Issuu

NUMMER 4

2 01 2

TE MA

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

4–21 SID 1

TTR E TI PS FÖR BÄ B B ET H Ä L S A P Å JO

N Ä R AV S LÖJ A R D E B LU FFE N?

Stadsodling lyfter problemområden LAS E R LJ US GER HOPP

Filmmakare

Matematiker bygger animerade filmer i 3D K LI MATS KATT PÅ KÖTT? S I D 12

U P P M U NTR A D E ÄLD R E S I D 13

| KO LL PÅ KAD M I U M S I D 34

N AT U R V E TA R N A S S T I P E N D I U M Naturvetarnas stipendium går till naturvetare som genom sitt professionella arbete gjort särskilda insatser för naturvetenskapen. Stipendiet inrättades vid kongressen 2006 som tack till förbundets tidigare ordförande Göran Bengtsson för hans mångåriga insatser för förbundet. Stipendiet delas ut i samband med Naturvetarnas ordinarie kongresser vart tredje år, och mottagaren får ett belopp på 30 000 kronor.

NER OM I

För att kunna ta emot Naturvetarnas stipendium krävs att den nominerade har "stärkt naturvetenskapens ställning eller höjt naturvetares anseende", är medlem i Naturvetarna, samt är eller har varit yrkesverksam. Priset ges till en person eller delas mellan två personer. Samtliga medlemmar i Naturvetarnas kan nominera stipendiater. Nomineringarna skickas till: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka, eller mejlas till: redaktion@naturvetarna.se Senast den 3 september vill vi ha nomineringarna.

Innehåll OPINION

N R 4 2012

SID 4

Ledare: Nu måste regeringen satsa Läsarbrev och kommentarer från webben

NYHETER

SID 8

Årets agronom Christel Cedergren visar i sin forskning hur vi genom våra matvanor sätter ekologiska fotavtryck. Duellen: Är köttskatt en bra idé för Sverige?

TEMA SID 14

Matematiker tar filmen till en ny dimension Alla naturvetare borde läsa datevetenskap I gränslandet mellan biologi och data

VETENSKAP

SID 22

Laser ger hopp för cancerdrabbade Fråga en naturvetare

KARRIÄR

SID 26

Inspiratören: Stadsodling lyfter problemområden Manualen: När upptäcker de bluffen? Ledarskap: En satsad krona på friskvård ger fyra tillbaka Fråga experten | På nytt jobb

LEDIGA JOBB SID 35 SPANAR IN

SID 38

Gästkrönikör: Patrik Hadenius – Om lyckan att lösa ett problem

NYTT FRÅN NATURVETARNA

SID 40

Ny ombudsman på Naturvetarna | Biomedicinska analytiker lämnar labbet

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare. Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida. Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck Bokning och material-

28 adress: annons@naturvetarna.se Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 31 900 ex. Utgivning: 9 nr/per år. Nästa nummer kommer ut den 7 juni med annonsstopp den 22 maj. Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Omslagsfoto: Sanna Lindberg Annonsering:

Redaktion:

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

Hanna Meerveld, HM reporter/redaktör 08-466 24 85

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

Marita Teräs, MT reporter 08-466 24 81

Johanna Rösth, JR reporter 08-466 24 57

Christina Jägare layout 08-466 24 87

Jeanette Duvert annonsansvarig 08-466 24 86 N R4 2012

N A T U R V E TA R E

Är du redo för ett längre arbetsliv? Sextiofemårsdagen har jag länge sett som ett målsnöre. Min pappa gick på dagen efter ett långt och hyfsat stimulerande arbetsliv som ingenjör. Sedan var det snickeriet och de 19 barnbarnen som gällde för hela slanten. Men måste jag gå i hans fotspår, undrar jag retoriskt och lite upproriskt. I dag är jobbet så mycket mer än en försörjning. Det är där man utvecklas som person både med själva arbetsuppgifterna och i det sociala spelet. Nu är jag mer inne på flexibla lösningar, där man kanske trappar ner tidigare, men fortsätter några år efter den magiska 65-årsgränsen. Å andra sidan finns det en förväntan hos kollegerna att ge plats åt de unga. Men jag tror inte man ska betrakta arbetsmarknaden som ett nollsummespel. Det handlar mer om att ha rätt kompetens som matchar behoven för att till exempel ta en idé till marknaden. Det i sin tur skapar nya jobb. För att få fler att jobba längre måste de äldre uppmuntras, bland annat genom att inte låta dem fastna lönemässigt. Det framgår av alla kommentarer på vår webb efter att frågan ställdes i ett nyhetsbrev. Jag imponeras av engagemanget och viljan att dela med sig av erfarenheter. Några vill inte jobba en dag längre, medan andra inte vill mista stimulansen och umgänget. Ännu en pusselbit för att klara ett långt arbetsliv är att hålla den fysiska ångan uppe. De som har mest att vinna på det är de med sämst kondition. Läs mer om det längre fram.

CH E FR E DAKTÖR

N A T U R V E TA R E

N R4 2012

N AT U R V E TA R E I M E D I A

NATURVETARNA VÄLKOMNAR SATSNINGEN MEN… Sverige ska inrätta ett forskningsinstitut i världsklass. Nästa år kommer omsättningen att vara en halv miljard kronor, och huvuddelen av pengarna ska komma från staten. Tidigare har Scilife Lab varit ett samarbete mellan Stockholms universitet, Uppsala universitet, Karolinska institutet och KTH. Enligt Jan Björklund lyfts nu samarbetet upp på nationell nivå.

Fackförbunden Sveriges Ingenjörer och Naturvetarna välkomnar satsningen på forskningsinstitutet, men är kritiska till att satsningen inte kommer att innebära någon förbättring för Södertäljes del. Astra Zeneca har ju beslutat att lägga ner sin forskningsavdelning i Södertälje och fackförbunden har efterlyst tydliga satsningar från regeringen för att ta tillvara den kompetens som finns där idag. P4 Radio Stockholm 3 april

”Leijonborg måste bytas ut” Vi har inte förtroende för Lars Leijonborg som särskild samordnare för att hantera forskningskrisen i Södertälje. Han saknar mandatet, ledarskapet och engagemanget. Både företaget och vi anställda värnar om att de nyckelkompetenser som finns i anläggningen i Södertälje tas tillvara för framtiden. Forskningsmiljöerna är högklassiga, påkostade och moderna. Vi vill att regeringen skyndsamt fattar beslut om att utse en ny samordnare, med regeringens tydliga mandat att leverera framtidsinriktade lösningar. Det ska vara en person med god erfarenhet av hur omställning kan ske och med god kännedom om hur företag och myndigheter fungerar. Debattartikel på SvD Brännpunkt 31 mars, av Ivar de la Cruz, ordförande för Akademikerföreningen, och Malin Linnér, klubbordförande för Unionen vid Astra Zeneca i Södertälje akademi.

Jakt på cit at en sk adar forskning

ngar för n styrning än citeri Det behövs anna vårt är r Hä i forskningen. att höja kvaliteten sexpunktsprogram: nserna. gen över nationsgrä 1. Utveckla forsknin la värden. 2. Lyft fram kulturel in, näan mellan akadem 3. Satsa på samverk . dra r och an ringsliv, myndighete verkliga forskningen möter r 4. Skapa institut dä behov. skning hänger ihop. 5. Utbildning och for över forskningspolitiken 6. Kom överens om blockgränserna. april av D Brännpunkt 10 Debattartikel i Sv Nilsson, n ör Bj g, Annerber bland andra Rolf rs-Erik Liljelund. Lars Rask och La

OPINION

LE DAR E N

H E L E N A N I C K L A S S O N , F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R

Nu måste regeringen satsa Naturvetarna har i olika sammanhang

kan skapa framtidens stora genombrott.

lanserat tanken om ett nationellt forskningsinstitut. Vi blev därför nöjda när regeringen tillkännagav att ett nytt forskningsinstitut, Sweden Science for Life Laboratory (Scilife Lab), ska inrättas 2013.

Sverige har under många år talat om

sin storhet som forskningsnation, om våra duktiga forskare och våra excellenta miljöer. Särskilt mycket har dock inte gjorts för att säkra denna vedertagna sanning inför framtiden. Men med turbulensen kring life science som både piska och morot, kom beskedet. Äntligen gör Sverige en nationell satsning på biomedicinsk forskning. Satsningen är i sanningens namn inte

helt ny. Scilife Lab finns redan idag som ett samarbete kring ett center av excellens mellan universiteten i Stockholm-Uppsalaregionen. Det nya är istället att verksamheten från och med 2013 skalas upp till ett forskningsinstitut med akademi och näringsliv i hela landet som användare.

Wallenberg hade redan från starten för avsikt att stödja Scilife Lab, men har nu fattat beslut om en engångssatsning på 220

insats? Det fick man inga svar på i den blixtinkallade presskonferensen, och hittills har inga klargöranden kommit. Vi måste tydligen vänta på forskningspropositionen. Om regeringen verkligen menar allvar med att fokusera och skapa förutsättningar för storskaliga och framgångsrika forskningsmiljöer måste den nu satsa rejält. Ett minimum är att de åtminstone möter den gemensamma satsningen från Wallenberg och Astra Zeneca!

miljoner kronor under 2013. Astra Zenecas investering i institutet ligger helt i linje med företagets nya forskningsstrategi, att samarbeta med ledande forskningsinstitutioner

F OTO : T H O M A S C A R LG R E N

Jag kan ju inte låta bli att fundera lite på tajmningen. I en radiointervju dagen före den goda nyheten efterlyste Ivar de la Cruz, ordförande för Akademikerföreningen på Astra Zeneca i Södertälje, insatser från regeringen. Då kallar man till presskonferens och tillkännager satsningen på ett forskningsinstitut. En händelse som ser ut som en tanke.

Men vilken blir egentligen regeringens

» Men vilken blir

egentligen regeringens insats? « runt om i världen. Det femåriga letter of intent med 5-10 miljoner dollar per år, ger möjlighet att visa vad institutet går för. Ett forskningsinstitut på nationell nivå sänder det signalvärde som både unga forskare och omvärlden behöver om att det finns en framtid för dessa viktiga områden i Sverige. Med en storskalig och samlad satsning skapar vi förutsättningar för de kreativa miljöer som är basen för den excellenta forskningen och för långsiktiga projekt som

H E L E N A N I C K L A S S O N , förbundsdirektör Naturvetarna

För patologiutredningen som går på vår linje och föreslår legitimation för cytodiagnostiker.

För bristen på arbetslivsanknytning i många naturvetenskapliga utbildningar.

helena.nicklasson@naturvetarna.se

N R4 2012

N A T U R V E TA R E

OPINION

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N

D U E LLE N: S KA M I N K FAR MAR TI LLÅTAS I SVE R I G E?

MÅNAD E N S F R ÅGA: HAR D U K U L PÅ J O B B ET? F R ÅN NYH ETS B R EV N R 3

Vi får vara kreativa Ja! Jag har väldigt roligt på mitt arbete på länsstyrelsen. Genom att vi får ta stort eget ansvar, ges mycket kompetensutbildning och tillåts vara kreativa blir också resultatet bra. Nöjda medarbetare syns i det vi presterar!

Ställ samma krav som i lantbruket Det skulle vara ett stort steg framåt om näringen ställdes under samma krav som övrig lantbruksnäring. Det generella problemet är dock att vi inte ställer lika höga krav vid import av animaliska produkter. Detta är dels

en dubbelmoral, men också ett problem för svenska producenter som då får förlita sig på att svenska konsumenter prioriterar kvalitet före pris då de gör sina inköp. ZARAH

KARIN

Jag har kul jobb Ja verkligen! Kul jobb, bra kollegor och ett fritt jobb med eget ansvar. PIA

Min kompetens tas inte till vara Tyvärr inte, trots trevliga arbetskamrater. Jag känner inte att min kompetens tas till vara och inte heller att jag har möjlighet att utveckla den, vilket är viktigt för att jag ska trivas. MALIN

Gruppen har utvecklats Ja. Jag arbetar i en grupp som har mycket roligt tillsammans. Detta trots att vi arbetar mitt i en stor statlig organisation. Vi har haft den stora förmånen att kunna leda och utveckla vårt eget arbete samt som grupp utvecklats. I dag kan vi prata och skämta med varandra om i princip allt. JONAS

Genetik och inlärning går hand i hand ”Klättring och simning är inga medfödda behov utan måste läras in”, hävdar Johan Dalén, vd på Sveriges pälsdjursuppfödares riksförbund. Jag menar att det inte finns någon självklar motsättning mellan medfödda behov och inlärning. Inget beteende är helt genetiskt determinerat utan både gener och erfarenhet (inlärning) har betydelse för de flesta beteenden om än i olika proportioner. Hönor har till exempel ett medfött behov av att sandbada och i brist på lämpligt substrat, vanligtvis sand, uppstår beteendestörningar. Sandbadningsrörelserna verkar till stor del vara genetiskt förprogrammerade men hönan måste lära sig vilket substrat den ska sandbada på. Till exempel kan en höna i

brist på annat lämpligt substrat lära sig att sandbada på fjädrar (vilket har föreslagits som en förklaring till fjäderplockning i industriella hönsbesättningar). Inlärning har alltså betydelse även för medfödda behov. Det är således inte huruvida klättring och simning är inlärt eller inte som avgör om dessa beteenden är medfödda behov. Istället handlar det om i vilken grad minkarna blir stressade av att inte kunna utföra beteendena. Att farmade minkar blir stressade när de fråntas möjligheten att simma har dock varit svårt att visa experimentellt. HANNA ARONSSON, BIOLOG OCH DOKTOR I ETOLOGI

Bättre att minken föds upp här Om Sverige idag har en bättre uppfödning av mink än i andra länder bör så många minkar som möjligt födas upp här. Alternativet är att de föds upp helt utan djurskydd någon annanstans.

Glöm inte att det är samma mink här som där, så utvisa honom inte. Men det är inget som hindrar att vi förbättrar uppfödningen även här. NILS-EVERT

S K I C K A D I N I N S Ä N D A R E T I L L redaktion@naturvetarna.se eller kommentera på webben naturvetarna.se

N A T U R V E TA R E

N R4 2012

LÄSARBREV

Igelkottar är insektsätare! Rättelse: Hej! Jag är medlem hos er och får er tidning. Jag läser den med visst intresse, alltid är det något nytt man kan lära sig. Jag har tagit för givet att de medverkande i egenskap av naturvetare är kunniga. I Nr 2-2012 på sidan 31 under rubriken ”Fråga en naturvetare” svarade Agnes Leijon, biolog, på en fråga om matning av vilda djur. Citat: ”Exempelvis är ett vanligt misstag att ge igelkottar mjölk, då gnagare i likhet med alla däggdjur utom människan, förlorar förmågan att bryta ner mjölksocker efter amningsperioden.” Jag vet inte vilken sorts biolog Agnes Leijon är, men oavsett, borde hon veta att igelkottar inte är några gnagare! De tillhör (enligt den mest anammade teorin) ordningen insektsätare. Vilka krav ställs på dem som ska skriva i tidningen? Görs några kontroller att de faktiskt vet vad de pratar om? Om jag hittar faktafel i områden jag själv har kunskap i, så undrar jag ju förstås om andra uppgifter i andra artiklar också är felaktiga, och alltså inte är något man kan lära sig något av. (Sedan kan man ha synpunkter även på den citerade meningen – idisslare med löpmage, till exempel nötkreatur, kan fortsätta att bryta ner mjölk hur länge som helst, om de ges mjölk kontinuerligt från när de är små. Om man slutar att ge dem mjölk så tillbakabildas löpmagen, och sedan går det inte att börja ge dem mjölk igen. Men om mjölkgivan har varit kontinuerlig kan de tillgodogöra sig mjölk hur gamla de än är, faktiskt.)

Experten svarar: Naturligtvis är igelkottar insektsätare, det vet jag ju och kan bara skylla på ett skrivfel i stundens ingivelse. Jag är nog egentligen en allmän biolog, svårt att ringa in något exakt område, eftersom jag intresserar mig för så mycket. Möjligtvis evolutionsbiolog, så just detta med livets träd ska jag egentligen ha superkoll på... Sedan stämmer det säkert mycket väl om löpmagar. Det blev en lite olycklig koppling. Jag tänkte mig att det handlade om vilda djur, få av dem har löpmagar och oavsett det brukar man ju inte fortsätta ge vilda djur mjölk konstant. Men det är säkert en bra sak att påpeka ändå. AGNES

Naturvetare kommenterar: Tack för ditt brev! Precis som du, så utgår vi ifrån att de naturvetare som medverkar i tidningen är kunniga. Men även om de är det, så kan ju alla göra misstag. Vi på redaktionen är själva naturvetare, men har förstås inte expertis inom alla områden och heller inte resurser att dubbelkolla alla svar och fakta. Vi får nöja oss med att tidningen granskas av kunniga läsare och rätta till i efterhand!

Urskog binder kol I Naturvetare nr 2/2012 slår forskare vid SLU fast att en aktivt brukad skog fångar upp mer koldioxid än en naturskog. Vad jag vet finns det också svensk forskning som visar på motsatsen. En mer nyanserad artikel skulle ha tagit upp även detta, särskilt som argumentet att en aktivt brukad skog tar upp mer koldioxid ofta förs fram av skogsnäringen. Om sedan skogen används till att ersätta fossila bränslen, vilket nämns i artikeln, släpps ju dessutom koldioxiden ut igen. Bättre än att använda fossilt kol förstås, men binder skogen mer koldioxid än tidigare om man ökar biobränsleproduktionen från skog? Att använda trä i stället för stål och betong i hus, som nämns i artikeln, måste ju också vara klart bättre ur klimatsynpunkt men till slut blir detta trä byggavfall och bränns troligen upp. Det måste man också ta med i beräkningen, liksom förstås de utsläpp som orsakas vid skogsskötsel, avverkning, transporter, förädling och destruktion av träprodukter.

HÄLSNINGAR HANNA MEERVELD, REDAKTÖR

MVH INGELA BJÖRKLUND, DJUR-

Jag har känslan av att inte ens det svenska skogsbruket, där man återplanterar träd, långsiktigt kan binda så mycket av det koldioxidöverskott vi orsakar. Mer effektivt torde vara att minska utsläppen än att intensifiera skogsbruket, vilket dessutom än mer skulle hota biologisk mångfald och möjligheter till rekreation och friluftsliv med mera.

SKYDDSHANDLÄGGARE, LÄNSSTYRELSEN I JÖN-

MED VÄNLIG HÄLSNING

KÖPINGS LÄN

PONTUS WALLÉN

Ingen gnagare.

N R4 2012

N A T U R V E TA R E

NYHETER

Nytt institut för life science-forskning Scilife Lab i Uppsala/Stockholm blir ett nationellt center för life science-forskning. Det är resultatet av en ny stor satsning från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och

Astra Zeneca. Det nya institutet kommer också att få stöd från regeringen, men hur stor denna satsning får vi veta när forskningspropositionen presenteras i början av oktober. Scilife Lab ska framför allt syssla med forskning som rör gener och våra vanligaste folksjukdomar och täcker med andra ord bara en mindre del av life science-området. Läs mer i den här tidningens ledare av Helena Nicklasson, förbundsdirektör för Naturvetarna. SOFIE ANDERSSON

Första steget mot

nytänk

Naturvetarna har länge drivit linjen att den som ansvarar för att granska verksamheten inom ett område inte samtidigt ska främja samma verksamhet. Regeringen föreslår nu en ny struktur för högskoleområdet som skiljer uppdragen från varandra. Dagens tre högskolemyndigheter (Högskoleverket, Verket för Högskoleservice och Internationella Programkontoret) ska bli två och ha var sitt tydligt uppdrag att utöva tillsyn respektive tillhandahålla service. Förändringen välkomnas av Frida Lawenius, chef för Kom-

munikation och samhälle på Naturvetarna: - Det är bra och borde genomsyra hela förvaltningsstrukturen. Vi hoppas därför att detta är ett första steg mot ett nytänk inom hela den svenska förvaltningen. SOFIE ANDERSSON

Frida Lawenius gillar förslaget.

Varning för dåliga pensionslösningar KOM M U N & LAN D STI NG

Pensioner är en djungel och något som de flesta inte har full koll på. Nu har anställda i kommuner och landsting erbjudits pensionslösningar, som oftast är en dålig affär. Det är i första hand de som tjänar mest som erbjuds att byta bort den förmånsbestämda delen (KAP-KL) av pensionen till en premiebestämd. Det innebär att pengar som man var garanterad vid pensionen istället satsas på börsen med risk för att de minskar i värde.

N A T U R V E TA R E

N R4 2012

– Här finns det anledning att hissa varningsflagg. En tumregel är att ju närmare man är pensionen desto sämre att byta bort den förmånsbestämda delen, säger Vincent P Lundvall, ombudsman på Naturvetarna. Han förklarar att den förmåns-

bestämda delen garanterar en viss andel av den aktuella lönen när man går i pension, oberoende av vad lönen har varit tidigare i livet. Även för dem som bara har premiestämd pension i dag är det tveksamt om det lönar sig

» Ta kontakt med Naturvetarna om du får erbjudande om en alternativ pensionsplan. «

att byta. – De som lämnar den kollektiva pensionsplanen hamnar i händerna på bolag som gärna tar ut en extra avgift på ditt pensionskapital. Tveka inte att ta kontakt med Naturvetarna om du får erbjudande om en alternativ pensionsplan, säger Vincent P Lundvall. LE L

är! d å l l a H Vad vill ni med löneupproret?

Oskäliga villkor för konsulter med f-skattsedel Missbruket av f-skatt ökar. Medlemmar i Naturvetarna har blivit erbjudna att jobba som konsulter istället för att bli anställda. – Villkoren är oskäliga, säger Naturvetarnas företagarrådgivare Urban Åhgren. Det är företaget Foran som på uppdrag av ett tyskt företag kartlägger markanvändningen inom EU-projektet Lukas. Man vill veta fördelningen av bland annat åker, skog, naturmarker och bebyggda områden i EU.

GRÅZON

INOM LAGENS RÅMÄRKEN

I stället för att bli anställda av Foran så blir de konsulter och egna företagare med f-skattsedel. Av allt att döma sker det inom lagens råmärken. – Företaget Foran rör sig i en gråzon när det gäller regelverket. Det är svårt att säga om det är en anställning eller ett uppdrag. Det måste prövas rättsligt för att få klarhet, säger Naturvetarnas förbundsjurist Sofia Bäck Carlén. OKEJ MED EN UPPDRAGSGIVARE

Även om inte hon har stött på problemet tidigare så ökar missbruket av f-skatten. Jennie Nilsson (S), vice ordförande i skatteutskottet vill utvärdera den lagändring som gjordes för tre år sedan då det blev tillåtet att bara ha en uppdragsgivare för dem med f-skattsedel.

Hur ska man göra om man blir erbjuden jobbet? – Man ska vara medveten om att villkoren är oskäliga. Omräknat till månadslön motsvarar arvodet 17 000 kronor per månad, med möjlighet att tjäna mer om man är effektiv och jobbar längre tid. Visst kan det vara en chans att komma in på arbetsmarknaden, men det är inget jobb för en som har en familj att försörja, säger Naturvetarnas företagsrådgivare Urban Åhgren. UPP TILL MEDLEMMEN

Arvodet är dock större än så, men då ska uppdragstagaren själv betala in sociala avgifter, försäkringar och annat som arbetsgivaren normalt gör för den som är anställd. – Vi varnar för den här typen av dåliga villkor, men det är upp till medlemmen att själv avgöra om han eller hon ska ta jobbet. Kontakta alltid Naturvetarna om du blir erbjuden ett jobb med krav på fskattsedel.

Urban Åhgren menar att det är upp till medlemmen att ta eller nobba jobbet.

Foran har fått chansen att kommentera villkoren för dem som ska jobba inom projektet Lukas, men har tackat nej. LEL

Blivande biomedicinska analytiker på Göteborgs universitet har startat ett löneuppror. Adam Molnar, som tar examen i vår, är talesperson för studenterna som vill få upp lönerna och göra yrket attraktivt. Varför gör ni uppror? – Vi vill peka på de problem som landstingen står inför när det gäller den framtida kompetensförsörjningen. Redan i dag är det brist på kliniska fysiologer och om några år kommer det även att saknas biomedicinska analytiker med inriktning laboratoriemedicin. Vilka krav har ni? – En rimlig ingångslön är 24 000 kronor per månad. Ännu viktigare är att skapa karriärvägar och möjligheter till en god löneutveckling. Men vi uppmanar inte till att bojkotta arbetsgivare som erbjuder lägre lön. Hellre då att börja lite lägre med löfte om att höja lönen efter ett halvår eller ett år. Så ni ställer inget ultimatum? – Nej, det vore som att skjuta sig själv i foten under en jobbintervju. Det viktiga är att uppmärksamma den kompetens vi har och att den värdesätts. Vi som går ut i dag har en stor bredd och kan den nya tekniken inom såväl kemiska analyser som mikrobiologi och patologi. Vissa arbetsuppgifter som tidigare utfördes av läkare har tagits över av biomedicinska analytiker. Utskärning av vissa organ inför patologisk analys är ett sådant exempel.

Vilka vänder sig upproret till? – Vi har samlat in namnunderskrifter från studenter här på Göteborgs universitet. Underskrifterna har vi lämnat till sjukhusledningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset, där många av oss kommer att ha första jobbet efter examen. En del högre chefer har dålig koll på vad vi gör. I dag är ingångslönen 20 500 kronor där. Vilka reaktioner har ni fått? – Hittills inga alls. Men vi har pekat på problemen, bland annat med snabb genomströmning där de unga drar vidare efter något år. Lönerna är högre i andra landsting och i näringslivet. Man uppskattar att runt 30 procent av de biomedicinska analytikerna jobbar utanför landstinget. Vad blir nästa steg? – Tanken är att sprida budskapet till andra universitet i landet och få fler att haka på löneupproret, som inte har någon koppling till det uppror som sjuksköterskorna gör. Jag vill understryka att vi inte går i deras fotspår, utan vi kör vårt eget race. LEL

N R4 2012

N A T U R V E TA R E

NYHETER

Årets agronom vill syna importmaten Christel Cederberg visar i sin forskning hur vi genom våra matvanor sätter ekologiska fotavtryck. Den ökande köttkonsumtionen, särskilt när köttet importeras, oroar henne. P R I S A D Årets agronom blev lika glad som överraskad när Agronomförbundet ringde. Nu kan ännu en merit läggas in i hennes cv. – Det är skoj och hedrande att bli vald av sina kolleger. Jag har ett stort agronomnätverk som är viktigt för mig när jag nu är knuten till Chalmers och SIK. Priset fick Christel Cederberg för sin forskning om matens påverkan på klimatet och de resurser som står till buds i form av bland annat mark, gödsel och energi. Hennes förmåga att nå ut med sin forskning till en bredare publik bidrog också. – I dag är det stort fokus på klimat och markanvändning i ett globalt perspektiv. Jag vill lyfta frågan om biologisk mångfald och effekterna av kemiska bekämpningsmedel. Vi har bra koll på det i Sverige, men sämre på den mat som importeras. LIVSCYKE LANALYS E R

Hon menar att det borde ställas samma krav på importerade livsmedel med information om livscykelanalyser och miljöeffekter. – Vi måste börja ställa krav. Som konsument ska man få veta hur och var livsmedlen är producerade, så att det har skett på ett uthålligt sätt. Jag hoppas på mer forskning kring detta. Importberoendet av soja från Brasilien är en viktig fråga för hela Europa. Jordbruket i Brasilien är supermodernt och sker

N A T U R V E TA R E

N R4 2012

ofta på marker där värdefulla naturskogar skövlas. Man sprutar mycket och kemikalier hamnar i miljön. Bönderna är i händerna på sprutfirmorna. – Vi har kommit långt i Sverige, bland annat tack vare oberoende rådgivning, utbildade lantbrukare och projekt som Greppa näringen som syftar till att minska läckaget av växtnäring från åkrarna.

» Bara en mindre del av nötboskapen föds upp på långliggande betesmarker som kan binda kol. «

UTS LÄPPE N EXPORTE RAS

Desto mer oroad är hon över den ökande importen av mat. – Hotet är att vi minskar produktionen för mycket i Sverige, vilket innebär att vi exporterar miljöproblemen och utsläppen

av växthusgaser. Nyckeln till ett klimatsmart jordbruk menar hon ligger i att hushålla med kvävet, med mer varierade växtföljder och mindre

Djurens välfärd och klimatpåverkan styr Christel Cederbergs val av kött. Därför blir det närproducerat, gärna ekologiskt.

CHRISTEL CEDERBERG

Aktuell: Årets agronom. Yrke: Adjungerad professor på Chalmers och SIK, Institutet för livsmedel och bioteknik. Kopplar av med: Musik. Äter helst: A-fil.

spill, bland annat i utfodringen. Kom ihåg att lustgas (N2O) är en mycket potent växthusgas. Bättre koll på förbrukningen av diesel behövs också. – Nollutsläpp når vi aldrig. Kom ihåg att primärproduktionen bara står för en liten del av den totala energiförbrukningen i världen. Men visst kan jordbruket producera mer biogas och el. Vi glider över på den ökande köttkonsumtionen som i Sverige har ökat med 25 kilo på lika många år. Och då är det ändå en bit kvar till amerikanernas konsumtion. Att köttets klimateffekt skulle vara överdriven håller hon inte med om alls. – Markresursen är begränsad och det mesta köttet i dag är producerat med spannmål. Bara en mindre del av nötbo-

skapen föds upp på långliggande betesmarker, som kan binda kol. DJ U R E N S VÄLFÄR D

Christel Cederberg lever som hon lär och äter mindre kött än medelsvenskens 85 kilo per år. – Jag äter kött runt tre gånger i veckan och väljer närproducerat, gärna ekologiskt. Djurens välfärd är det viktigaste skälet. Ett sätt att stödja den produktionen menar hon är att styra EU-stöden dit. Jag frågar henne om stöden bör ges till lagring av kol. – Kolinlagringen är svår att prissätta. Även om det inte är uttalat får bönderna redan betalt för det genom stöd till betesmark, vall och refuger. LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

Sänkta pensioner på TFS Kliniska prövningsföretaget Trial Form Support, har drastiskt försämrat de anställdas pensionsvillkor. – Många vet inte om att arbetsgivaren har rätt att ändra villkoren när det inte finns något kollektivavtal, säger Ramón Sánchez-Lövy, förhandlingschef på Naturvetarna. I de flesta av anställningsavtalen på TFS står det att de villkor som finns i företagets personalhandbok gäller, och där kan företaget göra i princip vilka ändringar det vill. Förutom en sänkning av pensionsavsättningarna har man också dragit in de fyra extra lediga dagar per år som de anställda fritt kunde fördela över året.

på, men vår rekommendation till företaget har varit att inte göra de här negativa ändringarna, säger Ramón Sánchez-Lövy, förhandlingschef på privat sektor på Naturvetarna. Han förklarar att medarbetarna blir ledsna och besvikna. – Det hade varit bättre att frysa lönerna eller säga upp personal. Nu kommer många som inte hade en tanke på att byta jobb att börja tänka i de banorna. Just sådana funderingar har en TFSanställd som Naturvetare har pratat med. Den personen vill vara anonym. – Vi hade väldigt förmånliga pensioner tidigare, och en del har valt att arbeta på TFS av just den anledningen, men nu ligger pensionerna på en nivå som de flesta företag med kollektivavtal har. TAPPAT LUSTEN

EN VECKA PÅ SIG

De anställda fick en vecka på sig att skriva under på att de accepterade de nya villkoren, annars skulle de bli uppsagda. – Arbetsgivaren har rätt att ändra villkoren, även utan att de anställda skriver

Anställda på TFS har tidigare fått veta att de inte skulle få någon löneförhöjning ett visst år. – Då har man förklarat att det har berott på hur marknaden har varit, och det har folk accepterat. Men den här gången

blev vi så dåligt informerade. Det var inte förrän på lönespecen som man såg att de extra lediga dagarna var borta. Jag har tappat lusten. Jag tänker inte jobba kvar här så länge, säger den anställde. De fackligt anslutna på TFS har bildat en nationell lokal akademikerförening på företaget, som finns i Lund, Stockholm och Göteborg. TFS har uttryckt till Ramón Sánchez-Lövy Naturvetarna centralt att de ställer sig positiva till att det har bildats en lokal förening, som de kan föra en dialog med. Men ännu finns bara en tillfällig styrelse i föreningen, och det är svårt att locka folk till styrelseuppdragen. – Arbetsbelastningen på TFS är väldigt hög som den är. Många jobbar kvällar och helger och det finns ingen som har tid och energi att ta på sig ytterligare arbete på fritiden, säger en annan TFS-anställd, som också vill vara anonym. HANNA MEERVELD

N R4 2012

N A T U R V E TA R E

DUELLEN Ä R K Ö T T S K AT T E N B R A I D É F Ö R S V E R I G E ? Vi äter allt mer kött, vilket har negativa konsekvenser för både klimatet och våra sjöar och hav, liksom för hälsan. Lantmästaren Louise Ungerth menar att en köttskatt kan vara ett sätt att minska konsumtionen, medan LRF varnar för att en klimatavgift på kött slår fel.

Louise Ungerth, lantmästare

NEJ

Hilda Runsten, klimatexpert LRF

B Ö R S V E N S K A R N A ÄTA M I N D R E KÖT T ?

Vi behöver inte äta så mycket protein, järn och andra mineraler för att må bra. Köttproduktionens negativa konsekvenser för klimatet, liksom övergödning av hav och sjöar är ett ineffektivt sätt att bidra till den globala matförsörjningen. Vi puttar in mycket mer energi än vad vi får ut. Men kött är gott, enkelt och bekvämt att tillaga.

Svenska konsumenter bör välja det mest miljö- och klimatsmarta köttet de dagar man äter kött. Välj en balanserad kost av hälsoskäl. Livsmedelsverkets kostrekommendationer är bra att följa.

ÄR KÖT TS KAT T ET T B RA ST YR M E DE L FÖR AT T M I N S KA KON S U MTION E N?

Jag ser ingen annan väg än att höja priset. Att höja priset skulle troligen minska efterfrågan. Klimatavgift som jag föredrar att kalla köttskatten bör vara global och differentierad och mest drabba länder med hög köttkonsumtion. Införs en avgift bara i Sverige slås svensk produktion ut vilket vore olyckligt. Men hur det hela ska utformas är ingen enkelt ekvation.

Nej, det riskerar att slå mot det kött som gynnar biologisk mångfald, god djuromsorg, salmonellafrihet och minsta möjliga klimatutsläpp. Det köttet är oftast dyrast redan idag. En köttskatt kommer främst att slå mot de grupper som redan idag har sämst ekonomiskt, som kan innebära att de ersätter kött med andra inte så högkvalitativa livsmedel.

S KA E N EVE NTU E LL KÖT TS KAT T VARA DI F F E R E NTI E RAD M E LLAN OLI KA DJ U R S LAG?

Ja, det tror jag är nödvändigt.

Det är inte så enkelt, dels eftersom det är så pass stora skillnader inom olika djurslag och dels för att bidraget till andra miljönyttor (t ex biologisk mångfald för betande djur) också behöver bedömas. En gris som äter livsmedelsavfall får ett annat utfall än en gris som äter soja, och en ko som betar i ett agroforestry-system kan nolla sina klimatgasutsläpp. Det skulle behövas ett avancerat differentieringssystem i så fall.

KAN KÖT TP RODU KTION E N S K LI MATPÅVE R KAN O CH NÄR I NG S LÄCKAG E TI LL HAVE N M I N S KA?

Ja, jag tror det går att utveckla fodret med sikte på att minimera utsläpp till luft och hav. Men också med kloka brukningsmetoder.

Ja absolut. I Sverige börjar vi nu se effekter av de åtgärder som gjorts de senaste tjugo åren mot framförallt näringsläckage. Ett stort arbete med att resurseffektivisera pågår också, liksom satsningar på biogasproduktion. Globalt sett skulle stoppad skövling av regnskog och odling av soja på regnskogsmark ge effekt, liksom en mängd insatser för resurseffektivitet.

B LI R DET E KOLO G I S KA FOTAV TRYCK ET M I N DR E M E D SVE N S KT KÖT T?

Det beror bland annat på vad djuren utfordras med. Men generellt tror jag det, har dock inga aktuella siffror från andra länder mer än från Brasilien där klimateffekten är stor på grund av avverkning av regnskog. Skulle dock tro att vi utfordrar mer med grovfoder här än i många andra länder vilket ökar metangasutsläppen hos nötkreaturen jämfört med om de får en mer spannmålsbaserad foderstat.

N A T U R V E TA R E

N R4 2012

Ja, svenskt kött ligger bra till i internationella jämförelser. Dessutom har vi goda förutsättningar för köttproduktion tack vare vår tillgång på vatten. Väger man in de miljöfördelar som produktion i Sverige innebär med biologisk mångfald, minskad export av miljöpåverkan och öppna landskap har man ytterliggare några plus.

M Å N A D E N S F R ÅG A :

VI LL D U J O B BA LÄN G R E ÄN 65-ÅR S DAG E N? Vi måste jobba längre för att klara framtidens välfärd. Fredrik Reinfeldt har dragit saken till sin spets och vill att vi ska jobba tills vi är 75 år, gärna med ett karriärbyte på vägen. Nu vill vi veta hur du ser på att förlänga din tid som yrkesverksam. Kommentera på www.naturvetarna.se

Uppmuntra de äldre att stanna kvar

F R A M T I D Många har sett 65-årsdagen som målsnöret i arbetslivet. Men nu får man tänka om, i alla fall om vi ska klara finansieringen av framtidens välfärd. Fredrik Reinfeldt ställde saken på sin spets när han påstod att vi ska jobba till fyllda 75 år. Många reagerade negativt och menade att arbetslivet inte är anpassat för det. Saco:s samhällspolitiska chef Gunnar Wetterberg har varit inne på det spåret länge. I botten ligger att vi blir allt äldre med högre krav på sjukvård och omsorg. Kostnader som samhället inte klarar

med dagens pensionsålder – Vi kan inte få folk att jobba längre av pliktkänsla. Det ska vara kul och löna sig att jobba längre, säger Gunnar Wetterberg. MINDRE LÖNEHÖJNING

Så är det inte alltid. Han hänvisar till en studie som Saco gjorde för några år sedan. Den visar att de över 50 år får mindre lönehöjningar än de yngre. – Det är viktigt att uppmuntra dem som jobbar längre, både lönemässigt och att de har intressanta arbetsuppgifter. Men Gunnar Wetterberg går inte lika långt som statsministern. – Fysiologiskt klarar vi att jobba till 70-årsdagen. Lika viktigt som att skapa förutsättningar för Gunar Wetterberg att arbeta till 75 år, ser en attitydförså ska man underändring till äldre i lätta för dem som arbetslivet. F OTO : PETE R ROSÉ N

För att folk ska vilja jobba längre än tills 65 år måste det vara kul och löna sig. – Vi kan inte räkna med att man stannar kvar av pliktkänsla för att klara framtidens välfärd, säger Sacos samhällspolitiska chef Gunnar Wetterberg.

av olika skäl vill gå tidigare. En flexibel pensionsålder är att föredra. BÄTTRE FÖR HÄLSAN

Han hänvisar till studier som visar att hälsan blir bättre för dem som jobbar längre än de som går tidigt i pension. Det gäller också de som byter jobb eller karriär, som Gunnar Wetterberg menar är bästa botemedlet mot utbrändhet. Pensionsåldern är nu på väg uppåt efter en tid av en nedåtgående trend. Enligt Pensionsmyndigheten är den genomsnittliga pensionsåldern för akademiker 63,5 år och för forskarutbildade 65 år. – Glädjande också att uppsagda äldre har lättare att komma tillbaka till arbetslivet, säger Gunnar Wetterberg och hänvisar till en undersökning som Trygghetsrådet, TRR, har gjort. Så visst har det skett en attitydförändring i synen på äldre arbetskraft. För att få perspektiv kan man påminna sig om att medellivslängden i Sverige var runt 65 år när folkpensionen infördes. LEL

N R4 2012

N A T U R V E TA R E

TEMA

Matematik tar filmen till en ny dimension Harry Potter skulle inte kunna flyga mellan fiktion och verklighet utan matematik. I filmens värld gifter sig matematik och design, med lyckat resultat. Film, webb och reklam är en växande arbetsmarknad för maLAR S-E R I K LI LJ E BÄCK tematiker och it-folk.

F OTO : N O R D I C P H OTO S

TEXT

N A T U R V E TA R E

N R3 2012

TEM T EAMI A T

verklighet och fiktion? Filmerna Avatar och Ratatouille har också kittlat våra sinnen. För matematikerna Magnus Marin och Petter Lidberg var Ratatouille entrébiljetten till en ny värld. Sedan matematiken bakom filmen presenterades av Pixar år 2007 håller de koll på utvecklingen.

REPOR I LACKEN

Det är matematik som ligger bakom visualiseringar i tre dimensioner. – Med hjälp av matematiska modeller och algoritmer skapar man allt från färger och detaljer, som repor i lacken och skiftningar i trädens bladverk, till att beskriva rörelser, säger Petter Lidberg.

F OTO : S A N N A L I N D B E R G

ekniken har funnits i några år och filmerna drar allt större publik till biosalongerna. Datorgenererad och verklig film flyter ihop och skapar något helt nytt med drakar och demoner ihop med riktiga människor. Vem har inte fascinerats av Harry Potters flygturer mellan

För matematikerna Magnus Marin och Petter Lidberg är steget inte långt från matematiska modeller och algoritmer till filmens värld. N R4 2012

N A T U R V E TA R E

TEMA IT

Han driver själv ett företag i den branschen, men med inriktning mot webb och reklam. Med uppdrag för de stora reklambyråerna i världen har han gjort interaktiva produktioner för bland annat Sony Ericsson, H&M och Ernst & Young.

» Det är matematiker och programmerare som gör jobbet.« När jag träffar honom och matematikkollegan Magnus Marin på ett café i Stockholm är han jet laggad efter kundmöten utomlands. Han förklarar hur tekniken är uppbyggd. – I den datorgenererade 3D-världen är alla objekt uppbyggda av miljontals trianglar. En av de stora utmaningarna är att styra dem på ett fungerande sätt. Eftersom det är praktiskt omöjligt att kontrollera trianglarna var och en för sig bygger man upp matematiska modeller och algoritmer. SOM MARIONETTDOCKOR

Utan att fastna i fikonspråk förklarar han att det i filmvärlden kallas för ”rigging”, som kan liknas vid en marionettdocka där man drar i snören för att ge dem liv. Program räknar ut färgen på varje bildpunkt och varje triangels position och rotation. – Det är matematiker och programmerare som gör jobbet, vilket gör dem efterfrågade på arbetsmarknaden. Trenden nu är att film, webb och dataspel flyter ihop. Sverige håller sig framme på de områdena och står sig väl i konkurrensen. Petter Lidberg förklarar att många

N A T U R V E TA R E

NR4 3 2012

matematiker och programmerare jobbar utomlands. I Sverige har vi framför allt större bolag inom spelutveckling, vars teknik och estetik rör sig allt närmare film. Våra reklam- och webbyråer håller dessutom absolut världsklass. Samtidigt som de vill tona ner bilden av matematiker som snillen krävs en matematisk mognad och förmåga att koppla ihop den med design. – Man behöver inte vara mästare på att lösa matteproblem, utan i näringslivet är det tillämpad matematik som gäller. På utbildningen blev man inte uppmuntrad att välja den karriären. I stället var det forskning som var huvudfåran, vilket gjorde att många hoppade av studierna.

det kanske inte räcker hela vägen fram, säger Magnus Marin. Petter Lidberg fyller i: – Matematik är grunden för problemlösning och den har hjälpt mig att höja abstraktionsnivån. RASAR PÅ LISTAN

Att svenska elever i matematik rasar i internationella undersökningar ger anledning till viss oro.

RÖTTER I GREKLAND

Visualisering av modeller går huvudsakligen tillbaka till den klassiska matematiken från 1800-talet med rötter i antikens Grekland. Den kunskapen har Petter Lidberg kryddat med studier i idéhistoria, som har gett honom en humanistisk grund att stå på. Både han och Magnus Marin är nöjda med sin utbildning från Uppsala universitet. – Tyvärr har matematik fått en olycklig intelligensstämpel, som avskräcker många. Jag vill avdramatisera svårigheterna. Jag menar att man kommer långt med flit, även om

Utan att själv veta om det ligger det mycket matematik bakom Ratatouille.

TEMA IT

– Jag är mer oroad över att skolan är stökig och blir allt mer segregerad. Det är viktigare med trygghet och bra studiemiljö än att eleverna drillas i matematik. Jag tror att det ena ger det andra, säger Magnus Marin som själv har barn. Trots att han inte jobbar med filmanimering följer han utvecklingen noga och vill visa på de jobbmöjligheter som finns i branschen. Även han har sökt sig utanför akademin och jobbar i dag

» Algoritmer är kärnan i digital teknik.« inom Försvarsmakten. Men han kan inte avslöja så mycket. Han har i alla fall nytta av sin kompetens

när han använder metoder som optimerar användningen av försvarssystem. Innan de rusar iväg till nästa möte hinner vi prata algoritmer, som används i många olika sammanhang när komplicerade beräkningar ska göras. Några exempel är robothandel, väderprognoser och bioinformatik. Algoritmerna med matematiken bakom utgör alltmer kärnan i den digitala tekniken, vilket gör dem värdefulla för företagen.

FA K TA A LG O R I T M E R B E S K R I V E R LÖ S N I N G A R

F OTO : S A N N A L I N D B E R G

Algoritmer används vid problemlösning, oftast vid beräkningar med datorn som hjälp. Inom matematiken och datavetenskapen är en algoritm ett antal instruktioner för att lösa en uppgift, som till exempel att en lampa är trasig till att den fungerar.

MAG N US MAR I N

P ET TE R LI DB E RG

Aktuell: Visar på jobbmöjligheter för matematiker.

Aktuell: Eget företag inom webb, reklam och film.

Utbildning: Matematiker från Uppsala universitet.

Jobbar: Försvarsmakten.

Favoritfilm: Moderna tider av Chaplin.

Favoritfilm: Spy Game.

Bästa karriärtips: Försök visa upp vad du kan, till exempel via ett demo.

Fritid: Att vara ute i skogen.

I den datorgenererade filmens värld handlar det om att skapa algoritmer med instruktioner för färg, struktur, djup, rörelser och annat som ger filmen liv.

Fritid: Hänger med vänner, spelar tennis och kollar på film.

N R4 2012

N A T U R V E TA R E

TEMA IT

I gränslandet mellan biologi och data Det blir allt enklare och billigare att generera stora mängder data om gener och proteiner. Men vem ska analysera alla dessa data? Bioinformatiker tar nu plats som en av nyckelHANNA MEERVELD kompetenserna inom forskningen. TEXT

en klassiska vetenskapliga devisen att först ställa upp en hypotes och sedan testa den, håller på att modifieras inom den moderna biologin. Nu kan man istället gå igenom hela arvsmassan, proteinproduktionen eller ämnesomsättningen och sedan vaska fram hypoteser kring funktion och sjukdomsmekanismer. Våra biobanker har bidragit till nya möjligheter att göra stora studier. Det är här bioinformatiker kommer in. – Om vi ska kunna utnyttja de nya storskaliga metoderna fullt ut – genomiken, proteomiken, metabolomiken – behöver vi bioinformatiker, inte minst inom medicin och sjukvård. Där skapas jättestora datamängder, säger Ulf Gyllensten, professor i medicinsk molekylärgenetik vid Uppsala universitet. GULD VÄRDA

I Uppsala startade utbildningen i bioinformatik för ett antal år sedan, men då fanns inte arbetsmarknaden. Nu har verkligheten kommit ifatt och det är väldigt roligt för dem som går den här utbildningen idag, de kommer att vara guld värda, när de går ut. Ulf Gyllensten är en av cheferna för genomikplattformen vid Science for Life Laboratory, i Uppsala. – Bioinformatiker ger stöd till forskare som använder sig av plattformarna. De

N A T U R V E TA R E

NR4 3 2012

hjälper till med försöksupplägg och i de första stegen efter den laborativa delen i projektet, berättar Maria Sörby, som är administrativ chef för Scilife Lab i Uppsala. Trots den hjälp plattformarna tillhandahåller är behovet ändå stort för att hantera de stora datamängder som analyserna genererar. KUGGE I MASKINERIET

För naturvetare kan en master- eller magisterutbildning i bioinformatik ge de kunskaper som behövs för att bli en kugge i forskningsmaskineriet framöver.

Bioinformatiken sorterar och analyserar stora datamängder, inom främst medicin och sjukvård.

– Våra studenter är väldigt efterfrågade bland många forskargrupper i Sverige och utomlands, säger Margareta Krabbe, programansvarig för Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik med inriktning bioinformatik. Utbildningen kräver att man har läst ganska mycket matematik och datavetenskap. Samtidigt är förståelsen för biologin viktig. Margareta Krabbe berättar om datavetare som har tyckt att de kan lära sig den biologi de behöver på två veckor. – Det är lite optimistiskt och arrogant. Det går att jobba med bioinformatik även om man inte är biolog, men med bra kunskaper inom både datavetenskap och biologi blir förmodligen arbetsuppgifterna lättare att genomföra och resultatet av bättre kvalitet. Vid Högskolan i Skövde har man märkt

TEMA IT

av ett ökat intresse från både akademi och industri, och efterfrågan på magisterstudenter än större än vad utbildningen kan leverera. – Intresset bland studenterna har inte riktigt hängt med, kommenterar programansvarig Angelica Lindlöf. På arbetsförmedlingen finns det inte många annonser för yrket. Ett annat problem är att studenterna inte har en klar bild över vad en bioinformatiker gör. BRIST I DAG

Det är inte alla som delar uppfattningen om att guldåldern för bioinformatiker sträcker sig bortom den akademiska forskningen. – Det är nog inte så lätt att få jobb som bioinformatiker utanför akademin, men om du fortsätter som doktorand, så ökar chanserna avsevärt, säger Carl-Johan Högberg, utbildningskoordinator vid Stockholms universitet, där man också har en Masterutbildning i bioinformatik. Han tror att marknaden skulle mättas ganska snabbt om fler började utbilda sig på området. – Vi har inte kommit till ett läge där läkemedelsföretagen kommer att anställa många bioinformatiker, säger han. Kerstin Lindblad-Toh, vetenskaplig

Därför valde vi bioinformatik Stina Åhag, läser fjärde året på civilingenjörsprogrammet i bioteknik i Uppsala, inriktning bioinformatik: Varför bioinformatik? – Det är framtiden. Det är så mycket data, och någon måste kunna hantera all denna data. Hur tror du arbetsmarknaden blir? – Jag tror det kommer att se bra ut. Det dyker hela tiden upp nya områden där man behöver tillämpa bioinformatik. chef för Scilife Lab i Uppsala, nyanserar bilden av behov och efterfrågan. – Även om det är brist i dag så blir det fler som har den kompetensen, säger hon. Vi har mellan 60 och100 som jobbar med bioinformatik här på ScilifeLab i Uppsala och lika många i Stockholm. PRATA SAMMA SPRÅK

Kerstin Lindblad-Toh är också chef för

Behrooz Torabi Moghadam, datavetare från Iran, nästan klar med Masterprogrammet i bioinformatik i Uppsala, har fått jobb på institutionen där han gjorde sitt exjobb: Varför bioinformatik? – Jag hade en bakgrund inom medicinsk vetenskap och såg en stor potentail det här fältet. Hur ser arbetsmarknaden ut? – Det är ett svårt område att jobba inom. De flesta saknar antingen biologi eller data. Om man lyckas kombinera de båda finns stora möjligheter.

ryggradsdjurens genom på Broad Institute, som tillhör Harvard och Massachusetts Institute of Technology, MIT. Det är ett av de ställen i världen som tidigt insåg behovet av kompetens på bioinformatikområdet. – Det finns många med den kompetensen på Broad, berättar hon. Det kommer att behövas fler framöver. För doktorander finns det kortare kurser att gå under utbildningen. #

65 SATSAR PÅ BIOINFORMATIK Ort

Program

Göteborg Lund Skövde Stockholm Umeå Uppsala Örebro

Master i systembiologi, (till hösten nytt masterprogram i genomik och systembiologi) Master i bioinformatik Magister i bioinformatik Master i bioinformatik Civilingenjörsprogram i bioteknik, inriktning bioinformatik Master i bioinformatik resp. Civilingenjörsprogram i bioteknik, inriktning bioinformatik Master i biomedicin och metoder inom medicinsk diagnostik, bioinformatik

Antal studenter 12 12 5 5 3 12 resp.11 2

N R4 2012

N A T U R V E TA R E

TEMA IT

Alla naturvetare borde läsa datavetenskap Precis som statistik borde datavetenskap vara en viktig pusselbit på alla naturvetenskapliga utbildningar. Det hävdar Microsofts svenska teknikchef, Daniel Akenine, i en intervju om it-branschens behov av kompetens framöver. TEXT

M A R I TA T E R Ä S

aniel Akenine, Microsofts svenska teknikchef, pekar ut tre viktiga trender som kommer att leda till ett kompetensskifte inom it-branschen framöver. För det första pågår en övergång till molntjänster. Istället för kompetens kring serveradministration och it-drift behövs en bredare kompetens på företagens it-avdelningar. Kompetens om integration, identitet, säkerhet och juridik kommer att efterfrågas framöver. Framtidens it-avdelningar förväntas exempelvis kunna svara på hur personuppgiftslagen (PUL) kan upprätthållas när företagets data ligger på en server i ett annat land. J O B B O C H F R I T I D F LY T E R I H O P

En annan tydlig trend är att vi använder samma prylar på jobbet som privat. Da-

» Outsourcing är inte lika lönsamt för mindre projekt.« niel Akenine pratar om att it håller på att konsumentifieras. Appar, sociala medier, läsplattor och smartphones är helt enkelt här för att stanna och för it-avdelningarna är det en utmaning att hantera denna

N A T U R V E TA R E

Att skaffa sig kompetens om molnet är ett sätt att bli attraktiv på arbetsmarknaden.

NR4 3 2012

mångfald. Idag handlar det mer om att gilla läget och tydliggöra medarbetarnas ansvar än att sätta upp strikta regler. Slutligen konstaterar han att säkerhetsaspekterna kommer att bli allt viktigare framöver i takt med att allt fler prylar blir uppkopplade. Men detta hänger också ihop med molnet och konsumentifieringen av it. Däremot är Daniel Akenine inte särkilt orolig för effekterna av globaliseringen och outsorcing till länder som Indien. – Tiden för stora it-projekt är över. Att outsourca är inte alls lika lönsamt för mindre projekt. Overheadkostnaden blir helt enkelt för stor. Idag är det också viktigt att förstå affären, samt att finnas på plats och vara tillgänglig för större effektivitet. HÄNG E R I NTE M E D

Tidigare har det funnits en tradition att arbeta sig uppåt inom it, så fungerar det inte längre. Nu krävs en gedigen och bred utbildning. Han är emellertid kritisk till universitetens omvärldsbevakning och förmåga att hänga med i utvecklingen. – Dialogen mellan de som anställer och utbildarna kunde vara bättre. Utbildningarna förändras sent, menar Daniel Akenine. Det finns till exempel inga bra grundut-

bildningar för IT-arkitekter. Det är viktigt att förstå de villkor som gäller för de flesta it-företag. De flesta är förhållandevis små med små marginaler. Kravet på att leverera finns där ständigt. E N D E L I V E R K T YG S L Å DA N

Enligt Daniel Akinene är det idag svårt att rekrytera för it-företagen, men det beror just på att alltför få företag har möjlighet att lägga ner resurser på att utbilda nya medarbetade. De förväntas leverera från dag ett och då är enda sättet att rekrytera medarbetare från konkurrenterna, vilket höjer lönerna i branschen men inte gör det lättare för nyexaminerade att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett tips har Daniel Akine emellertid till de som saknar erfarenhet. – För att vara attraktiv inom it-branschen idag krävs både bredd och spets. De flesta företag är konsultföretag och de säljer spetskompetens. Att skaffa spets inom något hett område, såsom exempelvis cloud computing är ett bra sätt att blir attraktiv. Sedan avslutar han med att konstatera att it idag blivit en del av allas vår vardag och en tänkvärd slutsats. – Computer science borde vara en viktig pusselbit på alla naturvetenskapliga utbildningar. Precis som statistik är det en del i verktygslådan för att bli bättre naturvetare. #

TEMA IT

It genomsyrar allt Tiden då det gick att hålla sig borta från it tycks för alltid vara förbi. Idag är it en självklar del av det flesta verksamheter. Det var en tydlig slutsats efter Stiftelsens för strategisk forsknings årliga forskningskonferens, som i år handlade om vår väg in i en virtuell värld. Särkilt tankvärt är att it är på väg att bli oumbärligt för att fatta beslut. Mikael Haglund, teknisk direktör för svenska IBM, berättade till exempel att det genom att koppla upp en för tidigt född bebis idag går att se att den kommer att få feber 24 timmar innan det hänt. Det är datorns kapacitet att analysera stora mängder data som gör detta möjligt och skillnaden mot en läkare, som i bästa fall kan beakta fem fakta samtidigt, är enorm.

Prylarnas internet Först blev platser uppkopplade, sedan människor. Nu är det prylarnas tur. – Allt som vinner på att vara uppkopplat kommer att vara det, enligt Ulf Wahlberg vice president industry and research relations på Ericsson.

Förhoppningarna på vad som kan komma att uppnås är stora. Nyligen gick sex svenska företag samman i en allians för att få maskin till maskin-kommunikationen eller m2m att ta fart på allvar. Det som hägrar är fantastiska affärsmöjlig-

heter för svenska it-bolag. Enligt en av initiativtagarna brottas alla samhällen och företag med tre problem, som är omöjliga att lösa utan m2m. De tre problemen har att göra med miljö, säkerhet och effektivitet. MT

Efter platsernas uppkoppling står prylarna på tur.

I spåren av det som nu sker kommer smarta företag att erbjuda en mängd nya tjänster. Ett bra exempel är till exempel ett vindkraftbolag, som samlat in data på väder och drift av sina vindkraftverk och utifrån det erbjuder sina kunder kvalificerad rådgivning om hur de ska placera kraftverken. Mer skrämmande användningsområden är kanske tjänsteföretag som specialiserar sig på att kartlägga vårt beteende på nätet för att få förhandsinformation om förändringar av våra köpvanor. Mikael Haglund berättade att om en man som plötsligt börjat få hem reklam om bebisprodukter. Några veckor senare visade det sig att hans dotter var gravid. MT

Tankvärt om it Uppsnappat från Per Naroskin, känd från Spanarna i radio.

snarare än matas, men visst måste de tas om hand.

1. Vad händer med chipet i vår höft när datorn löper amok och vi blir smittade av våra egna datorer?

3. Är det överhuvudtaget möjligt att sluta använda ny teknik som vi vant oss vid? MT

2.. Är elektroniska prylar våra nya husdjur? Visserligen laddas de

Cancer eller inte? Hudcancer eller malignt melanom är den cancerform som ökar mest i Sverige. Samtidigt är det svårt att ställa diagnos, vilket får till följd att många hudfläckar tas bort i onödan. Tack vare en ny sensor baserad på resultat från en avhandling av den medicinska kemisten Ida Bodén kan detta problem snart vara löst. Sensorn registrerar hur

elektricitet rör sig i cellerna och det är på grund av att cancerceller har en annan uppbyggnad än friska celler som det med hjälp av dataanalys går att upptäcka dem. Vid undersökningen belyses hudfläcken med infrarött ljus och då skickas en svag växelström genom den. På 30 sekunder och helt utan smärta kan besked lämnas till en orolig patient. MT

Våra nya husdjur går på el. N R4 2012

N A T U R V E TA R E

Laserljus ger hopp för cancerdrabbade Skador på frisk vävnad är baksidan av medaljen när cancer behandlas med joniserande strålning. Nu har forskare vid Lunds tekniska högskola och företaget Spectracure utvecklat en teknik för att kontrollera hur laserljus sprids och tas upp i kroppens vävnader. Deras instrument gör det möjligt att beHANNA MEERVELD handla stora tumörer med laser och minska biverkningarna. TEXT OCH FOTO

unna tumörer i hud, lungor och urinblåsa har länge behandlats med så kallad fotodynamisk terapi, där laserljus används för att frisätta syreradikaler i tumören och döda cancerceller. Ett ämne som har lätt för att reagera och bilda syreradikaler smörjs på som kräm, sprutas in eller sväljs av patienten, och när man sedan lyser på tumören med laser, aktiveras ämnet och syreradikaler börjar bildas. Stefan Andersson-Engels och Sune Svanberg, vid Lunds tekniska högskolas avdelning för atomfysik var med och introducerade behandlingstekniken i Sverige i slutet av 1980-talet. Det var en ansökan om forskningsanslag ett decennium senare, som fick dem att inse att de, tillsammans med Sunes fru, onkologen Katarina Svanberg, kunde kombinera kompetenser inom

N A T U R V E TA R E

N R4 2012

diagnostik, dosimetri och fotodynamisk terapi och flytta fram forskningsfronten. – Fotodynamisk terapi började bli standard, och vi ville vi titta på större tumörvolymer, berättar Stefan Andersson-Engels. Det är inte så lätt att behandla dem, eftersom laserljuset sprids och dämpas väldigt mycket i vävnad – det är

En första kliniska studie på tjugo män med återkommande prostatacancer hoppas man kunna starta innan sommaren.

inte som röntgenstrålning som går rakt igenom. Forskarna började utveckla en teknik för att anpassa mängden laserljus i tumörer med större volym, genom att samla in data om förhållandena i tumören via samma laserfibrer som används för att bestråla den. STUDIE PÅ TJUGO MÄN

Projektet ledde till att företaget Spectracure startades 2003. Efter nära ytterligare ett decennium av utveckling, hoppas man nu, innan sommaren, kunna starta sin första större kliniska studie på 20 män med återkommande prostatacancer. – Prostatacancer är den vanligaste tumörtypen hos män och här kan vi göra skillnad, säger Stefan Andersson-Engels. Många av de här patienterna har redan Stefan Andersson-Engels.

VETENSKAP

VA D H Ä N D E R M E D LJ US ET?

fått den maximala stråldosen. Eftersom radioaktiv strålning slår sönder kollagenfibrerna i vävnaden, kan man inte få mer än en viss mängd strålterapi. Det finns också hormonterapi, men den är inte så verksam och har en massa biverkningar. Studien ska göras vid två sjukhus i USA och Kanada. Spectracure har fått godkännande från myndigheterna där, men väntar nu på att få in det riskkapital som behövs.

OPTISK VÄXEL

När en patient ska behandlas med Spectracures laserinstriument, sticks 18 laserfibrer in i tumören. Normalt lyser alla 18, men forskarna har utvecklat en optisk växel som gör det möjligt att med jämna mellanrum sluta lysa i alla fibrer utom en, och istället använda de övriga fibrerna för att mäta hur mycket ljus som tränger ut i de olika delarna av tumören, hur mycket av det ljuskänsliga äm-

net som finns tillgängligt och hur mycket syre som det har till sitt förfogande för att omvandla till fria syreradikaler. – Med hjälp av de här parametrarna räknar instrumentets mjukvara ut hur länge vi ska lysa i varje fiber för att få så bra behandlingsresultat som möjligt, förklarar Stefan Andersson-Engels. Han räknar med att en behandling kommer att ta omkring en halvtimme. Mjukvaran har arbetats fram med hjälp av matematiska modeller för ljustransport i vävnad. Spectracure försöker nu vidareutveckla sitt instrument, så att man inte ska behöva stänga av laserljuset ut i tumören när mätningarna görs.

F O T O : C H A R LO T T E C A R L B E R G B Ä R G

När ljus passerar genom ett medium kan två saker ske – spridning och absorption. När ljuset absorberas omvandlas det till värme och dämpas. När det sprids, förlorar det istället sin ursprungliga riktning och blir diffust, vilket man kan se när ljus passerar genom till exempel ett rökmoln eller ett glas mjölk. Blod absorberar mycket ljus, på grund av den starka färg det får av det syrebindande hemoglobinet, och därför varierar mängden ljus som absorberas i en vävnad i kroppen mycket beroende på hur mycket blodkärl det finns. Hur mycket ljuset sprids påverkas bland annat av vilken celltyp som finns i vävnaden och om det finns ärrvävnad från strålbehandling.

– Vi har lagt upp studien i olika faser, och vi måste få in pengar som täcker hela den första fasen innan vi kan starta studien, säger Johannes Swartling, teknisk chef på Spectracure.

Joan Sandberg med instrument som gör det möjligt att behandla stora tumörer med laser.

N R4 2012

N A T U R V E TA R E

VETENSKAP

När en patient ska behandlas med laser sticks 18 laserfibrer in i tumören. En ny teknik med optisk växel gör det möjligt att sluta lysa i alla fibrer utom en.

F O T O : C H A R LO T T E C A R L B E R G B Ä R G

– Om man har en viss effekt på varje laserfiber och sedan lägger till att den ska svänga med en viss frekvens, så att hur starkt den lyser ändras någon procent upp och ner enligt en sinuskurva, så kan

9 000 M Ä N I S V E R I G E FÅ R P R O S TATA CA N C E R VA RJ E Å R

man säga åt detektorn att ljus som svänger med den här frekvensen är behandlingsljus. Då kan detektorn särskilja mätsignalerna som ger uppgifter om tumören från detta ”bakgrundsbrus”, förklarar produktutvecklare Joan Sandberg. ÄVEN BUKSPOTTCANCER

Samtidigt som Spectracure testar sin teknik på prostatacancer, ska brittiska och

N A T U R V E TA R E

N R4 2012

amerikanska forskare under året starta en klinisk studie av företagets laserbehandling på patienter med cancer i bukspottskörteln. Den studien finansieras av amerikanska National Institutes of Health. – Bukspottskörtelcancer är väldigt aggressiv och upptäcks ofta inte förrän det har gått så långt att prognosen är väldigt dålig, säger Stefan Andersson-Engels. Vi tror att vår behandling skulle passa bra här, eftersom bukspottskörteln ligger väldigt känsligt intill många andra organ och det är viktigt att veta precis vilken vävnad man behandlar. Forskarna hoppas kunna behandla fler fasta tumörer i framtiden. – Men även om metoden i sig är generell, måste man utveckla behandlingen för varje enskild tumör, förkla- Johannes Swartling. rar Johannes Swartling.

VA N L I G A S T E C A N C E R FOR M E N B LAN D MÄN Mer än var tionde man i Sverige får prostatacancer. Sjukdomen är mycket ovanlig före 50 års ålder, och omkring hälften av dem som drabbas är över 70 år när tumören upptäcks. Är man över 75 och tumören inte sprider sig eller växer, får man idag normalt ingen behandling. Samma sak gäller för yngre män, om tumören växer långsamt. När behandling behövs är alternativen idag operation, yttre och inre radioaktiv strålning samt hormonbehandling där man hindrar produktionen eller effekten av testosteron. Källa www.1177.se #

N F R ÅGA E AR E T E V R U T NA

ÄR DET FAR LIGT M E D ÖPPE N S PI S? Fråga: Har en lägenhet med öppen spis, men jag har läst att det är lika ohälsosamt som att gå på Hornsgatan i Stockholm (en av Stockholms mest trafikerade gator, reds. anm.) Vad är det som den öppna spisen avger som är farligt?

hälsofarliga små partiklar och gaser såsom kolmonoxid och organiska kolväten, varav några är cancerframkallande. Många av dem finns bland annat i motoravgaser. Luftföroreningar från ofullständig förbränning ökar risken för hjärt- och lungsjukdomar och kan göra att personer med till exempel astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom blir sämre. Vår forskning har visat att halterna av vissa cancerframkallande ämnen var högre i bostäder där man eldar. Men cancerrisken är ändå försvinnande liten för en enskild person. PERNILLA ALMERUD, YRKES- OCH MILJÖHYGIENIKER PÅ VÄSTRA GÖTALANDS MILJÖ-

Satelliter i rymden är viktiga delar av vår kommunikationsutrustning: telekommunikation, tv och positioneringssystem, såsom GPS, är bara tre områden som vi nästan tar för givet numera. Men det kanske viktigaste är att vi har börjat förstå universum och vår plats i det. På Rymdstyrelsens hemsida finns en massa information om uppfinningar och tekniker som kommit till tack vare världens alla rymdprogram:

MEDICINSKA CENTRUM, SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET

Rymden i din vardag www.snsb.se/sv/ Rymd-i-din-vardag

GÖR RYM DU PPTÄCKTE R NYTTA PÅ JOR DE N?

Brittiska Royal Astronomical Society har tagit fram broschyren ”A new view of the universe: Big science for the big society”.

STOFFE

Svar: Jag tycker inte att du behöver oroa dig för hälsorisken när du trivseleldar i din öppna spis, om det inte är så att det luktar vedrök i lägenheten. Tänk på att elda på rätt sätt, till exempel att använda torr ved och ha god lufttillförsel. Med en modern braskamin minskar också utsläppen. Utsläpp från vedeldning innehåller

Fråga: Jag vill ha tips på var jag kan läsa om vilka upptäckter i rymden har hjälpt oss med olika saker här på jorden?

www.ras.org.uk/publications/otherpublications/1868-new-view-universe

MELIA

Svar: Rymdteknik har gjort det möjligt för oss att förstå vår jord och dess atmosfär. En massa teknikgenombrott har kommit till på grund av att människor har antagit utmaningen att bygga raketer, satelliter och sonder. Satellitdata är ovärderlig för bra väderprognoser och för att förstå både jordens ekosystem och klimatet.

Nasa har en hel sajt med information om tillämpningar av rymdteknik: Nasa Spinoffs www.sti.nasa.gov/tto ROBERT CUMMING, ASTRONOM OCH INFORMATÖR, ONSALA RYMDOBSERVATORIUM, KONTAKTPERSON FÖR ESO:S UTÅTRIKTADE VERKSAMHET I SVERIGE

VETE N S KAP I KORTH ET EXTREMVÄDER KAN SLÅ UT ARTER Orkaner, skyfall och torka kan leda till så kalllade utdöendekaskader, där många arter i ett artrikt ekosystem dör ut. Tidigare har man trott att artrika system är mer robusta än artfattiga, men teoretiska biologer vid Linköpings universitet visar nu med hjälp av matematisk modellering och simulering att när variationerna i miljön ökar, som till exempel vid extremt väder, kan de artrika systemen vara mer sårbara än de artfattiga. I en regnskog eller ett korallrev finns många

olika arter av gröna växter och alger, men relativt få individer av varje art. När en växt- eller algart dör ut, påverkar det i sin tur djur högre upp i näringskedjan. Extremt väder väntas bli vanligare på grund av den globala uppvärmningen. HM

FYS I KE R HJÄLPE R D IG ATT H ITTA Har du bra lokalsinne? Grattis! Många av oss går däremot lätt vilse i stora byggnader, som till exempel sjukhus eller i stadskvarter med vindlande gator. Men en ny modell kan nu göra det

möjligt att anpassa miljöer så att det blir lättare att hitta. Det är forskare vid Integrated Science Lab eller Ice Lab vid Umeå universitet, där man bedriver forskning i skärningspunkten mellan fysik, matematik och samhällsvetenskap, som har tagit fram modellen. De har använt datorsimulerande navigatörer, som ska efterlikna människor som försöker ta sig fram i en okänd miljö, och jämfört hur snabbt de når sina mål med den kortaste väg som en GPS skulle ha angett. Forskarna har publicerat sina resultat i Physics Review Letters. HM

N R4 2012

N A T U R V E TA R E

I NSPI RATÖR E N MAN UALE N

SI D 26–27

SI D 28–29

LE DARSKAP

SI D 30-32

AR B ETSMAR KNAD PÅ NYTT JOB B

SI D 33

SI D 34

PLATSAN NONSE R

SI D 35–37

Stadsodling lyfter problemområden Genom odling på gårdar, tak, väggar, i parker och på döda ytor blir städerna grönare och vackrare. Man får fram närodlade livsmedel. I Malmö används stadsodling även för att försöka lyfta områden med sociala problem.

tadsdelen Seved i Malmö är känd för nedgångna bostäder, arbetslöshet, vandalisering och bilbränder. Ungdomar har ibland bemött brandmän, journalister och andra oönskade besökare med skällsord och stenkastning. Att i en sådan miljö starta odling för att motverka problemen kan tyckas vara att utmana ödet. Farhågorna kom dock på skam. Intresset tog genast fart och det trettiotal odlingsytor som idag finns i Seved i Malmö har frodats och fått vara ifred.

D RAR FOLK

Bakom dem står en rad fastighetsägare som har dragit slutsatsen att odlingarna skapar mervärden för alla. – Intresset har blivit så stort att en del vill flytta till Seved bara för att de hört att där finns odlingsmöjligheter, säger Håkan Andersson, fastighetsförvaltare i MKB Fastighets AB, den största fastighetsägaren i om-

TEXT O FOTO

LARS EDLING

rådet med 600 lägenheter. MKB bidrar med lokaler till verksamheten, förberedelse av markanläggning, ekologisk jord, odlingslådor, redskap, växter samt vattenförsörjning. – Stadsodling är en trend just nu och även om den sociala nyttan är svår att mäta menar jag på rak arm att satsningen är kostnadseffektiv, säger Håkan Andersson.

OD LA I STAN

Verksamheten är nu inne på fjärde säsongen och de ekologiska odlingarna, som ofta är inhägnade bakom flätade pilstaket, verkar skyddade av en osynlig hand. Linnea Wettermark nickar bekräftande. – Om kompisens syskon eller föräldrar har varit med och odlat vill ungdomarna inte förstöra, säger hon och ler. Linnea Wettermark startade odlingen i Seved och leder nu Odla i stan tillsammans med kollegan Göran Larsson. De kallar sig kvartersträdgårdsmästare. Det innebär dock inte att de själva sköter odlingarna utan deras uppgift är att inspirera andra att delta.

N A T U R V E TA R E

N R4 2012

Eduardo Tapia, Linnea Wettermark och Teneal Solinas sätter spaden i jorden för en grönare och lugnare miljö i stadsdelen Seved i Malmö.

KARRIÄR

L I N N E A O D L A R I S TA N Odlingsnätverket Seved med cirka 300 medlemmar. Odla i stan,, ett pågående samarbete med 16 fastighetsägare runtom i Malmö. Linnea odlar även med: Gröna skolgårdsprojektet, Malmö stad Barn och föräldrar i Föräldrarkommunikatörerna Intro Rehab, flyktingar med posttraumatiskt stressyndrom Källarmoské tillhörande albansk/makedonsk religiös förening Yallatrappan, kvinnokooperativ med catering och lunchservering. Fyra unga odlare är med och tar ansvar.

Linnea Wettermark pekar på fler fördelar. Närodlade livsmedel minskar miljöbelastningen och kan ge råvaror till torgförsäljning, restauranger och skolor. ÖKAR KU N S KAPE N

Många barn deltar i odlingsverksamheten och hos dem ökar kunskapen om olika livsmedel. När barn driver upp sina egna majsplantor inser de att plantan inte går att skynda på utan att årscykeln måste följas.

» En del vill flytta hit för att man kan odla. « – De får en förståelse för odlandets säsonger. Min förhoppning är att de senare i livet handlar mat på ett sätt som är anpassat efter vilka grödor som just då är i säsong. M I N S KAR STR E SS E N

Odlingen har även hälsonytta. Att påta i jorden och driva fram växter som man sedan konsumerar ger många människor en upplevelse av välbefinnande och mening. Stressen minskar, menar Linnea Wettermark. Drömmen vore att stadsodling blev så vanliga att företag som kör livsmedel över hela världen blev överflödiga, tycker Teneal

Solinas, ny i odlingsnätverket. – Idag importerar vi besprutade grönsaker och frukt på ett sätt som inte är hållbart i längden, påpekar hon. För Eduardo Tapia, som ingår i nätverket,är detta ett framtidsprojekt. – Vi stadsbor får lära oss att morötter inte har trollats fram i affärerna utan har vuxit i jorden. BYTTE S PÅR

Han är full av beundran över Linnea Wettermarks roll i nätverket och menar att hon är en eldsjäl med förmåga att väcka intresse och få med sig barn och vuxna i verksamheten. Kanske var det därför hon bytte spår. Efter att ha läst miljövetenskap jobbade Linnea Wettermark några år som miljösamordnare inom HSB och MKB i Malmö. Hon säger att hon drevs av en ”jag vill rädda världen”-ambition men tyckte att det gick trögt. Hon tröttnade på att sitta på kontor. – Därför omskolade jag mig till trädgårdsanläggare. Jag ville ha mer konkret förändring, vara ute i det fria och jobba praktiskt med andra människor. NY N I SCH FÖR NATU RVETAR E

Nu känner hon sig stolt över att verksamheten kommit igång så bra, att hon och Göran Larsson har blivit efterfrågade och deltar i en rad odlingsprojekt runtom i Malmö. Hon är också glad över att många barn tycker det är

kul att vara med. Linnea berättar om Faiza som fick syn på odlarna genom fönstret. – Hon kom förbi och pratade med mig nästan varenda dag. Året därpå startade hon sin egen odling utanför balkongen. Hon nämner även Eddie, 11 år, som kom utspringande med sättpotatis och vitlök och ville vara med. Nu har han en egen pallkrage på gården där han odlar grönsaker. Odlingsverksamheten i Seved har hittills skapat arbetstillfällen för sex personer. En ny nisch för naturvetare växer fram. # LI N N EA WETTE R MAR K Yrke: Kvartersträdgårdsmästare. Utbildning: Har läst miljövetenskap, socialantropologi, trädgårdsanläggning, småskalig ekologisk odling och permakulturdesign. Familj: Sambo och vovven Charlie. På fritiden: Yoga, simning och spåra med Charlie. Favoritväxter: Ingefära och pumpor. Talang: Bra på att ta folk. Min bästa sida: Tror allt är möjligt. Min sämsta sida: Väldigt morgontrött.

N R4 2012

N A T U R V E TA R E

MAN UALE N

När avslöjar de bluffen? Snart öppnar de dörren och synar mina kort. Känslan av att inte ha den kompetens som alla tror är vanlig. Men det finns lösningar. Leg psykolog Per-Olof Eriksson ger LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK M A R I A R AY M O N D S D O T T E R vägledning som gör dig tryggare i jobbet. TEXT

änner du en gnagande oro över att inte räcka till på jobbet? Kanske du undrar när folk ska upptäcka att du är en bluff. Du är inte ensam om den känslan. – Det är vanligare än man tror och förekommer på alla nivåer i alla grupper. Det är dock vanligast hos dem som saknar formella meriter för sitt jobb, säger Per-Olof Eriksson, leg psykolog och karriärcoach. Även chefer drabbas oftare än andra av det så kallade bluffsyndromet. De kan tänka: ”Hur hamnade jag här, kan jag verkligen så mycket som alla tror?” – Chefer är mer granskade än andra och upplever sig konkurrensutsatta. Särskilt om befordran har gått snabbt kan det vara så att den egna självkänslan inte har hängt med. Det gäller att bottna i sin kompetens och i den roll man har på jobbet. BOTTNA I S I N KOM PETE N S

Chefer kan ha nått sin position på fel premisser. De har inte befordrats i kraft av sina ledaregenskaper, utan för att de är duktiga som experter och att bli chef är den enda karriärvägen. – Vilket stöd får de för att klara den nya yrkesrollen? Om tvivlet biter sig fast så bäddar det för dåligt självförtroende och att de inte levererar. Det är också vanligt att man under-

N A T U R V E TA R E

N R4 2012

skattar sin egen kompetens och tänker att det är väl ingen konst det jag gör. För den som har gjort hundra levertransplantationer känns det inte så märkvärdigt, medan det för andra är en bragd. – Även experten kan tvivla på sig själv och undra hur långt den egna kunskapen räcker. ”De ringde inte från Nobelkommittén i år heller och artikeln blev inte ens publicerad i en vetenskaplig tidskrift.” SVÄLTFÖD D PÅ FE E D BACK

Att känna så efter en motgång är naturligt och något som de flesta skakar av sig. Det är värre om känslan av att vara en bluff dyker upp ofta.

I L L U S T R AT I O N

upp frågan i utvecklingssamtalet. Per-Olof Eriksson menar att det handlar om ett förhållningssätt på arbetsplatsen. Hur jobbar man med feedback till både kollegor och chefer. Även chefen behöver feedback på sina insatser. På många arbetsplatser finns det en kultur av att leverera och sedan gå in på sin kammare. – De som bär på känslan förstör för sig själva eftersom de inte kan utnyttja sin potential, vilket förstås också ligger i arbetsgivarens intresswe. Så hela arbetsplatsen vinner på att ge feedback till varandra, vilket ger chans till förändring och utveckling. S KR IV E N LI STA

Karriärplanering O M A LL A G Ö R E N K A R R I Ä R P L A N E R I N G PÅ E N A R B E T S P L AT S K A N D E T LE DA T I LL AT T F O LK FÅ R N YA A R B E T S U PPG I FTE R.

Men det finns lösningar. – Ofta är det människor som är svältfödda på feedback och uppskattning som bär på rädslan att bli avslöjade. Därför är det viktigt att ha en dialog med en kollega eller chefen om sina prestationer. Ett utmärkt tillfälle är att ta

Han har ännu ett tips till den som tvivlar på sig själv. – Kliv utanför dig själv och se på dig. Hur skulle jag uppfatta den personen? Det blir en mer objektiv betraktelse med faktiska prestationer och kompetens i fokus. Ett knep är också att sätta sig ner och skriva ner vilka saker jag är bra på. Ofta blir listan längre än man tänkt sig. PerOlof Eriksson tar förmågan att köra bil som exempel. – Vad måste man kunna för att köra bil. Det handlar om allt från att planera och vara vaksam till att agera i ett samspel med andra i trafiken. Att bryta ner kunskapen är ett bra sätt att få en bild av vad man kan.

KARRIÄR

Sedan kan det vara så att man jobbar med fel saker där ens talang inte kommer till nytta. För att få svar på vad man är riktigt bra på kan man göra en karriärplanering. Det kan leda till stora förändringar på en arbetsplats där folk får nya arbetsuppgifter. PR E STATION S BAS E RAD SJÄLVKÄN S LA

Varför drabbas vissa men inte andra? – Det handlar om självkänsla, som formas tidigt i livet. Om den är prestations-

baserad, vilket innebär att man blir uppskattad för sina prestationer, är man mer bräcklig. Den sunda självkänslan bygger på att man är okej även om man inte presterar. Då är det lättare att skilja på person och sina prestationer. Om känslan av att vara en bluff ändå finns kvar? – Be om hjälp. Det är inte skamligt att göra det. Och en bra karl reder inte sig själv, säger Per-Olof Eriksson, som själv coachar folk vidare i arbetslivet. #

TI P S TI LL BÄT TR E SJÄLVKÄN S LA 1)

Ge varandra feedback.

2) Skriv ner vad du kan. 3) Se objektivt på dig själv utanför din egen person. 4) Gör en karriärplanering. 5) Skilj på prestation och person.

N R4 2012

N A T U R V E TA R E

LE DAR S KAP

En satsad krona på friskvård ger fyra tillbaka Friskvård på jobbet lönar sig. Folk blir mindre sjuka och presterar bättre. Idrottspedagog Lisbet Olofsson visar hur man som chef får dem med sämst kondition att resa sig ur soffan. Om det pratade hon på Naturvetarnas chefsLAR S-E R I K LI LJ E BÄCK seminarium Leadership Friday i mars. TEXT

Glöm gymkort och massage på jobbet. Det lönar sig dåligt och är ett sätt för arbetsgivaren att köpa sig fri. Det menar idrottspedagog Lisbet Olofsson, som precis har släppt boken Ledningssystem för friskvård. Vad ska man som chef göra i stället, kan man undra. – Om målet är att få frisk personal och att arbetsgivaren ska få valuta för pengarna så är det bättre med individuella lösningar. Visst är massage skönt och hjälper för stunden, men den har ingen bestående effekt på hälsan. RESA SIG UR SOFFAN

Hon förklarar att någon kanske går i gång på bowling, medan andra gillar dans eller spinning. Det viktiga är att var och en hittar sin favoritaktivitet. – Utmaningen är att få dem som mest behöver fysisk aktivitet att resa sig ur soffan. De redan frälsta är självgående, medan mellangruppen behöver uppmuntran. Att avsätta en timme för friskvård per

N A T U R V E TA R E

N R4 2012

vecka är en bra idé och lönar sig. Flera studier visar att en satsad krona ger mellan tre och åtta kronor tillbaka genom minskad sjukskrivning och högre effektivitet. Lisbet Olofsson förespråkar en friskvårdspeng som man kommer överens med sin närmaste chef om hur den ska användas. Även aktiviteter som inte medger skatteavdrag för arbetsgivaren bör ingå.

coachande samtal att föredra. – Ställ frågor och låt medarbetaren själv komma fram till vad som behövs för att få bättre hälsa, både mental och fysisk. I nästa steg sätter man upp mål för individen, medveten om att det kan vara en lång process, där det handlar om att hitta en fysisk aktivitet som är lustfylld. En framkomlig väg är också att ta upp frågan om hälsa och nyttan med kondition när hela personalen är samlad.

COACHANDE SAMTAL

TRE TYPER

Frågan om friskvård menar hon ska finnas med i utvecklingssamtalen. Eftersom frågan kan vara känslig och innebära ett intrång i den personliga integriteten är ett

Lisbet Olofsson kan ofta urskilja tre grupper av individer på en arbetsplats. Dessa är: 1. Helt otränade med dålig kondition. De utmärks av att de behöver vila mycket och klagar på att de inte hinner med jobbet. De är mer sjukskrivna, både när det gäller under kort och lång tid. 2. Intar en mellanposition, borde träna mer. Funkar bra på jobbet, men orkar inte med någon fritid, utan blir ofta sittande framför tv:n.

» Viktigt att var och en hittar sin favoritaktivitet, allt från bowling till spinning. «

F O T O : C O LO U R B O X

Man måste inte springa. Det är lika bra att promenera i rask tak, gärna med stavar, för att få upp flåset och förbättra styrkan.

3. Hyfsat vältränade med god kondition. De presterar bra på jobbet och har en meningsfull fritid. Mår bättre och är sällan sjukskrivna. Men behöver de som jobbar på kontor bra kondition? – Hjärnan kräver syresättning för att fungera, därför är syreupptagningsförmågan viktig, som gör att man orkar mer. Träning har också andra positiva effekter som lägre stressnivå och välmående.

är den enskilt viktigaste åtgärden. Motsvarande siffra för viktminskning är 15 procent, som också gäller för sänkning av kolesterolvärdet. Lisbet Olofsson inser att bättre kondition inte löser alla problem. Hon målar upp den klassiska bilden av fyra ben, där träning utgör ett. Lika viktigt är att äta sunt, ha en meningsfull fritid och må bra mentalt. Om det uppstår obalans ska den rättas till för att hela människan ska fungera.

65 PROCENT

LEDNINGEN MED

Det finns siffror på den goda effekten. Med bättre kondition minskar man risken för att dö i förtid med 65 procent, vilket

För att nå framgång med friskvård räcker det inte med några entusiastiska friskvårdsansvariga.

– Ledningen måste vara med på noterna, där man fattar beslut om en satsning och avsätter resurser för det. Det handlar bland annat om att lägga upp en plan, bilda friskvårdsteam, sätta upp mätbara mål och utbilda ledning och personal. I planen bör även ingå vilka man ska satsa på. Att lyfta dem som befinner sig på lägsta nivå till att få en skaplig kondition ger bäst utdelning. – Men även de som befinner sig på en högre nivå kan behöva uppmuntran, inte minst för att de kan inspirera kollegerna att börja träna.

TI P S TI LL CH E F E N

1. Styr friskvårdspengen i stället för att dela ut gymkort. 2. Baka in hälsa i utvecklingssamtalen. 3. Lägg upp en plan och avsätt resurser för friskvård. 4. Se till att hela ledningen är med på noterna. 5. Hitta lustfyllda aktiviteter.

N R4 2012

N A T U R V E TA R E

3 frågor 1. Vad fick du ut av seminariet? 2. Hur ska du agera på jobbet? 3. Hur håller du igång själv?

INGELA BERGGREN Disputerad agronom och verksamhetschef på Medborgarskolan 1. Det gav en påminnelse om att chefen har ett stort ansvar för att personalen mår bra. Balans i livet är viktigt, där god kondition är en pusselbit. 2. Vi ska ta upp frågan i ledningsgruppen och även väva in friskvård i utvecklingssamtalen. Jag vill ha möjlighet att styra friskvårdspengen. Tror också på idén att få in friskvård på arbetstid. Vi har ett ansvar för de äldre på jobbet så att de inte är helt slut när de går i pension. 3. Jag har lagt om kosten och cyklar till jobbet. Springer en gång i veckan, vilket sänker stressnivån.

L AT I FA L I N D B E R G Dietist och chef för nordiska nutritionsavdelningen på Unilever 1. Att man kan utveckla företag och människor samtidigt. Jag inspireras av situationer där båda vinner. Friskvården kan komma att ingå som en del i hur medarbetarna ska uppnå sina mål. 2. Jag ska börja med att läsa boken. Vi kommer att fortsätta på den inslagna vägen, vi är ju dietister som jobbar med mat och hälsa. Jag hoppas kunna bidra med att ytterligare stärka företagets arbetssätt. 3. Jag går på friskis och yoga på helgerna. Sedan blir det gym och löpning någon gång i veckan. Bra att kunna disponera friskvårdspengen som man vill, till exempel till löparskor.

PÅ G Å N G 11 maj i Stockholm Leadership Friday Medarbetarskap – en modell för framtidens ledarskap Läs mer www.naturvetarna.se/chef 30 maj i Stockholm Leadership in Life Science Hur klarar din affärsidé draknästets granskning? Läs mer www.naturvetarna.se/chef 25 september i Stockholm Konflikter – chefens dilemma? Kurs i konflikthantering Läs mer www.naturvetarna.se/chef

CHEFSFRÅGAN

Hur lyckas med lönesamtalen? Jag är chef på ett mindre miljöföretag med många unga medarbetare. Jag ska nu för första gången ha löneoch utvecklingssamtal och vill få lite tips för att skapa motivation hos mina medarbetare. Löne- och utvecklingssamtal är ett av dina viktigaste instrument för att leda verksamheten när du är första linjens chef med personalansvar. Man kan dela upp samtalet i två delar. Där en del är en utvärdering av det arbete som utförts. Den andra delen handlar om hur du och din med-

N A T U R V E TA R E

N R4 2012

arbetare skall lägga upp arbetet framöver. Jag kommer i mitt svar att lägga fokus på utvecklingsdelen av samtalet. Utvecklingssamtalet kan delas upp i tre delar: 1. Vad är målet och vårt uppdrag. Att enkelt kunna kommunicera företagets affärside är viktigt för dig som chef i syfte att involvera din medarbetare. 2. Hur ser de individuella målen ut för din medarbetare kopplade till den verksamhet ni arbetar med. Hur kan ni tillsammans sätta upp mål som är utmanande och motiverande. 3. Varför är just denna medarbetare viktig i den här verksamheten och hur kan

de personliga utvecklingsmålen se ut. Vad skall han hon/han utveckla och till det koppla behovet av kompetensutveckling. Sammanfattningsvis kan du i utvecklingssamtalet få fram att det vi gör är mycket viktigt (kommunicera affärsplanen) och att just han/hon är viktig i vår verksamhet. Då har du skapat förutsättningar för ett positivt samarbete.

Elisabet Engdahl Linder OMBUDSMAN FÖR CHEFER PÅ NATURVETARNA

KARRIÄR

KOLLA LÖN E S PR I D N I NG E N

I tabellen framgår inte ålder, antal år i yrket, befattningsnivå, bransch och annat som påverkar lönen. Den typen av detaljerad lönestatistik finns på Saco Lönesök.

Lönestatistik ett trumfkort i löneförhandlingen » Lönestatistiken fungerar som ett riktvärde och hjälper dig att sätta ett pris på dig själv. Fundera på vad du kan göra för att komma upp på en högre lönenivå, i klass med de bästa inom din befattning. « Bo Seving, chef arbete och juridik på Naturvetarna.

– Titta gärna på skillnaden mellan 10:e och 90:e percentilen som ger ett mått på lönespridningen och möjligheter till löneutveckling inom yrket. Det kommer vi att djupanalysera, säger Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna.

Han påpekar att tabellen visar lönerna i privat sektor. För naturvetare som jobbar i kommunen och staten är lönenivåerna lägre. M E R LÖN E R PÅ SACO LÖN E SÖK

www.naturvetarna.se, klicka på ”medlemswebben”. Logga in med ditt medlemsnummer, som du hittar på baksidan av tidningen, och de fyra sista siffrorna i ditt personnummer.

NÅG RA EXE M PE L FRÅN LÖN E STATI STI KE N 2011

10:e Percentil

Median

90:e Percentil

Agronomer

27500

36000

53000

Biologer

25445

35244

57600

Dietister

23500

29290

48000

Fysiker

29680

38000

53200

Geologer

28500

36535

48600

Jägmästare

28300

40400

71070

Kemister

27845

37361

53415

Lönenivåer för några grupper i Naturvetarna inom privat sektor (kr/mån). Löner för andra naturvetare hittar du på Saco-Lönesök. Källa: Naturvetarnas lönestatistik 2011.

FRÅGA EXPE RTE N: NATU RVETAR NAS EXPE RTE R SVARAR PÅ FRÅG OR FRÅN M E DLE M MAR NA

Hur ska min övertid värderas? Jag har blivit erbjuden att förhandla bort min rätt till övertidsersättning. Periodvis jobbar jag rätt mycket övertid. Vad är en rimlig kompensation för det? S HAH LA

Innan du träffar överenskommelse om att avtala bort övertidsersättningen är det viktigt att fundera på hur mycket du jobbar och om arbetstiden håller sig på en rimlig nivå. Förutom själva kompensationen är ar-

betstiden viktig ur ett arbetsmiljöperspektiv. Lagstiftningen om hur mycket man får jobba gäller som ett minimum hos alla arbetsgivare. Reglerna ska fungera som ett skydd för de anställda mot bland annat för stora arbetstidsuttag. I flera kollektivavtal, särskilt på enskild sektor, framgår att arbetsgivaren och de anställda kan komma överens om att kompensation för övertidsarbete ska ges. Sådana överenskommelser erbjuds oftast anställda i chefsställning eller de som har okontrollerbar arbetstid eller frihet att förlägga sin arbetstid. Anställda med så kallad ”förtroendetid”. Oavsett om man avtalat bort rätten till övertidsersättning i utbyte mot högre lön

och/eller fler semesterdagar gäller fortfarande lagstiftningens skyddsregler. Minst en veckas extra semester är en vanlig kompensation för bortavtalad övertid på privat sektor. Diskuterar man ersättning i pengar kan rådet vara att utgå från 10 procent av lönen i stället. Träffar du överenskommelse med din arbetsgivare så är det viktigt att dokumentera skriftligt vilka villkor ni är överens om och om er överenskommelse ska gå att säga upp till exempel i samband med den årliga lönerevisionen. Lycka till! MAR IA KYLB E R G, OM B U D S MAN NATU RVETAR NA

N R4 2012

N A T U R V E TA R E

PÅ N Y T T J O B B

Chef med koll på kadmium Att kombinera sitt expertområde med chefsrollen är ingen konst om man jobbar på IVL Svenska Miljöinstitutet . Det menar Björne Olsson som just nu undersöker hälsoeffekterna av kadmium i pasta och bröd. Vad gör du på jobbet? – Jag är chef för ungefär femtio medarbetare på enheten Naturresurser och miljöeffekter på IVL. Personalansvaret delar jag med tre gruppchefer. Jag sitter i ledningsgruppen och jobbar med allt från policyprogram till konkreta projekt. Varför fick du jobbet? – Jag blev tillfrågad, vilket kan bero på min långa erfarenhet som ledare inom miljöområdet. Jag har bland annat varit chef på Kemi-

kalieinspektionen i tio år, och chef på Havsmiljöenheten på Naturvårdsverket. Där var jag även projektledare för överflytten av ett fyrtiotal tjänster till den nya Havs- och vattenmyndigheten. Det är viktiga Björne Olsson meriter som säkert speblev headhuntad. lade in. Vad gör IVL Svenska Miljöinstitutet? – IVL är ett tillämpat forskningsinstitut som behandlar alla slags miljöfrågor som berör luft, mark och vatten. Vi gör allt ifrån forskning, till att utveckla teknik och metoder för att lösa miljöproblem. Hur används ert arbete? – Vi tar fram underlag för bland annat lagstiftning för klimat- och luftfrågor. Vi deltar i olika

EU- projekt och samarbetar med företag. Vi arbetar även internationellt och bygger samarbeten med andra länder såsom Indien, Irak och Kina. Vi har till och med ett litet kontor i Beijing. Har du nytta av din utbildning? – Utöver att vara chef hinner jag också jobba i projekt och då har jag nytta av min utbildning som disputerad marin ekotoxikolog. Aktuellt nu är att minska kadmium i det svenska jordbrukslandskapet som tillförs från handelsgödsel. Idag innehåller produkter som bröd och pasta mycket kadmium. Är det ett hälsoproblem? – Ja, det är det. Kadmium har en förmåga att lura kroppen att byta ut kalcium mot kadmium vilket leder till benskörhet. När vi är gamla kommer ungefär hälften av alla kvinnor och en fjärdedel av alla män ha problem med benskörhet, och där är kadmium i jordbruksprodukter en del av problemet. JR

F L E R PÅ N Y T T J O B B Paula Quintana Fernandez Regelutvecklare, KRAV. Utbildning: Agronom. Tidigare jobb: Revisor och revisionsledare, Kiwa Aranea. Anders Melkersson Virkesinköpare, Bergs Skog AB. Utbildning: Skogsingenjör i Skinnskatteberg. Tidigare jobb: Kommer senast från Sydved.

TT HAR DU OCKSÅ NY

Linnéa Wikström Biomedicinsk analytiker på Klinisk patologi, Hallands sjukhus. Utbildning: Biomedicinska analytikerprogrammet, Umeå universitet. Tidigare jobb: Sommarvikariat på Klinisk mikrobiologi på Hallands sjukhus. Henrik Tideström Tyréns, Avd. miljö, Stockholm. Utbildning: Fil. kand. i biologi.

(inriktning limnologi), kemi, geovetenskap, matematik. Tidigare jobb: Sweco Environment, Miljöutredningar & Tillstånd.

Utbildning: Miiljövetare och har en pedagogisk utbildning. Tidigare jobb: Projektledare på Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, Linköpings kommun.

Jesper Broberg Förbundsdirektör Hushållningssällskapens förbund Utbildning: Agronom. Tidigare jobb: Regionchef LRF Konsult.

Tyri Asklöf Strategisk informatör på avdelningen för forskning och analys på Naturvårdsverket Utbildning: Fil.mag. biologi och en journalistutbildning. Tidigare jobb: Webbredaktör på myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Madelene Bjernersjö Miljö- och kvalitetssamordnare på Ovako Bar AB.

JOBB

eller är på gång att byta? Skicka ett mejl till: redaktion@naturvetarna.se så får du vara med på listan över naturvetare som har nytt jobb. Bifoga gärna en högupplöst bild på dig själv.

N A T U R V E TA R E

N R4 2012

Hvilan Utbildning AB söker ny

Hvilan Utbildning AB är ett unikt branschägt företag som är störst på trädgårdsutbildning i Sverige. För mer info se:

www.hvilanutbildning.se

söker

Fiskebiolog/handläggare Mer information hittar du på lansstyrelsen.se/gavleborg

Till avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad söker vi Länsstyrelsen i Västra Götalands län söker

Djurskyddskontrollanter Läs mer om tjänsten under lediga jobb på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland

Handläggare, miljöfrågor Vi söker en handläggare som vill arbeta, såväl nationellt som ur ett EU-perspektiv, med att bevaka kommuners och landstings intressen inom miljöområdet. Läs mer på www.skl.se/ledigajobb. Välkommen med din ansökan senast den 13 maj. Annonsnr A266356 Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se

SPÄNNANDE TJÄNSTER INOM GEOLOGI Vatten är en av våra viktigaste naturtillgångar och användningsområdena för vårt grundvatten är många. Som expertmyndighet och ansvarig för miljökvalitetsmålet grundvatten av god kvalitet har SGU en nyckelroll när det gäller att skapa beslutsunderlag såväl för vattenförsörjning som för andra samhällsfunktioner. Vill du vara med och påverka och arbeta för att grundvattentillgångarna i Sverige används på bästa sätt? Vi på enheten för grundvatten behöver nu stärka vår kompetens och söker därför fler medarbetare. Läs mer om SGUs verksamhet på www.sgu.se

KVALIFICERAD HYDROGEOLOG Du kommer att arbeta med att ge stöd och råd till myndigheter, allmänhet och övriga intressenter i samhället i frågor som rör skydd av grundvatten och vattenförsörjning. Andra arbetsområden är frågor om infrastrukturella projekts påverkan på grundvattnet och grundvatten i kommunal och regional planering. I arbetsuppgifterna ingår också att medverka inom SGUs ordinarie hydrogeologiska kartläggning.

GEOVETARE MED DATABASKUNSKAP Arbetsuppgifterna innebär i första hand att förvalta, administrera och utveckla hanteringen av data. Du kommer också att fungera som stöd till våra projektledare inom databasprojekten Vattentäktsarkivet, Brunnsarkivet och Grundvattennätet samt hantera externa förfrågningar rörande SGUs grundvattendatabaser.

Ansök och läs mer via SGUs webbaserade rekryteringssystem på www.sgu.se. För information om rekryteringsprocessen kontakta rekryteringskonsult Charlotte Brodersson, telefon 08-736 35 16. Sista ansökningsdag 14 maj. Experis är en sammanslagning av Manpower Professional och Elan.

N R4 2012

N A T U R V E TA R E

25-27 SEPTEMBER JÖNKÖPING

Samhällsutvecklingsförvaltningen25-27 söker SEPTEMBER

Livsmedelsinspektör

JÖNKÖPING

För mer information besök vår hemsida

DIAGNOSTIKFORUM oss SEPTEMBER på facebook 2012 JÖNKÖPING Följ 25-27

ljusdal.se Alkohol–Doping–Internetdroger • Bukaortascreening Sömn-EEG med melatonin • Fästingburna infektioner Qulturum – förbättringskunskap • Studentforum Fertilitetsutredningar • Lymfomdiagnostik • Etikforum Studenthandledare • Posterutställning Forskningsseminarium • Utställare

DIAGNOSTIKFORUM MER INFORMATION OCH ANMÄLAN

JÖNKÖPING 25-27 SEPTEMBER 2012 www.ibl-inst.se

MER INFORMATION OCH• ANMÄLAN Alkohol–Doping Bukaortascreening –Internetdroger www.ibl-inst.se Sömn-EEG med melatonin • Fästingburna infektioner Qulturum – förbättringskunskap • Studentforum Fertilitetsutredningar • Lymfomdiagnostik • Etikforum Studenthandledare • Posterutställning Forskningsseminarium • Utställare I SAMARBETE MED

Vi söker kontrollansvarig för EU:s jordbrukarstöd Du kommer att ha en samordnarroll för personalen som arbetar med fältkontroller. Planering av kontrollverksamheten ingår också vilket förutsätter ett tydligt och motiverande ledarskap och ett nära samarbete med övriga arbetsledare på sektionen. Sista ansökningsdatum är den 13 maj 2012. Läs mer på www.lansstyrelsen.se/vasternorrland. För ytterligare information kontakta Annika Wallin, telefon 0611-34 90 69.

www.lansstyrelsen.se/vasternorrland

MER INFORMATION OCH ANMÄLAN www.ibl-inst.se

UPPTÄCK EN ENKLARE SIDA AV LIVET VI GER TRYGGHET PÅ DINA VILLKOR

I SAMARBETE MED

Akademikerförsäkring erbjuder smarta försäkringar som passar just din livssituation. På vår nya webb hjälper vi dig att göra livet lite enklare. www.akademikerforsakring.se

NATURVETARNAS FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE

N A T U R V E TA R E

N R4 2012

FORSKNING TIDNINGEN FÖR FORSKARE, NATURVETARE OCH TEKNIKER

Forskar

STEN ST

porträt

YMNE

Tema BIO

forsknin g

Innehållet i tidningen FORSKNING spänner från intressanta studentprojekt över framstående forskning vid universitet och högsko-lor till nydanande utveckling inom företagssektorn.

TEKNIK, LIVSMED MEDICIN, EL, KEMI

FORSKN ING UNIVERS SSVERIGE ITETSNY TT

Tidnin

gen för

forsknin

g i fram

kant

3-4

2010

MÖT

Sten Sty

mne

Växte r ersä tter ol Grafe ja n

- det ult

Impla

imata

ntat

materia

let

av pap Klassis per vs kva k mekanik ntmek nanik

FORSKNING ges ut i nära samarbete med högskolor och universitet, vilket garanterar hög redaktionell kvalitet och trovärdighet. www.fo

rskning

TEMA .com

Biotekn

Läs mer om tidningen på www.forskning.com Där kan du också läsa forskningsnyheter mm. Helsida Naturvetarna nr 4/11.indd 1

N R4 2012

2012-04-20 11.19

N A T U R V E TA R E

S PA N A R I N

B LO G G A R O M H AV E T

Modemedvetna kräftor och jättetsunamier – När man talar om havet så tänker många endast på sol och bad, men havet tar inte slut vid strandkanten. Det täcker mer än 70 procent av jordens yta och har en stor påverkan på bland annat jordens klimat, säger Daniel Hansson. Han är disputerad oceanograf. Hans syfte är att öka intresset för havet och att visa folk att det är Disputerad oceanograf. en fantastisk plats som vi måste vara rädda om. Daniel utför nu ett postdok-projekt om syrebristen i Östersjön. – Tidigare fanns det både klimat- och miljöbloggar i Sverige, men ingen som handlade uteslutande om havet. Idag finns det åtminstone en! E R I K A L I N D B O M http://danielhansson.se/bloggen/

P SY KO LO G I

Hitta ditt jobb-jag Vem ska man vara på jobbet? Sig själv, förstås. Men det betyder inte att man behöver ta med sig alla sidor av sin personlighet in genom dörren till arbetsplatsen. Idag är de flesta akademiker åtminstone i viss mån fria att utforma en stor del av sitt arbete själva, med allt vad det innebär av engagemang och gränsdragning. Psykologerna och organisationskonsulterna Anna-Lena och Paul Sundlins bok Ta din roll på jobbet handlar inte om att du ska spela en roll, utan om hur du hittar de av dina egenskaper och kunskaper som är styrkor i just ditt jobb. En tydlig yrkesroll kan göra det lättare att samarbeta, se de stora sammanhangen och inte ta motgångar personligt. Nyttig läsning, inte minst för den som satsar mycket av sig själv på jobbet! HM Nytttig läsning.

När syns Venus? 3 frågor till Andrea Wulf, historiker och författare till Jakten på Venus – Hur vetenskapen blev global, som kommer ut på svenska i maj. Varför en bok om när Venus passerade framför solen, sett från jorden, i slutet av 1700-talet? – Jag är ingen astronom! Jag kom in på ämnet av en slump när jag arbetade med en annan bok, The Brother Gardeners. Jag läste om en botanist som följde med James Cook på hans skepp Endeavour. Jag insåg att syftet med resan egentligen var att observera Venuspassagen 1769, då expeditionen hade hunnit fram till Tahiti. Den passagen observerades av omkring 250 officiella utsända från olika platser på jorden. Venuspassagen gav upphov till det första globala vetenskapliga samarbetet – ett galet projekt att koordinera i en tid då det kunde ta tre månader för ett brev från Philadelphia till London att komma fram! Varför satsade man så stora resurser på Venuspassagerna? – Det var i mångt och mycket en del av en mänsklig längtan efter att förstå världen omkring oss. Vid den här tidpunkten hade man en karta över universum, men inga avstånd. Om man kunde ta tiden på Venus vandring över solen, kunde man beräkna avståndet mellan planeterna i solsystemet. Men man behövde mätningar från många platser på både norra och södra halvklotet. Venus passerar solen för sista gången detta århundrade den 6 juni i år. Hur ska man göra om man vill se det? – Man ska aldrig titta upp mot solen utan att skydda sina ögon! Man kan använda engångsglasögon av samma typ som har tillverkats för solförmörkelser. Om man har bra syn, kan man då nätt och jämnt se Venus som en liten prick på solen. Men det bästa är förstås att använda teleskop med solfilter, om man har tillgång till det. Ni i Sverige har tur – den 6 juni går solen upp kvart i fyra i Stockholm, och Venuspassagen varar ändra till sex minuter i sju, så ni har över tre timmar på er att se den! Svenska astronomer hade en stor roll i observationerna på 1700-talet, eftersom man kunde se hela passagen i norr, tack vare midnattssolen. HM www.leopardforlag.se

D U B E S TÄ M M E R

Innovationer topp 10 Vem kan låta bli att kolla topplistor? Det har Tekniska museet i Stockholm tagit fasta på för att skapa intresse kring teknik och naturvetenskap. När de viktigaste innovationerna genom tiderna ska rankas kan alla gå in på webben och rösta.

allt från datorer till tandborstar, finns att titta på. Missa inte innovationsverkstaden där man med kreativa övningar själv får vara innovativ. Utställningen pågår till och med år 2015 och erbjuder event och konferenser i en innovativ miljö. LEL

– Det är en dynamisk process där det växlar i toppen. Nu leder datorn, tidigare har skriftspråket, elektriciteten och bilen legat i topp, säger projektledare Magdalena Tafvelin-Heldner.

10 i topp just nu

Hon tipsar om att besöka utställningen på plats där sexhundra föremål, N A T U R V E TA R E

N R4 2012

1 Datorn

4 Värmepumpen

7 Glödlampan

2 Bilen

5 Hjulet

8 tv:n

3 Elektriciteten

6 Telefonen

9 Mobiltelefonen

10 Flygplanet

GÄSTKRÖNIKAN

Om lyckan att

lösa ett problem Finns det något roligare än när man lyckas lösa ett problem med en hyfsat omständlig matematisk metod. Det är en härlig kick. Faktiskt inte särskilt annorlunda än den man känner om man är ute på en löprunda och märker att man är piggare än förra gången man sprang samma runda. Träning som ger utdelning är djupt tillfredsställande oavsett om det handlar om matematik eller löpning.

OM VI BÖRJAR DÄR VI S LUTAR, M E D S P ORTE N. H U R RÄK NAR MAN UT ODDS?

Jag tror att du känner igen känslan. Den är universell, men ändå så olika omskriven. Dagligen hör och ser vi den i sportreferat, när mästaren korsat mållinjen, överträffat målet och lyckorusig ger en segerintervju. Men hur många gånger har du sett en naturvetare intervjuas och förklara att åratal av tragglande med formler äntligen gav utdelning. Mycket sällan. Det är problematiskt. För den sköna känslan av att lyckas är en viktig drivkraft. Och den vill vi gärna förmedla för att göra vårt jobb begripligt och locka fler att ägna sig åt det. Det gick under en tid en amerikansk serie på tv som hette Numbers. Den handlade om en matematiker som löste problem åt sin bror FBI-agenten. Hela 119 avsnitt spelades in. Men den är ett undantag och det är tunnsått med matematiker som får endorfinkickar i tv. Jag tror att det har med graden av abstraktionsnivå att göra. Ju mer praktiskt och konkret något är, desto lättare är det att förmedla hur svårt det kan vara och hur härligt det måste kännas när det fungerar. Då blir det bra tv. Alla fattar att det är svårt att springa rekordsnabbt, eller göra ett mål mot övermänskliga försvarare. Teoretiska problem däremot, är redan som problem svåra att förstå. Det enda vi förstår av lösningens eventuella skönhet är om

matematikern ser glad ut när han eller hon har löst problemet. Så hur gör vi? Vi tittar igen åt populärkulturen. Mythbusters har spelats in i inte mindre än tvåhundra avsnitt. I varje program presenterar programledarna Jamie Hyneman och Adam Savage en myt som de vill testa. Sedan räknar de, konstruerar ett experiment, bygger det och provar om myten håller eller inte. Både när myten är krossad eller visar sig sann ser gubbarna saliga ut.

ger inte långt borta. Det gäller alltså att hitta de konkreta exemplen. Och det det är kanske inte så svårt som det först verkar. Om vi börjar där vi slutade, med sporten. Hur räknar man ut odds? Som naturvetare är vi vana vid att övning ger resultat. Nu får vi öva oss på att hitta exempel. PATRIK HADENIUS, CHEFREDAKTÖR FÖR TIDNINGEN FORSKNING OCH FRAMSTEG

Det handlar förstås om mycket praktiska problem. Men matematiken, mekaniken, hållfasthetsläran och andra teoretiska läror lig-

N R4 2012

N A T U R V E TA R E

Pantea

ny ombudsman på Naturvetarna Vad har du gjort tidigare? – Är i grunden molekylärbiolog. Senaste jobbet var som key account manager på Eurofins Environment. Även ordförande två år i akademikerföreningen där. Vad lärde du dig som förtroendevald? – Jag knöt nya kontakter och lärde mig saker som jag har nytta av både i jobbet och privat. På Naturvetarnas utmärkta kurser lärde jag mig bland annat förhandlingsteknik och arbetsrätt.

Varför fick du jobbet? – Jag har en bakgrund inom industrin och kan branschen. Under tiden som ordförande genomgick företaget många förändringar, med bland annat uppsägningar i omgångar och nya verksamheter som startades. Det gjorde mig nyfiken på att lära mer. Hur känns det hittills? – Tänk att få förhandla hela dagar, rena drömscenariot för mig! Mina kollegor är en av de bästa sakerna, liksom att det är så ut-

Pantea Ansari gillar att förhandla.

KORT OM PA N T E A A N S A R I Kopplar av med: Pro-

menader och ridning.

vecklande. Tiden försvinner när jag är på jobbet och jag har ännu inte fått ett ärende som är det andra likt. LEL

Dold talang: En ut-

märkt monopolspelare.

Senaste resan gick till:

Rom. Läser nu: Huset vid

moskén.

Favorit till fikat: Säll-

skap.

Congress of the European Societies of Toxicology 17 - 20 of June 2012

IT I S TI M E TO R EG I STE R TO E U ROTOX2012 I N STOCKHOLM 17-20 J U N E! PROGRAMME AT A GLANCE: “The Eurotox 2012 scientific programme spans the variety of interests for academia, industry and regulatory agencies from around the world. The scientific programme includes 17 symposia, 7 workshops, poster displays and six Continuing Education Courses.” KEYNOTE LECTURES: Marie Vahter: Revealing Effects of Early-Life Toxic Metals Exposure - a Matter of Toxicology, Nutrition and Epidemiology Martin Philbert: The New Toxicology of Sophisticated Materials: Nanotoxicology and Beyond

HIGH-LIGHTED LECTURES: Richard Judson: US EPA – ToxCast and the Tox21 Program: Perspectives Susan Jobling: An Update of the Report “Global Assessment of the State-of-the-Science of Endocrine Disruptors Mathias Uhlén: Exploring the Human Protein Atlas in the Field of Toxicology EUROTOX-SOT debate: Comparative Hazards: Chemicals in the Environment are the Largest Risk to Human Health, David Bell vs Stephen Safe

F O R M O R E I N F O R M AT I O N , d e t a i l e d s c i e n t i f i c p r o g r a m m e a n d r e g i s t r a t i o n , w w w. e u r o t ox 2 0 1 2 . o r g

N A T U R V E TA R E

N R4 2012

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Rös

Läs

ta p åk ong om re

Dags att välja kongressombud Nu har startskottet gått för valet av ombud till Naturvetarnas kongress den 9-10 november. Innan den sista maj vill vi ha din röst.

Varför ska man rösta? – På kongressen läggs plattformen för Naturvetarnas framtid vilket påverkar dig som medlem, säger kongressgeneralen Ulf Bergius, biträdande förbundsdirektör på Naturvetarna. Hur gör man? – Rösta gör du enkelt på web-

ben via en länk som du får till din mejlbox i början av maj. Om du inte har fått mejlet kan du logga in på medlemswebben med ditt medlemsnummer (finns på sista sidan av den här tidningen) och rösta där. Självklart kan vi också skicka en valsedel till dig. Något annat att tänka på? – Du kan bara rösta på dem som tillhör din valkrets. Totalt ska 60 kongressombud väljas till sex valkretsar. Det framgår på webben vilken valkrets du tillhör.

Naturvetarna satsar på professionerna R Å G I RYG G E N Agrono-

mer, geologer, biomedicinska analytiker och sjukhusfysiker var några som var med på utbildningen för professionsföreningar inom Naturvetarna. – Kul att träffa de andra föreningarna. Vi har många gemensamma frågor, som att synliggöra och stärka vår ställning på arbetsmarknaden, säger Maja Ullberg, ny ordförande i Nutritionistföreningen. Fereshteh Jalayer, ordförande i BMA-föreningen, är inne på samma spår. – Det finns många sak-

kunniga och duktiga naturvetare som det är värdefullt att träffa. För mig är detta ett viktigt nätverk. Båda ger utbildningen i ledarskap ett högt betyg och har bland annat lärt sig att man som ledare måste känna sig själv och veta hur man reagerar i olika situationer. – Bra också att få konkreta tips hur vi kan jobba som professionsförening. Aktuellt just nu är karriär- och lönestegar för sjukhusfysiker i landstinget, säger Lars Ideström, ordförande i Svenska

sso mb ud ine fram rad ep till åw den ww 31 .nat ma urv j! eta rna .se/ Kon g

nom

res s

Vad händer sedan? – Valet är öppet fram till den 31 maj, sedan börjar rösträkningen

-20 12

och kongressombuden utses. Läs om de nominerade och rösta på www.naturvetarna.se. JR

S Å S K R I V E R D U E N M OT I O N Du kan också påverka Naturvetarnas arbete genom att skriva en motion, senast 30 augusti. Så gör du:

1. Formulera en kort och tydlig rubrik som fångar ditt budskap. 2. Bakgrund. Beskriv frågan och varför en lösning behövs. 3. Föreslå en lösning och argumentera för den. 4. Yrkande - förslag till beslut. Formulera dig så exakt som möjligt vad du vill att kongressen ska besluta. 5. Ange ditt namn och datum.

sjukhusfysikerförbundet. Maja Ullberg uppskattar att ha Naturvetarna i ryggen. – Det är värdefullt att Naturvetarna satsar på oss, vilket gör att vi blir starkare i våra professionsföreningar och kan nå ut till våra medlemmar, säger Maja Ullberg. LEL

Lars Ideström går i täten för sjukhusfysikerna.

Nedan: Maja Ullberg och Fereshteh Jalayer får råg i ryggen i jobbet med professionsföreningarna.

N R4 2012

N A T U R V E TA R E

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Ny chans att läsa affärsmannaskap Nu har 70 naturvetare gått utbildningen i affärsmannaskap. I augusti är det dags igen. – Jag har redan tipsat om utbildningen till andra, säger Sanna Wallenborg vid GE Healthcare. K O M P E T E N S Affärsman-

naskap ges på distans och sträcker sig över ett halvår. Sista anmälningsdag är 25 maj. – Den gav en bra överblick över chefsrollen och förståelse för ekonomi, säger geolog Matz Jönsson, som tillhör den

första kullen. Han är projektledare på konsultföretaget på Mirab Mineral Resurser AB och letar bland annat guld i Västerbotten. Susanne Wallenborg är lika entusiastisk. – Jag har redan tipsat andra inom GE Healthcare, där jag ansvarar för forskning och utveckling, säger Sanna Wallenborg som är disputerad kemist. Hon medger att det fanns lite barnsjukdomar i början, men de har rättats till. – Jag lärde mig den finansiella terminologin och ökade medvetenheten om ekonomi och affärsstrategier. Båda gillar upplägget med några träffar i form av internat

Biomedicinska analytiker lämnar labbet På BMA-dagen i april visade biomedicinska analytiker upp bredden i yrket. – Vi har mött många här på Huddinge sjukhus, nästa år siktar vi högre och intar centralstationen i Stockholm, säger Monica Fröjd, en av arrangörerna.

Nöjda naturvetare som har gått utbildningen i affärsmannaskap.

och uppgifter däremellan. – Intressant att möta andra naturvetare och diskutera, säger Matz Jönsson, som i mars deltog på återträffen för alla natur-

vetare som gått utbildningen. Tanken är att genom nätverk fortsätta hålla kontakten och mötas både i verkliga livet och i sociala medier. LEL

universitetssjukhuset Huddinge. Med två elektroder fästa i armen får man svar på om nervbanorna fungerar normalt. Om de inte gör det så är hastigheten lägre, vilket kan bero på att händerna har utsatts för vibrationer eller slag. Även gravida kan drabbas av klämda nervtrådar. – Vi jobbar med att utreda neurologiska sjukdomar som ALS, MS och alzheimer. Under till exempel ryggoperationer är vi med och kollar nervbanorna så att de inte skadas, säger Sofia Sepic på klinisk neurofysiologi.

analytiker så fort ett blodprov ska tas. Kemlabb ger svar på allt från blodfetter och järnvärden till koagulation och hormoner, liksom blodgrupp. Spännande också med det detektivarbete det innebär att leta efter dopingmedel, läkemedelsrester och narkotika.

Sofia Sepic kollar nervbanor. SPEGLA HELA YRKET

U P P V I S N I N G Fyrtiosju

meter per sekund, så snabbt går en nervimpuls genom min

N A T U R V E TA R E

N R4 2012

arm till tummen. – Du har bra fart i dina nervbanor, säger Sofia Sepic, biomedicinsk analytiker på Karolinska

Tanken med dagen är spegla hela yrket. Utan att veta om det kommer alla svenskar i kontakt med en biomedicinsk

NÄSTA ÅR DÅ...

När gästerna har gått hem och dagen ska utvärderas ser Monica Fröjd nöjd ut. – Det började lite trögt, sedan har det droppat in folk hela dagen. Nytt för i år är att vi hade föreläsning om preanalys, alltså hur provet behandlas innan det kommer till oss. Det vände sig i första hand till andra yrkesgrupper på sjukhuset. Nästa år siktar hon ännu högre. LEL

P R O F I L I N AT U R V E TA R N A S S T Y R E L S E

”Vi ligger i framkant” Håkan Randahl är en av fyra disputerade i styrelsen. I sitt företag hjälper han forskare att ta idéer till produkter. Den erfarenheten kommer till nytta i styrelsen. Vad är Naturvetarnas styrka? – Vi ligger i framkant, ett bra exempel är löneappen med aktuell lönestatistik för naturvetare. Den idén kan man spinna vidare på och även ha lediga jobb för naturvetare i en app. Det är ett modernt sätt att marknadsföra förbundet på. Den fackliga delen då? – Vi är en självklar partner i förhandlingar och ett stöd för medlemmar vid jobbyte, löner och förändringar på jobbet. Jag gillar också det digra utbudet av seminarier och konferenser. Nu senast var jag på Leadership Friday och fick lite nya idéer kring friskvård. Hur länge har du suttit i styrelsen? – Det var jag själv som tog kontakt med valberedningen för tre år sedan och ville bidra med min kompetens. Jag har alltid gillat att engagera mig ideellt, har bland annat startat föräldrakooperativt dagis och varit politiskt engagerad i kommunen. Mina erfarenheter från

Håkan Randahl gör tummen upp för löne-appen.

olika företag och kopplingen till akademin ligger nära de frågor som Naturvetarna jobbar med. Vad jobbar du med i dag? – Tillsammans med en kollega driver vi företaget Redhot diagnostics, där vi hjälper forskare att utveckla prototyper fram till färdiga produkter. Det handlar bland annat om CEmärkning och att kunna sälja produkterna internationellt. Många goda forskningsidéer har stupat på det. Hur fungerar det? – Vi har byggt upp ett moderbolag, moderbolaget startar sedan tillsammans med forskarna dotterbolag, i dotterbolaget ligger alla rättigheter som patent och royalties. Det licensieras sedan ut exklusivt till moderbolaget. Vad gjorde du tidigare? – Jag är disputerad biokemist, arbetat ett par år i USA som forskare och jobbat som EUhandläggare på Karolinska institutet. I olika omgångar har jag jobbat som konsult och drivit företag inom bland annat biologisk diagnostik. Vilken fråga brinner du för i styrelsen? – Hur vi ska nå dem som inte är medlemmar samt föra ut

Naturvetarnas filosofi och uppfattning i olika frågor både till medlemmar och i samhället i stort. Löneappen är ett bra exempel på det. LEL

K O N TA K T wwww.naturvetarna.se E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24

Nacka B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13 V Ä X E L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.15–13.00 ORDFÖRANDE:

Madelen Nilsson, 073–366 24 79 F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

Helena Nicklasson, 08–466 24 36 M E DLE M SJOU R:

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00 M E DLE M S S E RVICE:

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 KARRIÄRSERVICE:

karriar@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 Yoga och simning på fritiden.

HÅKAN RAN DAH L Aktuell: Ledamot i Naturvetarnas styrelse. Utbildning: Disputerad biokemist. Jobbar: Driver företaget Redhot diagnostic. Håller formen: Tränar Iaydo, en japansk kampsport, bronsmedaljör i SM. Yoga och simning.

CHEFSSERVICE:

elisabet.engdahl-linder@naturvetarna.se 08–466 24 26 AKADE M I K E R NAS E R KÄN DA A R B E T S LÖ S H E T S K A S S A :

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00 I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0200–87 50 40 AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

N R4 2012

N A T U R V E TA R E

POSTTIDNING

Av s ä nd ar e : N at u r v e t ar n a, B ox 76 0 , 131 2 4 N a ck a

Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Fototävling TEMA: NATURVETARE ”IN ACTION” Skicka in dina bästa bilder som visar naturvetare på jobbet. De tolv bästa, en för varje månad, kommer att publiceras i nästa års almanacka. Så tänk årstider när du tar dina bilder. Årets bästa bild kommer att belönas med en digitalkamera. Vinnaren utses på Naturvetarnas kongress 9-10 november 2012. Så här gör du: Mejla dina bilder till redaktion@naturvetarna.se Rubricera mejlet ”Fototävling” Glöm inte att ange ditt namn och vad bilden föreställer Du som deltar i fototävlingen godkänner att Naturvetarna kan använda bilderna för publicering på vår webb, i broschyrer och tidningen Naturvetare.

n ne

Senast 15 september vill vi ha dina bilder.

Vin

Vinnande bidrag i förra fototävlingen 1: Trädbeskäraren Foto: Katja Tuominens 2: Inventering av flodpärlmussla Foto: Jakob Bergengren 3: Skogsingenjör mäter in naturreservat Foto: Fredrik Karlsson

era

dig

am talk