Issuu

N U M M E R 4 2 01 6 P R I S : 75 K R O N O R

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

MÅNAD E N S

FR Å G A :

Hur gör du f ör att få ny energi?

Växla spår mitt i karriären Framtidens ledarskap

tips till högre självmedkänsla

Maxa farten

Snabba elektroner ger ljus åt MAXIV D U E LL O M KÄR N K RAFT S I D 9

G I LLA D I G S JÄLV S I D 3 6

| BADA E FTE R J O B B ET S I D 6 4

Glad sommar! Vi på Naturvetarna önskar medlemmarna en fin sommar med tid för både avkoppling och nya upplevelser.

Våra öppettider i sommar

Har du ny mejladress?

Under tiden 1 juni till 31 augusti gäller följande tider: » måndag-torsdag klockan 8.30–15.30 » fredag klockan 8.30–15.30 » Stängt för lunch klockan 12.00–13.00

Passa på att uppdatera dina uppgifter så att vi kan nå dig med information. Det gör du enklast på www.naturvetarna.se. Logga in med ditt medlemsnummer, som du hittar på baksidan av den här tidningen, och ditt lösenord.

INNEHÅLL

N R 4 2016

MÅNAD E N S

FR Å G A :

Hur gör du f ör att få ny energi? SID 9

DUELLEN Är det dags att lägga ner kärnkraften?

SID 12

JOBBSPRÅNG Wallenbergstiftelserna satsar 300 miljoner för att nyanlända akademiker ska komma ut snabbare på arbetsmarknaden.

På en åker utanför Lund skjuter man iväg elektroner i en hastighet som närmar sig ljusets.

SID 29

LÄGET FÖR GRAFEN Den första entusaismen runt supermaterialet grafen har lagt sig. Nu är förväntningarna mer realistiska.

SID 42

Belöna dig själv mer och bestraffa mindre.

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar. ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 32 100 ex. Utgivning: 7 nr per år.

Nästa nummer kommer ut den 8 september, annonsstopp den 26 augusti. Korrektur: Mats Wirström, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Fotograf omslaget: Björn Lindgren

R E DAKTI ON E N

Anna Norberg, AN redaktör 08-562 920 29

ANNONSBOKNING

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

Christina Jägare, CJ reporter, layout 08-466 24 87

Har du funderat på vilka konsekvenserna blir av ditt ledarskap? Att stanna upp i vardagen och reflektera över det, är ett tips.

125 miljoner kubikmeter mer varje år.

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare. Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida. Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck. Bokning och materialadress: annons@kompetenstillvaxt.se

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

CHEFENS VISION

Johanna Rösth, JR webbredaktör 08-466 24 57466 24 57

Annonsbokning Maja Söderhäll, tel: 08-20 12 21 Materialadress: annons@kompetenstillvaxt.se

Naturvetarna är ett Saco-förbund med 32 000 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.

Hoppjerkan får upprättelse

lipp dig och skaffa dig en utbildning, sa min mamma när jag växte upp. Att utbilda sig blev något av ett mantra, man hade liksom inget val. I min sjuhövdade syskonskara läste alla vidare, flera av dem till naturvetare.

Till skillnad från mig har de blivit vid sin läst. Jag växlade karriär direkt efter agronomexamen och blev journalist/redaktör. Inom det hägnet trivdes jag så bra att jag blev fast, och är där än i dag.

men i dag är hon hett eftertraktad på arbetsmarknaden tack vare sin anpassningsförmåga och flexibilitet.

När vi frågar vad medlemmarna vill läsa om i den här tidningen får vi ofta svaret: ”Karriärbyte mitt i livet. Jag vill se positiva exempel och goda råd om hur man gör, särskilt nu när vi av allt att döma eftertraktad på måste jobba längre än till sextiofemårsdagen.”

”...hett arbetsmarknaden tack vare anpassningsförmåga och f lexibilitet”

Emellanåt drömmer jag om att göra något annat. Lärare har länge lockat, vilket jag delvis lever ut på min fritid genom att vara tränare och ledare för löpare på olika nivåer. I den här tidningen skriver vi om naturvetare som har bytt karriär. Läs om bondsonen som blev generaldirektör för SMHI och geo-biologen som hela tiden sedan examen har växlat mellan olika jobb och branscher, även om det finns en röd tråd. Förr hade hon stämplats som hoppjerka,

Det tog redaktionen fasta på och lyfter några goda exempel och ger tips på hur man kan tänka för att lyckas med spårväxlingen.

Missa inte heller satsningen på den spjutspetsforskning som MAX IV ger möjligheter till. Naturvetare åkte till Lund och träffade forskare som använder rundbanan för att maxa farten på elektroner och kunna se in i biologiska vävnader och material av olika slag. Vi tittar också närmare på supermaterialet grafen, där den första entusiasmen har lagt sig. Nu är forskarna mer realistiska om hur grafen kan komma till nytta i utvecklingen av nya material. Kanske även den världen skulle vinna på att ha fler personer som har testat andra karriärer.

LARS-E R I K LI LJ E BÄCK, CH E FR E DAKTÖR

N AT U R V E TA R E I M E D I A

”Universitet duckar sitt arbetsgivaransvar” Vår erfarenhet som fackliga företrädare är att många utländska postdoktorer får se sina förhoppningar grusas. De har svårt att få ekonomin att gå ihop och de tvingas därför utföra uppgifter som rimligen inte omfattas av en postdokposition. Samtidigt duckar lärosätena för sitt ansvar som arbetsgivare. Vi föreslår att alla stipendier som avser att täcka kostnader för en tjänst ska gå via det svenska lärosätet och omvandlas till lön. Det skulle tydliggöra lärosätenas ansvar som arbetsgivare för dessa personer och ge stipendiefinansierade postdoktorer samma trygghet som (andra) anställda. Det är dags att Sveriges lärosäten börjar ta ansvar för alla som arbetar där. Mats Ericson, ordförande Sulf, och Ivar de la Cruz ordförande Naturvetarna på SvD debatt 29 april 2016

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 016

ALLT VAN LI GAR E ATT PO LI S B E H ÖVS VI D DJ U R KO NTR O LLE R – Dels har vi dem som inte öppnar en byggnad, till exem-

pel ladugården, åt oss. Då måste vi ta hjälp från polisen för att komma in. Sedan har vi djurägare där det finns en överhängande risk att situationen ska bli hotfull. Det är framför allt den senare kategorin, hotfulla djurägare, som växer. Djurskyddsinspektören Mårten Danielsson intervjuas i Gotlands Tidningar 25 maj 2016. Artikeln tar upp Naturvetarnas rapport om hot och våld mot inspektörer.

K LART M E D NY LÖN F ÖR TJÄN STEMÄN N E N I N OM S KOG S S E KTOR N Tjänstemännen inom det svenska skogsbruket har fått nya löner. Det är Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, SLA, Sveriges Ingenjörer/Naturvetarna och Ledarna som har tecknat nya kollektivavtal. ATL, Lantbrukets affärstidning 24 maj 2016

OPINION

Na- DEBA TT SVE R I G ES LE DAN D E D E BATTS I DA O M NATU RVETAR E O C H NATU RVETE N S KAP.

Vi måste kunna klara vår egen matförsörjning Bara inom bara några få dagar kan delar av Sveriges befolkning vara utan mat i händelse av en avspärrning. Därför behöver förslag som gör att produktionen ökar, finnas med i den livsmedelsstrategi som regeringen nu jobbar med.

2. Att beredskapslager skapas för strategiska livsmedel, bränsle, insatsvaror för lantbruket, med mera. 3. Att Livsmedelsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Jordbruksverk med flera berörda statliga myndigheter, regioner, landsting och kommuner, ges preciserade uppdrag för landets försörjningsberedskap inom sina respektive ansvarsområden.

Vi vet att livsmedelsbutikerna inte har speciellt mycket mat i lager, kanske räcker den i tre, högst fyra dagar och om Sverige skulle hamna i en avspärrning så skulle hälften av maten vara slut inom tio dagar. Produktionen av livsmedel har minskat samtidigt som det moderna samhället har blivit alltmer sårbart. Importen av livsmedel låg 1980 på cirka 30 procent – i dag importerar vi hälften av det vi äter. Samtidigt som vi nu raskt avvecklar det svenska jordbruket och blir mer importberoende finns ingen planering för hur Sveriges befolkning ska få tillgång till livsmedel i händelse av en större kris eller avspärrning. Den dåliga försörjningsberedskapen är den dolda försvarsfrågan. Det finns ingen statlig myndighet som har ett samlat ansvar för Sveriges livsmedelsförsörjning. Det finns hel-

Vid en avspärrning skulle hälften av maten vara slut inom tio dagar. Mer produktion i Sverige skulle göra oss mindre sårbara.

ler inga beredskapslager med bränsle eller insatsvaror till jordbruket som krävs för transporter och produktion. I den pågående livsmedelsstrategin, som regeringen snart kommer att presentera finns inga förslag eller åtgärder kopplade till frågan om Sveriges livsmedelsberedskap. Det är till och med så att regeringen aktivt valt att inte ta med frågan i utredningen trots protester från bland annat Hushållningssällskapet.

Det är nu hög tid att regeringen tar sitt ansvar och inser frågans betydelse. Det behövs tydliga direktiv och åtgärder som kan träda i kraft vid en situation då livsmedelsimporten begränsas av någon anledning. Tre åtgärder som omgående borde åtgärdas är:

Den dåliga försörjningsberedskapen är den dolda försvarsfrågan, och att vara naiv och hoppas på det bästa är ingen bra strategi oavsett om det gäller landets säkerhet eller livsmedelsproduktion.

Jesper Broberg, förbundsdirektör Hushållningssällskapens förbund

1. Att det i den kommande livsmedelsstrategin finns tydliga produktionsmål för vissa livsmedel och att förutsättningar skapas för att öka självförsörjningsgraden av livsmedel.

Vill du skriva en debattartikel? Mejla redaktion@naturvetarna.se

N R 4 2 016

N A T U R V E TA R E

OPINION

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N MÅNADE N S F RÅGA: FRÅN NYHETSBREV 5–2016

H U R GÖR DU FÖR ATT FÅ NY E N E RG I? B E OM HJÄLP Just nu kan jag inte hantera det alls. Tyckte jag var så duktig på att slappna av, tills det plötsligt inte gick längre och pres�sen gjorde att min kropp gick på konstant högvarv och fick en massa konstiga fysiska symptom. För att slippa hamna där, måste man sätta egna gränser! Det gränslösa har verkligen både fördelar och nackdelar. Klarar du inte att själv begränsa dig, be om hjälp på direkten, annars riskerar du att köra dig själv utför stupet. Linnea

STÄNG AV PLI NG E N

VARA OFF-LI N E

Stäng av alla pling på mobilen. Gör det du ska när du planerat att göra det utan att bli störd av e-post, Facebook, sms och allt annat som finns mobilen. Välj själv när du ska läsa din e-post.

Att vara ute i naturen och titta på djur. Att då vara off-line. Att då läsa en bok, att då råka somna och ta en lur. Att slippa alla måsten och bara göra det man bör just för nu.

Skogsgubben

SE AN DRA VÄR DE N I LIVET Fysisk aktivitet och andra intressen som fångar ens intresse. Där fokus flyttas från arbete till andra värden i livet. Naturen, musik, matlagning i lugn och ro och korsord är andra sätt. För mig som arbetar mycket vid dator kan det vara skönt att arbeta praktiskt på fritiden. Använd meddelande på jobbets mejl, telefon med mera som säger att du är ledig. Respektera dig själv och din egen och andras ledighet.

Albert

5 TI PS 1. Äta och sova bra, motionera, till exempel simma en till två gånger i veckan. 2. Planera veckan. 3. Ha roliga mål.

”

Tar en tupplur, som Linné gjorde. Funkar varje gång! Flitiga Lisa

i topp på webben Mest lästa artiklar på www.naturvetarna.se april-maj 2016

4. Ha mobilen i ett annat rum på natten.

1. Ingen tackar dig när du blir sjukskriven

5. Planera för en god ekonomi så att du eventuellt kan gå ner i arbetstid.

2. Information om strejkvarsel inom Almega

Cattis

Sassa Corin

3. DUELLEN: Ska vi bygga hus i trä eller betong? 4. Månadens fråga: Vilket är ditt bästa lönetips?

Sätt upp roliga mål.

Skriv till: redaktion@naturvetarna.se

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 016

5. Månadens fråga: Hur gör du för att få ny energi?

D U E LLE N: FRÅN NYHETSBREV 5-2016. SE SID 9

ÄR DET DAGS ATT LÄGGA N E R KÄR N KRAFTE N? E L SKA I NTE VÄR MA H US All energi har en påverkan på vår miljö. En del mer andra mindre. Kärnkraften är dyr, tekniskt komplicerad att driva, dyr och miljöförstörande att få bränsle till och står inte för sina egna kostnader, speciellt i händelse av en olycka. Idag sker en övergång från bränslen till att driva saker/maskiner/fordon med mera med el. Det är bra att driva saker med elmotorer, de är effektiva! Så bilar är bra att driva med el, men el ska inte värma hus. Inte ens med värmepumpar. Den el som vi producerar bör gå till transportsektorn, inte till att värma byggnader. Byggnader bör isoleras väl och gärna värmas (om det behövs) med fjärrvärme eller sol i kombination med till exempel biobränslen. Mattias A

VI N DKRAFT STÖR OCKSÅ Förespråkare för ytterligare utbyggnad av vindkraft glömmer alltid bort de miljöproblem som drabbar boende och natur inom ett par kilometers omkrets. Vindkraftverkens buller och infraljud (som inte beaktas i MKB), förstör sömn för boende och rekreationsvärdet i skogarna. Fladdermöss dödas av luftvirvlar från vingarna. Vingspetsarna rör sig med 200 km/tim och hugger sönder termikflygande örnar. Det är dags att skrota subventionerna till vindkraft och istället satsa på kärnkraftens generation 4 – av miljöskäl! Gunnar

SE PÅ TYSKLAN D Den som inte tror på teoretiska självklarheter, kan titta på praktiska exempel. Som Tyskland och El Hierro. Tysklands Energiewende är bara ett energielände som leder till skenande elpriser, allt fler strömavbrott och ökande koldioxidutsläpp. El Hierro är en blåsig och solig kanarieö. Där, om någonstans, borde sol och vind kunna stå för all elproduktion. Det går dessutom att använda överskottsel för att pumpa upp vatten till en vulkankrater så att vattenkraft kan stå för reglerkraften för solpaneler och vindkraftverk. Inte fungerade det, inte. Det är reservkraften, dieselaggregaten, som står för det mesta av elproduktionen. Lars

LÄSARBREV FÖR B U D M OT TAGGTRÅD STR I DE R M OT VETE NSKAPE N Nu har detaljregleringen i djurskyddslagen gått för långt. Ett exempel är förbudet mot användning av taggtråd för att hägna in hästar, ett beslut som inte vilar på vetenskaplig grund. Resultatet blir sämre djurvälfärd och försvårande omständigheter för djurägarna. Dessutom försvårar det kontakten mellan djurägare och djurskyddsinspektörer. Taggtrådsstängsel har fungerat bra historiskt. Minns när vi hade en halv miljon lugna arbetshästar som gick på stora naturbeten och djuren hade det bra. Undersökningar visar att olycksrisken är oberoende av stängseltyp. Erfarenheterna visar att riskerna snarare utgörs av små hagar, livliga djur och dåliga stolpar med ospänd tråd, och tråd som inte syns. Välskött taggtråd är pålitlig och kräver lite underhåll. Den möjliggör stora naturbeten med fler biotoper till förmån för djurvälfärd och biologisk mångfald.

NATU RVETAR NA SVARAR Beslutet har fattats på lösa boliner. Den föreskrift som Djurskyddsmyndigheten beslutade om saknar vetenskapliga belägg. När media granskar Jordbruksverket hittar de vare sig undersökning eller författare, vilket många tolkar som att någon undersökning aldrig gjordes. Den här typen av illa underbyggda föreskrifter påverkar min och många andra djurägares arbetsmiljö. Många mår dåligt av myndigheternas detaljgranskning av vår verksamhet. Enligt till exempel skollagen ska undervisning grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet. I vissa fall är taggtrådsstängsel utmärkt, men alltid förbjudet på grund av oklara orsaker utan stöd i vetenskapen. Varför denna tvekan att införa krav på saklighet i djurskyddslagen. Min fråga är vad Naturvetarna kan göra för att förbättra min och mina kollegors arbetsmiljö. Mats Tobiasson, agronom och ekologisk mjölkbonde

Naturvetarna har ingen uppfattning om detaljer i lagstiftning som inte direkt berör villkoren för våra medlemmar i deras arbete. Den fråga du tar upp ligger utanför Naturvetarnas traditionella domän. Däremot är det vår uppgift att reagera och agera mot till exempel arbetsgivare där det finns arbetsmiljöproblem. Det kan handla om att det dras ner på resurser som leder till att våra medlemmar blir friställda. Organisationsfrågor med koppling till medlemmarnas arbetsvillkor, kan också vara en fråga som förbundet kan driva. Naturvetarna menar att Sverige behöver ett livskraftigt lantbruk med en hållbar livsmedelsproduktion. Vi har många medlemmar inom den sektorn och vill värna om de jobben. Av samma skäl anser förbundet att tillsyn fyller en viktig funktion i samhället. Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna

N R 4 2 016

N A T U R V E TA R E

OPINION

LE DAR E N

I VA R D E L A C R U Z , F Ö R B U N D S O R D F Ö R A N D E

Därf ör är vi i Almedalen Sommaren är här och vi får tid för återhämtning och reflektioner, kanske vid en strandkant. Men innan vi kan koppla av helt deltar Naturvetarna på Almedalsveckan, vilket jag ser fram emot med stor tillförsikt. Man kan ha synpunkter på Almedalsveckan men det är en viktig händelse i Sverige. Det är ett tillfälle för organisationer, beslutsfattare, politiker, journalister, företag och andra att mötas, vilket ger en unik möjlighet att föra fram sina frågor och påverka, men också att lära nytt. De seminarier som arrangeras kan alla ta del av genom att ladda ner appen ”Almedalsguiden” och se vad som erbjuds. För att uppleva den speciella atmosfär som präglar Almedalen måste man vara på plats. Det är ett av få tillfällen under året där man kan få direktkontakt med politiker och andra beslutsfattare. I Visbys gränder har de flesta tid över för en pratstund. Almedalen bjuder på mer än 3 000 seminarium med frågor om allt mellan himmel och jord, och allt är grattis att delta i. Det gäller dock att vara där tidigt för att få en plats. Att hitta rätt i vimlet av människor kan vara en smula förvirrande men man lär sig till slut att hitta fram till rätt plats. Inte undra på

att allt fler faktiskt tar en semestervecka för att just delta i Almdelen och ta del av utbudet. För vår del är detta en viktig vecka. Det är här vi kan fördjupa oss i frågor som är intressanta för oss, på både kort och lång sikt. Förbundet är i år representerat med fem personer från styrelsen och ytterligare några från kansliet.

Det är också roligt att möta så många naturvetare som är på plats och gör en viktig insats för sina organisationer, företag, myndigheter och andra. Det visar att naturvetenskapen och naturvetare har en viktig roll i samhällsutvecklingen. Våra professioner spänner över stora delar av samhället och bidrar med kunskap för att möta de utmaningar som samhället står inför. Vare sig du är i Almedalen eller inte kan du följa våra sociala flöde. Min favorit

I VA R D E L A C R U Z , f örbundsordförande Naturvetarna

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 016

Vill också passa på att önska alla en fin sommar och tänk på att inboxen inte behöver kollas varje dag. Så mitt tips är att låta mejlen vila i sommar.

Vi har en klar strategi på vilka frågor som ska bevakas och vem som är ansvarig. Det kan röra frågor i allt från utbildning, forskning, klimat och miljö till arbetsmiljö och arbetstidsfrågor. Almedalen ger också goda möjligheter att boka in möten i höst med viktiga beslutsfattare för att diskutera frågor som rör oss. Det är en av de stora fördelarna med att alla finns på plats och det är lätt att träffas.

I VA R D E L A C R U Z , förbundsordförande Naturvetarna

är Twitter, håll koll på @naturvetarna och #naturvetare och min egen @ivardelacruz

ivar.delacruz@naturvetarna.se

För de satsningar, med bland annat snabbspår, som nu görs för att nyanlända akademiker ska komma in på arbetsmarknaden.

För att inte mer görs för att nå de svenska miljökvalitetsmålen. Av 16 mål beräknas bara ett klaras före 2020.

Duellen Är det dags att lägga ner kärnkraften? Det hettar till i energidebatten. En kärnfysiker menar att elen inte kommer att räcka utan kärnkraft när kol och olja ska fasas ut. Miljöprofessorn hävdar att utbyggd vindkraft och effektiviseringar gör att kärnkraftverken kan stänga.

NEJ

THOMAS B JOHANSSON, professor

ANE HÅKANSSON, professor i

emeritus vid Internationella miljöinstitutet

tillämpad kärnfysik i Uppsala

Bör kärnkraftverken stängas av klimatskäl? I första hand behöver kärnkraften stängas av ekonomiska skäl.

Nej. inte ur ett miljö- och klimatperspektiv. Per kilo bränsle får man ut cirka 100 000 gånger mer energi från kärnkraften än från alla andra bränslen. Det gör att kärnkraften ligger i botten av alla tekniker för elgenerering när det kommer till växthusgasutsläpp per producerad kWh, inklusive uranbrytning, bränsletillverkning, drift och slutförvar.

Räcker elen till alla elbilar? Elen räcker till elbilarna. En mycket kraftig elektrifiering av bilar skulle kräva 10 högst 15 TWh per år. Den svenska elanvändningen är nu cirka 140 TWh per år och exporten 15-20 TWh per år därutöver. Potentialen för utbyggnad av främst vindkraft i Sverige är mycket stor, och möjligheterna till effektivisering av elanvändningen är också mycket stor, till exempel kan direktverkande elvärme ersättas med värmepumpar.

Frågan är snarare om elen kommer att räcka för att försörja vårt välfärdssamhälle på den nivå vi är vana vid i framtiden om all fossilproduktion har fasats ut. Svaret är att det inte är troligt.

Kan en nedläggning påskynda utvecklingen av sol, vind och vågkraft? Vind och sol är väl utvecklade och investeringarna i dem globalt har vuxit med 10-15 respektive 30-40 procent per år under många år nu, och uppgår till mångmiljardbelopp per år. Här handlar det för Sverige om viljan och regelverkens utformning. Vågkraft är under utveckling och det påverkas knappast i någon högre grad av kärnkraftens framtid i Sverige.

Nej, detta är en myt. Det som motverkar utvecklingen av förnybar produktion, om det överhuvudtaget sker, är det ofantliga fossilberoendet världen över.

Är kärnkraften lönsam utan den omstridda effektskatten? Samhällsekonomiskt knappast, avfallskostnaderna är högre än vad som täcks av nuvarande avsättningar. Företagsekonomiskt oklart, försäkringskostnader belastar ju fortfarande det allmänna. Och bör inte alla kraftslag beskattas?

Historiskt har kärnkraften inte haft något lönsamhetsproblem. Effektskatten infördes för att den höga lönsamheten möjliggjorde detta. Även till exempel vindkraftsindustrin dras med stora lönsamhetsproblem. Sveriges elproduktion, som är världens mest optimerade med ytterligt små miljö- och klimatavtryck, konkurreras alltså nu ut av fossilproduktion i bland annat Danmark och Tyskland.

Är den fjärde generationens kärnkraft mindre riskfylld och effektiv? Förespråkarna påstår ju så men framtiden får väl utvisa.

I den mån kärnkraften är riskfylld så är en av poängerna med Gen IV att den kan göras ännu säkrare. Återvinning av dagens långlivade avfall innebär att naturresurserna utnyttjas ungefär hundra gånger N R 1 väsentligt 2 016 N AT U bättre än idag. Så ja, Gen IV kan erbjuda högre effektivitet. 9 R V E TA RE Dessutom får man ett avfall som klingat av efter några hundra år.

NYHETER

M Å N A D E N S F R ÅG A :

N E RG I? E Y N FÅ T T A R Ö F U D R Ö G HUR Återhämtning är en viktig del för att klara det nya gränslösa arbetslivet. Att koppla bort jobbet och ha tid för annat förebygger ohälsa. Nu undrar vi hur du gör för att få nya krafter och ny energi? Kommentera på www.naturvetarna.se/manadensfraga

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 016

Läs kommentarer från webben, sid 6.

Sjuk trend går att vända Det gränslösa arbetslivet är en orsak till att allt fler blir sjuka av jobbet. Men det finns verktyg för att vända den negativa trenden, menar Anna-Lena Nordén på Naturvetarna. Att ta sig tid för återhämtning är en nyckel. Sjukskrivningar kopplade till den

I dag förväntas det outtalat att vi alltid skall vara nåbara.

psykosociala hälsan har ökat kraftigt under de senaste åren. – Sverige har drabbats hårdare än andra länder i EU. Vi har en Anna-Lena Nordén. kultur där arbetet står i fokus, säger AnnaLena Nordén, ombudsman och ansvarig för arbetsmiljöfrågor på Naturvetarna. Från de svenska fackens kontor i Bryssel kan hon se på Sverige med lite andra ögon. Under våren jobbar hon där och bevakar Naturvetarnas intressen i EU.

måste också tydliggöra vad det innebär att vara tillgänglig. Hur ska man då agera om man börjar känna sig sliten? – Den sociala arbetsmiljön ska ingå som en självklar del i utvecklingssamtalet. Om det visar sig att medarbetaren har svårt att hinna med sitt jobb bör chefen ta reda på vad som behövs för att hen ska klara jobbet.

ALLTI D U PPKOPPLAD

ALLA HAR ETT AN SVAR

Den nya tekniken med ständig uppkoppling gör att vi inte bara jobbar på dagarna, utan även på kvällar och helger – Vissa klarar det gränslösa arbetslivet bra och ser möjligheter i att själva kunna välja när och var man ska jobba. Andra klarar den friheten sämre då de har svårt att hantera gränsdragningen mellan arbetsliv och fritid. I dag förväntas det outtalat att vi alltid skall vara nåbara.

Kom ihåg att även arbetstagaren har ett ansvar i det dagliga arbetsmiljöarbetet. När något inte fungerar ska närmaste chef kontaktas i ett första steg. Om inte det hjälper vänder man sig till skyddsombudet. – Det måste finnas tid för återhämtning om arbetslivet ska vara hållbart, vilket chefen ska signalera till sina medarbetare. För den som jobbar på kvällen passar det inte så bra att ha ett möte dagen efter klockan nio. Varför inte pröva att ha möten senare på dagen?

SÄTT G RÄN S E R

Många har svårt att sätta gränser mellan arbetsliv och fritid. – Därför är det så viktigt att arbetsgivaren är tydlig med förväntningar på den anställda och att det finns resurser för att klara uppdraget. Det är så lätt att ta på sig nya arbetsuppgifter, både för att det är stimulerande och utvecklande men kanske också för att vara chefen till lags. Chefen

TI D FÖR ÅTE R HÄMTN I NG

Att vara vaksam på sin egen och sina kollegors hälsa är ett ansvar alla har. – När man känner att något inte står rätt till och en medarbetare mår dåligt ska man agera. Vänta inte för länge med att prata med närmaste chef. Om inte det hjälper så kontaktar du skyddsombudet och det lokala facket.

Hon förklarar att det är svårare att lösa problemen ju längre man väntar. Och den som mår dåligt under en längre tid löper större risk att drabbas av mental utmattning och går in i väggen, vilket ofta tar lång tid att återhämta sig från. TYD LIGA MÅL

Så även arbetsgivaren tjänar på en bra arbetsmiljö? – Ja absolut. Det gäller att jobba systematiskt med den sociala arbetsmiljön, enligt de nya föreskrifterna från Arbetsmiljöverket. För Anna-Lena Nordén är tydlighet en nyckel. – I det ligger att ha tydliga mål för både organisationen och den egna tjänsten. Som medarbetare vill man veta vart organisationen är på väg, och vilken roll man själv har på den resan. Att känna trygghet är också viktigt. I det ligger att hela tiden bygga på sin kompetens och hänga med i företagets utveckling. LEL #

SÅ K LAR AR D U D ET NYA AR B ETS LIVET 1. Sätt gränser, mellan arbetsliv och fritid. 2. Våga säga nej till nya arbetsuppgifter. 3. Tydliggör hur du vill vara tillgänglig när du är ledig. 4. Avsätt tid för återhämtning. 5. Ta upp frågan om den sociala arbetsmiljön i utvecklingssamtalet.

N R 4 2 016

N A T U R V E TA R E

NYHETER

Nyanlända tar språnget till första jobbet Nu kan Jobbsprånget, som syftar till att ge nyanlända akademiker in en fot på svensk arbetsmarknad, breddas. Wallenbergsstiftelserna satsar 300 miljoner kronor på detta. nyanlända akademiker i arbete ligger i allas intresse. Men många stöter på patrull och får vänta fler år innan de får chans att pröva sina vingar. Utbildningen ska valideras och svenskan måste finslipas. Men det finns snabbspår in på den svenska arbetsmarknaden. Under våren har ett pilotprojekt pågått i Ingenjörsvetenskapsakademins regi. Nu hänger Wallenbergsstiftelserna på genom att satsa 300 miljoner kronor. Även Kungl. Vetenskapsakademien och Svenska Akademien är med på tåget. – En del av pengarna går till att integrera nyanlända på arbetsmarknaden inom ramen för det så kallade Tekniksprånget. Det har pågått i flera år och syftar till att få fler ungdomar att genom praktik satsa på utbildning i teknik, naturvetetenskap och ekonomi, säger Alexandra Ridderstad, projektledare för Jobbsprånget. ATT SNABBT FÅ

FÖR ETAG E N VI LL B I D RA

Jobbsprånget bygger på det lyckade Tekniksprånget, och tillgängliggör sedan i våras praktikplatser för nyanlända. – Arbetsgivarna har visat stort

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 016

intresse och vill bidra till att underlätta för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden. Några av företagen som erbjuder den fyra månader långa praktiken är ÅF, Mölnlycke Healthcare, SCA, SP och Lidingö stad. Lönen står Migrationsverket eller Arbetsförmedlingen för. Vad blir då er roll? –Vi finns med i alla led och stöttar. På webbplatsen jobbspranget.se kan arbetsgivare och nyanlända mötas. Arbetsgivare som vill vara med kan lägga upp annonser där. Vi marknadsför den här tjänsten till kandidater via myndigheter och på andra sätt. FI KAR PÅ SVE N S KA

Hur kan kandidaterna hitta praktikplats? – De går in på sajten och registrerar sig genom att ladda upp sitt cv. Sedan söker de tjänsterna på vanligt sätt. Hittills har det varit runt 20 sökande på varje praktikplats. Alexandra Ridderstad förklarar att det finns en enorm vilja bland de nyanlända akademi-

Alexandra Ridderstad.

kerna att komma ut i arbetslivet och lära sig svenska. – Det fina här är att de inte behöver kunna svenska språket direkt. Arbetsspråket är engelska, medan man fikar på svenska, vilket gör att många lär sig svenska snabbt. I pilotprojektet som pågått under året är de flesta ingenjörer

från Syrien och Irak. Nu breddas projektet med naturvetare, som har chansen att söka praktikplatser. – Hittills har de flesta varit födda på 80-talet och 90 procent har varit killar. Med den hör breddningen kanske andelen kvinnor blir större. VAR I SVERIGE HÅLLER NI HUS?

– Vi finns på ett tiotal orter, vi har sett att många av de nyanlända är beredda att flytta dit jobben finns, säger Alexandra Ridderstad. Inom en femårsperiod är målet att 4 000 nyanlända akademiker ska få en praktikplats den här vägen. LEL

KAN FORSKARE LYFTA SKOLAN? Nu är det klart vilka universitet som ska utbilda forskare till lärare. Forskningsministern Helene Hellmark Knutsson vill råda bot på lärarbristen och höja den vetenskapliga nivån i skolan.

Snabbspår för nyanlända naturvetare Inom bristyrken ska nyanlända naturvetare efter utbildning och praktik snabbare komma ut på arbetsmarknaden. Det gäller biomedicinska analytiker och veterinärer, som omskolas till djursjukskötare. Snart blir det, av allt att döma,

möjligt för vissa nyanlända naturvetare att komma in på arbetsmarknaden via ett snabbspår. Den ena gruppen gäller veterinärer som efter kompletterande utbildning i omvårdnad och praktik kan börja jobba som djursjukskötare. – Vi för diskussioner med Arbetsförmedlingen om det. Veterinärer bedöms ha rätt bakgrund för att komma i fråga för snabbspåret eftersom det råder brist på djursjukskötare i Sverige, säger Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna. Kristofer Jervinge. Han förklarar att Naturvetarnas roll är att värna kvaliteten så att kraven på kompetens uppfylls. Även biomedicinska analytiker som har utbildning från tredje land, länder som inte in-

går i EU eller Omfattas av EESavtalet, är aktuella för ett snabbspår. Socialstyrelsen hanterar den frågan. Tanken är att de efter godkänt kunskapsprov, praktik och kurs i svensk författning ska kunna få svensk legitimation som biomedicinsk analytiker. En förfrågan har gått ut till lärosätena om att arrangera den kompletterade utbildningen. – Vi bevakar att kvaliteten upprätthålls, så att inte förtroendet för Marita Teräs. professionen urholkas, säger Marita Teräs, strateg på Naturvetarna. Hon välkomnar snabbspåret, men menar att fokus ska ligga på kvalitetssäkring. –Vi ska skapa vägar för nyanlända in i professionen, men det får inte ske på bekostnad av patientsäkerheten, menar hon. LEL

Varför behöver skolan forskare? – Skolan behöver förebilder som kan inspirera unga att läsa naturvetenskap, men också att forska. I förra veckan mötte jag gymnasieelever som hade fått pris för sin forskning. Forskare som brinner för sitt ämne kan tillföra undervisningen mycket, både till elever och andra lärare i kollegiet. Hur ska ni locka forskare till skolan? – Med ett utbildningsbidrag på 25 000 kronor per månad under den ettåriga pedagogiska utbildningen tror jag den blir tillräckligt attraktiv för att fylla platserna. Vad leder utbildningen till? – Tanken är att de totalt 250 forskarna som ska utbildas under fem år blir ämneslärare och lektorer i grundskolan och gymnasieskolan. Uppdraget är att höja kvaliteten och utveckla undervisningen i matematik, kemi, fysik, biologi och teknik. Hur ser lönerna ut? – De ska vara konkurrenskraftiga. Ovanpå den genomsnittliga lönen på 30 000 kronor per månad för ämneslärare tillkommer 10 000 kronor per månad för lektorstjänster. Det kommer att fungera på samma sätt som för förstelärare i dag där skolorna får ansöka om pengar från Skolverket. Eftersom lärare i dessa ämnen är en bristvara kan lönerna efter förhandling bli högre. Vilka kan söka? – Vi kommer att ta in 50 forskare varje år. Dessa ska minst ha en licentiatexamen inom det naturvetenskapliga eller tekniska området. Urvalskriterierna i övrigt har universiteten ansvar för. Regeringen har gett Stockholms universitet ihop med KTH, Umeå universitet och Karlstads universitet i uppdrag att ge den kompletterande pedagogiska utbildningen. När startar utbildningen? – Första intaget blir redan i höst. Håll utkik på de aktuella universitetens webbsidor, där finns information om hur man söker in. Hur många lektorer finns det idag? – Enligt Skolverket finns det idag 200 lektorer inom grundskolan och gymnasieskolan. Den här satsningen innebär en fördubbling på fem år. LEL

N R 4 2 016

N A T U R V E TA R E

Kompetens i fokus på labben Vissa arbetsuppgifter inom hälsooch sjukvården får endast utföras av legitimerad personal. I övrigt står kompetensen i fokus när tjänster ska tillsättas. Barnabas Kolumban, ledamot i BMA-föreningens styrelse, ser att en ny roll för biomedicinska analytiker växer fram. Vad innebär en legitimation inom hälso- och sjukvården? Vi ringde upp Åsa Wennberg, jurist på Socialstyrelsen, för att få klarhet. – En legitimation är ett garantibevis på att innehavaren har erforderliga kunskaper och lämplighet att utöva ett visst yrke. Yrkestitlar som biomedicinsk analytiker och dietist är skyddade. Det innebär att det är straffbart att använda sig av de yrkestitlarna om man inte har legitimation. S KYD DAD TITE L

Därmed inte sagt att arbetsuppgifterna är skyddade och endast får utföras av den som har legitimation. – Den skyddade yrkestiteln avser just titeln och inte arbetsuppgifterna. Det innebär att arbetsuppgifterna kan utföras av

personer utan legitimation. Det är upp till arbetsgivaren att bedöma om personen har rätt kompetens. EJ OROLIG

Hon förklarar att grundregeln är att all personal inom hälso- och sjukvården får utföra alla arbetsuppgifter förutsatt att kompetensen finns. Men det finns undantag där en författning styr vilka arbetsuppgifter som ska utföras av en viss yrkeskategori. – Blodgruppsbestämning vid blodgivning och bedömning av vävnadsprover för lagring i biobanker får till exempel endast utföras av en legitimerade medarbetare, som biomedicinska analytiker. Bortsett från undantagen står kompetensen i fokus när tjänster ska tillsättas. – Vi misstänker att många arbetsgivare tittar snävt på utbildningsbakgrund och legitimation i stället för att göra en kompetensbedömning. BMA-föreningen inom Naturvetarna är med på no-

terna och vill värna kvaliteten ute på de medicinska labben. – Vi står inför en brist på biomedicinska analytiker. Därför behövs också andra professioner, som biomeBarnabas Kolumban. dicinare, mikrobiologer och molekylärbiologer. Det viktiga är att säkerställa kompetensen, där arbetsgivaren definierar vad som behövs, säger Barnabas Kolumban. Han är inte orolig för att biomedicinska analytikers ska trängas undan av andra professioner. – Det viktiga för oss är att utveckla vår kompetens. I det ligger att utbildningen håller hög kvalitet och att den blir mer likvärdig på de olika lärosätena i Sverige, vilket måste ske i samverkan med arbetsgivarna. Barnabas Kolumban ser en framtid där yrket håller på att förändras. – Vi går i riktning mot att jobba mer med processflöden och patientnära analyser, där till exempel patienten kan följa sitt provsvar i en app i mobilen. LEL

Pris till Big Bang Theory Sveriges unga akademi har för första gången delat ut The Torsten Wiesel Midnight Sun Award. Priset går till tv-serien The Big bang theory. Serien handlar om en grupp forskare i Kalifornien och lyfter fram vetenskap och forskning på många sätt. Till exempel har flera kända forskare, som Stephen Hawking och Steve Wozniak, gästat serien, och man konsulterar vetenskapsmän för att se till att innehållet är vetenskapligt korrekt. Seriens skapare vinner priset med motiveringen: ”För att ha fört in vetenskap i vardagsrum och på laptops världen runt i ett oemotståndligt komediformat genom tv-serien The Big Bang Theory”. AN

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 016

NYHETER

Umeå är årets klimatstad 2016

Så är akademikerns arbetsmiljö Saco har gjort en kartläggning av akademikernas arbetsliv med hjälp av siffror från Arbetsmiljöverket. Utredningen visar bland annat att: • Hälften av dem är varje vecka tvungna att dra in på luncher, arbeta över eller ta med jobb hem. • Mer än hälften kan inte koppla av tankarna från jobbet.

Med grön el från vatten, vind och en av Sveriges största vindkraftsanläggningar knep Umeå priset Årets klimatstad 2016 framför Eskilstuna och Lund. Juryn tycker att Umeå sticker ut, bland annat med sitt arbete för att minska koldioxidutsläpp och

engagera kommuninvånarna. Stadens hållbarhetsarbete handlar förutom miljö även om jämställdhet, folkhälsa och tillgänglighet. Den 22 juni avgörs vilken av 125 städer från 21 länder som får titeln Årets globala klimatstad. AN

Nya kollektivavtal klara inom Almega och SLA

2,2%

Inom Almega är nya avtal klara. De tidigare avtalen om allmänna anställningsvillkor är prolongerade och löneökningsutrymmet blir 2,2 procent. Naturvetarna har också träffat avtal med Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, SLA, inom skogsbruk, hushållningssällskapen, husdjursföreningarna, jordbruk och trädgård. Avtalen följer märket inom industrin med ett totalt utrymme på 2,2 procent under ett år. Lönerna ska sättas i samtal mellan chef och medarbetare. Några garantier för lönehöjningar på individnivå finns inte. Avtalen gäller från och med den 1 juni och ett år framåt. Parterna är överens om att föra diskussioner om bland annat översyn av nytt löneavtal och tidsbegränsade anställningsformer i partsgemensamma grupper. AN

• Knappt en av tre känner sig otillräcklig i sin arbetsinsats. • Andelen som arbetar på lördagar och söndagar har ökat kraftigt de senaste tio åren. • Drygt tre av fyra upplever sitt arbete som intressant och stimulerande. Hela rapporten finns att läsa på www.saco.se. AN

Ny ordförande för Skogforsk Jägmästaren Göran Örlander, är ny ordförande för det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk. – Skogen är Sveriges viktigaste resurs i omställningen mot en bioekonomi. Skogforsk har en central roll att leda utvecklingen mot ett skonsamt skogsbruk med hög produktivitet, säger Göran Örlander i ett pressmeddelande. Skogforsk forskar inom hela skogsbrukets värdekedja. Till exempel förädling av träd som växer bättre och som kan möta framtidens klimatförändringar, bättre miljövård, högre skogsproduktion, effektivare logistik och virkesutnyttjande. Forskningen ska bidra till att det svenska skogsbruket är både lönsamt och hållbart. AN

N R 4 2 016

N A T U R V E TA R E

TEMA

administration projektledning

ledarskap

g forsknin

konsulting

föreläsnin gar

Att växla spår mitt i karriären Hoppjerkor kallades de lite nedlåtande förr. I dag är de som byter karriär flexibla, förändringsbenägna och heta på arbetsmarknaden. Här möter du några naturvetare som har tagit steget. Vi bjuder också på tips från coachen. TEXT OCH FOTO

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 016

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

Hållbar f örändring är Toves drivkraft Naturvetaren Tove Engström har medvetet växlat spår flera gånger under sin karriär. Hon har byggt på sin kompetens i olika roller. Hållbarhet, innovation och kommunikation är den röda tråden.

ög lön och en trygg anställning har aldrig varit Tove Engströms mål. Att utforska nya idèer och hitta hållbara lösningar tillsammans med andra är starka drivkrafter. – Jag insåg ganska tidigt att jag inte är någon förvaltartyp. Att starta, driva och avsluta projekt är min starka sida. Det kan tidvis innebära hårt arbete, och lite lugnare däremellan. Just nu leder jag ett stort projekt som syftar till att stärka svenska hållbara innovationer vid internationella kriser och katastrofer. När många andra håller sig på samma yrkesbana ett helt yrkesliv drivs Tove av nyfikenhet och en stark entreprenörsanda.

Flera gånger har karriärbytet varit planerat, men inte alltid. Att Astra Zeneca skulle lägga ner sin forskning, där hon var CSRchef hade hon till exempel inte räknat med. – Vad gör jag nu? var min spontana tanke då. Jag hade tur och blev av Vinnova erbjuden ett jobb som projektledare om innovationsupphandling för offentlig sektor. E G NA I N ITIATIV

Bara en gång har hon sökt och fått ett utannonserat jobb. Istället har hon själv kontaktat arbetsgivare som hon vill arbeta för. Hennes cv har under åren fyllts på med projektledning och arbete med hållbarhet, innovation och kommunikation i olika roller. – Jag insåg tidigt att jag mer är en miljökommunikatör än forskare. Därför byggde

Tove Engström ser styrkan i samarbete.

Ta rygg på

Toves karriär 13 år

Intresset för djur och natur gör att hon går med i Fältbiologerna. Biologi och kemi är favoritämnen i skolan.

18-19 år

Kemiälskare.

Blir invald i styrelsen för Fält-

biologerna i Stockholm. I samma veva leder hon en direktsänd politikerutfrågning om miljö på uppdrag av SVT inför valet 1988. Hon blir invald i Naturskyddsföreningens Stockholmsstyrelse och föreläser om SNF:s stora satsning kring ämnet ”Handla miljövänligt”.

20-22 år

Jobb på statliga Naturvårdsverket ger inte mersmak just då, även om hon gillar frågorna. Därifrån tar hon steget

som vikarie till Studiefrämjandet och senare till Konsument Stockholm, där hon bland annat håller i trådarna för en utställning på Kulturhuset om att ”Handla miljövänligt” i samarbete med Naturskyddsföreningen.

23 år

Hög tid att sätta sig i skolbänken och få en akademisk utbildning. Tre år senare avslutar hon studierna på Biologgeovetarlinjen vid Stockholms Universitet.

N R 4 2 016

N A T U R V E TA R E

växla spår

jag på med en utbildning i kommunikation och senare en i kulturgeografi. Det fanns en tydlig plan med det. På uppdrag av biståndsorganisationen Forum Syd skulle hon knyta samman social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet i Sydostasien. – Jag tror på kraften i att skapa samarbeten. Det ger styrka och leder till fantastiska resultat om det görs på rätt sätt, och är dessutom roligt. FR IA HÄN D E R

Hon har både jobbat som chef och medarbetare.

– Får jag fria händer som medarbetare ger jag mycket tillbaka, men det bygger på att chefen är trygg och mogen i sin roll, och litar på sina medarbetare. Viktigt också att ha en chef som man delar värderingar med. Hon varnar för kontrollerande chefer som granskar detaljer och som inte litar på att de anställda vill göra ett bra arbete. Medarbetare som känner tillit och blir sedda presterar bättre. Hur är du själv som chef? – Jag tar gärna ett steg tillbaka och delegerar. Medarbetarnas och teamets ut-

Toves bästa karriärtips 1. Ta reda på dina styrkor och driv3. Välj ett yrke där du trivs och krafter och vad som är viktigt för dig.

har roligt - utifrån dina värderingar.

2. Skaffa erfarenhet genom praktik,

4. Var nyfiken, våga prova nytt och

volontäruppdrag, utlands- och styrelsearbete.

26 år

Åter till Studiefrämjandet där hon under nära tre år bygger upp en ny naturoch miljöavdelning i nära samarbete med Fältbiologerna och Naturskyddsföreningen. På uppdrag utbildar hon personal i bostadsföretag, Coops butiker och stormarknader över hela landet. Det handlar om allt från hur man hanterar kemikalier till energiförbrukning, återvinning och andelen KRAVmärkt mat.

28 år

Nu växlar hon spår från ”Handla miljövänligt hemma” till ”Det miljöanpassade kontoret”. Jättar som Ericsson och Telia hänger på. Hon väver ihop innovation, hållbarhet på jobbet, miljö och energieffektivisering på ett elegant sätt. Projektet drar runt i Sverige i en tågturné och hon föreläser om det miljöanpassade kontoret för företag och

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 016

lita på din begåvning. Särskilt när du är ung,

skolor. Projektet sprids över hela världen och hon tar fram en bok på temat. Parallellt med arbetet läser hon kommunikation och varumärkeskunskap på IHM Business school.

31 år

Hon blir kontaktad av miljömärkningen Svanen, de behöver en kommunikationsavdelning som Tove Engström får i uppdrag att starta upp och driva. Hon ska leda varumärkesarbetet i Norden och göra Svanen efterfrågad. Deltidsstudier leder till en examen i kulturgeografi. Drömmen är att komma ut i världen och arbeta. Som Sidabarn i Laos vill hon nu återknyta banden bakåt. Utmaningen är att kunna förena social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.

40 år I hård konkurrens blir hon rådgivare åt miljöorganisationer för Forum Syd i Sydosta-

veckling är i fokus. Lika mycket som jag utmanar mig själv utmanar jag andra, vilket måste ske med fingertoppskänsla och förmåga att känna in. Det har jag blivit bra på genom åren. Men själv har hon aldrig strävat efter att bli chef. Kanske hennes förmåga att se helheter med tydliga visioner och modet att våga ta risker ändå lett henne till de positionerna. – Att tillsammans med andra nå en hållbar förändring och se medarbetare utvecklas gör att jag trivs och gör bra ifrån mig i rollen som projektledare eller chef. #

då är det lättare att byta och testa ofta.

5. Bygg och förvalta ditt nätverk

och dina kontakter genom att vara aktiv i olika sammanhang.

sien. Under två år är hon stationerad i Kambodja med familjen och ska bland annat få miljöorganisationer att samarbeta. Det handlar om att hantera frågor om Kamp om naturresurser i Kambodja. skog, olja och ädelstenar som Kambodja är rikt på. I det korrupta landet blir hon avlyssnad och förföljd när hon ger sig in i dessa känsliga frågor. Efter två år återvänder hela familjen till Sverige och hon fortsätter att jobba för Forum Syd på hemmaplan.

42 år

Hon blir kontaktad av KRAV för att som kommunikations- och varumärkeschef förnya och modernisera kommunikationen.

TEMA

TOVE E N G STR Ö M Aktuell: Vågat ta steget som ”karriärbytare”. Jobbar nu som: Projektledare för hållbara innovationer vid internationella kriser och katastrofer. Utbildning: Biolog-geovetarlinjen i tre år, kommunikation i två år och kulturgeografi i ett halvår. Familj: Stor stödjande släkt, man, två barn, hund och marsvin. Fritid: Återhämtar sig i naturen med hundpromenader och genom att bygga på sommarstugan. Vallhunden Sky behöver både fysisk aktivitet och hjärngympa. I dag är utmaningen att ta fram hållbara lösningar för bland annat vatten och sanitet vid internationella kriser.

43 år

Den svenska paviljongen på världsutställningen i Shanghai ska byggas upp. Även här står hållbarhet, innovation och kommunikation i fokus. Som CSR- och kommunikationschef får Tove uppdraget att knyta ihop svenska intressenter. Hon får fria händer att nå "the young urbans". Hon anordnar journalistresor till Sverige för att visa upp svenska innovationer. Svenska paviljongen vinner pris för den mest affärsdrivande utställningen.

Göteborg och fortsätter därefter som arbetande styrelsemedlem på Vetenskapens hus.

49 år

45 år

Tove blir tipsad om att söka ett jobb som CSR-chef på Astra Zeneca i Södertälje. Men det äventyret får ett alltför tidigt slut. Efter två år läggs forskningen ner. Hon hinner ändå göra en film om tonårshjärnan som väcker internationell uppmärksamhet. Hon är med och startar upp Universeum i

47 år "Vad gör jag nu?". När det känns som mest hopplöst blir hon kontaktad av ett rekryteringsbolag dit hon skickat sitt cv. På uppdrag av Vinnova ska hon leda ett kommunikationsprojekt som handlar om innovationsupphandling för offentlig sektor. De goda exemplen visar vägen.

Tonårshjärnan upp och ner.

Ännu ett projekt med Vinnova startas upp, den här gången om hållbara innovationer vid internationella kriser och katastrofer. Människor är på flykt i världen, som en följd av krig och att allt fler drabbas av klimatkatastrofer. Även här är det breda samarbeten som gäller. Syftet är att ta fram hållbara långsiktiga lösningar för vatten och sanitet, elförsörjning och avfallslösningar.

N R 4 2 016

N A T U R V E TA R E

TEMA

Fysikern som lotsar in f lyktingar på arbetsmarknaden Partikelfysiken får klara sig utan Leo Wallin. I dag stärker han nyanlända att bli attraktiva för jobb i Sverige. Direkt efter examen sadlade Leo Wallin om. Han valde bort forskningen som utbildningen till partikelfysiker förberedde för. I dag är han verksamhetsansvarig på företaget NorLeo Wallin. buling, som lotsar arbetssökande ut på arbetsmarknaden. – I dag ligger fokus på nyanlända, att underlätta för dem att få sitt första jobb. Vi ger dem verktyg för att kunna inventera och kommunicera sin kompetens. Som verksamhetsansvarig coachar och leder han ett tiotal medarbetare som finns utspridda i landet. När Naturvetare ringer sitter han på tåget till Göteborg på väg till ett lokalkontor. – Det här jobbet passar mig bra. Jag gillar att träffa människor och göra en insats som ger avtryck. Det handlar både om att dra nytta av den kompetens som kommer till Sverige och att ge de nyanlända en meningsfull tillvaro och kunna bidra. De nyanlända som får det här stödet har fått uppehållstillstånd, numer bara tillfälligt, och håller på att lära sig svenska. Många av dem har en akademisk utbildning och väntar på validering. Man räknar med att ungefär en fjärdedel av de som kommer från Syrien är akademiker. – Detta är en del av valideringen, där vi tittar på yrkeskunnande och den reella kompetensen, medan UHÄ ansvarar för

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 016

validering av själva examen, som kan leda till behörighet för att utöva ett visst yrke. Har du nytta av din utbildning? – Ja, det tycker jag. Som akademiker är jag van att hantera och analysera stora informationsmängder, och att lösa problem. Gäller det även i mötet med nyanlända akademiker? – Ja absolut, jag har förståelse för deras kunskap och kan relatera till olika yrkesgrupper. Här kommer också min bakgrund i styrelserna för både Naturvetarnas studentråd och Saco studentråd till nytta. Mitt engagemang inom Saco har gett mig inblick i många olika akademiska yrken. Vid sidan av jobbet driver han nätverket Saco Unga Akademiker, en samlingspunkt för nyexade. Tanken är att deltagarna ska dela med sig av sina erfarenheter från till exempel första jobbet och få fackliga tips där de befinner sig i sin karriär. Dina bästa karriärtips? – Pröva dig fram och försök hitta det som är bra för dig själv. Ducka inte för utmaningar, antar du dem så växer du. Att ha roligt och trivas är grunden för att lyckas i jobbet. Detsamma gäller ideellt engagemang, som måste bygga på lust och vilja att åstadkomma något tillsammans med Tar till vara kompetens. andra. #

Frida skriver om andras forskning Frida Henningson Johnson lämnade sin egen forskning inom immunologi. I dag skriver hon om andras forskning. Proteinatlasen ska spridas till en större publik i hela världen. När forskningsmedlen var slut ställdes Frida Henningson Johnson inför ett vägval. – Ska jag klamra mig fast ett tag till inom akademin eller ska jag följa min lust? Jag gjorde det senare och gick en ettårig journalistutbildning för akademiker. Det har hon inte ångrat en sekund. I dag är hon kommunikatör för ett stort projekt som drivs av KTH, KI och Uppsala universitet: the Human Protein Atlas. Uppdraget är att nå ut med ny vetenskap i hela världen via pressmeddelanden och sociala medier, bland annat en blogg där forskare intervjuas och forskningsresultat presenFrida Henningson teras på ett populärvetenJohnson. skapligt sätt. Hon hade en tydlig plan för vad hon ville göra även om den inte var satt på pränt. – I ett första steg kontaktade jag folk i mitt nätverk, främst sådana som hade lämnat akademin och satsat på en annan yrkesbana. Jag bjöd in till lunchmöten för att få veta mer om deras karriärer, vilket var mycket givande och inspirerande.

växla spår

Rolf bytte jordbruk mot väder Alltid beredd med papper och penna.

Hon blev stärkt i sitt val att komplettera sin kompetens med journalistik. – Jag ville göra något nytt och samtidigt få användning av min erfarenhet från forskningen. Drömmen var att jobba som vetenskapsjournalist, medveten om att konkurrensen är tuff. När hon skulle pröva sina vingar som journalist fick Frida Henningson Johnson det bästa från två världar. – Jag hade tryggheten och kollegorna på Uppsala BIO, där jag arbetade halvtid som projektledare. På min andra halvtid jobbade jag som frilans och skrev bland annat på uppdrag för den här tidningen. Som forskare hade hon samma villkor som så många andra och fick fortsätta så länge hon hade forskningsmedel. Det var en tidsbegränsad anställning som forskarassistent med en egen grupp inom immunologi på Uppsala universitet. Ditt bästa karriärtips? – Tänk efter vad du tycker om att göra och vad du är bra på. Var inte rädd för att kontakta personer som kan inspirera och ge idéer att komma vidare i karriären. Hon ger rådet att berätta för omvärlden att du är på väg att växla spår och vad du vill göra. – Gör medvetna val, väg in risker och möjligheter och var realistisk. Då kan du själv styra din framtid och slipper bli offer för omständigheterna. #

Efter mer än 20 år i jordbrukets tjänst växlade Rolf Brennerfelt spår. Sedan ett och halvt år är han generaldirektör på SMHI. – Det ingick inte min karriärplan. Jag grep tillfället när jag fick veta att SMHI sökte en ny gd. Det passade bra eftersom jag bodde nära Norrköping och hade lämnat Bryssel efter många är där på olika jobb. Som agronom känner han sig hemma i den naturvetenskapliga miljön. Numera är bönderna en av målgrupperna som efterfrågar väderinstitutets tjänster. – Visst var det en utmaning att som femtioåring byta sektor. Men mest är det stimulerande att leda en verksamhet med 600 anställda på fem platser i landet. Vi är en av de mest kända myndigheterna och har höga förtroendesiffror. Han förklarar att en av utmaningarna är att nå ut i sociala medier och i appar, där inte minst de unga håller hus. Men fortfarande är radio, tv och tidningar de viktigaste medierna för att varna allmänheten om allt från torka och översvämningar till starka vindar. – Den snabba digitaliseringen är spännande med allt större datamängder att hantera. För att göra ännu mer träffsäkra prognoser har vi ett samarbete i Europa med insamling av väderdata via satelliter. När han pluggade till agronom på SLU tidigt 90-tal var han inställd på att ägna sig åt något inom livsmedel. Det gjorde han indirekt på regeringskansliet, där han först jobbade för dåvarande jordbruksminister Karl-Erik Olsson.

Strax efter EU-inträdet hamnade han i Bryssel, bland annat som chef för LRF:s kontor. När sedan Jordbruksdepartement ringde kunde Rolf Brennerfelt. han inte tacka nej till tjänsten som statssekreterare här hemma. Flytten tillbaka till Bryssel gick lätt när han fick chansen att bli kabinettschef. Uppdraget var att hjälpa den svenska ordföranden i den europeiska kommittén för ekonomiska och sociala frågor. Mitt i karriären, som fyrtioåring, tog Rolf Brennerfelt lite oväntat timeout. – Jag tog ett sabbatsår och läste franska på ett universitet i Frankrike. Har man den chansen ska man ta den. Det hade jag stor nytta av både i jobbet och i min personliga utveckling. Dina bästa karriärtips? – Det du gör måste bottna i dig själv. Då blir du trovärdig och kan göra ett bra jobb. Bygg nätverk och byt yrkesbana, säger bondsonen som växte upp på en spannmålsgård i Västmanland. #

I dag har Rolf Brennerfeldt mer koll på vindarna än på ogräset.

N R 4 2 016

N A T U R V E TA R E

växla spår

Ta reda på dina drivkrafter och sätt upp mål Har du planer på att göra något annat i arbetslivet? Då kan du ta hjälp av Naturvetarnas karriärråd-givare. En av dem är Ann Lundström som tillhandahåller verktygen på vägen till nytt jobb. En nyckel är att ta reda på dina drivkrafter. Du är mitt i karriären och trivs bra med både jobb och kollegor. Men så finns där en gnagande känsla av att det är dags att ta nästa steg. Du ringer Naturvetarna och får prata med karriärrådgivaren Ann Lundström. – Det här är ett vanligt fenomen och många drabbas av den så kallade ”sjuårsklådan”, som innebär att man efter fem till tio år på samma arbetsplats vill komma vidare, men man vet inte alltid vart. Andra som kontaktar Naturvetarnas karriärservice kan ha blivit uppsagda, är klara med Ann Lundström. sin utbildning eller trivs

inte där de är i dag och söker därför jobb. Hennes råd är att i ett första steg ta reda på vad man vill göra. En del har en oklar bild av det, kanske för att de inte vet vilka möjligheter som finns. – När du vet vad du vill gör du en kompetensinventering, där du listar dina färdigheter som är kopplade till det du vill arbeta med. Vilka kompetenser bör finnas med? – Dina kunskaper, erfarenheter och din personlighet. Om du känner dig osäker kan du fundera på när dina kollegor behöver din hjälp. Om du ser ett mönster i att du till exempel ofta får frågor om hur dataprogram fungerar så är du säkert duktig på det. KOM M U N I CE RA KOM PETE N S

Ann Lundström är ofta ute på universiteten och möter doktorander och juniora forskare. – Jag brukar ge rådet till dem att kartlägga sina generella kunskaper och vilka arbetsuppgifter de trivs bäst med. Det kan handla om allt från undervisning och mötet med studenter till projektledning, pro-

blemlösning och analys. Våga tänk mindre ämnesområde och mer allmän kompetens. Sedan gäller det att kunna kommunicera sin kompetens och förklara den för andra på ett begripligt sätt. – Använd din lista och öva på att kommunicera dina starka sidor. Det gör dig säkrare i ditt uppträdande. För många arbetsgivare är personlighet viktigare än en perfekt matchning. Den kompetensutveckling som kan behövas erbjuder som regel arbetsgivaren. G ÖR E N KAR R IÄR PLAN

Bör jag göra en karriärplan? – Ja, men var beredd på att revidera den under resans gång. Var man hamnar är ofta en kombination av planering och tillfälligheter. I karriärplanen bör det finnas med vad du behöver göra för att nå dina mål Kan det finnas skäl att sätta upp delmål? – Ja, det är en bra idé. Ett första delmål kan vara att komma fram till vad man vill jobba med och nästa steg blir då att ta reda på hur man kommer dit. Du kanske inte kan få drömjobbet direkt. Ett

Gör en karriärprofilanalys Naturvetarnas karriärprofilanalys

bygger på en metod som företaget Decision Dynamics har utvecklat genom forskning. Den visar att vi i våra karriärer har olika drivkrafter som kan delas in i fyra olika inriktningar. De flesta har inslag av alla drivkrafter, men att någon av dem dominerar. E X PE RTE N

Man blir mästerlig inom ett område. Framgång innebär att man lär sig mer inom sitt

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 016

yrkesområde, både kompetens- och kunskapsmässigt. D E N LI N JÄRA

Fokus ligger på att göra en uppåtriktad karriär med stort ansvar och auktoritet. D E N UTVI D GAN D E

Bygger på att man upptäcker sin karriär genom horisontella förflyttningar till närliggande områden. Med det följer en bredare kompetens.

D E N E PI S OD I S KA

Är den mest förändringsbenägna och minst konventionella. Stimuleras av nya arbetsuppgifter och att byta jobb ofta. Vill du göra en karriärprofilanalys?

Medlemmar betalar 250 kronor (cirka 2 000 kronor på marknaden). Uppföljande samtal med en av Naturvetarnas karriärrådgivare ingår. Mejla till karriar@naturvetarna.se.

TEMA

Öva på att kommunicera dina starka sidor.

delmål kan vara att arbeta som projektledare om målet är att bli chef. Den som har planer på att byta karriär bör fundera på varför. Ann Lundström har själv bytt karriär ett par gånger. När hon som nybakad mikrobiolog fick frågan om hon ville doktorera tackade hon ja fast det från början inte ingick i hennes plan. Efter att ha undersökt alternativen var det den bästa vägen att gå. Efter disputationen kände hon att det vara dags att lämna akademin. Genom vänner fick hon upp ögonen för försäljning inom life science. – Jag blev rekommenderad att söka ett jobb som produktspecialist och fick det. I den branschen blev jag kvar i sex år, men jag hade inte det rätta drivet för att sälja. När jag i den här tidningen såg att Naturvetarna sökte en karriärrådgivare kände

jag att den tjänsten skulle passa perfekt. Här får hon göra det hon tycker är roligt och är duktig på. – Jag möter naturvetare i olika roller och hjälper dem att komma rätt i karriären, genom bland annat rådgivning och coachning. Jag gillar också att föreläsa för olika grupper av naturvetare, allt från doktorander till medlemmar som står inför en uppsägning efter till exempel en neddragning på ett företag. ÖKAD S JÄLVKÄN N E D OM

Ann Lundström är noga med att Naturvetarnas karriärrådgivare inte skaffar jobb till medlemmarna. – Vi tillhandahåller verktygen och förbereder dem för att själva kunna hitta en karriärväg som de trivs med och kan lyckas med. I det ligger att öka sin självkännedom och ta reda på vilka drivkrafter man har. De är ofta stabila över tid, medan synen på karriär kan förändras. För att öka sin självkännedom tipsar hon om att göra en karriärprofilanalys som Naturvetarnas medlemmar erbjuds till ett förmånligt pris. Den visar personliga drivkrafter och karriärinriktning. Analysen är webbaserad och kan följas upp med samtal med

någon av Naturvetarnas karriärrådgivare. Att finnas på Linkedin är en självklarhet idag, även om man inte är i färd med att byta jobb eller karriär. Många är däremot inte aktiva användare och därför erbjuder Naturvetarna Linkedincoachning till medlemmarna. #

Maxa din Linkedin-profil En uppdaterad och professionell profil är grunden för att lyckas på Linkedin. Här några tips: Bilden på dig själv har ett starkt signalvärde. Tänk på att den ska vara nytagen och ge ett professionellt intryck. Fundera på vilka du vill ska hitta dig på Linkedin. Använd sökord som gör att rekryterare och företag som du vill komma i kontakt med hittar dig. Vilken information behöver din målgrupp för att du ska bli intressant för den? Ha fokus på framtiden och vad du kan tillföra en arbetsgivare istället för att räkna upp vad du har gjort. Var aktiv och delta i de grupper och nätverk som är intressanta för dig. Håll koll på din omvärld genom att också följa arbetsgivare och andra som kan ge dig nyttig information. Dela med dig av information. Ju mer du delar med dig desto mer får du tillbaka.

Vilken drivkraft är starkast hos dig?

Naturvetarna erbjuder Linkedincoachning. Mejla till karriar@ naturvetarna.se så återkopplar någon av våra karriärrådgivare till dig.

N R 4 2 016

N A T U R V E TA R E

R E P O R TA G E

Här ger elektroner

världens skarpaste ljus På ett fält utanför Lund snurrar elektroner i en hastighet nära ljusets för att skapa ett intensivt ljus. Med detta kan forskarna titta närmare på molekyler i rörelse och i framtiden kanske inuti små levande djur utan att skada dem.

TEXT

ANNA NORBERG

FOTO

PE R RY N OR D E N G OCH B J ÖR N LI N D G R E N

MAX IV-anläggningen bygger vidare på en lång tradition av forskning inom acceleratorfysik i Lund och i Sverige.

> N R 4 2 016

N A T U R V E TA R E

R E P O R TA G E

on kommer farande på en blå sparkcykel i den rymliga, krökta korridoren och ropar till oss. – Kom igen, det här händer inte varje dag. Dina Carbone plockar upp en ask italienska chokladpraliner ur cykelkorgen och bjuder runt. Vi är i MAX IV-anläggningen utanför Lund. Korridoren omger en lagringsring för elektroner, som är över en halv kilometer i omkrets. Korridoren är längre, därav sparkcykeln; det tar tid att ta sig runt till de olika experimentstationerna. Dina Carbone är strålrörsexpert vid stationen NanoMAX. Här använder man det så kallade synkrotronljuset som produceras av elektronerna för att titta på saker i nanoskala, alltså 30 till 100 nanometer stora föremål. Som ett fint dammkorn eller ett litet virus. STR U KTU R E N I OSTRON S KAL

– Vi kan se 3D-strukturen och hur provet ser ut inuti, utan att förstöra det. Optiken gör att vi får extremt små strålar som tränger igenom materialet. Vi kan undersöka föremål in operando, alltså när de är igång.

Till exempel kan de se var tungmetaller är koncentrerade i mat eller i förbränningsrester. Eller ta reda på mer om livets fysik genom att skanna ben och tänder. Till exempel kan man titta på hur mikrostrukturen ser ut i ett ostronskal. – Om vi kan förstå hur de bildas kan vi härma det och ta fram material med samma egenskaper. Hon talar snabb engelska med ett stänk av italienska. Engelska är det gemensamma språket på MAX IV. Här jobbar ungefär 200 personer med 30 olika nationaliteter. Många är fysiker, men även andra naturvetare, som kemister och matematiker, finns här. När anläggningen är igång ska det finnas plats för över 2 000 forskare per år inom allt ifrån atomfysik och läkemedelskemi till miljöforskning och kulturhistoria. RYM D S KE PP

MAX IV-anläggningen liknar ett glänsande rymdskepp som landat i det platta skånska landskapet. Strax bredvid ligger en gammal gård i falurött och vitrappat. Och på ett närliggande fält rör sig byggkranarna där supermikroskopet ESS växer fram. Ljuset ute är ombytligt den här dagen: från blå himmel med vackert väder-moln till mörka moln och snöblandat regn. Men inne i anläggningen är ljuset alltid precist.

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 016

– Det går inte att se ljuset, säger forskaren Uwe Müller, vi måste omvandla det till något vi kan se. Vi får ut informationen som små svarta prickar på en bild och från detta räknar vi fram hur till exempel en molekyl ser ut. Han och kollegan Rajmund Mokso går genom slussen in till anläggningen och hänger vant på sig varsin dosimeterbricka. Den ska mäta om de blir utsatta för röntgenstrålning. – Risken för det är väldigt liten, men vi måste också visa att det är säkert att jobba här, säger Uwe Müller. H U N D RATALS KR I STALLE R

Han guidar oss till experimentstationen BioMAX, ett blyinfattat rum där ett matt

MAX IV är en så kallad synkrotronljus-

Tekniken i MAX IV gör det möjligt att få

anläggning.

intensiv strålning med en relativt liten energimängd. Lagringsringen kan fyllas på kontinuerligt med elektroner, så att inga experiment behöver avbrytas under påfyllningen. MAX IV är unik i att den skapar ett mycket högt flöde av fotoner, vilket ger en mycket fin och fokuserad ljusstråle. Fotonintensiteten hos synkrotronljus mäts i briljans. MAX IV är den mest briljanta ljuskällan i världen. Vetenskapsrådet, Lunds universitet, Vinnova, Region Skåne, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse samt ytterligare 11 svenska universitet bidrar till anläggningen.

Synkrotronljus är mycket intensivt ljus

Dina Carbone är fysiker inom materialvetenskap och röntgenstrålning. Hon har tidigare arbetat i synkrotronanläggningen i Grenoble, men är sedan ett par år vid MAX IV.

”

Vi kan titta inuti organismer på ställen där inte biologerna kommer åt.

som levereras i ett brett spektrum av våglängder. Ljuset skapas genom att elektroner accelereras till mycket höga hastigheter och deras bana böjs med hjälp av starka magneter i en så kallad lagringsring. Ljusets leds av från lagringsringen ut i strålrör till olika experimentstationer. MAX IV har i dag 14 strålrör med experimentstationer under uppbyggnad, men det finns kapacitet för 28 stycken.

Uwe Müller, kemist och biofysiker. Har tidigare arbetat över 16 år med synkrotronforskning i Berlin.

Rajmund Mokso, fysiker. Har arbetat vid synkrotronanläggningar i Grenoble och Schweiz med inriktning på imaging, eller avbildning.

En Icub i sele väntar tålmodigt på nya fotsulor.

Prover placeras i den lilla öglan i nålens ände för att titta på strukturen hos olika biomolekyler.

N R 3 2 016

N A T U R V E TA R E

R E P O R TA G E

stålrör kommer in genom ena väggen. Röret vilar på orangea stativ och omges av metallglänsande apparatur och färgglada ledningar. Slutpunkten är en optisk spegel som är riktad mot något som ser ut som en lite grövre synål. – Ser du öglan längst fram. Här ska provet sitta. Vi vill titta på 3D-strukturen hos biomolekyler, med mycket hög upplösning. Vi kan skanna hundratals kristaller varje dag och titta på interaktioner mellan proteiner och andra molekyler. På så sätt kan man ta fram bättre fungerande läkemedelssubstanser, säger Uwe Müller. Han berättar att de nyligen fick ut det första ljuset ur strålröret vid BioMAX. Nu väntar finputsning för att förbättra egenskaperna. Magneter ska justeras in så att elektronerna landar exakt där de ska. Öppningen i strålröret är 4 millimeter och minsta fel kan göra att 3 miljarder elektronvolt leds fel och förstör instrumenten. – Allt handlar om precision. Utrustningen i anläggningen står på tunga granitblock för att det ska vara stabilt och ge en helt stilla ljusstråle.

Tekniken har likheter med medicinsk CT-skanning, men har tusen gånger högre upplösning. Strålstorleken gör att man kan titta på prover upp till musstorlek. – Vi kan titta inuti organismer på ställen där inte biologerna kommer åt. Vårt fokus är biologer och pre-klinisk forskning. Runtom i världen finns över 50 anläggningar med liknande ljuskällor. Ut-

maningen är att alltid ligga i framkant. – För att kunna bygga en ny synkrotronljusring måste man slå ett världsrekord. Det som gör MAX IV unik är att den levererar det högsta flödet av fotoner, och därmed är den mest briljanta röntgenkällan, säger Uwe Müller. På årets ljusaste dag, sommarsolståndet 21 juni, invigs MAX IV, som då blir världsledande i att generera intensivt ljus.

PALEONTOLOG I OCH MATE R IALVETE N S KAP

Han tycker att den stora skalan är en del av fascinationen med att jobba med synkrotronljus och han uppskattar också lagandan vid MAX IV. Rajmund Mokso, som ansvarar för experimentstationen MedMAX, håller med. – Här finns en stor koncentration av olika expertis. Du kan träffa forskare inom många olika områden, från paleontologi till materialvetenskap, och välja vad och vem du jobbar med. Just nu är här många fysiker, men också matematiker och biologer. MedMAX är ännu inte uppbyggd. Rajmund Mokso arbetar med att ta reda på vilket intresse som finns och vilka projekt i Sverige som skulle kunna passa in, så att de ska kunna bygga instrument som matchar behovet.

Annika Jerrebo, civilingenjör i teknisk fysik, arbetar med ”stability alignment & metrology”, alltså att ställa saker i anläggningen på exakt rätt plats. Hennes arbetsverktyg är 3D-modeller, laserinstrument, skiftnyckel och muskler.

LEVAN D E M US

– Vårt huvudmål är in-vivo-system. Där provet till exempel skulle kunna vara en levande mus eller fisk, eller benbitar. Det finns många möjligheter att titta på 3D-strukturer i prover och de processer som sker i dem.

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 016

Detaljer ur anläggningen. Elektronerna får fart i en elektronaccelerator och färdas i vacuum inuti kopparrör till lagringsringen. Därifrån leds ljus ut i strålrör till experimentstationerna.

VETENSKAP

Det började med en bit grafit och en rulle tejp. Tejpen drar bort grafit lager för lager, tills endast ett atomtunt hönsnät av kol återstår. Det nya supermaterialet grafen skulle lösa många problem och bara fantasin skulle N ATA L I E V O N D E R L E H R sätta gränserna. TEXT

N R 4 2 016

N A T U R V E TA R E

VETENSKAP

– Den fantastiska fasen av grafen är nog över nu, säger Jari Kinaret, direktör för grafen-flaggskeppet vid Chalmers i Göteborg. Han beskriver cykeln av ett nytt material: först är det en hype, den fantastiska fasen där alla är entusiastiska över ett nytt material som potentiellt kan lösa alla problem. Efter ett tag spricker bubblan med alla förväntningar och man inser att det kanske inte var så enkelt. – Det är lite där vi är just nu. De praktiska svårigheterna är större än de fantastiska idéerna. Samtidigt finns det en stor möjlighet att göra en skillnad inom vissa områden, det gäller att identifiera vad som är värt att fortsätta med, betonar Jari Kinaret. Jari Kinaret. FOKUS I FAS TVÅ

Flaggskeppet är en EU-satsning och utvecklar nya kunskaper baserade på grafen och relaterade material. Totalt är över tusen personer i 23 länder inblandade, tanken är att samarbetet mellan akademi och industri ska möjliggöra tillämpningen av den breda grundforskningen och skapa nya arbetsplatser i Europa. – Vi jobbar brett, eller horisontalt med många olika projekt och tekniska tillämpningar, och vertikalt, från grundforskning till tillämpad forskning, berättar Jari Kinaret. Det breda sättet att utforska grafens möjligheter är samtidigt den största utmaningen. I vissa fall är grafen den bästa lösningen, i andra fall finns det andra material som är mer lämpade eller kan fylla samma funktion till ett lägre pris.

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 016

För att avgöra vilka projekt som ska in i nästa fas görs just nu olika utvärderingar. EU-komissionen tittar bakåt och stämmer av om flaggskeppet har levererat som planerat, forskarna själva blickar framåt mot nya projekt och tillämpningar. Dessutom analyserar man vad som är möjligt utifrån den akademiska forskningen och vad som är värt att ha från en industriell synpunkt. – Vi vägar ihop allt detta, utvärderar de konkurrerande teknologierna, studerar litteraturen och organiserar workshops för att diskutera och debattera. Den här processen är en utmaning men vi kan inte fortsätta på den breda fronten om forskningen ska resultera i en återbäring, förklarar Jari Kinaret. TVÅ I ETT

Grafen är tunn, stark, flexibel och genomskinlig. Det kan leda ström och värme, listan med tänkbara tillämpningar är lång. Till exempel kan grafen användas för snabbare elektroniska komponenter, lättare och funktionella material samt bättre batterier som kan leverera energi snabbare. Det skulle till exempel vara till hjälp för accelerationen av elektriska bilar och bussar. – Nu tittar vi även på biomedicinska tillämpningar, som artificiella näthinnor för att hjälpa synskadade människor. Ett annat område är utveckling av hjälpmedel för att få in läkemedel i kroppen på ett kontrollerat sätt, berättar Jari Kinaret. Grafen kan inte bara ersätta andra material, utan också kombinera olika egenskaper. Det tunna membranet som släpper igenom ljus kan till exempel användas för optiska sensorer eller för att använda glasrutor som bildskärmar. Multifunktionella material i flygplan skulle

Grafen kan användas för att göra flexibla skärmar, till exempel för mobiltelefoner.

kunna båda känna av isbildning på planet och sedan värma upp materialet för att tina isen. OVÄNTAD NYTTA

Men Jari Kinaret betonar också att det är viktigt att komma ihåg att den viktigaste tillämpningen kan vara någonting helt annat. Han påminner om upptäckten av laser och att ingen hade kunnat förutse att det en dag skulle ersätta stålnålen i grammofonspelaren och möjliggöra dagens snabba internet med optiska fiber. – I det här sammanhanget brukar jag citera nobelpristagaren Herbert Kroemer: den viktigaste tillämpningen av varje ny teknologi är någonting som möjliggörs av just den nya teknologin. #

VETENSKAP

Skräddarsydda molekyler som kyler Grafen är ibland för tunt för att kunna hanteras och har svårt att fästa vid andra material. Forskaren Johan Liu vid Chalmers har hittat ett sätt för grafen att leda bort värme från olika typer av elektronik och optoelektronik. Grafen har en hög värmeledningsförmåga, ungefär tio gånger högre än koppar. Men det tunna atomlagret är ingenting man kan ta tag i och dessutom interagerar kolatomer inte med alla andra material. – Vi har undersökt hur vi kan bygga ihop flera lager av grafen och funktionalisera det genom att tillsätta skräddarsydda molekyler som binder kolatomerna i ena änden och det andra materialet, till exempel kisel, i andra änden, förklarar Johan Liu. De skräddarsydda molekylerna ökar värmeledningsförmågan och nu pågår tester för applikationer i samarbete med företag. Johan Liu kan inte avslöja för mycket men i princip handlar det om att kunna kyla ner komponenter som lätt blir varma, till exempel batteriet i tunna och trånga utrymmen. Det har också varit svårt att mäta hur mycket bättre värmeledningen blir. Johan Liu och hans kollegor har utvecklat en ny metod som går ut på att värma upp ett litet område med hjälp av en la-

serpuls och sedan detektera spridningen av värmen med en annan laser. Ju fortare värmen sprids, desto bättre är värmeledningen och därmed kylningen. – Det blir ett slags fototermiskt fingeravtryck. Det är ett unikt verktyg för att mäta effekten. Studien publicerades 29 april i artikeln Functionalization mediates heat transport in graphene nanoflakes i tidskriften Nature Communications.

VISSTE DU ATT… Andre Geim, en av forskarna som för sina banbrytande experiment bakom grafen 2010 belönades med Nobelpriset i fysik, även har vunnit IgNobelpriset tio år tidigare? IgNobelpriset belönar forsknings som får människor ”först att skratta och sedan att tänka”. Andre Geim utförde då experiment med magnetisk levitation som fick en groda att sväva i luften.

Funktionalisering med skräddarsydda molekyler förbättrar den värmeledande förmågan hos flaggor av grafen.

N R 4 2 016

N A T U R V E TA R E

Årets nya arter Varje år upptäcks ungefär 18 000 nya arter. Samtidigt försvinner många och den biologiska mångfalden minskar. International Institute for Species Exploration, IISE, gör varje år en topp 10-lista på nya arter för att uppmärksamma detta. Så här ser årets lista ut: 1. Chelonoidis donfaustoi, en ny art av Galapagossköldpadda har upptäckts på ön Santa Cruz. Tidigare trodde man att denna var en variant av en annan art, men genetiska och morfologiska analyser har visat ett det är en egen. 2. Drosera magnifica, en växt i släktet sileshår, är den första växten som upptäckts via foton som lagts upp på Facebook. Växten finns bara på en bergstopp 1550 meter över havet och fångar insekter på sina kladdiga blad för att få näring. 3. Homo naledi, en ny förmänniska, har hittats i Sydafrika. Ben efter åtminstone 15 individer ger ny information till människans familjeträd. Lämningarnas ålder är ännu oklar. 4. Iuiuniscus iuiuensis, en blind, pigmentlös gråsugga, som bygger bon av lera, har upptäckts i Brasilien. 5. Lasiognathus dinema, en knappt fem centimeter lång marulkfisk, som finns i Mexikanska golfen. Den skiljer sig från andra marulkfiskar genom formen på

den struktur som sticker upp ovanför dess huvud som ett fiskespö. 6. Phyllopteryx dewysea, den rubinröda sjödraken, som är släkt med sjöhästen, simmar i grunda vatten utanför Australiens västkust. Den är 24 centimeter lång och har klara röda färger. Om vi inte har sett denna tidigare, vad har vi mer missat? frågar sig topp-10-juryn. 7. Phytotelmatrichis osopaddington, en liten skalbagge, drygt 1 millimeter, som lever i vattensamlingar i olika växter. Har fått namn efter björnen Paddington, som också kommer från Peru. 8. Pliobates cataloniae, en art av primater som levde i Spanien för 11,6 miljoner år sedan. Upptäckten visar att det fanns en större variation i hur primaterna såg ut på den tiden, och kan innebära att människan är närmare släkt med gibbonapor än med människoaporna. 9. Sirdavidia solannona, en ny trädart, hittades nära en större väg i Gabon.

Jungfrusländan Umma gumma.

Trädets blommor påminner om potatis- och tomatblom, vilket skulle kunna vara ett exempel på hur samma typ av reproduktion utvecklats oberoende av varandra. 10. Umma gumma, en afrikansk jungfruslända. Den är bara en av 60 nya arter av afrikanska sländor som har identifierats under 2015. De flesta är så pass färgglada och tydligt åtskilda att det går att artbestämma dem från ett fotografi. AN

Tepåsar ger svar om klimatet Varför gräver man ner över tretusen tepåsar för att sedan gräva upp dem igen efter tre månader? Jo, dels får man veta mer om hur nedbrytningen av växtdelar påverkas av olika miljöfaktorer, och dels engagerar man flera tusen skolelever i ett massexperiment. Projektet, där 250 skolklasser deltog, kallas tepåseförsöket och resultaten har nu presente-

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 016

rats. Slutsatserna är att nedbrytningen av te går snabbare i varma klimat och i näringsrika jordar. Särskilt den första fasen i nedbrytningen påverkas av ett uppvärmt klimat. Tepåseförsöket ingår i Forskarfredag, som ordnar ett massexperiment varje år. Håll utkik efter årets möjlighet att delta! AN

VETENSKAP

N F RÅGA E TA R E E V R U T A N

Hur påverkas Sverige av El Niño? Extremt höga temperaturer i världen under våren förklaras bland annat med väderfenomenet El Niño, vid sidan av klimatförändringar. Kan El Niño komma att påverka det svenska sommarvädret och hur har El Niño uppstått? Att Sverige kommer att få en varm eller kall sommar på grund El Niño finns det inte någon forskning som tyder på. El Niño är en klimatvariabilitet som rubbar de storskaliga vädersystemen kring Stilla havet. Fenomenet uppkommer i samband med en ovanligt varm sommar vid Perus kust

vilket bidrar till ovanligt höga ytvattentemperaturer. Höjda ytvattentemperaturer vid Perus kust leder till att passadvinden försvagas vilket i sin tur leder till att tryckförhållandena i atmosfären ändras. Detta bidrar till att cirkulationen i hav och atmosfär förändras. I och med att cirkulationen i hav och atmosfär förändras kring Stilla havet så påverkar

det även haven och atmosfären kring Atlanten och Indiska oceanen. Det är dock svårare att se vilken regional påverkan El Niño bidrar till ännu längre ifrån Stilla havet. Det finns forskning som tyder på att El Niño statistiskt sett bidrar till att klimatet i Skandinavien under april-juni blir svalare och blötare än normalt men den forskningen är förknippad med stor osäkerhet. I år stämmer det exempelvis inte. Något som är säkert är att El Niño bidrar till höga globala medeltemperaturer. Hur den höjda medeltemperaturen globalt påverkar Sverige är mer komplicerat. M I KAE L SJÖSTRAN D, KANDIDATSTUDENT, METEOROLOGISKA INSTITUTIONEN, STOCKHOLMS UNIVERSITET

Var kan man träffa på brännmaneter i sommar? Var kan man förvänta sig att träffa på brännmaneter i Sverige? Har de blivit vanligare eller finns de kanske på nya platser? Vad är det som avgör var de trivs? Hur fungerar mekanismen som gör att de bränns. Finns det andra djur eller växter som har liknande system? Brännmaneter är vanligast på västkusten, men finns också i södra Östersjön. De har inte visat någon signifikant ökning över tiden, men mätningarna är ganska dåliga. Deras utbred-

ning är nog ungefär som den varit tidigare. De undviker varmt vatten och finns därför djupare ner under den varmaste perioden på sommaren. De har så kallade cnidocyster, ett slags celler som skjuter ut små hullingförsedda pilar mot bytesdjur och injicerar ett gift. Brännässlor har också giftkapslar i sina brännhår, men saknar utskjutningsmekanismen. PETE R TI S E LI US, INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Cyanea Capillata

d Va

e? tar e rv atu n n till e a e råga rna.s g f å a r t n f i d u rve l d cka in natu i vil Sk ion@ t ak red

KARRIÄR

I N S P I R AT Ö R E N

Hon håller ordning på kväve & fosfor Hur får man näringsämnena att hamna där de gör nytta och inte där de ställer till problem? Det vet agronomen Stina Olofsson, som arbetar med ett projekt ANNA NORBERG SOFI E LOGAR DT för miljörådgivning för lantbrukare. TEXT

Det börjar med en rundvandring på gården bland kor eller odlade fält. Lantbrukaren berättar om sin verksamhet för rådgivaren, kanske diskuterar man produktionsfrågor för att också komma in på miljöfrågor. – Rådgivningen är ett sätt att ge lantbrukarna mer kunskap om miljöpåverkan så att de kan göra saker på frivillig väg. Det är ett alternativ till en skärpt lagstiftning, som skulle kunna bli väldigt detaljerad och svår att anpassa till verkligheten, säger Stina

FOTO

Olofsson, som är projektledare för Greppa Näringen sedan starten 2001. Hon är agronom och arbetade som växtnäringsexpert på Jordbruksverket när tankarna om återkommande miljörådgivning dök upp. UTFOD R I NG OCH GÖD S LI NG

– I projektet arbetar hela branschen tillsammans med miljöfrågan. Det är ett stort projekt som många vill vara med i. Jag tror att det är därför vi har kunnat vara kvar så länge.

Hon tycker att det är roligt att jobba med helheten för gårdarna, från utfodring av djuren till gödsling och växtodling. Projektet sträcker sig från kontakter med forskare till tillämpningen på gårdarna, så att man bidrar till att ny kunskap kommer till användning. – Jag gillar att arbeta i gränslandet mellan policy, forskningsdata och praktisk tillämpning. Jag har alltid jobbat med ganska tillämpad växtodling, och har också ett eget lantbruk vid sidan av. Det är kul att kunna omsätta kunskapen på fritiden. E FFE KTIVAR E PROD U KTION

Projektledarjobbet innebär möten både med projektgruppen och regionala kontor. Stina Olofsson med kollegan Maria Fermvik.

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 016

En utmaning i projektet är att hålla igång entusiasmen och komma med nytt material till rådgivarna och lantbrukarna. – Vi måste även sätta kronor och ören på de åtgärder man kommer fram till. Det finns många miljöengagerade lantbrukare, men det är ju också ett företag de driver. Vid första besöket på gården görs till exempel en så kallad växtbalansberäkning där man tittar på hur mycket näring som tillförs och lämnar gården. Tanken är att man ska kunna få en effektivare produktion med mindre överskott och förluster till omgivningen. Och därmed också en bättre ekonomi.

Greppa Näringen ger rådgivning som ska hjälpa både miljön och lantbrukaren.

– Vi har tittat på vilka frågor som kan vara mest aktuella för olika typer av gårdar, som växtodling, mjölkgårdar och grisgårdar. Lantbrukaren ska kunna få en helhetsbild av gårdens miljöpåverkan och hitta åtgärder som är bra både för gården och för miljön.

av sina djur inom några månader. Andra åtgärder, som att anlägga en våtmark, tar såklart längre tid. Vi har också sett att mängderna av kväve och fosfor har minskat i de vattendrag som rinner genom lantbruk. Och att det finns ett samband mellan mycket rådgivning och minskat näringsläckage. #

S T I N A O LO F S S O N Aktuell: Projektledare för Greppa Näringen. Yrke: Agronom vid Jordbruksverkets anläggning i Alnarp.

SATE LLITB I LD E R

Inom projektet gör man också mätningar i fält på olika sätt. Man mäter på kväveupptag i höstvete med handburna sensorer för att avgöra om man behöver gödsla med kväve en sista gång inför sommaren eller inte. De medverkar även i ett samarbetsprojekt som tar fram vegetationskartor från satellitbilder över odlade fält. På dem kan man se var grödan växer bra eller dåligt. – Vi ser till att kartorna finns tillgängliga och med den informationen kan lantbrukaren programmera gödselspridaren så att den bara gödslar där det behövs. Stina Olofsson berättar om det systematiska arbetssättet som är en anledning till projektets framgångar. De arbetar både med rådgivning och uppföljning av hur det gått och vilka åtgärder man genomfört. VÅTMAR K

– De flesta är nöjda med rådgivningen de har fått och har oftast ändrat utfodringen

Utbildning: Agronom inom växtodling och odlingssystem.

G R E P PA N Ä R I N G E N Projektet drivs av Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera företag i lantbruksbranschen. Målet är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel. Man erbjuder lantbrukarna gratis frivillig miljörådgivning med syftet att hitta åtgärder som är bra både för lantbrukarens ekonomi och för miljön. Möjligheten till rådgivning finns i hela Sverige för gårdar som har minst 25 djur eller 50 hektar odlingsmark. www.greppa.nu.

Bor: Utanför Ängelholm. Inspireras av: Engagerade människor. De som brinner för sina arbetsuppgifter. Av att göra nytta. Miljöengagemang är en viktig del av min yrkesidentitet, men det ska vara faktaunderbyggt. Gör en ledig dag: Är ute i naturen och motionerar, till exempel åker skidor. Umgås med familjen och sjunger i kör. Bästa tips för minskade utsläpp i vardagen: Ät upp det du lagar till. Försök öka andelen grönsaker och vegetariskt. Framförallt, köp svenskt när det går, så stödjer du det svenska lantbruket som arbetar med ett stort miljöengagemang.

N R 4 2 016

N A T U R V E TA R E

MAN UALE N

Lär dig stå pall i motgång Självsnälla mår bättre när det är tufft på jobbet, enligt ny forskning. Med compassionträning kan du utveckla självmedkänsla och bemästra självkritiken när saker inte går SARA-MARA / S ÖD E R B E R G AG E NTU R som du tänkt dig. M A R G A R E T H A E L D H TE XT

Den som känner medkänsla med sig

själv har större förutsättningar att hålla i arbetslivet, visar pågående forskning vid Karolinska institutet. Syftet är att undersöka om compassionträning kan användas i företag och organisationer för att skapa ett hälsosammare arbetsklimat. Till stor del handlar det om att vara vänlig och omtänksam mot sig själv och inte låta självkritiken ta överhand. – Vi har börjat se hur man kan til�lämpa den förståelsen för att minska stress och öka välmåendet, både på det personliga planet och i organisationen, säger Christina Andersson, psykolog vid Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet och ansvarig för studien. PE PPA D IG SJÄLV

Självmedkänslan är värdefull i svåra situationer när man tycker att man misslyckats med någonting, eller känner sig rädd och osäker inför något. Det kan vara en presentation, en relation till kollega eller ett kundmöte. – Många gånger är vi inte ens medvetna om vilka hårda krav vi ställer på oss själva. Istället för att peppa oss själva, försvårar vi det för oss i livet. Var medveten om vad du säger till dig själv när saker inte går som du tänkt; peppar du dig eller är du taskig? säger Maria Helander, beteendevetare och samtalsterapeut som håller kurser i stresshantering, mindfulness och kbt, där självmedkänsla är en viktig del. Det självkritiska beteendet aktiveras

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 016

I L L U S T R AT I O N

Peppar du dig eller är du taskig?” när det är jobbigt eller man har gjort ett misstag. Man dömer sig själv och får negativa tankar om sin duglighet eller kräver att man till och med ska vara perfekt. Man får en stark känsla inombords av att vara en dålig människa som inte duger. TI LLHÖRA FLOCKE N

Alltmer forskning visar hur bra vi mår av att vara vänliga mot oss själva. Kristin Neff är en av de banbrytande forskarna på temat self-compassion. Hennes forskning visar att självmedkänsla är något vi kan ta hjälp av för att vara ett stöd för oss själva när vi möter motgångar. – Vi bär på en nedärvd rädsla att bli uteslutna ur flocken och hamna utanför. För att slippa det, skapar vi den inre kritiska rösten för att rätta till våra misstag och få vara med i gemenskapen. Har man då en högre självmedkänsla är man mer förstående med sig själv, säger Maria Helander. När vi börjar hacka på oss själva får vi ett stresspåslag som liknar det i en hotsituation. När vi är vänliga mot oss själva aktiveras istället hjärnans trygghetssystem. Hjärtrytmen blir lugnare och substanser som gör att vi mår bra,

som oxycotin och endorfiner, utsöndras och vi återhämtar oss från stress. – Många tror att de ska piska sig själva för att vara duktiga och duga. Men att vara snäll mot sig själv är viktigt för att orka och inte fastna i negativa tankar om sig själv och sina prestationer, säger Maria Helander. TRÄNA SJÄLVM E D KÄN S LA

Det går att träna upp compassion och självmedkänsla för att lära sig hantera stress och prestationskrav på jobbet. Vissa har förmågan med sig in i yrkeslivet, medan andra behöver lära sig den. – När de självkritiska tankarna drar igång kan du lägga båda händerna på hjärtat och lugna dig själv. Samma vänliga beröring du ger andra kan du också ge till dig själv. Det hindrar tankarna från att skena iväg, säger Maria Helander. Hjärnforskning visar att mindfulness är en väg att uppnå självmedkänsla. – Mindfulness är en bra metod att träna på att vara närvarande i nuet. Genom att fokusera på nuet minskar stressen och du får en känsla av lugn och kontroll. #

VÄGEN TILL SJÄLVMEDKÄNSLA Första steget är att bli medveten om din inre kritiker! När du accepterar, förstår du varför du mår som du mår och varför du behandlat dig själv dåligt. Det gör att du lättare kan känna självmedkänsla. (Maria Helander)

KARRIÄR

ÖVA D I G I S JÄ LV M E D K Ä N S L A Öva dig i självmedkänsla genom att göra EN övning om dagen: >>

Gör minst en sak som bara är för din egen skull. Förlåt dig själv och andra.

Öva dig i att göra saker mindre perfekt, och att vara tillräckligt bra. Känn tacksamhet över dina egna begåvningar.

Sluta skämmas över en tupplur.

Be om hjälp!

Prata med en terapeut/psykolog/ diakon/präst om din inre skam.

N R 4 2 016

N A T U R V E TA R E

KARRIÄR

FRÅGA EXPE RTE N: N AT U R V E TA R N AS E X P E R T E R SVA R A R PÅ F R ÅG O R F R Å N M E D L E M M A R N A

Har vi rätt till tjänstledighet? Jag och min fru har planer på att göra vår drömresa. Vi räknar med att vara borta under ett år. Jag jobbar på ett privat företag och hustrun är statligt anställd. Vi känner båda två att vi behöver få ny energi och nya erfarenheter. På köpet lär vi oss franska. Så nu undrar jag om vi har rätt till tjänstledighet under ett år? Nej, generellt är det inte möjligt

att begära tjänstledighet för att resa. Tjänstledighet är en förmån som är reglerad i lag och avtal. Du är fortfarande anställd under tjänstledighet och behåller alla förmåner när du återgår i tjänst. Man har inte rätt att ta en annan anställning om du inte kommit överens om det med din arbetsgivare. Även om det inte finns stöd i lag och avtal för att vara tjänstledig för en långresa kan det finnas öppningar. Om arbetsgivaren ser ett värde i att ni gör den här resan så kan ni träffa en enskild överenskommelse med arbetsgivaren. Se till att ni får ett skriftligt avtal om tjänstledighet och att samma villkor ska gälla som vid annan tjänstledighet. Arbetstagare som har en tillsvidareanställning på en statlig myndighet har rätt att vara tjänstledig om hen fått en tidsbegränsad anställning på en annan statlig myndighet. Exempel på tidsbegränsad anställning är provanställning, vikariat eller allmän visstidsanställning. Arbetstagaren har rätt att vara ledig så

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 016

Om arbetsgivaren ser ett värde i detta så kan ni träffa en enskild överenskommelse.

länge den tidsbegränsade anställningen består, men max två år. Är det en anställning som tidsbegränsas enligt högskoleförordningen har arbetstagaren i förekommande fall rätt att vara ledig längre än två år, eller så länge som den tidsbegränsade anställningen består. Som arbetstagare har man dessutom rätt till ledighet för studier. Då måste man ha varit anställd minst sex månader när ledigheten inleds. Arbetsgivaren kan skjuta upp tidpunkten för ledigheten en viss tid. Vill arbetsgivaren skjuta upp begärd studieledighet under längre tid än sex månader krävs samtycke från den berörda lokala fackliga föreningen. Doktorandstudier räknas som studier och

ANDREAS NYSTRÖM,

ombudsman statlig sektor

du har rätt att vara ledig för att genomföra dina doktorandstudier. Har du varit anställd längre än sex månader har du rätt till tjänstledighet under sex månader för att pröva att driva egen verksamhet. Denna näringsverksamhet får inte konkurrera med din arbetsgivares och inte heller innebära väsentlig olägenhet för arbetsgivaren.

PÅ N Y T T J O B B

Sara hittade sin utmaning Biomedicinska analytikern Sara Vazda saknade utvecklingsmöjligheter på sitt tidigare jobb. Hon riktade in sig på life science och är nu ansvarig för den kliniska utvecklingen på företaget Senzime. Vad gör du som Clinical Development Specialist? – Jag ansvarar bland annat för att lagar och regler följs i utvecklingen av våra medicintekniska produkter. Jag ser till att de vetenskapliga undersökningarna är ändamålsenliga och att vi levererar produkter som främjar patienternas hälsa. Vi har bland annat tagit fram ett monitoreringssystem där man i realtid kan följa patienternas metaboliska tillstånd efter operation. Hur fick du jobbet? – Jag kom i kontakt med Senzime första gången som klinisk prövningsassistent i en forskargrupp vid Uppsala universitet. När de expanderade mot medicinteknikbranschen blev jag rekommenderad och kallad till intervju. Hur har du nytta av din BMAkompetens? – Som vidareutbildad biomedicinsk analytiker är jag specialist inom laboratoriemedicin och diagnostiska metoder. Det gör att jag bland annat kan utvärdera medicintekniska produkters biologiska risker och säkerhet, samt utveckla dess funktionalitet. Varför lämnade du landstinget? – Jag gillar utmaningar och problemlösning. Den privata sektorn kan erbjuda fler karriärmöjligheter och personlig utveckling. Inom

F L E R PÅ N Y T T J O B B Inga-Lill Sparr Nytt jobb: Biomedicinsk analytiker på Unilabs AB, Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Tidigare jobb: Biomedicinsk analytiker på Laboratoriemedicin Dalarna. Utbildning: Medicine kandidatexamen i biomedicinsk laboratorieveteskap.

landstinget fanns inte utrymme för att använda min kompetens på rätt sätt. Idag känner jag att jag kan hjälpa människor på ett annat sätt eftersom jag kan bidra mer till verksamheten här. Varför fick du jobbet? – Jag tror att min chef såg det lilla extra i mig. Jag är målmedveten och kan driva projekt framåt. Jag arbetar systematiskt och har det som krävs för att ta fram patientsäkra metoder. Tips till andra som vill byta jobb? – Våga ta steget och ge aldrig upp. Många vet inte riktigt vad naturvetare kan, särskilt inom medicinteknikbranschen. Därför är det viktigt att du kan marknadsföra dig och din kompetens. Behöver du hjälp kan man vända sig till Naturvetarnas karriärservice. Det gjorde jag och det gav mig många idéer om hur jag kunde ta mig dit jag ville. JR

cell- och molekylärbiologi från Karolinska institutet. Josefine Gustafsson Nytt jobb: Koordinator för Biosfärområde Östra Vätterbranterna i Jönköpings kommun. Tidigare jobb: Malmö stad. Utbildning: Biolog och pedagog. Hans Adolfsson

Teresa Holmlund

Nytt jobb: Rektor vid Umeå universitet.

Nytt jobb: Laboratorieingenjör på Etvax AB.

Tidigare jobb: Prorektor vid Stockholms universitet med särskilt ansvar för samverkans- och innovationsfrågor.

Tidigare jobb: Postdok på Karolinska institutet.

Utbildning: Professor i metallorganisk kemi vid Stockholms universitet.

Utbildning: Doktorsexamen i

Rättelse. I förra numret förväxlades bilderna på Emma Wallin och Emma Kassfeldt Eriksson. Här kommer rätt bild med rätt person. Emma Kassfeldt Eriksson Nytt jobb: Utredare på WSP Samhällsbyggnad. Tidigare: Miljösamordnare på Northland Resources AB. Utbildning: Jägmästare.

Emma Wallin Nytt jobb: Utvecklingssekreterare med fokus på landsbygdsutveckling på Gällivare kommun. Tidigare jobb: Forskningsassistent på SLU, vid Institutionen för stad och land och Avdelningen för miljökommunikation. Utbildning: Agronom med inriktning landsbygdsutveckling vid SLU.

N R 4 2 016

N A T U R V E TA R E

KARRIÄR

Susanna Westgren.

F Ö R E TA G A R E

Så får du en bra pension som egen f öretagare Pensionen känns kanske långt borta, men det finns några saker som du som egen företagare behöver ha koll på. Vi har sållat fram fem användbara tips för att få en bra pension. TEXT

ANNA NORBERG

När du startar eget blir du också din

egen arbetsgivare. Det betyder att du måste ha lite extra koll på de så kallade egenavgifterna, alltså socialavgifter som ska betalas in för till exempel sjukförsäkring och framtida pension. Pensionen består normalt av tre delar, som ofta illustreras med en pyramid. Underst finns den allmänna pensionen, som baseras på din inkomst i form av till exempel lön, sjukpenning eller a-kassa. Ovanpå denna finns tjänstepensionen. Den betalas in av arbetsgivaren enligt kollektivavtal eller anställningsavtal. På toppen av pyramiden ligger eget frivilligt pensionssparande.

Tips 1: Ta ut lön för att tjäna in allmän pension Som egen företagare behöver du se till att fylla på den undre delen av triangeln genom att ta ut lön eller överskott från din verksamhet. När du tjänar över 18 739 kronor under ett år börjar du tjäna in till din allmänna pension. Vid en lön på 39 879 kronor i månaden maximeras inbetalningen. (Siffror för 2016)

Tips 2: Betala skatt och avgifter Din allmänna pension beror av hur mycket du betalat in till Skatteverket via skatter

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 016

Höga avgifter får stor effekt på hur mycket pengar du har när du ska gå i pension.

Tips 4: Driv företaget vidare efter 65 Från det år du fyller 66 år, eller börjar ta ut hel ålderspension, betalar du lägre egenavgifter. Du får också göra större jobbskatteavdrag.

Tips 5: Öppna ditt orangea kuvert

Ta ut lön och spara för en bra pension.

och avgifter. Om du betalar lite i skatt blir också pensionen mindre.

Tips 3: Spara för att kompensera för utebliven tjänstepension Eftersom du inte har någon arbetsgivare som betalar in till tjänstepension behöver du själv se till att spara till pensionen. Pensionsmyndigheten har räknat ut att om man sparar ungefär fem procent av sin lön eller överskott i ett långsiktigt sparande motsvarar det vad de flesta anställda får inbetalt till tjänstepension. Här är det viktigt att titta extra noga på avgifterna, så att de är så låga som möjligt.

I brevet som kommer varje år från pensionsmyndigheten finns en prognos för din allmänna pension. Här finns också en femsiffrig kod, som du kan använda för att logga in hos pensionsmyndigheten och se hur helheten ser ut. Titta igenom denna och se att inbetalningar från tidigare arbetsgivare finns inrapporterade. ÄR D U EG E NAN STÄLLD?

Fråga egenanställningsföretaget vem som betalar in tjänstepension, så att du vet vad som gäller och inte blir utan. SOM FÖRETAGARE BETALAR DU TVÅ PENSIONSAVGIFTER:

Ålderspensionsavgift, som motsvarar den avgift arbetsgivare betalar för en anställd. Allmän pensionsavgift, som du får tillgodoräkna dig i och med att du betalar skatt. Källa: www.pensionsmyndigheten.se

KARRIÄR

MITT JOBB

D I ETI ST Josephine Garpsäter, Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad

TEXT OCH FOTO

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

Matglädje och näring:

Handstyrka: Med det här instrumentet mäter man handstyrkan, som ger ett bra mått på den generella styrkan i hela kroppen. Med lite muskler och styrka står de äldre lättare emot stötar och minskar risken för till exempel fallolyckor, men framför allt minskas risken för sarkopeni (naturlig muskelförlust vid åldrande). Vikt och längd mäts också för att få ett mått på BMI.

Maten ska vara näringsrik, aptitlig och serverad i en trevlig miljö. Då äter pensionärerna på stadens äldreboenden mer och mår bättre. Josephine har bland annat ansvar för upphandlingen där ekonomi och ekologi ska balanseras. Man ställer krav motsvarande svensk djurskyddslag utan att specificera att livsmedlen måste ha svenskt ursprung. Det tillåter inte Lagen om offentlig upphandling.

Mjölk:

Engagerad: Nyckelbandet har hon fått genom sitt fackliga engagemang. Hon sitter i valberedningen för Dietisternas riksförbund, DRF och är ordförande i sektionen för geriatrisk och geriontologisk nutrition.

Bra rull på vagnen: Ridning är Josephines stora fritidsintresse. Hon tränar sig och sin häst varje dag hemma i Södertälje. Tävlandet i dressyr och hoppning är lagt på hyllan sedan några år tillbaka. Nu ligger fokus på körning med vagn, där hon sedan ett år tillbaka tävlar i dressyr, precision och maraton. I år debuterar hon i klassen strax under SM-nivå. Även om hon är en tävlingsmänniska så är målet att ha roligt varje dag. ”Det rullar på bra”, som hon själv uttrycker det.

Jobbar för fler dietister Josephine har tillsammans med DRF medverkat till att alla kommuner i Stocksholms län, utom Tyresö, har träffat en överenskommelse om nutritionsomhändertagande på särskilt boende. Det innebär att kommunerna måste ha tillgång till dietistkompetens. Förhoppningen är att fler sådana överenskommelser kan göras i landet.

Kaffe går bort för Josephine på jobbet, istället blir det en ren latte. För att verka vuxen och inte röja sin passion för mjölk dricker hon ur en mugg. På jobbet serveras mellanmjölk från en mjölkbar, hemma är det den lättare varianten som gäller. Att mjölk är nyttigt är en bonus. Framför allt är det gott.

Kunskapens frukt: Äpplet har färgat Dietisternas riksförbund. Hög kompetens om nutrition och dess påverkan på människor ger yrket trovärdighet. I Josephines jobb ingår att stötta och utbilda övrig personal, som kockar, sjuksköterskor och verksamhetschefer. Bra och hälsosam mat ger högre livskvalitet, mindre sjukdomar och färre komplikationer. Protein har till exempel en viktig roll i transporten av läkemedel.

N R 4 2 016

N A T U R V E TA R E

KARRIÄR

CHEF

Skaffa en vision för ditt ledarskap Har du koll på vilka konsekvenserna blir av ditt ledarskap? Avsätt tid för att reflektera över det och din egen utveckling, menar Pia Vingestråhle som talade om framtidens LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK ledarskap på Naturvetarnas Leadership Friday. TEXT OCH FOTO

ar du tänkt på att du som chef ständigt blir iakttagen och avläst av dina medarbetare? – Att vara chef innebär ett stort ansvar och man tar aldrig paus från den rollen, säger ledarskapskonsulten Pia Vingestråhle när hon presenterar sin bok Framtidens ledarskap. Men skiljer sig framtidens ledarskap från dagens? – I grunden är ledarskapet detsamma, men förändringarna i arbetslivet går snabbt, tempot skruvas upp och kraven på att leverera arbetsplaner, budget och resultatuppföljning blir allt högre.

eller brist på agerande ger. Och om resultatet blir det avsedda. – Ett mål som ledare är att inspirera på ett sätt som gör att man får medarbetarna med sig och väcker reaktioner som: ”Jag vill vara en del av detta. Det här är kul.” Då kan man vara rätt säker på att medarbetarna inre motivation har lockats fram. Framtidens ledare måste ha en vision för sitt ledarskap. – Utan en vision blir man som ett rö för vinden. Jag måste vara medveten om vad jag håller på med. Genom att formulera en vision blir man tydlig gentemot medarbetarna som vill veta vad de kan förvänta sig av sin chef.

KÄN N D IG SJÄLV

Det menar hon gör att tiden inte räcker till för att utveckla relationer i gruppen, coacha och möta sina medarbetare i vardagen – När tempot blir högt hinner många inte heller reflektera över vem man själv vill vara som chef. En nyckel är att känna sig själv och förstå hur man själv fungerar i rollen som chef. För att få svar på det tipsar hon om att alltid ta reda på vilka reaktioner och konsekvenser ett visst agerande

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 016

LÄGG I N EG E N TI D

Det gäller också att ladda sina batterier i ett hållbart arbetsliv där utbrändhet kryper allt lägre ner i åldrarna. Pia Vingestråhle påminner om att chefen har tre relationer att vårda, där ofta alltför mycket fokus ligger på högre chef eller styrelse. Risken finns att relationen till medarbetarna blir lidande, men ännu mer relationen till sig själv. – Ofta prioriterar vi bort oss själva och vår egen utveckling.

”Lägg mycket tid på de medarbetare du har svårast att förstå dig på” Det menar hon kan vara förödande på sikt. Hur löser man det? – Planera in tid för reflektion i almanackan. Själv brukar jag skriva in USA, vilket brukar väcka intresse, men det handlar inte om en geografisk resa, utan bokstäverna sår för ”utan särskild anledning”. Hur kan en vision se ut? – Den kan handla om att alla ska ha det bra på jobbet och få chans att utvecklas och komma till tals i olika sammanhang. Var dig själv och var intresserad av att leda medarbetarna. FÅ M E D D E S KE PTI S KA

Hon påminner om ansvaret som chef. – Pratar du illa om andra kommer också dina medarbetare att göra det. Skyller du på andra och slarvar ger du

KARRIÄR

GAUSS’ NORMALFÖRDELNINGSKURVA

Utmaningen är att få med skeptikerna på tåget. Det finns mycket att vinna på det eftersom de annars kan hålla tillbaka övriga gruppen.

okej för det beteendet. Du är chef dygnet runt, även på firmafester och när du möter dina kollegor på torget efter jobbet. Men det är väl inte bara chefen som har ett ansvar? – Nej, även medarbetarna har ett ansvar för att bidra på ett positivt sätt. Men också att klargöra för chefen hur de trivs att arbeta. Vissa vill läsa manualer och själv ta reda på alla detaljer, medan andra föredrar att få en muntlig instruktion om hur till exempel ett nytt datorprogram ska användas. Så alla har ett ansvar, men huvudansvaret ligger på chefen, vars utmaning är att hitta lösningar. Pia Vingestråhle gillar att förklara med bilder. På whiteboarden ritar hon upp Gauss’ normalfördelningskurva. – Flertalet av medarbetarna förhåller sig ofta rätt neutrala till nya idéer och nya sätt att arbeta. Det finns alltid en klick som hejar på och är positiva. De är med på tåget. Sedan har vi dem som är skeptiska och som kan hålla tillbaka övriga gruppen.

Utmaningen, menar hon, är att få över de negativa. – Lägg mycket tid på de medarbetare du har svårast att förstå dig på. Det kan kännas tungt och jobbigt, men det är ditt uppdrag att få alla medarbetare med. FÅNGA U PP PROB LE M

Att vara närvarande i nuet låter som en klyscha men är nog så viktigt. – Att låta mobilen bryta av ett samtal ger en dålig signal. Det ger känsla av att det finns någon annan som är viktigare och det tar fokus från mötet. Se medarbetaren och lyssna in vad som sägs. Att tidigt fånga upp problem är en framgångsfaktor för en chef, blir Pia Vingestråhles slutord. – Genom att tidigt åtgärda problem och se till att saker fungerar väl ger vi också medarbetarna chans att trivas och utvecklas. Att få medarbetare som är inspirerade att vilja göra ett gott arbete är alltid målet.

Ledarskapskonsulten Pia Vingestråhle.

PÅ SIDAN 44 BERÄTTAR TVÅ DELTAGARE VAD DE TYCKTE OM SEMINARIET.

N R 4 2 016

N A T U R V E TA R E

KARRIÄR

Vad tar ni med från seminariet? Stephan Tenglend, enhetschef och forskare inom cancerbiologi på Karolinska institutet

Katarina Fors, gruppchef för tillsyn inom detaljhandeln på Läkemedelsverket

– Det var jättebra och gav en del saker att tänka på. Jag fastnade för att ta sig tid för egen reflektion och utveckling. Det är så lätt att prioritera bort när allt annat ska göras.

– Jag är rätt ny som chef, sedan januari, och suger åt mig allt. Det centrala för mig nu är att forma mitt chefskap. I det ligger att få tid över till reflektion och utveckla relationerna, både till min chef och mina medarbetare, liksom till mig själv.

Något mer?

Vad gillar du Leadership Friday?

– Viktigt att ha olika kompetenser i gruppen. I forskning behövs det folk som tänker utanför boxen och kan ta saker ett steg till.

– Det var premiär för mig. Lagom långt och lätt att få in i kalendern en fredag morgon mellan halvåtta och nio. Dessutom ett bra tillfälle att nätverka. Jag kommer tillbaka i höst.

Är du chef... ... men får inte inbjudningar till seminarier som Leadership Friday och Chefsfredag? Meddela Naturvetarna att du är chef via

www.naturvetarna.se/Chef

Du får då även Chefstidningen och Sacos Chefsbrev.

CH E FS FRÅGAN

Hur når jag fram med feedback? Jag brukar vara generös med positiv feedback, men inser att jag är sämre på att prata om det som är dåligt. Hur ska jag framföra det så att det landar rätt? I grunden handlar det om relationer. Det är lättare att leverera beska sanningar till en person som man känner sig trygg med. Att bygga upp trygga relationer med de man ska jobba med är en god hjälp. Ett steg på vägen dit är att berömma varandra, men var konkret och ge feedback på prestation eller hur en person agerade i en viss situation. Tänk på att syftet med feedback är att hjälpa en person att förändra eller förstärka ett beteende. Ju tydligare budskapet är desto bättre. Linda inte in det av rädsla för

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 016

att mottagaren ska reagera negativt, då är risken stor att budskapet inte går fram. Kom ihåg att ditt syfte är gott och ger möjlighet för mottagaren att utvecklas. Ett tips är att man vid leverans av feedback talar utifrån sina egna behov. Om till exempel en kollega kommer försent till ett avtalat möte så kan man säga: ”Jag känner mig osäker när du kommer sent till ett föredrag vi ska hålla tillsammans.” Du berättar att du har behov av trygghet och en önskan om förändrat beteende. I det här fallet kan det vara att hen skickar ett sms nästa gång hen är sen. Att utgå från sig själv ger den andra chansen att reflektera och känner sig inte påhoppad. Nyckeln är att ge feedback på ett beteende som mottagaren har möjlighet att

förändra. Att lägga in värderingar som att någon är slarvig kan ge motsatt effekt. Sedan kan man fundera på när feedback ska ges. En regel är att inte agera i affekt, utan sov hellre på saken. Positiva budskap kan däremot ges i stunden. Kom ihåg att feedback inte är lätt. Det krävs träning för att den ska landa rätt. Och får du själv feedback, glöm inte att tacka. Se den som en present där du får chans att utvecklas och bli bättre. K LARA RAPP

verksamhetschef Arbetsliv & juridik

SIFFRAN...

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

JOHAN FREIJ, AFFÄRSOMRÅDESCHEF SKOG OCH LANTBRUK, DANSKE BANK SVERIGE

Visste du att skogens klimatnytta motMed så många miljoner kubiksvarar hela Sveriges utsläpp av koldioxid? meter växer den svenska skogen Sammantaget binder det svenska skogsvarje år. Under samma tid avverkas bruket 60-70 miljoner ton koldioxid per år. I 86 miljoner kubikmeter, vilket det ingår själva kolinlagringen i den växande innebär en rejäl nettotillväxt. skogen plus användningen av skogsråvara i

Högre tillväxt binder mer koldioxid, men har negativa

effekter på den biologiska mångfalden och andra

byggande, papper och bränslen.

naturvärden. Utmaningen för framtiden är att hitta en balans mellan miljönytta och klimatnytta.

N R 4 2 016

och mycket forskning pågår för att hitta nya material och smarta tillämpningar. En de mest spektakulära är den två centimeter höga stolen som är utskriven i en 3D-skrivare med nanocellulosa som råvara. Forskare på Chalmers var först i världen med det.

finns en tröghet i utvecklingen av den. En färsk rapport från konsultföretaget Copenhagen Economics kommer till slutsatsen att mer koordinerade insatser behöver göras. I det ligger satsningar på forskning om avancerade produkter och processer.

125

Nanocellulosa spås en lysande framtid

11 1 2

Bioekonomi är på allas läppar. Men det

och binder allt mer koldioxid. Tillväxten beräknas fortsätta att öka i samma takt, oberoende klimateffekter. Det mesta talar för att ett varmare klimat med mer nederbörd kommer att ge tillväxten en extra skjuts.

Skogsindustrin blir allt viktigare för svensk ekonomin. 128 miljarder kronor var värdet på exporten av skogsprodukter förra året. Det är en ökning med tre procent från året innan. Papper minskade dock med två procent, medan sågade trävaror ökade med fyra procent.

På 90 år har skogsförrådet fördubblats i Sverige

Nu finns förhoppningar om att träbyggandet ska öka. I dag byggs runt 10 procent av flerfamiljshusen i trä. Att vi nära på står inför ett nytt miljonprogram där byggtiderna pressas kan bidra till att det industriella byggandet i trä kan öka.

25 26

18 1 9

24 3 2

2 3

”Svenska sågverk ökade exporten till Kina mycket kraftigt under första kvartalet 2016. Många spår nu att Kina kommer att dominera trävarumarknaden i världen."

Källor: Riksskogstaxeringen, Skogsindustrierna och SLU.

30 1

N A T U R V E TA R E

KARRIÄR

STUDENT

Sommarjobb i sista minuten Redan i januari börjar annonser om sommarjobb dyka upp, men än är det inte försent att söka. Jobbsökarexperten ANNA NORBERG har flera tips. TEXT OCH F OTO

Sista tentan för terminen är avklarad,

solen värmer och du har en stund att pusta ut innan vännerna skingras för lov och jobb. Men du har ännu inte hittat något sommarjobb. – Ge inte upp. Det går bra på svensk arbetsmarknad nu och det finns fler sommarjobb än tidigare år. Det är inte omöjligt att hitta ett sommarjobb i juni, men det är hög tid att öka takten, säger Susanna Westgren, jobbsökarexpert på Arbetsförmedlingen. Hon tipsar om att ladda ner appen Sommarjobba, där Arbetsförmedlingen har samlat alla lediga sommarjobb ur Platsbanken. Med den kan du söka på de orter och yrken du är intresserad av. En bredare sökning ger en större chans att hitta jobb.

når du ut till utanför den närmsta kretsen av familj och vänner och kan få tips från oväntat håll. Du har sannolikt flera olika sociala nätverk där du skulle kunna söka jobb. Susanna Westgren nämner Twitter, Facebook, Instagram och LinkedIn. – På Twitter kan du till exempel söka på hashtaggen ”sommarjobb” eller ”nyttjobb”. Eller göra en egen uppdatering och skriva var du är och vad du söker för typ av jobb och hashtagga det. Om du inte jobbat så mycket tidigare och inte har så stort nätverk, kan du fundera på om det finns någon du känner som i sin tur känner många människor. Kanske kan den personen tipsa om någon du kan ta kontakt med. R I NG E LLE R GÅ FÖR B I OCH PRATA

#SOM MARJOB B

– Använd också ditt nätverk, till exempel sociala medier. Gör en Facebookuppdatering där du till exempel skriver ”Jag söker sommarjobb. Ge mig alla tips ni har”. Där Susanna Westgren.

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 016

Kontakta företag inom det område du studerar. Är du till exempel kemist kan du ringa till personalavdelningen på ett kemiföretag. Är du landskapsingenjör kan du kontakta bostadsföretag, parkförvaltningar eller kyrkogårdar. Även arbetsgivare kan vara ute i sista minuten eller ett plötsligt behov kan ha uppkommit. – Fundera på vad som händer i omgivningen, eller i ditt eget kvarter. Finns det

”MAN KAN KOM MA RÄTT LÅNGT M E D E N POS ITIV ATTITYD” någon nyöppnad restaurang med uteservering? De kanske behöver extra personal. Att ringa eller gå förbi och prata med arbetsgivaren ökar chanserna till ett sommarjobb. Liksom att vara flexibel med vilka sommarveckor och vilka arbetstider du kan tänka dig att jobba. Men se till att också kolla att arbetsgivaren följer gällande lagar och regler. – Man kan komma rätt långt med en positiv attityd. Genom att vara glad och hjälpsam och visa hur man kan bidra. Om du söker jobb inom det område du pluggar är det en klar konkurrensfördel, så lyft fram det tydligt. TA I N ITIATIV

När du får ett sommarjobb kan det vara klokt att tänka mer långsiktigt. Kan det här vara ett bra extrajobb i framtiden, kanske på helgerna eller nästa längre ledighet? Tala om att du är intresserad av att vara kvar om det finns möjlighet. Men det allra första du ska göra är att komma i tid.

NATU RVETAR NA H JÄLPE R D I G M E D: – Och fråga om du inte förstår. Som ny på jobbet bör du få någon form av introduktion. Men var sedan aktiv och försök komma in i arbetet så snabbt som möjligt. Ta initiativ om du ser att saker behöver göras. NY KOM PETE N S

När sommaren redan har startat kan det vara svårare att få drömsommarjobbet. Men även ett sommarjobb som inte hänger ihop med det du studerar ger en bra erfarenhet av arbetslivet och en inkomst under sommaren. Om du trots allt inte lyckas hitta något sommarjobb kan det vara värt att ta kontakt med en ideell organisation för att se om det finns någon möjlighet att göra en insats som volontär under några veckor. Eller titta om det går att göra en sen anmälan till sommarkurser som kan vara nyttiga och kanske kan ge csn. – Det finns goda chanser att faktiskt få ett sommarjobb även om man är sent ute. Men annars finns det mycket man kan göra för att få ny kompetens. Kanske kan man börja kika på var man skulle vilja jobba nästa sommar, eller leta extraknäck till hösten som kan leda till jobb nästa sommar.#

Rådgivning om anställningsvillkor, lön och arbetsmiljö. Kontakta medlemsjouren: jour@naturvetarna.se eller 08-466 24 80.

E N KÄTFRÅG OR TI LL STU D E NTE R

1. Vad ska du jobba med i sommar? 2. Hur fick du jobbet? Linn Syding Islas, studerar biologi vid Uppsala universitet

CV-, LinkedIn- och intervjucoachning.

1. Jag har två jobb på gång, det ena inom hemtjänsten och det andra som flygvärdinna.

Läs mer på våra studentsidor på webbplatsen: naturvetarna.se/student.

5 S I STA-M I N UTE NTI PS

2. Jag hittade flygvärdinnejobbet via Facebook och hemtjänsten genom en kompis. Selma Ramic, studerar molekylärbiologi vid Lunds universitet

1. Använd dina nätverk 2. Var aktiv. Ta kontakt med arbetsplatser där du tror det kan finnas jobb. 3. Titta på de annonser som finns och sök. 4. Sök på flera fronter samtidigt. 5. Visa engagemang och vad du kan bidra med.

1. Jag ska jobba som laborant på Alcontrol laboratorier. 2. Jag fick jobbet förra sommaren via en kontakt. En gammal klasskamrat hade jobbat på företaget tidigare och rekommenderade mig.

N R 4 2 016

N A T U R V E TA R E

KARRIÄR

Allt du behöver – på riktigt

FOTO: KATJA R AG N STAM

Gästkrönika

Kajsa Asp Jonson, leg dietist och journalist

och på längre sikt. Hälsosatsningar på jobbet är strategiskt viktiga för framgång, men behöver få ett vidare perspektiv för att ge effekt där det verkligen behövs, och inte bara bli ett ekonomiskt bidrag till de redan aktiva.

Här får hjärnan ny energi. Men lika viktigt är att vi blir stimulerade i jobbet och hittar det sköna flowet, menar krönikören Kajsa Asp Jonsson.

Att jag mår bra av att vara ute i naturen har jag vetat länge. Senaste tiden har jag känt det allt tydligare, och även satt mig in i forskning kring vad som faktiskt händer, bland annat med pulsen och i hjärnan. Ett särskilt lugn infinner sig i skogen, när man är mitt i allt det gröna och bara lyssnar till fåglarnas sång eller hackspettens letande i trädstammarna. Eller vid havet, med blicken vid horisonten och öronen fokuserade på ljudet av vågorna som möter land. Att låta hjärnan få en paus från andra intryck än de som naturen erbjuder ger en väldigt skön vila.

sittandet och äta bra mat är viktiga delar, men det finns fler: att berika livet genom att använda alla sinnen och upptäcka detaljerna i naturen eller i maten du äter är avstressande och låter hjärnan ladda om.

När vi mår bra på insidan håller vi längre. Vi håller oss friskare, trivs, utvecklas och gör ett bättre jobb. Att minska stilla-

Friska medarbetare som jobbar bra ihop bidrar till ökad effektivitet och konkurrenskraft, i det dagliga perspektivet

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 016

En hög arbetsbelastning är sällan ensam anledning till att det blir ”för mycket”. Många har helt orimliga krav på sig själva på fritiden. Alla bär ansvar för balansen i sitt liv, men arbetsplatsen kan hjälpa till att skapa förutsättningar för goda matvanor, mer rörelse i vardagen och utmaningar på rätt nivå.

Träning kan förebygga och lindra värk, skador och kroppsliga sjukdomar – och mental ohälsa. Fysisk aktivitet ger hjärnan förutsättningar att fungera på bästa sätt och minskar stressen genom att bidra till bättre fokus och minne. När man är trött i kroppen sover man dessutom bättre, vilket är en viktig grund. Motion fungerar som en buffert vid stress men kan även bli en stressfaktor. Lämna pulsklockan hemma ibland och bara njut av att benen tar dig framåt. En promenad fri från krav på prestation, där du fokuserar på naturen och lugnet, kan vara minst lika välgörande som svettigare motionsformer. Det pratas mycket om konsekvenser av för mycket press – mer sällan om att liknande problem uppstår när vi är understimulerade. När krav och utmaningar matchar våra resurser, kunskaper och färdigheter hittar vi fokus och kommer in i det där sköna flödet. Och för att kroppen och hjärnan ska må bra och fungera som bäst behöver vi tillfredsställa grundläggande behov: av energi, näring och återhämtning.

Akademikernas a-kassa informerar

K A R R I Nr Ä R 2 2016

VILL DU HELLRE FÅ DITT NYHETSBREV VIA E-POST? WWW.AEA.SE/ANMÄL

HÖGUTBILDAD – MEN RATAD

Emily Joof erbjöds jobb från hela världen. Men i Sverige tog det henne fyra år att hitta ett jobb som matchar hennes utbildning. N R 4 2 016

N A T U R V E TA R E

100

Får inte 80 procent

Får 80 procent

AKADEMIKER

80 60 40 20 (n 2 ov 0 em 15 be r)

20 14

20 13

20 12

20 11

20 10

20 09

20 08

0 20 07

Fler får K Amer R R efter I Ä R höjning 2015 höjdes högsta a-kasseersättningen från 680 kronor till 910 kronor de första 100 dagarna. Kompensationsnivån är oförändrat 80 procent till och med dag 200, därefter är den 70 procent. Efter höjningen får 20 procent av de arbetslösa i Akademikernas a-kassa 80 procent. Många får också utfyllnad via förbundens inkomstförsäkringar.

Lång väg till ett jobb i Emily Joof är högutbildad och flerspråkig med en gedigen meritlista. Hon erbjuds jobb över hela världen. Ändå tog det fyra år i Sverige innan hon blev kallad på intervju. TEXT OCH FOTO: EMMELI NILSSON

På grund av sin pappas jobb som regeringstjänsteman har Emily Joof växt upp i flera länder. Hon är född i Nigeria, men har även bott i Belgien, Frankrike och Gambia under uppväxten. För en utomstående kan det verka annorlunda, men för Emily Joof är det helt normalt. – Det har påverkat hur jag uppfattar saker och gett mig vana av olikhet. Jag har inte så mycket förväntningar kring hur människor ska vara och förväntar mig inte att andra ska vara som jag. Efter att ha läst antropologi, historia och internationell utveckling inriktat mot samordning av internationella projekt har Emily Joof specialiserat sig på icke-statliga organisationer, så kallade NGO:s. Helst jobbar hon med frågor kring utbildning, fattigdom och unga. Hon har bland annat varit programansvarig för FN i Gambia. Drömmen om Sverige För drygt fem år sedan ville Emily Joof och hennes man bilda familj och funderade på vilken plats som vore bäst. Då bodde de i London. – Vi ville någonstans där det var grönare och lugnare. Jag hade hört mycket gott om Sverige. Att man kan kombinera karriär och föräldraskap, och har fler rättigheter som kvinna, säger Emily Joof. Det dröjde inte länge innan hon fick en intervju på en förskola med internationell profil i Stockholm. Eftersom hon tidigare har varit volontär i olika skolor kändes det som en bra start. På förskolan tänkte hon sig att stanna i N R 4 2 016 A T Uatt R Vsedan E TA R E få ett eller 50 två år Nför jobba med sin

• Ge inte upp! • Nätverka. Det hjälper att ha folk

sluta söka kvalificerade jobb om det inte blev någon förändring under hösten. I samma slag blev hon kallad på sin första intervju i Sverige. Då hade det gått fyra år.

spetskompetens. Emily Joof sökte jobb hos olika organisationer redan från start och lärde sig samtidigt svenska på egen hand. – Jag hade en lista med alla jobb jag sökt som jag bockade av allt eftersom. Jag översatte mina CV:n till svenska, ringde och följde upp mina ansökningar, gick på nätverksträffar… Först gick ansökningshandlingarna iväg till tjänster som projektkoordinator, därefter administratörsjobb och slutligen receptionistjobb. – Jag ringde till och med och erbjöd mig att jobba gratis. Vissa behövde volontärer, men då måste man binda upp sig på vissa tider och jag behövde kunna fortsätta jobba i förskolan. I höstas började Emily Joof tänka att Sverige nog inte var rätt ställe för att göra karriär. Särskilt eftersom det trillade in erbjudanden om kvalificerade jobb från andra länder, som England och Sudan. Hon bestämde sig för att

Nackdel att sticka ut Det gällde ett jobb som programansvarig på en ideell organisation som driver mentorsverksamhet för ungdomar. Emily Joof var inte hoppfull. Men intervjun gick bra och hon fick tjänsten. – Men de här fyra åren har slitit på mig. Jag kunde inte känna mig glad förrän första dagen på nya jobbet. Hon tror det finns flera orsaker till svårigheterna att få komma på intervju. I början gav hennes uppföljande telefonsamtal bra feedback, som att ansökningar på engelska behövde kompletteras med en svensk version. Så småningom ändrades svaren till att handla om hård konkurrens. – Det var svårt att hantera, för då fanns det inget jag kunde förbättra, säger Emily Joof. Hon tror att hennes afrikanska bakgrund och annorlunda namn spelat roll. När hon bloggade om sina upplevelser kom det fram att många afrosvenskar kände igen sig. Att tacka ja till någon tjänst i utlandet var aldrig ett alternativ för Emily Joof. Den övriga familjen har trivts bra i Sverige. Men de senaste åren har hon märkt en ökad främlingsfientlighet. Rasistiska tillmälen har blivit vanligare och de nya, självutnämnda medborgargardena skrämmer. Därför är det inte säkert att familjen blir kvar. – Vi har hittat nästan allt vi söker här. Men vi kan inte blunda för det andra.

Emilys tips! runt sig som stöttar, läser ens CV och som man kan öva intervjuer på. • Bra initiativ för att skapa nätverk mellan etablerade och nya svenskar är www.oppnadorren.se och www. yrkesdorren.se • Emily Joof startade en Facebookgrupp: International Development forum in Sweden. Där delar medlemmarna med sig av jobb, utbildning och information.

Plugga med a-kassa Du som är arbetslös kan på vissa vilkor studera på halvtid med a-kassa i 20 veckor. Ansök till oss och invänta vårt beslut innan du påbörjar studierna.

Pension påverkar Planerar du att ta ut en del av din premiepension eller annan pension? Tänk på att pensionsuttag påverkar nivån på din a-kassa. Ring oss så berättar vi mer.

Sverige

28 % Arbetslösa

KARRIÄR

412 000 personer

28 % Utanför arbetskraften 416 000 personer

44 % Sysselsatta 646 000 personer

28 % av de nyanställda var arbetslösa Förra året nyanställdes 1.5 miljoner personer. 28 procent kom direkt från arbetslöshet, 28 procent hade stått utanför arbetskraften på grund av sjukdom, vård av barn m. m. och 44 procent bytte från ett annat arbete. 70 procent av anställningarna var tidsbegränsade. Akademikernas i mejlen Vill du hellre ha Akademikernas informerar i mejlen? Anmäl dig på www.aea.se/anmäl.

Emily Joof Ålder: 32 Bor: Farsta Familj: Man och en 2-årig dotter Utbildning: Bachelor (motsvarande en svensk kandidatexamen) i Ancient History and Social Anthropology och en Master i Education and Development vid University of London. Talar: Svenska, engelska, franska, wolof och spanska.

Arbetsgivarintyg.nu – en hjälp för alla Är du arbetstagare och behöver ett arbetsgivarintyg? Eller är du arbetsgivare som ska utfärda arbetsgivarintyg? I båda fallen kan du ha nytta av tjänsten arbetsgivarintyg.nu. Där kan alla arbetsgivare fylla i och signera intyg elektroniskt. Arbetstagare som vill kan också signera elektroniskt. På så sätt kan intyget komma till oss redan 51 N A T U R V Edag. TA R E samma

N R 4 2 016

KARRIÄR

TIPS

Viktigt att jobba med din ansökan

1 2 3

Står du inför att bli arbetslös? För att snabbt hitta ett nytt jobb ska du ta all hjälp du kan få, till exempel från arbetsförmedlingen och jobbsökarsajter på nätet. Utveckla din ansökan – anpassa den efter det jobb du söker och försök hitta argumenten varför man ska anställa just dig på just det här jobbet. Be någon du litar på läsa och komma med synpunkter. Kontakta oss! Vi hjälper dig att ansöka om ersättning och berättar hur mycket du kan få. När man vet hur det blir med pengarna brukar det vara lättare att fokusera på jobbsökandet.

Anmäl dig på arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag eftersom du inte kan anmäla dig retroaktivt. Har du andra försäkringar, t.ex. omställningsförsäkring eller inkomstförsäkring via ditt förbund? Ta reda på villkoren och hur du ansöker.

Ring oss på 08-412 33 00 om du vill ha hjälp. Annars ska du meddela oss när du får nytt jobb eller ny sysselsättning. Lycka till!

Nr 2 2016 Utges av Akademikernas a-kassa Ansvarig utgivare: Annika Stenberg 52

N R 4 2 016 E-post: N AT U R V E TA R Eannika.stenberg@aea.se

Telefon: +46(0)8 412 33 63

Ann-Charlott Juliusson, förbundsordförande Trafik och järnväg och styrelseledamot i Akademikernas a-kassa.

Hög tid för alla att se om sitt bo

”

Vissa saker glömmer jag aldrig, som när nyheten om Lehman kablades ut över världen”

Morgonsolen lyser in i köket, det är en strålande vårdag. Småfåglarna har redan dragit igång arbetet med att fodra sitt bo, blåmesen har näbben full av mossa när den kommer in för landning. Nu, hämta in tidningen och sätta på kaffet. Kommer ut på trappan och inser att det är mössa på som gäller, minusgrader. Det som såg så inbjudande ut inifrån. Mössa känns inte som ett bra alternativ, jag landar framför plattan med min kaffekopp och bläddrar mig snabbt igenom nattens händelser. Ögonen fastnar på en bild som fladdrar förbi; en man som bär en papplåda. Jag har sett den här bilden tidigare, 2008, finanskrisen, Lehman Brothers. Vissa saker glömmer jag aldrig, som när nyheten om Lehman kablades ut över världen. Då tror jag att de flesta drog efter andan. Det här händer inte, lyste det ur ögonen på dem som hade haft välbetalda jobb när de åt frukost och nu några timmar senare bar sin pappkartong. Från blåmesar till finanskrisen 2008, tankarna far iväg med mig. Jag blåser på kaffet och är plötsligt tillbaka i min jobbvardag. De allra flesta jag möter har ett skyddsnät; arbetslöshetsförsäkring, inkomstförsäkring och stöd av professionella organisationer. Se till att du inte behöver bära din pappkartong med förtvivlan lysande ur ögonen. Fodra boet innan nattfrosten slår till. Fortsätt vara med i a-kassan – eller gå med idag om du ännu inte gjort det.

Mer information och anmälan på www.naturvetarna.se

KALENDER Här ser du några kommande aktiviteter. I skrivande stund är inte programmen helt klara, men notera gärna datumet. Datum med rosa färg är specifikt för dig som är förtroendevald.

AKADE M I KE RKO M P ETE N S Kompetensutveckling gör dig ännu mer attraktiv på arbetsmarknaden. Våra kompetensdagar, AkademikerKompetens, är en kostnadsfri medlemsförmån för dig som är yrkesverksam eller som söker jobb. Datum kommer inom kort på webben.

C H E FS F R E DAG Chefsfredag är seminarium, mingel och nätverkande med chefer inom olika delar av näringslivet. 16 sep

Stockholm

23 sep

Göteborg

30 sep

Malmö

vecka 36

Uppsala

7 okt

Karlstad

vecka 38

Linköping

14 okt

Uppsala

vecka 40

Luleå och Umeå

21 okt

Norrköping

vecka 46

Göteborg

11 nov

Örebro

18 nov

Stockholm

25 nov

Göteborg

2 dec

Malmö

www.akademikerkompetens.se

FA C K L I G A K U R S E R Kurserna är genomgående utformade för att stödja dig i ditt uppdrag på din arbetsplats. De ger dig också tillgång till ett unikt nätverk av andra förtroendevalda. Kurserna hålls i Stockholm

www.naturvetarna.se/ Chefsfredag

18-19 okt

Facklig grundkurs kommun& landstingssektor

25-26 okt

Facklig grundkurs privat sektor

LEAD E R S H I P F R I D AY

8 nov

Löneprocessen

15-16 nov

Förhandlingsutbildning

Vid Leadership Friday tar du del av den senaste ledarskapslitteraturen och minglar med författare och chefskollegor.

21-25 nov

UGL

9 sep

Göteborg

22 nov

Arbetsrätt

30 sep

Stockholm

23-24 nov

Facklig grundkurs statlig sektor

21 okt

Lund

18 nov

Stockholm

6 dec

Arbetsmiljö

www.naturvetarna.se/ LeadershipFriday

www.naturvetarna.se/fackligakurser

Är du chef och sätter löner? Teater I höst anordnar Saco två event som ger möjlighet att träna inför att hålla lönesamtal. Det blir två spännande dagar tillsammans med ledarskapskonsult Johan Nordenfelt från Stockholms Ledarinstitut och skådespelare/konsult Eva Bäckman. Det bygger till stor del på improvisationsteater och interaktion med deltagarna, samt inslag av teori. Eventen är öppna endast för lönesättande chefer. Efter sommaren har du möjlighet att anmäla dig. Datumen är den 23 samt 30 november. www.saco.se

Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender. Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

N R 4 2 016

N A T U R V E TA R E

S PA N A R I N

TIPS FÖR SEMESTERN

Välkommen ut i naturen Fiske, fotografering och fågelskådning. Eller kanske följa en snorkelled i Kosterhavet eller en vandringsled till en fjälltopp. Det kan du göra i någon av Sveriges nationalparker. Du kan också spana efter björnar, grodor eller ovanliga orkidéer. På www.sverigesnationalparker.se finns information om Sveriges 29 nationalparker och många förslag på aktiviteter i naturen.

NÄR HJÄR NAN FU N KAR BÄST Hjärnforskaren Katarina Gospic, som talade på Naturvetarnas kongress i höstas, har kommit ut med en ny bok. Neurodesign är den spännande titeln som tar upp frågan om hur vi påverkas av vår omgivning och miljö. Hon och medförfattaren Isabelle Sjövall visar hur viktigt det är att gå vetenskapligt till väga när man designar samhällen, skolor och arbetsplatser.

Res med omsorg om miljön Det finns ett stort utbud av arrangerade naturoch upplevelseresor i Sverige. Vill du vara säker på att din upplevelse också är bra för miljön och lokalbefolkningen kan du hålla utkik efter Naturens bästa-märket. Det är en kvalitetsmärkning för ansvarsfull turism i Sverige. Ett urval av kvalitetsmärkta resor finns på www.naturensbasta.se.

Några slutsatser är: • Barn som har utsikt över natur presterar bättre än de som inte har det. • Det tar 25 minuter att komma tillbaka till fokus om du blir avbruten av till exempel ett mobilpling. • Högt i tak gynnar vår kreativa sida, medan låg takhöjd får oss att se detaljerna. • Hjärnan förändras och utvecklas även i vuxen ålder. Därför bör den utsättas för miljöer som är lagom stimulerande.

Titta närmare på jordskorpan Är du nyfiken på varför landskapen ser ut som de gör, på meteoritnedslag eller på geologiska formationer? Sveriges geologiska underökning, SGU, har flera tips på sevärd geologi på sin webbplats, www.sgu.se. De ordnar också varje år tävlingen Geologiskt arv. Bland vinnare och nominerade finns många intressanta platser som kan vara värda ett besök, som grottor, underjordiska älvar och historiska gruvor. Kika också på appen GeoTreat där man kan hitta geologiska besöksmål i Norden och Australien. A N

• Positiva dofter får oss att i högre grad hjälpa andra människor. LE L

G R AT T I S !

Vinnare i förra numret  Kristina Sterio och Maria Högqvist vann Vem är pastejtjuven?  Christina Eriksson, Eva Bolinder och Ulrika Meyer vann Sju korta lektioner i fysik  Niklas Poijes vann Galen i insekter

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 016

Var med i utlottningen av böckerna Neurodesign och Totalt konfunderad expert. Mejla till redaktion@naturvetarna.se och berätta varför du läser Naturvetare och vad du skulle vilja läsa mer av, senast 7 augusti. Skriv i ämnesraden vilken bok du är intresserad av.

NY BOK

I jägmästaren Hans Järlinds bok träder människan fram bakom de tekniska rapporter han har levererat genom åren. På ett personligt sätt beskriver han både motgångar och euforiska upplevelser av lyckade biståndsprojekt. – Jag har skrivit en bok som jag själv

skulle vilja läsa. Det är både en inre och yttre resa i exotiska länder, där kultur, politik och historia vävs samman. När tidningen Naturvetare försöker få kontakt med Hans Järlind i en stad i Amazonas djungler ligger han hemma i sjuksängen, drabbad av den fruktade denguefebern. Han klarade sig precis från att de inre organen skulle förblöda. I sin berättelse verkar han inte ha utelämnat något. – Jag har varit helt uppriktig och ärlig för att bli genuin. Därför skriver jag om mina depressioner som har slagit ner mig med våldsam kraft. Men så småningom har livet återigen varit på min sida. SVI N D LAN D E R E SA

Det var inte slumpen som tog honom ut i världen. Redan som fyraåring när familjen bodde i Thailand och pappan arbetade för FN bestämde han sig för att jobba internationellt. – Jag utbildade mig till jägmästare eftersom jag såg möjligheter att kunna arbeta med bistånd. Jag lockades av att komma ut på landsbygden och de djupa skogarna. Hans Järlind tar oss med på en svindlande resa och beskriver det biståndspolitiska spelet och kontakter med regeringar i

Vietnam, Nicaragua, Zimbabwe bland flera länder. Utbildning av den lokala befolkningen har varit en röd tråd. – Den kanske mest speciella utbildningssatsning som jag har varit med och byggt upp är den första skogsutbildningen i Namibia. Vi kom dit som unga pionjärer och lyckades ro projektet i hamn. Det var ett land med stor framtidsoptimism där våra hängivna kollegor gjorde skillnad. Han sticker inte under stol med att en tjusning också var landets hänförande natur och rika djurliv på randen mellan öken och vild djungel.

Även om biståndet generellt minskar ser han skogen som den stora vinnaren när koldioxid ska sugas upp för att rädda klimatet. – Kom ihåg att tropiska skogar kan assimilera 20 gånger mer koldioxid än tempererade skogar. Klimatmötet i Paris 2015 befäste skogens viktiga roll för att klara klimatmålet. LEL Boken kan beställas på www.adilibris.com

UTB I LD N I NG ÄR NYCKE LN

Känner du att du har gjort nytta? – Ja, definitivt. Att jobba med utbildning är aldrig bortkastat. Män och kvinnor som får tillgång till utbildning är det bästa receptet för ett lands långsiktiga utveckling. Den typen av projekt har, vid utvärderingar, genomgående varit de mest framgångsrika. Vilka egenskaper behövs för att lyckas med bistånd? – Utöver ämneskunskaper krävs goda språkkunskaper, beroende på i vilket land man ska jobba. Viktigt också att lyssna på befolkningen och agera på ett respektfullt sätt med hänsyn till kultur och sedvänjor.

600 sidor som inte behöver sträckläsas.

N R 4 2 016

N A T U R V E TA R E

Det lönar sig att bli chef I vår serie om löner gör vi nu en djupdykning i chefslöner. Att det lönar sig att bli chef råder ingen tvekan om. Elisabet Engdahl Linder, ombudsman för chefer på Naturvetarna, ger rådet att se till den totala ersättningen för ett chefsuppdrag istället för att enbart titta på lön. L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K AV

Det finns ett tydligt samband mellan chefsnivå och lön. Med ökat ansvar följer högre lön. – Det ligger i linje med vår syn på lönesättning, säger Elisabet Engdahl Linder, ombudsman för chefer på Naturvetarna. Hon lägger till att även uppdragets svårighetsgrad, liksom individens kompetens och måluppfyllelse ska speglas i lönekuvertet. Lönerna skiljer sig rätt mycket åt mellan olika branscher. Vi har tittat närmare på chefslöner för naturvetare inom life science, skogsbranschen och miljösektorn. – De ekonomiska förutsättningarna är olika i olika branscher. Ju högre värdet är på de varor och tjänster som produceras inom en viss bransch, desto högre är som regel lönerna. I branscher där det finns stora globala företag är också lönerna högre. LÖN E S PR I D N I NG

Det finns också löneskillnader mellan olika sektorer, där lönerna i privat sektor är högre än inom stat och kommun. Samma mönster gäller på alla befattningsnivåer.

Även lönespridningen skiljer sig åt mellan branscher och chefsnivåer. Ju högre befattning desto större lönespridning och högre medianlön. Det stämmer överens med Sacos undersökningar, som visar att det finns ett positivt samband mellan lönespridning och livslön inom en grupp. För chefer är det inte bara månadslönen som spelar roll. – Titta på hela ersättningen. Ju högre lön du har desto viktigare är kollektivavtalet, eller motsvarande. Kom ihåg att tjänstepensionen utgör en allt större del av den totala pensionen ju mer du tjänar. Detsamma gäller sjuklönen i händelse av längre tids sjukdom.

och sjuklön, liksom om tjänstepension. Andra förmåner som som kan vara viktiga är bonus på individ-, grupp- eller företagsnivå, rörliga löndelar, olika incitamentsprogram i företag och extra pensionsavsättningar. – Det är också viktigt att väga in värdet av den kompetens och karriärutveckling en arbetsgivare erbjuder.

LÖN ÖVE R B RYTPU N KTE N

Det går en brytpunkt vid en månadsinkomst på knappt 40 000 kronor, motsvarande 7,5 inkomstbasbelopp. Det är den högsta inkomsten som ger rätt till pension från det allmänna pensionssystemet. – På inkomster över brytpunkten blir därför värdet av kollektivavtal större. Det handlar både om utfyllnad av föräldralön

Så tolkar du diagrammen 10:e percentil: 10 procent av alla löner är lägre. Undre kvartil: 25 procent av alla löner är lägre. Median: Mittenvärdet. Hälften tjänar mer och hälften tjänar mindre.

90:e percentil: 10 procent av alla löner är högre. Övre kvartil: 25 procent av alla löner är högre. Medellön: (ringen). Genomsnittlig lön.

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 016

Stor lönespridning hög livslön Differensen mellan tionde och nittionde percentilen visar lönespridningen inom en grupp. Ju större lönespridning inom till exempel en profession desto högre livslön, enligt Sacos undersökningar.

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Löner för samtliga chefer och projektledare Högsta chef (VD/GD) Högre chef (i ledningsgrupp) Mellanchef (chef över chefer)

saker som Naturvetarna jobbar med nu

> Hur klara bristen på djursjukskötare?

Enhetschef/Gruppchef Annan typ av chef Projektledare

30 000

60 000

90 000 kr/mån

120 000

Löner för chefer och projektledare inom miljöoch hälsoskydd – naturvård

Naturvetarna har i en skrivelse till Jordbruksverket gett några förslag på hur arbetssituationen för djursjukskötare på djursjukhusen kan förbättras. Utan att urholka legitimationen vill Naturvetarna öppna möjligheten för att djursjukskötare ska kunna delegera vissa arbetsuppgifter, som är knutna till legitimationen, till andra professioner.

> Möte med utbildningsutskottet

Högre chef (i ledningsgrupp) Mellanchef (chef över chefer)

Riksdagens utbildningsutskott har bjudit in till en öppen utfrågning om bristen på utbildade inom naturvetenskap och teknik. Naturvetarna pekar ut följande saker som viktiga för att säkra tillgången på kompetens inom naturvetenskap och teknik:

Enhetschef/Gruppchef Annan typ av chef Projektledare

30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 kr/mån

Löner för chefer och projektledare inom life science

1. Råda bot på lärarbristen i grundskola och gymnasium inom naturvetenskap och teknik. Lärarna utgör grunden för framtidens kompetensförsörjning. 2. Utbildningskvaliteten är bra idag, enligt Naturvetarnas egen undersökning, men att arbetslivsanknytningen under utbildningen måste bli bättre.

Högre chef (i ledningsgrupp)

3. Karriärmöjligheterna för forskarutbildade har försämrats utanför akademin. Behovet av forskarutbildade inom privat sektor har minskat, enligt en färsk undersökning från Naturvetare.

Mellanchef (chef över chefer) Enhetschef/Gruppchef Annan typ av chef Projektledare

30 000

50 000 70 000 90 000 kr/mån

110 000

Löner för chefer och projektledare i skogsbranschen Högre chef (i ledningsgrupp) Mellanchef (chef över chefer) Enhetschef/Gruppchef Annan typ av chef Projektledare

30 000 50 000 70 000 90 000 110 000 kr/mån

lagstiftning för hot och hat på > Skärpt nätet Ett remissvar gick i dagarna iväg till Justitiedepartementet kring straffskydd, hot och kränkningar på nätet. Lagstiftningen föreslås skärpas bland annat vad gäller olämpligheter som skrivs i bloggars kommentarsfält. Naturvetarna har bedrivit påverkansarbete i denna fråga under lång tid, då nätet ofta används för att hota och kränka utsatta medlemsgrupper i deras tjänsteutövning, och ställer sig positiva till förslaget. Samtidigt önskar Naturvetarna att Justitiedepartementet utreder frågan om hot i tjänsten ytterligare, för att undersöka om arbetsgivare framöver skulle kunna vara anmälare istället för den utsatta individen i dessa fall.

N R 4 2 016

N A T U R V E TA R E

NYYTTTT FFRRÅÅN N N NAT ATU U RRVVEETA TARR N NAA N

Ny kurs i arbetsrätt Vad säger lagen om semester och studieledighet egentligen? Och vad innebär företrädesrätt enligt LAS? För att stötta våra förtroendevalda har vi en fördjupningskurs i arbetsrätt, där vi pratar om de lagar som gäller på arbetsmarknaden, till exempel MBL och LAS. A N N A N O R B E R G AV

Vad tyckte deltagarna vid senaste kursen i arbetsrätt? 1. Hur kom det sig att du ville gå kursen? 2. Vad tyckte du om kursen? 3. Är det något särskilt du tror att du kommer att ha nytta i i din roll som förtroendevald?

Cecilia Martinsson Björkdahl, Ledamot i Saco-S föreningen på KI, samt platsombud på en institution.

1. För att fräscha upp mina kunskaper om gällande lagstiftning och utbyta erfarenheter med andra.

2. Bra upplägg med mycket tid för frågor och diskussion som komplement till informationen som presenterades. 3. Vi fick väldigt bra material utdelat i samband med kursen som jag kommer ha nytta av framöver. Det blir som en liten referensbank att gå tillbaka till. Johan Granhagen, ordförande i lokalföreningen på Axians Stockholm.

1. Det är bra att fördjupa sig och sedan behöver jag repetera för man sysslar inte med alla frågor varje år.

2. Kursen var bra men det fanns för lite tid för diskussion. 3. Arbetstidslagen och LAS.

N A TT U U RRVVEETA TARREE N RN 4R 12 021061 6

Sofia Magnusson, ordförande i Akademikerföreningen på Novavax AB.

Sofia Karlström, ledamot i akademikerföreningen på Cepheid AB.

1. Jag ville fördjupa mig inom arbetsrätt då jag känner att jag hade haft nytta av mer sådan kunskap tidigare i min roll som förtroendevald. För att kunna bemöta arbetsgivaren på samma (eller i alla fall liknande) kunskapsnivå i förhandlingar. För att kunna företräda mina medlemmar i föreningen på bästa sätt.

1. Jag tycker att kun-

2. Den var jättebra, väldigt kunskapsintensiv och matnyttig. Det var bra att vi var indelade i privat och statlig sektor. Det kändes bra att höra att fler funderar på samma frågeställningar som vi gör i min förening. Jag tror att kursen hade kunnat fyllas med innehåll minst i en halv dag till. 3. När det kommer förhandlingar som kan kräva hänvisning till olika paragrafer i de olika arbetsrättslagarna så kommer jag att ha mer självförtroende i att jag vet vad som gäller, var i lagen jag ska leta och vad som är riktigt att ta upp.

skap är viktigt för att samspelet med arbetsgivaren ska fungera smidigt och för att vi ska åstadkomma mest nytta för våra medlemmar i de förändringar vi ställs inför.

2. Det var lärorikt. Vi var en grupp på nio deltagare från företag i privat sektor, och utbytet av erfarenheter med andra deltagare är en viktig del av lärandet tycker jag. Kanske skulle man kunna bygga ut kursen med situationer som deltagarna lämnat in i förväg för att få en bättre bild av den verklighet vi verkar i.

3. Ja, vikten av att vara påläst och arbeta långsiktigt och strategiskt. Att bygga upp relationen och dialogen med arbetsgivaren och att tydligt kommunicera vad vi står för och vad vi vill se för resultat i olika frågor.

Du hittar hela vårt kursutbud via www.naturvetarna.se/Fortroendevald

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Vi ger bidrag till Mattecentrum V I L K A K O M P E T E N S E R L E TA R arbets-

givare efter när de ska rekrytera ny personal? Det har vi tagit reda på med hjälp av en enkät. Som tack till de som svarat skänker vi 4 020 kr till Mattecentrum. Under våren genomfördes en enkätundersökning bland arbetsgivare som

har minst fem anställda som är naturvetare och medlemmar i Naturvetarna. I samband med att vi bjöd in arbetsgivarna att delta lovade vi att vi skulle skänka 20 kronor för varje svar till hjälpföreningen Mattecentrum. Nu är enkäten avslutad, vi håller på att analysera

svaren och det är dags att infria löftet om gåvan. 201 arbetsgivare besvarade enkäten vilket betyder att vi skänker 4 020 kr till Mattecentrum. AN

Frågor…

… till Anna-Lena Nordén, ombudsman på Naturvetarna, som sedan mitten av april är på plats vid det fackliga Brysselkontoret.

1. Vad är det för uppdrag du har? – Brysselkontoret ägs gemensamt av LO, TCO och Saco. Här finns fem anställda plus en handläggare som skiftas var tredje månad mellan förbunden inom de olika centralorganisationerna. Uppdraget är att stödja kontorets bevakning och bidra med sin egen kompetens. Jag lär kontoret om Naturvetarna och är också en resurs för att bevaka frågor och nätverka. Det ger mig möjlighet att träffa personer som vi kan ha nytta av för att driva frågor på rätt sätt och vid rätt tillfälle. 2. Vad innebär det? Jag bevakar pensionsfrågorna specifikt. De finns med på olika sätt inom olika delar av EU, som den sociala dialogen, arbetsmarknad och ekonomi. Jag är till exempel med i en arbetsgrupp inom Europafacket. Här arbetar vi för att påbörja ett projekt för att få till en digital plattform för att kartlägga pensioner och sociala

ett tidigt stadium för att få gehör. Vi behöver förstå hur EU fungerar och få kontakt med organisationer och personer som kan hjälpa oss att driva frågor och använda oss av de nätverk som finns, som Europafacket, Eurocades och Brysselkontoret. Det finns möjlighet att påverka tidigt mot kommissionen, alltså Anna-Lena Nordén bevakar pensionsfrågan i Bryssel. där förslagen läggs fram. Efter att det kommit förslag finns också möjlighet att komma med synpunkter. frågor. Så att man ska kunna veta vad som gälHär är nätverkande viktigt, men även att ler om man flyttar från ett land till ett annat. aktivera profes Många var nyfikna på hur det svenska syssionsföreningtemet fungerar, så det har jag berättat om. Vi arna hemma har också tittat på vilka gemensamma problem och stärka vi har och vilka frågor vi behöver driva. Till exdem. De är empel höjs pensionsåldern i alla länder och det väldigt vikfinns problem med att värdesäkra pensioner på tiga i sina 20 års sikt, alltså att personer verkligen får det nätverk. AN man har gett löfte om. 3. Varför är detta viktigt för Naturvetarna? När vi driver frågor behöver vi göra det tillsammans med andra och vara med och påverka på

Anna-Lena Nordén.

N 1R 42 021061 6NNAATTU NR URRVVEE TA TA R E

alet ivavt ing. t k e l ol lln NYTT FRÅN ATkiU R VsEt äTA m sNom o r ioRnN A e d n d v önerevis må r ö t ö s f om i de ed l lar v dlar det idare m g e p v n s Här . Här ha r går vi e g i m d ger st a num I nä

K O L L E K T I VAV TA L – O M S TÄ L L N I N G

Jessica hittade en ny väg Tack vare stöd från Trygghetsstiftelsen hittade Jessica Westlund tillbaka till lusten och fick ny energin. Hon gick från akademin till näringslivet och arbetar nu med att marknadsföra medicinska simulatorer. Jessica Westlund vill ge Trygghets-

stiftelsen i Göteborg en tårta. Så nöjd är hon med stödet därifrån när hon under vårvintern gick utan jobb. – Att komma dit varje dag blev som en rutin. Det blev mitt kontor där jag träffade folk och hade min bas när jag sökte jobb. Jag hade också en egen coach som fick mig att hitta tillbaka till mig själv och veta vad jag ville göra. Hon förklarar att hon behövde höja energinivån och hitta tillbaka till sina värderingar. I samma veva som hennes anställning som forskare på Göteborgs universitet avslutades födde hon sitt andra barn. Det var tufft mentalt och tog mycket på hennes självkänsla och energi. – Trygghetsstiftelsen lyssnade på mina idéer och gav mig insikt om mina drivkrafter och vad som är viktigt för mig. Jag fick hjälp att göra en kompetensinventering, där jag också kunde översätta mina akademiska kunskaper till industriella färdigheter. TR IVS I MÖTET

Jessica Westlunds spontana tanke var att kunna dra nytta av sin fingerfärdighet inom mikrobiologi och immunologi. I forskningen använde hon en ny kirurgisk metod, som inte använts tidigare i

58 60

N A TT U U RRVVEETA TARREE N RN 4R 12 021061 6

Sverige. Syftet var att med hjälp av budbärarceller, som finns naturligt i slemhinnor, ta reda på vilka signaler som ger tolerans mot till exempel gluten och vilka som ger immunitet. – Men jag kom fram till att det är viktigare för mig att möta människor i jobbet och komma närmare tillämpningen. Jag trivdes med forskning, men kände mig färdig med universitetet och ville samtidigt komma närmre den kliniska verkligheten. Där finns hon nu sedan en månad tillbaka. På det svenska företaget Mentice, som utvecklar medicinska och högteknologiska simulatorer, stortrivs hon bara efter en månad. Hon pratar om företagets produkter på ett sätt som får mig att undra varför inte fler inom sjukvården använder dem. – De är perfekta för att lära sig nya metoder inom det vaskulära området, som stroke, hjärtinfarkt och större skador på kärl, som kan uppkomma vid till exempel en bilolycka. Simulatorerna kan också användas för att mäta den strålning som används vid datortomografin/ röntgen när själva ingreppet utförs. LON DON OCH PAR I S

Hon förklarar att inte bara juniora läkare har nytta av simulatorerna, utan även mer erfarna läkare och team som kan öva tillsammans. Företaget, som har sin bas i Göteborg med kontor i bland annat USA och Japan, har totalt närmare sextio anställda. I rollen som ”manager product marketing and training” har hon redan varit i London och ska till en branschmässa i Paris. Uppdraget är att marknadsföra

FAKTA – OMSTÄLLNINGSSTÖD Trygghetsstiftelsen inom staten Hjälper individer att komma vidare efter uppsägning på grund av arbetsbrist eller när en visstidsanställning löper ut. Som uppsagd får man en egen konsulent där man tillsammans avgör vilka insatser som behövs. Ett visst ekonomiskt stöd kan utgå. Läs mer: www.tsn.se

Trygghetsrådet i privat sektor Stöttar tjänstemän som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist hos arbetsgivare som är anslutna till Trygghetsrådet. PTK och Svenskt näringsliv är avtalsparter. Består av två delar: Personlig rådgivning innebär att man får en egen rådgivare som stöttar och utmanar på vägen mot nytt jobb eller start av företag. Rådgivning beviljas till dem som uppfyller villkoren. Avgångsersättning är en ekonomisk ersättning som komplement till a-kassan till personer över 40 år. Läs mer: www.trr.se

Omställningsfonden i kommunen Uppdraget är att stötta anställda som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist inom kommuner och landsting, samt företag och kommunalförbund som är medlemmar i Pacta. Fokus ligger på att hjälpa varje jobbsökare till ett nytt jobb. Läs mer: www.omstallningsfonden.se

N YN T TY TFTR F ÅR NÅNNAT NU ATRU VR E TA V ER TA NRAN A

KOLLE KTIVAVTALET G E R Föräldralön Omställning mellan jobb Lönerevision en gång per år Tjänstepension Extra semester Inflytande Kompetensutveckling Övertidsersättning Arbetsskadeförsäkring Sjukförsäkring

J E S S I CA WE STLU N D Aktuell: Fick bästa hjälpen från Trygghetsstiftelsen Göteborg och ersättning från Naturvetarnas inkomstförsäkring som tryggade hennes ekonomi. Yrke: Manager product marketing and training på företaget Mentice. Utbildning: Disputerad molekylärbiolog. En ny väg för Jessica Westlund som ville jobba närmare den kliniska verkligheten.

och visa hur de högteknologiska produkterna fungerar. Jessica Westlund ska också sköta omvärldsbevakningen och plöja igenom publikationer inom området. Det ska sedan publiceras på företagets blogg. – Här kan jag göra skillnad, både för patienter och hela samhället. Jag ser verkligen fram emot att öka min kompetens inom detta och samtidigt få känna att jag bidrar till människors bättre hälsa. Att landstingen kan spara pengar blir uppenbart när Jessica Westlund argumenterar. – Medicinska fel är den tredje vanligaste dödsorsaken på amerikanska sjuk-

hus. Om läkare och andra får chans att träna i simulatorer innan det blir skarpt läge så kan patientsäkerheten öka påtagligt.

Familj: Man och två barn. Bor i Göteborg. Stark sida: Mitt engagemang. Bästa karriärtips: Hitta och följa dina drivkrafter. Det ger energi. Gör en ledig sommardag: Njuter ute i naturen tillsammans med min kära familj.

I N KOM STFÖR SÄKR I NG

Vi vänder tillbaka till tiden mellan två jobb. Hur klarade du dig ekonomiskt? – Jag gick på a-kassa och fick ersättning från Naturvetarnas inkomstförsäkring. I dag känner hon stor tacksamhet över den hjälp hon fått från Trygghetsstiftelsen. – Det visar att tanken med omställningsstöd fungerar. Det är en förmån som man inte tänker på förrän man behöver den.

N 1R 42 021061 6NNAATTU NR URRVVEE TA TA R E

61 59

Du bestämmer! Har du koll på vilket stöd du kan få från Naturvetarna? Vår roll är att stärka dig på arbetsmarknaden. Genom coachning och rådgivning ökar du dina chanser att göra den karriär du vill och få en lön som du kan vara nöjd med. Här visar vi den service som du har nytta av som medlem i Naturvetarna. Läs mer: www.naturvetarna.se

Trygghet Rådgivning om anställningsvillkor och arbetsrätt Inkomstförsäkring som kompletterar a-kassan Förhandlar fram förmånliga kollektivavtal Specialiserad rådgivning för chef och företagare

Karriär Individuell karriärrådgivning CV-, LinkedIn- och intervjucoachning Personprofilanalys Karriärprofilanalys Arbetsmarknadsinformation

Förmåner Försäkringar Banklån Kurser via Naturvetarakademin Seminarier och inspirationsdagar Kostnadsfria eller rabatterade tidningsprenumerationer Skriva testamente och företagsavtal med avtal24 Professionsföreningar Medlemskap i samarbetsorganisationer

Lön Lönestatistik för naturvetare Coachning i lönesamtal Rådgivning om löner

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 016

Nå Sveriges naturvetare! Annonsera i Magasin Naturvetare:

Vi söker en

Kontakta Kompetenstillväxt

Helsida: 20 900 kr

ekologisk vattenvårdare,

Maja Söderhäll tel: 08-20 12 21

Halvsida: 14 900 kr

och fler rekryteringar kan bli aktuella på sikt. Information finns på vår hemsida: www.naturcentrum.se

Materialadress: annons@ kompetenstillvaxt.se

Kvartssida: 9 800 kr Blänkare: 7 500 kr

Tanums kommun i norra Bohuslän Miljö- och byggnadsförvaltningen söker

– Miljö- och hälsoskyddsinspektör – Livsmedels- och hälsoskyddsinspektör Läs mer och tjänsterna på www.tanum.se/jobb Välkommen med din ansökan!

Du vet väl att inkomstförsäkringen ingår i ditt medlemskap?

35 000

80 %

7 980

Nu med ersättning i 150 dagar. Det är också möjligt att teckna en tilläggsförsäkring som gäller ytterligare 180 dagar. I exemplet har vi valt 35 000 kronor i månadslön. För den som tjänar mer blir ersättningen från inkomstförsäkringen större. Så mycket är inkomstförsäkringen värd:

Lön Lön

80 %

11 280

48 %

20 020

16 720

Dag 1–100

Dag 101–150

Dag 151–200

Dag 201–330

Akademikernas a-kassa, AEA

Naturvetarnas inkomstförsäkring

Naturvetarnas inkomstförsäkring ger upp till 80 procent av tidigare inkomst, max 100 000 kronor per månad, vid arbetslöshet. Inkomstförsäkringen bygger på att man är med i Akademikernas a-kassa och har rätt till ersättning därifrån. Läs mer på www.naturvetarna.se/inkomstforsakring

N R 4 2 016

N A T U R V E TA R E

EFTER JOBBET

Sommaren lockar med salta och söta bad. Elisabet Rytter hämtar ny energi och fyller på förråden med D-vitamin. Men mest är baden en njutning, och emellanåt magiska. TEXT

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

För Elisabet Rytter är bad lika med

plask och lek. Starka minnen från barndomen på Ekerö utanför Stockholm dyker upp, liksom när de egna barnen var små. Lek och social samvaro är viktiga ingredienser än i dag. Matsäckskorgen och fikafilten är självklara i packningen. Nutritionisten lever som hon lär och dukar upp nyttiga fullkornsmackor med grönsaker. – Lite guldkant blir det också med bullar och kakor till kaffet, men med måtta. Att varje dag och kanske flera gånger per dag unna sig bakverk är ingen bra idé om man ska må bra. Det tar plats från den nyttiga maten. LÖS E R KOR SOR D

Klippbad med eleganta dyk blir det än i dag på grannön Lovö. – Dit cyklar jag för att koppla av, gärna med vänner. Att lösa korsord ihop är en kul aktivitet. Men det är inte därifrån hon har sina starkaste badupplevelser. Vi flyttar över till andra sidan jordklotet och hamnar på Sri Lanka. – Det var sista kvällen innan vi skulle åka hem, stjärnorna och månen lyste upp den becksvarta natten. Havet låg

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 016

spegelblankt med bara dyningar som gav rörelse. Det ljumma vattnet omslöt kroppen på ett sätt som gjorde upplevelsen magisk. Samtidigt blir hon bekymrad över den allt mer försämrade vattenkvaliteten i världens hav. Det handlar både om mikroplast som hamnar i näringskedjorna och föroreningar av olika slag. – Det är inget jag tänker på när jag njuter av badet, men det känns viktigt att rena sjöar och hav finns kvar även för framtida generationer. KOLL PÅ E.COLI

Hon har lite samma känsla när hon badar på hemmaplan. – Jag oroar mig inte för till exempel höga halter av kolibakterier. Däremot har jag koll på vilka bad som är godkända enligt EU-standard. Risken är kanske större att råka ut för förhöjda bakteriehalter på badplatser som inte är arrangerade. Så där försöker jag undvika kallsupar. Desto säkrare är hon på vattenkvaliteten i de svenska fjällen. – Där dricker jag direkt ur bäckar och jokkar utan att koka det innan. Ett dopp är oundvikligt om jag ska hålla mig ren

på fjällvandringen. Men då blir det bara snabbt i och upp, och inget mys. Den kallaste fjällsjön hon har badat i är Virihaure i Padjelanta. – Det var mer en naturupplevelse än en njutning. G E R NY E N E RG I

Att bada och besöka olika delar av världen ger Elisabet Rytter ny energi på jobbet på Livsmedelsföretagen, som är bransch- och arbetsgivarorganisationen för Sveriges livsmedelsföretag. Hon jobbar med forskningsfrågor och ansvarar för mat- och hälsofrågor. – Många rykten om mat och dieter florerar i media. Min roll är att ta reda på fakta och hjälpa till att sprida rätt information. Att skapa förutsättningar för forskning ligger också på hennes bord, där hon bland jobbar för att livsmedelsområdet ska få en större andel av statens satsningar på forskning. Det finns många utmaningar som kan klaras med mer forskning. Det handlar om allt från smarta förpackningar till att minska salthalten i maten och att ta tillvara restprodukter, liksom att minska matsvinnet.#

SÅ FÅR D U UT M E R AV BAD ET: Tveka inte. Spring eller hoppa i. Tävla gärna om att komma först i vattnet. På det sjätte smäller det. Tänk på din säkerhet. Simma inte rakt ut, utan håll dig nära stranden. Dyk inte i okända vatten för att undvika att slå huvudet i botten. Var försiktig med solning mitt på dagen. Smörj in känsliga delar, som nästippen, med solskyddsmedel. Sätt på en t-shirt och sitt i skuggan. Å andra sidan är solen en viktig källa för D-vitamin. Så det är en balansgång där riskerna får vägas mot varandra. Cykla till badet i stället för att ta bil. Simma gärna en sväng för att stärka hjärta och muskler. Njut av badet och ta in upplevelsen av att omslutas av vatten.

E LI SAB ET RYTTE R Utbildning: Medicine doktor i nutrition. Yrke: Forsknings- och nutritionsansvarig på bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen. Familj: Man, vuxna barn och snart två barnbarn. Bästa badet: Klippor i Mälaren nedanför Lovö kyrka. I fikakorgen: Fullkornsbröd med grönsaker, frukt, kaffe och bulle.

N R 4 2 016

N A T U R V E TA R E

EFTER JOBBET

NA-K RYS S E T MERSMALCALLINÄBBADE SKALAN TÄTTINGAR ANVÄNDS FÖR ATT FÖR FOGUTNING TRYCKA INTENSITET PÅ SÅN

KAN TA TRIPP

RIBBGARDIN GEMENSKAP

ÖRLOGSFARTYG SKOLA I BERKELEY OLAT

HISPIG RADIUM

MED BERÖM GODKÄND

HADE SUFFLETT SKY PEERTO-PEER

KAN FÅ BSE

GÖR HYBRIDER

FÖRA OVÄSEN

GOLDIN MED LINS

KÄNSLA SOM SEX I ROM LÄTTTÄND MASSA

MUNK HÄLLA

HAR SINA TULLAR

SKREDRISK TUNGA PÅ FOT

KYRKORUM

PLUGG MED EDWARD VII

ÄR FUSIDINSYRA OCH KINOLONER EXEMPEL PÅ TRYCKA PELLEN I BOTTEN

KRAFTKARL

ÄMBAR ISKRISTALLER

YTTRIUM TRYGGARE KAN INGEN VARA

BUSKEN

BAKSTRÖM CENTRAL FRAS I SPÖKHISTORIA

IRLAND SILVER

BITA GARVAD

KOLLRIG ÖMKADE TRILSK RIVIG MUSIKAL

SKÄR

HÄNGA NED

PLAGG LÄRAN OM ÄGG

KORTSPEL KROPPSSLAPPHET

ÄR SLÄKTEN?

FRAGIL

SEKUND

STJÄRNTYDNING SPISAT

RINGLEK TRÄD HALVFAST MASSA

BUKONT COOL J

FJÄT

TITAN

MÅNGEN SÅN SLOGS I TV

RENAT

TILLSLAG

KLAGODIKT

BILDAR TÅLMODIGA

BALJA

SÅNA HAR OFTA RÄTTEN PÅ SIN SIDA

Konstruktör: Lemur-kryss www.lena-holmlund.com

Tävla och vinn! Vinnare av förra numrets korsord är Susanne Törnqvist i Örebro.

66 66

NR U ERTA V ERTA E4 N A TNUART V ER

N R126 2 0 1 6 20

Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut biobiljetter. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka. Senast den 15 juli vill vi ha din lösning.

Naturvetare nr 5 i din brevlåda

Kommer i nästa nummer

september

Svensk uppfinning renar vatten El från solpaneler driver en reaktor som renar vatten i Bangladesh. Ett batteri möjliggör att köra anläggningen även på natten. Reningen sker med UV-LED-teknik som har utvecklats av forskare i Lund.

Människan har migrerat i alla tider Vi tittar närmare på människans evolution och migration genom årtusendena. Svante Pääbo vid Max Planck-institutet går i täten för den forskningen.

Klarar Sverige miljökvalitetsmålen? Det enkla svaret är nej. Enligt planen ska 16 miljökvalitetsmål vara uppnådda 2020. Sverige går, av allt att döma, bet på 14 av dem.

Läs också om: » Så bygger du och håller de professionella nätverken levande. » Hur kommer digitaliseringen att påverka ledarskapet? » Fråga en naturvetare: Varför kan man inte odla kantareller?

Vill du annonsera? Kontakta Maja Söderhäll, tel: 08-20 12 21 Materialadress: annons@kompetenstillvaxt.se

ORDFÖRANDE:

KARRIÄRSERVICE:

Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

K O N TA K T

CHEFSSERVICE:

Helena Nicklasson, 08–466 24 36

chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26

www.naturvetarna.se

M E DLE M SJOU R:

AKADEMIKERNAS A-KASSA, AEA:

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. Sommartider 1 juni-31 augusti måndag–torsdag kl. 08.30–15.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00

M E DLE M S S E RVICE:

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13 V Ä X E L : 08–466 24 80

Sommartider 1 juni-31 augusti måndag–torsdag kl. 08.30–15.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0770–78 20 50 AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

N R 4 2 016

N A T U R V E TA R E

POSTTI D N I NG

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Ett klimatsmart elavtal. Sedan 2005 erbjuder Mälarenergi Elhandel dig som medlem i Naturvetarna ett klimatsmart, rabatterat avtal. Hos oss får du alltid el från 100% vattenkraft. Du får dessutom 50% på årsavgiften, 1 öre rabatt per kilowattimme och fri energirådgivning. Teckna ditt avtal innan 31 juli så får du en Powerbank, en portabel laddare i fickformat. Läs mer och teckna avtal på malarenergi.se/sacoel

Information om konsumenträttigheter, reklamationshantering och tvistemålslösning finns på malarenergi.se