Haja Rymden

RYMDEN

RYMDEN

NE Nationalencyklopedin AB Ångbåtsbron 1, 211 20 Malmö redaktionen@ne.se www.ne.se

© NE Nationalencyklopedin AB 2026

Författare: Rikard Ask och Ulla Bohman

Redaktör: Johan Warell

Bildredaktör: Martina Eriksson

Omslagsillustration: Elin Jonsson

Grafisk form: Jens Klaive

Tryckt hos ADverts i Lettland, 2026

Första upplagan, första tryckningen

ISBN 978-91-89915-45-9

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman, t.ex. kommun, eller Bonus Copyright Access. De flesta skolor och högskolor har avtal med Bonus Copyright Access och har därigenom viss kopieringsrätt. Det är lärarens skyldighet att kontrollera att skolan har ett giltigt kopieringsavtal med Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter och fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till rättsinnehavaren.

Papper | Bidrar till ansvarsfullt skogsbruk

C106236

INNEHÅLL

Rymden

Rymden är solsystemet, stjärnorna och galaxerna och allt som finns mellan dem.

Det är en plats som är så stor att den kanske aldrig tar slut.

Jorden är en av åtta planeter i solsystemet.

Alla rör sig runt solen som är den närmaste stjärnan.

Stjärnorna som vi ser på natten är stora lysande solar mycket långt borta.

Solen och stjärnorna finns i en galax som heter Vintergatan.

Det finns enormt många galaxer, så långt ut i rymden vi kan se.

Planeterna i vårt solsystem

Så här stora är planeterna jämfört med varandra.

Men avstånden mellan dem är förstås alldeles för små.

Om solen är en badboll är jorden en ärta en halv fotbollsplan bort.

Jupiter är en clementin fem fotbollsplaner från badbollen.

ASTEROID

Asteroider är små himlakroppar mellan Mars och Jupiter.

Andra exempel på himlakroppar är solen, planeterna och deras månar.

Asteroiderna blev över när planeterna bildades.

Det var för nästan 5 miljarder år sedan.

Nästan alla asteroider har krockat med varandra.

Sten och is

I asteroider finns sten och is.

Asteroider ser ofta ut som knöliga potatisar.

Ibland är de runda som planeter.

Många finns i ett bälte

Asteroiderna rör sig i en bred ring runt solen.

Området kallas asteroidbältet.

Bältet ligger runt solen och håller sig mellan planeterna

Mars och Jupiter.

Olika stora

Den största asteroiden är Ceres.

Den är 1 000 kilometer stor.

Ceres är fyra gånger mindre än månen.

De minsta asteroiderna är stora som klippblock.

Kan krocka med jorden

Nästan alla asteroider har bildats när större asteroider har krockat med varandra.

Små stenar från asteroider når ibland fram till jorden.

De flesta brinner upp i atmosfären.

Då ser vi dem som meteorer.

De kan också falla ner på marken.

Då kallas de meteoriter.

För 65 miljoner år sedan krockade en asteroid eller en komet med jorden.

Då dog alla dinosaurier ut.

Visste du?

Forskare har skickat rymdsonder till asteroider.

En rymdsond är en sorts robot.

Rymdsonder har till och med landat på asteroider.

De har tagit med sig grus från asteroider tillbaka till jorden.

ASTRONAUT

Astronaut är ett yrke.

En människa som arbetar i rymden kallas astronaut.

I Ryssland kallas de kosmonauter och i Kina taikonauter.

Astronaut vid rymdstationen ISS.

Rymdfarkoster och raketer

Astronauter åker i rymdfarkoster.

Rymdfarkoster kan också kallas rymdskepp.

En rymdfarkost skickas ut i rymden med hjälp av en raket.

Rymddräkten skyddar mot kyla

I rymden finns ingen luft och det är mycket kallt.

Därför måste astronauter ha skyddande kläder utanför rymdfarkosten.

Sådana kläder kallas rymddräkt.

Rymddräkten är som en overall med ryggsäck.

I rymddräkten finns luft, vatten, värme och en radio.

Med radion kan astronauterna prata med varandra.

Första människan i rymden

År 1961 åkte den första människan upp i rymden.

Han hette Jurij Gagarin och kom från Sovjetunionen.

Större delen av Sovjetunionen heter nu Ryssland.

Första människan på månen

År 1969 landade astronauter på månen för första gången.

Neil Armstrong från USA var den första människan som gick på månen.

Så blir du astronaut

Astronauter behöver läsa flera år på universitet eller högskola.

Men astronauter behöver inte läsa samma ämnen.

Astronauter kan till exempel vara utbildade läkare eller forskare.

Även piloter kan bli astronauter.

Astronauter från Sverige

Tre svenska astronauter har varit i rymden.

Den första var Christer Fuglesang år 2006.

Jessica Meir åkte ut i rymden år 2019.

Marcus Wandt åkte år 2024.

De tre astronauterna åkte alla till rymdstationen ISS.

ISS står för

International Space Station.

Det är den största satelliten och används för forskning i rymden.

Christer Fuglesang.

BIG BANG

Big bang är namnet på universums födelse.

Universum är detsamma som rymden.

Jorden, solen, planeterna och galaxerna är en del av universum.

Big bang betyder stora smällen på svenska.

Började växa

Big bang hände för 14 miljarder år sedan.

Det var ingen explosion som en bomb eller en smällare.

I stället började universum snabbt växa och bli större.

Då bestod universum bara av het gas.

Till slut bildades stjärnor och galaxer från gasen.

Universum växer fortfarande

Galaxerna åker längre bort från varandra.

Detta beror på en kraft som forskarna kallar mörk energi.

Universum blir större i allt snabbare takt.

Astronomerna tror att universum alltid kommer att växa och bli allt större och kallare.

Vad fanns innan?

Forskarna vet inte vad som fanns innan big bang.

En del tänker sig att ingenting fanns, inte ens tid.

Andra tänker sig att vårt universum kom från ett annat och äldre universum.

Det kanske också finns andra universum.

Det är mysterier som forskarna försöker lösa.

DYGN

Dygn är en dag och en natt.

Ett dygn är 24 timmar.

Det är den tid det tar för jorden att snurra ett varv runt sig själv.

På vintern är dagen kort.

Dag och natt

Jorden rör sig runt solen.

Ett varv runt solen tar ett år.

Solen lyser alltid på jorden.

På den halva av jorden som är vänd mot solen

är det dag och ljust.

På den andra halvan är det natt och mörkt.

Solen går upp och ner

På morgonen går solen upp i öster.

På kvällen går solen ner i väster.

Solen står som högst mitt på dagen och då är klockan tolv.

På norra halvklotet där Sverige ligger står solen då i söder.

På södra halvklotet står solen i norr mitt på dagen.

Men det är inte solen som rör sig upp och ner på himlen.

Det är jorden som snurrar.

Solen går ner sent på sommaren.

Dygnet börjar vid midnatt

Ett nytt dygn börjar mitt i natten, vid midnatt.

Klockslaget vid midnatt kan kallas olika saker.

Många säger klockan tolv på natten.

På en digital klocka visas siffrorna 00:00.

Det är för att visa att det nya dygnet börjar.

Visste du?

På andra planeter är dygnet olika långt.

Det är för att planeter snurrar olika fort runt sig själva.

På Jupiter är ett dygn bara 10 timmar.

På Venus är ett dygn lika långt som 243 dygn på jorden.

FÖRMÖRKELSE

Förmörkelse sker när jorden, månen och solen ligger i en rak linje.

Det finns solförmörkelser och månförmörkelser.

Vid en solförmörkelse täcker månen för solen.

Vid en månförmörkelse skuggas månen av jorden.

Förmörkelser händer några gånger varje år.

Månen skymmer ljuset från solen.

När månen täcker solen

När månen hamnar precis framför solen blir det solförmörkelse.

Då kastar månen sin skugga på en del av jorden.

Då ser man bara en del av solen.

Om solen helt täcks av månen blir det en total solförmörkelse.

Då blir det mörkt som på kvällen under några minuter.

Vid en månförmörkelse skuggar jorden månen. Månen ser då ibland ut att vara röd.

FÖRMÖRKELSE NE HAJA! RYMDEN

Därför blir det månförmörkelse

Jorden rör sig runt solen.

Samtidigt rör sig månen runt jorden.

Jorden kastar en skugga ut i rymden.

När månen rör sig genom skuggan kommer inte allt solljus fram.

Det blir en månförmörkelse.

Viktigt!

Titta inte rakt på solen.

Det är mycket farligt

för ögonen.

Därför måste

du ha ett solfilter

för att se en solförmörkelse.