Issuu

Ny förmån: Testa juristförsäkringen

Naturvetaren F Ö R D I G S O M Ä R M E D L E M I N AT U RV E TA R N A

N U M M E R 5 20 18

MÅNADENS FRÅGA:

Hur ska en bra chef vara? KARRIÄR

Teeb tämjer mikrober VETENSKAP

Kampen mot CO 2

Magnus lyfter

Nobelpris REPORTAGE

Solceller i Tjernobyl SID 24

LEDARSKAP

TIO TIPS

Hållbara team når längre SID 46

Bilda lokalförening SID 22

Vill du vara med?

Ibland Ibland vänds vändslivet livet upp uppoch ochner ner När När man man blir blir diagnosticerad diagnosticerad med med enen allvarlig allvarlig sjukdom sjukdom kan kan detdet förför många många vara vara enen trygghet trygghet attatt vara vara extra extra mycket mycket med med familjen. familjen. För För andra andra är är detdet viktigt viktigt attatt haha råd råd attatt göra göra sådant sådant man man drömmer drömmer omom tidigare tidigare änän planerat. planerat. Oavsett Oavsett vad vad som som är är viktigast viktigast förför digdig kan kan enen Diagnosförsäkring Diagnosförsäkring gege digdig ettett ekonomiskt ekonomiskt stöd stöd i en i en svår svår tid.tid. Läs Läs mer mer påpå www.akademikerforsakring.se/diagnos www.akademikerforsakring.se/diagnos 67 67

N AT NU AR TV UE RT VAERT E AN R E 5N/ 2018 5 / 2018

VÄLKOMMEN! redaktion@naturvetarna.se

Lars-Erik Liljebäck, chefredaktör

När kvinnor vinner Nobelpris De första dagarna i oktober är högtidsdagar för naturvetare. Då tillkännages årets Nobelpriser. Spänningen stiger när klockan närmar sig 12 svensk tid. På Kungl. Vetenskapsakademien är det fullsatt med journalister från världens alla hörn.

kemisten Tomas Lindahl. Han fick Nobelpriset 2015 för att tillsammans med två andra kemister hade visat hur celler på molekylärnivå reparerar skadat DNA och säkrar den generiska informationen. Men det som tilldrar sig särskilt stor uppmärksamhet, vid sidan av nationalitet, är om pristagaren är kvinna. Och det med all rätt. Männen dominerar i Stockholms stadshus på Nobeldagen den 10 december.

”Fortfarande är kvinnor underrepresenterade på de högre tjänsterna inom akademin.”

I vanlig ordning intervjuas pristagarna lite kort, ofta över en raspig telefonlinje på andra sidan jordklotet. Lite yrvaket svarar en överraskad, men lycklig forskare på frågor från journalisterna.

Nyttoaspekten och vad vetenskapsmännen ägnar sig åt på fritiden är vad media ha vill svar på. Liksom människor i allmänhet ägnar de sig åt allt från att spela golf och promenera till att lagra och njuta av årgångsviner, som den svenska

REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare Lars-Erik Liljebäck, LEL redaktion@naturvetarna.se Form och layout Katarina Bengtsson Arvór Skribent och layout Christina Jägare, CJ Skribenter i detta nummer Natalie von der Lehr, Johanna Rösth

I år är två kvinnor bland de totalt åtta pristagarna i kemi, fysik och fysiologi. Det är förstås glädjande, men kan bli bättre. Fortfarande är kvinnor underrepresenterade på de högre tjänsterna inom akademin. Sju av tio professorer var män inom biotech 2015, enligt tidningen Nature. Men allt fler kvinnliga forskare gör karriär. Längre fram i tidningen skriver vi om årets Nobelpriser och hur upptäckterna har tagits vidare vid svenska universitet. Två av dessa tre forskare är kvinnor.

Utgivning: 6 nr per år Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar. Nästa nummer utkommer 13 december, manusstopp annonser: 30 november.

ANNONSBOKNING Anna Kreissl, 08-20 12 21 Materialadress: annons@kompetensmedia.com

Omslagsbild: Henke Olofsson

N AT U R V E TA R N A

Övriga bilder: Colourbox

Planiavägen 13, Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 info@naturvetarna.se

Tryck Norra Skåne Offset Korrektur Mats Wirström, Textpiloten ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 32 600 ex.

www.naturvetarna.se Fackförbundet för Sveriges naturvetare

Inloggningsuppgifter finns på tidningens baksida.

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

Innehåll SID 8

Bra chef och god stämning vill unga ha

MÅNADENS FRÅGA:

Hur ska en bra chef vara?

Närmaste chefen, kollegorna och bra lön hamnar högt på unga akademikers önskelista på första jobbet.

SID 13

Duell om gensaxen – CRISPR Borde den skrotas, eller är det ett sätt att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden?

SID 46

Hållbara team Medarbetare som mår bra presterar bättre och skapar attraktiva arbetsplatser.

SID 57

Mitt jobb - agronom Teeb Alsahli kom från Syrien som flykting för fem år sedan. I dag gör hon plantor friska med mikrober.

44 Dags att svara på årets löneenkät.

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

Magnus Andersson vässar den optiska pincetten.

Satsning på solceller kan göra Tjernobyl till ett centrum för grön energi.

LEDAREN ivar.delacruz@naturvetarna.se

Ivar de la Cruz, förbundsordförande

Dags att gå vidare Åren går och nu är det läge att lämna över ordförandeklubban till en ny ordförande som ska leda Naturvetarna in i framtiden. Det har varit en fantastiskt rolig och innehållsrik resa, som gett mig många fina minnen och erfarenheter att ta med mig i min vidare karriär. Min främsta drivkraft som ordförande har varit att vi naturvetare och våra professioner behöver bli synligare i samhället. Vi har många viktiga roller, men ofta får vi inte det erkännande som vi borde ha. Det görs inte över en natt, och jag är helt övertygad om att vi nu står rustade för att kunna företräda betydligt fler medlemmar än i dag. Vi har ett kansli och en ledning som bländat mig med sin lojalitet och känsla för medlemmarna. Under de här sex åren har vi genomgått en genomgripande omdaning av förbundet. Vi har arbetat med att stärka varumärket. Vi har utvecklat organisationen och ledningen, och fått in nya värdefulla kompetenser. Vi har identifierat vår tillväxtpotential och kan bli mycket större. Vi stärker våra positioner i branscher där vi ser stora behov och blir en tydligare part. Vi har arbetat med framtidsfrågor för naturvetares arbetsmarknad. Vi har hittat nya och innovativa samarbetsformer med andra Sacoförbund och är ett modernt förbund inom Saco-federationen.

På sitt sätt har jag uppnått det jag ville med ordförandeskapet även om man alltid vill mer. Men saker måste få växa i den takt som krävs och ibland måste man tänka om och ta

För FN:s klimatrapport som visar att det är möjligt att hejda jordens uppvärmning 1,5 grader.

För att populister, som misstror vetenskapen och förföljer oliktänkande, vinner mark världen över.

oväntade steg för att nå målet. Eller som en vän brukar säga: ”Du måste multiplicera med pi – så mycket längre tid tar det att genomföra saker än man tänkte från början.” Men var sak har sin tid och det gäller även för mig. Det är med stolthet som jag lämnar över till en ny ordfö-

rande och styrelse. För min del går jag vidare in i en ny fas och karriär i livet, och forsätter in i nya spännande möjligheter som ni kan ta del av längre fram i detta nummer av Naturvetaren. Sist men inte minst vill jag tacka er medlemmar för att jag fått förtroendet att leda världens bästa fackförening för naturvetare. Nu ser jag fram emot att följa förbudets arbete som ordinarie medlem. Med värme.

Ivar de la Cruz, förbundsordförande

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

SÅ TYCKER LÄSARNA redaktion@naturvetarna.se

Kommentarer från webben och läsarbrev

MÅNAD ENS FR ÅGA : NYHETSBREV NR 7/2018

HUR SKA EN BRA CHEF VARA?

Lyhörd och ger fria tyglar

NATURVETARNA VILL HA FLEXIBEL PENSIONSÅLDER

Öka valfriheten

Förstående inför att privatliv och arbete alltid kommer att behöva samexistera. Ger konstruktiv kritik när det behövs och frågas efter det. Kan ge positiv kritik utan att det känns konstlat och påtvingat. Är lyhörd på sin personal och vet att olika människor behöver olika mycket stöd i sina arbetsuppgifter. Inte rädd för att ge personal ”fria tyglar”.

Höjd ålder för att få statlig pension tycker jag är ett mycket dåligt förslag. De som har ett fysiskt och/eller psykiskt påfrestande jobb orkar ofta inte arbeta till 64. Ökad valfrihet för när man tar pension är däremot mycket bra om man höjer grundpensionen så att även lågavlönade kan ta ut pension innan de fyller 64.

Pernilla

Sofie Nylander

L ÄS A R B R E V :

Utan plog och utan ansvar Jag blir beklämd när jag läser om vetenskap i nummer 4-2018 om att sluta plöja och att miljön vinner på det. Det kan nog ha sina miljömässiga fördelar, och även till fördel för mikroorganismer och maskar. Jag vill dock bemöta artikeln ”Vi ville spara diesel” där man dels beskriver fördelen med förbättrat mikroliv som en följd av minskad plöjning - för att sedan gå vida-

POSTTI D N I

Johan Bjärås, naturgeograf och hobbybiodlare

N AT U RV E TA R E N

.se

N AT U RV E TA R E N

1. 2. 3. 4. 5.

4 /2018

-okt på Mest lästa artiklar sep

www.naturvetarna

Att glyfosat dessutom visat sig negativt påverka såväl bins immunförsvar som förmåga att hitta hem leder till att man bör vara sparsam med användning i ekosystem där man har bin och andra insekter som pollinerare. Mycket av vårt jordbruk bygger på pollinering av grödorna. Roundup är av samma skäl helt förkastligt i trädgårdar. Hoppas Naturvetaren kan bidra till en mer nyanserad bild av roundup och dessa risker.

re med ”direktsådd, gödsel och lite roundup på det”. Just roundup och därmed glyfosat är ett omstritt preparat som kanske inte passar riktigt i samma ansats som miljömässiga fördelar. Naturskyddsföreningen skriver ”Glyfosat är ett totalbekämpningsmedel vilket betyder att det dödar all växtlighet och är direkt giftigt för vattenlevande organisme, och minskar den biologiska mångfalden vilket med tiden utarmar våra matjordar och minskar bördigheten.” Alltså i stort sett tvärtemot den uppfattning man får av artikeln och bilden med välmående maskar.

Avsändare: Naturvetarn a, Box 760, 131 www.naturv 24 Nacka etarna.se

I TOPP

MÅNADEN S F R ÅGA : NYHETSBREV NR 7/2018

Ingen tackar dig när du blir sjukskriven

Så funkar det:

Naturvetare n ARBETSL

I V, K A R R I ÄR

, VETENS K

Inflytande på jobbet

NUMMER 4 20 18

MÅNADENS

Årets visselpipa ångrar inget

Snabba provsva r gav pris

Ett val Månadens fråga: Hur ska en bra chef mvara? indre i höst Är det en bra idé att semesterväxla?

FRÅGA:

Hur bidrar du till hållbar utveckling?

KARRIÄ R

VETENS KAP

Spar diesel utan AKTUEL LT

plog

Ny testbädd för biologiska läkeme del

Vi vet vilka försäkr ingar du ska ha. försäkringspak et för dig och din Låt oss plocka ihop ett bra familj så att du hösten efter alla kan njuta av andra viktiga val du precis har gjort.

Han blev åre ts

visselpipa

www.akademi kerforsakring. se

Att leva med lejon utan att döda dem

REPORTAGE

Forskning inte blev avsom SID 24 4

LEDARSKAP

Så lockar du de bästa SID

TIO TIPS

Få koll på arbetsmarknaden SID 22

VAD VILL JAG BLI?

Naturvetaren nr4, 2018.

5 / 2018

↑

NATURVETARE I MEDIA Uppsnappat om oss i media

Korta kontrakt ger kortsiktig forskning

Vi har mindre än 10 år kvar

Tidsbegränsade anställningar inom högskolan

För närvarande är

överanvänds i dag på ett sätt som inte är förenligt med lagstiftningens syfte. De korta kontrakten slår mot forskarna och kvaliteten i forskningen, skriver Ivar de la Cruz, Naturvetarna, och Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer. På Karolinska institutet och Chalmers till exempel är omkring 50 procent av den undervisande och forskande personalen tidsbegränsat anställda

– exklusive doktorander. Räknas doktoranderna in är siffrorna avseende helårsprestationer 74 respektive 69 procent. I dag kan en forskare ha tidsbegränsade anställningar i 14 år i rad. Situationen är inte acceptabel. De korta kontrakten drabbar både forskarna själva och kvaliteten i forskning och undervisning. Debattartikel i Svenska Dagbladets webbupplaga den 18 oktober 2018

den globala uppvärmningstakten orsakad av människan 0,2 grader per decennium. I den här takten passerar vi 1,5-gradersgränsen redan 2040. Johan Rockström menar att rapporten visar att den gamla två– gradersgränsen inte längre gäller. – Fram till för bara några år sedan trodde vi fortfarande att två grader var en hanterlig tem-

peraturnivå. Nu förstår vi att det inte alls räcker, att två grader är alldeles för farligt. Det är en planetär gräns som världen ska ta på yttersta allvar. Om vi väl når två grader visar den senaste forskningen att det riskerar att obönhörligen knuffa oss upp till nivåer långt över två grader, för att naturen då kan tippa över och bli självuppvärmande. Aftonbladet 8 oktober, 2018

Varför är du med i Naturvetarna? Frida Erlöv, miljökonsult på Biototal, fick hjälp med sitt cv och goda råd om lön på sitt första jobb efter examen. – Det är mitt fackförbund. Som agronom är det självklart att vara med här.

Frida Erlöv. ↑

Har du använt våra tjänster? – Ja, när jag

sökte jobb fick jag hjälp med att skriva en personlig ansökan med fokus på rätt saker. Jag tyckte innan att mitt cv var hyfsat, nu blev det ännu vassare, vilket jag fick positiv feedback på under intervjun. Det roliga var att jag inte fick det jobb jag sökte, utan en annan tjänst på företaget. Hur gick löneförhandlingen? – Jag ringde till Naturvetarna som gav mig bra tips. Det var en fördel att kunna referera till mitt fackförbund och den lönestatistik som finns för min tjänst. Det gav

mig råg i ryggen och jag behövde inte känna att jag tagit i för mycket. Jag är nöjd med resultatet. Vad gör du på jobbet? – Som miljökonsult på Biototal arbetar jag för ett hållbart kretslopp av vatten och näringsämnen. Våra uppdragsgivare är framförallt kommun och reningsverk, vilka vi hjälper med miljötjänster av olika slag, säger Frida Erlöv som också har en master i markvetenskap. LEL

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

Aktuellt

Bra chef och god stämning lockar unga Unga akademiker har ett guldläge på arbetsmarknaden. Var tredje arbetsgivare har svårt att hitta rätt kandidater till lediga tjänster. Utmaningen för arbetsgivarna är att jobba på sitt anseende och bli attraktiva. Konkurrensen om morgondagens

arbetskraft blir allt tuffare. Redan i dag upplever var tredje arbetsgivare att de har svårt att rekrytera och attrahera rätt kandidater, enligt Arbetsförmedlingens mätning från 2017. Bristen på rätt kompetens kan stå arbetsgivarna dyrt när de inte når sina mål och tappar i produktivitet. ATTRAHERA OCH BEHÅLLA

Det är bakgrunden till att Academic work varje år genomför en undersökning bland unga akademiker. De ger sin syn på vad de letar efter på arbetsmarknaden. Vad är viktigt för dem när de väljer arbetsgivare? För arbetsgivarna handlar det om att både kunna attrahera och behålla personal. Man har tittat både på hur kända arbetsgivarna är och vilket anseende de har. Anseende mäts med arbetsgivarens rykte på arbetsmarknaden, upplevd framgång och om the young professionals vill jobba hos arbetsgivaren.

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

”Närmaste chefen, kollegorna och stämningen värderas högt.”

ASTRA ZENECA RANKAS HÖGT

De mest populära arbetsgivarna, mätt på anseende, är Google, Ikea och Spotify i fallande ordning. Bland de hundra högst rankade finns också Astra Zeneca, Sweco, Bra lön och förmåner är viktigt för unga, men stämningen väger tyngre. ↓

Hall å dä r! 10 i topp

Är forskare också människor?

Detta vill unga akademiker ha i sitt arbete

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10.

Bra chef och ledarskap Trevliga kollegor/bra stämning Bra lön och förmåner Goda utvecklingsmöjligheter Utmanande och varierande arbetsuppgifter Flexibel arbetsplats och arbetstid Eget ansvar och egna beslut Företagets värderingar och kultur Geografiskt läge / närhet till hemmet Nytänkande och framgångsrik arbetsgivare KÄLLA: YPAI 2018, ACADEMIC WORK

Naturvårdsverket och kommuner. I kategorin myndigheter ligger Naturvårdsverket i topp. ÅF, Tyréns och WSP placerar sig högst på listan i kategorin teknikkonsulter. Academic work har också undersökt vad unga akademi-

ker vill ha på sin arbetsplats? I slutändan handlar det om relationerna på arbetsplatsen. Närmaste chefen, kollegorna och stämningen värderas högt. Utmanande och varierande arbetsuppgifter väger också tungt, liksom lön. LEL

1. Vad är viktigt för dig i arbetslivet ? 2. Vilken är din drömarbetsgivare

Astrid Hedman, geoekolog examen 2019, Umeå universitet 1. Bra ledarskap och kollegor är viktigast. Jag vill också kunna utvecklas och ha utmanande och varierande arbetsuppgifter. Arbetsmiljö och gemenskap betyder mycket för att jag ska må bra och göra ett bra jobb. 2. Jag har ingen drömarbetsgivare, men jag vill arbeta i privat sektor på konsultföretag inom geovetarbranschen. David Sundelin, teoretisk fysik, examen 2018, Göteborgs universitet 1. Att jobba med något som intresserar mig. Det är mycket som är viktigt. Handledaren är ett sådant exempel. 2. Planen är att doktorera. Jag bor i Stockholm, men är öppen även för andra universitetsstäder. Men nu direkt efter examen ska jag vara föräldraledig.

Irene Jensen, professor på Institutet för miljömedicin på KI, har gjort en studie som visar att arbetsmiljö och innovation går hand i hand.

– Ja, i allra högsta grad. De har precis som alla andra behov av en bra arbetsmiljö för att kunna prestera. Studien visar att det finns ett positivt samband mellan arbetsmiljö och antalet publiceringar och förmåga att dra in pengar till sin forskning. Så det räcker inte att vara besjälad av sin forskning? – Nej, det är en förlegad syn på forskningens villkor. Det är lätt att arbetsmiljön hamnar på undantag i en målstyrd verksamhet som engagerar så mycket. Men det har blivit bättre och den organisatoriska och sociala arbetsmiljön tas i dag på allvar. Handlar det om ledarskap? – Ja, de som har deltagit i studien lyfter fram det utvecklande ledarskapet, som bygger på stöd, omtänksamhet och rättvisa. Viktigt också att forskningens mål sprider sig i gruppen och omfamnas av alla. Ett bra klimat där man stöttar varandra i gruppen väger tungt. Hur viktig är anställningstryggheten? – Om de andra delarna är på plats så är anställningstryggheten inte så betydelsefull. Det är inte heller mängden arbete som stressar, utan upplevd splittring mellan egen forskning, undervisning, att ansöka om medel och i vissa fall ha patientkontakt på klinik. Är du överraskad över resultatet? – Nej, men det unika med den här studien är att vi har samlat data under flera år, vilket är viktigt eftersom det tar lång tid att nå resultat och bli publicerad. Våra slutsatser verifieras av internationella studier. LEL

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

Aktuellt

Årets geolog får barn att utforska Geosektionen i Naturvetarna har utsett Elisabeth Einarsson till Årets geolog. Hon har under många år drivit arbetet med att få in geologi på skolschemat och har lyckats till en del. Men hon vill att politikerna gör mer. Med en tidslinje som spänner över 80 miljoner år får barn lära sig att tänka abstrakt över långa tidsrymder. – Jag har startat ett resurscentrum för geologi, som fungerar som ett stöd för lärarna, kopplat till läroplanen. Det fina med geologiämnet är att det knyter ihop kemi, fysik och biologi, och skapar förståelse för helheten. Det menar hon är viktigt för att bland annat förstå klimatförändringarna och vad hållbar utveckling innebär. – På köpet får barnen lära sig det naturvetenskapliga arbetssättet, som bland annat rymmer källkritik. Det behövs mer av det i skolan, säger Elisabeth Einarsson, som jobbar med forskning och undervisning på Högskolan Kristianstad. LEL

50+ Allt fler 50-plussare får nytt jobb efter uppsägning, enligt Trygghetsrådet. I Stockholm är ökningen 17 procent jämfört med året innan. 11 procent fick dessutom högre lön och högre befattning än på det förra jobbet. Räknat på alla åldersgrupper fick 36 procent av kvinnorna högre lön på nya jobbet. Motsvarande siffra för männen var 33 procent. LEL

Greta skolstrejkar för klimatet Greta Thunbergs skolstrejk har väckt uppmärksamhet över hela världen. Arnold Schwarzenegger har bjudit in henne till ett klimatmöte i Wien. På Twitter skriver han att han gillar människor som gör något konkret av klimathotet. På Mynttorget i Gamla stan i Stockholm sitter Greta Thunberg varje fredag tills Sverige lever upp till sitt åtagande i Parisavtalet. – Reaktionerna har varit mest positiva. Klimatet är vår tids ödesfråga, ingen annan fråga är viktigare, säger hon övertygande. Femtonåringen lever som hon lär och har slutat flyga, åka bil och äta kött. På landet har familjen solceller på taket och odlar sin egen mat. LEL

Naturvetarna stöttar varslade på Medivir Det tidigare så framgångsrika läkemedelsbolaget Medivir drar ner på sin forskning och varslar 60 av 79 anställda om uppsägning. Medivir har påkallat förhandling med akademikerföreningen, som företräder Naturvetarnas medlemmar. Det gäller främst inom preklinisk forskning och administration. Läkemedelsbolaget avser att lägga fokus på den kliniska forskningen

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

och satsa på läkemedelskandidater som är på väg ut på marknaden. – En så drastisk åtgärd skapar förstås oro hos medlemmarna. I första hand vänder de sig till den lokala akademikerföreningen på Medivir. Det är också möjligt att kontakta Naturvetarnas medlemsrådgivning i frågor om uppsägningstider, stöd från Trygghetsrådet, inkomstförsäkring och annat,

säger Roma Uddin, förhandlingschef på Naturvetarna. Hon förklarar att Naturvetarna på bästa sätt kommer att bistå Akademikerföreningen i förhandlingarna med arbetsgivaren och stötta medlemmar som blir uppsagda. Det handlar både om att bevaka medlemmarnas intressen och hjälpa dem att komma vidare i karriären. LEL

DUELLEN Borde gensaxen skräddarsy våra växter? EU-domstolen har beslutat att klassa den så kallade gensaxen, CRISPR, som GMO. En forskare i Umeå menar att det hämmar forskningen samtidigt som maten kommer att produceras med mer kemikalier. En organisation som bevakar lobbyism i Bryssel välkomnar beslutet.

JA!

STEFAN JANSSON, professor i växtfysiologi vid Umeå universitet

NEJ!

NINA HOLLAND, forskare på CEO, Corporate Europe Observatory, in Brussels

Var det rätt av EU-domstolen att klassa CRISPR som GMO?

Var det rätt av EU-domstolen att klassa CRISPS som GMO?

Domstolen hade kunnat följa rekommendationerna från ett enat forskarsamhälle, jordbruket och sin egen generaladvokat om att ta hänsyn till lagens anda (skydda konsumenter och natur från negativ påverkan) i stället för att följa dess bokstav in absurdum. Beslutet innebär att om en växtförädlare tar fram en ny växtsort utan att veta hur hen gjort så behöver den inte ens kontrolleras. Om exakt samma växt tas fram på ett kontrollerat sätt är den i realiteten förbjuden. Det strider mot logik och sunt förnuft.

Ja. EU-domstolens beslut var helt logiskt både vetenskapligt och juridiskt. Det är viktigt att vi nu kan vara säkra på att produkter från nya genredigeringsmetoder åtminstone kommer att granskas med avseende på livsmedelssäkerhet och miljö.

Ditt främsta skäl till att inte ge klartecken för gensaxen?

Vetenskapens budskap är glasklart: riskerna är inte större - utan snarast mindre - med CRISPR-tekniken jämfört med de tekniker som domen säger inte behöver regleras. Samtidigt är möjligheterna att få ett hållbart jordbruk mycket större om man vet vad man gör än om man förlitar sig på slumpen.

Vi måste klargöra om den nya egenskapen kommer att bidra till hållbara jordbruksmetoder eller inte. Oavsett vilken teknik som används är vi emot patent och andra intellektuella rättigheter på jordbruksgrödor, och CRISPR-produkter skulle förmodligen skyddas av sådana patent. En större ”Konsumenterna fråga är vilka frön eller växtodlingssystem som passar bäst i ett hållbart i EU har i stort jordbruk. Vi vill se en större genetisk sagt nej till mångfald inom varje sort och att mer GMO.” offentligt stöd går dit.

Vilka följder får beslutet för forskningen?

Vi som håller på med grundforskning kan fortsätta använda tekniken, så länge växten inte lämnar laboratoriet. Men det blir svårt att få finansiering då forskningen skall bidra till att ta fram nya, bättre sorter och odlingsmetoder. All forskning som har kontakt med samhället via växtförädlingen kommer att drabbas hårt; varför skall europeiska forskningsfinansiärer betala för att ta fram växter som bara får användas utanför EU?

Om forskare vill utföra fältförsök, måste de ansöka om tillstånd från sin nationella myndighet. Dagens regler hindrar inte forskarna att forska på GMO-grödor.

Ditt främsta skäl till att ge klartecken för gensaxen?

Vilka blir effekterna för konsumenterna? Dyrare mat som producerats med mer kemikalier.

Vilka blir effekterna för konsumenterna? Konsumenterna i EU kommer att fortsätta kunna fatta välgrundade val om sin mat, var den än har producerats. Hittills har konsumenterna i EU i stort sagt nej till GMO-mat, delvis för att många GMO är toleranta mot herbicider. Det kommer också att säkerställas att, även om inte på ett perfekt sätt, att en riskbedömning har gjorts för produkten.

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

Månadens fråga

Hur ska en bra chef vara? Att ha en bra chef står högt på mångas önskelista. Det ger möjligheter till utveckling och trivsel. Nu undrar vi hur du tycker att en chef ska vara för att du ska växa och må bra. Läs kommentarer från webben, sid 6. Kommentera på www.naturvetarna.se/manadens-fraga-bra-chef

g r får ja ”Så hä etarna medarb a.” att väx

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

Coachande ledarskap är nummer ett Att vara en bra chef är lättare sagt än gjort. Att gå från drivande och peka med hela handen till att lyssna in och coacha, kräver träning i ledarskap. Det finns en tydlig trend i synen på ledarskap. – Många chefer är drivande och resultatinriktade, tar stort ansvar och är ofta experter. Men det förhållningssättet funkar inte så bra när man ska leda individer som själva är kunniga och kreativa, säger Mette Herlitz, ledarskapstränare på Tuff. Hon förklarar att det synsättet på ledarskap lever kvar från industrialismens barndom. Så ser det inte ut på svenska arbetsplatser i dag. – I dag behöver chefer träna på att utveckla andra förmågor, som är lätt i teorin, men svårare i praktiken. Det Mette Herlitz. ↑ handlar om att lyssna, coacha, läsa av klimatet och skapa förutsättningar för att medarbetarna ska göra ett bra jobb. TONA NER SIG SJÄLV

I det ligger att som chef tona ner sin egen expertroll och våga prata om det som är lite obekvämt. I en

undersökning av Google bland sina egna anställda hamnar egenskapen att vara kunnig först på åttonde plats. I topp ligger att coacha medarbetarna så att deras bästa sidor kommer fram. Vad lägger du i begreppet coacha? – Lyssna, fråga och ge feedback, både berömmande och konstruktiv. Chefen bör fungera som ett bollplank och klargöra att hen inte har svar på alla frågor. Och man kan säga ”jag vet inte”. SE UPP FÖR FÖRÄLDRAFÄLLAN

Hon varnar för att gå i fällan och hamna i en dynamik som liknar den man har som förälder till barn. Det handlar bland annat om att chefen måste säkerställa att feedback landar rätt. Men chefen ska väl ändå inspirera och motivera? – Det är en gammal bild av ledarskapet och är inte hållbart. Om det ansvaret bara vilar på chefen blir det en tung börda. Det bör i stället ligga på alla medarbetare, och framför allt måste folk hitta sin egen motivation.

”Lyssna, fråga och ge feedback, både berömmande och konstruktiv.” MER SJÄLVGÅENDE

Det moderna ledarskapet innebär att medarbetarna blir självgående och får större befogenheter och ansvar, vilket för många är stimulerande. Det låter som ett enklare ledarskap? – Ja, det stämmer delvis. Många chefer är stressade i dag och utbrändhet är vanligt. Så många skulle bli mer hållbara med ett annat ledarskap, samtidigt som medarbetarna får chans att växa. Varför är så många missnöjda med sin chef? – Därför att det gamla ledarskapet, som inte fungerar så bra, i hög grad lever kvar. I dag vill människor inte känna sig kontrollerade utan få vara med och påverka beslut och fria att styra över sitt arbete. Mette Herlitz påminner om att alla har ett ansvar för klimatet på en arbetsplats. Och chefens roll är inte att lösa problemen. LEL

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

â€œEn laserpekare och en pingisboll visar hur det fungerar.â€?

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

I fokus

De tar upptäckterna ett steg till Den första veckan i oktober är högtidsdagar för naturvetare. Då tillkännages årets Nobelpriser i medicin, kemi och fysik. Vi tar ett steg till och möter forskare som använder de prisbelönta upptäckterna i sin forskning i dag. TEXT: Lars-Erik Liljebäck FOTO: Henke Olofsson

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

FYSIK

Nobelpris kastar ljus över laserfysik De verktyg av ljus som har belönats med årets Nobelpris i fysik har skapat stor nytta för mänskligheten, helt i Alfred Nobels anda. Ögonlaser rättar till synfel för miljontals människor varje år och den optiska pincetten banar väg för nya läkemedel. FOTO: Henke Olofsson

Den optiska pincetten gör det möjligt att flytta individuella celler med en laserstråle och gripa tag i saker inne i en cell, utan att förstöra den. – Det har öppnat otroliga möjligheter för att beskriva hur maskineriet i en cell fungerar, då man kan mäta allt från viskositet till struktur och funktion hos DNA och proteiner, säger Magnus Andersson. Han är forskningsledare för Biofysik och biofotonikgruppen på Umeå universitet. I botten är han fysiker och utvecklar optiska instrument, som den optiska pincetten. – Det fascinerande är att den här forskningen spänner över hela det naturvetenskapliga fältet och förenar kemi, fysik och biologi. Alla discipliner är representerade i de forskningssamarbeten jag ingår.

TAR UPPTÄCKTEN VIDARE

Magnus Andersson Yrke: Forskningsledare för Biofysik och biofotonikgruppen på Umeå universitet. Utbildning: Fysiker, doktorsexamen från Umeå universitet samt postdok vid Niels Bohr Institutet. Drivkrafter i forskningen: Nyfikenhet och teknisk utveckling för att förstå biologiska processer. Familj: Gift med Ann-Sofie, och barnen Nea 13 år och Leia 9 år, samt katterna Elis och Stella. Kopplar av med: Träning är avkoppling. Cyklar MTB och försöker träna och tävla så mycket jag bara hinner. Bästa boktips: What’s Your Message? av Cam Barber.

Korta högintensiva laserpulsar gav pris. ↑

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

Magnus Andersson har byggt vidare på den upptäckt som 96-årige Arthur Ashkin, som ännu är aktiv forskare, har gjort. Magnus Andersson hade precis nåtts av den glada nyheten när Naturvetaren ringer upp. – Otroligt roligt, utbrister han. Kul också att det här området uppmärksammas. Upptäckten har fått oss att förstå hur olika processer i en cell fungerar. Hans forskning har bland annat handlat om att undersöka hur patogena bakterier fäster till cellytan. Vissa bakterier är utrustade med pili, trådliknande utskott, på cell– ytan. Med dessa pili kan bakterier fästa och bland annat orsaka urinvägsinfektion. – Med den optiska pincetten kan vi känna och mäta egenskaperna hos fångstarmarna som inte är tjockare än sju nanometer. Nu försöker vi förstå hur bakterierna fäster. I förlängningen kan vi hitta nya läkemedel som förhindrar att bakterierna fäster på cellväggarna och orsakar infektion. SCIENCE FICTION

Den optiska pincetten gör det också möjligt att se hur proteiner jobbar inne i celler.

I fokus

”I förlängningen kan vi hitta nya läkemedel som förhindrar att bakterierna fäster.” Ett sådant exempel är hur proteinerna myosin och aktin samarbetar när en muskel kontraherar. Man har till exempel kunnat mäta längden på myosinets förflyttning, som styr muskulaturen. Arthur Ashkins upptäckt har beskrivits som science fiction, för att använda ett slitet utryck. Men visst hisnar tanken när laserljus griper tag i partiklar, bakterier och andra levande celler. Han lyckades få laserljus att knuffa små objekt till strålens mittfåra och hålla fast dem. – Egentligen är det inga starka krafter det handlar om. Jag brukar använda en laserpekare och en pingisboll för att illustrera hur det fungerar. Med hjälp av strålarna kan pingisbollen hållas upp och styras i det tredimensionella rummet, säger Magnus Andersson.

ÖGONOPERATIONER

Genombrottet kom 1987 då Ashkin fångade levande bakterier med pincetten utan att skada dem. Pristagarna Gérard Mourou och Donna Strickland banade väg för de kortaste och mest intensiva ljusstrålar människan har skapat. Då var Donna Strickland doktorand och publicerade den banbrytande artikeln 1985. Intressant att notera är att hon är den tredje kvinnan genom tiderna som har fått Nobels fysikpris. Deras teknik är i dag standard för alla högintensitetslasrar. En tillämpning är de miljontals ögonoperationer som varje år utförs med de vassa ljusstrålarna. Och det kanske bästa av allt: med hjälp av den här tekniken kan många nya tillämpningar komma till nytta för människor.

Den optiska pincetten gör det möjligt att se hur protein– erna jobbar inne i cellerna. ↑

Pristagarna i fysik är: Arthur Ashkin, för den optiska pincetten. Verksam vid Bell Laboratories, Holmdel, USA. Delar priset med: Gérard Mourou, École Polytechnique, Palaiseau, Frankrike och University of Michigan, Ann Arbor, USA Donna Strickland, University of Waterloo, Kanada, för deras metod att alstra högintensiva, ultrakorta optiska pulser.

KEMI OCH FYSIOLOGI / MEDICIN

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

KEMI

Pristagare snabbar på evolutionen Tänk att kunna bemästra evolutionen. Det kan man säga att pristagarna i kemi gör. Frances H. Arnold har utvecklat en metod för att ta fram nya enzymer, som är mer effektiva än de enzymer som vi har runt omkring oss och finns naturligt. För den upptäckten, som gjordes 1993, belönas hon med Nobels kemipris. Nyttan ligger bland annat i att kunna ta fram nya biobränslen och läkemedel. Det kan till exempel handla om enzymer som på ett mer effektivt sätt spjälkar cellulosa. Priset delar hon med George P. Smith och Sir Gregory P. Winter, vilka har utvecklat en metod – fagdisplay – som används när nya antikroppar tas fram. Dessa används bland annat i behandlingen av ledgångsreumatism och psoriasis, liksom för att bota spridd cancer och autoimmuna sjukdomar. På Lunds universitet är Eva Nordberg Karlsson professor i bioteknik

och leder en forskargrupp som i samarbete med kollegor där använder Frances H. Arnolds upptäckt i sin Eva Nordberg forskning. Karlsson. ↑ – Jätteroligt och överraskande, säger hon spontant. Arnold är en banbrytare och var tidigt ute med den här metoden som kan användas i olika syften när man vill förändra enzym. UTMANING ATT HITTA RÄTT

Hon förklarar att utmaningen är att hitta och plocka ut det exakta

Det finns genvägar som snabbar på evolutionen, där enzymer gör jobbet. ↑

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

enzymet man vill ha från det biblio– tek av enzymer, som mutagenesen skapar. – Det kan handla om enzymer som är katalysator för att bygga nya molekyler eller som är stabila vid vissa temperaturer. Hur använder du metoden i din forskning? – Jag och en kollega har tittat på ytaktiva ämnen där olika sockerarter och fettalkohol kopplas ihop med hjälp av enzymer. Det är en utmaning att hitta rätt enzymer som funkar. Och där arbetade vi med att hitta bra metoder för att plocka fram det rätta enzymet ur biblioteket. – Metoden användes också i samarbete med Institutionen för immunteknologi vid Lunds universitet som då använde fagdisplay för utveckling av kolhydratbindande egenskaper. ENZYMER FRÅN VARMA KÄLLOR

Ofta behövs det en mix av olika enzymer, då en produkt kan hämma ett enzyms effekt, och då får ett annat ta över jobbet. Enzymer – ett protein – finns överallt i naturen och har anpassats genom evolutionen. Vissa av dem finns i extrema miljöer, som låga och höga pH-värden eller i varma källor. Dessa extrema enzymer har Eva Nordberg Karlsson undersökt närmare.

I fokus

– Vi har bland annat tittat på gensekvensen för att till exempel kunna se vilka gener som kodar för stabilitet som gör att enzymerna överlever extrema miljöer. De enzymerna kan sedan förbättras och bli mer effektiva, beroende på vilka egenskaper man är ute efter. Det görs på labb med hjälp av mutagenes, alltså den metod som Arnold har tagit fram. – Man kan kalla det för snabb evolution. I sin forskning har Eva Nordberg Karlsson fokus på kolhydrater, där

hon studerar utvalda enzymer och mikroorganismer. – Jag har mest ägnat mig åt enzymer som omvandlar råvaror som innehåller kolhydrater till produkter med hälsofördelar, som oligo-sackarider (korta sockerkedjor) och antioxidanter. Den andra halvan av kemipriset handlar om antikroppar och peptider, som har tagits fram genom så kallad fagdisplay. Den metoden går ut på att virus infekterar bakterier, vilket kan utnyttjas för att ta fram nya proteiner.

Pristagarna i kemi är: Frances H. Arnold, California Institute of Technology, Pasadena, USA, ”för riktad evolution av enzymer”. Delas med George P. Smith, University of Missouri, Columbia, USA och: Sir Gregory P. Winter, MRC Laboratory of Molecular Biology, Cambridge, Storbritannien, ”för fagdisplay av peptider och antikroppar”.

FYSIOLOGI ELLER MEDICIN

Nobelpris till behandling av cancer Immunterapier i behandling av cancer har exploderat de senaste åren. Många som har drabbats har fått nytt hopp och blivit botade. Andra har kunnat förlänga livet med flera år.

just immunterapi. Där blev det stort jubel när beskedet kom. – Upptäckten har öppnat dörren för att kombinera olika behandlingar

med immunterapi. I min forskargrupp aktiverar vi och skapar med genteknologi nya T-celler, som ingår i immunförsvaret. Det kan handla om att

– Jätteroligt att priset går till immunterapi. Det är en framgång för alla som forskar inom det området, säger Angelica Loskog, adjungerad professor i immunterapi vid Uppsala universitet. HETT OMRÅDE

När Naturvetaren ringer befinner hon sig på en internationell konferens i New York, som handlar om

Kroppens eget immunförsvar stimuleras och kan angripa tumörceller när bromsen slår till. ↑

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

I fokus

behandla tumören med virus som stimulerar bildandet av T-celler. Att immunförsvaret dödar tumörceller i kroppen är känt sedan länge. Men vissa av tumörcellerna gör sig osynliga och får fritt spelrum att växa till och orsaka cancer hos patienterna. – De tumörcellerna kan man komma åt genom att stärka kroppens immunförsvar. I företaget Lokon Pharma AB utvecklar vi immunterapeutiska behandlingar. I KLINIK

Angelica Loskog. ↑

Hon berättar att de har terapier i klinik. För snart två år sedan behandlades den första patienten i

en klinisk studie för bukspottskörtelcancer. I Sverige pågår även kliniska studier av patienter med äggstockscancer. Årets nobelpristagare jobbar inte med aktivering av T-celler, utan här handlar det om att släppa på bromsen för att stärka kroppens eget immunförsvar. – James P. Allison har varit drivande inom immunterapi under många år. Så det är förstås jätteroligt att han får priset tillsammans med japanen Tasuku Honjo, säger Angelica Loskog. SLÄPPA PÅ BROMSEN

James P. Allison studerade ett känt protein som visade sig fungera som en broms i immunsystemet. Han insåg möjligheten att släppa på bromsen, så att immunsystemet aktiveras och angriper tumörceller. Parallellt upptäckte Tasuku Honjo ett nytt protein på immunceller och

visade att det också fungerade som en broms, men med en annan mekanism. Upptäckterna lade grunden för utveckling av en mycket effektiv cancerbehandling. Redan i slutet av 1994 gjordes det första experimentet i möss med överraskande gott resultat. Mössen med cancer hade blivit botade genom behandling med antikropparna som släpper på bromsen och gör T-cellerna verksamma mot tumören. GODA RESULTAT

Till en början ställde sig läkemedelsindustrin kallsinnig till upptäckten. Men Allison gav inte upp utan testade terapin på människor. Lovande kliniska försök genomfördes av flera forskargrupper och 2010 publicerades en viktig studie som visade mycket goda resultat hos patienter med spritt melanom. Cancern försvann från flera patienter, vilket var en stor framgång. Finns det biverkningar? – Ja, vissa kan vara besvärliga och är autoimmuna. Men nyttan är större än riskerna, säger Angelica Loskog övertygande.

Pristagarna i medicin är:

I Angelica Loskogs forskning behandlas tumören med virus som stärker kroppens eget immunförsvar genom att aktivera T-cellerna. ↑

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

James P. Allison och Tasuku Honjo för sin upptäckt av cancerbehandling genom hämning av immunförsvarets bromsmekanismer.

Siffran Civilekonom och kommunikatör är vanliga titlar hos våra riksdagsledamöter. Men det finns också naturvetare som kan påverka politiken inifrån.

Kryssades in i riksdagen Rebecka Le Moine (MP) Biolog. Biologisk mångfald och skogspolitik är frågor som Rebecka Le Moine brinner för. Hon kryssades in i riksdagen och utsågs till Årets miljöhjälte förra året.

”Häftigt att ha

– Häftigt att ha fått förtroendet och att vara här. Jag är taggad att komma igång. Å andra sidan skönt med lite mjukstart i väntan på en ny regering. Det är mycket att lära och sätta sig in i.

fått förtroendet.”

Hon har en ordinarie plats i skatteutskottet. – Det är ett nytt område för mig där gröna frågor kan kopplas ihop med skatter genom till exempel skatteväxling. Desto mer hemma är jag i miljö- och jordbruksutskottet, där jag är suppleant.

Medicine doktor Anna Wikström (S) Medicininformatiker, med. dr. Uppdrag: Ledamot i skatteutskottet och suppleant i EU-nämnden.

Tidigare minister Eskil Erlandsson (C)

Så många naturvetare är ledamöter i Sveriges riksdag. Totalt har Riksdagen 349 ledamöter.

Lantmästare. Var landsbygdsminister i alliansregeringen under två mandatperioder. Uppdrag: Suppleant i konstitutionsutskottet och vice ordförande för EU-nämnden.

Kan arbetsmarknaden Christina Höj Larsen (V) Humanekolog. Uppdrag: Suppleant i socialförsäkringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet.

Anders Lönnberg (S)

TEXT: Lars-Erik Liljebäck

Betty Malmberg (M) Agronom. Uppdrag: Ledamot i miljö- och jordbruksutskottet, suppleant i trafikutskottet och EU-nämnden. Ledamot i styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond.

Johan Löfstrand (S) Statistiker. Uppdrag: Ledamot i civilutskottet och krigsdelegationen.

Bra att ha koll på (ej naturvetare) Var tidigare nationell samordnare för life sciencefrågor. Har också varit sjukvårdspolitiker.

Mer än traktorer

Räknar på bostäder

Mat och miljö Kristina Yngwe (C) Agronom. Uppdrag: Ordförande i miljö- och jordbruksutskottet.

Värnar landsbygden Håkan Svenneling (V) Landsbygdsutvecklare. Uppdrag: Ledamot i utrikesutskottet och suppleant i skatteutskottet.

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

10tips

Finns kollektivavtal?

Börja med att undersöka om din arbetsgivare har kollektivavtal – det

krävs för att starta en lokalförening. Om du arbetar inom stat, kommun, landsting eller regioner finns det kollektivavtal, men inom privat sektor är det upp till arbetsgivaren att ha kollektivavtal.

Kolla hur många medlemmar ni har i Naturvetarna eller ett annat Saco-

Hur många naturvetare?

förbund på arbetsplatsen. Man måste vara medlem för att organiseras i en lokalförening. Inom privat och statlig sektor kan föreningen bestå av medlemmar i Naturvetarna och andra Sacoförbund. Inom region, landsting och kommun kan medlemmarna endast tillhöra Naturvetarna. Kanske är flera intresserade av att bli medlemmar för att öka inflytandet på er arbetsplats?

Involvera arbetsgivaren i era planer. Förklara förde-

larna med att ha en lokal förening; arbetsgivaren får ett strategiskt bollplank i hur olika förändringar och förslag kan tas emot, men det kan också underlätta att föra dialog med en lokal företrädare istället för enskilda anställda eller fackförbunden centalt.

Involvera arbetsgivaren.

Hur många medlemmar?

Är ni tillräckligt många medlemmar för att starta en förening? Om ni är minst tre personer som är intresserade av att sitta i styrelsen kan ni starta en förening. Om ni inte är tillräckligt många kan ni utse en kontaktperson (privat sektor) eller ett arbetsplatsombud (kommun och landsting/region) som företräder medlemmarna på arbetsplatsen. Kontakta Naturvetarna eller föreningsutvecklarna för privat sektor för att få hjälp! Kontaktuppgifter finns på www.naturvetarna.se/bilda-forening.

Vill du vara med?

Bjud in till uppstartsmöte.

N AT U RV E TA R E N

Bjud in till ett uppstartsmöte för medlemmar och berätta om fördelarna med att ha en lokalförening! Styrkan är att man som arbetstagare får större inflytande på arbetsplatsen. Undersök vilka som är intresserade av att sitta i styrelsen och bli fackligt förtroendevald.

5 / 2018

Så startar du en

lokalförening Genom att engagera dig fackligt på din arbetsplats kan du göra skillnad för dig och dina kollegor. Har ni ingen lokalförening idag kan du starta en – det är enklare än du tror! www.naturvetarna.se/bilda-forening.

Bilda lokalföreningen och dess styrelse. Det är alltid bra att försöka samla olika kompetenser och individer från olika verksamhetsområden för att få en så representativ styrelse som möjligt. Styrelsen ska väljas på ett konstituerande möte som ni skickar ut en kallelse till minst två veckor i förväg. Ni kan få hjälp av naturvetarna med det formella så som kallelse, stadgar och möjligheten att boka in en utbildning inom kort.

Anmäl de som blivit fackligt förtroendevalda (styrelsen) till arbetsgivaren och Naturvetarna eller Sveriges ingenjörer (privat sektor). Då omfattas de förtroendevalda av Lag om förtroendemans ställning på arbetsplatsen, vilket bland annat ger rätt att arbeta med facklig verksamhet och att gå facklig utbildning under arbetstid.

Kom igång med föreningsarbetet genom att planera er verksamhet. Dela upp ansvar och roller, gör ett årshjul med aktiviteter som händer under året, till exempel styrelsemöten, samverkansmöten med arbetsgivaren, löneprocess, budgetarbete och årsmöten.

Samla kompetenser och bilda styrelse.

Boka in en facklig utbildning – det ger dig en bra grund att stå på och trygghet i ditt uppdrag. Naturvetarna erbjuder flera fackliga grund- och fördjupningsutbildningar, här hittar du dem www.naturvetarna.se/facklig-utbildning.

Anmäl förtroendeuppdrag.

Planera verksamheten.

Planera medlemsaktiviteter och hur ni vill kommunicera med era medlemmar. Säkerställ att alla känner till att det är ni som är fackliga representanter för att ha en god dialog med era medlemmar. Fundera även på hur ni kan rekrytera medlemmar - att växa och bli fler är viktigt för att stärka arbetstagarnas inflytande!

Kommunikation med medlemmar.

Facklig utbildning.

10.

TEXT: Johanna Rösth

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

Hållbar satsning i Tjernobyl Kan det radioaktiva området vid kärnkraftverket i Tjernobyl bli ett centrum för grön energi? Det hoppas Solar Chernobyl som öppnat en solcellspark inne i den förbjudna zonen. Slår satsningen väl ut planerar företaget att skala upp produktionen hundrafalt. TEXT

Johan Joelsson FOTO Johan Joelsson och Solar Chernobyl

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

Reportage

3 800 solpaneler har monterats upp ett hundratal meter frĂĽn reaktor 4. â†?

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

S Solen steker från en klarblå himmel och det knattrar ilsket från den gula geigermätaren. Jag befinner mig vid ett monument ett hundratal meter från kärnkraftverket i ukrainska Tjernobyl. Närmare bestämt vid den silverfärgade sarkofagen som täcker reaktor 4 som i april 1986 exploderade i ett moln av eld och radioaktiv strålning. Naturguiden Helen Lupekha betraktar geigermätaren som hon bär i ett blått band runt sin hals. Den visar runt 1,4 mikrosievert per timme. Det är ungefär fjorton gånger högre dos än vad människan normalt utsätts för. Inuti sarkofagen ligger nivåerna på cirka 14 000 mikrosievert per timme. DÖDLIGA DOSER

– Arbetarna från räddningstjänsten som kom hit direkt efter haveriet möttes av nivåer upp till 50 miljoner mikrosievert per timme. En dödlig dos för en människa ligger på tre miljoner. Många dog efter bara några veckor, säger Helen Lupekha.

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

Pripjats pariserhjul i eftermiddagssol. →

SOLAR CHERNOBYL 2013 Det tysk-ukrainska konsortiet Rodina – Enerparc AG bildades med visionen att bygga solcellsparker på platser som drabbats av kärnkraftolyckan i Tjernobyl.

Den förbjudna zonen kring kärnkraftverket i Tjernobyl är kontaminerad och kommer inte att kunna användas för bostäder eller odling på tusentals år. Men om man lyssnar noga kan man höra ljudet av fågelkvitter från några närbelägna tallar. Och bakom cementmuren och taggtråden som omger den ishallsliknande sarkofagen syns konturerna av solpaneler.

2015 Två år senare skrevs avtal mellan företagen och kärnkraftverket varpå Solar Chernobyl bilades.

2016 Planeringsarbetet av pilotanläggningen i anslutning till reaktor 4 påbörjades.

2017 Aktörerna enades om ett hyreskontrakt varpå installationerna påbörjades. I februari 2018 var solpanelerna på plats och anläggningen kunde starta.

LIVET TILLBAKA

Det är det tysk-ukrainska företaget Solar Chernobyl som satsat drygt tio miljoner kronor på en solcellspark i hjärtat av den förbjudna zonen. Anläggningen som består av 3 800 solpaneler producerar en megawatt och täcker energibehovet för runt 2 000 lägenheter. – Vår vision är att göra världen lite renare. Områden som Jevgeny Variagin. påverkats av männ-

Reportage

“Det är en surrealistisk tanke att människorna som bodde här bara försvann.”

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

Reportage

Helen Lupekha från Kiev arbetar som naturguide i den förbjudna zonen. ↓

iskans misstag betraktar vi som de bästa platserna för förnybara energiprojekt. Målsättningen är att ge de här platserna livet tillbaka, förklarar Jevgeny Variagin, vd för Solar Chernobyl. Planerna på en solkraftanläggning vid kärnkraftverket i Tjernobyl har funnits i flera år. Men en rad omständigheter har gjort att arbetet dragit ut på tiden. Eftersom strålningsnivåerna fortfarande är höga var det uteslutet att gräva eller borra i marken. I stället har företaget fått fästa solpanelerna på cementsocklar. – Det är definitivt inte säkert att jobba nära reaktor 4. Du måste komma ihåg att det här är platsen för den största nukleära katastrofen på jorden. Men vi bryr oss om våra anställda och

”Områden som påverkats av människans misstag betraktar vi som de bästa platserna för förnyelsebara energiprojekt.” följer strikt alla radiologiska krav, säger Jevgeny Variagin. LENIN GÄCKAR

Tillsammans med guiden Helen Lupekha lämnar jag reaktor 4 och solcellsparken och fortsätter min resa i den förbjudna zonen. Vi passerar övergivna byar som lämnats vind för våg. Vi kör genom staden Tjernobyl som

Tjernobylolyckan Olyckan inträffade den 26 april 1986 när reaktor 4 förstördes genom en explosion. Ett moln av radioaktiva partiklar spreds med vindarna över stora delar av Europa. I november 1986 göts reaktor 4 in i betong för att hindra ytterligare spridning. Mellan 30 och 60 personer omkom direkt i samband med olyckan, men det är omöjligt att fastslå hur många som dött i sviterna av den radioaktiva exponeringen. Siffrorna varierar mellan 4 000 och en miljon.

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

i dag mest liknar en kuliss med Leninstatyer och övergivna byggnader. Vi ser en båtkyrkogård på en flod där ett flertal skepp ligger och rostar sönder. Sedan åker vi in i den övergivna staden Pripjat där de anställda på kärnkraftverket bodde fram till katastrofen då samtliga invånare evakuerades. Det ekar tomt i den torrlagda simhallen där vegetationen sakta letar sig in genom de krossade fönstren. TRÄDEN TAR ÖVER

På det stora torget har träd spräckt asfalten och växt sig höga. Radiobilarna och pariserhjulet på tivolit har börjat

rosta sönder. Det är en surrealistisk tanke att människorna som bodde här bara försvann och att naturen nu är på väg att ta över. Helen Lupekha hoppas att satsningen på solkraft kommer att slå väl ut och att Tjernobylområdet på sikt kan utvecklas till en storskalig solcellspark. Och det är precis vad Yevgeny Variagin på Solar Chernobyl planerar. Han menar att området förtjänar ett bättre öde än att bara vara ett svart hål på kartan. Den ukrainska regeringen är inne på samma spår. Hittills har myndigheterna upplåtit 25 kvadratkilometer mark i den

Den tidigare topphemliga radaranläggningen Duga 3 i Tjernobyl kommer kanske att kläs i solpaneler om Solar Chernobyls pilotanläggning slår väl ut. ↑

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

”Vi måste städa upp röran och ta vårt ansvar.” Det krävdes mycket pappersarbete innan Solar Chernobyl kunde påbörja bygget av sin nya solcellspark vid reaktor 4. ↓

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

Reportage

Totalt evakuerades 130 000 människor från den förbjudna zonen. ↓

förbjudna zonen till solkraftssatsningar. Ett 60-tal utländska företag har visat intresse för att etablera sig på platsen. Det tysk-ukrainska konsortiet Rodina-Enerparc AG, som står bakom Solar Chernobyl, har som målsättning att bygga fler solkraftanläggningar på platser som kontaminerades i samband med Tjernobylolyckan.

Geigermätare – ett krav för den som vill vistas i den förbjudna zonen. →

HÖGA MÅL

Bland annat har företaget uppfört en stor anläggning i staden Bregin på den vitryska sidan gränsen. Om satsningen på solcellsparken vid reaktor 4 slår väl ut räknar Jevgeny Variagin med att öppna en rad nya anläggningar i Tjernobyl. Målet är att på sikt producera 100 megawatt i den förbjudna zonen. – Det här är en av de värsta och mest förorenade platserna på jorden. Vi måste städa upp röran och ta vårt ansvar, säger Jevgeny Variagin. Det har blivit dags för mig att lämna den förbjudna zonen. Bussen stannar vid två vägspärrar där jag får gå igenom kontroller för att fastställa att jag inte blivit kontaminerad under mitt dagslånga besök i den förbjudna zonen. Apparaterna piper, men ger till slut grönt ljus. Den blodröda solen sjunker hastigt bakom trädtopparna. De spruckna vägarna, de vidsträckta skogarna och de förorenade floderna dränks i ett varmt och rödaktigt ljus. Mycket talar för att solen kommer att bli den primära energikällan inuti den förbjudna zonen i norra Ukraina.

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

Reportage

Hundra meter från reaktor 4 ligger Solar Chernobyls nya solcellspark. ↓

Ukraina är en gynnsam plats för solenergi. Antalet soltimmar kan mäta sig med länder i södra Europa. På bilden syns ett torg i Pripjat. ↓

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

Naturen tar sakta över. ↓

FRÅGA JURISTEN Här får du svar på vanliga frågor om din vardagsjuridik.

Borde vi ha ett samboavtal? Jag har precis flyttat ihop med min partner. Behöver vi ett samboavtal och vad ska det i så fall innehålla? Vilken hjälp kan vi få från er?

Svar: Har ni flyttat ihop kan er bostad och bohag komma att delas lika mellan er om ert samboförhållande upphör och en av er begär bodelning enligt sambolagens regler. Endast samboegendom ingår i bodelning. Samboegendom är bostad och bohag som köpts för att användas av er gemensamt. Avsikten ska alltså vara att egendomen har skaffats för ert gemensamma bruk. Däremot har det ingen betydelse om ni tillsammans eller bara en av er har köpt och betalat egendomen. Bostad och bohag som ni hade redan innan ni träffades är tvärtom inte samboegendom. Inte heller är er övriga egendom samboegendom, såsom bilar, banktillgodohavanden och fritidshus. Då samboegendomen ska delas lika får bodelning främst betydelse om bara en av er äger bostaden eller om ni äger olika stora andelar av den. Bodelning

“Det är bostadens värde med avdrag för lånen som delas lika.”

kan också få betydelse om ni äger bostaden hälften var men en av er har finansierat sin del genom att ta högre lån. Det är nämligen bostadens värde med avdrag för lånen som delas lika. Om ni inte vill att samboegendomen ska delas lika ska ni skriva ett samboavtal - avtal om att sambolagens regler om bodelning inte ska gälla, helt eller delvis. Ni kan t ex bestämma att endast bohaget ska delas mellan er. Jag rekommenderar att alltid ta hjälp av en jurist om du vill upprätta ett samboavtal. Vi svarar på frågor och ger dig råd utifrån just din situation. Vi hjälper dig också att upprätta ett samboavtal och/eller andra kompletterande handlingar om det skulle behövas för att du ska veta vad som gäller och känna dig trygg. Lia Olsson, jurist på HELP

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

Mitt jobb

Teeb gör plantor friska med mikrober Hon kom hit som flykting från Syrien för fem år sedan. I dag jobbar Teeb Alsahli med analyser och utveckling av biologiska växtskyddsmedel som består av mikroorganismer från jord och kompost. Det är inte bara i magen som mikroorganismerna

spelar en huvudroll. Även växter trivs bäst i jordar med en mikroflora i balans. Hur det fungerar är inte klarlagt i detalj. För att veta mer gick Nils Andersen, vd och ägare till Splendor Plant, en plantskola utanför Ängelholm, till botten med det. Han läste online-kurser och fick inspiration från forskare i främst USA. Med siffror och diagram visar han hur en jords mikroliv kan förbättras med en behandling, som bygger på att odla med naturen. GODA OCH ONDA

Det är här Teeb Alsahli från Syrien kommer in i bilden. Hennes kunskaper om växtpatologi och växtskydd passar perfekt för att analysera olika jordars innehåll av mikroorganismer. Många av dem är goda, medan andra är onda och orsakar sjukdom, som bladmögel och mjöldagg. Hon är agronom och utbildad på lantbruksuniversitetet i Damaskus. Två år innan den stora flyktingvågen 2015 lämnade Teeb Alsahli Syrien och flyttade till Jordanien med sin då ettåriga dotter. – Jag insåg att det blev omöjligt att stanna i det krigsdrabbade landet och ville komma till Sverige

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

som hade gott rykte. Jag hade hört av mina landsmän att man tog emot flyktingar på ett bra sätt här. SPEEDDEJTING

Efter studier i SFI, svenska för invandrare, har hon kommit in väl in i det svenska samhället. Det var på en speeddejting på Arbetsförmedlingen som Splendor Plant och Teeb Alsahli fann varandra för tre år sedan. – Jag trivs bra här och har nytta av min kompetens. Spännande att vara med i utvecklingen av nya behandlingar mot växtsjukdomar. En mer livskraftig växt har bättre förmåga att stå emot angrepp av skadegörare. Hon visar med bilder hur buxbom, en klassisk lågväxande häckväxt i slotts- och parkmiljöer, reagerar på behandling av kompost upplöst i vatten, en brygd som de kallar för kompostte. – Det är som med människor, varje planta har sitt mikroliv och lever i symbios med till exempel mykorhizza, svamptrådar som hjälper växten att ta upp vatten och närsalter, i utbyte mot att svampen får energi i form av organiska föreningar i utbyte. ONLINE-KURSER

Mikroskopet är Teeb Alsahlis främsta hjälpmedel, där hon analyserar jordprover för att få veta vilken mikrobiologisk status jorden har. Det har hon gjort under två år och har skaffat sig extra kompetens genom online-kurser. Nu siktar hon högre och är sugen på en karriär inom sitt specialområde. I Syrien var hon ”head of plant protection” på motsvarande jordbruksdepartementet. LEL

AGRONOM Teeb Alsahli, jobbar med växtskydd på plantföretaget Splendor plant.

Kompost Mikroskop Genom att analysera jordprover kan jordens mikroliv studeras och ge svar på vilka mikroorganismer som finns. De goda ger en bra markstruktur som växterna trivs i, bland annat som en följd av högre syrehalt och att växterna kan ta upp vatten och näringsämnen lättare. Pesticider och salter försämrar mikrolivet, medan hög biologisk mångfald gynnar mikroberna.

Splendor Plant har utvecklat en behandling där kompost bestående av växtrester, hästgödsel och vall blandas. Vid förmultningen stiger temperaturen till 65-70 grader då patogenerna dör. Komposten blandas med vatten och bildar en kompostbrygd som kan användas vid behandling av växtsjukdomar i fält. Det har blivit en affärsidé för Splendor Plant. Den behandlingen säljs i kombination med en skötselplan.

Ett familjeföretag som odlar och säljer träd, buskar, perenner och barrväxter till handelsträdgårdar och anläggningsföretag inom den gröna sektorn. Plantorna är genetiskt kvalitetssäkrade, testade, spårbara och utvalda för svenskt klimat. Man förfogar över mer än åttio hektar nära havet utanför Ängelholm. Antalet anställda är runt sjuttio personer.

Mikrober

Syrien Tankarna går ofta till hemlandet och huvudstaden Damaskus, där delar av familjen bor kvar. Hon drömmer om en bättre framtid utan oro för föräldrar och syskon. Efter sju år av krig har närmare en miljon människor dött och tio miljoner är på flykt undan regimens bomber och dödande.

Splendor Plant

Ek Genom att behandla med en kompostbrygd har en park med ekar i Helsingborg blivit friska. De var stressade och led av vattenbrist i samband med ett vägbygge. Eken är beroende av mykorhizza för att må bra. Med en bra balans mellan svampar och bakterier har mykorhizzan fått en bättre livsmiljö.

Tack vare mikrobiologisk behandling har användningen av pesticider minskat rejält. 95 procent av fungiciderna är borta i odlingarna, vilket påverkar jordarnas mikroliv positivt. Utmaningen är att klara ogräset utan herbicider.

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

På nytt jobb

Prao vägen till ny bransch Malin Höök var redo för nya utmaningar efter 28 år som miljö- och hälsoskyddsinspektör. För att försäkra sig om att konsultbranschen var något för henne bad hon om att få praoa – vilket ledde till nytt jobb på Liljemark Consulting.

Hur fick du idén att praoa? – Jag ville vidga mina vyer och få lite mer utmaningar. Samtidigt var jag osäker på om jag skulle våga ta steget och byta bransch. Jag fick kontakt med konsultbolaget Sigma som var intresserade av att rekrytera mig, men jag har alltid varit skeptiskt till konsultbranschen. Så jag frågade om jag fick komma dit och

praoa under en semestervecka. Min dåvarande chef på Kemikalieinspektionen var ett fantastiskt stöd i det läget.

Malin Höök. ↑

Vad ledde det till?

– Jag fick insikt om hur jag med min långa erfarenhet som inspektör skulle kunna göra nytta i deras verksamhet. Sedan fick jag samtidigt ett erbjudande som blev mitt nuvarande jobb hos Liljemarks som är en mindre konsultfirma. Det passar mig perfekt.

Kan du rekommendera andra att praoa? – Ja absolut, det var en fantastisk möjlighet. Jag hade aldrig vågat ta

steget om jag inte fått chansen att först praoa hos Sigma. Även de som tar emot en praktikant tjänar på att få bekräftat att det är rätt person man anställer.

Vad gör du som konsult? – Jag gör utredningar, håller i utbildningar och arbetar med förorenade områden som jag har lång erfarenhet av. Jag arbetar också som miljöstöd åt fastighetsförvaltningsföretag och Riksbanken.

Vad är roligast med att jobba som konsult? – Nu får jag peka mer med hela handen på vad jag kan rekommendera för åtgärder, det fick jag ju inte göra på samma sätt som myndighetsperson. Jag gillar verkligen när en kund har ett behov som jag kan hjälpa dem med, det ger mig energi. JR

På nytt jobb Patrik Ulvdal Nytt jobb: Skogskonsulent på Skogsstyrelsen i Skåne. Tidigare jobb: Markförvaltare på Kristianstads kommun. Utbildning: Jägmästare.

Björn Jensen Nytt jobb: Miljöinspektör, Bostadstillsyn på Miljöförvaltningen Malmö. Tidigare Jobb: Projektledare Medveten konsumtion. Utbildning: Miljövetarprogrammet, Malmö universitet.

Marcus Olsson Nytt jobb: Certifieringsprocessledare/ miljörevisor på HS Certifiering AB. Tidigare jobb: Miljörevisor på SMAK Certifiering AB. Utbildning: Lantmästare.

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

Har du också nytt jobb? Här lyfter vi naturvetare som tagit ett nytt steg i karriären. Tipsa redaktion@naturvetarna.se

FRÅGA EXPERTEN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Vilken lön borde jag ha på första jobbet? Jag har fått mitt första arbete efter examen och ska komma överens om lön med min chef. Jobbet är relevant för min utbildning. Jag har tittat i lönestatistiken och fått lite vägledning. Ska jag lägga mig på medianen, eller hur ska jag tänka?

Svar: Det är en bra början att titta i Saco Lönesök som ger dig en bild av löneläget för olika tjänster inom olika branscher. Statistik ska dock användas med försiktighet, bland annat med tanke på att statistik aldrig kan spegla ett nuläge. I stället för att utgå från medianen vill jag uppmana dig att fundera på vilken lön du skulle vara riktigt nöjd med. Tänk på att det är en förhandling och lägg på en förhandlingsmarginal till den lön du vill landa på. Fundera också på var din undre gräns går, det vill säga vilken lönenivå du inte kan tänka dig att gå under. Som medlem i Naturvetarna har du även tillgång till fackligt förtroendevalda som kan finnas på arbetsplatsen. Av dem kan du få mer information om möjlig lön, givet löneläget på just den arbetsplatsen. Kontaktuppgifter hittar du ofta i jobbannonsen, men du kan också kontakta Naturvetarnas medlemsrådgivning för att få hjälp med detta. Viktigt att komma ihåg är att lö-

”Lönen bara är en del av den ersättning som du får från arbetsgivaren.”

nen bara är en del av den ersättning som du får från arbetsgivaren. Det är stor skillnad på att arbeta hos en arbetsgivare som har kollektivavtal jämfört med en som inte har det. Tjänstepensionen och andra förmåner i kollektivavtalet utgör ett stort ekonomiskt värde. Du bör också fundera på om det finns andra saker som är viktiga för dig och som kan påverka var du vill lägga dig lönemässigt. Hur ser det ut med semester, möjligheten att ha flexibel arbetstid eller förtroendearbetstid eller möjlighet att arbeta hemifrån ibland? Till sist vill jag tipsa om Naturvetarnas lönesamtalscoachning som ger dig möjlighet att förbereda argumenten kring varför du ska få en så bra lön som möjligt. Och glöm inte att svara på vår lönenkät – tillsammans bidrar du till en bättre bild av löneläget. Sanna Johansson, ombudsman på Naturvetarna

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

CO2

Kampen mot

Kan vi städa upp dagens utsläpp av koldioxid i efterhand? Mathias Fridahl forskar om negativa utsläpp, globala klimatmål och förutsättningar för att omvandla scenarier till praktik. Han ser Sverige som ett potentiellt föregångsland inom lagring av bioenergi. TEXT:

Matilda Skoglöw

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

Vetenskap

Mathias Fridahl drömmer om en globalt livskraftig miljö.

M Mathias Fridahl arbetar som klimatforskare vid Linköpings universitet och analytiker vid tankesmedjan Fores. I centrum för hans forskning står världens globala klimatmål och hur vi i praktiken ska kunna nå dem. Den ständiga frågan är hur mycket växthusgaser människan har råd att släppa ut. – Det går att beskriva utsläppen av koldioxid som en budget. Den är väldigt liten men många vill spendera, säger Mathias Fridahl. DAMMSUGER LUFTEN

Till grund för klimatmål på internationell nivå finns modeller och scenarier, framtagna av forskare i exempelvis Nederländerna och Österrike. Modellerna innehåller beräkningar på hur vi ska vända dagens trend av ökade utsläpp och leva upp till överenskomna avtal. En viktig del av scenarierna är så kallade negativa utsläpp. – Negativa utsläpp handlar om att ”dammsuga” luften på koldioxid. Det vi släpper ut för mycket av nu ska vi alltså kunna städa upp sedan, förklarar Mathias Fridahl. Flera typer av tekniker kan användas för att åstadkomma negativa utsläpp. Vanligast i internationella klimatscenarier är koldioxidlagring från biomassa, även

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

Vetenskap

kallat BECCS. Det innebär att utsläpp kan fångas in och lagras under jord. På så sätt binds koldioxid upp och halterna i luften minskar. Men många länder är tveksamma till lösningen. – En enkätstudie vi har gjort bland FN-delegater visar att de prioriterar BECCS lågt. Representanter för fattiga länder hänvisar till bristande kunskap och kapacitet medan rikare länder förklarar det med dålig acceptans och avsaknad av styrmedel, säger Mathias Fridahl.

– Det som absolut saknas är en marknad för de negativa utsläppen. Att satsa på tekniken kostar mycket pengar och just nu finns få incitament för företag att investera, säger Mathias Fridahl.

TEKNIKEN FINNS

I Tyskland har anläggningar med liknande teknik tvingats stänga på grund av höga kostnader och protester från befolkningen. Mathias Fridahl konstaterar att dagens klimatmodeller inte tar tillräcklig hänsyn till politik och sociala frågor. Dessutom är det fortfarande osäkert om tekniken bakom negativa utsläpp skulle gå att applicera i global skala. – Tekniken finns, det är inte science fiction. Men i scenarierna skalas formatet snabbt upp till en stor nivå. Samtidigt är det svårt att utan negativa utsläpp konstruera scenarion som når målen, säger Mathias Fridahl. En annan metod för att åstadkomma negativa utsläpp är massiv återskogning. I motsats till den avskogning som nu sker på många platser handlar det om att plantera nya träd i områden som i dag inte täcks av skog. Ytterligare ett alternativ är så kallad biokol. Biokol kan grävas ner i jorden och förutom att binda koldioxid anses kolen även kunna öka bördighet och minska övergödning.

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

Mathias Fridahl Yrke: Biträdande lektor, Linköpings universitet, och klimatpolitisk analytiker, Fores. Utbildning: Miljövetenskap. Drömmer om som forskare: Världsfred, jämlikhet och en globalt livskraftig miljö. Boktips: För den mer vetenskapligt orienterade läsaren rekommenderas IPCC:s senaste specialrapport ”Global Warming of 1.5 °C”. Min klimathjälte: Wangari Maathai, kenyansk människorättsaktivist och grundare av The Green Belt Movement.

SVERIGE GÅR FÖRE

Genom sin forskning kan han konstatera att många av grundförutsättningarna för att börja mäta negativa utsläpp annars finns, till exempel bokföringsmetoder, lagringsalternativ och ekonomiska medel att söka. Han ser Sverige som ett möjligt föregångsland. – Vi har redan stor erfarenhet av att använda bioenergi. Lyckas vi inte i Sverige ska man verkligen vara försiktig med förhoppningarna globalt. Sverige är det enda landet i världen som satsar på att ha nettonollutsläpp redan år 2045. För att åstadkomma det är negativa utsläpp en potentiell del i ekvationen. I somras tillsatte regeringen en utredning om möjligheterna till negativa utsläpp av växthusgaser. Det ser Mathias Fridahl positivt på. – Utredningen är ett givet första steg. Vi behöver bygga vidare med konkreta politiska instrument, testa anläggningar

Tekniken att fånga upp koldioxid från förbränning kan vara tillämpbar i Värtaverken. ←

och starta en offentlig debatt. Det är viktigt att politiker får upp ögonen för att det finns en opinion, oavsett om den är för eller emot. KOMPLEMENT

Mathias Fridahl inser risken med att negativa utsläpp kan ses som en enkel väg ut och ett argument för att inte behöva hantera frågan om koldioxidutsläpp lika skyndsamt. Själv ser han negativa utsläpp snarare som ett komplement till andra miljöåtgärder. – Jag tror inte att negativa utsläpp är den slutgiltiga lösningen. Men när vi nu utgår från att det ska användas för att nå globala mål är det viktigt att undersöka om det faktiskt finns förutsättningar för att implementera tekniken. Annars riskerar vi att måla in oss i ett hörn, säger Mathias Fridahl.

”Det som saknas är en marknad för de negativa utsläppen.” Den tveksamma inställningen till negativa utsläpp tror han kan förändras med tiden. – I takt med att vi släpper ut

BECCS lagrar bioenergi Står för bioenergy with carbon capture and storage. Tekniken innebär lagring och återvinning av koldioxid med hjälp av förnybara energikällor. Det kan vara biomassa i sopor vid sopförbränning (förväntas växa i takt med att vi fasar

mer och mer finns inte så många andra vägar att gå. Målen är redan satta. Det vi måste reda ut nu är vägen dit.

ut fossil plast), rester från jordbruk, biokol och fjärrvärme, energiskog till el och värme, sockerbetor till etanol (det uppstår stora mängder biogen koldioxid då biomassan jäses till etanol) eller skog till papper och pappers- Sockerbeta massa med mer. blir etanol. ↑

FN:s delegater prioriterar inte koldioxidlagring i dag, enligt en färsk undersökning.

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

Den som spar, den har Hur hushållar växter i tropiska områden med sitt vattenförråd? Det ville forskare vid Lunds universitet veta och undersökte därför vattenförrådet av lagrat vatten hos växter. De använde sig av satellitteknik för att kunna studera växter över hela världen under olika årstider. Resultaten från tropiska områden var förvånande. Växterna där hade nämligen ett större vattenförråd under den torra årstiden jämfört med under regnperioden. De stora vattenförråden gör det möjligt för växterna att i slutet av torrperioden satsa på lövsprickning flera veckor innan regnperioden börjar. Det gör att fotosyntesen kan gå på maxfart direkt.

Tropiska växter lagrar vatten under torrperioden. ↑

100 gånger snabbare Nu kan datorsimulationer köras hundratals gånger snabbare än traditionell datakod. Detta tack vare en ny metod som från början togs fram för datorspel, men som forskare vid Uppsala universitet nu har använt för att beräkna molekylära krafter i en liten polymerdroppe. Polymerer finns överallt omkring oss, från en enkel plastkasse till flygplansvingar. De består av långa sammanflätade atomkedjor som förs ihop på kemisk väg och har olika

egenskaper. Den unika dataalgoritmen kan simulera de miljarder steg som krävs för sammanflätade polymerer. Algoritmen körs på en grafikprocessor, precis som dataspel. Den snabbare simulationen innebär nya möjligheter och kan leda till nya användningsområden för den senaste generationens superdatorer, som har nästan 30 000 grafikprocessorer.

Ta en risk - eller inte Vi är alla olika när det gäller att prova på farliga eller spännande saker. Medan vissa gillar att hoppa bungyjump har andra svårt för att gå av en rulltrappa. Forskare vid Uppsala universitet har nu kommit fram till att speciella hjärnceller, så kallade OLM-celler, spelar en nyckelroll i riskbeteende och ångest. Cellerna skapar en spe-

ciell hjärnrytm när djur känner sig trygga i en hotande miljö. Forskarna hoppas att fynden kan användas för att modulera riskbeteendet hos personer med hög ångestnivå.

Solenergi blir till vätgas Framställning av vätgas har länge varit beroende av fossila råvaror. Förnybar vätgas kan utvinnas ur vatten, men systemen har hittills varit be-

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

gränsade. Nu har en tvärvetenskaplig europeisk forskargrupp utvecklat en ny metod som bygger skräddarsydda artificiella enzymer inuti cyanobakterier, som är fotosyntetiserande organismer. Metoden går bortom de lösningar som evolutionen och naturen erbjuder. – Evolutionen har redan utvecklat och förfinat ett verktyg

för att fånga in solljus genom fotosyntesen. Genom att bygga vårt artificiella enzym i fotosyntetiska cyanobakterier kan vi direkt dra nytta av denna effektiva process och framställa vätgas från solenergi, säger forskaren Gustav Berggren som har lett studien tillsammans med Peter Lindblad från Uppsala universitet.

TEXTER: Natalie von der Lehr

Vetenskap

FRÅGA EN NATURVETARE Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Vilken effekt har nikotin på kroppen? Några vittnar om att man blir pigg av nikotin, och andra att man blir trött, medan en tredje menar att det ger energi när det behövs och att man blir dåsig vid sängdags. Hur fungerar nikotin fysiologiskt i kroppen och hur farligt är det? Nikotin är ett naturligt förekommande nervgift som produceras i tobaksplantan och fungerar som skydd mot insektsangrepp. I krop-

pen stimulerar nikotin cigarett eller en prilla selektivt receptorer snus kan vara lugnande som kallas nikotina när man är stressad, acetylkolinreceptorer. men även uppiggande när man är trött. Dessa receptorer Nikotin i relativt låga doser finns i många av kroppens organ och vävhar en stimulerande Tobaksplanta. ↑ effekt på nervsystemet nader, vilket innebär att nikotin påverkar och man känner sig viktiga funktioner som piggare. I större doser blir reglering av nervsysteeffekten en dämpning av met, hjärt- och kärlsystenervsystemet och muskulamet, blodsockernivåer och turen, och man känner sig mag-tarmfunktionen. lugnare och avslappnad. Personer beroende av Hur stort beroende man nikotin vittnar om att en har utvecklat, vilka tobaks-

produkter man använder, och i vilket stämningsläge och stressnivå man befinner sig när man intar nikotinet kan också ha betydelse för hur man upplever effekten. Den akuta letala (dödliga) dosen av nikotin brukar anges till 500-1 000 mg. Kroniskt intag av nikotin kan ha negativa effekter på till exempel blodtryck och blodsocker. Stig Jacobsson, docent i farmakologi vid Umeå universitet

Hur rent är dagens avloppsslam? Tungmetaller och andra föroreningar i rötslam har länge setts som ett problem när kretsloppet mellan stad och land ska slutas. Hur rent är det slam som produceras från reningsverken i dag? I dag används avloppsslam som gödsel på jordbruksmark eller som täckmaterial på gamla deponier. Slammet innehåller mycket fosfor vilket är det viktigaste gödningsämnet för matproduktion men det innehåller även mindre trevliga saker. Genom åren har det varit stort fokus på tungmetaller i avloppsslam och att försöka förhindra metallerna från att hamna i avloppsvattnet från början.

Minskad användning av kvicksilvertermometrar och tillsats av tetraetylbly till bensinen har gjort att kvicksilver och bly har minskat i slammet. Dock är trenden för många metaller att nivåerna minskar för långsamt, som för kadmium eller ökar, som för silver. Mycket slam kommer därför inte ner under de nivåer som gäller för spridning på åkermark för en eller flera metaller, men tyvärr beviljas i sådana fall dispenser och gödsling med slammet förekommer ändå. Men det är inte metalllerna som oroar oss mest, det är de organiska föroreningarna som resistenta bakterier, miljögifter som DDT och PCB, dioxiner,

mikroplaster, hormoner, cellgifter, antibiotika, polymerer… Ja, listan kan göras lång. Dessa har vi mycket sämre kunskap om än metallerna. Däremot vet vi att de organiska föreningarna går att destruera genom förbränning. Dessutom tillsätts polymerer, en substans som liknar Rhoca-Gil, det miljöfarliga tätningsmedlet som användes vid tågtunnelbygget genom Hallandsåsen, för att slammet

ska bli lättare att hantera vid reningsverken. Dr Anita Pettersson och Dr Lars-Erik Åmand, Borås universitet

Bara kiss och bajs i toaletten. ←

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

. . . t e d r a k n u f Så

e nom d emår ige x g e i V m o ? rågor er varje år a fö r f om du ll m t ä m t m s o a k åter ner, s ka vi tade Vad s rdfrågor som er och förmå r vi fram rik till a b i t a o r d d t å n k e sta em nio issa ka din lö ion. V rbeta vidar r vi vil a r ie pelvis ts lönerevis a in a f k e s d t e e a r t haf t å om förbund Utifrån det ten. rs enkä por t. p å f f rå g o a r a k n om s pel e exem pper s msgru medle

en t ä k n ! Lönee a s nu esvar som s

ka b

Stort ta

ck till

jul. sta r innanNaturvetarnas esens tä n g e r pr

n rja er Enkäte svarat! Nu bö tatistiken. Lön aldrig om som r och beta s

dig ear ivide grup r att b till ind urvals tistike ppling r inom ltat. Cirka o e k id n iv ta d teras u rre än fem in visande resu äten fä miss å enk e g det är te varat p . r att in r har s a en r m å pen fö m e medle aste tr 20 000 gång de sen en minst

Ny lönestatistik uppdateras i Saco Lönesök i början av 2019. Det är en toppenförmån som alla medlemmar kan dra nytta av inför lönesamtalet! I Saco Lönesök finns även chefslönestatistik från över 30 000 akademikerchefer. www.naturvetarna.se/sacolonesok

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

Vi påminner dig om att svara! Vi förstår att det kan bli lite tjatigt, men det är för att det behövs så många svar som möjligt för att få tillförlitlig lönestatistik. Får du enkäten även om du är arbetssökande eller student ska du alltid klicka på länken ändå, men du behöver bara bekräfta din nuvarande sysselsättning och behöver inte svara på frågor om lön.

@ Vilket l tas fram. nsmateria fram och hur ska o ti a rm fo In år ska vi lyfta dan några dbudskap

huvu as? Se cken utform ka för att e-postutski n till engels ne io at rm fo in edlems m tt 0 sä 60 er t öv svara. Run a nn ku a . flera sk varje år på engelska mar svarar

Löneenkäten landar i din mejllåda den 22 oktober. Har du inte fått den? Kolla i skräpposten i din mejl. Vissa arbetsgivare skruvar åt e-postfilter så att mejlet inte kommer fram eller spärrar enkätsidor. Då är det värt att testa att öppna enkäten på mobilen eller hemma. Om du inte fått enkäten kan du även svara genom att logga in på www.naturvetarna.se/loneenkat

Svara på enkäten och ange den månadslön du har i oktober. Har du inte fått din lönehöjning för året kan du vänta med att svara till november/december, annars svarar du den gamla lönen och anger att den inte är reviderad.

Att bekrä

fta eller uppdatera dina uppgif ter om sysselsättning är också en del av enkäten, till exempel vilken arbetsgivare du är anställd hos, din befattning och utbildning. Det frågar vi efter för att vi ska ha ett uppdaterat register så att vi kan ge dig bästa service. Uppgif ter om lön och anställning behandlas endast av statistikansvarig och presenteras inte på individnivå. Här kan du läsa om hur vi på Naturvetarna hanterar personuppgif ter: www.naturvetarna.se/personuppgiftspolicy

te n ! eenkä r du n lö å p ra Svara ra klick bid tik och ll ards även ti en använ tion. Till exempel k ti s ti ta S sinforma tor

nad en sek betsmark ror på vilk srar vi siff tbildning u a lik o presente ch efattb rvetare o a tu a lig n n m so om, va marbetar in darbetso grupper are, huvu iv g t är e ts D e r. rb ningar, a tsuppgif te a steg uvudarbe st h ä h n c o ta e råd du vill ation om rna.se bra inspir .naturveta w w w ! n i karriäre arknad /arbetsm

tis åg Med n full lönesta mation rde fo r ä in v s l d il t na sm a r k arbet rvetare. u t a fö r n

TEXT: Johanna Rösth N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

Hållbara team lyckas bättre Slappa mer och fyll på med energi. Ta med hela personalen på resan mot personlig hållbarhet. Då får arbetsgivaren glädje av medarbetarnas kompetens och personlighet. Det gränslösa arbetslivet, att kunna jobba när som helst och var som helst, har sina fördelar. Men det finns också baksidor som bland annat chefer har att hantera. Om det hållbara ledarskapet handlade Leadership Friday, som ägde rum i Stockholm i september. – Medarbetare som mår bra presterar också bra. Det skapar attraktiva arbetsplatser, med möjligheter till en aktiv fritid. Vem orkar gå på teater eller ta danslektioner om man kommer hem från jobbet som en urvriden trasa, säger föreläsaren Anna Ahrenfelt på Hållbar Vardag retoriskt. BATTERI PÅ RÖTT

Anna Ahrenfelt.↑

Hon pratar om att vara personligt hållbar, vil-

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

”Involvera medarbetarna för att ta reda på vad som kan göras för att åtgärda riskfaktorerna.”

ket är individens ansvar, men som färgas av samhällets värderingar. – Den digitala revolutionen gör att vi lever i ett informations– överflöd. Vardagen ska maxas och allt ska göras samtidigt. ”Måste bara uppdatera Facebook innan jag släcker nattlampan”, är ett tecken i tiden. Snabba förändringar i samhället påverkar även arbetslivet. Om tjugo år är hälften av dagens arbetsuppgifter borta, och nya tillkommer,

vilket ställer krav på ständig kompetensutveckling. Den ständiga uppkopplingen och förväntan om tillgänglighet gör att stressen ökar. Batteriet lyser på rött, som Anna Ahrenfelt uttrycker det.

Detta kan chefen göra 1.

Vara ett föredöme och leva som hen lär.

Skapa förutsättningar för personlig hållbarhet.

Leda arbetsgruppens resa mot hållbarhet.

Lyft och åtgärda stress kopplad till tillgänglighet, möten och mejl.

Ha tydligt ledarskap: krav, kontroll och stöd.

Ledarskap

– Vi hamnar i hotläge när till exempel något går snett på jobbet eller har oro för barnen. Det ger ett adrenalinpåslag och höjda halter av stresshormonet kortisol i blodet. LÄKANDE KRAFTER

Om det händer för ofta leder det över tid till sjukdom, men långt

innan dess yttrar det sig i minskad empati och att man presterar sämre på jobbet. – Men kroppen har också läkande krafter, i form av hormonet oxytocin, som stimuleras av sinnesro och trygghet. Dopamin är däremot lite förrädiskt och ger kickar som vi vill ha mer av, men

som kan slå tillbaka i form av utmattning. Hur skapar man då hållbara team? – Sluta med att mäta hälsotillstånd med anonyma enkäter. Prata i stället direkt med varandra om vad som fungerar bra och vad som fungerar dåligt.

Anna Ahrenfelt visar hur systemen trygghet, hot och ett utforskande förhållningssätt hänger ihop. Lugn och ro inom det gröna fältet fyller på batterierna.

NÄSTA UPPSLAG: LÄS VAD DELTAGARE TYCKTE OM SEMINARIET

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

Är du chef... ... men får inte inbjudningar till seminarier som Leadership Friday och Chefsfredag? Meddela oss att du är chef via

Hon tipsar om att involvera medarbetarna för att identifiera risker och hur de ska åtgärdas. – Ta fasta på det som fungerar bra. Tydliggör också att medarbetarna har ett eget ansvar för att må bra, men ge också kunskap och verktyg för det. HITTA RO

Personlig hållbarhet skiljer sig åt mellan individer. – Ta reda på vad som funkar

“Se till att hitta plats för lugn och ro i livet.” för dig. Hur ser din energinivå ut nu? Lyser batteriet rött behövs påfyllnad av energi. Goda vanor är grunden för hållbarhet. Det kan handla om allt från att gå och lägga sig i tid och sova tillräckligt till att inte kolla mobilen i tid och otid.

www.naturvetarna.se/chef Du får då även Chefstidningen.

Anna Ahrenfelt vill slå hål på myten om att ha många bollar i luften samtidigt. – Se till att hitta plats för lugn och ro i livet. Utan personlig hållbarhet har arbetsgivaren inte glädje av medarbetarens kompetens och personlighet.

Så tyckte deltagarna: Jonas Andersson, agronom och vd för WRS, Water Revival Systems AB i Uppsala – Jättebra, som chef är det viktigt att medarbetarna mår bra. Samhällsnormen att svara på mejl snabbt och att vara digitalt tillgänglig ökar stressen. Vi fångar upp medarbetarnas hälsoläge med enkäter, men vi har också samtal med alla medarbetare en gång per månad. Vad tar du med dig? – Att se värdet av egen tid för reflektion och återhämtning. Själv kopplar jag av med fågelskådning och en god sömn på sju till åtta timmar per natt.

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

Janina Gröhn, ansvarig för sustainable affairs på DHL – Superviktigt område, jag har egen erfarenhet av utbrändhet på mitt förra jobb. Jag sov fyra till fem timmar varje natt och allt snurrade, fick till och med välja bort egna intressen för att jobbet gick före. I dag tar jag mikropauser, går hem klockan fem och njuter av kaffet och dagsljuset. Vad tar du med dig? – Att man som chef är en förebild. Jag köpte reflektionskorten som innehåller nyttiga övningar som man kan göra med medarbetarna. Ett exempel är: Hur kan vi uppmuntra varandra till regelbunden återhämtning?

CHEFSFRÅGAN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Hur får vi alla att dra åt samma håll? Vi har gott samarbete och bra stämning inom de olika avdelningarna. Däremot fungerar samarbetet inte lika bra mellan avdelningarna. Vad kan vi göra för att få hela arbetsplatsen att dra åt samma håll?

Svar: I en väl fungerande organisation känner alla till och tror på företagets värderingar. Du skriver att ni har väl fungerande avdelningar, så just den biten verkar inte vara ert problem. Men det krävs också att medarbetare inte bara är trygga i sina egna roller och vad som förväntas av dem. De behöver också ha en tillit till varandra. I mindre organisationer är detta lättare. Alla känner till varandras kompetens och vet vad var och en bidrar med, vilket är omöjligt i större organisationer. Kan vi inte ha nära relationer med alla så måste vi ha tillit i stället. Det är avgörande för att samarbete över avdelningar ska fungera. Tillit till varandra gör att en ny grupp fokuserar på att nå resultat, och inte på problem eller att ifrågasätta varandra. Som chef är det viktigt att du lever som du lär. Att barn gör vad föräldrar gör och inte vad de säger kan

nog alla föräldrar skriva under på. Det gäller dig som chef också, dina medarbetare gör vad du gör, och inte vad du säger. Det innebär att du behöver vara en förebild. Visa att du tror på organisationen och att du har tillit till ledningen och till de andra avdelningarna. Prata om vad ni på din avdelning behöver för att kunna utföra era

uppgifter. Hur kan ni kommunicera detta till dem som behöver samarbeta med just er? Här finns det ingen quick fix utan det är ett arbete som kräver uthållighet, men också samstämmighet. Du kan inte som ensam chef se till att detta händer, utan alla måste vara med och det måste komma uppifrån i organisationen.

”Tillit till varandra gör att en ny grupp fokuserar på att nå resultat, och inte på problem.”

Ann Lundström, teamchef medlemsutveckling

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

365 Spanar in

miljösmarta tips

Att lära känna sina grannar kan vara ett sätt att uppnå ett hållbart samhälle. Hur det kommer sig, får du svar på i ”Ett hållbart liv”.

” Att tipsen är vetenskapligt belagda ger boken tyngd.”

Naturskyddsföreningen ger varje

– Alla ska kunna läsa den. Vi vill nå även dem som har börjat oroa sig för miljö och klimat men inte vet vad de kan göra. Hem, mat, semester, transport och barn – allt täcks in, så det är lätt att starta utifrån sitt intresse. Den 25 september började boken säljas och uppmärksamheten har varit stor. Att det kan vara årets julklapp är en av reaktionerna.

år ut en bok på ett tema inom miljö och naturvård. 2018 års Ett hållbart liv ger 365 råd och inspiration för hur vi alla kan tänka och agera i vardagslivet. – Jag försöker visa hur man kan leva annorlunda och förändra, säger Johanna Stål som skrivit boken. Hon gillar att vi med berättelsens kraft kan påverka andra människor och försöker själv göra det med pennans hjälp. Överlag tycker hon att media behöver bli bättre på att lyfta fram andra livsstilar och livsberättelser, för enbart statistik och fakta påverkar inte våra beteenden. NOGA GRANSKAD

Johanna Stål är chefredaktör för hållbarhetsmagasinet Camino som lyfter fram berättelser om människor med en alternativ livsstil. Ursprungstanken med Ett hållbart liv var att ha ett miljötips om dagen i ett år. Hon hade många tips från början, så de första 300 gick Johanna Stål. ↑

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

snabbt. Resultatet blev en gedigen bok, en ultimat guide som täcker de flesta områden i människors vardag. Naturskyddsföreningen har granskat alla tips med olika experter. – Att tipsen är vetenskapligt belagda ger boken tyngd, säger hon. LÄR KÄNNA DINA GRANNAR

GILLAR ATT PÅVERKA

Delande-ekonomi är smart. Ett exempel från Johanna Ståls hushåll är att de och grannarna har en elgräsklippare ihop. Genom ett hål i häcken tar den sig fram, och de hjälps åt med underhållet. Familjen äger också en släpvagn ihop med två andra hushåll. Även ur en sårbarhetssynpunkt är det bra att känna sina grannar. Och att umgås lokalt är klimatsmart, jämfört med att exempelvis resa till New York med kompisarna.

Förutom att arbeta med Camino föreläser Johanna Stål om hållbarhet och skriver för bland annat Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Runt år 2005 kom Al Gores film En obekväm sanning och Sternrapporten. Klimatmässigt var det en ögonöppnare för många, vilket bidrog till att Camino blev en välkommen tidning med många prenumeranter redan före lanseringen. Johanna Stål har även praktiserat inom FN. – Det var svårt att jobba internationellt, jag ville hellre jobba här hemma och påverka hur vi i Sverige konsumerar, avslutar hon. CJ

ÅRETS JULKLAPP?

Boken ger hela skalan av tips, från enkla till mer avancerade för dem som redan gör mycket.

BOK

Innovation

”Fint folk är svåra att fälla”

– do or die

Innovation är avgörande i varje organisation, både för en fortsatt framgång men även för dess överlevnad! I boken Högpresterande innovationsteam: steg för steg får du tips för att skapa ett lyckat innovationsteam. Författaren Mikael Johnsson beskriver hur du ser till att ledningen stöttar och är engagerad. Att sedan hitta rätt personer och få ihop gruppen är lika viktigt. Att medlemmarna är bekväma med att bryta mot strukturer och normer är nödvändigt. Att ha roligt är viktigt, och författaren anser att jobb och nöje ska kunna vara samma sak. Boken är utgiven av Liber förlag. CJ

U S TÄ L L N I N G

Livsfarligt. Plågsamt. Falska resultat. Hur kunde kirurgen Paolo Macchiarini trots detta blända och manipulera ledningarna för både sjukhus och universitet? De fyra läkare som avslöjade honom motarbetades under flera år. Ingen har dömts för brott trots det enorma lidandet hos patienterna. I boken Macchiariniaffären: sanningar och lögner på Karolinska berättar Bosse Lindquist historien - om hur pengar, ära och prestige fick gå före patienternas bästa. Det är också en påminnelse om civilkurage, mod och ihärdighet –

hur viktigt det är och alltid kommer att vara. Boken är utgiven av Albert Bonniers förlag. CJ

Bakterier utan gränser Multiresistenta bakterier ökar och sjukdomar som vi tidigare kunde avhjälpa med antibiotika kan nu innebära dödshot. Det viktigaste verktyget i kampen mot antibiotikaresistens är bättre hygien. Det illustrerar Paul Hansen, en av världens mest respekterade fotojour-

Tankeväckande utställning. ↑

nalister, på utställningen Hand to Hand på Fotografiska. Här lyfts den viktiga samhällsfrågan och det livsnödvändiga behovet av hygien och vatten. 1 400 barn i världen dör varje dag av diarré. Tvål och vatten kan förhindra detta. ”Sjukdomar och bakterier känner inte några gränser. De kan drabba mig eller mitt barn på ett sjukhus i Sverige eller någon annanstans i världen. Att genom fotografi beskriva de sociala och politiska situationerna runtom i världen för att väcka debatt känns viktigt.” säger Paul Hansen. Utställningen pågår till den 25 november. CJ

Chans att vinna! Formulera varför du läser tidningen Naturvetaren och vad du vill läsa mer av. Då har du chans att vinna en av böckerna på det här uppslaget. Mejla till redaktion@naturvetarna.se senast den 22 november. Skriv bokens titel i ämnesraden.

Vinnare i förra numret Träd vinner Malin Renström Matlåderoulette vinner Therese Hamilton. Gravitation vinner Mariell Wikström.

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

Varsågod, extra förmånlig ränta för dig Som medlem i Naturvetarna kan du låna från 20 000 upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,68* procent. Välj själv vad du vill använda pengarna till. Ingen säkerhet behövs och inga avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad. Ring 0771-388 788 om du vill ha ett lånebesked direkt eller besök seb.se/medlemslan

* Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,68 %. En kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 190 000 kr. Om den rörliga årsräntan är 4,68 %, blir den effektiva räntan 4,78 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 112 350 kronor och din månadskostnad blir 1 873 kronor. Årsränta per 2016-09-07.

SEB_Naturvetarna_2-18.indd 1

2018-03-22 14:49

Ta chansen – bli en forskande lärare! Var med och bidra till att utveckla framtidens skola

13 forskarutbildningsplatser till Nationella forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik Den nationella forskarskolan inom naturvetenskapernas och teknikens didaktik, FontD, är ett etablerat forskarskolesamarbete mellan 10 lärosäten och vi har sedan 2002 examinerat 100 doktorer och licentiater. FontD erbjuder 13 forskarutbildningsplatser till Licentiatexamen för yrkesverksamma förskollärare/lärare med inriktning mot naturvetenskap och teknik. Forskarutbildningen tar 4 år. Du forskarutbildar dig på 50% av heltid medan du parallellt undervisar 50% på den egna skolan. Som forskarstuderande behåller du din tjänst vid din förskola/skola och din lön betalas helt därifrån. Egenfinansiering kan inte tillämpas men eventuell möjlighet till medfinansiering för del av din forskningstid kan finnas på vissa lärosäten. Kontakta värdlärosätet. Närmare information finns på hemsidan liu.se/forskning/fontd som ger länkar till beskrivningar av forskningsinriktningar vid respektive partnerlärosäte.

Sista ansökningsdag 2018-12-14

Linköpings universitet (LiU) Lena Tibell, lena.tibell@liu.se, tel. 011-36 33 76 Jonas Hallström, jonas.hallstrom@liu.se, tel. 011-36 30 41 Högskolan Kristianstad (HKR) Anders Jönsson, anders.jonsson@hkr.se, tel. 044-250 34 09 Andreas Redfors, andreas.redfors@hkr.se, tel. 044-250 34 21 Malmö universitet (Mau) Jesper Sjöström, jesper.sjostrom@mau.se, tel. 040-665 80 50 Clas Olander, clas.olander@mau.se, tel. 040-665 86 55 Karlstads universitet (KaU) Niklas Gericke, niklas.gericke@kau.se, tel. 054-700 15 16 Mälardalens högskola (Mdh) Gunnar Jonsson, gunnar.jonsson@mdh.se tel. 021-15 17 44 Linnéuniversitetet (Lnu) Mats Lindahl, mats.lindahl@lnu.se, tel: 0480-44 73 39 Högskolan i Halmstad (HH) Pernilla Nilsson, pernilla.nilsson@hh.se, tel. 070-835 27 72 Lunds universitet (LU) Urban Eriksson, urban.eriksson@fysik.lu.se, tel. 070-879 31 92 Kungliga tekniska högskolan (KTH) Arnold Pears, pears@kth.se, tel. 070-087 70 40 Susanne Engström, sengstro@kth.se, tel. 070-652 89 50 Örebro universitet (ORU) Annica Gullberg, annica.gullberg@oru.se, tel. 019-30 37 99

Högskolan Kristianstad

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

ANNONS

Dags att svara på löneenkäten! Med några klick bidrar du till värdefull lönestatistik och arbetsmarknadsinformation för naturvetare. Håll utkik efter löneenkäten i din inbox. Resultatet får du i slutet av januari 2019. På Saco lönesök hittar du aktuella löner för naturvetare och alla andra akademiker. Läs mer och besvara enkäten på

www.naturvetarna.se/loneenkat

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

GÄST K RÖ N I K A N

Chefen bäddar för psykisk hälsa på jobbet En stor del av vår vakna tid spenderar vi på jobbet. Det

gör att vår arbetsmiljö har en betydande inverkan på vår hälsa. Stämningen bland kollegorna, utformningen av lokalerna och inte minst arbetsbelastningen, är avgörande för vårt välbefinnande. Sedan 2010 har antalet sjukskrivna

med utmattningssymptom ökat sexfaldigt. Allra mest ökar utmattningsdiagnoserna bland kvinnor mellan 35 och 45 år, som har minst två barn. Det är en oroväckande förändring. I Saco behöver vi tillsammans kämpa för att vända den utvecklingen.

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

Chefen spelar en viktig roll för att förhindra

krävs ett långsiktigt ledarskap.”

En av mina uppgifter var att hjälpa varje anställd att utvecklas och trivas – och samtidigt stärka gemenska-

pen i gruppen. Det var lärorikt och stimulerande, men också väldigt utmanande. Det är svårt att alltid räcka till som chef.

ohälsa på arbetsplatsen. En avgörande förutsättning för att det ska fungera är att chefen har rätt resurser och ”För att förebygga organisatoriska förutsättningar. För att förebygga psykisk ohälsa psykisk ohälsa krävs ett långsiktigt ledarskap.

Jag har tidigare jobbat som chef med personalansvar.

Chefen kan förhindra ohälsa på jobbet.

Göran Arrius, ordförande för Saco

Utifrån mina erfarenheter och

med stöd av Sacos studier kring psykisk hälsa, vill jag ge några tips som underlättar ett hållbart ledarskap: • Med mindre personalgrupper får chefen mer tid för varje enskild anställd. Det ökar möjligheterna att tidigt identifiera ohälsosamma arbetsförhållanden. • Chefen behöver administrativt stöd för att helhjärtat kunna fokusera på sina kärnuppgifter. Låt chefen vara chef. • Det är ensamt att vara chef. Varje ledare behöver möjligheter att bolla svåra frågor, både inom och utanför den egna organisationen. Mentorer, coacher eller nätverk kan vara ett välkommet stöd. • När medarbetare känner sig osäkra måste chefen kunna vara tydlig. Därför ska chefens uppdrag och mandat vara väl definierat av organisationen.

Hur gick det sen?

Från a-kassa till drömjobb I tuff konkurrens drog Annelie Ohlsson längsta strået och fick jobb på länsstyrelsen i Halland. Stödet från Naturvetarna bidrog till det. För fem år sedan var läget ett helt annat. Då var hon arbetslös efter att säsongsanställningen på Söderåsens nationalpark i Skåne hade upphört. – Den erfarenheten var viktig och bidrog till att jag fick det här jobbet. Jag har också hela tiden sett till att läsa kurser för att bli konkurrenskraftig. Det har både varit inom mitt område och till exempel coachande ledarskap. Som naturvårdshandläggare ansvarar hon för skötsel och utveckling av länets naturreservat. Till sin hjälp har hon personer som utför det praktiska arbetet. Det handlar om allt från var skyltar ska sättas upp till att dra nya leder för vandring och ridning. MIXAR UTE OCH INNE

Jag gillar att växla mellan att vara inne på kontor och ute i fält. Här finns ingen detaljstyrning, utan vi får själva lösa uppgifterna på bästa sätt. Att berätta för invånarna vad som är på gång är viktigt. – Attityden är positiv utan att ducka för problem. Ett exempel är lösspringande hundar, som jagar både vilt och djur som hålls i hägn. Gensvaret överträffade alla förväntningar när hon skrev om det på Facebook. Budskapet att hålla hundar kopplade nådde ut till 70 000 människor i hela Europa. – Nya föreskrifter säger att hundar

måste vara kopplade i naturreservat, säger hon bestämt och hoppas att fler följer reglerna.

nelie Ohlsson. ↑ 2013 skrev vi om An

HUNDRA SÖKANDE

Även jobbet i kommunen i Kristianstad var en värdefull merit. Hon var handledare för personer som kunde ha någon form av mentalt eller fysiskt handikapp. – Det var jätteroligt, där min roll var att bygga självförtroende och fysisk styrka hos medarbetarna. Vi jobbade med skötsel av naturområden och parker. Där blev hon kvar i ett och halvt år. – Efter en omorganisation kände jag att det var dags att gå vidare. I den vevan fick jag bra stöd från Naturvetarna, som hjälpte mig att få en bra lösning. Annelie Ohlsson är också tacksam för karriärcoachningen från Naturvetarna. – Det bidrog till att jag blev kallad till intervju på mitt nuvarande arbete. Det var mellan femtio och hundra sökande, vilket gjorde det viktigt att spetsa min ansökan så att den fångade upp mina kvaliteter. BRA STÖD

“Jag har hela tiden sett till att läsa kurser för att bli konkurrenskraftig.

När det var dags för löneförhandling kontaktade hon Naturvetarna igen. – Efter goda råd gick jag in på en grundlön, som sedan justerades i relation till ansvar och resultat. Jag gillar verkligen att Naturvetarna engagerar sig i medlemmarna. Det är ett ovärderligt stöd. Nu när hon är tillsvidareanställd på länsstyrelsen i Halland har hon bestämt sig för att lämna Skåne och slå ner sina bopålar Halmstad. LEL

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

Na-krysset I VÅTT OCH TORRT

DUPERA

TÄCKS 1/4 AV JORDENS LANDYTA REGELBUNDET AV GER STYRKEBESKED

HA DEN ÅSIKTEN NEDERBRÖD BUSIGA FÖRÖKNINGSENHETEN

GÖR DET MASSOR PÅ KONGRESSEN 9-10 NOVEMBER? RÄTT FÖR SKOTTE

AVSTÅR FRÅN VALS

BELYSANDE ÄMNE

EN MILJON GÅNGER

KVARLEVAN

LIBANON PINOTDRUVA

GERSHWIN FÅR FÅR OM HAN NÅR OS-VÄRD 1998

AKT FÖRDRAR

ÄRFTLIGHETSLÄRA KALA

FRODE PÅ ISLAND SOM GÄLLER ÖVERALLT

SÅGA VID HEN ÄR FOTKNÖ- EN SKURK, LARNA SOM EJ VILL SÅ MED BURK

DUMBOM FRÄTA FÖR RAGG RINGMASK RODEL

TVÄRA TILL TALJA

GYLTA FABEL

FÖRENING KASTAR MED ANIS- ÖGA PÅ LUKT BOCK

GÖRA INTRYCK BARN

HÄNDELSEVIS GJORT

AVSLÖJA

CH2=CH2

ÄR MUN PÅ STÅUPPARE SVAVEL

STORLEKEN AV

ANDORRA HURRA! LEMURKRYSS 2018

TRÖJA HAR HÖLJE AV KALCEDON

RÄCKT TYP AV JAZZ

ANTILOPLIKNANDE OXDJUR

GOLFÖRN GROSSESSAVBRYTANDE

ANROPA HÖGRE MAKT

FLUOR ITALIEN GENOM SKÄMTSERIE

TJÄNSTGÖRINGSSKIFT HATTAR HIT OCH DIT

STICKVAPEN EXTAS

LIV OCH LARM RÖDVIOLETT FÄRGÄMNE

FLOD OCH FLOD

FÖDA FÖR SPRÖDA

VÅGSAM

OM OST MED REJÄLA GLUGGAR

Konstruktör: www.lena-holmlund.com

Vinnare Vinnare av förra numrets korsord är Marie Helen Andersson i Sundsvall.

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

Tävla och vinn! Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut biobiljetter. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka. Senast den 22 november vill vi ha din lösning.

ÄR BOKSTAVLIGEN ATEISTENS TILLVARO

MEDLEMSNYTT Här hittar du nyheter som har koppling till ditt medlemskap i Naturvetarna

Är du personligt hållbar? I samarbete med Hållbar Vardag erbjuder Naturvetarna seminarier och verktyg för din egna personliga hållbarhet. Så här tyckte två av dem som var med på första seminariet i Stockholm. Nikolaos Bostarius, analytisk

Camilla Sjörs, nutriti-

kemist och ordförande för akademikerföreningen på Astra Zeneca i Södertälje.

onist och rådgivare om mat och hälsa på Livsmedelsverket

– Jag gillade särskilt att det fanns tid för övningar och att folk delade med sig av sina erfarenheter. Men varför var så få män där? Jag är övertygad om att även män behöver bli mer hållbara i sin vardag. Lika viktigt som att satsa på ett hållbart samhälle är att man själv är personligt hållbar.

– För mig blev det en viktig påminnelse om att prioritera prestationsfri tid och koppla av helt. Fysisk aktivitet kan kännas avstressande men har inslag av prestation. Det händer att jag tittar på barnprogram med min fyraåriga dotter, men oftast passar jag på att göra annat när hon tittar. Där ska jag utmana mig själv och vara mer med henne i nuet.

Vad tar du med dig?

– Tankarna kring vad som drar energi och laddar ur batteriet. Det får mig att välja att umgås med människor som boostar mig. Hållbar vardag handlar inte bara om arbetslivet, utan lika mycket om fritiden och att välja aktiviteter i den gröna zonen, som fyller på med energi. Vad gör du för att ladda batterierna?

Vad tar du med dig?

– Jag är en driven person som lätt hamnar i det blå utforskande området. Jag måste hitta fler aktiviteter som bara laddar batterierna inom det gröna området – trygghet. Jag gillade övningarna som gjorde att jag tvingades tänka efter och formulera mig i skrift.

– Att sitta i soffan och slötitta på en tv-serie är ett sådant tillfälle. God Vad gör du när du kopplar av? sömn och att umgås med mina barn – Sitter i timmar på 11 och 13 år ger också energi. Det och pratar med behövs i min fackliga roll nära vänner! LEL på jobbet, där det ofta sker Under 2019 brandkårsutryckningar när lmedlemmar får problem kommer Hål ll ti eller bara vill prata. bar vardag

l fler orter. Hål ben utkik på web och i nyhetsbrev.

Linda Michelin och Anna Ahrenfelt föreläser om personlig hållbarhet.

Läs mer på sidan 46.

VERKTYG FÖR DIN PERSONLIGA HÅLLBARHET Specialpris för medlemmar i Naturvetarna: » Boken Myten om många bollar i luften 100:- (ord. 145:-) » Reflektionskortlek: 150:- (ord. 180:-) » Självcoachningspaket Läs om alla erbjudanden och beställ på hallbarvardag.nu/ naturvetarna. Där hittar du också rabattkoderna.

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

Julklappstips. ↑

NAT U RV E TA R NA S KO N G R E SS

Jan Eliasson talar om global hållbarhet Jan Eliasson, tidigare FN:s vice generalsekreterare, talar om en hållbar värld på Naturvetarnas kongress den 9-10 november. Kongressen ska välja en ny styrelse och besluta om Naturvetarnas framtida inriktning. och utbilda sig till lärare. Läs mer om det på sidan 66 i denna tidning. NY ORDFÖRANDE

Jan Eliasson gör internationella utblickar på Naturvetarnas kongress. ↑

En bättre inramning till kongressen är svår att tänka sig. På temat hållbarhet inledningstalar Jan Eliasson. Det följs upp av fyra naturvetare som visar hur de bidrar till FN:s hållbarhetsarbete. Efter seminariet drar kongressen igång på allvar. Man kommer att fatta beslut om förbundets framtida inriktning och vilka frågor som ska drivas de kommande tre åren. Nuvarande ordförande Ivar de la Cruz har meddelat valberedningen att han inte ställer upp för omval efter sex år som ordförande. Han har bestämt sig för att gå vidare

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

Valberedningen föreslår Margareta Jonsson som ny ordförande. Hon är förste vice ordförande i dag, är kemist i botten och arbetar som miljöskyddsinspektör på Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund. Flera nya ledamöter ingår i den styrelse som valberedningen föreslår för kongressen att besluta om. REKORDMÅNGA MOTIONER

Det är upplagt för en spännande kongress med rekordmånga, 23

stycken, motioner. Dessa handlar om allt från studenters hälsa och att det ska löna sig med en doktorsexamen till ett flexibelt arbetsliv och att Naturvetarna ska bli en aktiv partner på den nationella hälso- och sjukvårdsarenan. LEL

MEDLEMMAR ÄR VÄLKOMNA Seminarium med bland andra Jan Eliasson fredag 9 november klockan 10.15-12.30. OBS! Platserna är begränsade. Kongressförhandlingar lördag 10 november klockan 9-12 och 13-15.30. Anmälan: kongress@naturvetarna.se

NATURVETARNAS MÅL FÖR PERIODEN 2019-2021 Öka relevansen i Naturvetarnas erbjudande och service.

Lokalt anpassade villkor för rätt kompetensanvändning och lön.

Tydligt kommunicera värdet av medlemskapet.

Naturvetarna ska bli en tydligare branschföreträdare.

Medlemsnytt

Naturvetare får vården att funka Många naturvetare arbetar lite i skymundan inom hälsooch sjukvården. Naturvetarna vill lyfta dem som varje dag gör hjälteinsatser för patienterna. Att naturvetare har nyckelroller inom hälso- och sjukvården är inte så känt. Det vill Naturvetarna ändra på. Många naturvetare arbetar där och får sjukvården att fungera. Det handlar om allt från forskning och utveckling till analyser, utredningar och IT. – Vi kommer att jobba på flera fronter för att lyfta naturvetare och visa på deras betydelse i hälso- och sjukvården. I det ligger att påverka politiker och sjukhusledningar, men också allmänheten, säger projektledare Marita Teräs på Naturvetarna. KARRIÄRVÄGAR

bättre till nytta och nya behandlingsmetoder kan nå patienten snabbare. MEDICINSKA FRAMSTEG

Konkurrensen om kompetens hårdnar på arbetsmarknaden. Enligt Arbetsförmedlingen har var tredje arbetsgivare svårt att hitta rätt medarbetare. – Därför behöver regioner och

landsting fundera på hur de ska bli attraktiva och klara kompetensförsörjningen. Naturvetarna är gärna en diskussionspartner i det arbetet. Den medicinska utvecklingen och digitaliseringen går snabbt och det gäller att ha rätt kompetens för att kunna dra nytta av framstegen. Inom diagnostik, nutrition och förebyggande hälsoarbete ökar efterfrågan på naturvetare LEL

Naturvetare runt patienten Diagnostik:

Rådgivning:

om genetik, kost Ännu ett syfte med projektet biomedicinska Behandling och rehabilitering: m.m. – t. ex. geneär att landsting och regioner analytiker, cytodit. ex. sjukhusfysiker, dietister tiska vägledare, ska bli attraktiva arbetsgivare agnostiker, sjukdietister för att säkra kompetensförsörjhusgenetiker, ningen och en sjukvård av högsta -sjukhuskemister och sjukhusfysiker kvalitet. Verksamhetsservice: – Det handlar om att skapa för till exempel karriärvägar och ge möjligheIT, miljö, logistik – ter till kompetensutveckling. data- och systemLedning: Det har koppling till lön, vetare, matematiker, alla profesmiljövetare m. fl. som ska vara individuell och sioner baseras på prestation och ansvar, i enlighet med de avtal som Naturvetarna tecknar Utredning och projektledning: inom med regioner och landsting. Forskning och utveckling: inom bland annat folkhälsa och främst forskarutbildade Med större inflytande över sin hälsoutredningar i samband med inom olika discipliner egen arbetssituation, menar Mariarbetsskador – nutritionister, ta Teräs att kompetensen kommer miljö- och yrkeshygieniker m.fl.

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

NY FÖRMÅN

Nu kan du använda juristförsäkringen Från och med den 1 november får alla medlemmar i Naturvetarna pröva på vår nya juristförsäkring. Här visar vi hur försäkringen kan komma till nytta i vardagslivet.

De intervjuade är medlemmar i andra fackförbund som redan har juristförsäkringen HELP.

”Det var som att vinna på lotto” Ola Dahl råkade ut för en sak som är lätt att känna igen sig i. Han köpte en begagnad bil från en bilfirma. Men efter bara några mil gav kopplingen upp. – Jag ringde och mejlade bilfirman men fick Ola Dahl. ↑ inga svar. Men så kom jag på att jag har en juristförsäkring genom facket. Sagt och gjort kontaktade han HELP, som granskade köpekontraktet. ”Det här ska inte var några pro-

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

blem”, sa deras jurist, som i samtal med bilfirman försökte få den att återta bilen, vilket bilfirman vägrade. Det var först när HELP skickade en stämningsansökan till tingsrätten som det tog skruv. Då backade bilfir-

man med hänvisning till konsumentköplagen och Ola Dahl fick tillbaka pengarna. – Jag blev så glad. Det kändes som jag hade vunnit på lotto, säger Ola Dahl, som jobbar inom kriminalvården. Inte undra på att han gillar försäkringen och det positiva bemötande han fick av juristen på HELP. – Jag brukar säga till mina kollegor att gå med i mitt fack. Juristförsäkringen är en trygghet om något händer, eller om någon försöker lura mig, säger Ola Dahl. LEL Kopplingen gav upp redan efter några mil. ←

Medlemsnytt

Sandra fick rätt mot Försäkringskassan En olycka kommer sällan ensam. Det räckte inte med att Sandra Rudeberg var sjukskriven för utmattningssyndrom. Dessutom gick hon igenom en tuff cancerbehandling, med cellgifter och operation. – Efter det ville Försäkringskassan att jag skulle arbeta. Jag var helt slutkörd och kunde inte gå tillbaka till min arbetsgivare i det läget. Hon blev utförsäkrad och stod utan både lön och sjukersättning. – Lyckligtvis hade jag en juristförsäkring genom facket. HELP försökte prata med Försäkringskassan som inte gav med sig.

Juristen samlade in läkarintyg och överklagade beslutet i två steg. Först gentemot Försäkringskassans omprövningsnämnd, där Sandra Rudeberg. det blev nobben. – Vi gav oss inte, utan gick vidare till förvaltningsrätten. Där fick jag min upprättelse när det visade sig att jag hade rätt. Det innebar att hon fick sjukersättning retroaktivt för fem månader.

– Utan det professionella stödet från HELP hade jag aldrig fått ersättning. Jag hade vare sig orkat eller haft den kunskap som behövs för att driva mitt fall. I dag känner hon en stor lättnad och har kunnat betala tillbaka skulder. – Det bästa av allt är att jag är frisk i dag och driver eget företag, även om jag just nu är föräldraledig. Som hundfrisör kan jag styra tiden själv. LEL Frisyren är på plats. ↑

DETTA ÄR JURISTFÖRSÄKRINGEN HELP För vad gäller försäkringen? Den gäller för de flesta juridiska situationer i privatlivet. Unga kan behöva hjälp med andrahandsuthyrning eller med att reklamera den trasiga mobilen som butiken inte vill ersätta. Senare i livet kan det gälla hantverkaravtal eller id-stölder. Det är också tryggt att ha en jurist vid sin sida vid

till exempel skilsmässa, vårdnadsärenden och granntvister. Du får också hjälp med att skriva samboavtal, testamente och liknande.

Pröva på Alla medlemmar i Naturvetarna erbjuds vår nya juristförsäkring. Under prövotiden på tre månader, 1 november till 31 januari, är den kostnadsfri. Därefter kostar försäkringen

35 kronor per månad. I december får du ett brev hem i brevlådan där du har möjlighet att avsäga dig försäkringen om du inte vill ha den. För studenter ingår juristförsäkringen i medlemskapet. Läs mer på www.naturvetarna. se/help

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

Dina förmåner

F Ö R M Å N : F Ö R H A N D L I N G SSTÖ D

Jakob hittar lösningar i dialog Många är stressade nu.

Fackligt stöd är kärnan i Naturvetarnas service. Våra ombudsmän coachar och stöttar medlemmar och förtroendevalda på arbetsplatserna. Det handlar om allt från arbetsmiljö till att få löneprocessen att fungera. Jakob Lindmark, ombudsman inom offentlig sektor på Naturvetarna, drivs av att hjälpa medlemmarna och förbättra deras arbetsvillkor. Vägen till framgång menar han är dialog, och inte konfrontation. – På de arbetsplatser där samspelet mellan fack och arbetsgivare fungerar bra är chansen störst att kunna påverka, säger han övertygande. En aktuell fråga är den psykoso-

“Engagera dig fackligt på din arbetsplats.” ciala arbetsmiljön. Stress och dålig arbetsmiljö gör att många drabbas av mental utmattning. Den typen av ärenden ökar. – Det kan låta dystert, men kom ihåg att de flesta är välmående och jobbar på fungerande arbetsplatser. När medarbetarna mår bra går som regel också verksamheten bra. LYCKADE MÖTEN

Om det pratade Jakob Lindmark på ett medlemsmöte för akademikerna på en myndighet i Umeå. – Det blev ett lyckat möte där jag berättade om arbetsgivarens ansvar

Hur kan vi avlasta dem?

enligt lag och vad man kan göra själv som individ i frågor om arbetsmiljön. Senare i veckan åkte han till Uppsala och mötte medlemmar på en myndighet. Då handlade det om pension och hur man som individ kan påverka den. – Ju tidigare i arbetslivet man börjar tänka strategiskt på pension desto större chans att påverka utfallet. Det viktigaste är att välja en arbetsgivare som har kollektivavtal eftersom

HÄNG MED JAKOB EN DAG PÅ JOBBET

Startar arbetsdagen på kansliet i Nacka med att läsa och besvara mejl. Hämtar kaffe och småpratar med kollegor.

N AT U RV E TA R E N

Teammöte offentlig sektor. Aktuella frågor diskuteras. En sådan är sommarens bränder då medlemmar blev inkallade att arbeta under semestern. Hur ska den frågan hanteras när den sannolikt uppstår igen? 5 / 2018

En förtroendevald ringer och vill ha hjälp med att omförhandla det lokala kollektivavtalet.

Samtal med medlemmar. Ett ärende handlar om en medlem som har varit sjukskriven en längre tid, där hen är överens med arbetsgivaren om att avsluta sin anställning. Här gäller det att hitta bra lösningar som båda parter kan bli nöjda med.

Lunch. Matlådan intas ofta i trevligt sällskap med kollegorna.

Nyhet! Smidigt och säkert på webben. Under november kommer BankID att införas för inloggning på naturvetarna.se

tjänstepensionen utgör en stor del av pensionen. Lönen och hur länge man jobbar påverkar också den totala pensionen eftersom det finns ett positivt samband mellan livslön och pension. MERIT PÅ CV

Ofta är det de lokala fackliga föreningarna som tar initiativ till medlemsmöten och bjuder in Naturvetarna. – Vi jobbar mycket genom de förtroendevalda, där min roll är att coacha och stötta dem. Det handlar om allt från att få löneprocessen att fungera till att omförhandla det lokala kollektivavtalet. Därför är det viktigt för honom att skapa goda relationer

till de lokala fackliga föreningarna inom staten, kommunerna och landsting/ regioner. Det gör han bland annat på fackliga kurser och ordförandekonferenser med förtroendevalda. Han vill få fler att engagera sig fackligt och bli förtroendevalda på arbetsplatserna. – Det ger personlig utveckling och man får verkligen möjlighet att påverka, och får på köpet insyn i organisationen. Kan det vara en merit på sitt cv? – Ja absolut. Och det leder till att många förtroendevalda blir chefer. LEL

Dina förmåner Här är de tjänster och den service vi erbjuder medlemmarna. Läs mer: www.naturvetarna.se/vi-erbjuder.

Trygghet, råd och stöd » Medlemsrådgivning » Arbetsrättsligt förhandlingsstöd » Inkomstförsäkring » Försäkringar

Karriär » Individuellt karriärsamtal » Linkedin-, intervju- och cv-coachning » Karriär- och personprofilanalys » Information om arbetsmarknaden

Lön » Lönestatistik » Lönerådgivning » Lönesamtalscoachning Planering av facklig grundutbildning. Viktigt att de förtroendevalda får den kunskap som behövs för att klara sitt uppdrag och möjlighet att nätverka med andra förtroendevalda.

Förbereder medlemsmöte om pensioner på en myndighet ute i landet.

Håller styrelseutbildning för förtroendevalda i en kommun nära Stockholm. Vid sidan av formalia är det viktigt att de förtroendevalda känner sig trygga i sin roll.

Fler förmåner » Seminarier och kurser » Help juristförsäkring » Banklån » Prenumerationer med rabatt

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

Efter jobbet

Fysisk och social på samma gång Acroyoga sprider sig som en löpeld över världen och finns i de flesta städer. Den disputerade nutritionisten Rikard Åsgård har hittat sin grej och strålar av lycka. Är det som det låter, en kom-

bo av akrobatik och yoga? – Precis så. Jag har testat det mesta, men detta är bara bäst. Här kan jag vara fysisk och social på en gång. Och man får lära sig att kroppskontakt är något naturligt, säger Rikard Rikard Åsgård. ↑ Åsgård entusiastiskt. Han förklarar att acroyoga bygger på samarbete och tillit, där man måste vara lyhörd för varandra. – Respekt för olikheter och trygghet är andra bärande element. Man utvecklas som person och blir av med rädslor. OLIKA NIVÅER

Mitt på Hornsgatan i Stockholms innerstad ställer han sig på händer för att illustrera hur det kan gå till. Förbipasserande höjer på ögonbrynen och blir imponerande. Men måste man vara så akrobatisk? – Nej, det här passar alla oberoende träningsbakgrund, man får lägga sig på sin nivå. Det mesta utförs i grupp, där man har olika roller. Klimatet är välkomnande, tillåtande och prestigelöst. Ingen tävling alltså? – Nej, det är också en poäng, att man tränar på egna villkor. Det handlar om att hjälpa och stötta, och inte att slå ut varandra. Fysiskt då?

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

– Träningen ger styrka, stabilitet, balans och smidighet. Även de små musklerna får sig en duvning. Man blir ordentlig svettig, även om det inte är så mycket kondition. De flesta övningar bygger på att man är tre personer, och man behöver inte känna varandra innan. – Man kör övningen och finslipar tills den sitter. När den väl gör det känner jag och hela gruppen ett lyckorus. Det här har vi gjort tillsammans. Har du nytta av acroyogan i jobbet? – Den ger ny energi, vilket passar mig bra som har en förmåga att ta på mig lite för mycket på jobbet. Fysisk aktivitet är alltid bra, liksom att äta hälsosamt. Rikard Åsgård är övertygad om att acroyoga kan användas för att stärka teamet. – Ja absolut. Växla gärna personer för att skapa tillit och ta bort rädslor mellan människor. Man lär sig också att se positivt på livet. PÅVERKAR POLITIKER

Han är lika glad över sitt jobb på Astma- och allergiförbundet, där han är ombudsman med ansvar för mat och kollektivtrafik. – Jag svarar på frågor om allt från eventuella risker med mandelmassa för nötallergiker till parfymer för doftallergiker. En del av jobbet handlar om att utbilda personal på bland annat restauranger och förskolor. Han påverkar politiker och andra så att de fattar de bästa besluten för människor som lider av astma och allergi. LEL

Rikard Åsgård

”Respekt för olikheter och trygghet är bärande element.”

Utbildning: Nutritionist i botten och disputerad toxikolog. Yrke: Ombudsman på Astmaoch allergiförbundet, ansvar för mat och kollektivtrafik. Har tidigare jobbat på Livsmedelsverket och Astra Zeneca. Familj: Sambo och tre barn. Gör mer på fritiden: Träffar vänner och är ute i naturen. Läser nu: Svarthuset av Peter May.

Sugen på att testa acroyoga? Det finns något för alla och stämningen är välkomnande. Man behöver alltså inte vara akrobat. Förekommer över hela världen och växer. I Stockholm finns runt tvåhundra regelbundna utövare. Antingen går man på så kallat ”jam” där träningen är friare, eller så väljer man att ansluta sig till mer organiserade kurser. Det finns en tydlig filosofi: respekt för andra, trygghet och tillit. Man tränar i grupper om tre personer, där var och en har sin roll. En basar och fungerar som stöd och lyfter upp den som flyger. En är ”flygare”

och utför den gymnastiska övningen. Och den tredje personen är ”spottare” och är beredd att ta emot om flygaren faller. Övningarna sker i ett flöde och kallas för ”Washing machine”, där man går från ställning till ställning i ett flöde. Det ligger en tjusning i att finslipa övningen till den sitter perfekt. Ha god hygien och nyklippta naglar. Det är viktigt eftersom man är nära varandra och har kroppskontakt. Läs mer på Facebook: Acroyoga Jam eller Acroyoga Stockholm. På sommaren flyttar träningen ut i någon park.

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

Vi gratulerar ”Man blir som ung på nytt, men på ett mer moget sätt.”

Ivar växlar karriär och blir lärare lärarna, vilket ger en bra mix mellan unga och mer erfarna.

HUR KÄNNS DET?

– Man blir som ung på nytt, men på ett mer moget sätt än förra gången jag satt i skolbänken. Roligt att komma tillbaka till Stockholms universitet, där jag utbildade mig till kemist på 90-talet. Nu ligger fokus på didaktik, den samlade skickligheten och kunskapen som lärare behöver för att klara jobbet. Det handlar om allt från pedagogik och läroplaner till ämneskunskaper och betygsättning. BRED PALETT

– För mig är det viktig att visa på nyttan med utbildning och vilka yrken den kan leda till. Här finns mycket att göra för att måla upp den breda palett som ryms inom naturvetenskapen. Utbildningen är på heltid och sträcker sig över ett och halvt år. Då kan han kvittera ut sin legitimation som gymnasielärare i kemi, och kanske också i naturvetenskap efter komplettering. Finansieringen behöver han inte oroa sig för. Eftersom det är en kompletterande pedagogisk utbildning, KPU, består studiemedlet av mer bidrag och mindre lån än för vanliga studenter. – Roligt att läsa ihop med ämnes-

N AT U RV E TA R E N

5 / 2018

HÖJDA LÖNER

Ivar de la Cruz Grundutbildning: Kemi. Drivs av: Fånga ungas intresse för naturvetenskap. Mål 1: Utveckla sitt företag. Mål 2: Bo i hemlandet Chile under något år. Lärarlegitimationen är en trygghet när han kommer tillbaka till Sverige. Avgår som ordförande för Naturvetarna: Dags för nya utmaningar. Jag har många idéer som jag vill testa i verkligheten. Det har varit en rolig tid och en grund har lagts för att Naturvetarna ska kunna ta plats i samhällsdebatten.

Kan du rekommendera andra naturvetare att bli lärare? – Ja absolut, om man gillar att undervisa och möta elever. De höjda lönerna i bristämnen som naturvetenskap kan säkert vara en sporre för många. Jag hade valt det här karriärspåret ändå. Ivar de la Cruz räknar med att kunna använda de nyvunna kunskaperna i sitt företag. – Jag vill få fler att unga att intressera sig för naturvetenskap, genom att till exempel låta barn fånga insekter, tillverka tvål och bygga hängbroar. Det ska man kunna göra på fritiden, på samma sätt som många idrottar eller spelar gitarr. Nu ska han snart ut på praktik och möta eleverna på riktigt. – Redan då blir det skarpt läge och vi får hålla egna lektioner. Tanken är att man på ett tidigt stadium ska förstå vad man har gett sig in på, med möjlighet att ändra sig om det visar sig vara fel. LEL

KALENDER KALENDER HärHär fårfår du du kollkoll på på våra våra aktiviteter. aktiviteter. Datum Datum med med lilalila färg färg är specifikt är specifikt förför digdig som som är förtroendevald. är förtroendevald.

OM OM A RABREBTESTLSÖLSÖHSEHTEST-S F ÖFRÖSRÄSKÄRKI R NIGNEGNE N 14 nov 14 nov

Webben Webben ellereller i Stockholm i Stockholm

VadVad krävs krävs för att för att få a-kassa? få a-kassa? HurHur mycket mycket kankan man man få och få och hurhur länge länge harhar man man rätträtt till ersätttill ersättning? ning? HurHur funkar funkar fackens fackens inkomstförsäkring? inkomstförsäkring? www.saco.se/fortroendevald/ www.saco.se/fortroendevald/ kalender-for-fortroendevalda/ kalender-for-fortroendevalda/

FAFA C KCLKI G LIG U TUBTI B LD I LNDIN NIGN G

Dags Dags attatt svara svara påpå löneenkäten! löneenkäten! MedMed några några klick klick bidrar bidrar du till du värdetill värdefull full lönestatistik lönestatistik ochoch arbetsmarknadsarbetsmarknadsinformation information för för naturvetare. naturvetare. Enkäten Enkäten harhar skickats skickats till din till din e-postadress e-postadress men men du kan du kan också också du nå du nå denden genom genom att att logga logga in på in www.naturvepå www.naturvetarna.se/loneenkat tarna.se/loneenkat

Kurserna Kurserna stödjer stödjer dig dig i ditt i ditt uppdrag uppdrag på din på din arbetsarbetsplats. plats. Du Du får får tillgång tillgång till ett till nätverk ett nätverk av andra av andra för-förtroendevalda. troendevalda. Kurserna Kurserna hålls hålls i Stockholm. i Stockholm. www.naturvetarna.se/facklig-utbildning www.naturvetarna.se/facklig-utbildning

30 jan 30 jan

Löneprocessen Löneprocessen (privat (privat sektor) sektor)

11-15 11-15 febfeb

UGLUGL

Löneprocessen Löneprocessen (statlig (statlig sektor) sektor)

9-109-10 aprapr

Facklig Facklig grundutbildning grundutbildning (kommun (kommun & landsting) & landsting)

16-17 16-17 aprapr

Facklig Facklig grundutbildning grundutbildning (kommun (kommun & landsting) & landsting)

7-8 7-8 majmaj

Facklig Facklig grundutbildning grundutbildning (privat (privat sektor) sektor)

13-17 13-17 majmaj UGLUGL 22 maj 22 maj

Arbetsmiljöutbildning Arbetsmiljöutbildning

N YNHYEHTE! T ! D ID GIIG TA I TA L U L TUBTI B LD I LNDIN NIGN G I FI ÖFRÖHRAHNADNLDI N L IGN G Utbildningen Utbildningen vänder vänder sig sig till dig till dig somsom är förtroär förtroendevald endevald ochoch vill vill utveckla utveckla dina dina kunskaper kunskaper i i förhandling. förhandling. DenDen är tillgänglig är tillgänglig för för allaalla förtroförtroendevalda endevalda inom inom Naturvetarna. Naturvetarna. LäsLäs mermer på på www.naturvetarna.se/forhandlingsutbildning www.naturvetarna.se/forhandlingsutbildning

9-109-10 novnov Naturvetarnas Naturvetarnas kongress kongress 24-25 24-25 novnovStudentrådets Studentrådets kongress kongress

Kongress Kongress

2018 2018

C HCEHFESFFSRFERDEADGA G Seminarium Seminarium ochoch mingel. mingel. MerMer information information ochoch anmälan: anmälan: www. www. naturvetarna.se/Chefsfredag naturvetarna.se/Chefsfredag

16 nov 16 nov 30 nov 30 nov 7 dec 7 dec

Facklig grundutbildning grundutbildning 20-21 20-21 marmar Facklig (statlig (statlig sektor) sektor)

4 apr 4 apr

K OKNOGNRGERSESS S

Malmö Malmö Umeå Umeå Göteborg Göteborg

L ELAEDAEDRESRHSI H PIP F RFI R D IAY D AY Ta del Ta del av den av den senaste senaste ledarskapsledarskapslitteraturen litteraturen ochoch mingla mingla med med författare författare ochoch chefskollegor. chefskollegor.

Kurs: Kurs: Personlig Personlig hållbarhet hållbarhet – – påpå jobbet jobbet och och hemma hemma Teori, Teori, reflektion reflektion ochoch konkreta konkreta verkverktyg.tyg. Fyra Fyra gruppgruppträffar. träffar. MerMer informainformationtion på www.hallbar på www.hallbar vardag.nu/kurser/ vardag.nu/kurser/ Anmäl Anmäl dig dig senast senast 5 november. 5 november. BegränBegränsat sat antal antal platser. platser.

MerMer information information ochoch anmälan: anmälan: www.naturvetarna.se/LeadershipFriday www.naturvetarna.se/LeadershipFriday

7 dec 7 dec

Stockholm Stockholm

WE WBEBBI B NIANRA R - L- I N L IKNEKDEI D NI N F ÖFRÖ R S TSUTDUEDNETNETRE R VadVad är LinkedIn? är LinkedIn? HurHur kankan du använda du använda det? det? OchOch varför varför borde borde du finnas du finnas där? där? Perfekt Perfekt webbinar webbinar för för dig dig somsom är är student student ochoch funderar funderar överöver detta! detta! MerMer information information ochoch anmälan: anmälan: www.naturvetarna.se/kalender www.naturvetarna.se/kalender

26 nov 26 nov

Webben Webben

LäsLäs mermer på på www.naturvetarna.se/kalender. www.naturvetarna.se/kalender. DärDär uppdaterar uppdaterar vi fortlöpande vi fortlöpande med med nyanya aktiviteter. aktiviteter.

N AT NU AR TV UE RT VAERT E AN R E 5N/ 2018 5 / 2018 67 67

POSTTI D N I NG

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka www.naturvetarna.se

Alla behöver en jurist. Du också! Nu kan alla naturvetare få en egen jurist. Juristen stöttar dig med vardagsjuridiken, står på din sida i tvister och kämpar mot luriga näringsidkare. Skriver ditt samboavtal och hjälper dig att få rätt när Försäkringskassan har gjort fel. Ända upp i domstol om det behövs. Juristen tar dina fighter och säkrar att du har rätten på din sida. Ingen timkostnad, ingen karens, inget krångel.

i samarbete med HELP Försäkring

Ny förmån – Jurist försäkring!

kostar • Juristförsäkringen 35 kronor/månad, läggs på medlemsavgiften och kan användas obegränsat antal timmar. starten 1 november • Från bjuder vi på 3 månader utan premie.

Läs mer på helpförsäkring.se/naturvetarna