Läs kommentarer från webben, sid 6. Kommentera på www.naturvetarna.se/hostmorkret

”En runda på lunchen är just vad de behöver.”

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

Morgonljus och bra mat piggar upp En ljusdusch på morgonen, fysisk aktivitet och hälsosam mat med D-vitamin är fina fisken för den som vill hålla humöret uppe i novembermörkret. Börja dagen med ljus. Det är sömn- och ljusforskarens Arne Lowdens bästa tips. – Morgonljuset ger den viktiga signalen till hjärnan att natten är slut. Kom ihåg att det naturliga ljuset är starkare och har mer av blå våglängder än innebelysning, även en molnig dag. Ljuset pressar ner sömnhormonet melatonin och gör oss piggare under dagen. – Det gör också att det blir lättare att somna på kvällen. Men undvik ljus från mobiler och läsplattor innan du ska Arne Lowdens. ↑ somna. Tänk på att ju närmare du befinner dig ljuskällan desto större effekt på ögat. NÄRA FÖNSTER

Han påminner om att ljusstyrkan avtar med kvadraten på avståndet. Även om en promenad är att rekommendera behöver man inte gå ut för att få effekt. – Att sitta vid ett fönster fungerar också, men sitt nära fönstret. Redan några meter därifrån avtar effekten.

För den som inte nöjer sig med det rekommenderas en ljusterapilampa. En sådan har Arne Lowden på sitt skrivbord och ger 10 000 lux. Det kan jämföras med en klar sommardag då vi har 50 000 lux. Molniga dagar i november ligger runt 1 000 lux. Det finns andra knep att ta till för att hålla sig pigg under den mörka årstiden. – Prioritera det som ger dig energi, som att äta god och hälsosam mat, träna, träffa vänner och varför inte sjunga i kör, som jag precis har börjat med, säger Kajsa Asp, leg dietist och företagare. D-VITAMIN

D-vitamin kan vara en bristvara så här års eftersom det mesta av D-vitaminet i kroppen bildas när huden kommer i kontakt med solen. – Ät gärna fet fisk några gånger per vecka och välj mjölkprodukter, margarin och olja som är berikade med D-vitamin – gärna den närproducerade rapsoljan. I övrigt gäller de generella kostråden oavsett årstid, som Kajsa Asp. ↑

”Prioritera det som ger dig energi.” att äta fullkorn och mycket frukt, bär och grönsaker, och lagom mycket energi fördelat över hela dagen. Gärna mellanmål som bidrar med mer näring, för både dig själv och för tarmens bakterier. Men hur bra är det att dricka kaffe? KAFFE FUNKAR

– Det piggar upp och är kopplat till en rad positiva hälsoeffekter vid måttlig förbrukning, alltså två till fem koppar per dag, säger Kajsa Asp. Kosttillskott och energidrycker ger hon däremot tummen ner för. – Äter man varierat och väljer hälsosam mat behövs normalt sett inga kosttillskott, säger hon övertygande. Goda vanor kring fysisk aktivitet och sömn är andra nycklar till att hålla sig pigg och frisk i höstmörkret. – Sett till risk för depression som en följd av brist på ljus har fysisk aktivitet samma effekt som ljus, säger Arne Lowden vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet. LEL

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

Elin visar vägen till ett jämställt arbetsliv TEXT: Lars-Erik Liljebäck FOTO: Anna Ledin Wirén

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

I fokus

Häng med Elin Olofsson på hennes första kongress med Naturvetarna. Hon och hennes utskott fick bland annat igenom att förbundet ska beakta FN:s 17 hållbarhetsmål i det framtida arbetet.

M “Det känns jättebra att jobba för en viktig sak med människorna i fokus.”

Många bollar i luften. Ungefär så kan Elin Olofssons kongress med Naturvetarna beskrivas. När jag lite slumpmässigt – inte riktigt sant eftersom ryktet säger att hon är en bra och engagerad person – ringer henne så nappar hon direkt. – Jätteroligt att ni vill följa mig de här dagarna i Stockholm. Tänk bara på att valberedningen har nominerat mig till styrelsen. Och sedan är jag toastmaster under middagen. Passar det för ett reportage? Ja, absolut, säger jag och inser att storyn kan bli ännu bättre. BRA PLANTSKOLA

Sitt fackliga engagemang har hon hemifrån. Föräldrarna, som

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

I fokus

också är akademiker, har inspirerat henne att jobba för mänskliga värden och rättvisa genom facket. Hon började som studentambassadör för Naturvetarna på Skogshögskolan i Umeå. Som flygfärdig jägmästare blev hon direkt invald i akademikerföreningens styrelse på skogsbolaget SCA. Efter bara två år var hon ordförande. – Det känns jättebra att jobba för en viktig sak med människorna i fokus. Mina kollegor ska ha trygghet och känna förtroende för att kunna prestera. En bra arbetsmiljö och trivsel går hand i hand med goda resultat och företagets lönsamhet, säger hon övertygande. STARTADE METOO-UPPROP

Det fackliga engagemanget lirar med hennes vilja att utvecklas i sin yrkesroll. Där ligger fokus på verksamhetsutveckling inom marknad. – Jag servar mina kollegor som jobbar med virkesköp och gör affärer. Jag förser dem med verktyg och strategier för att de ska kunna göra ett bra arbete och fatta välgrundade beslut. Digitaliseringen kommer nu på bred front och kan förbättra vårt erbjudande till kunderna. Naturvetarnas valberedning blev nyfikna på hennes beskrivning av sig själv som ledamot inför kongressen. Hennes driv för jämställdhet i arbetslivet bidrog till det. – Nu kan det avslöjas att det var jag och några andra kvinnliga jägmästare som startade meeto-uppropet #slutavverkat. Vi var länge anonyma för att inte ta uppmärksamhet från huvudfrågan.

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

SATTE AVTRYCK

Elin Olofsson Aktuell: Ombud för medlemmar i norra valkretsen på Naturvetarnas kongress. Utbildning: Jägmästare. Yrke: Verksamhetsutvecklare marknad på SCA Skog. Fackliga erfarenheter: Ordförande för akademikerföreningen på SCA Skog, numera vice ordförande. Ingår i Naturvetarnas förhandlingsdelegation för skogsavtalet med Gröna arbetsgivarna. Sekreterare i affärsrådet för SCA. Ledamot i Naturvetarnas förbundsstyrelse. Familj: Sambo med Kennet. Gör en ledig dag: Är i rörelse utomhus! Helst i Höga kusten där vi har ett torp inklämt mellan havet och berget Bästa boktips: Tage Danielssons paket – den blir aldrig omodern.

De var också oroliga för att mista jobbet när de så tydligt tog ställning för allas lika värde i skogsbruket. Sexuella trakasserier och förminskning av kvinnor förekommer i den branschen. – Om inte jag vågar, vem ska då berätta, tänkte hon. Och det satte avtryck ända upp till regeringen, som har gett Skogsstyrelsen i uppdrag att förändra kulturen. Även SLU har tagit frågan på allvar. Dessutom har en forskningsrapport publicerats i frågan. Inte nog med det. Hon ingår i Naturvetarnas förhandlingsdelegation och tar fram bättre villkor för tjänstemän i skogen, med Gröna arbetsgivarna (tidigare SLA) som motpart. – Det är intressant och jätteviktigt. Frågan om att få in jourberedskap i kollektivavtalet behöver diskuteras. Bakgrunden är sommarens bränder som satte saken på sin spets. Alla här har en passion för skogen och ingen skulle gå hem vid en katastrof. Hon menar att det behövs ett regelverk för hur medarbetarna ska agera och vilka krav man kan ställa på arbetsgivaren. RIVSTART MED JAN ELIASSON

Rivstarten på kongressen med Jan Eliasson som talare passade henne perfekt. – Det var så bra och imponerande. Jag har ända sedan tonårstiden haft honom som en förebild. Han har förmåga att nå ända fram med sitt budskap att förbättra världen i hållbar riktning.

Bråda dagar för Elin Olofsson på Naturvetarnas kongress.

Ta rygg på Elin Olofsson Lyfter från Umeå flygplats och landar på hotellet vid Stockholms centralstation runt niotiden. Registrerar sig och hinner mingla lite under fikat innan fotografen fångar henne.

Naturvetarnas avgående ordförande Ivar de la Cruz hälsar välkommen och ger de 55 ombuden råg i ryggen. Han påminner om deras uppdrag att staka ut förbundets färdriktning för de kommande tre åren. Sedan äntrar Jan Eliasson scenen och ingjuter hopp för framtiden och pekar ut naturvetares viktiga roll för att klara de globala utmaningarna.

Fyra unga naturvetare visar hur hållbara lösningar i bland annat Afrika både kan lösa miljöproblem och ge människor ett bättre liv. Till exempel kan skördarna öka rejält när bönderna får tillgång till lokala väderprognoser i tropikerna, där vädret är nyckfullt. Här går lönsamhet och att göra gott hand i hand.

Lunchbuffé med mycket grönsaker och andra nyttigheter. Som ordförande för ett utskott har Elin Olofsson lunchmöte med andra ordförande. De går igenom upplägget för eftermiddagens utskottsmöten.

Ombuden funderar över förbundsstyrelsens beslutsförslag för motioner och propositioner. ↑

Kongressen startar på allvar, där delegaterna möts i sina respektive utskott. Styrelsens förslag till verksamhetsinriktning för åren 2019-21 och svar på tre motioner ligger på Elin Olofssons bord. Efter diskussion är man överens om att vissa ändringar ska göras i dokumenten. Kongressen fattar sedan beslut om vilka skrivningar som ska gälla.

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

I fokus Laddad för utskottsarbete, där frågorna bereds innan kongressen fattar beslut. Elin Olofsson är ordförande i ett av utskotten.

En halv timmes löpning före middagen gör susen. Hon får sällskap av Claes Åkerberg, ombud från Halland. Motion och friskvård är en stor del av hennes liv, och är något hon behöver för att fungera i vardagen.

Arbete med motioner som i hennes utskott handlar om flexibilitet i arbetslivet, att starta branschföreningar och möjligheter till förmåner för medlemmarna. Fram till klockan 17.50 är det full verkstad, där man bland annat landar i att FN:s 17 hållbarhetsmål ska beaktas i Naturvetarnas framtida arbete och att naturvetares identitet ska tydliggöras.

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

Mingel och middag. Premiär för rollen som toastmaster. ”Någon gång måste vara den första. En intressant upplevelse”, säger hon spontant. Roliga och givande samtal under kvällen.

Hinner mingla efter middagen innan sängdags vid midnatt. Hon behöver sin goda sömn med en bok på nattduksbordet. Att läsa böcker ingår i den dagliga rutinen.

Väckarklockan ringer. Hon gnuggar tröttheten ur ögonen och tar en morgonlöprunda på 45 minuter genom Stockholm. Hon och Claes Åkerberg har hela Gamla stan för sig själva och tar sig tid att lära sig lite om stadens historia.

Vilka bilder får hennes röster till almanackan? Läs mer om almanackan på sidan 52.

Fyra unga naturvetare visade hur hållbarhetsarbete kan se ut i praktiken.

Engagerade ledamöter inför det spännande valet av ny styrelse.

Dagens bästa. På hotell bryter hon frukostrutinen som hemma består av havregrynsgröt. Här passar hon på att njuta av ett större utbud. Goda samtal med ombuden.

Samling i plenum för kongressförhandlingar. Elin Olofssons utskottsförslag godtas av kongressen. Propositioner och motioner hanteras och beslutas om under ledning av den skickliga mötesordföranden Sofia.

Vid val av ny ordförande och ledamöter för styrelsen går det inte som valberedningen hade tänkt sig. Dramatiken är ett faktum när kongressen har tre kandidater att välja mellan till posten som ordförande. ”Valen blev annorlunda, men jag kände mig trygg med att kongressen skulle göra kloka val. Det är så här demokrati fungerar.”

Som en av sju nya ledamöter blir Elin Olofsson invald i styrelsen. Dags för ny fotografering, den här gången av hela styrelsen, som lite snabbt har ett möte innan tåget tar henne till Arlanda.

Hemma i Umeå efter att ha skrivit ner sina reflektioner inför det fortsatta styrelsearbetet. Att flyga tur och retur till Stockholm känns inte riktigt bra och ger lite klimatångest. ”En sund reaktion, som jag delvis kompenserar med att cykla vart jag än ska i Umeå.”

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

I fokus

Elin Olofsson fastnade särskilt för förhandlingstipsen från en diplomat och politiker som har varit i centrum för de viktigaste frågorna. – Använd ord som öppnar dörrar, ha rätt tajmning, skapa personliga relationer och visa intresse, bär jag med mig. Även de fyra unga naturvetarna satte spår.

– Jag tar med mig den genuina tron på att kombinera en affärsidé med att göra gott. Det gör det möjligt att vara idealist. KAN PÅVERKA

Sedan drog kongressen igång på allvar med beredning av frågorna i utskotten. I hennes utskott hade de förbundsstyrelsens förlag till verksam-

hetsinriktning under åren 2019-21 och tre motioner att ta ställning till. – Det gick bra och vi kunde påverka verksamhetsinriktningen med två medskick. Det ena innebär att Naturvetarna ska beakta FN:s 17 hållbarhetsmål i det framtida arbetet. Det andra handlar om att tydliggöra naturvetares identitet. Jag är både naturvetare och jägmästare.

Nu kan det avslöjas. Det var Elin Olofsson och några andra kvinnliga jägmästare som startade metoouppropet i skogen #slutavverkat . ↓

Naturvetarnas kongress → Vart tredje år sker kongressen som är Naturvetarnas högsta beslutande organ. → Medlemmar kan påverka och utforma förbundets framtida verksamhet genom att nominera kongressombud och skriva motioner. → Medlemmarna röstar sedan fram 55 ombud som får besluta om de övergripande och långsiktiga målen för förbundet. Av dem är fem studenter. → Läs mer om kongressen på sidan 58 eller på www.naturvetarna.se/

kongress.

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

Siffran

Den här gången tar vi avstamp i FN:s 17 hållbarhetsmål, som Naturvetarna ska beakta i sitt fortsätta arbete.

17. Genomförande och globalt partnerskap. 16. Fredliga och inkluderande samhällen. 15. Ekosystem och biologisk mångfald. Till 2020 främja genomförandet av hållbart brukande av alla typer av skogar, stoppa avskogningen, återställa utarmade skogar och kraftigt öka nybeskogningen och återbeskogningen i hela världen.

14. Hav och marina resurser. Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen.

1. Ingen fattigdom. 2. Ingen hunger. 3. Hälsa och välbefinnande. Ett delmål är att stödja forskning om och utveckling av vaccin och läkemedel mot sjukdomar som främst drabbar utvecklingsländer. Sörja för tillgång till ekonomiskt överkomliga läkemedel och vaccin.

4. God utbildning för alla. 5. Jämställdhet. 6. Rent vatten och sanitet. Att till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material.

7. Hållbar energi för alla. Väsentligen öka andelen förnybar energi i den globala energimixen till 2030.

8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. 9. Hållbar industri och innovationer. 10. Minskad ojämlikhet. 11. Hållbara städer och samhällen.

”Det är genom samarbete vi når nya insikter och kan ta steg framåt. Kom ihåg att varje steg, även de små, är viktiga.” Från Jan Eliassons tal på Naturvetarnas kongress.

TEXT: Lars-Erik Liljebäck

12. Hållbar konsumtion och produktion. Senast 2020 uppnå miljövänlig hantering av kemikalier och alla typer av avfall, samt avsevärt minska utsläppen av dem i luft, vatten och mark.

13. Bekämpa klimatförändringarna. Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer. Integrera klimatåtgärder i politik, strategier och planering på nationell nivå.

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

10tips

Börja jobba.

Börja jobba så fort du får chansen. För dig som pluggar är loven ett bra tillfälle att tjäna lite extra pengar samtidigt som du får in en fot i arbetslivet. Du får kontakter som du kan ha nytta av senare och du får inblickar i olika yrken. Det ena leder till det andra. Nya erfarenheter gör att du kan ta nästa steg i karriären.

Anställningsbevis.

Se till att du har ett anställningsbevis som reglerar lön, arbetets omfattning, anställningsform, uppsägningstid och annat på jobbet.

Pensionen kan kännas avlägsen som nyexad, men

tänk på att du börjar tjäna in pengar till din allmänna pension så fort du betalar skatt. Du får dessutom mer pengar till din framtida pension genom tjänstepensionen, som arbetsgivaren betalar för dig, om det finns kollektivavtal där du arbetar.

Pensionen.

Kollektivavtal.

Välj arbetsgivare där det finns kollektivavtal. Det ger dig en rad förmåner som du kan gå miste om annars. Det handlar om allt från högre ersättning om du blir sjuk till om du till exempel skadar dig på cykelturen till jobbet. Föräldralön är ännu en förmån som drygar ut ersättningen från försäkringskassan. Föräldralönen gör det möjligt att dela på föräldraledigheten utan att du och din partner förlorar ekonomiskt på det.

Var med i Naturvetarna. Du bidrar till att facket kan

Facket.

N AT U RV E TA R E N

förhandla fram bra villkor för dig i arbetslivet. Det kan handla om att löneprocessen fungerar som det är tänkt, så att dina prestationer, ditt ansvar och ditt bidrag till att utveckla verksamheten speglas i lönekuvertet.

6 / 2018

Få ut det bästa av

ditt arbetsliv

Som medlem i Naturvetarna kan du dra nytta av förmåner, som inkomstförsäkring och vår nya juristförsäkring. Lönerådgivning, lönesamtalscoachning och karriärrådgivning är andra tjänster du har nytta av. Du får tillgång till våra experter om till exempel din arbetsgivare måste säga upp personal. Läs mer om våra tjänster och förmåner på sidorna 62 och 63.

Gå med i a-kassan. Den ger dig ett grundskydd som kompletteras med inkomstförsäkringen, som du har genom ditt medlemskap i Naturvetarna. Den kan ge dig upp till 80 procent av hela din tidigare lön under 150 ersättningsdagar. A-kassan och inkomstförsäkringen i kombination gör att du inte behöver oroa dig för din ekonomi när du ställer om från ett arbete till ett annat.

Var rädd om dig. Arbetsmiljön har uppmärksammats på senare tid som en följd av att allt fler drabbas av sjukdomar som är relaterade till jobbet. Stress, otydligt uppdrag och mindre möjligheter att själv kunna påverka sitt arbete har bidragit till att allt fler drabbas av mental utmattning.

Nyttan.

A-kassan.

Arbetsmiljö.

Ansvaret för arbetsmiljön vilar på arbetsgivaren och regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, som nu har drygt två år på nacken. Det innebär att du kan ställa krav på din arbetsgivare, som har ett ansvar för att medarbetarna mår bra. Det kan du göra både via skyddsombudet på din arbetsplats och genom det lokala facket.

Ställ krav.

Uppdatera dina kunskaper. Arbetslivet förändras i snabb takt. Inom en femårsperiod räknar man med att var femte arbetsuppgift är borta och ersatt av en annan som kräver annan kompetens. Digitaliseringen och automatiseringen skyndar på den här utvecklingen. Det gör att du hela tiden måste fylla på med nya kunskaper och nya färdigheter för att hålla dig anställningsbar. Både du och arbetsgivaren vinner på det. Så ta del av de utbildningar som arbetsgivaren erbjuder. En klok arbetsgivare ser till att medarbetarnas kunskaper är aktuella.

Utbilda dig.

9. 10.

TEXT: Lars-Erik Liljebäck

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

Svamp ska göra industrin grönare Enzymer från vanliga skogssvampar har redan bidragit till att göra tvättmedel mer miljövänliga. Nu hoppas svampforskaren Sara Landvik på nästa genombrott. Kommer svamparna att revolutionera industrin i grunden? TEXT:

Anna Liljemalm FOTO: Linn Bergbrant

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

Reportage

– Det var när jag insåg att svampar gick att använda till så mycket som det vände för mig. Då blev de bara så intressanta. Svampar är ganska okända. I naturen är de alltid där, men de syns inte., säger Sara Landvik.

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

D De syns på långt avstånd. I förorten Bagsværd, strax utanför Köpenhamn, pryds ett knotigt gammalt pilträd av intensiva färgklickar. På den bruna stammen växer ostbågefärgade svampar i massor. Det är svavelticka och svampforskaren Sara Landvik måste stå på tå för att nå dem. – Snygga va? De kallas också för chicken-of-the-woods. Smaken påminner om kyckling! säger hon. MÖGELSVAMP

Just svavelticka går faktiskt att äta. Annars är Sara Landviks svampkorg allt annat än konventionell. Dagens skörd består av ett par mögliga plommon, några lönnlöv och två smala glasrör fyllda med jord. Allt innehåller svamp. På lönnlöven syns de som svarta prickar. I jorden syns de inte alls, men här döljer sig mängder av osynliga svampsporer. De grönludna plommonen är kraftigt angripna av mögelsvamp. Det hon är på jakt efter är enzymer. Tack vare enzymer kan svampar och bakterier bryta ner så gott som allt. De är

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

– Om vi plötsligt börjar äta nya maträtter måste tvättmedlen klara de nya fläckarna. Då behövs enzymer som klarar det, säger Sara Landvik. →

Vad gör enzymerna? Enzymer är proteiner som sätter i gång kemiska reaktioner. De kallas ibland för naturens eget maskineri. De används också industriellt. Den som detaljstuderar innehållsförteckningen på ett tvättmedelspaket hittar garanterat enzymer bland ingredienserna. Vissa tillverkare har också radat upp exakt vilken typ av enzymer det handlar om. Lipider bryter till exempel ner fetter, cellulaser ger sig på cellulosa och amylaser bryter ner stärkelse. Inom livsmedelsindustrin används cellulaser för att få fram mer juice ur frukter. Lipaser gör att blåmögelostar mognar bättre. Amylaser bidrar till att underlätta jäsningsprocessen i bakning.

mästare på att äta sig igenom döda träd, fallna grenar och andra organiska material. Samma princip kan tillämpas för att få bort oönskade fläckar på kläder. – En svamp som är bra på att bryta ner plommon är i högsta grad intressant i tvättmedel. Just den här svampen innehåller garanterat ett enzym som är effektivt mot plommonfläckar, säger Sara Landvik. BRA FÖR MILJÖN

Tvätta kläder med svamp. Låter det knasigt? Då har du inte studerat innehållsförteckningen tillräckligt noga. Faktum är att dagens tvättmedel innehåller en rad olika enzymer. Somliga är effektiva mot fruktfläckar, andra angriper proteinet som finns i exempelvis blod- och äggfläckar. Det hela är dessutom bra för miljön. Redan genom att använda en tiondels tesked svampenzymer kan mängden kemikalier och palmolja i tvättmedel kraftigt reduceras. Dessutom kan enzymerna sänka energikonsumtionen i världen eftersom flera av dem är särskilt

Reportage

”Tack vare enzymer kan svampar och bakterier bryta ner så gott som allt.”

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

Reportage

framtagna för att fungera lika bra i kallare vatten. – Men många tvättar i 60 grader av gammal vana. Det är synd, för dagens tvättmedel är inte beroende av höga temperaturer för att vara effektiva, säger hon.

”Det betyder att vi kan använda snälla enzymer i stället för farliga kemikalier.”

BLEKER PAPPER

Till skillnad från andra svampplockare är svampforskarna mer intresserade av mögelsvampar än av kantareller. ”Det här är ingen vanlig svampkorg kanske, men det är så det brukar se ut!” säger hon samtidigt som hon radar upp dagens fynd på labbänken. ↓

För 18 år sedan fick Sara Landvik en mykologtjänst i Danmark. Att hon hamnade just här är ingen slump. Novozymes är världens största producent av enzymer. Tvättmedel är den största marknaden, men inte den enda. I dag har pappersbruk börjat använda enzymer för att bleka pappersmassan och kan på så sätt kraftigt reducera mängden blekmedel. Brödproducenter kan fasa ut emulgeringsmedel och ersätta med enzymer som naturligt gör att brödet får större

volym och blir mer lätthanterligt. Juiceindustrin använder enzymer för att få ut mer juice ur frukterna. Sara Landvik lyfter också fram textilindustrin: – Det är en av världens mest förorenade industrier. Stentvättade jeans är bara ett exempel. De tvättades förr med pimpsten eller kemikalier. Nu använder man biologiskt nedbrytbara enzymer i stället och tyget riskerar inte heller att gå sönder som förr, säger hon. PRISAD AV NOBEL

Faktum är att enzymer hamnat i rampljuset den senaste tiden. I oktober var amerikanen Frances Arnold en av tre som fick Nobelpriset i kemi för sitt arbete med enzymer. Många hade tänkt tanken före henne, men i början av 1990-talet var hon först med att få tekniken att fungera. Sedan dess har hon förfinat den. Pernilla Wittung Stafshede är professor i kemisk biologi vid Chalmers och sitter med i Kungliga Vetenskapsakademien som delar ut Nobelpriset. Hon beskriver upptäckterna som banbrytande. Enzymerna fungerar nämligen som naturliga katalysatorer i kemiska processer och kan därmed ersätta starka kemikalier och toxiska metaller. – Det betyder att vi kan använda snälla enzymer i stället för farliga kemikalier – inom i princip vilken kemi som helst. Energikrävan-

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

de och miljöskadliga processer kan då helt ersättas av biologiska alternativ. Det här är början på en revolution för industrin, säger hon. NYA BIOBRÄNSLEN

Redan i dag används upptäckterna bland annat för att skapa biobränslen och för att tillverka kemikalier på ett mer miljövänligt sätt. Frances Arnold har också visat att det går att lära enzymerna att skapa helt nya kemiska bindningar, som alltså inte finns i vår naturliga miljö. Fortfarande är tekniken dock kostsam och för att den ska skalas upp behöver den bli billigare. Tillbaka i den danska svampskogen har

Sara Landvik hunnit hitta ett tiotal svampar. En björkticka och ett par oidentifierade bruna svampar, till exempel. Det susar i trädkronorna. I bakgrunden hör vi också ett dovt buller från bilarna på Hillerødmotorvejen. Hennes forskning bygger på upptäckterna från Frances Arnold och hon konstaterar att enzymerna ständigt får nya användningsområden. På sikt har hon stora förhoppningar på tekniken: – Min dröm är att vi i framtiden ska kunna använda svampenzymer i kampen mot plastproblemet. Tänk om vi kunde hälla ut svampenzym i havet och bli av med all mikroplast. Det vore fantastiskt, säger hon.

Sara Landvik delar sin tid mellan labbet och svampskogen. De finner hela tiden nya arter som producerar nya enzymer så det finns all anledning att fortsätta insamlandet”, säger hon. ↑

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

”Min dröm är att vi i framtiden ska kunna använda svampenzymer i kampen mot plastproblemet.”

N A T U R V E T A R E N 6 / 2018

Reportage

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

Reportage

När svampar odlas upp på agarplattor börjar de så småningom skifta i regnbågens alla färger. – Det svåra är att isolera svampen från jord, blad och annat, säger Sara Landvik. ↓

VÄRNA BIODIVERSITETEN

För att lyckas med det krävs biologisk mångfald. Sara Landvik beskriver biodiversitet som nyckeln till allt och det är därför forskarna alltid är på jakt efter nya enzymer. Samtliga mikroorganismer lagras i en stor stamsamling som just nu innehåller 45 000 stammar svampar och bakterier. – Vi har en av världens största samlingar av svampar och bakterier, men vi vet aldrig vilka enzymer vi kommer att behöva i framtiden. Vi samlar på oss allt som representerar ny diversitet. Stamsamlingen är hjärtat i verksamheten. Vill ni se? En timma senare står Sara Landvik framför den speciella stamsamlingsfrysen i labbet. Säkerheten visar sig vara rigorös. För att över huvud taget komma in i rummet krävs både nyckel och passerkort. FÖR FRAMTIDA BRUK

Innan hon öppnar fryslocket sätter Sara Landvik på sig ett par handskar. Ett moln av vitt stiger genast till taket. Det är flytande kväve, cirka 180 minusgrader kallt. Först när det vita molnet avlägsnat sig går det att ana vad som gömmer sig på botten och hon berättar att samtliga svampar och bakterier också lagras ihop med data som exempelvis gps-koordinater. – Tanken är att dokumentera all data som rör stammarna så att forskare också om femtio eller hundra år ska hitta den information de behöver. Det är spännande att tänka att lösningarna på många av framtidens problem kanske redan ligger här och bara väntar.

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

FRÅGA JURISTEN Här får du svar på vanliga frågor om din vardagsjuridik, tack vare Naturvetarnas samarbete med försäkkringsbolaget HELP.

Behöver vi ett testamente? Vi är gifta och har barn som inte är gemensamma, så kallade särkullbarn. Ärver vi varandra? Behöver vi ett testamente?

Svar: Gifta med gemensamma barn ärver varandra med fri förfoganderätt. Det betyder att du som ärvt din make/ maka kan använda arvet hur du vill, till och med ge bort egendomen, men du kan inte testamentera över den andelen som du ärvt. Det är egentligen de gemensamma barnens andel som du som efterlevande ärver och era barn får vänta på sitt arv tills ni båda är borta. Särkullbarn har däremot rätt att få ut hela sitt arv direkt, sin så kallade arvslott. Om ni båda har barn men inga är gemensamma ärver ni inte varandra alls även om ni är gifta. Ni har bara rätt till bodelning då era nettotillgångar slås ihop och delas lika. Det innebär att om du som efterlevande redan har lika mycket i tillgångar som den avlidne så får du ingenting alls. Allt går till barnen. Finns även gemensamma barn ärver den efterlevan-

“Era barn får vänta på sitt arv tills ni båda är borta.”

de de gemensamma barnens andel medan särkullbarnen får ut sitt arv. Det kan vara viktigt att trygga varandra för att den efterlevande ska ha möjlighet att bo kvar i den gemensamma bostaden. Ni kan genom testamente begränsa särkullbarnens andel till hälften, laglotten, som de har rätt att få ut direkt trots att ni skriver testamente. Återstående hälft kan alltså testamenteras till varandra. Ett tips är också att se över era försäkringar. Förordnande om förmånstagare till försäkring kan inte styras genom testamente. Passa på att använda din juristförsäkring och kontakta oss på HELP. Vi svarar gärna på dina frågor och upprättar även ditt testamente och andra privaträttsliga avtal. Lia Olsson, jurist på HELP

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

Mitt jobb

Ny metod mot prostata ger hopp Nu ska en ny metod mot spridd prostatacancer testas globalt. Studien kommer bland annat att genomföras på Sahlgrenska akademin i Göteborg. Sjukhusfysiker Peter Bernhardt är optimistisk. Med ena benet i akademin och det andra på klinik utvecklar Peter Bernhardt nya behandlingar mot cancer. Den mest lovande nu är den mot spridd prostatacancer, där radioaktiva grundämnen används. I det här fallet lutetium 177 som med hjälp av en ligand, PSMA, prostataspecifikt membran antigen, tar sig in i cellen och oskadliggör tumören. Det målinriktade läkemedlet söker upp cancercellerna var de än befinner sig i kroppen.

studie med 750 patienter dragit igång. Den ska pågå under nästa år och genomföras här på Sahlgrenska, i Stockholm, Uppsala och Lund. – Vår roll är säkerställa att radioaktiviteten hamnar på rätt nivå. Det är en balansgång där tumören ska bekämpas samtidigt som kroppens vävnader ska påverkas så lite som möjligt. Efter avslutad behandling tar man reda på hur patienterna mår i jämförelse med en kontrollgrupp där allt annat är lika. Bilddiagnostiken ger svar på om tumören har dragit sig tillbaka och hur stor den är. Lika viktigt är att följa hur och när tumören växer till och kommer tillbaka. – Här använder vi samma ligand, men en annan radionuklid, som i behandlingen. Sedan ska man komma ihåg att liganden inte fäster på alla receptorer, vilket innebär att alla patienter inte kan behandlas.

HÖJD LIVSKVALITET

KÄNSLIGA ORGAN

– Det är ett spännande fält och jag är optimistisk. När allt annat har prövats kan den här behandlingen bli en räddning. Den kommer troligen inte att bota patienten helt, men kan förlänga livet och höja livskvaliteten. Peter Bernhardt är professor och leder en forskargrupp på Sahlgrenska akademin, som ligger vägg i vägg med sjukhuset. – Att vara så nära klinik är förstås en fördel i forskningen. Nya metoder kan prövas i kliniska studier i samarbete med läkare och andra inom sjukvården.

Sammantaget är han ändå positiv. – Hittills ser det lovande ut och biverkningarna verkar inte vara så besvärliga. Det krävs stor noggrannhet när det gäller stråldoserna. Vi håller särskild uppsikt över de känsliga njurarna, där strålningsskada kan uppstå lång tid efter att behandlingen har avslutats. Benmärgen reagerar däremot snabbare på strålning och upptäcks på blodbilden efter några veckor. De testar också andra radionuklider i samma syfte. Ett sådant grundämne är Terbium 161. – Här befinner vi oss i preklinisk fas och läkemedlet skulle kunna fungera bättre mot mindre tumörer. LEL

BALANSGÅNG

Den nya behandlingen mot prostatacancer har än så länge bara testats i enstaka studier. Nu har en global

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

SJUKHUSFYSIKER Peter Bernhardt, forskare och professor på Sahlgrenskaakademin – Göteborgs universitet

Kamera

Lutetium 177 Är en radionukleotid radioaktivt ämne - som bland annat används i behandlingen av spridd prostatacancer. Radionukliden kopplas ihop med en peptid och bildar en radioligand, som binder till receptorer på tumörens yta och tar sig in i cellen och oskadliggör den. PSMA, prostataspecifikt membran antigen, finns även i andra organ, vilket kan leda till biverkningar. I sin forskning tittar Peter Bernhardt på hur upptaget kan minska där.

Fysik

Inom nuklearmedicinen används olika typer av kameror som undersökningsmetod. Det här är en så kallad SPECT-kamera. (Positronemissionstomografi i kombination med datortomografi). Används i diagnostiken av de flesta tumörsjukdomarna. Sjukhusfysikernas uppdrag är bland annat att utveckla metoder för kvalitetskontroller och kalibrering av utrustningen.

Fritiden ägnas åt löpning, svampplockning och hummerfiske vid sommarstugan i Hamburgsund på västkusten, när han inte snickrar på huset.

Medarbetare

 medicin

Peter Bernhardt bestämde sig tidigt för att utbilda sig till sjukhusfysiker. En perfekt kombo mellan fysik och medicin. Här kan han genom forskning göra nytta för människor.

Hummer

Bilder Med bildiagnostik kan tumörer följas i kroppen och ge svar på om tumören har dragit sig tillbaka eller växt till. Uppföljande diagnostik visar hur tumören utvecklas över tid. Det är nukleotider som binder till tumören som fångas upp av kameran.

I Peter Bernhardts forskargrupp ingår tre doktorander, två forskare och flera sjukhusfysiker till, liksom biomedicinska analytiker, sjuksköterskor och läkare. För sin egen del ägnar han ungefär 70 procent av sin arbetstid med forskning och undervisning inom akademin. Övrig tid tillbringas med forskning och utveckling (kliniska studier?) inom sjukvården.

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

På nytt jobb

”Upphandling ger fart i arbetet med hållbarhet” Maisa Young såg möjligheterna med upphandling i miljö- och klimatarbetet. Nu är hon den som ska se till att miljö- och klimatmål och upphandling går hand i hand – och att Uppsala kommun fortsätter att hålla fanan högt som Årets globala klimatstad 2018.

Vad lockade med tjänsten som miljöhandläggare? – Jag kände till att det fanns en stark miljö- och klimatagenda inom kommunen då jag tidigare jobbat med samverkansforumet för utsläppsminskningar inom ramen för Uppsala klimatprotokoll. Det är en ny tjänst som ska bygga upp ett strategiskt hållbarhetsarbete kring upp-

handling. Att få arbeta brett och samordnat kring miljö- och upphandlingsprocessen lockade mig.

Vad blir ditt bidrag? – Det är miljö- och klimatmålen som styr vårt arbete, till exempel ska våra transporter vara fossilfria 2023. Genom att vi ställer rätt krav, även på den indirekta klimatpåverkan på hur tjänster och varor förpackas, kan vi göra stor skillnad. Upphandling är ett jättebra verktyg och politiskt prioriterat arbete för att få skjuts i klimatarbetet och skapa innovation.

Maisa Young. ↑

Vad gör du på dagarna? – Till en början handlade det om att göra en nulägesanalys och föra dialog tillsammans med miljöexperter inom olika områden och de som jobbar med upphandling. Jag har tittat på vilka förbättringsområden vi har och var de strategiska möjligheterna finns.

Vilka utmaningar stöter du på? – Att jobba med allt ifrån hur miljömässiga krav kan integreras i upphandlingar till att få arbetsrutiner och verktyg på plats för att få processen att fungera. En styrka med min tjänst är att den sträcker sig över två avdelningar, där vi kan lösa frågorna tillsammans. Även om det också kan vara en utmaning. JR

På nytt jobb Erika Husing

Maria Dollhopf Nytt jobb: Generalsekreterare för Radiumhemmets Forskningsfonder. Tidigare jobb: Projektledare och internationell koordinator på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Utbildning: Molekylärbiolog, doktorsexamen i Experimentell onkologi från Institutionen för Onkologi-patologi vid Karolinska Institutet.

Nytt jobb: Healthcare Compliance Manager på Sobi. Tidigare jobb: Business Controller på GSK. Utbildning: Magisterexamen i Kemi vid Högskolan i Kalmar.

Har du också nytt jobb? Här lyfter vi naturvetare som tagit ett nytt steg i karriären. Tipsa redaktion@naturvetarna.se

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

FRÅGA EXPERTEN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Hur påverkas min pension om jag fortsätter att jobba? Pensionen närmar sig, men jag avser att jobba vidare åtminstone tills jag fyller 67 år. Jag undrar hur förmåner som tjänstepensionen påverkas och hur länge jag tjänar in den? Är det något annat jag bör tänka på? Jag jobbar på ett företag med kollektivavtal.

Svar: I takt med att vi blir äldre och friskare, så väljer fler att jobba längre. Om du tänkt stanna kvar i anställning efter att du fyllt 65 år är det vissa saker du bör ha koll på. Du har rätt att kvarstå i anställning till 67, om du vill fortsätta jobba därefter måste din arbetsgivare godkänna det. Tänk på att vissa villkor i kollektivavtalet förändras. Till exempel försvinner rätten till sjuklön om man inte gör en särskild överenskommelse. Den ömsesidiga uppsägningstiden ändras också till endast en månad. Fortsätter du att jobba efter 66 betalar du också lägre skatt på lönen, jämfört med innan. Det beror på ett förhöjt jobbskatteavdrag som träder ikraft när du fyller 66. Arbetsgivaren betalar premier för tjänstepensionens alla delar till 65-årsdagen, sedan upphör skyldigheten. Arbetsgivaren kan frivilligt välja att fortsätta betala in ålders-

”Vissa villkor i kollektivavtalet förändras.”

pensionen ITP1, oavsett om man haft ITP1 eller ITP2 innan. Har du tänkt arbeta minst 8 timmar i veckan ska arbetsgivaren också betala in för TGL, tjänstegrupplivförsäkring, dock som längst till fyllda 70 år. En anställning upphör utan uppsägning vid utgången av den månad då den anställde fyller 67 år om inte arbetsgivaren och den anställde är överens om annat. Kontakta gärna Naturvetarnas medlemsrådgivning om du vill ha individuell rådgivning. Har du frågor kring uttag av pension, efterlevandeskydd och annat loggar du in på PTK:s rådgivningstjänst eller kontaktar Collectum. På deras hemsida kan du även läsa mer om ITP:s olika delar.

Roma Uddin, ombudsman på Naturvetarna

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

kranen? Rent från

Än så länge är det bättre att dricka kranvatten än vatten på flaska, i alla fall i Sverige. Men mer kunskap och kompetens behövs för att säkra vattenkvaliteten för framtiden. TEXT:

Natalie von der Lehr

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

Vetenskap

Lutz Ahrens, docent i organisk miljökemi vid Institutionen för vatten och miljö vid SLU i Uppsala, tar en klunk te bryggd på Uppsalas kranvatten. Enligt honom finns det stor anledning att forska om föroreningar med syntetiska kemikalier, som läkemedel, flamskyddsmedel eller insektsgifter i dricksvatten. – De miljöföroreningar vi känner till är egentligen bara toppen av ett isberg. Därför är en viktig del av min forskning att identifiera och karakterisera syntetiska kemikalier som finns i dricksvatten och som kan vara farliga för människan eller miljön, berättar Lutz Ahrens. Lutz Ahrens. ↑ Han betonar samtidigt att det inte finns anledning till att överdramatisera eventuella faror. Mycket viktigare är att bygga upp en medvetenhet och fylla de stora kunskapsluckorna om miljöföroreningar med syntetiska kemikalier. – Vi behöver också tänka på framtiden och vara förberedda ifall det skulle ske en olycka som leder till utsläpp av kemikalier eller andra ämnen. Vi vill helst kunna bibehålla dricksvattnets kvalitet.

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

Vetenskap

BRANDSKUM GÄCKAR

Ett exempel på en sådan miljöförorening är så kallade perfluorerade alkylsyror, PFAS (se faktaruta). Det är en grupp av kemikalier som används bland annat i brandskum och impregnering av vattenavvisande textilier. I Uppsala upptäcktes att ett antal grundvattenbrunnar i närheten av Ärna militärflygplats var förorenade. – Där har man haft mycket brandövningar och PFAS har läckt ut till vattenmiljön den vägen. Samma fenomen har observerats på liknande ställen i Sverige, till exempel på Arlanda och på militärflygplatsen i Ronneby, berättar Lutz Ahrens. Det är redan känt att PFAS tas upp i näringskedjan och att substanserna har en lång halveringstid. Hur farligt det är för människa och miljö vet man däremot mindre om och det är också svårare att studera. – Om det är en cancerframkallande eller hormonstörande substans skulle det potentiellt räcka med ganska låga doser för att utgöra en hälsofara. Men vi vet alldeles för lite och det är svårt att säga vad som i slutändan orsakar en sjukdom. En människa exponeras för många kemikalier under en livstid, påpekar Lutz Ahrens. DYR RENING

I Uppsala har nivåerna av de 11 PFAS-ämnen som ingår i riktvärdet för dricksvatten överstigit gränsen på 90 nanogram per liter i vissa grundvattenbrunnar, och därför måste vattnet nu renas med filtrering genom aktivt kol. Detta sker i dricksvattenanläggningarna; vattnet får flöda genom ett tjockt lager

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

Vad är PFAS PFAS är en grupp av syntetiska kemikalier som används i industrin och produkter som till exempel förpackningar för mat, teflonbehandlade köksredskap, vatten– avvisande textilier och brandsläckningsskum.

av kol i form av granulat som har en hög absorptionsyta och kan suga åt sig miljöföroreningar. Inte bara PFAS utan även andra substanser som läkemedel. När filtret är mättat måste det regenereras. – Det är en kostsam behandling av vattnet, och därför jobbar vi på att ta fram andra reningsmetoder. Bland annat jobbar vi med ett membran som vi snart ska testa i en pilotstudie i samarbete med Uppsala Vatten, berättar Lutz Ahrens. Andra möjliga upptagningstekniker är att använda växter som kan ta upp PFAS ur jorden. Växterna kan sedan användas för framställning av biobränsle och kemikalierna tas därmed bort ur det kontaminerade området. – Vi provar olika strategier på labbet, och om det verkar lovande gör vi pilotstudier för att se hur det fungerar i praktiken. Efter det kan vi förhoppningsvis tillämpa de nya teknikerna i större skala. En sådan pilotstudie i fält handlar om att behandla kontaminerade områden, så kallade hotspots, med aktivt kol för att fixera föroreningar med PFAS i jorden innan det kan läcka ut i grundvattnet. – Tanken är att få föroreningar att stelna så att de stannar där de är.

En möjlighet är att använda växter för att ta upp föroreningen PFSA från marken. ←

REN VATTEN FÖR ALLA

De metoder som Lutz Ahrens och hans kollegor utvecklar ska helst kunna användas överallt i världen, även i utvecklingsländer. – Man kan till exempel anpassa vattenrening med aktivt kol genom att sätta ett filter direkt på kranen. Det är ett billigare system som kan tillämpas var som helst, förklarar Lutz Ahrens. Vatten på flaska är inte något bra alternativ enligt honom. – Det vattnet kan innehålla samma föroreningar som kranvatten och plasten från plastflaskorna avger också ämnen. Dessutom måste man sedan ta hand om de tomma plastflaskorna. HITTA DET OKÄNDA

I en annan del av projektet letar Lutz Ahrens och hans medarbetare efter kända och okända kemikalier i vattnet. Ett vattenprov på en liter från olika områden i Sverige koncentreras till en tusendels liter och analyseras sedan med hjälp av vätskekromatografi kopplat till en masspektrometer för att identifiera kända substanser eller för att hitta hittills okända substanser. – De avancerade analysinstrumenten gör det möjligt för oss att mäta mycket låga halter – en halt som är likvärdig med en droppe av en kemikalie i en olympisk simbassäng, motsvarande 2 500 kubikmeter vatten. Eller att analysera tusentals kemikalier på en och samma gång. Detta öppnar upp för nya möjligheter för forskare att hitta nya kemiska hot i miljön, förklarar Lutz Ahrens. Han skulle önska en mer noggrann övervakning av dricksvattnet så att man kan

“Säkert dricksvatten är en alltför angelägen fråga för att lämnas i kortsiktiga forskningsprojekt.” agera innan det är för sent. Även mer samstämmiga riktlinjer som tillämpas internationellt står på önskelistan. Till exempel omfattas i Sverige 11 olika PFAS-ämnen av riktvärdena, i Danmark 12, medan reglerna i vissa europeiska länder bara gäller en PFAS. – Jag skulle också vilja se mer långsiktiga studier som undersöker utvecklingen av miljöföroreningarna. Vilka är kvar, vilka försvinner och vilka nya tillkommer? Vilka fler bör övervakas än de väldigt få som övervakas i dag? Det vet vi inte så mycket om och där finns det återigen stora kunskapsluckor, påpekar han.

Kunskap behövs om syntetiska kemikalier Läkemedel, flamskyddsmedel eller insektsgifter, kan hamna i vårt dricksvatten och i växter, djur och människor. Så definieras miljöföroreningar: •

Persistent – kemikalien har en lång halveringstid och finns kvar i naturen länge.

•

Bioaccumulative – kemikalien tas upp i näringskedjan och ansamlas i exempelvis växter, djur och människor.

SÄKERT DRICKSVATTEN

Lutz Ahrens har tillsammans med kollegor föreslagit att inrätta ett kompetenscentrum för kemiska hälsorisker i dricksvatten vid SLU i Uppsala för att tillgängliggöra och långsiktigt säkra kompetensen för svenska dricksvattenproducenter. – Det vore bra att ha ett sådant kompetenscentrum vid ett universitet som kan uppdatera med ny forskning och nya metoder kontinuerligt. Säkert dricksvatten är en alltför angelägen fråga för att lämnas i ovisshet där man förlitar sig på kortsiktiga forskningsprojekt här och där.

•

Toxiska – kemikalien är giftigt och farligt, för ekosystemet och/eller för hälsan.

Det finns stora kunskapsluckor om syntetiska kemikalier som leder till miljöföroreningar i dricksvatten. Lutz Ahrens forskning kretsar därför kring att fylla några av dessa luckor genom utveckling av nya analysmetoder för att kunna detektera hittills okända föroreningar, identifiera deras källor och undersöka förekomsten i miljön.

F OT N OT : D E N H Ä R T E X T E N H A R T I D I G A R E P U B L I C E R AT S I S L U : S K U N S K A P S B A N K .

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

Dino med

vingar

En ny art av dinofågeln har nu identifierats. Den heter Archaeopteryx albersdoerferi och fossilen hittades i ett stenbrott i södra Tyskland. Forskarna känner sig nu säkra på att Archaeopteryx var en primitiv föregångare till vår tids fågelsläkten och är ett mellanliggande led i evolutionen mellan dinosaurier och fåglar. Den här dinofågeln var bättre på att flyga än andra varianter av Archaeopteryx. Tunna luftfyllda ben och större fästyta för flygmuskler på bröstbenet är några tecken för detta. En föregångare till vår tids fåglar. ↑

60 läkemedel Spindlar som lever nära

Melbourne i Australien. Bland dessa läkemedel fanns antibiotika, antidepressiva och antihistaminer. Nära vattendragen lever rovdjur som till stor del livnär sig av vattenlevande insekter, näbbdjur och öring. Dessa hade nivåer av läkemedel motsvarande en halv mänsklig dagsdos enbart genom födan.

vattendrag bygger sina nät över strömmar och livnär sig på insekter som först lever som larver i vattnet och sedan kläcks till flygande vuxna. Nu har forskare från Umeå universitet och SLU hittat spår av över 60 läkemedel i dessa spindlar som lever vid sex vattendrag i och runt omkring

Hitta i minnesarkivet Regionen hippocampus i hjärnan har två till synes helt olika uppgifter – långtidslagring av minnen och navigering i omgivningen. Ny forskning visar att de minnen som hippocampus bearbetar representeras av abstrakta rumsliga strukturer.

Dataspel + husbygge = sant Forskare från Luleå universitet har tagit hjälp av dataspelsvärlden för att underlätta informationshantering i byggandet av flerbostadshus i trä. De strukturer som finns idag utgår till stor del från platsbyggande och att man

N AT U RV E TA R E N

löser saker på plats i efterhand. – Det funkar inte med det industriella trähusbyggandet, där måste man skicka ut varenda komponent med modulen för att kunna ha ett högt flöde, säger Gustav Jansson, forskare i byggproduktion och teknik vid Luleå universitet. Med teknik från dataspelsvärlden går det att tydliggöra processen hur ett flerbostadshus växer fram modul för modul.

6 / 2018

Till exempel kan olika fåglar beskrivas genom deras storlek, och/eller längden på halsen och ben. Denna information fungerar som en uppsättning koordinater, en för varje egenskap vi minns. Informationen blir till punkter i en mångdimensionell rymd. – Vi har dragit slutsatsen att hippocampus fungerar som en sorts karta oberoende av om det handlar om en rumslig omgivning eller mer abstrakta strukturer, säger Jacob Bellmund, som är huvudförfattare till artikeln.

En karta för både rumsliga och abstrakta strukturer. ←

1 300 mil Så långt flyger en lövsångare från häckningplatsen i östra Sibirien till övervintringsplatserna i Kenya och Tanzania. Rastplatser på vägen är belägna i sydvästra Asien och östra Medelhavsområdet. Batterierna i loggorna tog slut under mätningen, gissningsvis blir det ytterligare 100 mil till sydöstra Afrika. En lövsångare väger runt 10 gram och genomför resan helt på egen hand redan under det första levnadsåret.

TEXTER: Natalie von der Lehr

Vetenskap

FRÅGA EN NATURVETARE Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

När slår influensan till? Influensan brukar komma som ett brev på posten framåt vintern. Kan man redan nu säga något om hur allvarlig den blir och vilka influensavirus som är på gång? Och hur kan man skydda sig? Nu i slutet på november är influensaläget lugnt. Sporadiska fall har rapporterats men det gäller främst personer som har rest och smittats utomlands. Under sommaren här i Sverige har de fyra aktuella säsongsinfluensorna cirkulerat på andra sidan jordklotet och rör sig nu till våra breddgrader. Normalt blir det en topp framåt februari-mars, men det är inte säkert, för två år

sedan var flest sjuka under julen. Att influensan slår till på vintern har fler orsaker. Den luftspridda influensan (virus) når längre i den torra luften på vintern. Samtidigt är vi inomhus mer och utsätter varandra för smitta i högre grad än annars.

Det bästa sättet att slippa bli drabbad av influensa är att vaccinera sig, vilket vi rekommenderar för riskgrupper, som gravida, personer med exempelvis svår astma eller kronisk hjärtsjukdom, och de som är äldre än 64 år. Nytt för i år är att vaccinet skyddar mot alla fyra säsongsinfluensor som förekommer. I övrigt gäller det att tvätta händerna ofta och hålla avstånd från de som är sjuka. Att stanna hemma när man är sjuk och hosta i armvecket är andra sätt att minska smittspridningen.

Ännu en pusselbit är immuniteten hos befolkningen och hur snabbt influensavirus förändras genom mutationer. Till exempel är många immuna mot svininfluensan som blev en pandemi 2009. Den kan komma tillbaka i vinter, men eftersom många redan har haft den blir spridningen inte lika stor nu. Ännu fler har en stark immunitet mot den influensavariant (B/ Yamagata)) som dominerade förra vintern, vilket gör att den sannolikt inte får samma spridning i vinter.

AnnaSara Carnahan, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten

Årets vaccin skyddar brett. ←

Hur kan frosten spränga blomkrukan? Den kvarglömda blomkrukan frös sönder direkt när frosten kom. Man brukar också se hur frysning kan få stenbumlingar att lossna från berg och rör att sprängas. Det behövs inte mycket för att få en blomkruka att spricka. Lergods kan stå emot tryck, men inte dragspänning. När vatten blir kallare än 4 °C, börjar densiteten minska. Det kallaste vat-

Lergods står emot tryck, men inte dragspänning. ↑

ten finns vid ytan och där börjar isen växa. Resten av vattnet blir instängt. När mer is bildas byggs det upp ett stort tryck och krukan spricker itu. Eller så handlade frågan om vatten i porer i den brända leran. Då blir det många flagnar och små bitar. För vittring av berg finns en forskningsöversikt av Anna Andrén (Luleå 2006). Om man vill hindra volymsutvidgningen av is helt och hållet betyder det att man måste trycka

ihop isen till 90 procent av dess volym vid vanligt tryck (1 bar). Om det bara är några minusgrader blir is under hög tryck flytande igen. Vid -22 °C kan det inte hända längre och då skulle det behövas ett tryck på ungefär 210 megapascal (2100 bar), isens trycksmältpunkt. Det är ungefär tjugo gånger mer än vad berg kan motstå. Pieter Kuiper, lektor i experimentell fysik på Linnéuniversitetet

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

. . . t e d r a k n u Så f

tfärdrik

ut takar en ligger till D ss e n s

a e r. Kongr vart tredje å vetarna ska h

n ur sninge arbet d Nat för va g. t f rå n grund attning i all lönesättnin r ä f r p a ö f p n r r u a e r t fö princip att Naturve l il t är miljö ndbult ende. En gru tiskt obero li o ip t r pa

k s i t i l o P an k r e v på

Propositionen på remiss

När förslaget bereds i departementet. Påverka departementets tjänstemän och den politiska ledningen. Fortsätt inkomma med faktaunderlag, inte minst om utredningen tog en väg som förbundet inte tänkt sig.

När riks

till lagrådet. Använd lagrådsremissen medialt, skriv då även om detta i olika kanaler och sprid det i sociala medier. Steg två i att påverka mediabilden.

gsledam motione ö te r s k r r in iver berednin för riksdagens utskotts g. Bidra med fak ment, in ta te minst och arg om rege uproposit ringens ion inte uppfylle förbund r det so et önska m r. En väl byggd m underotion frå n en led mot i de atta läge ka stort ge nomslag n få .

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

När utskotten behandlar förslaget. Påverka utskottets ledamöter, genom att förse dem med argument och faktaunderlag.

ker land sö ar vi. Ib andra orb b jo å S ed rbete m har samma vi sama som r e n o rsö ti ganisa a ofta fö ning. Lik egen hand. tt fa p p u på åverka ker vi p

Sätt frågan på agendan. Förbundet försöker i ett första läge att påverka partierna. Om det framstår som ett initiativ från ett parti är det helt okej, så länge det blir som förbundet önskar.

Naturvetarnas agenda: Arbetslivsanknytning Hållbart arbetsliv Villkor inom akademin Hälso- och sjukvård Fungerande löneprocesser Internationellt arbete Tillsyn

Utredning tillsätts. Här gäller det att påverka utredningsdirektivet och inkomma med faktaunderlag som stödjer en viss lösning på ett konkret problem. Uppvakta utredningen under tiden som den arbetar med frågan och försök påverka.

Propositionen lä

mna

s till riksdagen av re geringen. Påverka mediebilde n genom att skriva pressmed delande, de battartikel eller blogginlägg. Sp rid i sociala medie r.

inför partierna Påverka omröstning i pp batt och

de att u n. Försök kammare kter som ta n ko e d rätthålla gsledaed riksda skapats m n och e g längs vä möterna undets rb fö in la e fortsätt sp r. synpunkte

När utredningen går ut på remiss. Skriv ett remissvar och försök påverka andras svar. Argumentera för eller emot utredningens slutsatser och försök även att influera främst andra Saco-förbund och även Saco centralt att gå på förbundets linje.

örsom f exakt r r li l b il t o et utfall delvis slå oss det bara m o a i r r v Ba an te, ä ört vill, k . Om in ågan och f bunde röstningen fr år d f e m m m O efter o ätta arbeta utredning. siv s a r ts n ny r en m a t t fo a för e å kant , gö försöka b b jo p t söka r helt fö r a t amna ingsinsats gan h a om. n k d n il ä b t tt ns opinio geringen a re fö r m å

TEXT: Kristofer Jervinge N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

Etisk kompetens hjälper dig att fatta bra beslut Etik upplevs som lite jobbigt för många. Men det finns anledning att ställa in den etiska kompassen när viktiga beslut ska tas. Då kan skandaler undvikas och det goda ryktet bestå, även om några blir besvikna. Dagligen ställs vi inför etiska dilemman. Det gäller särskilt för chefer som ofta är klämda mellan olika intressen. Styrelsen eller den högre chefen vill en sak, medan kunder och medarbetare vill se andra lösningar. – I lojalitetskonflikter sätts du på prov, och då behövs en etisk hållning för att kunna peka ut färdriktningen. Kartan är lika viktig som kompassen för att kunna orientera sig, säger Erica Falkenström, som på Chefsfredag i Stockholm, Malmö och Göteborg talade för chefer i Naturvetarna. INTRESSEKONFLIKTER Erica Falkenström.↑

Hennes slutsatser har sin

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

”Ofta går olika intressen, som lönsamhet och en bra arbetsmiljö, hand i hand.” grund i forskning. Tidigare var hon forskare på Stockholms universitet, och nu på Institutet för framtidsstudier. – Det viktigaste är att man agerar i linje med verksamhetens syfte och de etiska värden som följer av detta. Många gånger går olika intressen, som lönsamhet och en bra arbetsmiljö, hand i hand. Kunder och allmänhet ställer krav på att de anställda har det bra och att miljön inte påverkas negativt. Men det kan bli intressekon-

TIPS: Gör en etisk analys 1.

Beskriv sakligt och allsidigt den aktuella situationen.

2. Formulera dilemmat och vilka etiska värden som står på spel för olika intressenter, till exempel värdighet, integritet, lika villkor, rättvisa och hälsa. 3.

Undersök möjliga handlingsalternativ.

Vilka blir konsekvenserna på kort och lång sikt för intressenterna i de olika alternativen?

Är det värde du avser att förverkliga värt sitt pris? Formulera ditt beslut med stöd i analysen och informera om vilka de etiska grunderna för beslutet är.

Ledarskap

flikter när till exempel personal måste sägas upp. Hur hanterar man det? – Det är viktigt att bemöta människor med omtanke och respekt även om en situation kan vara svår och smärtsam. Om du som chef tar ansvar för de etiska värden som står på spel, så har omgivningen lättare att förstå och acceptera tråkiga beslut. Erica Falkenström menar att det behövs kunskap om etik, men ock-

så etiska samtal och reflektion för att man inte ska gå i fällan och agera på ett sätt som uppfattas fel. ETISKA SAMTAL

Ett klassiskt exempel är skandalerna kring Nya Karolinska sjukhuset där betydande skattepengar utbetalades till konsulter utan att någon hade insyn, och det fanns misstankar om jäv. – Den typen av skandaler kan undvikas med en

etisk handlingsberedskap. Etik behöver integreras i beslutsprocessen. Det räcker inte att formulera mål och sätta siffror på verksamheten. Hon menar att man ska fundera på vilka de etiska konsekvenserna blir av ens handlingar och beslut. – Vilka värden står på spel? Det kan handla om allt från att medarbetarna blir sjuka av en dålig arbetsmiljö till att vattendragen blir förgiftade av utsläpp från en industri.

Ängel eller djävul? Det behövs kunskap om etik för att inte gå i fällan och agera på ett sätt som kan uppfattas som fel.

NÄSTA UPPSLAG: LÄS VAD DELTAGARE TYCKTE OM SEMINARIET N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

Är du chef... ... men får inte inbjudningar till seminarier som Leadership Friday och Chefsfredag? Meddela oss att du är chef via

STÄRKER TILLITEN

Men kan inte sådana saker hanteras med sunt förnuft? – Nej, så enkelt är det inte. Vi har olika uppfattningar om vad som är rätt och fel. Etisk kompetens behövs för att kunna legitimera beslut med hållbara argument. Det stärker i sin tur tilliten, som är så viktigt för att våra arbetsplatser och samhället ska fungera. Ofta är det brist på tillit som gör att administrationen svämmar över alla bräddar. Allt ska kontrolleras och följas upp. – Problemet är att man samlar in så mycket information att

“Var och en behöver själv ta ansvar.” man inte vet vad man ska göra med den. Här måste man hitta en balans och få klarhet i vilken information som behövs. VÄLTRAR SIG I LYX

Ännu ett exempel på när den etiska kompassen inte fungerade var härvan kring skogsbolaget SCA för några år sedan. Näringslivstoppar bjöds på lyxresor och flögs i privatplan på företagets bekostnad.

www.naturvetarna.se/chef Du får då även Chefstidningen.

När jag frågar Erica Falkenström om råd i ett eget etiskt dilemma backar hon. – Jag ger sällan råd. Däremot för jag gärna ett resonemang om hur man kan tänka. Var och en behöver själv ta ansvar och titta på de olika alternativen och dess konsekvenser. Efter en etisk analys, gärna i dialog med andra, kan ett acceptabelt beslut ofta tas. Då mår man också bättre, menar hon.

Vad tyckte du om seminariet? Jacob Lavröd, forskningsansvarig på IYPT Sweden, Unga fysikers världstävling, matematisk fysiker – Spännande att få reflektera över vikten av etik, och i vilka former den uppträder inom

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

arbetslivet. Det räcker inte med att bara ha en moralisk kompass, utan man måste också ha en relevant karta i form av sin verksamhetskontext.

som chef är det centralt att se till att både ha kontroll över verksamhet och kunna staka ut färdriktningen.

Vad tar du med dig? – Konsten att kunna göra en mental ”halvhalt”, att mitt i en kritisk situation halvt kunna stanna upp och få översyn över vad som sker och vart vi som organisation är på väg. Det är lätt att bara ryckas med i händelseutvecklingen, men

Vad gillar du Chefsfredag? – Ett fantastiskt initiativ och jag besöker det så ofta jag har möjlighet. Utöver att kunna utveckla sitt ledarskap är det en utmärkt möjlighet att träffa andra ledare och inspireras av dem. Det skadar inte att det ofta finns gott tilltugg.

CHEFSFRÅGAN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Hur ska jag tackla alkoholproblem på jobbet? Jag misstänker att en av mina medarbetare har alkoholproblem, vilket bekräftades på vårt senaste internat, då hen blev kraftigt berusad. Hur bör jag agera som chef?

Svar: Som chef är du en viktig förebild. Ditt agerande visar hur arbetsplatsen ser på alkohol och andra droger. Om du är tydlig och informerar om vilken policy som gäller är risken mindre att det utvecklas en osund alkoholkultur. Det är ditt ansvar att ta fram en policy. I uppdraget som chef ingår att skapa förutsättningar för en bra arbetsmiljö. Skadligt bruk av alkohol är ett arbetsmiljöproblem, där du som chef har ett formellt ansvar att agera. Du ansvarar för säkerheten på arbetet och arbetsplatsen och har rätt att skicka hem en medarbetare som kommer till jobbet påverkad. Misstänker du att någon har problem med alkohol eller andra droger är risken stor att problemet funnits en längre tid. Att vänta löser inte problemet. Om någon skulle komma till arbetet påverkad bedömer chefen om personen kan arbeta, eller kan

utsätta andra för fara. Chefen kan erbjuda personen ett drogtest för att fria sig från misstanke. Se till att personen kommer hem säkert. Kräv att personen kommer till jobbet nykter eller opåverkad dagen efter, och ta kontakt om hen inte kommer. Om du misstänker skadligt bruk eller beroende bör du ha ett samtal med personen.

Om en medarbetare har ett skadligt bruk eller beroende behöver du ta initiativ till rehabilitering. Målet är att personen ska kunna fortsätta jobba. I rehabiliteringsarbetet kan du som arbetsgivare behöva ta hjälp av någon som är expert på området. Det är viktigt att du som chef är delaktig i hela behandlingen och följer upp hur det fungerar. Kom ihåg att kollegorna kan ha frågor och känna oro. Svara på det du kan, men glöm inte bort tystnadsplikten.

” Ditt agerande visar hur arbetsplatsen ser på alkohol och andra droger.” Anna-Lena Nordén, förbundssekreterare

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

Spanar in

Dags att vidga skogsakademikerns roll Omvärlden förändras, men utbildningen till jägmästare ser nästan likadan ut i dag som för hundra år sedan. Klimatförändringar, miljö, sociala värden och ny teknik ställer nya krav på kompetens.

”Nu jobbar man inte längre bara med träd och landskap, utan framför allt med människor.”

För att ta reda på utmaningarna för

också med hur människor som verkar och påverkar dessa landskap tänker och beter sig. Kunskap och förståelse inom pedagogik, politik, ledarskap, beteendevetenskap, dialog och samverkan får stor vikt, liksom att tänka kritiskt och tvärvetenskapligt. Förutom detta behöver utbildningarna ha samt större fokus på teknik och IT-frågor.

framtidens skogsakademiker, fick Erland Mårald i uppdrag av Future Forests att undersöka det. Future Forests är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som drivs av Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå universitet och skogsforskningsinstitutet Skogforsk. Erland Mårald har tittat både i kristallkulan och backspegeln, hundra år bakåt i tiden. – Andelen verksamma i skogssektorn har minskat och vi har stora förändringar i klimatet, demografin och tekniken. Ändå Erland Mårald. ↑ har jägmästarutbildningens upplägg sett nästan likadan ut sedan 1915.

Ett av höstens nummer i Kungl. skogs- och lantbruksakademiens tidskrift vigs helt åt undersökningen. ↑

samt ekonomisk lönsamhet. – Idag ska man även ta hänsyn till miljömål, klimatmål, sociala värden och kulturminnesperspektiv, säger han. För att utröna hur utbildningarna borde anpassas har Erland Mårald jobbat med historisk undersökning, workshops med lärare, studenter och potentiella arbetsgivare samt intervjuer med tongivande personer i branschen. Förr såg man skogen mest som en del av naturen, det gällde att förstå hur skogen fungerade och hur den kan MER ÄN SKOGLIGA MÅL Fram till 1960-talet fanns tre statliga skötas för att nå en hög produktion. – Nu handlar det inte längre om att mål att förhålla sig till: hållbar skogsbara jobba med träd och landskap, utan produktion, ökad skogsproduktion

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

HOPPAS PÅ STÖRRE MIX

Vissa anser att utbildningarna borde ge en större möjlighet att specialisera sig på fler aspekter av skogliga frågor. Även personer med annan utbildningsgrund inom andra ämnesområden borde kunna ges en skoglig topp. Den manliga dominansen i branschen har alltid varit stark och många som jobbar har skogliga traditioner i släkten. Det är svårt att locka folk från städer, kvinnor samt personer med annan etnisk bakgrund. – Med mer mångsidiga utbildningar kan vi kanske bryta mönstret och få andra att söka utbildningarna, avslutar Erland Mårald. CJ

KO R T L E K

BOK

Lek, lär och bli klimatsmart

No more klimatångest

En biff om dagen i ett helt år, eller en flygresa till New York. Vilket är värst? Kortspelet Klimatkoll hjälper dig att förstå hur vardagen påverkar klimatet. – Ett snabbspelat, roligt och lärande spel som ger upphov till funderingar och diskussioner om ens egen livsstil, säger Jonas Karlén, pedagog och spelutvecklare. Spelet passar både unga och gamla och finns både på engelska och svenska. – Klimatkunskap måste bli enkelt och roligt – annars kommer vi nog fortsätta att släppa ut som om vi inte visste bättre och då är vi körda. Spelet passar högstadieklassen, men också en klimatförnekande faster eller grannen som duschar tre timmar om dagen, säger Erik Sterner, klimatpedagog på Chalmers. Spelet är utvecklat av forskare och det finns att köpa på kortspeletklimatkoll.se. Det CJ

Hållbarhet handlar inte om att gå runt och ha ångest. Lev hållbart på ett enkelt och smart sätt. Jessica Cederberg Wodmar har 28 års erfarenhet av hållbarhetsarbete och coaching. I sin senaste bok 50 myter om hållbarhet reder hon ut små och stora frågor kring hållbarhet. Några av frågorna är • Vill grönsakerna verkligen bo i plast? • Ska korken bort från mjölkpaketet innan det slängs? • Finns det mer plast än fisk i haven? • Flaskvatten – en klimatbov? • Kommer malarian till Sverige?

BARNBOK

Om kurragömma baklänges ... ... och fler roligheter kan du läsa om i Barnens utebok. Hur kan man måla med blåbär? Och vad kan hända om man planterar rådjursbajs? Om det och mycket annat kan du läsa i Biologen Karin Runesson ger förslag på nya lekar, recept, odlingstips och pyssel. Från älgbajsfika och busplantering till småkrypsfällor och myrkalas. Här finner du fakta om

stjärnor, djur, natur och meteorologi. Mycket kul för stora och små barn – eller för vuxna med barnasinnet kvar. Finurligt uppdelat på årstider, vilket gör det lätt att alltid hitta ett skäl till att vara ute. CJ Barnasinnet kvar. →

Hon vill få oss att se både nyanser och helhet, samt inse vilken skillnad vi gör och kan göra i våra vardagsliv med ganska enkla grepp. CJ

Chans att vinna! Formulera varför du läser tidningen Naturvetaren och vad du vill läsa mer av. Då har du chans att vinna en av böckerna på den här sidan. Mejla till redaktion@naturvetarna.se senast den 7 januari. Skriv bokens titel i ämnesraden.

Vinnare i förra numret Niklas Boman vinner Ett hållbart liv. Sara Larsen vinner Högpresterande team. Maria Breineder och Karin Stubberud vinner Sanningar och lögner på Karolinska.

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

Populärast i fototävlingen Här är medlemmarnas bilder som fick flest röster av ombuden vid Naturvetarnas kongress. 65 bilder med temat ”Vad gör du på jobbet?” fanns att välja på. De 12 som fick flest röster utgör 2019 års väggalmanacka från Naturvetarna. Stort tack till alla er som har skickat in bidrag! Förtroendevalda samt ni som har ert fotobidrag med i almanackan kommer att få varsitt exemplar. Vi har några almanackor kvar. Om du är intresserad av

att få en, välkommen att mejla: christina.jagare@naturvetarna.se

Dags att svara på löneenkäten! Med några klick bidrar du till värdefull lönestatistik och arbetsmarknadsinformation för naturvetare. Håll utkik efter löneenkäten i din inbox. Resultatet får du i slutet av januari 2019. På Saco lönesök hittar du aktuella löner för naturvetare och alla andra akademiker. Läs mer och besvara enkäten på

www.naturvetarna.se/loneenkat

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

ANNONS

Nå Sveriges naturvetare...

VTI SÖKER FORSKARE

INOM LUFTFÖRORENINGAR OCH LUFTKVALITET

Annonsera hos Naturvetarna! Kontakta Anna Kreissl, Kompetensmedia 08-20 12 21, annons@kompetensmedia.com

Tjänsten innebär forskning och utveckling för att mäta, analysera och modellera luftföroreningar från transporter.

Nästa tidning kommer ut 7 februari, manusstopp 25 januari 4 april, manusstopp 22 mars

LÄS MER PÅ VTI.SE/JOBB

Kommande nyhetsbrev 18 december, manusstopp 17 december 11 januari, manusstopp 9 januari

Tekniska förvaltningen söker

EKOLOG

Kontakta enhetschef Göran Svantesson, tel: 0470-430 22 eller kommunekolog Martin Unell, tel: 0470-415 84

REGION SKÅNE SÖKER

Cytodiagnostiker Klinisk patologi Medicinsk service Lund Alla jobb hittar du på Skane.se/jobb

Ansök senast 2019-01-16 vaxjo.se

Gör skillnad. Varje dag. Region Skåne ansvarar för hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och en hållbar utveckling i hela Skåne. Vårt högsta beslutande organ är regionfullmäktige, som väljs direkt av invånarna i Skåne. Region Skåne är en värderingsstyrd organisation som arbetar med värderingarna välkomnande, drivande, omtanke och respekt som grund för allt vi gör.

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

GÄST K RÖ N I K A N

Framtiden

är grön

Lena-Liisa Tengblad, Vd på Gröna arbetsgivarna

Många svenskar kommer att se tillbaka på sommaren väldigt bra när frågor om miljö och klimat blir mer 2018 som den bästa någonsin med sol, värme, varma och mer betydelsefulla i samhället. bad och underbara ljumma kvällar utomhus. Men sommaren var också den värsta någonsin för många, inte Vi som arbetsgivarorganisation måste självfalminst för alla skogsägare, markägare och lantbrukare, let också bidra till långsiktighet, hållbarhet och inte men även för andra som direkt eller indirekt har sin utminst fortsatt utveckling av våra näringar. Vår uppkomst från skog och mark. Många av gift är bland annat att bidra till att dem som drabbats kommer länge att få våra medlemsföretag ska få goda ”Det gröna leva med konsekvenserna av sommaförutsättningar att skapa de bästa rens torka och bränder. och mest attraktiva arbetsplatsernäringslivet blir allt viktigare för var dag na i Sverige. Det gör vi till exempel genom att träffa branschanpassade Det gröna näringslivet är viktigt för som går.” kollektivavtal, som skapar en bra Sverige och Sveriges befolkning. Vi blir grund för en väl fungerande arbetsmer och mer medvetna om allt från marknad. Vi arbetar också med att nå ut till ungdoskogens betydelse för klimatet till vikten av en sund och mar för att visa vilka fantastiska möjligheter det finns hållbar matproduktion. Det gröna näringslivet har sedan att arbeta och utvecklas inom det gröna näringslivet. länge tagit ett stort ansvar för en säker och god djurhållning, samt ett hållbart lant- och skogsbruk, vilket känns Alla medlemsföretag ska känna sig hemma hos oss, men vi vill även attrahera nya medlemsföretag och nya branscher i det gröna näringslivet. Ett led i detta var att byta namn på förbundet, från

Det gröna näringslivet tar ett stort ansvar för ett hållbart lant- och skogsbruk, enligt krönikören.

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

SLA - Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, till Gröna arbetsgivare. Namnbytet och den nya grafiska profilen skapar förhoppningsvis en större tydlighet kring förbundet, hur vi vill arbeta och verka. En sak är vi bergsäkra på: de gröna näringarna, det vill säga företagen och medarbetarna, bidrar starkt till att driva det svenska samhället framåt och det gröna näringslivet blir allt viktigare för var dag som går.

Hur gick det sen?

Miljöskurkarna går fria

TEMA MILJÖ

Svårt att sätta dit miljöbovarna allt mer rafMiljöbrotten blir och svarta finerade när gifter I bullerpengar tvättas rena. hitta miljögifter vallar kan man PCB. som arsenik och ade – Det här är komplicer sällan leder till miljöbrott som säger dom, åtal och fällande miljöchef Högni Hansson, i Landskrona kommun.

bättre. det ändå har blivit men framhåller att har höjts med – Statusen för miljöbrott mare. Men ännu en avgift till entrepreen egen miljöåklagarkam har torp som hade betalat med utredarna som hand om avfallet. kvarstår problemet och nören som skulle ta polismyndigheten miljöbrott blir allt två chefer, en inom – Den här typen av eten. Det är en en inom åklagarmyndigh där utredaren vanligare och är komplicerade. entreprenören får betalt Han vill se en renodling åklagaren som lukrativ bransch där med som blandas ut med knyts till en myndighet naturvetenskaplig för att ta emot avfall De används för att Han vill också få in chef. jord och annat material. av miljötillstånd gruvtäkter och liknankompetens bland utredarna. kalier och överträdelser fylla upp våtmarker, koppling till bioloatt hitta gifter som – Miljöbrott har nära var vanligare på 1990-talet.är det få miljöde. Det är inte ovanligt är det bra att ha arsenik, PCB och anoch geologi. Därför fler anmälningar kemi gi, Trots miljöbrott ska utredas. åtal och fällande dom. dra kemikalier där. de kunskaperna när brott som leder till lågt pH-värde innebär tidningen Svenska Högni Hansson hålVad till exempel ett En kartläggning som hos naturvetare. finns det 74 miljöutreler med om att det sitter i ryggmärgen Dagbladet har gjort Enpolismyndigheter. är en tickande miljödare på landets 21 når dA E böR UTR E bomb när gifterna uteslutande med miljöbrott. N AT U R V E TA R spri- dast 29 jobbar att det är lättare att och att andra brott grundvattnet och Högni Hansson menar – Bristande resurser en att utreda än att få skälen till att många der sig i miljön. lära en naturvetare går före är de främsta inte utreds, naturvetenskapen. – Med den här meutredare att förstå anmälningar om miljöbrott utbildas i beordförande för Miljötoden tvättar de ose– Inspektörerna behöver plats kan det säger Jonas Engzell, Högni Hansson. är på ningen, Naturvetarna. riösa företagen både vissäkring. När polisen bevis ger utreoch hälsoskyddsföre korta preskriptionstiOch då räcker inte Av brist på Han menar att den in. vara försent. gifter och svarta pengar. intygen med anaspelar miljöbrott. Man också darna ofta upp misstänka göra en grundlig den på fem år för miljöbrottalltid när brottet egenkontrollen eftersom på att inte förfalskade. skulle vinna mycket – Upptäckten görs lysresultat kan vara på plats, som att ta till exempel en brygga dokumentation direkt just har begåtts. Om Hur löser man problemet? och analykan mot strandskyddet prover prover och fotografera. har uppförts i strid – Vi måste själva ta och spåra dagens lagstiftning? när den byggdes. Är det möjligt med det vara svårt att fastställa sera, liksom följa transporterna men en särskild lita på egenkontroldet är möjligt i dag, Ja, – källan när vi inte kan att för att skydda den på rivningslov för ko p p l i N g skrivning om det behövs blir mindre utbäT T R E åT E R bra lerna. Vi tittar också som och åklagare gör ett som ska hanteras. enskilda inspektören, Han tycker att polis få koll på byggavfall lagstiftning i ryggen. bättre återkoppling. satt med en tydlig jobb, men efterlyser när ärenden jäv? ks R oT T U p p Täc Hur ofta förekommer – Visst är det frustrerande när jag FlE R m i ljöb på kommunpolitiMen ökar är smuggling – Det finns exempel har läggs ner utan motivering. nöjaktiga förAndra miljöbrott som dömda för att de inte jag ofta gränserna, liksom ker som har blivit ringer och frågar får av skyddade djur över till åklagare. Anledningoch elektronik till exempel brist på bevis anmält miljöbrott är klaringar, som till olaglig export av vitvaror inte skydda företag som olyckshändelse och en är ofta att de vill eller att det var en främst Afrika. # Engzell. inte miljöJonas ökar kommunen. säger viktiga för – Men sammantaget fler ett miljöbrott, inne på samma spår, upptäcks och anmäls Högni Hansson är brotten. Däremot Utsläpp av kemimiljöbrott nu än tidigare.

» Inspektörer behöver utbildas i bevissäkring. «

Även när miljöinspektörerna gör ett grundligt jobb leder misstänkta miljöbrott sällan till rättegång. Enligt Högni Hansson beror det på att miljöbrott har låg prioritet hos polis och åklagare.

– Det behövs en ny Ä myndighet för miljöbrott, motsvarande Ekobrottsmyndigheten. nr 5-2012. ↑ Där kan den samlade Från Naturvetaren kompetensen med poliser, jurister och naturvetare samarbeta i utredningsarbetet och lösa fler miljöbrott än i dag.

Det har gått sex år sedan vi skrev om hur svårt det kan

SÄKRA BEVISEN

li lj Eäck

ra år sedan. entreprenören som – Det visade sig att hade blandat ut handlar med industriavfall annat material och avfallet med jordmassor berättar Högni som utgörs av bullervallen, i Landskrona kommun. Hansson, miljöchef AN scH l U k R AT i V b R

med flera åklagare Utredningen går vidare ännu inte avgjorts har inblandade. Men fallet till kemiföretaget Persi domstol. Spåret gick

N A T U R V E TA

IX AN / SCAN P

lARs-ERik

DSVE NSK J O H A R I / SY F OTO: S A R A

TEXT

bullervallen ntligen bygger de Men som skydd mot trafiken. Keså länge. glädjen varar inte från valmikalier börjar läcka av sulfater och salter len som innehåller klagar och slår larm olika slag. Grannarna till kommunen. Åstorp för någDet här hände i skånska

miljöchef i LandsHögni Hansson, Margaretha krona och miljöjuristen jordhögar som Svenning undersöker avfall. kan innehålla giftigt

N R5 2012

vara att sätta dit miljöbovarna. Det gäller än i dag. – Mycket få miljöbrott avgörs i domstol, säger Högni Hansson, som i dag är extralärare på Lunds universitet och utbildar framtidens miljöinspektörer. 2012 var han miljöchef i Landskrona kommun och vittnade om sofistikerade miljöbrott, där industriföretag betalade underentreprenörer för att bli av med sitt miljöfarliga avfall. – Industriavfallet blandades med jordmassor och såldes för att användas som utfyllnadsmaterial och i bullervallar. Miljöbrottet upptäcktes när kemikalier läckte ut i miljön. BETALT TVÅ GÅNGER

i gn Hö

Med det upplägget fick underentreprenören betalt två gånger. En god affär, men också olaglig. – Den typen av bedragare går som regel fria och brott leder sällan till åtal. Däremot förekommer det att de åläggs att betala skadestånd. Vad är problemet? – Polisen och åklagarmyndigheten som sköter de ärendena har vare sig kompetens eller incitament att utreda miljöbrott. Det finns alltid andra brott som prioriteras högre. Vilken lösning vill du se?

Rutinen i dag är att miljöinspektören upptäcker miljöbrottet som anmäls till polisen. – Problemet är att polisen inte har resurser att åka ut på en gång, med följd att bevismaterial kan undanröjas eller att förorenat vatten rinner bort. Till blivande miljöinspektörer brukar han säga att de ska säkra bevisen direkt på brottsplatsen. Ta bilder, filma och gör intervjuer på plats, vilket är tillåtet att göra för myndighetspersonal om det finns skäl. Högni Hansson menar att många miljöinspektörer är duktiga utredare efter en kort vidareutbildning. – Det måste finnas naturvetare som bland annat kan kemi, toxikologi och biologi bland dem som utreder miljöbrott, säger han övertygande. Ett litet ljus finns ändå när det gäller att sätta dit miljöbovarna som blandar Ha miljöfarligt avfall i schaktmassor. ns so – När jag jobbade på kommunen i n. ↑ Landskrona byggde vi upp ambitiösa rutiner för att få stopp på den typen “Det måste finnas av miljöbrott. Det gav resultat, som naturvetare som jag hoppas håller i sig än i dag, säger bland annat kan kemi, miljökämpen som fortsätter att jobba toxikologi och biologi för att en ny myndighet för miljöbrott bland dem som utreder inrättas. LEL miljöbrott.”

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

N A T U R V E TA

Na-krysset RIKTAR SIG FÖRSÄNDELSE TILL

TÖLPIG JORDGUBBE

TIDIGT

VINNARSKALLE

MATARKABEL

MOUNT MCKINLEYSTAT MALD SÄDPUDRA

GÅS DET PÅ PÅ BÅT FÅR FÅR VÅGMASKIN

TÄCKANDE FASTBRÄND GLASMASSA HEN SÅG PÅ DEN TORRA RÖTT VID BILDADES SLÄTTURNAN JORDEN MARKER

SÖKER FÖDA PÅ SUMPIG STRAND

YO-YO MED CELLO

ANSVARSLÖSHET

KISEL HJORTDJUR

BLÖT PUSS SKYDD FLOD MED GRANDE

RUSAR DEN IVRIGE FÖRSER MED UTSMYCKNING AVLÄGGS I VISS STOL

HÄRJADE PÅ KOWLOONHALVÖN 1953?

ARKISK TOPP? PROGRAM

TYNGDA

FÖRVEDADE CELLER

FYSIK FÖRMÅNSKLASS

FÖRSYNTA

VÄGVISARE BJÖD PÅ FALLFRUKT KROPPSÖVNING

HAR MARKTJÄNST

SKRÄNANDE MASSA

SKA INTE NÅS AV RIVAL

FÖRTRYCK GROV

DRAPERI DYRT I TRUT

UNDER ISEN

PÅ BELGISK BIL

HOTFULLT SNO FRÅN

KÄNSLA OCH INLEVELSE

MATEMATISK KURVA

SMITTOSPÄRR TUNN GUBBE TRE FOT HAR CENTRALT LÄGE I VIETNAMESISK STAD

ÄR LJUNGENS BLAD?

FÄRSKE HADE MAN

SLUT NORDLI RAPACE RYNKAR SNOK

BILJON

SKYMFA FASTROTAD

PJÄS INDISKT STYCKE

DOM HÄNDER DET ATT MAN VÄNDER ANDRA KINDEN TILL SAMHÄLLE

PACKE

SKÄR

SYRAK

GLASAT TITTHÅL

Konstruktör: www.lena-holmlund.com

Vinnare Vinnare av förra numrets korsord är Bernt Persson i Åtvidaberg.

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

Tävla och vinn! Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut biobiljetter. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka. Senast den 7 januari vill vi ha din lösning.

LEMURKRYSS 2018

MEDLEMSNYTT Här hittar du nyheter som har koppling till ditt medlemskap i Naturvetarna urvetarna Nya på Nat

Stefan ska få Naturvetarna att växa Stefan Andersson hamnade direkt i hetluften när han kom till Naturvetarna i augusti. Det var full fart med insparkar för nya studenter på universiteten. – Det passade mig bra. Jag gillar utmaningar och högt tempo. Roligt också att lansera det nya digitala verktyget som gjorde det möjligt att bli medlem direkt på plats. Uppdraget för marknadsföraren, Stefan Andersson. ↑ som bland annat

har en kandidatexamen i reklam och pr i bagaget, är tydligt. Naturvetarna ska växa. – Med medlemmarna i fokus ska vi göra det tillsammans. Det finns en stor potential och en vilja att växla upp. Han menar att förbundet måste vara på tå för att finnas med på agendan, både på de arbetsplatser där naturvetare finns och i samhällsdebatten. – Att naturvetare skapar världens framtid är ett stort och viktigt åtagande. Naturvetare har lösningen på många av våra framtida utmaningar. Men hur kommer det sig att en entreprenör och företagsbyggare attraheras av Naturvetarna?

”Med medlemmarna i fokus ska vi göra det tillsammans.” – Jag har varit arbetsgivare och drivit frågor utifrån ett humant ledarskap. Det handlar om att få största möjliga utväxling, och det får man i dialog mellan arbetsgivare och medarbetare. Stefan Andersson ligger inte heller på latsidan efter jobbet. Han brinner för hälsa, kost, miljö och motion, och går i spinn på begrepp som mitokondrier, ATP och mjölksyra. – Jag är nyfiken och vill förstå hur saker hänger ihop, för att kunna åstadkomma en förändring. Så ingen blir förvånad över att han vandrar långt, springer, klättrar och paddlar havskajak på fritiden. Det gör han gärna tillsammans med frun och deras fyra barn. LEL

Jacob ger medlemmarna råg i ryggen Helt ny är inte Jacob Holmberg på Naturvetarna. Många medlemmar har redan mött honom i medlemsrådgivningen och fått svar på frågor om allt från lön till vad det individuella anställningsavtalet ska innehålla. – Det är så roligt med arbetsrätt och att kunna hjälpa medlemmarna. Den positiva responsen gör det till en glädje att ta reda på fakta och lösa problem. Vad säger du till dem som ringer och undrar vilken lön de ska ha på första jobbet? – Förbered dig väl inför löneförhandlingen och gå inte in för lågt. Det kan vara svårt att rätta till i efterhand. Sikta högt och argumentera

”Förbered dig väl inför löneförhandlingen och gå inte in för lågt.” för din kompetens och vad du kan tillföra. Hans tips är att ringa medlemsrådgivningen för att få mer specifika och skräddarsydda råd om lön. Många vill också ha sitt anställningsavtal granskat. – Det är särskilt viktigt om det saknas kollektivavtal på arbetsplatsen. Då kan man gå miste om förmåner som tjänstepension, sjuklön och föräldralön. Om arbetsgivaren inte har löst det på annat sätt bör man bli kompenserad för det lönemässigt. Han gillar att arbetsrätt inte bara

går ut på att tolka lagboken. – Det handlar om att göra bedömningar och ha koll på rättspraxis. För att sedan hitta lösningar. Det är sällan Jacob Holmberg. ↑ Jakob Holmberg tar med sig jobbet hem. Där vill han ha tid för motion, gärna löpning, och annat som berikar. – Utan att vara nörd gillar jag sällskapsspel, som Rappakalja. En favorit just nu är Mad king Ludwig, där det gäller att bygga slott. Jag vill också ha tid för att gå på konditori och avnjuta en budapestbakelse, säger personalvetaren som har spetsat sin examen med arbetsrätt. LEL

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

NAT U RV E TA R NA S KO N G R E SS

Erik Petré ny ordförande för Naturvetarna Efter två spännande omröstningar kunde en ny styrelse för Naturvetarna presenteras på kongressen. Man fattade också beslut om att förbundet ska växa och bli en ännu starkare företrädare för alla naturvetare i Sverige. tarnas kongress när en ny styrelse skulle väljas. Valberedningen hade sitt förslag, men kongressen ville annorlunda. Valet till ny ordförande stod mellan tre personer när Ivar de la Cruz hade meddelat att han inte ställde upp för omval. Efter en sluten omröstning drog Erik Petré det längsta strået. Han var inte valberedningens förslag, utan blev nominerad på sittande möte. - Det känns jättebra, men också omtumlande, säger Erik Petré spontant och tackar för förtroendet.

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

2018

fererade till Jan Eliassons inledningstal och FN:s hållbarhetsmål. Ett av besluten handlade just om att Naturvetarna ska beakta FN:s hållbarhetsmål i det framtida arbetet. Ännu ett tillägg i verksamhetsinriktningen efter utskottsarbetet är att stärka naturvetares gemensamma identitet. LEL

Det blev dramatiskt på Naturve-

JÄGMÄSTARE OCH VD Han är jägmästare i botten och jobbar som vd för Häradskog, en tjänst som han avser att lämna för att kunna fokusera på den nya ledarrollen. Erik Petré är inte ny i fackliga sammanhang, utan var ordförande för Skogsakademikerna när förbundet gick in i nuvarande Naturvetarna för tolv år sedan. Dramat fortsatte när nya ledamöter skulle väljas. Ännu en sluten omröstning ägde rum eftersom det fanns fler kandidater än platser i styrelsen. När ett resultat kunde presenteras var sex av tio ledamöter

Kongress

Bärande delar i verksamhetsinriktningen: Erik Petré är jägmästare i botten och har varit ordförande för Skogsakademikerna. ↑

nya. Två av dessa var föreslagna från golvet, alltså på sittande möte.

STUDENTERNA STÄRKS Kongressen beslutade också att stärka studenternas position i styrelsen. Vid sidan av en ordinarie plats adjungeras en representant från Naturvetarnas studentråd. Lika engagerade var ombuden när Naturvetarnas färdriktning för de kommande tre åren skulle stakas ut. Många som klev upp i talarstolen re-

→ Erbjuda verktyg för individen att kunna förbättra sina villkor i arbetslivet. → Att bli mer attraktiva och växa, och därmed bli en ännu starkare företrädare för Naturvetarna i olika branscher.

→ Arbeta för att på alla nivåer skapa en hållbar struktur när det gäller arbetsvillkor, lön och kompetens. → Träffa avtal som är anpassade till naturvetares behov, oberoende bransch och uppdragsform.

Medlemsnytt

Den nya förbundsstyrelsen: Erik Petré, förbundsordförande (nyval), jägmästare; VD Häradskog Kerstin Andersson, disputerad inom immunkemi; Senior Manager CoupaU, Coupa Software Melica Cliffoord (nyval), fil mag miljövetenskap; handläggare Länsstyrelsen Östergötland Patriq Fagerstedt, disputerad inom neurovetenskap; forskningssekreterare Vetenskapsrådet Felicia Heiligers (nyval), student Master of Science i Hållbar Stadsutveckling Irene Kamnert (nyval), molekylär genetiker; verksamhetsledare Hushållningssällskapet

Erik Petré, Pär-Olof Stål, Ewa Lavett, Kerstin Andersson, Melica Cliffoord, Elin Olofsson, Mats Linde, Felicia Heiligers och Barnabas Kolumban. Patriq Fagerstedt saknas på bilden. ↑

Barnabas Kolumban (nyval), molekylärbiolog, biomedicin, ; biomedicinsk analytiker Region Skåne

Fler viktiga beslut på kongressen:

Ewa Lavett (nyval), ekolog; marinekolog Länsstyrelsen i Västra Götalands län

1. Naturvetarna ska införa ett systematiskt miljölednings-

Mats Linde, agronom; intendent Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)

2. Tidningen Naturvetaren ska erbjudas digitalt.

Elin Olofsson (nyval), jägmästare; verksamhetsutvecklare Marknad SCA Pär-Olof Stål, biolog; nationell och internationell skogs- och miljöpolitik Näringsdepartementet

arbete, utöver den klimatkompensation som görs i dag.

3. Att tillsammans med studentrådet jobba för studenters psykiska hälsa.

4. Naturvetarna ska vara en aktiv part i hälso- och sjukvården.

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

NAT U RV E TA R NA S ST U D E N T KO N G R E SS

Nyvald ordförande vill förbättra studenters välmående Lovisa Wilhelmsson har valts till ordförande för Naturvetarnas studentråd av en enhällig kongress. – Jag är hedrad över förtroendet och känner mig taggad att fortsätta jobbet med att förbättra studenters välmående. Lika viktig för Lovisa Wilhelmsson är kontakten med arbetslivet. Många som påbörjar en utbildning har dålig koll på vilka jobb den leder till och vilka krav som ställs i arbetslivet.

– Den osäkerheten bidrar till att studenter mår dåligt. Därför är det så viktigt med arbetslivsanknytning under utbildningen. En undersökning från Naturvetarna visar att de studenter som har nära kontakter med arbetslivet under utbildningen snabbare får relevanta jobb efter examen. – Ställ krav på arbetslivsanknytning och ökat utbyte med arbetsmarknaden, men mycket kan man också göra själv, som att träffa yrkesverksamma, praktisera och anordna arbetsmarknadsdagar, säger Lovisa Wilhelmsson. LEL

↑ Dianna Zeleskov, Leila Hussein, Lovisa Wilhelmsson, Helena Edén och Monique Ion.

Här är hela den nyvalda studentstyrelsen: Ordförande: Lovisa Wilhelmsson, studerar till nutritionist på Stockholms universitet

Vice ordförande: Monique Ion, F OTO: AN NA L EDIN W IRÉ N

studerar till nutritionist på Stockholms universitet

Ledamöter: Helena Edén, studerar till hortonom, SLU Alnarp Leila Hussein, studerar fysik på Stockholms universitet

Engagerade diskussioner, bra seminarier och spännande möten för deltagarna på studentkongressen. ↑

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

Dianna Zeleskov, studerar kemi på Uppsala universitet

Medlemsnytt NY FÖRMÅN

Rusning till den nya juristförsäkringen Hur har juristförsäkringen tagits emot? – Första dagarna i november var det många som ringde. Nu är flödet mer normalt. I slutet av månaden hade 170 ärenden hanterats, varav hälften var avslutade, säger Nadja Forsman, chefsjurist på HELP. Vilken typ av ärenden är vanligast? – Testamente och samboavtal ligger i topp. Många har säkert gått och tänkt på att få det gjort och passar på nu. Vi har också skrivit några bodelningsavtal. Har ni hjälpt till vid tvister? Ja, och det har handlat om vårdnadstvister. Den typen av ärenden kommer att öka över tid. Tvisten måste ha uppstått efter 1 november för att vi ska kunna bistå. I fem fall har vi hjälpt till att överklaga beslut från försäkringskassan. Hur har reaktionerna varit? – Mycket positiva. Några har ställt frågan: ”Vad kostar det?” Då

känns det roligt att säga att det inte kostar något. Då blir de glatt överraskade. I vilka fall kan ni inte hjälpa till? – Till exempel omfattas inte skador som har uppstått i vården av försäkringen. Då kan vi i stället ge goda råd om hur man kan gå vidare, eller inte gå vidare om chansen att vinna framgång är liten, säger Nadja Forsman. LEL

“ Testamente och samboavtal ligger i topp.”

Så funkar det I dagarna dimper det ner ett brev från Naturvetarna och försäkringsbolaget HELP i brevlådan. Det är dags att ta ställning till om du vill fortsätta ha juristförsäkringen. Hittills har du haft den kostnadsfritt. Från och med den 1 februari kostar den 35 kronor, som läggs på din ordinarie medlemsavgift till Naturvetarna. Om du inte vill ha juristförsäkringen kan du tacka nej. Fyll i så fall i reservationsblanketten och posta. Portot är betalt.

VARFÖR HAR NATURVETARNA VALT DEN HÄR LÖSNINGEN? - Det är ett mycket bra erbjudande, som innebär att medlemmarna till en låg premie också får ett juridiskt skydd i privatlivet. Men varför måste jag tacka nej om jag inte vill ha juristförsäkringen? – Genom den här lösningen kan premien hållas låg och fler

kan omfattas av juristförsäkringen. Någon individuell riskbedömning behövs inte och karenstiden har vi förhandlat bort, så att försäkringen börjar gälla direkt. Kan jag komma tillbaka senare om jag tackar nej nu? – Nej, du kan inte ansluta dig till juristförsäkringen vid ett senare tillfälle om du tackar nej nu.

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

Dina förmåner

F Ö R M Å N : P E R S O N P RO F I L A NA LYS O C H K A R R I Ä R P RO F I L A NA LYS

Vilka drivkrafter har du i din profil? Vad är en personprofilanalys? – Det är ett verktyg för att öka sin självkännedom. Du lär känna dig själv, dina styrkor och hur du tenderar att agera i olika situationer. Först får du svara på ett webbaserat frågeformulär och sedan får du återkoppling på resultatet i samtal med en karriärrådgivare. Tillsammans diskuterar vi resultaten, hur du kan tolka dem och hur du kan använda detta i din nuvarande situation. Du får också en kort skriftlig sammanfattning av analysen,

säger Elisabeth Möller, karriärrådgivare på Naturvetarna. Vad kan jag lära mig om mig själv? – Analysen identifierar dina styrkor och beteendemönster på arbetet, till exempel hur du kommunicerar, fattar beslut, agerar under press eller tenderar att vara som ledare. Det kan bidra till insikter om vad du behöver för att komma till din rätt i ett jobb. De som gör en personprofilanalys brukar uppskatta att i dialog med oss få hjälp att vända och vrida på sin självbild, och att sätta ord på sina styrkor. På köpet kan du även få större förståelse för andras beteende.

“Analysen identifierar dina styrkor och beteendemönster på arbetet.” får mer kännedom om dina styrkor och kan fundera på om du får utlopp för dem idag eller om det är något du vill ändra i din nuvarande roll. Denna typ av analys görs också ofta av arbetsgivare vid rekryteringar så det kan vara ett sätt att prova på innan det är skarpt läge. LEL

När kan jag använda mig av analysen? – Den kan vara värdefull när du ska skriva en jobbansökan eller gå på en intervju, men också inför ett utvecklingssamtal eller omorganisation. Du

Boka personprofilanalys Denna webbaserade analys tar mindre än tio minuter att besvara. Du får personlig återkoppling från någon av våra certifierade rådgivare. Pris: 500 kronor (marknadsvärde: cirka 5 000 kronor). Elisabeth Möller är karriärrådgivare på Naturvetarna. ←

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

www.naturvetarna.se/karriar

Dina förmåner Här är de tjänster och den service vi erbjuder medlemmarna. Läs mer: www.naturvetarna.se/vi-erbjuder

Trygghet, råd och stöd » Medlemsrådgivning

Vad är en karriärprofilanalys? – Den identifierar dina drivkrafter i arbetet och vilken typ av karriärmönster du föredrar. Efter att du svarat på ett webbaserat frågeformulär får du en skriftlig rapport. Om du vill kan du även boka ett återkopplingssamtal med en av Naturvetarnas karriärrådgivare som är certifierad i verktyget, säger Elisabeth Möller, karriärrådgivare. Vad får jag veta om min karriärprofil? – Det finns fyra olika karriärinriktningar – expert, linjär, utvidgande och episodisk. Du får kunskap om vilken eller vilka utav dessa inriktningar som

kännetecknar dig och vilka drivkrafter du har i arbetet. När kan jag använda mig av analysen? – Då du funderar kring din fortsatta karriärutveckling. Vad som kännetecknar en lyckad karriär varierar mellan individer, det gäller att hitta en karriär som passar dina drivkrafter. Analysen hjälper dig också att fundera över vilka val du kan göra i jobbet som gör att du får användning av dina drivkrafter. Detta kan vara ett verktyg i din karriärplanering, det vill säga att sätta mål för vart du vill och hur du ska ta dig dit. JR

» Arbetsrättsligt förhandlingsstöd » Inkomstförsäkring » Försäkringar

Karriär » Individuellt karriärsamtal » Linkedin-, intervju- och cv-coachning » Karriär- och personprofilanalys » Information om arbetsmarknaden

Lön » Lönestatistik » Lönerådgivning » Lönesamtalscoachning

Fler förmåner » Seminarier och kurser » Help juristförsäkring » Banklån » Prenumerationer med rabatt

Beställ karriärprofilanalys Analysen är webbaserad och kostar 250 kronor (marknadsvärde cirka 2 000 kronor). Personlig återkoppling av certifierad rådgivare ingår. www.naturvetarna.se/karriar

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

Efter jobbet

Fredrik simmar för bättre livskvalitet För Fredrik von Weisz är simning så roligt att han på fritiden lär andra konsten att crawla. Annars lockar havet utanför Sardinien, men också skärgården. Geologen som reste sig från dataspelet och började simma. Ungefär så gick det till när han i plugget ville förbättra sin fysiska kapacitet. – Jag var helt otränad och kunde som de flesta andra bara simma bröst, så jag gick en kurs i crawl och upptäckte en ny värld som delvis förändrade mitt liv. Han är inte värsta träningsnörden, utan nöjer sig med två till tre simpass per vecka. Nästan lika ofta tränar han på gym. – De bästa upplevelserna är på sommaren då vi är ett gäng som simmar i olika sjöar under ledning av en coach som peppar och ger instruktioner. TIDIGA MORGNAR

Nu på vintern håller han sig inomhus och simmar tidiga morgnar i bassäng. Mellan två och tre kilometer blir det då. Fredrik von Weisz tävlar gärna i sjöar och vattendrag. – Jag körde Vansbrosimningen tio kilometer i somras. Även om vi tävlar individuellt har vi i gruppen stor nytta av varandra. Lika mycket som simningen rymmer strategi och taktik är det en glädje att simma ihop. En fullmatad fika efteråt blir något av en belöning och smakar bättre än någonsin. Det gäller också att ersätta vätskeförlusterna.

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

HÄRLIG KÄNSLA

Men svettas man i vatten? – Ja så är det, även om vattnet kyler, vilket gör att man inte svettas lika mycket som till exempel under en löptur. Fredrik von Weisz slår särskilt ett slag för att simsemestra utomlands. Det är verkliga äventyr, där haven utanför Sardinien och Kroatien är favoriter. – Även i skärgården är det fint att simma, särskilt i somras när det var så varmt i vattnet. Vad driver dig att simma? – Det är en bra sammanhållning i gruppen, där man mer stöttar varandra än konkurrerar. Sedan är det härligt att känna sig snabb, stark och vältränad. SPRÄNGER BERG

Det har han nytta av i jobbet som berggrundsgeolog, då han behöver vara flexibel och snabbfotad på berghällar och byggen. Uppdraget är bland annat att göra anvisningar inför sprängningar med hänsyn till bergarternas sammansättning, kvalitet och struktur. LEL

”Det är en glädje att simma tillsammans.”

Fredrik von Weisz Utbildning: Geolog från Stockholms universitet. Jobbar: Berggrundsgeolog på teknikkonsultföretaget Bjerking. Bästa med jobbet: Varierande arbetsuppgifter och trevliga kollegor. Läser just nu: Larmrapporten av Emma Frans och en BeFo-rapport Injektering av bergtunnlar.

Finslipa crawltekniken på egen hand: 1. Andas ut under vatten och andas in ovanför vatten.

2. Vrid på huvudet åt sidan som om det satt fast på ett grillspett och låt sedan axlarna följa med i rotationen. Balans och stabilitet är nyckelord.

3. Sträck ut tårna och håll benen raka i

Så får du flyt i simningen Gå en kurs i crawl. Med lite tur får du Fredrik von Weisz som tränare, i alla fall om väljer att träna med Stockholms Studenters IF. Många simhallar erbjuder simkurser. Träning ger färdighet och detaljerna måste hela tiden finslipas. Den utrustning som behövs kostar ingen förmögenhet. Förutom badkläder tipsar han om simglasögon och badmössa. Våtdräkt anpassad för simning är också bra att ha när du simmar ute. Den gör att man blir några procent snabbare i vattnet. Med simfötter och paddlar för händerna går det ännu snabbare. Inget måste, men kan vara skojigt.

simriktningen. Tänk på att motståndet i vatten är runt åttahundra gånger större än i luft.

4. Kraften ska vara riktad rakt bakåt. Vinkla armbågen 120 grader och gör raka drag.

5. Var försiktig med Youtube, ett tips är ändå ”Swim smooth”. Du kommer en bit på väg, men ännu längre med tränarhjälp. Simning är skonsamt för kroppen, men ta hand om axlarna som utsätts för påfrestningar. Styrka där och rygg-mage kan med fördel tränas på gym.

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

Vi gratulerar ”Robotskottkärran gör jobbet.”

Studenter vinner innovationspris Under 24 timmar satt studenter från olika universitet och jobbade med sina innovationer. I det ”racet” fanns tre tillfällen att pitcha sin idé för en jury, som gav feedback. – Det var verkligen roligt och utvecklande, säger Sara Pihl, som ingår i det vinnande laget med agronomstudenter från SLU och ingenjörsstudenter vid Linköpings universitet. Deras innovation syftar till att minska övergödningen av Östersjön. Att jordbruket läcker växtnäring till haven är väl känt och målas ofta upp som en miljöbov. Hästarnas bidrag till övergödningen är inte lika uppmärksammat. ROBOTSKOTTKÄRRA

Det är när hästar går på bete som problemet uppstår eftersom ingen tar hand om gödningen. – I hästhagar kan så mycket som 60 kilo fosfor per hektar och år tillföras marken. Det finns inga regler som begränsar tillförseln. Jordbruket däremot tillåts släppa ut max 22 kilo fosfor per hektar och år. Hur ska ni lösa det? – Det ska vara lätt att göra rätt. Därför har vi tagit fram en automatisk skottkär-

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

Det vinnande laget Från vänster: Elsa Bertils, Åsa Larsson, Filippa Isaksson, Sara Pihl, Albin Johansson och Isak Höglund. Priset delas ut av: Nutrinflow, ett projekt inom EU-initiativet Flow Baltic. Pris: Presenterade innovationen på en mässa i Helsingfors i november. Pitch: Minska övergödningen till Östersjön genom en robotskottkärra som hjälper till att mocka hästhagen. Utbildning: Blivande agronomer från SLU och civilingenjörer från Linköpings universitet.

ra, som följer med den som mockar i hagen, och som sedan töms av sig själv. Tanken är att den ska vara billig och möjlig för alla att skaffa. Men löser det allt? – Nej, det behövs något mer. Därför har vi tagit fram en grund för certifiering, specifik för hästnäringen. I den ligger att det finns en gödselstrategi, som gör att gödseln hamnar i ett kretslopp i stället för i haven. Här behövs också utbildning för hästägarna. 400 000 HÄSTAR

Fyrahundra tusen hästar i Sverige gör avtryck. En forskare på SLU har räknat ut att övergödningen i Östersjön skulle minska med 4 procent om tillförseln av fosfor från hästgårdar skulle halveras. Vad blir nästa steg? – Inget är klart, men den som ser en potential i detta är välkommen att höra av sig. Vi behöver en samarbetspartner för att kunna förverkliga idén. Vilka planer har du själv? – Jag har exjobbet kvar innan examen till husdjursagronom. Jag gillar att utveckla nya produkter, så det vill jag helst jobba med. LEL

KALENDER Här får du koll på våra aktiviteter. Datum med lila färg är specifikt för dig som är förtroendevald.

Dags att svara på löneenkäten!

FA C K L I G U T B I L D N I N G Kurserna stödjer dig i ditt uppdrag på din arbetsplats. Du får tillgång till ett nätverk av andra förtroendevalda. Kurserna hålls i Stockholm. www.naturvetarna.se/facklig-utbildning

Med några klick bidrar du till värdefull lönestatistik och arbetsmarknadsinformation för naturvetare. Enkäten har skickats till din e-postadress men du kan också du nå den genom att logga in på www.naturvetarna.se/loneenkat

CHEFSFREDAG Seminarium och mingel. Mer information och anmälan: www.naturvetarna.se/Chefsfredag

1 feb 8 feb 15 feb 8 mars 22 mar 5 apr 3 maj 10 maj 17 maj 24 maj

Göteborg Örebro Stockholm Malmö Uppsala Umeå Göteborg Stockholm Norrköping Malmö

30 jan

Löneprocessen (privat sektor)

11-15 feb

UGL

20-21 mar

Facklig grundutbildning (statlig sektor)

4 apr

Löneprocessen (statlig sektor)

Ta del av den senaste ledarskapslitteraturen och mingla med författare och chefskollegor.

9-10 apr

Facklig grundutbildning (kommun & landsting)

Mer information och anmälan: www.naturvetarna.se/LeadershipFriday

16-17 apr

Facklig grundutbildning (kommun & landsting)

7-8 maj

Facklig grundutbildning (privat sektor)

13-17 maj

UGL

22 maj

Arbetsmiljöutbildning

NYHET! D I G I TA L U T B I L D N I N G I FÖRHANDLING Utbildningen vänder sig till dig som är förtroendevald och vill utveckla dina kunskaper i förhandling. Den är tillgänglig för alla förtroendevalda inom Naturvetarna. Läs mer på www.naturvetarna.se/forhandlingsutbildning

L E A D E R S H I P F R I D AY

Gränslöst arbetsliv och psykisk ohälsa

8 feb 15 mar 5 apr 24 maj

Stockholm Göteborg Malmö Stockholm

Saco drar igång en digital kampanj om psykisk ohälsa, stress och gränslöst arbetsliv. Den kommer att pågå åtminstone februari ut. Scener från vardagslivet, med inslag av humor, varvas med siffror och fakta. Håll utkik i sociala medier och på www.saco.se

Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender. Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

N AT U RV E TA R E N

6 / 2018

POSTTI D N I NG

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka www.naturvetarna.se

Alla behöver en jurist. Du också! Nu kan alla naturvetare få en egen jurist. Juristen stöttar dig med vardagsjuridiken, står på din sida i tvister och kämpar mot luriga näringsidkare. Skriver ditt samboavtal och hjälper dig att få rätt när Försäkringskassan har gjort fel. Ända upp i domstol om det behövs. Juristen tar dina fighter och säkrar att du har rätten på din sida. Ingen timkostnad, ingen karens, inget krångel.

i samarbete med HELP Försäkring

Help annons tidn. Naturvetaren 190x240mm.indd 1

Ny förmån – Jurist försäkring!

kostar • Juristförsäkringen 35 kronor/månad, läggs på medlemsavgiften och kan användas obegränsat antal timmar. bjuder alla nya • Vimedlemmar på 3 månader utan premie!

Läs mer på helpförsäkring.se/naturvetarna

2018-11-15 09:55