Issuu

Naturvetaren F Ö R D I G S O M Ä R M E D L E M I N AT U R V E TA R N A

AI-vågen går inte att stoppa 5 tips inför lönesamtalet Svampar som äter olja

”

Talang

Emma Rehnberg Jensen

Se upp för greenwashingfällan.

Prisad för sina insatser inom hållbarhet Duellen: Behövs djurförsök i forskningen? | Månadens fråga: Har du drabbats av ålderism? | Siffran: 3,8% i lönehöjningar | Nr 1 / 2022

Måste du veta din nästa månadslön? Självklart. Och det borde vara lika självklart att veta vad du får i pension. Ta hjälp via ditt fackförbund. Gör kloka val och ordna sparandet. Börja här: akademikerforsakring.se/pension

I samarbete med

VÄLKOMMEN! redaktion@naturvetarna.se

Palle Liljebäck, chefredaktör

AI som gör världen bättre Som med all teknik är den rätt använd ett verktyg för att göra världen bättre. Det handlar om allt från att klara klimatet till att utveckla hälso- och sjukvården. Men det finns också tillämpningar som vi helst vill slippa se. Det ger Rysslands invasion av Ukraina en smärtsam påminnelse om. I det här numret skriver vi om hur artificiell intelligens, AI, kan användas i fredligt syfte. Vi tar avstamp på medicinska labb, där sjukhusfysiker tar hjälp av AI för att kunna utveckla bildanalyserna och ställa bättre diagnos vid till exempel cancer. Det gör att precisionen ökar vid strålbehandling, där tumören oskadliggörs, medan frisk vävnad kan skyddas. AI är nu på väg att rullas ut i sjukvården på bred front, där logaritmer tolkar bilder och analyserar stora mängder data på ett säkert och objektivt sätt. Läkare, sjukhusfysiker med fler får ett nytt verktyg i verktygslådan. En poäng är att sjukvården i högre grad än i dag kan baseras på fakta. Processen kan också snabbas på, både till nytta för patienterna och personalen som får tid att göra annat.

REDAKTION redaktion@naturvetarna.se Chefredaktör och ansvarig utgivare Palle Liljebäck Art Director Katarina Bengtsson Skribenter i detta nummer Ellinor Molin, Johanna Rösth, Nikita Zeiloth Foto omslagsbild: Rickard Kilström Tryck Norra Skåne Offset AB ISSN: 2000–2424 Upplaga: 33 800 ex.

ANNONSBOKNING Urban Hedborg, 08-732 48 50 Materialadress: urban@uhmarketing.se

En poäng är att sjukvården i högre grad än i dag kan baseras på fakta.” Men det finns hinder, där tillgång på kompetens är en flaskhals. De som har både kompetens inom ämnesområdet och AI kommer att bli eftertraktade. Detsamma gäller inom till exempel jord- och skogsbruket, industrin, samhällsplanering och i klimatarbetet. AI-vågen går inte att stoppa, säger en sjukhusfysiker som vi Intervjuar längre fram i tidningen. Han gillar kombon av diagnostik och data. Därmed inte sagt att alla ska lära sig att programmera och knacka kod. Men man bör ha förståelse för AI och hur verktyget kan användas, liksom att kunna samarbeta med specialisterna.

UTGIVNING: 4 nummer per år Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Nästa nummer utkommer 16 juni Manusstopp för annonser: 3 juni. Prenumeration: 100 kr per år för icke medlemmar.

N AT U R V E TA R N A Planiavägen 13, Box 760, 131 24 Nacka 08-466 24 80 info@naturvetarna.se

www.naturvetarna.se

N AT U RV E TA R E N

1 / 2022

Nr / 1 SID 7

Duellen: Behövs djurförsök?

Utan djurförsök hade man knappast fått fram vaccin så snabbt under pandemin. Men det finns de som vill se satsningar på alternativa metoder.

SID 14

Gör det möjligt att jobba längre Är arbetsgivarna redo för att att vi ska jobba allt högre upp i åldrarna? Redan vid fyllda fyrtio år är det svårare att få jobb.

SID 28

Svampar som renar mark Att städa upp efter gamla försyndelser, där organiska ämnen har läckt ut i naturen är en dyr historia. Men nu kan en lösning vara på gång där svampar gör jobbet.

Emma Rehnberg Jensen fick en drömstart i arbetslivet och är nu vice vd på ett konsultföretag i

46 Visste du att det var en kvinna som var först med att upptäcka sambandet mellan växthusgaser och klimatförändringar? Eunice Newton Foote är något av vetenskapens Rosa Parks.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2022

Artificiell intelligens, AI, kommer nu på bred front. Vi gör en djupdykning i hälso- och sjukvården, som blir mer effektiv när stora mängder data snabbt kan analyseras. I fronten ligger bildanalyserna som blir säkrare när algoritmerna gör grovjobbet.

NATURVETARE I MEDIA

”Ofattbart att testningen inte fungerar” Hur många liv hade vi kunnat spara genom en effektiv testning och smittspårning om förutsättningarna varit annorlunda? Det frågar Patriq Fagerstedt, Naturvetarna. Under pågående coronakris har regionerna kämpat och försökt göra det bästa. Verksamheten har fått ställas om i rekordfart, samtidigt som nya metoder utvecklats och ersättningsprodukter tagits fram för skyddsutrustning, reagenser och provrör. Men det har slitit hårt på laboratoriepersonalen som ofta arbetat i treskift, 24

timmar om dygnet, sju dagar i veckan. Sedan 2018 har antalet biomedicinska analytiker i regionerna minskat med 3 procent. Det beror på stora pensionsavgångar i kombination med att få nya biomedicinska analytiker utexamineras. Allt fler väljer också att säga upp sig från regionernas labb till följd av tuffa arbetsvillkor och dålig löneutveckling. Patriq Fagerstedt, ordförande Naturvetarna Debattartikel i Svenska Dagbladet 3 januari 2022

Uppsnappat om oss i media

Dags att växla upp klimatarbetet i landets kommuner Agenda 2030. Som namnet antyder är det åtta år kvar tills vi ska uppfylla de globala målen om hållbar utveckling. Hinner vi, undrar Per Klingbjer, förbundsdirektör för fackförbundet Naturvetarna. Av rapporteringen för 2021 framgår bland annat att utsläppen av växthusgaser har minskat i Värmlands län, vilket är positivt. Men för att Värmland ska bidra till de nationella målen och vara en föregångare i energi- och klimatomställningen krävs fler kraftfulla åtgärder. Det börjar bli bråttom. Nu är det dags att öka antalet strategiska tjänster som kan bidra till miljömässig hållbarhet i landets kommuner – och offentlig sektor måste sätta på sig ledartröjan. Per Klingbjer, förbundsdirektör Naturvetarna Insändare publicerad i Värmlands Folkblad och ytterligare 31 lokaltidningar

Varför är du med i Naturvetarna?

Daniella Hall

– Jag gick med redan under mitt första år som student och idag är jag medlem för att kunna få stöttning i mitt arbete. Även för att kunna påverka vad som sker på min arbetsplats.

Hur vill du påverka? – När jag hörde att vår avdelning önskade en facklig representant så

hoppade jag på direkt. Jag blev invald på årsmötet som Akademikerföreningen höll i december, så jag är väldigt ny, men det känns både roligt och spännande att få se baksidan av alla beslut och vara med under processen. Vad är roligast med ditt arbete? – Att vi utför arbetet som grupp och att få arbeta i en laborativ miljö, det var mitt huvudsakliga mål då jag började studera. Cepheid tillverkar PCR-tester och jag ser till att de möter de krav som är satta.

Daniella Hall Ålder: 26 år Utbildning: Kandidatprogrammet inom molekylärbiologi vid Göteborgs universitet. Titel: In process testing analyst på Cepheid AB i Solna Bor: Västerås Gör på fritiden: Jag har precis börjat läsa en kurs i Italienska, så den tar mycket av min fritid. Förutom det promenerar jag gärna längre sträckor, dricker te och läser böcker. ELLINOR MOLIN

N AT U RV E TA R E N

1 / 2022

SÅ TYCKER LÄSARNA

Kommentarer från webben och läsarbrev

M ÅNA D E N S F R ÅGA NYHETSBREV NR 3/2022. LÄS PÅ SIDAN 14.

Har du drabbats av ålderism? Tillbaka till läget innan Tack för att du driver frågan på detta envetna och effektiva sätt. Jag tycker nog att det blåser lite friskare vindar för oss över 40… även i media, tv-serier, filmer osv är hjältar och hjältinnor plötsligt lite grånade och ärrade. Att manliga hjältar kan få vara gamla som gatan är inget nytt, men att skrynkliga ladies får coola roller är inte så vanligt. Tror faktiskt att underhållningsbranschen påverkar även arbetsgivare. Anna

M Å NA D E N S F R ÅGA NYHETSBREV NR 1/2022

Vilket är ditt mål för 2022? Ha roligt på jobbet Årets mål är att försöka ha lite roligt, både på jobbet och privat. Det har varit lite dåligt med det de två senaste åren. Albert

Bättre balans i livet Årets mål är att prioritera enligt 1) egen hälsa, 2) familj, 3) jobb. Chansen att lyckas är väl så där, men har ändå gjort några förändringar som kan leda till bättre balans hoppas jag. Ellen

Starta företag Mitt mål är att under året kunna starta upp mitt företag och gå ner i tid på mitt ordinarie arbete för att på sikt kunna klara mig på företaget. Pia

M Å NA D E NS F R ÅGA NYHETSBREV NR 2/2022

Hur använder du lönestatistiken?

”Inför löneanspråk på nya jobb. Inför löneförhandling.” Carolina

i topp

1. 2. 3. 4. 5.

Ingen tackar dig när du blir sjukskriven Höjda löner för naturvetare Probiotika – bluff eller mirakelkur för magen Fråga experten: Vad innebär en erinran? 5 bästa tipsen inför lönesamtalet

Mest lästa artiklar under januari–mars på www.naturvetarna.se

N AT U RV E TA R E N

1 / 2022

DUELLEN

Behövs djurförsök i forskningen? Utan djurförsök hade forskarna knappast fått fram vacciner mot covid-19 i rekordfart. Men det finns ett motstånd bland djurrättsorganisationer till djurförsök. De vill att det satsas mer pengar på att utveckla alternativa metoder.

Ja!

Nej!

Carina Mallard, vicerektor för

Peter Hultgren, sakkunnig

forskning vid Göteborgs universitet

1. 2. 3. 4.

djurförsök hos Djurens Rätt

Ditt främsta skäl till att djurförsök behövs i forskningen? Hur bra är de alternativa metoder som finns i dag? Ska vi acceptera djurförsök där djuren lider? Hur skulle den medicinska forskningen påverkas av ett förbud?

Djurförsök är idag en viktig del i medicinsk grundforskning. Det finns många sjukdomar som vi inte kan bota eller lindra och där vi saknar förståelse för mekanismerna. Djurförsök behövs också för utveckling av läkemedel och vacciner. Enligt svensk lag krävs det djurförsök innan ett nytt läkemedel får prövas på människa.

Forskning, regulatoriska tester och undervisning som använder djurfria metoder är generellt effektivare, säkrare, billigare och framför allt etiskt försvarbara. Många av de djurmodeller som används idag är inte nödvändiga och kan därför inte försvaras ur ett etiskt perspektiv.

Många av de alternativa metoder vi har i dag kan användas som komplement till djurförsök, men kan sällan helt ersätta djurförsök. De alternativa metoderna blir hela tiden fler och bättre, men de tar tid att utveckla. För att få tillstånd att göra djurförsök måste forskaren först kunna visa att andra, djurfria metoder inte skulle fungera för det aktuella projektet.

De är mycket bra, och lovande alternativ är på väg. Men alla djurförsök kan inte ersättas i dagsläget. Problemet ligger främst i att det satsas för lite pengar på utveckling av nya alternativ. Ska vi kunna nå EU:s mål att ersätta alla försök på levande djur krävs det att alla berörda parter arbetar för det målet.

Vi ska aldrig utföra djurförsök som inte är nödvändiga och vi ska utsätta djuren för så lite lidande och påverkan som möjligt. Det slås fast av den så kallade 3R-principen (replace-refine-reduce). Alla djurförsök skall godkännas av en djurförsöksetisk nämnd som bedömer påverkan på djuren och väger denna mot nyttan av forskningen. Djuren får smärtlindring då det behövs och tas om hand av veterinärer och annan utbildad djurpersonal.

Nej, att acceptera lidandet som en del av vetenskapen kan inte betraktas som god forskningsetik. Målet ska vara att god forskning, säkra tester och bra undervisning kan bedrivas utan att utsätta djur för lidande. Att många framsteg har gjorts med hjälp av djurförsök är inget argument för att morgondagens framsteg ska vara det.

Att förbjuda över en natt skulle innebära negativa konsekvenser för en del forskning. För att djurförsöken ska fasas ut krävs bland annat riktad forskningsfinansiering och stöd för validering av nya metoder. Forskarsamhället borde enas om att arbeta för EU:s mål om att ersätta alla försök på levande djur, och att lärosätena antar strategier för övergång till djurfri forskning och utbildning av framtidens forskare.

Det är svårt att veta hur lång tid det kommer att ta att fasa ut djurförsök helt, även om allt fler försök kan ersättas av andra metoder. Det krävs också ändring i lagstiftningen. Om ett förbud skulle komma inom de närmsta åren skulle en stor del av all medicinsk forskning, liksom framtagning av nya läkemedel och vaccin avstanna, med förödande konsekvenser för folkhälsan.

Profilen

Emma hjälper företag

att bli hållbara

TEXT: Palle Liljebäck

Emma Rehnberg Jensen har fått en drömstart i karriären. Förra året blev hon utsedd till en av Sveriges 33 hållbarhetstalanger under 33 år.

Häng med Emma under en dag TEXT:

Palle Liljebäck

FOTO: Rickard Kilström

N AT U RV E TA R E N

1 / 2022

08.30

10.00

Efter morgonpromenad med den spanska gatuhunden börjar arbetsdagen. På café eller i en hotellobby möter hon kollegan Erik Huss för en avstämning. Efter incheckning om hur känslan är i dag går de igenom dagens uppdrag.

De håller i en skräddarsydd utbildning kring hållbarhet hos kund, dagen sätts ihop utifrån kundens behov och mål. Utbildningen har ofta föregåtts av en ”Sustainable Sanity Check”, som är en analys av hur företaget ligger till i dag

och hur deras hållbarhetsarbete kan förbättras. Sedan ges en lägesrapport för klimatet och vår mänskliga påverkan.

12.00 Lunchen blir ett naturligt avbrott. Det är mycket att ta in för deltagarna som får chans att ställa frå-

Emma Rehnberg Jensen Aktuell: Med utmärkelsen ”Årets hållbarhetstalang 33 under 33”. Ålder: 26 år. Yrke: Vice vd på konsultföretaget Husstainability. Utbildning: Kandidatprogram i miljö och utveckling på Södertörns högskola. Kopplar av med: Meditation och att inte göra något. Klappa på hunden och lyssna på musik. Ger energi: Träning och att träffa vänner, gärna i naturen.

gor och prata lite friare. Som vegan äter Emma en linsgryta, men det kan lika gärna vara någon pastarätt eller tacos. Den dagliga lunchpromenaden med hunden ger motion och dagsljus, som behövs för att vara socialt hållbar.

13.00

15.00

Efter lunch blir det workshop där samtliga medarbetare är delaktiga i att trycktesta den egna affärsmodellen. Här inspireras de till att tänka kring hur företaget på bästa sätt kan röra sig i en grön riktning och vilka mål de behöver sätta upp.

Fika med havrelatte och kanelbulle. Dags att knyta ihop säcken och utvärdera dagens kompetensutveckling, som utmynnar i rekommendationer och möjliga åtgärder för kunden att utveckla sitt hållbarhetsarbete och hur det kan kommu-

niceras. Passar på att skicka några mejl till andra kunder innan det är dags att avsluta arbetsdagen.

21.00 Efter träning på gym med en kompis på vägen hem känner hon sig stark. Hon väljer en aktiv fritid före serier och film

på tv. Innan nattlampan släcks läser hon ibland böcker, som filosofins historia. På nattduksbordet ligger också boken ”Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt och lite till”, av meteorologen Pär Holmgren.

Profilen

tmärkelsen kom som en glad överrask-

ning och är ett kvitto på min kompetens, säger Emma Rehnberg Jensen. Inte nog med det. Några dagar in på det nya året mitt under pandemin fick hon jobbet som vice vd på konsultföretaget Husstainability. – Jag kan inte tänka mig att vara på en

vat på jobbet som hållbarhetskonsult. Det var i höstas som företaget blommade upp och uppdragen strömmade in. – Allt fler verksamheter vill bli hållbara och bidra till den gröna omställningen i samhället. På köpet blir de ofta mer lönsamma, då både kunder och främst unga anställda allt oftare ställer krav på hållbarhet och det finns pengar att tjäna på att till exempel minska energiförbrukningen.

Vi ger en lägesbeskrivning av klimatet för att få företagen att inse allvaret." bättre arbetsplats. Uppdraget är att hjälpa olika verksamheter att ställa om och integrera hållbarhet i affärsstrategin. VARM I KLÄDERNA

Vägen dit gick via praktik under utbildningen, vilket gjorde att hon var varm i kläderna efter att under en termin ha prö-

VILL SKAKA OM

Ett typiskt uppdrag är att arrangera en kickoff eller en hållbarhetsdag för ett företag. – Vi ger en lägesbeskrivning av klimatet för att få dem att inse allvaret, dock utan att komma med domedagsprofetior. Vi vill skaka om och samtidigt förmedla hopp.

Vägen till jobbet som vice vd gick via praktik under utbildningen, vilket gjorde att hon från dag ett hade kundkontakter som utmynnade i nya uppdrag inom hållbarhet. ↑

N AT U RV E TA R E N

1 / 2022

Det skapar ofta vilja att förändra och kan handla om allt från att byta ut material i produktionen till att ställa krav på leverantörer och att börja arbeta efter en hållbarhetspolicy. Företagen har mycket att vinna på att se över resande och användningen av energi. – Inspiration är ett nyckelord för oss, där vi lyfter goda exempel i branschen. VARNAR FÖR FÄLLOR

I nästa steg ger Emma och kollegan Erik Huss vägledning i att kommunicera hållbarhet på ett trovärdigt sätt. – Här finns det fällor att gå i. En av de värre är att insatserna överdrivs eller att man inte lever som man lär. Det kan uppfattas som greenwashing och är svårt att ta sig ur. Att bygga upp nytt förtroende tar tid, därför är det så viktigt att lyckas med en ärlig och trovärdig kommunikation. I dag ligger fokus på miljö- och klimatpåverkan, men även social hållbarhet vävs in. Social hållbarhet ingår i de tre pelarna, där också ekonomi är en bärande del. Det rimmar bra med Emmas bakgrund med en kandidatexamen i miljö och utveckling, där även global hälsa, ekonomi och politik ingick. Att få utmärkelsen ”hållbarhetstalang” i ett sådant läge ger utbildningen ett högre värde. Hur gick det till? – Det var Erik Huss, vd för Husstainability, som nominerade mig. Det följdes av intervjuer, där juryn, som bland annat består av Aktuell Hållbarhets läsare, tyckte att jag förtjänade utmärkelsen, säger hon på sitt självklara sätt.

Aktuellt

Ny utbildning i

regulatorisk kompetens

på gång

Det råder brist på experter som kan regelverken för att få nya produkter godkända och lanserade inom life science. Därför har Naturvetarna, Science skills och Läkemedelsakademin tagit initiativ till att starta en yrkesutbildning inom regulatory affairs. – I dagsläget finns bara kortare sådana utbildningar i Sverige och vi såg att yrkeshögskolan, som är kostnadsfri för deltagarna, kan vara en bra lösning. Vi har fått till en kompetent ledningsgrupp och har lyckats samla ihop medel för att ta fram utbildningen, säger Marita Teräs, utredare på Naturvetarna. Vad händer nu? – Vi väntar med spänning på Yrkeshögskolans svar, som kommer den 19 maj. Om allt går enligt plan räknar vi med att ansökningsprocessen startar kort därefter och att utbildningen sjösätts i höst. Så håll utkik i våra kanaler, där vi kommer att informera om hur det går med den nya utbildningen.

Naturvetarna lyfter forskningen Naturvetarna har över 3 000 medlemmar som är verksamma inom forskning. Vi bevakar och jobbar för deras intressen. En aktuell fråga är den nya utlänningslagen som skapar problem för forskare och doktorander från andra länder. Se sidan 12-13.

Så jobbar Naturvetarna: – Samtal med forskningsintensiva företag där våra medlemmar finns för att få deras syn på vad som behöver göras för att vi ska kunna ha de bästa forskarna från Sverige och andra länder. – Möten med riksdagspartier för att diskutera betydelsen av naturvetenskaplig forskning och utbildning för en hållbar samhällsutveckling och konkurrenskraft, och hur den nya utlänningslagen påverkar kompetensförsörjningen för svensk forskning. – Möten med lärosäten för att få en klar bild av läget inom akademin.

Färre granar gör skogen mer robust Nu är det slut med att plantera gran på marker där den inte hör hemma, som på magra och torra marker där tall trivs bättre. Skogsstyrelsen har tagit fram nya föreskrifter som ska göra att skogen bättre står emot skador, granbarkborrar och klimatförändringar. – De nya kraven kommer att få en positiv effekt för produktionen i skogen men det är också bra för naturvården. Många arter är beroende av att tallskog som avverkas inte ersätts med gran, säger Bert Krekula, tillsynsspecialist på Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande.

Höjda pensioner Ett nytt pensionsavtal är i hamn för naturvetare och andra akademiker som jobbar inom kommuner och regioner. Det ger chans till högre pensioner och träder i kraft den 1 januari 2023. – På sikt tjänar alla på det nya avtalet, säger Magnus Berg, ordförande i Akademikeralliansens förhandlingsdelegation. I det nya systemet kommer alla att omfattas av en avgiftsbestämd pension, där arbetsgivaren varje månad betalar in en premie till medarbetarnas tjänstepension. Premien höjs nu rejält från 4,5 procent till 6 procent för inkomster upp till 44 375 kronor. För lönedelar därutöver höjs premien med lika mycket, 1,5 procent, och hamnar på 31,5 procent av inkomsten. – Det här ger ett mer överblickbart system, som är lättare att förstå, säger Magnus Berg. Hur stor pensionen blir i slutändan är svårare att ge några löften om. Pengarna placeras i fonder och styrs av börsutvecklingen.

– Vi undersöker också hur vi kan sammanföra olika aktörer som kan skapa en gynnsam atmosfär för utländska forskare i Sverige.

PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

1 / 2022

Utländska forskare kan behöva lämna Sverige Forskare och doktorander från andra länder kommer i kläm med den nya utlänningslagen som skärper kraven på egen försörjning. – Om Sverige ska fortsätta vara ett land för innovation och forskning måste reglerna ändras, säger Per Klingbjer, förbundsdirektör på Naturvetarna. Den nya utlänningslagen gör det svårt för doktorander och forskare utanför EU att få permanent uppehållstillstånd i Sverige. De som drabbas av de nya reglerna finns främst inom naturvetenskap och teknik. En av dem är Alicia Nevriana som i vår avslutar sina doktorandstudier i epidemiologi på Karolinska institutet. – Att inte veta om man får stanna i Sverige skapar stress och osäkerhet. Jag väntar på besked från Migrationsverket, dit jag har skickat alla mina dokument och hoppas på klartecken för permanent uppehållstillstånd, men väntetiderna är långa.

”Stressen och osäkerheten tar fokus från min forskning.” – Om Sverige ska fortsätta vara ett land för innovation och forskning måste reglerna ändras. Ryktet sprider sig vilket kan göra det svårt att locka forskare till Sverige, säger Per Klingbjer, förbundsdirektör på Naturvetarna.

TRYGGA ANSTÄLLNINGAR

Han menar också att det är en viktigt att skapa trygga anställningar. – I det ligger att man ska kunna fokusera på sin forskning och inte behöva oroa sig för om att få stanna kvar i Sverige. Naturvetarna jobbar på bred front för att hitta lösningar på problemet. – Vi kommer att träffa alla riksdagspartier innan valet i höst och bland annat diskutera hur den nya lagen påverkar kompe-

OSÄKER FRAMTID

Hennes tillfälliga uppehållstillstånd löpte ut i februari, vilket innebär att hon nu befinner sig i ett mellanläge. Men hon är ändå hoppfull eftersom hon har fått en tvåårig tjänst som postdoc på KI inom arbetsmedicin. Många andra forskare på den nivån har ettåriga kontrakt. – Det känns bra även om inget är klart, och vad som händer därefter är osäker. Med de här reglerna kommer Sverige att förlora kompetens till andra länder, säger Alicia Nevriana övertygande. Hon har facken och näringslivet på soin sida.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2022

Alicia Nevriana är en de doktorander som har drabbats av den nya utlänningslagen. Nu hoppas hon få permanent uppehållstillstånd för att kunna fokusera på sin forskning.

Hall å dä r! tensförsörjningen för svensk forskning. Vi kommer även att ha möten med lärosäten, säger Per Klingbjer. Arbetsgivarna inom Ikem, Innovations- och kemiföretagen, har samma uppfattning som Naturvetarna. – Personer med spetskompetens som kommer till Sverige borde hanteras på ett särskilt sätt, eftersom de är så värdefulla för både näringslivet och akademien. Risken är annars att talangerna väljer andra länder, säger Nils Hannerz, näringspolitisk chef på Ikem. VARANNAN FORSKARE UTLÄNDSK

Han påminner om att svenska företag inom naturvetenskap och teknik är beroende av utländska forskare. I genomsnitt är 56 procent av forskarna i de företagen från andra länder. – För att klara konkurrensen måste vi importera spetskompetens. Vi kan inte själva vara bäst på allt. Därför är det så viktigt att välkomna de personerna till Sverige och göra mottagandet så smidig som möjligt. Även företagen måste göra sin hemläxa för bland annat industridoktorander, där kollektivavtalet medger ettåriga visstidsanställningar. Det kvalificerar inte till uppehållstillstånd då försörjningskravet är 18 månader. – Vi kommer att ta upp frågan kring kollektivavtalet i ett möte med Ikem, säger Per Klingbjer utan att ge några löften.

Den nya utlänningslagen Gäller sedan 20 juli 2021. Nu krävs att den sökande har en varaktig och tillräcklig försörjning genom anställning eller eget företag för att beviljas permanent uppehållstillstånd. Huvudregeln är att anställningen ska pågå under minst 18 månader. I vissa fall kan en provanställning godtas, enligt migrationsverket. Medföljande i familjen över 18 år måste själva uppfylla försörjningskravet för att få permanent uppehållstillstånd och de måste också ha haft uppehållstillstånd i minst tre år. Det gäller inte barn, men de måste ha haft uppehållstillstånd i minst tre år för att kunna få permanent uppehållstillstånd. Den som inte får permanent uppehållstillstånd kan i vissa fall få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Det kan gälla en doktorand som inte är klar med forskarutbildningen eller för att söka arbete under ett år efter avslutade studier, liksom om man har ett tillfälligt arbete.

Kan AI lösa klimatkrisen? Aleksis Pirinen är AI-forskare på Rise och tar fram algoritmerna som gör jobbet. - Artificiell intelligens är inte hela lösningen. Men det kan bli ett viktigt verktyg för att hantera klimatkrisen. Vad är poängen? - Med förmågan att analysera stora datamängder från satelliter och väga samman med historiska händelser kan utsläppen av växthusgaser minska. Det blir också möjligt att mildra effekterna av extrema väderhändelser, som torka och översvämningar. På vilket sätt? - AI-modeller gör det möjligt att förutse var katastrofer kommer att ske. Infrastruktur med vägar, byggnader och annat som utsätts för ett ökat tryck kan då förstärkas i vissa områden. Kan AI användas i elproduktionen? – Ja, för att optimera sol- och vindenergin måste man veta var det blåser mest och var solceller ska placeras och hur de ska riktas. AI kan också hjälpa oss att förutspå när på dygnet och under hela året vi behöver mest energi. Kan även forskningen påskyndas? - AI kan accelerera forskningen, som att hitta metoder för att utvinna energi från fusion och efterlikna de processer som sker på solen. Men också för att hitta smarta lösningar för till exempel kvantfysiken. Finns det några baksidor? - Det kan finnas en övertro på att tekniken löser klimatkrisen, vilket kan få människor att slappna av och låta bli att ändra livsstil. AI kan också användas i fel syften, som när drönare används för spionage eller i krig. Ska alla knacka kod i framtiden? - Nej, däremot är det bra att ha kännedom om AI och hur den kan användas för att kunna samarbeta med oss AI-experter. PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

1 / 2022

MÅNADENS FRÅGA

Har du drabbats av ålderism? Vi ska jobba allt högre upp i åldrarna. Men frågan är om arbetsgivarna är redo för det. Nu undrar vi om du har blivit utsatt för ålderism – fördomar kopplat till din ålder – när du har sökt jobb eller på ditt arbete. Läs kommentarer från webben på sid 6. Du kan också kommentera på www.naturvetarna.se

N AT U RV E TA R E N

1 / 2022

Gör det möjligt att jobba längre Många äldre är digitala, nyfikna på att lära nytt och har en vilja att prestera. Men det finns inslag av ålderism – fördomar om äldre – som håller tillbaka. Kanske en ändring är på gång nu. Vi ska jobba allt längre upp i åldrarna. Men frågan är om samhället och arbetsgivarna är redo. John Mellkvist, seniorkonsult på Kreab, har tittat närmare på det. Han är själv på väg mot 50 år och talade för medlemmar i Naturvetarna under akademikerveckan i februari. – Sverige nämns ofta som ett av världens mest åldersfixerade länder, där äldre ofta osynliggörs, säger John Mellkvist. SER MELLAN FINGRARNA

Ålderism handlar om fördomar om ålder, ofta mot äldre, vilket kan leda till åldersdiskriminering, som är den vanligaste grunden för diskriminering på svenska arbetsplatser. Men det är ett lagbrott som man ofta ser mellan fingrarna på och inte tar lika allvarligt. Ett exempel är när arbetssökande sorteras bort på grund av sin ålder. – Åldersdiskriminering är svår att bevisa och det är lätt att gömma John Mellkvist sig bakom gråzo-

”Åldersdiskriminering är svår att bevisa.” ner och dessa processer är därför svåra att driva. Ålderism går allt längre ned i åldrarna, där fyrtioåringar sorteras bort i urvalsprocesser. Men ett trendbrott verkar vara på gång. Det finns arbetsgivare som vill se en mix av olika åldrar för att möta upp kundernas behov. – Därför blev jag så glad när Axel Johnson Gruppen gick ut med att de kommer att rekrytera fler chefer som är under 30 år, men också över 60 år, för att spegla sin omvärld bättre. VÄXLA SPÅR

Han menar att många av dagens 65-åringar vill jobba vidare och utvecklas i arbetslivet. – De är digitala och lever inte på gamla meriter, utan vill uppgradera sin kompetens och är produktiva. Ett tecken i tiden är 90-åringar som gör rymdfärder och 80-åringar som lever sin dröm och springer maraton. – Nu skapas bättre möjligheter att

utbilda sig mitt i eller sent i karriären, och komma tillbaka eller pröva nya vägar. Studiemedel kan man söka till det år man fyller 60 år. LAS-uppgörelsen mellan parterna på arbetsmarknaden bäddar också för att kunna plugga vidare och växla spår senare i livet. – Every four är ett begrepp som har myntats, vilket innebär en ny tumregel om att lära sig något nytt vart fjärde år i en tid då detaljkunskaperna lever allt kortare. BIOLOGISK ÅLDER SKILJER

Normen att man ska gå i pension vid 65 år är stark i Sverige, men bygger på en fortsatt alltför stark tilltro till den kronologiska åldern. Den biologiska åldern, hur väl kroppen mår, kan skilja så mycket som 20 år mellan två jämnåriga individer. Detsamma gäller den kognitiva och sociala åldern. Det finns alltså stora individuella skillnader. – Vi ska inte hetsas att jobba vidare, men heller inte stängas av i förtid, menar John Mellkvist. PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

1 / 2022

5tips

2. 3.

Analysera din arbetsinsats

Lyft fram de prestationer du är mest nöjd med och redovisa hur din kompetens kan användas för att göra din arbetsplats framgångsrik. Kom även ihåg att visa att du känner ett ansvar för att utveckla ditt eget arbete. Vid hemarbete är det extra viktigt att du har fått tydliga och mätbara mål, och att du visar att du uppfyllt dessa.

Fundera över hur långt du kan nå i årets lönerevision och

Sätt upp mål

hur du vill att lönen ska utvecklas framöver. Tänk inte bara på det korta perspektivet utan även hur du vill att lönen ska utvecklas på längre sikt och för en dialog kring vad du i så fall behöver göra för att kunna påverka din lön.

Ta fram argument

Förbered argument för den lön du vill ha. Redogör noggrant för vilka resultat du uppnått och visa hur din arbetsinsats, kompetens och utveckling ligger i linje med arbetsplatsens mål. Du kan även ta upp vad du kan göra framöver. Om lönesamtalet sker digitalt kan det vara en bra idé att ta fram en enkel presentation som kan delas på skärmen.

Blanda inte in din privatekonomi eller personligt tyckande,

4. 5.

Fixa lönesamtalet – även på flexkontoret

det hjälper dig inte till bättre lön. En löneförhandling handlar om hur det du gör hjälper arbetsplatsen att uppnå sina mål. Om du har jobbat hemifrån är det viktigt att visa att du varit tillgänglig under arbetstiden och att du deltagit digitalt i möten och andra nödvändiga aktiviteter.

Håll det privata privat

Utvärdera efteråt

Utvärdera hur samtalet gick för att finslipa och förbättra dig inför nästa gång det är dags för lönesamtal. Fundera på om du uppnådde ditt mål, om något gick fel och i så fall varför. Spara dina anteckningar till nästa förhandling. Se till att du förstått arbetsgivarens motiveringar och be gärna om en summering av samtalet för att bekräfta detta. ERIK ARONSSON

N AT U RV E TA R E N

1 / 2022

Siffran

Större lönehöjningar under 2021 Privat sektor drar ifrån Lönerna inom den privata sektorn fortsätter att öka mest, med en uppgång på 4,7 procent. För kommunerna stannade ökningen på 3,0 procent.

Bank och försäkring bäst betalt Arbetsområdet Bank och försäkring har den högsta medianlönen med 60 000 kronor i månaden. På andra plats finns IT med 49 500 kronor och på tredje Life Science med 46 200 kronor.

Gruv och mineral ökar mest Naturvetare inom gruv och mineral hade den bästa löneutvecklingen under 2021 med en ökning på 5,8 procent. Medianlön var 44 000 kronor per månad. Näst mest ökade lönerna inom arbetsområdena statistik, fysik, teknik och matematik som steg 5,2 procent, med en medianlön på 45 600 kronor.

3,8%

Större lönehöjningar under 2021

Lönerna för Naturvetarnas medlemmar ökade i genomsnitt med närmare fyra procent enligt löneenkäten för 2021. Det är en förbättring jämfört med året innan, då lönehöjningen var 3,2 procent.

Stora regionala skillnader Löneutvecklingen varierar kraftigt mellan länen i Sverige. I topp ligger Dalarna med en genomsnittlig löneökning på 5,3 procent under 2021. Sämst är Kalmar med en ökning på 2,8 procent.

Det är glädjande att vi haft en god löneutveckling 2021. Naturvetare har viktiga roller i samhället vilket inte minst visade sig under pandemin. Men det är bekymmersamt att lönerna inom offentlig sektor släpar efter." Madeleine Warghusen, förhandlingschef på Naturvetarna

N AT U RV E TA R E N

1 / 2022

Reportage

är inte bättre på allt

AI är på väg att rullas ut i sjukvården på bred front, där algoritmer tolkar bilder och analyserar stora mängder data på ett säkert och objektivt sätt. Läkare, sjukhusfysiker med fler får nya verktyg i verktygslådan. TEXT:

Palle Liljebäck BILDER: Colourbox

AI kan också användas för att få bättre flöden i bemanning av personal, ekonomi och att rikta resurserna dit de behövs. →

ar du tänkt på vad som händer med dina persondata som samlas in när du kommer i kontakt med sjukvården? Lägger du till alla provresultat och behandlingar som görs på dig skapas det gigantiska datamängder. Ovanpå det har analys av genetisk information startat så smått. Med den kunskapen kan behandlingar skräddarsys för varje individ i det som kallas för precisionsmedicin. Det är här artificiell intelligens, AI, kommer in i bilden. – Med AI är det möjligt att nyttiggöra all data på ett systematiskt sätt, som inte har varit möjligt tidigare, säger Markus Lingman, överläkare i region Halland och adjungerad professor i medicin och informationsdriven vård. Marcus Lingman FAKTABASERAD VÅRD

Hans poäng är att sjukvården i högre grad än i dag då kan baseras på fakta. Det handlar inte bara om vården i sig, utan också om att få bättre flöden i bemanning av personal, ekonomi och att rikta resurserna dit de behövs bäst. – Det blir också möjligt att med AI se

N AT U RV E TA R E N

1 / 2022

AI-PROJEKT PÅ GÅNG VINNOVA STÖTTAR Aida, Analytic imaging diagnostics arena, med finansiering från bland annat Vinnova. Där är även SciLife Lab med som en spelare. Genom åren har det varit 50 delprojekt inom Aida, varav 20 nu pågår med forskare från både akademi och industri. INDIVIDUELL BEHANDLING Det nationella projektet SCAPIS, Swedish cardiopulmonary bioimage study, är en nationell forskningsstudie om hjärta, kärl och lungor. Tanken är att kunna förutse vilka som riskerar att insjukna i lungcancer, stroke, kol, hjärtinfarkt och andra hjärtsjukdomar. I förlängningens ska man kunna ge en mer individuell behandling. KRAV PÅ ETIKGODKÄNNANDE

För att få använda persondata i forskningen måste en rigorös etikansökan, som ska godkännas, först göras. I många fall krävs också att patienter ger sitt godkännande för användning av persondata i forskningen.

mönster och göra förutsägelser, vilket innebär att sjukdomar kan upptäckas och behandlas tidigare, säger Markus Lingman. Redan i dag finns det system för att få ett jämnare flöde på akuten och anpassning av personalstyrkan som stöds av AI. Detsamma gäller för att hitta mönster för psykisk ohälsa, som gör det möjligt för sjukvården att organisera sig på ett bättre sätt och fånga upp de som är i riskzonen på ett tidigare stadium. Finns det några hinder för den här utvecklingen? – Tillgång på kompetens är en flaskhals. De som har kompetens om både klinik och IT kommer att bli eftertraktade. Farhågan av att känsliga data missbrukas kan vara ett hinder, men de flesta vill att data ska komma till nytta både för patientens egen del och forskningen. RISKER FÖR INLÅSNING

Han pekar också på risker med inlåsning av data, både av regulatoriska skäl och att data lagras i olika format som gör den omöjlig att analysera. – Det kan också i vissa fall finnas ett ointresse av att dela med sig av data, både från vårdgivarna och patienterna. Jag tror också att det är kulturell fråga, där man inte är van vid att jobba med en helhetssyn. I dag är sjukvården ofta uppdelad i stuprör, säger Markus Lingman. Ett område som kommer med stormsteg inom AI är bilddiagnostik. Claes Lundström, adjungerad professor i medicinsk visualisering vid Linköpings uni-

Reportage

”Tillgång på kompetens är en flaskhals. De som har kompetens om både klinik och IT kommer att bli eftertraktade.”

N AT U RV E TA R E N

1 / 2022

Reportage

versitet och forskningschef vid medicinteknikföretaget Sectra, menar att AI är bättre än människan på att känna igen mönster. – Det är inte magi, utan AI är tränad för en smal uppgift. Styrkan ligger i att bedömningen blir objektiv, oberoende dagsform och vem som utför avläsningen. Han påminner om att AI är ett stöd i arbetet och hjälper till exempel patologen att hitta avvikelser, som tumörer i ett cellprov. Vinsten är mer precisa och snabbare Claes Lundström provsvar. HITTA GULA HUS

För att få en känsla för kraften i AI använder Claes Lundström en stad som metafor. Tänk dig att du ska hitta alla gula hus i en bild av staden. För det mänskliga ögat kan det ta lång tid, medan AI, om algoritmerna är rätt tränade, gör jobbet på en bråkdel av den tiden. För att få fart på AI finns en nationell satsning på forskning och innovation av medicinsk bildanalys. Aida, Analytic imaging diagnostics arena, med finansiering från bland annat Vinnova. Där är även SciLife Lab med som en spelare. – Genom åren har det varit 50 delprojekt inom Aida, varav 20 pågår nu med forskare från både akademi och industri. Kunskapen om AI har ökat bland patologer och

N AT U RV E TA R E N

1 / 2022

”Att låta datorn med hjälp av AI rita ut vilka delar som ska, och inte ska, bestrålas ger en tidsvinst på upp till 70 procent.” radiologer i Sverige och de är mer redo att integrera AI som en del av sitt yrke nu, än för några år sedan, säger Claes Lundström. AI-PRODUKTER ANVÄNDS

Han berättar att på senare tid har ett stort antal AI-produkter kommit som är godkända för att användas i vården. Det handlar om beslutsstöd för läkare utifrån analyser av mikroskopibilder av vävnadsprover och röntgenbilder. – AI-lösningarna är allra mest mogna inom radiologin, för uppgifter som att hitta bröstcancer i mammografi, riskbedömning av strokepatienter och åldersbestämning utifrån skelettbilder. Även om Claes Lundström är entusiastisk inför framtiden menar han att förändringen inte är så dramatisk. – AI kommer inte att ersätta människan, men läkare och andra yrkesgrupper har fått ett bättre verktyg i verktygslådan. När man väl har det vill ingen backa, men som med all annan teknik ska det användas Christian Jamtheim med förnuft.

SÄKRARE STRÅLNING

På flera universitetssjukhus är man på väg att rulla ut i AI i sjukvården. I Lund möter vi den disputerade sjukhusfysikern Christian Jamtheim Gustafsson, som delar sin tid mellan klinik och forskning, med medel från region Skåne och externa finansiärer. – Det finns mycket tid att vinna när AI gör stora delar av grundjobbet gällande planering av strålbehandling av cancer. Utmaningen är att rikta strålningen dit den ska göra nytta, och minimera skada på frisk vävnad. Att låta datorn med hjälp av AI rita ut vilka delar som ska, och inte ska, bestrålas ger en tidsvinst på upp till 70 procent och ett säkrare resultat. Med minskad arbetsbörda får personalen tid att göra annat i ett läge där mängden bilder som ska analyseras hela tiden ökar. – Forskningen kring AI-baserad utritning av organ för strålterapi har nått en hög mognadsgrad. Planen är att under året implementera kommersiella produkter kliniskt för våra patienter, säger han optimistiskt. SPARAR TID OCH PENGAR

Han är övertygad om att AI-vågen inte går att stoppa. – Vi rör oss mot en framtid med

AI-stöd, där processerna går snabbare och är säkrare. Det både spar pengar till samhället och ökar patientsäkerheten, säger Christian Jamtheim Gustafsson övertygande. Ida Häggström, som är sjukhusfysiker i botten, bekräftar den bilden. Hon har precis börjat en forskartjänst på Chalmers efter att ha forskat i New York. Även där låg fokus på maskininlärning för medicinsk bildanalys. Nu håller hon på att knyta kontakter med samarbetspartners på Sahlgrenska.

– Att använda AI för att analysera bilder är ganska nytt här och kan användas inom diagnostiken för cancer och hjärt-kärlsjukdomar på sjukhuset. Hon förklarar att AI sparar mycket tid i tolkningen av bilder, där negativa prov kan sorteras bort direkt. – Det innebär en stor tidsvinst. AI kan också vara bättre på att ge rätt diagnos, till exempel i mammografin. Förmågan att känna igen och identifiera ovanliga sjukdomar gör AI till ett kraftfullt verktyg. Som alla andra universitetssjuk-

Ida Häggström

hus är Sahlgrenska med i det nationella projektet Scapis, som är en nationell forskningsstudie om hjärta, kärl och lungor. Tanken är att kunna förutse

Forskningen kring AI-baserad utritning av organ som ska bestrålas har kommit långt och är på väg ut i klinik. ↓

N AT U RV E TA R E N

1 / 2022

Reportage

vilka som riskerar att insjukna i lungcancer, stroke, kol, hjärtinfarkt och andra hjärtsjukdomar. I förlängningens ska man kunna ge en mer individuell behandling. – Min roll är att analysera bilder och bygga modeller för att kunna förutse de sjukdomarna och upptäcka dem i ett tidigt skede, men även för att minska risken för återfall. Det skulle till exempel kunna hjälpa till att avgöra om en viss lungcancer ska behandlas med cellgifter eller operation. Innan den tekniken rullas ut be-

hövs fler kliniska prövningar och ska godkännas för användning i klinik. SKRIVER KOD

Utan att vara datavetare skriver Ida Häggström själv kod och analyserar data. Hon menar att den tekniska kunskapen behövs, liksom statistik och beräkningar. – För den som har en bakgrund på sjukhus och vill jobba med medicinsk bildanalys är tipset att lära sig mer om programmering och statistik. Det här är framtiden.

Sjukhusfysiker analyserar bilder och bygger modeller för att kunna förutse och upptäcka sjukdomar i ett tdigt skede. ↓

AI inom andra områden: SÄKRAR TILLGÅNGEN PÅ MAT Bildanalyser från jordbruksfälten är en nyckel för att ta kontroll över grödors välmående och tillväxt. Data från jordbruksfält – exempelvis i form av bilder som tas med drönare – kan kombineras med maskinlärande AI för att förbättra oddsen för en god skörd.

Enligt Rise kan AI krävas för att förhindra matbrist i spåren av mer klimatförändringar och eventuella handelskriser. NYA PRODUKTER I TRÄ Med AI kan komplexa beslut och avancerat utförande underlättas längs skogens hela värdekedja. Bildanalyser och kartor ger utmärkta underlag för beslut, men möjligheterna med maskininlärning är så mycket större. AI kan ge bättre styrning och ökad effektivisering, möjlighet till automatiserade fordon, nya produkter och affärsmodeller, enligt Skogsindustrierna. SAMLANDE KRAFT FÖR KLIMATET BEHÖVS Det finns många fora, men ingen nationell eller internationell samling för att använda AI till att tackla klimatutmaningen. Man skulle behöva ett ”månlandarprojekt” för klimatomställningen. Det behövs en samlande kraft, annars blir det bara som små nålstick, menar Sverker Janson, som leder centrum för tillämpad AI på Rise.

N A T U R V E T A R E N 1 / 2022

På nytt jobb

Vera visar vägen till en hållbar framtid Efter 12 år som hållbarhetschef på HKScan ville Vera Söderberg bredda sin kompetens. På Trossa hjälper hon företag och organisationer att ta fram hållbarhetsmål och utveckla strategier.

Vera Söderberg Utbildning: Agronom, inriktning husdjur vid SLU och University of Guelph, Kanada. Nytt jobb: Senior rådgivare och hållbarhetskonsult på Trossa. Tidigare jobb: Hållbarhetschef på HKScan.

Vad ska du göra på nya jobbet? – Jag kommer vara rådgivande i hur hållbarhetsarbetet ska integreras hos våra kunder. Det kan handla om att kartlägga klimatutsläpp, göra intressentdialog och omvärldsbevaka för att se helheten av deras verksamhet. I det ligger att ta fram strategier för hur de kan bli mer hållbara. Fokus på åtgärder bör ligga där de har störst påverkan, och störst möjlighet att förändra.

Hur gör du detta? – Jag använder flera olika verktyg, som Agenda 2030, Science Based Target som är en metod för att sätta vetenskapligt baserade klimatmål, lagstiftningar och andra ramverk. Jag jobbar en hel del med rådgivning och workshops för att involvera kunden. Det är viktigt för att de ska kunna vidareutveckla och förvalta strategin vi tar fram.

Varför sökte du jobbet? – Jag ville bredda min kompetens och lära mig mer på djupet om hållbarhetsfrågor inom andra branscher. Jag ser också att det finns efterfrågan på min kompetens och jobbet ger mig möjlighet att hjälpa fler i en hållbar riktning. På Trossa finns många hållbar-

Gör på fritiden: Gillar att vara i fjällen, åka skidor på vintern och vandra på sommaren. Hästar är också ett stort intresse, som tyvärr inte hinns med så mycket nu med två små barn.

”Att hitta de områden där företagen kan gör störst skillnad och hjälpa dem att jobba långsiktigt.”

hetsexperter som jag kan lära mig mycket av. Dessutom är det kul att man alltid jobbar minst två ihop mot en kund.

Vilken blir den största utmaningen? – Att hitta de områden där företagen kan gör störst skillnad och hjälpa dem att jobba långsiktigt. Förändring är både spännande och utmanande. Att jobba med GHG-protokollet och Science Based Target Initiative med nyutvecklade specifi-

ka riktlinjer för skog, mark och jordbruk är utmanande eftersom det finns osäkerheter i att till exempel beräkna kolinlagring i mark.

Vad tar du med dig från HKScan? – Min långa erfarenhet av strategiskt hållbarhetsarbete inom livsmedelsindustrins hela värdekedja, med fokus på processindustri och jordbruk. Där har jag bland annat jobbat med klimatstrategier och tagit fram ett miljöprogram för gårdar. Biologisk mångfald är ett område jag utvecklat, vilket jag kommer få göra mer av på Trossa. Hållbarhetskommunikation har också legat på mitt bord, allt från att skriva hållbarhetsrapporter, till debattartiklar och inlägg om företagets hållbarhetsarbete i sociala medier.

JOHANNA RÖSTH

N AT U RV E TA R E N

1 / 2022

FRÅGA EXPERTEN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Vad ska finnas med i mitt anställningsavtal? Jag har nytt jobb på gång i ett life science-företag och undrar om det är något speciellt jag ska tänka på i anställningsavtalet? Jag vill inte gärna skriva under något som jag får ångra senare. Om arbetsgivaren har kollektivavtal har du redan ett ganska heltäckande villkorsskydd. Är så inte fallet ställs högre krav på ditt enskilda anställningsavtal, då ni själva behöver reglera tjänstepension, övertidsersättning, sjukpenningtillägg och annat.

Inom life-science är det relativt vanligt med villkor som förbjuder dig att ta anställning på ett konkurrerande företag efter uppsägning. En konkurrensklausul begränsar dina möjligheter att byta jobb och du bör därför helst förhandla bort den helt. I andra hand bör klausulen begränsas så mycket som möjligt. Ibland används också långtgående sekretessklausuler. Naturvetarna anser att arbetsgivarens

N AT U RV E TA R E N

1 / 2022

intresse av sekretess skyddas i tillräcklig grad genom lag och att sådana villkor därför inte behövs i enskilda avtal.

Naturvetarna avråder från avtal om att tvister ska avgöras i skiljedomstol, så länge arbetsgivaren inte åtar sig att stå för rättegångskostnaderna oavsett utgång. Ett skiljedomsförfarande kan medföra mycket höga kostnader som Naturvetarna inte har möjlighet att täcka. Det finns därför en överhängande risk att du i praktiken står helt utan rättsmedel.

Även om det finns regler som förbjuder oskäliga avtalsvillkor så är huvudregeln att avtal gäller. Vi rekommenderar dig därför att kontakta medlemsrådgivningen med

eventuella frågor innan du skriver på ett anställningsavtal. Har du redan skrivit på ett ofördelaktigt avtal är det svårare att ta sig ur, men vi hjälper dig förstås så mycket vi kan även i en sådan situation.

Eira Arb Zackrisson, ombudsman

Spanar in PODD

FOTO: MARTIN STENMARK, NATURHISTORISKA RIKSMUSEET

MUSEITIPS

Häng med på en genetisk tidsresa Ta tåget till Stockholm och gör ett besök på Naturhistoriska Riksmuseet. De lockar med flera spännande utställningar, med koppling till naturvetenskap. En av dem är den mänskliga resan under de senaste sju miljoner åren. Häng också med på den genetiska tidsresan där ett DNAtest visar hur våra förfäder har spritts över jordklotet. Är du ändå på plats så ska du inte missa Cosmonova som bjuder på hela skalan från de djupa haven till rymdens asteroider som kan påverka livet på jorden.

BOK

Så hanterar du energitjuvar Alla möter vi energitjuvar i vardagen, som kan få den största optimisten att tappa sugen. Men det finns metoder för att undvika att E dras ner i det energislukande håD TAN let. Och hur bemöter man personer BEMÖ med mycket upprörda känslor? KODEN Allt handlar om relationer och att Konsten att förstå hantera dem på ett bra sätt. sig på människor och få ett bättre liv I boken Bemötandekoden får vi lära oss knepen att bemöta ”jobLM GHO LENA SKO biga” människor. Beteendevetaren Lena Skogholm tar med dig på en spännande resan i hjärnans landskap. Med kunskap om hur hjärnan fungerar och att vi har olika behov kan mötet bli så mycket bättre. Ändå ner på cellnivå visar hon hur solskenshjärnan med sina kemiska substanser bygger upp kroppen. Motsatsen där det mörka råder påverkas cellerna negativt i hela kroppen. Kroppen är en spegel av hur vi mår psykiskt. Missa inte Lena Skogholm i Naturvetarpodden, som vi släpper under våren. lika mycket ”Den här boken borde få idioter.” av idioter.” uppmärksamhet som Omgiven pert ELAINE EKSVÄRD, retorikex

SUCCÉBOKEN! ÖVER 50.000 SÅLDA EX!

ET EXTRAM ATERIAL INNEHÅ LLER NYSKRIV

– en guldgruva för den vetgiriga Har du hittat till Naturvetarpodden? Om inte är tipset att börja med en av favoriterna som handlar om tarmens betydelse för hälsan, där mikroorganismerna spelar en huvudroll. Är du nyfiken på rymdens mysterier? Då ska du lyssna på rymdforskaren Anders Eriksson som berättar mer. Under tema personlig hållbarhet tar vi upp ämnen som har koppling till hur vi beter oss mot varandra och våra relationer. . Hur vi kan träna självkänsla pratar Mia Törnblom om. Ett annat dragplåster är Kay Pollak som visar hur man väljer glädje i livet.

BOK

Roliga utmaningar för klimatet Klimatångest är ingen bra utgångspunkt om man ska leva mer hållbart. Emilia Arvidsson vänder på steken och gör utmaningen till något positivt. Med rätt små uppoffringar visar hon hur man som privatperson kan minska sitt klimatavtryck. I boken Klimatglädje får vi åtta utmaningar för ett hållbart liv. Det handlar bland annat om att utmana sin egen livsstil. Kanske det är möjligt att cykla i stället för att ta bilen till affären. Behöver vi alla prylar och kläder vi handlar och måste vi slänga så mycket mat som vi gör? Här får vi tips på hur vi kan hushålla med resurserna och må bra av det. Håll utkik efter Emilia Arvidsson, som under våren intervjuas i Naturvetarpodden.

Vinnare i förra numret: Livskoden enligt hjärnan: Lena Tömmeraas i Bunkeflostrand och Frida Hedin i Uppsala.

Chans att vinna! Berätta varför du läser tidningen Naturvetaren och vad du vill läsa mer av. Då har du chans att vinna någon av böckerna här.

Mejla redaktion@naturvetarna.se senast den 31 december. Skriv bokens titel i ämnesraden.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2022

Svampar som äter olja Ett genombrott är på gång för forskare på Naturhistoriska riksmuseet. De har utvecklat en metod där svampar bryter ner olja och bygger biomassa. Tekniken kan användas vid bland annat oljeutsläpp till sjöss och förorenad mark. TEXT:

Palle Liljebäck FOTO: Johannes Lundberg

Vetenskap

Ett genombrott är på gång i forskningen om svampar som kan användas vid sanering av förorenad mark.

Magnus Ivarsson Är geobiologen som disputerade om fossila mikroorganismer inom paleontologi. Hans forskning handlar om den djupa biosfären, framför allt på havsbottnar, men också i nedslagskratrar och underjordiska stadsmiljöer. Han handleder mastersstudenter och doktorander vid Stockholms universitet och andra europeiska universitet. Kopplar av med: Långa promenader.

Kristoffer Palmgren Är konstnären som utbildade sig till molekylärbiologbiolog. I sitt konstnärskap skapar han konst som illustrerar biologiska processer. I ett av hans verk är odlingsmaterialet format som en hand, där mikrober i olika färger äter av handen och hela tiden omformar konstverket. Får ny energi från: Sliten gammal metall med en öl och vänner.

De gillar läget och anpassar sig till de flesta situationer, de är pH-tåliga men ställer krav på att det finns syre. – Svampar är lätta att hantera, de växer snabbt och trivs som regel bäst vid rumstemperatur. När det blir kallare slår de av på takten, säger geobiologen och forskaren Magnus Ivarsson på Naturhistoriska riksmuseet. De här svamparna är lite speciella och de utvecklar inga fruktkroppar, sådana som vi plockar i svampskogen under hösten. I stället är det mycelet som syns på agarplattorna och bildar olika former i den grå färgskalan, utan att väcka något särskilt uppseende. – Här testar vi olika arter av släktet ascomycetes. Flera av dem är inte beskrivna, så de ska vi skicka på DNA-analys, säger Magnus Ivarsson. SLÅR SÖNDER KOLVÄTEN

I dragskåpet står provrören med föroreningar av olja uppradade. Här testas hur effektiva svamparna är på att bryta ner olika typer av oljor. Svamparna slår sönder kolväten, både de i långa kedjor och i ringar, som bensen. – Svamparna är specialiserade på att äta olja, säger Magnus Ivarsson pedagogiskt och får alla att förstå vad det handlar om.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2022

Vetenskap

Svampar som kapslar in oljor och bryter ner dem till fettsyror. ↓

Det hela började med att han och några forskare på muséet gjorde en undersökning av allt som växte på de kala bergväggarna vid Kungsträdgårdens T-bana i Stockholm. De hittade mossor, alger, cyanobakterier, svampar och andra organismer som hade sin fristad där. – Vi tittade lite extra på svamparna och såg att de kapslade in oljor och bröt ner dem till fettsyror. Men av brist på finansiering och resurser har projektet gått på lågvarv, och något som jag har ägnat mig åt sidan av mitt vanliga jobb som paleontolog här på museet. KONST OCH VETENSKAP

Nu har det nästan gått tio år och ett genombrott är på gång. En anledning till det är att molekylärbiologen Kristoffer Palmgren kom in i bilden för ett år sedan. Han är konstnär från början och använder mikroorganismer i konsten. – Det var en sådan fascinerande värld att jag ville veta mer. När jag hörde om svampar som äter olja kunde jag inte låta bli ett engagera mig, säger Kristoffer Palmgren. Till saken hör att han hittills har jobbat med detta ideellt och levt på sparade pengar. Nu är hans anställning säkrad för ett år framåt tack vare ett stipendium. Det är han som har skött uppskalningen i en prototyp som kan ta hand om 10 liter olja och omvandla det till biomassa på 14 dagar. Det kan användas som biobränsle eller komposteras

N AT U RV E TA R E N

1 / 2022

”Det var en sådan fascinerande värld att jag ville veta mer.”

och bli jord. Djurfoder är ännu ett användningsområde för slutprodukten. – Potentialen är enorm, säger de samstämmigt. PILOT PÅ GÅNG

Många är intresserade och de har partners som är beredda att gå in. Förhoppningsvis kan de starta några pilotanläggningar nästa år. Att det finns behov av tjänsten råder det ingen tvekan om. Det handlar om allt från oljespill till sjöss och på land till rening av mark och dag-

vatten från till exempel nedlagda industrier och gruvdrift. – En av fördelarna är att rening av mark skulle kunna ske på plats, vilket gör saneringen billigare. Det finns även svampar som tar upp metaller, som koppar, mangan och sällsynta jordartsmetaller. Svamparna skulle alltså kunna användas vid biologisk gruvbrytning. – Men dit är det en bit kvar, säger Magnus Ivarsson. Var är ni om fem år? – Då hoppas jag att företaget Mycomine, som vi redan har startat, är välmående, säger han optimistiskt. De drivs av nyfikenhet och har ett genuint miljöintresse i botten. – Men framför allt är det roligt att förverkliga en idé och utveckla processerna på vägen framåt, säger Kristoffer Palmgren. De förklarar att pandemin har

”En av fördelarna är att rening av mark skulle kunna ske på plats, vilket gör saneringen billigare.” satt käppar i hjulet, där framför allt samarbetet med andra har stannat upp och de har känt sig lite isolerade. – Forskning och utveckling är ett lagarbete, och när de naturliga mötesplatserna försvinner blir det inte lika bra, säger Magnus Ivarsson, som lovsjunger forskningsmiljön på Naturhistoriska riksmuseet.

En av fördelarna menar han är närheten till kollegorna, vilket i normalfallet gör det lätt för de drygt hundra forskarna att interagera med varandra. Det finns bra analysutrustning, särskilt inom geologi, vilket bland annat lockar hit forskare som jobbar med gruv- och miljöteknik. Vi arbetar under samma förutsättningar som forskare inom akademin och måste ansöka om anslag från olika forskningsfinansiärer. Det innebär att runt hälften av min arbetstid ägnas åt att jaga pengar, säger Magnus Ivarsson.

Små fruktkroppar Svamparna som används är av division ascomycetes och bildar inte stora fruktkroppar. Biomassan byggs in i mycelet. Flera av arterna är inte bestämda, där DNA-analys förhoppningsvis ska ge svar.

Forskning med bredd På Naturhistoriska riksmuseet jobbar drygt hundra forskare inom områdena: Bioinformatik och genetik, botanik, zoologi, paleobiologi, miljöövervakning och geovetenskap.

På kala bergväggar i tunnlar har cyanobakterier, alger, mossor, svampar och andra mikroorganismer en fristad.

På jakt efter svampar som kan göra jobbet. Efter provtagning blir det analys på labb.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2022

Spår av vulkanutbrott på Mars De mest kraftfulla vulkanutbrott vi känner till har ägt rum på Mars, vilket NASA nu kan bekräfta. De antas ha skett under en period av 500 miljoner år. Superutbrotten produceras damm och farliga gaser som blockerar solens strålar och påverkar planetens klimat. Det vet man tack vare studier av terrängen och mineralsammansättningen på Mars. Man trodde först att spåren av utbrotten från supervulkaner var resultat av asteroider. Efter ett vulkanutbrott med flera hundra miljarder ton lava kollapsade vulkanen in i ett hål som har gett upphov till några av de kratrar vi ser i Arabia Terra, som är en region på Mars.

Det visste du inte om airbags Airbags består av tre viktiga delar: krocksensor, gasgenerator och själva krockkudden, som aktiveras via en sensor. Det sker genom att ett ämne som bildar en gas blixtsnabbt fyller krockkudden på mindre än 0.05 sekunder. Nu finns också hybrid-gasgeneratorn som släpper ut en gas i krockkudden under högt tryck vid en kollision. Numera finns även motorcykelutrustning med airbags, och även för fotgängare som blåses upp på utsidan av bilen mellan motorhuven och framrutan. Daniel Eriksson

Elliot Hansson

Därför åldras vi När en cell skadas sker en okontrollerad celldöd. Det börjar ofta med att flera av cellens processer går åt fel håll, vilket till slut leder till att cellen kollapsar och att dess innehåll läcker ut. Det gör att cellens byggstenar kan återvinnas. Men visste du att celldöd också kan vara kontrollerad, så kallad programmerad celldöd? Processen är helt förutsägbar och kan ske om cellen känner stress, men också som en försvarsmekanism vid till exempel infektioner. Det är denna process som gör att vi åldras, då den förstör många celler som inte kan ersättas. Visste du att nästa 70 miljarder celler genomgår programmerad celldöd varje dag? Hannah Malcher

Trafikolyckor kan förhindras med AI Forskare har utvecklat en modell som kartlägger potentiella riskzoner för trafikolyckor. Den artificiella intelligensen de använder sig av nyttjar historiska kraschdata, vägkartor, satellitbilder och GPS-spår för att förutspå trafikolyckor i framtiden. Forskarna kom fram till att motorvägar och dess av- och påfarter har en större risk än andra vägar. För att utvärdera modellen använde sig forskarna av data från 2017 och 2018 och

tittade på hur väl det stämde under 2019 och 2020. Flera ställen identifierades som högrisk trots att de inte hade haft några trafikolyckor under tidigare år. Modellen fick rätt eftersom det inträffade olyckor under mätperioden. Filip Manjevic

De här texterna är ett resultat av Naturvetarnas samarbete med partikular.se – en webbplats för naturvetenskapliga nyheter – skrivna av gymnasieelever.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2022

Vetenskap

FRÅGA EN NATURVETARE Experter inom naturvetenskap svarar på frågor från medlemmarna. Mejla redaktion@naturvetarna.se om du också vill ha svar på en fråga!

Hur kan el från vindkraft lagras? När det stormar går vindkraftverken för fullt och genererar el. Vilka lösningar för lagring av el kan bli aktuella för dagar med vindstilla väder.

Det kan handla om lagring av el, men också om bättre överföringskapacitet mellan regioner och länder, produktionskapacitet i beredskap, och ökad flexibilitet hos konsumenterna.

lite högre bränslekostnad. Bränsle kan vara biogas eller grön vätgas.

Här är några möjliga lösningar:

• Bättre transmissionskapacitet, inom landet och för import. Ofta blåser det någonstans, ju större område desto större chans till bra vind någonstans.

• Gasturbiner i beredskap. Detta är förhållandevis billiga kraftverk, dock med

• Vätgasproduktion från el, för användning i industrin. Det svenska Hybritprojek-

tet är ett exempel. Med viss lagringskapacitet skulle detta innebära en betydande flexibilitet. Man kan då avbryta vätgasproduktionen vid svaga vindar och även generera el via bränsleceller eller gasturbiner. • Flexibel elbilsladdning och V2G, där man undviker att ladda när priset är högt och i stället kan mata tillbaka el, och få betalt för den.

• Pumpkraft, som innebär att man pumpar upp vatten till en högre nivå när elen är billig och producerar el när den är dyr. • Extra turbiner i befintliga vattenkraftverk. Ger möjlighet till större effekt under korta perioder.

Fredric Ottermo, docent vid

Högskolan i Halmstad

Ska gröna knölar kasseras? Jag har lärt mig att skära bort gröna delar på potatisen. Men räcker det eller borde hela knölen slängas?

Det gröna är klorofyll och helt ofarligt - det finns ju i alla gröna växter. Bildning av klorofyll i växter induceras av ljus, särskilt om växterna först står i mörker, som ju potatisknölar gör. Solanin är däremot en glykoalkaloid, en beskt smakande försvarssubstans. I potatis kan även bildningen av glykoalkaloider induceras av ljus, men det svaret är mer variabelt än för klorofyll då en del potatissorter är mer ljuskänsliga än andra. Så svaret blir alltså att ’det beror

på’. Grönfärgning av potatisknölar är ett tecken på att de har blivit ljusexponerade, och beroende på potatissorten kan det vara mer eller mindre korrelerat med en syntes av glykoalkaloider. Vill man vara försiktig kan man därför slänga hela knölen om den

är grön någonstans. Som för de flesta gifter saknas större studier av giftigheten i människa, men de glykoalkaloider som finns i potatis anses bli ohälsosamma vid ett intag över cirka 1mg per kilo kroppsvikt. Det finns därför ett av Livsmedelsverket fastställt gränsvärde på 200 mg glykoalkaloider per kilo rå, oskalad potatis. En stor del av giftet finns under skalet, så skalning av potatis innan den äts minskar intaget väsentligt. Folke Sitbon, professor vid SLU

N AT U RV E TA R E N

1 / 2022

Så funkar det: Klimatsmarta lösningar med lignin Lignin är en restprodukt från skogsindustrin som i dagsläget framför allt eldas upp. Men nu börjar fler och fler alternativa och klimatsmarta lösningar dyka upp där lignin används i biobränslen, kolfiber och asfalt. TEXT:

Erik Aronsson

Trädstammar

Vad är Lignin? Lignin är ett samlingsnamn på en serie av polymera aromatiska föreningar. Det är en av huvudbeståndsdelarna i träd, som till cirka 25 procent består av lignin. Ligninet binder ihop cellulosafibrerna i veden och ger även styrka till trädstammen. Vid framställning av pappersmassa blir lignin en restprodukt som idag till största delen förbränns och används som energikälla vid massabruken.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2022

Pappersmassa

Så kan lignin användas: Kolfiber väger lätt Råmaterialen för biobaserad kolfiber är cellulosa och lignin. I tillverkningsprocessen omvandlas cellulosa till viskos som blandas med lignin för att bilda en spinnvätska. Denna spinns sedan till fibrer som upphettas och bildar kolfiber. Kan användas i bland annat vindkraftverk och flygplan.

Tar bort fossilkol i batterier Lignin kan även användas i batteritillverkning. Idag används fossilbaserat kol i anoderna på laddningsbara batterier. Genom att omvandla lignin som separerats från trä, till kolbaserat anodmaterial, kan den syntetiska och icke-förnybara grafiten ersättas.

Pappersmassafabrik

Biobränsle som flyger Skogsbolaget SCA har tillsammans med drivmedelsbolaget St1 startat ett samägt bolag för att utveckla och producera biodrivmedel från bland annat svartlut, som huvudsakligen består av lignin. Biodrivmedlet är framför allt tänkt att användas för flyg och sjöfart där elektrifieringen ännu inte kommit så långt. Finska Neste, som är världens största producent av förnybar diesel och förnybart flygbränsle, tar också hjälp av lignin. Bolaget testar nu tillsammans med Volvo Cars en ny typ av bensin som till 75 procent består av förnybara råvaror som lignin och andra liknande restprodukter från skogsindustrin.

Binder ihop asfalt Bygg- och anläggningsföretaget Peab driver ett projekt där lignin ersätter det oljebaserade ämnet bitumen som bindemedel när asfalten kokas. NCC samarbetar med Rise för att testa lignin som bindemedel i asfalt.

Supermaterialet grafen Det svenska företaget Bright Day Graphene använder lignin i stället för fossilbaserad grafit för att tillverka det supertunna materialet grafen. Grafen kan till exempel användas i elektroniskt papper, böjbara mobiler och energieffektiva flygplan, liksom i innebandyklubbor och tennisracketar.

Lignin

N AT U RV E TA R E N

1 / 2022

Få teamet att växa med tillit Om tilliten är på plats går mycket av sig själv. Engagemanget ökar och teamet når ett bättre resultat. På köpet kan chefen gå från detaljstyrning till att jobba mer strategiskt. Det är lätt att gå i fällan och bör-

ja i fel ände när teamet ska byggas. Innan man pratar resultat måste grunden läggas, där tillit är en viktig byggsten. – När det finns tillit i gruppen kan man gå vidare och jobba med engagemang, ansvar och resultat. Mycket av det ger sig själv när til�liten är på plats, säger ledarskapskonsulten Carina Elmér på Naturvetarnas webbinarium för chefer. Vad betyder tillit? – Det handlar om att skapa en atmosfär där man vågar vara personlig och visa svaghet, men också styrka. Medarbetare som erkänner fel och tar hjälp av varandra gör att både individen och teamet växer. Man litar på varandra, säger Carina. Det finns verktyg för att jobba med tillit. Kom överens om gemensamma norCarina Elmér

N AT U RV E TA R E N

1 / 2022

mer för beteende, som att vara vänlig och inte acceptera elakheter. Att ha tydliga förväntningar på varandra är ett sätt att klargöra roller och kompetens hos individerna. För att komma framåt kan man i en övning låta alla berätta om viktiga händelser och vägval i livet, liksom om personer som har betytt mycket för dem. – När man vågar berätta om personliga saker i en grupp blir det en helt annan miljö. I en ledningsgrupp jag jobbade med hade deltagarna bara pratat resultat. När de blev mer personliga var det lättare att lösa problem och resultatet blev bättre, säger Christer Tingell, som liksom Carina är knuten till Naturvetarnas samarbetspartner Verto Konsult AB. Den metoden är verkningsfull även i

Att ha tydliga förväntningar på varandra är ett sätt att klargöra roller och kompetens.” den egna arbetsgruppen, där chefen kan gå från detaljstyrning till att jobba mer strategiskt och långsiktigt. Hur kan möten bli mer effektiva? – Dra i snöret när möten är på väg åt fel håll och man pratar om andra saker än det var tänkt. Lika viktigt är att alla kommer till tals och att man lyssnar på varandra. Använder vi all kompetens som finns i gruppen, frågar Carina retoriskt.

Många chefer missar att göra grundjobbet och börjar högst upp i pyramiden i stället för att starta med att bygga tillit i teamet.

Ledarskap

När tilliten finns kommer engagemanget som ett brev på posten. Det bygger på att medarbetarna har motivation, som kommer inifrån och är äkta. När så är fallet visar undersökningar att sjukfrånvaron minskar och trivseln ökar. Detsamma gäller kvaliteten och kreativiteten. – Som chef är det möjligt att påverka det, säger Christer övertygande. Han förklarar att det handlar Christer Tingell om psykologiska behov, som kompetens, autonomi och samhörighet. Kompetens har med duktighet, självförtroende och utveckling att höra. Autonomi har den som känner frihet att vara sig själv, medan samhörighet är kopplat till att vara en i gänget och få bekräftelse. Ett kraftfullt verktyg är att jobba med mål. – Målet ska finnas med hela tiden och bör inte sättas för långt in i

framtiden. Två månader har visat sig vara en optimal tidsrymd för att målet ska vara överblickbart och motiverande, säger Carina. I det ligger att stanna upp och reflektera: vad gick bra och vad kan utvecklas? – Med tillit i botten kan också det coachande samtalet få högre kvalitet. Det handlar bland annat om att lyss-

na aktivt och ställa kraftfulla frågor för att medarbetarna ska få ut sin fulla potential, säger Christer. Några exempel: vad saknas för att du ska var 100 procent motiverad? Vad hindrar dig från att sätta i gång, och vilka krafter kan du plocka fram hos dig själv när det behövs? PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

1 / 2022

CHEFSFRÅGAN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Hur får jag talangerna att stanna? För oss blir det allt svårare att hitta rätt kompetens, men också att behålla de nyckelpersoner vi behöver för att utvecklas. Hur ska vi tänka för att personalen ska stanna?

Lönen är en faktor, men långt ifrån allt för att vara en attraktiv arbetsgivare. Visa att du uppskattar medarbetarna och berätta att de är viktiga spelare i ditt dreamteam. Det är så lätt att ta saker för givna och glömma bort att ge positiv feedback, särskilt till de som är duktiga och självgående. I stället går många chefer i fällan och lägger för mycket tid på dem som inte fungerar och är missnöjda. Det är naturligt att försöka få med alla, men det är kanske inte de insatserna som gör mest nytta för helheten. Lägg hellre mer fokus på dem som är viktiga för verksamheten och som du vill behålla. Ställ frågor om hur de vill utvecklas och erbjud dem att vara med i arbetet med strategier och åt vilket håll organisationen ska gå. Bjud in nyckelspelarna till ledningsgruppen och andra fora, och låt dem dela med sig av sin kompetens och sitt engagemang. Möt medarbetarna på deras spel-

N AT U RV E TA R E N

1 / 2022

”Möt medarbetarna på deras spelplan och ta reda på vilka behov de har för att trivas och göra ett bra jobb.” plan och ta reda på vilka behov de har för att trivas och göra ett bra jobb.

Sedan måste du göra hemläxan och fundera på varför du är ledare och vilka dina visioner är i ledarrollen. Om du kommunicerar det till dina medarbetare är

det lättare för dem att följa dig. De ska känna: ”Där vill jag vara med”.

Att vara närvarande bland sina medarbetare kan låta som en klyscha. Men många chefer lever inte upp till det, utan ägnar mycket tid åt möten och hinner vare sig vara strategiska eller operativa. I ett sådant läge är det idé att se över sin mötesstruktur och ha ett tydligt syfte med varje möte.

Nu när folk är tillbaka på kontoret efter pandemin gäller det ha spelregler för närvaro på kontoret. Det kan handla om att alla ska vara på plats vissa mötesdagar. Att kunna erbjuda hemarbete börjar bli en hygienfaktor, som man inte kommer undan som arbetsgivare.

Se också över förmåner. Pensioner har seglat högt upp på listan, även bland de unga, liksom arbetstider och semester.

Pelle Dohlwitz, chefsrådgivare på Verto

GÄSTKRÖNIKAN

Lyssna när Jens gästar Naturvetarpodden. Finns där poddar finns.

Naturvetare är med och bygger vårt försvar Det har gått fem dagar sedan Ukraina invaderades av Ryssland när detta skrivs. Fler än jag berörs på djupet av ett hänsynslöst krig där det ukrainska folket blir måltavlor och drivs på flykt. Den geopolitiska verkligheten har gjort sig påmind i allas vår vardag. Mänskliga fri- och rättigheter, demokratiska system och den faktabaserade verkligheten utmanas. Små staters rätt att välja väg och sätta sin egen politiska agenda ifrågasätts. Användandet av våld och den starkes rätt att korrigera historiska misstag framförs som om de vore legitima rättigheter. Yttrandefrihet? Glöm det.

Jens Mattsson, generaldirektör för Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI

När det här skrivs så har Putin ännu en gång dragit kärnvapenkortet. Användandet av kemiska stridsmedel är ett område där man tidigare gått över gränsen för vad internationella konventioner tillåter. Det är också ett område där svenska naturvetare spelat en nyckelroll i analyserna av olika prover. Vi försvarsmyndigheter behöver fler naturvetare. På exempelvis FOI så är naturvetarna och civilingenjörerna våra två överlägset största yrkesgrupper bland mer än 1000 anställda. Förutom det viktiga uppdraget att kunna skydda Sverige, vår demokrati och gemensamt bygga motståndskraft så finns rader med intressanta och spännande jobb, nu och en lång tid framöver.

Mänskliga fri- och rättigheter, demokratiska system och den faktabaserade verkligheten utmanas.

Sanningen är att den europeiska säkerhetskrisen som Ryssland är arkitekt till inte kommit som en överraskning. Experterna som arbetar med försvars-och säkerhetsfrågor har under många år sett vad som har varit under uppsegling. Hur alltifrån retorik till agerande och förakt för internationella överenskommelser blivit regel snarare än undantag. Idag vet alla vad som gäller på grund av det väpnade angrepp som Ryssland genomför mot Ukraina. Konsekvenserna är redan i slutet av februari fruktansvärda.

Hoten mot vårt samhälle och vårt sätt att leva inkluderar en blandning av militära och icke-militära medel, ofta i en gråzon mellan fred och krig. Det kan inkludera påverkanskampanjer eller politiska, ekonomiska och diplomatiska påtryckningsmedel, statssponsrade IT-angrepp eller försök till lönnmord. Enbart angriparens fantasi sätter gränsen. Det är också med ekonomiska sanktioner och andra medel som EU och Sverige försöker svara mot den Ryska invasionen.

N A T U R V E T A R E N 1 / 2022

Medvind för el från

havet

Vindkraft från havet är som ljuv musik för en miljövän och potentialen är enorm. Nu gör regeringen en storsatsning och lovar att processerna ska skyndas på.

TREDUBBLAT BEHOV I dag ligger elförbrukningen i Sverige på 140 terawattimmar per år och förväntas öka snabbt. Nu har regeringen gett klartecken för att bygga vindkraft i Västerhavet, Östersjön och Bottniska viken, som ska ge 20-30 terawattimmar per år. Energimyndigheten har fått i uppdrag att planera för ytterligare 90 terawattimmar vindkraft.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2022

ELSTATIONER TILL HAVS För att leda elen från vindparkerna till land läggs kablar på havsbotten. Om avståndet till land är kortare än 50 eller 60 kilometer funkar det bra att leda elen som växelström. Vid längre avstånd behöver elen omvandlas till likström. Och då måste man anlägga stationer i havet som omvandlar strömmen, vilket är en komplicerad och dyr historia.

BILLIGARE ATT DRA EL Hittills har kraftbolagen själva fått dra fram elnät till vindparkerna. Nu slipper de den kostnaden då Svenska kraftnät ska bygga ut stamnätet till havs, enligt ett regeringsbeslut som trädde i kraft den 1 januari i år. Redan nu strömmar det in ansökningar om att bygga nya vindkraftverk till havs.

”Forskning visar att det på en generell nivå inte finns några stora risker för biologisk mångfald med havsbaserad vindkraft, förutsatt att de anläggs ansvarsfullt och med lämpliga tekniska lösningar. Men det finns lokala undantag och valet av placering är mycket viktigt.” Lena Bergström, docent i ekologi, Institutionen för akvatiska resurser, SLU

FLYTANDE VINDSNURROR PÅ DJUPT VATTEN Hittills har vindkraftverk till havs byggts på fundament på grunda områden, mindre än 60 meters djup. Nu har en teknik utvecklats som gör att parkerna kan finnas långt ute till havs, där vindarna är mer stabila och ingen störs. Turbinerna är placerade på en flytande struktur med ett inbyggt servoprogram som hjälper till att hålla balansen i vågorna.

N A T U R V E T A R E N 1 / 2022

Hur gick det sen?

robotar ger bästa service

Fredriks

När vi träffade Fredrik Löfgren för fem år sedan tränade han robotar att spela fotboll och byggde en självkörande bil. Idag gör robotarna något helt annat som i stället gynnar samhällsnyttan. Hur gick det med er självkörande bil? – Det slutade i en polisjakt, väldigt glädjedödande, säger robotutvecklaren. Fredrik Löfgren är ett känt namn inom robotiken. Redan som sjuåring byggde han sin första robot, och sålde sin första hemsida när han var tolv år. Sedan dess har han rest jorden runt med sina robotar tillsammans med studenterna på Linköpings universitet. BILEN FUNGERADE

När vi pratade med Fredrik 2017 hade han fullt upp med att färdigställa sitt senaste projekt: att skapa en självkörande bil som skulle visas upp i studenternas kortegeparad. Men så blev det inte. – Vi blev väldigt ledsna att polisen inte kunde låta oss testköra när vi hade fått tillstånd till paraden. Men bilen fungerade och använde sig av kameror för att se vägen och om det till exempel dök upp en fotgängare i närheten. I ett annat, lite mer långsiktigt projekt, var målet att bygga ett robotlag i fotboll som slår världsmästarna. Men precis som för riktiga fotbollsspelare säger kroppen ifrån till slut. – De har fått problem med höftleder och knän så tyvärr är de inte uppe på

N AT U RV E TA R E N

1 / 2022

”De har fått problem med höftleder och knän.”

Fredrik Löfgren Utbildning: Studerar till civilingenjör i teknisk fysik. Jobbar med: Driver fem aktiebolag med olika inriktningar. Utmärkelser: Har bland annat vunnit Genikampen på svt och fått stipendium från Anders Walls Stiftelse. På fritiden: Utvecklar robotar med studenterna på Linköpings universitet, föreläser, undervisar elever med särbegåvning. Kopplar av med: Nöjesprogrammering, vandrar. Gör om fem år: Driver eget företag med 40-tal anställda. Har förhoppningsvis en fin familj och en villa ute på landet.

elitnivå längre. Vill man byta ut hårdvaran kostar det mer än att laga en mänsklig fotbollsspelare. LETAR FRAM GLASÖGON

Men Fredrik verkar inte sörja robotarnas pension. – De tillför inte så mycket till samhället. Därför tävlar robotarna i en annan gren som kallas service-VM. Om till exempel Greta säger att hon tappat bort sina glasögon kan roboten leta fram dem åt henne. Robotar kan också genom ansiktsigenkänning veta vem som har beställt vad på restaurang. Robotarna har redan fått visa vad de går för i både Sidney och Kanada, och i sommar väntar en tävling i Thailand. ELLINOR MOLIN

MEDLEMSNYTT Här hittar du nyheter som gäller ditt medlemskap i Naturvetarna.

Naturvetarna står upp för fred och demokrati Denna dag när detta skrivs har Ryssland invaderat Ukraina. Det är krig i Europa. Igen. Det får mig att tänka på värderingar. Naturvetarna är medlem i Saco – Sveriges akademiker – där vi tillsammans med 20 andra fackförbund tagit fram gemensamma värderingar och ett samhällspolitiskt program som antogs på Sacos kongress i höstas. Saco ska värna, och ständigt arbeta för att försvara och vidareutveckla demokratin. Fria demokratiska fackföreningar är centrala för demokratiska stater och bidrar till fred och rättvisa i och emellan länder. Det här är något vi tar givet i Sverige men det måste ständigt försvaras. Enligt många experter är det just den demokratiska utvecklingen i Ukraina som det auktoritära Ryssland känner sig hotat av. I Sverige är det valår och Saco, som liksom Naturvetarna är politiskt obundet, kommer driva frågor utifrån det samhällspolitiska programmet. Saco har tre övergripande mål: 1. En trygg, växande och innovativ arbetsmarknad 2. Högre kvalitet på utbildning 3. Utbildning ska löna sig Skolan kan bli en stor valfråga. På Sacos kongress valdes Lärarförbun-

För förlängd försöksverksamhet med spetsutbildningar inom matematik och naturvetenskap. För auktoritära regimers förtryck av demokratiska rättigheter.

det, in i Saco som nu har 330 000 lärare, studie- och yrkesvägledare och skolledare i tre förbund bland sina 945 000 medlemmar.

LEDAREN

”Fria demokratiska fackföreningar är centrala för demokratiska stater och bidrar till fred och rättvisa” ämnen i gymnasieskolan har nyligen förlängts två år och ytterligare ett par utbildningar ges möjlighet att starta. Dock bara inom teknikvetenskap, och taket är fortfarande bara 31 utbildningar i hela landet för alla ämnen. Det är viktigt att denna verksamhet permanentas och utökas, och att den ges utökade resurser. Intresset finns från både från elever och skolor.

Det här är viktiga frågor för Naturvetarna. Fler naturvetare behövs, och för att fler ska gå naturvetenskapliga utbildningar behövs både fler lärare och bättre villkor som kan locka naturvetare att bli lärare. Alla elever behöver kunskaper inom naturvetenskap men det är också viktigt att de med specialintresse får möjlighet att fördjupa sig ytterligare. Försöksverksamheten med spetsutbildningar inom teoretiska

Patriq Fagerstedt, förbundsordförande

N A T U R V E T A R E N 1 / 2022

Medlemsnytt

Vem tycker du ska bli Årets geolog 2022? För att utses till Årets Geolog ska man på ett positivt och förtjänstfullt sätt flyttat fram geologins position i samhället. Ditt förslag skall innehålla en kort text med en motivering. Mejla din nominering senast 6 april till geosektionen@naturvetarna.se

Tidigare Årets geolog 2021: Åke Johansson, förste intendent och jourhavande geolog på Naturhistoriska riksmuseet. Sedan många år engagerad i Geologins dag. 2020: Emma Rehnström, driver företaget Geologica Consult AB, aktiv inom bla. Geopark Skåne och tillika Geologiska Föreningens ordförande. 2019: Gunnar Eriksson, driver företaget Naturforum i Garpenberg AB som erbjuder geovetenskapliga temaresor. 2018: Elisabeth Einarsson, universitetslektor vid Högskolan i Kristianstad med inriktning mot paleontologi och geovetenskapens didaktik.

Skogsakademikernas stipendier Är du skogsakademiker och behöver ett tillskott i kassan? Då finns det pengar att söka i Skogsakademikernas två fonder: Kamratfonden och von Porats fond. Sista ansökningsdag är den 15 april. Läs mer på naturvetarna.se Stiftelsen Kamratfonden Bidrag kan sökas för studieresor, kompetenshöjning och liknande. Stiftelsen von Porats fond Syftet är att ge medlemmar i en medicinskt eller socialt svår situation ekonomiskt bidrag. Pengar delas ut som engångsbelopp till stöd och uppmuntran. Ansökan till båda stipendierna Ansökan om bidrag sänds per post till eller e-post: Skogsakademikerna, c/o Naturvetarna, box 760, 131 24 Nacka erik.palmqvist@naturvetarna.se

Naturvetar podden Nikita & Palle driver Naturvetarpodden och bjuder in spännande gäster som med sin spetskompetens bidrar till fördjupad kunskap, inspiration och skrattfyllda diskussioner. Temat är hållbarhet på olika sätt. na: Några av gäster

Matti Sällberg

Anders Eriksson Mia Törnblom

Jens Mattsson

Fler geologer som har fått utmärkelsen hittar du på naturvetarna.se Länk för Naturvetarens digitala upplaga: www.naturvetarna.se/om-oss/ professionsforeningar/Geosektionen/ arets-geolog

Sök bidrag från Svenska artprojektet • Taxonomisk forskning 29 maj • Nätverkande aktiviteter 9 maj

artdatabanken.se/svenskaartprojektet

N AT U RV E TA R E N

1 / 2022

NÄR NATURVETARNA GÖR SKILLNAD

Anna fick upprättelse och extra semester När Anna, som egentligen heter något annat, blev hemskickad efter en konflikt med chefen ringde hon Naturvetarna. – Jag fick den bästa hjälpen med fler semesterdagar efter en omplacering. Ännu viktigare var det mänskliga stödet som gjorde att jag kunde gå vidare, säger hon. Det var på första jobbet efter examen som Anna inte drog jämnt med chefen, som också var ägare av det lilla konsultföretaget. Som fysiker hade hon inte riktigt den kompetens som krävdes för att jobba som VVS-projektör, men hon fick löfte om vidareutbildning. Men så blev det inte riktigt. – Jag fick lära mig ge nom ”doing”, och kurser i ritverktyget CAD var det inte tal om. Det gjorde att jag halkade efter och blev kritiserad för att jag inte var tillräckligt bra. BRÖT IHOP Det stressade henne och gjorde att hon var tvungen att jobba kvällar och helger för att klara uppdraget. – Det här var mitt under pandemin och vi var tvungna att vara på kontoret, fast det hade gått lika bra att jobba hemma. Jag orkade inte längre och bröt ihop, säger hon och blir dyster när hon tänker till-

baka på vad som hände. Anna blev sjukskriven under hela förra våren och kom tillbaka successivt. Men det blev ingen mjukstart, utan hon blev inkastad i ett nytt projekt utan vägledning. Det var inte riktigt den återgången till arbetet hon behövde. Det slutade med att hon blev hemskickad och arbetsbefriad. – Då ringde jag Naturvetarna och pratade med Daniel Wallin, som gav mig ovärderligt stöd. Det var så skönt att bli tagen på allvar och bli lyssnad på. Han blev upprörd över hur jag hade behandlats. LYCKAD FÖRHANDLING Efter förhandling blev Anna omplacerad till en tjänst som projektingenjör och var ute på byggen. Jag fick nya kollegor som jag trivdes bra med och hade bland annat ansvar för ekonomi, inköp, miljö- och kvalitetsledning.

– Efter en förhandling, där Naturvetarna bistod mig fick jag samma lön som tidigare och längre semester mot att flextiden försvann. Det var en lösning som jag var nöjd med. Hon kände ändå att hon ville därifrån. Sedan 1 februari är hon teknikkonsult på ett större bolag. – Jag är nykär och är på

Det har snabbat på den mentala läkningen och har gett mig tillbaka självförtroendet.” rätt plats, säger hon spontant om sitt nya jobb. Så här i backspegeln är hon tacksam över att hon var med i Naturvetarna. – Det kan jag rekommendera alla. Jag är imponerad över det professionella och mänskliga stöd jag fick. Det har snabbat på den mentala läkningen och har gett mig tillbaka självförtroendet

I backspegeln är Anna tacksam över att hon var med i Naturvetarna. ”Jag är imponerad över det professionella och mänskliga stöd jag fick”. ↑

N AT U RV E TA R E N

1 / 2022

Naturvetare i historien

Vetenskapens Rosa Parks Visste du att det är kvinna som ligger bakom teorin om växthuseffekten och global uppvärmning? Eunice Newton Foote var, mot alla odds, vetenskapsman under en tid då forskningen helt dominerades av män och som stod i fronten för kvinnors rättigheter. Vi vet väldigt lite om Eunices uppväxt och knappt hur hon såg ut. Bilden ovan är overifierad men är vad många tror avbildar henne. Däremot vet vi att hon föddes den 17 juli 1819, i USA och var yngst i en stor familj med elva syskon. Hennes föräldrar värdesatte utbildning högt och såg ingen skillnad på kön vilket skiljde dem från många andra föräldrar i 1800-talets USA. Vid sjutton års ålder började hon studera på Troy Femal Seminary, och gick även på föreläsningar på det närliggande vetenskapsuniversitet Rensselaer School. Det leddes av botanikern och forskaren Amos Eaton. Hans skola var en av väldigt få som tillät kvinnor att utbilda sig inom olika vetenskaper och det var där Eunice fann kärleken till kemi och biologi.

Det skulle ta hundrafemtio år innan hon fick den äran hon förtjänade.

KÄRLEKENS LABORATORIUM

sig Eunice för vad som händer med olika gaser när de utsätt för värmen från solljus. Med hjälp av en luftpump, fyra termometrar och två glascylindrar inleddes åtta månader av experimenterande där hon testade temperaturskillnader för väte, syre och koldioxid, när de var i skugga eller solljus. Utifrån detta kom hon fram till att en förändring av andelen koldioxid i atmosfären skulle ändra temperaturen på jorden. I den sekunden blev hon först med att identifiera orsaken bakom vad vi idag kallar för växthuseffekten.

1941 gifte hon sig med domaren och matematikern Elisha Foote. Förutom att de delade det stora intresset för vetenskap var även hennes man för jämlikhet. Något som blev tydligt när Eunice blev invald som medlem i kommittén för den första kvinnorättkonferensen 1848. Ett möte som blev startskottet på den moderna feminismen i USA. I deras hemmabyggda laboratorium intresserade

En tidig morgon 1856 samlades hundratals forskare, uppfinnare och vetenskapsmän i New York på konferensen AAAS. En av upptäckterna som presenterades var Eunices, men inte av henne själv då kvinnor inte fick lov att presentera sin forskning. I stället blev det vännen Joseph Hen-

PRESENTERADES AV EN MAN

← Eunice Newton Footes forskningsrapport ”Circumstances Affecting the Heat of Sun´s Rays”.

HUR VIKTIGA ÄR EUNICES UPPTÄCKTER? Vi frågar Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.

ry, en framstående professor, som klev fram och presenterade hennes upptäckt ”Circumstances Affecting the Heat of Sun´s Rays”. Han var noga med att gång på gång nämna att det var hon som stod bakom arbetet. Fyra månader senare publiceras hennes text i American Journal of Science. STULEN FORSKNING

I samma tidskrift skrev fysikern John Tyndall om färgblindhet och konstigt nog publicerade han tre år senare ”egna” mer detaljerade upptäckter om hur olika typer av gaser fångar värme. Eunice nämns inte i artikeln och han hävdade till och med att inga tidigare experiment gjorts inom området. Detta gav honom all ära för teorin om växthuseffekten. Trots flera upptäckter och patent skulle det ta hundrafemtio år innan Eunice fick den ära hon förtjänade. 2010 återupptäckes hennes teorier och sedan dess har arbetet pågått för att ge henne den rätta platsen i historien. Hon var trots allt den första kvinnan att få sin artikel presenterad på en stor forskningskonferens och den enda kvinnan att bli publicerad i fysikjournaler fram till Marie Curie. Hon har kallats vetenskapens Rosa Parks.

– Det är ett fundament i hela klimatforskningen. Den finns beskriven i våra klimatmodeller och är ett viktigt bidrag till att förklara hur atmosfären fungerar. Jag pratar mycket om klimatförändringar och teorin om växthuseffekten ligger till grund i det arbetet. På vilket sätt har teorin påverkat forskningen? – Det har varit viktigt för att förstå hur klimatsystemet fungerar, och därmed en viktig del att förstå förutsättningarna för livet på jorden. Teorin har också använts i studier av andra planeter. I dag är det särskilt viktigt att vi förstår vad som händer och varför, och vad som kan hända framöver om vi fortsätter att öka atmosfärens halt av växthusgaser. Visste du att det var en kvinna som låg bakom teorin men att en man tog åt sig äran? – Nej det visste jag inte tidigare. Tråkigt förstås, men samtidigt spännande att höra och att lära sig något nytt.

EUNICE NEWTON FOOTE Född: 17 juli, 1819 i Connecticut, USA. Död: 30 september 1888. Sysselsättning: Forskare, uppfinnare, klimatolog, fysiker, medborgarrättsaktivist. Familj: Man: Elisha Foote, Barn: Mary Foote Henderson och Augusta Foote Arnold. KÄLLOR: WIKIPEDIA, HJÄLTIONNOR.SE, THE NEW YORK TIMES

NIKITA ZEILOTH

ANNONS

Vill du också vara med och forska? Besök medborgarforskning.se och eu-citizen.science!

Vetenskap & Allmänhet är en ideell förening för öppenhet och dialog mellan forskare och allmänheten. För mer information, se www.v-a.se

Extra förmånlig ränta för dig En större utgift kan vara både väntad och oväntad. Oavsett vilket kan du som medlem i Naturvetarna låna upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 5,20* procent. Läs mer och ansök på seb.se/medlemslan

* Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 5,20 %. En kreditprövning görs alltid. Om den rörliga årsräntan

är 5,20 %, blir den effektiva räntan 5,33 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 113 778 kronor och din månadskostnad blir 1 896 kronor. Årsränta per 2022-02-15.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2022

KALENDER Här får du koll på våra aktiviteter. Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender, där vi uppdaterar fortlöpande.

WEBBINARIUM:

Karriärvägar inom life science T E M A K VÄ L L W E B B I N A R I U M : L Ö N E S A M TA L E T Välkommen till en temakväll om tips och råd kring hur du bör förbereda lönesamtalet. Läs mer och anmäl dig på www.naturvetarna.se/kalender

När: 24 mars Tid: 19.00–20.00 Plats: webbinarium

Naturvetarnas arbetsmarknadsexpert Marita Teräs reder tillsammans med dagens gäster ut vilka karriärmöjligheter som finns inom life science-sektorn för naturvetare. Läs mer och anmäl dig senast 2 maj på

”Chefen och konsten att inte umgås”. Välkommen till en inspirerande chefsfredag med Per Naroskin som pratar om vad forskningen har för svar på vad vi lärt oss så här långt av att anpassa tillvaron efter pandemin.

www.naturvetarna.se/ kalender

Tid: 14.00-15.30

När: 4 maj

KLARA TESTET OCH ÖKA

CHEFSFREDAG

Tid: 16.00–17.00

DINA JOBBCHANSER Tester av olika slag används i de flesta rekryteringar. Genom arbetspsykologiska tester får arbetsgivaren veta mer om den som söker jobbet, utöver det personliga mötet.

Läs mer och anmäl dig på www.naturvetarna.se/kalender

När: 1 april Plats: Fysiskt i Stockholm på Scandic Anglais eller digitalt via länk

S Å LY C K A S D U PÅ J O B B I N T E R VJ U N

Läs mer och anmäl dig på www.naturvetarna.se/kalender

Även om du inte söker arbete just nu är det bra att vara förberedd när drömjobbet dyker upp. Läs mer och anmäl dig senast 5 april på www.naturvetarna.se/kalender

När: 21 april

När: 7 april

Tid: 08.00–08.50 Plats: webbinarium

Tid: 08.00-09.00 Plats: webbinarium

Vill du bidra till tidig upptäckt av cancer? Sök till magisterprogrammet i Diagnostisk cytologi 60 hp, 1 år, start 29 augusti Se mer på ki.se

ANSÖK SENAST 19 APRIL

N AT U RV E TA R E N

1 / 2022

Na-krysset SLOG EN GALEN- HÄMMAR ENZYMER GRUNDI GRUPPEN ELLER PANNA PULS CYKLOOXYGENASER FLERA PÅ VÄGEN TILLUPPSATS MEN INTE SKANSA GATAN SJUNKA SIG

GÅR GENOM 13 LÄNDER, I UR OCH SKUR SÅN KOM TILL IRLAND PÅ 400-TALET F.KR. ANNAT NAMN PÅ HJÄLPER NYA ZEELÄNDSKA FARA PÅ VISSA ATT ROA UGGLEPAPEGOJAN TENTA SIG KUNGLIGT MÅSTE VI NUM(M)ERA HA MÅNGA I HUVET UTFÖRS ÖVER DISK

DEJTAR HINGST

NYANS

ORIGI- DRYFTAS NELLT PÅ KEMIORIGINAL LEKTION

HAVREARTIKEL

LAMA

KALL SÅS KAN EJ GES PÅ ARMFRÅN PRO- LÄNGDS AVSTÅND VENCE BULJONGSMAK

LYSTEN PÅ BYSTEN?

BRÄNNBART BRÄNSLE INTAKT

ÖDESDIGER

GÅR PÅ VÄGEN SOM LEDER IN TILL BYN

NÄSSJUKELÄRA

RÄNNA

FANNS VISST ETT I DELFI

USA:S 44:E PRESIDENT

DALKARL FÅR BOLLBUSE RÖTT

EFTER AFTER SLUT

FOSTRA PORTVAKT

FARTYGSBOTTEN PLATTVÄNDARE

STORKFÅGEL AMOR I ATEN

SKIVA KUNGLIG SOM SKEPP SAMMANPRESSADE SMÅ FODERKULOR

JOD OHÄMMAD NJUTNING

SKARV KUTTRANUMMER

MÅNDE SEISMOLOGEN?

BOAORM

VARA UTE EFTER TAKT

SAMLAR BRÄNNAREN RIS

PARTADE LOSS

MATE- DATORMATISK INTELLIKURVA GENS

FÖLJER SNÖPLOGAREN? LÅT GÅ TOKIG DAGORT

HUVUDGUDSTJÄNST AVSLUTAR FLÖRT ÄTBAR

SEXIG SPOLAS KRÖKEN PÅ

TAL I ENTRÉ ÖVERENS

KAN INTERNREVISION I? LOOP

Vinnare Vinnare av förra numrets korsord är Anna Arnqvist i Linköping.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2022

MINSTA DEL AV ETT ÄMNE

ÄR VISS SÄD SPOLING MILITÄR ALLIANS NATRIUM HUDSVULST KVÄVE

SOLGUD SPRANG UR ZEUS HUVUD

ANDERSSONS AKVAVIT I HÄNDELSE AV ATT

Tävla och vinn! Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut presentkort på böcker. Senast den 31 mars vill vi ha din lösning. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

L E M U RKRYSS 2022

Naturvetarna ger Ukraina sitt stöd Naturvetarna fördömer Rysslands invasion i Ukraina och står upp för fred och demokrati. Tillsammans med Saco, TCO och LO, uttrycker vi solidaritet med fackföreningarna i Ukraina. I det gemensamma brevet skriver vi att vi är mycket oroade över situationen och dess effekter för fackförbunden, civilsamhället och det ukrainska folket. Vi tackar facken i Ukraina för deras viktiga roll i arbetet för mänskliga rättigheter och fackliga rättigheter inom ramen för det internationella samarbetet i ITUC. – Vi vill visa solidaritet med det ukrainska folket i den extremt pressade situationen, där människor utsätts för krigshandlingar och tvingas på flykt, säger Per Klingbjer, förbundsdirektör på Naturvetarna. Han uppmärksammar också det svåra läget som forskarna lever under i Ukraina. Enligt webbtidningen Science business är forskarna i stort behov av stöd. Bara några kan fortsätta sin

forskning, medan de flesta har anslutit sig till armén eller sökt skydd i bunkrar. Enligt samma källa har en universitetsbyggnad för forskning och utbildning inom fysik och teknik bombats i landets andra största stad Charkiv.

– Det är en tragedi för vetenskapen, där mycket av den innovationskraft som har byggts upp under århundraden raseras. Risken är stor för braindrain där forskare och andra högutbildade lämnar Ukraina, säger Per Klingbjer.

Ta hjälp av vår chefsrådgivning » När du är ny som chef » När du vill utvecklas som chef och vad du ska tänka på för att lyckas i rollen » Lyckas i medarbetarsamtalet » Så får du medarbetarna att må bra och prestera

Missa inte våra seminarier, som du hittar i kalendern på naturvetarna.se, där du också kan läsa mer om vår chefsrådgivning. N AT U RV E TA R E N

1 / 2022

POSTTIDNING

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka www.naturvetarna.se

Sverige behöver fler Genetiska vägledare

Klinisk genetik är ett område som växer snabbt och genetiska vägledare med kunskap inom psykologi, etik och genetik efterfrågas allt oftare inom vård och omsorg. Är du något av en pionjär och vill ha en vidareutbildning inom ett nytt och banbrytande område har du hittat helt rätt.

Vår utbildning vänder sig till dig som har en grundutbildning inom biologi (till exempel molekylärbiologi och biomedicin) eller omvårdnad (till exempel psykologi, sjuksköterska och socionom) och som vill specialisera dig inom ett växande, viktigt och patientnära område.

Ansök till Masterprogrammet i genetisk vägledning senast 19 april 2022 via antagning.se