Issuu

NUMMER 1

2012

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

7 UTMAN I NGAR F Ö R N AT U R V E TA R E

Nytändning i Lund N AT U R V E TA R E I K R I STALLK U LAN

TI PS SOM GÖR D I G K R E AT I V

Djupdykare Stina Brask Bilén avslöjar havets hemligheter P R ATA D I G T I LL F R A M G Å N G S I D 54

” JAG F I C K E N I D É ” S I D 56

| HÄNG M E D OM B U DSMAN N E N SI D 69

Använd din studietid smart Vi är experter på naturvetares kompetens och arbetsmarknad. Tveka inte att ta hjälp av oss. Du får: 1. Verktyg på vägen till första jobbet. Personlig rådgivning, cv-coachning och intervjuträning ingår bland annat i vår karriärservice. 2. Olycksfallsförsäkring som gäller dygnet runt året runt. 3. Platsannonser och tips på arbetsgivare för naturvetare. 4. Möjlighet att skapa nätverk med andra naturvetare. 5. Goda råd om anställningsvillkor och lön. 6. Tidningen Naturvetare med aktuella reportage och intervjuer med inspirerande naturvetare.

10 kronor per månad. (Gratis första året).

Erika Lindbom och Ninwa Jokilaakso är studentombudsmän på Naturvetarna. Kontakta dem om du har frågor om studier och karriär. STUDENT

LÄS M E R PÅ naturvetarna.se/student

En annorlunda utställning Se utställningen på Arlanda Airport Conference eller på www.forlivet.se Arrangörer:

Projektet FÖR LIVET belyser de stora utmaningar som världen står inför beträffande global ohälsa. Kraftfulla gemensamma satsningar inom forskning och utveckling är en investering för bättre hälsa för dig och dina närmaste och för medmänniskor runt om i världen. I FÖR LIVET ingår förutom utställningen även Seminarier och nätverksträffar och boken Den oförlösta forskningen.

Innehåll OPINION

N R 1 2012

SID 4

Ledare: Missen som blev en succé. Läsarbrev

REPORTAGET

SID 10

Från nedläggning till nytändning i Lund Knappt två år efter beslutet om nedläggning av Astra Zeneca i Lund börjar forskarna och företagen att flytta in i Medicon Village.

TEMA PROGNOSER 28

Naturvetare i kristallkulan Hur kommer det att gå för ditt yrke om fem år? Läs om våra prognoser och hur utfallet blev från de prognoser som Naturvetarna gjorde för fem år sedan.

VETENSKAP

SID 44

Odlat kött på framtidens matbord? Odlat kött belastar inte klimatet och miljön som traditionellt kött gör. Men ännu återstår mycket forskning innan det hamnar på vårt matbord.

KARRIÄR

SID 50

Inspiratören: Rocka loss för klimatet Manualen: Prata dig till framgång Ledarskap: ”Jag fick en idé” Fråga experten | På nytt jobb

LEDIGA JOBB SID 62 SPANAR IN

SID 65

Gästkrönikör: Gunnar Wetterberg – Ditt kapital sitter i huvudet

NYTT FRÅN NATURVETARNA

SID 69

Häng med en ombudsman | Studenter med chans att påverka

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare. Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida. Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck Bokning och materialAnnonsering:

Redaktion:

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

adress: annons@naturvetarna.se Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 32 500 ex. Utgivning: 9 nr/per år. Nästa nummer kommer ut den 1 mars med annonsstopp den 14 februari. Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Omslagsfoto: Nicke Johansson.

Hanna Meerveld, HM reporter/redaktör 08-466 24 85

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

Jeanette Duvert annonsansvarig 08-466 24 86 N R1 2012

N A T U R V E TA R E

Naturvetare klarar utmaningarna Saker som växer har alltid fascinerat mig. Minns min första kemilåda med en lång rad av provrör, en brännare och kemikalier som jag blandade hej vilt. Något guld blev det inte, men efter några hårda duster lyckades jag göra tvål av ister och aska. Det öppnade min värld för naturvetenskapen. Att kombinera kemi med biologi blev ännu mer spännande. Det var den första spirande grodden på våren som fångade mig. Att gödsla med ammonium fick groddarna att växa ännu snabbare. Senare lärde jag mig att det är markens bakterier som gör jobbet och omvandlar ammonium till nitrat som växterna slukar med god aptit. I marken pågår ett spännande samspel som rymmer såväl kemi och biologi som fysik där vattnet under torka rör sig kapillärt uppåt i marken. Tänkte att det var biolog jag skulle bli, men fick veta att arbetsmarknaden för biologer var kärv. Därför valde jag att satsa på en framtid som agronom. Det fanns och finns än i dag en sektor som behöver den kompetensen. Och det bästa av allt är att man inte är knuten till jordbruket, utan utbildningen ger en bredd som efterfrågas inom allt från finans och försäkringar till miljö och life science. Att kombinera naturvetenskap och skrivande gav mig en entrébiljett till arbetsmarknaden. Längre fram i tidningen kan du läsa om Naturvetarnas prognoser för utbildningar inom det naturvetenskapliga området. En titt i backspegeln visar att våra prognoser som vi gjorde för fem år sedan prickar nästan helt rätt. Ta också del av de globala utmaningar som följer i spåren på en växande befolkning som i höstas sprängde sjumiljardersvallen. Naturvetare har en nyckelroll för att klara utmaningarna, Därför kan vi vara helt säkra på att naturvetare kommer att behövas. Om det och en massa annat kan du läsa i det lite tjockare magasin som du håller i din hand. Sprid det till vänner och bekanta för att visa att naturvetenskap och naturvetare gör skillnad.

CH E FR E DAKTÖR

N A T U R V E TA R E

N R1 2012

N AT U R V E TA R E I M E D I A

Facken kritiserar chefstillsättning Elisabet Jonsson blir ny chef för Samhällsbyggnad Gävle, sammanslagningen av tekniska kontoret och Bygg & Miljö. Men facken är kritiska till hur tillsättningen gått till. – Vi tycker att man borde ha ansträngt sig för att hitta fler kvalificerade sökande. Två stycken som redan sitter här ger inte ett tillräckligt stort utbud, säger Claes-Göran Nilsson, ombud för Naturvetarna och Akademikeralliansen.

DISPUTERADE NATURVETARE HAR SVÅRT FÅ ETT ARBETE Tre år efter examen har 85 procent av de forskarutbildade ett arbete. Tuffast är det för naturvetarna, bara 77 procent av dem har jobb tre år efter disputationen. Det visar en ny rapport från Högskoleverket.

Arbetarbladet 22 dec 2011

na Spelregler gäller än dom visar AD- it en principiellt

har vunn står Naturvet arna olen, AD. Nu rb A etsdomst i B m A do ö ft ig ra kt vi aget K vindkraftföret e tr r nä en det klart att et ingsskyldigh dl an . rh da fö ag ot bröt m a blev upps Naturvetarn i ar m m le i, med er, 12 januar webbfinans Nättidningen sid 71 läs mer på

Naturvetarna har med 77 procent den lägsta siffran, medan tekniker och samhällsvetare har den högsta sysselsättningen med 89 procent. (Allra högst ligger den lilla restposten ”övriga forskningsämnesområden” med 92 procent, de flesta i gruppen har disputerat inom vårdvetenskap.) SULF-tidningen, 20 dec 2011

Hon ska förutspå forskningen Sindra Petersson-Årsköld övergav biokemin för att bli rådgivare inom ESS. - Jag kände mig mogen för en ny sorts jobb och att lämna laboratoriet. Jag vill kunna påverka mer än bara min egen forskning. Det är ju helt otroligt att det öppnar en helt ny forskningsfacilitet i min by, säger Sindra Petersson-Årsköld. Sindra Petersson-Årsköld är rådgivare

till forskningsdirektören Dimitri Argyriou. - Det vi jobbar för är att ESS ska bli mera än världens häftigaste och mest tekniskt avancerade pryl. Det ska också bli en vetenskapligt relevant anläggning med utrustning som ska ge svar på de stora frågorna. Det är näst intill omöjligt att förutspå vad det ska forskas på om tio–tjugo år, men vi försöker. Sydsvenska Dagbladet, 30 dec 2011

OPINION

LE DAR E N

M A D E L E N N I LS S O N , F Ö R B U N D S O R D F Ö R A N D E

Missen som blev en succé vningen a t s a l Kol ur Fry på Arth

Jag funderat över vad som gör att vissa

mer om det blir ett misslyckande eller en post-itlapp. « men det var inte förrän fyra år senare som en annan medarbetare kom på ett sätt som fick gehör. Arthur Fry blev frustrerad över småpapper som föll ur hans notbok och fick idén att använda Spencers ”misslyckade” klister till lappar för att fästa dem. Post-itlappen var född. Idag finns den i vardagen för de flesta av oss.

lyckas och andra inte. Vad är skillnaden mellan de som når framgång och de som hoppar av på vägen?

Så vad är ett misslyckande, vem bestäm-

Här kommer det jag ser som receptet att

ett misstag har aldrig prövat något nytt.”

lyckas:

1. Våga försöka. Misslyckanden ligger på

vägen till att lyckas. Vad är egentligen ett misslyckande? Jag kommer att tänka på historien bakom postit-lapparna. Uppfinnaren Spencer Silver arbetade på 1970-talet med att skapa ett superlim. Resultatet blev ett klister som inte alls var det han tänkt sig, utan ett klister som enkelt lossnade från ytan. Ett resultat som var precis motsatsen till det han önskat sig. Ett misslyckande, kan tyckas. Om historien slutat där. Men som vi alla vet finns det en fortsättning.

Spencer försökte få företaget att hitta ett

alternativt användningsområde för klistret,

se nya möjligheter. Att finna energi och att fortsätta försöka. Att hitta andra som har samma mål. Att ha roligt. Jag vill att Naturvetarna ska ge dig trygg-

heten som gör att du vågar och gemenskapen som ger dig energi att fortsätta försöka.

Det är du som bestämmer om det blir ett misslyckande eller en Post-it-lapp.

F OTO : T H O M A S C A R LG R E N

» Det är du som bestäm-

mer det och när är det ett misslyckande?

Albert Einstein sa: ”Den som aldrig gjort 2. Uthållighet. Om att få ett oväntat resul-

tat och se vad det kan ge för nya möjligheter ligger på vägen till framsteg, då handlar vägen till att lyckas mycket om att fortsätta försöka. Att inte ge upp.

Ett sätt att bli uthållig är att veta vad man vill och hitta andra som vill liknande saker. Att arbeta mot gemensamma mål och ha roligt tillsammans. Då orkar vi längre och chanserna att lyckas ökar. Jag tror det här gäller både i arbetslivet

och resten av livet, oavsett om vi är geologer, nutritionister, miljö- och hälsoskyddsinspektörer, chef eller egenföretagare. Vad får dig att våga misslyckas för att lyckas? Att

M A D E L E N N I L S S O N , förbundsordförande Naturvetarna

För det engagemang som finns inom Naturvetarnas professionsföreningar. Några av dem är Agronomförbundet, Svenska sjukhusfysikerförbundet, DRF och Skogsakademikerna Att det är så svårt för världens länder att samarbeta och komma överens om ett uthålligt klimatmål, som radikalt minskar utsläppen av växthusgaser.

madelen.nilsson@naturvetarna.se

N R1 2012

N A T U R V E TA R E

OPINION

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N M Å N A D E N S F R Å G A : H A R D I N K A R R I Ä R PÅV E R K ATS AV D I T T F Ö R Ä L D R A S K A P ?

Inte till fördel

Som doktorand har knappast föräldraledigheten varit till fördel för karriären, åtminstone inte lönemässigt. På grund av doktorandstegen ökar ju lönen först när man har uppnått vissa steg, såsom 25, 50 och 75 procent av studietiden. I och med föräldraledigheten skjuter man höjningen framåt i tiden - och släpar efter i lön. Doktorera fort som tusan och engagera dig inte i någonting utöver ditt eget projekt och publicera så mycket som möjligt. Tack och ajöss - efter disputationen flyr jag någon annanstans.

Tufft även för tonårsföräldrar Man hör nästan enbart om småbarnföräldrarnas bekymmer. Jag fick en långvarigt sjuk tonåring därhemma och det accepterades inte alls av arbetsgivaren. Det borde också lyftas i debatten. Det finns inte alls några möjligheter att vara hemma med sjukt barn då! HÅRT PRÖVAD FÖRÄLDER

Gått ner i lövarnit gynsamm

JOSEFINE

har inte Nej föräldraledigheten i lön och acceptera ner gå för karriären.Har fått a för att kunna arbeta i en annan befattning bar att ha möjlighet att vara samma stad efteråt och med mitt barn.

Thank you Sweden Hello, I would say that being a mother has somehow boosted my career. My work allows me to perform my tasks from home if I need to (and this is crucial for me), and this allows me to be a multitasking ”mother and worker” at the same time. The Swedish system and general attitude help me in this: the result is that my employer has an open mind, and allows me to be a mother first of all. In another country, this would not be possible. Thank you, Sweden! BARBARA

Inget stöd till forskande föräldrar Ja det är klart att karriären påverkas. Speciellt om man inte har en fast tjänst utan är projektanställd där varje insats handlar om att maximera sitt cv och vara så produktiv som möjligt. Det är svårt att starta om hela tiden; efter graviditet, föräldraledighet och sjuka barn. Jag anser att graviditetstiden borde tas i beaktning när man jämför forskningsprestation. Det finns idag inget stöd för gravida forskningskvinnor via universitet eller forskningsråd. Jag har försökt både på min heminstitution, fakultet och på Formas. Detta gör att projektet halkar efter under nästan ett år och även ens cv. Man missar kanske en hel fältsäsong. MARIA GRANBERG

CH RISTINA

Fick tillbaka inspirationen Absolut och det till det bättre! Jag hade tappat inspirationen på mitt dåvarande jobb och fick ett annat fokus under graviditeten. Jag fick tid att fundera på vad jag ville med min karriär och efter nio månader blev jag rekryterad till en ny tjänst med bättre förutsättningar för mig och min familj. Under hela perioden fanns en förståelse för mina behov vad det gäller läkarbesök, dagisintroduktion och hämtning och det gäller fortfarande. Jag upplever att jag blivit mer effektiv och kreativ på jobbet samt att jag har hittat tillbaka till inspirationen igen! LISA

Lyft i karriären Jag har varit pappaledig för mina två pojkar i över två år, och mitt intryck är att arbetsgivaren (regeringskansliet) ser det som en styrka, något som är positivt även för karriären. Personligen anser jag också att det är till nytta för alla aspekter av livet, man får erfarenheter som blir värdefulla också för jobbet. Föräldraledigheten har absolut inte varit mig till last i karriären - snarare tvärtom! ULF BJÖRNHOLM

S K I C K A D I N I N S Ä N D A R E T I L L redaktion@naturvetarna.se eller kommentera på webben naturvetarna.se

N A T U R V E TA R E

N R1 2012

D U E L L E N : B E H Ö V E R S V E R I G E F L E R N AT U R R E S E R VAT ? N AT U R V E TA R E N R 9 - 2 011

Det behövs mer gammelskog och död ved Svar till Jan Lindström: Då kan man också ifrågasätta varför man ska tillfråga en skogsdirektör från LRF. Det är ju en ”aktivistorganisation” som i huvudsak befrämjar skogsproduktion. Naturvård är en svag sida hos dem. Hade du tillfrågat Naturskyddsföreningen, Jordens vänner, Skydda skogen eller någon annan förening som sysslar med skydd av gammelskog hade du även då fått höra att Sverige är dåliga på att skydda skog. Vi har väldigt lite gammelskog och död ved kvar i landet. Sten Frohm räknar in lågproduktiv mark i skogsskyddet. Att skydda produktiv skogsmark är något helt annat än att skydda improduktiv skogsmark.

Varför fråga WWF? Varför tillfrågas WWF överhuvudtaget? Det är en aktivistorganisation med en egen agenda som får miljöpartiet att verka ansvarstagande. Det borde vara ointressant att ta del av deras tyckande, för något annat är det inte. JAN LINDSTRÖM

VI VILL VETA VAD DU TYCKER! Säg din mening och skriv en insändare. Vi förbehåller oss rätten att korta ner inlägg. För att vi ska veta vem du är behöver vi dina kontaktuppgifter. Skicka till: redaktion@naturvetarna.se eller Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka

ÅKE T

Welcome to the Nordic Congress in Human Genetics for Biomedical Laboratory Scientists May 31 to June 2, 2012 in Umeå, Sweden. All participants are invited to submit abstracts for poster presentation. Since the official language for the congress is English, we kindly ask you to submit your abstracts in English. Clinical Genetics Laboratory, Umeå University Hospital and the Department of Medical Biosciences, Umeå University look forward to your participation.

CONTACT

Carin Nilsson Developer of operations Phone: +46 90 785 35 67 E-mail: carin.e.nilsson@vll.se

IMPORTANT DATES

Deadline for registration is March 15, 2012. Deadline for abstracts for poster presentation is January 31, 2012. More information on http://www.vll.se/congressgenetics

N R1 2012

N A T U R V E TA R E

Optimister får jobb snabbare

VAD HÄN D E S E N?

Emma inte längre i kläm I somras skrev vi om Emma som kom i kläm mellan två system. Hon var gravid och skulle föda sitt första barn under hösten, men finansieringen var osäker. Enligt lag är hennes arbetsgivare skyldig att betala ut utbildningsbidrag under föräldraledigheten. Det löste sig bra Men det var Karolinska Instiför Emma Ahlén tutet inte så pigg på och erbjöd Bergman. Emma Ahlén Bergman en anställning så att försäkringskassan skulle få betala ut föräldrapenning i stället. Men det sa hon nej till för att kunna spara föräldradagarna och plocka ut dem senare, dock innan barnet fyllt åtta år. Till slut svängde Karolinska Institutet och gav Emma Ahlén Bergman det glädjande beskedet att hon får ett extra år med utbildningsbidrag, precis som hon hade hoppats. – Dessutom får jag föräldralön från min anställning som forskarassistent på 20 procent. Det ger 400 kronor extra per månad. Dottern Felicia är snart tre månader och mår prima. LEL

Det lönar sig att ha en positiv inställning visar ny forskning. Optimister får snabbare jobb efter examen och chansen att bli befordrad ökar. Det är forskare på amerikanska Fuqua School of Business vid Duke University och Yale School of Management som har undersökt hur karriärmöjligheterna påverkas

av en optimistisk livshållning. Studierna gjordes på MBA-studenter från att de tog examen och två år framåt. Tidigare forskning går i samma riktning och visar att optimister är bättre på att hantera problem och är mer öppna för nya lösningar. Men dysterkvistarna behöver inte misströsta. Forskning visar att det kan räcka med att ge intryck av att vara optimistisk för att lyckas på arbetsmarknaden. LEL

Optimister är öppna för nya lösningar.

Vad behöver svensk forskning? 3 frågor till Naturvetarnas chef för samhälle och kommunikation, Frida Lawenius:

I höst lägger regeringen fram sin nya forskningsproposition. Vad vill Naturvetarna se i proppen? – Vi vill ha en översyn av mobilitetsproblematiken. Idag finns nästan ingen mobilitet, vare sig ut från lärosätena eller inom och mellan lärosätena. Forskning är inte en isolerad företeelse. Det är farligt att göra den till det, för då blir forskningsresultaten bara hyllvärmare, hur bra de än är. Om forskningen ska kunna utnyttjas för samhällets utveckling, så måste forskares idéer möta andra frågeställningar. Men med dagens

N A T U R V E TA R E

N R1 2012

meriteringssystem lönar det sig inte att röra på sig.

Hur påverkas forskarnas arbete av propositionen? – Det viktigaste är att få ordning på forskningsorganisationen. Universiteten är idag en uppochnervänd pyramid. Det är väldigt mycket på toppen – alla ska få bli professorer – och inget friskt blod strömmar in från botten. En undersökning bland Naturvetarnas medlemmar visar att 40 procent av de heltidsarbetande forskarna inom universiteten har tidsbegränsade anställningar. Bland de kvinnliga forskarna har bara varannan fast tjänst. Det attraherar inte duktiga forskare och när man bara vet hur framtiden ser

Frida Lawenius.

ut två år framöver, vågar man inte ägna sig åt den nydanande, långsiktiga, framåtsyftande, riskfyllda forskning som kan skapa nya och bättre villkor för samhället.

3) Hur ska forskningsanslagen fördelas? De ska givetvis vara kvalitetsstyrda. Men hur skapar man system för att verkligen hitta kvalitet? Man kan inte bara tilldela medel till dem som har lyckats. Det måste finnas en variabel som tittar på förändring, som premierar dem som bli bättre över tid, så att man inte bara förstärker den etablerade miljön. HM

OPINION

BAROMETERN

Vad tycker du om avtalet? Lönehöjningar på 3 procent under 14 månader innebär de avtal som Naturvetarna har tecknat för medlemmarna inom industrin och i skogsbranschen. De börjar gälla 1 februari respektive 1 april. 3% på 14 månader Sven Langworth, ordförande i akademikerföreningen vid Pfizer – Man ska väl aldrig vara helt nöjd, men det verkar rätt ok. De anställda på Pfizer följer industriavtalet, men har ett lo-

kalt avtal som löper ut 1 april. Nu kommer man i fas med det centrala avtalet. – Tillsammans med Unionen ska vi nu komma överens om ett vettigt förslag till lokalt avtal på företaget. Även om det inte finns några individgarantier så ser vi till att medlemmar som lever upp till målen får höjd lön enligt avtal. Vi ska också förhandla om annat, som till exempel bilförmån. Aina Illiano, Akademikerföreningen på Astra Zeneca i Mölndal – Med hänsyn till utvecklingen i världsekonomin är jag nöjd med siffrorna.

Tjäna på att flytta din tjänstepension Hittills har bara en av tio tjänstemän tagit chansen att flytta sin tjänstpension. Fler borde göra det eftersom det finns mycket att tjäna. En minskning med en procentenhet i förvaltningsavgift kan ge så mycket som 25 procent högre pension. Collectum, som handlar upp fonder på uppdrag av PTK och Svenskt näringsliv, har lyckats sänka avgifterna rejält. Nu är den genomsnittliga avgiften nere på 0,54 procent. Många av de gamla fonderna har en avgift som ligger en procent högre. För att få del av dem måste du alltså själv flytta ditt pensionskapital.

Så här gör du: 1. Gå in på www.collectum.se. Logga in med e-legitimation eller skriv ut en blankett, fyll i och posta. 2. Inom några dagar får du uppgifter om värdet på det kapital du kan flytta. 3. Genomför bytet av fonder och få del av de lägre avgifterna. LEL

Aina Illiano var Naturvetarnas representant i förhandlingarna med arbetsgivarna i Industri- och Kemigruppen. – Jag hade hoppats på förändringar i villkoren när det gäller arbetsmiljö, restid och övertid. Men av det blev ingenting. Astra Zeneca i Mölndal var färdiga med de lokala förhandlingarna före nyår. Det centrala avtalet följdes till punkt och pricka. Gisela Björse, Sacoklubben på Sveaskog – Efter att industrin hade satt märket så räknade jag med samma lönehöj-

ning inom skogsbranschen, alltså 3 procent på 14 månader. Skönt att vara i hamn efter en lite trög start. Gisela Björse har tillsammans med Elin Olofsson på SCA Skog ingått i Naturvetarnas förhandlingsdelegation och har varit med i förhandlingarna med SLA. – Som väntat fick vi inte igenom alla våra krav. Positivt med arbetsgrupper som ska titta på villkor för restid och rätt till vila i samband med resor i tjänsten, liksom att utreda chefers villkor. Samtidigt som det nya avtalet börjar gälla 1 april ska en stor omorganisation sjösättas på Sveaskog. Om den blir det MBL-förhandlingar i samma veva som man ska förhandla om löner och villkor lokalt. LEL

Kommun årets förvillare Så fel det kan bli när man blundar för vetenskapliga fakta. I Mora har en person hävdat att elektromagnetisk strålning har orsakat hälsoproblem och därför krävt en strålningsfri zon från mobiler, tv och radio. Det har miljönämnden i Mora och Orsa tagit på fullt allvar och inlett en kostsam och undermålig utredning, som ledde till att nämnden krävde att sändarna skulle riktas om . Detta trots att läkare inte har hittat något fysiskt fel på den klagande. Det är föreningen Vetenskap och folkbildning, som varje år utser en förvillare som motverkar vetenskap. Mora och Orsa kommun utnämns till 2011 års förvillare. Föreningen menar att man med en strålningsfri zon befäster en felaktig tolkningsmodell som inte gagnar någon. Mer positiv var Vetenskap och folkbildning till tv-programmet Hjärnkontoret som utsågs till årets folkbildare. LEL Krav på strålningsfri zon i Mora.

N R1 2012

N A T U R V E TA R E

När Astra Zeneca bestämde sig för att lägga ned sin anläggning med 900 anställda i Lund såg många det som en dödsdom för life science i Skåne. Men knappt två år senare har byggnaderna börjat fyllas av forskning och företagande på nytt. Den 10 januari fick Medicon Village nycklarna. H A N N A M E E R V E L D J enn y L e y man TEXT

FOTO

Från nedläggning till nytändning i Lund

N A T U R V E TA R E

N R1 2012

R E P O R TA G E T

En egen värld. Som vd för Medicon Village vill Mats Leifland skapa en miljö där forskare och entreprenörer kan mötas.

N R1 2012

N A T U R V E TA R E

R E P O R TA G E T

Det råder ett stillsamt lugn i den stora matsalen på Scheelevägen 2 i Lund. Vid ett par av borden har lunchgäster slagit sig ner med sina brickor för att äta fläskkotlett med potatismos eller dagens soppa. Det är högt i tak, men bortsett från skrapet av en och annan stol mot stengolvet och ett par lågmälda samtal, är det tyst. – Det var rätt tyst här i maj och juni också, när jag jobbade min sista månad, berättar kemisten Johan Evenäs, som var en av de nära 900 anställda på Astra Zeneca i Lund. Jag tror att det är få som har varit med om en så lång nedläggningstid som vi har. I tretton och en halv månad

Ursula Hultkvist-Bengtsson, vice vd, och Mats Leifland, vd för Medicon Village.

jobbade jag på som vanligt. Det var nog bara de sista en och en halv månaderna som hjärtat inte var med. En bit längre in på området, i det som var Astra Zenecas biologiska laboratorieenhet, är det slutstädat. Ingen kommer in utan blå skoskydd och så när som på en och annan apparat som dröjer sig kvar på en labbänk är lokalerna på andra våningen tömda på alla lösa föremål. Bara materialförrådet skvallrar om den forskning

N A T U R V E TA R E

N R1 2012

» Omkring 30 långtradare med arkivmaterial och 30 med labbutrustning gick till Mölndal från Lund. « kring luftvägarnas biologi och sjukdomar som pågått här. I plastbackar på hyllorna trängs magnetomrörare som har blandat lösningar, vortexar som skakat om innehållet i provrör och centrifuger som har samlat ihop celler på rörens bottnar. Det grå eftermiddagsljuset filtreras genom prydliga rader av glasflaskor. – Folk har lagt sin kärlek i att detta ska kunna användas igen, säger Ursula Hultkvist-Bengtsson, tidigare platschef på Astra Zeneca och nu vice vd på Medicon Village med ansvar för konceptutveckling och marknadsföring. KOM M E R TI LLBAKA

När nedläggningsbeskedet kom den 2 mars 2010 hade Johan Evenäs arbetat på Scheelevägen i tio år. I vår kommer han att flytta tillbaka hit igen, då som vd för det nystartade företaget Red Glead Discovery, som kommer att få plats i Lund Life Science Incubator i Medicon Village. Tillsammans med sex tidigare kollegor ska han sälja labb- och utvecklingstjänster till andra life science-företag. Och kanske har den nya life science-byn bidragit till att så många har orkat arbeta så länge trots att nedläggningen var ett faktum.

Medicon Villages vd Mats Leifland fick nycklarna till anläggningen av Ursula Hultkvist-Bengtsson, som då var platschef på Astra Zeneca, den 10 januari. När han går igenom modellen av sin forskningsby, byggnad för byggnad – laboratorier, kontor, renrum för pilotproduktion av läkemedel, konferensdel med matsal och Astra Zenecas gamla gymnastiksal – påminner han om ett barn som just fått en modelljärnväg i julklapp. Och visst har han, som kommer från byggbranschen och Peab, vars grundare Mats Paulsson donerat 100 miljoner kronor till Medicon Village, fått nycklarna till en helt ny värld.

VA R T TO G D E VÄG E N ? Omkring 900 personer arbetade på Astra Zenecas forskningsanläggning i Lund, det som idag är Medicon Village. Här är före detta platschefens uppskattning av vad de gör idag:

» Flyttat med till Mölndal: cirka 200 » Nytt jobb utanför Astra Zeneca: cirka 300

» Jobbar i Danmark: cirka 20 av de 300 som har fått nya jobb

» Startat företag: cirka 60-70 » Studerar: cirka 60-70 » Avtals- eller ålderspension: cirka 100

» Kvar på Astra Zeneca i Lund i december 2011: cirka 70

» Utan sysselsättning: cirka 100 KÄLLA: ASTR A Z E N ECA

Slutst채dat. H채r bedrev Astra Zeneca en g책ng sin forskning kring luftv채garnas biologi och sjukdomar.

N R1 2012

N A T U R V E TA R E

– Som Lundabo har jag alltid följt den här forskningsvärlden på avstånd. Det har varit en positiv upplevelse att få sätta sig in i den, och stora projekt är jag van vid från byggbranschen. E SS FLyTTAR I N

Det är de södra delarna av anläggningen som är äldst. De började byggas 1960, åt Astras dotterbolag Draco. Här ska nu en avgörande byggsten i regionens framtid husera. ESS:s huvudkontor med drygt nittio medarbetare flyttar in i februari. Neutronkällan ESS, European Spallation Source, beräknas stå klar 2019. Liksom synkrotronljusacceleratorn Max IV, som ska vara färdig redan 2015, kommer den att vara en världsledande anläggning för forskning kring bland annat proteiner, och finnas inom några kilometers radie från Medicon Village. – Jag tror att människor ser potentialen i den här regionen nu, säger Mats Leifland. Annat var det den 2 mars 2010 när de dystra rubrikerna om Astra Zenecas nedläggning i Lund kablades ut över världen. Beskedet var en chock för många av de anställda, även om rykten om att anläggningen i Lund skulle läggas ned hade gått i över ett decennium, sedan Astra gick ihop med Zeneca.

Naturvetarnas ombudsman Ramón Sánchez-Lövy fick beskedet om nedläggningen när han landade på Arlanda efter en semesterresa och slog på mobiltelefonen. Fastän klockan närmade sig midnatt, bläddrade han fram numret till ordföranden i den lokala Sacoföreningen på Astra Zeneca i Mölndal, som han hade lagt in i mobilen under avtalsrörelsen. Och trots den sena timmen ringde hon tillbaka direkt och redogjorde för en del detaljer kring nedläggningsbeslutet. – Vi har aldrig haft en nedläggning där så här många medlemmar har drabbats samtidigt förut, berättar Ramón Sánchez-Lövy.

företag har startats av före detta anställda på Astra Zeneca i Lund som är medlemmar i nätverket Supernova. Många säljer sina tjänster till life science-företag, bland annat Red Glead Discovery, Truly Translational, Delfin Kommunikaion och Trial & Care. Men företag har också startats inom brödbakning, konst och trädgårdsterapi.

Telefonsamtalet skulle bli upptakten till ett intensivt engagemang i akademikerna på Astra Zeneca i Lund. Under resten av våren och hösten fanns personal från Naturvetarna på plats utanför matsalen på Astra Zeneca i Lund så gott som varje vecka för att svara på frågor. Ovissheten var stor. – Många var lamslagna fortfarande långt efter beskedet, berättar Ramón SánchezLövy. Sedan började insikten komma att det här var ett tåg som inte gick att stoppa. Då kom frågorna. Vad ska jag göra nu? Ska jag byta bransch? Omskola mig? Under den här tiden hade Naturvetarna täta samtal med Allan Larsson. Under hösten inledde han på uppdrag av innovations- och forskningsrådet i Skåne, FIRS, förhandlingar med Astra Zeneca om att få ta över anläggningen. Naturvetarna deltog bland annat i en arbetsgrupp kring hur man bäst skulle hålla kvar och ta till vara de Astra Zeneca-anställdas kunskap och erfarenhet i Skåne och Sverige. Naturvetarnas karriärteam var inkopplade för att supporta med bland annat dropin cv-coaching. Karriärrådgivare Christel Lindgrens grundtips till dem som träffade henne var att inventera sina kompetenser. – Många ville veta vilka kurser de skul-

F R Å N N E D L Ä G G N I N G T I L L N YS TA R T : 2 M A R S 2 010

12 M A R S 2 010

21 S E P T E M B E R 2 010

H Ö S T E N 2 010

• Personalen får beskedet: Astra Zeneca ska lägga ned anläggningarna i Lund och i brittiska Charnwood.

• Allan Larsson, ordförande i Lunds universitets styrelse och före detta finansminisAllan Larsson. ter får i uppdrag av bland andra Lunds universitet och Region Skåne att förhandla med regeringen och Astra Zeneca om åtgärder för att hantera effekterna av nedläggningen.

• Innovations- och forskningsrådet FIRS, som bildats av Lunds universitet, Region Skåne och Malmö och Lunds kommuner börjar förhandla med Astra Zeneca om att få ta över anläggningen.

• Hösten 2010: Företagsnätverket på Astra Zeneca grundas. Nätverket lever kvar efter nedläggningen under namnet Supernova.

En epok ska gå i graven.

N A T U R V E TA R E

N R1 2012

Supernova ordnar soppluncher.

R E P O R TA G E T

le läsa för att vidareutbilda sig inom till exempel projektledarskap. Ofta hade de redan dessa kompetenser och hade utvecklat dem inom ramen för sitt arbete. Det handlar om att identifiera styrkor och talanger som bidragit till utvecklingen hittills, både ur ett verksamhetsperspektiv och på det personliga planet och hur de kan användas framöver av potentiella arbetsgivare.

och avgångsvederlagen har blivit en grundplåt för oss. Martina Kvist Reimer, idag vice vd för Red Glead Discovery, var som medlem i styrelsen för Akademikerföreningen på Astra Zeneca med och stöttade dem som förhandlade om avgångsvillkoren med företagsledningen. Hon är mycket nöjd med resultatet, och tar sig själv som exempel. – Eftersom jag tillhör dem som har arbetat på Astra Zeneca i 8-10 år fick jag fem månaders uppsägningstid, och den är arbetsbefriad, vilket är en bra sak. Det gav mig rätt till 8,75 månadsekvivalenter i lön, och det är också bra att jag kan slå ut och periodisera det över nio månader, så att jag inte fick allt på en gång när uppsägningstiden började den 1 juli. Martina Kvist-Reimer har också byggt vidare på sina erfarenheter som förtroendevald och vidareutbildat sig inom arbetsrätt. I det nya företaget är hon personalansvarig. Hon skaffar sig också kunskaper inom försäljning.

E N S PAR K I BAKE N

En grupp av anställda som till stor del upplevde nedläggningen som en spark i baken var de omkring åttio personer som sällade sig till ett nätverk för företagare på Astra Zeneca, som idag går under namnet Supernova. Red Glead Discovery är ett av dem. – Om inte Astra Zeneca hade lagt ned så hade det nog inte blivit av att jag hade startat eget, säger Johan Evenäs. Nu fanns det tillgång till kompetens, eftersom så många av mina kollegor blev av med sina arbeten samtidigt,

J A N UA R I 2 011

Johan Evenäs kommer tillbaka till sin gamla arbetsplats som vd för ett nystartat företag.

14 J A N UA R I 2 011

F OTO : TO R SV E N S S O N

• Årsskiftet 2010 /2011: Anställda börjar flytta till Mölndal.

Mölndal, nya arbetsorten för 200.

• Astra Zeneca skriver avtal om att sälja anläggningen i Lund för 450 miljoner kronor till en stiftelse grundad av Mats Paulsson, som själv donerar hundra miljoner kronor.

J U N I 2 011

10 J A N UA R I 2 012

• Den stora vågen av anställda lämnar Astra Zeneca i Lund.

• Astra Zeneca lämnar över nycklarna till anläggningen till Medicon Village.

Labben packas ihop.

Den gamla sajten har blivit en by.

N R1 2012

N A T U R V E TA R E

R E P O R TA G E T

I N VÅ N A R E I LI F E S C I E N C E BY N : Verksamheter som flyttar in i Medicon Village under våren 2012: » ESS:s huvudkontor, cirka 90 anställda

FRÅN LU FTVÄGAR TI LL CANCE R

Ända sedan Draco-tiden är det luftvägarnas sjukdomar som man har forskat kring på anläggningen i Lund. När Red Glead nu ska sälja sina tjänster är det istället cancer som står i centrum. Lunds universitet lägger delar av sin cancerforskning i Medicon Village och Region Skåne, sitt Cancercentrum Syd. Det väntas locka företag med fokus på denna sjukdomsgrupp vars mekanismer gäckat generationer av forskare. – Här har vi en del kunskap att inhämta,

säger Martina Kvist-Reimer. Men jag har jobbat med cancer tidigare. Att vara sin egen är också nytt, efter en lång tid under storföretagets trygga vingar. – Det är lite pirrigare, men det är skönt att när man tar ett beslut, så kan man agera snabbt, säger Johan Evenäs. På Astra Zeneca drev vi väldigt mycket i projektform, så på det sättet är det väldigt likt att arbeta i ett eget företag. Att göra substanser och testa dem har vi fått väldigt bra träning i och vi har också kunskaper

Utrustning i vinterdvala. Snart kan klirr och surr bryta tystnaden i laboratorierna igen.

N A T U R V E TA R E

N R1 2012

» Cancerforskningscentrum med forskargrupperna Create Health och Biocare, Lunds universitet, ca 200 forskare » Cancercentrum Syd, Region Skåne » Regionalt biobankscentrum Södra sjukvårdsregionen, Region Skåne » Primärvården Skåne, Region Skåne » Life Science Foresight Institute » Lund Life Science Incubator, idag 18 företag » Bactiguard, strategi- och marknadskontor

inom projektledning och patenträtt. Red Glead har bara funnits i tre månader, men har redan ett uppdrag klart, två offerter ute och för diskussioner kring ytterligare ett tiotal projekt. Planer finns också på att utveckla egna projekt. Att få flytta in i en miljö som är stödjande och kreativ och där det mesta inom preklinisk forskning finns inom räckhåll betyder mycket. – Det är kritiskt att vi får kunder tidigt, säger Johan Evenäs. En stor del av vår försäljning kommer att ske genom kontakter, och med tiden blir det kontaktnät som vi har idag mindre spänstigt. D ET LI LLA I D ET STORA

Life science-byn ska ge det lilla bolaget det stora bolagets fördelar. Lund Life Science Incubator, som nu flyttar in i Medicon Village, har 18 bolag idag, men räknar med att växa till 40 inom tre år. Utöver det förhandlar Medicon Village idag med ytterligare 12-13 bolag som är intresserade av att flytta in i ett senare skede. Astra Zenecas gamla huvudkontor ska bli en knutpunkt för aktörer inom juridik, immaterialrätt och affärsutveckling som säljer sina tjänster till life sciene-företag. Här ska också rymmas ett ”Life Science Foresight Institute”, en kristallkula som genom omvärldsbevakning ska hjälpa forskare och företagare i Medicon Village och hela Skandinavien att fatta rätt beslut. – Det har stor betydelse att man satsar rätt inom life science, där produkter tar mycket tid och pengar att utveckla, säger Kerstin Jakobsson. Hon är vice vd med Kerstin Jakobsson. ansvar för affärsutveckling och har tidigare har varit vd respektive försäljningschef på medicinteknikbolagen Spetracure och Hemocue. I varje byggnad i forskningsbyn skapas gemensamhetsutrymmen.

– Vi kan inte få de här byggnaderna att leva upp själva, det måste våra medlemmar göra, säger Mats Leifland. Vill man flytta in här så innebär det ett åtagande att gå på föredrag, hålla föredrag och dra hit konferenser. Allt bygger på det personliga mötet, vad som händer när en biolog träffar en ekonom och de lägger ihop sina idéer och ser vad de kan göra tillsammans. Några som kommer att anordna aktiviteter på Medicon Village är nätverket Supernova, som bildades av Astra Zenecaanställda som var intresserade av att starta företag. De planerar soppluncher med föredrag en gång i månaden. En av de saker som fick Astra Zeneca att sälja anläggningen till stiftelsen som upprättat Medicon Village tror Mats Leifland var att vinsten ska gå tillbaka till forskning och innovation. Kerstin Jakobsson berättar att liknande processer där företag har blivit forskningsparker nyligen har skett i Storbritannien och Frankrike. – Men Medicon Village är unikt i att vi har både forskning, innovation och företagande – industri, akademi och samhällsfunktioner under ett tak, framhäver hon. Den stora utmaningen blir att få alla att gå tillräckligt mycket i takt med varandra för att helheten ska fungera.

30 000 K V A D R AT M E T E R L A B B Sammanlagt utgör den uthyrningsbara ytan i life science-byn Medicon Village omkring 80 000 kvadratmeter, av vilka omkring 30 000 är laboratorier. I slutet av 2012 ska verksamheter omfattande cirka 500 arbetsplatser vara inflyttade. När Astra Zeneca ägde anläggningen arbetade omkring 900 personer här.

Ledningsgruppen vill skynda långsamt när de bygger upp Medicon Village. – Det är viktigt att hitta den rätta mixen med sjukvård, akademi, små företag och mogna, etablerade företag. Vi vill inte fylla lokalerna med bara start up-företag eller universitetsforskning, säger Kerstin Jakobsson. Just nu verkar det inte vara lätt att få alla att dra åt samma håll i universitetsstaden. Är det en Lunda-anda som håller på att växa fram? – Det fanns en Draco-anda, som försvann när Astra slogs samman med Zeneca, men som har kommit tillbaka under nedläggningsskedet, berättar Ursula Hultkvist-Bengtsson. Man är rädd om varandra och värderar varandras kompetens. Jag önskar att den andan kan hitta en väg ner i Medicon Village, men också att den får följa med upp till Mölndal. I NG ET ÄR H E LIGT

Fusionen mellan Astra och Zeneca var bara en av många inom läkemedelsindustrin på 1990-talet. Men 2012 är branschen sedan länge inne i en annan trend. – Man drar ner, effektiviserar och lägger ut kärnområden på kontraktslabb,. Inget är heligt längre, säger Ursula HultkvistBengtsson. Och den utvecklingen kan företagen i Medicon Village dra nytta av, när de säljer sina tjänster och sin erfarenhet. – Omkring trettio långtradare med arkivmaterial och trettio med labbutrustning gick till Mölndal, berättar Ursula Hultkvist-Bengtsson. Men minst lika mycket utrustning finns kvar i Lund. Det rör sig om ungefär tusen system för biokemiska analyser, proteinrening, och cellodling. Johan Evenäs kan bli den som packar upp forskningsbyns NMR-spektrometrar, instrument som han själv packade ner, innan han lämnade företaget i somras. – Det känns väldigt bra att allt kommer till användning igen så snabbt, säger han. #

N R1 2012

N A T U R V E TA R E

7 M i ljAr d E r Män n i s ko r

7 utmaningar för naturvetare den största utmaningen för naturvetare är att förstå mekanismerna bakom befolkningsökningen. det menar Hans rosling, som ger en bild av läget. Här listar vi sju konkreta utmaningar som kräver både kunskap och list för att klaras. TEXT

N A T U R V E TA R E

lAR s-E R i k li lj E bÄck

N R1 2012

TEMA – 7 UTMANINGAR

N R1 2012

N A T U R V E TA R E

TEMA – 7 UTMANINGAR

Hans Rosling skakar om vår världsbild Antalet födda barn på jorden har slutat öka sedan 1990, men världens befolkning fortsätter att växa i sextio år till. – det är trendbrott som de flesta är okunniga om, säger Hans rosling, professor i folkhälsovetenskap, som har gjort succé i hela världen med sina animerade bilder på statistiska förändringar.

VAc c i N E R o c h A N T i b i oT i k A

Flertalet länder är på väg mot att föda två barn per generation.

N A T U R V E TA R E

N R1 2012

» den klassiska befolk-

– Vi klarar att nå balans även om vi hamnar på födelsetal runt 2,1 - 2,2, vilket sker när länder reser sig ur fattigdom. I Afghanistan och Kongo föder fortfarande varje kvinna sex barn.

ningspyramiden är ingen pyramid längre. sedan tjugo år tillbaka är den på väg mot cylinderns form. «

F oTo : G A P M i n d E r

ans Rosling har ett tydligt buskap till alla naturvetare. – Sätt er in i och försök förstå mekanismerna bakom befolkningstillväxten. Ett grundfel är uppdelningen mellan vi och de. Utvecklingsländer är ett förlegat begrepp som inte har någon definition. Från ett hotellrum i Paris, i väntan på att flyget ska ta honom till en annan konferens i Lissabon, ställer han en motfråga. – I vilket av länderna USA och Bangladesh föds det flest döttrar per kvinna? ”Bangladesh”, svarar jag spontant och blir slagen på fingrarna av Hans Roslings ordsvada. Sanningen är att kvinnorna i USA i genomsnitt föder en dotter, medan kvinnorna i Bangladesh föder 0,99. Så fortsätter Hans Rosling att skaka om hela min världsbild. – Många lever kvar i gamla föreställningar från Tintins värld, säger han målande. Mödrarna i Brasilien föder i genomsnitt färre barn än svenska mammor. Det gäller även Iran och Thailand.

Hans Rosling menar att det ﬁnns ett tydligt samband mellan minskad barnadödlighet och färre födda barn.

Smittkoppsvaccinet står lite som symbolen för ett trendbrott i befolkningskurvan. – Under lång tid födde världens mödrar sex barn och fyra dog, så är det än i dag bland naturfolken i regnskogarna. Men med vacciner, antibiotika och sjukvård överlever betydligt fler. Räknat på hela världen har vi gått från födelsetal på 6 till 2,4. Och snart är vi nere på 2. Men det dröjer ungefär till år 2060 då befolkningskurvan planar ut. – Många lever i föreställningen att befolkningen ökar för att fattiga barn räddas till livet. Det är en absurd tanke. Det finns ett tydligt samband mellan minskad barnadödlighet och färre födda barn, säger han och hänvisar till webben där det åskådliggörs på ett pedagogiskt sätt.

F oTo : G A P M i n d E r

Hans Rosling visar sambandet mellan länders BNP och utsläpp av koldioxid. Han efterlyser aktuella rapporter om Sveriges och världens utsläpp av växthusgaser, ungefär på samma sätt som vi får veta hur ekonomin utvecklas för varje kvartal. i N g E N py R A m i d l Ä N g R E

Grunden är att fattiga länder får tillgång till utbildning och hälsa på ett sätt som har skett i bland annat Bangladesh. Med siffror visar han utvecklingen under de senaste 40 åren. – Då födde varje kvinna sju barn och 25 procent dog. I dag föder de två barn och 6 procent dör. Det är antal barn i hela världen som styr befolkningstillväxten. Sedan 2005 har antalet barn slutat öka. Den klassiska befolkningspyramiden är ingen pyramid längre. Det slutade den vara för 20 år sedan och är på väg mot en cylinder. – Tyvärr råder en kompakt okunnighet om detta, vilket inte heller dagens lärare känner till. Det innebär att myten om py-

ramiden sprids vidare. Ingen har tagit till sig att större delen av världens befolkning lever i länder där det i genomsnitt föds två barn per kvinna. k i N A o c h i N d i E N på s p R å N g

Men innan man når balans så ökar befolkningen till mellan nio och tio miljarder människor. Det kommer att ske om runt sextio år och därefter kan den minska i långsam takt. Hans Rosling sprutar ur sig siffror över världens utveckling utan att göra det abstrakt. Han levererar sanningar grundade på fakta för att kunna förändra. – Den utveckling som har skett i länder

som Kina och Indien är enorm. De länderna är på väg att komma ifatt och mycket talar för att den anglosaxiska världsdominansen är förbi. Stora delar av världens befolkning är på väg mot ett ekonomiskt lyft, vilket han illustrerar med en tvättmaskin och plastlådor från Ikea som var och en symboliserar en miljard människor. gApET m i N s kAR

Gå ut på www.gapmind.org och titta på filmerna. Inför en hänförd publik visar han på det enorma gap som fanns mellan fattiga och rika när han själv växte upp på 1960-talet. Då fanns det tre miljarder

N R1 2012

N A T U R V E TA R E

i n G E n H A r TA G i T T i l l s i G AT T s TÖ r r E d E l E n AV Vä r l d E n s B E F o l k n i n G l E V E r i län d E r där d ET i G E n o M s n iTT FÖ d s 2 BAr n P E r kVi n nA

människor på jorden, varav en tredjedel levde i industriländerna. – I dag är läget annorlunda med två miljarder fattiga och tre miljarder som har rest sig ur fattigdom och håller på att utbilda sig. Två miljarder kör bil, varav hälften också flyger. Hur kommer det att se ut år 2050? – Med utbildning och hälsa till alla så höjer de fattiga sin levnadsstandard. Barnadödligheten minskar, liksom befolkningstillväxten. Ännu fler kör bil och flyger, vilket förutsätter ett tekniksprång när det gäller miljöteknik. Så du är optimistisk inför framtiden?

– Optimism har sin grund i känslor. Jag utgår från statistik som beskriver det verkliga läget och underbyggda antaganden om framtiden. p o p U l Ä R VÄ R l d s k Ä N d i s

Hans Rosling är en världens mest efterfrågade talare och finns med på listan över världens hundra främsta tänkare. Han har varit distriktsläkare i Mocambique och skrivit böcker om global hälsa. Mest känd är han för sitt innovativa sätt att beskriva statistik från bland annat FN. Med animerad teknik har han gjort succé på internet och sålt datorprogram till Google. #

forskningen pekar på att vi redan intecknat oss för två graders höjning i förhållande till medeltemperaturen på jorden innan industrialismen. – detta kommer att skapa irreversibla problem för stora delar av mänskligheten, vilket kräver mycket stora investeringar i anpassning. de som drabbas värst är de som bidragit minst till den globala uppvärmningen, nämligen världens fattiga människor i tropiska regioner, säger johan rockström, chef för stockJohan Rockström holm Environment institute. Meteorolog Per Holmgren är inne på samma spår. – som en följd av ett varmare klimat kommer vi att få se mer krig och andra konflikter, mer svält, fler pandemier på grund av undernäring, vattenbrist och ändrad sjukdomsspridning, liksom ökade materiella skador.

Fler munnar att mätta

Enligt fAo måste matproduktionen öka med 70 procent fram till 2050. Antalet hungrande har minskat något och uppgick förra året till knappt en miljard människor. – Egentligen råder det ingen matbrist i världen, men maten når inte fram, säger jakob lundberg, vid FAo norden stockholm. johan rockström menar att det finns goda förutsättningar att försörja även nio miljarder människor med hållbara jordbruksmetoder. Men det kommer att krävas stora satsningar på forskning och utveckling. – Vi behöver intensifiera jordbruket på befintlig jordbruksmark, det vill säga stoppa expansion av jordbruksmark på bekostnad av skogar, våtmark och gräsmarker. Vi måste effektivisera näringsanvändning och sluta kretslopp med vårt eget avfall. jordbearbetningen måste förändras så att vi vänder jordbruket från att vara en stor utsläppskälla av växthusgaser till att bli en kolsänka.

Klimatförändringar

N A T U R V E TA R E

N R1 2012

Med uthålligt jordbruk kan jorden försörja även nio miljarder männsikor.

TEMA – 7 UTMANINGAR

Miljö och biologisk mångfald Vissa arter är dömda till förintelse, menar Johan Rockström. – Det är oacceptabelt men ett faktum. Vi befinner oss i den sjätte massutrotningen av arter på jorden, den första som är orsakad av en annan art på jorden. Han menar att vi snabbt måste bryta denna allvarliga trend. Inte av etiska skäl, utan för att biologisk mångfald är en viktig förutsättning för vår ekonomi och välfärd. Utan biologisk mångfald kollapsar basen för vår välfärd. Allt fler menar att de regnskogar som är kvar måste räddas. Även här hemma höjs det röster för att skydda mer skog från skogsbruk, både för att skydda hotade arter och för att föregå med gott exempel i världen.

N R1 2012

N A T U R V E TA R E

Life science antar utmaningen kortare vårdtider med stor omsorg om patienterna ställer nya krav på sjukvården. life science kan lösa framtidens utmaningar för sjukvården. – om vi får landstingen och politikerna att satsa på forskning och innovation så ser framtiden ljus ut, säger johan järte, vd på sweden Bio.

jukvården står inför allt större utmaningar i takt med att vi blir äldre. Man räknar med att hälften av alla barn som föds i Sverige i dag uppnår en ålder av hundra år. – Landstingen vill ha en effektivare vård med kortare vårdtider utan att ge avkall på omsorgen. Det kan vi inom life science hitta lösningar på, säger Johan Järte, vd sedan ett halvår tillbaka på Sweden Bio. Det handlar om allt från nya knäleder till behandlingar av cancer, depression, alzheimer, hjärt-kärlsjukdomar och sällsynta sjukdomar. – I det ligger utveckling och innovation av både medicinteknik och läkemedel, som är gifta med varandra. Behandlingen hänger ofta ihop.

handlar om skatteavdrag för forskningsintensiva bolag och lägre bolagsskatter för att attrahera finansiärer. – Vi är framgångsrika i den tidiga forskningen, men problemet är att idéerna säljs till andra länder, främst USA. Det är inte bra. Vi behöver även tillverkande företag.

N E d l Äg g N i N g A R

m E d på N oT E R N A

Johan Järte efterlyser en bättre dialog mellan näringslivet och landstingen, även om det har börjat svänga. – Sveriges kommuner och landsting är med på noterna, men inte alla landsting. Bland andra vill Uppsala, Skåne och Stockholm jobba aktivt med forskning och innovation för att bygga en bra vård för framtiden. Hur mår svensk life science i dag? – Jag är i grunden positiv, men inser också att det finns mörka moln där vi står lite inför ett vägskäl om vi ska behålla och utveckla svensk life science. Vid sidan av att få landstingen att satsa på forskning och innovation behöver skatterna förändras, menar Johan Järte. Det

N A T U R V E TA R E

N R1 2012

Cellartis, även om just det bolaget har sålts till Frankrike. Antalet aktiva patent uppgår nu till sextusen och säger en del om den innovationskraft som finns i dag. Johan Järte vill ha fler politiker som inser värdet med en blomstrande life sciencebransch, som skapar massor av jobb. – Jan Björklund har förstått, nu hoppas jag också på Anders Borg så att vi får en dialog med Finansdepartementet.

Johan Järte är vd på Sweden Bio sedan ett halvår tillbaka.

Att medicinteknikföretaget S:t Jude lägger ner hela sin tillverkning av pacemakers och elektroder i Järfälla beklagar han förstås. Astra Zenecas nedläggning av forskningen i Lund ser ut att kunna vändas till något positivt. – Det ska bli spännande att se vad som kommer att hända i Medicon village, som kan komma att koka av innovationer och nya forskningsidéer. Det är viktigt att få in kunskap om affärsmannaskap där. #

byg g T på i N N oVAT i o N E R

Men han vill inte måla fan på väggen. Tvärtom ser han ljust på framtiden. – Sverige är ett land som är byggt på innovationer. Företag och investerare från länder som Kina, Indien, USA och Japan kommer hit för att studera landet med den högsta innovationsnivån i världen. Nyligen kom en delegation från Iran hit för att besöka både akademin och företag. Genombrott för svenska bolag sker hela tiden, som till exempel Orexo, Xbrane och

FA K TA :

» Life science står för 20 procent av sveriges exportintäkter.

» Bara skogsindustrin betyder mer för svensk ekonomi räknat på exportintäkter.

» Sysselsätter 20 000 personer. » Branschen har 6000 aktiva patent nu.

TEMA – 7 UTMANINGAR

Antibiotikaresistens

larm om nya superbakterier som ingen antibiotika biter på, dyker upp med jämna mellanrum. – Antibiotikaresistens är den största utmaningen när det gäller att ta fram nya läkemedel i dag, säger richard laing, som jobbar med läkemedelspolicyfrågor på WHo i Genève. En för generös förskrivning av antibiotika, särskilt bredverkande medel, bidrar till resistensen. i dag är det inte heller lönsamt för läkemedelsföretagen att utveckla nya antibiotika. även djurhållarna utpekas som syndabockar. – jag vill se en djurhållning där inte antibiotika används som ersättning för en god djurmiljö, säger ivar Vågsholm, professor i livsmedelssäkerhet på slU. Richard Laing

Pandemier och sjukdomar

minns fågelinfluensan och svininfluensan som satte skräck i en hel värd. Följderna av ett större och allvarligare utbrott kan få katastrofala följder för hela samhället, där bland annat belastningen på sjukvården ökar. läkemedel för tredje världen är ofta inte lönsamma att utveckla. Av andra skäl går det trögt att hitta läkemedel mot neurologiska sjukdomar som alzheimer. lika komplexa är de biologiska mekanismerna vid depression. På den lista över allvarliga sjukdomar WHo har tagit fram kommer inte cancer särskilt högt. – i takt med att vi blir äldre kommer cancer att öka i betydelse. det är också där man får mest valuta för satsade forskningsmedel, men de nya läkemedlen är inte särskilt innovativa, säger richard laing.

Fossilfri värld år 2050

för att klara målet måste omställningen till förnyelsebar energi börja nu. – det är en verklig utmaning, men är möjligt, säger johan rockström. landsbygdsminister Eskil Erlandsson har satt upp samma mål för jordbruket, men att det ska ske tidigare och även vara en leverantör av energi och fungera som kolsänka. Utvecklingen av miljöteknik, bland annat solceller, vägkraft och elbilar, liksom energieffektiva system måste intensifieras.

Satsningen på miljöteknik måste öka.

Pandemier som svininﬂuensan och fågelinﬂuensan kan få katastrofala följder för hela samhället.

N R1 2012

N A T U R V E TA R E

Rent vatten

Nära 70 procent av det vatten som förbrukas på jorden används till att bevattna åkrar. Många människor tvingas också använda vatten som inte är rent. Sju miljoner människor dör varje år på grund av dålig vattenkvalitet. – Vi måste använda vatten mera effektivt i världens jordbruk. Idag ”dricker” vi cirka 3 500 liter vatten om dagen. Det finns goda förutsättningar att minska detta, både genom bättre jordbruksmetoder och genom att ändra dieter till mera vegetarisk mat, säger Johan Rockström.

N A T U R V E TA R E

N R1 2012

TEMA – 7 UTMANINGAR

När kommer ny antibiotika? Utmaningarna är många för svensk läkemedelsforskning. Men forskningen i Sverige har dragit ner. Karin Eriksson, konsult inom läkemedelsbranschen, vill att regeringen inför en klinisk forskningsmiljard för att stimulera sjukvårdens forskning. 1.

Är ny anti b ioti ka på gån g?

– Inte i den utsträckning som är önskvärd. Incitamenten är svaga för företagen att satsa på forskning om ny antibiotika. De som tas fram läggs i malpåse tills den antibiotika som finns i dag slutar att fungera. Det positiva är att frågan nu har lyfts till EU-nivå och att stimulanser diskuteras, som att förlänga patenten.

N eur olog i s ka s j u k domar

som al z h e i m er då?

– Det finns några läkemedel idag, men det är ett komplex område och det behövs mer forskning på området. Generellt när det gäller nya läkemedel är frågan också om samhället ska vara med och betala för läkemedel som förlänger livet med några månader. Det finns alltså en hälsoekonomisk aspekt i detta, där man vill veta om läkemedlet kan minska vårdkostnaderna i samhället.

Var li g g er can cer for s k-

n i n g en?

– Det görs många cancerstudier i Sverige idag. Kunskapen om själva sjuk-

» Vi är på väg mot mer personligt utformade läkemedel « domen cancer har ökat de senaste åren vilket har medfört att man har tagit fram läkemedel med nya verkningsmekanismer. Men vi ser också att de stora företagen inte har minskad förmåga att utveckla nya läkemedel själva, utan är beroende av de små bioteknikbolagen. Ökade krav i tillståndsprövningen gör att färre nya läkemedel når ända fram. I dag är det tveksamt om till exempel magnecyl hade blivit godkänt om det hade lanserats i dag.

med uppföljning av behandlingar för att få grepp om biverkningar under läkemedlets hela livscykel.

Vad ön s kar d u d i g i hösten s

for s kn i n g s pr opp?

– Det är dags att satsa på den kliniska forskningen. Inför en klinisk forskningsmiljard för att stimulera sjukvårdens forskning. Sjukvården måste få ett tydligt forskningsuppdrag och bygga upp en organisation för detta. Att delta i industrins kliniska prövningar kostar inte landstinget något och det finns en vilja bland svenska patienter att ställa upp. #

Någ ra tren d er i läke m e-

d e ls f or s kn i ng en?

– Vi är på väg mot mer personligt utformade läkemedel, både på individ- och gruppnivå, bland annat för att minska risken för felbehandling. Biologiska läkemedel kommer att spela en större roll, särskilt för inflammatoriska sjukdomar. Men det är viktigt

Karin Eriksson vill att sjukvården får ett tydligt forskningsuppdrag.

N R1 2012

N A T U R V E TA R E

Naturvetare i kristallkulan Varje år gör Naturvetarna prognoser för alla sina yrkesgrupper. Vissa är svårbedömda och är bland annat beroende av den osäkra konjunkturen. En titt i backspegeln visar att de prognoser som gjordes för fem år sedan prickade rätt i de flesta fall.

N A T U R V E TA R E

N R1 2012

TEXT

LAR S-E R i k LiJ E BÄCk OCH HAN NA M E E RVE Ld

PROGNOSER

f o t o : n i c k e j o h a nsson

L채s mer om geologen Mats Fehrm p책 sid 28.

PROGNOSER

Balans

Överskott

Brist

- Symbolen visar prognosen om fem år. - Säkerhet i prognosen, skala 1– 5, ju högre siffra desto säkrare prognos.

AgRONOM OCH LANTMÄSTARE

I dag: Balans

Naturvetarnas prognos för fem år sedan: Balans Om fem år: Balans Kommentar: Bidrar till att lösa många av de utmaningar som samhället står inför. allt från hållbart jordbruk och biologisk mångfald till utveckling av bioenergi och nya material. kommande pensionsavgångar täcks upp av nyutbildade. Möjligheterna skiljer sig åt mellan inriktningarna, där ekonomer och växtodlare har störst chans att få jobb. Säkerhet i prognosen: 3. Utvecklingen i svenskt lantbruk påverkar arbetsmarknaden i hög grad, även om många agronomer och lantmästare söker sig utanför lantbruket.

AR B ETS M i LJ Öi N g E N J ÖR M E d fLE R I dag: Balans Naturvetarnas prognos för fem år sedan: Balans Om fem år: Brist Kommentar: arbetsmiljöingenjörer med naturvetenskaplig kompetens är eftertraktade i näringslivet, särskilt när det gäller kemiska risker. Många går snart i pension och ska ersättas. Yrket är ganska oberoende av konjunkturen. Säkerhet i prognosen: 3. Svårt att bedöma framtida satsningar på arbetsmiljö, liksom om det kommer nya lagkrav på arbetsmiljöområdet.

B i OLOg E R i N OM M i LJ Ö OCH NATU RVÅR d

I dag: Överskott

Naturvetarnas prognos för fem år sedan: Överskott Om fem år: Balans Kommentar: har varit en växande grupp, men är nu på väg ner eftersom färre bio-

N A T U R V E TA R E

N R1 2012

loger utbildas. Många biologer har valt andra karriärvägar utanför den traditionella arbetsmarknaden, vilket vittnar om bredd i utbildningen. Biologer med kunskap om affärsmannaskap och marknadsföring eller annan breddning har störst chans att få jobb. Säkerhet i prognosen: 5. Stor osäkerhet efter en tid av överskott och att biologer finns inom många olika branscher.

BiOLOgER, BiOMEdiCiNARE MEd fLERA iNOM LifE SCiENCE

Idag: Överskott Om fem år: Balans

Kommentar: tuff global konkurrens inom främst läkemedelsindustrin har gjort det svårare att få jobb. fokus ligger på den mer lovande forskningen, som kan generera nya produkter. att kombinera naturvetenskaplig kompetens med affärsmannaskap och marknadsföring är en bra strategi. Samtidigt kan man förvänta sig ett mindre inflöde av nyutbildade på arbetsmarknaden för life science. Säkerhet i prognosen: 3. Är beroende av framgångar i forskning och på marknaden, liksom av politiska beslut om satsningar på forskning och utveckling.

B i OM E d i Ci N S k ANALYTi k E R Idag: Balans Naturvetarnas prognos för fem år sedan: Balans Om fem år: Brist

CYTOd iAg N OSTi k E R Idag: Brist Naturvetarnas prognos för fem år sedan: Brist Om fem år: Brist Kommentar: antalet nyexaminerade räcker inte för att täcka behovet av dem som går i pension. Är rätt oberoende av konjunkturen eftersom de flesta jobbar i landstinget. Säkerhet i prognosen: 4. andra yrkesgrupper kan komma att utföra det arbete som cytodiagnostikerna gör i dag. Å andra sidan kan de komma att ta över arbetsuppgifter från läkarna. Ett frågetecken är också om utbildningen kommer att öppnas upp för andra yrkesgrupper än biomedicinska analytiker.

dATAVETAR E I dag: Brist Naturvetarnas prognos för fem år sedan: Brist Om fem år: Brist Kommentar: kompetensen är efterfrågad inom främst it-området när nya tjänster för smarta telefoner och datorer hela tiden utvecklas. tjänsterna gäller allt från att spara energi till musik och annan underhållning. framgångarna för de svenska dataspelsföretagen ser ut att fortsätta. Säkerhet i prognosen: 3. Osäkerheten ligger i konkurrens från andra yrkesgrupper och om företag väljer att flytta verksamhet till låglöneländer.

Kommentar: fler går i pension än som tillkommer från utbildningen. flertalet jobbar inom landstinget och är ganska oberoende av svängningar i konjunkturen.

d i ETi ST

Säkerhet i prognosen: 4. Personal med annan utbildning kan komma att överta en del av det arbete som biomedicinska analytiker utför i dag. Å andra sidan krävs det legitimation för att utöva yrket.

Om fem år: Balans

I dag: Balans

Naturvetarnas prognos för fem år sedan: Balans Kommentar: Behovet av dietister ökar inom primärvården och allt fler blir medvetna om sambandet mellan kost och hälsa. Utbildningen är mycket populär. Yrket

”Få vet vad en cytodiagnostiker gör” Varje dag upptäcker Hanna Arvidsson och hennes kolleger cancer och förstadier till cancer som kan behandlas innan det är för sent. Med stundande pensionsavgångar blir bristen på cytodiagnostiker kännbar. Men få av de unga som måste lockas till yrket har en aning om vad en cytodiagnostiker gör. – Jag tror att vi har profilerat oss lite dåligt. När jag berättar för folk vad jag jobbar med gör så är det ingen som har hört talas om det. Vi sitter inne i labbet och är ganska dolda, säger Hanna Arvidsson. Även biomedicinska analytiker som är

antagningskriterierna, kanske fler skulle söka till utbildningen. « intresserade av cytodiagnostik är svåra att locka till yrket. – Löneskillnaden är inte jättestor mellan biomedicinska analytiker och cytodiagnostiker och det är ändå ett års studier till, säger Hanna Arvidsson. #

HANNA ARVIDSSON Ålder: 31 år. Utbildning: Biomedicinareprogrammet, ettårig cytodiagnostikerutbidlning. Jobb: cytodiagnostiker på Länssjukhuset i kalmar. Om jag inte hade blivit cytodiagnostiker: jag har haft funderingar på att bli lärare, eller så hade jag nog forskat.

f OtO : j O N aS Li N D St R Ö M

Hanna Arvidssons väg till yrket skiljer sig från många andra cytodiagnostikers. Hon började med att läsa biomedicin. – Jag har alltid tyckt att det var spännande med kemi och medicin och tänkte mest på läkemedelsindustri och forskning, berättar hon. Men när jag var färdig kände jag att jag ville jobba ett tag, och inte börja på en forskarutbildning. Hanna Arvidsson hade sommarjobbat på cytologlaboratoriet på Länssjukhuset i Kalmar under utbildningen, och efter examen fick hon anställning där och skickades till den ettåriga cytodiagnostikerutbildningen i Stockholm. Hon är ett undantag, eftersom cytodiagnostikerutbildningen idag endast tar emot biomedicinska analytiker. – Jag tycker att det är lite tråkigt att de inte tycker att man är behörig om man har läst till exempel biomedicin. Det är brist på cytodiagnostiker idag och det kommer att bli värre. Om de breddade antagningskriterierna, kanske fler skulle söka till utbildningen, säger Hanna Arvidsson. Mycket av cytodiagnostikerns arbete görs vid mikroskopet och den som vill kunna upptäcka cellförändringar och cancer måste ha ett tränat öga. Till den allra största delen handlar det om att upptäcka livmoderhalscancer och andra cellförändringar i livmoderhalsen, men cytodiagnostiker letar också efter cancerceller i prover från till exempel urinvägarna, lungorna, bukhålan och hjärtsäcken. Varför är det brist på cytodiagnostiker?

» Om de breddade

Mikroskopet är cytodiagnostikerns viktigaste arbetsredskap.

N R1 2012

N A T U R V E TA R E

f O R tS . P R O G N O S D i E t i St

är inte särskilt konjunkturberoende. Säkerhet i prognosen: 4. Yrket är legitimerat, vilket gör att inga andra yrkesgrupper kan göra anspråk på tjänsterna. En joker i leken är kommunerna som inte har visat korten när det gäller satsningar på att anställa fler dietister framöver.

fYS i k E R

I dag: Balans

”Låt dig inte styras av lön och prestige”

Naturvetarnas prognos för fem år sedan: Balans Om fem år: Balans Kommentar: Är en liten exklusiv grupp på arbetsmarknaden och har likheter med civilingenjörer. Den tekniska utvecklingen med nya smarta telefoner med musiktjänster och nya appar ger jobb för fysiker, liksom utveckling av hårdvara och trådlös kommunikation. inom energiområdet med sol, vind, vatten och kärnkraft är utmaningarna oändliga. hur det går svensk fordonsindustri och verkstadsindustri påverkar fysikernas arbetsmarknad. Säkerhet i prognosen: 2. hur mycket samhället satsar på forskning är en viss osäkerhet, liksom hur attraktivt det är för utländska forskningsföretag att etablera sig i Sverige.

g E OVETAR E

I dag: Balans

Naturvetarnas prognos för fem år sedan: Överskott Kommentar: arbetsmarknaden har förbättrats på senare tid, en utveckling som väntas fortsätta. i spåren av gruvboomen efterfrågas prospekterande geologer. i jakten på mineraler, metaller och andra naturtillgångar öppnas både nya och tidigare nedlagda gruvor. Geovetare är också

N A T U R V E TA R E

N R1 2012

Granit och gnejs är grundmaterialet till de ﬂesta vägar. Geolog Mats Fehrm ansvarar för NCC:s labb i Uddevalla.

f OtO : N i c k E j O h a N S S O N

Om fem år: Balans

PROGNOSER

Redan som liten grabb var Mats fehrm fascinerad av berg och gruvor. Men istället för att följa sitt hjärta valde han att utbilda sig till systemvetare, vilket blev en återvändsgränd. Efter ett år hoppade han av och satsade på att bli geolog.

Boomen i gruvnäringen påverkar inte geolog Mats Fehrm särskilt mycket. I dag är han är mer beroende av statens satsningar på nya vägar, särskilt motorvägar. Som teknisk ledare på NCC håller han i trådarna för labbet i Uddevalla. – Vi servar produktionen med analyser av asfalt och bergtäkter för att kunna leva upp till våra uppdragsgivares krav på kvalitet. Det är viktigt att vi håller vad vi lovar för att kvaliteten på slutprodukten ska bli så bra som möjlig och ha en lång livslängd. Han förklarar att granit och gnejs är grundmaterialet till de flesta vägar. Om ytskiktet ska vara extra slitstarkt och tåla dubbdäck är det kvartsit eller porfyr som gäller. Asfalten består upp till 95 procent

M AT S F E H R M Arbete: teknisk ledare för NNc:s labb i Uddevalla. Utbildning: Geolog, examen 2000, från Göteborgs universitet. Ålder: 47 år. Kan mer: Läste musik ett år och har varit datalärare. Vill lära sig mer om: Väldigt mycket, bland annat mineralogi.

Vägmaterial som ska analyseras på labb.

av sten och resten av destillerad råolja som fungerar som bindemedel samt olika typer av vidhäftningsmedel och ibland stabilitets- och flexibilitetshöjande polymerer. Mats Fehrms väg till det jobb han har i dag har varit minst sagt krokig. Han gick i fällan och pluggade ett år på en utbildning som visade sig vara helt fel. – Som systemvetare spåddes man en lysande framtid med gott om jobb och höga löner. Men jag trivdes inte alls och hoppade av, med ett års studieskulder i bagaget. När han hamnade på geovetarcentrum i Göteborg föll pusselbitarna på plats. – Jag var motiverad och visste vad jag ville. Så det blev fyra fantastiska år.

» följ hjärtat och välj det som roar dig. tänk på att du ska orka ett helt arbetsliv. «

Uppvuxen i en gruvby utanför Ludvika väcktes en tidig fascination för berg och gruvor. Inspirationen fick han från släktingar som jobbade där. En renässans är nu på gång efter upptäckt av enorma järnfyndigheter i trakten. – Min dröm är fortfarande att jobba med prospektering, vilket i en framtid kan bli verklighet. Några år till är jag av familjeskäl knuten till Uddevalla. Han ser också en framtid inom NCC, men då gärna i en roll där han kommer närmare geologin. Ditt bästa karriärtips? – Följ hjärtat och välj det som roar dig. Var medveten om vilken arbetsmarknad som väntar utan att låta dig styras av lön och prestige. Tänk på att du ska orka ett helt arbetsliv. När han själv gick utbildningen i slutet av 90-talet var arbetsmarknaden inte lika het som i dag. – För mig tog det ett år att få ett geologjobb även om jag inte sökte aktivt. Under den tiden jobbade jag med annat. Om du inte hade blivit geolog? – Funderade ett tag på att bli veterinär, men kom fram till att jag inte ville avliva djur, som ingår i det jobbet. #

N R1 2012

N A T U R V E TA R E

PROGNOSER

”Alla jobb ger erfarenhet” Marinbiolog Stina Brask Bilén har ett jobb som många drömmer om. Hon tycker inte att man ska låta sig avskräckas av överskottet på biologer, men ger tipset att skaffa sig bred kompetens och vara beredd på att det kan ta några år att jobba sig fram till drömmen.

I gymnasiet var Stina Brask Bilén enligt egen utsago ”jättedålig” på naturvetenskap. – Jag gick ut med låga betyg, men fick chansen att göra om allt på Komvux. Där fick jag inspirerande lärare och blev duktig på matte och fysik. Allra lättast upptäckte Stina Brask Bilén att hon hade för biologin. Hon hade alltid varit förtjust i vatten och intres-

STINA BRASK BILÉN Jobb: Marinbiolog på teknikkonsultföretaget cowi. Utbildning: Magisterexamen i marinbiologi. Ålder: 37 år. Om jag inte hade blivit marinbiolog: ”När jag var liten ville jag bli stridspilot, men det finns bara en kvinnlig stridspilot i Sverige. kanske något inom medicin – läkare eller barnmorska.”

N A T U R V E TA R E

N R1 2012

set för marinbiologi började, som för så många andra, med delfiner. Idag dyker Stina Brask Bilén ofta ner i det stora blå, i sitt jobb på Cowi, ett internationellt teknikkonsultföretag. Där undersöker hon förutsättningarna för att bygga i eller invid vattnet. – Jag tittar på växt- och djurlivet, ger förslag på utredningar och inventeringar och arbetar fram en miljökonsekvensbeskrivning som kan ligga till grund för en tillståndsansökan. Det gäller att se

» Ett tag efter examen var jag arg på universitetet för att ingen hade berättat hur arbetsmarknaden såg ut. « till att utvecklingen av infrastruktur sker på ett så miljövänligt sätt som möjligt. Stina Brask Bilén har hittat sitt drömjobb, men det tog några år. – Ett tag efter examen var jag arg på universitetet för att ingen hade berättat hur arbetsmarknaden såg ut. De startade

betsmarknaden kan svänga. Men man får vara beredd på att jobba kanske fem år med något annat först. Kom ihåg att alla jobb du har ger erfarenhet som gör att du kan få nästa jobb, säger Stina Brask Bilén.

Hon tipsar också om att inte stirra sig blind på bara det man allra helst vill jobba med. – Säkra dig genom att inte specialisera dig alltför mycket på något smalt. Om du är intresserad av marinbiologi, så läs rätt mycket kemi eller ekotoxikologi också. Vad gör du om tio år? – Då hoppas jag att jag har blivit bättre på det jag gör. Att om man har ett problem inom mitt område, så ringer man mig! Något särskilt som du vill utveckla? – Jag skulle vilja ha lära mig mer inom miljöjuridik. Det är också ett tips på ett ämne att ta med i utbildningen! #

f OtO : N i c k E j O h a N S S O N

en linje för marinbiologer just då och jag tänkte att de lurar ju folk. Istället för marinbiologi blev det först lärarjobb för Stina Brask Bilén. Därefter blev hon labbassistent och sedan doktorand inom båtbottenfärger. Men egentligen ville hon ut och jobba. Hon skrev ett par spontana ansökningsbrev och fick göra ett testuppdrag för ett litet företag inom marin miljöanalys. Hon fick jobbet, som sedan ledde till det hon har idag. – Det kanske låter naivt, men om man har en önskan att jobba inom ett visst område, att vara duktig på det, så finns det alltid plats för folk som är ambitiösa, och ar-

”Havets Sherlock Holmes”. Stina Brask Bilén hittar ledtrådar till miljövänlig infrastruktur i vattenmassorna.

N R1 2012

N A T U R V E TA R E

f O R tS . P R O G N O S G E OV E ta R E

heta i infrastrukturprojekt när nya vägar och järnvägar byggs, liksom vid andra exploateringar. klimatförändringarnas effekter med översvämningar och jordskred är andra utmaningar för geovetare. Säkerhet i prognosen: 3. Är relativt känsliga för konjunkturen. En viss osäkerhet för hur den globala ekonomin kommer att utvecklas, liksom politiska satsningar på bland annat infrastruktur och klimatanpassningar.

både bland privatpersoner och i kommuner. Även bostadsföretag och kyrkogårdar satsar på parker och grönytor. Gröna rum förbättrar trivseln och ökar värdet på fastigheten. Nya krav på planering, uppföljning och kvalitet i anläggningarna ökar kompetensbehovet.

Naturvetarnas prognos för fem år sedan: Brist Om fem år: Balans Kommentar: intresset för ridning bland allmänheten håller sig på en fortsatt hög nivå, med reservation för att sämre ekonomiska tider skulle kunna ändra den bilden. Det avspeglar sig också på naturbruksgymnasierna som attraherar ungdomar att studera hästhållning. De hippologer som väljer att bli ridlärare, stallchef eller naturbrukslärare kan vänta sig en fortsatt bra arbetsmarknad. Säkerhet i prognosen: 3. Om ekonomin försämras i Sverige kan hästnäringen påverkas negativt eftersom det är många privatpersoner som utgör kunderna.

H ORTON OM, TRÄd gÅR d Si N g E N J ÖR OCH LAN dS kAPS i N g E N J ÖR I dag: Balans Naturvetarnas prognos för fem år sedan: Balans Om fem år: Brist Kommentar: Vi står inför stora pensionsavgångar inom hela trädgårdsbranschen. Växande intresse för trädgård i samhället,

N A T U R V E TA R E

N R1 2012

Idag: Balans Naturvetarnas prognos för fem år sedan: Balans Om fem år: Brist

Säkerhet i prognosen: 3. Påverkas i viss mån av konjunkturen. kommunala satsningar på park och trädgård kan minska när ekonomin är dålig. Det ligger också en viss osäkerhet i om andra yrkesgrupper, ofta med lägre utbildning, kan konkurrera om jobben.

Kommentar: Många går i pension framöver samtidigt som allt färre utbildar sig till kemister. flera utmaningar väntar, som till exempel att utveckla nya bränslen och nya miljövänliga och energieffektiva material, bland annat med hjälp av nanoteknik. Samtidigt ställer samhället och EU allt högre krav på att de nya produkterna ska vara säkra för människor och miljö.

JÄg MÄSTAR E OCH S kOg SMÄSTAR E

Säkerhet i prognosen: 2. Är konjunkturkänsliga och beroende av hur attraktivt Sverige är för forskningsintensiva utländska företag att etablera sig här.

H i PP OLOg I dag: Balans

k E M i STE R

I dag: Balans

Naturvetarnas prognos för fem år sedan: Balans Om fem år: Balans Kommentar: konkurrensen om skogsråvaran ökar. Vid sidan av pappersmassa och sågade trävaror behövs råvara till bioenergi, textilier, kemiprodukter och annat. klimatfrågan ökar skogens betydelse, särskilt i ett internationellt perspektiv. Miljö och naturvård är numera jämställda mål i skogspolitiken med följd att det behövs jägmästare och skogsmästare med miljöprofil. Även kombinationen med affärsmannaskap och marknadsföring är eftertraktad. Säkerhet i prognosen: 3. arbetsmarknaden är känslig för svängningar i konjunkturen. Sverige är ett skogsland med stor kompetens och traditioner inom skogsvård och industriell förädling av skogsråvaran. Så det mesta talar för att svensk skogsnäring klarar sig bra på exportmarknaden även i framtiden.

MATE MATi k E R OCH STATi STi k E R Idag: Brist Naturvetarnas prognos för fem år sedan: Brist Om fem år: Brist Kommentar: Många går i pension de närmaste åren, vilket inte täcks upp av nyutbildade. kompetensen blir alltmer efterfrågad i takt med ökat behov av matematiska modeller och komplexa beräkningar inom it, bank och försäkring. Osäkerhet: 3. Osäkerheten hänger ihop med att matematiker finns en mängd branscher och kan specialisera sig inom många olika områden.

PROGNOSER

”Var inte rädd för att byta jobb emellanåt”

När hon började läsa matematik vid Linköpings universitet hade Katarina Östberg inga förebilder i sin släkt eller bekantskapskrets. Inte heller hade hon någon bild av vad hon skulle jobba med när utbildningen var färdig. Hon valde med hjärtat. – Jag tyckte alltid att matte var roligt i skolan och inte särskilt svårt, berättar hon. Redan under praktiken på utbildningen hamnade hon på Väg- och trafikinstitutet i Linköping, numera Statens väg- och transportforskningsinstitut. Där skulle hon senare också komma att göra sitt examensarbete, och få sitt första jobb. Institutet bedriver forskning kring bland annat trafiksäkerhet. – Det var ganska tekniskt, och jag kände att jag skulle vilja kombinera matematiken med lite mer ekonomi. Det får man göra i försäkringsbranschen, tänkte Katarina Östberg, och skickade spontana ansökningsbrev till ett antal försäkringsbolag. Wasa Försäkring nappade, och hon började arbeta på beräkningsavdelningen. Det var inte förrän då som hon fick upp ögonen för aktuarieyrket och kompletterade sin utbildning med kurser vid Stockholms universitet. Sedan dess har Katarina Östberg arbetat på Länsförsäkringar, Salus Ansvar och Skandia. I somras blev hon chef för en grupp på tio aktuarier som arbetar med liv-

försäkring på Folksam. De beräknar bland annat avsättning av reserver så att försäkringspengar ska kunna betalas ut och tar fram modeller för prissättning utifrån antaganden om livslängd och lönsamhet. Den som är intresserad av sådana frågeställningar är lyckligt lottad. – Det är svårt att få tag på aktuarier idag, särskilt sådana som har yrkeserfarenhet. Det har vi märkt när vi rekryterar, säger Katarina Östberg. Vad är ditt bästa karriärtips? – Jag är ingen karriärmänniska. Det viktigaste är att man jobbar med något som man tycker är roligt. Då går det oftast bra. Och så

» jag får vara

spindeln i nätet! «

ska man inte vara rädd för att byta jobb. Annars fastnar man och får hålla på med samma arbetsuppgifter. Det råder inget tvivel om att Katarina Östberg trivs med sina uppgifter. – Det är ett omväxlande arbete. Jag får både vidareutveckla produkter och ta fram nya. Jag arbetar bland annat med jurister, IT, ekonomi, kundorganisation, affärsområden – jag får vara spindeln i nätet! #

K ATA R I N A Ö S T B E R G Jobb: aktuarie, gruppchef på folksam. Utbildning: Matematikerlinjen vid Linköpings universitet. Ålder: 47 år. Vill utveckla sig inom: Ledarskap och juridik på försäkringsområdet, arbeta med försäkring på en mer övergripande nivå.

f OtO : j E a N E t t E h ÄG G LU N D

Matematiker är en bristvara i Sverige idag, det har katarina Östberg märkt av när nya aktuarier – försäkringsmatematiker – ska rekryteras till folksam. Men det var inte något som hon hade med i beräkningen när hon valde sin utbildning.

Om Katarina inte hade blivit aktuarie, hade ekonom eller systemvetare legat nära till hands.

N R1 2012

N A T U R V E TA R E

PROGNOSER

”Vårda dina kontakter och tänk på hur du agerar” Ett brinnande intresse och bra jobbmöjligheter fick Jonas Ludvigsson att satsa på en framtid i skogsnäringen. Men vägen har inte varit helt spikrak. Sverige har aldrig haft så mycket skog som nu och efterfrågan på råvaran ökar. Vid sidan av trä, pappersmassa och bränsle är klimatet en ny joker i leken. – Så länge skogen växer finns det en framtid, säger Jonas Ludvigsson, skogsmästare och chef på Virkesmätningsföreningen syd, som ägs tillsammans av köpare och säljare av skogsråvara, vilket borgar för en opartisk mätning. Med rötter i de djupa Värmlandsskogarna har hans yrkesbana varit utstakad sedan barnsben. Förebilder fanns det gott hemma i Lekvattnet med flera släktingar som är skogligt utbildade. – Intresset har styrt mitt yrkesval. Jag har prövat på hela kedjan inom skogsbruket med röjning, gallring och huggning. Jag har även jobbat på sågverk och på bygge. Det har gett mig erfarenhet och kunskap om vilka kvaliteter som efterfrågas. Konjunktursvackan under tidigt 1990 gjorde att han väntade med att utbilda sig. Då var det kärvt för både skogsmästare och jägmästare att få jobb. – Det var ett medvetet taktiskt val, där jag passade på att bredda min kom-

N A T U R V E TA R E

N R1 2012

» Så länge skogen växer finns det en framtid. «

Jonas Ludvigsson har prövat på hela kedjan i skogsbruket från röjning, gallring, huggning till sågverk. Jobbet på bygge gav känsla för vilka kvaliteter som efterfrågas.

f OtO : tO M M Y h V i t f E LDt

petens. I slutet av 1990 hade det vänt. Så när jag tog examen 2004 fick jag jobb direkt. Det fanns ett sug på arbetsmarknaden. När stormen Gudrun slog till året efter gick telefonerna varma till honom och hans kollegor. Det fanns hur mycket jobb som helst. Att han hamnade där han är idag var inte planerat. – Det var mest en slump. Jag såg en annons om ett ledigt jobb som verkade intressant. Då var jag virkesköpare, vilket är en bra erfarenhet för det här jobbet. Jonas Ludvigsson är chef över sex kontrollmätare som jobbar från Boxholm i norr och söderut. Volym, rakhet och barktjocklek mäts med hjälp av laserteknik. Dessutom är han kvalitetsansvarig och har sin bas på huvudkontoret i Jönköping. Ditt bästa karriärtips? – Vårda dina kontakter, tänk på vad du säger och hur du agerar i alla sammanhang. Ligg steget före och ha koll på vart branschen är på väg, både nationellt och internationellt. Var är du om tio år? – Jag hoppas fortsätta vara en del av svensk skogsnäring i någon roll. Om du inte hade blivit skogsmästare? – Då hade jag jobbat med trä på annat sätt, förmodligen i byggbranschen. # JONAS LU DVIG SSON Jobb: kvalitetschef på Virkesmätningsföreningen syd. Utbildning: Skogsmästare, Gammelkroppa och SLU Umeå. Ålder: 40 år, tog examen för sju år sedan. Lär sig mer genom: att hela tiden kartlägga på vilket sätt min kompetensutveckling kan bidra till företagets utveckling. Därefter söka och gå lämpliga kurser.

M i LJ Ö- OCH HÄLS OSkYd d S i N S PE kTÖR E R

Idag: Balans

Naturvetarnas prognos för fem år sedan: Balans Om fem år: Balans Kommentar: Miljö har blivit en strategisk fråga i både näringslivet och offentlig verksamhet. Efterfrågan på miljövetenskaplig kompetens ser ut att öka. Behovet av tillsyn av miljö, hälsa, djurskydd och livsmedel kan komma att öka som en följd av tuffare krav från EU.

M i LJÖVETAR E M E d fLE R

Idag: Balans

Naturvetarnas prognos för fem år sedan: Balans

N UTR iTi ON i STE R

I dag: Balans

Naturvetarnas prognos för fem år sedan: Balans Om fem år: Balans Kommentar: allt fler inser sambandet mellan kost och hälsa, vilket gör att kompetensen är efterfrågad. Det avspeglar sig i att många nutritionister är verksamma som konsulter i eget företag. Den trenden ser ut att hålla i sig. forskning och utveckling inom universitet och näringsliv är beroende av politiska beslut, men också på livsmedelsföretagens satsningar på forskning och utveckling. Säkerhet i prognosen: 3. Osäkerhet kan ligga i att flera yrkesgrupper med motsvarande jobb konkurrerar om samma jobb.

Om fem år: Balans Kommentar: Miljö har blivit en strategisk fråga i både näringslivet och offentlig verksamhet. Efterfrågan på miljövetenskaplig kompetens ser ut att öka. Å andra sidan är det många som utbildas med den kompetensen, vilket gör att det inte lär uppstå någon brist. Säkerheten i prognosen: 3. Svårt att veta vilka satsningar som kommer att göras framöver eller vilka lagkrav som kommer. klimatfrågan kommer att fortsätta vara i fokus.

S J U k H U S fYS i k E R

I dag: Balans

Naturvetarnas prognos för fem år sedan: Balans Om fem år: Balans Kommentar: Efterfrågan ökar och allt fler jobbar utanför sjukvården. Det gäller främst i företag som producerar och säljer medicinteknisk utrustning. Strålskyddsmyndigheten är en annan stor arbetsgivare. Om inte fler utbildas talar det mesta för en brist om fem år. Säkerhet i prognosen: 5. Det krävs legitimation för att arbeta som sjukhusfysiker, vilket gör att inga andra yrkesgrupper konkurrerar om tjänsterna.

N R1 2012

N A T U R V E TA R E

Så hittar du rätt i karriären Har du koll på dina drivkrafter och vad som motiverar dig att göra ett bra jobb? Med den insikten är det lättare att göra de rätta valen av utbildning och i den fortsatta karriären. – I det ligger att lära känna sig själv och att kunna kommunicera sin kompetens, säger Ann Lundström, karriärrådgivare på Naturvetarna. Ett sätt att komma igång är att göra en karriärplan, som inte är så pretentiöst som det låter. – En karriärplan är bra att ha, även om den inte leder spikrakt till ett nytt jobb. Den behöver inte följas slaviskt, utan kan anpassas under resans gång. Poängen är att man funderar på vad man vill och kan. I balansgången mellan att följa hjärtat eller hjärnan är valet ganska enkelt. – Tänk i första hand intresse och det du brinner för. Motivation och drivkraft är viktigast för att göra ett bra jobb eller lyckas med sin utbildning. Snegla gärna på vad arbetsmarknaden efterfrågar. Kopplingen mellan utbildning och arbetsliv är fortfarande dålig på många håll. Vissa känner inte ens till vilken arbetsmarknad som väntar ett år före examen.

Andra tips som ökar jobbchanserna? – Att bygga nätverk är viktigt under hela karriären. Börja redan under utbildningen, men tänk på att du måste ge något för att få något tillbaka. Det handlar bland annat om att dela med sig av sin kunskap och erfarenhet, men också av åsikter. d r i v k ra f ter

Nätverken kan både vara formella och av mer lös karaktär, som genom vän-

ner och bekanta, liksom sociala medier. Kom ihåg att de flesta jobb förmedlas via kontakter. – Professionella nätverk ger chans att lära sig mer genom möten och eventuella nyhetsbrev. Passa på att jobba extra under utbildningen, de kontakterna och erfarenheterna kan du få nytta av senare. Ann Lundström pratar mycket om drivkrafter och vad man motiveras av.

E n g ag era d i g

– Försök att se helheten och placera in kurserna i ett sammanhang. Fundera på vad du tar med dig från varje kurs och vilken nytta den kan ge. Att bara ta sig igenom en kurs är ingen bra strategi. Lika viktigt som att göra bra ifrån sig på tentorna är att utvecklas som person. Att engagera sig i olika föreningar kan vara ett plus i cv:n. Men knappast på bekostnad av betygen väl? – Självklart ska man satsa på sina studier men det som utvecklar dig som person kan vara lika meriterande. Vid rekryteringar i dag lägger arbetsgivarna stor vikt vid personliga egenskaper.

N A T U R V E TA R E

N R1 2012

- Bygg nätverk tidigt under karriären, tänk på att du själv måste ge för att få något tillbaka, säger Ann Lundström, karriärrådgivare på Naturvetarna.

PROGNOSER

Det gäller också att göra karriär på egna villkor och inte vad som förväntas av en. Hur vet man skillnaden? – Ett sätt att ta reda på det är att göra en karriärprofilanalys, som vi på Naturvetarna erbjuder medlemmarna. Den ger svar på vilka drivkrafter man har. Synen på karriär kan förändras över livet, medan drivkrafterna är mer stabila.

PA S S i O N O C H M OT i VAT i O N

Här kan man se en skillnad mellan generationerna. Åttio- och nittiotalisterna drivs mer av att utveckla sin personlighet än att få en hög lön. – Vill arbetsgivarna behålla sin personal måste de erbjuda spännande och utmanande arbetsuppgifter som lever upp till de kraven. För alla gäller att motivation och

FTE R VI LKA DR IVK RA HAR DU? Naturvetarnas karriärprofilanalys bygger på en metod som företaget Decision Dynamics har utvecklat genom forskning. Den visar att vi i våra karriärer har olika drivkrafter som kan delas in fyra olika inriktningar.

Experten Man blir mästerlig inom ett område. framgång innebär att man lär sig mer inom yrkesområdet, både kompetensoch kunskapsmässigt.

passion för jobbet väger tyngre än nackdelar som lång restid eller att man mot sin vilja sitter i kontorslandskap. Vad har du själv för drivkrafter? – Enligt karriärprofilanalysen så är jag utvidgande, vill lära nya saker och bredda min kompetens. Jag har också en linjär drivkraft, som innebär att göra en uppåtriktad karriär med stort ansvar. #

IBLannons:Layout 1 2012-01-11 13.53 Sida 1

Kurs i KEMIKALIEHANTERING 16

April

Den linjära fokuserad på att göra en uppåtriktad karriär med stort ansvar och auktoritet.

Den utvidgande Bygger på att man upptäcker sin karriär genom horisontella förflyttningar till närliggande områden. Med det följer en bredare kompetens.

Den episodiska Är den mest förändringsbenägna och minst konventionella. Stimuleras av nya arbetsuppgifter och att byta jobb ofta.

VI LL DU GÖRA E N KAR R IÄR PROFI LANALYS? Medlemmar betalar 250 kronor (cirka 2 000 kronor på marknaden). Uppföljande samtal med någon av Naturvetarnas karriärrådgivare ingår. Mejla till: karriar@naturvetarna.se

Kursinnehåll Definition, lagstiftning, säkerhetsdatablad, riskbedömningsövning, CLP, kemikalieregister, substitutionsidéer.

Huge konferens Röntgenvägen 3

Huddinge

Anmälan senast 16 mars via www.ibl-inst.se Upplysningar: 070-444 61 44

N R1 2012

N A T U R V E TA R E

PROGNOSER

Naturvetarnas prognoser slår in En spaning in i framtiden med örat mot rälsen. det är förklaringen till att Naturvetarna ofta träffar rätt i arbetsmarknadsprognoser enligt kristofer Jervinge, utredare vid Naturvetarnas kansli. Att sia om framtiden är ingen enkel sak. Det hindrar inte Naturvetarna från att årligen göra prognoser om arbetsmarknadens utveckling på fem års sikt. – De prognoser vi gjorde för fem år sedan hamnade nästan helt rätt. Ett undantag är geovetarna som har en bättre arbetsmarknad idag än vad vi förutsåg. Vi missbedömde den boom som gruvnäringen har varit med om med nya prospekteringar och att nedlagda gruvor har öppnats, säger Kristofer Jervinge. kAN TR E N d E R

Han förklarar att den typen av oväntade händelser är svåra att förutse. I motsatt riktning gick Naturvetarnas prognos om hippologer. Där förutspåddes en brist på arbetsmarknaden istället råder nu balans. Men i jämförelse med andra prognosmakare hamnade Naturvetarnas prognoser överlag klart bättre. – Det är förstås glädjande. Vi är i en unik situation där vi genom våra medlemmar har tillgång till kunniga personer som kan trender och förändringar inom olika branscher. Detta fångar vi kontinuerligt upp och när prognoserna ska göras så diskuterar vi i vilken riktning vinden blåser. f O k U S PÅ kO M P E T E N S

Det som skiljer från andra prognoser är också att fokus mer ligger på den kom-

N A T U R V E TA R E

N R1 2012

petens som olika generella naturvetenskapliga utbildningar leder till, snarare än på olika yrken. SamKristofer Jervinge har tidigt som örat mot rälsen. man inte kan se på utbudet på ett alltför statiskt sätt kan man heller inte se på efterfrågan på arbetsmarknaden som konstant för alla grupper. – Det kanske låter självklart men ofta använder man historisk data när man ska förutspå utvecklingen inom olika branscher. För vissa grupper kan det däremot öppnas möjligheter i en helt ny bransch genom olika innovationer eller för att en viss kompetens efterfrågas i en bransch där den tidigare inte funnits. Vad som är viktigt att komma ihåg är att prognoser är kvalificerade gissningar. Bättre än så blir det inte och därför sätts också ett mått på säkerheten i prognoserna. Om Naturvetarnas kvalificerade gissningar som precis publicerats i Sacos Framtidsutsikter 2016 slår in eller inte vet vi först om fem år. – Det enda vi kan säga med säkerhet är att prognoserna som gjordes 2006 har visat att vi allt som oftast har dimljusen på, vilket är ett gott betyg i detta sammanhang. #

PROGNOSER ATT LITA PÅ? Prognoserna försöker förutsäga utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden på fem års sikt och bygger på Naturvetarnas medlems- och lönestatistik samt statistik från ScB och akademikernas a-kassa. Utbudet av arbetskraft påverkas bland annat av:

» hur mångas som examineras » hur många som går i pension » Vad de som redan har utbildat sig väljer att arbeta med

» Migration, både in- och utvandring

» Regler om kompetenser inom ett visst yrke Efterfrågan på arbetskraft påverkas bland annat av:

» Befolkningens ålderssammansättning

» Ändrade konsumtionsmönster och trender

» konjunkturens utveckling » Politiska prioriteringar och beslut

» tekniska innovationer » Nya sätt att organisera arbete

» Nya kompetensbehov

Du behövs för skogen Skogens roll växer i samhället. Vi behöver rekrytera allt fler skogligt utbildade för att utveckla skogen och dess produkter. Ta chansen att utvecklas i ett expansivt företag som satsar för framtiden! Läs mer och sök våra tjänster via vår hemsida, www.holmen.com Följ oss på Facebook, www.facebook.com/jobbapaholmenskog

Medlemslån

– för dig som är medlem i facket! Låg ränta och inga avgifter* Inget krav på säkerhet Liv- och Betalskydd ingår utan extra kostnad Förverkliga dina önskningar och känn dig samtidigt trygg genom det unika Liv- och Betalskydd som ingår i Medlemslånet. Villkoren för lånet gäller lika för alla och du kan låna upp till 250 000 kr. Återbetalning sker genom månadsvisa uttag från ditt lönekonto i banken. Livskyddet innebär att lånet löses om låntagaren avlider, Betalskyddet betalar en del av lånekostnaden om låntagaren blir sjuk eller arbetslös. Läs mer på swedbank.se/medlemslan * Effektiv ränta 6,75% (jan 2012), beräknad med en kreditränta på 6,55%, kreditbelopp 100 000 kr och återbetalningstid på 5 år.

N R1 2012

N A T U R V E TA R E

Odlat kött på framtidens matbord?

SÅ FU N KAR DET:

Är odlat kött lösningen på vår ökande köttkonsumtion? I Nederländerna håller just nu en forskningsgrupp på att ta fram en hamburgare, gjord på grisceller. Men än är det långt kvar innan det odlade köttet når oss konsumenter. M A R I T A A N D E R S S O N

Muskelstamceller tas från embryon eller biopsier från djur. Det kan vara från allt från vilda djur till tamdjur, beroende på vilket kött man vill ha.

Cellerna placeras i en bioreaktor. Där tillförs syra, näringsämnen, tillväxtfaktorer och andra molekylära cellsignalsubstanser för att styra cellerna, så att de kan föröka sig och utvecklas till muskelceller. Tillväxtfaktorerna kan bestå av olika molekyler. Inom forskningen använder man sig bland annat av proteinet FGF som finns i cellerna. Tillväxtfaktorer och signalsubstanser som används är samma molekyler som cellerna tillverkar och använder i djurens kroppar. Näringslösningen kan bestå av, eller vara baserad på, exempelvis blågröna alger.

Muskelcellerna växer, utvecklas och motioneras med hjälp av exempelvis elektricitet.

En större mängd muskelceller har vuxit fram, som skulle kunna användas som köttfärs. Att odla fram en filé med muskelfibrer är betydligt svårare.

TEXT

N A T U R V E TA R E

N R1 2012

– Jag har sökt forskningsanslag sedan 2006. Men har ännu inte fått något. Finansieringen är det som de flesta som sysslar med odlat kött har svårast med. Det finns också ett stort motstånd mot odlat kött från allmänheten. Folk tycker det är äckligt eller ren science fiction. M US KE LCE LL FRÅN RÅTTA

Så ännu så länge får Julie Gold nöja sig med att tillsammans med sina studenter försöka

F OTO : J A N - O LO F Y X E L L

orskningen med att ta fram odlat kött är ännu i sin linda. Det vill säga kött som aldrig tagit vägen via ett levande djur, utan har sitt ursprung i stamceller som får växa i en näringslösning. I bland annat USA och Nederländerna pågår enstaka försök. Men det finns ännu inga vetenskapliga artiklar publicerade om resultaten. Forskargruppen i Nederländerna med Mark Post i spetsen, har lovat att man snart ska presentera den första hamburgaren gjord på odlade grisceller. Men än återstår att se om det blir så. – Det krävs mycket grundforskning och tillämpad forskning, innan det kan bli någon produkt, säger Julie Gold, universitetslektor på Chalmers tekniska högskola. Julie Gold, som forskar på biomaterial och tissue engineering, som handlar om att bygga levande vävnad från stamceller, har länge velat börja forska på att få fram odlat kött.

Det finns ett visst intresse för odlat kött inom forskningsvärlden. Och Julie Gold ger sig inte. Hon tänker fortsätta att söka forskningsanslag.

VETENSKAP

Kommer odlat kött att bli verklighet? Än så länge är det svårt att finansiera den kontroversiella forskningen.

få omogna muskelceller från råttor att växa. – Vi använder blodserum från olika typer av djur, som ger de rätta tillväxtfaktorerna och signalsubstanserna, exempelvis från kalv eller häst, berättar hon. Det är det vanligaste sättet, att odla mammalianceller. Men i framtiden måste det ersättas med specifika molekyler, som tillverkas av bakterier eller andra celltyper. På Chalmers är det bara Julie Gold och hennes doktorand Patric Wallin som bedriver forskning inom området. Patric Wallins examensjobb har varit att bygga en elektromekanisk apparat som stimulerar celltillväxten. – Den kan liknas vid en gymmaskin som tränar musklerna så att de växer, säger Julie Gold. Man forskar även på odlingsmiljön.

– Ytan som muskelcellen ska växa på kan exempelvis bestå av partiklar gjorda av stärkelse från potatis, säger Julie Gold. Men mer pengar behövs för att forskningen ska komma igång på allvar. S PR I NG E R U R STAMCE LLE R

Det är i den embryonala stamcellsforskningen, som tankarna att odla fram kött som föda till oss konsumenter har sitt ursprung. Inom medicinsk vetenskap är stamcellsforskningen omfattande. Forskningen med att kunna odla fram mänskliga organ har också kommit längre, än att få fram odlat kött som föda. Men fortfarande ligger den stora utmaningen i att kunna styra och kontrollera stamcellerna så att de bildar de celler man vill ha. De tidigaste försöken med att odla fram

kött, finansierades av den amerikanska rymdstyrelsen Nasa i slutet av 1990-talet. Tanken var att det skulle kunna användas av astronauter på långfärder. Försöken gjordes då, genom att man tog muskelbitar från guldfiskar, för att försöka få dessa att öka sin vikt, utanför fiskkropparna. I dag har forskningen kommit längre. Men än dröjer det innan man kan presentera hela framodlade muskler. Först måste man kunna integrera stamceller från muskler, bindväv och blodkärl. Att få fram något som påminner om köttfärs är enklare. M I LJÖVÄN LIGT

– Odlat kött är en fascinerande tanke. Det skulle lösa problemet med den stora efterfrågan som nu finns på kött. Samtidigt skulle köttproduktionen bli miljö-

N R1 2012

N A T U R V E TA R E

VETENSKAP

» Man kan odla det utan antibiotika och ha en total kontroll över de ämnen som tillförs odlingen. « vänligare, menar Stellan Welin, professor i bioteknik, kultur och samhälle vid Linköpings universitet, som forskar om köttproduktion utan djur. Han hänvisar till FAO:s rapport som beräknar att den globala produktionen av kött kommer att fördubblas mellan 1999

och 2050. I dag står också köttproduktionen för cirka 18 procent av världens utsläpp av växthusgaser. – Främst är det i de asiatiska länderna som efterfrågan ökar, i takt med att människors levnadsstandard höjs. Samtidigt är det svårt att få fram billigt kött, där förhållandena har varit drägliga för djuren och utan att vi slipper hugga ner en massa regnskog. En tanke är att det odlade köttet skulle tillverkas i fabriker nära konsumenterna för att på så sätt slippa långa transporter. Näringen skulle kunna komma från blågröna alger. – En annan fördel är också att det här

köttet skulle vara lätt att övervaka, menar Stellan Welin. Det springer inte omkring eller flyger iväg. Man kan odla det utan antibiotika och ha en total kontroll över de ämnen som tillförs odlingen. MÅNGA UTMAN I NGAR

Men ännu är inte teknologin färdig. Det finns det många svårigheter att övervinna innan man kan sätta igång med någon storskalig köttproduktion. Ett av problemen är att optimera bioreaktorn så att köttet växer tillräckligt snabbt. Ett annat är smaken. En stor del av hur en biff smakar bestäms av vad djuret har ätit. Det är också svårt att få någon ekonomi i

+– PLUS OCH MINUS

F OTO : J A N - O LO F Y X E L L

FÖR ODLAT KÖTT

Kan tillgodose den stora efterfrågan på kött.

Miljön tar mindre skada. Växthusgaserna kan minskas.

+ +

Produktionen är lätt att övervaka.

Kan tillverkas nära konsumenterna.

–

Svårt att få fram en god smak och konsistens.

– –

För långsam tillväxt.

Några djur behöver inte lida i djurfabriker.

Dyrt att framställa, i alla fall i ett inledningsskede.

På Chalmers tekniska högskola i Göteborg har Julie Gold tillsammans med Patric Wallin påbörjat forskningen kring odlat kött.

N A T U R V E TA R E

N R1 2012

F OTO : PAT R I C WA L L I N

det hela. Köttfärs tillhör lågprissegmentet och all ny teknik är väldigt dyr i början. – Det behövs industripartners för att få fart på utvecklingen. Men matindustrin som till stor del ägs av bondekooperationen, är ännu så länge väldigt skeptisk, säger Stellan Welin. G LOBALT NÄTVE R K

Men inom forskarvärlden finns ett visst intresse. Chalmers och European Science Foundation har anordnat en workshop om odlat kött där ett tjugofemtal forskare deltog. Ett informellt forskarnätverk har också bildats. – Nu närmast ska vi ordna ett symposium vid en stor international konferens

En forskargrupp i Nederländerna har lovat att presentera den första hamburgaren gjord på odlat kött, redan i år.

om vävnadsodling och regenerativt medicin, och ånyo söka pengar från EU:s forskningsprojekt, berättar Julie Gold. – Jag har också kontakt med forskare från Korea. Och andra personer i nätverken är i kontakt med forskare i Japan och Singapore, som forskar inom vävnadsodling. De är väldigt intresserade av odlat kött. Både Stellan Welin och Julie Gold tror att det odlade köttet har framtiden för sig. – Det finns ingen möjlighet att tillgodose dagens ökande efterfrågan på kött med konventionell uppfödning. Marken räcker helt enkelt inte till, säger Julie Gold. #

FORSKNING TIDNINGEN FÖRFÖR FORSKARE, NATURVETARE OCH TEKNIKEROCH TEKNIKER TIDNINGEN FORSKARE, NATURVETARE

Som medlem i Naturvetarna får du på en prenumeration av FORSKNING.

50% rabatt

Du betalar endast 135 kr (inkl moms) för 4 nr/år, ordinarie pris 270 kr. Är du studerande betalar du 100 kr/år. Innehållet i FORSKNING spänner från intressanta studentprojekt över framstående forskning vid universitet och högskolor till nydanande utveckling inom företagssektorn. FORSKNING ges ut i nära samarbete med högskolor och universitet, vilket garanterar hög redaktionell kvalitet och trovärdighet.

BESTÄLL

din prenumeration genom att maila ditt namn, adress och telnr till: sofia@forskning.com Skriv att du är medlem i naturvetarna.

Annons ligg Naturvetaren 1-2011.indd 1

2011-12-21 14.17

N R1 2012

N A T U R V E TA R E

VETENSKAP

VETE N S KAP I KORTH ET E N TR E DJ E D E L FÖR FÅG LAR NA När fiskbeståndet sjunker under en tredjedel av de maximala nivåerna minskar havsfåglarnas fortplantning drastiskt. Det visar ett internationellt forskarteam, med forskare från bland annat Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, i en rapport som publicerats i Science. Fåglarna är en indikator på hur mycket mänsklig påverkan havens ekosystem kan klara av. Forskarna var förvånade över att den kritiska nivån verkar vara densamma för olika havsfågelarter i olika delar av världen. De föreslår nu ”one-third for the birds”, en tredjedel för fåglarna, som ett riktmärke för att ge dessa djur en möjlighet att lyckas med sin häckning. HM Fisken måste räcka till föräldrar och ungar.

MISSAD MJÖLKNING PÅVERKAR I TIO DAGAR När automatiska mjölkningssystem, såkallade mjölkningsrobotar, krånglar, kan kor få vänta i upp till ett dygn på att bli mjölkade. Tidigare har man sett att antalet vita blodkroppar från kon ökar i mjölken, när kons immunförsvar ska hantera situationen. Nu visar en avhandling från SLU att mjölkmängden efter ett sådant driftstopp minskar med 0,75 kilo per dag och ko under tio dagar eller

En missad mjölkning kan bli ett stort ekonomiskt avbräck.

N A T U R V E TA R E

N R1 2012

mer. Den minskade mjölkmängden blir ett betydande ekonomiskt avbräck för mjölkproducenten, som dessutom kan få mindre betalt för mjölken på grund av det ökade antalet vita blodkroppar. Under de två första dagarna efter den missade mjölkningen fanns dubbelt så många vita blodkroppar som normalt i kornas mjölk. HM

HAD E E I N STE I N RÄTT I ALLA FALL? Ingenting som har massa kan färdas fortare än ljuset, slog Albert Einstein fast. I höstas såg det ut som om han skulle bli motbevisad av en grupp forskare vid CERN i Schweiz, som hade skickat neutriner till ett laboratorium i italienska Gran Sasso. Partiklarna, som visserligen är väldigt lätta, men dock antas ha massa, kom fram 60 nanosekunder tidigare än de skulle ha gjort om de hade färdats med ljusets hastighet. Dessa resulStill going strong? tat skulle bland annat göra tidsresor möjliga, åtminstone i teorin. Men forskarna bjöd in världens fysiker att testa deras slutsatser, och snart började invändningarna trilla in, skriver den amerikanska forskningssajten Science Daily. Brittiska forskare påpekar att de supersnabba neutrinerna snabbt skulle bli av med sin energi i form av elektron-positronpar. Och amerikanska kolleger hävdar att så snabba neutriner omöjligt skulle kunna bildas överhuvudtaget. Forskarna i CERN hade fått fram sina neutriner genom att låta pioner falla sönder, och de amerikanska forskarna visar att om neutrinerna färdades fortare än ljuset, skulle pionernas livstid öka. Problemet blir större ju större energi neutrinerna har. Beviset för att de har rätt finns i naturen, anser de amerikanska forskarna. Icecube-detektorn i Antarktis har upptäckt neutriner som strålar in mot jorden med energier upp till 10 000 gånger högre än de som CERN-neutrinerna hade. Dessa neutriners pion-föräldrar skulle ha motsvarande höga energi, vilket skulle innebära att de aldrig skulle kunna falla sönder till neutriner som färdades fortare än ljuset. HM

F R ÅGA E N N AT U R V E TA R E

F I N N S D E T K O P PA R I VA R M VAT T N E T ? Fråga: Stämmer det att varmt vatten löser joner från kopparledningar och att man därför ska använda kallt vatten för att till exempel koka tevatten? Om ja, hur farligt är det? MVH, ANNA

Svar: Välj alltid dricksvatten ur kallvattenkranen som spolat någon minut för tekokning. Dricksvatten som i fastigheter med installationsledningar av koppar kan innehålla kopparjoner som genom korrosion lösts ut till vattnet från ledningen. Ju varmare vattnet är desto mer omfattande blir korrosionen. Även om dricksvattnet uppehållit sig ett eller annat dygn i ledningar innan konsumenten använder det, så brukar marginalen upp till dricksvattenföreskrifternas

gränsvärden för koppar dock vara betydande. Vid halter över 0,2 mg/l koppar bedöms vattnet som tjänligt med anmärkning. Det kan ge blåfärgning av håret, missfärgning av sanitetsgods och smakförändringar till det sämre. Vid kopparhalter över 2,0 mg/l koppar bedöms dricksvattnet otjänligt. Dessa höga kopparhalter förekommer inte i kommunalt vatten men kan sällsynt förekomma i enskilda privata brunnar med mjukt vatten med lågt pH- värde. Då finns risk för diarréer, särskilt hos känsliga småbarn. Spola några minuter, särskilt vid beredning av barnmat efter längre tids stillestånd i ledningen samt vid nya installationer. CHRISTER BERG, STOCKHOLM VATTEN, KVALITET OCH MILJÖSTYRNING

VA R F Ö R I N T E S O M M A R T I D Å R E T R U N T ? K A N B A S T U S T E N A R N A AV G E G I F T I G A G A S E R ? Fråga: Jag plockade runda sjöstenar till bastun i Ammarnäs. Funkar finfint, spricker inte när man häller vatten på dem och vackra är de. Fick frågan från en orolig bekant som tycker det är säkrare att köpa stenar i butik. Jag är ingen geolog. Skulle beskriva mina stenar som vanliga grå fjällstenar plockade vid Tjulträsket 8 km väst Ammarnäs. Ganska mjuk bergart, går att rista i men med hyfsat hög densitet. Tror det kallas för fyllit. HÄLSNINGAR ULF

Svar: Det låter riskfritt. Är det, som du skriver, en fyllit eller närbesläktad bergart, så är det ingen risk för gaser. Vad som kanske oftare kan vara ett litet riskmoment med egen-

plockade bastustenar är snarare att de spricker eller t.o.m. splittras vid upphettning. Vanligast är det hos bergarter eller mineralaggregat som innehåller så kallade vätskeinneslutningar (oftast blandningar av gas och vätska). Det finns sådana exempel där en kristall sprungit i bitar med ganska avsevärd kraft med en halogenlampa som enda uppvärmning.. Det finns också vissa skiffrar (svarta) som kan avge en del mindre attraktiva gaser vid upphettning, men det lär inte vara någon större fara i ditt fall.

Fråga: Varje vår går vi över till sommartid för att spara energi. Vad är det för vits med att vrida klockan tillbaka på hösten? Kan vi inte behålla sommartiden året runt och slippa hatta fram och tillbaka? LILIAN

SGU, ADJUNGERAD PROFESSOR

Svar: Under 1970-talet införde många europeiska länder sommartid och de nordiska länderna diskuterade att följa efter eller införa sommartid året om. Argumenten var att vi trivs bättre och blir friskare av fler vakna timmar i ljus och att det ansågs spara energi. År 1980 fick Sverige sommartid och perioden för sommartid har blivit längre sedan vi gick med i EU. Sparar då sommartid energi? Vissa undersökningar visar att vi använder mindre el till belysning, men istället ökar energianvändningen för annat, som till exempel uppvärmning och transporter. Men studierna har några år på nacken. I Sverige blir det dessutom redan tidigt på våren snabbt ljusare. Länder närmare ekvatorn anses tjäna mer på sommartiden. Det finns politiska förslag om att ändra normaltiden (vintertiden) till sommartid året om. I debatten har hörts några naturvetenskapliga röster som menar att det strider mot en naturvetenskaplig ”själ” att helt ta bort den tid som utgår från att solen står som högst klockan tolv på dagen.

I MINERALOGI, UPPSALA

CECILIA BERTILSSON, BIOLOG, INFORMATÖR,

UNIVERSITET

AVDELNINGEN FÖR FRÄMJANDE, ENERGIMYNDIGHETEN

ERIK JONSSON, STATSGEOLOG

N R1 2012

N A T U R V E TA R E

i NSPi raTÖr E N Si D 50–53 MaN UaLE N Si D 54–55 LE DarSkaP

Si D 56-59

PÅ NYTT JOB B

Si D 60

ar B ETSMar kNaD PLaTSaN NONSE r

Si D 61 Si D 62–64

Per rockar loss för Hjärtat lika viktigt som hjärnan för den som vill kommunicera vetenskap till en bred publik. det har meteorologen och klimatdebattören Pär Holmgren tagit fasta på. nu är han aktuell med en rockopera. tidigare åkte han landet kim bERgsTRöm runt med en elmoppe för att predika sitt klimatbudskap. TEXT

eteorologen och klimatföreläsaren Pär Holmgren har under många år arbetat med att använda musik och teater för att på ett lättsamt sätt ta upp ett allvarligt budskap. Nu skriver han på rockoperan Crime of the Century, tillsammans med några medlemmar i Flower King. Men det första projektet var rockgruppen Spridda SkurarS. Den började som en kul avslutning på SVT:s programserie Meteorologi – mer än bara väder. De spelade ”Ja, se det regnar”, som var en version av ”Nej, se det snöar” med innebörden att det inte längre snöar innan jul. Gruppen spelade sedan på Sweden Rock Festival 2004, vilket gav ett stort genomslag. Deras presskonferens var festivalens näst mest besökta, efter Europe som då gjorde sin återföreningskonsert. – Vi övertalade MTV att stor-

N A T U R V E TA R E

N R1 2012

ma in under presskonferensen och gå på om hur glad hon var över att äntligen få tag på oss, säger Pär Holmgren och skrattar gott. Vi berättade också högtidligt att vi skulle åka till USA och spela på Madison Square Garden. Tanken var att vi skulle få in klimatfrågan på nöjessidorna. Det här var innan Al Gore och En obekväm sanning, innan filmen Day after tomorrow. Och genomslag fick de. Med besked. Dagen efter fick de en helsida i båda de stora kvällstidningarnas nöjesbilagor. Det hade aldrig inträffat förr att en sådan fråga fått i närheten av den exponeringen på nöjesplats i så stora media. b RoAdWAy om Tio åR

Vid den tiden hade Pär redan en idé till en rockopera. Planerna var storstilade. – Det började när en journalist frågade mig vad jag ser mig själv göra om tio år. Jag tänkte

karriär

klimatet PÄ R H o L M G R E N Född: 1964 i Gävle. kom till Uppsala 1970, och har bott där sedan dess. bor: Nåntuna i Uppsalas södra utkanter.

efter lite grann, och med mitt engagemang för klimatfrågan och mitt musikintresse drämde jag till med att jag skulle sätta upp en rockopera om klimatfrågan på Broadway. Pär insåg snart att det där med Broadway nog var överambitiöst, men idén om en rockopera har sedan dess mognat. Nu pågår skrivandet för fullt, och planerna är att först släppa en platta, förhoppningsvis redan i slutet av 2012. Om det sedan faktiskt blir en scenuppsättning står skrivet i stjärnorna (eller kanske molnen). hoppAs på E N Ny VäR ld

Huvudpersonerna i storyn är en flicka och hennes pappa, och storyn är uppdelad på tre akter som utspelar sig i olika tider. Den första akten utspelar sig i nutid, där flickan är orolig över allt som händer i världen, med ett klimat i förändring, ett nära förestående peak oil, miljögifter i mat, dryck och nyfödda bebisar och en ekonomi som står på randen till kollaps. Pappan ser inte detta utan för honom rullar livet bara på. Akt 2 utspelar sig några ospecificerade år senare, när världen är i uppror, medan den tredje akten äger rum sig ett antal år

» ... drämde jag till med att jag skulle sätta upp en rockopera om klimatfrågan på Broadway. «

senare när flickan är vuxen och världen har börjat hitta fram till en ny jämvikt där alla ser problemen för vad de är och vad som måste göras för att göra livet drägligt för så många som möjligt. Då är det den nu vuxna flickan som får guida pappan genom den nya världen. – Det är egentligen en hoppfull berättelse, säger Pär Holmgren. Ur alla problem som hopar sig reser sig en delvis ny värld, men en värld som är anpassad efter de förutsättningar som finns, och därför kanske också mer mänsklig. Musiken på plattan kommer att ligga åt det symfoniska rockhållet. Pär tror att den borde kunna locka en bred målgrupp, och hoppas givetvis att den gör det.

jobb: Frilansande föreläsare och författare. Meteorolog i botten. Blir hedersdoktor vid Uppsala universitet i januari. Senast lästa bok: Physics of the Future av Michio kaku. Roligt minne: Satt efter Deep Purples spelning i Stockholm i december och diskuterade klimat och miljöproblem. Det visade sig att Don airey gjorde musiken till en kortfilm om sopsortering. Efter det började han sopsortera själv och han har nu tre komposter i sin trädgård och ska sätta upp solpaneler på huset i början av nästa år. Värsta missen: Den gången jag sa att det skulle regna nästa dag. Visst, det regnade, men det var fel regnområde! Stor miss för mig som meteorolog, men som nästan ingen annan upptäckte. Antal föreläsningar per år: Varierar, men har sista halvan av 2011 haft cirka femtio. Det visste du inte: Nästan vegetarian i tjugo år.

N R1 2012

N A T U R V E TA R E

karriär

nik, som något nästan vem Ett annat av Päres miljöprojekt är som helst kan skaffa, är en av elmopedturnén. Idén dök upp när de viktigaste budskapen med han tillsammans med några koturnén. Ibland får vi frågan om miker, satt och spånade kring ett det inte vore ännu miljövänligemensamt projekt. Det slog dem gare att cykla. Men elmopeden att alla tre hade var sin elmoped. ska inte ersätta cykeln. Den ska – Varför inte dra igång en ersätta bilen, åtminstone på turné? Så under en knapp vecka kortare sträckor. åkte vi runt och framträdde m Us i kE N E N Ny kANAl på olika platser i Uppland, och Vetenskapligt kunnande spelar passade på att prata om klimaten stor roll i ett modernt, deoch energifrågorna. mokratiskt samhälle. Utan ett Under 2010 växte turnén. Pär ordentligt faktaunderlag blir det och Staffan fick sällskap av Sara svårt för medborgare och poliNilsson och Anna Jonsson från tiker att fatta bra beslut. Detta Naturskyddsföreningens milär kanske viktigare nu när vi jökabaré Sweet Dreams på sin Säg det i toner och inte i ord är Pär Holmgrens (till höger) står inför ett antal ödesfrågor väg från Karlstad till Stockholm. melodi för att kommunicera klimatfrågan. där både problem och lösningar Tillsammans gav de föreställspringer ur naturvetenskapen. ningen 350 km för klimatet. gästartister som Tina Ahlin, Anders LunDärför kan elmopedturnéer, rockoperor och Turnén 2011 var ännu ambitiösare då din och Anders Linder. engagerade artister vara ett väldigt värdede åkte över 200 mil, från Tommarp i – Den vanligaste reaktionen är fortfafullt komplement till de mer traditionella Skåne till Haparanda. Resan tog en mårande efter tre år. ”Oj, vad tyst den är”. kanalerna för att föra ut vetenskap. # nad och Pär och Staffan hade sällskap av Just att lyfta fram elmopeden som ny tekF OTO : L a r S M a G N U S S O N

på E lmopE d R U NT sVE R ig E

Idén med elmopeden dök upp när Pär Holmgren satt och spånade med några komiker. Det utmynnade i föreställningen 350 kilometer för klimatet.

N A T U R V E TA R E

N R1 2012

VA R M A R E , b LÖTA R E o C H To R R A R E

Anders Linder var en av dem som var med på den succéartade rockturnén.

Effekterna av ett varmare klimat är omöjliga att urskilja när man tittar ut genom sitt fönster. Men statistiken visar att den typ av ovanliga väderhändelser som bör bli Den här synen kommer vanligare i ett varatt bli vanligare, enligt mare klimat också klimatforskarna. blir vanligare. Det handlar exempelvis om att redan torra områden blir torrare, redan blöta områden blir blötare och att polartrakterna blir varmare. Det senare innebär bland annat att utbredningen av isen i arktis minskar. Det hav som tidigare var is suger upp solens strålar istället för att reflektera det, vilket späder på uppvärmningen. i ett varmare arktis frisätts också allt mer tidigare infruset metan, som spär på växthuseffekten i en stigande spiral. allt detta går redan att se. – Men ett varmare klimat yttrar sig än så länge bara som lite mer av allt, säger Pär Holmgren. Lite fler och varmare värmeböljor. Lite fler och häftigare skyfall. Lite längre torka och lite större översvämningar. Det gör det svårt att se den egentliga orsaken. När folk i afrika svälter för att det varit ovanligt torrt är det svårt att med säkerhet peka ut klimatförändringen som boven. Men det är precis sådana längre torrperioder vi kommer att få se mer av i framtiden. Och mer översvämningar. allt detta kommer sannolikt att leda till ökad migration och ökad konkurrens om vatten och odlingsmark. Men trots alla problem är Pär Holmgren hoppfull om att det svenska folket ska ge våra politiker ett mandat att agera. – Det är aldrig för sent att börja ställa om samhället. Men ju förr vi börjar desto mer av de dåliga konsekvenserna kan vi slippa.

N R1 2012

N A T U R V E TA R E

mAN UAlE N

Prata dig till framgång att behärska konsten att kommunicera och agera rätt socialt blir allt mer värdefullt i arbetslivet. Här får du både tips på hur du får stopp på en pratkvarn och får fart på en som tiger. TEXT

mARgAREThA Eldh

i l l U s T R AT i o N

Ch R i sToFFE R pETTE R ssoN

rat är inte bara prat. Ord är uttryck för så mycket – precis som tystnad och pauser. – Vårt sätt att samtala med varandra är komplext och kopplat till vårt känsloliv, vår uppfostran och kultur, säger språkforskaren Viveka Adelswärd. Det kräver en hel del för att vara smidig i umgänget med andra människor. Frågan är om man kan bli bättre? Det finns i alla fall allmänna regler att hålla sig till för att vara socialt skicklig. Man bör till exempel visa intresse för andra människor och ha en känsla för när man kan ställa frågor och på vilket sätt man kan fråga. Frågor är nämligen laddade och kan uppfattas som hotfulla. – Att ställa frågor är att utöva makt. Det märks framförallt i vårt vardagsliv när någon frågar för mycket. Folk börjar värja sig vid ungefär den fjärde frågan och undrar om de blir korsförhörda, säger Viveka Adelswärd, som idag är professor emerita i kommunikation vid Linköpings universitet. Till skillnad från en anställningsintervju eller hos doktor, där vi förväntas svara på frågor. De som lyckas i det sociala umgänget kan

N A T U R V E TA R E

N R1 2012

också konsten att tala så folk begriper och de stjäl inte hela showen utan låter andra komma till tals. Om de berättar en historia så klarar de av att hålla intresset vid liv. För att lyckas i det sociala samspelet bör man även kunna hantera konflikter och klara av att visa vad man tycker. Man ska också veta syftet med ett samtal, vad det går ut på. Det är inte alltid det lättaste eftersom vi har mängder av skäl till varför vi pratar med varandra. läR d ig hANTE RA omg iVN i Ng E N Saknar du verktyg för att bemöta svåra situationer? Viveka Adelswärd ger råd om hur du på ett smidigt sätt kan hantera omgivningen.

Få sTopp på E N pRATkVAR N

Vissa människor dominerar samtal genom att prata mycket, helt enkelt för att de gillar sin egen röst. Pratsamhet kan också fungera som en mur mot omvärlden. Man kanske pratar av rädsla för verklig kontakt. Så gör du: Det bästa sättet är att vänligt

men bestämt avbryta någon som bara pratar för att visa att du också har något att säga.

Går inte det, kan du höja rösten något och fortsätta prata tills motparten lyssnar.

Få igåNg EN pERsoN som TigER

I arbetslivet kan tystnad användas som maktmedel. Någon vill få dig att känna dig osäker och döljer sin åsikt genom passivitet och ett orörligt ansikte. Så gör du: Oavsett vem det är som gömmer sig bakom tystnad, är bästa utvägen att ställa en fråga. Genom att fråga om den andres åsikt visar du ditt intresse och bju-

VIVE KA ADE LSWÄR D yrke: Professor emerita i kommunikation vid Linköpings universitet. bor: Åtvidaberg. böcker i urval: Till struntpratets lov, Prat, skratt, skvaller & gräl, Ord på glid och Kvinnospråk och fruntimmersprat. Utmärkelser: Svenska akademiens språkvårdspris år 2005.

karriär

der in till samtal. På det viset bryter du eventuellt maktspel.

Få motparten att lyss na

Slår dina arbetskamrater dövörat till när du ber om något? Hur du än tjatar är det som om orden aldrig nådde deras öron. Tjatighet har drag av gräl, man repeterar och tar om för att få den andre att lyssna och förhoppningsvis uträtta det man vill. Men ingen gillar en tjatmoster. Så gör du: Pröva olika strategier för att

komma ur tjatet. Försök byta perspektiv, avväpna motparten genom att fråga vad de tycker. Alternativet är att du markerar din ståndpunkt kraftfullt.

Få stopp på g räl

Gräl uttrycker aggression, starka känslor och kamp mellan de grälande om vem som rår på den andre. Ett våldsamt gräl behöver inte vara enbart negativt utan kan vara ett sätt att försöka närma sig varandra.

Så gör du: Det smidigaste och mest

effektiva sättet att avvärja gräl är att inte låta sig bli provocerad. Försök ignorera giftiga repliker. Blockera möjligheterna till gräl genom att ta emot motpartens grälsökande repliker som om de inte vore så illa menade.

» För h i n d ra folk från att gå un dan Har du en kollega som överlåter hela arbetet/beslutet åt omgivningen och som aldrig kommer med egna förslag utan bara tiger som muren och går undan? Då visar den här personen något som kallas för ett passivt aggressivt sätt. Så gör du: Vill man ta reda på om tystnaden är fientlig eller om den beror på osäkerhet eller ointresse, kan man försöka möta personen ansikte mot ansikte. Helst utan att alla medlemmar i gruppen är närvarande. Visa att du verkligen är intresserad av den andres synpunkter. #

N R1 2012

N A T U R V E TA R E

lE dAR s kAp

”jag fick en idé” alla vill vara kreativa, men det är inte alla som kommer loss med sina idéer och genomför dem. Kungsvägen till kreativitet är att vara närvarande i nuet och gå ur sina rädslor. om det talade coachen bengt renander på naturvetarnas Leadership Friday. l A R s - E R i k l i l j E b ä C k TEXT

déer har blivit hårdvaluta. Företag är beredda att betala stora pengar för goda idéer. När IBM skulle lista de viktigaste faktorerna för framgång kom kreativitet överst på listan. Så inte undra på att det var fullsatt på Leadership friday när den tidigare copywritern Bengt Renander talade om sin bok Kreativitet för livet. I dag är han författare, coach och föreläsare. ViTT b Eg R E pp

Han rivstartade med att ställa den öppna frågan: Vad är kreativitet? Publiken var med på noterna och delade med sig av sin syn på det vida begreppet. För att locka fram kreativiteten var Bengt Renander tillåtande och välkomnade alla förslag. Men han har också en egen definition som är lätt att ställa sig bakom. – Nyskapande problemlösning är kreativitet för mig. Hela tiden stöter man på problem i vardagen och någon given lösning finns sällan. Då be-

höver jag en kreativ person som kan hjälpa mig. Har ni tänkt på att dessa personer blir efterfrågade och populära på jobbet? s läpp mob i lE N

Nyckeln till kreativitet är att vara närvarande i nuet med hela sin uppmärksamhet. Då duger det inte att sitta och knappa på sin mobil samtidigt som man lyssnar på Bengt Renander. – Är vi inte närvarande kan vi inte mötas. Han pratade om hur idéer uppstår. ”Jag fick en idé”, känner alla igen sig i. Men var kom den ifrån? – Svaret är att den kom från mig själv i ett läge där jag har uppmärksamhet med hela min kropp och med alla sinnen. Jag är fri från rädslor om att inte duga eller klassas som onormal.

bengt Renander lockar fram kreativiteten.

» Men kreativitet och goda idéer kommer inte bara sådär, som en skänk från ovan. « Men kreativitet och goda idéer kommer inte bara sådär, som en skänk från ovan. – Förmågan måste övas, där det handlar om hur jag kan stödja mig själv och andra i den kreativa processen. Det har jag inte bara nytta av i jobbet, utan också i umgänge med mina barn och vänner. låT sAkE R häN dA

För att förstå vad som hämmar och gynnar den kreativa processen skiljer Bengt Renander mellan egot och självet. Alla har båda delarna där egot står för rädsla, begär och tankar om dåtid och framtid. – Egot drar bort oss från kreativiteten. Ingen kan komma med bra idéer om man oroar sig för vad chefen ska tycka eller om lönen ska räcka hela månaden. Det så kallade självet har en hög ac-

ceptans och man låter saker hända. Man är i nuet. – Utan kontakt med sig själv blir det inga kreativa idéer. Man är fast i egot som skapar prestationsångest. Ha istället en accepterande inställning och låt saker hända. Det är inte så passivt som det kan låta, utan handlar om att leva i verkligheten.

3. ”aj katten, jag låtsas som det regnar så kanske det går över. Detta kan inte hända mig.”

– Med ett accepterande förhållningssätt inser du att du sitter i en rävsax och kämpar inte mot verkligheten. Du blir handlingskraftig och försöker hitta lösningar på problemet. läR d ig lyss NA

FAsTNAR i RäVsAX

Vad är då ett accepterande förhållningssätt? Bengt Renander visar med ett exempel. – Vännen Siv ringer och frågar om du ska med ut i svampskogen och du säger ja efter viss tvekan eftersom du hade planer på annat. Mitt i naturen bland svamparna trampar du i en rävsax och fastnar. Han förklarar att det finns olika strategier för att komma ur fällan. Här är tre scenarier: 1. ”Typiskt, hade jag inte hängt med ut i svampskogen hade jag klarat mig. Det är Sivs fel att jag sitter här.” 2. ”Läskigt, hur ska det här gå med ett öppet sår som kanske aldrig kommer att läka efter operationen då risken finns att resistenta bakterier intar min kropp?”

Det handlar alltså om att vara närvarande i kropp och själ. Det gäller i alla situationer, inte minst på jobbet. – Den bästa chefen är den som är där och inte någon annanstans, liksom att chefen är sig själv. Den som är upptagen i sitt ego blir inte kreativ, utan är mer reaktiv. Rädsla för att misslyckas och inte vara normal hindrar dig. Lösningen ligger i att göra varandra trygga och lyssna på varandra. – Kom ihåg att alla är onormala och unika men vi upprätthåller ett sken av normalitet. Släpp den tvångströjan och våga improvisera. Men det handlar också om att sluta se problem som problem. – Inse istället att de är bränsle för den kreativa processen, en förutsätt-

vägar till kreativitet

1. Var närvarande i nuet med både kropp och själ. 2. Skapa kreativa möten och öva. 3. Var inte rädd för att klassas som onormal. 4. Gå ur ditt ego och våga misslyckas. 5. Se problem som bränsle för den kreativa processen.

ning för livet och en möjlighet för oss att utvecklas. Bengt Renander påminner om att idén är en del av kreativiteten. – Den kreativa processen kan delas in i tre akter där man definierar problemet, får en idé och genomför den. #

Va D T YC kT E D E LTaG a r N a O M F Ö r E L äS N i N G E N ?

3 frågor 1. Vad fick du ut av föredraget? 2. hur ska du använda dina nya kunskaper?

3. gillar du formen runt leadership Friday? Anna Lundhagen, forskare och projektledare i ekologi – populationsgenetik vid SLU. 1. Bilden av egot som hämmar kreativiteten och självet som låter saker hända så att nya idéer kan födas. Det gav mig en aha-upplevelse. 2. Både för att stödja min egen kreativa process och stödja andra i deras kreativa process. 3. Å ena sidan bra med smakprov, som det är i dag. Å andra sidan skulle det kunna vara längre, särskilt om man som jag reser från Uppsala.

Erik von Stedingk, biokemist med erfarenhet av försäljning och marknadsföring på väg mot nytt jobb 1. Den inre dialogen mellan egot och självet som vi alla brottas med dagligen. 2. att ha ett kreativt förhållningssätt vid problemlösning och i möten med andra. 3. Jag gillar formatet, det är lätt att slinka in på vägen till jobbet och lära sig nya saker utan att halva dagen går. Skoj också att träffa andra i motsvarande situation.

N A T U R V E TA R E

N R1 2012

utvecklas som chef i naturvetarna Visste du att Naturvetarna har en särskild service för chefer? Elisabet Engdahl linder håller i trådarna. – Chefer är en viktig grupp i Naturvetarna eftersom de leder verksamheten och påverkar villkoren för andra naturvetare. Det är mycket

på gång för chefer i Naturvetarna. En av succéerna är Leadership Friday, där aktuell litteratur i ledarskap presenteras av författarna själva. Formatet är lika Elisabet Engdahl enkelt som geLinder, ombudsman nialt med fruför chefer på Naturkostmacka och vetarna. chans till mingel under den tidiga morgontimmen. – Tanken är att bli inspirerad, utvecklas och lära nytt under trivsamma former. Att möta andra chefer och nätverka ingår i konceptet, säger Elisabet Engdahl Linder. Utbildningen i affärsmannaskap för naturvetare har också varit uppskattad. Hittills har sextio naturvetare gått utbildningen, som arrangeras i samarbete med Lunds universitet. Den 21 mars blir det uppföljning med ett stort nätverksmöte. – Naturvetare som tillägnar sig kompetens i ledarskap, affärsmannaskap, juridik och avtalsfrågor kan jobba i le-

dande och affärsstrategiska positioner. Det stärker naturvetare på arbetsmarknaden. Annat som händer? – Tillsammans med Sweden Bio kommer vi att ha ett stort seminarium om Kina för chefer inom life science. Hur kinesisk kultur och tankesätt påverkar affärslivet är temat, som bland annat kommer att upp de 36 krigslisterna. Vi kommer också att bjuda in till seminarier om sociala medier där vi bland annat tar upp de juridiska regelverken. E LI SAb ET E NG DAH L LI N DE R Aktuell: Ombudsman för chefer i Naturvetare. Utbildning: Socionom och ett anta universitetskurser. Har själv gått ”affärsmannaskap för naturvetare”. Familj: Gift, maken jobbar i Dallas. Har en vuxen son. Kopplar av med: Springa, åka skridskor och odla rosor. Stark sida: att skapa nya tjänster och produkter genom att omformulera problem och behov.

Hon berättar att en utredning är på gång gällande chefers villkor och avtal inom skogsbranschen. Det kommer bland annat att utmynna i seminarier. – Skogsbranschen är viktig för Naturvetarna och många skogsmästare och jägmästare är chefer på olika nivåer. Frågor om löner, avtal, konflikthantering, uppsägningar och juridisk rådgivning till chefer utgör en stor del av Elisabet Engdahl Linders vardag. – För den som är vd gäller inte lagen om anställningsskydd, LAS. Därför har jag tagit fram en ny mall för vd-avtal med kommentarer, som lanseras i början av januari. Naturvetarna har omfattande råd-

givning för den som skall ta på sig ett chefsuppdrag. – Det kan gälla uppdragets omfattning, liksom hur ansvar och befogenhet hänger ihop, men även att uppsägningstiden är rimlig. Särskilt för kvinnliga chefer är titeln viktig att bevaka. Hon lyfter fram den fördelaktiga inkomstförsäkringen som ingår i medlemskapet. Den ger 80 procent av lönen upp till 80 000 kronor per månad för den som blir uppsagd. – Styrkan med vår service till chefer är att vi kan de branscher där naturvetare jobbar. Cheferna har lämnat sin expertroll och leder medarbetare, som ofta själva är experter. De cheferna ger vi stöd till. #

N AT U R V E TA R N A E R b j U D E R 1. Chefscoachning i frågor om ledarskap och förutsättningar för chefsuppdrag. 2. juridisk och strategisk rådgivning och förhandlingsstöd vid problem. 3. Avtalsgranskning. 4. Inkomstförsäkring ingår i medlemskapet och ger 80 procent av lönen upp till 80 000 kronor per månad om man blir arbetslös. 5. Leadership Friday – ledarskapsseminarier som bygger på aktuell ledarskaplitteratur och möjlighet att köpa böcker till medlemspris. 6. Nätverk för chefer – vi ser över formerna för det just nu.

cHEFsFråGan

Hur säkert sitter jag som vd? jag är vd på ett litet företag och undrar hur min anställning kan påverkas av att företaget måste säga upp personal och minska kostymen radikalt. jag har jobbat här i fem år och har tre månaders uppsägningstid.

Hälsningar Nils Som vd arbetar du på uppdrag av styrelsen, och grundregeln är att din anställning inte omfattas av Lagen om anställningsskydd, LaS. Det innebär att styrelsen när som helst kan säga upp din anställning utan saklig grund. Då gäller de villkor i an-

ställningsavtalet som du och bolagets styrelse har kommit överens om. Men det finns undantag. Om du kan bevisa att du i själva verket inte haft de befogenheter som en vd förväntas ha och villkoren inte alls tagit hänsyn till vd:s svagare anställningsskydd. Då kan man pröva om ditt avtal är ett riktigt vd–avtal, som man kan häva direkt utan saklig grund. kommer man fram till att det inte är ett riktigt vd-avtal, då skall reglerna i LaS även gälla dig. Så sammanfattningsvis, kan du som vd mycket väl påverkas av en arbetsbrist. Det är till och med så att det inte ens behöver vara arbetsbrist för att styrelsen skall kunna säga upp en vd. Därför är det så viktigt att du har ett riktigt vd-avtal, som reglerar en situation där styrelsen säger upp avtalet. i dessa avtal

kompenserar företaget den som är vd med längre uppsägningstid och/eller avgångsvederlag, beroende på anställningstid. Naturvetarna chef har tagit fram en ny mall för vd–avtal som du kan använda för att få en uppfattning om hur ett avtal kan se ut. Jag rekommenderar dig att hämta upp mallen och jämföra den med det avtal du har träffat, samt beställa tid för en chefsrådgivning. Ta kontakt med undertecknad eller skicka ett mail till chef@naturvetarna.se

Elisabet Engdahl Linder Ombudsman för chefer på Naturvetarna

N R1 2012

N A T U R V E TA R E

p å n y tt j o b b

Kristina jobbar för din trygghet Kristina Rådkvist har bytt fokus från lantbrukare i LRF till tjänstemän i PTK, där Naturvetarna är ett av medlemsförbunden. Trygghet i arbetslivet, som omställning och pensioner är frågor som PTK jobbar med och som berör dig som medlem. Varför fick du jobbet? – Mina tjugo år på Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, i olika roller spelade säkert in. Senast var jag medlemschef med ansvar för näringspolitik och den regionala verksamheten. Jag har haft en medveten strategi att gå från expert till projektledare och chef. Vad driver dig? – Jag gillar utmaningar och att göra nya sa-

ker, har gått en del interna utbildningar på LRF i bland annat ledarskap. När lämnade du LRF? – Efter en omorganisation och ny ledning slutade jag för ett drygt år sedan. Jag fick bland annat coachning för att komma Ny kanslichef på vidare, vilket var världens PTK. chans för mig. Så när chefsjobbet blev ledigt på PTK så sökte jag det. Precis som på LRF är medlemmarna i fokus. Vilka frågor jobbar PTK med? – Bland annat pensioner och försäkringar för sjuhundra tusen medlemmar i PTK:s medlemsförbund, där Naturvetarna är ett av förbunden. Arbetsmiljö och frågor om omställning är andra centrala frågor.

Vad är aktuellt just nu? – I april kommer PTK att påbörja förhandlingar med Svenskt Näringsliv om omställningsavtalet, som vi vill ska omfatta både visstidsanställda och uppsagd på grund av ohälsa. Tanken är att bygga trygghet på den egna kompetensen och inte bara anställningstid, som ofta är en bedräglig trygghet. Andra frågor? – En ny upphandling av pensionsförvaltare är på gång. I förra vändan kunde avgifterna sänkas rejält. Nu satsar vi på att säkra ännu mer pension för pengarna. Men är detta ett agronomjobb? – Inte i traditionell mening. Utbildningen gav mig ett förhållningssätt att lösa problem och se saker i ett större sammanhang. Nu handlar det mer om att hitta hållbara lösningar för arbetslivet än för miljön, även om miljöfrågan är aktuell här också. LEL

f l er p å n y tt j o b b täkter på Svevia. Sarah Nilsson projektledare och Utbildning: Miljöingenjör. projektutvecklare Inyang Eyoma på Energikontor Bergenstråle Sydost. UppdragsleTidigare: Gruppdare och konchef vid Växjö sult, Verksamkommun för ekologisk hållbarhet. hetsutveckling, Utbildning: Biolog med inriktning Sweco. information. Tidigare jobb: Nutritionist, coach och föreläsare på Workwell. Jenny MalmUtbildning: Kemilinjen Stockkvist Miljökonsult på holms universitet, medicinsk näWSP, avdelning ringslära Karolinska Institutet., miljörevisor, certifierad ICF coach. mark och vatten i Västerås. Tidigare jobb: Christin Furuhagen Statsinspektör på Livsmedelsverket. Jobbade med

så nytt job Har du o ck

N A T U R V E TA R E

N R1 2012

Tidigare jobb: Livsmedelsinspektör på miljöförvaltningen i Stockholm. Utbildning: Livsmedelsagronom. Sindra Petterson Expert Researcher and Advisor to the Science Director, European Spallation Source ESS AB. Tidigare jobb: Universitetslektor i biokemi och strukturbiologi, Lunds universitet.

Utbildning: Fil. mag. i fysik 1996, Stockholms universitet. Fil. dr. i kemi 2001, Lunds universitet. Erik Hult Vd för kläckeribolaget Lantmännen Swehatch. Tidigare jobb: Produktionschef och platschef för Flyingekläckeriet. Stina Jaensson Miljösamordnare Lidingö stad. Tidigare jobb: Kommunikatör Södertälje kommun. Utbildning: Miljövetare, magister i miljökommunikation.

eller är på gång att byta? Skicka ett mejl till: redaktion@naturvetarna.se så får du vara med på listan över naturvetare som har nytt jobb. Bifoga gärna en högupplöst bild på dig själv.

karriär

ARbETSMARKNAD

så får du en bra start på nya jobbet Intervjuerna är avklarade. Äntligen kommer telefonsamtalet – du har fått jobbet! Nu är det bara att dyka upp första dagen. Eller? Följ ombudsman Andreas Janssons tips för att få en smidig start. Vad ska man tänka på inför ett nytt jobb?

– Skriv inte på anställningsavtalet vid sittande bord. Ta det med dig hem och läs igenom det i lugn och ro. Nu om inte förr får du reda på om arbetsgivaren har kollektivavtal. Finns det inte kollektivavtal, så är det en hel del som du bör ta med i beräkningarna när det gäller till exempel semester, övertid och pension och som påverkar hur mycket du bör få i lön. Ta kontakt med Naturvetarnas ombudsmannajour för att få koll på villkoren.

När ska man komma överens om lönen? – Förhandla om lön så sent som möjligt. När arbetsgivaren vill ha dig på tjänsten har du ett övertag. Dessutom måste du veta vad som förväntas av dig Andreas jansson. innan du kan komma fram till vad du bör begära i lön. Gå igenom ansvar och arbetsuppgifter och jämför med statistiken i Saco Lönesök. Gå också in på Naturvetarnas hemsida eller ring jouren för att få stöd och coachning. Hur vet jag om jobbet är rätt för mig? – Det är lätt hänt att du blir så glad över att ha fått jobbet att du inte tänker efter om det verkar så bra som du hoppades när du

skickade in ansökan. Din närmsta chef är väldigt viktig för hur du mår på jobbet och dina möjligheter att komma vidare. Ser chefen dig som person? Kommer han eller hon att bidra till din utveckling? Vad säger din magkänsla? Om du inte har gjort det tidigare, så kontakta de lokala fackliga representanterna på arbetsplatsen. Tänk också igenom om arbetssituationen fungerar med till exempel familj och pendlingsavstånd. Något tips när man väl är på plats? – Ta vara på den första tiden. Lär känna de nya kollegorna och ställ frågor. Ta hjälp av din chef för att hitta en rimlig arbetstakt. Även om den första tiden kan kännas jobbig när allt är nytt, så har du möjligheter att komma in i verksamheten som du inte har sedan, när allt rullar på och du ska prestera. HAN NA M E E RVE LD

FRågA EXpE RTE N: NATU RVETAR NAS EXPE RTE R SVARAR PÅ FRÅG OR FRÅN M E DLE M MAR NA

Hur får jag in en fot på arbetsmarknaden? jag har ungefär ett år kvar till examen och börjar fundera på jobb. Hittills har jag varit fokuserad på att klara tentorna. Hur bör jag utnyttja sommarlovet och mitt sista år på utbildningen för att få in en fot på arbetsmarknaden? sAN NA

Hej Sanna och tack för ditt mejl! Jättebra att du förbereder dig inför steget ut på arbetsmarknaden – ju tidigare under utbildningen du börjar fundera på vart du är på väg, desto bättre! Tre korta tips: Formulera ditt/dina mål. Du behöver inte veta

exakt vad du vill bli. Fundera på vilka sammanhang/uppgifter du trivts i, vad du tycker är roligt/viktigt och vad du absolut inte vill jobba med. Har du något fritidsintresse som går att kombinera med din utbildning? Det du gillar att göra är det du blir bra på. Då kommer du längst och mår bäst! Omvärldsbevaka. Enklare än det kanske låter. Läs Naturvetarnas tidning och andra branschtidningar för att se vad som händer och vilka tjänster som utlyses. Hör av dig till de arbetsgivare du är intresserad av och fråga om du kan få årsredovisningar, nyhetsbrev och personalinformation. Det handlar om att få veta vilken kompetens som efterfrågas på din arbetsmarknad. är det något som passar det du läst, eller kanske något du kan och vill komplettera din utbildning med? kartlägg och bygg nätverk. En student

som gått fyra år på universite har i snitt ett kontaktnät på 250 personer! Sätt dig ner, fundera och anteckna. Fråga dig vilka människor du har inspirerats av genom åren, vilka personer skulle du behöva kontakta för att nå dina mål? kursare, föreläsare, fasters nya man, gamla fotbollstränarens syster, frisörens kompis… arbetade inte de med något som lät väldigt intressant och som kunde hjälpa dig på vägen? Gå på arbetsmarknadsdagar, tänk igenom var du vill göra examensarbete som leder till ditt mål, fixa praktik och/eller sommarjobb på drömarbetsplatsen… det är bara din fantasi och ditt mod som sätter gränserna! Lycka till och hör gärna av dig om du har fler frågor! li N dA Wi RÉ N, sTU d E NTom b U d smAN F öR NATU RVETAR NA

N R1 2012

N A T U R V E TA R E

Länsstyrelsen i Uppsala län söker

Lunds Kommun söker Stadsträdgårdsmästare

Miljöskyddshandläggare Ansökan senast den 12 februari 2012

Läs mer på www.lund.se

Läs mer om tjänsten på www.lansstyrelsen.se/uppsala/ledigatjanster

Länsstyrelsen i Västerbottens län söker

Länsstyrelsen i Västmanlands län söker

Två handläggare av djurskyddsoch jordbrukskontroller

Två vattensamordnare

med placering i Umeå och Skellefteå

till kansliet för Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt.

Läs mer om tjänsterna under lediga jobb på www.lansstyrelsen.se/vasterbotten

För mer information, gå in på vår webbplats: www.lansstyrelsen.se/vastmanland

söker

plAntsKolechef

BERGVIK SKOG är en av Sveriges största markägare med 2,3 milj hektar skogsmark, varav 1,9 milj hektar är produktiv skogsmark. Den årliga avverkningen är ca 6 milj m3fub. Bergvik Skog Plantor AB, är ett helägt dotterbolag i Bergvik Skog och producerar ca 55 milj plantor per år, fördelat på tre plantskolor; Sjögränd, Nässja och Sör Amsberg. Plantor produceras för Bergvik Skogs behov och övriga plantor säljs i marknaden. Produktionen per plantskola är ca 15 – 20 milj plantor per år. Bergvik Skog är engagerat i skogsträdförädling och utveckling av plantodlingsverksamhet. Arbetsuppgifter Vi söker en plantskolechef till plantskolan i Sör Amsberg, Borlänge. Befattningen innebär ansvar för att leda och utveckla verksamheten. Ledning av plantproduktionen är en viktig del av arbetsuppgifterna. Utveckling av verksamheten sker i nära samarbete med bitr. plantskolechef och övriga medarbetare inom plantskolan.

N A T U R V E TA R E

N R1 2012

Det kan bli aktuellt med deltagande i projekt i anslutning till verksamheten. I arbetsuppgifterna ingår kundkontakter och kontakter med myndigheter. KvAlifiKAtioner Vi ser gärna att Du har en högre utbildning inom något av områdena skog, trädgård eller jordbruk. Några års erfarenhet av arbetsledning är värdefullt. Viktiga personliga egenskaper är: resultatorienterad goda ledaregenskaper god samarbetsförmåga strukturerat arbetssätt intresse av växtodling stAtionering plantskolan Sör Amsberg Tillträde enligt överenskommelse skicka Din ansökan till: Bergvik Skog AB att: Lars-Erik Wigert Trotzgatan 25 791 71 Falun. alternativt lars-erik.wigert@bergvikskog.se

intiatiVrik karriärrådgiVare med känsLa För kVaLitet! Vill du arbeta med karriärfrågor för naturvetare, i synnerhet doktorander? Då ska du söka den här tjänsten! Jobbet innebär i korthet att du ska:

» Coacha och utveckla medlemmar » Hålla dig uppdaterad om naturvetares utbildningar och arbetsmarknad

» » »

Bidra till den fortsatta utvecklingen av förbundets karriärservice Marknadsföra Naturvetarna och aktivt rekrytera nya medlemmar Arrangera och medverka i workshops och andra lokala aktiviteter med fokus på karriärfrågor

dina kVaLiFikationer Du har akademisk utbildning. Du har också kompetens inom både karriärutveckling och naturvetenskap. Du har lätt för att kommunicera i både tal och skrift, såväl på engelska som på svenska, både i enskilda samtal och inför grupper. Du kan arbeta självständigt.

Du har också god samarbetsförmåga och gillar att arbeta i projektform. Arbetet är i hög utsträckning förlagt runt om på landets lärosäten och medför en hel del resande. God pedagogisk förmåga och ett coachande förhållningssätt är viktigt, liksom ett genuint intresse för karriärfrågor på individnivå. Du får gärna vara disputerad inom ett naturvetenskapligt område. Som person är du prestigelös, engagerad och kommunikativ. En positiv och serviceinriktad inställning till medlemmarna är en förutsättning för arbetet. Du måste ha administrativa talanger och hög integritet. anstäLLningen Anställningen är en tillsvidareanställning. Tillträde enligt överenskommelse. Naturvetarna har sitt kansli i Nacka, men har hela Sverige som arbetsfält. ansökan Snarast, dock senast den 3 februari vill vi ha din ansökan. Ansökan skickas till erik.palmqvist@naturvetarna.se.

F ö r m e r i n F o r m at i o n : Christel Lindgren, chef studier och karriär, 08 466 24 58, 0733 66 24 58

erik Palmqvist chef personal och administration, 08 466 24 56, 0733 66 24 56 elba rubilar-abreu, ordförande Saco föreningen, 08 466 24 74, 0733 66 24 74

Vilka är naturvetarna? Naturvetarna är ett Saco-förbund som vill ge medlemmarna möjlighet att växa på arbetsmarknaden, både som individer och grupp. Förbundets verksamhet drivs av en vilja att förändra förutsättningarna för naturvetare och sätter en ära i att alltid ligga steget före och hitta nya lösningar. Läs mer om Naturvetarna på www.naturvetarna.se

N R1 2012

N A T U R V E TA R E

Länsstyrelsen i Västra Götalands län söker

1 marin handläggare 1-2 reservatshandläggare Läs mer om tjänsterna under lediga jobb på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland

ODLINGSRÅDGIVARE Vår odlingsrådgivare kommer om ca 1 år att gå vidare på sin karriärstege och av den anledningen behöver vi snarast anställa en person på denna tjänst. Under 2012 kommer du att arbeta parallellt med vår nuvarande odlingsrådgivare och kanske även komplettera luckor i ditt kunnande. Vad kräver vi då av dig som tänker söka detta jobb: • Teoretisk bakgrund, det är viktigt att du kan det där om blommor och bin, vilket ju är anledningen till att vi har en massa frukter. Helst ser vi att du har någon form av hortikulturell eller agronomi högskoleutbildning i grunden. • Praktisk bakgrund, det gäller att kunna prata med odlare på odlares språk och även att kunna visa det som du säger, genom att göra det. • Som odlingsrådgivare hos Äppelriket kommer du att vara en central person inom fruktodlingen i Sverige, det gäller att du har förmåga att kommunicera både i skrift och inför grupp. • Vår nuvarande odlingsrådgivare har under åren

N A T U R V E TA R E

N R1 2012

byggt upp ett stort kontaktnät av sakkunskap både i Sverige men även i Europa, det blir din uppgift att vårda och utveckla dessa kontakter. • Äppelriket är inne i en mycket expansiv fas med många nya odlingar och även många äldre odlingar som håller på att moderniseras. Din uppgift blir att vara med och hjälpa till att bygga upp och förändra, driva fruktodlingen inom Äppelriket framåt, både den konventionella fruktodlingen men även den ekologiska som också expanderar inom föreningen. Eftersom vi ser ett ökat behov av rådgivning inom Äppelriket, genom att vi de närmsta åren expanderar kraftigt, är tjänsten tänkt att vara en heltidstjänst. Har du frågor angående tjänsten ring Lars-Olof Börjesson 0414-414151. Låter det intressant att vara med och utveckla Svensk fruktodling, skicka in din ansökan till: Lars-Olof Börjesson, Äppelriket Österlen ek.för., 277 35 KIVIK Mail: lars-olof@appelriket.se

S Pa N a r i N VETENSKAP

södertälje för alla F OTO : T H O M aS a Z i Z

Tom Tits Experiment i Södertälje är ett mecka för alla som vill upptäcka och utforska. Med över 600 experiment sprider huset sedan starten 1987 fascination för naturvetenskap bland barn och skolungdomar. Den som bor i närheten kan till och med låta sitt barn ”forska” varje dag i världens enda förskola i anslutning till ett Science center. Har du inte vägarna förbi, kan du få dig en dos av vetenskaplig inspiration genom Vetenskap som känns i magen. bloggen …i en strut. Här serveras funderingar kring aktuella vetenskapliga rön och fenomen tillsammans med ett rikt smörgåsbord av länkar inom forskning och vetenskap från hela världen. alltifrån vad biologer tycker om träden i Harry Potter-filmerna till Stalins insatser för alternativ till antibiotika. inspirerande för både unga och vuxna! HM

www.tomtit.se

doktorandlivet på bioduken PhD comics, serien som så träffsäkert skildrar doktorandernas vardag, har blivit film. Skaparen Jorge Cham var på plats när filmen visades på karolinska institutet i november.

b Lo M S T E R P R A K T

Frossa i vårens tecken Visste du att vilda tulpaner blommar vid polcirkeln varje år i maj? Eller att tulpaner fortsätter växa i vasen? (klipp av om du inte vill att de ska sloka!) Eller att det finns drygt hundra vilda tulpansorter, men hela 6 000 registrerade förädlade? i Stora tulpanboken beskriver biologen, författaren och fotografen Susanna rosén, som tidigare Glädjekick. gjort succé med Stora Pelargonboken, omkring 200 tulpansorter. Det räcker för att väcka habegär och beslutsångest. Enkel? Fylld? Fransig? Vit, rosa, rödgul eller djupt purpurfärgad? Låt dig inspireras av svenska och holländska trädgårdar fyllda av vårens blomsterprakt. HM www.norstedts.se

Trots att serien och filmen baseras på Jorge Chams egna erfarenheter som doktorand kan många känna igen sig i den tuffa tillvaron. – Vi pratar om en global misär inom alla discipliner, säger han. Filmen spelades in vid Caltech (Californina institute of Technology) där Jorge Cham själv har forskat innan han bestämde sig för att satsa helt på sin serie. alla som på något sätt medverkar i filmen har en anknytning till platsen. – ibland kändes det som att mina roller som skådespelerska och doktorand var desamma. Det var mycket terapeutiskt att agera ut den frustrationen som man kan känna som doktorand, säger alexandra Lockwood som spelar Cecilia. Nu pratas det om en uppföljare, eller någon typ av tv-serie. – Det viktigaste för mig är att porträttera doktorandernas vardag som den är, istället för att fastna i stereotyper av forskare. Jorge Cham själv tycker inte att han medvetet kritiserar det akademiska systemet. – Jag håller mig till sanningen, när det gäller forskningen verkar folk tycka att det som är sant också är roligt. NATALI E VoN DE R LE H R

N ÄT V E R K

skicka kollegan på karriärdejt Idag har många av oss större nätverk än någonsin – på nätet. Men att träffas i verkliga livet smäller fortfarande högre, menar initiativtagaren till Linkedins nya tjänst Lunchaihop. Där kan du para ihop kontakter i ditt Linkedin-nätverk som du tror kan ha utbyte av varandra och låta dem upptäcka sina gemensamma eller kompletterande intressen över en bit mat. kanske går vägen till nästa jobb genom magen? HM läs mer: www. lunchaihop.se

N R1 2012

N A T U R V E TA R E

EFTER JOBBET

Drömturen på blank skärgårdsis TEXT O FOTO

E LI SAB ET E NG DAH L-LI N D E R

Att ta de första skären när isarna äntligen bär är en fin naturupplevelse. Häng med en av Naturvetarnas medarbetare Elisabet Engdahl Linder på en drömtur i skärgården just när vårvintersolen börjar värma. Det är en sån där underbar lördagsmorgon i mars, när solen skiner, himlen är klarblå och snön gnistrar. Vi är mitt i den femte årstiden, som kallas vårvinter. Det har varit kallt en längre tid och skärgårdsisarna är äntligen åkbara. Nu har jag chansen att förverkliga något jag länge har tänkt. Så när friluftsfrämjandet i Huddinge erbjuder en chanstur hänger jag på direkt. Jag är enda kvinnan i ett sällskap med sex äldre herrar, alla mycket vana skridskoåkare. Vi ger oss iväg ut mot ytterskärgården utanför Muskö mot Mysingen. Vi pulsar i snö på isen en halv kilometer innan vi kommer fram till den åkbara isen. Den ligger blank med öppet hav en bit utanför, där Gotlandsfärjorna passerar.

N A T U R V E TA R E

N R1 2012

Vi spänner på oss skridskorna och åker längs iskanten. Den erfarna skridskoåkaren Bosse är dagens ledare. Vi åker med korta skär längs den öppna isen, som blänker i solen utefter vår väg. En fantastisk känsla att åka på vattnet där vi i somras passerade med båt. När vi kommer till de stora isflaken gäller det att inte kliva i hörnen, för då välter isblocken, utmaningen är att hoppa mitt på för att balansera sig fram. Nu är det dags för högtidsstunden med fika på isen. Man riktigt känner hur den första vårsolen värmer. Vi kastar en blick in mot land och konstaterar med skräckblandad förtjusning att havet är öppet där. Vi rundar en udde och kommer ut på ren blankis. Innan vi åker ut kontrollerar vi isens tjocklek, som bör vara minst fem centimeter för att bära, vilket den är nu. Att åka på blank is i solen med havet som fond är en i det närmaste gudomlig upplevelse. När vi står längst ut på isen kommer Gotlandsfärjan . Det dröjer en stund innan vågorna svallar isen under våra fötter. Isen böljar och följer vågens rö-

relser. Skärgårdsisen är segare, därför bryts den inte lika lätt som sötvattenis. Men mot land krossar vågen isen, där vi bara för en halvtimme sedan satt och fikade. I denna stund litar jag fullt på Bosse, en före detta militär, som har lång erfarenhet av ledarskap och skärgårdsisar. Efter denna skräckblandade erfarenhet lämnar vi ytterskärgården för att ta oss mot land. #

På glid mot nya äventyr. Säkerheten i främsta ledet.

SÅ KOM M E R DU IGÅNG 1. Skaffa dig ordentlig utrustning. 2. Gå med i någon av de skridskoklubbar som finns. Klubbarna erbjuder en grundläggande utbildning både när det gäller åkning och utrustning. När du väl tagit dig igenom det, kan du hänga med ut på isarna. Klubbarna är hårda. Har du inte fullständig utrustning får du inte följa med. 3. Ta inga risker. Ett tips är också att delta i en vakövning där du under kontrollerade former får hoppa i

en vak och ta dig upp och klä om på isen. En bra erfarenhet för att inte få panik om det händer i verkligheten. En skridskoåkare måste vara beredd på att isen kan vara svag och då måste man tillsammans med gruppen kunna hantera den situationen.

4. Inför varje tur kontrolleras isarna genom israpportörer, som lägger ut sina rapporter på klubbarnas webbsidor.

5. Du delas in i grupper efter erfarenhet och förmåga – från 1 till 5, där ettorna är snabba och erfarna. Femmorna har en lugnare takt. Din

utrustning kollas, det gäller att ha ryggsäck med fullständigt ombyte, livlinan rätt fastsatt och pikarna på rätt plats.

6. För varje grupp finns två ledare, en åker före och en längst bak, som håller koll så att alla åkare kommer med. När någon ramlar blåser man i visselpipan och vips stannar hela gruppen och inväntar åkaren som fallit på isen. Min oro innan var toalettbesöken. Lugn, här finns tydliga rutiner. Man stannar med jämna mellanrum och åkarna kilar vant upp i skogen.

S K R I DS KOK LU B BAR

B R A AT T V E TA O M I S

F I K A E N H ÖJ D P U N K T

T U M M A I N T E PÅ S Ä K E R H E T E N

SSSK – Stockholms skridskoseglarsällskap www.sssk.se

» Is växer uppifrån och ner.

Höjdpunkter är förstås när gruppen stannar och tar efterlängtade fikapauser på väl utvalda platser. Att sitta och njuta av isens kyla och solens värme. Jag kan lova att inget kaffe smakar så gott som då.

Ta med:

Friluftsfrämjandet www.friluftsframjandet.se Friskis & Svettis www.friskissvettis.se

» Temperatur, vind och luftfuktighet påverkar isens tillväxt. » Isen är ofta tunnare under broar, vid bryggor och uddar. » Skärgårdsis måste vara tjockare än sjöis eftersom den är böjlig. » Snön isolerar, vilket kan göra att isen under snön kan vara mycket tunn.

✓ Isdubbar – för att ta dig upp om isen brister. ✓ Ispik – för att känna på isen. ✓ Visselpipa – så att du kan vissla om du faller eller ramlar i sjön. Livlina och karbinhake med rem - så att livlinan är fäst i ryggsäcken och lätt går att slänga ut vid behov ✓ Fullt ombyte med kläder. ✓ Hjälm och knä- och armbågsskydd. Klubbarna tummar inte på säkerheten, saknas viktig utrustning får du inte följa med på turen.

N R1 2012

N A T U R V E TA R E

g ä s t k r ö n i k an

Ditt kapital sitter

i huvudet

Vanligt folk har inte sitt mesta kapital i hus eller aktier. Det sitter i huvudet.

Antag att lönen är en avkastning som på vilket kapital som helst. Med en realränta på tre procent motsvarar en årslön på 360 000 kr ett kapital på 12 miljoner. Det är mer än de flesta har i traditionella förmögenhetsslag. Det kapitalet måste man vårda. Kapitalvård innebär placeringar. I princip är det vad några av oss på Saco-kansliet skrivit om i boken Livslön. Välja studier, arbete, familj (SNS), som kom ut härförleden. Boken handlar om val. Valen avgör våra livsinkomster. Staten påverkar genom utbildning, arbetsmarknadsinsatser, skatter och socialförsäkringar; arbetsmarknaden genom lönebildning och arbetstillfällen; men ytterst är det var och en själv som väljer mellan vad som bjuds. Det är vi själva som väger utbildning och jobb mot familj, intressen och andra faktorer, som inte alltid låter sig mätas i pengar. Detta berör allt fler. För femtio år sedan var det bara någon procent som gick vidare till universitetet. I dag går bortåt hälften av varje ny generation igenom högre utbildning. Men frågeställningarna är desamma. När debatten började på 1960-talet handlade den i hög grad om den privatekonomiska ”rättvisan”. Varför skulle akademikernas livsinkomst beskattas hårdare bara för att den var koncentrerad till färre år? Under årens lopp har det blivit alltmer samhällsekonomi. Hur påverkar livslönerna individernas val av utbildning och arbete? Vilka följder får det för

N A T U R V E TA R E

N R1 2012

Dina val avgör dina livsinkomster.

För fe mtio år s edan var det bara någon p ro cent som g ick vi dare ti ll un iver s itetet arbetsmarknaden och näringslivet, när den som börjar arbeta direkt efter gymnasiet kan tjäna mer än stora akademikergrupper? Mantrat i debatten om arbetsmarknadens utveckling har varit kompetens. Problemet är att många utbildningar ger individen dålig avkastning. Om utbildningarna inte blir tillräckligt attraktiva påverkar det kvaliteten på de verksamheter som de nyexaminerade så småningom söker sig till. Trots de dystra livslöneutsikterna är det ändå många som söker sig till de långa men lågbetalda utbildningarna. Livslöneberäkningarna fångar inte den lockelse som ligger i yrkenas innehåll. De som utbildar sig till mikrobiologer, bibliotekarier eller psyko-

loger gör det inte för livslönens skull. Men det är bra att veta vad man ger sig in på. Faran med låga livslöner är att allt fler blir medvetna om alternativen. En stor del av varje årskull pluggar minst ett år utomlands – och då vet både de och deras vänner hur grönt gräset kan vara på den andra sidan. Det lönar sig med utlandserfarenhet, visar livslöneboken – men för landet helst bara några års lärande utflykt, inte en flytt för all framtid. GUNNAR WETTERBERG, samhällspolitisk chef på Saco

N Y T T F r å N N aT U r V E Ta r N a

Elba ger naturvetare råg i ryggen Häng med en av Naturvetarnas ombudsmän under en dag. Elba rubilar-abreu drivs av ett rättspatos där medlemmar som kommit i kläm får chans att utvecklas. – Utmaningen och glädjen i jobbet är att lösa problem så att både medlemmen och arbetsgivaren kan känna sig nöjda. L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K H A N N A M E E R V E L D TEXT

FOTO

N R1 2012 N R1 2012

NA AT TU UR RV VE E TA TA R RE E N

69 69

» Jag drivs av en vilja att hjälpa

Varje minut är inbokad i Elba Rubilar-Abreus almanacka. Är hon inte ute och träffar medlemmar sitter hon i telefon och förhandlar. Hennes mörka hårsvall går inte att missa när hon sveper in på kontoret. De starka färgerna förstärker hennes argentinska ursprung. Hon mår bäst när nöjda medlemmar hör av sig. Ibland går det över förväntan, som när en forskare efter lönecoachning höjde sin lön med tiotusen kronor mer än hon tänkt sig. – Många naturvetare inser inte sitt värde, särskilt kvinnor. Min roll är att ge dem råg i ryggen och förstå att de säljer sin kompetens. Argument som att ”facket tycker att jag ska ha en högre lön” fungerar inte. Utgå i stället från dig själv och vad du kan tillföra.

solskenshistorier. Många förhandlingar gäller jobbiga saker som avsked, rehabilitering vid sjukdom, diskriminering och lönetvister. – Jag drivs av en vilja att hjälpa medlemmar i utsatta situationer. Ofta är det svårt för den anställde att ställa krav, till exempel vid sjukdom när en rehabiliteringsplan ska göras. När vi kommer in i bilden händer det saker som leder till resultat. Vi kan ställa krav. Just rehabilitering har Elba specialiserat sig på och går kurser för att lära sig mer om. – Den som är svag själv kan inte kämpa för sina rättigheter.

FÅR SAKE R HÄN DA

KÄM PAR FÖR D E UTSATTA

Som ombudsman är Elba Rubilar-Abreu inte bara med om

Hennes rättspatos för de utsatta i arbetslivet har sin källa i barn-

medlemmar i utsatta situationer. «

”Jag ger mig inte om jag vet att jag har rätt” säger Elba Rubilar-Abreu.

N A T U R V E TA R E

N R1 2012

domen. Familjen med pappa och fem syskon sökte asyl i Sverige 1979 efter att ha blivit utvisade från Argentina. Pappan kämpade för arbetarnas rättigheter och sattes i fängelse. Som agitator uppfattades han som farlig för den dåvarande militärdiktaturen. I Sverige utbildade sig Elba till biomedicinsk analytiker. Hon jobbade med elektronmikroskopi för virusdiagnostik och drev en del forskning om rotavirus på Smittskyddsinstitutet. Men ryggen och nacken stod inte pall för den arbetsställning som jobbet innebar . På SMI var hon även ordförande för den lokala Saco-föreningen. SVARAR S NAB BT

Så när hon fick erbjudande att jobba hos Naturvetarna var valet inte lätt, men hälsan avgjorde. Det ångrar hon inte i dag. Hennes energi och vilja att alltid ställa upp för medlemmarna smittar av sig. Det hon inte hinner med på jobbet tar hon med sig hem. – Jag vill inte lämna medlemmarna i sticket och har en ambition att kunna svara snabbt. Hon sitter i medlemsjouren två halvdagar i veckan och svarar på frågor om allt från löner och semester till inkomstförsäkring och pensioner. Att företräda medlemmarna i förhandlingar med arbetsgivarna upptar en stor del av Elbas tid. De flesta förhandlingarna sker över telefon.

Vilken är din taktik? – Jag avslöjar inte allt, men det handlar om att ha rätt attityd och inte söka konfrontation. Min inställning är att vi har ett problem som ska lösas. Var kan vi mötas? Jag hotar inte med lagboken, utan den finns med som ett stöd om det kärvar och ska respekteras. Det ger ofta bra resultat. Facket är en stark röst som arbetsgivarna lyssnar på. Goda relationer är viktigt för att bli en respekterad part. Utgångspunkten är att båda ska bli nöjda. – Men jag ger mig inte om jag vet att jag har rätt. Det är klart att jag kan bli upprörd. Men när blodet börja koka andas jag djupt och dröjer med svaret. Jag vill inte släppa in känslor utan agerar sakligt. # E lBA R U B i lAR-AB R E U Aktuell: Ombudsman på Naturvetarna, privat sektor. Utbildning: Biomedicinsk analytiker. Familj: Man och en son. kommer från: Buenos aires i argentina. kopplar av med: Meditation och ströva i skogen. intresse: Fotografera och dokumentera vilda blommor i argentina, Chile och Sverige. Hantverk som att göra egna smycken. Favoritblomma: Näckros och orkidé, finns också i amazonas där hon har sina rötter. håller formen med: Sumbaträning som är en mix av samba, salsa, marengue och andra latinamerikanska danser.

N Y T T f r å n n atu r veta r n a

Häng med Elba under en arbetsdag Kl 06.00 Väckarklockan ringer hemma i Blackeberg i Stockholm. Efter frukost och lite pysslande med orkidéerna sätter hon sig i bilen till Sickla i Nacka.

Kl 08.00 Arbetsdagen börjar. Hon kollar mejlen och ringer en medlem som vill ha lönecoachning inför lönesamtal med chefen. Efter samtalet är Elba nöjd över att medlemmen inser att hon säljer sin kompetens, som har ett värde för arbetsgivaren.

Kl 08.30 Hon svarar på några frågor över mejl, om bland annat uppsägningstider och semester.

Kl 09.00 Elba besöker ett företag som vill ha hjälp med att starta en akademikerförening. Läget på arbetsplatsen börjar bli akut efter en omorganisation och folk sjukskriver sig i protest. Det saknas också regler om bilersättning och övertidsarbete. Arbetsgivaren välkomnar en facklig motpart, vilket gör att man får tydliga regler och slipper förhandla med var och en.

Kl 10.00 Köper en fika som hon tar i bilen på väg tillbaka till kansliet.

Kl 10.30 Möte med den lokala Saco-föreningen på

Naturvetarna. Som ordförande håller Elba i klubban.

Kl 11.30 En medlem har drabbats av utbrändhet och kan inte jobba. I samråd med arbetsgivaren, försäkringskassan, företagshälsovården och läkare kommer de fram till en rehabiliteringsplan. Elba företräder medlemmen som inte har krafter att driva sin sak på egen hand. – Vi kan ställa krav och få gehör på ett helt annat sätt, säger Elba.

Kl 12.00 Lunch. Har med sig egen lunchlåda med mycket grönsaker i olika färger och en blodig biff. Många av kollegerna gör samma sak, så lunchen blir ett bra tillfälle för kollegialt utbyte och trivsel.

Kl 13.00 En medlem ringer och är förtvivlad. Chefen vill säga upp honom efter att ha ägnat sig åt en konkurrerande bisyssla, vilket strider mot företagets policy. Elba lovar att företräda medlemmen, som kan få svårt att behålla jobbet om det inte finns förmildrande omständigheter.

Kl 14.00 Sjukhusgenetikerna i Naturvetarna ringer och vill träffa Elba, som är ansvarig för den professionens frågor. På samma sätt jobbar hon med biomedicinska analytiker och cytodiagnostiker. Sjukhusgenetikerna i Lund vill diskutera karriär-

Elba Rubilar-Abreu förbereder en förhandling.

Kl 18.00

lönesteg, som de vill ha en standard för i sin expertroll. Arbetsgivarna är med på noterna, men det fungerar inte som det är tänkt på alla sjukhus.

Skrapar bort frosten på bilrutorna och hämtar upp maken från hans jobb på vägen hem.

Kl 15.00

Kl 19.00

Gemensam fika på jobbet. Det är inte varje dag som alla är med och fikar, men i dag bjuds det på bullar.

Kl 15.30 Hoppar in i jouren för en kollega som hastigt åkte hem för att vårda sjuka barn. Frågorna domineras av löner och anställningsformer.

Hemma, lagar mat. Ikväll blir det argentinska milanesas, en typ av schnitzel av nöt.

Kl 21.00 Att kolla nyheter är ett måste. Hur ska det gå för Grekland och euron?

Kl 21.30 Pysslar med att göra egna smycken och stickar.

Kl 16.30 Möte med konstföreningen på jobbet. Nu är det inköp av konst för nästa år som gäller.

Kl 22.30 Läser några rader innan lampan och hon själv slocknar.

Kl 17.00 Borde egentligen åka hem, men passar på att justera ett förhandlingsprotokoll som ska vara klart i morgon.

N R1 2012

N A T U R V E TA R E

N aT U r V E Ta r N a S N Ya S T U D E N T O M B U D S M Ä N

Ninwa och Erika stöttar på väg ut i yrkeslivet N i N WA Jok i lAAk so ålder: 31 år Utbildning: Konsultutbildning inom personalrekrytering, snart kandidat i cellbiologi. Tidigare jobb: rekryteringskonsult och labbkoordinator. Trivs bäst: När jag har mycket att göra! Brinner för: Människor! att samtala och diskutera. senaste bok: Nalle Puh – asgarvade!

Fritid: Nintendonörd. Därför är jag studentombudsman: Jag vet hur det är att vara naturvetarstudent. Ofta får man höra att man kan bli vad som helst. Vad betyder det? Hur ska man lägga upp studierna för att få ett jobb när man är klar? Nu vet jag hur arbetsmarknaden ser ut och vill gärna hjälpa andra att hitta rätt. Därför ska studenter vara med i Naturvetarna: Naturvetarna är en hjälp på väg ut i yrkeslivet. Du håller dig uppdaterad kring vad som händer på arbetsmarknaden och får tillgång till bland annat cv-

coachning och karriärrådgivning. Har du frågor om anställning och arbetsvillkor, så kan du vända dig till Naturvetarnas medlemsjour.

E R i kA li N DBom ålder: 24 år Utbildning: Magister i biomedicin, journalistikkurser Tidigare jobb: Frilansjournalist och forskningsassistent. Går igång på: Jag tycker om att se resultat på det jag gör. När jag

når ett mål, blir jag peppad. senaste bok: Frankenstein – en klassiker, men ingen höjdare! Fritid: Dykning. min uppgift som studentombudsman: Vi ska vara ute på lärosätena och marknadsföra naturvetarna och rekrytera nya medlemmar. Men vi ska också stötta de studentmedlemmar som vi redan har. Därför behöver vi studentambassadörer: ambassadörerna är vår förlängda arm på universitet och högskolor, eftersom vi bara hinner göra ett begränsat antal besök per år. Vi kommer att hjälpa dem att lägga upp sitt arbete. hm

B li am Bassadör d u också! Gillar du utmaningar, att träffa människor och att ligga steget före? Är du idérik, engagerad i studentfrågor och bra på att få saker gjorda? Då är du den vi söker.

I ditt uppdrag som ambassadör får du: • ett personligt karriärcoachningsprogram

Att vara studentambassadör innebär att du: • är Naturvetarnas förlängda arm på din studieort

• utbildning i kommunikation och att tala inför grupp

• erfarenhet som projektledare

• marknadsför Naturvetarna hos våra utbildningsgrupper

• en merit att addera till din cv

• arrangerar informationsdagar, studiebesök till företag och andra

Vi ser gärna att du vill vara engagerad i minst ett år för att kunna nå de olika utvecklingsstegen i ambassadörsrollen, därmed bör du ha minst ett år kvar av dina studier. I ditt uppdrag som studentambassadör får du stöd och hjälp från Naturvetarnas studentombudsmän.

aktörer inom näringslivet, till exempel rekryteringsföretag

• anordnar jobbsökar-kurser

Intresserad? Låter det intressant och utvecklande? Kontakta i så fall någon av våra studentombudsmän via student@naturvetarna.se. STUDENT

N A T U R V E TA R E

N R1 2012

N Y T T F r å N N aT U r V E Ta r N a

helena lyfter sveriges naturvetare Helena Nicklasson är ny förbundsdirektör för Naturvetarna. Naturvetares livslöner, forskarnas villkor och att göra karriär på egna villkor är viktiga frågor för henne.

Lika viktigt är att fler naturvetare blir chefer. – Vi ska stötta naturvetare som vill bli chefer eller väljer andra karriärer utanför den traditionella banan. Låt var och en växa utifrån sina förutsättningar och önskemål.

I grunden är Helena Nicklas-

HÖG R E LÖN E R

son arkeolog och kvartärgeolog, men har ett brett intresse för naturvetenskap och forskning. – Jag brinner för naturvetare och vill lyfta fram deras unika kompetens. Den är viktig i allt från att utveckla ny miljöteknik och läkemedel till nya appar som gör vardagen enklare och roligare. Hon lever som hon lär och gör karriär på egna villkor. Efter många år på Naturvetarna i olika roller, nu senast som chef för karriärservice, tar hon ett steg till. – Jag är glad och stolt över att ha blivit utsedd till förbundsdirektör. En utmaning är att få arbetsgivarna och politikerna, liksom allmänheten att förstå värdet av naturvetare. I det ligger betydelsen av att naturvetare finns i olika branscher. – Tänk om Sveriges statsminister var naturvetare. Kan Tyskland kan väl vi, säger hon entusiastiskt och syftar på Angela Merkel som är fysiker.

Lönefrågan är förstås central för Helena Nicklasson. – Naturvetare värderas på tok för lågt, det gäller särskilt om man tittar på livslöner där till exempel biologer går back på sin utbildning i jämförelse med dem som börjar jobba direkt efter gymnasiet. Hur ska man ändra på det? – Det handlar både om att lägga en bra grund i de centrala avtalen och att stötta och coacha enskilda individer i lönesamtalet. Vi vet att när medlemmar får prata lön med chefen så märks det i lönekuvertet. Viktigt också att få arbetsgivarna att tillämpa avtalen på rätt sätt.

» Tänk om Sveriges statsminister var naturvetare. Kan Tyskland kan väl vi. « Vi glider över på forskarnas villkor som verkligen engagerar Helena Nicklasson. – Kom ihåg att framgångsrik forskning är grunden för vårt välstånd. Därför är det viktigt att skapa konkurrenskraftiga villkor i Sverige för forskning. TYD LIGA KAR R IÄRVÄGAR

Tydliga karriärvägar för forskare är en hjärtefråga för henne. Däremot tycker hon inte att forskarna måste kombinera forskning med undervisning. – Forskning och utbild-

ning ska hänga ihop på universiteten, men det behöver inte vara samma person som forskar och undervisar. Låt var och en göra det den är bäst på. Då blir både studenter och forskare nöjda. Mer på gång? – Vi har kongress i höst där Naturvetarna fattar beslut om färdriktning de närmaste tre åren. Inför kongressen hoppas jag på dialog med medlemmarna på webben, i vår tidning och ute på arbetsplatserna. lEl h E lE NA N ick lAs soN Aktuell: Ny förbundsdirektör för Naturvetarna. Utbildning: arkeolog och kvartärgeolog. Bästa sida: Positiv och glad. Analytiker eller doer: Lika mycket av varje. Bästa karriärtips: Ta tid på dig när du klargör vad du vill, kan och vart du ska. Men ta också tillfället i flykten. Dold talang: Kan mjölka kor.

N R1 2012

N A T U R V E TA R E

N Y T T F r å N N aT U r V E Ta r N a

P R O F I L I N AT U R V E TA R N A

studenter med chans att påverka Trygghet under studierna och kopplingen till arbetslivet är saker som får Emelie Ryan att engagera sig. Hon är vice ordförande för studenterna i Naturvetarna. Med tretusen medlemmar i ryggen kan de påverka. Emelie Ryan brinner för

tvärvetenskap. – Experter och personer med bredd är beroende av varandra. Själv är hon typen som ser helheter. Men det var först i slutet av utbildningen som hon gick med i Naturvetarna. – Det var en aha-upplevelse och ger insikter om den arbetsmarknad som väntar och hur min kompetens kan komma till nytta. Att sätta sig in i det borde man göra direkt när man börjar en utbildning, bland annat för att få motivation. TRYGG H ET I STU D I E R NA

Men det brister i kopplingen till arbetslivet, där hon menar att universiteten måste bli bättre på att ge vägledning om den arbetsmarknad som väntar. I Naturvetarna engagerade hon sig direkt och gjorde en ra-

Emelie Ryan ﬁck en aha-upplevelse när hon blev medlem.

ketkarriär. I dag är Emelie vice ordförande för studenterna. – Vi jobbar med årets fokusfråga som handlar om studenternas trygghet vid bland annat sjukdom och när de får barn. Studiestödet bygger på att man är ung och inte blir sjuk. Att kommunicera naturve-

I N Ä S Ta N U M M E r

Utbildning: Magisterexamen i psykologi – beteendeneurologi. Läser nu bioentreprenörskap på Karolinska institutet.

LOCKA M E D APPAR

ålder: 29 år.

– Jag är en stolt nörd, men den bilden kan vi inte förmedla när vi ska locka nya till yrket. Då är det bättre att locka med allt från appar till spännande miljöteknik, liksom läkemedel och annat som gör nytta i människors vardag. Där menar hon att läkemedelsindustrin har en del att göra. – För att öka förtroendet hos allmänheten måste branschen kommunicera vad forskningen leder till. Det blir en utmaning för Emelie när hon är färdig bioentreprenör. I vårens masteruppsats ska hon göra en omvärldsanalys och titta på hur life science kan utvecklas. Hon har hittat sin nisch i

kom m E

R 1 mA Rs.

- Längre växtsäsong ger mer kubik. - Kantarellplockning i december. - Fler flyttfåglar övervintrar. läs också om inspiratören och manualen som hjälper dig på jobbet. missa inte löneguiden med aktuell lönestatistik.

N A T U R V E TA R E

N R1 2012

Aktuell: Vice ordförande i Naturvetarna Student.

tenskap och tjusningen med att bli naturvetare är viktigt för henne.

hur påverkas skogen av ett förändrat klimat?

E m E l i E R YA N

Bor: I Göteborg kopplar av med: En bok och en kopp te i soffan. Bästa karriärtips: Nätverka alltid! att vänta till sen funkar inte, ”sen” blir sällan av.

gränslandet mellan beteende och neurologi. Hon spekulerar om det blir möjligt att på biokemisk väg kunna påverka till exempel arbetsminne och sociala funktioner. I botten har Emelie en magisterexamen i psykologi från Australien där hon läste beteendeneurologi med inslag av affärsutveckling, marknadsana-

AN NoN

s s To p

p 14 F E B R UA

R i.

Naturvetarna vann i arbetsdomstolen

K O N TA K T wwww.naturvetarna.se E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se

Naturvetarna har vunnit en principiellt viktig dom i Arbetsdomstolen, AD. Nu står det klart att vindkraftföretaget Kraftö AB bröt mot förhandlingsskyldigheten när tre medlemmar i Naturvetarna blev uppsagda. Arbetsdomstolen beslutade i dag att vindkraftfö-

UDENT

retaget Kraftö AB döms att betala 35 000 kronor i skadestånd och rättegångskostnader till Naturvetarna. – Domen är principiellt intressant för hela arbetsmarknaden och visar att arbetsgivarna måste hålla

sig till spelreglerna enligt lag och praxis. Det innebär att arbetsgivaren måste presentera det underlag som styrker en omorganisation, uppsägning eller annan förändring, säger Elba Rubilar-Abreu, ombudsman på Naturvetarna. Det var sommaren 2010 som vindkraftföretaget Kraftö AB skulle säga upp personal efter ekonomiska bekymmer. Naturvetarna kallades till förhandling för att företräda medlemmarna. – Arbetsgivaren presenterade inte någon kalkyl eller annat underlag som styrkte att bolaget gick dåligt eller bakgrunden till uppsägningarna. Turordningslistan fick vi inte heller se i tid, säger Elba Rubilar-Abreu.

Enligt domen har arbetsgivaren brutit både mot förhandlingsskyldigheten och att man inte fullföljde förhandlingen. Naturvetarnas medlemmar blev alltså uppsagda utan fullständig förhandling och tillräckligt underlag. Parallellt med processen i AD pågår en process i Tingsrätten om bolaget följde turordningsreglerna enligt lag. Den förhandlingen äger rum den 23 januari. – Min uppfattning är att Kraftö inte följde turordningen enligt lag. Jag hävdar att våra medlemmar hade tillräckliga kvalifikationer för att vara kvar, säger Elba Rubilar-Abreu, som företräder medlemmarna. LEL

Avgifter i Naturvetarna

P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24

Nacka B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13 V Ä X E L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.15–13.00 ORDFÖRANDE:

Madelen Nilsson, 073–366 24 79 F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

Helena Nicklasson, 08–466 24 36 M E DLE M SJOU R:

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00 M E DLE M S S E RVICE:

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 KARRIÄRSERVICE:

karriar@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 CHEFSSERVICE:

elisabet.engdahl-linder@naturvetarna.se 08–466 24 26

Student: 10 kronor per månad. (Första året är gratis).

Så mycket skulle det kosta om du köper tjänster på egen hand:

Doktorand: Tjänst med lön: 110 kronor, med utbildningsbidrag 10 kronor per månad.

Juridisk hjälp: 2 500 kronor per timme eller mer.

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00

Inkomstförsäkring: 200-500 kronor per månad.

I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

Företagare: 85 kronor per månad. Ordinarie: 230 kronor per månad. Om din inkomst är lägre än 20 000 kronor per månad kan du ansöka om avgiftsreduktion.

Karriärprofilanalys: 2000 kronor (vårt pris 250 kronor)

Läs mer om avgifterna på www.naturvet arna.se

AKADE M I K E R NAS E R KÄN DA A R B E T S LÖ S H E T S K A S S A :

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0200–87 50 40 AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

Posttidning

Avs ä n d a r e : N a t u r v e t ar n a, B ox 76 0, 131 2 4 N a ck a

inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Gör karriär på dina villkor Naturvetarna erbjuder exklusivt för medlemmar: P E R SON LIG KAR R IÄR RÅD G IVN I NG

Hur vill och kan du utvecklas i din karriär? Vi är ditt bollplank och hjälper dig att analysera ditt nuläge så att du kan göra karriär på dina villkor. Boka tid direkt: karriar@naturvetarna.se K A R R I Ä R P R O F I L A N A LY S

Vilka är dina drivkrafter och vad är karriär för dig? Gör en karriärprofilanalys på webben, specialpris för medlemmar. Boka också tid för personlig återkoppling från någon av oss certifierade karriärrådgivare.

Vi g er di g ve rk ty g en !

W O R K S H O P S U N D E R VÅ R E N

Vi bjuder in till workshops i karriärplanering på flera platser i landet under våren. Fokus ligger på hela jobbsökarprocessen där vi varvar teori och praktik. Innehållet anpassas efter deltagarnas önskemål. Vi erbjuder personlig rådgivning. Håll koll på webben för kommande workshops.

www.naturvetarna.se/karriar

CV- C OACH N I NG

Vi coachar din jobbansökan så att du kan marknadsföra din kompetens optimalt. Skicka din cv, ditt personliga brev och jobbannonsen till cv@naturvetarna.se I N T E R VJ U T R Ä N I N G

Vi ger goda råd och förbereder dig inför intervjun. Med goda förberedelser ökar dina chanser att lyckas med intervjun och komma vidare.

Nu sö ke r vi än nu en ka rri är rå dg iva re , se sid an 63 .

Naturvetarnas karriärrådgivare, Sofia Sjöholm, Ann Lundström och Christel Lindgren.

Ansökan: D U K A N Ä V E N G Ö R A D I N A N S Ö K A N P Å N A T U R V E TA R N A . S E

Förnamn

Efternamn

Personnummer

Mobil

Adress Postnummer

Postadress

E-post Anställd

Arbetssökande

Företagare

Student

Doktorand

med tjänst

Doktorand

STUDIER

Akademisk grundutbildning Mer än 5 år

4 år

3 år

2 år

Ej klar

Huvudsaklig ämnesinriktning

Avslutad/avslutas

Universitet/högskola

Högre akademisk utbildning Lic

Ej klar

Avslutad/avslutas

Huvudsaklig ämnesinriktning

Universitet/högskola

ARBETE

Arbetsmarknadssektor Privat

Kommun

Landsting

Stat

Företagare

Arbetsgivare Ort Befattning/tjänst/titel

Org. nr.

utan tjänst

Tillsammans lyfter vi naturvetare

N A T U R V E TA R N A

Kundnummer 201 132 73 131 20 Nacka