NE Samhällskunskap – nivå 1

SAMHÄLLS KUNSKAP

FÖR GYMNASIET ––– NIVÅ 1

Elin Wägner (1882–1949) var författare och journalist. Hon är en av de mest kända förkämparna för kvinnlig rösträtt och diskuterade rösträttsfrågan i sin roman Pennskaftet (1910).

Första världskrigets fasor gjorde

Wägner till övertygad pacifist och aktiv fredskämpe. Hon var med om att bilda Rädda Barnen och var en av de första att skriva om miljöförstöring.

1944 valdes hon som andra kvinna in i Svenska Akademien.

NATIONALENCYKLOPEDINS

SAMHÄLLS KUNSKAP

FÖR GYMNASIET NIVÅ 1

NE Nationalencyklopedin AB Ångbåtsbron 1, 211 20 Malmö redaktionen@ne.se www.ne.se

© NE Nationalencyklopedin AB 2025

Författare: Andreas Bergh, Johan Eriksson, Anders Hansson och Henrik Larsson

Läromedelsutvecklare: Patrick Wernetoft

Redaktör: Tobias Andersson

Bildredaktör: Martina Eriksson

Grafisk formgivare: Jens Klaive

Grafisk redaktör: Arvid Gruvö Wärle

Layout: Arvid Gruvö Wärle, Jens Klaive och Albina Sjöberg

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman, t.ex. kommun, eller Bonus Copyright Access. De flesta skolor och högskolor har avtal med Bonus Copyright Access och har därigenom viss kopieringsrätt. Det är lärarens skyldighet att kontrollera att skolan har ett giltigt kopieringsavtal med Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter och fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till rättsinnehavaren.

MIX

Papper | Bidrar till ansvarsfullt skogsbruk

Tryckt hos GPS Group i Bosnien-Hercegovina Första upplagan, första tryckningen

ISBN 978-91-89915-42-8

förord

Nationalencyklopedins samhällskunskap för gymnasiet behandlar nivå 1b. Boken tar upp samtliga delar av det centrala innehållet och uppfyller ämnets syfte utifrån Gy25.

För att du på bästa sätt ska kunna ta till dig innehållet och diskutera samhällsvetenskapliga frågor, presenteras och förklaras centrala begrepp i början av varje avsnitt. Avsnitten avslutas med frågor och övningar som hjälper dig att förstå och använda dina kunskaper i praktiken. Många av övningarna bygger på diskussioner, där du får chansen att utbyta tankar med dina klasskamrater och utveckla din förmåga att argumentera. En del övningar går ut på att söka, tolka, värdera och använda information.

Flera kapitel innehåller fördjupningar som låter dig utforska olika samhällsfrågor. Här får du möjlighet att reflektera över din egen roll i samhället, analysera aktuella händelser och ta ställning i viktiga frågor. Fördjupningarna är anpassade för specifika ämnesområden men kan även läsas fristående.

Med den här boken får du inte bara faktakunskaper – du får verktyg för att förstå och påverka samhället runt omkring dig. Oavsett om du är intresserad av politik, ekonomi eller sociala frågor kommer du att hitta något som väcker din nyfikenhet!

Redaktionen, NE

innehåll

KAPITEL 1: Samhällsvetenskapliga perspektiv och arbetsmetoder

1.1 Undersök samhället

KAPITEL 2:

2.1

2.3

KAPITEL 3:

KAPITEL

8.1

8.3 Olika ekonomiska

8.4 Marknadsekonomi – så fungerar

8.5 Ekonomisk politik

8.6 Välfärd och socialpolitik

8.7 Arbetsliv

8.8

KAPITEL 8: Fördjupningar Kvinnors situation i Iran

och politiska partier

skiljelinjer i partipolitiken

och intressegrupper i Sverige

förslag till lag i EU

sätt att amortera

och efterfrågan

eller optimal beskattning?

9.1

9.4

KAPITEL

1:

Samhällsvetenskapliga perspektiv och arbetsmetoder

Ordet vetenskap förknippas ofta med naturvetenskapliga ämnen. Men även om samhällsvetenskaplig forskning måste bedrivas på ett annorlunda sätt är det vetenskapliga förhållningssättet detsamma.

AVSNITT 1: U N d E r S ö K SA mhä LLET

I samhällsvetenskapliga undersökningar behöver du använda en rad olika redskap, till exempel samhällsvetenskapliga begrepp och metoder. Vilka redskap som är relevanta i just din undersökning beror till stor del på vad du vill undersöka.

ORD OCH BEGREPP

Enkät är en sorts undersökning i form av intervjuer där den som blir intervjuad svarar på frågor i ett formulär.

Intervju är ett samtal där en person frågas ut.

Kvalitativ metod är en metod där forskaren ofta befinner sig i den miljö som studeras och analyserar datan (de insamlade uppgifterna) samtidigt som den samlas in.

Kvantitativ metod är en metod där forskaren samlar in uppgifter (data) som går att mäta och sammanställa i statistik.

Källkritik betyder att noggrant granska texter, filmer, ljud, bilder och andra källor för att kunna avgöra om de är trovärdiga.

Observation är en noggrann och uppmärksam iakttagelse och en vetenskaplig metod för insamling av data.

Samhällsvetenskap

Att arbeta vetenskapligt innebär att systematiskt och metodiskt inhämta kunskap inom ett visst område. Denna information ska därefter bearbetas och analyseras för att kunna ligga till grund för slutsatser och resultat. Naturvetenskaper, som fysik och kemi, strävar efter att både kunna förklara och

förutsäga händelser och förlopp – till exempel en projektilbana eller en kemisk reaktion. Inom samhällsvetenskap och humaniora ligger betoningen i stället på att försöka förstå mänskligt handlande och beteende både på samhällsnivå och på individnivå.

Samhällsvetenskaper är en sammanfattande benämning på de ämnen som studerar samhället i dess olika aspekter.

Olika redskap för att undersöka samhället

När man vill undersöka något i samhället är det viktigt att först fundera kring vad man vill undersöka och hur man ska undersöka det. För att kunna göra undersökningen på bästa sätt behöver du använda olika redskap som begrepp, metod och teorier.

BEGREPP

Begrepp är alltså speciella ord som används för att vi enkelt ska beskriva och förstå olika samhällsföreteelser. Att definiera och klargöra olika begrepps innehåll och betydelse är viktigt för att de som möter begreppet i text eller i tal ska uppfatta det på likartat sätt.

Vissa begrepp är någorlunda precisa och definitionerna allmänt accepterade, till exempel inflation (sjunkande penningvärde) eller monarki (statsskick där statschefen är en monark). Andra definitioner är mindre exakta och kan ifrågasättas, exempelvis globalisering (ekonomisk integration av olika länder) och feminism (ideologi som strävar efter jämställdhet mellan kvinnor och män).

METOD, TEORI OCH HYPOTES

När du ska göra en undersökning är det viktigt att fundera på hur du ska gå till väga. Du behöver välja ett sätt att samla in och analysera ditt material och det kallas i vetenskapliga sammanhang för metod. Man skiljer mellan kvantitativa metoder och kvalitativa metoder.

Kvantitativ metod innebär att forskaren samlar in uppgifter (data) som går att mäta och sammanställa i statistik. Därefter analyseras resultatet med hjälp av en hypotes, alltså ett vetenskapligt antagande. Enkäter är ett exempel på kvantitativ metod. Begreppet kvantitativ metod kommer av ordet kvantitet, det vill säga en viss mängd av något som går att

räkna eller beskriva. En forskare som använder en kvalitativ metod befinner sig ofta i den miljö som studeras och analyserar datan (de insamlade uppgifterna) samtidigt som den samlas in. Speciellt för kvalitativa metoder är också att forskaren vill undersöka både vad människor gör och vad dessa handlingar betyder. Ett exempel på en kvalitativ metod är längre och djupgående intervjuer. Sådana tar tid, både att genomföra och att analysera. Därför samlar en forskare som använder en kvalitativ metod oftast in data från mycket färre människor än en som använder en kvantitativ metod.

Det kan också vara bra att använda sig av en teori när du ska göra en undersökning. I vetenskapliga sammanhang är en teori en uppsättning antaganden eller påståenden som förklarar företeelser av något slag och systematiserar vår kunskap om dem. Teori används ofta synonymt med lära för att beteckna ett vetenskapligt väletablerat kunskapssystem.

Ett antagande som det ännu inte finns tillräckligt mycket vetenskapligt stöd för kallas hypotes. Vetenskaplig forskning bedrivs vanligen genom att forskaren ställer upp en hypotes, som hen sedan testar på olika sätt.

Ett förenklat exempel är att du väljer att undersöka hur attityderna kring vegetarisk kost skiljer sig mellan killar och tjejer. Din hypotes är att en större andel av tjejerna är positiva till vegetarisk kost än killarna. En lämplig metod är att dela ut en enkät till alla elever på skolan. Du väljer alltså en kvantitativ metod. När du sedan sammanställer och analyserar resultatet av din undersök ni ng får du svar på om din hypotes stämmer eller inte.

Låt oss säga att hypotesen att fler tjejer än killar vill äta vegetariskt stämmer och att din hypotes kring detta är att det beror på könsrollerna i sam häl let. För att pröva den hypotesen kan det vara lämpligt att genomföra ett antal intervjuer för att ta reda på varför tjejer i större utsträckning väljer att äta vegetariskt. Här kan alltså en kvalitativ metod vara lämplig.

Att samla information

Det finns olika sätt att inhämta information när man vill undersöka något i samhället. Alla sätt har sina fördelar och nackdelar och vilket som är bäst att använda beror i hög utsträckning på om du vill undersöka något på djupet eller om du är mer intresserad av det generella och övergripande.

INTERVJU

För att man ska kunna göra en bra intervju måste syftet med intervjun vara klart för både den som intervjuar och den som intervjuas. Intervjuer kan vara mer eller mindre strukturerade. Ska flera personer intervjuas i samma ämne är det ofta enklast att utarbeta likalydande frågor och ställa dem på exakt likadant sätt.

Intervjuer är ofta en bra kvalitativ metod för att utreda komplicerade sammanhang eller om man vill ha information om en händelse utifrån flera perspektiv. Frågorna bör då vara öppna, det vill säga att det inte går att besvara dem med ett enkelt ja eller nej. Inte heller ska frågan innehålla starkt laddade ord eller formuleras så att den intervjuade leds att svara på ett visst sätt.

Om du undersöker förhållandet mellan olika personer är det bättre att fråga ”Vilka känslor har du för X?” än att fråga ”Du hatar X, eller hur?”

ENKÄT

En enkät är en specialform av intervju som genomförs via en standard iserad blankett eller ett webbformulär med ett begränsat antal svarsalternativ. Metoden lämpar sig bra för kvantitativ bearbetning och används ofta av opinionsinstitut som gör marknadsundersökningar eller mäter partisympatier.

Svårigheten med enkäter ligger ofta i att hitta ett representativt urval, det vill säga att de som väljs ut för att svara på exempelvis en partisympatiundersökning ska så långt som möjligt ha samma sammansättning som väljarkåren vad gäller bostadsort, ålder, kön med mera.

OBSERVATION

En samhällsvetenskaplig observationsstudie kan ske genom att man studerar personers agerande och beteende i till exempel ett klassrum

eller under en fotbollsmatch. De centrala frågorna som ligger till grund för en observationsstudie är:

1. Vad ska observeras?

2. Hur ska observationen registreras?

3. Hur ska observatören förhålla sig till det som studeras?

Observationer kan utföras såväl med kvantitativa som kvalitativa metoder. Det går exempelvis att räkna hur många gånger fotbollsspelarna passar i en match eller observera hur många gånger tjejer respektive killar räcker upp handen. Men observation kan också vara att granska fotbollslagens taktik eller att studera hur pojkarna och flickorna i klassen förhåller sig till varandra.

Svårigheten med observationsstudier är många gånger att veta om det som observeras är väsentligt för undersökningen och om det är representativt Är antalet passningar exempelvis viktigt för att förklara en fotbollsmatch? Eller hur kan jag veta att den match som jag observerar är typisk för hur fotboll spelas?

TEXTANALYS

Textstudier eller textanalys är att studera och jämföra texter i tidningar, tidskrifter, böcker och så vidare. Även i detta fall används både kvantitativa och kvalitativa metoder.

Ett kvantitativt tillvägagångssätt är dock mindre vanligt när textanalyser görs i samhällsvetenskapliga studier. Men det finns studier som till exempel räknar förekomsten av vissa ord i riksdagsdebatter eller som jämfört hur ofta män respektive kvinnor har ledande roller i olika TV- och radioprogram.

Vanligare är olika slags kvalitativa analyser av innehållet. Det kan vara att jämföra hur tidningar

av olika partifärg beskriver innehållet i statsbudgeten eller någon annan aktuell politisk händelse. Här kan man studera vad som sägs, hur det sägs och vad som utelämnas.

STATISTIK SOM VERKTYG

Att genomföra en statistisk studie innebär att man räknar och mäter olika uppgifter och sedan behandlar siffrorna matematiskt. Redovisning kan sedan ske i absoluta tal men även i tabell- eller diagramform samt tidsserier.

Statistik används på många sätt. Avsikten är att göra ett material mer överskådligt och att det ska bli lättare att se förändringar över tid samt trender och mönster. Det kan handla om befolkningsstatistik, det vill säga hur många som föds, dör, emigrerar eller immigrerar under ett år. När det gäller ekonomisk statistik kan man exempelvis studera löneskillnader beroende på kön eller genomsnittslönen för en viss yrkesgrupp.

Statistiska centralbyrån, SCB, är en myndighet som arbetar fram officiell statistik inom en mängd områden som gäller vårt land.

Att bearbeta information

När du har samlat in din information är det viktigt att fundera på om det finns något som påverkar trovärdigheten och tillförlitligheten. Det är viktigt att din undersökning stämmer överens med verkligheten. Därför måste du kritiskt granska den information som du samlat in.

KÄLLKRITIK

Att vara källkritisk är viktigt när du granskar den information du fått från olika källor. Källkritik är ett verktyg för att hantera, sortera och värdera infor-

Fejkade nyheter

Fejkade nyheter, på engelska fake news, är påhittad information som liknar vanliga nyheter till innehåll och form, men som skapats i vilseledande syfte.

mation – oavsett om den kommer som text, tal eller bild. För att kunna arbeta med detta bör du ställa ett antal frågor, av vilka den viktigaste är om din källa är trovärdig eller inte. Andra sätt att värdera en källas trovärdighet är att fråga sig vem som ligger bakom informationen och i vilket syfte den sprids.

Det finns också andra sätt att bedöma en källas tillförlitlighet. En uppgift är mer pålitlig om flera källor som är oberoende av varandra ger en likartad bild av förloppet eller händelsen. På liknande sätt påverkas trovärdigheten av den tid som förflutit mellan händelsen och när den återges. Kommer uppgifterna till exempel från en intervju gjord i samband med det inträffade eller kommer de från en memoarbok skriven långt efter händelsen?

Slutligen är det viktigt att försöka ta reda på om uppgiftslämnaren kan ha ett intresse – politiskt, ekonomiskt, personligt eller annat – av att vinkla informationen på ett eller annat sätt.

SAMMANFATTNING

* Syftet med samhällsvetenskap är att få kunskap om hur samhällen fungerar i Sverige och världen.

* Samhällsvetenskapen försöker förstå mänskligt handlande och beteende på både samhällsnivå och individnivå.

* Begrepp, metod och teori är viktiga redskap för att kunna göra undersökningar av samhället.

* Det finns flera metoder för att samla in information när man vill undersöka något i samhället, till exempel intervju, enkätundersökning, observation och textanalys. Vilken som används beror på vad man vill undersöka.

* Det är viktigt att vara källkritisk och granska den information man samlat in till sin undersökning.

INSTUDERINGSFRÅGOR

1. Vad innebär det att arbeta vetenskapligt inom samhällsvetenskap?

2. Varför är det viktigt att använda definierade begrepp inom samhällsvetenskapen?

3. Vad är skillnaden mellan kvalitativa och kvantitativa metoder?

4. Vilka fördelar och nackdelar har intervjuer som metod inom samhällsforskning?

5. Vad är en enkät och vilka fördelar och nackdelar finns det med en sådan metod?

6. Vad är syftet med att använda statistik inom samhällsvetenskap?

7. Varför är källkritik viktig vid samhällsvetenskaplig forskning?

ÖVNINGAR

Gör en egen undersökning Välj ett fenomen i samhället eller en samhällsfråga som intresserar dig och som du skulle vilja undersöka närmare. Skapa sedan en egen undersökningsfråga som du vill få svar på. Det kan till exempel handla om hur sociala medier påverkar ungas självkänsla eller hur olika människor upplever tryggheten i sitt bostadsområde. När du skapat din undersökningsfråga gör du följande:

1. Välj en metod som hjälper dig att få svar på din fråga. Motivera varför den valda metoden är lämplig att använda.

2. Skapa en kort lista med frågor som hjälper dig att besvara din huvudfråga. Gör du en enkät skapar du enkätfrågor. Väljer du en intervju gör du en intervjuguide med olika intervjufrågor och tänkbara följdfrågor. Om du i stället väljer att göra en observation behöver du tänka ut hur en sådan ska genomföras.

3. Genomför din undersökning.

4. Slutligen utvärderar du hur det har gått. Vad fungerade bra? Vilka problem stötte du på? Använde du rätt metod för att få svar på din undersökningsfråga?

AVSNITT 2: ANALYS m O d ELL OC h P r ESENTATION

Inom samhällsvetenskap används modeller för att förenkla och förstå samband – och en av de viktigaste är den kausala modellen. Genom att använda dessa modeller kan du göra skarpa analyser och upptäcka dolda samband som formar vår värld.

ORD OCH BEGREPP

Granska är att noggrant undersöka.

Kausalitet betyder orsakssamband.

Källa är någon eller något som du hämtar upplysningar eller fakta ifrån.

Källförteckning är ett register över använda källor.

Folkhälsomyndighetens rekommendationer om skärmanvändning för barn och unga har tagits fram på uppdrag av regeringen.

Den kausala modellen

Inom samhällsvetenskapens olika akademiska ämnen används ofta modeller för att studera en fråga. Syftet med en modell är att förenkla och göra det lättare för den studerande att se sammanhang och göra analyser.

En vanlig modell är att försöka leta efter den bakomliggande orsaken till en viss händelse eller ett visst förlopp. Ett sådant orsaksförhållande kallas

även kausalitet . Sambanden kan vara mer eller mindre komplicerade och ha sin grund i en eller flera tänkbara orsaker.

En av de vanligare analysmodellerna är den kausala modellen där du utgår från ett problem (fenomen, situation eller företeelse) eller en frågeställning som sedan studeras närmare. Det gäller att avgränsa

En förenklad illustration av sambandet mellan orsak, företeelse och konsekvens. Det är bland annat forskningens uppgift att identifiera orsaker och konsekvenser och föreslå åtgärder.

problemet och formulera frågor som du vill finna svar på. Därefter handlar det om att leta fram de fakta som behövs för att kunna svara på frågorna.

Nästa steg är att hitta en eller flera tänkbara orsaker till varför problemet uppstått, alltså vad det finns för förklaringar till att något ser ut som det gör i samhället. Därpå granskar du vad problemet kan leda till eller vad det redan har lett till, vilka följder och konsekvenser det får.

Slutligen är frågan hur det ska gå till att åtgärda problemet. Är det möjligt att åtgärda direkt? Går det att förebygga problemet? Hur kan man undvika eller lindra dess följder?

VAD ÄR ORSAK OCH VAD ÄR KONSEKVENS?

Ibland kan det vara svårt att fastställa vad som är orsak och vad som är konsekvens kopplat till din problemformulering. Låt säga att du har undersökt hur låga studieresultat påverkar elever. I dina källor kan du se att många elever som inte når målen för att klara godkända resultat i skolan har problem med psykisk ohälsa. Du kan också se att de lever ett stillasittande liv i högre utsträckning än eleverna som klarar målen. Här måste du fundera kring och argumentera för vad som egentligen är orsak och vad som är en konsekvens. Är det ett stillasittande liv som ger låga studieresultat vilket skapar psykisk ohälsa eller är det psykisk ohälsa som är orsaken till låga studieresultat och ett stillasittande liv?

2

1 orsaker situation företeelse problem åtgärder konsekvenser

3 4

Presentation

En viktig del av forskning och vetenskap handlar om att presentera sina resultat. I vilken form presentationen ska göras bestäms i hög grad av vem den riktar sig till och i vilket sammanhang. En artikel skriven för en vetenskaplig tidskrift skiljer sig exempelvis från artikel i en dagstidning eller en debattartikel.

Men oavsett vilken målgrupp man har är det viktigt att presentationen är strukturerad och saklig för att mottagarna ska kunna förstå och ta till sig innehållet. Därför är det viktigt att tänka på följande:

1. Vad ska du redovisa? Utgå från den fråga eller det problem du valt och tala om varför du valt detta. Bestäm också hur mycket av det som du fått fram under arbetet som ska vara med i redovisningen.

2. Vem är redovisningen avsedd för? I första hand är det dina klasskamrater och din lärare som redovisningen är avsedd för. För klassen är en redovisning ett lärande och din redovisning kommer att öka deras kunskaper. För läraren är redovisningen ett underlag för att bedöma hur väl du uppnått de mål som satts upp. Det är viktigt att få återkoppling från både dina kamrater och dina lärare. Vad var bra och vad kan förbättras?

3. Hur ska du redovisa? Skriftligt eller muntligt? Det är bra att bestämma innan du börjar finslipa din presentation. Fundera över vilken form som lämpar sig bäst för den uppgift du har valt. Ibland kan det vara lämpligt att kombinera båda dessa former.

Riktlinjer för källförteckning

1. Litteratur: Schöön, Lennart, 2014, En modern svensk ekonomisk historia, Studentlitteratur, Lund

2. Internetsida: Nationalencyklopedin, samhällskunskap. http://www.ne.se/uppslagsverk/ encyklopedi/lång/samhällskunskap (hämtad 2024-11-08)

3. Tidningsartikel: Zaremba, Maciej, ”Den uträknade polackens revansch”, Dagens Nyheter, 2016-02-21

4. Intervju: Velia Ekström, ledamot Karlskrona kulturnämnd, intervju 2016-10-23

Granska och

använda källor

När du letar material till texten måste du granska källorna och välja ut källor som handlar om ditt ämne och som är trovärdiga. Titta igenom källorna och plocka ut sådana citat som passar att använda i din text. Citat ur text måste vara exakt återgivna och inledas och avslutas med citattecken (” … ”).

I texten ska du visa att du använder fakta som bygger på sådant andra har skrivit eller sagt genom att referera eller citera. För att någon annan ska kunna kontrollera dina citat och granska dina slutsatser ska det finnas en källförteckning i bokstavsordning.

Källförteckningar kan göras på flera olika sätt. Det viktiga är att källan är lätt att leta upp, att alla nödvändiga uppgifter för att hitta källan finns med och att alla källor refereras på ett enhetligt sätt.

I vetenskapliga sammanhang är det särskilt viktigt att ange referenser. Vetenskapliga arbeten har alltid en detaljerad genomgång av vilket material som använts. Saknas detta finns det goda skäl att ifrågasätta vetenskapligheten i det som presenteras.

SAMMANFATTNING

* Kausalitet innebär att man letar efter bakomliggande orsaker till en viss händelse, så kallade orsakssamband.

* Hur forskning och vetenskap ska presenteras beror på vem presentationen riktar sig till.

* Källor som används i en undersökning måste granskas och vara trovärdiga.

* När man gör en källförteckning är det viktigt att ha med nödvändiga uppgifter för att läsaren lätt ska hitta källan.

INSTUDERINGSFRÅGOR

1. Vad är syftet med att använda modeller inom samhällskunskap?

2. Vad innebär den kausala modellen och vilka steg ingår i den?

3. Vad menas med kausalitet? Ge ett exempel på hur det kan tillämpas.

4. Vad är viktigt att tänka på när man gör en presentation?

5. Varför är det viktigt att kritiskt granska källor när man skriver en rapport?

ÖVNINGAR

Testa den kausala modellen

1. Välj en samhällsfråga där det kan finnas ett orsakssamband. Några exempel:

Arbetslöshet (orsak) påverkar psykisk hälsa (verkan).

Bostadsbrist (orsak) påverkar unga vuxnas möjlighet att flytta hemifrån (verkan).

Tillgång till hälsovård (orsak) påverkar livslängd (verkan).

2. Rita en enkel kausal modell som visar sambandet.

Rita en pil från orsaken till verkan för att visa riktningen.

Om du vill kan du lägga till flera orsaksfaktorer.

3. Skriv en kort förklaring av sambandet:

Beskriv hur orsak och verkan hänger samman i din modell.

Fundera över om det finns andra faktorer som kan påverka.

4. Åtgärder:

Ge exempel på åtgärder som skulle kunna undvika eller lösa problemet.

KAPITEL 2:

Individer, grupper och sociala strukturer

Människor har i alla tider haft behov av att markera sin identitet, till exempel genom sin klädstil och sitt uppförande.

AVSNITT 1: Id ENTITET OC h SOCIALISATION

Identitet och socialisation är två viktiga begrepp som hjälper oss att förstå vilka vi är och hur vi formas som individer.

Identitet handlar om hur vi ser på oss själva och hur vi uppfattas av andra. Det påverkas av faktorer som familj, vänner, kultur och samhälle.

Socialisation är den process där vi lär

oss normer, värderingar och beteenden för att fungera i samhället.

ORD OCH BEGREPP

Identitet betyder självbild, medvetenhet om sig själv som en unik individ.

Intersektionalitet betyder att olika faktorer som ras, kön och klass samverkar och påverkar hur en person kan uppleva förtryck.

Intolerans är att inte acceptera andras åsikter eller sätt att vara.

Klass är ett begrepp som inom samhällsvetenskapen används för att dela in ett samhälle efter ekonomiska och sociala kännetecken.

Kultur är människors sätt att leva tillsammans i ett visst samhälle.

Socialisation är ett begrepp inom ämnet samhällsvetenskap som

betyder hur man formar sin identitet.

Stereotyp är en mycket förenklad förklaring eller beskrivning av hur någon är.

Subkultur är en kultur hos en mindre grupp inom till exempel ett folk.

Vem är jag?

Identitet kan enklast beskrivas som en medvetenhet om sig själv som en distinkt och unik individ. Det handlar om att förstå vem man är, var man hör hemma och hur man relaterar till sin omvärld. I diskussioner kring identitet utgår man ofta från grundläggande frågor som:

Vem är jag, egentligen?

Hur formades jag till den jag är i dag?

Hur ser andra på mig, och varför?

Vad vill jag bli, och vad kan jag uppnå?

Vilken riktning tar mitt liv?

Identitet är tätt sammankopplad med sociala kategorier, såsom kön, sexuell läggning, etnicitet och samhällsklass. Dessa faktorer påverkar inte bara hur individen ser på sig själv utan också hur denne blir uppfattad och behandlad av sin omgivning. Detta är en naturlig del av det sociala samspelet.

Men problem kan uppstå när individens självbild kolliderar med andras förväntningar eller stereo-

typer. Förutfattade meningar, ofta rotade i kulturella normer eller bristande förståelse, kan skapa frustration och känslor av utanförskap. Till exempel kan förväntningar kopplade till kön eller etnicitet – som att kvinnor förväntas vara omsorgsfulla eller att män ska vara dominanta – leda till att individens personliga uttryck begränsas.

Ett vanligt missförstånd är att människor inom en viss social kategori delar likartade egenskaper eller erfarenheter. Detta är dock en förenklad och missvisande syn. Att exempelvis vara kvinna är ingen homogen upplevelse. Erfarenheter skiljer sig kraftigt beroende på andra faktorer, såsom ålder, kulturell bakgrund, socioekonomisk ställning och personliga livsval.

Identiteten påverkas också av yttre kontexter som uppväxtmiljö, utbildning och yrkesliv. En individs självbild är dynamisk och formas kontinuerligt i samspel med livets omständigheter.

Att vara människa

När människan vill förstå sig själv och den grupp hon tillhör gör hon det utifrån hur hon skiljer sig från andra människor och andra grupper.

Jämförelserna görs i syfte att förstå vad som gör varje människa till en unik individ.

Om vi i stället undrar vad som förenar människor och gör oss lika skulle svaret kunna vara att vi är biologiskt mer lika än olika. Människor som grupp har en förmåga att tänka, föreställa sig och planera.

Människan är också en kulturskapande varelse. Det betyder att vi skapar och förändrar saker i vår närhet. Låt säga att en familj går på promenad i skogen och tar en fikapaus. Barnen börjar då leka med stenar, ordna med pinnar och kanske bygga en koja. Detta är ett exempel på en basal form av kulturskapande, alltså ett avtryck skapat av människan. Förmågan att skapa kulturer är inte unik för människan. Många djurarter, allt ifrån schimpanser till termiter, är på något sätt kulturskapande.

En människa förenas också med alla andra djur i vår drift att skapa ett biologiskt arv, att reproducera oss och säkra vårt avtryck i framtiden. För människan finns även andra livsdrifter än den rent biologiska vilka kan handla om att skapa ett avtryck i vårt kulturarv. Ett sådant avtryck handlar alltså inte om att skaffa barn utan kan vara att skriva en bok, slå ett världsrekord eller hitta ett botemedel mot cancer.

SOCIALA KATEGORIER

Genom att kategorisera människor utifrån yttre kännetecken delar vi in varandra i sociala kategorier. Dessa utgörs av exempelvis kön, sexualitet, etnicitet och klass. Dessa sociala kategorier har betydelse för hur du formar din identitet som människa samt hur du betraktas av andra människor. Kategorierna är kopplade till vissa sociala förväntningar och stereotyper.

Att människor är olika och därmed kan sorteras in i olika kategorier är inte något anmärkningsvärt. Vår individuella olikhet är ett faktum och det skulle nog vara svårt att orientera sig i samhället utan att göra sociala kategoriseringar.

När olikheter resulterar i att individer och grupper ges olika möjligheter och rättigheter i samhället blir det däremot problematiskt. Det kan skapa bland annat ojämställdhet, rasism, homofobi och intolerans mot oliktänkande.

Identitetsmarkörer

Vi markerar vår identitet gentemot andra genom identitetsmarkörer, vilka är centrala för att definiera vilka vi är. Ditt namn kan vara en identitetsmarkör liksom vilka personer du omger dig med och hur du definierar dessa relationer, exempelvis vän, kollega, dotter, syskon, pojk- eller flickvän. Andra identitetsmarkörer kan vara kläder, intressen och personliga egenskaper.

Socialisation

Ett nyfött barn vet ingenting om julen. Bebisen känner inte till när, hur eller varför denna högtid firas. Lika lite vet spädbarnet om samhället hon lever i och dess sociala och kulturella normer. Detta är något hen lär sig av föräldrar, syskon, släktingar, grannar, kamrater och lärare. Denna process kallas socialisation.

Socialisation är den process genom vilken individer lär sig och anpassar sig till vedertagna beteen-

demönster, normer, regler, värden och sedvänjor. Denna process börjar i spädbarnsåldern och pågår hela livet.

Socialisationen har såväl en individuell som en samhällelig beståndsdel. Den individuella beståndsdelen är den process där barnet utvecklas till en socialt kompetent människa medan den samhälleliga beståndsdelen är den process där människor anpassar sig till och återskapar samhällets strukturer.

SOCIALISATIONSAGENTER

Under socialisationsprocessen påverkas vi av en rad aktörer. Dessa så kallade socialisationsagenter överför beteendemönster, normer, värden och sedvänjor från gruppen eller samhället till individen. Till de viktigaste socialisationsagenterna hör:

1. familj

2. skola

3. vänner

4. yrkeskollegor

5. massmedier.

Man skiljer på primär och sekundär social isation. Den primära socialisationen äger rum under barndomen, i första hand inom familjen. Den sekundära socialisationen omfattar ungdoms- och vuxenlivet.

Genom att studera socialisationsprocesser kan vi öka förståelsen för hur och varför vi i hög grad anpassar oss till samhällets beteendemönster, normer, värden och sedvänjor. Kunskapen kan också förklara varför vi identifierar oss med en viss etnisk grupp samt hur könsroller uppstår och upprätthålls.

SOCIALA ROLLER

När du går in på en lektion vet du vad som förväntas av dig. Du sätter dig på ungefär samma plats och helst med samma person. Du förväntas räcka upp handen när läraren frågar något och att du ska anteckna vad som gås igenom på tavlan. När lektionen slutar kanske du förändrar ditt beteende. På rasten talar du annorlunda, förändrar ditt kroppsspråk och är mer fokuserad på dina kompisar. Detta är exempel på hur du som individ samspelar med din omgivning och anpassar ditt beteende efter olika sammanhang, som lektionen, rasten, fotbollsmatchen och släktmiddagen.

En människa kan gå ut och in i sociala roller och anpassa sig till de för väntningar som är förknippade med en specifik social position eller uppgift.

Varje individ innehar flera roller och rör sig mellan dem hela tiden. När olika roller innehåller oförenliga förväntningar talar man om rollkonflikt. Sådana kan uppstå mellan rollen som flickvän, fotbollsspelare och dotter. Rollkonflikter kan också uppstå när förväntningarna på rollbeteendet är oklara eller motstridiga.

På ett individuellt plan kan summan av våra roller förstås som vår identitet.

Vi människor har olika roller i olika sammanhang och beter oss ofta väldigt olika beroende på vilken roll vi just för stunden har. Vi kanske är tystlåtna i skolan men vågar ta plats på ett helt annat sätt på idrottsplatsen.

Fotbollssupportrar identifierar sig ofta väldigt starkt med sin klubb och ser andra klubbars supportrar som ”fiender”.

Människan i grupp

En grupp är ett antal individer som har något gemensamt, agerar tillsammans och har sociala relationer till varandra.

När vi talar om pensionärer, ungdomar eller invandrare är dessa inte grupper i beteendevetenskaplig mening utan kategorier baserade på ålder eller nationellt ursprung. Alla ungdomar, pensionärer eller invandrare behöver inte ha något mer gemensamt än just dessa kategorier.

PRIMÄR- OCH SEKUNDÄRGRUPPER

Primärgrupper är de grupper av människor du står närmast och till vilka du har personliga relationer. Exempel på primärgrupper är familj, släkt och vänner, grupper du blir bekräftad i och finner din identitet i. Dina åsikter och värderingar är en del av identiteten. Samhörighetskänslan i en primärgrupp är mycket stark. Man brukar tala om vi-känsla

Sekundärgrupper är större grupper där det inte finns många personliga kontakter. Kontakterna är ofta tillfälliga. Dessa grupper hålls samman på grund av ett gemensamt intresse. Exempel på sekundärgrupper är ett politiskt parti eller en facklig organisation.

GRUPPIDENTITET

Identitet avser inte enbart individens unika egenskaper och bild av sig själv. Identitet kan även avse vad som särskiljer en viss grupp från andra. I stället för ”vem är jag?” frågar sig gruppen ”vilka är vi?” och inte minst – ”vilka är de?”.

Gruppidentitet bygger på att medlemmar visar tillhörighet gentemot andra genom gemensamma intressen och mål. Gruppidentiteten står i kontrast till andra grupper. Vi gör en skillnad mellan ”vi” (som ingår i gruppen) och ”de” (som inte ingår i gruppen). Detta kallas för ingrupp och utgrupp. Ingruppen är gruppen vi tillhör och vill tillhöra. Utgruppen är gruppen vi inte tillhör och ofta inte vill tillhöra men ändå jämför oss med.

I mötet mellan in- och utgrupper uppstår stereotyper och förenklade och fördomsfulla föreställningar om de som tillhör en viss grupp. Trots motsättningen mellan grupperna förutsätter de varandra. Ingruppen existerar i sin relation till utgruppen och vice versa. Motsättningen behövs alltså för att skapa sammanhållning och en identitet inom gruppen.

SUBKULTURER

Subkultur, eller delkultur, är en kultur som är typisk för en grupp som i något avseende skiljer sig från det dominerande mönstret i samhället. Ordet subkultur används ofta om själva gruppen som på något sätt kan uppfattas som avvikande. Etniska grupper som är i minoritet i ett land är en form av subkultur.

I Sverige har begreppet subkultur ofta använts på ett negativt sätt för att beskriva personer som förkastar samhällets normer, till exempel kriminella grupper och missbrukare som förenas i en drogkultur. Sådana subkulturer kallas ofta motkulturer.

Numera används begreppet subkultur ofta om ungdomskulturer, där medlemmarna förenas av gemensamma intressen, värderingar, klädstil, frisyr och/eller musiksmak. Till skillnad från motkulturer delar deltagarna i en subkultur ofta samhällets grundläggande värderingar. En person kan identifiera sig som hiphoppare, bara lyssna på hiphop, klä sig som en hiphoppare, bara umgås med andra hiphoppare och rent allmänt anse att människor som inte gillar hiphop är töntar.

Men det innebär såklart inte att personen inte följer lagar och regler.

Exakt var gränsen går för vad som är en subkultur och vad som bara är människor med gemensamma intressen är svårt att säga. Många skulle till exempel kalla fotbollssupportrar, skejtare och så kallade motorcykelknuttar för subkulturer, men kanske inte bangolfspelare, operafantaster eller surdegsbagare.

SAMMANFATTNING

* Identitet handlar om hur vi ser på oss själva och hur andra uppfattar oss. Socialisation är processen där vi lär oss normer, värderingar och beteenden för att fungera i samhället.

* Identitet formas av faktorer som kön, etnicitet, samhällsklass och sociala kategorier. Kulturella normer och stereotyper kan leda till begränsningar och konflikter mellan individens självbild och samhällets förväntningar.

* Socialisation sker genom att vi påverkas av familj, skolkamrater, vänner, arbetskollegor och medier. Det finns primär och sekundär socialisation. Socialisation formar vår anpassning till samhällets normer.

* Individer har flera sociala roller och anpassar sitt beteende efter olika sammanhang. Rollkonflikter kan uppstå. Grupper delas in i primärgrupper och sekundärgrupper.

Människor med ett gemensamt intresse kan i vissa fall bilda en subgrupp.

* Människor identifierar sig med grupper och skapar en känsla av samhörighet genom gemensamma mål och intressen. Detta kan leda till uppdelning i ”vi” och ”de”, vilket skapar stereotyper och fördomar.

* Individer kan ingå i subkulturer som avviker från den dominerande kulturen. Sociala kategoriseringar är naturliga men blir problematiska när de leder till diskriminering, ojämlikhet och intolerans.

INSTUDERINGSFRÅGOR

1. Vad innebär identitet?

2. Vad är en identitetsmarkör? Ge exempel.

3. Vad menas med socialisation?

4. Vilka är de viktigaste socialisationsagenterna?

5. Vad är skillnaden mellan primär och sekundär socialisation?

6. Vad är en social roll och vad kan orsaka en rollkonflikt?

7. Vad är skillnaden mellan en primärgrupp och en sekundärgrupp?

8. Vad är skillnaden mellan en ingrupp och en utgrupp?

9. Vad är en subkultur?

ÖVNINGAR

Sociala kategorier

Genom att kategorisera människor utifrån yttre kännetecken delar vi in varandra i sociala kategorier. Ge exempel på sociala kategorier och diskutera vad dessa kan säga om en person. Finns det stereotypa bilder av de sociala kategorier du valt?

När är jag mig själv?

Människor brukar ofta anpassa sig till den situation de befinner sig i. Det kan exempelvis vara att man är en person när man är med sina föräldrar och en annan när man är med sina kompisar.

1. Varför tror du att man ändrar och anpassar sig beroende på vem man umgås med?

2. Fundera över och diskutera i klassen hur ni förändras när ni befinner er i olika situationer tillsammans med olika människor. Tänk då också på frågan ”när är jag mig själv?”.

AVSNITT 2: mAKT OC h d ISK r I m INE r IN g

Makt handlar om förmågan att påverka och forma samhället. Maktmissbruk ligger ofta till grund för ojämlikhet.

Diskriminering uppstår när individer eller grupper behandlas orättvist baserat på exempelvis kön, etnicitet eller religion.

Att förstå detta är nyckeln till ett mer

rättvist samhälle.

ORD OCH BEGREPP

Auktoritet sägs en person ha som har makt och inflytande över andra och som uppfattas ha självklar rätt till detta.

Auktoritär betyder ungefär diktatorisk och används för att beskriva envåldshärskare eller någon som bestämmer själv utan att bry sig om vad andra tycker.

Diskriminering är att behandla vissa människor sämre än andra därför att de är annorlunda på något sätt.

Diskrimineringslagen är en lag som syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, är en statlig myndighet som har i uppdrag att arbeta mot diskriminering och för lika rättigheter i samhället.

Hierarki kallas en ordning där någon eller något står över andra eller annat, som i sin tur kanske står över sådana som står ännu lägre.

Maktutövning sker på olika nivåer i samhället. Med makt kan man mena individens möjligheter att forma sitt eget liv och påverka sin livssituation. Makt kan även ha en mer diffus innebörd, exempelvis vem som har makt över samhällsutvecklingen.

Makt tar sig uttryck på olika sätt och påverkar samhället på flera nivåer. Politisk makt handlar om möjligheten att styra och påverka samhällsutvecklingen genom beslut och lagstiftning. Genom politiska institutioner och demokratiska processer kan riktningen för samhället avgöras, vilket gör politisk makt central för att forma framtiden. Ekonomisk makt är lika avgörande, då den påverkar resurser

och möjligheten att investera och konsumera. De som kontrollerar kapital och tillgångar har ett stort inflytande över ekonomiska flöden, arbetsmarknader och livsvillkor. Ekonomisk makt kan skapa möjligheter, men också ojämlikhet om den inte fördelas rättvist.

Medial makt kan vara oerhört kraftfull. Genom att sätta agendan och styra vilka frågor som diskuteras i offentligheten kan medier påverka våra åsikter, värderingar och prioriteringar. Det handlar inte bara om vad som rapporteras, utan också om hur det framställs, vilket formar våra uppfattningar om världen.

ATT HA OCH UTÖVA MAKT

Makt kan betraktas som en handling, det vill säga att någon utövar makt. Makt kan även ses som en förmåga någon får genom att ha tillgång till maktresurser.

Makt utövas direkt när en aktör A får en aktör B att handla enligt A:s vilja, även om handlingen strider mot B:s vilja eller intressen, men kan också utövas på indirekt väg genom mer subtil och ibland dold påverkan.

Makt kan ta sig olika former beroende på hur den utövas och vilken effekt den har på individen eller gruppen. En tydlig form är direkt makt, där någon tvingas att agera mot sin vilja. Detta sker exempelvis när en domstol dömer en person för ett brott. Här är maktutövningen konkret och omedelbar, grundad i lagar och regler som samhället gemensamt har fastställt.

Indirekt makt fungerar på ett mer förfinat sätt och handlar om att påverka individens tankar, attityder och val. Det kan ske i vardagliga situationer, som när en person i ett kompisgäng är särskilt drivande och får andra att följa med på det som hen vill göra. Denna typ av makt bygger ofta på förtroende, charm eller övertygelse och handlar om att forma vilja snarare än att styra handlingar.

Både direkt och indirekt makt spelar en avgörande roll i våra liv och i samhället. Den ena är tydlig och omedelbar, medan den andra ofta är mer långsiktig och förfinad. För att förstå maktens dynamik är det viktigt att se hur dessa former samverkar och påverkar oss på olika nivåer.

Sektens makt

Sekters maktorganisation är ofta baserad på manipulation och kontroll. Dess strukturer fungerar som en pyramid. I botten finns medlemmar utan makt. Dessa är i majoritet. För att kunna klättra måste man visa lojalitet och hängivenhet till ledaren. Annars riskerar man uteslutning. I mellanskiktet finns de som stigit lite i grad. Här finns medlemmar som ”sköter sig”. I toppskiktet finns ledaren, som ofta är självutnämnd. Ledaren avgör vilka medlemmar som får stiga i rang genom att de uppfört sig väl och framför allt lytt ledaren.

TVÅNG OCH AUKTORITET

För att en person ska kunna utöva makt måste denne ha tillgång till något slags maktresurser som kan användas för att exempelvis belöna eller bestraffa någon annan. Olika former av maktutövning är olika effektiva. Det spelar stor roll för personen som utövar makt huruvida formen för maktutövning uppfattas som legitim eller ej. Vissa metoder

Amerikanen Charles Manson ledde i slutet av 1960-talet sekten ”Familjen” och beordrade medlemmarna att begå mord.

Mao Zedong var Kinas högste ledare från 1949 till sin död 1976. Under den så kallade kulturrevolutionen 1966–1976 fick han nästan gudomlig status.

är mer berättigade och acceptabla än andra. Om vi accepterar makten som legitim blir vi i regel mindre benägna att utöva motstånd. Minst legitimitet har makt som baseras på våld och tvång. Vid maktutövande med tvång reagerar människor ofta med motstånd och konflikter kan lätt uppstå. Maktrelationer baserade på fruktan är sällan långsiktigt hållbara.

Maktresurser

Vålds- och tvångsmedel. En diktator baserar sin makt över befolkningen och statsapparaten på våld och tvång, eller hot om våld. Samma sak gäller mannen som misshandlar sin fru.

Ekonomiska resurser. En arbetsgivare har makt över arbetstagaren som är beroende av sin löneutbetalning.

Utbildning och kunskap. En person med hög utbildning och eftertraktade kunskaper får makt genom sin yrkesroll. Personer som är duktiga inom sitt område har auktoritet. En sådan auktoritet eller expert har då makt och inflytande över andra när det gäller sitt speciella yrkesområde eftersom personen kan och vet mer än andra, som inte är experter.

Övertalningsförmåga. Att använda beröm eller klander i övertalningssyfte är ett sätt att utöva makt.

Social kontroll

Med social kontroll avser vi de processer och mekanismer som gör att de flesta individer handlar i enlighet med rådande regler, normer och värden. Inom sociologin skiljer man mellan extern och intern kontroll.

Straff och belöningar som används för att styra beteenden är exempel på extern kontroll. Det kan till exempel handla om att en person som bryter mot lagen kan dömas till fängelse. Intern kontroll är när individen har gjort det förhärskande normsystemet till sitt eget.

Människor inordnar sig inte alltid efter gruppens och samhällets normer. När vi bryter normer så använder sociologer termen avvikande beteende.

För att beteende ska klassas som avvikande förutsätts att det finns en föreställning om vad som är ett ”normalt” och önskvärt beteende. Om en handling ska betraktas som avvikande beror på i vilken slags situation, grupp eller samhälle den bedöms utifrån. Det är exempelvis alltid ett brott att skada en annan människa. I krig kan det däremot betraktas som en plikt.

Ju mer auktoritär, hierarkisk och sluten en grupp är, desto mindre tillåtande blir den mot avvikande beteende. Är gruppen dessutom utsatt för yttre hot blir den angelägen att hitta, fördöma och utesluta avvikare.

Under det så kallade Stanfordexperimentet 1971 (se sidan 70) var försökspersonerna antingen fångar eller fångvaktare.

Typer av diskriminering

1. Individuell diskriminering sker när enskilda personer utför handlingar som missgynnar andra.

2. Strukturell diskriminering handlar om att regler, föreskrifter eller praxis i ett samhälle, medvetet eller omedvetet, skapar ojämlikhet.

Stanfordexperimentet

Sociologer och psykologer har gjort många olika slags experiment för att se hur människors beteende påverkas om de tilldelas olika roller. Forskarna har också studerat om normer och värderingar förändras när vi byter roller och hur stor roll grupptryck, auktoritetstro och befallningar har.

Ett av de mest kända och omdiskuterade experimenten genomfördes 1971 på

Stanford University i USA under ledning av Philip Zimbardo, en professor i socialpsykologi. Stanfordexperimentet, eller Stanford prison som det också kallas, studerade hur människor agerar när de blir fångar respektive fångvaktare.

Deltagarna var studenter som anmält sig frivilligt. De blev slumpmässigt utsedda till antingen fångar eller fångvaktare i ett tillfälligt fängelse i universitetets källare.

Det visade sig att deltagarna snabbt anpassade sig till sina givna roller som fånge eller fångvaktare. En tredjedel av fångvaktarna bedömdes ha genuint sadistiska tendenser, och många av fångarna fann sig i att bli förnedrade. Under experimentets andra dag revolterade dock fångarna. Experimentet gick snabbt överstyr och fick avbrytas på den sjätte dagen, vilket var mer än en vecka tidigare än planerat.

Experimentet har kritiserats för att ha varit oetiskt och för att ha varit ovetenskapligt. Men efter skandalen i Abu Ghurayb-fängelset i Irak 2004, där amerikanska fångvaktare förnedrat irakiska fångar, drog många paralleller till Stanfordexperimentet.

Deltagarnas reaktion döpte Philip Zimbardo till Lucifereffekten. Den visar hur enskilda individer genom att anta ett vi och dom-tänkande kan utföra tortyr, censur och kränkningar av människors privatliv.

Diskriminering

Diskriminering innebär att en person eller en grupp behandlas annorlunda på grund av faktorer som kön, hudfärg, sexuell läggning, etnicitet, funktionsnedsättning eller politisk eller religiös åsikt. Detta kan drabba både individer och hela grupper. Föremål för diskrimi nering kan vara i princip vilka kategorier, gruppbildningar eller kollektiv som helst. Diskriminering delas ofta upp i individuell diskriminering och strukturell diskriminering. Individuell diskriminering sker när enskilda personer utför handlingar som missgynnar andra. Ett exempel är när en chef väljer bort arbetssökande på grund av kön eller ett obekant utländskt namn, trots att den sökande har rätt kvalifikationer.

Till skillnad från individuell diskriminering handlar strukturell diskriminering om att regler, föreskrifter eller praxis i ett samhälle, medvetet eller omedvetet, skapar ojämlikhet. Detta innebär att diskriminering inte enbart praktiseras av individer, utan även kan vara inbyggd i samhällets institutioner, organisationer och företag. Exempel på

strukturell diskriminering kan vara lagar som gör det straffbart att vara homosexuell eller regler som skapar olika rättigheter för kvinnor och män.

I Sverige har flera diskriminerande lagar genom åren avskaffats eller omarbetats för att skapa ett mer jämlikt samhälle. Samtidigt har vissa länder gått i motsatt riktning och infört lagar som inskränker medborgarnas rättigheter, exempelvis genom att förbjuda homosexualitet eller införa strängare abortlagstiftning.

I Sverige är diskriminering förbjudet enligt diskrimineringslagen. En myndighet, Diskrimineringsombudsmannen (DO), övervakar att lagen efterlevs. Även FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och den svenska grundlagen fastslår att ingen får missgynnas eller kränkas för att de bryter mot normer.

Det är viktigt att notera att situationer där en individ nekas något inte per automatik är diskriminering. Att en person exempelvis inte får ett arbete på grund av att denne saknar rätt utbildning är inte diskriminering. Om individen däremot har rätt utbildning men nekas arbetet på grund av sin sexuella läggning eller ålder är detta ett tydligt fall av diskriminering.

Demonstration i New York 1989 till minne av Stonewallupproret 1969, som ses som en vändpunkt i kampen för homosexuellas och transpersoners rättigheter i USA.

SAMMANFATTNING

* Makt är förmågan att påverka samhället. Maktmissbruk kan skapa ojämlikhet. Diskriminering innebär orättvis behandling baserad på exempelvis kön eller etnicitet.

* Makt kan vara politisk, ekonomisk och medial.

* Direkt makt innebär att någon tvingas till en handling, medan indirekt

makt påverkar tankar och beteenden genom exempelvis socialt tryck.

* Sekter bygger på manipulation och lojalitet. Makt accepteras lättare om den uppfattas som legitim, men makt genom tvång leder ofta till motstånd.

* Samhället styr beteenden genom extern och intern kontroll. Avvikande beteende uppstår när normer bryts.

* Diskriminering kan vara individuell eller strukturell. I Sverige motverkas diskriminering av lagar.

INSTUDERINGSFRÅGOR

1. Vad innebär politisk makt?

2. Vad är ekonomisk makt och vilka konsekvenser kan den ha?

3. Vad är medial makt och hur kan den påverka samhället?

4. Vad menas med direkt och indirekt makt? Ge exempel på båda.

5. Vad är en maktresurs? Ge exempel på sådana.

6. Vad är social kontroll och vilka två typer skiljer man mellan?

7. Hur använder sig olika sekter av makt?

8. Hur påverkas avvikande beteende av sociala normer och grupptryck?

9. Vad var Stanfordexperimentet och vilken kunskap gav det om makt och roller?

10. Vad är skillnaden mellan individuell och strukturell diskriminering?

ÖVNINGAR

Maktutövning i Sverige Maktutövning sker på olika nivåer i samhället.

Med makt kan man mena individens möjligheter att forma sitt eget liv och påverka sin livssituation. Makt tar sig uttryck på olika sätt och påverkar samhället på flera nivåer. I Sverige har vi stora möjligheter att leva ett fritt liv utan statlig påverkan. Men kan det finnas områden där staten utövar makt över oss medborgare? Diskutera frågorna nedan.

1. I vilka sammanhang utövar staten makt genom tvång och våld?

2. I vilka sammanhang utövar staten makt genom ekonomiska medel?

3. I vilka sammanhang utövar staten makt genom utbildning och kunskap?

4. I vilka sammanhang utövar staten makt genom övertalning?

Strukturell diskriminering

Strukturell diskriminering handlar om att regler, föreskrifter eller praxis i ett samhälle, medvetet eller omedvetet, skapar ojämlikhet. Det innebär att vissa grupper missgynnas av den lagstiftning som ett land har. Sverige har vid flera tillfällen ändrat lagar i ett försök att minska ojämlikheten.

Diskutera på vilka sätt strukturell diskriminering kan begränsa individers möjligheter i samhället och vilka konsekvenser det kan få? Finns det fortfarande lagar eller regler som bidrar till strukturell diskriminering?

Ge i så fall exempel.

AVSNITT 3: N O rm E r, g ENUS OC h jäm STä LL dh ET

I det här avsnittet får du lära dig mer om normer, genus och jämställdhet, tre centrala företeelser som formar hur vi lever och samverkar i samhället. Normer styr våra förväntningar och beteenden, medan genus påverkar vår förståelse av kön och identitet. Jämställdhet bidrar till ett samhälle där män och kvinnor kan delta på lika villkor.

ORD OCH BEGREPP

Genus är ett annat ord för människors sociala kön.

Genussystem är ett begrepp som beskriver den sociala struktur som reglerar kön och skapar normer och förväntningar för män och kvinnor på både samhällsnivå och individnivå.

Heteronorm är den norm som säger att heterosexualitet är det normala, givna och förväntade i ett samhälle.

Intersektionalitet är ett samhällsvetenskapligt begrepp som syftar till att synliggöra specifika situationer av förtryck som skapas i skärningspunkter för maktrelationer baserade på ras, kön och klass.

Jämlikhet innebär att alla människor är lika mycket värda och har samma rättigheter och skyldigheter.

Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.

Könsroller kallas de roller som är kopplade till människors sociala kön.

Normkritik är ett sätt att arbeta mot diskriminering och exkludering genom att synliggöra och ifrågasätta hur vi tänker om vad som anses vara normalt.

Patriarkat är ett samhälle där det är männen (inte kvinnorna) som bestämmer.

Heteronormen har länge varit dominerande.

Normer

En norm är en oskriven regel som säger hur människor förväntas uppträda i en viss grupp, inom en viss kultur eller i ett visst samhälle.

Normer fungerar som riktlinjer för vad som anses vara acceptabelt, rätt eller normalt i ett socialt sammanhang. De påverkar våra attityder, värderingar och handlingar, ofta utan att vi är medvetna om det.

Normer förändras över tid. En individ anpassar sig till normer. Den kan också, aktivt eller inaktivt, skapa normer, och motsätta sig dem. Eftersom en norm pekar ut vad som anses vara normalt definierar den därmed även det som anses vara avvikande. För personer som av olika skäl inte passar in i rådande normer blir konsekvensen att de kan uppfattas som ”onormala”. De flesta följer en del normer och bryter mot andra.

Vi behöver normer i samhället för att veta hur vi ska bete oss.

Personer som följer en viss norm, så kallade normföljare, känner sig ofta bekväma i de sammanhang där just den normen är norm. Samtidigt kan de som inte passar in i en norm drabbas av utanförskap och stigma. Att synliggöra och undersöka normer är nödvändigt för att förstå hur vårt samhälle är uppbyggt. Normer är tätt sammankopplade med och påverkar synen på kön, sexualitet, relationer, jämställdhet och inte minst det egna jaget.

MANSNORMEN OCH HETERONORMEN

Ett exempel på en norm i samhället är mansnormen. Generellt har personer som betraktas som män bättre yrkesmässiga och ekonomiska möjligheter än personer som inte är män. På grund av mansnormen får personer som är män åtkomst till offentliga arenor, musikscener, chefsposter, expertuppdrag och yrkesroller som genererar mer makt i större utsträckning än andra. Egenskaper som anses vara manligt kodade värderas också högre än kvinnligt kodade egenskaper.

Heterosexualitet, att personer av olika kön blir kära i och bildar familj, är ett exempel på en praktik för samlevnad som under lång tid har gjorts till norm. Heterosexualiteten har skapat en heteronorm. Heteronormen förutsätter att alla människor är antingen kvinnor eller män, heterosexuella samt vill leva i heterosexuella relationer. Personer som är hetero kan prata fritt om sin sexualitet i skola och på jobb utan att behöva riskera att utsättas för kränkande eller stereotypa frågor och utan att behöva ”komma ut”. De som lever i enlighet med heteronormen har länge bekräftats av samhället och premierats genom lagar och regler.

NORMKRITIK

Alla normer är inte enkla att uppfatta. En del är helt enkelt så invanda att vi inte tänker på dem. Ett sätt att synliggöra rådande idéer om hur vi bör vara och agera är att tänka normkritiskt.

Normkritik är metoder och teorier som används för att arbeta mot diskriminering och exkludering. Syftet med att arbeta normkritiskt är att synliggöra och ifrågasätta hur vi tänker om vad som anses vara normalt. I ett normkritiskt arbete är utgångspunkten att problematisera de rådande normerna eller de som upprätthåller dem, snarare än att undersöka det eller de som avviker från dem. Med ett normkritiskt förhållningssätt kan man försvaga och förändra normer med målet att göra samhället mer tolerant.

Patriarkat, feminism och intersektionalitet

Ett patriarkat är ett socialt system där kvinnor underordnas män. Patriarkatet är en djupt rotad samhällsstruktur som kan manifesteras på många sätt. En konsekvens av patriarkatet är att män i regel får högre lön än kvinnor för samma arbete och arbetsfördelningen i hemmet leder till att kvinnor utför mer obetalt arbete.

Även våldtäkter, pornografi och kvinnlig prostitution kan ses som former av manligt förtryck och effekter av en patriarkal struktur. Patriarkatet är till exempel anledningen till att det finns en mansnorm.

Feminism är en teori och en social och aktivistisk rörelse som strävar efter jämställdhet mellan kvinnor och män. Feminismen är inte en enhetlig ideologi utan består av flera olika synsätt som gör sina egna tolkningar och beskrivningar av det patriarkala förtrycket och hur det ska utplånas. Feminismen kan delas in i två huvudgrupper: essentialistisk feminism och konstruktivistisk feminism.

Enligt essentialistisk feminism finns det grundläggande biologiska skillnader mellan kvinnor och män. Kvinnor anses till exempel födas med moderliga egenskaper. Sådana kvinnliga egenskaper är minst lika mycket värda som de egenskaper män anses födas med och bör därför uppvärderas.

Konstruktivistisk feminism innebär att man i stället skiljer på biologi och kultur. Män och kvinnor har visserligen olika biologiska kön men föds inte med egenskaper som är speciella för deras kön. I stället menar

Fransyskan Marie Colin, som har Downs syndrom, utmanar rådande normer för hur en framgångsrik skådespelerska ska vara.

Svarta amerikanska feminister upplevde att varken den feministiska rörelsen eller den antirasistiska rörelsen tillräckligt väl belyste förtrycket av svarta kvinnor.

man att idéer om skillnader mellan kön skapats under historien och av samhället och att dessa är konstruerade.

Intersektionalitet är ett begrepp som kommer från den svarta feminismen och belyser hur förtryck uppstår i skärningspunkten mellan maktrelationer såsom ras, kön och klass. Begreppet kommer från USA, där svarta feminister upplevde att varken den feministiska rörelsen med främst vita kvinnor eller den antirasistiska rörelsen med främst icke-vita män tillräckligt väl kunde beskriva och analysera det förtryck som svarta kvinnor utsätts för.

Intersektionalitet handlar om att se hur en persons identitet och upplevelser samtidigt påverkas av flera sociala kategorier som kön, etnicitet och klass. I stället för att se dessa sociala kategorier som separata företeelser, visar intersektionalitet hur de samverkar och förändrar varandra beroende på sammanhang, och därmed hur samhällets regler och strukturer skapar eller förstärker orättvisor. En person som är en svart homosexuell kvinna upplever en form av förtryck och en vit transkvinna ett annat.

Bara för att personer ingår i samma sociala kategorier (som kön, klass, etnicitet) innebär det inte per definition att de har samma behov eller levnadsvillkor. Inom alla kategorier finns det olika upplevelser och erfarenheter som skiljer människor åt.

Genus och jämställdhet

Genus är ett begrepp som används för att förstå idéer och handlingar som formar människans sociala kön. När man pratar om genus och socialt kön utgår man från att kön är en social konstruktion . Det innebär att kön ses som något föränderligt och något som vi människor skapar genom att tillskriva till exempel män och kvinnor olika egenskaper.

Trots att det svenska samhället ofta beskrivs som jämställt finns det fortfarande skillnader baserade på kön. Skillnaderna beror på den rådande föreställningen om ett genussystem. Ett genussystem är en kombination av uppfattningar, normer och regler om hur män respektive kvinnor ska vara. I detta system ses kön som en dikotomi, det vill säga att män och kvinnor ses som två motpoler. Därmed separeras män och alla egenskaper som anses höra till mansrollen från kvinnor och alla egenskaper som anses höra till kvinnorollen.

DIKOTOMI

Genusordningen påverkar bland annat hur kvinnor och män fördelar uppgifter i hushållet eller väljer yrken och utbildningar. Genussystemet är inte av naturen givet utan skiljer sig åt beroende på kultur, samhälle och historisk tid.

Genom att ställa det som betraktas som typiskt manligt mot det som betraktas som typiskt kvinnligt kan man synliggöra hur olika vi ser på män och kvinnor och hur genusordningen fungerar.

En effekt av det rådande genussystemet är att män fortfarande förväntas vara de som gör karriär, blir chefer och därmed får hög lön. Kvinnor förväntas däremot ta mer ansvar för barnuppfostran, städning och matlagning, det vill säga det obetalda arbetet med hem och barn. I förlängningen får kvinnan en sämre löneutveckling och därmed en lägre pension. Kvinnor riskerar alltså att diskrimineras i större utsträckning än män till följd av de föreställningar som finns om vad kvinnor respektive män förväntas göra.

Flera politiska åtgärder har vidtagits för att minska klyftorna mellan män och kvinnor och öka jämställdheten i samhället. Ett exempel på det är regleringar i föräldraförsäkringen. Numera är 90 föräldradagar låsta till vardera föräldern.

Trots att Sverige brukar beskrivas som det mest jämställda landet i världen är landet långt ifrån jämställt. Kvinnor missgynnas i hög utsträckning i samhället. Ett exempel på det är att män tjänar mer än

Man förnuft oberoende subjekt aktiv offentlig

Kvinna känsla beroende objekt passiv privat

Egenskaper som traditionellt förknippats med manlighet respektive kvinnlighet.

Statyer runt om i Sverige kläs i bärsjal på den internationella mansdagen för att uppmärksamma orättvisor i föräldraskapet och uppmuntra pappor att tillbringa mer tid med sina barn.

kvinnor. Fem år efter examen är kvinnors lön nästan 25 procent lägre än männens trots lika lång utbildning. Detta förstärks av att kvinnors inkomst halkar efter på grund av att de tar ut mer föräldraledighet. Trots att mammor och pappor har samma rätt att vara föräldralediga med sina barn är män föräldralediga färre dagar än kvinnor och tar ut en mindre del av föräldraförsäkringen än kvinnor. I flera år har utvecklingen stått stilla, men 2023 tog män ut drygt 30 procent av föräldradagarna och kvinnor närmare 70 procent av dagarna. 1985 tog kvinnor ut 94 procent av föräldradagarna och män 6 procent.

Ett annat område där kvinnor missgynnas är exempelvis beslutsfattande och ledande positioner. Män sitter på de flesta höga positionerna i de flesta av samhällets sektorer såsom politiken, näringslivet och universitet och högskolor. I ledningen för svenska börsföretag är den manliga dominansen påtaglig. 2023 var endast 10 procent av styrelseordförandena kvinnor och 14 procent av företagen hade en kvinna som verkställande direktör.

I branscher som är traditionellt manligt kodade är män överrepresenterade som chefer. Också inom universitet och högskolor finns det en snedfördelning mellan män och kvinnor. Här skiljer sig villkoren för kvinnor och män åt när det gäller till exempel anställning och tillgång till forskningsmedel. Endast tre av tio professorer är kvinnor.

Tvåkönsnormen

När ett barn föds är frågan om det blev en pojke eller flicka ofta den första frågan till de nyblivna föräldrarna.

Att vara man/pojke eller kvinna/flicka spelar stor roll för hur en person betraktas och vilken plats i samhället och roll i det sociala umgänget personen får.

Att utgå från att alla människor tillhör ett av två befintliga kön kallas tvåkönsnormen. Tvåkönsnormen delar upp mänskligheten i två kön, vilket genomsyrar vårt sätt att tänka om hur samhället i stort ser ut men även hur enskilda individer förväntas vara.

Det biologiska könet avser fysiologiska skillnader mellan kategorin män och kategorin kvinnor. Däremot går det att vara född i ett biologiskt kön men känna sig hemma i ett annat. Det kön en person identifierar sig med kallas för den personens könsidentitet .

CISPERSONER OCH TRANSPERSONER

En person vars könsidentitet stämmer överens med hens biologiska och juridiska kön brukar benämnas cisperson. Att vara cis är till exempel om man känner sig som kvinna och har en kropp som ser ut som en kvinnas kropp brukar se ut.

Motsatsen till cis är trans. Personer som identifierar sig som transpersoner har det gemensamt att deras könsidentitet (det kön de ser sig ha) och/eller könsuttrycket (hur de uttrycker sitt kön, till exempel genom kläder) inte stämmer överens med vad andra förväntar sig av dem. De kanske känner sig som en kvinna och klär sig som en sådan men har en kropp som ser ut som en mans kropp brukar se ut.

I diskussioner om genus och sexualitet ligger fokus oftast inte på heterosexuella cispersoner, som är i majoritet. Det är viktigt att komma ihåg att även cispersoner påverkas av normer och förväntningar om vad som traditionellt sett anses vara manligt respektive kvinnligt.

INTERSEX OCH FLER ÄN TVÅ KÖN

En del barn föds med en obestämbar könstillhörighet. Det kan vara att barnet föds med könskromosomer, könskörtlar (det vill säga äggstockar eller testiklar) eller könsorgan som inte utvecklats som förväntat för en biologiskt manlig respektive kvinnlig kropp. Den medicinska termen för detta är DSD (Disorder of Sex Development). En mindre stigmatiserande benämning är Differences in Sex Development . Ofta märks

De traditionella symbolerna för kvinna respektive man. Många ifrågasätter denna strikta uppdelning i bara två kön.

SAMMANFATTNING

* Normer är oskrivna regler som styr beteenden och förväntningar i samhället. Genus handlar om sociala konstruktioner av kön och identitet. Normer påverkar synen på kön, sexualitet och jämställdhet.

* Heteronormen utgår från att alla är heterosexuella och delar upp människor i två kön. De som avviker från dessa normer riskerar utanförskap och diskriminering.

* Normkritik granskar och ifrågasätter normer för att minska diskriminering. Patriarkatet är en samhällsstruktur där män har mer makt och kvinnor

tillståndet inte vid födseln utan upptäcks senare. Om en persons DSD behöver behandlas utförs vanligtvis hormonbehandling eller kirurgiska ingrepp.

För en del personer som föds med DSD är det enbart en medicinsk diagnos. Andra ser det som en könsidentitet och beskriver sig själva som intersex eller intersexperson. I:et i hbtqi står för intersex. Intersex är erfarenheten av att ha en kropp som medfött bryter mot normer kring kön.

Det är inte alla länder som tvunget delar in människor i två kön. I vissa länder finns även ett tredje kön. 2014 beslutade Australiens högsta domstol att erkänna ett tredje kön. Enligt beslutet ska man inte behöva tvingas att välja ett av två kön. I stället ska man utöver man och kvinna kunna välja att kalla sig könsneutral. Tyskland blev det första landet i Europa att erkänna ett tredje juridiskt kön. Det innebär att föräldrar kan välja bort att könsbestämma sitt nyfödda barn. I Sverige är detta inte möjligt.

underordnas. Kvinnor missgynnas ekonomiskt och socialt på grund av patriarkala strukturer.

* Feminismen strävar efter jämställdhet och har olika inriktningar. Essentialistisk feminism betonar biologiska könsskillnader, medan konstruktivistisk feminism ser kön som socialt konstruerat. Intersektionalitet visar hur kön, klass och etnicitet samverkar i förtryck.

* Genussystemet skapar en hierarki mellan könen och påverkar yrkesval, löner och hushållsarbete. Kvinnor tar ut mer föräldraledighet, vilket påverkar deras löneutveckling negativt. Trots

jämställdhetsåtgärder är kvinnor fortfarande underrepresenterade i ledande positioner.

* Tvåkönsnormen delar upp människor i män och kvinnor, men könsidentitet kan skilja sig från biologiskt kön. Cispersoner identifierar sig med det kön de föddes med, medan transpersoner inte gör det. Intersexpersoner föds med kroppsliga variationer som bryter mot könsnormer.

INSTUDERINGSFRÅGOR

1. Vad är en norm och hur påverkar den individen och samhället?

2. Varför är det viktigt att synliggöra och undersöka normer?

3. Vad innebär mansnormen och vilka konsekvenser har den?

4. Vad är heteronormen och vilka problem kan den skapa?

5. Vad innebär normkritik och vad är syftet med ett normkritiskt förhållningssätt?

6. Vad är patriarkatet och hur påverkar det samhället?

7. Vad är det för skillnad mellan essentialistisk feminism och konstruktivistisk feminism?

8. Vad är intersektionalitet och varför är det viktigt?

9. Vad är skillnaden mellan cispersoner och transpersoner?

10. Vad är tvåkönsnormen och hur utmanas den i vissa länder?

ÖVNINGAR

Varför finns normer?

Normer spelar en stor roll för hur samhället fungerar.

Som du läst i avsnittet kan normer ibland bidra till att vissa grupper får fördelar medan andra exkluderas, vilket skapar ojämlikhet och orättvisa.

Kan det finnas situationer där normer är viktiga eller till och med nödvändiga? Diskutera olika exempel där normer spelar en positiv roll och motivera varför de behövs i just dessa sammanhang.

Patriarkat

Ett patriarkat är ett socialt system där kvinnor underordnas män. Patriarkatet är en djupt rotad samhällsstruktur som kan manifesteras på många sätt. Patriarkatet är till exempel anledningen till att det finns en mansnorm.

Om du skulle argumentera för att vi lever i ett patriarkalt samhälle, vilka argument skulle du då lyfta fram? Diskutera med någon i klassen som är av motsatt åsikt. Kan det finnas något som talar mot att vi lever i ett patriarkalt samhälle?

Homosexuellas rättigheter i Sverige under 1900-talet

1907: Nils Santesson fälls för homosexuell otukt och döms till tio månaders straffarbete.

1944: Homosexualitet slutar vara olagligt. Från och med 1944 räknas homosexualitet i stället som en sjukdom som kan behandlas på olika sätt.

1999: Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning träder i kraft.

2003: Brottet hets mot folkgrupp utvidgas så att också hets med anspelning på sexuell läggning omfattas. Registrerade partner ges möjlighet att prövas som adoptivföräldrar. En sambolag som gäller både samkönade och olikkönade samboförhållanden träder i kraft.

2006: Förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever börjar gälla.

1950: RFSL grundas som en avdelning av danska Forbundet af 1948 och blir en egen organisation 1952.

1979: Efter stora protester avskaffar Socialstyrelsen homosexualitet som sjukdomsdiagnos.

2009: Könsneutrala äktenskap godkänns i lag.

1987: Bastuklubbslagen införs, som ett förbud mot bastuklubbar, där män sökte tillfälliga sexuella kontakter med andra män. Detta var i syfte att förhindra spridandet av HIV. Lagen avskaffads 2004.

1995: Lag om registrerat partnerskap för samkönade par införs.

2011: Ett utökat grundlagsskydd mot diskriminering som har samband med sexuell läggning införs.

AVSNITT 4: K LASS

Klassamhälle kan verka vara något som hör till historien och inte har plats i vårt samhälle i dag. Men har klassamhället försvunnit helt?

ORD OCH BEGREPP

Arbetarklass är en samhällsklass som mest består av arbetare eller personer som är anställda och som inte är chefer och inte har så hög utbildning.

Kapitalism betyder att fabriker och andra företag ägs av privatpersoner eller företag som i sin tur ägs av privatpersoner (och inte av staten).

Klassresa är byte till en annan samhällsklass, till exempel när en person vars föräldrar är arbetare studerar på universitet och får ett jobb som gör att hen räknas som medelklass.

Liberalism är en politisk lära med olika inriktningar som betonar att människan ska vara fri.

Medelklass är en samhällsklass som består av personer som ofta har högskoleutbildning och som till exempel arbetar som tjänstemän eller har egna små företag.

Prekariat är en sammanfattande benämning på personer som inte omfattas av de trygghetssystem som följer av en fast anställning.

Samhällsklass är en kategori i samhället med människor som till

exempel har liknande arbeten eller utbildning eller tjänar ungefär lika mycket pengar.

Socialism är en politisk åskådning som hävdar att en grupp eller ett kollektiv är bättre på att lösa ekonomiska och sociala problem än den enskilda individen.

Överklass är en samhällsklass som består av dem som har mest pengar och mest makt.

Vad innebär klass?

Klass handlar om hur olika grupper av befolkningen lever under olika sociala och ekonomiska omständigheter. Ofta kategoriseras klass som en viss grupp med liknade yrken, utbildningsnivå, inkomster och arbetsförhållanden. Den traditionella indelningen av samhällsklasser definierar arbetarklass, medelklass och överklass.

Genom att kategorisera människor i olika samhällsklasser synliggörs den hierarki som råder i samhället. Vissa grupper har mer makt och bättre eko-

nomiska förutsättningar än andra och hamnar därmed högre upp i hierarkin.

En människa kan byta klassposition under livet och därigenom få en annan klassposition än sina föräldrar. När en individ rör sig mellan olika klasspositioner kallas det för att hon gör en klassresa.

Att röra sig mellan olika samhällsskikt kallas även för social rörlighet. I vissa samhällen är det enklare att göra en klassresa än i andra.

Karl Marx och klassamhället

Hur kommer det sig att vissa får mer makt och pengar än andra? Att samhället inte är jämlikt kan förklaras på flera sätt. Enligt Karl Marx skapas det ojämlika samhället när medborgare kämpar om samma tillgångar. Den med bäst förutsättningar vinner, vilket leder till att de rika blir rikare och de fattiga förblir fattiga. Bäst förutsättningar i det här sammanhanget är alltså den som har ekonomiska resurser, makt och kontroll över produktionsmedlen.

Enligt Marx pågår en klasskamp mellan de han kallar för kapitalisterna, de rika, och arbetarna, de fattiga. De varor som arbetarna producerar är mer värda än den lön de får av kapitalisten. Detta skapar en konflikt eftersom kapitalisterna tjänar pengar på arbetarna.

Marx menar att den enda vägen till ett jämlikt samhälle är att överföra den ekonomiska makten till arbetarklassen genom att produktionsmedlen ägs av folket gemensamt och inte av de enskilda kapitalisterna. Med ett gemensamt ägande och jämn fördelning kan vi, enligt Marx, nå ett klasslöst samhälle.

Vad innebär klass i dag?

Ibland sägs det att begreppet klass har spelat ut sin roll i det samtida samhället. Argumentet för det är att vi lever mer fritt, har fler valmöjligheter, rör oss mellan olika livsstilar och sociala sammanhang på ett sätt som människor aldrig tidigare gjort.

Samtidigt ökar klyftorna mellan de rikaste och fattigaste i flera delar av världen. Då kan klass ändå fortfarande vara relevant för att förstå hur ojämlikhet uppstår och upprätthålls, även i det samtida samhället.

Den franske sociologen Pierre Bourdieu har vidareutvecklat klassbegreppet och menar att det finns tre former av kapital som är avgörande för en persons position i den sociala hierarkin. Enligt honom bestäms en persons klass av ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital.

Ekonomiskt kapital handlar om individens ekonomiska resurser, såsom inkomst och förmögenhet. Kulturellt kapital innefattar utbildning, språkkunskaper och förståelse för kulturella normer och värderingar som är högt värderade i samhället. Socialt kapital handlar om en persons kontaktnät samt de resurser och möjligheter dessa relationer kan erbjuda. Enligt Bourdieu samverkar dessa kapitalformer för att reproducera klasskillnader.

Som ett alternativ till den traditionella klassanalysen har på senare år begreppet prekariat börjat användas mer och mer. Prekariatet är den växande grupp människor som saknar fast anställning och lever under mycket otrygga ekonomiska villkor, vilket gör att de saknar möjligheter att planera sitt liv långsiktigt.

Även om alla barn i Sverige har samma rättigheter, har inte alla samma förutsättningar. Föräldrarnas utbildning, hälsa och ekonomi är sådant som kan påverka barns skolgång och val av yrke. Detta kan ha stor betydelse för hur en person klarar sig i livet men är inte avgörande. Det gör att vi inte heller i dag kan bortse från klass som begrepp.

SAMMA RÄTTIGHETER

I Sverige har alla barn och ungdomar lagstadgad rätt till kostnadsfri utbildning. Detta skapar en grundläggande möjlighet för varje individ att skapa en god framtid. Trots denna rättvisa grundprincip är förutsättningarna för utbildning långt ifrån jämlika. Faktorer som bostadsort, skolval, familjebakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå och yrkesliv samt familjens ekonomiska situation påverkar en individs möjligheter att lyckas i skolan. Kan man då säga att vårt samhälle i praktiken är jämlikt?

förgymnasial utbildning gymnasial utbildning eftergymnasial utbildning

Andel (%) elever som uppfyllt betygskriterierna i alla ämnen i förhållande till föräldrarnas utbildning läsåren 2019/20–2023/24. Källa: Skolverket.

I diskussioner kring försämrade skolresultat pekas ofta skolor i områden med hög andel invånare med utländsk bakgrund ut som problematiska eller mindre framgångsrika. Elever som nyligen anlänt till Sverige kan visserligen ställas inför särskilda utmaningar, såsom språksvårigheter och en annorlunda skolmiljö, jämfört med elever som är födda och uppvuxna här. Dock är det viktigt att understryka att etnisk bakgrund i sig inte har någon direkt betydelse för skolprestationer. Det som däremot har en påvisad inverkan är socioekonomiska faktorer, såsom föräldrarnas utbildningsnivå och familjens ekonomiska förutsättningar. Dessa faktorer kan ha avgörande betydelse för en individs skolgång och framtida livsmöjligheter. Med rätt stöd, motivation och tillgång till resurser kan även individer som växer upp under mindre gynnsamma förhållanden skapa sig ett gott och framgångsrikt liv. Därför kan det vara viktigt att samhället aktivt arbetar för att minska klyftorna och skapa jämlikhet.

FAMILJENS BETYDELSE

Undersökningar visar att föräldrarnas utbildningsnivå ofta påverkar deras barns skolresultat. Barn som kommer från hem där föräldrar har en högre utbildning får oftare stöd och hjälp i sina studier. Välutbildade föräldrar ser det som en självklarhet att deras barn ska satsa på högre studier efter gymnasiet.

I hem utan studietraditioner är det vanligare att barnen inte uppnår samma betygsresultat som elever som har föräldrar med högre utbildningsnivå. Det är dock ett problem om en person som egentligen har viljan och förutsättningar för studier vid universitet eller högskola inte får den hjälp och uppmuntran som krävs.

Även familjens ekonomi påverkar ungdomars förutsättningar att lyckas i skolan. Det är visserligen gratis att gå i skolan, men barn vars föräldrar har ekonomiska bekymmer, till exempel på grund av arbetslöshet, mår generellt sämre än andra barn.

En annan faktor som också är kopplad till ekonomi och som kan påverka skolarbetet negativt är trångboddhet. När många personer delar bostad kan det vara svårt att hitta en plats att göra läxor utan att bli störd.

Tyvärr växer också många barn och ungdomar upp i hem där en eller båda föräldrarna missbrukar till exempel alkohol eller narkotika. I andra fall lider någon av de vuxna i hemmet av sjukdom, antingen fysisk eller psykisk. Barn som lever under otrygga förhållanden får det svårare att koncentrera sig på skolarbetet.

SPRÅK OCH KULTURELL BAKGRUND

En del av de elever som går i grundskolan i dag har bara varit en kort tid i Sverige. Många av dem har flytt undan krig och förföljelse. Dessa elever måste lära sig ett nytt språk och sätta sig in i nya vanor och traditioner. Språksvårigheter och kulturskillnader gör att vissa invandrarelever kan få det svårt i skolan.

En del nyanlända ungdomar kommer från länder som har stränga regler i skolan. I Sverige förväntas eleverna ta stort ansvar för sina studier och tänka kritiskt. De uppmuntras att ifrågasätta och lärarna är inte lika auktoritära som i många andra länder.

Somliga uppfattar detta som att det inte finns några regler eller krav på att visa respekt i den svenska skolan och att man kan göra vad man vill. Att ta till sig ett annat lands traditioner och koder för hur man ska uppföra sig i olika situationer kan ta tid.

Goda kunskaper i svenska språket är avgörande för att en person ska klara sig bra i skolan. Trots det går många ungdomar med invandrarbakgrund i skolor där majoriteten av eleverna har ett annat modersmål än svenska. Det beror på boendesegregationen i många städer, där det

Studenter vid Malmö universitet. Malmö är en stad med stor segregation och där förutsättningarna för högre studier varierar kraftigt.

i vissa områden nästan bara bor människor med utländsk bakgrund. Det innebär en extra utmaning eftersom det är svårt att lära sig svenska när nästan ingen i omgivningen pratar svenska. Om de vuxna i familjen inte kan svenska kan de inte heller hjälpa barnen med skolarbetet.

I Sverige är vissa bidrag behovsprövade medan till exempel barnbidrag betalas ut till alla, oavsett hur stora inkomster föräldrarna har.

VEMS ANSVAR?

Hur klasskillnader ska arbetas bort har länge varit en central politisk fråga och har berört allt ifrån tanken att fördela elever i kommunen till olika skolor till finanspolitiska beslut.

Politiskt har vänstersidan menat att det behöver tillföras ekonomiska resurser i form av bidrag för att migranter ska ha en chans att komma igång med sitt liv när de kommer till Sverige. Mer bidrag, anser vissa på högersidan, cementerar i stället klyftorna mellan rika och fattiga och leder till ett bidragsberoende som gör det svårare att komma ut på arbetsmarknaden.

Det är viktigt att komma ihåg att en del människor befinner sig i ekonomisk utsatthet på grund av faktorer de inte kan kontrollera. Därför kan en del behöva hjälp i form av ekonomiskt stöd. Arbetslöshet på grund av uppsägningar på en arbetsplats kan vara en orsak till att man hamnat i en ekonomisk utsatthet. Statliga institutioner som Arbetsförmedlingen kan då hjälpa till att få ut personen på arbetsmarknaden igen.

Många menar också att arbete och utbildning är en förutsättning för migranter som kommer till Sverige för att de ska kunna lära sig språket, kulturen samt lagar och regler. Det är alltså viktigt inte bara av ekonomiska skäl utan även för deltagandet i det sociala livet och välbefinnandet. Vissa av de vuxna som kommer till Sverige från andra länder saknar kunskaper som är nödvändiga för att de ska kunna få jobb. Det handlar framför allt om bristande språkkunskaper. Det är kommunerna som är skyldiga att erbjuda den utbildning som behövs.

Svenskar i allmänhet har stort förtroende för myndigheterna och räknar med att få stöd från det offentliga i svåra situationer. Men alla är inte överens om vem som ska ha ansvaret för den enskildes livssituation. Vissa anser att individen har ett eget ansvar och att staten bör ingripa så lite som möjligt i människors privatliv. Andra menar att staten måste garantera att den som behöver hjälp verkligen får det.

I Sverige har vi en fördelningspolitik som ska jämna ut skillnader mellan fattiga och rika. Skattemedel går bland annat till olika former av bidrag som betalas ut efter behov. Det finns också ett kommunalt utjämningssystem där pengar förs över från rika till mindre välbeställda kommuner.

Fördelningspolitiken är ofta omdiskuterad. Exempelvis menar vissa att direkta skatter på inkomster drabbar den som arbetat för sin lön.

Andra menar att barnbidrag bör vara behovsprövade och inte delas ut till alla föräldrar som har barn, eftersom det inte finns något behov hos mer förmögna familjer. På så sätt skulle de som har sämre ekonomi få mer.

Frågan hur klasskillnader ska motverkas och vilket ansvar staten bör ta är en fortsatt central del av den politiska debatten. Oavsett om lösningarna handlar om ekonomiskt stöd, utbildning eller arbetsmarknadsåtgärder, är målet att skapa ett samhälle där alla har samma möjlighet att lyckas, oberoende av bakgrund eller andra förutsättningar.

Huruvida detta ska uppnås genom individens eget ansvar eller genom statliga insatser är en fråga som delar opinionen. Men i grunden handlar det om att bygga ett jämlikt samhälle där alla kan delta och bidra, både ekonomiskt och socialt.

SAMMANFATTNING

* Klasskillnader finns fortfarande och påverkar människors livsvillkor. Ofta kategoriseras klass som en viss grupp med liknande yrken, utbildningsnivå, inkomster och arbetsförhållanden.

* Människor kan byta klassposition under livet, vilket kallas klassresa eller social rörlighet. Förutsättningarna för detta varierar beroende på samhällets struktur och tillgång till resurser.

* Karl Marx menade att samhället är ojämlikt på grund av en konflikt mellan kapitalister, som äger produktionsmedlen, och arbetare, som utför arbetet.

För att uppnå jämlikhet föreslog han att ekonomisk makt skulle överföras till folket genom gemensamt ägande.

* Pierre Bourdieu utvecklade klassbegreppet och menade att en persons position i hierarkin avgörs av ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital. Dessa resurser påverkar individens möjligheter i livet och bidrar till att klasskillnader reproduceras.

* Prekariatet är en växande grupp som saknar fast anställning och lever under osäkra ekonomiska förhållanden. Socioekonomiska faktorer påverkar

barns skolgång och framtid, och trots fri utbildning har inte alla samma förutsättningar att lyckas.

* Klasskillnader diskuteras politiskt utifrån olika perspektiv. Vissa anser att ekonomiskt stöd minskar klyftorna, medan andra menar att bidrag cementerar skillnaderna. Oavsett strategi handlar debatten om hur samhället ska bli mer jämlikt.

INSTUDERINGSFRÅGOR

1. Vad innebär begreppet klass?

2. Vad menas med klassresa och social rörlighet?

3. Hur förklarade Karl Marx uppkomsten av klasskillnader?

4. Vad menade Marx var lösningen på klasskillnader?

5. Hur vidareutvecklade Pierre Bourdieu klassbegreppet?

6. Vad är prekariatet och hur skiljer det sig från traditionella klasskategorier?

7. Hur påverkar föräldrarnas utbildning och ekonomi barns skolgång?

8. Hur påverkar socioekonomiska faktorer skolresultat i Sverige?

9. Vad är fördelningspolitik och vad är syftet med den?

10. Vilka politiska perspektiv finns kring hur klasskillnader ska motverkas?

ÖVNINGAR

Klassbegreppet

I historieböckerna diskuteras ofta olika samhällsklasser och deras betydelse, men många menar att klasskillnader fortfarande existerar i dag, även om de kan se annorlunda ut än förr. Fundera och diskutera utifrån frågorna nedan.

1. Om du skulle övertyga någon om att vårt samhälle fortfarande är uppdelat i olika klasser, vilka argument skulle du använda? Försök att hitta konkreta exempel, både från Sverige och andra delar av världen, som visar på skillnader i inkomst, utbildning, möjligheter eller levnadsstandard.

2. Diskutera sedan med någon som har en motsatt uppfattning och argumentera för din syn på saken. Kom ihåg att lyssna på varandras perspektiv och försöka förstå motpartens resonemang.

Samma rättigheter

Under rubriken Samma rättigheter står det att alla barn i Sverige har rätt till kostnadsfri utbildning och att det skapar en grundläggande möjlighet för varje individ att skapa en god framtid.

Diskutera om detta är tillräckligt för att alla ska ha samma möjlighet till en god framtid. Finns det andra faktorer som spelar roll och i så fall vilka?

AVSNITT 5: E TNICITET OC h NATIONELLA m INO r ITETE r Genom de senaste decenniernas invandring har Sverige utvecklats till ett mångkulturellt samhälle. Men även långt tidigare fanns det i landet människor med olika etnicitet, ett begrepp som inte är synonymt med nationalitet.

Sedan år 2000 erkänner Sverige fem nationella minoriteter med särskilda rättigheter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar.

ORD OCH BEGREPP

Etnicitet betyder tillhörighet till ett visst folk eller en viss etnisk grupp.

Etnocentrism är när en person eller en grupp bedömer den egna etniciteten och kulturen som bättre än andra.

Nationalitet är att ha medborgarskap i en viss stat.

Nationell minoritet kallas en minoritet som har blivit erkänd och fått särskilda rättigheter i ett land.

Stereotyp är en mycket förenklad förklaring eller beskrivning av hur någon är.

Etnicitet

Etnicitet betyder känsla av tillhörighet till ett visst folk eller en viss etnisk grupp. Det som avgör en folkgrupps etnicitet är främst hur gruppen själv väljer att identifiera sig.

Gruppen karakteriseras av att den känner historisk och kulturell tillhörighet till andra med lem mar i gruppen. Man kan exempelvis komma från samma land, tillhöra samma religion eller tala samma språk. Ibland används etniciteten för att kulturellt särskilja sig från andra grupper. Det förekommer att en grupps

etniska identitet förstärks när den upplever att den blir orättvist behandlad inom ett land.

Etnicitet ska inte blandas ihop med nationalitet och medborgarskap. Att kalla sig exempelvis svensk kan betyda att personen både har en svensk nationalitet och en svensk etnicitet. Man kan också vara svensk same eller svensk rom, det vill säga att man har svensk nationalitet samtidigt som man har samisk eller romsk etnicitet. Det kan alltså finnas flera etniciteter i ett land.

Etnisk minoritet

En etnisk minoritet är en grupp människor med gemensam etnicitet som utgör en minoritet i ett land, en stad eller en region. Anledningen till att de lever som minoritetsgrupp kan variera. Det kan exempelvis röra sig om invandrare eller ett urfolk vars land har erövrats av en folkgrupp med en annan etnicitet.

Att leva som etnisk minoritet i ett land kan vara förknippat med sämre tillgång till politiska, sociala eller ekonomiska resurser. Om minoritetsgruppen exempelvis talar ett annat språk än landets majoritetsbefolkningen riskerar det att skapa utanförskap. För att undvika detta behöver länder med minoritetsbefolkning arbeta aktivt för att understödja minoritetsgruppen och höja dess status.

Enligt EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna är det förbjudet att diskriminera personer som tillhör en minoritetsgrupp och det fastslås att kulturell, religiös och språklig mångfald ska respekteras i unionen. Det är däremot upp till varje medlemsland att själva definiera och erkänna minoritetsgrupper.

Uppmärksammandet av etniska minoriteter har ökat sedan andra världskriget. I vissa fall har de fått ökat självstyre genom avtal inom stater eller via internationella överenskommelser. Det är dock stora skillnader världen över och i en del länder förtrycks och förföljs fortfarande etniska minoritetsgrupper.

Olika syn på etnicitet

Det finns olika sätt att se på etnicitet och olika etniska grupper. Följande synsätt är de mest centrala: Essentialism. Enligt detta synsätt föds människor in i en etnicitet som exempelvis svensk, jude eller kurd.

Socialkonstruktionism. Enligt detta synsätt är du inte svensk, jude och kurd av födsel. Du blir svensk, jude och kurd. Den etniska identiteten är alltså något som individen lär sig och tränas att bli. Inte egenskaper vi föds med.

Postkolonialism. Detta synsätt är kritiskt till begreppet etnicitet eftersom det i till exempel Sverige finns en tendens att övervärdera etnicitetens betydelse hos exempelvis människor från arabländer medan betydelsen av etnicitet hos människor med svenskt eller västerländskt ursprung undervärderas.

Den amerikanska urbefolkningen, förr kallade indianer, har länge uppfattats som spännande, inte minst av svenska barn.

Etnocentrism och etniska stereotyper

Det finns olika etniska stereotyper. Dessa är förenklade och generella föreställningar om en viss etnisk grupp och dess kultur. Stereotyperna är ofta negativa och nedvärderande uppfattningar, det vill säga fördomar, som kan fungera som en grogrund för diskriminering och rasism. Fördomar gentemot andra etniciteter kan exempelvis uppkomma genom den bild som nyheter och medier förmedlar. Stereotypen kan påverka den bild man får av en människa, ofta i negativ riktning.

Etnocentrism handlar om att man betraktar sin egen kultur som den centrala eller den ”rätta”. Denna utgångspunkt gör att andra etniska grupper uppfattas som annorlunda eller konstiga. Etniska fördomar utgår ofta från ett ”vi och de”-perspektiv där ”de”, det vill säga andra etniska grupper, tillskrivs negativa egenskaper.

EXOTIFIERING

Romantiska uppfattningar om andra etniska gruppers särart kallas exotifiering. I ett västerländskt sammanhang handlar det framför allt om att människor från andra kulturområden ses som exotiska, det vill säga ovanliga, annorlunda och spännande.

Att säga att ”svarta har rytmen i blodet” är en exotifierande beskrivning av en grupp människor baserad på deras hudfärg. En persons hudfärg är självfallet inte avgörande för dennes förmåga att dansa eller spela musik.

Sveriges nationella minoriteter

För att definieras som en nationell minoritet i Sverige ska folkgruppen ha haft långvariga historiska band med Sverige. Samhörigheten i gruppen har sin grund i språklig, kulturell eller religiös tillhörighet.

Sverige fick en officiell minoritetspolitik 1999. Målet var att skydda och stötta de nationella minoriteterna samt deras språk och kultur. Utifrån riksdagsbeslutet 1999 erkändes år 2000 judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar som nationella minoriteter. Samer, sverigefinnar och tornedalingar fick ett förstärkt minoritetsskydd i särskilda förvaltningsområden för sina respektive minoritetsspråk: samiska, finska och meänkieli. Det betyder att minoriteterna inom

dessa förvaltningsområden har rätt att använda sitt minoritetsspråk i kontakt med myndigheter, och att myndigheterna är skyldiga att ge information på dessa språk. Minoritetspolitiken syftar till att bryta fördomar mot dessa minoritetsgrupper och är en viktig del av Sveriges arbete för att leva upp till de mänskliga rättigheterna.

SAMMANFATTNING

* Etnicitet handlar om känslan av tillhörighet till en viss folkgrupp och kan baseras på historia, kultur, religion eller språk. Det är gruppens egen identitet som avgör dess etnicitet.

* Etnicitet skiljer sig från nationalitet och medborgarskap. En person kan ha svensk nationalitet men ha en annan etnisk bakgrund, exempelvis samisk eller romsk.

* Etniska minoriteter är grupper med en gemensam etnicitet som utgör en

minoritet i ett land. De kan vara invandrade eller urfolk och kan riskera att få sämre tillgång till resurser och möjligheter.

* Diskriminering av etniska minoriteter är förbjuden enligt EU:s stadga om grundläggande rättigheter, men det är upp till varje land att definiera och erkänna minoritetsgrupper.

* Fördomar och stereotyper om etniska grupper kan skapa diskriminering och rasism. Etnocentrism innebär att den egna kulturen ses som

norm, medan exotifiering innebär en romantiserad syn på andra kulturer.

* Sverige erkände år 2000 fem nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Dessa grupper har rätt till stöd och skydd för sina språk och kulturer genom Sveriges minoritetspolitik.

INSTUDERINGSFRÅGOR

1. Vad är etnicitet och vad avgör en folkgrupps etnicitet?

2. Vad är skillnaden mellan etnicitet och nationalitet?

3. Vad innebär socialkonstruktionismens syn på etnicitet?

4. Vad är en etnisk minoritet och vilka utmaningar kan en sådan grupp möta?

5. Vad innebär begreppet etnocentrism?

6. Vad menas med exotifiering? Ge ett exempel.

7. Vilka grupper är erkända som nationella minoriteter i Sverige och vilka rättigheter har de?

8. Vad är syftet med Sveriges minoritetspolitik?

ÖVNINGAR

Etniska stereotyper Etnicitet handlar om att känna tillhörighet till ett visst folk eller en etnisk grupp, baserat på gemensam historia, kultur, språk eller religion. Gruppens identitet avgörs främst av hur den själv ser på sig själv. Tyvärr förekommer ibland fördomar och stereotyper om etniska grupper.

Diskutera hur etniska stereotyper påverkar hur människor bemöts i samhället och vilka konsekvenser det kan få.

Nationella minoriteter

Sverige fick en minoritetspolitik 1999. Målet var att skydda och stötta de nationella minoriteterna och deras språk och kultur. Diskutera frågorna nedan.

1. Varför är det viktigt att skydda och bevara rättigheterna för nationella minoriteter?

2. Vilka utmaningar möter nationella minoriteter i dagens samhälle och hur kan dessa hanteras?

AVSNITT 6: rASIS m, SE gr E g ATION OC h INTE gr ATION

Rasism, segregation och integration är centrala begrepp om hur samhällen och människors relationer formas.

Dessa

företeelser påverkar människors

möjligheter och gemenskap och hur olika

grupper lever tillsammans. Medan vissa mekanismer skapar avstånd och orättvisor bidrar andra till att bygga broar och främja sammanhållning.

ORD OCH BEGREPP

Assimilation är när en person från en minoritetsgrupp överger sin kultur och anpassar sig till majoritetens kultur.

Främlingsfientlighet är att inte tycka om invandrare eller inte vilja ha så många invandrare i sitt land.

Integration innebär att människan och samhället anpassar sig till varandra.

Islamofobi är fördomar och negativa känslor mot islam och muslimer.

Mångkulturalism innebär blandning av olika kulturer.

Pluralism betyder mångfald.

Rasism är ett sätt att tänka som innebär att man tycker att människor

som tillhör vissa folkgrupper är sämre än andra.

Segregation betyder stor åtskillnad mellan olika grupper i ett samhälle på så vis att de lever på väldigt olika sätt och har väldigt lite kontakt med varandra.

Rasism

Rasism är åsikten att vissa folkgrupper är mindre värda och att de har sämre egenskaper som exempelvis låg moral, dåliga gener och bristande intelligens. En rasistisk ideologi präglas av ett rastänkande där olika grupper över- och underordnas på grund av hudfärg, etnicitet och/eller kultur.

En ytterst grov form av rasism låg till grund för förintelsen under andra världskriget när nazisterna organiserade ett folkmord på judar och romer, som

de ansåg vara biologiskt mindervärdiga. Apartheid, det samhällssystem och regelverk som fram till 1990talets början fanns i Sydafrika, är ett annat exempel på en grovt rasistisk samhällsidé som byggde på att vita människor överordnades icke-vita.

Apartheid och förintelsen är exempel på mycket grov rasism som i efterhand är lätta att fördöma.

Men rasism är inte alltid uttalad och lika enkel att se och identifiera som dessa exempel.

RASISM I DAG

Rasism uttrycks på olika sätt i dag. En form av rasism är hatbrott . Det innebär att någon angriper en person eller en grupp människor på grund av deras uppfattade ras, hudfärg, etniska bakgrund, trosbekännelse, sexuella läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Årligen görs cirka 6 000 anmälningar i Sverige med hatbrottsmotiv. De flesta av dessa brott har främlingsfientliga eller rasistiska motiv.

Ett annat uttryck för samtida rasism är de främlingsfientliga partier som vunnit alltmer makt i Europa och som många européer röstar på. I Frankrike etablerades 1972 det högerextremistiska partiet Nationella fronten (numera Nationell samling) och partiet har vuxit till att bli ett av landets största. Partier med liknande eller ännu mer uttalat rasistisk ideologi har haft framgångar i Grekland, Ungern, Österrike, Italien, Tyskland och många andra europeiska länder.

Sedan 2010-talet finns invandringskritiska partier i alla de nordiska ländernas parlament. Partierna präglas av främlingsfientlighet i allmänhet och islamofobi i synnerhet. Begreppet främlingsfientlighet betyder avståndstagande från eller fientlighet mot främlingar. Ett främlingsfientligt synsätt är ofta grundat på föreställningar om att olika kulturer bör leva åtskilda eller att en kultur är mer högtstående än en annan. Avståndstagandet till andra grupper grundas på kulturella skäl.

Rasismens historia

Rasismens historia sträcker sig långt tillbaka och är nära knuten till kolonialism, slaveri och imperialism. Genom tiderna har människor kategoriserats utifrån hudfärg och etnicitet för att motivera diskriminering och förtryck. Dessa idéer har påverkat samhällen globalt och lämnat djupa spår i politiska, ekonomiska och sociala strukturer, som märks än i dag.

Under 1300-talet fanns en religiöst baserad rasism i Europa som präglades av en bibeltolkning där icke-vita människor beskrevs vara underordnade och skapade för att tjäna den som har vit hudfärg. Under kolonialismen lade ett rasistiskt tänkande grunden till sociala motsättningar och enorma klasskillnader i många icke-europeiska länder.

På 1700-talet och 1800-talet ansågs det motiverat att rangordna grupper efter påstådda biologiska skillnader, så kallad biologisk rasism Med hjälp av forskning argumenterade man för att det fanns överlägsna respektive underlägsna raser. Denna typ av rasism, som påstods ha stöd i vetenskapen, låg till grund för nazismen. Även i Sverige anammades

Rasbiologen Herman Lundborg lät fotografera människor som skulle tjäna som typexempel på olika raser.

den biologiska rasismen. 1921 inrättas Statens institut för rasbiologi som leddes av rasbiologen Herman Lundborg. Institutets arbete ledde till omfattande tvångssterilisering av bland annat romska kvinnor.

När nazismens fruktansvärda konsekvenser blev kända förlorade rasbiologin sitt vetenskapliga anseende i Sverige. Fram till andra världskriget var dock rasism accepterad och inte svår att finna i forskning, skolböcker och uppslagsverk.

I slutet av 1990-talet uppstod begreppet vardagsrasism, vilket omfattar rasism och etniska fördomar som uttrycks i exempelvis skämt, under fikapausen i personalrummet, på skolgården, i film, musik och tidningar. Termen brukar användas för att synliggöra rasism hos människor som aldrig skulle kalla sig själva för rasister trots att de i vardagen agerar eller uttrycker sig rasistiskt.

Vardagsrasism kan vara svår att upptäcka och behöver inte vara avsiktlig. Den kan utföras av personer som själva anser sig vara toleranta. Exempelvis kan frågan ”Var kommer du ifrån?” eller komplimangen ”Så bra svenska du pratar” uppfattas som ett uttryck för åsikten att den tilltalade personen egentligen inte hör hemma i Sverige.

Segregation och integration

Segregation innebär att grupper delas upp och lever åtskilda på något sätt. Ofta menar man att olika folkgrupper bor i olika områden i ett land eller i en stad. Integration handlar om att skapa gemenskap och ge alla samma möjligheter. Den som vill bygga ett rättvist och inkluderande samhälle behöver förstå hur segregation och integration fungerar.

SEGREGATION

I stället för att samhället är blandat och personer med olika bakgrund går i samma skola eller spelar i samma fotbollslag, träffar människor i ett segregerat samhälle mest människor som är lika dem själva.

Segregationen kan ske frivilligt eller ofrivilligt. Ofta pratar man om segregation som något dåligt. Man kan då mena att det är bra att barn träffar andra barn som inte lever samma sorts liv som de själva eftersom de då lär sig nya saker och utvecklas.

En aspekt av segregation som ofta tas upp i den politiska debatten är så kallad boendesegregation, som innebär att majoriteten av människorna som bor i ett visst område har till exempel liknande inkomst eller etnisk bakgrund. I villaområden nära havet bor övervägande människor med goda inkomster och svensk bakgrund medan det i princip bara bor nyanlända invandrare och låginkomsttagare i höghusen i storstädernas förorter.

INTEGRATION

Begreppet integration används främst för att beskriva de sociala processer genom vilka minoritetsgrupper, såsom invandrade etniska grupper, inkluderas i och blir en aktiv del av det samhälle de har flyttat till. Integration berör flera områden, däribland sociala, kulturella, ekonomiska och politiska aspekter av samhällslivet.

Det är viktigt att förstå att integration inte innebär att en individ ensidigt anpassar sig till majoritetssamhällets kultur eller normer. I stället utgör integration en ömsesidig process där både individen och samhället anpassar sig till varandra för att skapa förutsättningar för samlevnad och gemenskap. I politiska sammanhang benämns detta integrationspolitik

Integration är inte detsamma som assimilation, som innebär att en individ eller en grupp från en kulturell minoritet överger sitt språk, sin kultur och sina traditioner för att smälta in i majoritetssamhällets

De svenska storstäderna präglas av boendesegregation där nyanlända och låginkomsttagare bor i förorternas höghus.

SAMMANFATTNING

* Rasism, segregation och integration är tre företeelser som påverkar samhället och mellanmänskliga relationer.

* Rasism innebär att vissa grupper anses mindre värda baserat på hudfärg, etnicitet eller kultur. Historiska exempel som förintelsen och apartheid visar extrema former av rasism, men rasism kan även vara subtil och svår att identifiera.

* Hatbrott och främlingsfientliga partiers framgångar i Europa är exempel på hur rasism uttrycks i dag. Främlingsfientlighet bygger ofta på

dominerande kultur. Assimilation kan vara frivillig, men det finns också historiska exempel på tvångsmässig assimilationspolitik, där staten tvingat minoriteter att anpassa sig till majoritetskulturen.

Förespråkare för assimilation argumenterar ofta för att detta skapar enhetlighet och minimerar kulturella konflikter i samhället. De som är kritiska mot tanken på assimilation menar att mångkulturalism tvärtom gör det möjligt för individer att bidra till ett bättre samhälle samtidigt som de behåller sina kulturella och språkliga identiteter.

föreställningar om att kulturer bör hållas åtskilda eller att vissa kulturer är överlägsna andra.

* Rasism har en lång historia kopplad till kolonialism, slaveri och imperialism. På 1700-talet och 1800-talet användes biologisk rasism för att motivera förtryck. I Sverige bedrevs under 1900-talet rasbiologisk forskning som ledde till tvångssteriliseringar.

* Vardagsrasism är en modern term för rasistiska ofta omedvetna uttryck i det dagliga livet. Vissa, till synes oskyldiga, kommentarer kan signalera

att en person ses som en främling trots att hen är en del av samhället.

* Segregation innebär att olika grupper lever åtskilda, medan integration handlar om att inkludera alla i samhället. Till skillnad från assimilation, där minoriteter förväntas överge sin kultur, bygger integration på ömsesidig anpassning mellan individ och samhälle.

INSTUDERINGSFRÅGOR

1. Vad är rasism och vilka faktorer används för att rangordna grupper?

2. Ge exempel på två historiska händelser som visar på grov rasism.

3. Vad är hatbrott?

4. Vad innebär begreppet vardagsrasism? Ge ett exempel.

5. Hur är rasismens historia kopplad till kolonialism och slaveri?

6. Vad är skillnaden mellan segregation och integration?

7. Vad innebär assimilation och varför är det kontroversiellt?

8. Vad är skillnaden mellan assimilation och mångkulturalism?

ÖVNINGAR

Integration

Integration handlar om hur människor från minoritetsgrupper, som invandrade etniska grupper, blir en del av det samhälle de har kommit till. Det innebär att de får vara med och delta i samhället på olika sätt, till exempel när det gäller socialt liv, kultur, ekonomi och politik.

Integration handlar alltså om att människor som kommer från olika bakgrunder ska kunna leva och verka tillsammans i samhället.

Diskutera i klassen vad samhället kan göra för att främja integration och skapa större sammanhållning mellan olika grupper. Ge konkreta exempel.

Främlingsfientlighet och rasism

Främlingsfientlighet och rasism är problem som finns över hela världen och som påverkar även vårt samhälle. Dessa attityder kan ta sig uttryck på olika sätt och påverka både individer och grupper. Diskutera utifrån frågorna nedan.

1. Varför uppstår främlingsfientlighet och rasism?

2. Hur kan det komma sig att vissa individer blir främlingsfientliga?

3. Kan ni hitta exempel på länder i dag där främlingsfientlighet påverkar politiken?