Issuu

N U M M E R 7 2 01 5 P R I S : 75 K R O N O R N AT U R V E TA R E N R 7 2 01 5

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

MÅNAD E N S

FR Å G A :

er du Hur använd ier sociala med i jobbet?

verktyg för att fatta rätt beslut

Ljus i den grekiska krisen Matematik får tågen att gå i tid

Påverkar

Häng med Nicole och Nils-Olof på kongress D U E LL O M FO S S I LF R ITT S I D 9

I N FÖ R AVTALS R Ö R E LS E N S I D 5 6

LI N DA K NÅPAR E FTE R J O B B ET S I D 6 4

IBL- yrkesorganisationen för biomedicinska analytiker

Vi på IBL vill sätta landets

BIOMEDICINSKA ANALYTIKER i fokus och stärka yrkesidentiteten Just nu får alla nya medlemmar en lunchkasse. Bli medlem på www.ibl-inst.se

Sveriges kommuner och landsting, SKL , har markandsfört bla nd annat biomedicinska ana lytiker som ett av Sveriges vikt igaste jobb i sin kampanj #sverigesviktigaste jobb

INNEHÅLL

N R 7 2015

MÅNAD E N S

FR Å G A :

er du Hur använd ier sociala med i jobbet?

SID 9

DUELLEN Kan fordonsflottan bli fossilfri 2030?

SID 14

SÅ SKA OHÄLSAN PÅ JOBBET MINSKA Nya föreskrifter från Arbetsmiljöverket sätter fingret på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Det finns ljusglimtar i den grekiska krisen. En av dem är klimatforskningen ihop med Sverige.

SID 29

TÅGET FÖRSENAT? Med hjälp av algoritmer blir det möjligt att förutse tågförseningar och planera resan utifrån det.

Vilka beslut fattades på Naturvetarnas kongress?

Vägar ur skadligt bruk på jobbet.

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare. Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida. Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck. Bokning och materialadress: emelie.eriksson@annonsbokningen.se

Anna Norberg, AN redaktör 08-562 920 29

Christina Jägare, CJ reporter, layout 08-466 24 87

Linda Toftgård var en av runt 50 naturvetare som löste och skickade in korsordet i förra numret. Hon gillar att knåpa med bokstäver och siffror.

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar.

Nästa nummer kommer ut den 4 februari, annonsstopp den 22 januari. Korrektur: Mats Wirström, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Fotograf omslaget: Anna Ledin Wirén. ANNONSBOKNING

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

LINDA VANN

ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 31 900 ex. Utgivning: 7 nr per år.

R E DAKTI ON E N

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

SID 64

Johanna Rösth, JR webbredaktör 08-466 24 57466 24 57

Annonsbokningen i Sverige AB Emelie Eriksson, 035-295 38 40 Materialadress: emelie.eriksson@annonsbokningen.se

Naturvetarna är ett Saco-förbund med 32 000 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.

Så berör avtalen dig Nästa år får tre miljoner anställda nya avtal. Avtalsrörelsen har rullat igång och når sin kulmen i början av 2016. Det är då facken och arbetsgivarna inom industrin sätter det så kallade märket, som hittills har varit vägledande för övriga avtal på arbetsmarknaden. Tanken är att exportindustrins konkurrenskraft på världsmarknaden sätter ramarna för lönehöjningarna, vilket numera kan leda fel då tjänstesektorn växer snabbt och branscher går i otakt. Vad betyder då de centrala avtalen för den enskilda naturvetaren? Rätt mycket faktiskt. Avtalen beskriver hur löneprocessen ska gå till och vilka principer som styr lönesättningen. Man förhandlar även om anställningsvillkor.

N AT U R V E TA R E I M E D I A

G Ö R LÄR OSÄTE NA TI LL G O DA AR B ETS G IVAR E En grundförutsättning för forskning av hög kvalitet är duktiga forskare som kan och vill ställa frågor. Men forskningens största källa till potential är samtidigt dess akilleshäl: lyckas vi inte locka talangerna att vilja bli forskare har vi snart ingen forskning kvar. Detta är mest akut: - Uppmuntra universiteten att hitta ett ledarskap bortom kollegialiteten.

- Höj basanslagen och låt dem väga tyngre än rådsfördelade medel. Ingenting av detta räcker dock särskilt långt utan att forskningspolitiken även blir långsiktig och blocköverskridande. Debattartikel av förbundsdiektör Helena Nicklasson och utredare Sofie Andersson på Naturvetarna. Tidningen Curie, 19 oktober 2015.

Naturvetarnas uppfattning är glasklar. Lönerna ska sättas individuellt i lönesättande samtal med hänsyn till individens prestation, kompetens och ansvar. Att det enskilda företagets resultat och ekonomiska förutsättningar ska ligga till grund för lönenivåhöjningen är självklart. En ännu bättre ordning är det i staten och kommunerna. Där löper avtalen tillsvidare och förändringar förhandlar man under resans gång. Om man inte lyckas komma överens kan den ena parten säga upp avtalet, vilket hittills inte har hänt. Vi har sett att sifferlösa avtal gynnar naturvetare, som med sin kompetens ofta har nyckelpositioner, och ska värderas utifrån det. På köpet minskar de osakliga löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Märket blir allt för ofta ett tak, som hindrar duktiga naturvetare i sin lönekarriär. Längre fram i tidningen gör vi en kartläggning över avtalsrörelsen och hur den påverkar dig.

CH E FR E DAKTÖR

N A T U R V E TA R E

N R7 2015

”Sannolikheten är hög att det finns ett samband mellan pågående flyktingkriser och klimatförändringar.” Klimatforskaren James Hansen, tidigare knuten till Nasa. Dagens nyheter 5 oktober 2015

LAU RA PÍR I Z VAN N P R I S AV NATU RVETAR NA Det var i fredags som Laura Píriz fick ta emot priset på fackförbundet Naturvetarnas kongress. Under middagen, inför ett hundratal ombudsmän och nordiska delegater, fick hon stormande applåder och blev belönad med en jättecheck på 30 000 kronor. – Jag hade förberett ett tal men det

glömde jag bort helt. Men jag påpekade hur tacksam jag var mot Sverige. Utan stöttande vänner, kollegor och chefer som vågat ge mig speciella uppdrag, så hade mina möjligheter varit små, säger Laura Píriz. Läs mer på sidan 16. Havs och vattenmyndighetens hemsida 18 november 2015 LÄS M E R PÅ S I DAN16.

OPINION

NA -DEBA TT HÄR ÄR NATU RVETAR E O C H AN D R A VÄLKO M NA ATT G E S I NA SYN P U N KTE R I AKTU E LLA F R ÅG O R S O M R Ö R NATU RVETAR E.

Regeringen måste fördubbla anslagen till forskning, utbildning och innovation – Satsningar på IT-struktur och informatik. Detta är en förutsättning för ökad integrering av universiteten och universitetssjukvården och fullt utnyttjande av unika register.

I en snabbt hårdnande internationell konkurrens har Sverige tappat terräng under de senaste åren, både vad gäller forskningens finansiering, mätt som andel av bruttonationalprodukten, och forskningens kvalitet, främst mätt med bibliometriska indikatorer. Life science-industrin är en av landets starkaste exportindustrier. Därför är det särskilt oroande att den nedåtgående trenden även gäller medicinsk forskning. Världsledande medicinsk forskning vid svenska lärosäten är avgörande för life science-sektorns utvecklingsmöjligheter i Sverige. I vår Strategi 2018 arbetar Karolinska Institutet målinriktat för att stärka forskning och utbildning vid vårt universitet, men det krävs också ambitiösa, tydliga och långsiktiga satsningar från regeringen. Statens sammantagna anslag till forskning, utbildning och innovation vid universitet och högskolor måste dubbleras inom en 10-årsperiod. De ökande resurserna till lärosätena bör riktas mot bland annat följande områden: – Ökning av antalet i öppen internationell konkurrens utlysta meriteringsanställningar för lovande

– Internationalisering av svenska lärosäten. Rektorer, dekaner och prefekter bör rekryteras i internationell konkurrens och fler gästprofessorer behöver tillsättas.

På Karolinska institutets önskelista till regeringen finns bland annat en kraftfull ökning av basanslagen.

unga forskare och lärare. Det behövs både grundvetenskapligt inriktade heltidsanställningar och anställningar som samfinansieras med hälso- och sjukvården. – Finansiering av dyrbar utrustning som inte faller inom kategorin nationella teknikplattformar. Utan en kraftfull ökning av basanslaget får investeringar i nya forsknings- och lärandemiljöer ske via upplåning eller

donationer, vilket innebär risk för att ny högteknologisk infrastruktur saknas. – Höjda ersättningar per helårsplats till lärosätenas utbildningsprogram. Ökade resurser behövs för rekrytering av nästa generation forskande lärare, för rekrytering av excellenta pedagoger på professorsnivå samt för att stärka utbildningens forskningsanknytning.

Därutöver behövs en kraftfull ökning av Vetenskapsrådets resurser för finansiering av fria projektbidrag. För att de önskade effekterna ska uppnås måste ökade basanslag till forskning och utbildning kopplas till ökade beslutsbefogenheter (ökad autonomi) inom akademin.

Hans-Gustaf Ljunggen, dekanus för forskning Anders Hamsten, rektor Karolinska Institutet

OPINION

N R7 2015

N A T U R V E TA R E

OPINION

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N MÅNADE N S F RÅGA: F R ÅN NYH ETS B R EV 9

H U R A N VÄ N D E R D U S O C I A L A M E D I E R I J O B B E T ?

SE SI D 10.

D E T KO M E T T M E J L T I LL R E DA KT I O N E N :

E LEVE R NA TWITTRAR

H E J!

Jag är naturbrukslärare och ansvarig för vårt nystartade Twitterkonto på skolan, där våra naturbrukselever får twittra om vad de lär sig under sin utbildning.

Jag läser naturvetarna för att båda mamma och pappa är naturvetare och att det är den enda bra tidningen i vårt hus. Jag är också intresserad i av biologi och kemi och älskar att experimentera med olika saker. Något som jag skulle vilja ha mer av i Naturvetare är information om den globala uppvärmningen och hur det påverkar vår jord. Jag skulle också vilja se lite mer information för barn och lättläst.

@djurgymnasiet

”

Jag är egen företagare och har fler gånger fått uppdrag via bekanta på Facebook” Brid

SAKNAR R ISKANALYS

G E R NYA AFFÄR E R Jag använder sociala medier otroligt mycket, både i jobbet, som egenföretagare samt privat. I mitt jobb är det en nödvändighet, det bidrar till spridning av budskap på allehanda sätt och är ett sätt för organisationens medlemmar att ge direkt input till oss tjänstemän. Som företagare har jag fått många affärer den vägen och som privatperson håller jag kontakt med massor av människor som jag annars skulle ha glömt snabbare än kvickt. Med full respekt för de som inte gillar fenomenet, men att kalla det för kejsarens nya kläder är som att kalla internet en fluga.

Använder ej sociala medier privat, men har tvingats till det i jobbet. Anser värdet av Twitter mycket tveksamt. Saknar en analys på min arbetsplats om för- och nackdelar samt eventuella risker.

Mvh Ellen Grantinger Deltog i utlottningen av boken ”Beppe testar”

Sixten

NÅR UT G RATIS Använder såväl Facebook, Twitter och LinkedIn dagligen. Representerar ideella organisationer och sociala medier är ett utmärkt, billigt (gratis!) och effektivt sätt att nå ut, och då finns det ändå fortfarande otroligt mycket utvecklingspotential i mitt användande. Med ett selektivt urval av nyhetskällor tar minimalt med tid i anspråk och räckvidden blir ändå bra. Göran Andersson

Jenny

N AT U R V E TA R E B H ÖVS S O M L Ä R A R E , www.naturvetarna.se

KOM B I N E RA M E D AN NAT JOB B Jag skulle nog vilja vara lärare om det fanns möjlighet att kombinera lärarjobbet med mitt nuvarande ingenjörsjobb – 25 procent lärartjänst och 75 procent ingenjörstjänst. Jag tror att det skulle vara utvecklande och positivt för bägge rollerna. Ingenjör och före detta lärare

OMVÄR LDSB EVAKAR OCH FÅR TI PS Använder Twitter i mitt arbete för omvärldsbevakning och för att sprida information (en viktig uppgift för SLU är att sprida information om våra data och forskning). Får ibland in konkreta frågor på egna och andras inlägg via Twitter och kan svara direkt via samma kanal. Deltar även i diskussioner. Facebook använder jag mest privat men även för viss omvärldsbevakning, då vissa konton/ organisationer föredrar Facebook framför Twitter. Anna-Lena

N A T U R V E TA R E

N R7 2015

T U R O R D N I N G S R E G LE R N A B LI R KVA R , www.naturvetarna.se

”Det låter bra!” Mona

F RÅN DU E LLE N: F R Å N NYH ETS B R EV 9

LÄSARBREV

K A N SV E R I G E H A F O S S I F R I A T R A N S P O R T E R Å R 203 0? SE SI D 9.

KR ITISKA RÖSTE R OM MJÖLK

SPI LL FRÅN SKOGSI N DUSTR I N FIXAR DET I Sverige skulle vi ganska snart göra den befintliga fordonsflottan fossilfri genom att använda, bland annat, spill från skogsindustrin; sådant som idag lämnas kvar i skogen eller ofta eldas upp för att exempelvis torka virke i sågverk. Björn Gillberg med flera hävdar att: ”Ett femtiotal förgasningsanläggningar kan producera biodrivmedel som räcker för att ersätta all bensin och diesel i Sverige. En investering på cirka 200 miljarder kronor, en summa svarande mot två till tre års julklappshandel”. EU vill genom förslaget till komplettering av direktiv 98/70/EC ”bränslekvalitetsdirektivet”, presenterat härom året, uppmuntra denna form av bränsleframställning.

VI ÄR R E DAN DÄR Intressant artikel och båda parter har viktiga poänger. Vi på Renova har redan lyckats uppnå en fossilfri fordonsflotta, alltså hela 15 år före målet 2030. Nu kanske detta inte går att tillämpa på alla verksamheter i landet, men vi har visat på att allt är möjligt så länge viljan finns. Renova

Rafael Ospino

i topp på webben Mest lästa artiklar på www.naturvetarna.se september–oktober 2015 1. Ingen tackar dig när du blir sjukskriven. 2. Så undviker du deltidsfällan. 3. Månadens fråga: Har du blivit utsatt för sexuella trakasserier på jobbet?

Flera har reagerat på artiklarna om mjölk i förra numret. Att låta en medicine doktor från LRF Mjölk uttala sig om mjölkens positiva värden, upplevdes som vinklat. Mjölk leder till ohälsa och förstör miljön, menar de kritiska rösterna. Vi ringde upp Livsmedelsverket och pratade med en nutritionist som granskar vetenskapliga studier om bland annat mjölk. Anna-Karin Lindroos hälsar att mjölk i måttliga mängder, motsvarande två till fem deciliter per dag, inte ökar risken för sjukdom. Det finns några studier som visar på ett svagt samband mellan mjölkdrickande och sjukdom, framförallt prostatacancer, men när man väger samman studierna är evidensen svag och de underliggande mekanismerna är oklara. Att kossor släpper ut mycket klimatgaser är väl känt och kan vara ett skäl att avstå mjölkprodukter. Å andra sidan är det en poäng att få ut mjölk, kött, skinn och öppna landskap från samma djur. Lars-Erik Liljebäck, chefredaktör

4. Hans Rosling skakar om vår världsbild. 5. DUELLEN: Ska vi bygga hus i trä eller betong?

Kom ihåg!

#naturvetarekan

Vi vill veta vad du gör i din vardag! Dela med dig av dina bilder på Instagram. Fotografera din vardag och publicera bilderna med hashtag #naturvetarekan och skriv en kommentar. Sedan publicerar vi bilden i magasinet och på vår webb.

@niklasfogdestam lstaBredmossen utanför Hal hammar, om fem år kommer elsjö det att vara en grund fåg n eka etar turv #na här.

@mirjalindberget En bild från tiden som fältassistent i forskningsprojektet ”Fjä llripa en art som minskar?” #steke njokk #blåsjön #naturvetarek an

N R7 2015

N A T U R V E TA R E

OPINION

LE DAR E N

I VA R D E L A C R U Z , F Ö R B U N D S O R D F Ö R A N D E

Naturvetare skapar världens framtid Stort tack för det förtroende jag fick på Naturvetarnas kongress i november. Jag är mycket hedrad och glad att få företräda förbundet och er medlemmar under kommande tre år. En mycket lyckad kongress som ty-

värr tyngdes av beskedet av attackerna i Paris. Handlingar av människor som tror att världen blir bättre genom att mörda oskyldiga skapar oro i våra fria och öppna länder. Fria länder har lyckligtvis den inre styrkan som krävs för att kunna ta sig igenom svåra händelser och stå enade mot terror och våld. Naturvetarna har tagit många vik-

tiga beslut under kongressen. Extra roligt att ombuden i utskotten förfinade många av de förslag som kom från förbundsstyrelsen. Ett samarbete och samverkan helt i min anda. Stort tack till alla kongressledamöter och alla som arbetade bakom scen och som gjorde kongressen lyckad. Viktiga beslut som att synliggöra na-

turvetare och lyfta fram värdet av våra insatser i samhället ligger mig varmt om hjärtat. Jag tycker det är självklart att naturvetares insatser ska värderas i stort och premieras rätt. Sverige behö-

ver sina naturvetare och fler måste välja naturvetenskap som karriärväg. Situationen är dock alarmerande då vi står inför en allvarlig lärarbrist i framtiden, främst inom naturvetenskapliga ämnen. Glädjande nog öppnas vägar in till skolan för naturvetare som vill sadla om till lärare. Och det finns många naturvetare som vill arbeta i skolan. Naturvetares värde som samhällsbärare är grundmurad. Naturvetare skapar världen framtid!

Jag vill särskilt lyfta fram en motion som handlade om sambandet mellan arbetstid, förbättrad hälsa och arbetslöshet. Motionen pekar mot framtiden och omfamnar stora frågor och är kanske en av lösningarna på framtidens arbetsliv. För styrelsen är förbundets framtid alltid på bordet och vi ser fram emot att få arbeta med alla motioner som utvecklar

I VA R D E L A C R U Z , f örbundsordförande Naturvetarna

N A T U R V E TA R E

N R7 2015

Ser fram emot arbetet med nya med-

lemmar i styrelsen och att få lotsa alla kongressbeslut i hamn.

Ett annat viktigt beslut är vår fortsatta satsning på förtroendevalda. Ni där ute på arbetsplatserna gör ett stort och mycket viktigt arbete. Det är ni som möter våra medlemmar dagligen och ger stöd och service i det dagliga arbetet. Vår roll är att ge er de verktyg och det kunnande som ni behöver, lika viktigt är att ge er uppskattning för ert idoga arbete. Era insatser kan inte nog uppskattas.

I VA R D E L A C R U Z , förbundsordförande Naturvetarna

Naturvetarna. Stor tack till alla motionärer som togs sig tid att forma vår morgondag.

ivar.delacruz@naturvetarna.se

För klimatmötet i Paris, som inger förhoppningar. Facit ser vi när den här tidningen kommer ut.

För regeringens budgetförslag att minska resurserna till djurskyddskontrollen.

Duellen Kan Sverige ha fossilfria transporter år 2030? Vi behöver minska användningen av fossila bränslen för att nå regeringens klimatvision. Kan vi klara våra transporter helt utan dessa om 15 år? Ja, säger forskaren. Nej, men vi kan bli fossiloberoende, säger VD:n för den gröna tankesmedjan.

NEJ

LINDA OLSSON, Tekn. dr i energisystem,

MATTIAS GOLDMANN, vd tankesmedjan Fores med 2030-sekretariatet

Linköpings universitet

Varför/Varför inte? Vi har tekniska och ekonomiska förutsättningar för en omställning, och det finns både kunskap om vår klimatpåverkan och en vilja att minska vår klimatpåverkan i samhället.

Vi kan bli fossiloberoende till 2030. De sista procenten kostar mer än de smakar. För att etanolen ska antända i motorn behövs lite bensin. Biodieseln ersätter fossildiesel, procent för procent men för en del applikationer, såsom sjöfarten, når den knappast 100 procent år 2030. En smällkall vinterdag är en del av elen fossil.

Vad behövs för att vi ska nå dit? Att frågan prioriteras nu. Vårt transportsystem är en komplex apparat som inbegriper många aktörer och mycket infrastruktur. Förändring tar tid att åstadkomma, så om vi vill ha fossilfria transporter 2030 är det hög tid att sätta in åtgärder. Vi behöver en långsiktig politik som sätter upp ambitiösa mål och välgrundade åtgärdspaket, och som vågar satsa på en fossilfri framtid.

Målet bör till ungefär en tredjedel nås genom att ersätta fossilt med förnybara drivmedel och el. Lika stor del av minskningen sker genom energieffektivare fordon – det är dumt att använda 1,6 ton bil för att i snitt transportera 1.2 personer. Därtill beteendeförändringar – mer distansarbete, ökad cykling och mer kollektivtrafik.

Vilka förutsättningar har vi för att uppnå detta i Sverige? Vi har förutsättningar för att producera en stor andel förnybara drivmedel här i Sverige. Biogas kan produceras från olika slags organiskt avfall och ett flertal biodrivmedel kan produceras från skogsråvara. Vi har en stor förnybar elproduktion, som kan bli ännu större med mer sol- och vindkraft och som kan användas till elbilar.

Sverige har unikt goda förutsättningar att nå målet, av tre skäl: 1. Den breda enigheten, som också förklarar liknande skeenden som Tysklands Energiewende och Norges elbilsboom. 2. Skogsbruket söker nya marknader och jordbruket betalas idag för att låta marken ligga i träda – biodrivmedel ger en nystart. 3. Vi har duktiga energibolag utan koppling till oljeindustrin, världsledande fordonsindustri, välutbildad arbetskraft och en erkänt miljödriven hemmamarknad.

Vilka är utmaningarna? För en omställning till fossilfria transporter krävs samarbete. Transporter är inte en isolerad del av samhället; hur transporter påverkar och påverkas av andra sektorer behöver synliggöras. Fordonsflottan behöver bli mer energieffektiv. Effektiviseringar av bränsleförbrukning äts ofta upp av att vi väljer tyngre bilar med kraftfullare motorer. Dessutom behöver vi angripa vårt transportbehov, inte bara tekniken. Det måste bli mer attraktivt att gå, cykla och åka kollektivt.

Konkret ska användningen av fossila drivmedel minska 80 % jämfört med idag. Det är en stor utmaning för ett glest befolkat, avlångt och transportberoende land – men mindre svårt än man kan tro, eftersom det inte handlar om att byta ut alla dagens fordon.

M Å N A D E N S F R ÅG A :

IE R I JO BB ET ? HU R AN VÄ ND ER DU SO CI AL A M ED En källa till kunskap eller en tidstjuv? Allt fler naturvetare använder sociala medier för att delta i spännande diskussioner och sprida information om sitt yrke. Nu vill vi veta på vilket sätt du har nytta av sociala medier i arbetet. Kommentera på www.naturvetarna.se/manadensfraga

N A T U R V E TA R E

N R7 2015

Läs kommentarer från webben, sid 6.

Sociala medier ger inspel från hela världen Vilken nytta har naturvetare av sociala medier? Att dela med sig av kunskap och få tillbaka är en anledning till att lägga tid på Twitter och Facebook , menar Brit Stakston, expert i digital kommunikation. För bara några

år sedan fanns det arbetsgivare som ville förbjuda Facebook på jobbet. Det ansågs vara för privat och hörde inte hemma där. – Än i dag finns det chefer som är Brit Stakston. skeptiska och tycker att sociala medier är ytligt och tramsigt. Det gäller särskilt i verksamheter som inte är så innovativa, säger Brit Stakston. Gränsen mellan arbete och fritid kan upplevas som hårfin och svårhanterlig för en arbetsgivare. – Men jämför med att prata i telefon, ena samtalet kan vara privat och nästa kan vara hur professionellt som helst. Att sociala medier är här för att stanna råder ingen tvekan om. – Minns när e-posten kom 1995 och vi skulle söka personal. Hälften av ansökningarna kom den vägen. Då insåg vi att det var dags att ta e-postandet på allvar. ”Nu får vi kolla mejlen varje dag”, sa vi då. Men det tog ett tag innan de nya rutinerna satte sig. Innerst inne tyckte vi att det där med fysiska möten och telefon var viktigare. S KAPA R UTI N E R

Nu är sociala medier ett naturligt verktyg för många på jobbet. Men hur kommer man igång och vilken strategi ska man ha? – I ett första steg måste man bestämma

sig för att vara närvarande och få in det som en daglig rutin, och värdesätta det. I valet mellan de olika medierna är hennes tips att ha en strategi för vilka kanaler man ska vara med i och varför. – Varje kanal har sitt syfte. På Facebook kan det handla om att hålla kontakt med kunder, medlemmar och andra relationer man vill vårda, men även att nå fler. Twitter har ett annat syfte och passar bäst till att bilda opinion och berätta vad organisationen tycker i olika frågor. Instagram då? – Här är man generös med bilder och visar organisationens själ och vilka värden den står för i bild och målande beskrivningar. S LUTNA D I S KUSS ION E R

Även karriärverktyget Linkedin har sina förtjänster i jobbsammanhang. – Den passar utmärkt för diskussioner i slutna grupper för till exempel konferensdeltagare som kan fortsätta att ha samtal på Linkedin. Facebook har en motsvarande funktion, vilket de flesta känner till och använder inom olika intresseområden. Men en forskare kan väl inte ha någon nytta av sociala medier? – Jo absolut, genom att använda en hashtag eller bevakning på sökord kan man hålla koll på annan forskning och spännande diskussioner inom det egna området. Man kan få inspel från hela världen, men också sprida sin egen forskning till en större publik. Även yrken som miljöskyddsinspektö-

Sociala medier är här för att stanna” rer och dietister har nytta av sociala medier i sin omvärldsbevakning. – Man kan lära sig mer om sin målgrupp, eller berätta för andra om sitt jobb genom att visa sin vardag. Då passar både Facebook och Instagram eller varför inte en blogg med längre betraktelser. LOJALITETS PLI KT

För naturvetare i allmänhet kan sociala medier användas till att samla in kunskap och dela med sig av kunskap. – Att sprida korrekt fakta om allt från dieter till klimat och jordbävningar till opinionsbildare och media kan vara en uppgift för naturvetare. Att länka till sin blogg ger möjlighet till fördjupning. Men att vara ständigt uppkopplad har ett pris och kan bli ett arbetsmiljöproblem. – Även om det kan upplevas som lite kul att svara på frågor från kunder och medlemmar på fritiden så bör man sätta gränser för att undvika att bli utbränd. Kom också ihåg att du representerar arbetsgivaren, även om du själv skriver. – Många känner inte till att lojalitetsplikten är överordnad yttrandefriheten. Det du skriver i sociala medier får aldrig skada kunden eller arbetsgivaren om du är anställd i ett företag, säger Brit Stakston. #

N R7 2015

N A T U R V E TA R E

Livsmedelsinspektörer är utsatta i jobbet Det förekommer att livsmedelsinspektörer utsätts för hot och våld i jobbet. Men även otillbörlig påverkan från den egna arbetsgivaren, kommunen, sätter press på inspektörerna, visar en undersökning som doktoranden Katarina Horn af Rantzien har gjort. TEXT

E V A H I E TA L A O C H Y LV A Z I M M E R B Ä C K

Katarina Horn af Rantzien

konstaterar att yrket som livsmedelsinspektör är utsatt på flera vis och att inspektörer riskerar att bli psykiskt slitna. – Att kontrollera den egna arbetsgivaren, kommunen, kan medföra problem. Många miljöchefer har svårt att hantera påtryckningar från högre tjänstemän och politiker. Hur livsmedelskontrollen organiseras i kommunen har betydelse för kontrollens utförande. Arbetsgivaren tillvaratar inte alltid inspektörernas kompetens på ett bra sätt. Där finns mer att göra, menar hon. Katarina Horn af Rantzien har även intervjuat företagare inom livsmedelsbranschen. – En bra fungerande livsmedelskontroll borde kunna hjälpa till att sortera bort verksamheter som inte fungerar och som kan utgöra en säkerhetsrisk för konsumenterna.

lan olika verksamheter. Intressant att även företagen tycker att kontrollen är viktig. Hot och våld förekommer inte dagligen, men många inspektörer råkar ut för det i olika grad. – Det inträffar oftare ute på fält än inne på kontoret. Hotet framförs oftare verbalt än fysiskt. Här behövs samverkan

med polisen för att förebygga hot och våld, men också för att kunna identifiera kopplingar till kriminell verksamhet, säger Katarina Horn af Rantzien. Förhöjd risk föreligger vid till exempel stängning av restaurang eller i samband med anmälan om misstänkt matförgiftning. Undersökningen har väckt

Stress

Drygt hälften, 55 procent, uppger att de känner stress på grund av hög arbetsbelastning.

KONKURRENSENS UR SPEL

Men så enkelt är det inte. En del livsmedelsföretag startas med bidrag utan att de är så noga med livsmedelssäkerheten. – Då sätts konkurrensen ur spel, enligt flera livsmedelsföretag. Kompetensen om livsmedelssäkerhet varierar också mel-

N A T U R V E TA R E

N R7 2015

Livsmedelsinspektören tar tempen på maten. Drygt 60 grader behövs för att hålla bakterierna i schack.

NYHETER

Arbetsgivaren tillvaratar inte alltid inspektörernas kompetens på ett bra sätt” uppmärksamhet, bland annat har Brå, Brottsförebyggande rådet, och media hört av sig. – Brå ville veta om det finns skillnader mellan män och kvinnor, i vilken grad de är utsatta för hot eller våld. Män är mer utsatta, visar undersökningen. S KU LD B E LÄGG I NTE

Hon tycker att det är viktigt att inte skuldbelägga individen i händelse av att hot och våld samt vid psykosocial ohälsa. – Arbetsgivaren har ett särskilt ansvar för att inte sopa problem under mattan. Ty-

3 6%

Drygt en tredjedel, 36 procent, av inspektörerna upplever brister i ledarskapet.

värr har vissa arbetsgivare vanan att peka ut individen som problemet istället för att arbeta med förebyggande insatser. Bakom den inställningen ligger okunskap menar Katarina Horn af Rantzien. S LUTSATS E R:

• Det förekommer hot och våld samt otillbörlig påverkan vid arbete ute på fält men även inne i organisationen. • Många livsmedelsinspektörer känner att deras kunskaper och kompetens inte tas tillvara. • Ledarskapet för inspektörerna behöver i högre grad utvecklas för att förvalta och utveckla det mänskliga kapitalet. • En viktig fråga är hur kommunal sektor framöver ska göra för att bli en mer attraktiv arbetsgivare. #

FAKTA OM LIVS M E D E LSI N S PE KTÖR E R:

75 procent är kvinnor. I små kommuner, färre än 5 000 invånare, sköter ofta en inspektör allt från livsmedelskontroll till miljötillsyn. Drygt hälften, 55 procent, uppger att de känner stress på grund av hög arbetsbelastning. Drygt en tredjedel, 36 procent, av inspektörerna upplever brister i ledarskapet. Fyra av tio uppger att de hellre skulle vilja arbeta med något annat.

K ATA R I N A H O R N A F RANTZ I E N Aktuell: Har undersökt livsmedelsinspektörernas arbetsmiljö.

Knappt en fjärdedel, 23 procent, vill inte fortsätta i yrket som en följd av begränsade utvecklingsmöjligheter.

Utbildning: MSc (magister) inom miljö- och hälsoskydd vid Umeå universitet. Har jobbat som miljö- och hälsoskyddsinspektör.

En femtedel uppger att kommunen som de jobbar inom inte klarar av livsmedelskontrollens mål.

Gör nu: Doktorand i arbetsvetenskap vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU Alnarp.

BAKG R U N D:

KONTAKTA:

Webenkäten genomfördes 2013 och skickades till landets 800 livsmedelsinspektörer. 505 svarade. Intervjuer i fokusgrupper med kommunala livsmedelsinspektörer och några livsmedelsföretag gjordes under våren 2015.

Naturvetarnas professionsförening Miljö- och hälsoskydd om du har förslag till förbättringar på livsmedelsinspektörernas arbetssituation. E-post: profession@naturvetarna.se

N R7 2015

N A T U R V E TA R E

NYHETER

Så ska social ohälsa i jobbet minska Snart går det inte längre att slarva med den sociala arbetsmiljön. Nya föreskrifter från Arbetsmiljöverket säger att medarbetare inte får belastas i arbetet eller utsättas för stress så att de blir sjuka. Den nya föreskriften om or-

ganisatorisk och social arbetsmiljö träder i kraft den 31 mars 2016. Bakgrunden är att sjuktalen har ökat kraftigt på senare tid, varav en del är kopplade till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Sedan 2010 har anmälda sjukdomar relaterade till jobbet ökat med 70 procent. Vid sidan av för hög arbetstakt är många av sjukdomarna kopplade till samarbetsproblem och mobbning. – Vi ser att sektorer där Ulrich Stoetzer. många kvinnor jobbar, inom vård, skola och omsorg är särskilt drabbade, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig på Arbetsmiljöverket och medicine doktor och psykologi. S E DA N 2010 H A R A N M Ä LDA S J U K D O M A R R E L AT E R A D E T I LL J O B B E T Ö K AT M E D 70 PROCE NT

S LI M MAD E ORGAN I SATION E R

Även bland naturvetare finns det grupper som är utsatta och ofta jobbar under psykisk press.

N A T U R V E TA R E

N R7 2015

SAM MA MÄNG D AR B ETE S K A U T F Ö R AS AV A LLT FÄ R R E A N STÄ LLDA .

tvingande och kan leda till rättsliga påföljder om inte föreskrifterna följs. LÖS PROB LE M I D IALOG

– Det gäller särskilt våra inspektörer inom miljö-, hälso-, livsmedel- och djurskydd, där också hot och våld förekommer Men även andra professioner, som dietister är ofta pressade av en hård arbetsbelastning, säger Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna. Han menar att det hänger ihop med att organisationerna blir allt mer slimmade. – Samma mängd arbete ska utföras av allt färre anställda. Det är en olycklig utveckling och leder inte sällan till att arbetsbelastningen blir hård för en del medarbetare, med risk att bli utbränd och sjukskriven. Kristofer Jervinge välkomnar de nya föreskrifterna, som ställer krav på att arbetsgivarna måste ha en policy och en plan för att förebygga sjukdomar som har sin källa i brister i den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. – Det är bra att föreKristofer Jervinge. skrifterna är

Hur ska man då som anställd agera om man känner att det finns brister på jobbet? UTAN ATT KO M MA M E D P E K P I N N A R G Ä LLE R D E T FÖ R M E DAR B ETAR NA ATT VETA VAD S O M FÖ RVÄNTAS AV E N.

– I ett första steg vänder man sig till arbetsgivaren, och i andra hand till skyddsombudet. Se till att skapa en dialog med arbetsgivaren och försök lösa problemen tillsammans, säger Ulrich Stoetzer. Om inte det hjälper kan man gå vidare till Arbetsmiljöverket, som kan utföra en inspektion och föreslå åtgärder. Vad tittar ni på? – Personalens arbetsbelastning, övertid och arbetstidens förläggning. Men också om kränkande särbehandling förekommer. Ulrich Stoetzer klargör att sådant inte får förekomma i arbetslivet. – Här gäller det för arbetsgivarna att jobba förebyggande

och ha rutiner för åtgärder om det skulle behövas. Han påpekar att arbetsmiljölagen inte ändras, det handlar om precisering och komplettering. Utan att komma med pekpinnar måste medarbetarna veta vad som förväntas av en. Det ska vara tydligt vilka arbetsuppgifter man ska utföra och vid behov hur de ska utföras. G E FE E D BACK

Kan uppmuntran och att ge feedback ingå i ansvaret som arbetsgivare? – Ja visst, att ge stöd till sina medarbetare ingår som en del i arbetsgivaransvaret för arbetsmiljön. Ytterst är det chefen och arbetsledaren som måste ha kunskap om detta i organisationen, förklara Ulrich Stoetzer. AT T G E STÖ D T I LL S I N A M E DA R B E TA R E I N G Å R S O M E N D E L I A R B E TS G I VA R A N SVA R E T.

Kommer de nya föreskrifterna göra skillnad? – Ja det är jag övertygad om, annars hade vi inte gjort denna förändring, som bygger på forskning. Jag märker redan nu att det förebyggande arbetet har kommit igång på många arbetsplatser. LEL

S J U KTA LE N H A R Ö K AT K R A F T I GT PÅ S E NAR E TI D, VAR AV E N D E L ÄR KO P P LAD E T I LL D E N O R G A N I S ATO R I S K A O C H S O C I A L A A R B E TS M I L J Ö N .

N R7 2015

N A T U R V E TA R E

NYHETER

1 400 miljarder kronor uppges affären vara värd när Pfixer och Allergan går samman. Det gör den till den största affären någonsin inom läkemedelsbranschen. Det innebär att både Botox och potenshöjaren Viagra hamnar i samma portfölj. Precis som när Pfizer försökte köpa Astra Zeneca är det skatteskäl som ligger bakom fusionen med Allergan. Pfizer räknar med att kunna flytta sitt huvudkontor till Irland och åtnjuta en lägre bolagsskatt, som värderas till två miljarder dollar per år. Det bör innebära att Pfizers uppköpsplaner av Astra Zeneca är undanröjt, erfar Magasin Naturvetare. LEL

Miljonregn över unga Lundaforskare E U - A N S L A G Fyra yngre

lovande forskare på Lunds universitet får vardera en miljon euro av European Research Council. Dessa är: Biologen Jessica Abbott, som i sin forskning använder experimentell evolution som verktyg för att förstå hur könskromosomer utvecklas, och hur det kan leda till könsskillnader.

Biologen Helena Westerdahl ska forska om hur ett system av proteiner, kallat MHC, fungerar. De hjälper immunförsvaret att veta vilken vävnad som är kroppens egen, eller som är främmande. Matematikern Erik Wahlén studerar matematiska modeller för hur vattenvågor rör sig. Speciellt handlar det om hur ytvågor och vattenströmmar interagerar i tre dimensioner. Fysikern Caterina Doglionis vill lösa gåtan om mörk materia. Hon kommer att använda data från en av de stora partikelacceleratorerna vid CERN. LEL

Missa inte Naturvetarnas adventskalender på Facebook och Instagram. Chans att vinna varje dag.

Naturvetare prisas för renare hav G RÄN S ÖVE R S K R I DAR E Laura

Píriz har fått Naturvetarnas pris för förtjänstfulla insatser till gagn för naturvetenskapen. Hennes arbete inom vatten och miljö, både här hemma och internationellt, har gjort avtryck. Prissumman är 30 000 kronor och delades ut på Naturvetarnas kongress den 14 november. För Laura Píriz är samtalet lösningen på många problem. Genom möten kan olika sidor belysas och alla parter får komma till tals inför viktiga beslut. Det gäller bland annat för samförvaltning av fisket i Sverige, som ska bedrivas hållbart och ansvarsfullt. I gränslandet mellan naturveten-

N A T U R V E TA R E

N R7 2015

skap och samhällsvetenskap jobbar Laura Píriz för att skapa bindande internationella avtal. De kan leda till att länder ställs inför rätta i EUdomstol om de inte minskar sina utsläpp. – Nu när isen smälter i Arktis är en utmaning att komma överens om förvaltningen av den unika miljön. Ännu en uppgift är att åtgärda den historiska miljöskulden i Östersjön. Att bevara den biologiska mångfalden och att minska tillförseln av mikroplatser i haven är andra uppdrag som Laura Píriz har tagit sig an. – Lösningen ligger både i att informera konsumenten, utveckla alternativa produkter och att få ef-

fektivare reningsverk, säger doktorn i humanekologi som är marinbiolog i botten och i dag jobbar på HavsLaura Píriz. och Vattenmyndigheten. Hennes bakgrund som flykting från Uruguay på 70-talet har präglat henne. – Tidigare låg fokus på att göra insatser för den fattiga delen av världen. I dag vill jag ge tillbaka till Sverige. LEL

F OTO : E R I K C R O N B E R G .

Bäst i Sverige på att presentera forskning

Sunil Kumar Ramamoorthy forskar om förnybar plast, med majs och linfrö som råvara.

V I N N A R E Sunil Kumar Ramamoorthy vann årets Forskar Grand Prix med sin presentation om plast tillverkad av majs, sojabönor och linfrön. De åtta tävlande hade fyra minuter på sig att berätta och underhålla publiken och juryn med en presentation om sin forskning. Deltävlingar hölls i Borås, Karlshamn, Lund, Malmö, Stockholm, Trollhättan, Västerås och Växjö, och finalen i Stockholm. Till vardags forskar Sunil Kumar Ramamoorthy om förnybar plast vid Högskolan i Borås. CJ

Börja med forskarnas anställningsvillkor I N S P E L Naturvetarnas budskap inför

forskningsproppen hösten 2016 är rakt och enkelt. Börja med forskarnas anställningsvillkor och skapa förutsättningar för lärosätena att vara goda arbetsgivare. Goda villkor för forskare är en nyckelfaktor för forskningens framtid. Här är några förslag till åtgärder:

» Öka resurserna som satsas på högre utbildning och forskning. » Se över hur högskoleförordningen och

lagen om anställningsskydd tillämpas i syfte att försvåra missbruk av visstidsanställningar. » Ställ krav på att alla tjänster utlyses internationellt och i öppen konkurrens. » Uppmuntra till samverkan och mobilitet samt reformera meriteringssystemet. » Ge högskolan ett tydligt uppdrag att arbeta för ökad mångfald och jämställdhet. Läs hela listan: www.naturvetarna.se SOFIE ANDERSSON

Naturvetare med ljus framtid S P Å K U L A N Matematiker, kemist, biome-

dicinsk analytiker och lärare är säkra kort för dem som kommer ut på arbetsmarknaden om fem år, enligt Sacos rapport ”Framtidsutsikter”. Även datavetare och statistiker går en ljus framtid till mötes. Värre är det för biologer som fortsätter vara ett yrke med stor konkurrens om jobben. Balans kommer att råda för de stora grupper naturvetare som satsar på life science,

miljö, skog, lantbruk och trädgård-landskap. Det gäller utbildningar som biomedicin, molekylärbiologi, agronom, jägmästare och landskapsingenjör. – Även om intresset och det du brinner för bör styra val av utbildning, så är det bra att känna till vilken arbetsmarknad som väntar. Det handlar om att göra medvetna val, säger Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna. LEL

VAD B E HÖVE R LI FE SCI E NCE FÖR ATT LYFTA? Anders Lönnberg, regeringens nationella samordnare av life science-sektorn, ser redan nu positiva tecken. Hur går det? – Ganska bra, vi är överens om åtgärder som syftar till att stärka svensk life science. Det handlar bland annat om att sjukvården och annan offentlig verksamhet i högre grad än idag ska dra nytta av forskning och innovation. Får ni med forskarna? – En arbetsgrupp sitter just nu och tittar på ett samverkansavtal mellan akademi, sjukvård och näringsliv. För att stimulera forskarna att röra sig utanför universitetet ser vi över meriteringen. Är sjukvården med på noterna? – Vi tittar på hur ersättningssystemen styr inköp av till exempel läkemedel och medicinsk utrustning. Med rätt incitament vill vi att sjukvården ska jobba mer långsiktigt. Då kan kostnaden för en innovation förvandlas till en intäkt. Vad vill ni göra för innovationsföretagen? – Regeringen har redan i den här budgeten skjutit till 20 miljoner kronor till inkubatorerna vid universiteten. Tanken är att lovande innovationer ska kunna tas ett steg till innan riskkapitalbolagen kommer in i bilden. Ska biobankerna öppnas upp? – Fokus nu ligger på att koppla ihop de olika systemen inom kommuner och landsting när det gäller kvalitetsregister och journaler. Förutsättningarna för en nationell biobank är tekniskt i hamn, men finansiering saknas. Ett samlat grepp om detta kommer i forskningsproppen. När är ni färdiga? – Något slutdatum är inte satt, utan vi jobbar löpande med arbetsgrupper och nya förslag som ska implementeras när det är möjligt. Hur ser du på svensk life science? – Under året har vi sett två intressanta satsningar i Sverige. Den ena är Astra Zenecas satsning på biologiska läkemedel i Södertälje. Den andra är Johnson & Johnson som i ett samarbete med Alligator investerar i Lund. Och mer är på gång. LEL

N R7 2015

N A T U R V E TA R E

Löner och arbetsmiljö på agendan yrkesgrupper, fastslog Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna. Det accepterade kongressen, som gjorde en marginell ändring i skrivningen.

Bra stämning men också heta diskussioner, präglade årets kongress med Naturvetarna. Vi tog rygg på två av ombuden, som tycker att flera beslut gick deras väg. FOTO

Rekordmånga motioner, 21 stycken,

hade kommit in till Naturvetarnas kongress. De handlade om allt från att minska missbruket av visstidsanställningar till vilka krav som ska ställas på den mat som serveras på Naturvetarnas event. Flera frågor, som de om social arbetsmiljö och förbättrade villkor för forskare, finns inbakade i Naturvetarnas principprogram och i propositionen ”Goda villkor för alla naturvetare på framtidens arbetsmarknad”. Under kongressens första dag var det full fart i utskotten. – Där var det spännande diskussioner, jag satt i det som behandlade motioner. Ett uthålligt arbetsliv med möjlighet att jobba kvar till pensionering, gällde en av dem. En annan tog upp biomedicinska analytikers behov av vidareutbildning, säger Nils-Olof Svensson, forskare vid högskolan i Kristianstad. LÖN E S PR I D N I N G H ÖJ E R LÖN E N IVÅN

Han gillar arbetsformen, där frågor bereds i utskotten och sedan behandlas av hela kongressen utifrån styrelsens förslag. En fråga som engagerade många var den om hållbara livsmedel. Lön och löneprocessen, som är ett av fyra prioriterade områden, var på agen-

N A T U R V E TA R E

N R7 2015

AN D RA PE R S PE KTIV

A N N A L E D I N W I R É N O C H N AT U R V E TA R N A

Landskapsingenjören Nicole Sundin, lyfter också fram diskussionerna i utskotten. Hon arbetade med motioner och blev nöjd med flera av besluten. – Spännande att höra andra perspektiv och komma överens om nya skrivningar, som i och för sig kongressen kunde rösta ner eller förändra. Det hör till spelreglerna. Precis som Nils-Olof Svensson är hon facklig representant på arbetsplatsen och nominerade sig själv. Båda gläds över att

dan och ingår i Naturvetarnas principprogram. Att det ska löna sig med utbildning och att Naturvetarna ska jobba för sifferlösa avtal var alla överens om. Däremot blev det en diskussion om huruvida en större lönespridning leder till högre lönenivåer för alla på längre sikt. – Undersökningar från Saco visar att det finns ett positivt samband mellan lönespridning och lönenivåer för olika

F OTO: AN NA LE D I N WI R É N

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

F OTO: A N N A LE D I N W I R É N

TEXT

Nicole Sundin och Nils-Olof Svensson var två av femtiofem ombud som fattade beslut om Naturvetarnas färdriktning de kommande tre åren.

TEMA B I LD E R FRÅN KONG R E SS E N

de fick tillräckligt många röster för att bli kongressombud. – Katarina Gospic var verkligen inspirerande när hon visade hur Sofia Eklund hjärnans funktioner höll i klubban. påverkar våra beslut. Och det är alltid givande att möta andra naturvetare och bygga nätverk, säger Nicole Sundin. Till vardags är hon parkingenjör med ansvar för Vallentuna kommuns parker och lekplatser. Bland annat ligger säsongsblommor och nya träd på hennes bord.

Kongresshandlingarna.

Katarina Gospic inspirerar.

Fin stämning bland ombuden.

Ivar de la Cruz omvaldes till ordförande.

Tekniken är en god hjälp vid votering.

Studenterna håller ihop.

Roliga bilder för den som vill ha.

Arbete i utskotten pågår.

Magdalenas lönehörna lockar.

Barnabas Kolumban, Johanna Macho Bergström och Björn Jensen.

F OR S KA M E R E LLE R M I N D R E

Nils-Olof Svensson är disputerad kvartärgeolog och går nu på externa medel. I ett samarbete med arkeologer rekonstruerar han vegetationen och tidigare havsmiljöer vid boplatser med upp till tio tusen år på nacken. – Tidigare har jag aldrig engagerat mig fackligt. Det är stimulerande och ger möjligheter till påverkan, både lokalt här på högskolan och i Naturvetarna, säger Nils-Olof Svensson. # FA K TA : Kongressen är Naturvetarnas högsta beslutande organ, som utvärderar styrelsens arbete och anger färdriktningen för de kommande tre åren.

N R7 2015

N A T U R V E TA R E

Naturvetarna fick draghjälp av Saco Ordförande Ivar de la Cruz ingöt framtidstro utan att ducka för utmaningar. Han fick draghjälp av Saco som tackade naturvetare som bidrar till att lösa klimatproblemen och ta fram nya läkemedel. Ivar de la Cruz tog avstamp i de möjlig-

heter som naturvetare står inför i denna oroliga tid med klimatproblem och flyktingkris. – Naturvetare har viktiga roller på många olika områden i samhället. Vi finns i näringslivet, på universitet, i kommuner och landsting, ofta i beslutande roller.

– Därför har vi föreslagit ett utbildningsstöd för att omskola naturvetare att bli lärare. KVALITET I F OK U S

Kvalitet går före kvantitet menar Göran Arrius och Saco, som hellre ser att regeringen lägger pengar på hög kvalitet än att öka antalet studieplatser. Det går att kombinera, enligt Klas-Herman Lundgren, politiskt sakkunnig i regeringen. – Vi vill fortsätta att bygga ut den högre utbildningen. Vi ska konkurrera med kompetens och inte med låga löner. Nu satsar vi också 330 miljoner kronor på att höja kvaliteten.

kor är en hjärtefråga för regeringen. Det behövs för att locka talanger till forskningen. En utredning om hur meriteringssystem ska se ut pågår. Klas-Herman Lundgren lovade också att se över nivån på basanslagen till universiteten. – De behöver öka för att forskarna ska våga gå utanför boxen och kunna göra banbrytande upptäckter. Även han tog upp flyktingfrågan och att integrera nyanlända genom att erbjuda kompletteringsutbildningar och påskynda deras inträde på arbetsmarknaden. #

BÄSTA S E RVI CE

Vid sidan av att ge bästa service till medlemmarna gör förbundet etiska placeringar och deltar i Prideparaden för att befästa allas rätt att var sig själva på jobbet. Han slog fast att det i dag råder enighet om att vi inte kan delas in i raser och att naturvetenskapen är opolitisk. Allt annat är konstruktioner. – Lika viktigt är att lyfta fram naturvetare som utvecklar nya produkter och löser våra samhällsutmaningar.

B RA I N S PE L

Han tackade Naturvetarna för bra inspel till forskningsproppen som kommer nästa höst. – Att satsa på forskarna så att de får en trygg karriär med vettiga anställningsvill-

Klas-Herman Lundgren, politiskt sakkunnig, representerade regeringen.

D RAG H JÄLP

– Naturvetare skapar världens framtid, avslutade Ivar de la Cruz och gav ordet till Sacos ordförande Göran Arrius som fyllde på. – Jag vill tacka kemisten som tar fram nya läkemedel, matematikern som kodar ny programvara och dietisten som gör att jag fortfarande kommer i min skjorta. Han uttryckte oro för den lärarbrist som vi står inför. Hela 17 000 lärare inom naturvetenskap kommer att behövas, men prognoser visar att det inte blir fler än 3 000 om inget görs.

N A T U R V E TA R E

N R7 2015

En enig kongress omvalde Ivar de la Cruz till ordförande. Han tackar för förtroendet.

Flera av regeringens löften går Naturvetarnas väg.

TEMA

Belöningar och rädslor styr våra beslut

F OTO: CAS I A B R O M B E R G

Hur kan hjärnforskningen användas i ledarskapet och i det dagliga arbetet? Med kunskap om hur vårt belöningssystem och vår reptilhjärna fungerar kan vi få andra att må bra och prestera bättre. Hjärnforskaren och fysiologen Katarina

Gospic levde upp till förväntningarna när hon visade vilka principer som styr våra beslut. – Det är inte talang eller ambition som gör att Katarina Gospic. vissa presterar mer än andra. I stället handlar det om tankesätt och den inre motivationen. U RÅLD R I GA H JÄR N OR

Att dagens datorer rymmer tiotusen gånger mer information än de som fanns på 60-talet illustrerar den snabba teknikutveckling. – Men våra hjärnor är desamma som för fyrtio tusen år sedan. Än i dag är det belöningar och upplevelser av obehag som styr våra beteenden. Genom att utnyttja den kunskapen är det möjligt att styra människors beteende. Hon visade hur man kan få folk att gå upp för trappor i stället för att ta rulltrappan. Genom att utrusta trappan med pianotangenter som spelar när man tar ett fotsteg så fick man 66 procent fler att gå i trapporna. Förklaringen sitter i den del av hjärnan som heter striatum, den är centrum för vårt belöningssystem. Ju snabbare belöningar desto bättre. – Den går igång på choklad, beröm och att få vara en i gänget. Reptilhjärnan, amygdala, reagerar på hot och obehag, och får oss att fly eller fäkta.

Detta innebär att vi inte är rationella beslutsfattare, utan vi styrs av känslor. Det kan leda besluten fel, enligt Katarina Gospic. S OM CH OK LAD

För att få medarbetarna att trivas och prestera gäller det att locka fram den inre motivationen, testa sina gränser och känna sig viktig för verksamheten. – Hur ska man då göra för att bli attraktiv som en chokladkaka, för att använda en metafor? Lösningen ligger i att trigga igång belöningssystemet i stället för reptilhjärnan. – Frontalloben fungerar som en känsloreglerare, så att en impuls kan hämmas. Även om man är sugen på choklad kan man säga nej. På samma sätt kan rädsla övervinnas genom att våga kliva utanför sin trygghetszon. #

5 SAKE R SOM TR IGGAR HJÄR NAN S STR IATU M : 1. Möts på samma nivå där den ena inte sätter sig över den andra. 2. Informera på rätt sätt och ge hela bilden för att undvika speku- lationer och flyktbeteende. 3. Autonomi, ange ramar istället för att styra i detalj. 4. Relatera till andra människor. Mjukstarta en förhandling med vardagligt prat för att hitta varandra. 5. Rättvisa upplevs som en belö- ning, medan orättvisa drar igång reptilhjärnan.

Hjärnforskaren Katarina Gospic visade att våra hjärnor är desamma som för 40 000 år sedan. Hennes tips är att trigga igång belöningssystemet istället för reptilhjärnan.

N R7 2015

N A T U R V E TA R E

TEMA

Här är Naturvetarnas nya styrelse En enig kongress har valt en ny styrelse för de kommande tre åren. Ivar de la Cruz gavs fortsatt förtroende som ordförande. Fem av ledamöterna är nyvalda. NYVAL

Kerstin Andersson, disputerad i immunkemi, projektkonsult på Trade Extensions.

Ivar de la Cruz, analytisk kemist, verksam i eget företag. Hjärtefrågor: Att locka unga att bli naturvetare och lyfta naturvetenskapen i samhället. Ett hållbart arbetsliv.

Viktiga frågor: Utbildning, forskning och lönebildning. Stärka det lokala fackliga arbetet, som är så viktigt när vi går mot sifferlösa avtal.

NYVAL

Erik Hultman, skogsmästare, planeringsledare på Stora Enso Skog AB.

NYVAL

Pär-Olof Stål, biolog, jobbar

Viktiga frågor: Arbetsmiljö och ledarskap. Ökad samverkan mellan arbetsgivare och fack. Kompetensutveckling.

med nationell och internationell skogs- och miljöpolitik på Näringsdepartementet. Hjärtefrågor: Stärka den svenska modellen med lokala avtal. Verka för bättre villkor på en flexibel arbetsmarknad. Se till att Naturvetarna förblir ett modernt fackförbund.

Andreas Englund, ekoingenjör, affärsutvecklare vid IVL Svenska miljöinstitutet, samt lärare i ekoteknik vid Mittuniversitetet. Brinner för: Ett arbetsliv anpassat efter hur människan fungerar. Innovation och ett hållbart samhälle.

NYVAL

Milene Svanå, legitimerad dietist, Region Halland. Jobbar fackligt på heltid.

NYVAL

Viktiga frågor: Organisatorisk och social arbetsmiljö. Specialisttjänster och möjligheter till utveckling i arbetet, samt vikten av lokalfackligt engagemang.

Pia Swierz, geologistuderande

Hans-Erik Källman, sjukhusfysiker, chefsfysiker vid landstinget Dalarna, samt doktorand vid Uppsala universitet. Brinner för: Lön och löneprocessen. Avtal anpassade för naturvetare.

N A T U R V E TA R E

N R7 2015

i Lund. Brinner för: Arbetslivsanknytning för naturvetarstudenter. Stärka naturvetare på arbetsmarknaden och fackförbundet Naturvetarna.

Patriq Fagerstedt, disputerad inom neurovetenskap, forskningssekreterare vid Vetenskapsrådet. Viktiga frågor: Forsknings- och utbildningspolitik, stöd till lokala fackliga företrädare.

Margareta Jonsson, miljöinspektör på Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund. Hjärtefrågor: Naturvetares status och lön. Facklig service till medlemmarna och avtalsfrågorna på kommunal sektor.

Mats Linde, agronom, disputerad i markkemi, administratör vid Mark-Vatten-Miljöcentrum SLU, Uppsala. Viktiga frågor: Kopplingen mellan utbildning och arbetsliv. Naturvetares roll i samhällsutvecklingen. FOTO: A N N A LE D I N W I R É N

4 KO N G R E S S O M B U D VI LKA FRÅG OR ÄR VI KTI GA FÖ R D I G? Fereshteh Jalayer, biomedicinsk analytiker landstinget i Värmland, västra valkretsen – Jag vill synliggöra yrkesgrupperna, bland annat inom landstinget. Viktiga frågor för mig är AID-kodning och specialutbildningar för biomedicinska analytiker, men också för andra yrkesgrupper. JR

Elin Wallin, mikrobiolog CCS healthcare, norra valkretsen

KONGRESSEN BESLUTADE: ✔

Om ett nytt principprogram med Naturvetarnas uppfattning om högre utbildning, forskning, arbetsvillkor, kollektivavtal löner och annat.

✔

Att Naturvetarnas prioriterade områden är lön och löneprocessen, anställnings- och arbetsmiljöfrågor, stöd och service till lokalt fackligt förtroendevalda och marknadsföring av naturvetares kompetens och betydelse för samhällsutvecklingen.

✔

Att ”Goda villkor för naturvetare på framtidens arbetsmarknad” – ligger till grund för verksamhetsplanen de kommande åren.

✔

Driva frågan om att stipendier som avser att finansiera tjänster alltid ska omvandlas till lön via arbetsgivaren.

✔

Jobba för att åtgärda den stres�siga arbetsmiljön inom djurskydd och miljö- och hälsoskydd.

✔

Verka för att alla medlemmar i Naturvetarna ska ges samma chans på arbetsmarknaden, oberoende av kön, ursprung och sexuell läggning.

– Jag vill kunna vara med och påverka mitt eget förbund och min egen framtid. Jag tycker att det är viktigt att jobba mer med det fackliga arbetet inom förbundet och ute på företagen. Och att vi syns utåt, att alla vet vad en naturvetare är. JR

Lars Mogren, grönsaksforskare SLU Alnarp, södra valkretsen – Jag tycker att det är viktigt med anställningstrygghet och förhållanden för naturvetare i allmänhet, till exempel möjligheten att gå mellan statlig anställning och näringslivet. Det befruktar varandra när forskning och näringsliv möts. JR

Riccardo Bevilacqua, kärnfysiker ESS, södra valkretsen – I want to understand how foreign scientists can participate in activities of Naturvetarna. When I first was a PhD student I found no information for non-Swedish speaking people. I want to prompt Naturvetarna to get out there and meet those who do not understand Swedish. CJ F LE R KO N G R ES S O M B U D PÅ WE B B E N. www.naturvetarna.se

N R7 2015

N A T U R V E TA R E

R E P O R TA G E

Grekiskt drama med klimatet i fokus Det finns ljusglimtar i den grekiska krisen.

En av dem är ett forskningssamarbete med Stockholms universitet om miljö och klimat. När jordklotet värms upp med i genomsnitt två grader kan fastlandet runt Medelhavet räkna med fem graders höjning. TEXT OCH FOTO

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

”

Skogsbränder kommer att bli vanligare i framtiden”

egnet öser ner i Aten och gatorna svämmar över. Under natten har det kommit 40 millimeter regn. Professor Christos Zerefos på Academy of Atens meddelar att han har fastnat i trafiken och blir sen. Det brukar vara så när det regnar i huvudstaden. Han är en nyckelperson i samarbetet mellan forskare i Grekland och Stockholms universitet. Med värdefull kompetens inom klimat- och atmosfärsforskning har hans grupp mycket att tillföra. – Skyfallet i dag är exempel på extremväder som vi upplever allt oftare. Detsamma gäller långvarig torka och starka vindar. Den sammanlagda årsnederbörden är dock i stort sett samma som tidigare, säger Christos Zerefos.

TÄCKT AV I S

Han berättar att även Grekland till delar var täckt av is för trettio tusen år sedan. Genom studier i grottor kan historiska klimatförändringar studeras. – Med hjälp av isotopanalyser av droppstenar från kalkstensgrottor kan växlingar av temperatur och nederbörd med stor noggrannhet läsas av över tid. Vi träffas i den pampiga byggnaden med kolonner och ornament mitt i staden. Academy of Athens är en fristående akademi som numera inte får några anslag alls från den skuldtyngda grekiska staten. Nu går man runt på egna medel och forskningsanslag från bland annat EU. Men det är inte dit svenska forskare åker med jämna mellanrum. Karin Holmgren, professor i naturgeografi på Stockholms universitet, är på väg till Peloponnesos som är en halvö av det grekiska fastlandet, när tidningen Naturvetare ringer. Där ligger forskningsstationen Navarino. – Studier och provtagning i en grotta är uppgiften den här gången. Målet är att upprätta en miljö-, klimat- och arkeologisekvens för södra Grekland under de senaste tio tusen åren med fokus på Professor Christos Zerefos tar emot på Academy of Athens.

FO RTS ÄT T N I N G F R ÅN FÖ R EG ÅE N D E S I DA.

bronsåldern, tre tusen till ett tusen år före Kristus, samt de senaste två tusen åren, säger Karin Holmgren. VAD NATU R E N TÅL

Den forskningen är en viktig pusselbit i FN:s klimatpanels, IPCC, naturvetenskapliga del. Det finns få studier av hur östra Medelhavsregionen har påverkats av klimatförändringar. Samarbetet med grekerna har sin källa i viljan att etablera strategiska partnerskap utanför akademin. Partnern i näringslivet är företaget Temes, som har byggt och förvaltar femstjärniga resorter på Peloponnesos. De drivs hållbart ur ett miljö- och kulturperspektiv, med hänsyn till vad naturen tål. Det tyckte Stockholms universitet var intressant och inledde ett samarbete. I botten ligger pengar från en rik grekisk skeppsredare, som ville ge något tillbaka till sin hemKarin Holmgren.

bygd och göra den levande. Första spadtaget till forskningsstationen togs 2010. – Vi kompletterar varandra bra, där forskning om klimat, vattenresurser och miljö förenar oss. Det har i sin tur lett till kontakter med andra universitet i bland annat Tyskland och ansedda Cornell University, USA.

naste hundra åren, varav den största delen sedan 1960-talet. – Det är inte bara klimatgaserna som påverkar, utan även så kallade aerosoler, som förekommer naturligt i luften. De mest påtagliga här har sin källa i Saharas sand, som med vindarnas hjälp förs hit. Inte sällan kan det vara ett tunt sandskikt på trädgårdsmöblerna, säger han.

SVE R IG E STÖTTAR

Från Sverige ger Vetenskapsrådet anslag till NEO-kopplade forskningsprojekt, och ett antal nya EU-ansökningar är inlämnade. – Under resans gång har forskningen vidgats från naturvetenskap till tvärvetenskap med discipliner inom arkeologi, kultur och sociologi. Det handlar bland annat om möjligheter för befolkningen att försörja sig på hållbar förvaltning av naturresurser och turism. Här odlas de finaste oliverna. Fokus ligger dock fortfarande på klimatförändringar över tid. Christos Zerefos påminner om att koldioxidhalten i atmosfären har ökat med 30 procent under de se-

ÅR S R I NGAR G E R SVAR

Det kan också handla om lokala partikelutsläpp från skogsbränder, som destabiliserar klimatet och höjer temperaturen ända uppe i Arktis, enligt Christos Zerefos. Trädens årsringar ger också svar på hur klimatet har förändrats över tid. Här finns en 1 500 år lång mätserie av träds årsringar, den längsta vid Medelhavet. – Med hjälp av den mätserien kan vi i första hand analysera nederbörden, som på de här breddgraderna betyder mer för tillväxten än temperaturen. Just nu väntar jag med spänning på en av våra doktoranders resultat om det också är möjligt

På halvön Peloponnesos ligger forskningsstationen Navarino. Målet är att skapa en mätserie för miljöns och klimatatets förändringar under de senaste tio tusen åren.

N A T U R V E TA R E

N R7 2015

R E P O R TA G E

”

Lönerna har sänkts med mellan 40 och 45 procent”

att analysera temperaturen, säger Karin Holmgren. Som jämförelse använder man sig av de senaste hundra årens verkliga mätningar av temperatur och nederbörd. Det gör det möjligt att göra analyser bakåt i tiden. En av de forskare som ingår i professor Christos Zerefos forskargrupp är John Kapsomenakis. Han är disputerad inom klimatologi, och är fysiker i botten. Honom träffar vi i mer anspråkslösa lokaler ett stenkast från Academy of Athens pampiga huvudbyggnad. FE M G RAD E R VAR MAR E

Han gör datasimuleringar och bygger klimatmodeller över olika scenarier. I hans forskning ingår också att titta på vilka anpassningar som måste göras i ett varmare klimat och vad det kostar. Det handlar om allt från kylning av byggnader och fler skogsbränder till jordbruk och turism. Medelhavsområdet drabbas hårdare när jordens genomsnittliga temperatur höjs med två grader. Över land räknar man med fem grader högre temperatur än i dag och tre grader över hav. – Skogsbränder kommer att bli vanligare i framtiden, både som ett resultat av högre värme och starkare vindar. Rekordhettan 2007 kommer om mindre än hundra år att betraktas som sval. Även turistsäsongen kan komma att förändras. – Det blir hetare under juli och augusti, vilket kan göra att turisterna söker sig hit under vår och höst i stället. Detsamma gäller jordbruket som måste anpassa sig till högre temperaturer och marginellt hö-

gre nederbörd, som mer får karaktären av skyfall, säger John Kapsomenakis. SÄN KTA LÖN E R

Vi glider över på den grekiska krisen, som förstås har påverkat forskarnas villkor. De flesta har fått sina löner sänkta med mellan 40 och 45 procent sedan 2010, enligt John Kapsomenakis, som själv har klarat sig betydligt bättre. – Jag har samma villkor som före krisen eftersom jag har extern finansiering, bland annat från EU. Flera av mina vänner har lämnat och forskar i andra länder. Jag trivs här, men jag vet inte om jag blir kvar i det osäkra läge som landet befinner sig i. Han befarar att lönerna kommer att fortsätta sjunka. Att Grekland har problem med braindrain är uppenbart. Enligt en professor på Academy of Athens lämnade fem tusen doktorer landet förra året. De flesta flyttar till andra europeiska länder som England, Tyskland, Holland, Frankrike och Sverige.

J O H N K APS O M E NAK I S Aktuell: Ingår i forskargruppen som samarbetar med Stockholms universitet. Utbildning: Fysiker i botten, disputerad inom klimatologi. Bor: I en förort till Aten, har ännu inte hunnit med familj. Jobbet tar all tid. Fritid: Opera, teater och klassisk musik.

STOPPA B RAI N D RAI N

Det sätter spår i både utbildning och forskning. – Jag vill påstå att den akademiska nivån fortfarande är hög, men ett problem är att pensionerade universitetslärare inte ersätts av nya. Det finns inga pengar helt enkelt, säger John Kapsomenakis lite uppgivet. Alla som jag har pratat med är bekymrade, men det finns en övertygelse om att Grekland kommer att ta sig ur krisen. Och då kommer akademikerna tillbaka. Regeringen har ambitioner att stoppa utflödet. Enligt en journalist kommer staten att försöka få två tusen forskare att stanna genom att skjuta till pengar i ett utbyte mellan akademi och näringsliv. Men inget är spikat. #

NEO

Forskningsstationen NEO, Navarino Environmental Observatory, i Costa Navarino på halvön Peloponnesos. Forskningssamarbete mellan

Stockholms universitet, ekoturimsföretaget Temes och Academy of Athens. Ett förnyat avtal träffades i våras ef-

ter fem framgångsrika år. Rektorn från Stockholms universitet och Greklands president var på plats. Forskningen har fokus på klimat

och miljö, och spänner från geomorfologi till dendrologi under tusentals år.

N R7 2015

N A T U R V E TA R E

R E P O R TA G E

Kemisten Maria drömmer om Sverige Naturvetare i Grekland har det tufft och många lämnar landet. Särskilt unga har svårt att komma in på arbetsmarknaden. En av dem är kemisten Maria Papageorgiou. Hon tog sin magisterexamen i somras

och hankar sig fram med jobb på café och i klädaffär, totalt arbetar hon runt 50 timmar i veckan. – Av mina kursare är det bara en som jobbar som kemist. Han är anställd på ett företag som på uppdrag utför kemiska analyser av bland annat vatten. För att få arbete ska man helst ha flera års erfarenhet och vara disputerad. Hon konstaterar att nästan alla hennes vänner jobbar i länder som Italien, Danmark och Holland. Själv vill hon till Sverige. – Min dröm är att komma till Uppsala och studera ett år till och få en master i biokemi. Helst vill jag stanna där och kanske doktorera.

Just nu läser hon svenska två gånger i veckan. De flesta i gruppen är läkare och sjuksköterskor, som är eftertraktade i Sverige. Hon betalar själv avgiften på den knappa lönen som uppgår till knappt 500 euro per månad. För tio år sedan var en normallön i Grekland 700 euro, berättar hon. Som så många andra bor hon kvar hemma hos sina föräldrar. – Jag är tvungen för att överleva. Eftersom framtiden är så osäker har jag än så länge valt bort att skaffa egen familj. Den statliga utbildningen är kostnadsfri i Grekland, men kvaliteten sviktar efter flera år av nedskärningar. – Även universiteten är korrumperade och allt bygger på att man har kontakter. Kompetens är mindre viktigt. Brist på labbutrustning gör att studenterna inte själva får utföra laborationer, utan man får nöja sig med lärarnas demonstrationer.

Maria Papageorgiou lär sig svenska.

Nu är siktet helt inställt på Sverige och hon sparar pengar för att komma dit. Men även Edinburgh är tänkbart för Maria Papageorgiou. Men det lär ta tid som en följd av låga löner och höga omkostnader. En fika på stan är marginellt billigare än i Sverige. Detsamma gäller maten. #

Myter och sanningar om Grekland Myt: Greker jobbar lite

Myt: Ingen betalar skatt

Sanningen är att många jobbar betydligt mer än 40 timmar per vecka för att få ekonomin att gå ihop. Däremot är inte effektiviteten särskilt hög. Korumpion och svågerpolitik på alla nivåer har skapat ett system som inte klarar sina åtaganden. Det kan vara brist på sjukvårdspersonal samtidigt som fem personer sköter den minimala sjukhusträdgården.

Det är sant att viljan att betala skatt är låg, vilket beror på att samhället inte förmår leverera kollektiva nyttigheter, som sjukvård, skola, äldreomsorg och liknande. De med låga inkomster har en lägre skattesats än de som tjänar mer. Äger man en fastighet betalar man mer i skatt på inkomster. Företagare har fått det tuffare och måste betala in skatt i förskott på intäkter som man ännu inte har tjänat in. Skatteskulder avskrivs aldrig, utan går i arv till kommande generationer.

Myt: Pension vid 55 år Så har det varit för vissa yrkesgrupper. Men nu har tumskruvarna dragits åt. Den officiella pensionsåldern är 67 år, men ofta får den nyblivna pensionären vänta något år innan den första utbetalningen kommer.

N A T U R V E TA R E

N R7 2015

Myt: Anställd på livstid En anställning i staten ansågs tidigare säker. Före krisen jobbade 1,05 miljoner greker inom

statlig sektor. I dag återstår 640 000 (motsvarande siffra för Sverige är runt 1,3 miljoner). De kommer att minska ytterligare i takt med effektiviseringar. Inom privat sektor råder närapå vilda västern och kollektivavtalen har spelat ut sin roll. Men det finns hopp om att den nya regeringen ska återställa läget på arbetsmarknaden.

Sanning: Braindrain Det är ett stort problem. Förra året lämnade 5 000 disputerade personer landet. Grekiska läkare och sjuksköterskor är eftertraktade i bland annat Sverige.

Matematik får resan

att gå som på räls

Signalfel, trasiga växlar och människor på spåren. Anledningarna till förseningar i tågtrafiken kan vara många. Men en ny algoritm kan göra livet enklare för både pendlare och trafikledningen. N A T A L I E V O N D E R L E H R TEXT

VETENSKAP

– Det handlar om att identifiera mönster bland en stor mängd historisk data. Då blir det möjligt att förutsäga hur hela trafiken påverkas om ett tåg blir försenat på ett visst ställe vid en viss tidpunkt, säger Wilhelm Landerholm, matematikern bakom algoritmen. Han jobbar med matematisk modellering. Basen för det är den stora historiska datamängden över händelser i trafiken. – Det har funnits försök att göra detta tidigare men det har varit svårt på grund av att det finns så många kombinationer av händelser. Då tar det för lång tid att göra beräkningarna. Min modell bygger på gruppering av händelser baserad på en stor mängd information – big data – och kan göra en ny beräkning varje minut. Det handlar om matematik och lite fantasi, förklarar Wilhelm Landerholm.

Algoritmen fungerar ungefär som en seismograf, som kan förutsäga förseningar med hänsyn till tidigare störningar och kunskapen om vilka stationer och knutpunkter som är mest utsatta. I N FOR MATION OCH B E S LUTSSTÖD

Han har utvecklat algoritmen och modellen på uppdrag av Stockholmståg som kommer att tillämpa den i pendeltrafiken. – Vi vill förstås förbättra punktligheten, men en annan viktig del är att vi vill kunna ge resenärerna bättre information, säger Mikael Lindskog, kommunikationschef på Stockholmståg. Tjänsten kommer att finnas tillgänglig som en app. Den kan både ge information om när tåget kommer och ge tips om att det kan vara bra att åka lite tidigare eller

välja annan resväg vid stora störningar i trafiken. Trafikledningen kan använda prognosen som beslutsunderlag för att minimera framtida förseningar. – Människorna som jobbar med trafikledningen är extremt duktiga, prognosen kan ge dem stöd för att fatta ett beslut, kanske kan just det beslut som ”känns” rätt motiveras med hjälp av resultaten av prognosen, säger Wilhelm Landerholm. MATE MATI K OCH MÄN N I S KOR

Han tror inte att trafikledningen kan automatiseras helt. All information måste vägas ihop till en helhet, det går inte att enbart fokusera på punktlighet. – Tänk dig till exempel ett pendeltåg i rusningstrafik på eftermiddagen. Något går fel och i Upplands Väsby bestämmer man att vända tåget tillbaka. Ur trafik-

Algoritmen fungerar ungefär som en seismograf som kan förutsäga förseningar med hänsyn till tidigare störningar.

N A T U R V E TA R E

N R7 2015

VETENSKAP

synpunkt kan det vara det bästa för att minimera andra förseningar men eftersom tåget är fullsatt med människor som ska ta sig hem blir det andra problem. Wilhelm Alla dessa människor Landerholm. blir sedan stående på en perrong och ska med nästa tåg som troligen också är fullt, förklarar Wilhelm Landerholm. Förutom den matematiska modellen behövs alltså människor som kan göra en bedömning vad som blir bäst ur ett helhetsperspektiv. Då kan även andra innovativa metoder som att väga tåget komma in. Vikten talar om ungefär hur många människor som finns på tåget och som kommer att drabbas. MATE MATI K SOM B E RÖR

Wilhelm Landerholm tycker att det är fantastiskt roligt att jobba med matematiska modeller som har en direkt påverkan på människors liv. – Alla har åkt tåg och blivit försenad någon gång. Istället för algoritmer och modeller för finansvärlden jobbar jag nu med någonting som alla känner en direkt påverkan av, det är matematik som berör människor. Det bästa vore såklart att det inte fanns några trafikstörningar och att allting kunde flyta på som planerat. Men även med en perfekt infrastruktur skulle det alltid kunna hända någonting. – Det finns många anledningar varför det kan bli försening, till exempel olyckor, oväder eller människor som springer på spåren. Det går tyvärr inte att komma undan förseningar och då hjälper prognosen till att det ändå går så smidigt som möjligt och att resenärerna får den informationen de behöver, säger Mikael Lindskog. Enligt Wilhelm Landerholm sätter

endast fantasin gränsen för framtiden. En uppenbar vision är att tillämpa algoritmen i fler trafiknätverk, till exempel hela Sverige. En annan möjlighet är att modellera mer komplexa prognoser, till exempel att förutse vad som händer om ett tåg går sönder. S PÖK-KÖRA TÅG

– Vi skulle kunna spök-köra ett tåg i en modell. Då kan vi se vad det blir för konsekvenser, är det inte så farligt kan man köra tåget tills det blir stående, blir det katastrofalt kan man ta tåget ur trafik. Biltrafiken skulle vara något svårare att modellera eftersom det går att välja andra vägar. – Då skulle man behöva riktigt big data, sådant som google och facebook har tillgång till. Då kan det gå. #

Algoritmer och matematiska modeller » En algoritm består av en begränsad mängd väldefinierade instruktioner för att lösa en uppgift. Instruktionerna ska med säkerhet leda fram till ett sluttillstånd. Ett exempel på en enkel algoritm är ett matlagningsrecept. Informellt avses oftast ett datorprogram när man pratar om algoritmer. » En matematisk modell är en abstrakt beskrivning av verkliga händelser med matematiska uttryck. Matematiska modeller används för beräkning eller simulering.

Pendelprognosen - så funkar det: 1. En matematisk modell omvandlar historisk trafikdata till prognoser för varje enskilt tåg i pendeltågssystemet. 2. Prognostjänsten kan sedan upp till två timmar innan ankomst eller avgång varna för en störning som kommer att påverka tågets punktlighet. 3. Samtidigt räknas också ut hur andra tåg i systemet kommer att påverkas. Nya ankomsttider för alla berörda tåg genereras automatiskt. 4. Syftet är att minska antalet förseningsminuter genom bättre beslutsunderlag för trafikledningen, men också att ge bättre trafikinformation till resenärerna. 5. Algoritmen kan i framtiden även anpassas för andra trafikslag eller länder. Tyskland och England har visat intresse. Algoritmer håller koll på förseningar.

N R7 2015

N A T U R V E TA R E

Bin

koffein

När kaffesuget sätter in räcker det kanske inte med ett glas vatten; det behövs en dryck med koffein, gärna i sällskap med några kollegor. Detsamma tycks gälla för arbetsbin. Efter att ha fått nektar med en dos koffein i vill de ge sig ut och söka mat igen och dansar extra mycket för att locka med sig andra bin till platsen där de hittat nektarn. Det här är en effekt som vissa växter utnyttjar för att få fler besök av pollinerare. Bina gynnas inte av koffein, eftersom de överskattar hur mycket mat som finns och därför producerar mindre honung. AN Koffein lockar pollinerare.

KÖTTÄTARE GÖDER ALGER Forskare vid Havsmiljöinstitutet har tittat på olika samhällsfenomen och hur dessa påverkar flödet av näringsämnen. En av deras slutsatser är att eftersom vi att äter alltmer kött ökar läckaget av kväve och fosfor till havet. I hela kedjan, från produktion av djurfoder, via köttkonsumtion, till avloppsverken, sker utsläpp av dessa näringsämnen till luft och vatten. I havet blir det ett effektivt gödningsmedel för alger och orsakar bland annat algblomning och döda bottnar. AN

Forskare kartlägger sambandet mellan köttkonsumtion och algblomning.

N A T U R V E TA R E

N R7 2015

1,4 – 1,9 mm… … är våglängder där man hittar svaga ljussignaler från vattenmolekyler i rymden. Nu har svenska forskare tagit fram instrumentet Sepia, som kan fånga upp ljus på dessa våglängder. Instrumentet har placerats på ett teleskop på den torra Chajnantor-platån i Chile där störningarna från vattenånga i atmosfären är minimala. AN Fångar ljus från rymden.

Matematisk modell för myrornas myller Hur hittar myran närmaste vägen? Och hur planerar de var de ska bygga sitt nya bo? Ett forskarteam i Uppsala har tittat närmare på detta och tagit fram en matematisk modell för hur myrorna skapar sina transportvägar. Det visade sig att myrornas nätverk följer några enkla regler för att spara resurser och samtidigt ta sig fram effektivt. Nästa steg är att titta på hur man kan an-

vända myrornas modell för att förbättra mänsklig infrastruktur, så att den blir både billig och välfungerande. AN Vad kan myrorna lära oss?

VETENSKAP

N F RÅGA E TA R E N AT U R V E

Hur (o)nyttigt är salt? Man hör ofta om riskerna med salt i maten. Vad gör salt för nytta i kroppen och hur mycket kan man äta för att inte gå över gränsen? Är det skillnad på olika sorters salt? Salt i maten är främst natriumklorid, alltså koksalt. Natrium är livsviktigt bland annat för att upprätthålla kroppens syra-basbalans och vätskebalans. Friska vuxna behöver minst 1,5 g (ett kryddmått) salt per dag för överlevnad, och mer när vi svettas mycket. För mycket natrium i blodet gör att vätska dras ut från cellerna och trycket i blodet ökar, vilket på sikt ökar risken för hjärtkärlsjukdom och njurskador. Hur mycket blodtrycket påver-

Värmer skogsbränder upp klotet? Skogsbränder härjar i världen med jämna mellanrum. Utgör skogsbränderna en klimatfaktor att räkna med eller är utsläppen av koldioxid marginella? Kanske också sot och andra partiklar kan påverka klimatet och miljön. I så fall hur? Eld och bränder är ett naturligt inslag i jordsystemet, med förändringar i vegetationen och växthusgasutsläpp som följd. Vilka och hur stora effekterna är beror på ekosystemet som brinner och brandens intensitet. Utöver koldioxid släpps metan och kolmonoxid ut, och mängden små partiklar kan öka i luften. Olika partiklar har olika klimatpåverkan. Sot absorberar solstrålning och värmer upp luften. Andra partiklar ökar albedot och kyler ner. Luftkvaliteten påverkas också. De brandrelaterade utsläppen är omkring

kas av salt varierar mellan individer. Trots enskilda kontroversiella studier pekar det samlade vetenskapliga forskningsläget på att ett lägre saltintag är bäst för folkhälsan. Därför rekommenderar Livsmedelsverket och WHO max 5-6 g salt (en tesked) per dag för vuxna. Vi svenskar får i oss dubbelt så mycket idag. Det mesta av intaget, 77 procent, är salt i industriprodukter som chark, ost och färdigmat. Cirka 20 procent är det vi saltar själva. Resten är naturligt natrium i livsmedel. Vanligt bordssalt är raffinerat bergsalt och innehåller nära 100 procent natriumklorid. I havssalt och naturligt bergsalt varierar mängden natriumklorid och spårmineraler; vissa hävdar att dessa är bättre för hälsan än bordssalt, men det är inte vetenskapligt be-

lagt. Mineral- och örtsalt däremot har betydligt lägre halt natriumklorid och är bättre för blodtrycket. En viktig skillnad mellan olika salt, förutom smaken, är innehållet av jod, Drar ut vätska. ett mineral som behövs för ämnesomsättningen. Berikat salt är en av våra viktigaste jodkällor, så välj främst salt med jod. Det är med salt som med det mesta – lagom är bäst.

ett par miljarder ton kol per år. Generellt brukar över hälften av dessa komma från Afrika. Resten står Sydamerika, Asien, och det boreala området för. Det mesta återupptas dock snabbt när ny växtlighet kommer fram, inte minst på gräsmarker och savann. Bränder i torvmarker och avsiktlig avskogning med hjälp av eld ger däremot nettotillskott till atmosfären. Globalt sett är brandrelaterade utsläpp små jämfört med de fossila utsläppen. Re-

gionalt kan de ändå vara av stor vikt med effekter på det lokala och regionala klimatet och luftkvaliteten, samt som en del av ohållbar markanvändning. Skogs- och gräsbränderna uppskattas på sikt bli fler på grund av den globala uppvärmningen. Även i Sverige leder en förväntad längre vegetationsperiod och högre temperaturer till att brandrisken ökar.

E LI SAB ETH MÖLLE R, NUTRITIONIST OCH DOKTOR I MEDICINSK VETENSKAP

MAR KKU R U M M U KAI N E N, PROFESSOR I KLIMATOLOGI VID LUNDS UNIVERSITET

Den mesta koldioxid som frigörs vid bränder tas upp när växtligheten kommer igång.

N R7 2015

N A T U R V E TA R E

KARRIÄR

I N S P I R AT Ö R E N

Erland hittar främmande arter – med din hjälp Med så kallad crowdsourcing får forskarna tillgång till fler ögon och öron för att samla data. Erland Lettevall har tagit vara på detta i arbetet med att tidigt upptäcka främmande arter som kan ställa till problem i ekosystemet. A N N A N O R B E R G TEXT

Du lyfter upp kräftburen och tycker

att kräftorna inte riktigt är sig lika; de har vita fläckar på klorna och ett slätare skal. På dykturen ser du en ovanlig fisk, eller kanske står du på stranden och ser något stort röra sig ute i vattnet. En val! – Det är ofta allmänheten som gör de första fynden av främmande arter. Övervakningsprogram kommer först när man vet att arten finns på en plats, säger Erland Lettevall, utredare vid Havs- och vattenmyndigheten. Han är projektledare för att ta fram en app för inrapportering av arter till naturvården. Tanken är framför allt att upptäcka främmande arter, men även att följa hotade arter eller förändringar i miljön. VALS KÅD N I NG

De främmande arterna är viktiga att upptäcka eftersom de kan vara smittbärare och ett hot mot inhemska arter och den biologiska mångfalden. De förändrar ekosystemet, som slutar fungera som det har gjort tidigare. – Utarmning av biologisk mångfald är ett större problem än klimatförändringarna. Vi upptäcker hela tiden nya arter, men en del hinner försvinna innan vi hittar dem.

N A T U R V E TA R E

N R7 2015

”

Det är ofta allmänheten som gör de första fynden av främmande arter”

Erland Lettevall är marin zoolog med inriktning på beteendeekologi. Han jobbade med så kallad crowdourcing, alltså att ta allmänhetens hjälp att samla in data till forskningen, redan 1988. Då studerade han socialt beteende hos kaskeloter och tog hjälp av personer som åkte ut på valskådning. – Jag fick ett gratis forskningsfartyg där folk skickade in sina bilder till mig. Jag tycker att crowdsourcing är stimulerande och meningsfullt. Och resultatet kan bli så bra att man kan doktorera på det.

E X E M P E L PÅ M A R I N A FRÄM MAN DE ARTE R I SVE R I G E Blåskrabba – förökar sig snabbt, tålig för variationer i salthalt, konkurrerar med den svenska strandkrabban och bottenlevande räkor. Signalkräfta – bär med sig kräftpest som drabbar de inhemska flodkräftorna hårt. Svartmunnad smörbult – reproducerar sig snabbt, är tålig och konkurrerar ut inhemska fiskarter som skrubbskädda. Nordamerikansk havsborstmask – konkurrerar ut andra arter, men blandar också om bottensediment och syresätter därmed bottnar och frigör näringsämnen.

FÖR STA B LÅS KRAB BAN

Appen för rapportering av arter, Rappen, vänder sig till en bred grupp av allmänheten. Det ska vara enkelt att rapportera men ge så pass mycket information att det är användbart. – Detta är ett bra komplement till mer traditionell övervakning och vetenskapliga

Ovan, signalkräfta, intill, svartmunnad smörbult.

TI PS TI LL D E N S O M VI LL J O B BA M E D C R OWD S O U R C I N G

1. Ta reda på vilken info du kan få in

från allmänheten. Finns det beteenden man kan utnyttja och grupper du kan vända dig till?

2. Hitta engagerade personer i nät-

verket som kan hjälpa till att föra ut information och återkoppla om hur det fungerar.

3. Var beredd på att det kräver att du är engagerad och gör flera riktade informationsinsatser.

4. De som ska rapportera in informa-

tion behöver inte förstå så mycket av vetenskapen. De behöver främst tydliga och enkla instruktioner.

5. Det är viktigt att synliggöra resulta-

tet och belöna den som deltar på något sätt.

E R LAN D L E T T E VA L L Blåskrabba, eller Asiatisk strandkrabba, är en av arterna man vill kartlägga i projektet, som har beställts av Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen i Värmland och Göteborgs universitet.

undersökningar. Här får vi tidig information om förändringar och var de sker. Upplägget är enkelt. Den som ser något ovanligt tar en bild med sin mobiltelefon eller surfplatta och e-post och telefonnummer. Positionen läggs till automatiskt. Det finns möjlighet att skriva in mer information och den som är expert kan lägga till ny information och nya arter, så att systemet förbättras. – Vi har fått in många rapporter om stora djur som tumlare och grindval. Och en video av en tumlare. Det första fyndet av blåskrabba i Sverige kom också in via Rappen. Det är roligt att se att det fungerar. Syftet med att ta fram Rappen var att

få en enklare hantering och bättre överblick för de observationer som rapporteras in av allmänheten. Och att lättare hitta dem som vill bli kontaktade för att lämna mer uppgifter. NYA STJÄR NOR

Att hela tiden hålla allmänheten engagerad har varit den stora utmaningen i projektet. Man måste visa att informationen kommer till användning och att man får en belöning för att man deltar. Erland Lettevall betonar att man måste göra det enkelt för så många som möjligt att delta. – Du behöver inte vara expert på astronomi för att upptäcka nya stjärnor om du har tydliga instruktioner. #

Aktuell: Projektledare för Rappen, ett utvecklingsprojekt för att testa crowdsourcing av vattenlevande organismer. Utbildning: Marin zoolog med inriktning på beteendeekologi. Bor: I Göteborg. Yrke: Utredare inom miljöövervakning på Havs- och vattenmyndigheten. Marint favoritdjur: Kaskeloten, men jag tycker också att nakensnäckor är otroligt intressanta och vackra djur. Gör en ledig dag: Är på havet, på stranden eller i skogen.

N R7 2015

N A T U R V E TA R E

MAN UALE N

Vägar ur

skadligt bruk

Vad gör man när man misstänker att en medarbetare har problem med någon form av skadligt bruk? Det kan gälla alkohol, narkotika, läkemedel eller spel. Som chef eller kollega kan man ge stöd, bland annat genom att visa förståelse och öppna för samtal. T E XT

M A R G A R E TA E L D H

I L L U S T R AT I O N

A N N I K A CA R L S S O N

Förr eller senare händer det – att man som chef eller kollega konfronteras med en medarbetare som har problem med skadligt bruk, som är den nya termen för missbruk. Det kan gälla allt från alkohol, spel och överdriven träning till dopning, shopping och sociala medier. Men nya typer av riskbruk och missbruk kan vara svårare att upptäcka, enligt Alna, som arbetar med råd och stöd till arbetsplatser i den här typen av frågor. – Det viktigaste du kan göra som kollega eller chef är att reagera snabbt. Ta ett samtal tidigt när de första varningsklockorna ringer. Man behöver inte ställa diagnos och konfrontera, det möter oftast bara motstånd, säger Ingela Eriksson, informationsansvarig och konsult på Alna. HA E N POLICY

Signaler på missbruk, som undvikande beteende, isolering, ströfrånvaro, humörsvängningar och misskötsel kan även passa in på livskriser, som nära anhörigs död, skilsmässa, stress och utbrändhet. – Bäst är att utgå ifrån oro och visa omsorg om din kollegas hälsa och öppna för samtal, säger Ingela Eriksson. Hennes råd är att förebygga med en policy för hur man vill ha det på arbetsplatsen. Den ger tydliga regler när något händer. Den löser inte alla problem men ger chefer, HR-avdelning och kollegor riktlinjer vem som har ansvar för vad.

N A T U R V E TA R E

NR7

2015

– Det är bra om man kan skapa ett klimat där arbetstagaren kan vara öppen med eventuella problem, säger Ingela Eriksson. SÄTT KU LTU R E N

Var tydlig med vilken kultur man vill ska råda. Vill man ha vinlotterier, after work och fri bar på firmafesten och finns det alkoholfria alternativ till de som inte dricker? Kanske känner anställda trycket att delta i en pubrunda för att ingå i gemenskapen. – Att kommunicera den här typen av frågor gör att anställda kan känna sig trygga utan fruktan för att få sparken. Om en medarbetare med alkoholmissbruk går med på behandling är det viktigt att upprätta en långsiktig plan. – Våra psykologer på Alna gör utredningar och tittar på medarbetarens problematik och resurser och vilken hjälp man behöver. En långsiktig plan ökar chansen att få ett lyckat slut. Det finns möjlighet att söka ekonomiskt stöd i fonder och hos landstinget. På det viset behöver det aldrig bli en kostnadsfråga att få en medarbetare fri från missbruk för arbetsgivare som saknar resurser. Viktigt att komma ihåg är att det är vanligt med återfall under det första året. – Då gäller det att koppla in hjälp och ta nya tag. Ibland kan det behövas en

varning. I regel blir individen i längden starkare av ett återfall. SÄTT G RÄN S E R

Det bästa stöd man kan ge som chef och kollega är att visa förståelse för problemet och vara som vanligt. Men även att sätta gränser och visa att man kan säga ifrån när något inte är okej, utan att få dåligt samvete, och för att skapa ett friskt arbetsklimat. – Det kan bildas konstiga mönster i en arbetsgrupp där det finns skadligt bruk. Öppenhet är en fördel på arbetsplatsen, för att skadliga bruk inte ska hållas i det fördolda. Då kommer de snabbare upp till ytan och kan åtgärdas i tid. #

D ET HÄR ÄR ALNA Alna är en stor aktör i kampen mot skadligt bruk i arbetslivet och arbetar med förebyggande och tidiga insatser, akuta ingrepp och rehabilitering, samt utredning för behandling. Det är en ideell organisation som ägs av de centrala organisationerna på arbetsmarknaden: Svenskt Näringsliv, Sveriges kommuner och landsting, Arbetsgivarföreningen KFO, IDEA, LO, TCO och Saco.

KARRIÄR

B RA TI PS!

1. Var tydlig med kultur och spelregler på arbetsplatsen. 2. Roller och ansvar – vem gör vad? 3. Informera och kommunicera med ledning,

”

Öppenhet är en fördel på arbetsplatsen, för att skadliga bruk inte ska hållas i det fördolda”

HR-funktion, medarbetare och skyddsombud.

4. Ha tydliga rutiner vad som gäller vid misstanke om en

medarbetare är påverkad eller vid andra typer av riskbruk och skadligt bruk.

5. Vilka samarbetar arbetsgivaren med i missbruksfrågor?

KÄLLA: ALNA

N R7 2015

N A T U R V E TA R E

KARRIÄR

FRÅGA EXPE RTE N: N AT U R V E TA R N AS E X P E R T E R SVA R A R PÅ F R ÅG O R F R Å N M E D L E M M A R N A

Lönehöjning eller tjänstepension? Jag jobbar på ett företag som inte har kollektivavtal. Chefen tycker att jag har gjort ett bra arbete och ställde mig inför ett val: En lönehöjning på 1 500 kronor per månad eller inbetalning till tjänstepension med samma belopp. Vad är värt mest och vad borde jag välja? I dagsläget har jag ingen tjänstepension alls.

N AT U R V E TA R N A : Vad som är värt mest beror på vad du som individ värderar mest, men också vilken grundlön och vilka övriga villkor du har. En höjning av lönen är en stadigvarande höjning. Förutom att du får mer i plånboken efter skatt så påverkar din grundlön också den allmänna pensionen, ersättning från a-kassa och inkomstförsäkring samt din sjukdomsgrundande inkomst, SGI. Den i sin tur påverkar hur mycket du får i sjukpenning och föräldrapenning. Gränsen för hur mycket man tjänar in till den allmänna pensionen går vid 7,5 inkomstbasbelopp (35 717 kronor per månad 2015). Har man en högre lön slutar man att tjäna in till den allmänna pensionen där. För många kan därför en tjänstepension vara en mycket betydelsefull del av den slutliga pensionen. Om du däremot tjänar mindre än 35717 kronor per månad, är en höjning av lönen troligtvis det bästa för dig, eftersom lönehöjningen ökar intjänandet till den allmänna pensionen. Om ditt företag omfattas av kollektivavtal så behöver du inte fundera så mycket på dina villkor, men om det saknas blir anställningsavtalet och innehållet i det desto

N A T U R V E TA R E

N R7 2015

Mitt tips är att du tar reda på vad som krävs för att komma upp på en högre nivå” viktigare. Många arbetsgivare utan kollektivavtal erbjuder förmåner som är likvärdiga med dem som finns i kollektivavtal, till exempel tjänstepension. Men en sådan förmån är ofta är en ensidig utfästelse från arbetsgivaren, som när som helst kan ändra eller ta bort förmånen. Detta utan att behöva förhandla med varken dig eller ditt förbund. Därför är det så viktigt att få det inskrivet i ditt anställningsavtal. Då är arbetsgivaren skyldig att förhandla med dig eller ditt förbund om de vill ändra eller ta bort någon förmån. På Naturvetarnas hemsida finns en checklista över villkor som bör finnas med i ditt anställningsavtal om du saknar kollektivavtal, och kom ihåg att du alltid kan vända dig till Naturvetarnas medlemsjour för att få rådgivning gällande ditt anställningsavtal. R OMA U D D I N,

ombudsman

PÅ N Y T T J O B B F L E R PÅ N Y T T J O B B

Med känsla för stenar och grus

Nytt jobb: Dagvattenstrateg på Nacka kommun. Tidigare: Konsult inom dagvatten och ytvatten på Sweco. Utbildning: Biogeovetare med inriktning mot miljö- och hälsoskydd från Stockholms universitet.

Geologen Emil Andersson scannade av arbetsmarknaden innan examen och hittade ett företag som väckte hans intresse. Han tog själv kontakt med Svevia och fick tjänsten som trainee på ballastavdelningen i Göteborg. Vad innebär det att jobba med ballast? – Vi utvinner krossat berg och naturgrus som sedan säljs och används vid väg- och husbyggen, men även för tillverkning av betong och asfalt. Jag går ett internt program för att få insyn i hur Svevias ballastavdelning och hela beläggningsdel fungerar. Jag är med i hela processen, från kontakter med myndigheter och skaffa tillstånd till att öppna bergtäkter och försäljning. Varför sökte du traineetjänsten? – Jag hade sett reklam från Svevia och läste mer på deras hemsida och traineeblogg. De har en stor bredd på arbetsområden inom infrastruktur och profilerade sig unikt och välkomnande, vilket fångade mitt intresse. Jag kontaktade deras HRavdelning och tog reda på vad de sökte. Innan själva traineejobbet arbetade jag på ett av deras väglaboratorier under sommaren. Varför fick du jobbet? – De tyckte att min geologiutbildning var relevant. Jag tror även att mitt intresse och engagemang för just ballastavdelningen vägde tungt i rekryteringsprocessen.

Agata Banach

Magnus Anderlund Nytt jobb: Vd på Pharm Assist Sweden AB. Tidigare jobb: Konsult och medicinsk skribent på Pharm Assist Sweden AB. Utbildning: Civilingenjör i kemiteknik och disputerad organisk kemist. Emil Andersson har ”ballaste” jobbet.

Hur kommer din geologiska kompetens till nytta? – Min teoretiska och praktiska bakgrund gör att jag har en känsla för hur vissa bergarter passar för att bli olika produkter. På utbildningen lär vi oss att tolka information, vilket är en viktig del på ballastavdelningen. Vad är roligast med ditt jobb? – Variationen med kontorsarbete och arbete ute i fält. Vi tar prover, pratar med människor och ser till att relationer fungerar. Det känns bra att jobba med något man kan se och ta på, en färdig produkt som vi tagit fram och som bidrar till utveckling. Tips till andra som nyligen tagit examen? – Håll koll på jobbmarknaden tidigt i studierna. Kolla upp personer med liknande bakgrund som din på Linkedin eller andra hemsidor och hör sedan av dig till dessa med relevanta frågor. Sök jobb som du tycker är intressanta, då är det lättare att skriva ett bra cv. J R

Martina Brewitz Nytt jobb: Applikationsspecialist på Electra-Box Diagnostica AB i Stockholm. Tidigare jobb: Leg. biomedicinsk analytiker på transfusionsmedicin Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Utbildning: Biomedicinska analytikerprogrammet, inriktning laboratoriemedicin från Örebro universitet. Karin Holmgren Nytt jobb: Prorektor vid SLU. Tidigare jobb: Professor i naturgeografi vid Stockholms universitet. Läs mer på sidan 26.

SÅ HAR DU OCK ? B B JO NY T T

I tidningen och på webben lyfter vi naturvetare som tagit ett nytt steg i karriären. Tipsa om ditt nya jobb på

www.naturvetarna.se/ nytt-jobb

N R7 2015

N A T U R V E TA R E

F Ö R E TA G A R E

Få snurr på sociala medier Du har en bra affärsidé, en oslagbar produkt eller en efterfrågad tjänst. Men för att nå ut behöver du marknadsföring. Använd de sociala medierna. Du och ditt företag finns antagligen redan där. TEXT

ANNA NORBERG

– Det viktigaste är att förstå att man måste vara med. Folk pratar om dig och ditt företag via sociala medier och om du finns där själv kan du bemöta det som sägs, säger Linus Zackrisson, föreläsare och rådgivare inom sociala medier och personlig marknadsföring. Han tipsar om att välja ut några kanaler som passar för den verksamhet man har och den målgrupp man vill nå. Du behöver inte vara på alla sociala medier. Välj bort dem som inte är ändamålsenliga. B RA I N N E HÅLL

Riktar du dig direkt till företag är LinkedIn det bästa. Facebook är det stora breda mediet som fångar upp alla, men här kan du behöva betala för att synas. Har du ett visuellt arbe-

te är det bildbaserade Instagram ett givet val. Twitter är mer seriöst än Instagram och textbaserat. – Bestäm sedan vad syftet med din närvaro är. Är det till exempel för att sälja, för att rigga varumärket eller för att dra trafik till din hemsida? Och ha strategin klar för dig. Vad ska du göra här? Fundera på hur du ska få ett bra innehåll som intresserar din målgrupp. Kanske vill du lägga ut information och tips för att bygga ditt varumärke. Du behöver också få folk att följa dig. En början är att själv följa andra personer som tillhör målgruppen eller branschen, många av dem kommer att följa dig tillbaka. KLICKA VI DAR E…

– Det som skiljer sociala medier från det konventionella är att det ska bli dialog.

Du ska prata med folk. Ofta uppmanar man sina läsare att göra någonting, till exempel läs här eller klicka vidare till… Mät och utvärdera hur dina olika inlägg fungerar. I de flesta kanaler finns mätverktyg, som visar hur vad som väcker intresse. Till exempel kanske du får reda på att bilder ger mycket respons och då är det en bra idé att fortsätta göra inlägg med detta. Du behöver vara olika aktiv på olika kanaler för att synas. På LinkedIn är några inlägg i veckan lagom, medan till exempel Twitter kräver mycket mer. Det finns tjänster som kan hjälpa dig att schemalägga så att du kan förbereda hela veckans inlägg och sedan bara bevaka responsen.

O R D L I S TA

Läs mer om sociala medier på sidan 11.

N A T U R V E TA R E

N R7 2015

xxxxxxxxxxxxx

Flöde – en lista på de inlägg som gjorts av de du följer. På din egen profilsida finns ditt eget flöde, alltså de inlägg du själv har gjort.

rium, en nyhetshändelse, en person eller en aktuell diskussion. Gör att man kan sortera och hitta alla inlägg som handlar om detta.

Följa – att markera att man är intresserad av någon annans profil och vill följa hens inlägg.

Inlägg – text, bild och länkar som man publicerar i någon kanal.

Hashtag # – markerar att inlägget handlar om ett visst ämne, som ett semina-

Sociala medier – hemsidor och mobilappar där alla kan interagera och bidra med innehåll.

KARRIÄR

MITT JOBB

LÄK E M E D E LS KO N S U LE NT Ambjörn Poulsen jobbar på Boehringer Ingelheim. Utbildning: Biomedicin, examen från Karolinska institutet 2006.

Hjärta: Familjen och de tre barnen står högst i kurs. Med två av dem var han hemma under vardera ett år. Det ångrar han inte en sekund och ser det som en självklarhet att vara en närvarande pappa.

Inhalator: (apparaten är hemlig och får inte visas på bild). Närmare 700 000 svenskar beräknas lida av kol, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, men de flesta är ovetande om sjukdomen, som har sin källa i långvarigt rökande. Dåligt flås, hosta och trötthet är några symptom.

Tysk flagga: Företaget Boehringer Ingelheim är ett familjeägt företag från Tyskland. Hela kedjan från forskning och utveckling till tillverkning och försäljning finns i företaget. Som fackligt förtroendevald sitter Ambjörn Poulsen i styrelsen för akademikerföreningen på företaget.

Minispirometer: Med hjälp av denna pryl kan sjukdomen upptäckas i ett tidigt skede. I samarbete med främst primärvården kan personer rutinmässigt bli testade för kol. Om minispirometern, som lite grovt mäter andningskapaciteten, visar tecken på att patienten har en obstruktion blir personen föremål för vidare utredning genom ett mer utförligt lungfunktionstest.

Blodtrycksmätare: Att Löpardojor: Som löpare har

Bil: Tre kundbesök per dag hinner Ambjörn

Ambjörn Poulsen aldrig rökt och har mycket liten risk för att råka ut för kol. Sub 40 (under 40 minuter) på milen är målet, vilket innebär att han tränar rätt hårt. Han gillar att ta i och njuter av vilan efter passen. Men just nu sätter ett smärtande knä stopp för löpning.

Poulsen som regel med. Därför tillbringas en stor del av arbetstiden på resande fot i bilen mellan sjukhus och vårdcentraler i Stockholm och Sörmland. Kontoret har han hemma i Årsta och cyklar eller tar tvärbanan till huvudkontoret i Liljeholmen när kollegorna träffas. Tidigare jobb som forskare på Medivir och Astra Zeneca var mer stationära.

ta blodtryck ingår inte i Ambjörn Poulsens jobb. Däremot möter han läkare och sjuksköterskor som han bygger långsiktiga relationer med. Med vetenskapen som stöd argumenterar han för företagets produkter. Fokus ligger på att kunna hjälpa patienten med de problem som symptomen innebär.

TEXT OCH FOTO

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

N R7 2015

N A T U R V E TA R E

KARRIÄR

CHEF

Undvik fallgroparna när du fattar beslut En av chefens största rädslor är att fatta osäkra beslut. Egna känslor och brist på fakta kan leda fel i beslutsprocessen. På Leadership Friday fick chefer i Naturvetarna verktyg för att kunna fatta bra beslut i olika situationer. TEXT

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

änk dig att du står i ett vägskäl. Du trivs på jobbet, men känner att du har stagnerat. En ny chans dyker upp som innebär att du kan skapa en försörjning inom ditt intresseområde. Tankarna flyger fram och tillbaka i huvudet. ”Jag vet vad jag har, men inte vad jag får.” – Just så var det för en vän till mig. Men han valde att stanna kvar. Processen att väga för- och nackdelar gav en nytändning och han blev mer engagerad i sitt arbete, säger författaren och ledarskapscoachen Bengt Bengt Kallenberg. Kallenberg. E N KLAR E FÖR R?

Det förklarar han med att vännen tog ställning och fattade ett medvetet beslut. Han fördjupade sina kunskaper och blev certifierad inom IT-området. För Bengt Kallenberg själv blev det ett annat beslut.

N A T U R V E TA R E

N R7 2015

”Det är sällan vi har hela bilden klar för oss när beslut ska fattas”

zon, vilket gör läget ännu mer osäkert, enligt Bengt Kallenberg. – Allt detta gör att det uppstår en rädsla att fatta beslut. Att fatta osäkra beslut är chefens största rädsla, enligt en undersökning. Kritiska medarbetare och att ge intryck av att vara omänsklig och maktfullkomlig är andra orsaker till rädsla. VW-S KAN DALE N

– Jag lämnade IT-branschen när jag kände att min förmåga inom ledarskap och management inte kom till nytta där. Han spekulerar om att det kanske var enklare förr att fatta beslut. Toppar och dalar i konjunkturen avlöste varandra i en ganska regelbunden cykel. – I dag hoppar det upp och ner i en snabbt föränderlig och osäker omvärld. Det är sällan vi har hela bilden klar för oss när beslut ska fattas. Man vet en del och gissar en del. Beslutsfönstret minskar och beslut riskerar att stressas fram. Ovanpå det kommer känslorna in och stör i en situation som kanske är helt ny och man tvingas utanför sin komfort-

Många är också rädda för att vara okunniga och att bluffen om en själv när som helst ska avslöjas, enligt samma undersökning. – Men vad bottnar rädslan i, säger han retoriskt och menar att skamkänslor finns med i bilden, liksom prestigeförlusten om något skulle gå snett. En i publiken påtalade att följderna av ett felsteg kan bli förödande, som när ett läkemedel efter klinisk prövning inte har den utlovade effekten. Ett aktuellt fall som lyftes är Volkswagenskandalen, där många chefer av allt att döma fattade fel beslut. För att förstå hur vi fattar besluten tar Bengt Kallenberg hjälp av hjärnforsk-

KARRIÄR

5 VE R KTYG F ÖR B RA B E S LUT Var vill du vara om tio år?

ningen, som lite förenklat visar att hjärnan har två system för beslutsfattande. – Vi reagerar spontant och automatiskt med känslan, som handlar om att fly eller fäkta. Att agera i ett sådant läge får man ofta ångra, där amygdala, en del i hjärnan som utgör det limbiska systemet, kan spela oss spratt. Räddningen är pannloben som styr logiska beslut, gör korrigeringar och som har förmågan att planera. Pannloben gör att vi kan fatta mer välgrundade och genomtänkta beslut. – Men samtidigt är vi programmerade att söka trygghet och kortsiktiga belöningar, med så liten ansträngning som möjligt. Därför kan man ibland gå i fällan och fatta intuitiva beslut. SÖKE R TRYGG H ET

Några sådana är att man följer strömmen och gör som alla andra. Eller att man fattar ett beslut som gör att man blir omtyckt fast man vet att det inte är det bästa för verksamheten. – Övertro på auktoriteter, liksom att hålla fast vid fattade beslut även när de är fel, är andra fällor att se upp med. Eller att

man har investerat så mycket i en felsatsning att den känns omöjlig att dra sig ur. Var är vi om tio år? Bengt Kallenberg målade inte bara upp problembilder. Han gav också förslag på lösningar och verktyg. – Ställ frågor om vad som är sant och falskt. Samla in och sortera fakta och tyckande, definiera mål och kom fram till bästa alternativ. En viktig del i beslutsprocessen är att utvärdera risker innan beslutet fattas. Ett bra tips är att göra en så kallad perspektivövning i gruppen. – Sätt problemet i centrum och diskutera både det värsta och bästa som skulle kunna hända. Finns det något som kan överraska med ett visst beslut och hur skulle Olle, som alla har stort förtroende för, agera i den här situationen? Var är vi om tio år och hur såg det ut för tio år sedan? Med ett helikopterperspektiv kan också olika vägval analyseras. Genom att se konsekvenserna av dem kan man, enligt Bengt Kallenberg, komma närmare det bästa beslutet i just den situationen. #

>> Sätt frågeställningen i centrum och ställ frågorna: >> Vad är det bästa och sämsta som kan hända? >> Titta i backspegeln tio år bakåt, och var vi vill vara om tio år? >> Vad skulle kunna överraska vid olika beslut? >> Hur tänker konkurrenterna och hur skulle Olle, som åtnjuter stort förtroende, agera?

5 FALLG R OPAR I B E S LUTSPR OCE S S E N >> Man följer strömmen och gör som alla andra. >> Att själv bli populär är viktigare än verksamheten. >> Övertro på auktoriteter. >> Man håller fast vid beslut fast de leder fel. >> Stora investeringar gör att felaktiga beslut inte rivs upp.

LÄS M E R PÅ NÄSTA S I DA

N R7 2015

N A T U R V E TA R E

KARRIÄR

Vad tyckte ni om Leadership Friday?

Leadership Friday

Johanna Zingmark, biolog och blivande konsult

Under våren kommer Kelly Odell att föreläsa om Mänskligt ledarskap och Pia Vingestråhle om Framtidens ledarskap. Fullständigt program och anmälningsformulär hittar du på

– Jättebra och relevant medlemsförmån. För mig är det premiär här på Leadership Friday.

www.naturvetarna.se/ LeadershipFriday

Christoffer Winor, kemiingenjör och första linjens chef på Astra Zeneca i Södertälje – Intressant om ett aktuellt ämne. Första gången för mig också, men definitivt inte sista.

Vad tar du med dig?

– Verktygen som medvetandegör beslutsprocessen och att bli uppmärksam på fallgroparna. Intressant också att visualisera olika beslutsvägar och vart de leder. Bra att använda båda hjärnhalvorna i den processen.

– Att se saker ur olika perspektiv under beslutsprocessen och att värdera plus och minus. Hellre ett dåligt beslut än inget alls, men det gäller att kunna ompröva det under resans gång. Viktigt också att kunna hantera att ett beslut inte gillas av alla.

CH E FS FRÅGAN

Hur blir vi mer jämställda på jobbet? Många unga har anställts på företaget där jag jobbar. Flera av dem har barn eller förväntas få. Nu har vi avdelningschefer fått i uppdrag att föreslå konkreta åtgärder för en mer jämställd arbetsplats. Vill gärna få konkreta tips. Kollektivavtal finns inte på arbetsplatsen. Syftet med jämställdhet är att anställdas kön inte skall ha betydelse för anställning, lön eller karriärutveckling. Diskrimineringslagen, som bland annat tar upp jämställdhet mellan könen, innehåller ett kapitel om aktiva åtgärder, som säger: ”arbetsgivare skall underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete med föräldraskap”. Ni har många unga medarbetare, kanske det är där företaget skall lägga ner

N A T U R V E TA R E

N R7 2015

kraft för att skapa en attraktiv arbetsplats. De flesta unga kommer att kombinera karriär med föräldraskap. Därför kan det vara en bra idé att fokusera jämställdhetsarbetet på unga som är eller ska bli föräldrar. Om man aktivt arbetar för möjligheten att kombinera karriär och föräldraskap, kan företaget nå flera fördelar. Ni blir en attraktiv arbetsplats för unga medarbetare. Föräldraledighet under perioder, blir en positiv del av en aktiv karriär för både män och kvinnor. Konkreta åtgärder skulle kunna vara: 1. Utfyllnad av föräldrapenning. Kollektivavtal på privat sektor ger upp till sex månaders utfyllnad. 2. Aktiv planering inför föräldraledighet inkluderat former för utvecklade lönesamtal, kontakter med arbetsplatsen och erbjudande om kompetens-

utveckling vid längre föräldraledighet. 3. Aktiv planering efter föräldraledighet med medarbetarsamtal och karriärplanering. Slutligen vill jag rekommendera er att teckna ett kollektivavtal. Naturvetare är idag väl medvetna om det ekonomiska värdet av ett kollektivavtal för en anställning, vilket också påverkar ett företags möjligheter att rekrytera. E LI SAB ET E N G DAH L LI N D E R

Ombudsman för chefer på Naturvetarna

Akademikernas a-kassa informerar

K A R R I Nr Ä R4 2015

VILL DU HELLRE FÅ DITT NYHETSBREV VIA E-POST? WWW.AEA.SE/ANMÄL

910 kr 7,7 % Rekordstor höjning av dagpenningen

Sverige bara på 13 plats i EU:s arbetslöshetsstatistik

TROGEN SIN EGEN IDÉ

Jonas Niklasson kan räkna upp många yrken i sitt CV. Gemensamt är att de har tillkommit efter hans egen övertygelse om att lyckas.

N R7 2015

N A T U R V E TA R E

KARRIÄR

7,7 %

Sverige hamnar först på 13:e plats med en prognostiserad arbetslöshet på 7,7 procent.

Sverige på 13:e plats I år har 12 EU-länder lägre arbetslöshet än Sverige. Jobben i unionen blir fler men det blir de arbetssökande också. Arbetslösheten i Sverige väntas landa på 7,7 procent. EU-kommissionen spår att den sjunker först 2017, och då till 7,4 procent. Lägst arbetslöshet har Tyskland på 4,7 procent. Källa Alt et.se

Eldsjäl på jakt efter Jonas Niklasson driver lantbruk, undervisar, pluggar och klipper får. Nyss har han gett sig in i politiken. Men det höga tempot gör att han ibland måste dra sig tillbaka. TEXT: EMMELI NILSSON

Att sikta mot högskolestudier var ovanligt på Gotland under sjuttio- och åttiotalet. I Klintehamn valde bara två personer teoretisk gymnasielinje hösten 1983. En av dem var Jonas Niklasson. Mamma och farmor drev på, fast beslutna att han skulle läsa vidare efter gymnasiet. – Jag var skoltrött, och varje jul hotade jag mamma med att hoppa av skolan. Då hotade hon tillbaka med att i så fall fick jag klara mig helt själv.

Bäst med läraryrket: ”Att man utvecklar sitt eget tänkande. Jag känner mig ganska dum till vardags, men så börjar någon ställa frågor och då känner jag mig smart. Det är det bästa.” Jonas Niklasson

Satsade på biologi Efter studenten och militärtjänstgöringen reste Jonas Niklasson till USA och arbetade ett par år på restauranger och i lantbruk. Träffade mexikanska gästarbetare och lärde sig spanska av dem. – Till slut kom jag hem och flyttade ihop med min nuvarande fru. Hon pluggade till undersköterska, och ville läsa till barnmorska i Uppsala. Då bestämde jag mig för att följa med. Vad han själv skulle göra i Uppsala var långt ifrån glasklart. Funderingar kring läkaryrket avbröts efter insikten om hur hierarkisk sjukvårdsmiljön kunde vara. Under gymnasietiden i Visby hade han upplevt hur klasskamrater från finare familjer såg ner på dem som gick yrkesprogram. Något liknande ville han inte uppleva igen. Istället föll valet på vad som då kallades naturvetarlinjen eller naturvetarprogrammet, med inriktning mot biologi. Det passade hans intresse48för natur och miljö, men vilket yrke N A T U R V E TA R E N R 7 2 0 1 5 det skulle leda till sedan hade han ingen aning

om. För att få styrsel på utbildningen hoppade han därför på lärarprogrammet. Samtidigt läste han till en kandidat i filosofi. Arbetade för hårt Efter att ha tagit en magister i botanik ville Jonas Niklassons handledare att han skulle fortsätta forska. Men efter många år i Uppsala hade gotlänningen fått nog av både studier och stadsliv. Han saknade att arbeta med kroppen och när det 1994 kom ett erbjudande om att ta över en nedlagd gård på Gotland var det ett självklart val att flytta tillbaka. – Mot alla andras inrådan började jag rusta upp stället igen, skaffade får och hästar och byggde upp gården, säger Jonas Niklasson. Samtidigt undervisade han som lärare i naturvetenskapliga ämnen. Lantbruk, undervisning och barn fick hjulen att snurra allt fortare. En vår för omkring femton år sedan tog det stopp. Jonas Niklasson hade arbetat för hårt och blev sjukskriven. En kvinna från Försäkringskassan ringde. Efter en lång pratstund sa hon: ”Utnyttja sjukskrivningen till att göra

något som du verkligen vill.” Och eftersom Jonas Niklasson inte är den som ligger på latsidan tog han tag i något som han funderat på ett tag: Att lära sig klippa får. Nu ingår det också som en komponent i det dagliga livet på gården, som har fått många fårägare som kunder. – Det har varit viktigt för mig att ha det fysiska. Jag är beroende av att kunna få ta i lite, då har fårklippningen varit bra. Gav sig in i politiken Fram till hösten 2015 har Jonas Niklasson undervisat. Nu upptar istället kommunpolitiken allt mer av hans tid. Han sitter i socialnämnden för Centerpartiet och mandatperioden har hittills varit intensiv. En stor del av arbetet handlar om migranter och ensamkommande flyktingbarn. Det var också orsaken till att han gav sig in i politiken. – Jag har svårt att säga nej. Då blir det oerhört mycket arbete och jag behöver stanna upp ibland. Förra hösten blev tempot extra intensivt då det kom många EU-migranter på en gång. Jonas Niklasson har drivit på hårt för att ordna jobb åt dem istället för att de ska behöva tigga. – När det blev jul så kollapsade jag totalt. Det är inget jag strävar efter, men ibland blir det sådär. Ändå har han svårt att låta bli nya projekt. Som att läsa idéhistoria vid Umeå universitet på distans. Studiemotivationen som var så låg från början har snarast ökat genom livet. – Man får skriva och diskutera mycket, och jag tycker det stärker en i arbetet.

Tidiga åtgärder ledde inte till jobb Arbetsförmedlingen har sedan 2012 arbetat med att erbjuda nya arbetslösa med risk för långtidsarbetslöshet tidiga insatser. Målet var att det skulle leda till att de snabbars skulle få nytt jobb. Men nu har Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, visat att arbetssättet inte ledde till kortare arbetslöshetsperioder.

KARRIÄR

910 kr I september höjdes dagpenningen kraftigt med 230 kronor.

Källa IFAU

Högsta dagpenning 910 kronor I september höjdes det högsta beloppet som a-kassorna får betala ut med 230 kronor till 910 kronor om dagen. Det innebär att de som haft en lön på 25 000 kronor nu kan få 80 procent av sin tidigare inkomst om de blir arbetslösa. Efter 100 dagar sänks taket till 760 kronor om dagen.

balans

JONAS NIKLASSON Ålder: Fyller 50 i mars. Bor: Havdhem på södra Gotland. Utbildning: Är utbildad lärare med behörighet på flera nivåer och har en magister i botanik. Har även en kandidat i filosofi. Yrke: Lantbrukare, lärare, fårklippare.

Arbetsgivarintyg.nu för snabbare ersättning Många som är arbetslösa får vänta på sin ersättning för att det intyg man behöver från sin arbetsgivare inte är rätt ifyllt och behöver kompletteras. För att underlätta för arbetsgivarna att lämna rätt uppgifter direkt har a-kassorna utarbetat en elektronisk tjänst Arbetsgivarintyg.se. De som fått sina intyg utfärdade med hjälp av arbetsgivarintyg. nuhar fått sin ersättning i snitt fem dagar 49 N A T U R V E TA R E snabbare.

N R7 2015

KARRIÄR

TIPS

Arbetslös? Gör så här!

1 2

Tror du att du kommer att bli arbetslös? Berätta för din omgivning och på sociala medier att du söker nytt jobb och be om råd om var du kan hitta jobb. Förfina din ansökan – varför ska en arbetsgivare anställa just dig? Beskriv vem du är, vad du kan och vad du vill på ett sådant sätt att man förstår varför du passar för jobbet.

Kontakta oss! Vi hjälper dig att ansöka om ersättning och berättar hur mycket du kan få. När du vet hur det blir med pengarna kan du fokusera på ditt jobbsökande. Om du varit medlem i minst ett år och klarar arbetsvillkoret kan du få 80 procent av din inkomst, eller som mest 910 kronor om dagen.

Anmäl dig på arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag eftersom du inte kan anmäla dig retroaktivt. Har du andra arbetslöshetsförsäkringar t.ex. inkomstförsäkring via ditt förbund? Ta reda på villkor och hur du ansöker.

Meddela oss när du får jobb eller ny sysselsättning. Lycka till!

Nr 4 2015 Utges av Akademikernas a-kassa 50

Ansvarig utgivare: Annika Stenberg N R7 2015 N A T U RE-post: V E TA R E annika.stenberg@aea.se Telefon: +46(0)8 412 33 63

Katarina Bengtson Ekström Kassaföreståndare AEA

A-kassan viktig även vid låg arbetslöshet

”

Trots den relativt stora höjningen av dagpenningtaket gör vi bedömningen att avgiften bara behöver höjas med 10 kronor från och med januari 2016

I september höjde regeringen högsta dagpenning för första gången på tretton år. Det var en rejäl höjning på 230 kronor om dagen, en höjning som var efterfrågad av såväl a-kassorna som Saco, LO och TCO. Numera är högsta dagpenning 910 kr vilket ger en ersättning på 20 000 kr före skatt för den som tjänat 25 000 kr/mån eller mer. A-kassan finansieras dels av medlemsavgifter, dels av den arbetsmarknadsavgift som ingår i arbetsgivaravgiften. Och när våra medlemmar får högre ersättning behöver vi betala mer till staten. Men trots den relativt stora höjningen av dagpenningtaket gör vi bedömningen att avgiften bara behöver höjas med 10 kr från och med januari 2016. Avgiftens storlek har beslutas av styrelsen och ska nu godkännas av IAF. Den ersättning som a-kassorna betalar ut är viktig för både individernas och samhällets ekonomi. Framförallt ger den förutsättningar för den arbetslöse att kunna klara sin vardagsekonomi. Men den gör också att personer som har fasta jobb vågar säga upp sig för att byta jobb och att de med tidsbegränsade anställningar kan känna sig säkra på att klara sig även om det blir glapp mellan deras olika anställningar. Så även om akademiker har en arbetslöshet som är lägre än många andra gruppers, så fyller a-kassan sin trygghetsfunktion också för alla våra medlemmar.

Mer information och anmälan på www.naturvetarna.se

KALENDER Här ser du några aktiviteter under 2016. Vid tidningens pressläggning var inte alla program klara. Datum med rosa färg är specifikt för dig som är förtroendevald.

17/2

Ultuna

8/4

Malmö

7/4

20/5

Stockholm

Stockholm (läs mer på sidan 61)

Löneprocessen

8-12/2

UGL

16-17/3

Facklig grundkurs statlig sektor

13/4

Arbetsrätt/Förhandling

19-20/4

Facklig grundkurs kommun & landsting

26-27/4

Förhandlingsutbildning

16-20/5

UGL

18/5

Arbetsmiljö

Göteborg

9 alt. 10/3

Uppsala

7/4

Linköping

20 alt. 21/4

Karlstad

3/2

25/2

Kurserna hålls i Stockholm

NY SOM CHEF

verkar i eller driver förhandlingar så finns det alltid ett arbetsrättsligt regelverk att förhålla sig till. I denna utbildning fokuserar vi på arbetsrätten som omger fackliga förhandlingar. Vi arbetar utifrån praktiska fall och kommer att både belysa en MBLN AT U R FÖR VE förhandling och en tvisG TA IN teförhandling ur ett arbetsrättsligt perspektiv.

Naturvetar akademin

Läs mer om denna och andra utbildningar för förtroendevalda på www.naturvetarna.se/ Fortroendevald/Utbildning/ KO

FA C K L I G A K U R S E R

Utbildning När du som fackligt ombud med-

Göteborg

Stockholm

26/2

Arbetsrätt & förhandling

ETE N S UTVE

SEMINARIESERIE O M N ÄT V E R K

L E A D E R S H I P F R I D AY 22/1

AT T D R I V A F Ö R E TA G 25/2

Göteborg

9 alt. 10/3

Uppsala

7/4

Linköping

20 alt. 21/4

Karlstad

Kompetensutveckling

24-25/5 Facklig grundkurs

privat sektor

C H E FS F R E DAG

AKADE M I KE RKO M P ETE N S vecka 9

Malmö

5/2

Stockholm

vecka 10

Karlstad

12/2

Malmö

vecka 14

Västerås

4/3

Ej fastställt

vecka 16

Stockholm

18/3

Ej fastställt

vecka 17

Borlänge

15/4

Ej fastställt

22/4

Göteborg

Framtiden Den 3 februari 2016 slår Saco och dess medlemsförbund upp portarna igen för Akademikernas högskolepolitiska forum. Årets tema är ”Högre utbildning och forskning för en hållbar framtid” Huvudtalare är Johan Rockström. Läs mer på www.saco.se/sacoforum

Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender. Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

N R7 2015

N A T U R V E TA R E

KARRIÄR

STUDENT

Studenter bygger laget i skogen Bågskytte, yxkastning och blåsrör stod på agendan när blivande skogsmästare skulle stärka sammanhållningen. De fick också inblick i den arbetsmarknad som väntar och hur man ska tänka i karriären. TEXT

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

Siktet är inställt och pilen skjuter iväg. Mitt i prick blev det inte i premiären för Alfred Smedberg, men närapå. Han och hans drygt femtio kursare är på teambuilding vid vägs ände i skogarna utanför Norrköping. Kronhjortsgården, som har byggts upp och drivs av skogsmästaren Roland Byfalk, bjuder på upplevelser i vildmarken. – Yxkastning var jättekul och handlar mer om teknik än styrka, säger Anna Dahlin, som inte ryggar för den typen av aktiviteter. När fysiken och det taktiska sinnelaget har testats sattes de skogliga kunskaperna på prov. Att skilja en avlövad sälj från en alm klarade alla. Desto fler gick bet på det faktum att granen förnyar sina barr vart sjunde år. – Det här är en viktig del i utbildningen och passar bra första terminen. Med goda relationer och bra sammanhållning blir det så mycket lättare att tillgodogöra sig utbildningen, säger Börje Börjesson, prefekt vid Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg, som är en del av SLU.

är det självklart för honom att de förmågorna ska tränas under utbildningen. – En del kommer att bli chefer på olika nivåer. För att kunna leda är det viktigt med självkännedom och att fungera i grupp. Den här typen av övningar ger förutsättningar för det, säger Börje Börjesson. Studenterna fick också information om den arbetsmarknad som väntar och aktuella löner för skogsmästare. – Det är också ett sätt att förbereda sig för arbetsmarknaden. Lika viktigt är att ta reda på egna drivkrafter: Vad

EG NA D R IVKRAFTE R

Han förklarar att samarbete och att jobba i lag blir allt viktigare i arbetslivet. Därför

N A T U R V E TA R E

N R7 2015

Mer teknik än styrka.

vill du, vad kan du och vart ska du? De frågorna ger svar på mycket om dig själv och vad du vill jobba med, sa Erik Palmqvist på Naturvetarna. LJ US FRAMTI D

Han visade att de vanligaste titlarna bland skogsmästare är virkesinköpare, skogskonsulent och skogsinspektor. De största arbetsgivarna är Skogsstyrelsen, SLU och Sveaskog. Enligt Naturvetarnas lönestatistik tjänade skogsmästarna 37 100 kronor i genomsnitt förra året. Arbetsmarkna-

FÖR ATT KU N NA LE DA ÄR DET VI KTIGT M E D SJÄLVKÄN N E DOM OCH ATT FU NG E RA I G R U PP den ser fortsatt bra ut och balans kommer att råda fram till 2018, då yrket beräknas bli en bristvara, enligt Sacos framtidsutsikter. Tidigare studenten Fredrik Jonsson var där och berättade om sitt exjobb som handlar om hur GIS-verktyget kan användas i skoglig planering. Det bygger på flera kartskikt med information om allt från höjdskillnader och fuktighet till trädens ålder. – Roligt att användarna gillar det. För maskinförarna har verktyget till och med blivit en favorit, säger Fredrik Jonsson, som fått Skogsmästarförbundets stipendium på 15 000 kronor för bästa exjobb. #

Fullt fokus gäller.

Så tycker studenterna Alfred Smedberg, Röstånga i Skåne

– Bra med teambuilding i början av utbildningen, ett bra sätt att lära känna varandra. Vad gillade du aktiviteterna? – Det var premiär för mig i alla grenar, jag gillade särskilt bågskytte, men även yxkastning och blåsrör var skojigt. När det blir tävling skärper man sina sinnen. Intressant också att få information om GIS i skoglig planering, facken och Skogsmästarförbundet. Var det några överraskningar? – Bilden av en ljus arbetsmarknad bekräftades, vilket ger ett mervärde till utbildningen som hittills har varit mycket bra. Varför valde du skogsbranschen? – Jag är uppvuxen vid foten av Söderåsen och inspireras av familjens egen skogsfastighet. Förvaltning av den lockar, men jag är öppen för att både plugga och jobba utomlands.

Anna Dahlin, Timrå

– Mycket trevligt och ett bra sätt att svetsa samman gruppen. Värdefullt också att få information från facken, även om jag redan innan hade gått med i Naturvetarna. Så det kändes inte grabbigt med yxkastning och bågskytte? – Nej absolut inte. Det sitter i så fall i folks huvuden. Bara roligt att göra annorlunda saker. Varför valde du att bli skogsmästare? – Mina föräldrar är skogsägare och som scoutledare har jag alltid varit naturintresserad. Vilket är ditt drömjobb? – Jag vill jobba med naturen som källa för rekreation och drömmer om att restaurera lövskog i England. Tätortsnära skogar står högt på min önskelista.

N R7 2015

N A T U R V E TA R E

Gästkrönika

Biologi som får IT

att ligga i lä

Det är en fullkomligt makalös prestation. Tänk dig att läsa korrektur på en text som är tusen biblar lång, upptäcka alla felen, rätta dem, skriva ut hela texten – och klara allt på någon timme. Att hela texten dessutom ryms på trådar som sammanlagt är knappt två meter långa och bara två tusendels millimeter tjocka gör ju inte saken mindre imponerande. Vad säger Google om saken? Förvisso tar det sökmotorn bara 0,48 sek att få över 400 000 träffar på Tomas Lindahl - svensken som i år får pris för sin del i kartläggningen av hur cellens korrekturläsare bär sig åt för att få rätsida på livets ord när någon sluntit på tangenterna. Men att kopiera, kolla, läsa och skriva ut 3 miljarder tecken i nanoskala - där ligger allt vad vår IT heter i lä.

och ni förstår vad jag menar. Lyssna och läs lite om en annan nyligen gjord upptäckt – som säkert också får nobelpris vad det lider – och ni blir ännu mer övertygade. CRISPR Cas9. Denna märkliga förkortning som snart kommer att återfinnas på debatt- och ledarsidor, och som beskrivs som en teknik som låter livets IT- ingenjörer göra precis det vi alla håller på med framför datorn. Söka, läsa, skriva, skapa, markera, klippa och klistra. Och göra det med samma valfrihet och precision som om det verkligen handlade om ordbehandling och textredigering i livets egen textmassa. Biohackers är ett rätt nytt fenomen och gensyntar finns sedan länge – maskiner

Det är bara att tacka och ta emot för alla som trott på metaforen om dna som livets kod och del i livets eget ITsystem. Den håller. Ta en titt på hur KVA:s nobelsida beskriver hur det går till när cellen läser korrektur på livet

”Det mesta gör naturen bättre än vi.”

N A T U R V E TA R E

N R7 2015

Bioteknik som räddar världen.

Peter Sylwan, agronom och vetenskapsjournalist

som gör skräddarsytt dna på beställning. Och till dags datum är bortåt 100 olika växters hela dna kartlagt ända ner till ordningen och antalet av varenda litet enskilt tecken. Störst av alla är tallens med ett dna som är sju gånger större än människans. Men vete ligger inte långt efter med ett dna som är tre gånger större än vad vi bär omkring med. Och självklart kommer livets informationsteknik ta precis samma väg som alla annan teknik. Biotekniken verkar nu närma sig det stadium där Bill Gates och Steve Jobs befann sig på 70-talet. Resten är historia. Frågan är inte om gentekniken kommer att gå samma väg, utan när och hur. Och på vilket sätt och hur mycket samhället skall reglera och styra upp vad bioteknikerna får hålla på med – och vilken tillit vi kommer att känna till alla som håller på med saken. Och det finns en del att göra. Det mesta gör naturen bättre än vi – kolla bara korrekturläsningen och informationshanteringen. Rätt imiterad och kopierad är det naturen som kommer att rädda världen. Fel använd blir biotekniken bara en bit av stenläggningen på vägen mot den slutliga katastrofen.

VI SÖKER:

• KOMMUNEKOLOG • VATTEN- OCH MILJÖPLANERARE Vill du vara med och sätta Sigtuna på kartan? Välkommen att visa intresse senast den 10 januari 2016, via boardtalk.se där du bifogar CV och ett kortare brev. Eventuella frågor besvaras av Boardtalks konsult Josefin Johansson, tel 070-790 05 75. Läs mer på sigtuna.se eller boardtalk.se

Vill du följa med på vår resa? Stad, hav och natur. Värmdö kommun består av såväl glesbygd som expansiva tätorter. Vår stora utmaning ligger i att bedriva verksamhet med lika god service och samma höga kvalitet till alla medborgare i hela kommunen. Välkommen till Värmdö, en plats för möten mellan människor. Bygg- och miljöavdelningen söker

Miljöinspektör med inriktning avlopp Läs mer på varmdo.se/ledigajobb

Avdelningschef med intresse att utveckla livsmedelskontrollen Livsmedelsverket vill främja ett levande livsmedelsföretagande och underlätta för företagare att lyckas. Ett av våra viktigaste bidrag är en välfungerande kontroll. Vi arbetar för en kontroll som fokuserar på det som är viktigt, som är tydlig och rättssäker, och som ger de bästa råden - en tänkande livsmedelskontroll. Vi söker dig med naturvetenskaplig bakgrund och gedigen ledarerfarenhet. Läs mer och ansök via www.livsmedelsverket.se senast 6 januari 2016. Säker mat, bra dricksvatten, ärlig mat och bra matvanor - det är vårt recept på matglädje. På Livsmedelsverket arbetar landets främsta experter på livsmedel med vetenskap, råd och kontroll.

Fler annonser på sidan 62-63.

N R7 2015

N A T U R V E TA R E

S PA N A R I N

APPTIPS

Din naturguide i mobilen

30 000 arter i din mobil.

Nu behöver du inte längre släpa med dig guideböcker när du ska uppleva naturen, var i världen du än befinner dig. Lösningen ligger i appen Map of life, som visar vilka fåglar, reptiler, humlor, fisk och träd som finns på den plats där du är. Du kan själv identifiera de arter du hittar. Om du upptäcker någon art som inte finns kan du bidra till uppbyggnad av databasen och ta bilder, spela in ljud och beskriva din upptäckt. I dagsläget finns det runt 30 000 arter inlagda i databasen, som hela tiden utökas med nya observationer. LEL

ANTECKNA

Äppelpapper Vad gör man av äppelskrutt och skal som blivit över? Komposten eller matsoporna kanske. Men det går att använda växtfibrerna till att tillverka nya saker. En italiensk tillverkare använder äppelrester från juicetillverkning för att göra cellulosa, som sedan blir fina anteckningsböcker. AN

I M P L A N TAT

Bodyhack … … att bygga in teknik i sin egen kropp, har seglat upp på redaktionens nyordslista. Till exempel kan man ersätta passerkort och bilnycklar med ett chip i handen. Eller vad sägs om en magnet i fingret för att känna av magnetiska föremål i närheten och för att plocka upp små metallföremål. Som tappade synålar. AN Hittar synålen.

NY BOK

DÄGG DJ U R SOM G E R E KO De fladdrar förbi under mörka sommarkvällar. I boken Fladdermöss – i en värld av ekon, kommer de fram i ljuset. Den är lika mycket en blädderbok, med vackra bilder, som en faktabok att göra djupdykningar i. Fladdermössen navigerar med hjälp av ljud och ekon. Fascinerande också med ungarna som behöver värme. Den alstrar de själva när deras spillning bryts ner och skapar den värsta odören med ångor av ammoniak som människan inte överlever. Slemhinnor filtrerar bort den giftiga ångan. Att fladdermöss ofta övervintrar i övergivna fästningar och monument från den gamla Navigerar rätt. tsartiden kittlar sinnena ytterligare. LEL

N A T U R V E TA R E

N R7 2015

Chans att vinna

Vi har några böcker att lotta ut. Du deltar i utlottningen om böckerna genom att mejla redaktion@naturvetarna.se. Skriv Äppelpapper eller Fladdermöss i ämnesraden och berätta vad du vill läsa i tidningen. Senast den 11 januari vill vi ha ditt bidrag.

G R AT T I S !

Vinnare i förra numrets utlottningar Pia Kamm vann Vår tid är nu. Fem personer vann boken Beppe testar! - Ellen Grantinger - Csongor Szijjarto - Britta Stenson

- Sofi Öhlund - Ulrika Wennergren

N AT U R V E T E N S K A P LI G H I STO R I A

Nobelpris och politik på högsta nivå Vad har Tage Erlander och Manne Siegbahn gemensamt? Båda har studerat vid Lunds universitet och bidragit till Sveriges forskningsframgångar, men på helt olika sätt. Det är lätt att lova för mycket när en boktitel sätts. Men i det här fallet är det precis tvärtom. Boken Fysik i Lund under 300 år är betydligt mer spännande än vad titeln antyder. Här kan man läsa hela historien om Manne Siegbahns forskning som ledde till Nobelpris. Hans upptäckter inom röntgenspektroskopi belönades 1924. LE DAN D E FOR S KN I NG

Bland de sakkunniga som bedömde förslaget fanns nobelpristagaren i kemi Svante Arrhenius, som i sitt yttrande skrev att Siegbahn var den ledande mannen inom detta viktiga forskningsfält. Arrenius fortsätter: ”Vid detta sällFörfattaren synta vackra arbete Ulf Litzén. har han också grundlagt en forskarskola, som är till största heder för Lunds universitet och forskningsarbetet i vårt land.” Boken är rikligt utsmyckad med bilder på bland annat Siegbahns spektrograf för precisionsmätning av kortvågig röntgenstrålning. Till sin hjälp hade han skickliga instrumentmakare. Nobelpriset gjorde Lunds universitet känt i världen. Både forskning och

undervisning växte snabbt efter andra världskriget och tog ännu ett språng när Lunds tekniska högskola startade 1961. BOH R PÅ AN D RA S I DAN SU N D ET

Steget från mekanik och havsströmmar till kärnmodeller och kvantfält beskrivs på ett spännande sätt. Kontakterna med Niels Bohr på andra sidan sundet var viktiga när kärnfysik togs upp på programmet. Boken saknar inte pikanta detaljer. En sådan är att tidigare statsministern Tage Erlander kom till Lund för att studera naturvetenskap i sin ungdom. Han studerade också kemi och var en av grundarna till Lunds matematiska sällskap.

FR E D LIG KÄR N KRAFT

I samma veva som regeringen beslutat sig för stora satsningar på forskning fällde USA atombomber över Hiroshima och Nagasaki i augusti 1945. Det höll på att utmynna i ett internationellt samarbete för fredligt utnyttjande av kärnkraften. Men så blev det aldrig på grund av motsättningarna mellan gamla Sovjet och USA. Missa inte heller historien om kärnfysikerna som skickade upp ballonger i stratosfären och byggde acceleratorer i källaren. LEL

B LIVAN D E STATS M I N I STE R

Men han bytte som bekant bana och tog aldrig några betyg i naturvetenskapliga ämnen. De radikala studentföreningarna lockade mer och politiken tog överhanden. Här gör författaren Ulf Litzén, professor emeritus vid fysiska institutionen i Lund, en spännande beskrivning av hur forskning blev politik. Som minister tog Tage Erlander chansen att påverka forskning och undervisning på landets högskolor. Professorer och naturvetenskapliga forskningsråd inrättades.

Läsvärt om mer än fysik.

N R7 2015

N A T U R V E TA R E

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Avtalsrörelsen 2016 har startat Nästa år löper avtalen ut för tre miljoner anställda. Hur ser förutsättningarna ut och vilka mål har Naturvetarna? Här gör vi en kartläggning av de avtal som kommer att LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK påverka din lön och dina arbetsvillkor. TEXT

Tjänstesektorn

SLA-området

Ikem

En växande sektor för naturvetare. Enligt vår egen undersökning jobbar 30 procent fler naturvetare i tjänstesektorn nu än för tio år sedan. Ett trettiotal olika avtal för naturvetare finns att hantera, där de största finns inom Svensk Handel, Almega och Idea. Några företag: LRF, Lantmännen, KRAV, Sweco, Tyréns, WSP. Nya avtal: Varierar mellan 1 april och 1 juli 2016. Naturvetarna vill: Lokal lönebildning där det enskilda företagets resultat och ekonomiska förutsättningar avgör lönehöjningen. Individuella löner som sätts i lönesättande samtal, utifrån individens prestation, kompetens och ansvar. Längre avtalsperioder, helst tillsvidare, med möjlighet att förändra villkoren under resans gång. Hur ser avtalen ut? Det finns några sifferlösa avtal inom Almega. KFO, som ansluter kooperativa och idéburna organisationer, följer märket. Inom andra avtalsområden finns en stupstock, motsvarande märket, som löser ut om inte parterna kan komma överens lokalt. I stupstocken räknas in förmåner som förbättringar i föräldralön, flexpension och extra semesterdagar. Ansvarig ombudsman på Naturvetarna: Elba Abreu.

Här finns fyra olika avtal som Naturvetarna är part i. Dessa är inom skog, hushållningssällskap och husdjursföreningar, jordbruksrelaterade företag samt trädgård. Avtalen inom jordbruk och trädgård tecknar vi själva, medan vi har avtalet inom skogsområdet gemensamt med Sveriges Ingenjörer och inom hushållningssällskap och husdjursföreningar med Sveriges Veterinärförbund. Några företag: SCA, Stora Enso, Sveaskog och andra skogsföretag, Växa Sverige, Hushållningssällskapen, gårdar och gods, trädgårdsföretag. Nytt avtal: 1 juni 2016. Naturvetarna vill: Sifferlösa avtal, vilket gynnar både naturvetare och företagens bärkraft. Lönerna är individuella och sätts i lönesättande samtal. Arbetsmiljö och vissa arbetsvillkor, som föräldralön, uppsägningstider och förtydligande av provanställning. Tillsvidareavtal med arbetsgrupper som arbetar kontinuerligt. Hur ser avtalen ut? Industriavtalets märke visar vägen. Allt för ofta blir märket ett tak och många arbetsgivare ger samma lönehöjning till alla, vilket inte är i enlighet med avtalets intentioner. Vad händer nu: I samråd med avtalsdelegationen (fackligt förtroendevalda naturvetare) jobbar vi med våra yrkanden som lämnas i slutet av februari. Ansvarig ombudsman på Naturvetarna: Harriet Rehn.

Ikem är arbetsgivarorganisationen för företag inom life science, kemi, plast och materialbranschen. Naturvetarna tecknar kollektivavtal (löneavtal) tillsammans med Sveriges ingenjörer. När det gäller allmänna villkor är även Unionen och Ledarna med i avtalet.

N A T U R V E TA R E

N R7 2015

Några företag: Astra Zeneca, Medivir, SOBI, GE Healthcare, Johnson & Johnson, Fresenius-Kabi, Cepheid, Aczo Nobel, Perstorp med flera. Nytt avtal: 1 april 2016. Naturvetarna vill: Fokus på löneavtalets innehåll där lönesättande samtal har en central roll för löneprocessen. Lönen ska sättas individuellt i dialog mellan chef och medarbetare, utifrån kompetens, prestation, måluppfyllelse och bidrag till verksamheten. Naturvetarna ser gärna sifferlösa avtal där det är möjligt. Hur ser avtalen ut? Avtalet innehåller en bra beskrivning av löneprocessen där

Strax före jul lämnar Naturvetarna in sina yrkanden till arbetsgivarna inom Ikem.

lönerna ska sättas individuellt för akademikerna i dialog mellan chef och medarbetare. Märket är vägledande. Vad händer nu? Med Sveriges ingenjörer jobbar vi i vår gemensamma delegation med våra yrkanden för förbättringar i allmänna villkor och löneprocessen. Yrkanden växlas med Ikem den 21 december. Ansvarig ombudsman på Naturvetarna: Bo Seving.

Vilka mål har Naturvetarna? Anette Sundstedt, forskare på Active Biotech AB, företräder Naturvetarna i den gemensamma förhandlingsdelegationen med Sveriges Ingenjörer inom Ikem. – Vi har ett avtal i dag som på ett bra sätt beskriver hur löneprocessen ska gå till med lönesättande samtal mellan chef och medarbetare. Men det brister i genomförandet på företagen Hur kan det förbättras? – Vi ska försöka få till bättre skrivningar i avtalet där vi tydliggör att lönen ska bestäm-

mas i dialog mellan chef och medarbetare i lönesättande samtal. Det finns också planer på att ha partsgemensamma lönekonferenser med arbetsgivare och akademikerföreningar, där vi visar hur lö- Anette neprocessen ska fungera. Sundstedt Behövs ett skyddsnät i form av en stupstock? – Vi vill att det enskilda företagets resultat och ekonomiska förutsättningar ska ange löneutrymmet och att avtalen ska vara sifferlösa. Men det bygger på att parterna lever upp till avtalets intentioner. Fram till dess behövs ett skyddsnät.

Ordlista Märket: Det förhandlas fram av facken och arbetsgivarna inom industrin. Tanken är att den konkurrensutsatta industrin ska vara vägledande för övriga avtal på arbetsmarknaden. Stupstock: Om man inte kommer överens lokalt finns ett skyddsnät. Stupstocken är en centralt förhandlad lönehöjning i nivå med märket, som fördelas mellan medlemmarna, dock utan individgaranti. Sifferlösa avtal: Tillämpas inom staten, kommuner och landsting, samt inom vissa andra avtalsområden. Lönerna sätts lokalt och löneutrymmet är verksamhetsstyrt med tydliga lönekriterier, vilket har gett ett bra utfall för naturvetare.

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Ny styrelse för Naturvetarnas studenter Efter en spännande omröstning kunde en ny styrelse väljas på studenternas kongress. Från golvet föreslogs nya kandidater, som tog plats i styrelsen. Theres Lundahl fick nytt förtroende som ordförande och var strålande lycklig. – Det här är ännu roligare än förra

gången. Efter ett år som ordförande har jag blivit varm i kläderna, byggt upp nätverk och lärt mig hur organisationen fungerar, säger hon. Liksom förra mandatperioden är arbetslivsanknytning en fokusfråga för nästa år. – Genom kontakter med arbetsgivarna och den arbetsmarknad som väntar får man inte bara snabbare jobb efter examen, utan också mer relevanta jobb, säger Theres Lundahl och hänvisar till Naturvetarnas egen undersökning som gjordes tidigare i år. – Studenten måste själv vara aktiv, ta initiativ och kontakta arbetsgivare, både för praktik och sommarjobb. Men det

handlar också om att besöka arbetsmarknadsdagar och nätverka med företag. Trygghetsfrågor, som studiemedel, och utbildningskvaliteten är fortsatt viktiga frågor, och detta kommer studentrådet att jobba med. Att det finns en vilja att göra skillnad råder ingen tvekan om bland de entusiastiska ledamöterna i den nya styrelsen. Kanske retorikern Kjell Dahlin från Popretorik som föreläste om att ha rätt attityd i mötet med andra människor, inspirerade. – Att säga hej till sina kollegor, vara glad och trevlig ger energi. Alla vill vi bli sedda, uppmärksammade och bekräftade, säger Theres Lundahl, som lever som hon lär

och är övertygad om att den attityden gör att man lättare får jobb. LEL

”

Det finns inte bra eller dåliga dagar, det är du själv som bestämmer. Du väljer din attityd.” Kjell Dahlin föreläste om hur du attitydboostar dig själv, och med det påverkar hur andra känner sig bekräftade

Naturvetarnas studentråds styrelse 2016 • Marcus Bäcklund, vice ordförande, studerar kemi vid Lunds universitet. • Simone Berg, studerar till djursjukskötare vid Sveriges lantbruksuniversitet. • Theres Lundahl, ordförande, studerar miljövetenskap vid Lunds universitet. • Miriam Lange Bålman, studerar life science vid Umeå universitet. • Selma Ramic, studerar molekylärbiologi vid Lunds universitet. • Sandra Lundahl, studerar till landskapsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet. • Pia Swierz (infälld), studerar geologi vid Lunds universitet.

N A T U R V E TA R E

N R7 2015

Nytt pensionsavtal för unga i staten Det nya pensionsavtalet träder i kraft 1 januari 2016 och gäller för dem som är födda 1988 och senare. Saco-S, där Naturvetarna ingår, Seko och Arbets-givarverket har tecknat avtalet. – Glädjande med ett nytt pensionsavtal, och bra att anställda tjänar in till sin pension redan första arbetsdagen, säger Andreas Nyström, ombudsman på Naturvetarna. Han framhåller också den förbättrade intjäningen för föräldralediga och sjukskrivna. Även arbetsgivaren är nöjd med avtalet. Monica Dahlbom, förhandlingschef på Arbetsgivarverket, beskriver det som modernt och flexibelt. – Det här stärker statens attraktivitet som arbetsgivare och underlättar både rör-

lighet och ett längre arbetsliv, säger hon. Avtalet innebär att arbetsgivaren betalar in en premie på 4,5 procent av lönen upp till gränsen för intjänande till den allmänna pensionen. På inkomster över detta tak, betalas 30 procent in till tjänstepensionen. Dessutom avsätts en premie på 1,5 procent av lönesumman till en försäkring som gör det möjligt att trappa ner när pensionen närmar sig. Den som inte vill utnyttja den möjligheten kan använda premien till att få en högre pension. LEL

Bubbligt i Umeå P R E M I Ä R F Ö R U M E Å Finalen för årets turné med Bubbel & Debatt gick av stapeln i Umeå i november. Hur våra nationella forskningscenter kan bota det regionala revirtänktandet i life science var kvällens tema. Fler än fyrtio personer från akademi, näringsliv samt hälso- och sjukvården var på plats. En perfekt mix för den som vill nätverka inom life science. Debattörerna fick bland annat frågor om hur företag kan nyttja de nationella centren och hur tystnadsplikten fungerar när det gäller företagshemligheter och annat. Det hettade till vid frågan om de nationella centrumens eventuella nedläggning. En person menade att det var slöseri när ekonomiska medel går till infrastruktur istället för till forskning. Ina Schuppe från Scilife Lab repli-

kerade med att berätta hur landets infrastruktur bidragit till utvecklingen av svensk forskning. ELISABET ENGDAHL LINDER

Starta nya året med att skriva testamente O N L I N E Det fina erbjudandet att skriva testa-

mente genom Avtal 24 fortsätter nästa år. Även då är det kostnadsfritt för medlemmar i Naturvetarna att skriva testamente online. Vill du ha hjälp av jurist betalar du hälften av ordinarie pris. Så du kan lugnt fokusera på jultrivseln och ta tag i testamentet på det nya året. Självklart kan du få det överstökat även före nyår om du så önskar. www.avtal24.se/naturvetarna. LEL

10 kronor A - K A S S A Avgiften till Akademi-

kernas a-kassa höjs med tio kronor från och med 1 januari 2016. Avgiften blir då 100 kronor per månad. Anledningen är de höjda ersättningsnivåerna, som innebär att taket i a-kassan nu är 20 020 kronor per månad. Tidigare var det 14 960 kronor per månad. LEL

Du har väl besvarat

löneenkäten?

L Ö N E R Det finns fortfarande chans

att bidra till en lönestatistik för naturvetare. I år har vi kortat enkäten, den tar bara några minuter att besvara. Gå in på www.naturvetarna.se och logga in med ditt medlemsnummer, som du hittar vid adressen på denna tidnings baksida. Tack för ditt bidrag!

Camilla Piil och Heléne Mullor från Eppendorf Nordic i Skåne passade på att nätverka i Umeå.

N R7 2015

N A T U R V E TA R E

M Å N A D E N S N AT U R V E TA R E

Karin delar sin tid mellan akademin och näringslivet Hur kan man utvinna så mycket metaller som möjligt ur vårt avfall? Det är en fråga som Månadens naturvetare, Karin Karlfeldt Fedje, brottas med.

också att hon jobbar halvtid som docent på Chalmers. Halvtiden på Renova är för närvarande framförallt inriktad på zink, och undersöker hur man kan få ut så mycket zink som möjligt ur askan. PE R FE KT KOM B I NATION

Karin Karlfeldt Fedje började sin bana

med att studera analytisk och oorganisk kemi på Göteborgs universitet. När studierna närmade sig sitt slut fanns ett examensarbete utlyst som handlade om metallers urlakning ur avfallsaskor. Eftersom hon har ett stort intresse för både metaller och miljö var uppgiften som klippt och skuren för henne. – Detta är något vi alla berörs av. Alla producerar avfall, men man funderar inte alltid på vad som händer med det. Efter examensarbetet blev Karin Karlfeldt Fedje erbjuden en doktorandtjänst på Chalmers där hon fortsatte att forska i ämnet. Hur lakas metallerna ut? Hur kan vi hindra dem från att komma ur askan så att de inte läcker ut i grundvattnet? Med tiden ändrades fokus till hur man kan utvinna metal�lerna istället för att förhindra läckaget. Eftersom metaller är en ändlig resurs har intresset för detta vuxit i samhället. Karin Karlfeldt Fedjes avhandling handlade om denna utvinning, med fokus på koppar. Hon tittade på flygaskan, alltså den del av askan som följer med rökgaserna och samlas upp med hjälp av till exempel filter, innan den renade röken släpps ut ur skorstenen. Genom en kemisk process kan man sedan utvinna metallerna ur flygaskan. Nu är hon anställd som forskare på Renova, ett företag inom avfalls- och återvinningsbranschen. Tjänsten innebär

N A T U R V E TA R E

N R7 2015

Karin Karlfeldt Fedje tycker det är perfekt att kunna kombinera sina halvtidstjänster så att hon är aktiv både i företags- och universitetsvärlden. – Det är helt olika saker som styr på dessa arbetsplatser. Hennes erfarenhet är att man på ett företag låter bli att traggla med något som inte fungerar, eller som inte ger någon ekonomisk vinning. På ett universitet får man en helt annan chans att grotta ner sig i ett ämne. Av vilken anledning fungerar inte olika saker? Kan det kanske vara intressant längre fram? I början tyckte Karin Karlfeldt Fedje att det var en stor utmaning att hitta en ”lagom” nivå för hur detaljerad man ska vara. – Om ingen väntar sig en rapport på tio sidor ska man inte skriva en sådan. Att veta när man ska använda sin spets och när man jag inte göra det, är något man lär sig med tiden. TI PS TI LL STU D E NTE R

Karin Karlfeldt Fedje trycker på hur viktigt det är att studera det som man är intresserad av. – Min studievägledare sade samma sak, men jag förstod inte hur viktigt det var förrän senare. Hon har alltid varit intresserad av miljö och hennes intresse för naturvetenskap väcktes av en bra gymnasielärare. Hon

tycker att man ska välja något man trivs med att studera, och inte bara fokusera på vilken kombinationen av ämnen som är bäst. – Att lära sig något man inte är intresserad av är svårt. Om man väljer något man vill studera, så öppnas vägarna på ett helt annat sätt. CJ Läs hela intervjun: www.naturvetarna.se/ Manadens-naturvetare

NANNA BERGENDAHLS NOMINERING: ”Karin Karlfeldt Fedje blev docent i juni och har framgångsrikt forskat på utvinning av metaller ur bland annat avfallsaskor. Renova planerar att tillsammans med Götverken bygga en pilotanläggning för att utvinna zink ur flygaska och se om Karins metod ur teori och labbskala kan bli verklighet.”

TIPSA OSS! Känner du någon som borde bli månadens naturvetare? Tipsa oss på redaktionen, så kan denne få en läcker tårta till sin arbetsplats:

redaktion@naturvetarna.se

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

saker som Naturvetarna jobbar med nu

> Seminarieserie om att nätverka Varför: Ett gott kontaktnät är avgörande för karriären. De flesta känner till att många jobb tillsätts via kontakter, men få underhåller sina personliga nätverk. Många vet inte hur de ska göra för att använda sina kontaktnät.

KAR I N KAR LFE LDT FE DJ E

Hur: Detta vill Naturvetarna råda bot på och håller därför just nu på att sy ihop en seminarieserie om nätverkens betydelse för en framgångsrik karriär. Seminarierna riktar sig till doktorander och forskare och genomförs under nästa år, med start på SLU Ultuna 17 februari. Seminariet hålls på engelska. Läs mer på www.naturvetarna.se/be-connected.

> Behåll anslagen till djurskyddet

VAD ÄR BRA MED

Varför: Regeringen har i budgetproposition aviserat minskade anslag till djurskyddet. Det kommer att leda till färre djurskyddsinspektörer på de flesta länsstyrelser. Detta vill Naturvetarna motverka, då inspektörerna redan har en utsatt arbetssituation.

NATURVETARNA? – Tidningen är väldigt bra, jag gillar bredden av ämnen. När jag har kontaktat er har jag alltid fått en snabb återkoppling.

Aktuell: Månadens naturvetare. Yrke: Docent i miljö- och materialteknik. Intressen: Orientering, skidåkning, vänner, mat och dryck.

Planer för nästa år: lååång sommarledighet! Okänd talang: Bra på att laga mat av rester.

Familj: 38 år, gift, två barn, bor i Göteborg.

> Överenskommelse om nutrition

Varför: Kommunförbundet Stockholms län rekommenderar alla kommuner i länet att ingå en nutritionsöverenskommelse. Förhoppningen är att det leder till att fler dietister anställs i länets kommuner och att modellen sprider sig över landet. Resultatet bör blil större rörlighet och högre löner för dietsiter.

Läser: Historiska romaner och deckare. Paganinikontraktet av Lars Kepler är ett tips. Ser på film: komedier. Några favoriter är Micke och Veronica, samt Baksmällan. Bästa med vintern: Snö – när den ligger kvar.

Hur: Naturvetarna driver att omfördelningar bör göras i nuvarande budgetförslag. I andra hand måste regeringen Drabbas i blir medveten om problematiken inför slutändan. vårbudgeten. Näringsdepartementet har uppvaktats och riksdagen kommer också att uppvaktas i frågan.

Efterlängtat.

Hur: Arbetet för DRF Stockholm är nu fokuserat på informationsinsatser samt att förmå kommunerna i Stockholms län att ingå överenskommelsen.

N R7 2015

N A T U R V E TA R E

Miljöinspektör med inriktning avlopp Läs mer på varmdo.se/ledigajobb

kommunstyrelseförvaltningen söker

KOMMUNHÄLSOCHEF/ ARBETSMILJÖINGENJÖR

gislaved.se/ledigajobb

KUNGÖRELSE GÅLÖSTIFTELSEN ledigkungör härmed stipendier ur SIXTEN GEMZÉUS STIFTELSE, samt stipendier ur GÅLÖSTIFTELSEN, STIPENDIUM FÖR HÖGRE UTLANDSSTUDIER, för utbildningsåret 2016/2017. Stipendierna skall främja självständiga teoretiska eller praktiska studier i första hand utom landet. Sökande skall ha god karaktär och utmärkt begåvning. Studierna/forskningen skall vara av stort allmänt intresse. Vi ser helst att stipendiet stödjer en längre vistelse (ett år) vid ett utländskt universitet, men undantag kan förekomma. För utlandsvistelse i form av kortvarigt forskningsutbyte, konferens, fältarbete, workshop mm, se vår hemsida angående stipendium för studieresa! Övre åldersgräns är 32 år. Det förutsätts att sökanden avlagt lägst en akademisk grundexamen (180 hp) eller har motsvarande praktisk utbildning. Stipendium ur Sixten Gemzéus stiftelse kan tilldelas sökanden från hela landet medan Gålöstiftelsens stipendium för högre utlandsstudier endast kan tilldelas sökande från Storstockholm (undantaget Norrtälje, Nykvarn, Nynäshamn och Södertäljes kommuner).

Länsstyrelsen i Västmanlands län söker

• Vattensamordnare • Miljöhandläggare För mer information gå in på vår webbplats:

www.lansstyrelsen.se/vastmanland

Ansökningsblankett och information om vilka bilagor som skall bifogas finns tillgängligt på Gålöstiftelsens hemsida www. galostiftelsen.se från 15 november 2015! Ansökan skall vara oss tillhanda senast den 18 januari 2016 ! Gålöstiftelsens kansli, telefon: 08-651 41 63, lämnar vid behov ytterligare upplysningar. Frågor kan också ställas via e-post: info@galostiftelsen.se Stockholm i oktober 2015 STYRELSEN

Driven

Miljö- och hälsoskyddsenheten söker

MILJÖCHEF

Vill du coacha enheten och utveckla tillsynsverksamheten? Välkommen till en omväxlande chefstjänst på en kompetent enhet! www.sollentuna.se/ledigajobb

N A T U R V E TA R E

N R7 2015

Vi är sanna trädkramare Vill du vara med och stödja och utveckla svenskt skogsbruk är du välkommen i Föreningen Skogen. Vi anordnar bland annat möten, exkursioner och diskussioner för våra medlemmar. Genom verksamheter som Skogen i Skolan och ’Skogssverige’ vill vi öka intresset för skogen i vår omvärld. Föreningen ger ut tidningen SKOGEN, en oberoende och självklar röst i Skogssverige. Vi ger även ut böcker om skogsbruk och delar ut utmärkelser till personer som främjat skogarnas vård och skörd, för ett uthålligt samhälle. Vi är med andra ord sanna trädkramare. För bara 300 kr per år stödjer du föreningens arbete. Läs mer och bli medlem nu på www.skogen.se/foreningen

Bli medlem nu på www.skogen.se/medlem

Du hittar fler annonser på sidan 53! SkogenSåg_185x116mm_1511.indd 1

2015-11-17 13:26 N R7 2015

N A T U R V E TA R E

EFTER JOBBET

Linda knåpar med bokstäver och siffror Vinnare av förra numrets korsord är Linda Toftgård. Utan att vara nördig gillar hon att lösa problem, vilket hon har nytta av i jobbet som biomedicinsk analytiker. TEXT

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

Att googla fram svaret känns som

ett nederlag för Linda Toftgård när hon löser korsord. – Det tar jag till i sista hand, å andra sidan lär jag mig något nytt, vilket är en anledning till att jag knåpar med bokstäver. Men hon är inte den värsta korsordsnörden som slänger sig över alla korsord som kommer i hennes väg. – Jag gillar det i tidningen Naturvetare, eftersom det har en koppling till naturvetenskap. Här får jag plocka fram den kunskap jag har samlat på mig både från gymnasiet och universitetet. Även den här tidningen är en viktig kunskapskälla. Linda Toftgård blir både glad och förvånad över att ha vunnit första pris i förra tidningens korsord. – Det är första gången jag skickar in lösningen, den här gången kände jag att den var rätt. Jag som aldrig brukar vinna, vilket gör det extra roligt. DOPAM I N KICK

Att pricka in rätt ord och få ut hela korsordet är en tjusning för henne och ger, enligt hjärnforskningen, en dopaminkick och känsla av välbehag. Ett tips som hon har fått från sin

N A T U R V E TA R E

N R7 2015

mormor, men inte följer själv, är att spara olösta korsord och gå tillbaka till dem igen lite senare. Sudoku och kluriga uppgifter är annan hjärngympa hon ägnar sig åt. – Jag gillar att leka med siffror också, även om man kanske inte lär sig så mycket, men det är ett sätt att motionera hjärnan. Genikampen på tv följde jag med stort intresse, uppgifterna var svåra, men jag kunde ändå ha idéer på lösningar. G E R PROVSVAR

På jobbet ägnar hon sig åt en annan form av problemlösning, som är nog så stimulerande. På laboratoriet för klinisk kemi på Lasarettet i Motala analyserar hon patientprover av olika slag. – Vissa analyser är rutinmässiga, medan andra kräver mer tankemöda. Det kan handla om prover där svaret inte blir det förväntade och olika felkällor måste uteslutas, eller prover från till exempel ryggmärgsvätska, då celler studeras i mikroskop. Linda Toftgård förklarar att röda och vita blodkroppar kan läcka ut i ryggmärgen. Det kan vara tecken på infektion när vita blodkroppar hittas, eller i värsta fall hjärnblödning om

röda blodkroppar påträffas i ryggmärgsvätskan. – Min roll som biomedicinsk analytiker är att ge provsvar, medan läkare ställer diagnosen. Att hon skulle bli biomedicinsk analytiker var inte utstakat från början. – Jag har en dubbel utbildning och läste först biomedicin, som förberedde för forskning. Men efter sommarjobb på ett av de primärvårdslaboratorier som finns i Östergötland fick jag smak för den typen av analysarbete och kände att forskning inte är min grej. QIGONG

Efter jobbet är det inte bara motion för hjärnan som gäller. Hon är mån om att komma ut på promenader och att träna Qigong, som är en egenvårdsmetod där man genom avslappning, naturlig andning, koncentration och naturliga rörelser tillför livsenergi. Kanske man kan säga att även korsord och andra kluringar ger motsvarande energi. Vilket är ditt bästa korsordstips? – Tålamod, tid och Google förstås, även om det är en nödlösning. #

LI N DA TO FTGÅR D Aktuell: Första pris i Naturvetares korsord, vinner två biobiljetter.

” Här får jag plocka

fram den kunskap jag har samlat på mig både från gymnasiet och universitetet ”

Jobbar: Leg biomedicinsk analytiker på Klinisk kemi på Lasarettet i Motala. Utbildning: Är biomedicinare i botten. Magisterexamen i Medicinsk biologi samt examen som biomedicinsk analytiker. Bästa korsordstips: Ha tålamod och gott om tid, tänk i udda banor från olika infallsvinklar. Favoritkorsord: Tidningen Naturvetare. Drömresmål: Abisko.

N R7 2015

N A T U R V E TA R E

EFTER JOBBET

NA-K RYS S E T SMÅBÅTSHAMN

ASTAT

SMÅ GRÖTPOJKAR?

BÖRJAR BÖN MÅNGA I BANK HAN SKREV KORPEN

ERBIUM SÄDMEJARREDSKAPET

HÄRSKEN

ÄR SPÖRSMÅL SOM RÖR JORDBRUKARE

KVÄVE

TAPPA KRAFT

AMERICIUM

SÅN MOT SÅN BÖR INGET HÄNDA GRÄSFUKT

BESINNINGSFULLA DEFINIERAS MED PROTOTYP I SÈVRES

KORTSOLDATER

RYCKS DET PÅ

FÖRLUSTFAKTOR

IGÅNG

SPRÖD LITEN KAKA

ETABLERAD

SPELAUTOMAT ÖL

LEKER VISS POST?

STRUPHUVUD FISK

LUMEN FLEGMATISK

DROPPSALTLÖSNING SACHS SKREV HALEY

BAR TVÄRSLÅ

SICKSACKAR FRÄSCHT KITTEL HAR DUGGOR

RART FRÖ BASARER FÖRARLÖS FLYGFARKOST

RÅGÅNG LUKTAR SÅN DRAR PÅ BAND

KÖNSHORMON BULLOCK GÖR VI BANAN SKADEDJUR TA MARK

KAN SAMMANTRÄFFANDE VARA LÖFTE

SUND GORMA

BILD AV NAKEN MODELL

LANTAN MJUK LIVAD FÅGEL HASTA

JUST PLÄGAR SLADDER- ULTRAVIOLETT TACKA

EJ LÄNGRE ETT KEX?

PÅSTÅENDET VANADIN

ABRAHAMIAN

BLOMSTÄLLNING

Konstruktör: Lena Holmlund

Tävla och vinn! Vinnare av förra numrets korsord är Linda Toftgård i Motala.

66 66

NR V ERTA E7 N A TNUARTVUERTA E R

2015

Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut biobiljetter. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka. Senast den 29 december vill vi ha din lösning.

LEMURKRYSS 2015

EFTER JOBBET

Kommer i nästa nummer

Naturvetare nr 1 I din brevlåda

4 februari

Glaciärforskning på Svalbard Isarna i Arktis smälter i snabb takt. Lena Håkansson

lever sin dröm på en ö där mörker råder fyra månader under året. Hon går till botten med hur klimatet har förändrats de senaste tjugo tusen åren.

Framtidens utmaningar Klimatförändringar, antibiotikaresistens, rent dricksvatten, säker mat och pandemier är några av de utmaningar mänskligheten står inför. Naturvetare har nyckelroller och kan med sin kompetens bidra till lösningar.

Koll på tjänstepensionen Vi tar ett större grepp om din pension och annat

som kollektivavtalet ger.

Läs också om: » Kan man träna upp sin kreativa förmåga? » Ny som chef » Vi ger råd till företagaren

Vill du annonsera? Kontakta Annonsbokningen i Sverige AB Emelie Eriksson, tel: 035-295 38 40 Materialadress: emelie.eriksson@annonsbokningen.se

ORDFÖRANDE:

KARRIÄRSERVICE:

Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

CHEFSSERVICE:

K O N TA K T

Helena Nicklasson, 08–466 24 36

chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26

www.naturvetarna.se

M E DLE M SJOU R:

AKADEMIKERNAS A-KASSA, AEA:

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00

E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13 V Ä X E L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

M E DLE M S S E RVICE:

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0770–78 20 50 AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

N R7 2015

N A T U R V E TA R E

POSTTI D N I NG

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Julgåva som bidrar till utveckling i Afrika Naturvetarna fortsätter med jultraditionen att skänka pengar till ett ändamål som gör nytta. I år har vi valt ett nytt sätt att bidra till utveckling bland de fattigaste i världen. I stället för att stödja ett projekt går pengarna direkt till familjer i Kenya eller i Uganda. 10 000 kronor motsvarar två årslöner som hushållen får via sms. Studier visar att stödet ger bestående insatser när människor själva får välja hur pengarna ska användas. Det kan handla om inköp av en kiosk, plog eller traktor, som ger möjligheter att driva företag. Ökad köpkraft i en by spiller över till andra byar. 91 procent av pengarna når fram till mottagarna, tack vare låga omkostnader. Det är organisationen GiveDirectly som förmedlar stödet. Läs mer: www.givedirectly.org