Issuu

NUMMER 1

2 01 1

TE MA

Skog

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, B R A N S C H

-19 S ID 12

MATEMATIK HJÄLPER SJ HÅLLA TIDEN

COACHTI PS FRÅN CH E FE N

Landgrabbing – frälsning eller förbannelse? FORSKNING FLYTTAS FRÅN FISKET?

F R I D A P A U L S S O N , S K O G S M Ä S TA R E :

” Marknaden är het och växer ” S ITT R ÄTT PÅ J O B B ET S I D 24 | C H E F LÄR AV I D R OTTE N S I D 26 | NÄR D R EVET GÅR S I D 27

Har du rätt lön? Naturvetarnas lönestatistik hjälper dig i löneförhandlingen Svara på löneenkäten så bidrar du till hög kvalitet på lönestatistiken I januari kommer årets löneenkät i din inbox. Uppdatera din mejladress på medlemswebben. Medlemswebben når du via www.naturvetarna.se. Dina inloggningsuppgifter är:  användarnamn: ditt medlemsnummer, som du hittar vid adressen uppe till vänster.  Lösenord: de fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Vinn en iPad! Du har chans att vinna en iPad om du svarar på löneenkäten

innan 15 februari rsTI d f ö r L ä n g d s Va

N A T U R V E TA R N A . S E

Innehåll Opinion

N r 1 2011

sid 4

Ledare: Visa på nyttan med naturvetare Läsarbrev och kommentarer från webben

Nyheter

sid 6

Forskningen kan flyttas från fisket Kemikalietillsyn i förändring Matematik hjälper SJ hålla tidtabellen Duellen: Är utländska markinvesteringar (landgrabbing) lösningen för Afrika?

Tema SKOG

sid 12

Skogsland i världsklass Gör internationell karriär i skogen Landgrabbing får skogen att växa Granens genom ger nya möjligheter

Vetenskap

sid 20

Liv i rymden spränger gränser

Karriär

sid 24

Inspiratören: Ewa räddar hotade djur Manualen: Sitt på rätt sätt Chef: Plötsligt händer det Fråga experten | På nytt jobb | Platsannonser

lediga jobb sid 32 Spanar in

sid 34

Gästkrönikör: Magnus Huss – Dags att nyansera kemidebatten

medlemsnytt

sid 37

Motivation måste koma inifrån | Djurskyddsinspektörer går samman | CSN-drabbad fick lån av Naturvetarna | Löneökning i två steg gav mer Naturvetare med karriär, vetenskap och bransch för naturvetare. Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Medlemmar hittar koderna till webbplatsen bredvid adressuppgifterna på tidningens baksida. Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck Bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar ISSN: 2000–2424 Upplaga: 32 500 ex. Utgivning: 9 nr/per år. Nästa nummer kommer ut den 24 februari med annonsstopp den 8 februari. Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Skribenter i detta nummer: Christer Hansson Omslagsbild: Stefan Svensson. Annonsering:

Redaktion:

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

Hanna Meerveld, HM reporter/redaktör 08-466 24 85

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

Christina Jägare layout 08-466 24 87

Jeanette Duvert annonsansvarig 08-466 24 86

Humanister läser Naturvetare Vad gillar du tidningens nya ansikte? Utan att göra en total make over så snyggar vi till den för att öka uppmärksamheten och dra blickarna till sig. Det var för två år sedan nya Naturvetare såg dagens ljus. Tre tidningar blev en efter fusionen mellan tre förbund som i dag samlar flertalet av landets naturvetare, totalt 31 000. Fler än så läser tidningen. Ofta får vi höra att familjens humanist är den första som rycker åt sig tidningen när den dimper ner i brevlådan. Det är ett gott betyg och visar att vi lyckas göra naturvetenskap intressant för fler än de redan frälsta. Idén att sätta personen naturvetare i fokus tror jag bidrar till det. På det sättet fungerar tidningen som en reklampelare för den breda palett av yrkesgrupper som naturvetare representerar. Genom att visa vilka spännande jobb naturvetare har och vilken nytta de gör i samhället marknadsför vi våra yrkesgrupper, både bland allmänhet och politiker. Varje gång en ny tidning kommer ut mejlar vi de hetaste nyheterna till landets journalister. Förra numret slog vi rekord i antalet öppnade mejl. Drygt 1000 journalister läste bland annat om jordbrukets sex utmaningar och vad som har hänt på universiteten efter att kårobligatoriet försvann. Du kan själv göra en insats genom att sprida tidningen till vänner och bekanta, särskilt till ungdomar som har planer på att satsa på en framtid som naturvetare. Vi vill inspirera och visa att studier i naturvetenskap är spännande, roligt och leder till intressanta jobb. Lika viktigt för tidningen är att granska och avslöja missförhållanden, vare sig de sker på arbetsplatsen eller på andra håll i samhället som har naturvetenskapliga förtecken. Den här gången skriver vi om forskningen som riskerar att avknoppas från fisket. Ta också del av den nya företeelsen landgrabbing som både kan bli en frälsning och en förbannelse för Afrikas utveckling.

Trevlig läsning!

ch e fR e daktör N R 1 2 0 11

N A T U R V E TA R E

LE DAR E N

M A D E L E N N I LS S O N , F Ö R B U N D S O R D F Ö R A N D E

Visa på nyttan med naturvetare Världen drabbades av ovanligt många naturkatastrofer under år 2010. I allt ifrån jordbävningar till värmeböljor och översvämningar dog 295000 människor, enligt återförsäkringsbolaget Munich Re. 2011 har börjat i samma spår med översvämningar i Australien och Brasilien. Vad händer härnäst?

givare hur mycket vi har att vinna genom att satsa på naturvetare. Det krävs starka satsningar på forskning, både i rena medel och i form av en förbättrad struktur. Det krävs förstärkningar inom myndigheter och på företag. Och det krävs bättre förutsättningar för naturvetare som driver egna företag.

Naturvetare har en nyckelroll i den här

utvecklingen, allt från matematiker, meteorologer och geologer till agronomer och epidemiologer. Vi behöver naturvetare som förutsäger när naturkatastrofer kan inträffa, var de kan ske och hur kraftiga de kan bli. Vi behöver naturvetare som lär oss hur vi kan förebygga skador och lindra följderna av naturens spratt. Vi behöver kunskap om spridning av sjukdomar och skadeinsekter i deras spår, och hur vi ska undvika alltför stora skador. Enligt återförsäkringsbolaget Munich

Re fick försäkringsbolagen betala nästan 100 miljarder euro för skadorna som uppstod 2010. Det var förhållandevis lite eftersom jordbävningen på Haiti drabbade många som inte hade råd med en försäkring. Tänk så dyrt det skulle kunna bli om en större händelse skulle inträffa i Sverige och andra länder där många är försäkrade. Så dyrt det skulle bli för dig och mig att försäkra sig efter det. Så dyrt det skulle bli för samhället, det vill säga oss, att bygga upp och rädda det som finns kvar. Så mycket billigare det är

NATU RVETAR E HAR E N NYCKE LROLL I D E N HÄR UTVECKLI NG E N med förebyggande åtgärder. Det är här naturvetare med sin kompetens kommer in i bilden. Om den kompetensen används fullt ut kan många skador och olyckor förhindras.

Du kan hjälpa till att göra människor i din omgivning medvetna om nyttan. Vad vinner du på det själv? Ja, om du argumenterar för nyttan av naturvetares kunskap redan nu, skapar du långsiktigt en god grund för att du kommer att ha fler roliga jobb med en bra lön i framtiden. Till sist: Vi har inte bara stor nytta av naturvetenskapen. Den skänker oss mycket skönhet också. Själv tänker jag njuta av norrsken under året. På grund av solens ökade aktivitet finns det större chanser än vanligt att se detta mäktiga fenomen.

När man inser den enorma nyttan samhäl-

let har av naturvetare, förstår man också hur viktigt det är att vi skapar goda arbetsmiljöer och ger naturvetare skäliga löner för att vi i idag och i morgon ska ha duktiga naturvetare som arbetar för vårt bästa.

Naturvetarna arbetar för att visa på den

nyttan i Sverige. Att visa politiker och arbets-

m a d e L e n n I L s s O n , förbundsordförande Naturvetarna madelen.nilsson@naturvetarna.se

N A T U R V E TA R E

N R 1 2 0 11

för våra uthålliga förtroendevalda runt om i hela Sverige som arbetar för fungerande löneprocesser och arbetsmiljö! för kortsiktiga politiska satsningar som vinner väljare men gör att vi går miste om hållbara lösningar.

OPINION

LÄSARBREV

Bra tidning, men nu blev det lite fel hej redaktionen! Tack för det fina jobb ni gör med Naturvetare. Alltid intressanta artiklar och mycket omväxling. Men jag skulle vilja klaga lite på artikeln ”6 utmaningar för jordbruket och matproduktionen” i nr 9-2010. Där skriver ni på sidan 16 att ”infektioner med resistenta bakterier (ESBL) är idag lika vanligt som salmonella....”. Jag vill som pedant mikrobiolog poängtera att ESBL (extented spectrum beta-lactamase) är

ett enzym som bryter ner beta-lactam antibiotika, och som uttrycks av vissa resistenta bakterier. ESBL är ingen resistent bakterie och det är inget samlingsnamn för resistenta bakterier, som man kan missta det för i artikeln. Tack för en informativ tidning i övrigt!

skilj på resisten ta bakterier och enzym.

Med vänliga hälsningar, Farshid Jalalvand, M.Sc., PhD student, Medical Microbiology

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N O SÄK E RT M E D DAM MAR, F RÅN NATU RVETAR E N R 8-2010

det var en mycket intressant artikel om mark, miljö och vatten. Det finns inte någon särskild myndighet som har hand om dammsäkerhet i Sverige utan det är ägaren av dammen eller dammbrukaren som ansvarar för att dammen är säker. De följer ett säkerhetsprogram som heter RIDAS. Kontroll och inspektion står länsstyrelsen och kommunen för så att allmänheten, miljö och infrastruktur inte skadas vid dammbrott. Det är knappast idealiskt eftersom det försvårar situationen ytterligare med fler ansvariga. Vi har många dammar i landet, både för vatten och gruvavfall.

N U KO M M E R J O B B E N I N O M M I L J ÖTE K N I K, F RÅN NATU RVETAR E N R 8-2010

kul att höra att det skapas jobb inom sådana yrken som miljöteknik, känns som att dessa behövs för att motivera ungdomar att läsa just natur. Åsa

Bodil Esping, geograf och säkerhetssamordnare

SÅ KAN SVE R I G E S LI P PA E N M I L J Ö KATASTR O F, F RÅN NATU RVETAR E N R 8-2010

Gruvslam kan förgifta miljön sveriges sydligaste sulfidmalmsgruva, Zinkgruvan, på gränsen mellan Närke och Östergötland, deponerar sitt gruvslam i traktens sjöar. Inom några år är den nuvarande sjön helt fylld och förberedelser pågår nu för att välja en ny sjö att fylla. Gruvavfallet är ett finkornigt slam med höga tungmetallhalter. Om avfallet friläggs, för vindar med sig avfallsdammet, vilket gör att det ständigt måste vara vattenhöljt. Sjöarna är idag uppskattade för sitt friluftsliv. Gruvbrytningen har lagstiftningen på sin sida. Ingen vattenmyndighet, länsstyrelse eller kommun har visat intresse för frågan vid kontakt. Jag antar att liknande problem även finns vid de större gruvområdena längre norrut i Sverige. Jag skulle vilja veta om det finns några bra alternativ till deponering av gruvavfall. Alternativ som inte kräver hundraåriga kontroll- och åtgärdsprogram, och där säkerhetsaspekterna inte hotar natur och människor. Tonie Wickman

S E U P P FÖ R M I L J Ö- O C H ETI K FO N D E R NA, F RÅN NATU RVETAR E N R 8-2010

KPA bättre än sitt rykte hej och tack för en trevlig tidning! Angående er artikel om miljö- och etikfonder blev själv själv upprörd när jag kort efter mitt byte till KPA fick köra att de investerar i oljesanden i Kanada. Jag mejlade då miljöchefen och fick ett ganska bra svar och refererar till det: ”Ja miljö- och etikfonderna är där, men de ställer krav! Man undviker helt vapen/tobak/alkohol Man går medvetet in i en del företag som har mindre bra etik och miljöarbete men ställer då krav till förbättring, detta till skillnad från andra fonder/investerare som enbart ser till avkastning” Pontus Andersson, Livsmedelsagronomstudent vid SLU

s k I C k a d I n I n s ä n d a r e T I L L redaktion@naturvetarna.se eller kommentera på webben naturvetarna.se

N R 1 2 0 11

N A T U R V E TA R E

NyHETER

Forskningen kan flyttas från fisket Forskning och förvaltning går hand i hand inom fiskeriområdet, vilket gör att ny kunskap snabbt kan tas fram och omsättas i praktiken. Men nu riskerar det samlAR s-E R i K li lJ E BÄcK spelet att raseras, om ett förslag från Formas går igenom. TEXT

AV K N o P P N i N g Den 1 juli i år går startskottet för den nya Havs- och vattenmyndigheten, som får sitt säte i Göteborg. Fiskeriverket läggs ner och de delar av Naturvårdsverket som berör hav och vatten hamnar i den nya myndigheten. Nu är frågan var forskningen och undersökningsverksamheten som i dag bedrivs på Fiskeriverket kommer att ha sin hemvist. Formas har på regeringens uppdrag utrett frågan och föreslår att den lyfts ut och läggs på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. – Det är ett dåligt förslag som inte passar den verksamhet som den nya myndigheten kommer att bedriva, säger Jonny Andersson, ombudsman på Naturvetarna.

För att behålla kompetens och säkerställa en stark forsknings- och undersökningsmiljö menar han att den inte bör avknoppas från den nya myndigheten. sTAR K KoM PETE N s

Där finns en omvittnat stark kompetens om allt från fisksamhällen och fiskbeståndens processer till sötvattnets och havens ekosystem. – Det finns också en risk i att en övergång till universitet skulle öka avståndet mellan forskning och förvaltning, liksom mellan forskare och handläggare. Det skulle påverka flexibiliteten och lättrörligheten på ett negativt sätt, säger Jonny Andersson. Han får medhåll av Magnus

KOM P ETE N S I NOM STRÅLS KYDD FÖR SVI N N E R Sverige har brist på kompetens inom strålskydd och kärnsäkerhet. Strålsäkerhetsmyndigheten slår i en rapport larm om att pensionsavgångar urholkar den kompetens som Sverige hade på området på 1970-talet. – Inga unga har velat satsa på att utbilda sig i kärnteknik, säger Robert Finck, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten, till tidningen Riksdag och Departement. Strålsäkerhetsmyndigheten går nu in

N A T U R V E TA R E

N R 1 2 0 11

Bergström, handläggare i internationella frågor på Fiskeriverket, som förbereder förhandlingar inför reformen av EU:s gemensamma fiskeripolitik som ska sjösättas 2013. – Det är galet tänkt, vi förlorar både närheten till forskarna och möjligheten att med kort varsel omsätta kunskaper till förhandlingsunderlag. i s KUggAN AV g R U N DFoR s KN i Ng

Magnus Bergström ser också en risk i att den tillämpade forskning skulle hamna i skuggan av grundforskningen på universiteten. – Kom ihåg att vi mer ägnar oss åt undersökningar än forskning, vilket gör att vi inte hör hemma på ett universitet.

och finansierar en ny utbildning inom strålskydd vid Lunds och Göteborgs universitet. Myndigheten pekar i sin analys också på att katastrofövningar med de lokala myndigheter som måste samverka i händelse av en kärnkraftsolycka, genomförs betydligt mer sällan idag än på 1980-talet. Myndigheten anser också att det finns en risk för att radioaktivt material smugglas in i Sverige, eftersom tullen saknar teknik för att genomföra kontroller. HM

Det styrks av Formas utredning, som visar att ungefär tio procent av forskningen kan klassas som grundforskning. Resten är tillämpad forskning, som datainsamling, analyser och rådgivning. – Men det visar sig att Formas saknar en djupare analys av gränsdragningen mellan forskning och övrig kunskapsförsörjning, vilket också Statskontoret har påpekat, säger Jonny Andersson. oli KA KU lTU R E R

Han och Saco-föreningen vid Fiskeriverket är oroliga för att den tillämpade delen skulle nedprioriteras vid ett universitet. – Villkoren och kulturen skiljer sig åt mellan universi-

ÖP P NA LAN DS KAP U N DE R LU P P E N Allt fler sitter i öppna kontorslandskap på jobbet. Forskare på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet ska nu undersöka hur kontorslandskap påverkar hälsa, arbetstrivsel och effektivitet. Den öppna planlösningen har länge varit vanlig inom vissa yrkeskategorier och nu placeras ofta även högre tjänstemän och chefer i kontorslandskap. Forskarna ska utreda om arbetsmiljön påverkas negativt av att man delar rum med sina kollegor och i så fall vilka aspekter av arbetet i det öppna landskapet som påver-

är! d å l l a H Blir naturbruk en återvändsgränd? Anders Hägg, ordförande i Naturbrukslärarförbundet inom Naturvetarna och lärare på Säbyholm Utbildningar.

tet och myndighet. Risken finns att forskare på ett universitet följer sina egna intressen och skaffar egen finansiering och ägnar sig åt annan forskning. På det sättet förloras kompetens. Nyttan av ett fungerande samspel mellan forskare och handläggare är inte minst tydligt i EU-förhandlingarna. – Här gäller det att snabbt kunna ta fram ny kunskap och då är det viktigt att forskarna är nära oss som förhandlare. Ofta sitter även forskarna med i de arbetsgrupper som jobbar med fiskerifrågor på EU-nivå. Det kan till exempel handla om att bygga modeller för att skapa biologisk stabilitet i fisket, säger Mag-

Blir du stressad av att dela med kollegorna?

nus Bergström och understryker behovet av närhet och snabbrörlighet. PE R soNAlE N D RAB BAs

Jonny Andersson tycker också att det handlar om omsorg om personalen och påminner om det olyckliga i att personalen skulle få byta myndighet två gånger på kort tid, vilket också Naturvetarna har framfört i sitt remissvar. När övergången i så fall sker är oklart i dagsläget. På de tre laboratorierna i Öregrund, Lysekil och Drottningholm jobbar ett femtiotal på varje ställe. #

kar medarbetarna. Studien ska också sätta särskilt fokus på vilken betydelse ledarskap kan ha för hur man påverkas av att arbeta i kontorslandskap. Kanske kan en bra chef kompensera för en del av de eventuella negativa effekterna? Projektet bygger på SLOSH, Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health, en studie om arbetslivets och arbetsmiljöns förändringar som pågår sedan 2006. HM

Det ryktas om att den nya gymnasiereformen sätter stopp för Mathias Uhlén högre studier vid universitet för elever på naturbruksskolor? – Nej, det stämmer inte. Precis som tidigare får eleverna högskolebehörighet om de väljer rätt kurser. Då får de tillträde till de flesta utbildningarna på universitet och yrkeshögskolor . Hur det kommer att se ut i detalj är inte klart. Så du är inte orolig? – Nej vare sig för eleverna eller för att det blir brist på behöriga sökande till Sveriges lantbruksuniversitet. Meningen är inte att utestänga någon till högre studier. Vilka inriktningar är mest populära? – Vid sidan av basnäringarna jord, skog och häst växer sällskapsdjur, särskilt hund, nu snabbt. Det gäller i hela landet. En av tre elever här på Säbyholm går en hundutbildning. Så där finns en arbetsmarknad? – Ja, efterfrågan på hundutbildade ökar starkt, för arbete på till exempel på hunddagis, hundpensionat och utbildning av ledarhundar. Kringtjänster som valpkurser och försäkringar är andra jobbmöjligheter. Varje nisch är inte stor men det finns många olika sätt att försörja sig i hundbranschen. Andra växande branscher? – Inom jakt och viltvård, liksom upplevelser på landsbygden behövs det utbildade personer. Hur påverkar det er naturbrukslärare? – Även vi behöver bredda vår kompetens. De flesta av oss är av tradition agronomer, lantmästare och hippologer. Lika viktigt är att få in nya kompetenser som biologer och andra naturvetare. Hur stor är marknaden? – Bara i Stockholms län finns 22 skolor som utbildar i naturbruk och det ökar i hela landet. Inom Naturvetarna finns det mer än 300 naturbrukslärare. Vad har ni på agendan? – Den 16-17 maj bjuder Naturbrukslärarförbundet in till en kurs i arbetsmiljö för skyddsombud och chefer. Naturbruk är en olycksdrabbad bransch där vi måste hitta metoder för att förbättra arbetsmiljön och minska olyckorna..# LEL

N R 1 2 0 11

N A T U R V E TA R E

Universiteten får fria tyglar

Nytt omställningsavtal för kommunal sektor

Från och med årsskiftet har svenska universitet och högskolor betydligt friare tyglar. Då träder ett antal förändringar i Högskoleförordningen i kraft. Utöver styrelse och rektor regleras inte längre hur lärosätena ska vara organiserade. Vissa beslut måste fattas av personer med vetenskaplig kompetens och studenterna ska fortsatt ha inflytande, men universiteten behöver till exempel inte längre ha fakultetsnämnder, de organ där lärarkollegor hittills har föreslagit vem som ska utnämnas till dekan och prefekt. Sanna Johansson, Naturvetarnas ombudsman för universitetsanställda och forskarstuderande, på ser positivt på lärosätenas ökade självständighet. – Nu finns det möjlighet att se över gamla strukturer och hitta nya former för arbetsledning som passar verksamheten på de olika fakulteterna, säger hon. Flera lärosäten har dock meddelat

f o r s kn i n g

att de kommer att ha kvar den gamla organisationen med fakultetsnämnder, åtminstone inledningsvis. Utöver professor och lektor får högskolor och universitet numera själva bestämma kategorier av lärare som de vill anställa. Huvudregeln är att tillsvidareanställning ska tillämpas från och med årsskiftet. Som Naturvetare tidigare har skrivit (nummer 8, 2010), kommer forskningsråden inte längre att anställa forskarassistenter. – Det är mycket positivt att tillsvidareanställning nu ska vara huvudregel, och att universiteten i och med detta närmar sig övriga arbetsmarknaden. Det bådar också gott att universiteten nu kan ta ett mer aktivt arbetsgivaransvar, säger Sanna Johansson. HM

– Glädjande att vi äntligen får ett omställningsavtal för kommuner och landsting, säger Vincent P Lundvall, ombudsman på Naturvetarna, som ingår i Akademikeralliansen. Nu får medlemmarna där samma möjligheter till stöd och utveckling vid uppsägning, som på övriga arbetsmarknaden. Efter många år i långbänk blev det strax före jul ett genombrott i förhandlingarna mellan bland annat Akademikeralliansen och SKL, Sveriges kommuner och landsting. Avtalet börjar

FÖRMÅN

gälla 1 januari 2012 och omfattar dem som sägs upp på grund av arbetsbrist efter det datumet. Syftet med avtalet är att öka möjligheterna till nytt arbete vid uppsägningar och öka den ekonomiska tryggheten för medlemmarna. Finansieringen sker genom att arbetsgivarna ska betala 0,1 procent av lönesumman till omställningsfonden. Avtalet innehåller också ekonomiska förmåner, som lön under ledighet från arbetet för att delta i omställningsinsatser, liksom ersättning för att delta i insatser efter att anställningen upphört och kompletterande omställningsersättning. LEL

Kemikalietillsyn i förändring 2011 riskerar att bli ett överdigt ska tillsynen över gångsår för tillsynen över tillverkares kemikalier som släpps ut och imporpå marknaden. Kemikatörers utlieinspektionen har delat släppande av tillsynen med vissa komnya kemiska muner, och när ansvaret nu produkter på ska vila på en myndighet Agneta Westerberg den svenska per företag är det oklart hur marknaden fördelningen ska gå till. enbart läggas på Kemikalieinspektionen, Kemi. I dagsläget delar F ly tt En ny förordning som vänKemi denna tillsyn med framför tas träda i kraft i mars ska ge tydliallt vissa storstadskommuner. gare ansvarsfördelning i den svenska – Vi har inte upplevt det här kemikalietillsynen. Ansvaret för till- som ett problem. Vi har alltid bjusynen över användningen av kemi- dit in varandra och inte dykt upp kalier ska knytas till tillsynen över på samma objekt. Nu blir vi färre miljöfarlig verksamhet, så att försom utför tillsyn på de här objekdelningen mellan kommuner och ten säger Agneta Westerberg, chef länsstyrelser blir tydligare. Samtiför tillsynsavdelningen på Kemi.

N A T U R V E TA R E

N R 1 2 0 11

De kommuner som vill ha tillsyn över utsläppande på marknaden, ska kunna ansöka hos Kemi om att få ansvaret delegerat till sig. Men först måste Kemi ta fram kriterier för att bedöma om kommunerna klarar av tillsynen. Myndigheternas olika avgiftssystem sätter också käppar i hjulet. Medan kommunerna tar ut en timavgift av företagen för sin tillsyn, finansieras Kemikalieinspektionen med skatter och en fast kemikalieavgift. Inte förrän i slutet av året räknar man på Miljödepartementet med att en översyn av avgiftssystemen kan vara klar. Till dess får delegeringen vänta. Göteborg är en av de städer som vill ansöka om delegering.

– Vi besöker de här företagen med en periodicitet på fyra år, så det är inte säkert att de märker någon skillnad om vi inte kommer i år, säger Erik Pettersson, handläggare på Miljöförvaltningen i Göteborg. Vi kanske får lägga extra krut på att hämta hem tillsynen på några års sikt. Agneta Westerberg räknar med att under 2011 anställa sex personer som ska arbeta med tillsyn, då myndigheten också ska ta över tillsyn från Naturvårdsverket och Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap. Den nya förordningen, som föregås av ändringar i miljöbalken, är en följd av arbetet med att föra in EU:s REACH-lagstiftning i den svenska tillsynsapparaten. HM

NyHETER

Kiruna får öga mot Galileo När det nya europeiska navigationssystemet galileo sällar sig till amerikanska gPs och ryska glonass kommer Kiruna att få en viktig roll. En av de två stora antenner som ska styra systemets satelliter är nu installerad på rymdbasen Esrange. Det nordliga och störningsfria läget gör Esrange idealiskt för att hålla koll på Galileos satelliter. Rymdbolaget, som redan har ett tjugotal antenner av den här typen, tillhandahåller infrastruktur och säkerhet för Galileo-antennen, som via markfiber från Tyskland och Italien ska ge kommandon åt satelliterna i det nya navigationssystemet.

s J Ä lV s T y R E

Antennen ska skicka ut kommandon till satelliter.

– Det är politiskt bra för Sverige att vara med i ett så här viktigt projekt, det är en fjäder i hatten, säger Mikael Stern, chef för divisionen Satellite Operations på Rymdbolaget. Hela finessen med Galileo är att Europa inte vill vara beroende av USA som i princip kan omöjliggöra för andra länder att använda GPS, till exempel vid en konflikt. Galileo-systemet har många

antenner med olika funktioner, men bara en till av det slag som nu finns i Kiruna. Den andra finns i franska Guyana, nära ekvatorn och tillsammans skickar de bland annat kommandon till satelliterna, medan andra antenner kontrollerar signalerna från satelliterna och användningen av instrumenten ombord, förklarar Mikael Stern. De första satelliterna som ska ingå i Galileosystemet ska skjutas upp i augusti, om allt går enligt ESAS planer. När det är fullt utbyggt, ska systemet bestå av ett trettiotal satelliter. – Galileo kommer inledningsvis att ha bättre kvalitet än nuvarande GPS, eftersom instrumenten är nyare, men GPS kommer ju också att uppdateras, säger Mikael Stern. HM Galileo-antennen invigdes officiellt i december.

Matematiker – en tillgång för framtiden i helsidesannonser i dagstidningar har kapitalförvaltaren Brummer & Partners lyft fram matematiker som ett tillgångsslag – en resurs som företaget vill stimulera genom att sponsra skolornas matematiktävling. Fram till och med 2012 stödjer de tävlingen, som arrangeras av svenska matematikersamfundet, med 1,8 miljoner kronor. Företaget medger att satsningen till viss del bottnar i rent egenintresse. – För vår verksamhet är vi beroende av tillgången till duktiga matematiker också i framtiden, säger vd Klaus Jäntti i ett pressmeddelande.

ÅT E R VÄ X T

Men företaget vill också förmedla ett vidare perspektiv på matematikernas roll i samhället. – Ett ökat matematikintresse är angeläget för Sveriges framtida konkurrenskraft och gagnar både vår industri och finanssektor, säger Klaus Jäntti.

Totalt deltog 876 gymnasieelever i 2010 års matematiktävling, som avgjordes i Lund i slutet av förra året. Det är en ökning med 30 procent jämfört med 2009. Rebecca Staffas från Katedralskolan i Växjö blev den andra kvinnliga vinnaren i tävlingens femtioåriga historia. 1972 vann Gudrun Brattström, idag universitetslektor i matematik vid Stockholms universitet. Ett lag från Mate-

Rebecca Staffas – en tillgång för finanssektorn.

matikgymnasiet på Danderyds gymnasium tog hem segern i lagtävlingen. HM

N R 1 2 0 11

N A T U R V E TA R E

n y heter

Matematik hjälper SJ med tidtabellen Transportforskare vid Linköpings universitet ska hjälpa SJ att få tågen att hålla tidtabellen. Med hjälp av matematiska modeller över sträckan Stockholm- Malmö, hoppas de bland annat kunna omfördela tidsmarginalerna så att tågen får H anna M eerve l d fler möjligheter att hämta in förseningar. TEXT

Vem har inte svurit i frustration över att tåget än en gång är försenat? – Från 1990 till 2008 fördubblades järnvägsresandet på persontrafiksidan, säger Anders Peterson, universitetslektor i trafiksystem vid Linköpings universitet. I samarbete med SJ och Trafikverket ska han, kollegan Johanna Törnquist Krasemann och doktoranden Emma Andersson nu försöka råda bot på en del av förseningsproblematiken med matematikens hjälp. Forskarna utlovar inga garantier mot inställda tåg och evakueringar på grund av fastfrusna växlar i vintertrafiken. Det är de alltför ofta förekommande vardagsförseningarna som de vill åt.

log i sti k

Stockholm – Malmö

Det case som SJ lade fram för Linköpingsforskarna är södra stambanan, sträckan mellan Stockholm och Malmö och vidare till Köpenhamn. Det är en spårsträcka där SJ:s tåg, som kör hela vägen mellan storstäderna, måste samsas med en rad regionala aktörer, såsom pendeltågen i Stockholmsområdet och i Östergötland och de skånska Pågatågen och Öresundstågen. – De långväga tågen blir känsliga, eftersom de måste pricka in sina luckor längs vägen. Ett X2000 som startar i Malmö har kanske en lucka på fem minuter

N A T U R V E TA R E

N R 1 2 0 11

Känsligt läge. Studier visar att tågen ofta inte lyckas hämta in små förseningar, trots att det finns marginaler i tidtabellen.

som det måste pricka in i Mjölby, säger Anders Peterson. Empiriska studier som gjordes under hösten visar att man i många fall inte lyckas hämta in småförseningar, trots att det egentligen finns tillräckliga marginaler i tidtabellen. S i mu lerar störn i ngar

För att kunna analysera och optimera användningen av de marginaler som finns, har forskarna börjat ta fram en matematisk modell som ska beskriva hela den södra stambanan med växlar och olika möjligheter för tåg att mötas och köra om varandra. Sedan ska de lägga in tidtabellen i modellen och störa den med olika scenarion. Målet är att så

många olika förseningar som möjligt ska gå att ta igen. – För något år sedan lade man ofta marginalerna nära slutstationen. Om ett tåg till exempel var tio minuter försenat i Lund, så kom det ändå i tid till Malmö, säger Anders Peterson. Tillsammans med sina kollegor ska han undersöka om detta är en bra strategi, eller om marginalerna istället bör ligga utsmetade längs hela sträckan eller fördelade på något annat sätt. – Idag gör man mycket av det här på känn. Man har beräknat väldigt noga hur lång tid resan tar under ideala förhållanden och använt sig av tumregler, men det är inte säkert att det är det optimala, säger Anders Peterson.

Marginaler är inte heller alltid av godo. Om allt går enligt plan kan marginaler göra att ett tåg får stå stilla och vänta, och då kanske det hindrar annan trafik. Det är många bedömningar som ska tas med i beräkningen för att de samhällsekonomiska kostnaderna för förseningarna ska bli så små som möjligt. – Om förseningen gör att man missar en annan anslutning, eller att andra tåg får vänta och blir försenade i sin tur, blir kostnaden större, säger Anders Peterson. Forskarna hoppas att deras simuleringar ska kunna ge kriterier för vad som gör en tidtabell robust. Projektet har finansiering för tre år framåt från Trafikverket, SJ och Vinnova. #

DUELLEN ÄR UTLÄN D S KA MAR K I NVESTE R I N GAR ( L A N D G R A B B I N G ) LÖ S N I N G E N F Ö R A F R I K A?

Landgrabbing – utländska markinvesteringar i främst Afrika – ökar nu snabbt. Mark som har legat för fäfot eller bara har gett en tiondel av sin potential brukas med moderna metoder. Frälsning eller förbannelse? Det tvistar experterna om.

JA PÄR oscARssoN, Agriculture

and Investment Consultant, African Opportunities Ja, det är en av flera delar för att lyfta produktionen i afrikanska länder. Hur mycket och var pengar, kunskap och teknik ska komma ifrån är en fråga för varje land att bedöma. Många afrikanska länder har en liten egen investeringsförmåga och en låg kunskaps- och tekniknivå. I de fallen ses ofta utländska investeringar som en nödvändighet för att få in kapital, kunskap och teknik. 2. Kan landgrabbing säkra tillgången på livsmedel för lokalbefolkningen? Det är en komplex fråga där förbättrad tillgång till kapital, kunskap och teknik är viktiga komponenter, men inte tillräckliga i sig för att vända den negativa trend som många länders jordbruksproduktion befinner sig i. 3. Kan landgrabbing öka den biologiska mångfalden? Ansvarsfull inhemsk politik kombinerad med bättre marknader för deras produkter kan bidra till att vända den negativa

trenden. Investeringar, både inhemska och utländska, är nödvändiga för att finansiera detta och kan därigenom bidra men alla aktörer måste dra åt samma håll för att det ska få genomslag. 4. Vad vinner lokalbefokningen på landgrabbing? Investeringar kan bidra till att öppna upp lönsamma marknader men oftast är säker produktion på egen mark en nödvändighet för att en investering ska bli av. Lokalbefolkningens möjligheter för bland annat kontraktsodlingar kan då öka rejält. Men en ansvarsfull investerings- och jordbrukspolitik krävs för att förstärka effekten av en investering 5. Är traditionellt bistånd en bättre lösning? Bistånd har hittills inte ensamt lyckats visa en väg framåt. Ett förändrat bistånd kan dock fortsatt spela en viktig roll som katalysator för de möjligheter som nu öppnas i och med höjda internationella livsmedels- och energipriser. En ansvarsfull kombination av politik och investeringar kommer att föra många afrikanska länder från ständiga problem till att försörja den egna befolkningen och att även producera överskott.. # LEL

NEJ KJEll HAVNEViK, forskare vid Nordiska Afrika-institutet, Uppsala

Det är en missbedömning att tro att det är storskalighet och insatsfaktorer som kan utveckla det afrikanska jordbruket. En uthållig lösning måste ha sin grund i ökande produktivitet bland småbönderna. Utländska investeringar kan bidra om de planeras på ett sätt så att de inte tränger bort småbönderna från deras marker, eller samverkar med småbönder så att de kan utvecklas. 2. Kan landgrabbing säkra tillgången på livsmedel för lokalbefolkningen? Jag har svårt att se det. Om storskaliga investeringar i skog och mark ger exportinkomster som gör det möjligt för staten att öka sina inkomster som därefter används för att utveckla landsbygden, finns en teoretisk möjlighet för att småbönderna också kan dra fördelar av en sådan utveckling, men det finns få exempel på att detta har skett. 3. Kan landgrabbing öka den biologiska mångfalden? Landgrabbing sker som regel i samband med storskalig produktion av enskilda odlingar, som till exempel sockerrör för etanolproduktion. Det

kräver bevattning som ofta sänker grundvattnet eller tar vatten från floder som är viktiga för ekologiska system eller som används av andra brukare. Den storskaliga monokultur som dessa investeringar medför, ofta kombinerat med intensiv användning av handelsgödsel och pesticider, bidrar till att utarma den biologiska mångfalden. 4. Vad vinner lokalbefolkningen på landgrabbing? Inte mycket. Ofta använder man kapitalintensiv teknologi i bevattning och produktion som inte kräver stor insats av arbetskraft. I några fall kan såkallad contract farming ge ökade inkomster för småbönderna, men förutsättningen är att sådana kontrakt är seriösa beträffande att småbönderna också ska ges fördelar av ökat produktion till exempel för export. 5. Är traditionellt bistånd en bättre lösning? Stödet till jordbruk i Afrika har minskat sedan 1970-talet, och det är först på senare år som biståndsgivare och andra har förstått att jordbruk och småbönder är viktiga för Afrikas jordbruks- och samhällsutveckling. Men det krävs en bättre förståelse för småbönder och landsbygdens sociala system och arbetsdelning mellan könen, men också de hinder som statlig politik och internationell protektionism inom jordbruket medför. # LEL

N R 1 2 0 11

N A T U R V E TA R E

Skogsland i världsklass Sverige är en världsspelare när det gäller export av skogsvaror. Även i lågkonjunkturen stod skogen stark och har nu fått ytterligare fart. Det avspeglar sig på arbetsmarknaden med rekordmånga lediga jobb. Arbetsgivarna rycker i skogsakademikerna redan innan examen, vilket har gjort att många inte tar ut sin examen.

N A T U R V E TA R E

N R 1 2 0 11

TExT

lAR S-E R i K li lj E bäcK

FOTO:

S T E FA N S V E N S S O N

TE MA S KOG

H e t a r b e ts m a r k n a d

Skogsbränsle hett för skogsakademiker Marknaden för skogsbränsle väx er, vilket ger nya jobb för skogs akademiker. Nu i vinterkylan går värmeverken för full maskin. Skogsmästare Frida Paulsson tar råvaran från hygget till pannan. Just innan finanskrisen slog till för två år

sedan lämnade skogsmästare Frida Paulsson Skinnskatteberg utan examen. Skogsbranschen tvärnitade och ingen ville anställa. Att en svacka var på gång kände hon på sig och tog jobbchansen när den kom. – Det ångrar jag inte alls i dag. Jag har hittat drömjobbet och stortrivs som produktionsledare på Stora Enso Bioenergi,

som är ett dotterbolag till Stora Enso Skog. I dag är läget ett annat med gott om jobb för skogsutbildade, både som en följd av bättre konjunktur och stora pensionsavgångar. Så nu är vi tillbaka i ett läge där många inte tar ut sin examen. – Jag har naturligtvis en plan att slutföra utbildningen och få ut min examen, det känns viktigt. G renar o c h to p par

– I första hand vill jag ta ut examen för min egen skull, men också för att få bättre jobbmöjligheter i framtiden, även om erfarenhet är minst lika viktigt för arbetsgivarna. När tidningen Naturvetare ringer Frida Paulsson är det högsäsong för skogsbränsle i vinterkylan. Värmeverken går för full maskin

och det finns hur mycket jobb som helst. Som produktionsledare är uppdraget att ta skogsbränslet från hygge till panna. Det handlar om allt från grenar och toppar till klenträd och stubbar. Allt levereras i dagsläget som flis till värmeverken i området. Konkurrensen i branschen är hård med många aktörer som jagar den värdefulla

Kvalitet och m i ljö går ofta han d i han d energin, som ger ett mervärde för privata skogsägare i samband med avverkning. – Det finns gott om bränsle, där det gäller att skapa lönsamhet genom både pris, optimerad logistik och hög kvalitet. A sk återv i nn i ng

Som produktionsledare på Stora Enso Bioenergi kommer Frida Paulsson att ta ut sin examen, både för sin egen skull och för att få bättre jobbmöjligheter i framtiden.

Tjälen är positiv för bärigheten, men snön ställer till problem både med logistiken och i pannan med vatten som måste avdunsta. Hyggesresterna ska inte heller vara färska. – Idealet är att groten (grenar och toppar) ligger och torkar på hygget så att barren trillar av där de gör nytta. Värmeverken i området eldar dessutom ogärna grönt material. Även den långsiktiga produktionsförmågan gynnas av att barren stannar på hygget. Men många markägare vill bli av med grenar och toppar snabbt för att kunna plantera ny skog direkt. – Den allt snabbare hanteringen av bränsle ut från skogen är negativ ur flera perspektiv. Kvalitet och miljö går ofta hand i hand. Ju längre riset får torka på hygget, desto mer näring stannar kvar i marken och en högre kvalitet erhålls. Askåtervinning är något som kommer, särskilt som värmeverken börjar ställa krav på att återföra askan till skogen. Det menar Frida Paulsson är ett steg i rätt riktning. #

N R 1 2 0 11

N A T U R V E TA R E

TE MA S KOG

H e t a r b e ts m a r k n a d

Föryngring i skogsbranschen Det är uppåt i skogsbranschen med många lediga tjänster. Jäg mästare Patrik Johansson fick jobb som virkesköpare innan examen. Han påminner om att skogsindustrin räddade Sveriges ekonomi under finanskrisen.

S köts i nte skog e n är det bättr e att sätta i n pe ngar na på ban ke n

Redan ett halvår innan examen hade

jägmästare Patrik Johansson fast jobb på SCA Skog. För att kunna slutföra sin utbildning fick han tjänstledigt. – SCA hade en generös inställning till att jag skulle få min examen. Men kom ihåg att jag hade sommarjobbat där tre år i rad, vilket gjorde att jag var ett känt namn på skogsbolaget. Många jobbannonser är ännu ett tecken på att arbetsmarknaden är på topp. – Jag hade tur, bara ett år innan var det anställningstopp. Jag tror att det var ett uppdämt behov att anställa. På skogsförvaltningen i Medelpad har en föryngring skett efter att många har gått i pension, medelåldern har sänkts rejält.

S tor nettoe x p ortö r

Patrik Johansson talar sig gärna varm för skogen. Enligt flera ekonomer var det skogen som räddade Sverige från att drabbas lika hårt av finanskrisen som andra länder. Skogsindustrin är en betydande nettoexportör och utgör en stor del av BNP, men är en förhållandevis liten bransch. – Klart att det är skojigt att jobba i en bransch som är så viktig för landet. Den här regionen är något av ett skogsindustriellt centrum nära Östersjöns hamnar. Min roll som virkesköpare är att bidra till den framgången.

N A T U R V E TA R E

N R 1 2 0 11

SCA hade en generös inställning till att Patrik Johansson skulle få sin examen.

Han beskriver sig själv som länken mellan SCA och de privata skogsägarna kring Härnösand. I rollen som virkesköpare ingår rådgivning och att erbjuda andra tjänster som gallring, röjning och plantering. – Fokus för de privata skogsägarna ligger på att förvalta sina skogar för att skapa värdefullt virke. Inför en avverkning gör jag en värdering utifrån virkesförråd mätt i kubikmeter och kostnader för avverkning, vilket utmynnar i ett erbjudande. H ö gtekno log i skt

Om kunden nappar så ska avverkningen planeras och märkas ut med snitslar. I handdatorns GIS-program lägger han in all data, som trädens höjd, diameter, lut-

ning på marken, blockighet, behov av vägar, virkesupplägg och annat. – Det gäller att ha ett så korrekt beslutsunderlag som möjligt, säger han förtroendeingivande. Naturhänsynen finns med också, vilket är mycket viktigt så att inga skyddsvärda biotoper försvinner. Patrik Johansson känner sig trygg i sina råd och menar att utbildningen har gett honom hela paletten, från skogsvård och produktion till naturvård och ekonomi, liksom skatteplanering. Han intygar att röjningen är lite eftersatt. Gödsling är däremot ingen stor fråga på dessa förhållandevis rika marker. – Att röja ungskogen är framtiden, vilket vi försöker förklara för markägarna. Jag brukar säga att skogen är som en bank där tillväxten är förräntning. Sköts inte skogen är det bättre att sätta in pengarna på banken. M å nga karr i ä rvägar

– Om fem år är jag säkert kvar här som virkesköpare. Han ser en framtid i företaget med många utmaningar och möjligheter till utveckling. – Det är ett stort företag med många karriärvägar. #

Gör internationell karriär i skogen Skogsfrågorna blir allt mer globala och har en nyckelroll i klimatför handlingarna. Svenska skogsföretag har hela världen som sin marknad och det finns goda chanser till spän nande jobb för skogsakademiker. Som så många andra branscher måste också

skogsnäringen höja blicken utanför Sverige. – Vi följer den internationella utvecklingen i skogsfrågor för att inte halka efter i konkurrensen. Lika viktigt är att lära sig det politiska spelet, säger Fredrik Ingmarsson, projektledare för nybildade Sifi, sekretariatet för internationella skogsfrågor. Han påminner om att många miljöfrågor som EU beslutar om berör skogen. I södra Europa handlar det i hög grad om att bevara skogen och i norr att producera virke på ett uthålligt sätt. Som en följd av det har Jordbruksdepartementet inrättat flera tjänster för att kunna bevaka och påverka skogsfrågorna.

9 0 j o b bar utom l an d s

Internationella karriärvägar var temat på ett fullsatt seminarium som Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien arrangerade i december. Avsikten är att få fler skogsakademiker att jobba internationellt. För tre år sedan hade 90 skogsakademiker ett internationellt uppdrag. Några exempel på jobb är affärsutveckling i Sydostasien, rådgivning inom bioenergi, säljare av trävaror i Tyskland, forskare, senior adviser till Kanadas skogsindustri, enligt Erik Palmquist på Naturvetarna. – Det behövs fler i höga positioner, som jägmästare Peter Holmgren på FAO. Det öppnar dörren för andra. Viktigt också att få med SLU och skogsnäringen på tåget, där man visar på karriärvägar, säger Fredrik Ingmarsson. S i da d rar ner

Trenden nu är att fler jobbar i företag och färre genom Sida, som har minskat sitt bistånd inom skog och jordbruk. – För många har Sida varit en inkörsport till internationellt arbete, men den möjligheten har minskat, säger Fredrik Ingmarsson som själv var junior consultant i Kina under en period. Diskussioner pågår med Sida att få dem att satsa mer på skogsprojekt och fler karriärvägar. Nu är inriktningen breda projekt med skog, jord och samhälle i kombination. Även inom ramen för klimatförhandlingarna, REDD, kommer det att skapas jobb. R otera mera

Fredrik Ingmarsson är projektledare på Sifi, sekretariatet för internationella skogsfrågor.

Det gäller också att få företagen att inspirera sina medarbetare till en internationell karriär. – Många arbetsgivare är positiva, men få visar det i handling. Jag vill se en modell med rotation där de anställda kan växla mellan arbete på hemmaplan och utomlands. Finland har lyckats bättre med det än Sverige. Han påpekar att Sverige har mycket att bidra med, inte minst när det gäller innovation, produktutveckling och förädling. – Vi är världsledande på skoglig inventering och ligger långt framme inom bioenergi. Men vi har också en del att lära, som till exempel om de politiska beslutsprocesserna, säger Fredrik Ingmarsson. #

Välkommen till KSLA:s seminarier och konferenser! Seminarium 1 februari Vilken forskning på lövskog krävs för framtiden? Kontakt: bo.carlestal@ksla.se

Seminarium 15 februari i Göteborg: Hållbart vattenbruk – en möjlighet för Sverige? Kontakt: eva.ronquist@ksla.se Seminarium 9 mars Hållbart växtskydd

Kontakt: magnus.stark@ksla.se

Seminarium 11 mars Länge leve isbjörnen!

Kontakt: magnus.stark@ksla.se

Konferens 5 april Den nya älgförvaltningen

Kontakt: bo.carlestal@ksla.se

Seminarium 14 april hos IVA: Nya produkter från skogen Kontakt: bo.carlestal@ksla.se Arrangemangsprogrammet uppdateras kontinuerligt. Se www.ksla.se.

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Drottninggatan 95 B, Stockholm, 08-54 54 77 00

KSLA_Naturvetaren01-2011.indd 1

N R 1 2 0 11

2011-01-13 16:46:10

N A T U R V E TA R E

S KOG

Landgrabbing får skogen att växa I Mocambique är det huggsexa om marken. Utländska investe rare anlägger skogsplantage och får tillväxten att mer än tiofal digas. Men det finns risker med landgrabbing där byborna kan bli lurade. Skogsmästare Mikael Rein står på statens sida och övervakar att allt går rätt till. Det råder guldgrävarstämning i Mocambi-

que. Investerare från hela världen är på plats för att odla upp mark, som i dag ofta är nedlagd jordbruksmark och förfallen naturskog. Plantage av eukalyptus och Mikael Rein är rådgivare. tall kan bli guld värda. – Marken är billig och kostar som mest en dollar per år att leasa. Kontrakten är ofta på lång tid, upp till nio år, säger skogsmästare Mikael Rein, som är rådgivare på landets jordbruksministerium och företräder staten i förhandlingarna med investerare. Han är biståndsarbetare och utsänd av finska utrikesdepartementet genom ett konsultföretag. Rollen är delvis att vara medlare där han medverkar till att hitta uthålliga lösningar som alla kan vara nöjda med. – Staten Mocambique vill ha utländska investeringar, vilket skapar jobb, exportinkomster och i förlängningen vattenbrunnar, skolor, vägar, läkarkliniker och annat som be-

N A T U R V E TA R E

N R 1 2 0 11

hövs på den afrikanska landsbygden. Å andra sidan kan priset på miljön bli högt med bland annat minskad biologisk mångfald. T u d e l a d i nstä l l n i ng

Mikael Rein har en tudelad inställning till den nya företeelsen landgrabbing. – Det är lätt för oss i Sverige att moralisera, även Afrika är i behov av utveckling och högre materiell standard, där marken är en resurs att utnyttja. Mocambique har de största sammanhängande skogarna i södra Afrika. Till största delen är det naturskog med arter som ebenholts, pangapanga och många andra kommersiellt intressanta ädelträslag. Den illegala avverkningen är ett problem, liksom korruptionen. – Vi hjälper till att ta fram skogsbruksplaner, vilket skapar känsla för att bruka skogen på ett uthålligt sätt.

B rän de r är det största hotet för bolag e n Men tillväxten är inte högre än mellan en och två kubikmeter per hektar. Med snabbväxande trädslag kan tillväxten uppgå till 25 kubikmeter per år, och ännu mer med gödning. Talltimret duger till konstruktionsvirke, liksom till massa och pellets för energiändamål. Eucalyptus med sina kortare fibrer går till massa, stolpar och energi. Hittills har en miljon hektar godkänts av regeringen för skogsplantager, visionen är sju miljoner hektar! S kogarna b r i nner

Men det är inte säkert att den biologiska mångfalden minskar med plantager. – Mångfalden är redan hotad eftersom

Den biologiska mångfalden kan komma att öka med landgrabbing, menar Miael Rein. Men elefanterna är på väg att bli för många, vilket ställer till problem.

S KO G S K U N S K A p på E x p O R T

Efter jordreformen för några år sedan har byarna stort inflytande när det gäller markanvändningen. Innan ett leasingavtal kan tecknas måste byhövdingen ge sitt godkännande. – Visst finns risken att byhövdingen kan bli lurad, men ett större problem är bristen på transparens och demokrati. Affären kan vara bra för byledaren, men inte för flertalet i lokalbefolkningen. Vad kan en svensk skogsmästare tillföra ett land som har folk med skogsutbildning? – De saknar ofta praktisk erfarenhet och där kan vi bidra, med både skogsbruksplaner och miljö- och naturvård. Sverige ligger långt framme på det området. E l E FA N T E R N A TA R öV E R

Ännu en utmaning för Mikael Rein att hugga tag i är viltfrågan. Elefanterna blir fem procent fler varje år. I dag är de 30 000, som ökar till 50 000 om tio år. Enligt en internationell överenskommelse får inte tillräckligt många skjutas för att hålla stammen nere. – Min roll är att hitta ekonomiska och ekologiska lösningar, bland annat äter elefanterna majs och annat som också människorna behöver. Även krokodilerna blir fler, vilka det gäller att skydda sig emot. Att Mikael Rein brinner för sitt uppdrag går inte att ta miste på. Men om ett år går kontraktstiden ut och det mesta talar för att han återvänder till Sverige och familjen. #

Tillväxten i skogen slår rekord Och 20 procent mer kan det bli, utan att miljö och natur värdena tar skada, enligt Linda Hedlund, skogsdirektör på LRF Skogsägarna. Även om tillväxten i den svenska skogen är större än någonsin är det möjligt att öka den ytterligare. Enligt en forskningsrapport från Skogforsk kan tillväxten öka med 50 procent utan att gå utanför lagens råmärken. – Med ganska enkla medel är 20 procent realistiskt, säger Linda Hedlund, skogsdirektör på LRF Skogsägarna, som företräder familjeskogsbruket. Utan att det så kallade röjningsberget är ett minne blott så har trenden vänt. – Vår kampanj ”Kraftsamling Skog” har gett resultat. Genom skogsdagar, kurser, rådgivning och annat har vi nått många skogsägare. Plantering har vi lyckats bäst med, medan det återstår en del att göra när det gäller till exempel röjning. FöRäd lAd E TRäd

Förädlat plantmaterial och plantering av främmande arter som contortatall, liksom dikesrensning och gödsling på vissa marker höjer tillväxten. Är miljörörelsen med på noterna? – Vi är överens om röjning, som gynnar friluftslivet. Dikesrensning uppfattar jag inte som kontroversiellt, vilket däremot gödsling och contortatallen är eftersom skogen blir tätare. Stubbrytning menar hon är intressant, men kan med dagens teknik bara komma i fråga på vissa marker, därför är miljöpåverkan marginell. – Det är viktigt att få igång askåtervinning där skogsbränsle har tagits ut. Det borde inte vara något problem och kan med fördel göras i samband med annan åtgärd.

FOtO: s Usa n n e LI n d H O Lm

ungefär två tredjedelar av skogarna brinner i stort sett varje år. Om vi kan minska bränderna med plantage och naturskogar i korridorer så kan den sammanlagda mångfalden öka. Högst en tredjedel av marken får då bestå av plantage. Ett effektivt sätt att förhindra bränderna är att involvera lokalbefolkningen som får betalt för att inte skogen ska brinna. – Bränder är det största hotet för bolagen. Om byborna är missnöjda med något i avtalet så hotar de med att sätta fyr på skogen. Mikael Rein förklarar att de flesta investerarna är seriösa och lever upp till sina åtaganden, som att virket ska vara miljöcertifierat. En av investerarna är Västerås stift, som leasar närmare 150 000 hektar skog.

linda hedlund ser små möjligheter att dra jämnt med miljörörelsen. d R i b b E l M E d S i FFROR

Kommer ni någonsin att komma överens med miljörörelsen? – Nej, det tror jag inte, vi har olika roller. Deras tolkning av hur man räknar skyddad skog är en skandal. De säger att två procent är skyddad, medan vi bedömer det till att det är 20 procent. Linda Hedlund förklarar att bara arealen frivilliga avsättningar uppgår till mer än fem procent. Till det kommer formellt skyddad skog, skog som huvudsakligen sköts med naturvård som förtecken, lågproduktiv skog som inte får brukas och skog där man tar generell hänsyn. Skog som det inte bedrivs produktivt skogsbruk på är ännu större. #

F a K ta

– den årliga skogstillväxten i Sverige uppgår till 120 miljoner kubikmeter, medan avverkningen ligger på 90 miljoner. källa: riksskogstaxeringen.

– Ungefär hälften av landets skogsareal är privatägd.

N R 1 2 0 11

N A T U R V E TA R E

Granens genom ger Kartläggningen av granens gener kan öppna dörren för snabbare tillväxt och effektivare framställning av nya material. – Ett fullständigt genom är ett oerhört användbart verktyg för att förstå vilka gener som styr viktiga egenskaper, säger Ove Nilsson, hANNA MEERVEld forskare vid Umeå Plant Science Centre. TExT

I somras startade världens hittills störs-

ta genomkartläggning. Forskare vid Umeå Plant Science Centre har i samarbete med Science for Life Laboratory Stockholm tagit sig an uppgiften att sekvensera hela arvsmassan från en jämtländsk gran. Granens genom är sju till åtta gånger större än människans. – Det har gått bättre än förväntat. Vi har genererat väldigt mycket DNA-sekvens, mer än 800 miljarder baspar, berättar Umeå-forskaren Ove Nilsson stolt. Hittills har det inte funnits någon dator i Sverige som har kunnat klara av så stora datamängder. Men i december

granens genom är sju till åtta gånger större än människans. En ny superdator gör det nu möjligt att börja pussla ihop trädets gensekvens.

N A T U R V E TA R E

N R 1 2 0 11

anlände en dator med ett RAM-minne på en terabyte till Science for Life Laboratory. Där ska de små DNA-snuttarna sättas samman till en sammanhängande sekvens. Forskarna räknar med att ha en första version av grangenomet klar under nästa år. Det enda träd som hittills har fått sin arvsmassa kartlagd är poppeln. USA:s energidepartement stod för den sekvenseringen, men forskare vid Umeå Plant Science Centre och

KTH är viktiga samarbetspartners, eftersom de redan hade tagit fram mycket information om släktingen hybridasp. Tillsammans med avknoppningsföretaget Swetree Technologies har de hittat flera gener som var för sig kan fördubbla tillväxten hos hybridasp i växthusmiljö. Under 2010 inleddes de första fältförsöken med genmodifierade hybridaspar. – Det är inte alls säkert att dessa träd växer lika bra under naturliga förhållanden, säger Ove Nilsson. I växthuset har de jämn temperatur och gott om näring och salter. Det kan vara så att de här träden är extra känsliga för naturlig påverkan. S V E R i G E S V i K T i G A S T E Vä xT

Ur ett nyttoperspektiv är granens gener betydligt mer intressanta att modifiera än hybridaspens, åtminstone för oss här i Sverige. – Granen är Sveriges i särklass viktigaste växt, både ur ett ekonomiskt och ur ett ekologiskt perspektiv, säger Ove Nilsson. Liksom ökad tillväxt, skulle skydd mot djur kunna ge stora vinster i granodlingen. – En planta som inte smakar gott för älgar och snytbaggar behöver inte vara giftig, säger Ove Nilsson. Plantan har ett eget försvar med ämnen som man kan använda sig av. Han tror inte att plantor som modifierats för att smaka illa skulle påverka ekosystemet negativt. – Idag har vi en väldigt onaturlig situation där vi utfodrar älgstammen med barrträdsplantor samtidigt som vi knappt har några rovdjur. När det gäller snytbaggen så äter den egentligen hellre rötter på kalhyggen än granplantor. N YA M AT E R i A l

Genomet ger också nya möjligheter att ta fram granar vars ved innehåller högre eller lägre halter av till exempel cellulosa, hemicellulosa eller lignin. Man kan även förändra vedens sammansättning så att det blir lätt att separera de olika fraktionerna av ämnen.

TE MA S KOG

nya möjligheter – Det kan öka effektiviteten för bioraffinaderiernas framställning av biobränslen och nya material som kan ersätta till exempel plast och bomull, säger Ove Nilsson. Om genmodifierade granar en dag ska kunna planteras ut i naturen, skulle det vara bra om de inte blommar, eftersom det minskar risken att de sprids. Ove Nilsson och hans kollegor vid UPSC har tillsammans med forskare på Syngenta hittat en gen i sockerbeta som blockerar blomningen. Genen slås normalt av i slutet av betans första år, så att växten kan blomma under det andra året. Genom att modifiera den blomningsblockerande genen, så att den är konstant påslagen, hoppas forskarna nu

kunna ta fram den efterlängtade vinterbetan, som kan planteras på hösten och fortsätta växa under en hel tillväxtsäsong utan att blomma. – Samma princip som vi har hittat i sockerbeta kan man också tillämpa på träd, säger Ove Nilsson. Redan under nästa år hoppas han, tillsammans med sina kollegor, kunna börja plocka ut de gener som styr blomningen hos granen. Om de genmodifierade granarna, trots försiktighetsåtgärder, skulle blomma, ser Ove Nilsson inga risker med det. – Så gott som alla förändringar minskar konkurrenskraften, säger han.

l E VA N d E F O S S i l

Förutom att det öppnar dörren för genmodifierade granar, kan grangenomet också revolutionera den traditionella förädlingen. – Om man identifierar en gen som ger viktiga ove nilsson egenskaper och tar fram en DNA-markör för den, så kan man följa den och selektera för den, och på samma sätt kan man markera och selektera bort gener som till exempel kopplas till känslighet för sjukdom. Forskarna hoppas också att granens genom ska ge nya pusselbitar i förståelsen av de gåtfulla träd som dominerar våra skogar. Varför har granen till exempel så mycket arvsmassa? Gömmer här sig nycklar till trädets förmåga att överleva och anpassa sig? – Barrträden är nästan som levande fossil, säger Ove Nilsson. Dinosaurierna sprang omkring i barrskogar redan för flera 100 miljoner år sedan. Andra växter har utvecklats enormt mycket under den här tiden, men barrträden hade redan då något som var väldigt framgångsrikt. Sverige har granen till exempel koloniserat under de senaste två-tre tusen åren, från Skåne i söder till norra Norrland. #

av o c h På genmodifiering kan användas för att öka eller tysta ned produktionen av protein från en viss gen. Om man vill öka produktionen från en gen, kan man sätta in en starkare promotor, en dna-sekvens som främjar transkription av genen till rna, cellens mall för proteintillverkning. Gener kan tystas genom så kallad rna-interferens. då sätter man in en bakvänd kopia av den gen som ska tystas. när rna skrivs av från den rättvända och den bakvända genen så binder de båda rna-sekvenserna till varandra. det dubbelsträngade rna som blir resultatet bryts ned och inget protein tillverkas. granens genkarta kan effektivisera såväl traditionell förädling som genmodifiering.

N R 1 2 0 11

N A T U R V E TA R E

Liv i rymden spr채nger gr채nser

N A T U R V E TA R E

N R1 201

VETENSKAP

Är vi ensamma i universum? Förutsättningarna för att ta tag i denna laddade fråga har förbättrats dramatiskt tack vare upptäckterna av planeter runt andra stjärnor och liv i extrema miljöer på jorden. Vid Lunds universitet förenas forskare över ämnesgränserna i en gemensam ansats inom astrobiologi.

stronomen Dainis Dravins staplar tegelstenar och tidskrifter på varandra. Travarna delas upp och skickas runt. Kring bordet i mötesrummet på Pufendorfinstitutet i Lund sitter, förutom astronomer, också geologer, kemister, biologer, filosofer, lingvister och forskare som forskar inom forskningspolitik. Tanken med institutet är att låta forskare från olika discipliner mötas och samverka i ämnesöverskridande projekt. Det var dock inte utan en viss förvåning som ledningen konstaterade att den internationella panel som anlitades för att vaska fram guldkornen bland projektansökningarna hade gett toppbetyg åt ansökan Astrobiology: past, present and future. STARTAR SAMAR B ETE N

f oto: nas a

Åtta forskare från olika ämnesområden och fakulteter utgör kärnan i projektet, som har ytterligare ett tjugotal forskare knutna till sig. Ett anslag på 1,8 miljoner kronor lösgör forskarna i projektet från deras ordinarie arbetsuppgifter en dag i veckan under åtta till tio månaders tid. – 1,8 miljoner räcker inte för att lämna jordens atmosfär, och det är klart att vi inte hinner göra något revolutionerande på den tiden, men vi kan initiera samarbeten över ämnesgränserna som kan ge någonting längre fram, säger astrobiologiprojektets ledare David Dunér, som forskar inom idé- och lärdomshistoria. En viktig pusselbit i jakten på liv i rymden är upptäckten av exoplaneter, planeter som kretsar kring andra stjärnor än vår egen sol.

TEXT

HANNA MEERVELD

FÖR 20 ÅR S E DAN VI SSTE VI I NTE OM VÅRT PLAN ETSYSTE M VAR U N I KT. N U VET VI ATT PLAN ETE R ÄR E N NOR MAL DE L AV STJÄR N B I LDN I NG. Dainis Dravins, professor i astronomi, Lunds universitet

– För 20 år sedan visste vi inte om vårt planetsystem var unikt. Nu vet vi att planeter är en normal del av stjärnbildning och de flesta stjärnor har planeter, säger Dainis Dravins. FÖR UTSÄTTN I NGAR FÖR LIV

Sedan den första exoplaneten upptäcktes 1995 har så många hittats att forskarna inte längre har möjlighet att verifiera alla fynd. Mest lovande just nu verkar det vara att leta kring röda dvärg-stjärnor. Eftersom de är svalare, så ligger den beboeliga zonen, där man kan tänka sig att temperaturen tillåter liv, närmare stjärnan. Det gör planeterna lättare att observera. Tillsammans med astronomkollegan Sofia Feltzing ska Dainis Dravins titta närmare på hur mycket vi kan ta reda på om exoplaneternas miljö och förutsättningar för liv. – Man kan undersöka exoplaneterna mycket bättre än man trodde för bara tio år sedan, säger han. Man har hittat smarta sätt att kringgå svårigheterna och nu kan man till exempel ta reda på atmosfärens sammansättning och till och med mäta upp vindhastigheten. Det gör att forskningsfältet nu ligger vidöppet.

Ett tecken på liv som astronomerna kan leta efter är fritt syre. – Syre oxiderar allt som kommer i dess väg, så om det finns fritt syre, så måste det återskapas hela tiden, vilket skulle kunna vara ett tecken på biologiska processer, säger Dainis Dravins. G EOLOG I S KT AR KIV

En annan markör för liv finns i fördelningen mellan kolisotoperna kol-12 och kol-13. Till hösten lyfter NASA:s nya marslandare Curiosity, som ska analysera bergarterna på den röda planeten. – För att kunna tolka de data som den så småningom kommer med, tittar vi nu i jordens geologiska arkiv. Bland annat studerar man fossila bakterier för att se om man hittar något likVivi Vajda, professor i nande, berättar berggundsgeologi och Vivi Vajda, i hösårets geolog 2010.

N R 1 2 0 11

N A T U R V E TA R E

VETENSKAP

tas utsedd till årets geolog av Naturvetarnas geologsektion. Tillsammans med kemisten Petter Persson och mikrobiologen Dag Ahrén håller hon i den del av astrobiologiprojektet som handlar om hur livet en gång har uppstått här på jorden. Om det nu överhuvudtaget har uppstått här. En teori, den så kallade panspermi-teorin, går ut på att livet uppstod någon annanstans och spreds till jorden, till exempel genom meteorit- eller asteroidnedslag. – Jorden har utsatts för extraterrestrisk påverkan, så mycket vet vi, säger Vivi Vajda. De flesta forskare är idag överens om att ett av de fem stora massutdöendena i jordens historia, det som skedde vid krita-paleogen-gränsen, för omkring 60 miljoner år sedan, åtminstone delvis orsakades av ett asteroidnedslag. Någon som är övertygad om att liv har uppstått här på jorden är 1989 års nobelpristagare i kemi, Sidney Altman, som talade vid ett symposium i höstas som utgjorde startskottet för astrobiologiprojektet i Lund. Meteoritnedslag lämnar spår i vår berggrund. Här en slagkägla.

KAN VI VARA OM VI HITTAR LIV I RYMDEN

SÄKRA PÅ ATT DET KOMM ER ATT LEDA TILL EN AV DE STÖRSTA KULTURELLA FÖRÄNDRINGARNA I MÄNSKLIGHETENS HISTORIA – Fram till dags dato finns inga bevis för att sporer har kommit till jorden, sade han. Panspermi är bara som att säga att ”eftersom vi inte kan förstå hur liv kunde uppstå här, så måste det ha hänt någon annanstans”. E N VÄR LD AV R NA

Sidney Altman är en av många forskare som föreställer sig att det fanns en RNA-baserad värld innan DNA och proteiner utvecklades. Han fick Nobelpriset för upptäckten att RNA kan ha enzymatiska funktioner, en princip som gör det möjligt för RNA-molekyler att vara den information som replikeras från generation till generation av levande organismer och samtidigt vara den faktor som startar och katalyserar replikeringen och andra livsviktiga funktioner. En extra tvist på frågan om livets uppkomst satte forskare vid NASA i december, när de presenterade studier som tyder på att bakterier från en sjö i Kalifornien kan ersätta fosfor med arsenik när de bygger upp sitt DNA. Amerikanska NASA:s forskningsprogram inom astro-

VETE N S KAP I KORTH ET S O L E N U N D E R S K AT TA D S O M K L I M AT FA K TO R K L I M A T sediment från stilla havets botten, is och årsringar hos träd förser oss med en ny bit till klimatpusslet. Raimund Muscheler vid institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper vid Lunds universitet visar tillsammans med kollegor i Usa och Mexico i science att solaktiviteten kan ha en större effekt på det lokala klimatet än man tidigare trott. forskarna har använt sig av planktoninlagringar i bottensediment i de tropiska delarna av östra stilla havet som ett mått på variationer i ytvattentemperatur där under tidig Holocen, för 7 000 till 11 000 år sedan. Perioder av låg temperatur visade sig sammanfalla med perio-

N A T U R V E TA R E

N R 1 2 0 11

der av hög solaktivitet, då mindre kosmisk strålning tränger ned till atmosfären och mindre mängd så kallade kosmogena isotoper bildas och lagras i trädens årsringar och i isar. Ytvattentemperaturen i området idag har koppling till väderfenomenen El niño och La niña, som i sin tur ger varmare respektive kallare klimat. – Det kanske är ett liknande fenomen vi ser här idag, säger Raimund Muscheler i ett pressmeddelande. förra årets kalla vinter i sverige kan ju intuitivt tyckas motbevisa den globala uppvärmningen. Men samtidigt var vintern på Grönland rekordvarm. Båda fenomenen sammanfaller med en låg solaktivitet, och troligtvis påverkar solens aktivitet de lokala klimatvariationerna. HM

biologi och exobiologi fyllde 50 i oktober, och Vivi Vajda planerar att under nästa år arbeta vid Jet Propulsion Laboratory i Kalifornien under några månaders tid. Hennes samarbetspartner där, har i sin tur ett samarbete med Felisa Wolfe-Simon, forskaren bakom fyndet av arsenikbakterierna. VAD ÄR LIV?

Även om många forskare anser att NASA har dragit lite väl långtgående slutsatser av bakteriernas förmåga att använda arsenik, och försöksupplägget i sig har fått kritik, visar studien på en faktor som ytterligare komplicerar sökandet efter liv i universum – vad är egentligen liv? Ser eventuellt liv på andra planeter ut på samma sätt som livet här på jorden? Om det finns andra civilisationer, kommunicerar de då på samma sätt som vi, eller är vi kanske i själva verket omgivna av signaler från utomjordingar som våra kognitiva begränsningar hindrar oss från att uppfatta? Amerikanska SETI, the Search for Extra-

extrema miljöer här på jorden. Att det skulle kunna finnas andra civilisationer diskuteras fortfarande, men det har ju inte skett något genombrott. Forskningen anpassas efter verktygen, säger Gustav Holmberg, som forskar inom forskningspolitik.

kulturella förändringarna i mänsklighetens historia. – Copernicus visade på 1500-talet att jorden är en planet bland andra planeter. Kommer vi på 2000-talet att upptäcka att vår civilisation är en civilisation bland andra civilisationer? frågar sig David Dunér.

NATU RVETE N S KAP M E D TVI ST

Forskarna i mötesrummet bollar idéer kring vad astrobiologiprojektet ska utmynna i. En bok av något slag ska det bli – en antologi med artiklar som belyser astrobiologins möjligheter ur olika synvinklar. Dainis Dravins vill gärna se naturvetenskapliga artiklar skruvade lite åt det humanistiska hållet. – Här befinner vi oss i gränslandet mellan naturvetenskap och humaniora. Vad kan naturvetenskapen säga om den humanistiska världsbilden? Det har vi en bra miljö för att svara på här, säger han. Spränger gränser. Dainis Dravins, längst bak, Gustav Holmberg, David Dunér, Soﬁa Feltzing, Vivi Vajda och Petter Persson.

terrestrial Intelligence, som hade sina glansdagar på 1970-talet, letar oförtrutet vidare efter signaturer av främmande teknologier, medan astrobiologin som forskningsfält har flyttat ned på mikroorganismnivå. – Det beror väl på en kombination av att man har hittat exoplaneter och samtidigt upptäckt extremofiler, bakterier som kan leva i

David Dunér projektledare, docent inom idé och lärdomshistoria.

E N CIVI LI SATION B LAN D AN D RA

Vad säger projektets ledare till dem som tycker att forskningsanslagen borde läggas på mer jordnära frågor – till exempel botemedel och vaccin mot sjukdomar? – Om man tänkte så, skulle inte mycket forskning bli kvar, svarar David Dunér. Det finns ett väldigt stort intresse från allmänheten för de här existentiella frågorna, och det tycker jag är något att ta vara på. Om vi hittar liv i rymden kan vi vara säkra på att det kommer att leda till en av de största

F U N CT I O N A L F O O D K A N G E F R I S K A R E B I N B I O L O G I sjukdomar hos honungsbin orsakar problem för biodlare världen över. Utan binas pollinering minskar också skörden av frukt och bär. formas ger nu nära sju miljoner kronor till två ekologer vid sLU som ska undersöka olika sätt att skydda bina mot bakterier och virus. Ingemar fries ska studera probiotiska bakteriers effekter på binas relativt svaga immunförsvar. – Redan idag finns data som visar att probiotiska bakterier hämmar tillväxten av en sjukdomsframkallande bakterie hos biyngel, säger han i ett pressmeddelande. när det gäller virusinfektioner fruktar odlarna deformed wing virus allra mest. Joachim de Miranda ska studera gener som är av betydelse när virus infekterar ett honungsbi och när andra bin smittas. om man hittar resistens mot sjukdomen, skulle det kunna bli ett användbart verktyg. HM

KÄRT BAR N Förutom astrobiologi listar nationalencyklopedin bioastronomi, exobiologi och rymdbiologi som namn på studiet av förutsättningarna för liv bortom jorden.

FÄ R R E F Ö R S Ö K S P E R S O N E R M E D FA R M A KO M E T R I M E D I C I N förbättringar i den statistiska analysen kan minska kostnaderna för kliniska prövningar och få ut nya läkemedel på marknaden snabbare. Det visar en avhandling från Uppsala universitet. Idag utnyttjas ofta inte all den information som samlas in under en klinisk studie. Kristin E. Karlsson vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap har analyserat simulerade kliniska prövningar inom bland annat stroke och diabetes med såväl traditionell metod som med farmakometrisk metod, där man använder sig av modeller för att beskriva hur ett läkemedel påverkar kroppen över tid och hur halten av läkemedlet påverkar dess effekt. Dessa modeller kan kombineras med modeller för till exempel hur sjukdomen varierar över tid. Den farmakometriska analysen krävde genomgående färre patienter för att en viss effekt skulle kunna påvisas. HM

N R 1 2 0 11

N A T U R V E TA R E

23 23

kARRiÄR

iNspiRATöREN mANUALEN ChEf

siD 24–25

siD 26–27

siD 28–29

i N s p i R AT ö R E N

fRåGA EXpERTEN på NyTT joBB

siD 30

siD 31

pLATsANNoNsER

siD 32

Ewa räddar ho

På nordens ark i bohuslän pågår ett livsviktigt arbete med att rädda och bevara utrotningshotade djur. nu håller man tummarna för att två amurleoparder fattar tycke för varandra och bidrar till att rädda sin art från utrotning. djurvårdschefen ChRisTER hANssoN Ewa Wikberg håller i parningen. TEXT & foTo

anen Kitan och honan Bira lever i var sin del av ett hägn på 1500 kvadratmeter. Det kommer att dröja ett tag innan de får mötas. De är ännu inte könsmogna och om delar hägn redan nu så finns en risk att de börjar uppfatta varandra som syskon. De är dessutom mycket aggressiva mot varandra. Det var förra våren de båda Amurleoparderna Kitan från Tjeckien och Bira från Finland anlände till Nordens Ark. – Vi kan inte vänta oss några ungar förrän tidigast i vår, säger Ewa Wikberg, biolog och djurvårdschef, vid Nordens Ark, vackert beläget vid Åbyfjorden i Bohuslän. Stiftelsen Nordens Ark arbetar för att rädda och bevara utrotningshotade djur. Det sker genom avel, uppfödning och återinplantering. I parken finns över

hundra hotade arter och raser: allt från nordiska lantraser till vilda däggdjur, fåglar, reptiler, amfibier och insekter. – Många anläggningar deltar i bevarandeprojekt, men inte lika renodlat som vi. Bevarande, avel och utplantering är kärnan i vår verksamhet. Det gör oss världsunika, konstaterar Ewa Wikberg. AkUT hoTAD

Det pågår över fyrtio olika räddningsprojekt vid Nordens Ark. Flertalet rör nordiska arter, som järv, rödkulla, nordiskt bi och Mellerudskanin. Här finns också ett antal exotiska arter, som snöleopard, Amurtiger - och numera även den akut hotade Amurleoparden. Enligt de senaste siffrorna finns det bara runt 20-30 vilda Amurleoparder kvar. Kattdjuren lever i Amurdalen, på gränsen mellan Sibirien och norra Kina. De tjuvjagas för pälsens skull och för att

kroppen används i traditionell medicin. Utöver det finns cirka 100 Amurleoparder i olika djurparker. Världens totala population uppgår till runt 150 djur. i NGåR i AVE Ls pRoG RAm

Kitan och Bira ingår i ett EEP-program (European Endangered Species Programme). För arter som erhåller EEP-status upprättas ett avelsprogram för samtliga djurparker som ansluter till programmet. En artkoordinator leder arbetet och sammanställer en stambok för arten. När det gäller Amurleoparden så koordineras arbetet från London. Vad som ska ske med Kitan, Bira och deras framtida ungar beslutas alltså inte av Nordens Ark. Leoparderna är projektets ”egendom”, parken kan närmast betraktas som deras värd på obestämd tid. Kitan stryker rastlöst fram och tillbaka innanför hägnets stängsel. Han kommer

N oR D E N s AR k UTB i LDAR oCk så

A m U R L E o pA R D E N T R i V s i k y L A

Stiftelsen Nordens Ark äger Åby säteri, med 383 hektar. Parken har runt femtio anställda och cirka hundra tusen besökare per år. Man bedriver även utbildning. För grundskolan finns aktiviteter för olika åldrar. För gymnasieskolor, högskolor och universitet anordnas föreläsningar och kurser i bland annat bevarandebiologi, hållbar utveckling och biologisk mångfald.

Amurleoparden (Panthera pardus orientalis) är en av nio underarter av leopard. Den särskiljs genom sina större och glesare fläckar i pälsen. Den är något större än andra underarter, väl anpassad till kallt klimat och mycket flexibel vad gäller föda. Amurleoparden jagar i första hand små och mellanstora hjortdjur. Främsta orsaken till tillbakagången är illegal jakt.

N A T U R V E TA R E

N R 1 2 0 11

otade djur Amurleoparden ingår i ett av de omkring fyrtio räddningsprogram som pågår på Nordens Ark.

EW A W I K B E RG snart att få sitt nästa mål av magert kött. Som fullvuxen kommer han att bli nästan två meter lång och väga upp emot 60 kilo. – Många är intresserade av stora kattdjur, därför är de väldigt bra ambassadörer för en park som jobbar med att rädda arter, konstaterar Ewa Wikberg. LÄN kAR i EVoLUTioN s kE DjAN

Det går förstås inte att rangordna vilka arter som är mest värda att bevara. Alla är viktiga länkar i evolutionskedjan. Det finns däremot arter som tilldelas större resurser. Ett sådant exempel är järv, där Nordens Ark tagit ett större ansvar genom att hålla i stamboken och koordinera arbetet för övriga parker.

Men det är manvargen som är Ewas favorit. – För att de har en så spännande biologi. De härstammar från Sydamerika och har ett väldigt speciellt beteende. De är inte är helt anpassade till vårt klimat, men de är jättefina djur, säger Ewa medan hon matar honan Araxa med rå kyckling och banan. Vad gäller framtiden för de hotade Amurleoparderna är hon, trots allt, försiktigt optimistisk. Om en tid kommer Bira förhoppningsvis att föda upp sina ungar i hägnet. Men målet är att djuren ska kunna återgå till ett liv i det vilda. – Jag tror att vi kommer att lyckas bevara arten, men jag önskar att vi hade startat räddningsarbetet lite tidigare. #

Ålder: 39 år. Familj: Sambo och två barn, sju och två år gamla. Kommer från: Glommersträsk i Norrbotten. Utbildning: Blir magister i biologi vid Göteborgs universitet, med inriktning på bevarandebiologi och etologi, våren 2011. Favoritdjur vid Nordens Ark: Manvarg. Fritid: Träna judo, har blått bälte. Bästa naturupplevelse: Att ligga i en roddbåt på sjön Östra Kikkejaure och lyssna på storlommen.

N R 1 2 0 11

N A T U R V E TA R E

kARRiÄR

sitt på rätt sätt mAN UALE N

Känns det skönt att vara tillbaka vid skrivbordet efter helgerna? om inte, kanske det är dags att se över din arbetsmiljö, dina arbetsställningar och rörelserutiner. några små justeringar kan göra stor skillnad. TEXT i L L U s T R AT i o N

ånga Naturvetare tillbringar en stor del av sin arbetstid framför datorn. Dåliga fastlåsta arbetsställningar, många upprepade rörelser och brist på vila gör att blodcirkulationen stoppas och musklerna inte får tillräckligt med syre. För att undvika stelhet, värk och på sikt också bestående men, är det viktigt att tänka igenom ergonomin på arbetsplatsen. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ergonomi ger riktlinjer för hur arbetsgivaren ska utforma arbetsplatsen. Men ofta kan du få betydligt mer komfort än minimikraven. – Om bilindustrin skulle göra bilar enbart efter lagstiftningens minimikrav skulle de inte sälja en enda bil, säger Daniel Petrycer, arbetsmiljöingenjör på företaget Feelgood, som ger stöd och verktyg åt arbetsgivare i deras arbetsmiljöarbete.

s iG NALE RAR sTATUs

En bra arbetsmiljö ger de anställda förutsättningar för välmående, men också signaler om status som är ett plus för organisationen, menar Daniel Petrycer. – Vi har som individer blivit mer medvetna om vår hälsa och många strävar ständigt att bättra på den med bra kost och motion. Då är det viktigt att man känner att arbetsplatsen inte är en källa till ohälsa.

N A T U R V E TA R E

N R 1 2 0 11

hANNA mEERVELD

sARA-mARA/söDERBERG AGENTUR

Din arbetsstol ska gå att höja och sänka så att du själv kan ställa in hur högt du vill sitta. Många arbetsplatser har idag också höj- och sänkbara bord. Ställ in stolen så att du får det så kallade 90+ läget – lite mer än 90 graders vinkel i knän, höft och armbågar.

S KA AR B ET S PL AT S E N I NTE VARA E N

KÄLLA TI LL OHÄLSA – Försök att använda stolens armstöd och undvik att använda mus alltför mycket. Lär dig kortkommandon istället. Om du ändå får besvär, så be att få en mouse trapper framför tangentbordet, tipsar Daniel Petrycer. Det finns ett samband mellan gradvist tilltagande smärtor, domningskänsla, trötthet, sviktande hand, arm, skulder och nackfunktion och monotona repetitiva arbetsuppgifter framför en bildskärm. Bildskärmens överkant ska vara i ögonhöjd. – Seendet har en inbyggd naturlig synvinkel eller blickriktning som är ungefär 25 grader nedåt. Ögonen ställer in sig för att få en bra blickriktning och rätt synavstånd. Det kan innebära att om exempelvis

en bildskärm är för högt placerad, så lutas i stället nacken bakåt för att optimera blickriktningen för ögat, vilket kan leda till belastningsbesvär. R E fLEXE R GöR D iG TRöTT

Det är också viktigt att belysningen inte ger reflexer i bildskärmen eller att du kan se själva ljuskällan i tak- eller bordslampan. – Ögat ställer in sig – adapteras– efter den starkaste ljuskällan, och då blir det svårare att läsa texten på bildskärmen och du blir trött och inte lika effektiv, säger Daniel Petrycer. Många har skrivbordslampan för högt, den ska inte vara över ögonhöjd.

VI KTIGA VI N KLAR Ställ in stol och skrivbord så att du har såkallat 90+ läge – lite mer än 90 graders vinkel i knän, höft och armbågar när du arbetar vid datorn. Ögat ska vara i höjd med bildskärmens överkant, så att blicken riktas omkring 25 grader nedåt, när du fokuserar på det du arbetar med. Beroende på vad du arbetar med och vilken programvara du använder kan du behöva höja och sänka skärmen.

Men även om du har ställt in allt rätt, betyder det inte att du kan luta dig tillbaka. Eller rättare sagt, så är det just det som det betyder. Med jämna mellanrum måste du nämligen byta arbetsställning, hur perfekt den än är. – Det är bättre att ha hundra felaktiga arbetsställningar under en arbetsdag än en korrekt, säger Daniel Petrycer. Om man låser kroppen i en viss ställning under en längre tid, blir musklerna ansträngda. Om du har ett höj-och sänkbart bord, kan växla mellan stående och sittande, men man kan också sitta i

olika ställningar. Om du till exempel ska läsa ett längre stycke text, kan det vara ett bra tillfälle att luta stolen bakåt, om den har en sådan funktion, och vila ryggen medan du lyfter upp texten närmre ögonen. – Läs som om det var en roman, tipsar Daniel Petrycer, även om det kanske inte

alltid är så lätt att föreställa sig med den text man ska läsa. Gör ett gym papass

Om arbetsuppgifterna inte bjuder på så mycket variation under dagen, kan du själv lägga in rörelser. Ta en paus en gång i timmen, res dig upp och gör ett litet gympaprogram på ett par tre minuter. Gå runt lite, sträck på armarna och luta huvudet åt sidorna. Ta också vara på de korta pauserna när du till exempel växlar mellan två program på datorn för att göra så kallade mikrorörelser. – Lyft och sänk axlarna, sträck på dig lite, knyt nävarna och öppna dem igen, tipsar Daniel Petrycer. Efter ett tag behöver du inte tänka på de här övningarna längre, det blir som en reflex. skapa harmoni

Omgivningens ljud och ljus är också viktiga komponenter i arbetsmiljön. – Det gäller att skapa en ljusharmoni på arbetsplatsen, utan alltför mörka ytor, men också utan alltför ljusa ytor och blanka material av det slag som har varit på modet ett tag. De kan ge upphov till störande reflexer. Om takbelysningen är anpassad till arbetsplatsen, kanske du inte behöver en bordslampa. – Men det kan vara bra att tänka på att efter 40 års ålder, så behöver man mer ljus ju äldre man blir. Även om hög ljudnivå inte är ett problem som brukar förknippas med kontorsarbete, så kan man störas av ljud som kommer från en verksamhet som man inte känner sig involverad i. – Det är väldigt viktigt med akustiken i öppna kontorslandskap, och också att man skapar en etik där man undviker att störa andra och går till särskilda mötesrum när man behöver föra längre samtal, säger Daniel Petrycer. #

N R 1 2 0 11

N A T U R V E TA R E

ChEf

t e d r e d Plötsligt hän Framgångar kommer ofta när man minst anar det och är ett resultat av ett uthålligt arbete. Håll i och håll ut, är en av stig Wiklunds ledstjärnor på jobbet som regionchef på LrF. I botten ligger en orubblig tro på positivt tänkande, som fått dalande skidstjärnor att nå toppen igen.

TEXT

LAR s-E R i k Li Lj E BÄCk

å Bollsta herrgård är det lätt att känna sig välkommen. I entrén möts man av en personlig skylt där just jag bjuds in. Där finns också dagens ordspråk prydligt inramat: ”Många försummar den lilla lyckan i jakten på den stora lyckan.” – Var tacksam över det du har uppnått. De stora genombrotten kommer inte varje dag, därför är det så viktigt att tillsammans glädja sig åt att vi gör ett bra jobb i vardagen, säger regionchef Stig Wiklund. Han fortsätter att strö tankekorn omkring sig: ”Håll i och håll ut.” Med det menar han att man ska vara uthållig och fullfölja påbörjade projekt och inte hela tiden hoppa på nya. Han liknar det vid en svänghjulseffekt, där framgången plötsligt kommer, ofta när man minst anar det.

sTÄm N i NG s LÄG E

Jag anländer lagom till morgonmötet på LRF:s regionförbund i Västernorrland. Vi befinner oss en mil från Kramfors och tre mil från Sollefteå, granne med skogsbolaget SCA och en småskalig whiskytillverkare. – Vilket stämningsläge har du i dag på en skala mellan ett och tio, frågar en av medarbetarna som håller i dagens möte. De flesta lägger sig ganska högt mellan sju och nio, och motiverar sitt stämningsläge. – Genom att redovisa det får kollegerna förståelse om någon inte går för full maskin. Och tvärtom, om någon verkligen är på hugget så kan den personen förväntas prestera lite mer, säger Stig Wiklund. Han påpekar att positiva kommentarer smittar av sig.

N A T U R V E TA R E

N R 1 2 0 11

Stig Wiklund tar med sig mentala arbetsmetoder från idrotten till arbetslivet. Skidskytten Helena Ekholm är en stjärnorna som ingår i Stig Wiklunds stall.

COACHTI PS FRÅN CH E FE N

1. Fokusera på dina starka sidor. 2. Gläds över det du har uppnått och fråga vad du kan göra bättre. 3. Skriv ner tre saker som du har gjort bra varje kväll. 4. Laget går före jaget. 5. Häng inte upp ditt liv på en sak, då är det lättare att klara ett misslyckande.

– Morgonmötena handlar om att lyfta medarbetarna, få dem att utvecklas och känna sig betydelsefulla. Var och en redogör också för dagens arbetsuppgifter och hur de kan stödja varandra. Mötet tar inte längre än en kvart och är en värdefull investering inför dagens arbete. VECkAN s höj D pU N kT

En gång i veckan har de totalt åtta medarbetarna lite längre möten, där en uppgift är att berätta om veckans höjdpunkt, både privat och på jobbet. – Ytterst handlar det om att få medarbetarna att växa och bli duktigare än jag. Laget går före jaget, vilket bygger på presti-

gelöshet och att hjälpas åt. Alla är delaktiga och bidrar till en bra verksamhet. Men kan det inte bli för mycket psykologiserande? – Nej, det får inte vara en social klubb där vi hamnar i process. Kom ihåg att vi är här för att jobba och nå bra resultat, där syftet är att skapa en god prestationsmiljö. Han förklarar att man i en god miljö frågar vad man kan göra bättre och gräver inte ner sig i misslyckanden. Då blir det lättare att utvecklas.

– Om du fokuserar på det dåliga går det snabbt utför med sämre resultat som följd. Fråga istället vad du gjorde bra och vad du kan göra bättre och hur du ska göra det. Stig Wiklund är mannen bakom Helena Ekholms hemliga bok, där hon varje dag skriver upp tre saker hon har gjort bra och gläds över dem. – Det är möjligt att växa genom motgångar. Det är tufft när man är i dem, men vägen till stjärnorna går ofta genom svårigheterna. åR ETs AR B ETs pLATs

CoAChAR h E LE NA E kB Lom

Det är ingen tillfällighet att Stig Wiklunds ledarskapsfilosofi ligger nära idrotten. Han räknar upp flera svenska skidstjärnor som han är personlig coach för. Den mest kända är skidskytten Helena Ekholm, som efter misslyckandet i OS förra vintern valde Stig Wiklunds stall. Nu är hon på rätt spår och framgångarna har kommit. Tekniken med det coachande arbetssättet liknar det han använder i arbetslivet. Vad är hemligheten?

Han förklarar att det också handlar om att se till hela människan och inte hänga upp sitt liv på en enda sak. Ett misslyckande får inte innebära en personlig katastrof. Då blir det lättare att ha en avspänd inställning till sina prestationer. Men klarar man inte det på egen hand? – Nej, det behövs stöd, ”detta hade jag inte klarat själv, någon bryr sig om mig och jag behöver coachning som ställer de rätta frågorna”, säger skidstjärnorna. Att Stig Wiklunds filosofi även fungerar i arbetslivet vittnar framgångarna på

LRF om. Antalet medlemmar fortsätter att öka i en tid då det traditionella jordbruket krymper. För några år sedan blev regionkontoret vald till årets arbetsplats av Alecta. #

LR F :S R E G I O N F Ö R B U N D I VÄ S T E R N O R R L A N D  Jobbar för att skapa goda villkor för människor och företag inom de gröna näringarna och på landsbygden.  Fungerar som LRF:s förlängda arm. Det finns 19 regionförbund med kontor i hela landet.  När mjölken minskar i Västernorrland så ökar landsbygdsföretagandet inom bland annat häst, grön omsorg, snöröjning, mark och skog.  På kontoret jobbar bland annat en vattensamordnare, två ombudsmän, två projektledare inom företagsam landsbygd och förnybar energi.

cHEFsFråGan

Vad gör jag när drevet går? Hur förbereder man sig på oväntade händelser? Vad gör jag den dagen Jan Josefsson knackar på dörren? Bör vi ha en plan för kriskommunikation? Hälsningar Anette

Man kan inte förbereda sig på allt, men med en plan för kriskommunikation är det lättare att klara oväntade händelser. När det oväntade händer förväntas du som chef att ta ansvar och agera. Att inte agera är ofta ett sämre alternativ och kan få konsekvenser. Vissa saker är möjliga att förbereda sig på, som till exempel kontakter med media. Journalister söker ofta sensationer och skandaler. En del skyr inga medel för att få en bra ”story” Därför gäller det att ha en

genomtänkt plan för mediakontakter och bemöta journalisterna på rätt sätt. I det ligger att känna till hur journalister tänker. Men kom ihåg att många journalister också har ett gott uppsåt där det gäller att vara tillgänglig och bistå med information. När drevet går är läget ett annat och redan innan intervjun är du i underläge. Därför är det angeläget att förbereda sig ordentligt. Både du och jag har säkert sett exempel på intervjuer som gått riktigt dåligt. Så förbereder du dig: 1. Bestäm vem eller vilka som ska ha kontakt med media? Du eller den personen bör gå en utbildning för att lära sig grundläggande kommunikation med media. 2. Om du blir uppringd behöver du sällan svara direkt. Du kan be att få återkomma, även om det är en kort stund du får till ditt förfogande. 3. Gör en liten FAQ - frequent asked questions - gå igenom de frågor som du tror att

journalisterna kommer att ställa och gå igenom svaret på dessa innan intervjun. 4. Lägg alla korten på bordet och tala sanning. Trassla inte in dig i lögner, som senare ändå kommer att avslöjas. Då blir skadan värre. 5. Tänk på att när du talar med en journalist så pratar du med många människor på en gång. 6. Fundera på vad ditt viktigaste budskap är i den här situationen och var tydlig med det. Det kanske helt enkelt är så att du är väldigt ledsen att detta har inträffat. Att vara chef innebär to know what to do when you don’t know what do, har någon sagt. to do Elisabet Engdahl Linder Chefombudsman Naturvetarna

N R 1 2 0 11

N A T U R V E TA R E

kARRiÄR

fRåGA EXpE RTE N: NATU RVETAR NAS EXPE RTE R SVARAR PÅ FRÅG OR FRÅN M E DLE M MAR NA

Jag är uppsagd, vad ska jag göra? Hej, utan förvarning fick jag besked om att jag ska sägas upp av personliga skäl. Jag hade det lite på känn eftersom jag och min chef inte kommer överens. Kan arbetsgivaren verkligen göra så och hur kommer processen att gå till? hÄLs N i NGAR jAN N E

Som i alla fall av uppsägningar måste kravet på saklig grund vara uppfyllt. Det gäller både vid arbetsbrist eller om uppsägningen är kopplad till en enskild individ.

Vad gör Naturvetarna för konsulterna? Jag jobbar som konsult och är anställd av ett bemanningsföretag, men skulle egentligen hellre vilja ha en fast anställning. Vad gör facket för oss på bemanningsföretagen? hÄLs N i NGAR DAN i E L

Globalt sker det stora förändringar i länders ekonomi, som har en direkt påverkan på företag i Sverige. Bemanningsföretagen blir därför ett komplement till fasta anställningar som hjälper svenska

Att säga upp någon av personliga skäl är inte så lätt och beror på tidigare misskötsamhet, anställningstidens längd, arbetstagarens ställning, storleken på arbetsplatsen samt tidigare tillsägelser som till exempel varningar. Arbetsgivaren är skyldig att först informera den anställde om att förseelsen kan leda till uppsägning, speciellt om den upprepas. Kom ihåg att arbetsgivaren har bevisbördan. Bevisning kan ske genom dokumentation, som kan vara allt från mötesprotokoll till utvärderingar av den anställdes prestationer, men även skriftliga tillsägelser. Det finns en mängd saker som kan leda till uppsägning av personliga skäl. Några exempel är att man inte sköter sitt arbete, varit olovligt frånvarande en längre tid, misshandel och hot om våld, trakasserier, illojalt beteende, ordervägföretag att bemöta dessa förändringar. Många konsulter delar din längtan efter ett fast jobb, där man känner att man hör hemma och har trygghet och stabilitet, men även om vi på Naturvetarna skulle önska att alla som vill, har möjlighet att vara anställda av arbetsgivaren på den plats där de arbetar, så har vi inte mandat att stoppa denna utveckling. Arbetsgivaren äger frågan om att ”leda och fördela arbetet”. Som facklig organisation har vi försökt reglera det som vi anser vara av stor vikt för arbetstagare, genom att teckna kollektivavtal med dessa aktörer som är nya på marknaden. Det innebär bland annat att bemanningsföretagen förbinder sig att betala tjänstepension, föräldralön och kollektivavtalade försäkringar. Det gör det också möjligt för fackliga organisationer att bevaka löneutvecklingen för de anställda i bemanningsbranschen.

ran, brottslighet eller svårare samarbetsproblem. I ditt fall verkar inte arbetsgivaren ha talat med dig även om du hade det på känn, men normalt ska en arbetsgivare i det längsta undvika en uppsägning genom att hitta alternativa möjligheter som till exempel omplacering. Utifrån det gör arbetsgivaren en bedömning av hur arbetstagaren kan tänkas sköta sina arbetsuppgifter. Även här finns det krav på en tydlig dokumentation. I ditt fall verkar arbetsgivaren ha missat detta. Mitt råd är att du kontaktar ditt fackliga ombud omgående och får till en överläggning med arbetsgivaren. Tänk på att det finns en preskriptionstid att ta hänsyn till, det vill säga att det lokala facket har en vecka på sig att besvara uppsägningen och kalla till överläggning. m i LLA j oN s s oN

Avtalet ger även möjlighet till olika typer av anställningsavtal beroende på hur långt ett konsultuppdrag är. När ett uppdrag avslutas ska bemanningsföretaget aktivt söka nya uppdrag åt sina anställda, och mellan uppdragen ska bemanningsföretaget betala ut en garantilön. Bemanningsföretaget är också skyldigt att underhålla de anställdas kompetens så att de alltid är anställningsbara och attraktiva på arbetsmarknaden. Det vinner bemanningsföretaget på, men också deras anställda. Ofta kan ett arbete på ett bemanningsföretag ge erfarenheter som leder till ett fast jobb. Liksom i andra branscher, finns det oseriösa företag utan kollektivavtal, där skamlöner förekommer. Detta problem är svårt att komma åt då vi i Sverige inte har några lagstadgade minimilöner. E LBA R U B i LAR-AB R E U

E X p E R T pA N E L E N : Vill du komma vidare i karriären, få goda råd inför löneförhandlingen eller få hjälp att lösa problem på jobbet är du välkommen att kontakta Naturvetarnas medlemsjour: www.naturvetarna.se/medlemsjour tel: 08-466 24 80.

N A T U R V E TA R E

N R 1 2 0 11

Milla Jonsson Ombuds man

Elba Rubilar-Abreu Ombudsman

p å n y tt j o bb

Kemister bygger broar Ett nytt jobb behöver inte innebära en anställning. De disputerade kemisterna Åsa Wallin och Marie Waltersson gick sin egen väg och startade företaget binformation. Nu bygger de broar mellan vetenskap och industri.

edan för sex till sju år sedan såddes fröet till det som skulle bli ett konsultföretag. Då gick Åsa Wallin och Marie Waltersson en forskarutbildning inom onkologi vid Linköpings universitet. – Vi ville skapa något eget och tillföra marknaden en ny tjänst, säger Åsa Wallin. Vad är er affärsidé? – Vi erbjuder informationstjänster inom life science. Det kan handla om att hjälpa företag med marknadsföringen av en ny eller förbättrad produkt. I det ligger att skriva texter till presentationer och hemsidor. Vi gör också omvärldsanalyser och utredningar.

fantastisk resa att vara entreprenör. Det borde fler få vara med om, så visst kan jag rekommendera andra att ta chansen. Kommer ni att lyckas? – Ja, vi har fått positiva reaktioner och många inom branschen vittnar om att det finns ett behov av våra tjänster, inte minst bland de mindre innovationsföretagen, som ofta inte har den kompetensen inom huset.

Er drivkraft?

Hur ser framtiden ut? – Vi vill växa organiskt och kunna anställa och skapa ett företag med olika kompetenser. Lika viktigt är att samarbeta med andra företag och bygga nätverk, vilket vi gör redan nu.

– Vi har kul på jobbet, inte minst är det spännande med affärsutveckling och det är en

Har ni fått någon hjälp? – Ja, vi sitter i en företagsinkubator i

Linköping med första halvåret hyresfritt och vi har tillgång till coachning. Vi har fått starta eget-stöd från Arbetsförmedlingen, vilket gjorde att vi vågade satsa. Är ni självlärda företagare? – Nej, innan vi startade gick vi en utbildning i entreprenörskap som var ett samarbete mellan Linköpings universitet och Örebro universitet, vilket var väldigt lärorikt och nyttigt, säger Åsa Wallin. LEL

Marie Waltersson och Åsa wallin vill inspirera andra naturvetare att bli entreprenörer.

f ler p å n y tt j o bb Anna-Maria Hallin

Anders Bergström

Mille Millnert

Nytt jobb: Kvalitetschef på Maxo´s Food AB Utbildning: Nyutbildad livsmedelsagronom.

Kontorschef vid Länsstyrelsen i Västra Götalands läns platskontor vid Hornborgasjön. Tidigare jobb: Föreståndare för naturum Hornborgasjön. Utbildning: Disputerad biolog med inriktning på ekologi.

Generaldirektör för Vetenskapsrådet från och med 1 februari. Tidigare jobb: Rektor för Linköpings universitet sedan 2004. Utbildning: Professor i reglerteknik.

Matilde Törnqvist Miljöinspektör på miljöförvaltningen i Lund. Tidigare jobb: Miljöskyddshandläggare på länsstyrelsen i Kronobergs län. Utbildning: Miljövetenskaplig utbildning vid Lunds Universitet.

Sofia Svensson Miljöchef på Nobina Sverige AB. Tidigare jobb: Svenska Retursystem AB som controller hållbar utveckling. Utbildning: naturresurs-

Henrik Lindahl Handläggare (fiske, jakt och miljö/naturvård) vid Kustbevakningen i Karlskrona. Tidigare jobb: Assistent vid Kustbevakningens fiskerikompetenscenter i Göteborg. Utbildning: Magisterexamen i biologi vid Göteborgs Universitet.

så nytt job Har du o ck

ekonom.

Viktoria Westman Stallförman Ridskolan Strömsholm Utbildning: Hippolog med kandidatexamen.

Tobias Sahlman Miljöplanerare i Vallentuna kommun. Tidigare jobb: Naturvårdskonsult på Enetjärn Natur AB, Umeå. Utbildning: Fil. dr i populationsbiologi.

Virpi Lindfors Samhällsbyggnadschef i Östhammars kommun. Utbildning: Fil dr i zoologi.

eller är på gång att byta? Skicka ett mejl till: redaktion@naturvetarna.se så får du vara med på listan över naturvetare som har nytt jobb. Bifoga gärna en högupplöst bild på dig själv.

N R 1 2 0 11

N A T U R V E TA R E

LĂ¤nsstyrelsen Ă–stergĂśtland Ă¤r regeringens lĂ¤nskontor, med uppdrag att aktivt bygga ett hĂĽllbart samhĂ¤lle fĂśr nuvarande och kommande generationer ĂśstgĂśtar. Det gĂśr vi genom arbete med planering, utveckling och uppfĂśljning inom mĂĽnga sektorer. En av vĂĽra viktigaste uppgifter Ă¤r att vara lĂ¤nken mellan de som bor i lĂ¤net och de som styr vĂĽrt land.

7JMM EV BSCFUB NFE JOUFSOB UJPOFMMU WĂŠYUTLZEE 9L VÂ¸NHU HQ DNDGHPLNHU PHG HUIDUHQKHW LQRP RPUÂ§GHW YÂŚ[WSURGXNWLRQ JÂŚUQD PHG YÂŚ[WVN\GGVLQULNWQLQJ 6LVWD DQVÂ¸NQLQJVGDJ IHEUXDUL

LĂ¤nsstyrelsen Ă–stergĂśtland sĂśker

KvaliďŹ cerad betesmarkshandlĂ¤ggare Sista ansĂśkningsdag 17 februari Mer om tjĂ¤nsten pĂĽ www.lansstyrelsen.se/ostergotland

+ĂšOLĂšQJOH

/ÂŚV PHU RFK DQVÂ¸N SÂ§ ZZZ MRUGEUXNVYHUNHW VH OHGLJDMREE

Ă–STERGĂ–TLAND

FrilufsfrĂ¤mjandets lokalavdelning i Lund och SkryllegĂĽrden sĂśker

Verksamhetschef

Se mer information om verksamheterna pĂĽ www.friluftsframjandet.se/lund samt www.skryllegarden.se. DĂ¤r kan du Ă¤ven lĂ¤sa mer om tjĂ¤nsten. Din ansĂśkan skall vara inne till den 15 februari och skickas via e-post till magnus.wikforss@friluftsframjandet.se

RĂĽvaruansvarig/ tĂ¤kthandlĂ¤ggare till Ballast Region Syd FĂśr mer information om tjĂ¤nsten gĂĽ in pĂĽ www.svevia.se

Alltid pĂĽ vĂ¤g Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen fĂśr skogens ekologi och skĂśtsel, UmeĂĽ Institutionen fĂśr vatten och miljĂś, Uppsala Vi sĂśker 3 doktorander och 2 Post-Docs till ForWaterprojektet vars Ăśvergripande syfte Ă¤r att fĂśrbĂ¤ttra kunskapen om hur klimat och skogsbruk pĂĽverkar vattenkvalitĂŠn i rinnande vatten.

Doktorand

Skogsbrukets och klimatfĂśrĂ¤ndringarnas pĂĽverkan pĂĽ vattenkvalitet, SLU UmeĂĽ. Ref nr 43/2011

Doktorand

Mark-vatten interaktioner, SLU Uppsala. Ref nr 82/2011

Doktorand

KvĂ¤ve i mark och vatten, SLU UmeĂĽ. Ref nr 83/2011

Post-doc

Studier av det svenska skoglandskapet, SLU Uppsala. Ref nr 84/2011

Post-doc

Processbaserad modellering av det svenska skogslandskapet, SLU Uppsala. Ref nr 85/2011 FĂśr mer information kring tjĂ¤nsterna gĂĽ till: personal.slu.se/jobb. Sista ansĂśkningsdag Ă¤r 1 mars 2011.

N A T U R V E TA R E

N R 1 2 0 11

Vi sĂśker nya medarbetare NU-sjukvĂĽrden

Cytodiagnostiker OmrĂĽde Diagnostik, Patologkliniken, NĂ„L / Uddevalla sjukhus Tillsvidare. Heltid. TilltrĂ¤de enligt Ăśverenskommelse. Ref.nr: Cyto NU 10/1 Upplysningar: Avdelningschef Mariette Styrenius, tfn 0520-918 85 e-post mariette.styrenius@vgregion.se Sista ansĂśkningsdag: 2011-02-28. www.vgregion.se/jobb

Länsstyrelsen är en statlig myndighet och regeringens företrädare i länet. Vi arbetar med att främja länets utveckling och samordna olika samhällsintressen samt verka för att nationella mål genomförs i förhållande till Dalarnas förutsättningar. Kunskapsförmedling och samverkansarbete är viktigt i vårt arbete. Vi är ungefär 240 medarbetare och vår chef är landshövding Maria Norrfalk. Till Naturvårdsenhetens Naturskyddsfunktion söker vi nu

Naturvårdshandläggare

Vi samarbetar med Profﬁce i denna rekrytering. Läs mer om tjänsten och ansök via platsannonsen på www.profﬁce.se under Sök Jobb/Lediga Jobb i Dalarnas län senast 6 februari 2011.

– naturreservat

Som Naturvårdshandläggare tillhör du den arbetsgrupp som ansvarar för områdesskydd. Du arbetar med naturvärdesbedömning och reservatsbildning vilket medför många kontakter med markägare, Naturvårdsverk och andra myndigheter samt ett omfattande internt samarbete. Gruppen för om-

rådesskydd fungerar som intern remissinstans för naturvården och du svarar för bedömningar och yttranden inom ditt sakområde. Även andra naturvårdsärenden kan bli aktuella. Vi erbjuder en utåtriktad roll med många kontakter i en region där naturvårdsfrågor har hög aktualitet och prioritet.

Läs mer i platsannonsen på www.profﬁce.se

läs på campus eller distans

SKOGSHISTORISKA SÄLLSKAPET Skogshistoriska Sällskapet ger årligen ut medlemsbladet Skogshistoriska Tidender med fyra nummer per år och Skogshistoriska Sällskapets Årsskrift. Sällskapet anordnar varje år skogshistoriska exkursioner i olika delar av landet. Bli medlem i Skogshistoriska Sällskapet! Betala medlemsavgiften 270 kr/år. Familjemedlemsskap 350 kr/år. Studenter 100 kr/år. Plusgiro 480 61 67-5 Eller kontakta Kassören Bengt Stenerås E-post: bengt.steneras@swipnet.se Tel: 0511-167 88 Mob: 0703-916 788 www.skogshistoria.nu

Utbilda dig inom Skog och trä. Trä är ett positivt material på många sätt. Det är en råvara som det finns gott om och som bidrar till ett sunt kretslopp. Och trä är faktiskt också känslomässigt. Det ger en annan känsla än stål och plast, vilket gör att det kanske inte är så konstigt att trä är det vanligaste materialet i inredning som möbler, väggar och golv. Linnéuniversitetet erbjuder flera utbildningar inom Skog och trä. Prova på att läsa en enstaka kurs eller gå direkt in på något av våra program. nyhet! Hösten 2011 startar ett masterprogram i Skog och träteknik. Utbildningarna ges på campus eller distans. Läs mer: lnu.se/amnen/skog-och-tra Kalmar Växjö

N R 1 2 0 11

N A T U R V E TA R E

S PA N A R I N

ÅKTUR

Med ljusets hastighet De flesta som har suttit i en bilkö eller på ett försenat tåg på väg till eller hem från jobbet har någon gång funderat över hur det skulle vara att kunna färdas med ljusets hastighet. Även om det inte löser dina vardagsproblem, kan du nu i alla fall få uppleva känslan i en simulator på Umevatoriet, en kort promenad från Umeå centrum. Här blir Einsteins teorier verklighet medan du färdas runt jorden. Bakom simulatorn står Antycip Simulation, dataspelsföretaget Coldwood Interactive och medarbetare på institutionen för fysik vid Umeå Nya perspektiv på tillvaron. universitet. HM

RYM DFORS KI NG

NASA kommer till Stockholm Den 28 januari är det världspremiär för utställningen NASA – a human adventure på Tekniska museet i Stockholm. Över 400 föremål – en del original, en del kopior – ingår i den 2 000 kvadratmeter stora utställningen. Alltifrån rymddräkter till rymdkapslar, teleskop och satelliter har fraktats till vad som förmodligen blir den enda skandinaviska anhalten på utställningens planerade turné i Europa och USA. Många av föremålen visas nu för första gången i NASA:s 50–åriga historia. HM Frossa i USA:s rymdfärder.

R ÖT T E R

N A T U R V E TA R E

Vargens fall och uppgång När vargdebatten rasar som värst och man trätar om hur många vargar som ska skjutas i vinter släpper Alla hundars moder. vetenskapsjournalisten Henrik Ekman en bok om den älskade och hatade vargen. Vi får veta att den i princip var utrotad i över hundra år innan den kom tillbaka till Sverige i slutet av 1970-talet. I Vargen – den jagade jägaren tar han reda på allt om toppredatorn i den svenska faunan. En viktig länk i näringskedjan blev komplett när vargen kom tillbaka. Men inavel och genetiska problem har ställt till problem. Han speglar varguppror i de värmländska skogarna och det politiska spelet kring var det ska finnas varg och hur många det ska finnas i landet. Vi får ta del av konflikten mellan renägare och varg. Ännu en behållning av den välskrivna boken är de vackra bilderna av djuret som är alla hundars moder, allt från en chihuahua, som inte väger mer än ett halvkilo till en irländsk varghund på 75 kilo. LEL www.norstedts.se

ÖGONÖPPNARE

Så mycket kostar din tröja

Det är inget litet ämne som fysikern Jörgen Sjöström tar sig an i På spaning efter livets ursprung – om astrobiologi, människans rötter och evolutionen. Till skillnad från de flesta verk i genren, låter han berättelsen ta sin början i vår tid och sedan, med hjälp av en tidsmaskin, förflytta sig bakåt genom årmiljarderna. Förutom jordens historia, serveras också vetenskapens och filosofins. Rätten kryddas med författarens egna funderingar i såväl prosa- som poesiform. Jörgen Sjöström har tidigare skrivit boken Newton och gravitationen - på himmelen och på jorden och även medverkat med artiklar om vetenskapshistoria i flera tidningar. Läs mer om astrobiologi och livets ursprung på vetenskapssidorna i detta nummer, sid 20-23! HM

Redan titeln Bomull – en solTagelskjorta, kig historia flaggar för att den någon? här boken inte innehåller någon feelgood-läsning. Journalisten Gunilla Ander började för tio år sedan specialisera sig på EU:s jordbrukspolitik och WTO-förhandlingarna om frihandel för tidningen Land Lantbruk. I sin nya bok tar hon med läsaren på en resa från klädbutiken ut i världen genom flera kontinenter, samhällsskikt och århundraden, och i takt med att du vänder blad lär även den mjukaste billiga trikåtopp eller prisvärda bomullsboxer börja skava. För det finns förstås en dold prislapp – tvångsarbete, barnarbete och hälsofarlig användning av bekämpningsmedel präglar bomullsodlingen på många håll i världen, samtidigt som priserna hålls nere av USA, där odlingen sker med hjälp av moderna maskiner och stora subventioner. HM

www.norstedts.se

www. ordfront.se

Tag plats i tidsmaskinen

Astrobiologi för den som kan hänga med i svängarna.

JAGAD JÄGAR E

N R 1 2 0 11

GÄSTKRÖNIKAN

Dags att nyansera

kemidebatten I

Tv:s mjuka morgonsoffa försökte professor Christina Moberg och Alireza Salehi, forskare från KTH, att berätta om Kemins år. Programledaren såg uppriktigt förvånad ut när de båda naturvetarna började berätta om kemi och kemikalier som förutsättningen för att lösa samhällets stora utmaningar. – Jag som trodde kemi bara handlade om miljöproblem, sa programledaren. Eftersom en nyhetsreporter på tv förmodligen har en hyfsad allmänbildning så är det lätt att dra slutsatsen att de flesta svenskar ser på kemi och kemikalier just på detta sätt. Vi som arbetar med kemi och naturvetenskap har misslyckats med att berätta om skillnaden mellan farlighet och risk. För dig som läser denna utmärkta tidning så är det ingen nyhet att kemi ligger bakom många innovationer, som mobiltelefoner, läkemedel, sportartiklar och liknande. Det är också självklart för dig att kemisk kunskap är nödvändig för utvecklingen av nya miljövänliga energilösningar och om vi ska kunna förse jordens växande befolkning med mat och rent vatten. I kontrast till denna kunskap står uppgifterna om att det är användning av kemi och kemikalier som är anledningen till allergier, överaktivitet, koncentrationssvårig-

ALL A NATU RVE TAR E KA N GÖ RA E N I N SAT S U N DE R K E M I N S ÅR !

heter, inlärningssvårigheter, nedsatt intelligens med mer. När komplexiteten är stor och kunskapen begränsad, är det förståeligt om vi söker efter enkla svar. Om miljöorganisationer ser som sin uppgift att skrämma upp konsumenter med att de blir förgiftade av att bära plastskor och om myndigheter uppmanar föräldrar att stoppa barnen från att bita i gungor, är det inte konstigt att det svaret lätt blir: förbjud alla kemikalier! Kul, framtid och hållbarhet är ledorden när vi planerar och arbetar med Kemins År. Massor av aktiviteter på föreningar, skolor och företag är redan inlagda i webbplatsens kalendarium. Men det är inte bara i Sverige det händer. Det är Förenta nationerna som har utsett 2011 till International Year of Chemistry. Året ingår i FN:s årtionde för hållbar utveckling och syftet är att öka allmänhetens förståelse för kemi och kemisk kunskaps betydelse för att lösa samhällets utmaningar. En tonårsmamma med en dotter på NVprogrammet skriver i sin blogg.

”Hon gillar matte jättemycket och det är ju en fördel om man går ett naturvetenskapligt program. Men nu har hon kemi och fysik... och jaa... de läxorna är inte att leka med. För mig är det totalt omöjligt att fatta när jag ska försöka hjälpa henne. Det är isotoper hit, och neutroner dit, och Newton, och saker upphöjt i andra, och k:n som står i stället för tusen, och tyngdkrafter och bla, bla, bla... och jag läser frågan högt, och lågt, och tyst för mig själv och tillsammans med dottern, och jag riktigt känner hur det bara knakar i huvudet. ” Alla arrangemang under Kemins år till trots är det ändå vad du, som naturvetare, gör i din vardag som verkligen kan innebära en skillnad. Nu har vårterminen börjat. Ring på hos grannfamiljen och fråga om det är någon som behöver hjälp med läxläsningen. Och berätta för småbarnsfamiljen att de inte behöver vara rädda för bildäcksgungor!

Magnus Huss VD, Plast- och Kemiföretagen

K A L E N D A R I E T hittar du på www.naturvetarna.se/kalender FE B R UAR I

Sista anmälningsdatum – Nutrition till cancerpatienter i palliativ vård

1-3

Facklig grundkurs, Nacka, Stockholm

Bubbel & Debatt, Stockholm

Avloppsdagarna, Göteborg

7–8

Proteins, Peptides and Peptidomimetics: Applications in Drug Discovery and Drug Development, Uppsala

Naturvetarnas & Kungl. Vetenskapsakademins karriär seminarium SLU Uppsala

8–9

Workshop i karriärplanering – vägen till nytt jobbGöteborg

Naturvetarnas & Kungl. Vetenskapsakademins karriärseminarium, Karolinska institutet, Stockholm

AvloppsdagarnaStockholm

Utveckla dig på KunskapsdagarnaHässleholm

Naturvetarnas & Kungl. Vetenskapsakademiens karriärseminarium, Best Western Hotel Eggers, Drottningtorget, Göteborg

ANG FÖR N NAN DE AR RANG E M H A R D U N ÅG OT S PÄ R I E T PÅ DA N E NG? TI PSA KAL N AT U R V E TA R E PÅ G Å E A.S W W W . N AT U R V E TA R N

N R 1 2 0 11

N A T U R V E TA R E

%HV|N RVV Sn ZZZ DNDGHPLNHUIRUVDNULQJ VH RFK J|U IDPLOMHVN\GGVWHVWHW

1DPQO|VW

(145-0+0)

)RUVNDUS

STEN STYMRUWUlWW NE

7HPD BIOT

FORSKNIN G

tidningen fรถr forskning i framkant

Som medlem i Naturvetarna fรฅr du pรฅ en prenumeration av FORSKNING.

EKNI LIVSMED K, MEDICIN, EL, KEM I

FORSKNIN UNIVERSI GSSVERIGE TETSNYTT

7LGQLQJH

Q I|U IRU

VNQLQJ L

IUDPNDQ

3-4

2010

Mร T

6WHQ 6W

\PQH

50% rabatt

9l[WH U HUVl WWHU ROM *UDIH D Q

GHW XOW

,PSODQ

LPDWD P

WDW D

DWHULDO

Y SDSSH .ODVVLV U YV NYDQN PHNDQLN WPHNQD QLN

TEMA www.fors

kning.co

Biotekn

Du betalar endast 135 kr (inkl moms) fรถr 4 nr/รฅr, ordinarie pris 270 kr. ร r du studerande betalar du 100 kr/รฅr. Innehรฅllet i FORSKNING spรคnner frรฅn intressanta studentprojekt รถver framstรฅende forskning vid universitet och hรถgskolor till nydanande utveckling inom fรถretagssektorn. FORSKNING ges ut i nรคra samarbete med hรถgskolor och universitet, vilket garanterar hรถg redaktionell kvalitet och trovรคrdighet.

BESTร LL din prenumeration genom att maila ditt namn, adress och telnr till: so๏ฌ a@forskning.com

$QQRQV OLJJ 1DWXUYHWDUHQ LQGG

N A T U r V E TA r E

N r 1 2 0 11

Glรถm inte nรคmna att du รคr medlem i naturvetarna.

MEdlEMSNYTT

Motivation måste komma inifrån Som ledare och medarbetare vill man gärna tro att man kan motivera andra. Men glöm det, motivationen måste komma inifrån för att den ska bestå, enligt ledarskapskonsulten Martin Ehdin, som talade om sin nya bok Motivationsmyten på Naturvetarnas seminarium leadership friday. M O r ö T T E r Är det verkligen omöjligt att motivera andra till goda arbetsinsatser? – Ja, lönehöjningar, bonusar och andra belöningar ökar motivationen bara en kort stund, säger Martin Ehdin, författare till boken Motivationsmyten. Han förklarar att man är lycklig några dagar, men se-

kare känner av det direkt. Det handlar bland annat om vilket mottagande man får och om man känner sig välkommen. En arbetsplats med hög energinivå och motiverade medarbetare visar goda resultat och bra lönsamhet. Det är högt i tak och det finns ett driv att nå målet. Om motsatsen råder

K Ä n n E R a n D R a aV D I t t E n G aG E M a n G , V a D K a n D U G Ö R a F Ö R at t B L I B Ät t R E PÅ at t S a M a R B E ta , V a D K a n D U B I D R a M E D F Ö R at t D I n a R B E t S S I t U at I o n S K a B LI M E R M ot I V E R a n D E ?

dan faller man tillbaka till ursprunglig nivå. Risken finns istället att de som inte blir belönade minskar sin motivation, vilket gör att den sammanlagda motivationen blir mindre. – Alla människor har en kraftkälla – ett batteri – som helst ska vara fulladdat. Lika snabbt som motivation kan försvinna, efter till exempel en nedsättande kommentar från en kollega, kan den återvinnas. Energin är flyktig och kan snabbt förändras. E N E rg i N iVÅ PÅ JOB B ET

Vilken energi och kraft finns på din arbetsplats? Martin Ehdin menar att man som besö-

med låg batterinivå är arbetsplasten en grogrund för konflikter, avundsjuka, otydlighet och dolda ledarskap. De flesta kan säkert känna igen båda situationerna och kan vittna om skillnader i stämning och resultat. Frågan är vad man gör för att vända en negativ trend. Ett leende kan göra underverk, menar Martin Ehdin, liksom basala saker som att hälsa på varandra och bemöta varandra med respekt och tydlighet. Uppmuntran är också en väg till höjd energinivå. – Alla kan detta, men ändå finns problem med låga energinivåer på många arbetsplat-

VAd KAN d U B i d rA M E d?

Istället för att försöka motivera alla medarbetare på en gång, så är det bättre att samtala med varje individ var och en för sig. Kom ihåg att vi tillbringar mer tid på jobbet än hemma, därför är det viktigt att klimatet är bra för att alla kan trivas och utvecklas. Martin Ehdin frågar vad du kan bidra med. – Några frågor att ställa till medarbetarna är: Upplever du att ser. En anledning är att många du utvecklas på jobbet, känner är fast i gammalt tänkande där andra av ditt engagemang, vad någon annan ska servera lösningar. Men vi måste vända på kan du göra för att bli bättre på att samarbeta, vad kan du det och ta ett eget ansvar för bidra med för att din arbetsatt ladda batteriet och skapa situation ska bli mer motivemotivation. rande? d U hAr ETT AN SVAr Nyckeln är att motivationen Han menar att utvecklingen nu ska komma från en själv och går åt fel håll med allt fler som inte någon annan eller någon inte är lyckliga på jobbet, där yttre belöning. många går på receptbelagda lä– När jag var 29 år blev jag kemedel för att klara vardagen. rektor, vilket var ett stort kar– Fråga dig vad du kan göra riärkliv för mig. Men jag var för att motivera dig. Du kan osäker på min förmåga att inte lita på att någon annan leda och motivera mina medmotiverar dig. Du har också ett arbetare. Jag bjöd på middaansvar för att energi tillförs till gar, fester och delade ut bohela arbetsplatsen. nusar och lönehöjningar. Men Han frågade publiken på sedet hände ingenting. minariet Leadership friday vilSå du menar att alla inken inställning de har när de struktionsböcker och recept på ska på ett möte eller på fest. hur man ska bli mer motive– Tidigare kunde jag tänka rad kan slängas på soptippen? lite negativt om vilka som kom– Jag anser att det ligger ett mer dit, vad det blir för mat dolt fel i råden. De kommer och annat som inte jag kan påinte från oss själva. När vi har verka. Tänk istället på vad du utvecklat vår egen motivation kan bidra till för att det ska bli behöver vi inga råd eller reett bra möte eller en lyckad fest. cept. LEL

N r 1 2 0 11

N A T U r V E TA r E

MEdlEMSNYTT

CSN-drabbad ﬁck lån av Naturvetarna När biokemistudenten Emil hamnevik drabbades av återkrav från CSN fick han hjälp av Naturvetarna. – Lånet räddade min jul. För mig var det omöjligt att på bara några veckor skaka fram 8600 kronor, som är mer än vad jag får i studiemedel under en månad. Återkravet från CSN gällde för studielån som utbetalades höstterminen 2008. Men det var först två år senare, i mitten av december 2010, som han fick brev om återkrav. Han hade bara två veckor på sig att betala tillbaka pengarna. – Dagarna före julafton skickade jag in låneansökan till Naturvetarna. En vecka senare hade jag pengarna i min hand och kunde betala tillbaka till CSN.

FOr S KAr S KOlA

Fram till dess ska den färdiga biokemisten från Uppsala universitet gå forskarskola, som förbereder för forskarstudier. – Jag söker doktorandtjänster i biokemi och molekylärbiologi och räknar med att få en tjänst efter sommaren. Efter doktorandstudierna vill han ut i näringslivet, helst inom läkemedelsindustrin.

NöJ d M E d lE M

naturvetarna räddade Emil Hamneviks jul. i KlÄM

Anledningen till att Naturvetarna ställer upp med ett räntefritt lån är att Emil Hamnevik är en av många som har kommit i kläm mellan CNS:s stelbenta regler och högskolornas kursplaner. – Jag följde kursplanen, precis som man ska, och blev därför mycket förvånad när CSN krävde mig på pengar. Jag upp-

skattar verkligen att Naturvetarna kunde hjälpa mig med ett räntefritt lån med så kort varsel. Han har valt att betala tillbaka pengarna före sista september i år. Alternativet var att återbetala med ett visst belopp varje månad under sex månader. – Nu hinner jag sommarjobba och på så sätt få ihop pengarna till lånet.

r Eg E lÄN d r i Ng

Nu kommer inte fler att drabbas av återkrav från CSN. Regeringen har insett det absurda i situationen och kommer att ändra reglerna. – Vi välkomnar ändringen av CSN-reglerna. Det är orimligt att studenter kommer i kläm på det här sättet, säger Moa Neuman, studenthandläggare på Naturvetarna, som själv har deltagit i arbetet med att få regeringen att ändra reglerna. LEL

Vägar till nytt jobb det är lätt att börja i fel ände när man söker jobb. Starta med att ta reda på vad du vill, vilken kompetens du har och vilka drivkrafter du har. Vägar till nytt jobb visar hur du gör. Är du den som brukar vara spindeln i nätet och leda projekt framåt eller är du mer typen som skapar ordning och reda? Vill du själv vara frontfigur eller är du experten som håller dig i bakgrunden? Den typen av frågor får du hjälp med i den nya skriften från Naturvetarna. Du måste alltså göra hemläxan innan du

NY KArriÄr

N A T U r V E TA r E

N r 1 2 0 11

sätter dig ner och skriver din ansökan till nästa jobb. Det gäller vare sig du är mellan två jobb, söker ditt första jobb efter examen eller känner att du har fastnat i din yrkesroll och vill komma vidare. Skriften ger dig också konkreta tips på hur du hittar och söker jobb, allt från att skriva en skräddarsydd ansökan som matchar

det jobb du söker till hur du lyckas i anställningsintervjun. Här hittar du verktygen som gör att du kan bli bättre på att kommunicera din kompetens så att du blir din egen PR-byrå. Kom ihåg att bara en mindre del av alla lediga jobb annonseras. De flesta får jobb genom personliga kontakter, därför gäller det att ha ett nätverk. Skriften tipsar om hur man bygger nätverk och marknadsför dig själv och ditt eget varumärke.

En guldgruva för den som söker jobb.

Beställ skriften från Naturvetarna eller ladda ner den från www.naturvetarna.se LEL

Löneökning i två steg gav mer Med hjälp av råd och tips från Naturvetarna lyckades Akademikerföreningen på Företaget AB förhandla fram en lönepott som gav fördelar både för de anställda och för arbetsgivaren. Som ny ordförande i den lokala akademikerföreningen, vände sig Anna, som egentligen heter något annat, till Naturvetarnas ombudsman Elba RubilarAbreu för att få råd om hur hon skulle förhandla om lönepotten inför 2010 års lönerevision på Företaget AB. Det resulterade i att hon och hennes kollegor i fackklubben kunde vända sig till ledningen med en ny strategi. – Istället för en löneökning på en viss procent som angavs i avtalet, kom vi överens om att vi inte skulle få någon höjd lön under det första halvåret, men sedan en dubbelt så stor f ö r h an d l i n g

ökning under det andra halvåret. På det sättet slapp företaget, där lönerevisionen hade kommit igång sent, att betala ut retroaktiv lön, samtidigt som de anställda hamnade på en högre lönenivå inför nästa löneförhandling. Anna fick också tips kring hur man blir en framgångsrik förhandlare. Lyckas du följa enkel samtalsetikett och lyssna på vad motparten säger, så är du redan en god bit på väg. – Det gäller att ta det lugnt, hålla sig saklig och låta företagsledningen prata till punkt säger Anna. I Akademikerföreningens styrelse satte man upp ett tydligt mål för vad man ville uppnå i förhandlingarna och benade ut vilka konsekvenserna skulle bli om man inte fick detta. Det första förhandlingstillfället blev ett möte som varade flera timmar. Först kom företaget med ett förslag. – Sedan lade vi fram några

mjukare argument för varför vi skulle få mer – som till exempel att det är viktigt att känna sig värdefull och uppskattad, berättar Anna. De fackliga representanterna pekade senare under förhandlingarna på vilka följderna kunde bli om de anställda inte kände sig uppskattade, bland annat sämre motivation och risk för att kompetens skulle försvinna från företaget. En möjlighet som Anna tog fasta på var att man har rätt att ajournera förhandlingarna och diskutera vad som har sagts med till exempel övriga styrelsemedlemmar. Efterhand som förhandlingen framskred blev mötena med ledningen kortare och kortare och parterna närmade sig varandra alltmer. – Man får inte ge upp för lätt, säger Anna. Bara för att man inte får gehör på en gång betyder det inte att man inte kan fortsätta att argumentera för samma sak, men med en annan vinkling. HM

K o n ta k t wwww.naturvetarna.se E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24

Nacka B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13 V Ä X E L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.15–13.00 FA X : 08–466 24 79 O R D F Ö R AN D E :

Madelen Nilsson, 073–366 24 79 F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

Thomas Malmer, 08–466 24 82 M E DLE M SJOU R:

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00 M E DLE M S S E RVICE:

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 KARRIÄRSERVICE:

Kallelse Årsmöte Sektionen Sveriges Arbetsmiljöinspektörer kallar till årsmöte 22 februari 2011

Klockan: 10.00 – ca 12.00 Plats: Arbetsmiljöverkets lokaler, Stockholmdistriktet, Drottningholmsvägen 37 Anmälan till: claes.petersen@av.se för mer information Claes mobil: 070-666 1270 Vi vill ha din anmälan senast den 16 februari.

Nästa nummer av Naturvetare kommer ut den 24 februari med annonsstopp den 8 februari. Tema: Kemi — Material Annonsbokning: annons@naturvetarna.se

karriar@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

Examensring för Biomedicinska Analytiker

10% i rabatt som medlem

(Ordinarie pris 4 195 kr.)

CHEFSSERVICE:

elisabet.engdahl-linder@naturvetarna.se 08–466 24 26 A K A D E M I K E R NA S E R K Ä N D A A R B E T S LÖ S H E T S K A S S A :

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00, I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

Beställning till elba.rubilarabreu@naturvetarna.se med namn, personnummer/ medlemsnummer, leveransadress, storlek och examensår. Levereras mot postförskott efter ca 3 veckor.

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0200–87 50 40 AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20 AKADEMIKERRÅDGIVNING:

www.akademikerradgivning.se info@akademikerradgivning.se 08–518 043 80

POSTTIDNING

Avs ä n d a r e : Nat urv et arna, Box 76 0 , 131 2 4 N a ck a

Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Karriärvägar för forskare och doktorander Möt inspiratörer som visar på karriärvägar både inom akademin och i näringslivet. Vi kommer också att diskutera den pågående omstöpningen av karriärstrukturer efter doktorsexamen. Hur kommer framtidens karriärsystem att se ut? Vi kommer till: 

Göteborgs universitet – 10 februari



Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala – 17 februari



Karolinska institutet, Stockholm – 24 februari



Lunds universitet – 10 mars



Umeå universitet – 17 mars

Alla seminarier pågår kl 17–20. Kom gärna tidigare på eftermiddagen och få kvalificerad karriärrådgivning, skräddarsydd för naturvetare. Gör en intresseanmälan för karriärrådgivning samtidigt som du anmäler dig till seminariet. Vi bjuder på dricka och tilltugg i samband med seminariet. Anmälan: www.naturvetarna.se

B L I M E D L E M I N AT U R V E TA R N A och vill få del av Naturvetarnas service och ingå i ett kvalificerat nätverk så kan du enkelt bli medlem.

Ä R D U N AT U R V E TA R E

Mejla till info@naturvetarna.se, så skickar vi en länk där du kan ansöka om medlemskap. Ännu enklare är att gå in på, w w w. n a t u r v e t a r n a . s e klicka på ”Bli medlem”.