Naturvetare nr 5 by Naturvetaren

Nummer 5

2 01 3 N AT U R V E TA R E N R 5 2 01 3

K a LK B

K a r r i ä r , v e t e n s K a p, n ät v e r K

rOt te

Bung

ön e Lar s O m d –23 s i d 16

Natu rvetar e startar eg et

Från panik till framgång

lla i krav att st ä p a ditt chefsk

Nyttig

Latifa visar vägen till bättre hälsa d u e ll o m g m o s i d 9

å r e ts m i l j ö ko m m u n s i d 10

pac k a sva m p ko r g e n s i d 6 0

n io t a ir p s in t Hös cH e Fsse m i nar i u m:

taLe Nte D maNag e m e Nt

CHEF

ta l e n t e d m a n a g e m e n t : kräver unga specialister ett nytt ledarskap? som chef gäller det att attrahera, utveckla och behålla rätt medarbetare. naturvetarna chef bjuder in till ett seminarium med charlotta Wikström och ann-sofie rosenberg.

När: 11 september, kl 15-18 var: saco, gamla stan stockholm anmälan: senast 6 september

Naturvetare + managementkonsult = sant Är du intresserad av verksamhetsutveckling? då kan management vara en bransch för dig. kom och lyssna på två managementkonsulter som visar hur detta kan vara en karriärväg för naturvetare.

Natu rvetar e + maNag e m e NtkoN s u Lt = saNt

När: 17 september, kl 15.30-17.30 var: greveturegatan 30 anmälan: senast 10 september

F r u k o s ts e m i n a r i u m : Leadership Battle

F r u ko sts e m i n a r i u m :

Lä sm er oc ha nm äl

L e a D e r s h i p B at t L e

att vara ledare inom akademin är ett komplext uppdrag. på leadership battle den 27 september får du träffa ledare inom olika branscher. naturvetarna släpper en ny rapport om ledarskapet inom akademin. När: 27 september, kl 8.00-9.45 var: greveturegatan 30 anmälan: senast 19 september

dig :w

ww .na

tur

tar

.se

InnEhåLL

n r 5 2013

OpInIOn

K A LK B

ROT TE

e g n u B

sId 5

ön E LAR s O m d –23 s I d 16

Ledare: naturvetare som berikar sommaren na-debatt: Stoppa läckaget till Östersjön!

nyhETER

sId 9

Upplands Väsby är årets miljörookie Almdöden breder ut sig Duellen: Går GMO och ekomat att förena? månadens fråga: Har hälsohetsen gått för långt?

REpORTAGE

sId 16

Kalkbrottet som delar Gotland

TEmA sId 28

Från panik till framgång Nya företag i spåren av Astra Zenecas nedläggning

VETEnsKAp

sId 34

Kartlagt grangenom kan snabba på tillväxten Fråga en naturvetare: Hur fick jag magsjukan?

KARRIäR

sId 40

manualen: Lär nytt och väx på jobbet Inspiratören: Han hämtar inspiration från industrin Ledarskap: Ställ krav på ditt chefskap På nytt jobb | Ny vetenskaplig koordinator på Bolincentret

LEdIGA jOBB sId 56

spAnAR In sId 58 nyTT FRån nATURVETARnA

Löner i olika delar av landet | Gallup: 4 av 7 fick jobb via kontakter

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare. Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida. Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck. Bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se naturvetarna är ett Saco-förbund med 31 750 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar. ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 31 900 ex. Utgivning: 7 nr/per år.

nästa nummer kommer ut den 24 okt med annonsstopp den 7 okt. Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten. Tryck: norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Fotograf omslaget: Anna Ledin Wirén. Övriga reportrar: Johanna rösth jR, Marita Teräs mT, Erika Lindbom EL.

Redaktion:

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

Emmeli nilsson, En skribent/redaktör 08-466 24 85

sId 62

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

jeanette duvert annonsansvarig 08-466 24 86

Christina jägare, Cj reporter, layout 08-466 24 87

Som den värsta såpan Kalkstriden på Gotland har alla ingredienser som behövs för den värsta såpan. Här finns en klassisk konflikt mellan miljö och industri. Å ena sidan hotas omistliga naturvården, där miljövänner kedjade fast sig och bidrog till att stoppa trädfällningen intill ett natura 2000-område. På andra sidan står industrin som vill öppna ett kalkbrott på en yta, motsvarande Gamla stan i Stockholm eller Visby innanför ringmuren. Efter många juridiska turer har Högsta domstolen bestämt att fallet ska prövas igen. Så nu är man tillbaka på ruta ett, där tillståndsprövningen ska gå ett varv till. Läs den spännande berättelsen om kalkbrottet som delar Gotland. Lika oense är experterna om GMO-grödor. Frågan är om de går att förena med ekologisk odling. Självklart tycker GMO-vännerna det. De menar att tekniken är ett hjälpmedel på väg mot ett miljövänligt jordbruk. I det här numrets duell förklarar Ekologiska odlarna varför GMO inte hör hemma i jordbruket. det är spännande med trender. En sådan är anatt allt fler naturvetare startar eget, bland an nat i spåren av Astra Zenecas nedned läggning av forskningen i Lund och Södertälje. det ställer lite nya krav på naturvetarna som fackförbund. Därför satsar förbundet på att stötta de små företagarna. Det hand handlar om service i allt från att ta betalt och skriva avtal till att erbjuda inspirerande semina seminaföretagarier och nätverk för företaga re. Läs bland annat om den spännande resa som ett gäng forskare från Astra Zeneca har gjort i sitt företag, med alla nio som delägare.

N AT U R V E TA R E I M E D I A

Dåliga villkor för utländska stipendieforskare Nyblivna utländska forskare på Karolinska institutet slår larm om usla villkor för dem vars forskartjänster finansieras med stipendier. En av de nästan fyra hundra utländska stipendieforskarna på Karolinska institutet, KI, är Hiske van Duinen. Hon säger att forskarnas kontrakt är så korta, att det blir svårt att ens få ett personnummer i Sverige. Fackförbundet naturvetarna är kritiska till att anställningar ersätts med stipendier. För när man går på stipendium gäller andra villkor än för de forskarkollegor som gör samma saker men är anställda. Stipendierna är varken pensionsgrundande eller grund för a-kassa eller sjukskrivningar. Man får inga semesterdagar. Ekot, 6 juli

7 av 10

DJ u rSKyDDSI nSPE KTör E r

har blivit utsatta för hot i sitt arbete, visar en rapport från fackförbundet naturvetarna. En av tio har blivit utsatt för direkt våld. Djurskyddsinspektörerna är anställda vid länsstyrelserna. En del men inte alla, har kommunikationsverktyg för att kunna ha direktkontakt med SOS Alarm när de åker på inspektioner. TT, publicerat i Dagens Nyheter 12 augusti

”Plussa på för mattelärarna” Gunnar Wetterberg skriver i en krönika i Expressen att kommunerna borde använda den individuella lönesättningen till att höja lönerna för lärare i bland annat matte. ”Då ökar chansen att fler upptäcker naturvetenskap och teknik.”

Ch E FR E dAKTöR

N A T U R V E TA R E

N R5 2013

Gunnar Wetterberg är samhällspolitisk utredare på Saco.

OPInIOn

LE DAR E N

I VA r D E L A c r u Z , F ö r B u n D S O r D F ö r A n D E

Naturvetare som berikar sommaren Sommaren är över för den här gången. Tid för vila och återhämtning ligger bakom oss. Under semestern har jag upplevt hur närvarande naturvetenskapen finns omkring oss. Jag imponeras av all kunskap som naturvetare förmedlar på ett lättillgängligt och engagerande sätt, och som dessutom är gratis. På en fiskeresa i Jämtlandsfjällen träf-

fade vi några anställda från länsstyrelsen som bjöd på kaffe och korv, och berättade om hur man restaurerar ett kulturlandskap. Då insåg jag vilken fantastiskt kunskap som förmedlas mitt under semestern. Innan vi gick vidare fick vi veta hur man arbetar med fiskevård. Det var mycket professionellt och serviceinriktat.

En annan semesterobservation var på

Ölands södra udde. Där finns ett av alla Sveriges naturum som visar den miljö som finns i närområdet. Ett naturum kräver mycket samlad kunskap i naturvetenskap. Även detta fritt för alla att ta del av runt om i landet. En upplevelse var också att besöka en

guldgrävarcamp i Småland. Inne i föreningslokalen hängde en karta av guldfyndigheter i Sverige, framtagen av Sveriges geologiska undersökning. Det är ingen liten uppgift och det har tagit många år att ta fram dessa uppgifter som finns på kar-

tan idag. Fritt för alla som vill vaska guld i skog och mark att ta del av.

Jag vill också uppmärksamma Degerhamn på Öland. Där finns Navet, som är en geologisk utomhusutställning. Öppen för alla och som mycket pedagogiskt och informativt berättar om Ölands geologi, industri och gruvhistoria. Strax intill Navet finns också en geologisk konstutställning, oväntat och fritt.

Jag vill rikta ett stort tack till er alla

som arbetar med att göra naturvetenskapens rikedom tillgänglig och intressant för en bredare allmänhet. Ni gör våra semestrar i Sverige minnesvärda.

Listan över naturvetare som berikar sommaren går att göra längre. De sprider kunskap och glädje för både barn och vuxna semesterfirare. Glöm inte heller alla amatörnaturvetare som finns i Sverige. Jag mötte också många engagerade

och duktiga naturvetare i Almedalen första veckan i juli. Själv lade jag fokus på att följa seminarier om livsmedelsproduktion och försörjning. Ett område som förtjänar att lyftas fram och utvecklas mer.

Naturvetarna drog sitt strå till stacken och arrangerade ett välbesökt seminarium och genomförde en gallup om hur folk fick sitt första jobb. Läs mer om det längre fram i tidningen. Hoppas också att ni har följt oss på vår blogg och på Twitter. Nästa år avser vi att lyfta fram våra professioner och Naturvetarna ännu mer.

I VA R d E L A C R U Z , förbundsordförande naturvetarna

Ivar de la Cruz

Att Astra Zenecas nedlagda toxikologiska labb i Södertälje lever vidare i ny regi. För mjölkböndernas allt svårare situation. Sverige behöver ett livskraftigt lantbruk, som är hållbart för både djur och miljö.

ivar.delacruz@naturvetarna.se

N R5 2013

N A T U R V E TA R E

K o M M E N TA R E R F R å N W E B B E N

D u E LLE n : G Å r G M O O c H E KO LO G I S K M AT AT T F ö r E n A? n y H E TS B r E V I J u n I , s e s i d 9 .

D U E LLE N

GåR G Mo ocH E Ko Lo G I S

Plats för båda

K M AT AT T F Ö R GmO hör inte hemma E N A? i ett uthålligt lantbru k, menar maria dirke, lantbrukarna. Före verksamhetsledare detta sLU-professo på Ekologiska rn Torbjörn Fagerström anser att GmO borde har en helt annan syn vara en del av lösning på saken och en för det ekologiska lantbruket.

Dagens livsmedelsproduktion har stora brister, både ekologisk och GMO. Ska man då blicka bakåt eller framåt i tiden för att nå bästa lösningen? Självklart finns det plats för båda men jag är övertygad om att det är en kombination som kommer bli kärnan i lösningen, genomtänkta passliga GM-grödor som passar in i välmående jordbrukssystem. Livsmedelsagronom

NEJ

Torbjörn Fagerström, fd professor vid sLU

maria dirke, verksam hetsledare på Ekologiska lantbruka rna

1 . ä R G m O Lö s n I nG E n FöR d Utmaningen är att E T E KO LO G I s K utveckla ett framtida A LAnTB R U KET jordbruk ?

som är mera resursbesparande och mindre miljöpåverkande än dagens, vid bibehållen produktivitet. Då krävs bland annat att bästa möjliga teknik används. Det ekologisk a lantbrukets huvudpro blem är att man definierar bort miljövänlig teknik, till exempel GMO. I det perspektivet är GMO en del av lösningen för ett framtida ekologisk t lantbruk.

Hur menar du? Lösning på vadå?

2 . V I LK A ä R m I LjöFöR dE LA

All växtförädling kan i princip drivas med målet att utveckla mera miljövänliga/resursbesparan de grödor. Bioteknik är ofta den snabbaste vägen, ibland den enda. några exempel på GM-gröd or med klara miljöfördelar är grödor som är resistenta mot sjukdoma r eller skadegörare, eller grödor som är bättre på att hushålla med kväve eller vatten.

R nA m E d G mO?

Teoretiska miljöför delar presenteras ibland. I praktiken har sett några konkreta vi inte miljöfördelar.

3. F I n n s dET R I s KE R?

Nej, trots mycket omfattan de riskforskning finns det inga dokumenterade exempel på att tekniken i sig innebär några risker. Om man däremot odlar grödor som är resistenta mot ett visst ogräsmedel, och om man sedan sprutar med detta ogräsmedel år ut och år in så selektera r man fram resistenta ogräs. Detta sker oberoende av vilken teknik som har använts för att få fram resistensen hos grödorna . 4 . VA R F ö R ä R F ORs Kn I nG E n

Resistens även i GMo Man bör nog inte ta fram GMO som idag begränsas biologiskt, eftersom parasiten antagligen kommer utveckla resistens. Dock skulle jag tro att GMO som begränsas fysikaliskt (abiotiskt) skulle kunna ha en framtid, till exempel de som klarar torka bättre. Men då måste man också kunna förhindra att de stora bolagen styr och att bönderna hålls skyldiga om de får in patenterade gener i sina åkrar.

Den affärsmodell som vi ser idag med GMO-sorter lingar med en eller ett fåtal grödor gynnar sjukdoma i ensidiga odGMO-grödan fungerar r och skadegörare. tills skadegöraren utvecklat resistens. Gener sprider sig och bonden blir skyldig till patentint rång och kriminaliseras. Patenterade sorter kan inte lantbrukare ta eget utsäde av. GMO handlar till stora delar om makt, där företag äger sorter som är beroende av misk bekämpning. Efterfråg kean på GMO-sorter är mycket liten.

I n R I K TA d på h E R B ICI dR E s I

Det är inte sant. I forskningsportföljerna hos de stora förädlarn ligger en mångfald projekt a som handlar om alltifrån näringsberikning, över resistensoch resurshushållande egenskaper, till att få fram vegetabiliska oljor som kan ersätta fossil olja. Däremot är det sant att den fältmässi ga odlingen idag dominera s av två grupper av GM-grödor, nämligen herbicid- respektive insektsre sistenta. rätt använda leder dessa till mindre kemikalieanvändni ng, inte mera.

s T E n TA G R ö d O R

? Vet inte. Ett faktum är att företagen som äger växtförädling äger även herbicidtillverknin gen, kan det vara del av förklaringen?

5. BöR sVE R IG E sATsA på FORs Kn I nG sOm UTVECK LAR nyA G RödOR sOm KLARAR sIG UTAn KE m I KALI E R? Ja,

På ett teoretiskt plan är det självklara svaret ja. Men i praktiken finns det inte nu någon marknad för GM-gröd or, ens om de är klockrent miljövänl iga. BASF avslutade till exempel sin förädling av bladmögelresisten t potatis för den europeis ka marknaden på grund av motstånd et mot GM-grödor.

Sverige har sedan länge haft som en viktig framgångsfaktor för växtförädling att satsa på sunda robusta sorter. Vi behöver mer forskning där lantbrukarna deltar och där resultaten inte ägs av någon liten elit. Forskning som integrera r samhälle och lantbruka re där genetiken är en självklar kunskap som delas av så många människo r som möjligt.

N R5 2013

N A T U R V E TA R

Fred

M Å n A D E n S F r ÅG A : ( Au G u ST I )

ä s TA n AT U R VI LK ET ä R d IT T B s O m m A R m I n E? VE TE n s K A p LI G A

Toppa med ginger ale Räknas kemi till naturvetenskap? I så fall Il Diabolo, på Le rouges bakficka. I en ren kolv blandar man: tequila svartvinbärslikör färskpressad juice av ingefära En skvätt limejuice Sen skakar man det hela med massor med is, häller upp i

OPInIOn

glas till 2/3, i med nån istärning eller två och toppar med ginger ale. Solnedgång över Gamla stans taknockar. Kortärmat. några bin surrar i luften. Magiskt. Även stad är natur. Ibland. Ztingray

Inte som våra prekambriska urberg Har seglat i skotska vatten de två senaste somrarna och fängslas av den vackra kusten! Basaltpelare på ön Staffa borde vara exkursionsmål för alla geovetarstudenter. Väldigt mycket sedimentära bergarter också i Skottland med helt andra landformer än vad vi är vana vid i Sverige. Det ser inte ut som våra hårda prekambriska urberg. Inte heller som norges u-dalar utan helt andra erosionsformer och aktiva talus-branter syntes ofta. Lodräta bergväggar ner i havet, ibland flera hundra meter höga, med mycket fågelliv. Syns endast från havet. Gör en segling där över om du har möjlighet! janne Bjurström

s K I C K A d I n I n s ä n d A R E T I L L redaktion@naturvetarna.se eller kommentera på webben naturvetarna.se

N A T U R V E TA R E

N R5 2013

OPInIOn

M Å n A D E n S F r ÅG A :

E n på h A R h ä Ls O h ET s R Lå n G T? jO B B ET G åT T Fö nyhetsbrev i juni.

Det luktar elitism Ja, jag tycker det är otroligt jobbigt med dessa hurtbullar som är halvt insnöade på hälsa, motion och/eller sport. Verkar som om folk blivit endorfinberoende och gillar att se ner på folk som inte är det också. I synnerhet rökare och överviktiga får syrliga kommentarer, pikar och ständigt höra att ”de får skylla sig själva” eller att ”de borde ta tag i sina liv”. Det luktar elitism á la 1920-tal.

Tvärtom. På kommunen där jag arbetar har friskvårdstimmen nyligen tagits bort. pER

Jag vill ha mer hälsoinspiration Nej, det har inte gått för långt, inte där jag jobbar. Så stillasittande framför en datorskärm som jag är i mitt jobb har jag aldrig varit i hela mitt liv. Så mycket fika som jag äter på vardagarna har jag heller aldrig gjort. Så jag efterlyser fler aktiviteter och tips från hälsoinspiratörer. Små eller stora saker som kan påverka mina möjligheter att leva häl-

sosamt på jobbet, det gillar jag! De som tycker det blir för mycket fokus/hets på hälsa får sålla bort hälsoinspirationen och kanske köpa eget fikabröd. Linn

nils

n T u r V E TA r E n r 4 - 2 013

Villkoren för KI:s postdocs måste bli bättre

Illa behandlad på KI Jag tycker det är jättebra att naturvetarna uppmärksammar den dåliga arbetssituationen som finns för så många postdocs. Jag har själv varit en tid på KI och tillsammans med kollegor blev vi mycket dåligt behandlade utan att få någon hjälp av institutionen eller KI. Ljunggrens forskningsgrupp må vara nöjda, men det finns många andra som inte mår bra. Jag hoppas bara att KI nu tar detta till sig och skapar ordentliga rutiner för att hantera alla dessa problem istället för att sopa dem under mattan och tro att de försvinner. Jag hoppas också att naturvetarna följer upp detta! Själv gav jag upp forskningen, min tid på KI var inte enda orsaken, men det var en stark anledning till det. Tidigare forskare

Mistreatment of overeducated people Dear Mr Liljeback, the system is a real form of exploitation as it is almost exclusively applied to foreigners. I represent one of the rare exceptions as I was employed as post-doc with a regular salary. However, it was too beautiful to be true, since after one year I realized that I was payed as technician. How would you call it? ...mistreatment or exploitation of over-educated people? ....and

now, try to guess what is the next step in my career? Leaving Sweden for good and move to a place where post-doc are considered real workers! Many times I have been told that I should be grateful to get the chance to work in a such prestigious institution....actually I think they should thank me I accepted this for so long.

VI VILL VETA VAD DU TYcKER! SäG D I N M E N I NG! Vi förbehåller oss rätten att korta ner inlägg. redaktion@naturvetarna.se eller naturvetarna.se

OPInIOn

N R5 2013

N A T U R V E TA R E

NA -DEBATT n u STA r TA r V I E n n y D E B AT TS I DA, DÄ r n AT u r V E TA r E O c H A n D r A FÅ r c H A n S AT T G E S I n A Sy n P u n KT E r I A KT u E LL A F r ÅG O r, M E D KO P P LI n G T I LL n AT u r V E T E n S K A P.

Stoppa läckaget till Östersjön!

Enligt en ny undersökning från WWF upplever nästan hälften av svenskarna att algblomningen har blivit värre under de senaste tio åren. Femton procent uppger att de någon gång rest utomlands på badsemester i stället för att stanna hemma och bada i östersjön eller i en svensk sjö, på grund av algblomningen. WWF jobbar för att beslutsfattarna ska öka arealen och kvaliteten på skyddade vattenområden i Sverige. För att uppnå det måste Sveriges politiker stärka resurserna till naturskydd. Faktum är att vi internationellt har lovat att skydda 10 procent av våra kustoch havsområden, något vi idag bara uppnår till hälften. Prognosen för östersjön ser inte bra ut. Otillräckliga insatser för att minska läckaget från jordbruket runt östersjön gör att tillförseln av fosfor och kväve fortfarande är för OPInIOn

N A T U R V E TA R E

N R5 2013

F OTO : M A u r I r A u T K A r I

Algblomning och giftiga cyanobakterier har nått Sveriges kuster i sommar liksom tidigare år – och problemet kommer att finnas kvar på lång sikt om inte politikerna agerar.

hög. De döda havsbottnarna har tredubblats under 2000-talet och ligger på en nivå som aldrig tidigare dokumenterats och motsvarar ytan av två Danmark. Samtidigt har regeringen dragit in de pengar som fanns avsatta för att lokalt åtgärda problemen. östersjön är ur ett globalt perspektiv en välmående region med upplysta medborgare. Inom Helsingforskommissionen kom länderna år 2007 överens om en gemensam handlingsplan för östersjöns miljö, bland annat för hur övergödningen ska stoppas.

Målet är att uppnå god ekologisk status år 2021 och minska tillförseln av kväve med cirka 100 000 ton per år. Sveriges åtagande om en reduktion av 570 ton fosfor ingår i en modellbaserad beräkning på hur mycket östersjöländerna måste minska utsläppen. Enligt WWF:s granskning lever inget land upp till antagna löften och tidsplaner. Sverige ligger på en delad tredjeplats med Estland efter Finland och Tyskland, men inget land klarar godkänt. Just nu pågår olika projekt för att syresätta bottnar och att ke-

miskt binda fast fosfor på havsbotten. Det är bra, men det kan aldrig lösa östersjöns egentliga problem utan att vi minskar utsläppen från jordbruk, avlopp och sjöfart. Problemet med jordbrukets bidrag till östersjöns övergödning beror till största delen på ett systemfel i Eu:s nuvarande jordbrukspolitik – inte på enskilda jordbrukare. när miljöministrarna i östersjöregionen möts i Köpenhamn i oktober är det upp till bevis. Trots fina planer, många projekt och vackra ord, råder det stor brist på konkreta insatser – och framför allt saknas kraftfulla politiska beslut. åsa Andersson, chef för WWF:s vattenmiljöenhet

Lennart Gladh, östersjö/övergödningsexpert, WWF

DUELLEN G å R G M o o c H E Ko Lo G I S K M AT AT T F Ö R E N A? GmO hör inte hemma i ett uthålligt lantbruk, menar maria dirke, verksamhetsledare på Ekologiska lantbrukarna. Före detta sLU-professorn Torbjörn Fagerström har en helt annan syn på saken och anser att GmO borde vara en del av lösningen för det ekologiska lantbruket.

N EJ

Torbjörn Fagerström, fd professor vid sLU

maria dirke, verksamhetsledare på Ekologiska lantbrukarna

1 . ä R G m O Lö s n I n G E n F ö R d E T E KO LO G I s K A L A n T B R U K E T ?

Utmaningen är att utveckla ett framtida jordbruk som är mera resursbesparande och mindre miljöpåverkande än dagens, vid bibehållen produktivitet. Då krävs bland annat att bästa möjliga teknik används. Det ekologiska lantbrukets huvudproblem är att man definierar bort miljövänlig teknik, till exempel GMO. I det perspektivet är GMO en del av lösningen för ett framtida ekologiskt lantbruk.

Hur menar du? Lösning på vadå?

2 . V I LK A ä R m I L j ö F ö R d E L A R n A m E d G m O ?

All växtförädling kan i princip drivas med målet att utveckla mera miljövänliga/resursbesparande grödor. Bioteknik är ofta den snabbaste vägen, ibland den enda. några exempel på GM-grödor med klara miljöfördelar är grödor som är resistenta mot sjukdomar eller skadegörare, eller grödor som är bättre på att hushålla med kväve eller vatten.

Teoretiska miljöfördelar presenteras ibland. I praktiken har vi inte sett några konkreta miljöfördelar.

3. F I n n s dET R I s K E R?

Nej, trots mycket omfattande riskforskning finns det inga dokumenterade exempel på att tekniken i sig innebär några risker. Om man däremot odlar grödor som är resistenta mot ett visst ogräsmedel, och om man sedan sprutar med detta ogräsmedel år ut och år in så selekterar man fram resistenta ogräs. Detta sker oberoende av vilken teknik som har använts för att få fram resistensen hos grödorna.

Den affärsmodell som vi ser idag med GMO-sorter i ensidiga odlingar med en eller ett fåtal grödor gynnar sjukdomar och skadegörare. GMO-grödan fungerar tills skadegöraren utvecklat resistens. Gener sprider sig och bonden blir skyldig till patentintrång och kriminaliseras. Patenterade sorter kan inte lantbrukare ta eget utsäde av. GMO handlar till stora delar om makt, där företag äger sorter som är beroende av kemisk bekämpning. Efterfrågan på GMO-sorter är mycket liten.

4 . VA R F ö R ä R F O R s K n I n G E n I n R I K TA d på h E R B I C I d R E s I s T E n TA G R ö d O R ?

Det är inte sant. I forskningsportföljerna hos de stora förädlarna ligger en mångfald projekt som handlar om allt ifrån näringsberikning, över resistensoch resurshushållande egenskaper, till att få fram vegetabiliska oljor som kan ersätta fossil olja. Däremot är det sant att den fältmässiga odlingen idag domineras av två grupper av GM-grödor, nämligen herbicid- respektive insektsresistenta. rätt använda leder dessa till mindre kemikalieanvändning, inte mera.

Vet inte. Ett faktum är att företagen som äger växtförädling äger även herbicidtillverkningen, kan det vara del av förklaringen?

5. BöR sVE R IG E sATsA på FORs Kn I nG sOm UTVECKLAR nyA G RödOR sOm KLARAR sIG UTAn KE m I KALI E R?

På ett teoretiskt plan är det självklara svaret ja. Men i praktiken finns det inte nu någon marknad för GM-grödor, ens om de är klockrent miljövänliga. BASF avslutade till exempel sin förädling av bladmögelresistent potatis för den europeiska marknaden på grund av motståndet mot GM-grödor.

Ja, Sverige har sedan länge haft som en viktig framgångsfaktor för växtförädling att satsa på sunda robusta sorter. Vi behöver mer forskning där lantbrukarna deltar och där resultaten inte ägs av någon liten elit. Forskning som integrerar samhälle och lantbrukare där genetiken är en självklar kunskap som delas av så många människor som möjligt.

N R5 2013

N A T U R V E TA R E

nyHETEr

Upplands väsby är bäst på miljö upplands Väsby är årets rookie på listan över Sveriges bästa miljökommuner. På bara några år har de klättrat från plats 167 till etta. – Det är förstås jätteroligt efter många års hårt arbete, säger miljöstrategen Eva Bergh, som håller i trådarna för miljösatsningen. Eva Bergh förklarar att miljöcertifieringen, enligt ISO 14001, som klarades för tre år sedan är en nyckel. – Det har gett en systematik i arbetet. Att vi har ett tydligt uppdrag från politiker och ledning har bidragit till framgången. En styrka är också att vi jobbar på bred front och försöker få med alla på tåget. För fyra år sedan slog Uppland Väsby fast målet att man skulle bli ledande miljökommun i landet. Vad har ni gjort konkret? – Vår fordonsflotta är fossilfri och vi har en bilpool för personbilar. I våra fastigheter minskar vi energiförbrukningen med tre procent per år. För att få större utväxling startade vi ett samarbete med näringslivet – Klimatavtal Väsby, som syftar till att minska företagens energiförbrukning. Vid upphandling av kommunens måltider sattes målet att 25

LÖN F ÖR M ÖDAN

N A T U R V E TA R E

N R5 2013

”

Miljö och klimat är självklara delar i utvecklingen av ett hållbart samhälle

procent ska vara ekologiskt. Även krav på närodlat, när det är möjligt, finns med i upphandlingen. Mer spektakulär är satsningen på vindkraft. Kommu-

nen har investerat 47 miljoner kronor i ett vindkraftverk, som står för ungefär en femtedel av kommunens elbehov. Tack vare bättre vindar har man rest vindkraftverket i Ockelbo.

Natur- och vattenvården har en given plats i Upplands Väsby. Man har inventerat skyddsvärda naturområden och arbetar med att minska föroreningarna och förbättra vattenkvaliteten i vattendragen, som bland annat har sina utlopp i Mälaren, som är en vattentäkt för hela Stockholm. Kan ni bli ännu bättre? – Vi kan utveckla samarbetet med invånarna och näringslivet i miljöfrågor. Redan i dag återvinner vi matavfall, som omvandlas till biogas och jord. Men vi kan få med fler. Den kommunala verksamheten har stor miljöpåverkan och vi ställer miljökrav vid upphandlingen. Vi behöver bli bättre på uppföljningen. Finns det några minus? – Vi var osäkra på definitionen av god jordbruksmark och ser att det kan finnas risk för att

Eva Bergh är miljöstrategen som har bidragit till att Upplands Väsby ligger i topp bland landets miljökommuner.

Hallå där!

VAR FöR Gå TI LL BOTTE n m E d ETT GAm mALT s KE pp? Upplands Väsby.

tätortsnära grönområden tas i anspråk vid bebyggelse. Det gav minuspoäng i tidningen Miljöaktuellts rankning av landets kommuner. Målet är att bygga trehundra nya bostäder varje år, där tanken är att hållbarhet och

5 1. 2. 3. 4. 5.

tillväxt ska gå hand i hand. Eva Bergh betonar att miljötänkandet genomsyrar hela kommunens arbete. – Miljö och klimat är självklara delar i utvecklingen av ett hållbart samhälle. LEL

i topp

Upplands väsby kommun Malmö stad Eskilstuna kommun västerås stad Göteborgs stad

För femte året i rad har Miljöaktuellt genomfört en kommunrankning. Resultatet baseras på Miljöaktuellts egen enkät som kommunerna svarat på och sju andra källor. Dessa är Gröna bilister, Grön flagg från

Håll Sverige rent, SKL Insikt från Sveriges kommuner och landsting, Vattenmyndigheten, Boverkets miljömålsenkät, Ekomatcentrum samt, Kolada – kommunernas och landstingens gemensamma databas.

Adolf Erik Nordenskiölds skepp Vega sjönk 1903 utanför Grönlands kust. I sommar har en svensk expedition ledd av äventyraren ola Skinnarmo försökt hitta vraket. Martin Jakobsson är professor i maringeologi och har varit forskningsansvarig på båten. Efter att ha sökt av 320 miljoner kvadratmeter havsbotten avbröts sökningarna. Vega stod inte att finna. hur känns det? – Jag hade räknat med att det skulle bli svårt. Men mätningarna gick extremt bra. Där koordinaterna sa att Vega skulle ligga fanns hon inte, utan möjligen befinner sig skeppet utanför området vi avsökte. Bottentopografin är enormt dramatisk och djupet varierar från 500 till 50 meter. Det finns stup på nästan 300 meter, rena klätterväggar. Fartyget kan alltså ligga väldigt djupt. du bedrev annan forskning samtidigt, vad? – Jag har letat spår i havsbotten efter hur isen rört sig. Vi är intresserade av hur den drog sig tillbaka efter senaste istidens maxläge. Hur beter sig isar i ett varmare klimat? Det vi hittat i Antarktis tyder på att marina isar kan brytas upp väldigt fort. Jag har fått jättefina data, bland annat tydliga isbergsspår. Vi fick fram mer information än jag tänkt, som temperaturdata. Varför hade det varit viktigt att hitta Vega? – Det vore viktigt för vår polarforskningstradition. Vi har genomfört stora bedrifter historiskt men de kommer ofta i skymundan. nordenskiölds expedition via nordostpassagen var banbrytande och vi skulle kunna få upp det i folks medvetande igen. Vad var bäst med expeditionen? – Jag vill lyfta den positiva erfarenheten av att arbeta på det här sättet från ett litet fartyg. Vi skulle kunna samarbeta mera med äventyrare och andra utanför forskarvärlden för att samla data. Fotnot: Efter Nordenskiölds expedition såldes Vega till ett val- och sälfångstföretag. Det var när hon användes i det syftet som hon sjönk, efter att ha fastnat i isen. En

N R5 2013

N A T U R V E TA R E

2 m i lj o n e r . . . kronor har Dietisternas riksförbund, DRF fått från Socialstyrelsen. uppdraget är att sprida kunskap om nya riktlinjer för att ändra beteende som förbättrar folks hälsa. – Jätteroligt och en fjäder i hatten för DrF, som har fått förtroende att leda projektet, som sträcker sig till årsskiftet, säger projektledaren Karin Kauppi. Hon är en av fem dietister som på deltid ska träffa kollegor landet runt och utbilda om de nya riktlinjerna. Även om fo-

– Det är kus ligger på matvanor kommer viktigt att ha även fysisk aktivitet, rökning en utvecklad och alkoholvanor in i bilden. samtalsme– Alla delar hänger ihop och tod, strukpåverkar hälsan. Tanken är också turerad och att utöka samarbetet med andra med patienprofessioner för att uppnå målet. ten i fokus. Karin Kauppi förklarar att Karin Kauppi. Det ska vi samtalsmetoden ligger i botdietister bli ännu bättre på. ten, där det gäller att motivera Om allt går enligt planerna patienterna att ändra beteende, kommer regeringen skjuta till utifrån den evidensbaserade kunskap som finns i dag om hur nya pengar för 2014. Så allt talar för en fortsättning nästa människor kan stöttas att förår. LEL bättra sina matvanor.

Heta utbildningar för naturvetare

”

FRåN NATURVETARNAS BLoGG, MARITA TERäS.

10 I TOPP

ägnat dagen åt att fördjupa mig i höstens antagningsstatistik. Tvärvetenskapliga utbildningar med en stark koppling till arbetslivet verkar vara det som lockar. räknar jag in alla utbildningar som har en naturvetenskaplig bas är det nästan 5 600 personer, som ska studera det i höst. Ovanpå det kommer farmacevt-, läkar-, veterinärs- och ingenjörsutbildningar.

Djursjukskötare, SLu

Dietistprogrammet, Göteborgs universitet

jag tror att ungdomarnas val är intimt förknippat med hur de ser på framtidsutsikterna och så klart det egna intresset. nedskärningarna inom läkemedelsindustrin har väl inte gått någon förbi och i ljuset av detta är det logiskt att färre söker sig till utbildningar i biologi och kemi. Jag tror också att med ett tilltagande gap mellan studier och arbetsliv lockar utbildningar som leder fram till ett yrke och ger kontakter med arbetslivet.”

N A T U R V E TA R E

N R5 2013

3. naturvetenskapligt kandidatprogram biologi*, Lunds universitet

4. Kostvetare, uppsala universitet 5.

Data- och systemvetenskap, Stockholms universitet

6. Datavetenskap, Stockholms universitet Kandidatprogram i matematik och ekonomi, Stockholms universitet

8. Biomedicinsk analytikerprogrammet inriktning klinisk fysiologi, Karolinska institutet

naturvetenskapligt kandidatprogram molekylärbiologi*, Lunds universitet

10. Datavetenskap och applikationsutveckling, Malmö högskola

vad kommer efter almen? Almsjukan fortsätter att sprida sig som en farsot över landet. I Skåne finns det knappt några almar kvar och Mellansverige drabbas allt hårdare. Bara i sommar har hundra almar fällts inne i Västerås stad, och lika många är på gång att tas bort. – Almsjukan har funnits länge i Mälardalen men har fullkomligt exploderat de senaste tre åren i Västerås. I Stockholm har det gått längre, säger Anna Thiberg, landskapsingenjör i Västerås stad. Det är en svamp, som sprids av almsplintborren, som täpper igen trädets ledningsbanor, med följd att det dör. Däremot klarar sig almslyet, men faller offer för almsplintborren när det växer till och blir träd. Det är dessutom en dyr historia att byta ut de angripna träden. Kostnaden beräknas till runt 20 000 kronor per träd. Vad kommer efter almen? – Vi satsar på ett varierat plantmaterial, allt från ek och lind till pil och al när det gäller de större trä träden. På så sätt mins minskar vi sårbar sårbarheten. Anna Ti Tiberg sätter nu sitt hopp till den resistenta alm som sägs stå emot almsjukan. LEL

D Ö D L I G S VA M P

nyHETEr

Kan vi fortsätta äta bananer? Efter sommarens giftlarm om bananer blev många oroliga. Det var Testfakta som hade påvisat upp till sju olika pesticider i bananer, varav flera skulle kunna finnas i själva fruktköttet. Vi ringde upp Anders Jansson, statsinspektör på Livsmedelsverket och kemist i botten. 1. Finns det anledning till oro? – nej, halterna ligger under Eu:s gränsvärden

som ska vara säkra för alla konsumenter. notera att inga restsubstanser hittades i ekologiska bananer.

2. Finns det risk för barn? – De är förstås mest utsatta eftersom de äter

mer per kilo kroppsvikt, men även där finns

marginaler. Mot de fynd som Testfakta påvisat så kan ett barn på tio kilo äta fyra bananer per dag utan att riskera hälsan med hänsyn till Eu:s gränsvärden.

3. Kan man lita på gränsvärdena? – Ja, bekämpningsmedlens effekter har

testats noga och det krävs även underlag både sett till konsumtion, arbetsmiljö och miljö. när det gäller de toxikologiskt acceptabla nivåerna, fastställs de vanligen med en säkerhetsfaktor på 100. Den har man satt så högt för att ta hänsyn till skillnader mellan individer.

4. Hur är det med andra frukter, som rivet apelsinskal som blandas i baket?

Heta känslor kring provbrytningar å S I K T S D E L A R E Det brittiskägda gruvföretaget Jokkmokk Iron Mines AB

har fått tillstånd att provbryta malm i Kallak/Gállok fyra mil nordväst om Jokkmokk. Planen är att öppna en järnmalmsgruva som enligt företaget ska hållas igång minst 15 år. Åsikterna bland befolkningen går isär. Många hoppas att gruvan ska skapa jobb och vända utflyttningstrenden i området. Samtidigt finns oro för den påverkan gruvan kan få på miljön och människors levnadsförhållanden. Gruvmotståndare kamperar i området för att hindra företagets arbete, vilket har lett till polisingripanden. Kallak gränsar till världsarvet Laponia och två av landets största samebyar har sina vinterbetesmarker precis där gruvan polis försöker föra bort aktivister som kedjat fast ska ligga. En sig i marken. Foto: privat

–Det är så små mängder att det knappt på-

verkar. Sköljer man frukten under varmt vatten och borstar så förvinner en del men inte allt. LEL

M E r FLEXI B LA u n IVE rSITET I STI FTE LSE Regeringen föreslår en ny verksamhetsform för universitet och högskolor. I framtiden ska det vara möjligt att bedriva högskoleutbildning och forskning via stiftelser, så kallade högskolestiftelser. Förhoppningen är att detta ska öka lärosätenas handlingsfrihet och förbättra deras möjligheter att hantera och möta förändringar i omvärlden. Förslaget har mött en del kritik, bland annat från

NYTT DRIV

fackförbundet ST som befarar att privatiseringen kan komma att äventyra forskningens oberoende. Naturvetarna tar inte ställning till ägandeformen som sådan utan anser att det viktiga är att kvaliteten i utbildningen och forskningen garanteras. Regeringen måste därför parallellt med förslaget om stiftelsefinansiering också klargöra vilka krav lärosäten – nya såväl som gamla – behöver uppfylla. sA

N R5 2013

N A T U R V E TA R E

M Å n A D E n S F r ÅG A :

n å R F s s E R p U d Kän n E R T T A E R A V I G s T dI n AR B E ? T m A s O s L ä h A V E L Bullarna är utbytta till frukt, det hålls tävlingar med stegräknare och de som tränar på sin fritid kan håva in bonus eller pluspoäng från chefen. nyttigt och viktigt för arbetsprestationen eller har hälsohetsen gått för långt – vad tycker du? hur är det på din arbetsplats?

Kommentera på www.naturvetare.se

N A T U R V E TA R E

N R5 2013

nyHETEr

Jakten på den

perfekta personalen Du ska vara rök- och snusfri med god kondition och inga överflödiga kilon. Se helst ordentligt vältränad ut och sjukskriv dig aldrig. Då ligger du bra till hos arbetsgivarna. Det vet Henrietta Huzell som forskar i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet. I en studie där hon var med och undersökte utseendekrav bland arbetsgivare utgick forskarna från att arbetsgivare söker personer med ett visst utseende för att sälja mer. Men det visade sig även vara för att slippa sjukskrivningskostnader. – Arbetsgivarna säger ”det viktiga är att man är hel och ren”. Men när vi frågar vad de menar, ja då är det någon som inte röker, inte snusar, är attraktiv och vältränad. Sådant man förknippar med kroppslig hälsa, säger Henrietta Huzell. R I S KAB E L LI KR I KTN I NG

Arbetsgivarnas hälso- och utseendefixering är inte bara negativ, menar hon. Det är bra att de tar ansvar för folkhälsan. Men

henrietta huzell.

är det lönsamt? Nej, i hennes studie hade företagen med högst utseendekrav också störst problem med lönsamheten. Kanske är utseendefixeringen en desperat åtgärd när man egentligen borde satsa på

kompetensutveckling. Men det finns andra problem med hälsofixerade arbetsplatser. När mycket fokus ligger på träning och livsstil skapas en likriktning som kan bli riskabel, enligt Henrietta Huzell. – Mångfalden hotas. Om majoriteten av dina kollegor tränar på fritiden och du

En likriktning som kan bli riskabel i stället har ett litteraturintresse, riskerar du att stängas ute, säger Henrietta Huzell. PoLAR I S E RAD D E BATT

Förra året gick debatten het om arbetsplatsernas hälsohets. Får det effekt? – Ja, många organisationer blir mer medvetna. Sedan finns det alltid andra som anmäler hela gänget till en halvmara istället. Båda effekterna uppstår när vi har en så polariserad debatt. Men överlag skulle jag säga att de hälsohetsande företagen blivit fler. #

”Jagar inte bara milspår och morötter” Lantmännen är ett av de företag som snappat upp hälsotrenden. Här har man arbetat intenpernilla Törnros. sivt med personalens mående sedan 2006. Pernilla Törnros är chef för avdelningen arbetsmiljö och hälsa.

Hur är resultaten? – En utvärdering som gjordes 2012 visar att 14 procent tycker de har en bättre hälsa idag jämfört med 2009. Sjukfrånvaron är relativt oförändrad. Hur ser ni på gränsen mellan uppmuntran och press? – Inom Lantmännen genomför vi en så kallad hälsoscreening som är frivillig att medverka

i. utifrån resultatet kan man erbjudas hälsocoachning, gruppaktiviteter inom kost, motion, stresshantering eller annat. Då vi gör våra insatser på bred front och inte bara jagar milspår och morötter så hoppas jag att våra medarbetare upplever det som positivt och inte som någon ”hets”. Har du känt hälsostress? – I och med att Lantmännen

har utbildningar i exempelvis Hälsofrämjande ledarskap och att jag är utbildad idrottslärare så har jag mycket kunskap. Det gör mig motiverad att ta hand om min hälsa. Min utmaning är att jag är småbarnsförälder och har problem att få tiden att räcka till men jag tränar ändå regelbundet. Så nej, jag känner ingen press. #

N R5 2013

N A T U R V E TA R E

Bunge

Visby

Kalkbrottet som delar Gotland 2006

2009

Nordkalk får tillåtelse att öppna två provbrott för att undersöka och testa kalkstenens kvalitet. Miljödomstolen (i dag kallad Mark- och miljödomstolen) avslog ansökan om brytning i fullskala.

N A T U R V E TA R E

Efter överklagande hos Miljööverdomstolen fick nordkalk klartecken att bryta kalk. notera att klartecknet var en så kallad tillåtlighet, som innebär ett positivt förhandsbesked. Mark- och miljödom-

N R5 2013

2012 stolen satte dock käppar i hjulen och menade att frågan om tillståndsprövningen skulle prövas i hela dess vidd, alltså även naturvärden.

Bolaget får ännu en gång grönt ljus från Mark- och miljööverdomstolen (tidigare Miljööverdomstolen). Tillståndet gäller enligt miljöbalken bortledande av grundvatten ur kalkbrottet och åtgärder för

att öka grundvattenmängden och att anlägga transportband med mer. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att kalkbrytning kan bedrivas utan att natura 2000-områdena påverkas på ett otillåtet sätt.

en and verlkatt

r E P O r TA G E T

En klassisk strid mellan miljö och industri utspelar sig på norra Gotland. nordkalk vill öppna en ny täkt i ett känsligt naturområde, som också utgör en källa för färskvatten. Efter tidigare klartecken har HD dragit tillbaka tillståndet för brytning. TEXT ocH FoTo

et var ett tungt besked för Nordkalk när domen kom från Högsta domstolen, HD, i mitten av juni. Tillståndet att bryta kalk i Bunge på norra Gotland gäller inte längre. Nu är man tillbaka på ruta ett och målet förs tillbaka till Mark- och miljödomstolen som ska göra en ny prövning. – Vi ger inte upp. Efter en åtta år lång process med många turer i olika domstolar är vi luttrade. Vi får fortsätta att leva i ovisshet, vilket inte minst påverkar våra anställda, säger Håkan Pihl, geolog och projektledare på Nordkalk. HD pekar på brister i den tidigare prövningen. En av domstolarna, Mark- och miljööverdomstolen, har missat att göra en sammanhållen bedömning av miljöef-

fekterna. Hänsyn har inte tagits till att det tänkta kalkbrottet ligger granne med två Natura 2000-områden. Det är absolut nödvändigt, enligt HD.

nar med att kunna rädda hela området. Om det hade behövts hade vi tänkt driva frågan på EU-nivå. Här finns så höga naturvärden, vilket gör en brytning omöjlig.

J U B E L I AN D RA LäG E R

SToPPAD AVVE R KN I NG

Men det finns de som jublar över domen. Dit hör miljörörelsen, markägare och Naturvårdsverket. – Lokaliseringen är den sämsta tänkbara sett till naturvärdena. En täkt här ger betydande skador som är irreversibla, vilket är tillräckligt för att en brytning skulle strida mot EU:s art- och habitatsdirektiv, säger Nils Hallberg, miljörättsjurist på Naturvårdsverket. Mikael Karlsson, ordförande för Naturskyddsföreningen är inne på samma linje. – Det här är en seger för miljön. Vi räk-

Minns förra sommaren då frågan ställdes på sin spets. Bunge och Ojnareskogen på norra Gotland hamnade i rampljuset med dramatiska bilder från demonstranter som ville stoppa trädfällningen. Polis kallades in för att skingra folksamlingen. När runt 15 hektar skog hade avverkats stoppades trädfällningen av länsstyrelsen Gotland. Nordkalk hade inte gjort någon ordentlig miljöbedömning. Entreprenören Mellanskog insåg också att de inte kunde fortsätta att avverka. Att det är en het och mycket uppmärk-

2013

Sommaren

2012

På uppdrag av Nordkalk fäller Mellanskog träd på den planerade täkten. Efter massiva protester och att bolaget inte hade gjort någon

LAR S-E R I K LI LJ E BäcK

miljöprövning av trädfällningen stoppades den av Länsstyrelsen Gotland. Mellanskog ville inte heller fortsätta avverkningen under de premisserna. 15 hektar skog hann försvinna.

Högsta domstolen, HD, meddelar att även naturvårdsfrågan och närheten till natura 2000-områden måste vägas in i prövningen. Det räcker alltså inte att bara bedöma vattenfrågan. HD

Framtid? beslutar att skicka tillbaka frågan om kalkbrottet till Mark- och miljödomstolen för att en samlad prövning av verksamheten ska göras.

N R5 2013

Tidtabellen är osäker. Om nordkalk får ett negativt besked blir det troligen ett nytt överklagande. Frågan prövas sedan igen av Mark- och miljööverdomstolen, som fattar beslut senast 2015.komma med

N A T U R V E TA R E

r E P O r TA G E T

sammad fråga på Gotland framgick tydligt under Almedalsveckan i somras. Seminarier som handlade om kalkbrytningen i Bunge var överfulla. Den här konflikten har alla ingredienser för en såpa och rymmer klassiska konflikter mellan miljövärden och jobb i industrin. Hur många jobb det handlar om är inte helt klart. Nordkalk har cirka hundra anställda på Gotland i dag. Man har sökt tillstånd för att bryta 2,5 miljoner ton årligen fram till och med 2037. Nils Hallberg på Naturvårdsverket hävdar att det rör sig om färre jobb. Mikael Karlsson ser inte saken på det sättet. – Visst står ett antal arbetstillfällen på spel, men det får inte ske till vilket pris som helst. Lagen måste följas. På sikt gynnas inte Gotland av att förstöra ön. HÖJT ToN LäG E

Miljövännerna gör mer väsen av sig, medan de som förespråkar kalkbrytning håller en lägre profil. Tidvis har tonen varit hätsk och anställda på Nordkalk har känt sig utsatta. När jag träffar Håkan Pihl, geolog på Nordkalk, på flygplatsen i Visby är han förstås besviken över domen, särskilt som Mark- och miljööverdomstolen tidigare har gett klartecken till brytning. – Jag har förståelse för oron. Men risGeolog Håkan Pihl på Nordkalk ger inte upp.

N A T U R V E TA R E

N R5 2013

Man har sökt tillstånd för att bryta 2,5 miljoner ton årligen fram till och med 2037 ken för att vattenkvaliteten ska påverkas i Bästeträsk är mycket liten. För att minska risken avser vi att rena vattnet på bland annat kväve. Det är viktigt eftersom sjön är en råvattentäkt för norra Gotland. Enligt tillåtlighetsdomen från 2009, som innebär ett positivt förhandsbesked, är miljöeffekterna acceptabla. Detsamma gäller övriga 25 villkor, som buller, vibrationer, skyddsåtgärder, kontrollprogram och annat, förklarar Håkan Pihl. – Vi erbjuder kompensationsmark och avsätter 300 hektar skog för naturskydd på en annan del av Gotland. I det paketet ingår våtmarksrestaurering, liksom forskning kring gaffelfibblan, som är unik, men som även förekommer på Öland.

– Inträngning av salt havsvatten har aldrig hänt tidigare. Vårt kalkbrott ska inte nå djupare än en meter under markytan och högre salthalter ligger drygt tjugo meter under markytan, säger Håkan Pihl. Han tar även lätt på kritiken att täkten blir granne med två Natura 2000-områden. – Vi gör ordentliga inventeringar för att kunna påvisa eventuella förändringar i vattenflöden och artsammansättning. Nils Hallberg på Naturvårdsverket har en annan uppfattning. – Det här området har så unika naturvärden att det finns med på listan över områden som kan bli nationalpark. Två av de rödlistade arterna är gaffelfibbla och hårig dolkstekel.

I NTE Så I M PoN E RAD

Anna-Lena Fritz, disputerad biolog och chef för naturvården på länsstyrelsen Gotland, är inte så imponerad över det erbjudandet. – Kompensationsmarken har inte alls samma kvaliteter som den i Ojnareskogen. Skogen är gles och uthuggen, och har inte lika höga naturvärden, säger hon. Ännu en invändning från motståndarna har varit risken för inträngning av saltvatten, som är en rest från Littorinahavet och förekommer i sprickor i berget. Tanken är att det ska tas om hand av vattenreningen.

oVäNTAT MoTSTåN D

Håkan Pihl är förvånad över motståndet till den nya kalktäkten. – Det hade vi inte väntat oss, hittills har vi inte haft några problem att få tillstånd här på Gotland. Inte långt från Bunge finns en täkt, som är i drift nu. Jag ser en trend i samhället där motståndet till gruvnäring i allmänhet ökar. Kom ihåg att mycket i vår vardag har sin källa från gruvbrytning. Att Nordkalk tar kritiken och HDdomen på allvar råder det ingen tvekan om. Gabriella Hammarskjöld, företa-

Gabriella Hammarskjöld, kvalitets- och miljöchef på Nordkalk Gotland, visar med vattenprover hur effektiv reningen är med avseende på kväve, klor och sulfat.

N R5 2013

N A T U R V E TA R E

r E P O r TA G E T

gets kvalitets- och miljöchef på Gotland, berättar om alla åtgärder som ska minimera risken för miljöeffekter. På det befintliga kalkbrottet, inte långt från det planerade i Bunge, testar man en anläggning för rening av vatten från den nuvarande täkten. Vattnet från den nya täkten kan renas med samma teknik. – Redan nu ser vi att kvävehalterna minskar med två tredjedelar efter reningen och att klorid och sulfat sjunker till

Kalkbruket på norra Gotland tornar upp sig i horisonten. För att trygga dess framtid behövs nya täkter, som den omstridda täkten i Ojnareskogen.

N A T U R V E TA R E

N R5 2013

mycket låga nivåer. Vi minskar även mängden sediment, vilket gör vattnet klarare. SToRT SoM VI S BY

Men det handlar inte bara om gotlänningarnas vattenförsörjning. Täkten motsvarar en yta av Gamla stan i Stockholm eller som Visby innanför Ringmuren och är fem meter djup. Det kommer att påverka vattenflödena i omkringliggande Natura 2000-områden.

– Vattenfrågan och naturvärden hänger ihop, säger Anna-Lena Fritz. Det är extremt bra kvalitet på det vattnet. Risken finns att områdena runt täkten blir torrare och att vattenkvaliteten försämras. Hon är också frågande till Nordkalks lösning att bygga diken runt täkten för att återföra vatten till Bästeträsk. – Det känns osäkert, särskilt som bolaget inte har visat hur det ska fungera. I övrigt har de följt upp vår kritik genom

r E P O r TA G E T

mätning av vattenkvaliteten och rening. Om det är tillräckligt kan vi inte uttala oss om i dagsläget. Anna-Lena Fritz påminner om att den så kallade stoppregeln i Miljöbalken försvann 2009. Den gjorde det möjligt att förhindra gruvbrytning om den biologiska mångfalden i området skulle kunna påverkas negativt. Om livsmiljön för en hotad art riskerade att förstöras skulle det inte anläggas en täkt i det området.

VARJ E ART NoTE RAS

Vi tar oss ut på ett så kallat rikkärr, som kännetecknas av en kalkkrävande och artrik flora i fuktiga marker. Det ligger i Ojnareskogen på ett Natura 2000-område och är skyddat enligt lag. Där möter vi biologen Eva Götbrink, i det egna företaget Kråkfot. Hon gör en grundlig inventering av området och har lagt ut fasta provytor, som mäter omkring en kvarts kvadratmeter. För att inte missa något ligger provytorna

Täkten motsvarar en yta av gamla stan i Stockholm och är fem meter djup – Klart att det kan finnas en koppling mellan lagändringen och den planerade täkten i Bunge. I Ojnareskogen finns flera arter som är unika för platsen och många är vi skyldiga att skydda enligt Anna-Lena Fritz. EU:s art- och habitatdirektiv. Med den styrka som kalkindustrin har i sin lobbying ligger det nära till hands att misstänka att den har påverkat lagändringen. Att det finns skyddsvärda arter i Natura 2000-området är alla överens om. Frågan är hur livsmiljön kommer att påverkas av en täkt som närmsta granne. Det håller Nordkalk på att undersöka närmare.

betydligt tätare än i en normal inventering. – Jag undersöker och registrerar både arter och strukturer i marken, som till exempel bleke, ett slags gyttja eller lera med hög halt av kalk. Det här rikkärret är mycket varierat och artrikt, bland annat som en följd av att det är utsatt för stora störningar med omväxlande höga vattenflöden och torka. På sina håll går kalkstenen i dagen, medan torvskiktet är djupt på andra platser. FÖLJ S U PP VARJ E åR

Eva Götbrink förklarar att inventeringen kommer att genomföras regelbundet när brytningen kommer igång för att påvisa eventuella förändringar. – Tanken är inte att hitta sällsynta arter, utan inventeringen syftar till att upptäcka förändringar i livsmiljön för allt

från starr, mossor och orkidéer till fjärilar och skalbaggar. För att utesluta felkällor, som kvävenedfall eller annat som kan påverka artsammansättningen, gör hon motsvarande inventering i andra gotländska rikkärr. Det fungerar som en referens. Jag frågar henne hur det är att jobba på uppdrag av Nordkalk. – För mig som oberoende biolog är det viktigt att inventeringen blir så bra att

VAD G ÖR KALK STE N E N SÅ SPECI E LL I B U NG E? Den är en så kallad revkalksten med goda termiska egenskaper. Den är kemiskt ren och används vid rening av stål. Kalken binder ämnen som kisel och svavel. För att rena ett ton järn går det åt hundra kilo kalksten. SSAB och LKAB är stora kunder. Revkalkstenen på Gotland är unik, motsvarande kvalitet finns bland annat i södra Polen. Kalken används även vid vattenrening och i pappers- och massaindustrin. Kalken ingår som en beståndsdel i papper. Jordbruket och sjökalkning är andra användningsområden. Kalken förädlas från kalciumkarbonat (cacO3) till kalciumoxid (caO) och kalciumhydroxid (caOH2).

N R5 2013

N A T U R V E TA R E

r E P O r TA G E T

eventuella förändringar kan spåras. Jag har lång erfarenhet av uppföljning i rikkärr. Nordkalk påverkar mig inte, utan jag får jobba med rätt fria händer, i dialog med företaget. Det handlar om min yrkesheder och integritet. GAM LA TäKTE R FåR NYTT LIV

Kvalitets- och miljöchefen på Nordkalk, Gabriella Hammarskjöld, tar mig till några gamla täkter på norra Gotland, inte långt ifrån Ojnareskogen. På vissa av dem växer det

våtmark, säger Anna-Lena Fritz. Hon är dock lite undrande över hur lång tid det kommer att ta innan gropen är vattenfylld. – Det kan ta upp till hundra år, spekulerar hon. Det är kanske då som effekterna av minskad vattentillgång i omgivningarna blir som störst. Gabriella Hammarskjöld intygar att avsikten är att slänta ut skarpa kanter och stup. Hon räknar också med att återföra ytskiktet för att ge vegetationen en grogrund.

Att det finns skyddsvärda arter i Natura 2000området är alla överens om skog, medan det är mer sparsmakat med växter på andra. På en täkt har man skapat en motorbana, som lockar en ny publik. En annan täkt är fylld med vatten och är i dag en populär badplats. Våtmarker för fåglar är ännu ett sätt att återskapa de djupa såren i naturen. Vilka planer bolaget har för återställning av Bunge, om det blir en brytning, är inte klart även om det finns alternativ. – Vi har inte sett någon plan för återställning, utan den vill Nordkalk skjuta på framtiden. De alternativ som har nämnts är att göra en vattenreservoar, badplats eller

N A T U R V E TA R E

N R5 2013

– I ett område i Storugns gamla kalkbrott har även en tryffelodling anlagts då tryffelmycel trivs vid höga pH, vilket finns i gamla kalkbrott. SoM E N ScHWE I Z E RoST

När det kommer till kritan kanske motståndet ytterst handlar om Gotlands framtid. Folk är trötta på de sår som kalkbrytningen orsakar. – Hur mycket tål Gotland egentligen, frågar Anna-Lena Fritz retoriskt. Diskussionen är igång och många liknar ön vid en schweizerost. Det behövs en strategi för Gotland där riksintresset att bryta nya gruvor står mot miljövärden och människors livsmiljö.

Med provytor gör biolog Eva Götbrink en grundlig inventering av de arter som finns i Natura 2000-området.

r E P O r TA G E T

Hon är inne på samma spår som Mikael Karlsson på Naturskyddsföreningen och vill sätta ett pris på miljön och dess naturvärden. – Ingen har räknat på vad en nationalpark kan innebära ekonomiskt. I dag finns ingen bra modell för att värdesätta ekosystemtjänster. Kanske de är värda mer för Gotland på sikt än att utvinna mer kalk, säger AnnaLena Fritz. Tiden rinner iväg för Nordkalk, som förstås vill ha en snabb behandling i nästa tillståndsprövning i Mark- och miljödomstolen. Om det blir ett ja där, så lär även det beslutet överklagas. – Varje steg brukar ta ett år, så tidigast 2015

räknar vi med ett beslut, säger Håkan Pihl. Den täkt som brytning pågår i dag på norra Gotland har tillstånd till och med 2014. – Vi hoppas kunna skrapa ur lite till efter det och hålla verksamheten igång i väntan på klartecken för brytning i Bunge. Men kvaliteten är sämre och volymerna är små. Nils Hallberg på Naturvårdsverket är inte lika optimistisk. – Vår bedömning är att en kalktäkt i Bunge inte kommer att klara prövningen i domstol. En brytning under 30-40 år skulle ge bestående skador fram till nästa istid. #

NaTU Ra 2000 S KYD DAR är ett nätverk inom Eu som verkar för att skydda och bevara den biologiska mångfalden. områden vars natur är värdefull ur ett Eu-perspektiv ska ingå i natura 2000, vilket innebär att de klassas som områden med särskilda skydds- eller bevarandevärden. Dessa områden ska ha en bevarandeplan som pekar ut naturvärdena och ska beskriva vad som krävs för att värdena långsiktigt ska kunna finnas kvar. Natura 2000 områden är i Sverige skyddade enligt miljöbalken. Åtgärder inom ett sådant område kan kräva tillstånd från länsstyrelsen. Naturvårdsverket koordinerar arbetet med natura 2000-områdena i Sverige.

N O R D K aL K I N I o LäN D E R

Så här kan det se ut många år efter en kalkbrytning. Nya våtmarker och badsjöar förändrar landskapet.

år 2012 uppgick omsättningen till 351 miljoner euro. Antalet anställda är cirka 1100. nordkalk bedriver verksamhet på fler än trettio orter i nio länder, samt har gruvor och brott i fem länder. nordkalk är ett finskt företag som köpte den svenska kalkdelen i slutet av 80-talet.

N R5 2013

N A T U R V E TA R E

FÖR ETaGaR E I FOKUS Egna företagare är en växande grupp inom Naturvetarna. Vi har träffat tre personer med olika drivkrafter som tagit steget mot självständighet. TEXT:

EMMELI NILSSoN

Nedläggningen blev

nystart

Ibland krävs en knuff i ryggen för att våga göra verklighet av drömmarna. Så var det för Malene Jensen. När Astra Zeneca drog ner valde hon att bli sin egen chef.

STäLLD E S På S I N S PETS

Malene Jensen lämnade sin tjänst som gruppchef inom klinisk neurovetenskap på Astra Zeneca i oktober. Ett antal av de anställda som då fick gå valde att starta företag istället för att söka nya anställningar. – Jag har insett efteråt att jag varit sugen på att starta eget i flera år. Men jag har inte vetat vad jag skulle göra, vad min idé skulle vara, säger Malene Jensen. Det klarnade när hon hamnade i skarpt läge. Nu står affärsidén på tre ben: projektledning inom medicinsk/medicinteknisk forskning och utveckling, operationell kunskap om kliniska prövningar samt medical

Som konsult är man verkligen sitt eget varumärke writing av såväl dokumentation inom kliniska prövningar som vetenskapliga artiklar. – Att jag tog steget kom sig av att jag fick min första kund. De behövde min kompetens men kunde inte anställa, så jag föreslog att jag skulle jobba åt dem på konsultbasis. Det hade de inte tänkt på själva, men sa ja.

F OTO : E M M E L I n I LS S O n

ara en vecka har gått sedan Malene Jensen flyttade in i de luftiga lokalerna vid Medborgarplatsen i centrala Stockholm. Det är skönt att ha ett jobb att gå till, tycker hon. Att jobba hemifrån har inte varit helt lätt. Men det verkade klokt att vänta med att hyra kontor tills verksamheten kommit igång.

oSäKE R B RAN ScH

Det var i början av november 2012. Redan första månaden kunde Malene Jensen fakturera och snart rullade det på med fler kunder. Många är sådana hon fått kontakt med under sin tid som doktorand och forskare på Karolinska institutet och Astra Zeneca. Hon har kontaktat bekanta eller själv blivit uppsökt med förfrågningar. Malene Jensen använder nätverket Linked In

– jag är ingen orolig person. jag tror inte eget företagande passar oroliga personer; man måste våga ta risker, säger malene jensen .

N R5 2013

N A T U R V E TA R E

FÖR ETaGaR E I FOKUS Fortsättning från föregående sida

mycket och tycker det är ett bra sätt att komplettera den egna kontaktlistan. Som konsult är man verkligen sitt eget varumärke, påpekar hon. – Att ha byggt upp ett förtroende och fått gott rykte tidigare under sitt arbetsliv är viktigt. Det är nätverk som gäller, särskilt för små bolag. Nu när de stora drakarna dör så hårdnar också konkurrensen bland de små bolagen. Att satsa på företagande just nu är ganska osäkert. Vad har varit svårast?

– Det har varit trixigt att lära sig alla regler kring skatter och ekonomi. Vad som gäller när man är egen företagare. Vad driver dig? – Mitt vetenskapliga intresse och att hjälpa patienter. Jag vill verkligen bidra med min kunskap för att få ut läkemedel till patienterna. Vad är bäst med att vara egen företagare? – Allt! Friheten, att jag själv får bestämma mina tider. Det har minskat min stress betydligt och definitivt underlättat familjelogistiken. #

m A LE n E j E n s E n ålder: 43 Yrke: Driver egna företaget caliti Group Bor: nacka Utbildning: Filosofie magister i molekylärbiologi och filosofie doktor i klinisk neurovetenskap

Matexpert i startgroparna Livsmedelskonsulten Anne Kosby lämnar sin arbetsgivare på grund av arbetsbrist. Men kunderna vägrar släppa henne. – Jag drar igång i mitten av augusti. Egentligen kommer jag inte göra mycket annorlunda än vad jag gör nu, säger Anne Kosby. Anledningen till att hon startar eget är att kunderna hos den nuvarande arbetsgivaren vill fortsätta samarbeta. Nu kommer hon troligen kunna jobba minst heltid på egna ben. – Det känns jätteroligt och spännande, som att ställas inför en ny utmaning. Risken är väl att man jobbar för mycket. D R IVS AV NYFI KE N H ET

Anne Kosby är utbildad agronom med inriktning mot livsmedel. Efter att ha jobbat

N A T U R V E TA R E

N R5 2013

med livsmedel och säkerhet i omkring trettio år är hon väletablerad i branschen. Det gör att en egen firma inte känns särskilt riskabelt. Någon tuff konkurrens går inte heller att tala om. Anne Kosby. – Nej, jag känner inte att den är hård. Jag kommer bland annat jobba med kosttillskott och det är inte så många som kan det.

Vad driver dig? – Nyfikenhet! Jag vill hela tiden lära mig mer. Och jag vill att andra ska lära. Allergifrågor är också viktiga för mig. Allergierna ökar och där finns ett jättestort behov av kunskap. Hur ser du på framtiden? – Jag vill absolut fortsätta som egenföretagare. Det här är min grej. Jag vill jobba som ett språkrör mellan praktiken och den akademiska världen. #

A n n E KO s By ålder: 52 yrke: Livsmedelskonsult, snart i egen regi Bor: Järfälla Utbildning: Livsmedelsagronom

Hon bytte vård mot trädgård Efter många år inom psykiatrin utbildade sig Camilla Olsson till landskapsingenjör. Att kunna läsa mellan raderna hos människor är ett stort plus när hon ska planera deras trädgårdar. Under gymnasiet läste Camilla Olsson

till mentalsjukskötare och blev tillsvidareanställd direkt. Arbetet var givande, men vid sidan av började hon läsa upp betygen. Efter tio års planerade och studerande kom hon in på landskapsingenjörsprogrammet. Nu är det sju år sedan Camilla Olsson tog examen från SLU i Alnarp. – Inom psykiatrin träffade jag många äldre som var besvikna över att de inte tagit chansen och gjort det de längtat efter i livet. Jag ville inte bli en sådan där besviken dam i pensionsåldern, säger hon.

svårt att ta betalt för all tid man lagt ner. Jag tror det är en kvinnofälla. Kvinnor har svårt att värdera sitt jobb, att ta betalt. #

Naturvetarna erbjuder professionell rådgivning både till den som redan är företagare och den som funderar på att dra igång. Vanliga frågor från medlemmarna handlar om vad man ska tänka på när man startar eget, vilken bolagsform som är bäst och hur man ska lägga sig i pris. Tips om allt från arvoden till bokföring hittar du på webbens medlemssidor för företagare. Där hittar du även kontaktuppgifter till naturvetarnas företagarservice.

Höstinspiration Missa inte Sacos inspirationsdagar för företagare där alla medlemmar är välkomna.

24 september, Stockholm: Årets chef 2011, Mikael Ahlerup, berättar om att skapa så sagor blir verklighet.

TRIVS MED MäNNISKoR

Eftersom Camilla Olsson hade både små barn och hästar var hon inte beredd att flytta ifrån sin barndomsby efter utbildningen. Det blev naturligt att starta företag. – Jag var sugen på något eget efter många år som anställd. Jag växte upp i ett lantbruk och hade där sett att det innebar mycket jobb, men också en frihet. Vad är bäst med eget företag? – Att få styra sin egen dag och alla kontakter med människor. Min styrka är tiden i psykiatrin; man lär sig lyssna in på ett speciellt vis. Jag hör det som de inte säger. När jag kommer med ritningen kan de säga: ”Ja det var ju precis så vi tänkte!” Det ger en stor tillfredsställelse. Vad är svårast? – Trots att det är mycket jobb så är det

F Ö R E TA G A R E H o S N AT U R V E TA R N A

En vanlig arbetsdag består av kundbesök, skissande på trädgårdar och kanske besök någonstans där planerna blir till verklighet. Administrativa saker som faktureringar får göras kvällstid.

CA m I LL A O Ls s O n ålder: 45 Yrke: Planerar och anlägger trädgårdar via egna företaget, camilla Landskapsingenjör Trädgård & Form Bor: Komstad på österlen Utbildning: Landskapsingenjör

26 september, Göteborg: Monica Lindstedt som grundade tidningen Metro och startade hemserviceföretaget Hemfrid berättar om sitt företagsbyggande. 9 oktober, Malmö: Prisbelönta Britt-Marie Ahrnell talar om marknadsföring för de som inte gillar att sälja. 17 oktober, Umeå: Språkvetaren och retorikproffset Gunilla Almström Persson lär dig kommunicera effektivt i arbetslivet.

N R5 2013

N A T U R V E TA R E

TEmA –

E FTE R ASTRA Z E N ECA

Det har gått bra för många som blev uppsagda när Astra Zeneca la ner forskningen i Lund och Södertälje. Möt två av de nya företag som uppstått i spåren av nedläggningen. Samtidigt satsar Astra Zeneca i Mölndal. F OTO : A n n A LE D I n W I r É n

TEXT

N A T U R V E TA R E

N R5 2013

LAR S-E R I K LI LJ E BäcK

Från panik till

framgång

Minns den ödesdigra dagen i februari 2012 då Astra Zeneca la ner sin forskning i Södertälje. Den oro som fanns då har vänts till något positivt för de åtta kollegorna som gick samman och startade ett konsultföretag.

et råder ingen brist på lediga rum i Astra Zenecas gamla lokaler Snäckviken i Södertälje. Hyresgästerna börjar strömma till Biovation Park Telge, som är på väg att bli det forskningscenter som var tänkt. Ett av företagen är TKT, Toxicology Knowledge Team Sweden AB, som säljer konsulttjänster inom toxikologi. De åtta delägarna blev uppsagda när Astra Zeneca la ner forskningen i februari 2012. – Flera av oss hade andra jobb på gång, men vi valde att starta företag inom vårt specialområde. Vi kände och gillade varandra och är alla disputerade forskare, med lite olika expertis inom toxikologi och läkemedelsutveckling, säger Kerstin Kenne, som är vd i företaget.

Det handlar om att kommunicera riskerna och visa vad de innebär"

och man jobbar i lag för att vända på alla stenar och hitta de bästa lösningarna för kunden. Man håller en hög vetenskaplig nivå i projekten, vilket är ett arv från tiden på Astra Zeneca, som var den perfekta plantskolan.

– Om inte vår egen kompetens räcker till har vi vårt nätverk utanför företaget, många av dem är före detta anställda på Astra Zeneca. Däremot får vi inte ha vår gamla arbetsgivare som kund under en övergångsperiod, förklarar Carl-Johan Zettervall. I N S I LIco

Än så länge har de ingen egen labbverksamhet, utan allt sker in silico, alltså med datorns hjälp, och den egna hjärnan. I stället lägger de ut in vitro-försöken, det som sker i provrör på labb, på kontrakt. Detsamma gäller in vivo, djurförsök. – Vår nisch är att designa studierna, liksom att granska, tolka och bedöma resultaten. I dialog med kunden förklarar vi resultaten och hur man bäst kan gå vi-

S K A R P T L äG E

Hittills har det gått bra och kundkretsen växer snabbt, men i september får företaget bekänna färg. Då går tiden ut för avgångsvederlagen hos några i personalen. – Då blir det skarpt läge, men vi är optimister, enligt kalkylen kommer vi att kunna betala ut löner i september, säger vice vd Carl-Johan Zettervall. Varje projekt gnuggas in i minsta detalj

sex av åtta delägare i TKT. Fv hallgrimur jonasson, stefan Czene, hans marchner, Carl-johan Zettervall, Karin svens och Kerstin Kenne.

N R5 2013

N A T U R V E TA R E

fortsättning från föregående sida

dare. I grunden handlar det om riskbedömning för till exempel ett nytt läkemedel eller kemikalie, säger Karin Svens, styrelseordförande och specialist inom inhalationstoxikologi. Ju tidigare TKT kommer in i processen desto bättre för kunden och den substans, eller target, som ska testas och bedömas toxikologiskt. – Det gäller att identifiera och tolka eventuella oönskade effekter på ett så tidigt stadium som möjligt. Det vinner kunden på. Vi hjälper också till i kontakter med myndigheter gällande den regulatoriska dokumentationen, säger Hans Marchner, senior adviser. R o L I G T På J o B B E T

Uppdragen utmynnar som regel i en rapport, som granskas av en vetenskaplig kommitté. Den består av den egna personalen och vid behov externa experter. – En styrka ligger i dialogen med kunden, där vi bland annat gör långa listor med analysdata begripliga och hur de påverkar projektet. Det handlar om att kommunicera riskerna och visa vad de innebär och hur man gå vidare, säger, Stefan Czene. De flesta läkemedel har någon form av bieffekt, där risk och nytta alltid vägs mot varandra. – För ett läkemedel mot till exempel cancer tolererar man svårare bieffekter än ett mot acne, säger, Hallgrimur Jonasson. Även om framtiden inte är helt säkrad för TKT känner de tillförsikt. – Hittills har det bara varit positivt. Inte minst är det roligt att gå till jobbet, vilket är en bra förutsättning för goda resultat. #

T K T : S Bä S TA G r E n A r Företagsform: Aktiebolag med åtta delägare. Bästa grenar: Att jobba som ett fullödigt team. Designa tester, tolka, värdera och kommunicera toxiska risker vid utveckling av bland annat nya läkemedel och ny medicinteknik. Bästa belöning: Att kunderna kommer tillbaka. Vi har byggt upp en nöjd kundkrets. Svåraste: Att beräkna tidsåtgång för olika uppdrag. Behöver lära mer: Företagsekonomi, försäkringar och IT. Vill tacka: Astra Zeneca som har gett avgångsvederlag och upplåtit lokaler. Acturum som tagit över lokalerna och vill utveckla Biovation Park Telge.

N A T U R V E TA R E

N R5 2013

Karolina designar och säljer peptider Efter Astra Zeneca sprudlar det av idéer i Medicon Village. Ett av företagen som huserar i Lund är Pepticon som designar och syntetiserar peptider till bland annat vacciner och läkemedel. Det har gått mycket bättre än vän-

tat för Karolina Lawitz som startade företaget Pepticon efter Astra Zenecas nedläggning av forskningen i Lund. – Men det har också varit tufft. I svaga stunder har jag tänkt att det hade varit lättare att flytta med till Mölndal. Hon har sitt kontor och labb i Medicon Village – det forskningsoch företagscenter inom life science som har vuxit fram i Lund efter Astra Zenecas sorti. – Här har vi allt som behövs, allt från de instrument och labb som Astra Zeneca lämnade efter sig till en inkubator för nystartade företag som får support i frågor om företagsledning, revision och annat.

är i första hand forskare och läkemedelsindustrin som efterfrågar dem. De fungerar både som verktyg i läkemedelsforskning, direkt som läkemedel samt som peptidvacciner. – Insulin är exempel på en polypeptid, som är uppbyggd av långa kedjor av aminosyror. Gränsen för att det ska klassas som ett protein går vid 51 sammanbundna aminosyror. Men konkurrensen är tuff från bland annat Kina och Indien som konkurrerar med låga priser. Därför har Karolina Lawitz nischat in sig på mer komplexa peptider, som inte har funnits tidigare. Som kemist kan hon ge goda råd och service till sina kunder. L äG G A P U S S E L

Leveransen sker i pulverform efter att peptiderna har designats och syntetiserats i en syntesmaskin. Denna laddas med aminosyror och reagens lösta i lämpliga lösningsmedel. För att få fram rätt peptid gäller det ha

På G å N G AT T A N S Tä L L A

Företaget går så bra att Pepticon nu ska utökas med en organisk kemist. Karolina tror att den kompetensen kommer att bilda en perfekt mix med hennes egen peptidkompetens. Med trettio år på nacken inom det området står hon på en stabil grund. Hittills har hon gjort allt själv och fått lära sig att marknadsföra och sälja in sina skräddarsydda peptider. Det

Karolina Lawitz har nischat in sig på komplexa peptider.

TEmA –

E FTE R ASTRA Z E N ECA

”Vi satsar på Mölndal och KI” Anders Ekblom, vd för Astra Zeneca i Sverige, kom med både goda och dåliga nyheter när Naturvetarna träffade honom i Almedalen i somras. – Vi satsar på Mölndal som en av tre forskningsanläggningar i världen, men först ska runt hundra tjänster bort där. Det translationella centret på KI startade redan förra året. Tanken är att ta fram biomarkörer som verktyg i läkemedelstillverkningen. Den andra delen gäller stöd till forskning inom Scilife Lab. Vilka projekten blir avslöjas efter sommaren. – Vidare bygger vi upp en grupp på KI med forskare från både akademin och Astra Zeneca. Fokus kommer att ligga på kardiovaskulära metabola sjukdomar, med inriktning på återskapande av hjärtvävnad,

pankreasceller och njurproblem hos diabetiker. ÖPPE N FoR S KN I NG

Samarbetet med KI präglas av öppenhet – open access. Tanken är att publicera vetenskapliga artiklar och hitta idéer till nya läkemedel som sedan Astra Zeneca kan utveckla och patentera. – Att jobba öppet i tidiga skeden är en trend i världen för giganterna i läkemedelsvärlden. Det är ett sätt för industrin att hitta nya idéer. Ännu en trend är ett ökat samarbete mellan olika bolag för att dela kostnader och risk vid läkemedelsutveckling. Till exempel jobbar Astra Zeneca tillsammans med BMS inom diabetesområdet. – Precis som tidigare samarbetar vi med de små bioteknikbola-

Anders Ekblom ger en lägesrapport om framtiden för Astra Zeneca i sverige.

fortsättning från föregående sida

känsla för hur aminosyror interagerar med varandra och programmera syntesmaskinen. – Det är lite som att lägga pussel. Hon stortrivs både med själva jobbet och att befinna sig på Medicon Village. – Jag och flera tidigare kollegor från Astra Zeneca är på samma labbplatser och i samma korridorer som tidigare. Vi har nytta och glädje av varandra i våra olika företag. Ett av dem är Red Glead Discovery

som jobbar med läkemedelsutveckling i tidiga skeden. Ett annat är Truly Translational, med inriktning mot preklinisk farmakologi och biomarkörer. PoLITI S K VI LJA SAKNAS

Samtidigt som resan hit har varit tuff har den gett henne mycket. – Tidigare var jag en kugge i maskineriet. Nu har jag skapat något på egen hand. Det ger en stor tillfredsställelse. Och inte minst har jag utvecklats som person.

Har life science en framtid i Sverige? – Jag tror fortfarande på det. Vi har duktiga människor, men tyvärr är intresset från politiskt håll litet. Det behövs stimulanser, som till exempel mer resurser till inkubatorer. Utan AstraZeneca hade vi knappast kommit igång med våra företag, säger Karolina Lawitz. Som så många andra menar hon att framtidens innovationer föds i de små företagen och inte i ”big farma”. #

N R5 2013

N A T U R V E TA R E

TEmA –

E FTE R ASTRA Z E N ECA

ningar som ändå sker där är en anpassning till det kompetensbehov vi har nu. Vissa tjänster försvinner, medan andra tillkommer.

PA L E T T AV S A M A R B E T E N

F E M å R På S I G

Anders Ekblom beskriver den nya läkemedelsbranschen som en palett av samarbeten. Att forskningen ligger nära produktionen är också en fördel. – Det ställer andra krav på våra medarbetare, där förmågan att samarbeta är viktig. Hur det kommer att gå i Mölndal är en fråga som många ställer i dag efter nedläggningen i Lund och Södertälje? Man har aviserat att runt hundra tjänster av drygt tvåtusen försvinner. – Det finns ingen anledning till oro för en större nedskärning. Vi satsar på Mölndal som en av tre forskningsanläggningar i världen. De andra finns i Cambridge, UK och Gaithersburg, USA. Anläggningen i Mölndal blir ett strategiskt center för forskning och utveckling med inriktning på små molekyler. – Sedan 2010 har vi investerat 5,1 miljarder kronor i Mölndal. De uppsäg-

Hans budskap är tydligt. – Sverige kommer fantastiskt väl ut i den strukturförändringen som görs. Självklart måste Mölndal leverera. Jag är helt övertygad om att man kommer att lyckas. Inom en femårsperiod måste vi se tydliga resultat. Anders Ekblom har en önskelista till regeringen, även om han tycker att en god grund är lagd genom forskningspropositionen förra året. – Vi vill se en lägre bolagsskatt. Sänkningen till 22 procent förra året var ett steg på vägen. Den borde ligga på 15 procent för att företagen ska välja att investera i Sverige. Att de svenska landstingen drar sig för att testa nya läkemedel menar han är illavarslande. – Det verkar finnas en skepsis till nya innovativa läkemedel. Här måste landstingen våga mer och använda nya läkeme-

del som kommer ut på marknaden. Även i prövningen av nya läkemedel har landstingen en nyckelroll att delta i kliniska studier. – Här måste vi utnyttja våra fördelar med biobanker, register och den vilja som finns bland befolkningen att vara med i kliniska studier. S K A R PA H J ä R N o R

Att locka de skarpaste hjärnorna är en annan utmaning för Astra Zeneca. Vad erbjuder ni? – Vi är det enda globala läkemedelsföretaget i Sverige med egen forskning. Här finns möjligheter att jobba i en internationell miljö och att göra karriär. På ett seminarium strax efter diskuterades hur företaget ska bli attraktivt. Så här sa en av deltagarna: – Vi konkurrerar med företag i hela världen. Kom ihåg att vi har 250 utländska forskare från 32 länder i Mölndal. Det måste bli mindre krångligt att komma hit och jobba. Det handlar också om mjuka värden som upplevelser i Sverige och att medföljande, som ofta är välutbildade, får en chans att utvecklas. #

F OTO : A n n A LE D I n W I r É n

F OTO : A n n E T T E F r I B E r G / S cA n P I X

gen och när de fungerar bra köper vi upp dem, som i fallet Pearl Biotech, som är ett amerikanskt bolag. De har en teknikplattform som är intressant för oss.

Karolinska instituet och forskningsanläggningen i mölndal är vinnare när Astra Zeneca satsar för framtiden. men innan man kan jubla ska ett hundratal tjänster bort i mölndal.

N A T U R V E TA R E

N R5 2013

T U M Ö R vaCC I N TESTAS I K LI n I K Det går bra för Göteborgsbolaget Immunicum. Läkemedelsverket har gett grönt ljus för kliniska tester av ett cancervaccin. Tolv patienter med levercancer kommer att ingå i den tvååriga studien. Man vill kolla både tolerans och effekt av behandlingen. Inte nog med det. Bolaget är inne i slutfasen av en klinisk prövning på njurcancerpatienter, som enligt bolaget ser lovande ut.

– Vi är glada att kunna erbjuda en ny grupp cancerpatienter utan andra behandlingsalternativ en möjlighet med vårt cancervaccin, säger Jamal El-Mosleh, vd Immunicum, i ett pressmeddelande. Tanken är aktivera kroppens immunförsvar genom att vaccinera den sjuka med kroppsfrämmande vita blodkroppar, som är laddade med tumörantigenen. LEL

Läkemedelsverket har gett grönt ljus för kliniska tester av ett cancervaccin.

läkemedelskandidater, som springer ur svensk forskning, testas nu i klinik, enligt årets pipelinerapport från Sweden Bio. 14 av dem har nått fas tre, sista steget innan de blir godkända på marknaden. under senaste året har många lovande projekt gått från fas ett till fas två, där 47 nu återfinns. cancer och

Affibody prisas som förebild Tack vare en unik teknik och bra affärsmodell har Affibody fått branschpriset Sweden Bio award. Bolaget utvecklar proteinläkemedel utifrån egna teknikplattformar. Det är sjunde året i rad som Sweden Bio delar ut priset till ett företag som de tycker lyckats särskilt bra under 2013. Affibody tar fram läkemedel mot bland annat cancer och antiinflammatoriska sjukdomar. Företaget står på egna ben ekonomiskt i dag och jobbar internationellt i samarbete med ledande företag. Det egna kapitalet investeras i forskning och utveckling av nya produkter. Juryn menar att Affibody är ett föredöme för andra bolag i branschen. Bolaget grundades 1998 av forskare från KTH och Karolinska institutet. nyligen startade man den första kliniska prövningen av en substans, som utvecklas för att diagnostisera patienter med bland annat metastaser för bröstcancer. LEL

infektion är de terapiområden som toppar i antal prövningar. – Det är glädjande att många har gått vidare till fas två säger Sara Gunnerås, senior manager science and intellectual property på Sweden Bio och ansvarig för rapporten. Hon passar på att slå på trumman för nordic Life Science Days, som går

av stapeln 14-15 oktober i Stockholm. – Tillsammans med våra nordiska systerorganisationer har vi lagt upp mötet som ett smörgåsbord, där nordisk forskning från både akademi och småbolag möter investerare och globala läkemedelsbolag. Ett utmärkt tillfälle att presentera sina projekt och nätverka. LEL

3 snabba... Ett nytt regelverk för kliniska prövningar inom medicinteknik är på gång. det mesta talar för att kraven på klinisk evidens kommer att öka. Jan Thorelius, klinisk utredare av medicintekniska produkter på Läkemedelsverket har inblick i den processen. 1. hur långt har man kommit? – Förhandlingarna pågår och det tar säkert ett par år innan det nya regelver-

ket är klart. Planen är att det nya regelverket ska införas gradvis 2015-2019. 2. Varför tar det så lång tid? – Det är en komplicerad process med 28 länder som ska komma överens om nya regler. Det handlar bland annat om hur man ska göra prövningar av nya medicintekniska produkter och hur de ska regleras. 3. Kan du avslöja något? – nej, jag kan inte ge någon lägesrapport. Men det handlar om att processa Eu-kommissionens förslag till skärpta regler. LEL

N R5 2013

N A T U R V E TA R E

VETEnSKAP

Snabbare granar med kartlagda gener Många organismer, allt från människor till virus, har fått sina genom sekvenserade. Under våren kartlades det största genomet hittills, nämligen granens. Förhoppningen är att den nya kunskapen ska kunna ge tåliga snabbväxande granar. T E X T, F o T o o I L L U S T R AT I o N

N A T U R V E TA R E

N R5 2013

ERIKA LINDBoM

årt genom, den uppsättning av DNA som finns i nästan alla våra celler, spelar en stor roll för hur vi ser ut och fungerar. Forskningen satsar därför mer och mer på att sekvensera genomet och därmed kartlägga ordningen av basparen i vårt DNA. Detta kan bland annat komma till nytta vid diagnosticeringen av genetiska sjukdomar. Det är även ett viktigt verktyg i fält som rättsmedicin, bioteknologi och jordbruk. Det första DNA-baserade genomet sekvenserades 1977 och tillhörde viruspartikeln φX174. Sedan dess har många organismer fått sina arvsmassor kartlagda, däribland människans genom HUGOprojektet (Human Genome Organisation). I år sattes ett rekord, då sekvensen av det största genomet hittills publicerades, nämligen granens.

sekvensering (se illustration på nästa sida). Där bryts genomet ner i miljontals små fragment som i sin tur sekvenseras. Genom att DNA-bitarna överlappar kan de sedan pusslas ihop med hjälp av en dator för att få fram den exakta basparsföljden i genomet. – Vi förstod från början att det skulle bli svårt, säger Joakim Lundeberg från Scilifelab. Det fanns ingen dator i Skandinavien som kunde hantera den enorma mängd data som vi fick ut så vi fick själva anpassa en dator för uppdraget. Förutom det fick vi även ta fram nya algoritmer för att para ihop DNA-bitarna med varandra och få fram sammanhängande kromosomsekvenser. Granen har ett genom som är sju gånger större än människans. Det är däremot inte den största kända arvsmassan. Bland annat har tallar större genom än granar. Barrträd har i allmänhet mycket stora arvsmassor.

FRåN JäMTLAN D

ÖVE R S KoTTS-D NA KVAR

Kartläggningen av granens genom skedde i ett samarbete mellan Science for Life Laboratory (Scilifelab) och Umeå Plant Science Center (UPSC). Det DNA som undersöktes kom från kotten av en jämtländsk gran, vars avkommor har planterats på många hyggen i Sverige. – Förhoppningen är att informationen som vi fått fram ska kunna användas av skogsnäringen, berättar Stefan Jansson från UPSC. Genom att använda genetiska markörer kan man kanske i framtiden få fram mer snabbväxande träd. Idag skördas granar när de är ungefär 60-80 år gamla, så det är ett långsiktigt arbete. Projektet startade för tre år sedan och sekvenseringen sköttes av Scilifelab i Stockholm. De använde sig av metoden shotgun-

I projektet upptäckte forskarna att antalet gener, alltså de delar av DNA-molekylen som kodar för proteiner, inte skiljer sig så mycket mellan granen och människan.

F r å N B A kt E r i E r TI LL G RANAR 1977: Det första DNA-genomet sekvenserades. Det tillhörde bakteriofagen φX174. En bakteriofag är ett virus som angriper bakterier.

1995: Haemophilus influenzae var den första bakterien som fick sitt genom sekvenserat. Bakterien kan bland annat orsaka hjärnhinneinflammation hos människor.

Barrträden har inte förändrats sedan dinosauriernas tid. Den största delen av granens arvsmassa består alltså av icke-kodande sekvenser. Och genomet växer. – Vi har sett att granens genom innehåller många retrotransposoner, en typ av DNA-sekvenser som kan kopiera sig själva och ”hoppa in” i andra delar av kromoso-

1996: Det första eukaryota genomet blev sekvenserat. Det tillhörde Saccharomyces cerevisiae, den typen av jäst som bland annat används när vi bakar kanelbullar.

2001: Genomet hos den första multicellullära organismen, masken Caenorhabditis elegans, sekvenserades.

2001: Den första sekvenseringen av människans genom publicerades, tack vare the

F OTO : H Å K A n L I n D G r E n

VETEnSKAP

Joakim Lundeberg och doktorand Björn Nystedt planterar granar.

men, berättar Joakim Lundeberg. Djur och andra växter har ett cellmaskineri som ska ta bort sådant överskotts-DNA men det saknas hos barrträden. S E DAN D I NoSAU R I E R NAS TI D

På grund av retrotransposonerna har granens genom växt mer och mer genom årmiljonerna. Det är oklart vad denna ”genomfetma” har för funktion. En teori är att det skyddar generna från skador. Om en cell exempelvis utsätts för UV-strålning så är risken mycket högre att det blir skador i överflödet av icke-kodande DNA. Hur som helst verkar barrträden ha ett vinnande koncept eftersom de har existerat i 250 miljoner år och i princip inte har förändrats sedan dinosauriernas tid. Ekonomiskt sett är granen Sveriges viktigaste växt. Varje år säljs ca 250 miljoner granplantor för plantering i Sverige. Det

Human Genome Organisation (HUGO).

2007: genomet med flest gener hittills tillhör parasiten trichomonas vaginalis, som orsakar könssjukdomen trikomonaskolpit. Den har nästan tre gånger fler gener än människan. 2013: Det största genomet som sekvenserats hittills tillhör granen, Picea abies.

N R5 2013

N A T U R V E TA R E

VETEnSKAP

motsvarar ungefär en halv miljard kronor per år. Om sekvenseringen av granens genom kan hjälpa till att välja ut snabbväxande granar som är väl anpassade till sin miljö och klarar sig bättre mot skadeinsekter skulle det vara mycket värdefullt för skogsindustrin. UTAVLAD E G RANAR

Även om granens arvsmassa är sekvenserad är arbetet inte färdigt. Vissa korta sekvenser har inte getts en plats i DNA-pusslet än. Scilifelab måste upprepa sekvenseringen av genomet för att få ett ännu bättre resultat.

– Ett stort problem som vi har haft är att granen är väldigt utavlad, säger Stefan Jansson. Eftersom den är vindpollinerad kan dess pollen sprida sig långt. Kromosomerna från ”mamma och pappa” kan därför vara ganska olika och granar skiljer sig, genetisk sett, mycket mer från varandra än vi människor som är mycket mer inavlade. På grund av detta och den stora mängden DNA kan det bli svårt att pussla ihop bitarna efter sekvenseringen. Scilifelabs sekvenseringsmaskiner används inte bara till granen. – Just nu sekvenserar vi flera olika

genom, säger Joakim Lundeberg. Bland annat tar vi emot prover från sjukhus för att diagnosticera olika genetiska sjukdomar. För tillfället sekvenserar vi även genomet hos svenska koraller, och hos vissa svampar, insekter och parasiter. Förutom shotgun-sekvensering finns flera andra metoder för att sekvensera DNA. Tekniken utvecklas och effektiviseras kontinuerligt och i framtiden hoppas forskare på att kunskapen om organismers genetiska uppsättning kan ge insikt i uppkomsten av sjukdomar som Alzheimers, hjälpa skogsindustrin och mycket mer. #

Shotgun-sekvensering

T G

A C

G T

A T

Granens genom utvinns ur en kotte.

Genomet fragmenteras till miljontals små överlappande delar som sekvenseras var för sig genom att tillsätta nukleotider (A, C, G och t).

...ATGCCGTGGACTTAGCCAAG...

När datorn parat ihop alla små sekvenser har man fått fram följden av nukleotiderna i granens genom.

En dator parar ihop sekvenserna med hjälp av speciella algoritmer.

QU I Z: VAD VET D U oM G RAN E N? Den står i skogen, kanske på tomten och du kanske till och med tar in den i huset över julen. Granen är det vanligaste trädslaget i Sverige, men vad vet du om den egentligen? testa dig själv!

2) En gran kan bli över 400 år gammal. Vid vilken ålder kan den börja föröka sig? 1: 20 år X: 100 år 2: 3 år

1) Lövträden utvecklades för 100 miljoner år sedan. När kom barrträden till? 1: 170 miljoner år sedan X: 70 miljoner år sedan 2: 250 miljoner år sedan

3) Vilket svenskt landskap har granen som landskapsblomma? 1: Medelpad X: Härjedalen 2: ångermanland

4) Hur gammalt blir ett granbarr ungefär? 1: 1 år X: 5 år 2: 25 år 5) Många djur lever av granfrön. Vilken av Sveriges korsnäbbsarter är specialiserad på just granfrön? 1: Mindre korsnäbb X: Större korsnäbb 2: Bändelkorsnäbb rätt svar: 1(2). 2(1). 3(1). 4 (X). 5(1)

N A T U R V E TA R E

N R5 2013

vEtENSkAP

N F RÅGA E RE A T E V R U N AT

Varför byggs inte solceller i öknen? I öknen finns sol i överflöd året runt. Varför bygger man inte solceller i öknen och transporterar till Europa och hela världen?

Hur blev jag magsjuk? Jag blev akut matförgiftad efter en pizza med bland annat räkor. Misstänker att det kan vara campylobacter. En läkarkompis trodde det var stafylokocker, medan en annan föreslog virus. Vilken smittkälla är troligast? Det är inte så lätt att spåra smittkällan om inte flera personer har ätit samma sak och insjuknat med liknande symtom. vi utgår från att det var pizzan som smittade dig och att du inte är överkänslig mot räkor (inte helt ovanligt). Man kan få viss vägledning av inkubationstiden, alltså tiden mellan du åt pizzan tills du insjuknade. Ännu en pusselbit i detektivarbetet är hur länge symptomen sitter i. Staphylococcus aureus kan bilda toxiner i mat som förvarats olämpligt och toxinet blir heller inte förstört vid upphettning. Drabbas man av sådan förgiftning sker detta en till sju timmar efter förtäring och man blir akut sjuk med illamående, magkramper och kräkningar, ofta följt av diarréer. Symtomen avklingar efter en till två dagar. vad gäller campylobakter så är symtomen likartade men inträder normalt en till tre dagar efter man blev smittad. Symtomen brukar sitta i två till tre dagar. Campylobakter förknippas ofta med kyckling, men finns på flera djur och kan lätt överföras till andra livsmedel. Dessutom kan smitta överföras från människa till livsmedel. virus som ger magsjuka är i allmänhet fråga om norovirus – vinterkräksjuka i folkmun. Det är vanligast på vintern, men förekommer året om. Magont, diarré och kräkningar, ibland våldsamma och plötsliga, kan uppstå så tidigt som sex timmar efter man smittats men normalt efter ett till två dygn. Symtomen upphör efter en till några dagar. Dessa är de vanligaste livsmedelsburna infektionerna och matförgiftningarna. tiderna för insjuknande och symtom överlappar ju en del men kanske detta kan ge vägledning.

Att installera solceller i öknen som täcker stora delar av världens behov av elektrisk energi är tekniskt möjligt idag. Att transportera el går också bra med högspänd likström. Det kan diskuteras om storskalighet är det mest ekonomiskt effektiva, eller om det är vettigare att satsa på distribuerad elproduktion i bebyggd miljö där elnät redan är framdraget. Solceller har fördelen att de fungerar lika bra i små system som i stora och kan installeras på strukturer med bra solinstrålning och lutning, som till exempel hus- och industritak, kraftledningsgator, bullervallar med mer. konceptet solceller i öknen diskuteras som en av flera lösningar inom Desertec, en stiftelse som driver frågan om överföring av solgenererad el från Afrika till Europa (www.desertec. org). Många av de diskussioner som pågår där är politiska och ekonomiska och inte främst tekniska. De tekniska problem man har att handskas med är för det första frågan om effektbalans. Solen i öknen är pålitlig, men är av på natten, då det också finns ett elbehov. För att täcka effektbehov på natten kan man därför behöva korttidslagra elektrisk energi från dag till natt, vilket ökar kostnaden och komplexiteten i systemet. Distribuerad produktion med elöverföring från soliga till mörka platser kan vara ett alternativ till lagring. En annan effekt är att solceller förlorar en del av sin verkningsgrad om de blir varma på grund av minskad diod-verkan. i öknen finns mycket sol, men det blir också mycket varmt, så en del av vinsten med ökenmiljön går förlorad. MAR I KA E DoFF, PRoFE SSoR I FASTA TI LLSTåN D ETS E LE KTRoN I K VI D U PPSALA U N IVE R S ITET, G R U PPLE DAR E FÖR FoR S KN I NG E N KR I NG TU N N FI LM SSoLcE LLE R.

MAG N US S I MoN SSoN, M I KRoB IoLoG På LIVS M E D E LSVE R KET I U PPSALA

N R5 2013

N A T U R V E TA R E

vEtENSkAP

Astronomer har hittat nästan 900 planeter i andra solsystem än vårt. Men det finns också planeter som saknar solsystem. tidigare trodde forskarna att dessa fria planeter har kastats ut från planetsystem, men nya rön visar att de kan bildas på egen hand. När ett svensk-finskt forskarteam undersökte rosettnebulosan med teleskop upptäckte de att det gigantiska gasmolnet innehåller mindre moln som är tillräckligt kompakta för att falla ihop av sin egen tyngd. Då kan planeter bildas, meddelar Chalmers som bistod med forskare och teleskop. resultaten har publicerats i Astronomy & Astrophysics. EN

Glömska forskare fann fuktslukare

F OTO : n A S A

Planeter kan uppstå utan solsystem

Det finns uppskattningsvis 200 miljarder fria planeter i Vintergatan.

En forskargrupp vid ångströmlaboratoriet i Uppsala glömde en kemisk process på labbet över helgen. När de kom tillbaka hade de råkat uppfinna ett nytt material som länge ansetts omöjligt. Det är gjort av magnesiumkarbonat, har exceptionellt Upsalite kan bland annat bli använd- god uppsugningsförmåbart vid elektronik- och läkemedelsga och har fått namnet tillverkning. Upsalite. Materialet är extremt poröst med porer som är mindre än tio nanometer i diameter. Det kan därför suga upp vatten vid mycket låg luftfuktighet och kräver lite energi för att torkas. resultaten har presenterats i Plos one och supermaterialet ska nu ut på marknaden via universitetets avknoppningsföretag Disruptive Materials, rapporterar Uppsala universitet. EN

N A T U R V E TA R E

N R5 2013

2 100

Så många meter över havet sträckte sig Kebnekaises sydtopp i august i. Det är den lägsta siffran seda n mätningarna började 19 68. EN

GMO-ris mot diarré Mer än 600 000 barn dör varje år efter infektion av rotavirus. Nu är forskare på väg att ta fram ett GMO-ris med inbyggt skydd mot sjukdomen som orsakar diarré, enligt en artikel publicerad i the Journal of Clinical investigation. i försök på möss hade de

mindre diarré och mindre mängd virus än dem som inte behandlades. Men mycket forskning återstår innan metoden kan tillämpas på människor. För att få riset att producera antikroppar mot rotavirus har man överfört en gen från lamadjuret. LEL

Ungskog tar upp mer koldioxid Åldrande skogar i Europa tar upp allt mindre koldioxid och utgör ett sämre skydd mot klimatförändringar. Stormar, eldsvådor, ökad avverkning och insektsskador är andra hot mot skogstillväxten, enligt en studie publicerad i the journal Nature Climate Change. Data från 2005 visar att skogarna blir äldre och fungerar sämre som kolsänka.

frågor till...

Förklaringen är att unga träd har högre tillväxt och tar upp mer koldioxid. Äldre träd minskar sin förmåga att absorbera koldioxid. När trädet dör frigörs i stället växthusgaser. En bättre förvaltning av skogarna och satsning på föryngring är författarnas recept för att skogen ska fortsätta vara en viktig pusselbit i spelet om klimatet. LEL Klimatet vinner på att skogen föryngras.

... Sara Riggare, doktorand vid Institutionen för lärande, informatik, management och etik på Karolinska institutet som startat en grupp för quantified self-nördar i Stockholm. 1. Vad är quantified self?

– Det är folk som mäter saker om sig själva för sin egen skull. Det kan vara allt från dagboksanteckningar till appar eller program på datorn. Det behöver egentligen inte ha någon koppling till teknik. 2. Varför började du?

Så funkar cellens minne Vad är det som gör att en cell, som delar sig upp till en gång per dygn, vet hur den nya cellen ska se ut. Det mysteriet är en grupp forskare på karolinska institutet på spåret. varje cell har så kallade transkriptionsfaktorer, ett protein som binder

DNA och som styr cellens identitet och ser till att dottercellerna får samma funktion som modercellen. kruxet är att transkriptionsfaktorerna släpper från DNA och måste hitta tillbaka efter celldelningen. Nu visar forskarna för första

– Jag gjorde detta innan jag visste att det fanns en rörelse kring det. För några år sedan kom jag i kontakt med fenomenet när jag letade sätt att mäta hur mina Parkinsons-symptom varierar över tid. 3. Vad använder du själv? gången hur en proteinring som binder runtom DNA fungerar som cellens minne. Den nya kunskapen är viktig eftersom många sjukdomar, som cancer och nedärvda sjukdomar, har sin källa i hur transkriptionsfaktorerna uppför sig. LEL

Facebookspel mot trädsjuka Trenden med crowdsourcing fortsätter. Nu har botaniker från Sainsbury Laboratory vid Cambridgeuniversitetet i Storbritannien skapat ett Facebookspel tillsammans med ett spelutvecklingsföretag. Den som spelar hjälper till att

reda ut varför vissa askar är mer mottagliga för askskottsjuka än andra genom att jämföra genetisk kod, rapporterar life science-magasinet the Scientist. vill du hjälpa till att lösa gåtan? Sök efter Fraxinus på Facebook. EN

– Dels använder jag appar som ingår i mitt forskningsprojekt om Parkinsons. Det består av en app som påminner om att ta sin medicin och en app som mäter rörlighet genom att man knackar på skärmen. Sedan använder jag en activity tracker i form av ett armband som mäter antalet steg jag tar och hur jag sover. 4. Riskerar det inte att göra oss fixerade? – Det beror på hur man använder det. Att mäta blodsockret är också en sådan grej, och det är livsviktigt för diabetiker. Men det är klart det finns en risk för onödigt mycket funderingar och hypokondri. 5. Varför tycker folk det här är så spännande? – Det är supernördigt och nördigheter drar folks intresse till sig. Läs mer på http://quantifiedself.com

N R5 2013

N A T U R V E TA R E

KArrIÄr

MAN UALE N

Lär nytt och väx på jobbet Att hela tiden lära nytt är nyckeln till framgång i jobbet. Här visar vi hur du ska tänka för att få bästa utväxling av kurser, konferenser, möten och annat som utvecklar din kompetens. T E XT

L A R S - E R I K L I L J E Bäc K

I L L U S T R AT I o N

M A R I A R AY M o N D S D oT T E R / S Ö D E R B E R G AG E N T U R

”K

ompetensutveckling kostar pengar och tar tid från jobbet.” Så resonerar en del arbetsgivare. – Kompetensutveckling är en naturlig del i jobbet. Se det som en investering och inte en kostnad. Det är dyrare att anställa ny personal än att utveckla den befintliga, säger Helena Nicklasson, förbundsdirektör på Naturvetarna.

BåDAS AN SVAR

Lika självklart som att underhålla kopieringsapparaten måste personalen uppdateras med ny kunskap och inspiration. Argumentet att man inte skulle ha tid att lära nytt slår hon hål på direkt. – Det är som att man inte skulle hinna stanna och tanka bilen. Nytt bränsle behövs både för att klara jobbet i dag och framtida utmaningar. För att inte stagnera

N A T U R V E TA R E

N R5 2013

behövs hela tiden påfyllning av nya kunskaper, färdigheter och insikter. Hon förklarar att både arbetsgivare och medarbetare har ansvar för kompetensutveckling. Och båda vinner på det. Hur ska man då tänka för att kompetensutvecklingen ska ge bästa nytta? – Vilka krav ställer arbetet på dig i dag och i framtiden? De ska matchas mot de kunskaper och färdigheter du har. Om något saknas ska du ha en dialog med arbetsgivaren om behovet av kompetensutveckling. I det ligger att göra hemläxan och inventera sin kompetens. Ställ de här frågorna till dig själv: Vad vill jag, vad kan jag och vart vill jag? – Se kompetensutvecklingen som en del i din egen karriär och vad du behöver för att utvecklas. Därför är det så viktigt att den är strategisk och inte sker av en slump. Att ha en plan för kompetensutveckling,

både på kort och lång sikt, är en bra idé. Om en plan saknas finns risken att andra än en själv styr valet av kompetensutveckling, varnar Helena Nicklasson. Det kan till exempel handla om en inbjudan till konferens. I stället för att se till behovet får kanske den som står på tur delta. I NG E N B E LÖN I NG

– Kompetensutveckling är inte en belöning. Ju mer man är utsatt för förändring i jobbet desto större är behovet. Lika viktigt som att uppdatera sina kunskaper om de senaste dataprogrammen eller labbutrustningen är att bli inspirerad och utvecklas på det personliga planet. Hon påpekar att inspirationsseminarier kan ge nya idéer, som kan vara till nytta för arbetsgivaren. Det kan också leda till nya arbetsuppgifter för medarbetaren, som tack vare sina nyvunna kunskaper kan vidga sitt arbetsfält.

5pågvoädgaernåd 1. Låt inte slumpen styra dina val av kompetensutveckling. Tänk strategiskt vad du behöver för att utvecklas och klara jobbet i dag och i framtiden. 2. Gör en plan för kompetensutveckling, både på kort och lång sikt. 3. Se kompetensutveckling som en naturlig del i jobbet. 4. Kompetensutveckling är ingen belöning. Ju mer ditt jobb förändras desto viktigare är det att lära nytt. 5. Utgå från verksamhetens behov när du argumenterar för kompetensutveckling.

Ta h j ä l p av N aT u r v e Ta r N a

Det är dyrare att anställa ny personal än att utveckla den befintliga Men om chefen säger nej. Hur gör jag då? – Backa hem och titta på er överenskommelse. Ett utmärkt tillfälle att komma överens om kompetensutveckling är under det årliga lönesamtalet eller utvecklingssamtalet. Tänk på att kompetens och lön hänger ihop. För att du ska kunna höja din lön behöver du lära nytt. Hur ska jag argumentera? – Utgå från arbetsgivarens perspek-

tiv och argumentera för hur jobbet kan utvecklas. Du behöver en viss kurs eller annan förkovran för att kunna utföra ditt jobb i dag och i framtiden. Om chefen säger nej till att delta på konferenser? – Det kan vara ett utmärkt tillfälle att träffa kollegor och få nya idéer. Om arbetsgivaren ändå säger nej kan du fråga: ”Kan vi inte bidra med något och har vi inget att lära?” #

Kontakta Naturvetarnas karriärservice om du vill ha hjälp med att sätta ord på den kompetens du har i dag och som du behöver i framtiden. Med rätt argument ökar chansen att du får kompetensutveckling. Läs mer om kompetensutveckling på www.naturvetarna.se

va d s ä g e r av Ta l e N ? I de flesta centrala avtal på privat sektor finns skrivningar om kompetensutveckling. I naturvetarnas avtal med IKEM, Innovations- och kemiföretagen, står bland annat: ”Alla medarbetare har såväl rätt till som eget ansvar för att kontinuerligt utvecklas i arbetet. Företaget ska skapa förutsättningar för detta.” Avtalet säger vidare: ”utvecklingssamtal och arbetsplatsträffar ska ligga till grund för planering av kompetensutvecklingen.” ”Kompetensutveckling måste uppmärksammas, stimuleras och premieras.”

N R5 2013

N A T U R V E TA R E

I N S P I R AT Ö R E N

Han hämtar inspiration från industrin ”Just do it” skulle kunna vara Krister Thuressons paroll. Medan andra pratar om rörlighet mellan akademi och näringsliv, så glider han mellan de olika världarna. Han ser likheter mellan akademi och industri, liksom mellan branscher som färg, läkemedel och leksaker. L A R S - E R I K L I L J E B ä c K I N G E L A S J Ö B E R G TEXT

att Krister Thuresson skulle bli kemist var inte självklart. På gymnasiet läste han teknisk linje. Det var först efter något år som datatekniker som han började studera igen. Några kemikurser tänkte han, men fastnade och blev kvar som student, doktorand och forskare under många år. – Naturvetenskap är roligt för att det handlar om logik. Du behöver inte plugga in så mycket, utan du kommer långt med en grundläggande bas. Efter grundutbildningen fick Krister Thuresson ett erbjudande om att stanna kvar som doktorand. Han var tveksam till en början, men hans blivande handledare lyssnade på honom och föreslog ett industrinära projekt som lockade betydligt mer. Uppdraget var att hjälpa Berol Nobel att få fram nya förtjockningsmedel till vattenbaserade färger. – Jag vill kunna se resultat av det jag gör. Industrin är en ofantlig inspirationskälla, men som akademiker kan man inte bara utveckla produkter. Det handlar också om att omsätta industrins problem till veten-

N A T U R V E TA R E

N R5 2013

FoTo

K r I STE r TH u r ES S O n Utbildning: Kemistlinjen och doktorerat i fysikalisk kemi, Lunds universitet. Familj: Sambo och en dotter. Yrke: Docent vid Malmö högskola, samt engagerad i leksaksföretaget Delta of Sweden. Drivkraft: Att lära nytt och se resultat av sitt arbete. Mål: Vill helt kunna försörja sig på sina idéer.

att ta fram nya kreativa material är målet med produktutvecklingen. skwooshi är en ny slags leklera som tycks kunna sträckas ut hur mycket som helst och aldrig torkar ut. lansering pågår just nu i Nordamerika.

Fritid: renoverar, reparerar, och förbättrar saker och ting, bygger på huset och så klubben som åker runt och testar bad- och bastuanläggningar. nu senast i Budapest.

KArrIÄr

skapliga frågeställningar, som hur associativa ämnen samverkar med andra ämnen och ytor. FÖR STåE N D E cH E F

Krister Thuresson har under hela sin karriär glidit mellan akademi och näringsliv. När han efter några år som forskarassistent ville börja arbeta på halvtid på ett litet läkemedelsbolag var hans chef helt med på noterna. – Visst var det många som undrade hur jag kunde lämna en säker position på Lunds universitet för ett litet bolag, men för mig var det naturligt steg. För Krister Thuresson finns inga vattentäta skott mellan akademi och industrin. Det viktiga är att förstå varandras roller. Akademin kan inte ägna sig åt uppdragsforskning, utan det gäller att borra djupare och angripa mer övergripande frågeställningar. På så sätt blir resultaten intressanta för en större krets.

branschen. De krav som ställs i EU:s nya leksaksdirektiv är till exempel i stora stycken en karbonkopia av medicinteknikdirektivet. – Som naturvetare har jag väldig nytta av mina logiska kunskaper. Det gäller även inom det regulatoriska området. Det handlar inte om att kunna regelverket utan och innan. Det var tack vare att hans bror tillsammans med en kollega startade upp ett företag i leksaksbranschen, som han återigen bytte bransch för drygt två år sedan. De behövde hjälp med utvecklingen av nya produkter, men också någon som kunde hantera regelverket. Affärsidén var till en början att utveckla en modellerbar sand som inte torkar ut. Idag säger de att de arbetar med kreativa material. – Vi har precis skeppat en hel container med sand med mycket speciella egenskaper till Fukushima i japan, eftersom barnen inte kan leka i sanden där.

NY AKAD E M I S K PLATTFoR M

Alldeles nyligen blev han utsedd till docent på Malmö högskola. Det ger honom en akademisk bas, nätverk och tillgång till den senaste forskningen. Även om han inte kan säga exakt vad han kommer att göra är han klar över en sak. – Jag kommer definitivt att söka medel till ett postdoc- eller doktorandprojekt, inspirerad av det jag gör nu. Vi skulle till exempel behöva förstå hur bindemedel påverkas av variationer i årstiderna. Enligt Krister Thuresson är det orealistiskt att tro att man kommer att arbeta med exakt det som man har läst. – Det är inte heller det som är det viktiga. Det viktiga är att skaffa sig en naturvetenskaplig plattform och självförtroende att kunna lösa de nya problem och frågeställningar som dyker upp. FÖR E S PRåKAR G E D IG E N BAS

FRåN FoR S KN I NG TI LL R EG LE R

Arbetet på läkemedelsbolaget, Camurus, handlade till en början om forskning och utveckling, men efter en tid började de regulatoriska frågeställningarna att ta mer tid i anspråk. Krister skiftade fokus. – Jag följde företagets utveckling. Det är helt nödvändigt att känna till lag- och myndighetskrav om arbetet ska kunna resultera i en produkt. Efter en tid ville Krister Thuresson lära sig mer om regulatoriska frågor i ett större företag. Han sökte ett jobb på Hemocue som biträdande avdelningschef. – När jag känner att min inlärningskurva flackar ut tycker jag nog att jag gör ett bättre jobb någon annanstans. Det han lärde sig på Hemocue har han enorm nytta av idag i leksaks-

deltasand är resultatet av flera års arbete. ”vi har oerhört roligt på labb”, säger Krister Thuresson själv om samarbetet i företaget delta of sweden. polymerer gör att deltasand behåller fukten och är modellerbar samt lättstädad.

Han oroas av det minskade intresset för mer traditionella naturvetenskaplig utbildningar till förmån för mer yrkesinriktade utbildningar. – Jag förstår att universiteten försöker nischa sig för att locka studenter och att det kan kännas tryggt för studenterna att veta vad de ska ägna sig efter studierna, men för att arbeta med forskning och utveckling behövs ett friare tänk. Nästa utmaning för honom själv blir kanske ett eget företag. – Det är klart att jag har samlat på mig lite idéer. Samtidigt vet han att det krävs mer än en god idé för att lyckas som företagare, samt att de allra flesta måste misslyckas flera gånger för att slutligen lyckas. #

N R5 2013

N A T U R V E TA R E

L채NKEN TILL ARBETSLIVET

Maja p책 v채g

N A T U R V E TA R E

N R5 2013

KArrIĂ„r

i karriĂ¤ren

legitimerade dietisten latifa lindberg tar emot studenten Maja Wastensson pĂĽ unilevers sverigekontor i solna.

N R5 2013

N A T U R V E TA R E

att jobba som dietist innebär inte bara att ha kompetens om nutrition. Det handlar minst lika mycket om att kunna bemöta människor, förklarar den erfarne dietisten Latifa Lindberg för Maja Wastensson, som har kommit halvvägs i studierna. T E XT

E M M E LI N I LSSoN

F oTo

AN NA LE D I N WI RÉ N

ri tillgång till företagets glass är en av förmånerna på Unilevers Sverigekontor i Solna. Men deras legitimerade dietist Latifa Lindberg åt en i förmiddags, så under mötet med Maja Wastensson blir det en kopp grönt te istället. Som besökare är det omöjligt att inte notera alla varumärken som vårdas här. – Det är mycket psykologi i det här med mat och matvanor, säger Latifa Lindberg på plats i mötesrummet som är uppkallat efter ett känt tvålmärke. Psykologi var hennes favoritämne under dietistutbildningen i Umeå på nittiotalet. Maja Wastensson tippar att detsamma kommer gälla för henne själv. Hon befinner sig mitt i dietistprogrammet vid Uppsala universitet och ska läsa psykologi till hösten. – Jag har alltid tänkt att jag vill jobba med människor på något sätt. Sedan är jag väldigt intresserad av mat och det psykologiska. När jag började plugga kändes det som om jag hamnat rätt med en gång.

– Att hjälpa människor till bättre hälsa lockade mig. Plus att jag tyckte att dietist var ett rejält yrke. Både hon och Maja Wastensson konstaterar att dietistutbildningen såväl nu som tidigare är mycket kliniskt inriktad. Spjutspetskompetensen inom den kliniska världen är nödvändig i och med legitimationen, menar Latifa Lindberg.

”Mycket av sjukdomarna vi har i samhället är livsstilsbetingade. Tänk om man kunde lägga de pengarna på skolan istället”

VI KTIGT M E D KLI N I S K KoM PETE N S

För Latifa Lindberg kom insikten tidigare. Med en pappa från Libanon och mamma från Polen är hon uppväxt med två olika matkulturer och blev tidigt matintresserad.

N A T U R V E TA R E

N R4 2013

de flesta har en åsikt när det kommer till kost och hälsa. Människors matvanor är känsliga saker, därför gäller det att gå varsamt fram, menar latifa lindberg.

KArrIÄr

Jag vill att mina skattepengar ska räcka till fler och jag vill att folk ska bli lyckligare L AT I FA L I n D B E r G

– Men man behöver andra bitar om man ska jobba på andra arenor, exempelvis preventivt eller med folkhälsa. Det finns nog lite till att göra på den fronten, som hur utbildningen ska utformas. Som företagets dietist har Latifa Lindberg stor bredd i sina arbetsuppgifter. Dels jobbar hon internt med att sätta standarder och hjälpa företaget att utveckla hälsosamma produkter – och att göra rätt hälsopåståenden om produkterna. Hon utbildar kollegor i sambandet mat och hälsa, och förklarar hur konsumenterna tänker. Utåt fungerar hon som informationskälla för omvärlden. Konkreta inslag kan vara att medverka i paneldebatter, skapa informationsmaterial och hålla kontakt med myndigheter. HäLSA KRäVE R FAKTA

Nyfikenhet, öppenhet och förmåga att ta in människors behov är viktiga egenskaper i jobbet, enligt Latifa Lindberg. – Många har en ganska barsk attityd till mat och hälsa. Kanske tycker de att nyttigt betyder töntigt. Som dietist måste man därför vara lyhörd. Både hon och Maja Wastensson ser en stor utmaning i att lyckas hjälpa individer att ta till sig vetenskapligt baserad kunskap. Särskilt som hajpade dieter och ogrundade kostråd fyller kvällstidningarna. Och så kommer det nog alltid vara, tror Maja Wastensson. – Folk vill så gärna ha en quick fix.

”Nu ska jag inte äta bröd. Det löser alla mina problem.” Debatten blir hätsk och mycket missförstås. Hon känner sig hoppfull inför arbetslivet. Visst kan det vara lite skakigt att få jobb i början och man kanske får ta något föräldravikariat. Men bredden av möjliga arbetsplatser ökar och hon vill gärna få erfarenhet från olika ställen. Yrkeskåren är fortfarande ganska liten, påpekar Latifa Lindberg som är förvånad över att det inte finns fler dietisttjänster. – Arbetet som Dietisternas riksförbund gör är extremt viktigt för kårens identitet och attraktivitet på arbetsmarknaden. Om man inte förstår vad en dietist gör eller vad de kan bidra med så blir det svårare för dietister att få jobb inom andra branscher eller sektorer som inte är så självklara. VI LL B I D RA TI LL SAM HäLLET

Latifa Lindberg har två idéer om vad hon vill uppnå med dietistyrket. Det ena omfattar människors personliga lycka och möjligheten att njuta av livet genom god hälsa. Det andra ser hon som en samhällsinsats för att få ihop ekvationen med hälsa och en åldrande befolkning. Utöver mänskligt lidande kostar de livsstilsbetingade sjukdomarna rent ekonomiskt. Maja Wastensson tycker hälsobudskapet behöver reformeras. Kanske måste det komma in tydligare redan i skolan, där dietister också skulle kunna spela en viktig roll.

L AT I FA L I n D B E r G ålder: 44. Bor: Tullinge. Gör: Legitimerad dietist och Senior nutrition and Health Manager på unilever Sverige sedan 2009. Engagerad i Dietisternas riksförbund. Gjort i sommar: njutit av Sommarsverige med familjen, bland annat på Bohus-Malmön. Mest underskattade livsmedel: Musslor.

M A J A WA S T E n S S O n ålder: 25. Bor: Hägersten. Gör: Pluggar dietistprogrammet vid uppsala universitet. Gjort i sommar: Sommarjobbat som brevbärare, men mest laddat upp inför höstterminen. Har varit på landet och badat. Mest underskattade livsmedel: Spenat.

Inför den stundande karriären får hon flera tips av Latifa Lindberg. – Känn efter vad som är roligt och motiverar dig. Försök bygga på styrkorna i din personlighet och se hur du kan använda dem i ditt yrke. Var nyfiken på kollegor som redan är ute, ha kul och lär dig den vetenskapliga grunden ordentligt! #

N R4 2013

N A T U R V E TA R E

47 47

LE DAR S KAP

Ställ krav på ditt chefskap Det blir allt tuffare att vara chef. Förväntningarna om det goda chefskapet stämmer dåligt med de villkor som chefer möter i sin vardag. Magnus Dalsvall presenterade sin bok LAR S-E R I K LI LJ E BäcK Bortom tankefällan på Leadership Friday. TEXT o FoTo

änner du att en stor del av din arbetstid äts upp av administration? I stället för att vara ledare och coacha personalen fastnar du i linjestrukturer, som växer på alla ledder och blir oöverblickbara. Den nya ordningen har smugit sig på, som de långsamma stegens tyranni, där ingen riktigt har lagt märke till förändringen. I slutet av 1980-talet uppskattade man att tre fjärdedelar av arbetstiden gick till att coacha och utveckla medarbetarna. Övrig tid användes till administration. I dag är det tvärtom, enligt Magnus Dalsvall, en av författarna till boken Bortom tankefällan. Han har mångårig erfarenhet som personalchef på bland annat SAS och driver i dag företaget HR-akuten. R IV PYRAM I D E R NA

Det var när Jan Carlzon rev pyramiderna på 1980-talet som den här förändringen startade.

N A T U R V E TA R E

N R5 2013

vad eN CheF sKa KuNNa 1. Ta initiativ och våga ta beslut. 2. Förstå de system som organisationen använder. 3. Hantera stora informationsmängder.

ekonomi och HR till kommunikation och IT hamnar på chefens bord. – Det är inte konstigt att så få vill bli chefer. Arbetsbördan blir inte rimlig och arbetets innehåll blir inte alls som man tänkt sig. Unga kvinnor vill inte bli chefer och till lediga rektorstjänster är det ofta inte ens en sökande per tjänst.

4. Använda möten till utveckling. 5. Driva och hantera frågor med flera maktcentra. 6. Hantera och utnyttja mångfald. 7. Ha goda relationer.

– Det fina var att kunden kom i fokus när nya ledningssystem, som Lean lanserades. Men Lean och ständig förbättring som ledstjärna har en baksida, där ledningssystem och organisationer har tagit större plats. Magnus Dalsvall beskriver det som att chefen har blivit en administrativ slasktratt. Allt från beslut i frågor om

MATR I S E R ocH PRocE SS E R

Men det är inte så enkelt att en organisationsform har försvunnit och ersatts av en annan, utan alla lever kvar och flätas in i varandra. – Vi ser att ett organisatoriskt landskap har vuxit fram där den klassiska linjeorganisationen kompletteras med matriser, processer, standardiseringar, ITMagnus dalsvall prasystem, projekt, tade om sin bok.

KArrIÄr

goda råd till chefer

rensa i de administrativa systemen, som alla policys som chefer brottas med i sin vardag.

Stanna längre hos en arbetsgivare, det tar lång tid att sätta sig in i och utveckla en organisation.

Ställ krav på modern ledarutveckling. Inse att chefer inte jobbar i den goda hierarkin. utbildning och utvärdering måste anpassas till chefens vardag i det nya organisatoriska landskapet.

utnyttja möten. 50 procent av arbetstiden sitter chefer på möten. Se möten som ett av de viktigaste fundamenten i ett modernt ledarskap.

Se medarbetarna som ledare. Även de måste tänka i system och deras beslut är strategiska. Ofta lönar det sig mer att skicka dem på chefsutbildning än att ge cheferna ännu en kunskapsdos, som de kanske inte behöver.

informella och professionella nätverk och olika typer av förändringsarbeten. Det menar Magnus Dalsvall rimmar illa med dagens krav på samspel mellan ledare och medarbetare. – Den tankefällan skapar en enorm frustration som gör att vi får hämmade och byråkratiska organisationer med kapsejsade chefsroller. Med flera maktcentra i den komplicerade matrisen är det svårt att veta vem som egentligen är herre över besluten. – Här finns ingen given rangordning eller nivåer. Aktörerna inom matrisen formar sina egna mål och det är en oklar gräns mot omvärden. Man tar fram data

skriv en önskelista på vad du behöver för att kunna göra ett bra jobb som ledare.

för att få svar på om organisationen fungerar. Men bara 15 procent av alla data kommer till användning. DYRA AD M I N I STRATÖR E R

De olika systemen för att hantera möten, ekonomi, IT och förändringar är delvis överflödiga om avsikten är att sätta en siffra på det och använda som uppföljning. Även viljan att förändra går ofta över styr. – Så mycket som 70 procent av allt förändringsarbete som beslutas centralt misslyckas. Att chefer har blivit administratörer menar Magnus Dalsvall är slöseri. Chefer är dyra administratörer. Ett sådant exempel är läkare som bara ägnar 20 procent av sin tid åt det de är bäst på. Men det finns lösningar på problemet att den verkliga organisationen krockar med de egna förväntningarna. – Formulera en önskelista på vad du

behöver för att göra ett bra jobb som ledare. Det handlar bland annat om att ha ett rimligt antal medarbetare. Fler än 20 ska de inte vara. Runt 70 är inte ovanligt och det dubbla förekommer. Klargör hur du vill att ditt ledarskap ska fungera och vilken support du behöver för att klara det. cH E FE R äR MäN N I S KoR

Han påminner om det självklara: att chefer också är människor. Jämför med en cockpit i ett flygplan där miljön är byggd för att människor ska kunna fatta kloka beslut under hög stress, utifrån den mänskliga hjärnans styrkor och begränsningar. Därför har onödiga signalsystem och rapporteringskrav rensats bort. Så borde det även vara för chefer, menar Magnus Dalsvall. # DE LTAGAr E OM SE M I nAr I ET

N R5 2013

N A T U R V E TA R E

VA D T yc KT E D E LTAG A r n A?

vad fick du ut av seminariet?

På gång

FÖR c HEFER

Johan Axell, orvudden konsult AB, tidigare vd och kommunikationschef vad gillar du formen? – Perfekt upplägg med mingel och föreläsning under en timme på morgonen. vad var bäst? – Jag fick bekräftelse på att man är utsatt som chef och att det är ett problem att så mycket tid går till administration. Jenny Lejonhufvud, konsult och HR-chef, 4c Strategies vad tar du med dig? – Många tankar om hur svårt det är att komma ifrån hierarkierna, särskilt i konsultvärlden där jag hör hemma. Kommer du ändra något? – Jag skulle vilja förenkla det administrativa arbetet för att få tid över till att utveckla verksamheten.

Talent management - 11 sept Stockholm leadership Friday - 13 sept Malmö: 19 chefsdilemman - 20 sept Stockholm: Employer Branding - 11 okt Göteborg: Framgångsrik nätverkare - 18 okt Stockholm: Livbåt för ledare Naturvetare + managementkonsult = sant - 17 sept Stockholm Ny som chef: leda, chefa, coacha! - 19 sept Linköping - 24 okt Gävle Frukostseminarium: leadership battle - 27 sept Stockholm Läs mer: www.naturvetarna.se/chef

CHEFSFRÅGAN

Vad ska jag begära i lön? jag har blivit befordrad till chef, vilket känns smickrande och utmanande. Nu undrar jag vad jag ska begära i lön och vad jag ska tänka på i övrigt. jag kommer att leda en grupp på tio personer inom ett bioteknikbolag.

Att få ett erbjudande som chef är ofta lockande. Innan du tackar ja bör du fundera igenom vilka krav du bör ställa inför uppdraget. Lön och förmåner är en del av dessa krav. Du lämnar din roll som specialist och skall leda en grupp medarbetare mot uppsatta mål och skapa förutsättningar för dem att göra ett bra arbete. Här är några saker du bör tänka på.

N A T U R V E TA R E

N 5 22001123 NR R 71

Är ditt uppdrag tydligt? Vilken verksamhet skall du ansvara för, vilka medarbetare arbetar du med och vilket forum har du för att driva dina frågor i organisationen. Se till att de förutsättningarna är klarlagda. För att lyckas som chef måste du utveckla ditt ledarskap, vilket ofta tar tid och kräver utbildning. Se till att kompetensutveckling och möjligheten att ha en coach och/eller ingå i ett chefsnätverk, ingår i ditt anställningsavtal. Du har tur, det företag som anställer dig har kollektivtal. Det innebär att förmåner som tjänstepension, sjukersättning och föräldralön ingår i anställningsavtalet. Det du som chef bör förhandla om är förlängd uppsägningstid från arbetsgivaren. chefsuppdrag är ett förtroendeuppdrag, där ägarbyten, eller andra förändringar kan innebära byte av chefer. Därför är det en poäng att ha en längre uppsägningstid, som bör uppgå till sex månader om du blir uppsagd.

när det gäller lönen så varierar den för enhetschefer inom life science med mellan 36 000 kronor (tionde percentilen) och 59 200 kronor (nittionde percentilen) för dem som varit chefer i upp till tre år, enligt naturvetarnas lönestatistik 2012. Du skall ha en lön i 2013 års löneläge. Medianen för första linjens chefer är 47 500, det är ett värde du kan sikta på i din löneförhandling. Kom ihåg att lönestatistiken bara ger vägledning, det är din kompetens och uppdragets komplexitet som avgör vilken lön du är värd. Jag rekommenderar dig att kontakta naturvetarna för att lägga upp en strategi för din löneförhandling.

Elisabet Engdahl Linder OMbudsMaN För CheFer på NaTurveTarNa

KArrIÄr

Omstart för invandrade akademiker visste du att en femtedel av alla med högre utbildning i Sverige, drygt 240 000 personer, är födda utomlands? De flesta av dem har idag ett jobb men vägen till etablering inom det egna yrkes- och utbildningsområdet är ofta lång, krokig och oviss. Därför har Saco startat webbsidan ”Omstart”. Där får man veta hur

den svenska arbetsmarknaden fungerar. Det finns också information om olika yrken och utbildningar, liksom vad som krävs för att kunna utöva legitimerade yrken. Bra tips om att söka jobb, hitta jobben och hur man skriver ansökan finns också på Sacos hemsida, www.saco.se lel

10%

av lönen har du rätt till när du är föräldraledig, om det finns kollektivavtal på din arbetsplats. Det innebär att du tillsammans med föräldrapenningen från försäkringskassan får cirka 90 procent av din ordinarie lön under föräldraledighet med föräldralön. reglerna för föräldralön ser lite olika ut i de olika kollektivavtalen men gemensamt för alla är att du ska ha varit anställd en viss tid i företaget för att kvalificera dig till föräldralön, ofta minst ett år. Ju längre anställningstid desto fler månader har du rätt till föräldralön. Som ett resultat av årets avtalsrörelse förlängdes tiden med föräldralön från fem månader till sex månader i de flesta avtal inom privat sektor. lel

FRåGA EXPE RTE N: NATU RVETAR NAS E X P E RTE R SVARAR PÅ F RÅG O R F RÅN M E D LE M MAR NA

Kan jag säga upp ett vikariat? hej, jag har ett vikariat som jag helst vill avsluta eftersom jag har fått fast jobb hos en annan arbetsgivare. enligt chefen kan jag inte säga upp mig innan anställningstiden går ut om ett halvår. Om det är sant undrar jag om det finns något sätt att ta mig ur detta? hur ska man göra för att gardera sig mot den här typen av fastlåsningar? hälsningar Marek Hej Marek. Jag förstår verkligen att du vill ha möjlighet att ta den tillsvidareanställning som du nu erbjuds. För att säkert kunna säga vad

som gäller i ditt fall behöver du skicka in ditt anställningsavtal till naturvetarna så att jag kan se hur villkoren är formulerade. utgångspunkten i LAS är att en tidsbegränsad anställning inte går att säga upp, och därför är detta något man måste komma överens om med arbetsgivaren vid anställningen och skriva in i anställningsavtalet. Vid ett vikariat är det vanligt att man skriver att anställningen ”gäller från xx datum och tillsvidare dock längst till och med xx datum (eller till dess ordinarie befattningshavare är åter i tjänst)” för att markera att en uppsägningsmöjlighet finns. Ett annat alternativ är att skriva in en uppsägningstid i anställningsavtalet.

varen. Som arbetsgivare vill man inte gärna ha en anställd som egentligen inte vill arbeta kvar, så det brukar oftast gå bra att komma överens om att en anställning slutar lite tidigare. Kanske det underlättar om du har tips på någon annan som kan täcka upp för dig när du slutar? Lycka till.

SAN NA J oHAN S S oN,

ombudsman på Naturvetarna

Om det däremot står att anställningen gäller från xx datum till xx datum så betyder det att ingen uppsägningsmöjlighet finns enligt avtalet. I det fallet gäller det att försöka komma överens med arbetsgi-

N R5 2013

N A T U R V E TA R E

STu DE nT

De bygger broar till näringslivet Några doktorander på Karolinska institutet har vid sidan av studierna skapat mötesplatser med världen utanför. – Vi har blivit inspirerade och breddat våra nätverk, säger eldsjälarna bakom The PhD Club. L A R S - E R I K L I L J E B ä c K TEXT

bland är avståndet mellan akademi och världen utanför avgrundsdjupt. Det har några doktorander på Karolinska institutet, KI, jobbat för att överbrygga. – Kontakten med näringslivet och information om vad som väntar efter doktorandtiden saknas i utbildningen. För att försöka fylla den luckan startade vi PhD Club för två år sedan, säger Therese Högfeldt, som precis har disputerat inom medicin. Nydisputerade Lina Odevall (tidigare Josefsson) är lika entusiastisk. – Vi har arrangerat karriärdagar, cvutbildningar och studiebesök hos framtida arbetsgivare. Gensvaret har varit mycket positivt, både bland doktorander och företag. Astra Zenecas vd, företrädare för Pfizer, Vinnova och Naturvetarna är några av dem som har deltagit. FÖR ETAG E N M E R PoS ITIVA

The PhD Club vänder sig till alla drygt 2 000 doktorander på KI. En stor del av kommunikationen sker via sociala medier.

N A T U R V E TA R E

N R5 2013

– Det är framför allt i slutet av utbildningen som det här lockar doktorander, även om kontakter med arbetslivet borde komma in tidigare och ingå kontinuerligt under utbildningen, säger Cecilia Jädert, som har ett år kvar till disputationen. Lika viktigt som att bygga nätverk är att bli inspirerad. – Som doktorand är det lätt att man endast ser negativa framtidsutsikter. Mediabilden av life science-branschen ger ofta det intrycket. Men vi har upptäckt att företag och organisationer har en annan bild av framtiden, de är mer positiva och ser möjligheter, säger Lina Odevall. Hon tror att bristen på broar mellan de olika världarna ger de olika bilderna. – Många doktorander har dåligt självförtroende och känner oro för vad som väntar efter disphd-Club med Cecilia jädert, Therese högfeldt och putationen. Efter våra möten med lina Odevall i spetsen arrangerar bland annat karriärdagar och cv-utbildningar på KI. yrkesverksamma känner vi oss

BÄSTa KAr r IÄrTI PS E n: 1.

Sätt upp kort- och långsiktiga mål, du måste veta vad du vill.

Lika viktigt som att bygga nätverk är att bli inspirerad mer optimistiska och att våra kunskaper och erfarenheter behövs, säger Therese Högfeldt. E KoNoM I ocH LE DAR S KAP

Inbjudna personer från företag och organisationer har gett goda råd om vad doktoranderna ska satsa på för att förbättra sina chanser på arbetsmarknaden. – Vi behöver bredda oss och lära mer om företagande, ekonomi, entreprenörskap och ledarskap. Många är väldigt fokuserade på sin forskning och försummar övriga färdigheter som är minst lika viktiga för en karriär inom eller utanför akademin. Redan i dag är det möjligt att läsa entreprenörskap som tillval, säger Lina Odevall. Cecilia Jädert fyller på: – Många doktorander kommer att bli forskningsledare och chefer i näringslivet eller inom akademin. Jag är övertygad om att man blir bättre i de rollerna med en bredare kompetens oavsett vilken karriärväg man väljer. Engagemanget för PhD Club har legat vid sidan av studierna. Hur har ni hunnit med? – Vi har jobbat många kvällar och helger utöver forskningen. Men det här arbetet ger oss energi, det är inspirerande att höra om andras karriär vägar, säger Therese Högfeldt.

LE D E R TI LL JoB B

Under resans gång har de samarbetat med KI Career service och även fått finansiellt stöd för att genomföra karriärdagarna. Det nätverket har lett till jobb för Lina Odevall. Hon ska till hösten börja jobba som analytiker på företaget Health Navigator, som arbetar med strategisk rådgivning till beslutsfattare inom hälso- och sjukvården. Även Cecilia Jädert har tack vare sina kontakter fått uppdrag från stiftelsen Forska! Sverige, vars roll är att bilda opinion för att förbättra villkoren för medicinsk forskning. Hon har ett år kvar på sina doktorandstudier och fortsätter driva PhD-club tillsammans med nya eldsjälar. Alla tre är nöjda med sina år på KI. – Vi har fått en kompetens som vi har nytta av även utanför akademin. Det handlar om allt från att driva egna projekt, analysera och lösa problem till att kommunicera skriftligt och muntligt, säger Lina Odevall. Therese Högfeldt påpekar att doktorandstudierna är tuffa med stor konkurrens och press att publicera artiklar med hög impact factor. – Det gör oss attraktiva internationellt, särskilt för en akademisk karriär. Däremot saknas information om andra karriärvägar. Det kan aldrig bli för mycket av det, säger de samstämmigt. #

Bredda ditt nätverk. Våga ta kontakt med personer som inspirerar dig. Både inom och utanför akademin.

Var unik i dina kursval och hitta kombinationer av kompetenser som ingen annan har.

Ta initiativ och våga prova nya utmaningar.

O M? va D F O R S K a R N I Cecilia jädert, biomedicinare – Jag är inne i ett relativt nytt forskningsfält och undersöker hur nitrat, som framför allt finns i gröna grönsaker, kan mildra inflammation. nitrat och nitrit från kosten omvandlas till kväveoxid i kroppen som också vidgar blodkärl och därmed kan sänka blodtycket. I framtiden kan detta komma till nytta för att undvika syrebrist och vävnadsskador vid operationer.

lina Odevall, biomedicinare – Mitt forskningsarbete har fokuserat på hiv. I dag finns bromsmediciner, men de botar inte infektionen. För att kunna utveckla ett botemedel är det viktigt att förstå var viruset finns och hur det beter sig i patienter som får bromsmediciner, vilket vi tar reda på. Jag har jobbat nära forskare i uSA, där jag tillbringade stora delar av min doktorandtid.

Therese högfeldt, molekylärbiolog – Jag har gjort jämförande genstudier mellan patientgrupper i Sverige och Egypten. Ett samarbetsprojekt mellan KI, cairo university, Stanford och Lawrence Livermore national Laboratory i uSA. Avsikten har varit att få veta om miljöfaktorer, som virus kan påverka utvecklingen av lymfcancer. Vi har även undersökt vilka specifika virus som kan vara kopplade till sjukdomen.

N R5 2013

N A T U R V E TA R E

KArrIÄr

på N Y T T j O b b

”Det handlar om planetens överlevnad” Karin Jonsell gillar snabba puckar och att styra upp saker. Så har hon också skinn på näsan, vilket är ett plus när man jobbar med Sveriges främsta klimatforskare. Karin Jonsell är ny vetenskaplig koordinator på Bolincentret för klimatforskning på Stockholms universitet. vad innebär jobbet? – Jag ansvarar för att kommunicera och sprida Bolincentrets klimatforskning både till allmänheten och till bidragsgivare. Jag ska ta fram kommunikationsplaner, se till att interninformationen fungerar, ordna möten och evenemang och ta hand om en del administration – helt enkelt hjälpa och hålla rätt på allt och alla! vad gör klimatfrågan så intressant? – Det handlar om planetens överlevnad. På Bolincentret tar vi fram ny kunskap som är

nödvändig för politiker att ta rätt beslut. Vi jobbar tvärvetenskapligt. Meteorologer, geolog, kemister och miljövetare jobbar alla med samma sak utifrån olika infallsvinklar. Det är precis som när man får oväntad hjälp med ett problem av en bekant över en fika. är ni inblandade i klimatrapporten? – IPcc:s klimatrapport är adresserat i minne till Bert Bolin som är grundare av IPcc och som gett Bolincentret sitt namn. I samband med att rapporten publiceras i Stockholm den 27 september ska vi ha ett symposium om Bert Bolin och klimatrapporten tillsammans med Kungl. Vetenskapsakademien. hur hamnade du här? – Jag har alltid fascinerats över hur världen fungerar. Jag valde därför att forska i astronomi, men när jag började doktorera insåg jag att det inte var för mig. Jag saknar det tålamod som krävs. Men, jag skrev även pressmeddelande om aktuellt forskning, var med på tv och radio som expert och anordnade utställningar. Den här tjänsten är pre-

cis vad jag siktade på när jag bestämde mig för att sluta forska. vad har du med dig från astronomin? – Den vetenskapliga metoden, en generell kunskap om naturvetenskap och en förståelse för hur forskare fungerar. Det ger mig en stor styrka, jag har inga problem med att säga emot professorer. ditt bästa klimattips? – Än så länge har jag bara hunnit få min arbetsplats att fungera, så tyvärr har jag inga tips från forskarna. Men ett bra tips är att storhandla och promenera till affären. Alla småresor med bilen är en stor miljöbov. JR

F L E R På N Y T T J o B B erika lindbom Nytt jobb: Mentor Online, chefredaktör för Labtech Magazine och redaktör på Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift. Tidigare jobb: Studentombudsman på naturvetarna. utbildning: Biomedicin på Karolinska institutet. Ingemar Carlsson Nytt jobb: Stadsträdgårdsmästare/investeringschef,

N A T U R V E TA R E

N R5 2013

uppsala kommun. Tidigare jobb: Teknik ochservice Affärsenhetschef. utbildning: Trädgårdsingenjör, markbyggnad, SLu Alnarp. Ninwa Youssef Nytt jobb: rekryterare och personalansvarig på Hero.

Tidigare jobb: Studentombudsman på naturvetarna.

koncernen med strategiska inköp och försäljning.

utbildning: Kandidatexamen i molekylärbiologi och yrkesexamen i personalrekrytering.

utbildning: Jägmästare.

andreas boo Nytt jobb: vd på Pressretur AB som är en av delägarna i Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI). Tidigare jobb: På Holmen-

albert ellestad Nytt jobb: Lanskapsingenjör på Gata och parkavdelningen i nyköpings kommun. Tidigare jobb: Landskapsingenjör på Park och naturavdelningen i Växjö kommun. utbildning: Landskapsingenjör, Alnarp.

Gästkrönika

”Jag valde att komma ut på jobbet” vad har vi universiteten Det var en fantastisk upplevelse att medverka i årets Pridefestival. Saco kom så att säga ut och medverkade tillsammans med tio av förbunden och Saco Studentråd med ett tält på festivalområdet och i den stora paraden. Jag var på plats alla dagar och enbart positiva erfarenheter av det stora engagemang som alla från Sacofederationen visade. Gensvaret från alla andra var också häftigt. Det var en otrolig känsla att delta i en parad som samlar 60 000 deltagare och följs av 600 000 längs Stockholms gator.

Det stöd och den öppenhet som visas i Stockholm är som bekant långt ifrån självklar runt om i världen. I ryssland klubbade parlamentet nyligen igenom en lag som förbjuder ”propaganda för icke-traditionella relationer” och fyra av tio ryssar anser att homosexualitet bör kriminaliseras. Situationen i Baltikum är också oroväckande, liksom på många andra ställen i världen där personer trakasseras och förföljs på grund av sin sexuella läggning. Men inte heller här i Sverige har vi gjort tillräckligt. Många homosexuella drar

” sig fortfarande för att berätta för kollegorna om sitt privatliv. De ser sig tvingade att ljuga eller drar sig undan från fikabordet när helgens händelser kommer på tal.

Det tär på en människa att leva så, att inte kunna vara sig själv eller dela med sig av vardagens glädjeämnen. Det skapar även en misstro bland kollegorna som undrar varför du drar dig undan. Du ses helt enkelt inte som en i gänget. Jag vet, jag har varit där själv.

Det går knappt att beskriva den lätt-

av göran arrius, sacos ordförande.

nad jag kände den dagen jag valde att komma ut på jobbet. Det var som att en sten lyftes från mitt bröst, luften kändes med en gång lättare samtidigt som den där gnagande känslan av olust plötsligt försvann.

För min del var det inget problem. reaktionen jag fick från såväl chef som medarbetare var ”varför har du inte berättat det här tidigare?”. Det var förstås väldigt roligt, men jag inser samtidigt att många inte har samma tur.

Där har vi som fackliga representanter ett stort ansvar att ta. Tillsammans med arbetsgivarna måste vi skapa arbetsplatser där de anställda vågar vara sig själva, oberoende av vem de väljer att leva sitt liv med. Skapa miljöer där det är lika självklart för Petra att berätta om sin semesterresa med Lotta som för Tommy och Birgitta. Samtidigt tror jag att många gör det svårare än vad det faktiskt är. Det är inte farligt att komma ut och ju fler vi är som gör det desto enklare blir det. Våga lita på dina kollegor, de är troligtvis klokare än vad du tror.

N R5 2013

N A T U R V E TA R E

Utlysning av Axel Adlers fond

SKOGSHISTORISKA SÄLLSKAPET Vi är ca 1000 medlemmar. Vi verkar för att kunskaper om skogens historia tas till vara, lyfter fram skogens kulturhistoriska värden, stimulerar skogshistorisk forskning m m. Sällskapet ger årligen ut tidskriften Skogshistoriska Tidender fyra gånger och Årsskriften en gång. Anordnar exkursioner i olika delar av landet samt delar ut priser till förtjänta personer.

Bli medlem i Skogshistoriska Sällskapet! Årsavgifterna är: 270 kr/enskild, 350 kr/familj, 100kr/studerande Insättes på plusgiro 4806167-5. Ange namn och adress. www.skogshistoria.se

Stipendiet kan sökas för studier inom lantbruks- och livsmedelsområdet, egna kortare studieresor eller till projekt som är av gagn för svenskt lantbruk och livsmedelsproduktion. Stipendiet kan endast sökas av medlemmar i Naturvetarna. Det totala stipendiebeloppet uppgår till 100 000 kronor vilket kan uppdelas på ett eller flera stipendier. Ansökan skall vara Agronomförbundets ordförande tillhanda senast den 31 oktober 2013 och görs på särskild blankett. Ansökan skall innehålla en redogörelse för vad de ansökta medlen ska användas till, deltagare, resmål, projekt, beräknade kostnader samt eventuella andra sökta stipendier. Efter fullgjort projekt/resa skall en redogörelse inlämnas. Denna kan komma att publiceras i tidningen Agronomen och/eller i tidningen Naturvetare. Skicka ansökan med e-post till ordf@agronomforbundet.se eller Agronomförbundet, Box 7031, 750 07 Uppsala.

Apotekarsocieteten utlyser forskningsstipendier inom läkemedelsområdet Apotekarsocieteten är en ideell förening med fokus på läkemedel, från tidig forskning till användning. Som ett led i detta delar vi ut stipendier för doktoranders deltagande i forskarkurser, kongresser, resebidrag eller dylikt samt ett post doc stipendium. Forskningens koppling till läkemedelsområdet ska framgå tydligt i ansökan.

Stipendier för forskarkurser, kongresser m m ✚✚ Elisabeth och Alfred Ahlqvists stiftelse ✚✚ C D Carlssons stiftelse ✚✚ Apotekarsocietetens stipendiestiftelse för vetenskaplig forskning

Post doc stipendium Elisabeth och Alfred Ahlqvists stiftelse utlyser ett post doc stipendium om cirka 300 000 kronor för att främja grundläggande läkemedelsforskning under ett år (heltid) vid ett välrenommerat universitet, i första hand utomlands, efter avlagd doktorsexamen. För mer information om vad ansökan ska innehålla se www.apotekarsocieteten.se under Lediga stipendier, Stipendier för forskning och vetenskap.

N A T U R V E TA R E

N R5 2013

Stipendieansökan ✚✚ Sista ansökningsdag för hösten 2013 är den 31 oktober. För mer information om kriterier, utlyst belopp samt ansökan gå in på vår hemsida www.apotekarsocieteten.se under Lediga stipendier. ✚✚ Ansökan kan göras för aktiviteter som börjar efter den 1 januari 2014. Stipendier delas inte ut i efterskott. Medlemskap i Apotekarsocieteten ger företräde. Inte medlem? Ansök på www.apotekarsocieteten.se ✚✚ För ytterligare upplysningar kontakta Birgitta Karpesjö, tel 08-723 50 42, birgitta.karpesjo@apotekarsocieteten.se.

Cambrex Karlskoga söker nu

GRUPPCHEF FoU Analysutveckling Till vår avdelning för Analysutveckling söker vi dig som vill leda en bred analytisk verksamhet i en kreativ och dynamisk miljö.

Läs mer och ansök på www.cambrex.com/careers Cambrex Karlskoga är ett dynamiskt företag som arbetar med avancerad organisk kemi och utvecklar processer samt levererar produkter till läkemedelsföretag.

Miljökemist Förvaltningen för verksamhetsstöd och service, Landstinget i Jönköpings län Till Landstinget i Jönköpings läns nya förvaltning för verksamhetsstöd och service söker vi nu en miljökemist inom område Miljö med god kompetens inom kemikalieområdet och upphandlingsprocessen. Landstinget i Jönköping bedriver ett omfattande hållbarhetsarbete och är certifierad enligt ISO 14001 för att systematiskt driva miljöutvecklingen framåt. Upphandling är en central process som har stor påverkan på möjligheterna att bidra till Landstingets strategiska arbete med hållbar miljöutveckling. Upphandlingen har den senaste tiden utvecklats att även omfatta sociala och etiska aspekter. Landstinget köper in stora mängder varor och tjänster. Genom att göra val med minsta möjliga miljöbelastning med hänsyn tagen till funktionalitet, påverkar Landstinget utbudet av miljöanpassade produkter på marknaden i en positiv riktning. Att följa upp miljökrav samt sociala och etiska krav som ställs i upphandlingsprocessen för att säkerställa hållbar konsumtion är en utmaning för verksamheten.

Hej! Jag jobbar inom Ale kommun och söker nya kollegor. Just nu behövs det en

Miljö- och hälsoskyddsinspektör Hälsningar Pernilla

un i • Kommutveckling k r ppgifter sta e arbetsu d n a n n • Spä marbete n • Gott sa nna er

i b Sökseptem 12

ale.se/ledigajobb

Landstinget i Östergötland söker

Radiokemist till Radiofysikavdelningen, US, Linköping för arbete inom cyklotronverksamhet för PET diagnostik Sista ansökningsdag 15 september Läs mer och ansök på www.lio.se/jobb

Tema Lantbruk – Livsmedel Nästa nummer kommer ut den 24 oktober annonsstopp den 7 oktober

N R5 2013

N A T U R V E TA R E

K PA A rnrAI ÄrrI n . . . K I n A S boktips s to R A u t M A N i N g A R

Miljö och ekonomi hänger ihop Mellan 2009 och vintern 2013 hade Sverige ett arbetsmarknadsråd på ambassaden i Peking. regeringen ville följa utvecklingen av kinesisk ekonomi och arbetsmarknad på nära håll för att se hur Sverige kunde påverkas. nu är postens innehavare Oscar Berger hemma igen. Hur bra är sverige på att utnyttja kinas utveckling? – Sverige är mer öppet än många andra länder i frågor som frihandel och migration, fakoscar berger. torer som påverkar möjligheterna att dra nytta av Kinas ekonomiska expansion. Samtidigt finns det saker vi kan göra bättre. Inte minst vet svenska aktörer inte alltid varför de bör interagera med Kina, de vet bara att det är viktigt. Kineserna själva går emellertid in i möten och avtal med en agenda. Vi måste bli bättre på att se till våra egna intressen i relation till Kina.

Kvick introduktion till mittens rike Kina enligt Cho – det du måste veta om världens snabbast växande ekonomi, heter den snabblästa bok som Handelsbankens Kinarådgivare Frédéric cho har skrivit tillsammans med ekonomijournalisten Kerstin Danesten (Kalla kulor förlag). Boken innehåller både matnyttig fakta och analyser. Ett exempel är jämförelsen med Japan, som på 1980-talet ansågs bli världens dominerande ekonomi. Istället drabbades de av finanskrasch. Kommer Kina att gå samma väg?

kommer kina att lyckas hantera sina miljöproblem? – På många områden finns bra regler redan idag. Det är kopplingarna till frågor så som korruption och ekonomisk tillväxt som jag tror kommer avgöra huruvida man lyckas få bukt med miljöproblemen eller inte. under tiden påverkar det Kina negativt – unga människor ur medelklassen söker livskvalitet bortom det materiella varför många väljer att flytta utomlands och utländska företag har svårare att hitta personal som är villiga att flytta till Kina på grund av miljön. EN

1,92 Så många kilo mer väger varje vuxen kines idag jämfört med för tre år sedan, i medeltal. Det visar en ny nationell undersökning. ”Fetma håller på att bli ett hälsoproblem som riskerar urholka hela sjukvårdssystemet, genom kraftigt ökade kostnader för behandling av bland annat diabetes, högt blodtryck och hjärtproblem”, rapporterar svenske journalisten och Pekingbon Jojje Olsson på sin blogg inbeijing.se EN

N A T U R V E TA R E

N R5 2013

någon fördjupning hinns knapknap past med på 135 boksidor, men verver ket är en bra inin troduktion för den som kommer i kontakt med Kina genom jobbet elel ler kanske bara är nyfiken på det stora landet i öst. tipsAR EMMELi tips NiLssoN

dåLig Lu ft

Visste du att… En halv miljon kineser varje år beräknas dö i förtid på grund av smog. Smogen påverkar klimatet i östra Asien mer än vad koldioxidutsläppen gör. Sot från trafik och eldning av kolbriketter är störst bovar i dramat. Källa: Stockholms universitet

KArrIÄr

BOKTI PSET:

Välbehövlig oas i en snabb tid Balkong och sjötomt är attraktiva boenden för de flesta. Gärna med utsikt över blandad grönska. Få reflekterar över att preferenserna har hundratusentals år på nacken. våra förfäder föredrog nämligen att bo på platser med uppsikt över omgivningen, samtidigt som de hade skydd av träd och nära till vatten att dricka. Det utgjorde en trygg miljö och för våra trögföränderliga hjärnor är det fortfarande så. Idag stödjer evolutionsbiologisk forskning sambandet mellan natur och avslappning. Mängder av undersökningar visar hur blodtrycket sjunker och stresshormonerna minskar när vi befinner oss i naturen.

Naturkraft – om naturens lugnande, stärkande och läkande effekter. Den nya boken heter Lugn av naturen (Votum förlag) och koncentrerar sig på hur vi rent praktiskt kan använda naturen för att koppla av. – Vi lever i en tid där alla är uppkopplade och det finns en allmän stress i samhället. Det är inte farligt att stressa, men man behöver en motvikt. naturen är perfekt – både gratis och tillgänglig, säger Åsa Ottosson. Boken är delvis tänkt att påminna vana naturälskare om vad de redan vet. Men den ska även peppa de mer ovana och vara en påminnelse om varför vi behöver vistas i eller nära naturen. Faktum är att även avbildad natur verkar rogivande, vilket de stora naturbilderna av roine Magnusson kan ge exempel på.

VI KTIG MoTKRAFT

STAD S LIV I NG ET PRoB LE M

Just forskningen fokuserade författarna Åsa och Mats Ottosson på i sin tidigare bok,

– det här är inget flum eller något vi natursvärmare har hittat på. det finns gott om forskning, säger åsa ottosson.

Att dagens arbetsliv ofta spenderas inomhus framför en skärm är inget hinder, menar Åsa Ottosson. Grön utsikt från fönstret är positivt och en promenad på rasten gör god nytta. Bäst är förstås att sitta still och släppa allt vad prestation heter. – Det är ungefär vad folk sysslar med på yoga och avslappningskurser. I naturen går det ofta lite mer av sig självt. I boken finns tips på övningar för att uppleva medveten närvaro i naturen. Här är en variant: Gå långsamt en kortare sträcka längs en väg eller stig omgiven av natur, park eller trädgård. Gör blicken mjuk och suddig och försök ta in så mycket du kan av landskapets

stämning och helhet, även vid sidan om dig. Försök ta till dig alla synintryck på lika villkor, utan att bedöma eller sätta namn på dem. Gå samma sträcka men stanna till ibland, skärp blicken och fokusera på enskilda naturföremål som fångar din uppmärksamhet längs vägen. E N

Forskning visar många hälsoeffekter av att vistas i eller nära natur. Några av dem är: Mindre stress och lägre nivåer av hormonet kortisol Lägre risk att dö i hjärt- och kärlsjukdomar Förbättrad tankeskärpa och minne Högre smärttröskel för patienter i vården Bättre motorik och koncentrationsförmåga hos förskolebarn.

N R5 2013

N A T U R V E TA R E

EFTEr JOBBET

Svampskogen

lockar med mer än kantareller Packa svampkorgen och dra ut i skogen. Ta med barnen som får en lustfylld ingång till naturvetenskapens värld. Biologen och folkbildaren Pelle Holmberg visar vägen till fler svampar än kantareller. TEXT

Nu är det högsäsong i

svampskogen. Just i början av september skjuter svampens fruktkroppar i höjden, till glädje för landets närmare en miljon svampplockare. – Jätteroligt att intresset sprider sig ner i åldrarna. Tidigare var det mest den grånande generationen som jagade kantareller och andra läckerheter, säger Pelle Holmberg, biolog och författare till ett tjugotal böcker. Han brinner för sina svampar och missionerar för dem så fort han får chansen. Han anordnar utflykter som lockar alla typer av människor. I år kröntes hans karriär med att vara sommarpratare i radio.

LAR S-E R I K LI LJ E BäcK

– Men varför bara fokusera på kantareller? Det finns andra svampar som är mer delikata. Sillkrempelle holmberg. la, mandelriska och Karl-Johan (stensopp) är några. Efter flera dåliga år för Karl-Johan kan det vara läge i år. För att vidga sina vyer är hans tips att lära sig minst en ny svamp varje år. En ambition som inte bör knäcka någon. Men han tycker inte man ska börja med vare sig sillkremla eller mandelriska. Han föreslår i stället sopparna, där Karl-Johan är en.

fanns det ingen svamptradition här och det var överklassen som först tog den till sig. – Krydda gärna sopparna med den smakrika blodriskan som känns igen på att det sipprar ut en morotsfärgad vätska när man bryter den. Vätskan oxiderar dock snabbt och blir grönaktig. Pelle Holmberg slår också ett slag för smörsoppen som känns igen på sin bruna hatt som blir slemmig och får en violett ton när det regnar. Den har gula rör och en tydlig ring på foten. Men champinjoner avråder han ifrån. – Den ätliga snöbollschampinjonen förväxlas lätt med giftchampinjonen. Så köp hellre champinjoner i butik än att plocka i gräsmattan.

MAT FÖR ÖVE R KLASS E N

NäSA FÖR SVAM P

Det var förresten Karl XIV Johan som satte fart på svampätande i Sverige. Innan dess

Att vissa aldrig hittar svamp, medan andra snokar rätt på dem direkt, ligger det något i.

E N NY SVAM P VARJ E åR

Torka i juli spelar inte så stor roll för skördeutfallet under hösten. Rikliga regn i augusti betyder mer.

N A T U R V E TA R E

N R5 2013

– Svampögon är inte alla förunnade, jämför med känsla för att få fisken att nappa. Men med kunskap kommer man långt. Matsvamparna hittar man i skogen eftersom de oftast lever i symbios med träd. Kantareller är tacksamma och trivs på allt från tallhedar till fjällbjörkskog. Han berättar att det finns tre olika typer av Karl-Johan, som trivs i olika miljöer. De växer i lövskogen, på tallheden och i granskogen. Den största som Pelle Holmberg har plockat vägde ett kilo och var fri från insekter och larver. – Larvgångar och att svamp är mat för kreatur kan förklara att svampen under lång tid inte nådde ner i de djupa folklagren, särskilt på landsbygden, där en viss skepsis lever kvar än i dag. Hur motiverar du dem? – Det är spännande att plocka svamp, och vilken glädje när de dyker upp i backen. Fika och matsäck förgyller också upplevelsen. På köpet får man motion och naturupplevelser. Sist men inte minst kan man bli rikligt belönad med en god måltid. #

B I oLoG E N S BäSTA TI PS M I N E RALE R ocH ANTIoXI DANTE R Svamp är fattig på energi, men rik på fibrer, antioxidanter, B- och D-vitamin och mineraler. Järn, mangan, selen och kalcium är några av dem.

5 för nybörjaren I ToPP

1. 2. 3. 4. 5.

Karl-johan

Kantarell, både den gula och trattkantarellen svart trumpetsvamp Blek taggsvamp smörsopp

S E U PP FÖR G I FTIGA SVAM PAR Få blir förgiftade av svamp, men när det händer får det stor uppmärksamhet. Vart femte år avlider en person av svampförgiftning. En tumregel är att svampar som är vita på både hattens ovansida och undersida är giftiga. Samma regel gäller för bruna svampar. Är du osäker gå in på Giftinformationscentralens webb: www.gic.se

LåT M U R K LAN STå Den delikata stenmurklan avråder Pelle Holmberg från att äta, särskilt om det gäller en familjemiddag med barn. Gifterna kokas alltså inte bort helt vid kokning, som följs av torkning.

LäS M E R

SÅ HaNTE RaR DU SVAM PE N:

Förvara svampen i korg eller papperspåse. Borsta rent i stället för att skölja den.

Koka den hastigt innan du fryser in den i sitt eget spad.

Torkade eller frysta svampar ger god smak i grytor och såser.

Konserverad svamp är ett gott och hållbart alternativ till att frysa eller torka svampen.

Läs mer i Lilla svampboken – perfekt för nybörjaren med pedagogiska bilder, som kan jämföras med bilder på förväxlingssvampar. recept hittar du i svampkokboken av Pelle Holmberg och hustrun Ingrid.

H ÖJ D STATU S Svampens naturvetenskapliga status har ökat och är en viktig indikatorart i gammelskog och på ängsmarker. Tickor och skinnsvampar, som trivs på död ved, kan berätta en del om historien och inventeras regelmässigt inför en skogsavverkning. De är dock inte ätliga.

N R5 2013

N A T U R V E TA R E

n y T T F r Å n n AT u r V E TA r n A

Vill du spetsa ditt cv? S T U D E N T Den 26-27 oktober har natur-

vetarna sin studentkongress. Ordförande Josefine Klein hoppas att många naturvetare kommer dit. Det behövs också nya friska krafter till styrelsen. Vad finns där för mig? – På kongressen får du chans att träffa andra naturvetare och vara med och påverka. Det är jätteroligt och man lär sig mycket. Att sitta i styrelsen är dessutom en bra merit i cv:t. Vad händer mer konkret på kongressen? – Det blir en paneldiskussion om arbetslivsanknytning, bland annat med rektorn för Mälardalens högskola i panelen. Många utbild-

N Y PÅ N AT U R V E TA R N A

ningar saknar eller har liten kontakt med yrkeslivet under studierna. Vad är poängen med arbetslivsanknytning? – Du får inblick i arbetslivet och vilka krav som ställs där. Det kommer till nytta i de fortsatta studierna. Man skaffar också kontakter, som kan bli ingången till första jobbet efter examen. Det låter spännande. Hur gör jag? – Till kongressen anmäler du dig genom att mejla: studentrad@naturvetarna.se Vi behöver också nya friska krafter till styrelsen. nominera dig själv eller någon annan till samma mejladress. LEL

att teckna avtal för sina anställda. Det ger en bra grundtrygghet. roma uddin är inte ny i den fackliga världen. De senaste två åren har hon på uppdrag av flera Saco-förbund varit ute på arbetsplatser och startat nya akademikerföreningar. Innan dess var hon ordförande i den lokala akademikerföreningen på ett bioteknikföretag, där hon fick sin fackliga skolning. F Ö R S TÄ R K N I N G roma uddin är en Som utbildad molekylärbiolog jobbade ny röst i naturvetarnas jour. Hon ger svar hon med kvalitetskontroller på det företaget. på frågor om allt från löner och avtal till – Jätteroligt att börja jobba på naturveuppsägningstider och föräldraledighet. tarna. Det innebär ett steg i karriären Hon har ett särskilt ansvar och ger möjligheter att utvecklas för de medlemmar som joboch lära nytt. bar på företag som saknar Vad gör du en ledig dag? kollektivavtal. De är mer – Familj och barn, sex och sju utsatta än andra eftersom år gamla, ger energi men tar lönehöjningar, pension, förmycket tid. Jag håller igång säkringar och annat inte inmed löpning och deltar i lopp går som en självklar del i som Tjejmilen och Blodanställningen. omloppet. Jag gillar att – Drivkraften för mig läsa och har alltid en bok är att få medlemmarna på gång. att inse sitt värde, liksom Ditt bästa boktips? att hjälpa dem som har Roma Uddin springer och – Boktjuven av Markus kommit i kläm. Jag vill läser på fritiden. Szusak. LEL också få arbetsgivarna

roma lutar sig mot kollektivavtalet

N A T U R V E TA R E

N R5 2013

Josefine Klein bjuder in studenterna till Naturvetarnas kongress i oktober.

Värna

trygghetsavtalet

i staten

N Y T T A V TA L P å G å N G Avtalsförhandlingarna på statlig sektor har dragit igång. Parterna har växlat yrkanden och har haft sitt första möte. Arbetsgivarverket har sagt upp Trygghetsavtalet för omförhandling, och har utöver det lyft en rad andra frågor till förhandlingsbordet. Bland annat vill man inleda förhandlingar om pensionsavtalet PA-03, samt ändra villkor i löneavtalet rALS-T och det allmänna villkorsavtalet Villkorsavtal-T. – För naturvetarna är det viktigt att värna Trygghetsavtalet och pensionsavtalet. Det jobbar vi för tillsammans med övriga förbund inom Saco-S, säger Sanna Johansson, förhandlare på naturvetarna. Saco-S vill också fortsätta att utveckla partsrådet och chefsavtalet. Saco-S styrelse och förhandlingsdelegation kommer att bereda frågorna vidare under september. LEL

Europas geologer gick på djupet i Forsmark Ett tjugotal länder var representerade när Europas geologer hade sin årliga konferens i juni. Geosektionen inom Naturvetarna, med Christer Åkerman i spetsen, stod som värd. Varför möttes ni? – European federation of geologists spikade en plan för hur vi ska jobba framöver. EFG är en lobbyorganisation och remiss-instans i Bryssel och påverkar i geovetenskapliga frågor, allt från erosion och geoenergi till att värna professionen och utbildningen. Vad gjorde ni mer? – Vi hade en workshop i Stockholm och besökte Forsmark, där fick se hur slutförvaringen av kärnbränsle kommer att se ut. Våra utländska gäster blev imponerade av vår teknik och menar att Sverige ligger i framkant när det gäller forskning inom området. Kan vi lita på slutförvaringen av radioaktivt avfall? – Ja, det tycker jag personligen och säkert 99 procent av hela geologkåren. Om planen håller så ska bygget starta 2019 och slutförvaringen vara i drift runt 2025. Hur ska slutförvaringen ske? – På ett djup av 500 meter i urberget, där avfallet är inkapslat i koppar med en isolering av bentonit. Däremot är det inte klart om man ska kunna plocka upp avfallet om forskningen tar fram ny och säkrare teknik. LEL

Säker förvaring av kärnbränsle i det svenska urberget, 500 meter under markytan. Det tycker i alla fall en klar majoritet av geologerna.

N R5 2013

N A T U R V E TA R E

n y T T F r Å n n AT u r V E TA r n A

analys Ska lönen spegla kostnadsläget? vi fick en fråga om löner från en medlem som jag gick igång på. Hur ser löneläget ut runtom i Sverige i relation till kostnaderna? De varierar mellan storstad, mellanstor stad och mindre tätort, främst beroende på antal personer i hushållet, enligt Konsumentverket. I dessa beräkningar är däremot inte bostadskostnader med. Då det nära på är omöjligt att finna en hyresrätt i storstäderna kan räntekostnader för bostadsrätt/hus utgöra en intressant

jämförelse? Därför räknade jag på en grupp naturvetare där 97 procent bor i bostadsrätt eller hus. De flesta av dem bor i ett hushåll med två vuxna. Intressant att notera är att Västernorrlands län ligger i topp efter att skatt och ränta har dragits. Stockholm faller till sextonde plats och Västra Götalands län faller också påtagligt efter dessa avdrag. Skillnaderna runtom i Sverige mellan länen i topp och de i botten framstår heller inte som lika påtagliga efter dessa beräkningar. Måste lönerna då höjas i storstäderna för att kompensera de högre räntekostnaderna? Svaret är nej. naturvetarna anser att lön ska sättas utifrån kompetens, ansvar och prestation, inte utifrån kostnadsbilden på orten eller i det här fallet länet. Trots allt är det Jämtlands, Gotlands och

Naturvetare 40-55 år på mellan/hög tjänst med en bostad på 120 kvm belånad till 85% och med delad räntekostnad.

Blekinge län som hamnar längst ner på topplistorna. Det handlar om utbud och efterfrågan. I storstäderna finns ett större utbud av arbetskraft, således behöver man inte erbjuda löner som ger individer lika mycket på kontot efter skatt och ränta även om lönenivåerna är något högre i Stockholm, Malmö, Göteborg och uppsala. Vad analysen främst belyser är bostadsbristen på vissa orter. I slutändan handlar det om utbud och efterfrågan, varför ett mer intensivt bostadsbyggande i och runt storstäderna i Sverige skulle vara välkommet. KR I SToFE R JäRVI NG E, UTR E DAR E På NATU RVETAR NA

Inkomst efter skatt och räntekostnader. 25 000

40 000 35 000

20 000

30 000 25 000

15 000

20 000 15 000 10 000

10 000 5000

5000

Genomsnittlig räntekostnad /län Viktad medianlön/län

N A T U R V E TA R E

N R5 2013

0 Jämtland Gotland Blekinge Halland Kalmar Stockholm Västmanland Östergötland Dalarna Västerbotten Gävleborg Västra Götaland Jönköping Värmland Örebro Kronoberg Skåne Uppsala Södermanland Norrbotten Västernorrland

Stockholm Uppsala Västernorrland Västra Götaland Skåne Södermanland Norrbotten Kronoberg Örebro Jönköping Värmland Västerbotten Gävleborg Dalarna Östergötland Halland Västmanland Gotland Kalmar Blekinge Jämtland

Dags att uppvärdera meriterna?

Folk fick vända i dörren på Naturvetarnas seminarium.

Arbetsgivarna får inte rätt person till rätt plats när de bara letar i sina egna kontaktnät. De måste göra hemläxan och bli bättre på att rekrytera, var en slutsats på Naturvetarnas och Jusektidningens seminarium i Almedalen. En undersökning visar att en majoritet av arbetsgivarna inte hittar rätt kandidater till lediga tjänster. Det brister både i kompetens och erfarenhet. – Att så många som sju av tio får jobb via kontakter visar att matchningen på arbetsmarknaden inte fungerar, sa Marie Silfverstolpe på Almega. Sociala nätverk som Linkedin ökar i betydelse. Allt fler jobb förmedlas den vägen. – Förr var det rotary och andra klubbar som utgjorde nätverken, i dag är de tillgängliga för alla, sa Linus Zackrisson. Tiotusentals jobb förmedlas på Linkedin varje månad.

chans som svenskar. – Ett problem är att många anställer personer som liknar en själv. Våga ta ut svängarna och anställ personer med helt andra bakgrunder, sa Åsa Olli Segendorf. Att det är lättare sagt än gjort beror på trygghetsreglerna på arbetsmarknaden, enligt Marie Silfverstolpe. – Det kostar för mycket för arbetsgivarna att anställa fel person. Det gör att många väljer att anställa folk som de känner till.

TA UT SVäNGAR NA

nationalekonomen Åsa Olli Segendorf påpekade att personer med utländsk bakgrund ofta saknar kontaktnäten och inte får samma

B RA I NGåNG

Bemanningsföretag lyftes fram som duktiga på att hitta jobb åt personer som saknar kontakter.

GALLU P I ALM E DALE N:

4 av 7 fick jobb via kontakter Med två rör fyllda med färgat vatten väckte Naturvetarna uppmärksamhet i Almedalen. Mitt i vimlet svarade folk på frågan: Hur fick du jobbet? Blivande agronomen Lovisa Neikter fick sitt senaste jobb genom kontakter.

Med en skopa vatten fick folk i vimlet lägga sin röst. Efter viss betänketid och resone-

– Det är en bra ingång på arbetsmarknaden, men tyvärr blir det ofta tillfälliga jobb hos olika arbetsgivare, sa Åsa Olli Segendorf. Men hur ska det gå för de som saknar kontakter? – Alla har några kontakter. Kom ihåg att det ofta är kontakters kontakter som leder till jobb. Man ska inte diskvalificera sig själv av den orsaken, sa Linus Zackrisson. En matematisk formel sammanfattar bra hur man lyckas i arbetslivet: Vad du kan multiplicerat med de du känner. Ingen del går att räkna bort. LEL

rande kom de fram till ett beslut, även om många tyckte att kontakter och meriter går hand i hand. Spänningen ökade när rören fylldes med vatten. Skulle kontakter eller meriter vinna? Det var länge jämnt mellan det röda och blå röret. nivån i det röda röret, som symboliserade kontakter, steg snabbast och vann. Det innebär att de flesta i vår gallup hade fått sitt jobb via kontakter. Fyra av sju hällde vatten i röret med kontakter. Vår undersökning var kopplad till seminariet Leve meriterna, som drog storpublik och många fick vända i dörren. LEL

N R5 2013

N A T U R V E TA R E

P R o F I L I N AT U R V E TA R N A

” Jag gillade tanken på att dricka kaffe med skogsägarna” Rörlighet är viktigt för Nilla Thomson som gärna tillbringar fritiden på ett par skidor. Att Naturvetarnas medlemmar ska kunna gå vidare i karriären är något hon jobbar hårt för som styrelseledamot. Du är jägmästare i botten. Vad lockade dig till yrket? – Det var en konkret och arbetslivsinriktad utbildning med bas i en av Sveriges största traditionella näringar – skogen. Jag är fascinerad av naturresursförvaltning och gillade tanken på att dricka kaffe med skogsägarna! Vad gör du på dagarna? – Som departementssekreterare på Miljödepartementet följer jag det politiska arbetet på nära håll. Det är mycket möten och förberedelser av aktiviteter. Det är grundläggande att regeringen fattar eniga beslut och därför ägnar vi en stor del av tiden till förhandlingar med andra departement. Bäst med jobbet är arbetskompisarna. Men också möjligheten att arbeta med tunga frågor både mot Sverige och internationellt.

etarna v r u t a N d e m Bra

”Det bästa med naturvetarna är möjligheten till skräddarsydd karriärservice!”

N A T U R V E TA R E

N R5 2013

Vad blir skogens roll i klimatförhandlingarna inför ett möjligt nytt globalt avtal? – Både skogs- och markanvändningsfrågorna är viktiga pusselbitar i det internationella arbetet med klimatförändringarna. Fokus ligger på att bevara världens skogar där avskogningen är hög och verka för ett hållbart nyttjande. Här är alla ganska överens. Just nu är det svårt att säga något kring konsekvenserna om vi får till ett nytt avtal. Som man brukar säga i de här sammanhangen: Inget är klart förrän allt är klart. Varför har du valt att sitta i Naturvetarnas styrelse? – naturvetarna är ett bra fackförbund. Vi har potential att påverka genom medlemskapet i Saco, genom att vara ett förbund i sammanhang med andra förbund. Medlemmarna är förbundets viktigaste resurs och vi kan alltid bli bättre på att utveckla kontakten med dem. något jag tycker är viktigt är att medlemmarna ska ha möjlighet till kompetensutveckling och rörlighet. Att investera i att individer kan utveckla och bredda sig, antingen inom den egna organisationen eller genom olika former av utbyte, måste vara en av de bästa investeringarna en arbetsgivare kan göra. Du var tidigare ordförande i Skogsakademikerna. Hur ser du på att de nu läggs ner? – Det är ju en fråga för nästa årsstämma att ta det slutliga beslutet. Men jag tycker det är bra att man ifrågasätter hur väl verksamheten fungerar när verkligheten förändras och nuvarande former inte fungerat optimalt. EN

N I LLA TH oM S oN Aktuell: Ledamot i Naturvetarnas styrelse. Andra uppdrag: Ingår i valberedningen till Saco-S RK i regeringskansliet samt i Internationella Skogskommittén vid KSLA (Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien). Utbildning: Jägmästare. Bor: Lägenhet i Stockholm och hus i Roslagen. Familj: Gifte sig den 10:e augusti i år. Har tre barn samt tre bonusbarn. Fritidsintressen: Familjen, skidor och friluftsliv. Gillar även att läsa, just nu en biografi om Ghanas förste president Kwame Nkrumah av David Rooney och Mikael Niemis Fallvatten.

n Y t t F r å n n at u r v e ta r n a

Best of Almedalen 2013 Från Naturvetarnas blogg, soFie aNDerssoN

naturvetarna var på plats i almedalen. Bild: Johanna rösth

Examensring för Biomedicinska Analytiker nu kan du som medlem köpa den via Naturvetarna!

10% i rabatt som medlem (Ordinarie pris 5.680 kronor)

Skicka din beställning till: elba.abreu@naturvetarna.se Skriv namn, personnummer/medlemsnummer, leveransadress, examensår och ange storlek. Levereras mot postförskott. Leveranstid cirka 3 veckor.

k o n ta k t wwww.naturvetarna.se e - p O s t : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se p O s ta d r e s s : Box 760, 131 24 nacka B e s ö K s a d r e s s : planiavägen 13 v ä X e L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.15–13.00

När årets politikervecka i almedalen lider mot sitt slut, folkmassorna börjar tunnas ut och vi på Naturvetarna har packat våra väskor. Det har blivit dags att summera. Årets tankeställare: vintagemackan. Brödföretaget pågen vill minska det stora matsvinnet i sverige och delade ut politiska ”vintagemackor” – partimärkta mackor gjorda på flera dagar gammalt bröd. pågen fick många av oss att fundera över vår egen matkonsumtion. Bra gjort!

Bästa give away: Handsprit och usB-armband. Handsprit i en miljö där alla tar på konstiga saker och skakar hand hela tiden eller en usB-sticka som inte kan tappas bort eftersom den sitter på din arm? vi kan inte välja – båda är genialiska. Läs mer på bloggen! vilka fixade bästa jippot med flytande kväve, hur utmärkte sig saco och vad snackades det mest om? svaren hittar du på naturvetarbloggen.se. sOFie anderssOn

dött lopp mellan handsprit och UsB-armband för bästa give away.

OrdFörande:

KarriärserviCe:

ivar de la cruz, 073–366 24 79

karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

F ö r B U n d s d i r e K tö r :

CHeFsserviCe:

Helena nicklasson, 08–466 24 36

chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26

m e dLe m sJOU r:

aKade m i K e r nas e r Kän da a r B e t s Lö s H e t s K a s s a :

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00 m e dLe m s s e rviCe:

info@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

www.aea.se, post@aea.se, växel 08–412 33 00 i n KOm stFör säK r i nG e n:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0200–87 50 40 aKademiKerFörsäKrinG:

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

N r5 2013

N a t u r v e ta r e

Posttidning

Av s ä n d a r e : N at u r v e t ar n a, B ox 76 0 , 131 2 4 N a ck a

inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

hur ska jag ta betalt? naturvetarna hjälper dig i frågor om arvoden, avtal och annat som har med ditt företag att göra. Detta ingår i vår service till företagare: > vad som ska ingå i avtalet med uppdragsgivaren > råd och tips vid start av företag > ta rätt betalt > vi lotsar dig vidare till experter på a-kassa, skatter med mer vi erbjuder: > inspirationsdagar och nätverk > skräddarsydda försäkringslösningar för ditt företag > inkomstförsäkring > nyhetsbrev med nyheter för företagare

w. na

rve

a.s

pantea ansari och Christel Lindgren ger goda råd till företagare i naturvetarna och tipsar om inspirerande seminarier och nätverk för företagare.

re t

ar e

CHEF