Issuu

N U M M E R 5 2 01 6 P R I S : 75 K R O N O R

MÅNAD E N S

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

FR Å G A :

du Hur bidrar till samhälls ? utvecklingen

Solel renar vatten DNA ger svar om migration

tips för att hantera en jobbig kollega

Håller öppet

Miljömål nås med f ler betande djur D U E LL O M M I L J ÖTI LLSYN S I D 9

D I G ITALI S E R I N G G E R TI D S I D 4 0

N I S S E SAM LAR FJÄR I LAR S I D 6 4

Ett klimatsmart elavtal. Sedan 2005 erbjuder Mälarenergi Elhandel dig som medlem i Naturvetarna ett klimatsmart, rabatterat avtal. Hos oss får du alltid el från 100% vattenkraft. Du får dessutom 50% på årsavgiften, 1 öre rabatt per kilowattimme och fri energirådgivning. Teckna ditt avtal innan 30 september så får du en Powerbank, en portabel laddare i fickformat. Läs mer och teckna avtal på malarenergi.se/sacoel

Information om konsumenträttigheter, reklamationshantering och tvistemålslösning finns på malarenergi.se

INNEHÅLL

N R 5 2016

MÅNAD E N S

FR Å G A :

du Hur bidrar till samhälls ? utvecklingen

SID 9

DUELLEN Borde miljötillsynen privatiseras?

SID 12

FORSKNING TILL VÅRDEN DRÖJER Nationell samordnare för life science vill snabbare få ut nya behandlingsmetoder till sjukvården.

Eva Twengström bidrar till att miljömålet ”Ett rikt odlingslandskap” kan uppnås.

SID 24

SOLEL RENAR Några forskare i Lund har utvecklat en anläggning för att kunna rena vatten med solel i utvecklingsländer.

SID 29

Lär dig hantera besvärliga typer på jobbet.

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-466 24 19

Anna Norberg, AN redaktör 08-466 24 29

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar. ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 32 100 ex. Utgivning: 7 nr per år.

Nästa nummer kommer ut den 27 oktober, annonsstopp den 14 oktober. Korrektur: Mats Wirström, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Fotograf omslaget: Lars-Erik Liljebäck.

ANNONSBOKNING

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

Christina Jägare, CJ reporter, layout 08-466 24 87

Forskning visar på genflöde och migration under hela vår mänskliga historia.

Så väcks intresset för naturvetenskapen.

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare. Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida. Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck. Bokning och materialadress: annons@kompetenstillvaxt.se R E DAKTI ON E N

ALDRIG ENSAM – ALLTID I RÖRELSE

Annonsbokning Maja Söderhäll, tel: 08-20 12 21 Materialadress: annons@kompetenstillvaxt.se

Naturvetarna är ett Saco-förbund med 32 000 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.

Dags att lägga i en högre växel ara ett av sexton miljömål kommer att infrias inom den stipulerade tidsgränsen 2020. Det låter som ett stort misslyckande. Men så illa är det inte när miljömålen sätts under lupp.

”Det f inns vetenskapliga luckor. Vi vet inte exakt vad som behöver göras f ör att rädda Östersjön”

Flera av målen har vi inte makt över själva, som klimatet och skadliga luftföroreningar. Sverige importerar bland annat försurande ämnen från kontinenten. Att en god grund för klimatet lades i Paris är de flesta överens om. Men det är som bekant bråttom att agera. Årets julitemperatur blev den varmaste någonsin globalt. Redan regnfattiga områden blir ännu torrare och översvämningar avlöser varandra på andra håll. Globala överenskommelser, som den i Paris, är nödvändiga om vi ska lyckas rädda planeten. I vår del av världen måste länderna runt Östersjön samarbeta. Men det är inte så enkelt, vilket Naturvårdsverkets gd Björn Risinger

påpekar. Det finns vetenskapliga luckor. Vi vet inte exakt vad som behöver göras för att rädda Östersjön och hur ekosystemen reagerar på olika åtgärder.

Längre fram i tidningen ställer vi generaldirektören mot en företrädare från WWF. De är överraskande överens om vad som behöver göras för att nå målen som de båda menar är möjliga att uppnå. Kanske vill WWF lägga i en lite högre växel. Läs också om vad som görs regionalt ute i landet. Vi gjorde ett nedslag på Gotland där länsstyrelsen och andra aktörer jobbar för fullt med bland annat att få ett grundvatten av god kvalitet. Det arbete de gör tangerar den fråga vi ställde till medlemmarna i vårt senaste nyhetsbrev: På vilket sätt bidrar du till samhällsutvecklingen? Några av svaren publiceras här. Trevlig läsning!

LARS-E R I K LI LJ E BÄCK, CH E FR E DAKTÖR

N AT U R V E TA R E I M E D I A

”Bryt svensk forsknings negativa spiral” Naturvetarna är fast övertygade om att varje FoU-jobb är viktigt för Sverige. FoU är en motor för tillväxt och fler jobb. En första förutsättning för att företagen ska förlägga sin FoU i Sverige är att det finns tillgång på kompetens, men mycket mer måste till i en värld där många länder lockar med skattelättnader. Naturvetarna befarar att vi befinner oss i en negativ spiral. Färre jobb inom FoU leder till att allt färre ungdomar satsar på en naturvetenskaplig utbildning, vilket genererar ännu färre jobb och i förlängningen att Sveriges position som FoU-nation hotas. Låt oss vända utvecklingen nu! Ivar de la Cruz, förbundsordförande och Marita Teräs, arbetsmarknadsstrateg Naturvetarna SvD Debatt, 28 juli, 2016

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 016

”Det är en ren idiotskatt. Om man producerar solel på sin egen fastighet och gör av med den på den egna byggnaden, varför ska man betala skatt för det” undrar Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood. Fakta: Skatten innebär att el som produceras på en fastighet ska beskattas även om elen förbrukas i den egna fastigheten, om den totala effekt som företaget har är på mer än 255 kW. SVT Nyheter 23 augusti

OPINION

Na- DEBA TT SVE R I G ES LE DAN D E D E BATTS I DA O M NATU RVETAR E O C H NATU RVETE N S KAP.

Släpp taget – byt jobb ofta ! Större handikapp att ha varit 20 år på samma arbetsplats än att ha fyllt 55 år! Glöm guldklockan! Tiden är förbi när lång anställning var något att stå efter. Vi lever i en värld av digitalisering, omställning, flexibilitet och i stort sett ständig utveckling. Följer vi inte med blir vi akterseglade av de som har en bra grundutbildning, byter jobb ofta och utbildar sig även om de fyllt 50 år. Så många som 1,8 miljoner svenskar funderar på att byta jobb, men tvekar. Vanligaste orsakerna till att vilja byta jobb är utveckling, förändring, missnöje med lönen eller missnöje med chefen. Det framgår av en undersökning som Trygghetsrådet, TRR, låtit Norstat göra under perioden 9-16 juni i år. 1,1 miljoner svenskar har bytt jobb det senaste året. Men 1,8 miljoner svenskar har de senaste åren funderat på att byta jobb, men inte tagit steget. För de som vill byta jobb är skälen desamma som för de som redan bytt arbete. 47 procent svarar att de vill utveckla sig själva. 35 procent anger att de är missnöjda med sin lön och 24 procent

för samhället. Martin Henning, docent i ekonomisk geografi vid Handelshögskolan i Göteborg, har visat hur rörlighet på arbetsmarknaden ger positiva effekter. Rörlighet bidrar alltså till att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft. Så varför tveka. TRR:s uppmaning till politiker är att göra det enklare att studera efter 47 års ålder, se över möjligheterna till yrkesvägledning för äldre och öppna upp för fler äldre att studera på både högskola/universitet och komvux. Lång anställningstid och guldklocka är knappast någon merit idag.

anger missnöje med sin chef. Att byta jobb ofta och karriärväxla kanske inte är något som vi har längst upp på att göra-listan. Men det borde vi ha. Det är alldeles för få som tänker på sin egen utveckling och tar aktiva beslut i karriären. Det vi nu ser är lite av en revolution på svensk arbetsmarknad. Tidigare premierades långa

anställningar. Och att byta jobb mitt i karriären var inte aktuellt.

För är det något vi med säkerhet vet är att vi lever längre och behöver arbeta längre upp i åldrarna för att finansiera vår välfärdsstat.

Men nu är 50 plus det nya. Vår statistik visar att tjänstemän som är 50 plussare och blir uppsagda har lättare att få nytt jobb än tidigare. Det är lite förenklat uttryckt ett större handikapp att ha varit 20 år på samma arbetsplats än att ha fyllt 55 år!

Claes Åberg är tf vd och marknadschef på TRR

Att byta jobb mer ofta är bra

Vill du skriva en debattartikel? Mejla redaktion@naturvetarna.se

N R 5 2 016

N A T U R V E TA R E

OPINION

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N MÅNADE N S F RÅGA: FRÅN NYHETSBREV NR 7-2016

PÅ VI LKET SÄTT B I DRAR DU TI LL SAM HÄLLSUTVECKLI NG E N? G RÖNA I N NOVATION E R

RÄDDAR M I L JÖN

Jag arbetar med miljöteknik och gröna innovationer på Naturvårdsverket. Att skapa ny teknik och utveckla innovationer gör att vi kan få välfärd, inte bara i Sverige utan i världen, samtidigt som vi värnar om miljön och ett effektivt resursutnyttjande. Detta är en viktig uppgift där alla organisationer och företag kan delta på många olika sätt.

Jag jobbar med miljöfrågor i ett regionalt utvecklingsperspektiv på Region Skåne, vi ska alltså bidra till att ”skapa jobb och innovationer för att rädda miljön”. Vi jobbar för ett klimatneutralt samhälle med bioekonomi och förnybar energi. Oddvar Fiskesjö

Ulf E Andersson

ÅTE RVI N N E R AVFALL

”

Jobbar för att utveckla avfallshanteringen i Sverige och globalt, och då framför allt att flytta oss högre i avfallstrappan – alltså mer mot återanvändning och smartare konsumtion än mot återvinning där mycket energi och resurser går förlorade.

Jag berättar om energi och miljö samt jobbar med strategi för hållbar energianvändning. Cilla Andersson

Sandra

G R E PPA NÄR I NG E N

STRÅLB E HAN DLAR M OT CANCE R

Framför allt i min yrkesverksamhet, tror jag att arbetet inom Greppa näringen har gjort mest nytta genom att rådgivare från olika organisationer har arbetat tillsammans. Detta har gett mycket för både lantbruket, miljö, politik och kanske ett nytt sätt att jobba tillsammans!

Arbetar som sjukhusfysiker inom strålbehandling. Det innebär att jag medverkar både till att enskilda cancerpatienter får en så bra behandling som möjligt och till att driva metoderna inom strålbehandling framåt.

Carin

”

Jag arbetar med växtförädling och bidrar till samhället genom att göra vårt jordbruk mer hållbart. Ceci

Sara

JAGAR CYANOBAKTE R I E R Arbetar på Livsmedelsverket med en undersökning för att kartlägga giftiga cyanobakterier i svenska vatten och med att ta fram en metod för svenska vattenreningsverk att själva kunna undersöka för alggifter. Detta för att minska risken att folk dör eller får allvarliga men av dessa gifter. Max Persson

Skriv till: redaktion@naturvetarna.se

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 016

Den fruktade bakterien.

D U E LLE N: FRÅN NYHETSBREV NR 7-2016

LINKEDIN FÖR NYBÖRJARE:

BOR DE M I LJÖTI LLSYN E N PR IVATISE RAS? Läs mer på sid 9

FRÅN NYHETSBREV NR 7-2016

MAN BITER INTE DEN HAND SOM FÖDER EN Jag tycker Sven-Inge Svensson till stora delar har rätt. I synnerhet att man inte biter den hand som föder en. Tillsynsmyndigheter behöver mer utbildning, resurser samt avstämning gentemot varandra i Sverige så bedömningen är rättvis och lika över landet. Granskningen för större (riktigt stora) företag behöver bli mer omfattande. Många gånger läggs lika tid eller max dubbelt på det lilla företaget som det stora företaget. Kraven är faktiskt många gånger större på det lilla företaget än på det stora då det stora företaget har fler arbetstillfällen och man är mer rädd om detta. Annika

B E HOV AV E FFE KTIVISE R I NG Håller mest med Peter Strömbäck här då jag har mångårig erfarenhet av kommunal tillsyn i olika kommuner i landet där resurser, kompetens och erfarenheter är skrämmande eftersatt. Där inte bara kommuner arbetar olika och har olika synsätt under samma lag utan kollegor inom samma kommun kan arbeta olika! När jag nu även har erfarenhet som konsult och egenföretagare innan jag som nu arbetar inom privata sektorn så ser jag ett stort behov av effektivare tillsyn, bättre kontroller och att det ena inte utesluter det andra.

Detta seminarium kan ni väl köra online? Då är jag intresserad. Victoria Väldigt gärna en kurs i Karlstad, Gävleborg och Östergötland. Margareta, Ingela och Ingrid

WE B BSÄN DN I NG PÅ GÅNG? Vad roligt att vi fått in flera önskemål från er medlemmar att komma till er ort med Linkedin-coachning. Under hösten har vi planerat besöka Uppsala, Göteborg och Malmö/Lund, exakta datum kommer snart, håll utkik i vårt kalendarium på webben och i er inkorg för kommande evenemang på just din ort. Bra tips från Victoria om att webbsända seminariet, något som vi för tillfället håller på att undersöka. Vi återkommer med information om huruvida detta är möjligt redan under hösten. Sofia Sjöholm, karriärrådgivare

Anna Gilius

ÖKAD R ISK FÖR JÄV Privatisering innebär automatiskt en stor risk för intressejäv. Det ser man tydligt exempelvis i vindkraftsbranschen som vimlar av ekonomiskt beroende miljökonsulter med rymliga samveten. Själv har jag en gång gjort ett konsultuppdrag på egen firma inför en exploatering och hittade så höga naturvärden att projektet stoppades. Sedan dess har jag aldrig mer fått något sådant uppdrag. Gunnar

i topp på webben Mest lästa artiklar på www.naturvetarna.se juni – augusti 2016 1. Ingen tackar dig när du blir sjukskriven 2. Förbundsdirektör lämnar Naturvetarna 3. Probiotika – bluff eller mirakelkur för magen? 4. Linkedin för nybörjare 5. Så undviker du deltidsfällan

N R 5 2 016

N A T U R V E TA R E

OPINION

LE DAR E N

U L F B E R G I U S , T F F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R

Så får vi naturkapitalet att räcka längre Overshoot day inföll rekordtidigt i år. Redan den 8 augusti hade vi övertrasserat vårt miljökonto. Resten av året får vi leva på lånat naturkapital. Det gör mig bekymrad och bekräftar att vår livsstil inte är hållbar. Den största boven är koldioxidutsläppen som står för hälften av det ekologiska fotavtrycket, enligt WWF.

åtgärder. Utifrån det klimatkompenserar vi all vår verksamhet genom att plantera träd i Afrika. En annan viktig sak i vårt miljöarbete är våra kapitalplaceringar där vi har etiska regler som anger att bland annat miljöhänsyn måste tas vid kapitalplacering. Att våra kapitalförvaltare följer dessa riktlinjer följer vi regelbundet upp.

Varje år beräknar forskare människans belastning på naturen och Overshoot day är den dag då årets naturresurser är förbrukade. Och vi blir mer slösaktiga för varje år, även om ökningstakten har minskat de senaste åren. År 1987 inföll Overshoot day den 24 december och år 2000 den 25 september.

För en del av vårt kapital har vi gått ett steg till. Förbundsstyrelsen har beslutat att 10 procent av Naturvetarnas kapital ska vara etiskt proaktivt placerat. Vi har valt att samarbeta med Oikocredit som förmedlar mikrolån i utvecklingsländer. Det handlar om utlåning till miljömässigt hållbara projekt, ofta inom jord- och skogsbruk, liksom inom vatten- och energiområdet. På så sätt kommer Naturvetarnas kapital till nytta för en hållbar utveckling.

Detta är en av återkommande larmrapporter om tillståndet för vår planet. Ingen kan knappast längre förneka att läget är allvarligt och att skutan måsta vändas. Men det finns ljusglimtar. En sådan är det historiska klimatavtal som världens ledare kunde enas om i Paris i vintras. Det ger en plattform för att minska utsläppen av klimatgaser. Vad gör Naturvetarna för att dra sitt strå till stacken? Sedan flera år tillbaka gör förbundet årligen ett klimatbokslut för att identifiera var de största koldioxidutsläppen finns och för att kunna vidta

Vi nöjer oss inte där. Vid vår senaste kongress beslutades att en policy ska tas fram för servering och inköp av livsmedel vid Naturvetarnas arrangemang. Särskild hänsyn ska tas till livsmedelssäkerhet, hållbarhet och att värna svensk livsmedelsproduktion. Men det kanske viktigaste bidraget på vägen till en hållbar framtid står ni medlemmar för. Naturvetare utvecklar ny miljöteknik, energieffektiviserar och hit-

I VA R D E L A C R U Z , förbundsordförande Naturvetarna U L F B E R G I U S , tf f örbundsdirektör Naturvetarna

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 016

tar lösningar för att binda kol genom till exempel ökat träbyggande. Många naturvetare har också varit inblandade i analysarbetet med FN:s klimatrapport, liksom i arbetet med att sprida kunskap och påverka opinionen.

ivar.delacruz@naturvetarna.se

ulf.bergius@naturvetarna.se

Ulf Bergius

För jobbsprånget som ger nyanlända akademiker möjlighet att snabbt komma ut på arbetsmarknaden.

För att jordbruket i Sverige monteras ner samtidigt som vi importerar mat som det skulle vara straffbart att producera här.

Duellen Borde miljötillsynen privatiseras? Ska privata aktörer släppas in i miljötillsynen? Ja, det tycker generaldirektören för Swedac som ser möjligheter att göra tillsynen mer effektiv. Miljöchefen i Hässleholm menar att det bäddar för jäv i bedömningarna.

NEJ

PETER STRÖMBÄCK, generaldirektör

SVEN-INGE SVENSSON, ordförande

för Swedac

för Kommunala miljöchefer och miljöchef i Hässleholms kommun

Vad skulle miljötillsynen vinna på att öppnas upp för privata aktörer? Ackreditering och privata utförare kan bidra till att göra miljötillsynen effektivare och mer enhetlig över landet. De kan vara en del av lösningen, ett komplement som kan göra det möjligt att utföra mer tillsyn. Naturvårdsverket kan skriva föreskrifter, medan myndighet, som till exempel kommun, kan behålla tillsynsansvaret men låta ackrediterade organ med rätt kompetens utföra den praktiska kontrollen. Så sker redan idag med till exempel hissar.

Den enda fördelen jag kan se är för företagen som då kan välja vem som skall granska dem. Detta skall vägas mot att en i grunden samhällsviktig granskning med fokus på att lagen följs, medborgarnas hälsa, miljö och kommande generationers möjligheter att leva ett gott liv förminskas till en kundrelation, där en privat aktör utan samhällsansvar ska förelägga, förbjuda, åtala eller utdöma miljösanktionsavgift.

Vilka risker ser du? Ackreditering innebär en oberoende kompetensprövning. Oberoendet prövas ytterst av det nationella ackrediteringsorganet, alltså myndigheten Swedac.

I en kundrelation står kunden i centrum och ”du biter inte den hand som föder dig”. Jag har svårt att se hur en privat aktör skulle kunna ta myndighetsbeslut utan att det skulle misstänkas föreligga intressejäv.

Kan delar av tillsynen privatiseras? Ja. Ackrediterade organ kan utgöra ett komplement. Kommuner och Naturvårdsverket bibehåller nuvarande ansvar men sparar resurser genom att låta ackrediterade organ genomföra den operativa kontrollen.

Det är den till viss del redan, genom de miljörapporter, periodiska besiktningar med mera som konsulter utför. Poängen är att dessa i nuläget är föremål för myndighetsgranskning varvid tillsynsmyndigheten kan ta beslut om förelägganden, åtal och miljösanktionsavgift.

Bör all tillsyn samlas under ett tak? Som sagt, kommunerna kan vara fortsatt tillsynsansvariga. Mitt förslag bygger på att delar av den operativa kontrollen utförs av ackrediterade organ. Därmed avlastas kommunerna samtidigt som enhetligheten ökar.

Nej, men vi behöver en bättre samordning och samsyn. Länsstyrelsernas granskning av den kommunala miljötillsynen behöver vässas och organisationsavarter beivras. Centrala myndigheter inom miljöområdet bör, liksom nu sker inom livsmedelstillsynen, ställa krav på miniminivå vad gäller bemanning, kompetens och tillgänglighet på lokal myndighetsnivå.

Hur kan kommunerna och certifieringsföretagen samverka för att få en effektivare tillsyn? Naturvårdsverket skrev i en rapport i våras: ”Vissa områden väljs oftare bort redan i planeringen, till exempel tillsyn över kemiska produkter och biotekniska organismer samt vattenverksamheter. Riksrevisionen har också nyligen konstaterat att det bedrivs för lite tillsyn över transporter av farligt avfall.” Detta är exempel på områden där man skulle kunna öppna upp och ge ackrediterade organ möjlighet att verka.

Verksamheter som certifierar sig har generellt bättre kontroll på sin verksamhet och ju mer underlag vi som myndighet får desto mindre blir behovet av vår tillsyn och därmed ska verksamheten få en lägre tillsynsavgift.

N R 5 2 016

N A T U R V E TA R E

M Å N A D E N S F R ÅG A :

TILL U D R A R ID B T T Ä S T E K IL V PÅ ? SAM HÄLLS UT VECK LI NG E N Många naturvetare gör viktiga insatser varje dag på jobbet. Det kan handla om allt från att förbättra människors hälsa och miljö till att utveckla nya appar och läkemedel. Nu undrar vi på vilket sätt du drar ditt strå till stacken. Kommentera på www.naturvetarna.se/manadensfraga

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 016

Läs kommentarer från webben, sid 6.

NYHETER

Monica vill rädda människors hälsa Många naturvetare drivs av högre värden i sitt arbete. En av dem är Monica Lind, docent i miljömedicin, som med sin kunskap bidrar till att människor inte blir sjuka av hormonstörande miljögifter. Ända sedan tonåren

har docent Monica Lind kämpat mot miljögifter. Tidigt såg hon sambanden mellan hormonstörande miljögifter och ohälsa. Utan att skrämmas menar hon att vi borMonica Lind. de vara mer oroliga för de hundratusentals kemikalier som finns i samhället. – De flesta kemikalier är dåligt testade eller inte testade alls, vilket innebär att vi inte vet hur de påverkar oss. Många giftiga kemikalier i miljön upptäcks ofta av en slump. Det gäller till exempel fluorerade ämnen, PFAS, från brandskum som förgiftat dricksvattnet i många svenska kommuner.

De flesta kemikalier är dåligt testade eller inte testade alls – Nej, vi är beroende av dem i vår vardag. Däremot ska de testas innan de kommer ut på marknaden. Att laborera med människors hälsa är inte värdigt vårt moderna samhälle, säger hon bestämt. Vad driver dig? – Exponering för hormonstörande miljögifter innebär en kostnad för samhället med fler fall av diabetes, stroke och allmän ohälsa. Framför allt kan kemikalierna, som bidrar till ohälsa, orsaka lidande för individen i form av sämre livskvalitet. FÖR ST I VÄR LD E N

TOPPE N PÅ ETT I S B E RG

Hon är övertygad om att de miljögifter vi känner till hittills bara är toppen på ett isberg. Hon varnar bland annat för de kemikalier i plast som frigörs när mat som förvaras i plast värms upp. – Därför värmer jag aldrig upp mat tillsammans med plast i mikrovågsugn. Ett tips är istället att förvara maten i glasburkar och värma maten på tallriken. Studier från 2011 visar att plaster som utsätts för uppvärmning avger östrogenlika ämnen. Men Monica Lind säger inte nej till nya kemikalier.

Att miljögifter leder till ohälsa har hon och hennes make själva visat i både experimentella och epidemiologiska tester. – Vi var först i världen med att visa att det finns ett samband mellan bland annat PCB och DDT och åderförkalkning. Samma ämnen ger ökad risk för stroke. Det kan man tycka är överspelat eftersom de gifterna inte längre är i bruk. Men de är långlivade i miljön och påverkar än i dag människors hälsa. Och med ökad ålder ansamlas gifterna i kroppen. Hur ser du på bekämpningsmedel i jordbruket?

– De ska naturligtvis användas vid en nödsituation, men knappast slentrianmässigt och utan eftertanke. Jag väljer ekologiskt, vilket jag har gjort sedan jag på 1970-talet jobbade i en trädgård som odlade giftfritt. Den främsta anledningen till hennes ställningstagande är inte den egna hälsan. – Rent dricksvatten, biologisk mångfald och mina barnbarns framtid väger tyngre när jag handlar mat. Lika viktigt är att maten är fri från tillsatser som till exempel skyddar mot mögeltillväxt. LE D E R FOR S KARG R U PP

I dag jobbar Monica Lind som miljöhygieniker vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. På halva tiden gör hon exponeringsbedömningar hos personer som kan ha blivit sjuka av allt från kemikalier till inomhusmiljön. Det ger ett underlag till läkarna som gör den slutliga bedömningen. Resten av sin tid leder hon en liten forskargrupp i miljömedicin. Forskningen finansieras med externa forskningsmedel och ALF-medel. ALF-medlen gör det möjligt för kliniskt anställda att bedriva forskning. Dessutom undervisar hon läkarstudenter om miljögifters hälsoeffekter. – Det är ännu ett bidrag i min mission att sprida kunskap för att rädda människors hälsa. Därför brukar jag också lägga ut nyheter inom området på Twitter. LEL #

N R 5 2 016

N A T U R V E TA R E

NYHETER

Han vill se fler innovationer som når alla i vården Trenden har vänt, med flera positiva satsningar inom life science. Den nationella samordnaren Anders Lönnberg smider planer ihop med branschen för att göra sjukvården effektivare och placera Sverige i forskningens världstopp. Ett av Anders Lönnbergs skarpa förslag ska genomföras redan vid årsskiftet. Det syftar till att skapa mer kapital till den tidiga forskningen. – Genom ett upplägg, så kal�lad fond i fond-lösning, räknar vi med att få in mer riskvilligt kapital. Staten och privata investerare delar på risk och avkastning. Det var i april förra året som regeringen utsåg Anders Lönnberg till nationell samordnare för life science. Tanken var att uppdraget skulle vara slutfört vid årsskiftet. Men så blir det inte. – Det mesta talar för att vi fortsätter mandatperioden ut, alltså två år till. En motsvarande samordnare har tillsatts för ett fossilfritt Sverige med Svante Axelsson vid rodret.

året efter flera år av nedgång. Glädjande också med den investering som GE Healthcare har gjort i ett testlabb för biologiska läkemedel.

Anders Lönnberg berättar att Uppsala universitet och Karolinska institutet hänger på och ger deras studenter och forskare tillgång till det nya testlabbet.

FLE R SYN E RG I E R

HÖNAN OCH ÄGG ET

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 016

ud e

el .

Vad som är hönan och vad som är ägget är svårt att veta, men flera positiva saker har redan hänt för svensk life science. – Ett exempel är att antalet kliniska prövningar ökade förra

– Här ser vi synergier där en obruten kedja skapas från ax till limpa. Efter kartläggning av proteiner på Scilife Lab kan nya läkemedel utvecklas med finansiering från Wallenbergstiftelserna. Dessa kan sedan testas på GE Healthcares nya anläggning.

nt er

får

till g ån g ti

isk log o i b ll G E r Healthcares testlabb fö

ed em k lä

Han vill se mer av den typen av samordningsvinster. I det ligger att utnyttja den sammantagna labbkapaciteten. – Astra Zeneca i Mölndal visar vägen genom att upplåta sina labb till externa forskare. Den gemensamma satsningen på ESS och MAX IV tvingar universiteten att samarbeta. De anläggningarna är också attraktiva för internationella forskare. Han beskriver det som att det ena har gett det andra. Kanske det behövs en kraftsamling för att branschens aktörer ska sätta sig ned och tillsammans klara utmaningarna. För det är knappast så att Anders Lönnberg sitter och klurar själv på sin kammare. – Vi jobbar nära de olika ak-

törerna i branschen: näringslivet (läkemedel och medicinteknik), akademin och sjukvården. Även utländska profiler som kan svensk life science är inkopplade, liksom Läkarförbundet och Forska Sverige, som i sin tur har många intressenter, bland annat Naturvetarna.

ringar i bland annat meriteringen. Det ska ha ett meriteringsvärde att som forskare jobba utanför akademin. – Akademin är med på noterna, men det krävs en översyn av ekonomiska ersättningar som pensioner och vissa förändringar i kollektivavtalen. Även högÖKA MOB I LITETE N skoleförordningen måste I Almedalen träffade han rekändras för att våra förslag torer för landets universitet och ska kunna genomföras. pratade bland annat mobilitet En annan del i Anders och samverkan med näringslivet Lönnbergs uppdrag handlar och sjukvården. För att få fart på om digitalisering, där en samordning behövs för att skapa det föreslår han vissa föränden teknisk standard, vilket det kan komma att ställas krav på i upphandlingar. Det gör att journalsystem kan kopplas ihop med kvalitetsregistren. Vilken betydelse får detta? – Med ett gemensamt system för kommuner och landsting kan patienten följa och utvärdera sin egen behandling. Det ger da ng också möjligheter till i l g d t ar an övervakning av patienter i att det 17 beh na. y n n å r r för e nå e hemmet och i sjukvården. t 80 ien procent av pat

Hur säkrar man integriteten? – Personliga uppgifter kan aldrig lämnas ut, istället är det resultat Anders Lönnberg. från olika behandlingar som kan sammanställas och därmed lättare utvärderas. Redan idag har forskningen undantag från det generella integritetsskyddet. FOLK G I LLAR FOR S KN I NG

Han menar att patienter i allmänhet är positiva till forskning och utveckling om den kommer till nytta för andra människor i sjukvården. Ett övergripande mål för den nationella samordnaren är att förbättra kvaliteten i sjukvården. – I dag tar det 17 år för en ny behandling att nå 80 procent av patienterna. Sjukvården måste bli snabbare på att ta till sig nya innovationer och behandlingar. Politikerna delar vår uppfattning och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har antagit en policy

som säger att forskning är en del av sjukvårdens uppdrag. Men tar inte det tid och resurser från vården? – Det finns ingen motsättning mellan sjukvård och forskning. Forskning leder till effektivisering som alla får nytta av. Tvärtom ser jag tecken på att det är attraktivt för landstingen att locka till sig forskare. Ett talande exempel är operation av gråstarr som tidigare innebar en vecka på sjukhus och stora personella resurser. I dag tar samma operation några timmar och sedan får patienten gå hem. LEL

övergripande mål: 1. Bättre kvalitet i sjukvården. 2. Korta tiden det tar för nya innovationer och behandlingar att nå alla patienter. 3. Stimulera svenska innovationer och öka exportintäkterna från life science.

N R 5 2 016

N A T U R V E TA R E

Christer Åkerman utför markprospektering i Mozambique.

Årets Geolog inspirerar unga

Sverige i topp för innovationer

Christer Åkerman har av Geosektionen inom Naturvetarna valts till Årets geolog. I motiveringen framhålls han förmåga att göra geologi intressant för en bredare publik. Under hela sitt yrkesverksamma liv har han hållit den geologiska fanan högt. Hans internationella engagemang har fört ut honom i världen, där han främst i utvecklingsländer har spridit kunskap om prospekteringens ädla konst. Christer Åkerman har varit ordförande för Geosektionen och jobbat för geologerna inom European Federation of Geologists. Han har också varit drivande i fackliga frågor på sin arbetsplats. Prisutdelning kommer att ske 10 november i aulan på Geologiska Institutionen i Uppsala. Då håller Årets geolog ett föredrag. Läs mer på www. naturvetarna.se/geosektionen och Geosektionens Facebooksida. LEL FOTO: MATTIAS LU N DVA LL SVE R I G ES R A D I O

European Innovation Scoreboard tittar varje år hur bra EUländerna är på att ta tillvara innovationer. I år konstaterar man att EU-länderna fortsätter att närma sig de länder som är bäst på innovationer, som Japan och USA. Topp fem-länderna inom EU är:

1. Sverige

Med fokus på Hanöbuktens miljö och ekologiska system.

2. Danmark 3. Finland 4. Tyskland 5. Nederländerna AN

Östersjöforskning till Simrishamn Nu planerar Lunds universitet för en ny tvärvetenskaplig forskningsmiljö på Marint centrum i Simrishamn. Forskningen ska fokusera på Hanöbuktens miljö och ekologiska system, men även på det omgivande samhället och näringslivet. Satsningen innebär åtta doktorandtjänster och ett labb för analysarbete och förvaring av insamlat material. AN

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 016

NYHETER

FICK DU IN PENGAR TILL RESAN?

Fler utbildar sig i arbetsmiljö Organisationen Prevent, som ordnar arbetsmiljöutbildningar, har sett att intresset för att utbilda sig i arbetsmiljö ökar. Femtio procent fler än förra året har anmält sig till deras utbildningar. En förklaring till det ökande intresset är de nya reglerna för organisatorisk och social arbetsmiljön som började gälla i våras. Framförallt är det dock grundläggande utbildningar i arbetsmiljö med praktisk inriktning som efterfrågas. Naturvetarna ordnar en egen utbildning i arbetsmiljö för skyddsombud och förtroendevalda med arbetsmiljöuppgifter. På www.naturvetarna.se/ Fortroendevald/Utbildning hittar du mer information. AN

Efter brexit är det flera länder som vill ha medicinmyndigheten.

Hemlös läkemedelsmyndighet kan hamna i Sverige Nu öppnas möjligheten för att Sverige får ytterligare en EU-myndighet. Den europeiska läkemedelsmyndigheten, European Medicines Agency, EMA, behöver hitta ett nytt hemland när Storbritannien lämnar EU. Myndigheten ligger i London, och har cirka 900 anställda som arbetar med vetenskaplig

utvärdering, övervakning och kontroll av alla läkemedel som används inom EU. Sveriges regering jobbar med frågan om vad som skulle behöva göras för att locka hit EMA. Flera EU-länder, som Danmark, Spanien, Italien och Tyskland, konkurrerar dock om att få ta emot myndigheten. AN

Magdalena Kodura använder crowdfunding för att kunna åka till forskningskonferenser och tala om samverkan mellan akademi och biotekindustri. Vad handlar ditt projekt om? – Jag ser att det kommer många start-ups och innovativa lösningar för cancerbehandling, men att det sker för lite samarbete mellan akademi och induMagdalena Kodura. stri. Väldigt få företag besöker till exempel vetenskapskonferenser. Min idé är att inspirera fler till närmare samarbeten. Vi kan göra mycket var och en på sitt hål, men vi kan lyckas med ännu mer om vi samarbetar med varandra. Hur kom du in på detta? – Jag brinner för utveckling av innovativa cancerterapier och jag vill att det händer snabbare. Jag har en dubbel civilingenjörsexamen i strålningsfysik och bioteknik. Mitt examensarbete på KI handlade om samspel mellan mediciner och proteiner som påverkar cancertillväxt och risk för metastaser. Om vi vill hinna ikapp med de komplexa interaktioner som sker på cellnivå måste vi påbörja ett lika tätt samarbete med varandra för att förstå processerna och använda dem till vår fördel. Vad är målet med projektet? – Både att inspirera andra till samarbeten och att marknadsföra mitt eget engagemang, och min potential och kunskap inom innovativa cancerterapier. Just nu söker jag jobb och vill komma i kontakt med intressanta företag. Hur gick det med finansieringen via crowdfunding? – Efter att min review publicerats i Cancer and Metastasis Reviews Journal var jag inbjuden som talare till en vetenskaplig konferens i Melbourne, och hade en insamling för detta. Jag fick inte ihop tillräckligt för att åka dit. Det räckte dock för flygkostnader till 15th World Congress on Cancer Therapy i Philadelphia, där jag kommer att hålla föredrag i december. Jag kommer också att starta en ny crowdfunding för projektet på www.kickstarter.com. AN

N R 5 2 016

N A T U R V E TA R E

TEMA

Mitt i prick för 1 av 16 miljömål Bara ett av sexton miljömål kommer Sverige att klara till 2020, enligt Naturvårdsverkets utvärdering. Dess generaldirektör Björn Risinger och Lovisa Högberg vid Världsnaturfonden, kommenterar läget. TEXT OCH FOTO

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 016

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

Når vi målen? Positiv trend

Neutral trend

Negativ trend

Björn Risinger, generaldirektör för Naturvårdsverket, biolog

Lovisa Hagberg, senior policyrådgivare på WWF, jägmästare och statsvetare

– De globala utsläppen måste på sikt ner

– Det ser illa ut nu, men ökningen har avtagit.

Nej

till noll. För att klara det krävs både samhällsförändringar och teknikutveckling, liksom skärpta styrmedel.

Parisavtalet inger hopp. Fossilfritt borde Sverige vara redan 2030, vilket förutsätter kraftfulla åtgärder.

Frisk luft

– Halterna av partiklar och marknära

– Delar Björns bedömning. Mycket kvar att göra,

Nej

ozon behöver gå ner i hela världen. Här hemma måste vi minska utsläppen av kväveoxider, liksom partiklar från dubbdäck och lösningsmedel.

men läget har blivit lite bättre och målet kommer att uppnås, dock senare än 2020.

Bara naturlig försurning

– Nedfallet av försurande ämnen har mins-

– Positiv utveckling, men vi importerar fortfarande surt nedfall. Har synergier med klimatarbetet.

Nej

kat, vilket speglas i sjöar och vattendrag som har blivit mindre sura. Den nya luftvårdspolitikens regleringar på EU-nivå hjälper till. Här hemma måste skogsbrukets påverkan minska.

Giftfri miljö

– Vissa miljögifter minskar, samtidigt som

– Instämmer i Björns slutsatser och lägger till

Nej

det saknas kunskap om många ämnens effekt på människa och miljö. Positivt att särskilt farliga ämnen begränsas inom EU. Både lagstiftning och begränsning på frivillig väg behövs.

att vi vet för lite om kombinationseffekter. Stor utmaning att få totalkoll, men det finns en stark vilja att komma dit.

Skyddande ozonskikt

– Ozonskiktet växer till, vilket är ett resul-

– Ett strålande exempel som visar att det med

tat av internationella överenskommelser, det så kallade Montrealprotokollet. Jag höjer ett varningens finger för utsläpp av lustgas och från uttjänta produkter, som i högre grad måste tas om hand.

internationella överenskommelser är möjligt att nå framgång.

Säker strålmiljö

– Positivt inom flera områden utom när

– Positiv utveckling i närtid, men på lång sikt

det gäller solning, där antalet hudcancerfall ökar. Här krävs en förändring i livsstil. Fördröjningseffekten gör att hudcancerfallen ökar även om exponering av UV-strålning minskar.

kvarstår den stora utmaningen att lagra kärnavfall.

Begränsad klimatpåverkan

Nära

> N R 5 2 016

N A T U R V E TA R E

Björn Risinger, generaldirektör för Naturvårdsverket, biolog

Ingen övergödning

Lovisa Hagberg, senior policyrådgivare på WWF, jägmästare och statsvetare

– Belastning av näringsämnen minskar

– Åtgärder som Greppa näringen är positiva,

efter åtgärder, men Östersjön är fortfarande illa ute. Återhämtningen tar lång tid och det behövs internationella samarbeten.

men mer måste göras för att vända trenden. Utsläppen från enskilda avlopp måste upphöra. Att återställa och anlägga nya våtmarker är viktiga åtgärder.

– Hänger ihop med andra miljömål som

– Mycket är på gång, vilket är lovande. EU:s

gifter, övergödning och klimatförändringar. Fler vattenmiljöer behöver skyddas och restaureras. Positivt att kalkning har gett effekt, liksom att laxbestånden ökar.

vattendirektiv lägger en god grund. Åtgärder för rent vatten och obrutna vattenflöden, som fiskvägar är viktiga.

– Här behöver göras mer för att skydda

– Håller med Björn och lägger till att klimatför-

grundvattnet. Det handlar om allt från miljötillsyn och vattenförvaltning till åtgärder inom jordbruk och att minska uttaget av naturgrus.

ändringarna påverkar.

– Övergödning, miljögifter och delvis svaga

– Mycket händer när det gäller att skapa en

fiskebestånd är några utmaningar. Marint skräp, som mikroplaster, och främmande så kallade invasiva arter är andra problem. Ett åtgärdsprogram är sjösatt och kommer att få betydelse. Men fler styrmedel behövs för att klara målet.

integrerad havsförvaltning, men det tar tid att återställa fungerande ekosystem i framför allt Östersjön.

– Negativa effekter av bland annat dik-

– De är viktiga, men har inte prioriterats till-

Nej

ning, vattenreglering och kvävenedfall kvarstår. Här behövs skydd, restaurering och utveckling av styrmedel.

räckligt. Kom ihåg att våtmarkerna är viktiga för att klara andra miljömål. Restaurering av våtmarker ger ofta stora mervärden.

Levande skogar

– Positivt att arealen gammelskog och

– Det har hänt bra saker, som att mer skog

Nej

skyddad skog ökar. Men nuvarande miljöarbete är inte tillräckligt för att skydda hotade habitat och arter.

skyddas. Men utmaningarna är stora för att klara den biologiska mångfalden. Det behövs en större bredd i skötselmetoder och mer blandskog, men också ett stärkt miljöskydd och ökat skydd.

Ett rikt odlingslandskap

– Många arter förlorar sin livsmiljö som

– Understryker bristen på betesdjur, vilka bidrar

en följd av brist på betesdjur och hagmarker som växer igen. Ett livskraftigt jordbruk i hela landet är avgörande för att klara målet. Tyvärr har miljöarbetet tappat fart som en följd av det försenade landsbygdsprogrammet.

till biologisk mångfald och kolinlagring. Vill se en halverad köttkonsumtion, välj svenskt från betande djur om du äter kött. Både ekologiskt och konventionelt jordbruk behövs, i båda systemen måste näringsläckaget minska.

Nej Levande sjöar och vattendrag

Nej Grundvatten av god kvalitet

Nej Hav i balans samt levande kust och skärgård

Nej Myllrande våtmarker

Nej

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 016

TEMA

Björn Risinger, generaldirektör för Naturvårdsverket, biolog

Storslagen fjällmiljö

Lovisa Hagberg, senior policyrådgivare på WWF, jägmästare och statsvetare

– Särskilt de södra fjällen är utsatta för ex-

– Trycket från besökare och exploateringar ökar

Nej

ploatering och slitage genom till exempel skoterkörning. Ett varmare klimat leder till att kalfjäll beskogas. Här behövs åtgärder för att bevara natur- och kulturmiljöer.

samtidigt som klimatet förändras. Här måste vi fundera på strategier för att komma på rätt spår.

Bebyggd miljö

– Hållbart byggande är den stora utma-

– Även om vi inte klarar målen till 2020 händer

Nej

ningen, även om man i allt högre grad ser till byggnaders hela livscykel. Många kommuner satsar på kollektivtrafik och gör det möjligt att cykla och gå. Det är positivt.

det mycket inom planering, byggande, till exempel i trä, och infrastruktur. Det gäller även planering för att möjliggöra hållbara livsstilar.

Ett rikt växt- och djurliv

– Ekosystem utarmas och de invasiva

– Ser tufft ut både internationellt och här hemma.

arterna ökar. Ett ökat skydd och bättre skötsel av naturmiljöer krävs. Mer pengar dit för 2016 innebär att det arbetet kan påskyndas.

Flera andra miljömål leder hit, där resiliensen – förmågan att klara förändringar – verkar öka med hög biologisk mångfald. Vi har bättre koll på större arter, men sämre på de mikroskopiska, till exempel mykorrhizasvampar som lever i symbios med värdväxter.

Nej

Björn Risinger, generaldirektör för Naturvårdsverket, biolog

Ska miljömålen ses som mål eller vision? – Visionära mål som är möjliga att nå, men det kommer att ta tid och flera av dem kräver internationell samverkan. Görs det tillräckligt? – Mycket görs, men inte tillräckligt för att nå målen. En stark miljöbudget ger bra förutsättningar. Vi måste ta tag i de underliggande drivkrafterna och bygga in hållbarhet i alla verksamheter. Intressant med de hållbara affärslösningar som skapas nu. Kostnad eller vinst? – Det kostar mer att inte göra något. Det gäller allt från klimatet till ren luft och att få bort miljögifter. Den insikten har världens ledare enats om och som utmynnade i Parisavtalet. Hållbarhet och lönsamhet går hand i hand där nya branscher växer fram inom till exempel delningsekonomi och cirkulär ekonomi. Möjliga flaskhalsar? – Det finns vetenskapliga luckor. Vi vet inte exakt vad som behöver göras för att rädda Östersjön och hur ekosystemen reagerar på olika åtgärder. Vad händer till exempel om fosfor i sedimenten på Östersjöns botten skulle frigöras? Vilka kompetenser behövs? – Fortsatt behov av duktiga naturvetare. Men det behövs också en breddning med kunskaper inom juridik, ekonomi och beteendevetenskap.

Lovisa Hagberg, senior policyrådgivare på WWF, statsvetare och jägmästare

Ska miljömålen ses som mål eller vision? – Mål, men en högre växel måste läggas in även om vi är på god väg. Rikta in arbetet på att förebygga och ställa om, istället för att städa upp efteråt. Vi måste klara målen på sikt för vår överlevnad. Görs det tillräckligt? – Nej, det finns en tvekan fast alla vet att en omställning behövs. Vi är kvar i gamla system och uppbundna av tidigare investeringar som innebär en tröghet att förändra. Parisavtalet är en av årets goda nyheter och utgör en plattform att bygga vidare på. Kostnad eller vinst? – Självklart vinner vi ekonomiskt om målen uppfylls. Ekosystemen måste hålla för att klara till exempel livsmedelsförsörjningen. Att åtgärda brist på rent vatten och förorenad luft kostar. Möjliga flaskhalsar? – Det tar tid att ställa om vårt sätt att tänka och att hitta nya lösningar. Viktigt att lämna stuprörstänket och börja samarbeta över ämnesgränserna.

Vilka kompetenser behövs? – Kombination av kompetenser inom samhälle, miljö och humaniora.

N R 5 2 016

N A T U R V E TA R E

TEMA

"Grundvatten av god kvalitet f ixar vi inte" Vattenbrist och förorenade hav är några av utmaningarna för länsstyrelsen på Gotland. Här jobbar man på bred front för att klara miljömålen. På Gotland är de nationella miljökva-

litetsmålen en ledstjärna i arbetet med miljön. Vi gör ett nedslag på länsstyrelsen och träffar miljömålssamordnaren Sofia Scholler. – Vi vill skapa engagemang och få med människor på tåget mot en hållbar framtid, säger hon. Den här sommaren blev det skarpt läge när man stod inför akut vattenbrist. Genom information om att spara på vattnet och bevattningsförbud har Region Gotland/regionen lyckats få konsumtionen att minska. – Målet om grundvatten av god kvalitet fixar vi inte. I år är det exceptionellt, men vi ser att jord- och skogsbrukets utdikningar har påverkat negativt. Nu jobbar vi bland annat på att återskapa och bygga nya våtmarker för att behålla vattnet i marken. LE K PLATS E R F ÖR FI S K

Hon förklarar att våtmarker bidrar till att minska övergödningen till Östersjön samtidigt som den biologiska mång-

Gillar plask och lek.

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 016

Linda Larsson är projektledare för Greppa näringen på Gotland. Sofia Scholler har som miljömålssamordnare ett mer övergripande ansvar.

falden ökar. Men det krävs också mer direkta insatser för att rädda vissa vattenmiljöer. – På lekplatser för gäddor klipps och avlägsnas vassen för att minska mängden näringsämnen. Algrester som hamnar på stränderna tas bort i samma syfte och kan komma till nytta som biogas. Vi fortsätter på tema vatten, eftersom det är Sofia Schollers specialområde. – Det är viktigt att öka kunskapen om vattenborrning hos fastighetsägare. Borrar man för djupt finns det risk för inträngning av salt som har sin källa från istiden. Samma risk löper man vid borrning av bergvärme. Hon påminner om att cirka 85 pro-

cent av det kommunala vattnet är grundvatten. När det sinar måste man hitta nya vattenkällor. En sådan är att avsalta havsvatten. – En anläggning i mindre skala har byggts i Herrvik på östra Gotland. Om det fungerar bra kommer regionen att bygga en större anläggning för avsaltning på ön. G R E PPAR NÄR I N G E N

För att skydda vattnet finns ett antal restriktioner för jordbruket, både när det gäller bekämpningsmedel och gödsel. Vattentäkter har stängts på grund av föroreningar. Här kommer hennes kollega Linda

Så arbetar Länsstyrelsen med miljömålen I myndighetsutövning ingår att se till att lagar och regler följs med avseende på prövningar, tillstånd, tillsyn och liknande. Samverkar i olika projekt som främjar miljömålen, till exempel ”Klimatklivet” och ”Vatten på Gotland”. Uppföljning av olika insatser.

På Gotland fungerar det inte att borra djupare när brunnen sinar. Salt, som har sin källa från istiden, riskerar då att tränga in.

Larsson in i bilden. Hon är projektledare för Greppa näringen som syftar till att minska belastningen från jordbruket, både vad gäller kemikalier och klimat. Det sker i samarbete med bland annat LRF. – Miljönytta och bondens ekonomi går ofta hand i hand. Det handlar om att utnyttja växtnäringen effektivt genom att göra växtnäringsbalanser. Friska djur som växer snabbt är också gynnsamt för klimatet, säger agronomen. På Linda Larssons önskelista står minskad markpackning och att öka mullhalten, som håller mer vatten och lagrar kol. Det är inte bara jordbruket som förorenar hav och vattendrag.

– I projektet "Klart vatten" jobbar man för att de enskilda avloppen på ön blir godkända, vilket är kommunens ansvar. Kom ihåg att 35 procent av brunnarna är förorenade, säger Sofia Scholler. Hur jobbar ni med levande skogar? – Vi samarbetar med Skogsstyrelsen som har ansvar för det målet. Det handlar till exempel om varsamma avverkningar för att klara naturvården och skapa ekosystemtjänster, som bär, svamp och annat friluftsliv. För att få med de offentliga beställarna på noterna jobbar man med hållbar upphandling och utbildar de aktörer som är inblandade.

Samarbetar med kommun, näringsliv, andra myndigheter och organisationer för att nå miljömålen i länet.

– Det är möjligt att ställa miljökrav i upphandlingen. Det handlar om allt från kemikalier i mat och textilier till transporter och byggande. TAR K LI MATK LIV

Inom ramen för "Klimatklivet" får man pengar från regeringen för att minska belastningen på klimatet. Vår roll är att fördela ekonomiskt stöd för energieffektiviseringar, och att bygga nätverk med företag. – För att nå miljömålen behöver vi också arbeta mer med hållbar konsumtion och stadsbyggande. Vi har exempelvis ett väldigt positivt samarbete med öns besöksnäring. #

N R 5 2 016

N A T U R V E TA R E

> 21

Forskaren som blev lammbonde Eva Twengström gör en viktig insats för att Sverige ska klara det nationella miljömålet "Ett rikt odlingslandskap". På Sindarve lammgård går miljö, djuromsorg och lönsamhet hand i hand. Det behövs fler betande djur för att det öppna landskapet ska blomstra. Det har blivit ett mantra, samtidigt som den svenska landsbygden växer igen. Så även på Gotland. Men det finns de som går mot strömmen. Gården, som ligger mitt på ön ett stenkast från Hemse, ägs av agronomerna Eva Twengström och Mats Pettersson. Eva Twengström sköter driften och ser till att de runt åtta hundra djuren mår bra och att de ger ekonomisk avkastning. När tidningen Naturvetare är där i början på juli råder det torka och grundvattennivåerna är rekordlåga. B E H OV AV F OR S K N I N G

Som doktor i växtpatologi är hon väl kvalificerad för uppgiften. Det har gått tio år sedan hon lämnade forskningen på SLU och bestämde sig för att bli fårbonde på makens föräldragård. Kanske den bakgrunden gör att hon ser ett behov av forskning för att utveckla den svenska lammproduktionen.

Det har blivit en bättre affär att vara lammbonde efter att köttpriserna har stigit.

– Det handlar till exempel om hur fodret och solen påverkar pälskvaliteten. Ett lika viktigt forskningsområde är hur aveln kan förbättras. Nu finns det möjligheter att knyta en industridoktorand till Hushållningssällskapet på Gotland, enligt dess vd Mats Pettersson. En del av de pengar som regeringen satsar på att utveckla näringslivet kommer Gotland till del. Han hoppas också att få med SLU på noterna. Här finns en stor potential. Sverige är bara självförsörjande till 30 procent på

lammkött. Därför är det svårt att få tag på lammkotletter från ön på Visbys restauranger. Och skinnen är en exportvara. Att de är attraktiva märks inte minst i gårdsbutiken där turisterna stannar till och känner på de lockiga och glansiga skinnen innan de slår till och köper. – Gotlandsfåret är unikt med sin grålockiga glans. Genom vår webbutik säljer vi skinn över hela världen, från USA till Japan, berättar Eva Twengström. Fåren på Sindarve lever upp till slogan "Från ört- och kalkrika marker". Djuren

Sindarve lammgård Aktuell: Bidrar till att uppnå miljömålet

"Ett rikt odlingslandskap". Ägare: Eva Twengström, agronomie doktor i växtpatologi och Mats Pettersson, vd för Hushållningssällskapet på Gotland. Eva sköter driften.

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 016

Besättning: 12 baggar, 300 tackor. Varje vår föds drygt 500 lamm. Produktion: Lamm- och fårskinn, kött och ull. Areal: 120 hektar slåttervallar och 20 hektar beten.

Förtroendeuppdrag: Eva

Twengström är ordförande för Gotlandsfårsföreningen och vice ordförande för Gotlands fåravelsförening. Hundäxing är fårgodis.

TEMA

här äter grovfoder som består av bland annat lusern och cikoria utöver vitklöver, hundäxing och timotej. HÅLLE R PARAS ITE R I S CHACK

Tackorna äter kraftfoder som högdräktiga och digivande, SLU-forskning visar att det inte går att näringsförsörja tackor med flera foster på bara grovfoder. Lammen däremot klarar sig bra på bara bete. – Vi komponerar vår egen fröblandning. Med många olika arter har de rätt kräsna lammen alltid något att äta. Vi har sett att käringtand håller tillbaka parasiter som också missgynnas av att ofta skifta beten, och låta hästar beta i hagen. Genom att undvika att låta fåren gå i samma beteshagar två år i rad minskar risken för parasiter, liksom behovet av att avmaska djuren, som är viktigt i ekologisk produktion.

– Lyckligtvis har vi måttligt med fästingar här och behöver inte oroa oss för vargen. Det är vi tacksamma för. De satsar på hög foderkvalitet och tar fyra vallskördar under en säsong. BÄTTR E PR I S E R

Köttpriserna har höjts på senare tid. KRAVmärkt kött betingar idag ett pris på runt 60 kronor per kilo. Det varierar under året, med lägsta pris på hösten då de flesta slaktar. Skinnen bidrar mest till gårdens ekonomi, men även ullen ger en del tillbaka. Fårpengen ska inte heller glömmas bort. – Det är en kompensation för Sveriges höga djurvälfärd och ger 300 kronor per tacka och år. Vissa krav ska uppfyllas som att djuren ska klippas två gånger per år och att en produktionsplan ska finnas. Mycket av detta görs redan, men dokumentationskraven är höga, säger Mats Pettersson. #

Genom att undvika att låta fåren gå i samma beteshagar två år i rad minskar risken för parasiter.

Lockar och glans som attraherar.

Lammets livscykel 1. De runt 300 tackorna betäcks i november. En bagge har ansvar för att cirka 30 tackor blir befruktade. 2. I april är det hektiskt i stallet och Eva Twengström måste hela tiden vara på alerten för att kunna hjälpa till när förlossningarna blir besvärliga. Då blir det inte många timmars sömn. 3. I maj släpps djuren ut på bete. Tackorna går tillsammans med sina lamm. 4. I mitten på juli skiljs lammen från tackorna, som flyttas till magrare skogsbeten för att gå i sin. 5. Slakten sträcker sig från slutet av juli till december. Innan första slaktomgången mönstras lammen och runt 15 procent av lammen väljs ut och går till avel. Pälsens lockighet, glans och färg bedöms.

Här behöver man inte oroa sig för vargen, och fästingarna är få.

6. För att förhindra inavel och få in nytt blod köper de in en bagge varje år. I samma syfte semineras en del av tackorna.

N R 5 2 016

N A T U R V E TA R E

R E P O R TA G E

Medelålderskris ledde till smart

vattenrening i Bangladesh Flera hundra miljoner människor i världen saknar tillgång till rent dricksvatten. Ett gäng forskare i Lund ville göra något åt saken och sammanförde sina kunskaper. De skapade ett praktiskt och prisbilligt vattenreningsredskap som kan användas i utsatta länder. TEXT

LARS EDLING

Enligt FN saknar 750 miljoner människor i världen tillgång till rent dricksvatten.

> N R 5 2 016

N A T U R V E TA R E

R E P O R TA G E

et började som en diskussion mellan Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresurslära vid Lunds tekniska högskola, och Ola Hansson, civilingenjör. – Vi hade väl drabbats av en medelålderskris och ville testa något nytt, säger Kenneth M Persson. Drömmen som hägrade var att göra något åt den brist på rent vatten som råder i stora delar av världen. Enligt FN saknar cirka 750 miljoner Kenneth M människor tillgång Persson. till rent dricksvatten. Omkring sex miljoner människor – varav två miljoner är barn under fem år – dör varje år på grund av förorenat vatten. TE KN I K LE D D E RÄTT

Sedan länge har man vetat att UV-strålning tar död på virus, bakterier och an-

”

Målet är att förstärka de lokala marknaderna istället för att ge traditionellt bistånd

dra organismer. Kenneth M Persson och Ola Hansson visste att det gick att framställa UV-strålning billigt och energieffektivt med hjälp av blå lysdioder (uppfinningen fick Nobelpriset i fysik 2014). Men de behövde hjälp av en expert på LED-teknik och kontaktade Lars Montelius, professor i nanoteknologi i Lund. Han tände på duons vattenreningsambitioner – och så var de tre. – Vi som är professorer är bra på att prata men ofta odugliga på att göra något praktiskt. Därför knöts även Tord Wingren, elektrotekniker och entreprenör, till

gruppen. Därmed hade vi skapat ett verkligt dreamteam där vi kompletterade varandra väl, säger Kenneth M Persson. FÖR E NTR E PR E NÖR E R

Gruppens företag, Watersprint AB, har sitt högkvarter i Medicon Village i Lund. I de trånga lokalerna demonstrerar Kenneth M Persson och vd Anders Ruland finesserna med den cylinderformade reaktorn och den patenterade UV-LED-tekniken. De förklarar att reaktorn är extremt energisnål, den förbrukar endast 10 watt när vattenreningen pågår och kan därför drivas

Så funkar tekniken Vattenreningsreaktorn innehåller blå lysdioder som skickar ut UV-ljus. Det tar död på bakterier, virus och andra organismer.

Reaktorns energiåtgång Reaktorns energiåtgång är endast 7-10 W och kan därför drivas av små strömkällor på 12 eller 24 V.

UV-dioder drar mycket lite energi i

Boxen har ett inbyggt batteri som laddas av en solpanel.

förhållande till mängden avgett ljus vilket gör tekniken billig för användaren.

Boxen har även wi-fi för övervakning och uppgradering av tekniken.

UV-LED-teknik är kvicksilverfri. Den är digital vilket betyder att den startar och stannar på millisekunder.

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 016

Laddad med solel, uppkopplad med wi-fi.

UV-ljus som dรถdar mikroorganismer.

R E P O R TA G E

med bara 12 volt. En flödessensor ser till att lysdioderna är släckta när inget vatten flödar genom enheten, vilket också sparar el. Ett slumpartat möte 2015 med Muhammad Yunus (belönades med Nobels fredspris 2006 för sina mikrolån) fick stor betydelse för fortsättningen. Yunus, som med Grameen Bank driver socialt entreprenörskap i Bangladesh, var i Lund i affärer som gällde mobilteknik. Tord Wingren var närvarande när Yunus frågade efter tips på intressant miljöteknik i Lund. – Wingren berättade då om vattenreningsreaktorn. Yunus blev genast intresserad av konceptet och sen ville han inte prata om annat, berättar Kenneth M Persson. D R IVS AV SOLPAN E L

Bangladesh har stora problem med vattenförsörjningen. Miljontals borrade brunnar är förgiftade av arsenik som förekommer naturligt i bergrunden. Samtidigt är ytvattnet ofta förorenat på grund av olika utsläpp och vattenburna sjukdomar som kolera och diarré skördar årligen massor av liv. Det arsenikhaltiga grundvattnet går inte att göra drickbart med UV-LED teknik, däremot är lysdioderna mycket effektiva när det gäller att rena ytvattnet. I oktober 2015 hade lundaforskarna en prototyp klar, en box på 12 kilo som innehöll själva reaktorn plus tre olika filter som rensar bort partiklar av olika slag. Apparaten kan drivas med hjälp av en solpanel som laddar ett batteri vilket gör användning möjlig även kvällar och nätter. Solpanelen är en viktig komponent i fattiga områden med dåligt utbyggda elnät. Efter ett lyckat test av reaktorn i en by nära Dhaka beställde Grameen Bank tio boxar från Lund.

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 016

– Grameen erbjuder nu unga arbetslösa personer i Bangladesh att ta mikrolån, bli franchisetagare och att få gratis utbildning i skötsel och reparation. Därefter kan de ta med sig boxen ut till byarna och leverera rent vatten mot en låg avgift. Målet är att förstärka de lokala marknaderna istället för att ge traditionellt bistånd, förklarar Kenneth M Persson.

Vem är du, Kenneth?

ÄVE N I SVE R IG E

Den nya vattenreningstekniken är efterfrågad även i Sverige och andra länder med god tillgång på vanligt dricksvatten. Till exempel berättar vd Anders Ruland att han själv är beroende av fullständigt rent vatten efter en hjärttransplantation han gjorde för nio år sedan. Minsta förekomst av olämpliga bakterier i vattnet kan äventyra hans hälsa. Även båtar och husbilar med vattentankar kan ha nytta av vattenrening, liksom hus där dricksvattnet hämtas från den egna brunnen. Inom sjukvården finns extra behov av säkert vatten och i simhallar och idrottshallar har man återkommande problem med legionellabakterier. De frodas lätt i det varma duschvattnet. Kan rollen som affärsman komma i konflikt med forskargärningen? – Rollen som affärsman är inte ny för mig, jag har tidigare jobbat som konsult för Sweco i flera år. Det kommersiella får så klart inte inkräkta på kravet på att vara ärlig och att ha respekt för kunskap i forskningen. Men egentligen finns ingen motsättning mellan de två rollerna, när man driver ett företag kan man inte leva på att bluffa, säger Kenneth M Persson.

Namn: Kenneth M Persson Ålder: 52 år. Vuxit upp: Skivarp, Skåne Familj: Tre barn, varav två är utflugna. Fritidsintressen: Läsa och skriva

böcker, laga mat och äta. Yrkestitel: Professor i teknisk vattenresurslära. Grundare och styrelseledamot av Watersprint AB. Roligast med jobbet: Kontakterna

med unga begåvade studenter och doktorander, som vill hjälpa till att göra världen bättre. De ger mig ständigt hopp om framtiden.

Brist på dricksvatten i världen.

VETENSKAP

Aldrig ensam, alltid i rörelse Dagens befolkning i Europa består av en blandning av grupper som flyttade söderifrån för ungefär åtta tusen år sedan och av grupper som levt i Europa sedan tidigare. Forskning visar tydliga tecken på genflöde och migration under hela vår mänskliga historia. TEXT

N ATA L I E V O N D E R L E H R

N R 5 2 016

N A T U R V E TA R E

Nya verktyg förklarar historien Arkeologiska fynd har alltid varit en viktig ledtråd för att besvara frågor om den mänskliga historien och utvecklingen. De senaste tio åren har genetiken fått en allt större roll. År 2000 blev den mänskliga arvsmassan kartlagd och sedan dess har metoderna för att analysera DNA blivit bättre, snabbare och billigare. – Dessutom har det blivit möjligt att arbeta med gammalt DNA som oftast är nedbrutet i kortare bitar, förklarar Mattias Jakobsson, forskare inom populationsgenetik vid Uppsala universitet.

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 016

idéer från olika håll och förde en dialog, det fysiska mötet var viktigt och så är det fortfarande idag. LOKALT OCH LITET JOR D B R U K

Numera finns det genetiska verktyg som gör det möjligt att analysera gammalt DNA. Resultaten, i kombination med analysen från arkeologiska fynd, visar hur den mänskliga migrationen har gått till. Ett sådant exempel är en ny studie som har undersökt övergången till ett jordbrukssamhället, den så kal�lade neolitiseringen, i Anatolien. – Vi hade tidigare tittat på etableringen av jordbruket i Skandinavien för ungefär sex tusen år sedan och ville gå tillbaka ännu längre i historien. Men någonstans i Sardinien tog det stopp. De människor som bor i det området i Mellanöstern som kallas för den Bördiga halvmånen är genetiskt inte alls lika de människor som bodde där för tio tusen år sedan, berättar Anders Götherström. Lösningen var att gå tillbaka till de

– Disciplinerna går in i varandra. Jag är osteoarkeolog och expert på gamla ben och skelett. DNAt som finns i skeletten öppnar helt nya möjligheter. Hela processen tar mycket tid men när resultaten sedan kommer blir det oftast spännande. Många gånger måste vi tänka om och kan skriva ny förhistoria, kompletterar Jan Storå. Kontaminering av det gamla DNAt med DNA från arkeologer och andra nu levande människor som har hanterat fynden är vanligt men enligt Mattias Jakobsson är detta ett problem som kan kontrolleras, bland annat med hjälp av datormodeller som kan sortera bort det kontaminerande (dvs. nutida) DNAt.

utgrävda skeletten av människorna som levde då. Den genetiska analysen pekar på en ganska liten grupp människor som etablerade jordbruket och existerade parallellt med anJan Storå. dra grupper, som jägarsamlar-samhällen. – Efter en femton hundra år lång period har gruppen förstorats och då framträder också en större genetisk variation som finns lokalt och i kontaktnätet, säger Anders Götherström. – Kontaktnätet kan också spåras med hjälp av arkeologiska fynd och de tyder på långväga kontakter. Vi kan se tydliga mönster av mobilitet, lägger Jan Storå till. MÄN N I S KAN BÄR KU N S KAP

Förenklat kan man säga att jordbruket startade i Anatolien, utvecklades lokalt genom inflöde av människor och idéer och spridde sig sedan allteftersom populationen växte

F OTO: G Ö R A N B U R E N H U LT

– Det vi kan se är att människan alltid har rört på sig. Vi är aldrig isolerade och vi stänger inte gränser. Rörelsen i en järnåldersstad vi undersökt var förhållandevis större än i dagens storstäder som London eller Shanghai, säger Anders Götherström, forskare vid Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet. Han menar att just detta är det viktigaste budskapet från den forskning som han och hans kollegor bedriver inom projektet Atlas (se faktaruta). Hans kollega Jan Storå, som forskar vid Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet, påpekar att det många gånger gäller att revidera gamla tankar och sanningar. – Det är en spännande process som belyser spridningen av idéer och förändringar genom historien. Redan under Anders Götherström. stenåldern tog man in

Osteologerna Ove och Evy Persson vid utgrävningen i Ajvide, Gotland, 1983. Skelettet tillhör en ung kvinna i 20-årsåldern och har daterats till cirka 2700 f.Kr.

VETENSKAP

och människor valde att migrera norrut. – Men det är inte bara migration och flöde åt ett håll, man ska också komma ihåg att det hela tiden skedde en lokal utveckling och att människor flyttade fram och tillbaka, påpekar Anders Götherström. Det har länge varit omstritt om jordbruket kom till Skandinavien genom migration av människor eller snarare genom en förflyttning av kunskap och idéer. För några år sedan kunde en annan publikation av forskare inom Atlasprojektet ge ett svar på detta. I studien analyserades den genetiska variationen av två skilda grupper som levde i Skandinavien för 5500-6000 år sedan. Den ena gruppen var tidiga jordbrukare, den andra traditionella jägare och samlare. – Det vi kunde se är att de två grupperna som levde geografiskt mycket nära varandra var genetiskt extremt olika, sä-

ger Mattias Jakobsson, forskare inom populationsgenetik vid Uppsala universitet. – Människorna som migrerade norrut tog med sig sitt sätt att leva. Så småningom träffades de två grupperna och började leva ihop. Då ser vi ett skifte från det tidigare dominerande jägar-samlarsamhället till ett jordbrukssamhälle. Troligen var det ett mer stabilt och tilltalande sätt att leva på, fortsätter Mattias Jakobsson. UTVECKLI NG G E NOM M IG RATION

Mattias Jakobsson får ofta frågan om han inte befarar att hans forskning ska utnyttjas i politiska syften och Anders Götherström berättar om kollegor som är rädda för att genetisk forskning på forntida människor ska befästa tankarna om homogena eller ”rena” grupper. – Sådana grupper har aldrig funnits, vi ser inte detta i vår forskning. Spridningen av idéer och kunskap genom rörelse av

människor är central för människans utveckling och det finns inga passiva mottagare. Det handlar om ett utbyte och det ser vi i genflödet, påpekar han. – Tanken om rena Mattias grupper är en social Jakobsson. konstruktion, en mycket stark åsikt som saknar vetenskapliga underlag, adderar Jan Storå. Han tar också upp en annan viktig aspekt. – Det har länge funnits ett spänningsfält mellan naturvetenskap och humaniora, vi har jobbat i 15 år för att få ihop arkeologin och genetiken. Det är människan som har skapat de genetiska mönstren, i slutändan handlar det alltså om människor och sociala processer. De här studierna lär oss mycket om samtiden, avslutar han.

F OTO: D O U G L AS B AI R D (B O N C U K LU P R OJ E CT)

Atlas-projektet Atlas-projektet är ett samarbete mellan forskare vid Stockholms universitet och Uppsala universitet med samarbeten också i många delar av världen. Målet är att undersöka den mänskliga historien och utvecklingen i Europa med fokus på Skandinavien. Projektet förenar många olika discipliner som till exempel arkeologi, genetik och osteologi (analys av skelett och ben) samt datering med hjälp av isotoper och arbete med gammalt och nedbrutet DNA. För mer information www.theatlas.se Originalartiklarna • Skoglund et al. Origins and Genetic Legacy of Neolithic Farmers and Hunter-Gatherers in Europe. Science 336: 446-469 (2012). • Kilinc et al. The Demographic Development of the First Farmers in Anatolia. Current Biology 28: 1-8 (2016).

En kvinna och ett ofött barn från Boncuklu i Anatolien.

N R 5 2 016

N A T U R V E TA R E

VETENSKAP

Storlek spelar roll Upsalite är nanomaterialet som upptäcktes av en slump när forskarna glömde sina experiment över helgen. Det består av magnesiumkarbonat med en oordnad atomstruktur, vilket man tidigare trodde var omöjligt att framställa. Den unika strukturen har porer som är olika stora, mellan 2 och 50 nanometer. En ny studie visar nu att porstorleken kan skräddarsys genom att styra energiinsatsen under produktionsprocessen. Det förenklar både syntesen och tillämpningen för olika applikationer som exempelvis leverans av läkemedel. Svårlösliga läkemedel kan stabiliseras i Upsalites porer. Dessutom kan frisättningshastigheten styras genom att justera porstorleken.

– Denna upptäckt ger nya möjligheter att stabilisera det stora antalet svårlösliga substanser som finns i pipelinen på forsknings- och utvecklingsavdelningarna vid de stora läkemedelsföretagen, säger Maria Strömme, professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet. NL

22 gånger... bättre än 4G. Det är det nya världsrekordet inom 5G-teknik. Lundadoktoranden Steffen Malkowsky och hans kollega Paul Harris från Bristol har använt sig av en teknik som kallas för Massiv Mimo (multiple input, multiple output) och har satt två världsrekord i så kallad spektrumeffektivitet för trådlös kommunikation. Spektrumeffektivitet mäter hur mycket data man kan packa in i radiosignalen som skickas ut från antennen. – Att vi satte världsrekordet var en viktig händelse, eftersom vi visade att det är möjligt att överföra 22 gånger mer data än i nuvarande trådlösa system. Även om målet för 5G är att öka den sammanlagda överföringskapaciteten tusen gånger är detta ett stort steg, säger Steffen Malkowsky. NL

Oordnade atomer.

Löptur istället för sudoko Fysisk träning är bra för kroppen, mental träning bra för hjärnan. Eller? I boken Hjärnstark visar Anders Hansen, överläkare i psykiatri, att fysisk aktivitet har effekter på vår hjärna och funktioner som koncentration, minne, sömn, kreativitet och stresstålighete – Vår hjärna är byggd för rörelse. Om du inte är fysiskt aktiv fungerar inte din hjärna så bra som den skulle kunna, säger Anders Träna kondition för minnet. Hansen. Bäst för hjärnan är konditionsträning minst tre gånger i veckan. På kort sikt ökar blodflödet till hjärnan, på längre sikt påskyndas nybildning av celler i hjärnan. Det sker framförallt i hippocampus, en central del av hjärnan som spelar en stor roll för minnet. Enligt Anders Hansen är den viktigaste effekten att hjärnans arbetssätt förändras genom en förstärkning mellan hjärnans olika delar. Det har man bland annat sett i ett omfattande forskningsprojekt som heter Human Connectome Project. NL

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 016

KAMERA PÅ RYMDRESA Nasas rymdsond Juno har skickat ut Junocam, en kamera som reser genom rymden. En av de första bilderna visar planeten Jupiter och tre av planetens största månar. Kameran har alltså klarat genomfarten genom Jupiters extrema strålmiljö och kommit fram utan skador. Nu väntar forskarna ivrigt på bilder på Jupiters poler. De första bilderna i hög upplösning tas troligen i slutet av augusti. Bilderna finns tillgänglig på Nasas hemsida. Man kan också följa Junos resa på sociala medier. NL

till exempel Perseiderna som syntes i mitten av augusti. Hösten är också den period där man kan se ljusstarka meteorer, också kal�lat eldklot eller bolid. När dessa inträffar går dock inte att förutsäga, men du kan hålla koll på rapporter på hemsidan till det svenska meteornätverket: www.astro.uu.se/meteorwiki

Under hösten kommer månen återigen att stå relativt nära jorden, så då upplevs den som en så kallad supermåne. Inte förrän 2034 kommer månen lika nära igen. Effekten är dock inte helt så dramatiskt som det låter; månen blir bara några procent större i diameter när den står som närmast. Den 16 september sker en partiell månförmörkelse, då kastar jorden en liten skugga på månen, men så lite att det knappt syns. Meteorskurar finns det gott om på hösten,

Vad kan man se på himlen i höst? Förra hösten kunde vi till exempel se en meteorit och en månförmörkelse. Det rapporterades om både supermåne och blodmåne. Vilka astronomiska fenomen kan vi förvänta oss nu i höst?

n. ige

Sn ar tk

N F RÅGA E TA R E E V R U T A N

n ne må r e up rs

E R IC STE M PE LS. FORSKARE VID INSTITUTIONEN FÖR FYSIK OCH ASTRONOMI, UPPSALA UNIVERSITET

Är biologiska läkemedel framtiden? Biologiska läkemedel är på väg att bli större än de som bygger på mindre molekyler. Hur skiljer sig de olika verkningsmekanismerna åt och varför växer biologiska läkemedel? Det finns redan idag ett sextiotal biologiska läkemedel på marknaden. De kan bland annat behandla många cancerformer som klassiska läkemedel inte klarar av. Det är en utveckling som lär fortsätta, men då som ett komplement till traditionella läkemedel. När det gäller till exempel ny antibiotika kan biologiska läkemedel inte konkurrera.

Verkningsmekanismen skiljer sig åt, där klassiska läkemedel inhiberar ett protein i kroppen. Ett sådant exempel är aspirin som inhiberar det enzym som skapar inflammation och smärta. När det gäller biologiska läkemedel är det proteinet självt, till exempel insulin, som ges till patienter som inte själva kan producera insulin. Epo är ett annat exempel. Det ges till personer som inte själva kan skapa detta hormon som stimulerar bildningen av röda blodkroppar. Det medlet har missbrukats av idrottare i syfte att höja prestationen. Något som har vuxit på senare år är antikroppar, som kroppen själv producerar. Men

cancerceller är duktiga på att undgå kroppens eget immunförsvar. Därför kan mer målinriktade antikroppar ges till cancerpatienter, vars cancerceller kan brytas ner. Dessa målinriktade antikroppar har inte de biverkningar som bredverkande cellgifter har. Cancerbehandling med antikroppar har visat sig vara mycket effektiv och kommer att växa i framtiden, då ett stort antal antikroppar är under evaluering just nu.

e? tar e rv atu n n till e a e råga rna.s g f å a r t n f i e u n d turv llRdV E TAickRaEi na33 N R 5 2 0 1 6 N A TiU v d Sk ion@ t Va ak

J E N S N I E LS E N, PROFESSOR, SYSTEMS AND SYNTHETIC BIOLOGY, CHALMERS

red

KARRIÄR

I N S P I R AT Ö R E N

Forskning fångar elevernas förståelse Hur lär sig mellanstadieelever naturvetenskap på bästa sätt? Det är en ganska ANNA NORBERG outforskad fråga, men det vill Susanne Walan ändra på. TEXT

”Vi ska köpa ny tvål till klassrummet. Vilken ska vi välja?”. Femteklassarna får ett vardagligt problem att lösa. De tar sig an det som forskare: ställer frågor, planerar, gör systematiska undersökningar, drar slutsatser och funderar på vad de har lärt sig. – Det mest oväntade är att även elever som i vanliga fall har svårt, klarade av att lösa problemen och var dessutom mer engagerade, säger Susanne Walan. Hon disputerade i somras på undervisningsmetoder i naturvetenskap för mellanstadiet. I dag använder lärarna ofta så kallade NTA-lådor med naturvetenskapliga experiment. Tanken är att man lär sig genom att göra experimenten, men det räcker inte riktigt tycker Susanne Walan. – Det är väldigt lätt att man gör naturvetenskap och tänker att det måste vara roligt. Lådorna fungerar bra, men eleverna behöver också förstå, annars tröttnar de till slut på att göra experiment. N I SCH SOM B E HÖVE R FYLLAS

Susanne Walan är utbildad ämneslärare i kemi och biologi, och har undervisat på lärarutbildningen vid Karlstads universitet i över tjugo år. När hon började fundera på att forska hittade hon en

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 016

nisch som behövde fyllas: naturvetenskap på de lägre stadierna i skolan. – Jag har sett behovet både i min undervisning och när jag har träffat lärare. Lärarna på mellanstadiet har bra ämneskunskaper i naturvetenskap, men de har fått för lite undervisningsmetoder. Hon utgick från lärarnas behov och testade en ny undervisningsmodell, som ingår i det så kallade Profiles-projektet. Modellen innebär att problemet sätts i ett sammanhang som barnen känner igen, så kallad kontextbaserad undervisning. Problemlösningen görs med vetenskapliga metoder inom ett relativt kort tidsspann,

P R O F I LES -P R OJ E KTET • Professional Reflection-Oriented Focus on Inquiry-based Learning and Education through Science. • Är ett EU-projekt där 19 länder ingår. • Syftet är att främja undersökande arbetssätt i undervisning i naturvetenskapliga ämnen. www.profiles-project.eu

från några timmar till ett par dagar, så att barnen inte tappar bort sammanhanget. UTVECKLAD FÖR TONÅR I NGAR

– Modellen är egentligen utvecklad för tonåringar, men varför skulle detta inte fungera för yngre barn? Lärarna som gick en fortbildningskurs hos mig fick prova med sina elever och upptäckte att det gick jättebra, även om de inte alltid trodde på det innan. Hon följde upp hur det fungerade genom gruppdiskussioner och lärarnas upplevelser. Slutsatsen är att modellen fungerar bra för att engagera eleverna i undervisningen. Susanne Walan ser också att lärare behöver blir bättre på att reflektera över varför man undervisar på ett visst sätt och vilken metod som är den bästa. Och hon tycker att det finns mer att utforska. – När jag började forskarutbildningen hade jag varit lärare i många år, och var inte säker på att jag var rätt typ för att forska. Men det var så mycket roligare än jag trodde. Nu vill jag gärna fortsätta att både forska och undervisa. KR I M I NALTE KN I K OCH RYM D E N

Hon vill att hennes forskning ska komma till nytta, och la grunden för det genom att arbeta tillsammans med lärarna och

Kriminalteknik och rymdäventyr kan väcka barns intresse för vetenskap, men även mer vardagliga problem ökar förståelsen.

ta reda på deras behov. Under hösten väntar möten med skolförvaltningar för att berätta om forskningsprojektet och förhoppningen är att komma igång med ett fortbildningspaket för lärare i början av 2017. Förutom kunskaper i biologi och kemi är Susanne Walan en av universitetets rymdexperter och gör visningar på universitetets science center Kunskapsgatan iklädd Nasaoverall. Kunskapsgatan riktar sig till högstadieelever och tar upp teman som engagerar dem, som kriminalteknik och rymden. – Vi har ett stort behov av ungdomar som väljer naturvetenskapliga utbildningar. Men undervisningen handlar också om att ge baskunskaper, att kunna tänka kritiskt och ställa frågor, så att man kan känna delaktighet i demokratiska beslut. #

S U S A N N E WA L A N Aktuell: Har disputerat med avhandlingen From doing to learning: Inquiry- and context-based science education in primary school. Yrke: Universitetsadjunkt och projektledare för science centret Kunskapsgatan vid Karlstads universitet. Utbildning: Ämneslärare i kemi och biologi. Bor: I Karlstad och på sin skogsgård i Värmskog där hon också har får. Inspireras av: Filosofen och pedagogen John Dewey, som myntade begreppet ”learning by doing”. Läser: Just nu Petter Stordalen, Min hemlighet, annars mycket skönlitteratur, till exempel Jojo Moyes, som avslappningsläsning. Mycket forskningslitteratur i perioder. Bästa tips för att engagera andra i naturvetenskap: Man måste själv tycka att det är roligt. Försök att hitta en infallsvinkel som du själv gillar.

N R 5 2 016

N A T U R V E TA R E

MAN UALE N

Lär dig hantera jobbiga typer I sin föreställning om konflikthantering ger skådespelaren Morgan Alling råd om hur vi ska göra för att stå ut med varandra på arbetet – och vilka de jobbiga typerna är. TE XT

MARGAR ETHA E LD H

I L L U S T R AT I O N

SARA-MARA / S ÖD E R B E R G AG E NTU R

På arbetet omges vi av en massa olika

människor som vi kanske inte valt att samarbeta med. Mycket energi går åt till olösta konflikter. – Om du inte tycker det är så kul på jobbet så måste du lära dig hantera situationen, säger skådespelaren Morgan Alling, som i många år har föreläst om besvärliga männiswkor. I sin föreställning tillsammans med David Loid, specialist i strategiutveckling och retorik, synliggör Morgan Alling besvärliga vardagssituationer. Han berättar att de repetitioner han regisserar följer alla en regel. – Det får bara finnas konstruktiva och kreativa konflikter. Konflikter som bygger på osäkerhet, privata problem, avundsjuka, girighet stoppas direkt. Vårt bagage lämnas utanför, säger Morgan Alling. TR E TYPE R

Han utgår från en modell som heter Karpmans dramatriangel och visar på tre vanliga typer på jobbet: • Förföljaren kan vara aggressiv och dominant i sitt utspel och klanka ner på andra. Kritiserar och hittar fel på sin omgivning och som ”vinner” när andra tar rollen som offer. • Offret känner sig drabbad, utplånar sig och svarar med överkänslighet på andras uppförande för att få medlidande.

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 016

• Hjälparen drivs av att hjälpa och rädda andra, vare sig de vill eller inte. Lite till mans bär vi på deras egenskaper då och då och kan skifta roller beroende på situation. – Kännetecknet är att du känner dig irriterad i den personens närvaro. Men lär man sig känna igen dem – går det också att lära sig hantera dem.

Jag mår dåligt när du gör på det här viset” B R I ST PÅ SJÄLVI N S I KT

Människor som upplevs som jobbiga typer är sällan medvetna om det. De är omedvetet besvärliga. – Problemet är ofta att man har svårt att sätta sig in i hur andra tänker. Ofta saknar man självinsikt i vad man utstrålar och hur man uppfattas av andra. På jobbet måste alla ta ansvar för sina handlingar, menar Morgan Alling, som har egen erfarenhet av att vara besvärlig. Hans barndom var en tuff vandring mellan fosterhem, barnhem och skolor. – Jag växte upp till en besvärlig människa och blev expert på att manipulera omgivningen, säger Morgan Alling. Räddningen blev hans adoptivfar

Martin Alling som började ställa krav och sätta gränser. – Han var orubblig fast jag var jobbig och det blev mitt första steg mot ett mindre besvärligt liv. POS ITIV E N E RG I

Det blev en vändpunkt för Morgan på hans väg till medvetenhet. – Jag bemöter dålig energi med positiv energi och varje dag ger jag någon en kram, säger Morgan Alling, som utvecklat en förmåga att skoja och därmed förlöjliga situationen när någon är irriterad eller besvärlig. Det mnar han brukar vara effektivt. – Vägrar vi spela med och ta rollen som exempelvis offer, finns inget drama. Är dramat ett faktum kan chef eller kollegor bli tvungna att sätta gränser. Men kritik fungerar sällan bra. – Gå inte in på vad den andre gör fel utan prata om dig, säg ”jag mår dåligt när du gör på det här viset”. Säg det du känner och var bestämd. Hjärnan formar vårt kroppsspråk och rörelser kan hejda hårda ord. I gestaltterapin används den höjda armen som en sköld för att stoppa exempelvis gliringar och påhopp. – Vi är alla olika känsliga, det som du kan uppfatta som jobbigt, kan andra uppfatta som helt normalt. Vi tål precis så mycket olikheter som vår självkänsla tillåter. #

KARRIÄR

SÅ K A N B E S VÄ R L I G A P E R S O N E R H A N T E R AS ! >>

Spela inte med – då finns inget drama.

Sätt tydliga gränser för vad som är okej.

Ge feedback istället för kritik.

Utgå från dig själv, ”jag mår dåligt när du gör så…”. >>

Var inte rädd att vara bestämd. Din reaktion kan ingen ta ifrån dig. >> >>

N R 5 2 016

N A T U R V E TA R E

KARRIÄR

FRÅGA EXPE RTE N: N AT U R V E TA R N AS E X P E R T E R SVA R A R PÅ F R ÅG O R F R Å N M E D L E M M A R N A

Ska jag acceptera konkurrensklausulen? Jag har ett nytt jobb på gång och är på väg att signera mitt anställningsavtal. Där finns en konkurrensklausul inskriven som låser in mig helt om jag senare vill byta jobb eller starta eget. Ska jag acceptera det?

Bra att du lyfter frågan. Många drabbas helt i onödan av oskäliga konkurrensklausuler. En del företag drar konkurrensklausulen för långt. Den kan sätta folk i karantän upp till två år efter avslutad anställning med så stor begränsning att det är svårt att hitta ett nytt jobb. Klausulen kan också göra det omöjligt att ha en bisyssla inom branschen vid sidan av anställningen. Ofta är villkoren i konkurrensklausulen som finns inskrivna i anställningsavtalet oskäliga. Därför är det så viktigt att skicka avtalet till oss för synpunkter och kommentarer. Vi gör en bedömning och hjälper dig att få rimliga villkor som gör att du inte blir fastlåst i onödan. Kom ihåg att konkurrensklausulen bara gäller om du själv säger upp dig. Det innebär att det är fritt fram att söka nytt jobb eller starta eget om du

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 016

Om arbetsgivaren ser ett värde i detta så kan ni träffa en enskild överenskommelse. blir uppsagd på grund av arbetsbrist. Var också vaksam på skrivningar som anger skadestånd för brott mot konkurrensklausulen, där vissa arbetsgivare tar sig rätten att själva döma. Istället ska det stå att tvister som uppstår i samband med misstanke om konkurrerande verksamhet ska hanteras i svensk domstol. En bisyssla behöver dock inte alltid konkurrera med den verksamhet som bedrivs på det företag man är anställd. Driver man till exempel ett litet jordbruk vid sidan om anställ-

ningen har arbetsgivaren rätt att få veta det. Den bisysslan skulle kunna göra att arbetsinsatsen på det ordinarie jobbet blir lidande. Anmäl därför bisysslan till arbetsgivaren och se till att få ett okej. Som regel har arbetsgivaren blanketter för anmälan av bisyssla.

ELBA ABREU,

ombudsman privat sektor

PÅ N Y T T J O B B

Utvecklar landsbygden Lantmästaren Yvette Bårring flyttade hem till Skåne och jobbar nu för att göra det lättare att bo och arbeta i området. Hon är sedan 1 juni landsbygdsutvecklare i Örkelljunga kommun. Vad gör du som landsbygdsutvecklare? Vi vill att människor ska kunna bo, verka och leva i kommunen. Vi jobbar i team med frågor som överlappar varandra, som näringsliv och föreningsliv. Jag arbetar till exempel mycket för att de flesta fastigheter ska få tillgång till bredband. Hur fick du jobbet? Jag letade jobb i Skåne och hittade Yvette Bårring. jobbet på offentligajobb.se. Jag tyckte att landsbygdsutvecklare på kommun lät som ett jobb jag skulle trivas med. Jag gjorde den första intervjun via Skype, eftersom jag bodde 30 mil bort. Varför fick du jobbet? Jag tror att det var min utbildning och bakgrund. Jag har jobbat med landsbygdsutveckling och lokalt ledd utveckling under många år. Att jag har livserfarenhet bidrog nog också; jag har till exempel varit egen företagare och vet vad det innebär att bo på landsbygden. Hur har du nytta av din lantmästarutbildning i jobbet? Att vi läste företagande, företagsekonomi och bokföring. Vad blir din största utmaning? Att övertyga folk om att vi behöver bredband, att få förståelse för att det är viktigt för att man ska kunna driva företag hemifrån eller studera på distans, för trygghetslarm och för övervakning av hemmet. Vi kommer ganska snart att bli utan fast telefoni och det markbundna tv-nätet. Bredbandet blir vår digitala infrastruktur. Vad är roligast? Jag tycker om att träffa människor. Som tjänsteman i kommunen träffar jag målgruppen personligen. Och att hjälpa folk att lyckas med sina idéer för projekt och i företagande. Jag växer när de växer. Tips till andra som vill byta jobb? Våga prova något annat om du inte trivs eller har en dröm om något du vill göra. Sök sådant som du tycker ”Det här skulle passa mig och vara jätteroligt”, och visa att du verkligen vill ha jobbet. Var positiv och öppen, bjud på dig själv och berätta vad du är duktig på och vilka styrkor du har. AN

F L E R PÅ N Y T T J O B B Erik Bülow Nytt jobb: Doktorand och statistiker på Svenska Höftprotesregistret (80 procent). Samverkansdoktorand vid Göteborgs universitet. Tidigare jobb: Statistiker på Regionalt cancercentrum väst (Kvar på 20 procent i det jobbet). Utbildning: Msc i matematisk statistik från Göteborgs universitet.

Sarah Sim Nytt jobb: Projektledare inom vård och omsorg på Swedish Standards Institute (SIS). Tidigare jobb: Forskare på Karolinska institutet. Utbildning: Masterexamen i biomedicin, doktorsexamen i molekylär genetik (inriktning farmakogenetik). Patrik Ulvdal

Kari Hyll Nytt jobb: Postdok inom Environmental Dynamics på King’s College London. Tidigare jobb: Industridoktorand på KTH och forskningsinstitutet Innventia.

Nytt jobb: Markförvaltare på Kristianstads kommun. Tidigare jobb: Student på jägmästarprogrammet, SLU. Utbildning: Jägmästare.

Utbildning: Masterexamen i astronomi (Stockholms universitet), doktorsexamen i industriell produktion (KTH). Lise-Lotte ”Lotta” Gustafsson Nytt jobb: Enhetschef/ djuranläggningschef Västra götalandsregionen naturbruksförvaltningen. Tidigare jobb: Adjunkt djursjukskötarprogrammet SLU. Utbildning: Lantmästare, legitimerad gymnasielärare och kandidatexamen i djuromvårdnad/legitimerad djursjukskötare.

Anna Nylander Nytt jobb: Råvaruassistent Domsjö Fiber. Tidigare jobb: Produktionsledare Norra Skogsägarna. Utbildning: Jägmästare.

SÅ HAR DU OCK NYTT JOBB? I tidningen och på webben lyfter vi naturvetare som tagit ett nytt steg i karriären. Tipsa om ditt nya jobb på

www.naturvetarna.se/nytt-jobb

N R 5 2 016

N A T U R V E TA R E

KARRIÄR

CHEF

Digitaliseringen frigör tid för chefer Med högre grad av automatisering i arbetslivet får cheferna tid att jobba med visioner och coacha medarbetarna. Det menar Stefan Fölster som talade för chefer i Naturvetarna på populära Chefsfredag. L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K TEXT

en digitala revolutionen är här och påverkar oss alla, även i ledarskapet. – De nya digitala verktygen gör chefer mer effektiva och frigör tid att jobba närmare medarbetarna, säger professorn i nationalekonomi som är aktuell med sin nya bok Robotrevolutionen.

Men det handlar inte bara om att kunna boka möten och hålla koll på arbetsprocesser digitalt. – Tekniken har kommit längre än så. Ett exempel är robotiserade psykoterapeuter, som har testats i krigssituationer. Deltagarna vittnar om att det är lättare att vara personlig och tala om djupa känslor med en robot än med en riktig terapeut.

På köpet frigörs mer tid till patienten och risken för misstag i sjukvården minskar. Stefan Fölster påpekar att tio gånger fler människor dör på grund av misstag i sjukvården än i trafiken. – Med ett digitalt diagnosstöd minskar risken för att felaktigheter som hotar patientsäkerheten begås. Hur påverkas arbetsmarknaden?

– Jobben blir mer komplexa där bland

SAMTALS PARTN E R PÅ JOB B ET

Bok som ger koll på robottrenden.

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 016

Han menar att roboten också skulle kunna fungera som en samtalspartner på jobbet. Redan i dag kan vi prata med en digital röst i telefonen. Dataprogrammen Amelia och Watson är exempel på digitala assistenter som tar över både repetitiva arbetsuppgifter och mer avancerade saker som att ge objektiv rådgivning till bankkunder. – Amelia och Watson är bra på sådant vi människor inte är bra på, att gå igenom stora mängder information och hitta mönster. I sjukvården har den här tekniken börjat användas, både i analyser och för att optimera användningen av läkemedel.

Stefan Fölster menar att en robot kan fungera som samtalspartner på jobbet.

KARRIÄR

”Robotiserade psykoterapeuter har testats i krigssituationer”

– För femtio år sedan behövdes det kanske en timmes förberedelse för att bära tegel från en plats till en annan på ett bygge. I dag ligger den mesta arbetstiden i tidigare skeden när lastbilen byggs och föraren ska lära sig att manövrerar den. LYXKON SU MTION

annat IT-utvecklare och dataexperter blir vinnare när administrativa processer automatiseras. Vi kan se en polarisering i löner, där mellanskiktet blir smalare. Blir det färre jobb?

– Länder som har reformerat sin arbetsmarknad har klarat sig bra, som Sverige. Det handlar bland annat om skattesänkningar på arbete och införande av Rotoch Rutavdrag. Länder som har suttit still i båten, till exempel Italien, har tappat i sysselsättning och ekonomisk utveckling. Han tror också att vi kommer att få se mer av Fuglesang-effekten. Man förbereder sig i trettio år och jobbar i tre månader.

I framtiden menar han att vi kommer få se en person som övervakar många robotiserade lastbilar. – I ett sådant system är tiden av förberedelser ännu längre i förhållande till den tid det tar att utföra själva jobbet. Andra vinnare han ser på framtidens arbetsmarknad är turism, underhållning och lyxkonsumtion, som delikatesser och märkesvaror. Men vad ska cheMer tid för lyx. ferna göra på den tid de vinner? – De får tid att ägna sig åt visionärt arbete, coacha medarbetare, förhandla och hantera konflikter, sådant som inte låter sig robotiseras.

Jobben blir alltmer komplexa. Bland annat är IT-utvecklare vinnare på arbetsmarknaden.

PÅ NÄSTA SIDA BERÄTTAR TVÅ DELTAGARE VAD DE TYCKTE OM SEMINARIET.

N R 5 2 016

N A T U R V E TA R E

Vad tar du med dig från Chefsfredag? Christoffer Winor, chef över processtekniken på Astra Zeneca i Södertälje – Inspirerande och intressant med digitaliseringen som vi måste förhålla oss till genom att anamma och dra nytta av. Jag är mer positiv nu och ser möjligheterna för att inte bli omsprungen av andra. Hur påverkar digitaliseringen ditt jobb? – Tillverkningen av läkemedel är automatiserad och mycket är uppkopplat till nätverk som övervakas av människor. Myndigheterna ställer krav på dokumentation för att kunna spåra varje batch. En viktig fråga när allt mer digitaliseras är integriteten av elektronisk data.

Karin Andersson, avdelningschef för tillsyn av hälsoskydd och livsmedel vid Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund

Är du chef...

– Spännande framtidsvision, men jag är också lite skrämd av att den personliga integriteten hotas när olika elektroniska plattformar kopplas ihop. Samtidigt ser jag möjligheter och hoppas att säkerheten stärks. Hur påverkar digitaliseringen ditt jobb? – Vi använder digitala checklistor som är uppkopplade till nätverk. Det har vi bland annat nytta av i uppföljningen av tillsynens effekter och i rapporter till Livsmedelsverket, som i sin tur lämnar information till EU. Däremot tror jag inte att våra inspektörer kommer att ersättas av robotar.

... men får inte inbjudningar till seminarier som Leadership Friday och Chefsfredag? Meddela Naturvetarna att du är chef via

www.naturvetarna.se/Chef

Du får då även Chefstidningen och Sacos Chefsbrev.

CH E FS FRÅGAN

Ska jag tacka ja till en bjudresa? Jag är miljöchef i en kommun och har av ett konsultbolag blivit erbjuden en weekendresa till Sevilla i Spanien. Tanken är att vi ska studera en lösning för dagvattenhantering i ett område som normalt är torrt, men som emellanåt drabbas av häftiga skyfall. Ska jag tacka ja till resan, eller kan det uppfattas som bestickning? Inom kommunal verksamhet finns en checklista med några frågeställningar som kan ge vägledning när man ställs inför etiska dilemman. 1. Är detta en förmån och varför erbjuds den mig? 2. Finns det någon koppling mellan förmånen och min tjänsteutövning? 3. Hur är förmånen beskaffad och vad är den värd?

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 016

4. Vilket inflytande har jag på min arbetsgivares relation till den som erbjuder förmånen? Som miljöchef är ett av dina uppdrag att ansvara för kommunens myndighetsutövning när det gäller miljö- och livsmedelstillsyn. Det är i den egenskapen som konsultbolaget vill bjuda dig på en utlandsresa. Även om resans innehåll är relevant för ditt kompetensområde måste du fråga dig varför du blir bjuden på resan. Det är svårt att bortse från att bolaget har en önskan om att bygga närmare relationer med miljöchefer och marknadsföra egna tjänster. Det skulle kunna påverka din opartiskhet i yrkesutövningen. Eftersom du är en tjänsteman som fattar myndighetsbeslut, skulle en betald utlandsresa kunna uppfattas som en form av muta. Som kommunal tjänsteman är du bunden av

Kommunallagen som syftar till att säkerställa tjänstemannens opartiskhet. Det innebär att man som tjänsteman inte skall ta ovidkommande hänsyn eller vara bunden av relationer när man fattar myndighetsbeslut. Ännu en fråga att ställa dig är om du skulle kunna försvara din resa om Janne Josefsson eller lokalpressen knackar på dörren. Negativ publicitet gör det svårare för miljöchefer att skapa förståelse och intresse för tillsynsfrågor bland allmänhet och politiker. E LI SAB ET E N G DAH L LI N D E R

ombudsman för chefer

KARRIÄR

MITT JOBB

H I P PO LO G Annelie Gradin, hippolog och ridskoleansvarig på Södertälje ridskola.

TEXT OCH FOTO

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

Hjälm: Är ett måste så

Häst: För att Annelie Gradin ska kunna grensla den

Foder: Betet domineras av

fort man kliver upp på hästen. För ryttare under 18 år är också skyddsväst obligatorisk. Säkerheten står i fokus, vilket avspeglar sig i få olyckor på ridskolan i Södertälje.

närmare 180 centimer höga manken behövs en pall. Det nioåriga halvblodet med svenska rötter hetsar inte upp sig i onödan och har ett bra psyke. Hållbarhet och balans i galoppen ingår också i kravspecifikationen när ridskolan köper in nya hästar. Nu är de 36, varav hälften är ponnies.

timotej, klöver, hundäxing och rödsvingel. Det är också basen i vinterfodret som utgörs av ensilerat hö i plast, som kan lagras ute. Det kompletteras med kraftfoder och en del mineraler. Ständig fri tillgång till vatten är nödvändigt.

Sadel: Används för att ryttaren ska få en stabil och bekväm ridning. Sadeln utjämnar också trycket över hästens rygg. För att skydda hästen mot skavsår används ett underlägg, som kallas vojlock eller schabrak.

Ridläraren: För ett år sedan blev Annelie befordrad. Idag är hon ansvarig för hästarna och ridskoleverksamheten. I det ligger att se till att hästarna mår bra. Det handlar om allt från foder till hälsa. Hittills i år har de varit förskonade från förslitningar, sparkskador och annat som lätt drabbar hästar. Det gäller att ha koll på senaste forskningen om exempelvis fång. Enligt de senaste rönen har sjukdomen sin källa i för stort intag av socker, kopplat till sämre insulinkänslighet.

Betsel – träns: Är ett remtyg som används för att behärska och styra en häst. Det finns olika modeller för dressyr och hoppning.

Borstar: Här skiljer man på den lite grövre borsten och ryktborsten. Den senare används för att göra hästen blank och fin. Det förbättrar också blodcirkulationen och fungerar lite som massage. Gödsel: Den näringsrika hästdyngan förvaras i containrar som ridskolan får betala för att bli av med. Privatpersoner är välkomna att hämta obrunnen gödsel för en symbolisk slant, som går till personalens kaffekassa. Mockning ger fysisk styrka på köpet.

Vision: Få fler barn att börja rida, liksom att nå nya målgrupper i en kommun med stor etnisk mångfald. Sommarbete: Då passar personalen på att vara ledig från den bästa av arbetsplatser, enligt Annelie. Här har man kollektivavtal och lönerna är konkurrenskraftiga. Arbetsgivaren tillämpar en bra personalpolitik som gör det möjligt att kombinera jobb och familj. Här går laget före jaget med mycket jobb i team.

N R 5 2 016

N A T U R V E TA R E

KARRIÄR

Mer information och anmälan på www.naturvetarna.se

KALENDER Här ser du några kommande aktiviteter. Datum med rosa färg är specifikt för dig som är förtroendevald.

LEAD E R S H I P F R I D AY

AKADE M I KE RKO M P ETE N S

Vid Leadership Friday tar du del av den senaste ledarskapslitteraturen och minglar med författare och chefskollegor. 9 sep

Göteborg

30 sep

Stockholm

21 okt

Lund

18 nov

Stockholm

www.naturvetarna.se/ LeadershipFriday

Kompetensutveckling gör dig ännu mer attraktiv på arbetsmarknaden. Våra kompetensdagar, AkademikerKompetens, är en kostnadsfri medlemsförmån för dig som är yrkesverksam eller som söker jobb. 13 sep

Uppsala

20 sep

Linköping

5 okt

Luleå

6 okt

Umeå

18 okt

Göteborg

www.akademikerkompetens.se

FA C K L I G A K U R S E R Kurserna är genomgående utformade för att stödja dig i ditt uppdrag på din arbetsplats. De ger dig också tillgång till ett unikt nätverk av andra förtroendevalda. Kurserna hålls i Stockholm. 18-19 okt

Facklig grundkurs kommun- & landstingssektor

25-26 okt

Facklig grundkurs privat sektor

8 nov

Löneprocessen

15-16 nov

Förhandlingsutbildning

21-25 nov

UGL

22 nov

Arbetsrätt

23-24 nov

Facklig grundkurs statlig sektor

6 dec

Arbetsmiljö

www.naturvetarna.se/fackligakurser

C H E FS F R E DAG Chefsfredag är seminarium, mingel och nätverkande med chefer inom olika delar av näringslivet.

Studentrådets kongress 29-30 oktober Vilka frågor ska vi driva för dig och andra naturvetarstudenter? Ta chansen att vara med och sätta agendan på Studentrådets kongress! Du får också vara med och besluta om ny styrelse. Kongressen är också ett utmärkt tillfälle att nätverka och träffa naturvetarstudenter från hela landet. www.naturvetarna.se/student-kongress

LinkedIn för nybörjare 4 oktober Är du ny på LinkedIn eller har du en LinkedIn-profil som ligger i dvala? Nu kan du få hjälp att komma igång! Under Naturvetarnas After Work får du tips på hur du kan använda LinkedIn och förbättra din profil. www.naturvetarna.se/LinkedIn-Uppsala

16 sep

Stockholm

23 sep

Göteborg

Ledarskap, gruppdynamik och arbetsglädje

30 sep

Malmö

Chefsfredag Claes Hellgren, tidigare head

7 okt

Karlstad

14 okt

Uppsala

21 okt

Norrköping

11 nov

Örebro

18 nov

Stockholm

25 nov

Göteborg

2 dec

Malmö

coach för USA:s OS-landslag, föreläser i Göteborg och Malmö hur vi samarbetar på bästa sätt. Hur byggs ett effektivt team upp där alla tar ansvar, ger sitt yttersta och kämpar för varandra? Hur bygger man upp en stark mentalitet i en grupp? www.naturvetarna.se/ chefsfredag Claes Hellgren.

www.naturvetarna.se/Chefsfredag

Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender. Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 016

SIFFRAN... AV

ANNA NORBERG

2 3

6 7

”Sannolikheten att ett ekosystem ska klara framtidens försurning minskar ju flera andra påfrestningar som finns, till exempel ökande temperatur, övergödning, föroreningar och fiske.”

Källor: IPCC, Havs- och Vattenmyndigheten, SMHI

30 1

JONATHAN HAVENHAND, FORSKARE VID INSTITUTIONEN FÖR MARINA VETENSKAPER, GÖTEBORGS UNIVERSITET

den till kolsyra och denna sänker havets pHvärde. Fenomenet kallas havsförsurning.

24 3 2

Svavel- och kväveoxider, från till

exempel kolkraftverk eller sjöfart, bidrar också till försurningen, och dessutom till en försämring av havsvattnets buffrande förmåga, vilket gör havet ännu känsligare för försurning. Flera internationella initiativ har

Är pH-värdet i havet i dag. Det är 0,1 pH-enheter lägre än vad som varit normalt under miljontals år. Eftersom pH-skalan är logaritmisk innebär sänkningen att havet har blivit 26 procent surare under de senaste två hundra åren

exempel skaldjur som inte längre kan bilda sina skal och fiskar som får problem med reproduktionen. Vissa arter skulle kunna slås ut lokalt inom några få årtionden. Andra arter är mer motståndskraftiga eller gynnas av den surare miljön. Detta förändrar hur ekosystemet ser ut och kan leda till problem i känsliga områden som korallrev.

11 1 2

Den surare havsmiljön försvårar för till

ning av pH med mellan 0,06 och 0,32 enheter till år 2100.

8,1

När koldioxiden löser sig i havet omvandlas

Hur mycket koldioxid som tas upp beror på skillnaden i koldioxidkoncentration mellan havsytan och luften. Mer koldioxid i atmosfären betyder att havens upptag ökar, men havens kapacitet som kolsänka riskerar att minska då så stora mängder koldioxid redan har tagits upp.

FN:s klimatpanel, IPCC, spår en ytterligare minsk-

25 26

Orsaken är framför allt att haven tar upp koldioxid ur atmosfären. Hittills har haven tagit upp en tredjedel av den koldioxid som släppts ut på grund av människans aktiviteter. Detta dämpar växthuseffekten.

startat för att mäta på och forska om havförsurningen, som Ocean Acidification International Coordination Centre, OA-ICC och Global Ocean Acidification Observing Network, GOA-ON.

Utmaningarna för framtiden är dels att arbeta för att minska utsläppen som påverkar havets pH, dels att samla mer kunskap om effekterna på havens ekosystem.

N R 5 2 016

H2 O+CO H CO 3 2 2

N A T U R V E TA R E

18 1 9

KARRIÄR

STUDENT

Praktik och kontakter viktigt för arbetsgivarna Hur utnyttjar du studietiden på bästa sätt? Råplugg med spets eller lite laid-back med fokus på nätverkande och kåraktiviteter. Här ger arbetsgivarna sina tips. TEXT

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

”GÅ UTAN F ÖR D I N KOM F ORTZ ON” Andreas Johansson, rekryteringsansvarig på GE Healthcare i Sverige 1. D I NA BÄSTA TI PS TI LL STU D E NTE R?

Skaffa dig praktik som ger anknytning till arbetslivet. Vi har behov av sommarjobbare och tar emot både praktikanter och studenter som gör exjobb. Det är inte bara betygen som räknas, så engagera dig utanför studierna och få andra erfarenheter. Vidga dina vyer och läs kurser utanför din egen komfortzon, gärna utomlands.

4. NÅG RA VAN LIGA TJÄN STE R PÅ G E H EALTHCAR E?

Fokus på forskning och utveckling inom life science med tjänster som till exempel forskningsingenjör, processingenjör eller produktionsingenjör. 5. LÖN E LÄG E FÖR NYEXAM I N E RAD E?

Lönen beror på tjänsten och förhandlas mellan chef och nya medarbetaren. Vi har marknadsmässiga löner med bra villkor, som flexibel arbetstid och friskvård.

”HA I NTE SÅ B RÅTTOM” Jesper Broberg, vd på Hushållningssällskapens förbund 1. D I NA BÄSTA TI PS

FJÄD RAD E NÄR D E TAR EXAM E N?

TI LL STU D E NTE R?

3. VI LKA PE R SON LIGA EG E N S KAPE R ÄR VI KTIGA FÖR E R?

Att vara ödmjuk, jordnära och självgående. I en snabbt föränderlig värld gäller det att vara flexibel och att man trivs med förändringar.

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 016

2. S KA STU D E NTE R NA VARA FU LLFJÄD RAD E NÄR D E TAR EXAM E N?

Det beror på och varierar för olika tjänster. Processerna lär man sig under resans gång. Vi har handledare och mentorer som vid behov lotsar nyanställda rätt. 3. VI LKA PE R SON LIGA EG E N S KAPE R

2. S KA STU D E NTE R NA VARA FU LL-

Hur ett stort och globalt företag fungerar och tänker får man lära sig här. Att fokusera på lösningar och att prata olika språk är viktigt i ett av världens största bolag, där man har medarbetare som arbetar i olika länder och i olika tidszoner.

exempel brist på mark-växtagronomer, så de som väljer den inriktningen har goda chanser att hitta arbete.

Ha inte så bråttom. Bygg nätverk, engagera dig i till exempel kåren. Själv satt jag i ett kårutskott under studietiden på Ultuna. Passa på att läs utomlands och få inblick i andra kulturer. Praktisk erfarenhet av lantbruk är en förutsättning, men du behöver inte vara uppväxt på gård för att lyckas som rådgivare. Kunskaper om ekonomi och förmågan att se helheter är värdefullt. Håll koll på arbetsmarknaden, det är till

ÄR VI KTIGA FÖR E R?

Egen drivkraft, självgående och att man tar ansvar för sig själv och andra. Ordning och reda. Pigg och glad med förmåga att tillföra positiv energi, liksom att vid behov kavla upp ärmarna och vara beredd att jobba. God lyssnare, kunna läsa av och analysera. I grunden handlar det om att vara en kunnig och kompetent medarbetare. 4. NÅG RA VAN LIGA TJÄN STE R PÅ H US HÅLLN I NG SSÄLLS KAPE N?

Rådgivare, lärare, projektledare, konsult, forskare/försöksledare. 5. LÖN E LÄG E FÖR NYEXAM I N E RAD E?

Individuella och differentierade löner. Lönerna är marknadsmässiga. ”Vi brukar komma överens”.

Arbetsgivarnas bästa råd till studenter • Viktigast att göra det man tycker är roligt, det blir man bra på. • Satsa på att ha en röd tråd i utbildningen. • Attityd och engagemang är viktigt. • Skapa erfarenhet tidigt genom sommararbete/kvällsjobb. • Var aktiv, ta kontakt med företag för exjobb och sommarjobb.

”TÄN K I NYA BAN OR” Åsa Sandström, personalchef på Mellanskog 1. D I NA BÄSTA TI PS TI LL STU D E NTE R?

Knyt kontakter och var nyfiken. Skapa dig en bild av arbetsmarknaden genom att praktisera och göra exjobbet utanför universitetet. Skogsbranschen står inför stora förändringar och utmaningar när vi går in i den nya bioekonomin. Det gör att vi behöver personer som tänker i nya banor, gör nya saker och gillar teknik. Snart har vi kanske drönare som hämtar ut virket från skogen.

4. NÅG RA VAN LIGA TJÄN STE R PÅ M E LLAN S KOG?

Skogsinspektor, produktionsledare, fält-instruktör, miljösamordnare, skogsbränsleledare. Vi vill ha mångfald med olika bakgrunder i personalgrupperna. En chef behöver till exempel inte ha en skoglig utbildning. 5. LÖNELÄGE FÖR NYEXAMINERADE?

Vi tillämpar individuell och differentierad lönesättning. Lönen sätts i förhandling mellan chef och medarbetare, där utbildning, erfarenhet och tjänstens svårighetsgrad påverkar lönen.

ÄR VI KTIGA FÖR E R?

Att vara nyfiken, målfokuserad och kommunikativ, liksom att tänka nytt och älska ny teknik.

• Var fysiskt aktiv. • Ha en god värdegrund. • Var positiv och våga vinn. • Göra studiebesök. • Kombinera fackkunskaperna med bred helhetssyn (systemperspektiv) så du kan förstå var din kompetens gör mest nytta, och kan kommunicera bra med personer med andra kompetenser.

• Skaffa erfarenhet inom branschområdet.

FJÄD RAD E NÄR D E TAR EXAM E N?

3. VI LKA PE R SON LIGA EG E N S KAPE R

• Komplettera dina yrkeskunskaper med sociala färdigheter.

• Satsa på bredd och ledarskap samtidigt som specialisering.

2. S KA STU D E NTE R NA VARA FU LL-

Vi jobbar i en lärande organisation med ständig kompetensutveckling av personalen. För nyanställda skogsinspektorer/rådgivare har vi introduktionsprogram, där man lär sig grunderna i vårt arbetssätt och hur våra processer fungerar. Det gör det möjlig att jobba här utan arbetslivserfarenhet.

• Försök få in samhällsperspektivet i utbildningen.

• Praktisera och skapa kontakter.

VI LL D U VETA M E R? Resultatet från vår arbetsgivarundersökning kommer att presenteras i Stockholm, Göteborg och Lund under hösten. Håll utkik i vårt kalendarium på www.naturvetarna.se

• Få upp ögonen för att offentlig sektor har mycket att erbjuda. • Förutom fackområdet även studera planeringsfrågor- och planeringsförfaranden. Källa: Naturvetarnas arbetsgivarundersökning våren 2016.

N R 5 2 016

N A T U R V E TA R E

S PA N A R I N

B O KT I P S

FORSKN I NG VISAR ATT… Förvånas du ibland över vilka forskningsnyheter som får genomslag och spridning? Kanske känns vetenskapen bakom väldigt tunn. Och är det ens vetenskap? Författarna Mattias Lundberg och Stefan Söderfjäll försöker reda ut begreppen i boken ”Det är sant – det stod ju i tidningen” – en bok om hur du undviker att bli lurad. Här finns konkreta tips om källkritik och hur man kan se igenom pseudovetenskap. Målgruppen är beslutsfattare, journalister, lärare och skolelever, men kan nog vara användbar för alla som lättare vill kunna skilja fakta från hittepå. A N

Nix, allt som är skrivet är inte automatiskt sant.

Termer i tiden

Mikroorganismer och växter kan rena poolvattnet.

När och hur börjar vi använda nya ord? På Terminologicentrum, TNC, tar man emot frågor om fackspråk och terminologi inom olika ämnesområden, för att utreda vad som fungerar bra att använda i svenskan. Kika på deras webbplats www.tnc.se om du är nyfiken på hur olika termer används. Trender i terminologifrågor säger också något om tidsandan. Till exempel dök frågor om följande ord upp under de senaste sjuttio åren:

1940-tal: plast, halvfabrikat 1950-tal: tv, tejp, dna 1960-tal: dator, varumärke 1970-tal: friskvård, räknedosa

Bada naturligt Drömmer du dig tillbaka till sommarvärmen och svalkande bad? Behöver du ett projekt inför nästa sommar? En växande trend är att anlägga en naturlig swimmingpool. I denna sköter växter och mikroorganismer vattenreningen och du behöver inte använda kemikalier. På köpet får du simma i en pool kantad av till exempel näckrosor och starrgräs. Om du har tur hittar också grodor och sländor till den planterade delen av dammen. Det finns flera webbsidor som steg för steg beskriver hur du bygger din egen naturliga pool, och leverantörer av mer eller mindre färdiga lösningar. A N

1980-tal: förnybar energikälla, kärnkraft – atomenergi 1990-tal: jungfruolja, webbplats 2000-tal: mervärdesmat, partnerskap G R AT T I S !

2010-tal: app

När använde du jungfruolja första gången?

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 016

Vinnare i förra numret  Hans Johansson och Anne Lönnerud vinner boken Neurodesign.

Vi lottar ut ett exemplar av boken Hjärna. Hjärta. Mage. Du deltar i utlottningen genom att mejla till redaktion@naturvetarna.se och berätta om vad du skulle vilja läsa om i tidningen, senast 3 oktober. Skriv bokens titel i ämnesraden.

NY BOK

Dietisten Kajsa Asp Jonson vill att fler ska förstå helheten som gör att vi mår bra. I sin nya bok delar hon med sig av kunskap om både hälsosam mat och sambanden kring vad som är bra för hjärtat, hjärnan och magen. – Jag vill visa att det kan vara enkelt och lustfyllt att leva hälsosamt. Vi behöver få tillbaka förtroendet för den vanliga maten och det vi har på hemmaplan. Och Kajsa Asp Jonsson. komma bort från specialdieter och bär och frön från andra sidan jordklotet, säger dietisten Kajsa Asp Jonsson. Hon kom i augusti ut med boken Hjärna. Hjärta. Mage., som tar ett helhetsgrepp kring hälsa och kost. Här finns lätttillgänglig fakta om bland annat hälsosam livsstil för kroppen och hjärnan, näring, magen, sömn, träning och mindfulness. MATIG MACKA FÖR KLI MATET

– Allt hänger ihop och jag vill berätta om det på ett ganska djuplodande sätt, till exempel hur hjärnan påverkas av vad och hur man äter. Jag vill visa de komplicerade sambanden på ett sätt som folk kan använda. Den andra halvan av boken består av recept med en kort inledning kopplat till vetenskapen. Under rubriken Ta en macka för framtiden, följer till exempel en förklaring till varför en matig macka till lunch är ett bra val för klimatet. D ET S KA VARA E N KE LT

De fina bilderna till recepten gör verkligen att recepten i boken lockar till att lagas. Och avsmakas. – Mat som är nyttig ska också vara god. Man måste få njuta. Det ska vara enkelt

att leva hälsosamt. Jag tror att hälsohets och stressen kring att allt måste vara ”perfekt” gör mer skada, säger Kajsa Asp Jonson. Detta är hennes andra bok i ämnet. För fyra år sedan gav hon ut Mersmak för livet, men nya vetenskapliga rön gjorde att hon tyckte att det var dags för en ny bok.

Kajsas tips för ett hälsosammare liv: • Tänk efter vilka förändringar du är beredd att göra och hålla fast vid. • Var snäll mot dig själv. Hälsa ska vara lustfyllt.

TA I N MATE N M E D ALLA S I N N E N

– Det här är min bild av vetenskapliga samband som jag har snappat upp genom att besöka forskningskonferenser och läsa på. Även om forskningen ofta inte är är tvärvetenskaplig går det att hitta gemensamma nämnare. Till exempel hur viktiga tarmbakterierna är, eller hur man har sett att det finns hälsoeffekter med att använda mindfulness vid matbordet – att ta in maten med alla sinnen. Kajsa Asp Jonson är dietist och har tidigare jobbat inom landstinget. Sedan 2008 driver hon eget, bland annat som journalist och föredragshållare. Böckerna har hon gett ut helt på egen hand. FYRA MATKASSAR TI LL FOTOG RAFE N

– Inför den första boken hade jag mycket material i min dator som jag tyckte att fler borde få ta del av. Eftersom jag ville lägga energin på att få ut boken, bestämde jag mig för att ge ut den på eget förlag. Kajsa Asp Jonson tog med sig fyra matkassar och lagade mat hos en fotograf som behövde bilder för att bygga upp en portfolio. Hon anlitade en formgivare som hon kände sedan tidigare. Och resultatet blev bra. – Det är jätteroligt att skriva böcker. Att vara projektledare och göra allting själv, från att få ett ISBN-nummer till att välja papper och sälja boken. AN

Kajsas tips för att ge ut en egen bok: • Ta reda på vad du behöver göra och vilka kontakter du behöver ta. • Var beredd på att det kostar energi, pengar och tid, men det är härligt att utmana sig själv och få ett så konkret resultat av allt jobb man lagt ner. Att hålla den tryckta boken i sin hand och att läsare återkommer med uppskattning och feedback ger en total egoboost.

N R 5 2 016

N A T U R V E TA R E

S PA N A R I N

Gästkrönika

En knuff i rätt riktning

vänliga, hälsofrämjande, socialt och ekonomiskt ansvarstagande val. Vi människor är lata. Vi tror att vi är rationella varelser, men tyvärr funkar det inte så. Våra val sker väldigt ofta utifrån vana, rutin och känslomässiga beslutsgrunder. Därför tycker jag att det är intressant att lära av beteendevetenskapen om hur vi kan designa valsituationer vi står inför i vår vardag.

Gör du ibland saker som du vet att du borde låta bli? Tar bilen istället för cykeln, skriver ut papper i onödan eller låter laddaren sitta kvar i eluttaget? Eller kanske undviker du att göra saker, trots att du vet att du borde? Har du sett över ditt pensionssparande och gått från kol, olja och gas? Bytt till vegetarisk kost eller miljömärkt el? Handen på hjärtat. DU VET vad du borde göra. Men varför gör du det inte?

- Fy och tvi, det är manipulation! ropar nej-sägarna.

Vad tror du resultatet skulle bli om jag smyger in på natten och plötsligt ser till att stadens alla gator har cykelbanor, skrivaren är automatiskt inställd på dubbelsidigt och laddaren plötsligt lyser rött när du glömmer dra ut den? När du vaknar har någon redan kryssat i hållbara pensionsfonder och miljövänlig el åt dig och det första du ser i lunchmatsalen är en stor solgul smiley som visar veckans vegetariska alternativ i perfekt ögonhöjd.

- Hjälp mig och guida mig till mer hållbara val, säger jag.

Kanske det är precis det du behöver? Någon som ger dig en vänlig knuff i rätt riktning – en nudge. När jag först hördes talas om begreppet nudging tyckte jag att det lät nästan lite för bra för att vara sant. Hur kunde något så enkelt som gröna fotsteg målade på väg mot soptunnan minska ned-

Katharina Paoli, klimatinspiratör och initiativtagare till nätverket Nudging Sweden.

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 016

Poängen är att det ska vara lätt att göra rätt, för både miljö och hälsa.

skräpningen med 49 procent? Att två centimer i minskad tallriksstorlek ledde till 20 procent minskat matsvinn? Forskarna radade upp exempel baserade på denna beteendevetenskapliga metod – exempel som funkade! Idag, efter att själv ha arbetat med nudging de senaste två åren kan jag med övertygelse säga att jag vet att nudging som metod kan hjälpa oss till mer miljö-

Nyttan med nudging är att göra det lätt att göra rätt. Att underlätta kloka beslut istället för korkade beslut. Jag tror att vi även behöver både lagar och regler och böter och skatter och ekonomiska incitament, men ibland behövs något mer, eller något annat. Nudging är ett bra komplement när vi designar den framtid vi vill leva i. Jag utmanar er alla – företag, kommuner, myndigheter, akademi och individer – våga testa! Låt oss hjälpas åt att underlätta de hållbara valen i vår vardag. Låt oss tillsammans arbeta för att göra det lätt att göra rätt. Det behöver varken vara dyrt eller svårt. Ibland behövs bara en liten vänlig knuff i rätt riktning.

Du bestämmer! Har du koll på vilket stöd du kan få från Naturvetarna? Vår roll är att stärka dig på arbetsmarknaden. Genom coachning och rådgivning ökar du dina chanser att göra den karriär du vill och få en lön som du kan vara nöjd med. Här visar vi den service som du har nytta av som medlem i Naturvetarna. Läs mer: www.naturvetarna.se

Trygghet Rådgivning om anställningsvillkor och arbetsrätt Inkomstförsäkring som kompletterar a-kassan Förhandlar fram förmånliga kollektivavtal Specialiserad rådgivning för chef och företagare

Karriär Individuell karriärrådgivning CV-, LinkedIn- och intervjucoachning Personprofilanalys Karriärprofilanalys Arbetsmarknadsinformation

Förmåner Försäkringar Banklån Kurser via Naturvetarakademin Seminarier och inspirationsdagar Kostnadsfria eller rabatterade tidningsprenumerationer Skriva testamente och företagsavtal med avtal24 Professionsföreningar Medlemskap i samarbetsorganisationer

Lön Lönestatistik för naturvetare Coachning i lönesamtal Rådgivning om löner

N R 5 2 016

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 016

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Naturvetarna i Almedalen Vi tog rygg på Naturvetarnas ordförande Ivar de la Cruz under en dag i Almedalen. Han var där för att bygga relationer och få koll på hur arbetsmarknaden kan komma att påverkas av till exempel robotiseringen. LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

N R 5 2 016

N A T U R V E TA R E

F OTO: LO U I S E F LO R I N, R EG I O N G OT L A N D

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Det är torsdag och zenit för Almedalsveckan har passerat. Men det kryllar fortfarande av folk i de medeltida gränderna i Visby och dagen är fylld med spännande seminarier. – Intressant och roligt att så många naturvetare är här. Det visar att naturvetenskapen har en viktig roll i samhällsdebatten. Klockan åtta ses vi vid Teaterskeppet där Kario Future huserar. Varje dag har de spanat in i framtiden med fokus på olika teman. I dag är det ”Hemmet 2030” som gäller.

Solceller på var mans tak.

– Inte så mycket nytt, men jag fastnade vid några saker som kommer att påverka arbetsmarknaden för våra medlemmar, säger Ivar de la Cruz, ordförande för Naturvetarna. SOLCE LLE R TAR FART

Han pekar på att solcellerna tar rejäl fart och står för hälften av vår elproduktion. Hemmen går från att konsumera till att producera el. Jordbruket har flyttat in till stan och man odlar på höjden. – Visionen om att kylskåp och allt annat i hemmet är uppkopplat och att en robotkok står till tjänst hemma efter jobbet är kittlande. Detsamma gäller spaningen om att drönare levererar paket och annat hem till dörren. Den tekniska utvecklingen är ändå hyfsat lätt att förutse. Svårare är det att sia om hur människors värderingar kommer att förändras. ”Vem trodde till exempel för femtio år sedan att kvinnan skulle lämna hemmet och göra karriär i arbetslivet”, sa en representant från arrangören.

G E R AV S I N TI D

Vi drar vidare på kullerstenarna, men vi kommer inte så långt när Ivar de la Cruz möter naturvetare i olika roller och företrädare för fackförbund och arbetsgivarorganisationer. Han ger av sin tid till alla och får mycket tillbaka. Nästa seminarium har ett tydligt naturvetenskapligt fokus. Det är fullsatt i trädgården där forskaren Alejandra Vasquez pratar om sina honungsbakterier som skulle kunna ersätta dagens antibiotika, som brottas med resistensproblem. Det handlar om tretton olika arter av mjölksyAlejandra Vasquez, forskar rabakterier om honungsbakterier.

Ta rygg på Ivar i Almedalen 08.00: Seminarium med

Kommer kokboken att rationaliseras bort från hemmet år 2030?

10.00: Kan honungsbakterier ersätta Kairo Future som spanar in antibiotika? Forskaren Alejandra VasSå tolkar2030”. du diagrammen ”Hemmet quez berättar om lovande forskning för en stor och intresserad publik. 09.30: Möter Helene Hellströmer, förbundsdi11.00: Folksam LO Pension bjuder på rektör för fackförbundet kaffe. På köpet tar vi del av information DIK, som Naturvetarna har som också är viktig för Naturvetarnas gemensamma avtal med. medlemmar.

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 016

Räkna med Katarina Stensson.

11.30: Full fart i Mattecentrums monter. Fysikern Katarina Stensson är ledamot i styrelsen. ”Att vara volontär och få andra att förstå matte är otroligt givande. Lika viktigt är att inspirera och stimulera de duktiga.”

som finns i binas honungsmagar. De här stammarna är hämtade i Nepal. – Bakterierna överlever bara en till två veckor och finns inte i den honung som man köper i affären, säger Alejandra Vascuez.

inte är vaksamma på det finns risken att forskning och kommersialisering hamnar utanför Sverige. S N ICKRAR ALGOR ITM E R

På Visbys gator möter vi ett annat geni, som har fått det epitetet dokumenterat i HON U NG S BAKTE R I E R LÄKE R SÅR konkurrens genom att vinna SVT:s Övertygande berättar hon om försö”Genikampen”. Fredrik Löfgren ken på labb där multiresistenta bakär där för att missionera om diterier har besegrats. Forskargruppens gitalisering och robotisering. resultat talar sitt tydliga språk Han pluggar teknisk fysik på när det gäller läkning av kroLinköpings universitet och har niska sår hos hästar. eget företag vid sidan om. Kändisskapet är han inte helt be– Av de femton hästar som behandlades med honung med mjölksykväm med, utan trivs bäst rabakterier blev alla friska. Tidigare med att snickra algoritInnehåller mer hemma i källaren. har antibiotika prövats utan framgång. mjöksyrabakterier. – Jag känner mig inte Ivar de la Cruz hyllar hennes som ett geni, jag tyckte forskning som visar på den nytta skolan vara rätt trist och klarade inte matsom naturvetare kan göra i samhället. ten, säger han ödmjukt. – Alejandra Vasques sätter också fingret I själva verket fick han inte den stimulans han behövde för att utvecklas. på svårigheterna att få forskningsmedel, – Det mesta har jag lärt mig på fritiden, hur lovande forskningsidén än är. Om vi

12.00: Lunch med vinnaren

ROBOT ÖKAR SÄKE R H ETE N

Han tror på idén att nivågruppera eleverna. – Om det är okej inom idrotten borde det vara det även i skolans värld. Redan som sjuåring började han programmera egna spel. Vid fyllda tolv år sålde han sin första hemsida. – Jag drivs inte av pengar, utan vill göra teknik som kommer människor till nytta. Programmering Genikampsvinnaren Fredrik borde införas i skolan Löfgren gör sin egen robot.

14.30: Vi

i SVT:s Genikampen.

14.00: Ledarnas förhandlingschef Anna Nilsson är bra att prata med. Anna Nilsson från Ledarna.

vilket jag har nytta av i dag när jag leder matteklubbar för särbegåvade. Där är det roligare och mer utmanande matte i allt från kombinatorik till irrationella tal.

släntrar in på Oikocredits seminarium om etiska placeringar. NaturvetarAndreas Englund placerar rätt. na placerar 10 procent av sitt kapital där. Andreas Englund håller i trådarna från Naturvetarnas sida.

15.00: På det semi-

Johanna Sandahl klimatmaxar transporter.

nariet deltar Johanna Sandahl, agronom och ordförande för Naturskyddsföreningen, vars seminarier i Almedalen har fokus på att klimatmaxa våra transporter.

N R 5 2 016

N A T U R V E TA R E

så att alla lär sig att skapa sina egna appar. Låt människor bli producenter istället för konsumenter, säger han optimistiskt. Att roboten är här för att stanna tvivlar han inte på. – Vi människor kan inte hantera stora datamängder – ”big data” – på ett sätt som en robot klarar, och den reagerar hundra miljoner gånger snabbare än människan. Robotar i till exempel trafiken och vården menar han skulle öka säkerheten. Kliniska studier visar att Watson, tack vare dess förmåga att hantera stora mängder information, ger bättre diagnoser än människan. Att Fredrik Löfgren snuvade Volvo på att bygga den första förarlösa bilen i Sverige är det inte så många som känner till. Utan tillstånd satte han en förarlös bil utan kaross i rullning på Västerås gator. Jungfruresan slutade lyckligt, bortsett från att den större fordonstillverkaren blev uppretad. BYGGER RELATIONER

Ivar de la Cruz instämmer i att vi bara har sett början på den robotrevolution vi står inför.

Så fortsätter det med nya möten och kontakter innan våra vägar skiljs åt och Naturvetarnas ordförande kastar loss och lämnar Gotland.

Fredrik Löfgren var först i landet med att bygga en förarlös bil, dock utan kaross.

– Den kommer att förändra arbetsmarknaden för de flesta. För oss är det viktigt att bevaka detta för att kunna påverka arbetssituationen för våra medlemmar. I den gassande solen dyker Kommunals nya ordförande Tobias Baudin upp i folkvimlet. Ivar de la Cruz missar inte chansen att önska honom lycka till och bygga en plattform för gott samarbete.

Ett måste för att kunna orientera sig bland alla seminarier.

Många naturvetare i Visbys gränder.

15.30: En entusiastisk dietist berättar om mötet med folkhälsoministern Gabriel Wikström. Josephine Garpsäter och hennes kollegor övertygar honom om dietistens och kostens roll i förebyggande vård och omsorg. Sjukvård som slukar stora resurser kan lindras och behandlas med kost och fysisk aktivitet.

Josephine Garpsäter nätverkade med fler än folkhälsoministern.

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 016

En del i behandlingen.

16.00: Kommunals nya ordförande Tobias Baudin presenterar sig och får lyckönskningar av Ivar de la Cruz. Kommunals nya ordförande Tobias Baudin.

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

NY PÅ NATU RVETAR NA

Jakob ville ha en ny utmaning BIOKEMISTEN JAKOB LI N D MAR K

var redo för ett karriärbyte efter många år som säljchef på olika företag. Sedan 1 september är han ombudsman inom statlig sektor på Naturvetarna. – Jag ville ha en ny utmaning och kände att detta vara rätt. Senast var han försäljningschef i Norden för det engelska företaget Malvern Instruments, som tillverkar och säljer analysinstrument för storleksbestämning av substanser i allt från läkemedel och livsmedel till gruvteknik. I rollen som chef kom han i kontakt med frågor om arbetsrätt och annat som har med personalens arbetssituation att göra. Vid sidan av det har han på egen hand förkovrat sig i arbetsrätt och psykologi. Samtidigt inser han att han har mer att lära. Så nu byter du sida?

– Jag ser det inte riktigt så. Jag tror på lösningar i samförstånd mellan fack och arbetsgivare. Men visst ska det bli spännande att se på saken från ett annat perspektiv. Jag hoppas kunna göra nytta och bidra, säger han ödmjukt. Jakob Lindmark har en positiv bild av facket och har haft en bra dialog med Naturvetarna i förhandlingar om till exempel arbetsbrist, som han menar måste skötas på rätt sätt. När tidningen Naturvetare ringer honom är han i Skåne på semester. Han och hustrun ska ut och vandra på Skåneleden och njuta av sommarens kanske sista havsbad. – Jag är en aktiv person som har behov av att röra mig. Paddling, löpning och skridskoåkning är andra favoriter vid sidan av att läsa, skriva och fotografera. Med utflugna vuxna barn räknar han med att klara de dagliga resorna från hemmet i Uppsala till Naturvetarnas kansli i Nacka. – Det kan bli tufft, men jag gillar utmaningar så det kommer att ordna sig. LEL

Förbundsdirektör lämnar Naturvetarna

Var med och utveckla DRF! Vad tycker du är viktigast att DRF arbetar med i framtiden? Vi är öppna för nya tankar och förslag. V I L L D U V A R A med och driva DRF framåt tillsammans med oss under nästa år eller vet du någon kollega som skulle passa in?

Du behöver inte ha någon styrelsevana. Om du saknar erfarenhet av styrelsearbete så kommer du få en utbildning som gör dig redo för uppdraget. De poster som finns idag och som valberedningen ser till att bemanna är: Styrelsen: ordförande, 6 ledamöter och 1 studeranderepresentant 2 revisorer + 1 suppleant 2 Ansvar- och förtroendenämnden

VI LL D U VETA M E RA?

Kontakta någon av oss i valberedningen;

Helena Nicklasson har lämnat Naturvetarna efter fem år som förbundsdirektör. Det var efter en överenskommelse med Naturvetarnas styrelse som man i juni bestämde sig för att gå skilda vägar.

Satu Kettunen

Helena Nicklasson rekryterades ur de egna leden och har i olika roller varit med och byggt upp Naturvetarna under flera decennier, bland annat genom två fusioner. Några av hennes hjärtefrågor var miljötillsyn och övrig tillsyn, liksom att synliggöra naturvetares kompetens och betydelse för samhällsutvecklingen. Det kanske viktigaste avtrycket är hennes engagemang för naturvetares karriär, att ge dem möjlighet att gå vidare och utvecklas efter en uppsägning eller bara för att man vill göra något annat i arbetslivet. ”Att göra karriär

Josephine Garpsäter

på egna villkor”, var som ett mantra för henne. En naturlig följd blev att Naturvetarna under hennes ledning byggde upp en egen karriärservice inom förbundet. Det var Naturvetarna bland de första att göra inom Sacofamiljen. Som tillförordnad förbundsdirektör har tidigare biträdande förbundsdirektör Ulf Bergius utsetts av styrelsen. Avsikten är att en ny förbundsdirektör ska rekryteras för att möta de framtida utmaningar som förbundet och dess medlemmar står inför. LEL

tel. 070-278 88 39

Charlotte Droeser Ehlin tel. 076-100 98 24 Linnéa Skytt Ebba Carlsson

tel. 070-400 25 82 tel. 08-706 86 24 tel. 070-020 66 88

Eller mejla valberedningen: drf@gmail.com

NOMINERA EN DIETIST! Mejla namn, arbete, bostadsort, kontaktuppgifter och gärna lite bakgrundsinformation till adressen ovan. ”Det är spännande att bidra och kunna göra skillnad!”

N R 5 2 016

N A T U R V E TA R E

olle om k s r e mån e för d i v lar speg Här

ktiva

g. er di g t e vt al

K O L L E K T I VAV TA L – I N F LY TA N D E

Med rätt att påverka En del i kollektivavtalet som man ofta tar för given är möjligheten till inflytande. På forskningsföretaget Novavax AB i Uppsala jobbar akademikerföreningen nära vd och hr för att hitta bra lösningar. Sofia Magnusson är en person som har åsikter och vill påverka. Det kan hon göra i sin roll som ordförande för Akademikerföreningen på vaccinföretaget Novavax AB. – Det handlar om allt från vår arbetssituation till hur löneprocessen ska fung-

era. Parterna har förtroende för varandra och i grunden finns en samsyn. Men det har inte alltid varit frid och fröjd. När företaget köptes upp av ett amerikanskt bolag för några år sedan blev alla varslade om uppsägning. – Det slutade lyckligtvis bra och alla fick vara kvar. Efter förhandlingar, där vi fick hjälp av Naturvetarna, bidrog facket till att vi kunde hitta en bra lösning. BYGG E R UT

I dag är det andra tongångar. Nu bygger man ut lokalerna och renoverar labbet i Uppsala där företaget har sitt säte. – Det är alltid lättare att komma överens i medvind. Jag tycker att vi har möj-

lighet att påverka i den expansion och omorganisation som sker nu. Att bolaget har sin rötter i Sverige gör att de anställda via facket har inflytande, spekulerar Sofia Magnusson. – De förstår att vi har andra traditioner och lagar på arbetsmarknaden än i USA. Vår svenska vd har rätt fria händer, men besluten måste förankras hos ägarna. Fack och företag, representerat av vd och hr, har regelbundna samrådsmöten där facken får tidig information om företagets framtidsplaner. Där pratar man också löner och arbetsmiljö. Löneprocessen börjar bli väloljad och löper smidigt. – Både i år och förra året gick det bra.

FAKTA – VAD SÄGER LAG OCH AVTAL? Rätten till fackligt inflytande slås fast i MBL, Medbestämmandelagen. Insynen är alltså garanterad i lagen och säger att arbetsgivaren är skyldig att fortlöpande lämna information till den fackliga parten. Det fackliga inflytandet innebär att de anställda har rätt att påverka sin arbetssituation. Det sker som regel i en lokal samverkansgrupp, med representanter från arbetsgivare och fack. Arbetstagare ska vara delaktiga i förändringar och beslut som påverkar dem. Därför har facken fått rätten till medinflytande och förhandlingar, men i slutänden är det arbetsgivaren som har beslutanderätten. På samrådsmöten får facket tidig information om företagets framtidsplaner.

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 016

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

KOLLE KTIVAVTALET G E R:

Alla har lönesättande samtal med möjlighet att påverka sin lön. VAR M I KLÄD E R NA

Varför gick löneprocessen så bra? – Arbetsgivaren har blivit varm i kläderna och jag har gått på kurs med Naturvetarna. Det avspeglade sig i utfallet som hamnade över märket. I snitt höjdes lönerna i år med mellan 2,5 och 3 procent. I höst kommer en lönekartläggning att genomföras med hjälp av en konsult. Även den planeras att ske i dialog med facket. Får du jobba fackligt på arbetstid?

NOVAVAX AB BOOSTAR VACCIN Är ett börsnoterat bolag med amerikansk ägare. Finansieringen utgörs till större delen av riskkapital. En del forskningsmedel kommer också från amerikanska myndigheter som är intresserade av att utveckla effektivare vacciner. Produktportföljen består än så länge av ett vaccin mot hästinfluensa som säljs i hela världen. I den svenska pipelinen finns ett humanvaccin med tillsats av adjuvans, som under våren förhoppningsvis når fas tre i den kliniska studien. Bolaget startades av några forskare på SLU i Uppsala efter start i inkubator. Det började med veterinärvacciner som nu utvecklas till att användas hos människa. Företaget i Uppsala har vuxit från 25 till 35 anställda sedan det 2013 blev uppköpt av ett amerikanskt bolag. Nu investerar man och bygger ut ytterligare.

– Ja, arbetsgivaren inser nyttan och låter mig göra det enligt förtroendemannalagen. Det gäller även utbildningar, som förstås måste ha en påtaglig koppling till det fackliga uppdraget. Nu senast gick jag en utbildning i arbetsrätt hos Naturvetarna. Hon har även haft förmånen att gå UGL - utbildning, grupp, ledarskap genom Naturvetarna. – Det gav mig massor, både på det personliga planet och i min fackliga roll. Jag lärde mig bland annat olika sätt att kommunicera och hur människor fungerar i grupp. LEL

Föräldralön Omställning mellan jobb Inflytande Tjänstepension Lönerevision en gång per år Extra semester Kompetensutveckling Övertidsersättning Arbetsskadeförsäkring Sjukförsäkring

S OFIA MAG N U S S ON Aktuell: Ordförande för akademikerföreningen på Novavax. Utbildning: Molekylärbiologi, disputerad inom immunologi. Yrke: Senior forskare. Gör i jobbet: För att stärka effekten av ett vaccin mot till exempel influensa, orsakad av bakterier eller virus, tillsätts en adjuvans. Den här har sin källa i barken från trädet Quillaja Saponaria, som bland annat växer i Chile. Effekten är välkänd, men man inte vet varför. ”Det tar vi reda på nu”, säger hon. Gör mer i jobbet: Deltar i olika EUprojekt och samarbetar med forskare inom akademin och företag i andra länder. Det handlar om att utveckla nya vacciner och göra dem mer effektiva och stabila med tillsats av adjuvans (kommer från det latinska ordet adjuvare, som betyder ”att hjälpa”).

Sofia Magnusson jobbar med adjuvans i vacciner.

N R 5 2 016

N A T U R V E TA R E

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Parterna tar ansvar för jobbhälsan För att minska sjukfrånvaron har parterna på arbetsmarknaden kommit överens om att vidta åtgärder. Det gjorde att regeringen kunde dra tillbaka det omstridda förslaget om hälsoväxling. Akademikeralliansen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har i sin avsiktsförklaring skrivningar om att ta fram stödpaket på arbetsplatser som är särskilt drabbade, liksom att säkra att chefer har tillgång till kunskap om hur man kan arbeta med rehabilitering och arbetsplatsanpassning.

Även inom privata näringslivet ska man sätta in åtgärder för ett friskare arbetsplatser. PTK sköter de förhandlingar för bland annat Naturvetarnas räkning. – Privata företag är bäst i klassen, och vi jobbar redan idag för att hålla sjukfrånvaron nere. Friska medarbetare är avgörande för att lyckas med verksamheten, säger Peter Jeppsson, vice vd för Svenskt Näringsliv, som konstaterar att de största problemen med ohälsa finns i den offentliga sektorn. LEL

En motsvarande avsiktsförklaring har man kommit överens om i staten. Ett partsråd ska titta på friskfaktorer för att förhindra uppkomst av ohälsa. Tanken är också att man ska identifiera orsakssamband för att skapa sig en tydlig bild av hur arbetsmiljön och arbetsorganisationen påverkar sjuktalen. Utifrån det ska man diskutera behovet av insatser från de centrala parterna.

Regeringen backar om hälsoväxling Efter massiva protester från parterna på arbetsmarknaden drog regeringen tillbaka sitt förslag till hälsoväxling. Förslaget innebar att arbetsgivaren skulle stå för 25 procent av sjuklönekostnaden efter 90 dagar. Tanken var att arbetsgivarna skulle få en motsvarande sänkning av arbetsgivaravgiften. – Bra att regeringen tar sitt förnuft till fånga. Förslaget hade gjort det ännu svårare för dem

som står långt från arbetsmarknaden att få en anställning, säger Ulf Bergius, tf förbundsdirektör för Naturvetarna. Att fack och arbetsgivare har kommit överens om åtgärder för att minska sjukfrånvaron gjorde att regeringen backade. – Det är en seger för den svenska förhandlingsmodellen där parterna kommer överens om spelreglerna, säger Ulf Bergius. LEL

HUR HAR NATURVETARE DET PÅ JOBBET?

Nå Sveriges naturvetare!

I mitten av juni stängde Naturvetarnas enkät om arbetsvillkor. Ett stort tack till alla slumpmässigt utvalda som besvarade frågorna. Nu har vi ett bra underlag om situationen för naturvetare på dagens arbetsmarknad. Ny gnuggar vi våra geniknölar i analysen av resultatet. Det kommer att ligga till grund för Naturvetarnas insatser och stöd till medlemmar framöver. Under hösten kommer vi att presentera intressanta observationer från studien. Kristofer Jervinge

Annonsera i Magasin Naturvetare:

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 016

Helsida: 20 900 kr Halvsida: 14 900 kr Kvartssida: 9 800 kr Blänkare: 7 500 kr

Kontakta Kompetenstillväxt Maja Söderhäll tel: 08-20 12 21 Materialadress: annons@ kompetenstillvaxt.se

Skanska utvecklar och bygger infrastruktur, bostäder, kommersiella lokaler och projekt i offentligprivat samverkan. Just nu med tusentals projekt i Norden, Centraleuropa, UK och USA. Vi är stolta över att vara ett av världens största byggföretag. Vår framgång bygger på starka värderingar och att vi ska vara ledande inom hållbarhet. Vårt lag består idag av 54 000 duktiga, kunniga och passionerade medarbetare, varav 11 500 i Sverige. Precis som allt annat vi gör, utvecklar vi laget hållbart och långsiktigt. Vi vill hela tiden bli bättre, vi behöver hela tiden bli fler. Är du bra på det du gör? Välkommen att bygga ett bättre samhälle tillsammans med oss.

Skanska Asfalt och Betong AB är ett dotterbolag till Skanska Sverige och består av regionerna Asfalt, Bergmaterial, Betong, Infraservice samt Nordic.Marknadsfunktionen inom Asfalt och Betong AB är en rikstäckande funktion och har som uppdrag att arbeta med Skanska Asfalt och Betongs långsiktiga strategier, att utveckla affärer samt att stötta verksamheten i frågor runt tillstånd och villkor. Inom marknadsfunktionen finns en enhet som har som uppgift att arbeta med frågorna kring täkttillstånd, tillståndsansökningar, villkor, miljö etc. Till denna enhet söker vi nu en:

Kommunikativ och erfaren Täkthandläggare/Projektutvecklare Du kommer vara involverad i hela eller delar av processen kring tillståndsansökningar för Asfalt och Betongs tillståndspliktiga verksamheter. Tillstånden avser främst täktverksamhet, men det kan även handla om hamnverksamhet eller annan typ av projektutveckling. Ditt arbetsområde omfattar hela Sverige och innebär en del resande. Dina arbetsuppgifter innebär att hitta och undersöka nya platser för lokalisering av verksamheten (lokaliseringsutredning) och därefter driva hela tillståndsprocessen i mål inklusive förarbete/undersökning, samrådsprocess, kontakt med myndigheter, upprättande av ansökan m.m. En betydande del av ditt arbete handlar om muntlig eller skriftlig kommunikation såväl internt i bolaget som externt med bl.a. myndigheter. Du kommer också hantera och besvara eventuella synpunkter från allmänheten.

Du har också: • Universitets- eller högskoleexamen inom relevant område, t.ex. natur-/miljövetare eller geovetare samt minst ett par års erfarenhet av liknande arbetsuppgifter • Goda datakunskaper, erfarenhet av Office-paketet samt gärna av CAD eller GIS • Utmärkt svenska och god engelska i tal och skrift • B-körkort – ett krav då det är mycket resande i tjänsten. Det är en fördel om du har erfarenhet av prövning enligt planoch bygglagen. Vi behöver din ansökan senast 25 september! Men vänta inte - ansök redan nu på www.skanska.se/jobbahososs

Du är kunnig inom ditt område och har stenkoll! Du som passar som Täkthandläggare/Projektutvecklare hos oss är kommunikativ och samarbetsvillig samt är van att hantera och få med dig olika typer av människor. Ditt arbete präglas av struktur, kommunikation och uthållighet, vilket underlättar i långa processer samt när det finns flera parter i en process.

Har du frågor kring tjänsten är du välkommen att kontakta rekryterande chef Torbjörn Andersson på 010-448 13 42 eller HR partner Rebecka Hedström på 010-448 39 95. Välkommen till Skanska!

Vi tar för givet att du har erfarenhet av att upprätta tillståndsansökningar inkl. miljökonsekvensbeskrivningar (MKB), anmälningsärenden, kontrollprogram samt tillsyn, enligt miljöbalken.

N R 5 2 016

N A T U R V E TA R E

Landstinget Dalarna söker

Cytodiagnostiker till Falun Avdelningen för klinisk patologi och cytologi söker två cytodiagnostiker, varav en tjänst med sektionsledaransvar. Ansök senast 2016-09-30 via ltdalarna.se/ledigajobb

Kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen startar 2017. SMHI är Sveriges expertmyndighet inom meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimatologi. Vår kunskap och våra tjänster hjälper dig i vardagen att fatta små och stora beslut. Med ett globalt perspektiv bidrar vi till ett säkert och hållbart samhälle.

Utbildningen leder till ämneslärarexamen och antagna erhåller utbildningsbidrag på 25 000 kr/mån.

Se lärosätenas webbplatser för mer info:

GRUPPCHEF

Spännande chefsuppdrag till lab- och mätverksamhet i Göteborg. Läs mer på smhi.se

www.elmia.se/lantbruk #elmialantbruk

Elmia Lantbruk Framtidsforum – konferensen med fokus på framtiden för det svenska lantbruket. Var med och forma framtiden för det svenska lantbruket. Seminarier, diskussioner och debatter hålls den 18–19 oktober på Elmia i Jönköping. Vi fördjupar oss i företagsutveckling och lönsamhet, branschens attraktionskraft och dess möjligheter. Över 50 seminarier lyfter frågor inom: Livsmedel Företagande Djurhållning Växtodling

Anmä l Välj bl dig nu! and m er än

semin

arier

Teknik & innovation Miljö & klimat Program och anmälan på: www.elmia.se/lantbruk/framtidsforum

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 016

18–19 OKTOBER 2016 JÖNKÖPING

VI SÖKER

Vattenverksamhetshandläggare (ref.nr: 112-5040-2016)

Mer information om tjänsten finns på vår webbplats www.lansstyrelsen.se/jonkoping eller www.offentligajobb.se

Universitetslektor i djurskydd Sista ansökningsdag: 30 september 2016 Fullständig annons: www.slu.se/lediga-jobb

Region Örebro län söker

Biomedicinska analytiker inom histologi, molekylärpatologi samt till vårt vävnadslaboratorium www.regionorebrolan.se/ledigajobb

Ansökan senast 25 semptember

utfall

FUNDERAR DU PÅ ATT BYTA KARRIÄR? Bristen på lärare inom naturvetenskap och matematik är stor. Chanserna till framtida arbete är mycket goda för den som vill arbeta i skolan. Göteborgs universitet erbjuder en kort och intensiv påbyggnadsutbildning (KPU) till lärarexamen för dig som redan har en högskoleexamen i naturvetenskap eller matematik. Utbildningen har extra hög studietakt (125 procent) och nära anknytning till skolan, vilket innebär att du på bara ett år blir färdig lärare mot grundskolans årskurs 7-9 eller gymnasiet. Nu är det dags att söka till våren 2017. Sista ansökningsdag är 15 oktober 2016.

lararutbildning.gu.se/akpu

N R 5 2 016

N A T U R V E TA R E

EFTER JOBBET

Nisse spanar efter f järilar En fjäril är mer än ett påfågelöga eller en nässelfjäril för Nisse Söderqvist. Samlandet har gett honom förståelse för de ekologiska sambanden. Därför skonar han brännässlan hemma i trädgården. L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K TEXT

Ända sedan barnsben har Nisse Söder-

qvist jagat fjärilar. Numera är det sällan han tar fram håven eftersom han i stort sett har alla de arter av fjärilar som finns i trakten av Gräsmark i Värmland. – Det kan dyka upp nya, vilka kan vara på tillfälligt besök och med vindarnas hjälp har tagit sig hit. Ett sådant exempel är den magnifika tistelfjärilen som inte lyckas övervintra på de här breddgraderna. Om han skulle upptäcka nya fjärilar rapporterar han om fynden till Göteborgs naturhistoriska museum. På så sätt bidrar han till forskningen. Stolt visar han upp sina samlingar, där fjärilarna sitter fastnålade på frigolit i en låda av trä med glasruta. – Det är viktigt att lådan håller tätt så att inga småkryp tar sig in och förstör de känsliga vingarna. PR ECI S ION OCH TÅLAMOD

Att spänna upp dem är en grannlaga uppgift som kräver stor precision och tålamod. Det måste ske i direkt anslutning till infångandet. Annars finns risk att vingarna blir stela och bryts. För att fjärilarna ska få en så snabb och skonsam död som möjligt använder han eter. Sövningsmedlet dränks in i bomull som appliceras i fångstburken av plast eller glas. När Nisse Söderqvist som tidig tonåring köpte den första flaskan eter höjde apotekaren på ögonbrynen och undrade vad han skulle använda det till. Så nästa gång följde mamma med och köpte ut. Då gick det bättre. Varför samla på fjärilar? – Djur och natur har alltid roat mig. Jag ville veta mer om fjärilar som de flesta bara tycker är vackra. På köpet har jag lärt mig

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 016

mer om de ekologiska sambanden i naturen och betydelsen av biologisk mångfald. Han drar själv sitt strå till stacken genom att låta gräset och de vilda sommarblommorna växa sig höga på ängen hemma. När de har fröat av sig slår han ängen med lie. – Det måste ske med varsam hand. Rotorgräsklippare fungerar inte så bra eftersom den slår sönder örterna. FÄR R E ARTE R

Den annars så förhatliga brännässlan skonar han. – Den är värdväxt till den rätt färggranna nässelfjärilen och påfågelögat. De flesta fjärilar har en värdväxt som de är beroende av för sin överlevnad. Därför är det så viktigt med många arter av örter. Hans reflektion är att både antalet fjärilar och antalet arter har minskat på senare tid. – Regnigare somrar kan vara en orsak, men kanske ännu viktigare är att ängs- och hagmarkerna med betande djur är på väg att försvinna. Intresset för fjärilar följer med honom på resor världen över. När han för försvarets räkning jobbade med frågor om vatten- och livsmedelskvalitet i Afghanistan gick han rätt lottlös i det torra och heta landskapet. Han såg några nattfjärilar som är kända för sitt anspråkslösa uttryck. – Jag hade ett motsvarande uppdrag i Kosovo där naturen liknade den svenska, vilket avspeglade sig på fjärilarna som var ungefär desamma som hemma. Nu är han tillbaka i Torsby kommun, där han inspekterar avlopp, jordbruk och bergtäkter så att verksamheterna håller sig inom lagens råmärken. Nu drömmer han om att åka till Sydamerika och spana in mer spektakulära fjärilar. #

UTR U STN I N G S O M B E H ÖVS: Skaffa dig en håv. Om du inte vill tillverka en själv så hittar du mer professionella håvar att köpa på internet. En burk av glas eller plast med lock. Dränk in bomull med dödande gift som eter eller etyl-acetat för att fjärilen ska få en smärtfri död och att vingarna skonas. En låda av plast eller trä med lock. Täck botten med frigolit eller motsvarande material som nålar kan fästa i.

FJÄR I LE N S LIVS CYK E LN Ägg – Många fjärilar övervintrar som ägg som läggs i närheten av värdväxten. Påfågelöga är ett undantag och övervintrar som fullbordad fjäril.

N I S S E S Ö D E R QVI ST Yrke: Miljö- och hälsoskyddsinspektör i Torsby kommun.

Larv – Äggen kläcks vid olika tidpunkter under våren. Nu byggs förrådet av energi och näring upp. Det är larven som kan ställa till skada i jordbruket. Kålfjärilens larv är ett sådant exempel.

Bor: Hus i Gräsmark, Värmland. Fritid: Spelar i en amatörteater.

Puppa – Inkapsling sker på säker plats där larven genomgår en metamorfos och får vingar, samtidigt som matsmältningsorganen degenereras. Det tar runt en månad.

Favoritfjäril: Makaonfjäril.

Fjäril – Här sker fortplantningen, med fokus på äggläggning. Sedan dör fjärilen.

N R 5 2 016

N A T U R V E TA R E

EFTER JOBBET

NA-K RYS S E T ÖDMJUKT BEGÄRA

BÖR BURAS IN

FLYTTGUBBE

FÄLTSLAG

MISS SOM ETT BREV PÅ POSTEN STUND HOVMÄSTARE? DEUTERIUM SEDVÄNJA

GÖR JON HENRIK FJÄLLGREN SES MED MARIA

NEON

FRÄMSTE TITANEN

SKURKJAGARHASSE

VRÄKA

KAN GÖR SVÄRAS NATT TILL PÅ SÅN DAG

SADES OM GRÄLSJUK KVINNA

STÖRTADE

VIDHÄFTANDE GREVÉN

ÄR JU FÄRSK ASFALT

FÖREBILDER BLASKA GAMMALT ORIGINAL

SEINFELD KALLE

TECTONA GRANDIS

SLÖA OLJIG TYP

SYNCELL ORIKTIG URNA HÄRMAR TYST

ROMSTEN

ÄR VILLANDE? KALLAS VI VID TEKNIK

PRIVAT FRONT

SMET TILL UGN? VIRRIGA

BLODBRIST FRÄCK

ASÄTARE VARA NÄSVIS IVÄG HEMLIG TJÄNST VANLIGT PLAGG I KINA FÖRR

FÖRDELNING AV UTSÄDE

KAN MAN STRID

DAM UTAN NAVEL?

UTSIKT KÄRLEKSPERSONIFIKATION ÄR LAPSANG SOUCHONG EN

NUTIDA INVEKTIV ANSKRI

HÄSTUPPMANING

IOWA GEMAK

EXTAS URTIDSJÄTTE

KVICK UMGÄLLA SKA DET PÅ DET FJÄRDE

FÖRBUD LUKTA BYTER FIIINT UTTAL I UK ÖPPNAS PÅ SKIVA

HEN SJUNGER PÅ ETT TALLIKNANDE VIS Konstruktör: www.lena-holmlund.com

Tävla och vinn! Vinnare av förra numrets korsord är Karin Mellström i Stockholm.

66 66

NR U ERTA V ERTA E5 N A TNUART V ER

N R126 2 0 1 6 20

TRITIUM MÅTT

Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut biobiljetter. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka. Senast den 28 september vill vi ha din lösning.

LEMURKRYSS 2016

Naturvetare nr 6 i din brevlåda

Kommer i nästa nummer

oktober

På jakt efter nya läkemedel För att hitta substanser till nya läkemedel åkte ett gäng forskare till Arktis. En av forskarna berättar själv hur expeditionen gick till och vilka utmaningarna är att fånga krypen under havsytan.

Häng med en naturvetare Många naturvetare gör viktiga samhällsinsatser. Det tar vi fasta på när vi följer med en naturvetare under en dag.

Hur får vi gångtrafiken att flyta smidigare? Med hjälp av datasimulerade fotgängare kan köer förhindras i trånga passager, som på Stockholms centralstation där 200 000 personer rör sig en vanlig dag.

Läs också om: » Med avstamp i forskningen kan du bli en duktig förhandlare. » Gå från konflikt till samarbete genom att känna dig själv. » Fråga en naturvetare: Hur effektiva kan solceller bli?

K O N TA K T www.naturvetarna.se E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13

Kontakta Maja Söderhäll, tel: 08-20 12 21 Materialadress: annons@kompetenstillvaxt.se

ORDFÖRANDE:

KARRIÄRSERVICE:

Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

T F F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

CHEFSSERVICE:

Ulf Bergius, 08–466 24 10

chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26

M E DLE M SJOU R:

AKADEMIKERNAS A-KASSA, AEA:

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00

V Ä X E L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

Vill du annonsera?

I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0770–78 20 50 AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

M E DLE M S S E RVICE:

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

N R 5 2 016

N A T U R V E TA R E

POSTTI D N I NG

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Bolån RÄNTA FRÅN

1,29%

Äntligen en annons som kan löna sig.

Du har unika förmåner som medlem i Naturvetarna! Danske Bank och Naturvetarna har inlett ett långsiktigt samarbete som kommer att ge dig som medlem en hel del exklusiva förmåner. Du kan t ex få: • Egen personlig rådgivare • Våra vardagstjänster kostnadsfritt första året • Bolån från låga 1,29 %* Vi har fler förmåner som väntar på dig och som vi samlat i Danske Förmånsprogram. Gå in på danskebank.se/naturvetarna och upptäck dem idag. Vårt mål är att du når dina.

Läs mer om erbjudandet på danskebank.se/naturvetarna I samarbete med:

* 3 månader 1,29 %. Effektiv ränta 1,298 %. Ex 2 Mkr/50 år, totalt 2 647 405 kr

Utsedda till Årets Bank av Privata Affärer 2015