Skip to main content

Remissvar, regional musikplan för Västra Götalandsregionen

Page 1

Göteborg 2002-12-09 Dnr: 2002/348

Kulturnämnden i Västra Götaland Regionens Hus Box 764 451 26 Uddevalla

YTTRANDE ÖVER FRAMTIDA MUSIKPLAN BAKGRUND Dokumentet ”Musikplan för Västra Götaland” utgör underlag för beslut i Kulturnämnden i Västra Götaland och rapporten innehåller ett antal förslag som rätt använda kan innebära utvecklingsmöjligheter för både ensembler, Musik i Väst och det västsvenska musiklivet. Kulturnämndens inriktningsbeslut som togs 2002-10-14 innebär en avknoppning av ensemblerna till en annan huvudman och en på sikt gemensam, konstartsövergripande främjandeorganisation med Musik i Väst som bas. PROCESSEN Vi finner det anmärkningsvärt att ett dokument som enligt utredaren själv ”inte anses vara en musikplan som Statens Kulturråd kräver skall upprättas i varje län/region, utan skall ses som ett första steg mot en sådan” (s 3) i sin nuvarande och ofullständiga form kan utgöra grunden till att omforma musiklivet i regionen. Vi saknar dessutom i planen vitala delar av musiklivet, såsom regionens breda körverksamhet, studieförbundens arbete, kommersiella aktörer och en stor del av det som skapas av ungdomar utan vuxnas ”inblandning”. Materialet som vi ska yttra oss över anser vi är en mager kartläggning av musiklivet i Västra Götaland, mer än en musikplan. Musik i Västs styrelse har framfört stark kritik mot arbetsgången kring musikplanen. Vi anser att så omfattande förändringar som där skisseras bör diskuteras mer ingående med berörda parter. DRIFTSENHETEN I rapporten framhålls att ”den kunskap som Musik i Väst besitter kring såväl ett målgrupps- och projektinriktat arbetssätt som kring kommunala verksamheter och nätverk gör att de naturligt kan bilda basen för ett samordnat främjandearbete där alla konstområden och kulturaktiviteter sammanförs” (s 31). På grund av detta har vi tidigare i brev ställda till kulturnämnden och kulturkansliet ifrågasatt att i nuläget, under pågående utredningsarbete, bilda en driftsenhet. I ett längre perspektiv innebär det ett misshushållande med resurser både ekonomiskt, personellt och tidsmässigt. Genom att dela upp processen i två fristående delar (bildande av driftsenhet och musikplan) går en unik möjlighet till verklig helhetssyn förlorad. MUSIK & UNGDOM VÄST I förslaget till musikplan har man önskat skapa förutsättningar och strukturer genom att renodla verksamheter. Detta avspeglas bl a i att Musik i Västs ensembler föreslås överföras till andra huvudmän. Musikplanens förslag är dock inte konsekventa, då delar av Musik i Västs verksamhet (ung

GÖTEBORG Stiftelsen Musik i Väst Box 3066 SE 400 10 GÖTEBORG Huvudkontor: Vallgatan 38 tel: +46 (0)31 10 21 00 fax: +46 (0)31 10 21 01 Chapmansgatan 12 tel: +46 (0)31 85 04 50 fax: +46 (0)31 85 04 51 SKÖVDE Stiftelsen Musik i Väst Rådhusgatan 2 SE 541 30 SKÖVDE tel: +46 (0)500 49 58 50 fax: +46 (0)500 49 58 51 e-post: info@miv.se www.miv.se org nr: 857205-4966 pg: 2 82 72-3 bg: 809-8055


egenskapande verksamhet) föreslås skäras av och överföras till Musik & Ungdom Väst. En betydligt större potential för regionens musikliv finns i att återförena Musik & Ungdom Väst och Musik i Väst. De båda organisationerna har under åren förfinat de kompetenser och resurser som krävs för respektive musikgenrer. Tillsammans kan de täcka in all ung egenskapande musikverksamhet. En samlad organisation med bredd i både genrer och åldrar för alla målgrupper kan då skapas med inriktning på musik som konstart. De stora satsningar på ung egenskapande verksamhet som idag görs av Musik i Väst (Ägir, Vägus, Sommarblås, Ung kammarkör och Next Generation Big Band) har svårt att få konstnärlig utveckling och ledning i en organisation som Musik & Ungdom Väst. Tyngdpunkten i arbetet finns hos den som är kreatör, idégivare och mentor för projekten. Tack vare Musik i Västs nätverk möter också projekten i slutändan en publik. Med en återförening skulle Musik & Ungdom Västs nuvarande verksamhet få tillgång till en stabil administrativ bas, en brett marknadskunnande och en bredare konstnärlig genrekompetens. Även Musik i Väst skulle få nya impulser från yngre verksamheter och nya arrangörer - en korsbefruktning för brukarnas bästa. SUBVENTION INTE TILLRÄCKLIGT I musikplanen antyds att egenproduktion inom Musik i Väst för barn- och ungdomsområdet inte behövs, eftersom behoven tillgodoses inom det regionala subventionssystemet. Vi anser att detta gäller vissa former av musikupplevelser i skolan. Musik i Väst har idag inriktat sig på att skapa den verksamhet som antingen saknas i det fria musiklivet, eller där frilansande artisters och gruppers arbete kan förädlas för att nå en bättre integration med undervisningen. Skulle vi upphöra att utveckla kulturen i skolan i fördjupad mening - t ex med projekt som Makt och vanmakt, Speciellt för speciella, temadagar eller egenskapande aktiviteter för och av unga - skulle ingen annan göra det heller. På samma sätt konstaterar vi i rapporten inkonsekvenser mellan synpunkten att särskilt stöd till underrepresenterade genrer inte behövs samtidigt som förslag ges om att bilda ett särskilt centrum för jazz. Vi ser även att det regionala subventionssystemet för barn- och ungdomsstöd inte fått det genomslag hos regionens kommuner som avsetts. Under 2001 nyttjades inte hela potten, och 2002 visar ett betydande överskott; alla tillgängliga medel har inte kommit barn- och ungdomskulturen tillgodo. Samtidigt har alla Musik i Västs egenproducerade barn- och ungdomsproduktioner sålt i överkant, och skulle kunna nått fler om systemet varit annorlunda. MUSIK I VÄST Musik i Väst har sedan bildandet 1988 omstrukturerats flera gånger. Varje gång har syftet varit att anpassa verksamheten så att både de kulturpolitiska uppdragen och brukarperspektivet är tillgodosedda. Detta har lett till dagens verksamhet som är inriktad på både program- och projektverksamhet. Ett arbetssätt som är anpassat utifrån de regionala förutsättningarna och i dialog med kommuner och arrangörer. Det påpekas på ett flertal ställen i remissmaterialet att detta arbetssätt är exemplariskt och att det bör appliceras på fler konstarter. Även de riktlinjer som Kulturrådet ger länsmusikverksamheten fullföljs redan idag av Musik i Väst:


• • • • • • • • • •

värna om det professionella musiklivet i länet/regionen och därvid förutsättas ha musiker och konstnärliga ledare engagerade i verksamheten verka för ökade arbetstillfällen för frilansmusiker ha ett särskilt ansvar för vår tids musik i alla genrer prioritera och utveckla barn- och ungdomsverksamheten delta i fortbildningen av musiker och andra konstnärliga utövare inom det kulturpedagogiska området stödja och stimulera arrangörsledet stödja och stimulera amatörverksamheten i länet, särskilt inom ungdomsområdet vara öppen för och ta tillvara influenser från andra kulturer medverka i bevarandet och utvecklingen av det svenska musikaliska kulturarvet samarbeta med Rikskonserter kring produktionsutbud, arrangörsfrågor och internationellt utbyte

Genom bred erfarenhet av främjandearbete har Musik i Väst skapat långsiktiga relationer i regionen. Detta tillsammans med ett gediget kunnande ger regionen ett högkvalitativt och professionellt musikliv med bredd och mångfald. MUSIK I VÄSTS HUVUDINRIKTNING Med ovanstående som bakgrund är vår ståndpunkt att Musik i Väst skall förbli en ren musikorganisation, som främjar och producerar för och med frilansande artister och grupper och även fortsättningsvis arbetar målgruppsinriktat. Vi vill också bevaka att musiken såsom den mest förankrade konstarten får den exponering, de resurser och den utveckling den förtjänar. Detta innebär att de egna ensemblerna kan överföras till nya huvudmän och vi förutsätter då att deras existens garanteras och att den konstnärliga utvecklingen sätts främst. Förslaget är logiskt då Musik i Väst får en tydligare roll gentemot det fria musiklivet och avnämarna. De flesta av Musik i Västs musiker har också uttalat sig positivt om att få en annan organisationstillhörighet, mycket beroende på svårigheten i att förena vår tolkning av länsmusikuppdraget med en specialiserad ensembleverksamhet. För att skapa en helhet inom musikområdet, effektivisera och utveckla verksamheterna, vill vi också understryka att Musik & Ungdom Väst återförenas med Musik i Väst. Vi vill fortsättningsvis renodla och förstärka den verksamhet som i rapporten framhävs som unik och föredömlig: Musik i Väst är den främjandeorganisation som funnits längst i regionen. Deras kommunala nätverk och samarbeten är många. Organisationens uppbyggnad kring ett målgruppstänkande och ett projektinriktat arbetssätt är betydelsefull utifrån lokala behov. De bör fortsätta detta målgruppsinriktade arbete och engagera frilansande artister/grupper för både det projektinriktade arbetet och för basverksamheterna. MIV blir då en ännu mera betydelsefull aktör för det totala musiklivet i regionen. (s 31)

Anita Lannesjö Ordförande

Monika Ejserholm Länsmusikdirektör


BILAGOR 1. 2. 3. 4. 5.

Pressklipp Yttrande från Yttrande från Yttrande från Yttrande från

DIK-klubben vid Musik i Väst HTF-klubben vid Musik i Väst Symf avd 26 och 35 styrelsen för Vägus


PRESSKLIPP Hösten 2002

Musik i Väst gör många olika saker. Ett 50-tal projekt och lika många turnéstarter per år kan vara svåra att beskriva kortfattat. Ibland ”krattar vi manegen” så det kan bli en föreställning, ibland ser vi till att det finns en plats för cirkusen över huvud taget. Andra gånger är det vi som förmedlat artisterna och övertygat både cirkusdirektör och publik. Liknelsen är inte klockren, men som sagt: det är svårt att få rum med Musik i Väst i ett nötskal. Därför har vi på de följande sidorna tagit hjälp av ett perspektiv utifrån; hur pressen uppfattat delar av Musik i Västs verksamhet under några månader i slutet av 2002 – den tid som musikplanen diskuterats.

OBSERVERA! Av upphovsrättsliga skäl är denna del av Musik i Västs remissvar inte med i detta elektroniskt distribuerade dokument.


DIK-klubben vid Stiftelsen Musik i Väst

Göteborg den 28 november 2002

Till Västra Götalandsregionens kulturnämnd Remissvar på kulturnämndens principbeslut om organisationsförändringar inom länsmusikuppdraget I den utredning som ligger bakom principbesluten finns en del sakfel och vi menar att det dessutom finns ett glapp mellan de analyserade förslagen och det grundmaterial som presenteras. Det lämnar fältet öppet för spekulationer om vilka krafter som påverkat förslagen och på vilket sätt det skett. Men de förslag som faktiskt presenteras är intressanta och kan vara en grund för fortsatt utveckling. DIK-klubben vid Stiftelsen Musik i Väst ser därför positivt på de av kulturnämnden fattade principbesluten om separation av de fast anställda ensemblerna å ena sidan och den ”främjande” personalen å andra sidan. Musik i Väst har alltid haft en inbygd intressekonflikt mellan dessa två funktioner – att dels vara konstnärligt producerande med egen personal och dels främjande i mera generella termer. Kombinationen av båda funktionerna i samma organisation sågs som ett villkor och en fördel då Musik i Väst startades. Alla tidigare statliga resurser skulle föras till en och samma organisation – den 1988 nya Stiftelsen Musik i Väst. Det är nu prövat i två decennier – om man även räknar med försöksverksamheten med Musik i Väst 1982-88. Hittills har samordningen upplevts som naturlig även om den aldrig varit alldeles smärtfri. Men att separera de två grenarna av det som det nuvarande Musik i Väst står för menar vi är en intressant idé som är mogen att genomföras. Av den information vi fått har vi förstått •

att alla de aktiviteter som Musik i Väst producerat och producerar med frilansengagerade musiker kommer att betraktas som en del av den främjande verksamheten och integreras i den organisation som i framtiden svarar för just musikfrämjandet. Vi vill betona betydelsen av denna del av Musik i Västs verksamhet och av att den även i framtiden kan bedrivas med kraft.

•

att huvudmannens intention med omorganisationen inte är nedskärning utan effektivisering och samordning med andra av huvudmannens åtaganden. Därför utgår vi från att den personal som berörs av omorganisationen kommer att få framtida anställning i hittillsvarande eller nya funktioner i nya organisationer (eller i en förändrad stiftelse). Vi har två önskemål inför den kommande förändringsprocessen:

och

1. vi vill förhandla direkt med huvudmannen om framtida bemanningsplaner o dyl Principbeslutens ambition är ju att stiftelsens nuvarande personal ska fördelas på åtminstone två olika organisationer. Vi tror att medlemmarna i vår klubb kan komma att fördelas över båda/alla. Därför menar vi att det rimliga är att vi snarast ges möjlighet att föra de fackliga diskussionerna kring verksamhetsinriktningar, bemanningsplaner o dyl direkt med huvudmannen kulturnämnden. 2. Vi ser gärna att förändringsprocessen inte drar ut på tiden Tidsperspektivet för genomförandet av inriktningsbeslutet är svårt att tyda. Vi vill markera vår önskan, att, om detta blir det slutgiltiga beslutet, denna omorganisation sker utan onödig tidspillan. Om det drar ut på tiden resulterar det bara i en allmän oro och osäkerhet. Dessutom uppstår oklarheter kring planeringsstrukturer och beslutsordningar. För DIK-klubben vid Musik i Väst

Per Graneld


HTF-klubben vid Stiftelsen Musik i Väst

02-12-12 Till Västra Götalandsregionen Kulturnämnden

Kommentarer till Musikplan för Västra Götalandsregionen Med anledning av att de fackliga organisationerna vid Stiftelsen Musik i Väst av stiftelsens ledning uppmanats att inkomma med synpunkter på Musikplan för Västra Götalandsregionen, som f.n. ligger ute på remiss, får HTF-klubben vid Musik i Väst anföra följande: Förslaget, som inleds med en utförlig inventering av musiklivet i Västra Götalandsregionen och alla dess aktörer, har som viktigaste och mest genomgripande beståndsdel en renodling av Musik i Väst till att bli en organisation med en central främjanderoll inom Västra Götalandsregionens musikliv. I förlängningen ligger också ett förslag om att Musik i Väst skall bilda bas i en ny främjandeorganisation för hela kulturområdet. Den nya organisation som blir resultatet av denna tyngpunktsförskjutning förutsätts dock bibehålla en viss produktionsverksamhet i form av frilansproduktioner. Däremot skulle de fasta ensembler som i dag har sin hemvist hos Musik i Väst förmodligen överföras till annan arbetsgivare/huvudman. Kulturnämndens inriktningsbeslut (dnr 209-2002) innebär, att Musik i Västs roll som en betydande konstnärlig aktör i regionen starkt nedtonas till förmån för rent främjande uppgifter. Vi förstår, och kan till dels stödja, tankarna på att renodla och stärka Musik i Västs kulturpolitiska roll. Emellertid anser vi att konsekvenserna av en sådan omläggning och av andra förslag som skisseras i musikplanen inte tillräckligt belysts. Detta gör materialet svårbedömt, också med hänsyn till att musikplanen på flera punkter är motsägelsefull och inkonsekvent. Ett par exempel: I musikplanen betonas på flera ställen värdet av Musik i Västs målgruppsinriktade arbetssätt med betydelsefulla insatser för barn och ungdom, seniorer och amatörmusiker. I redogörelsen för de tre alternativa inriktningsförslagen för Musik i Väst står t ex: ”I alla alternativen som nedan beskrivs är det viktigt att stärka MIV:s roll som hela det regionala musiklivets aktör.” (sid 31) Att då samtidigt föreslå att Musik och Ungdom Väst skall ha det regionala ansvaret för all egenskapande ungdomsmusikverksamhet, även sådan verksamhet som i dag skapas av Musik i Väst, (”För att renodla de regionala aktörernas profiler och stadfästa de områden de behärskar bäst, bör all ung egenskapande verksamhet på musikområdet tillföras Musik & Ungdom Väst”; sid 35) förefaller oss inkonsekvent.


I ljuset av att regionens kultursekretariat parallellt med arbetet att ta fram en regional musikplan lagt grunden till en ny ”driftsenhet” framstår förslaget att låta Musik i Väst bilda basen i en ny främjandeorganisation som något gåtfullt. Vilka är egentligen kulturnämndens avsikter? Vet den högra handen vad den vänstra gör? Skall ansvaret för främjandearbetet fortsättningsvis ligga hos Musik i Väst/Kultur i Väst eller hos den nya driftsenheten? I - den i och för sig bristfälliga - informationen kring musikplanen har ägnats stor uppmärksamhet åt de nuvarande MiV-ensemblernas framtida tillhörighet, vilket vi förstås finner helt naturligt. Det är dock anmärkningsvärt att man fattar ett principbeslut om att överföra dessa till annan huvudman utan att denna för 25 musiker så centrala fråga förberetts bättre än som skett. Ingen av de tilltänkta nya huvudmännen har hittills visat något större intresse för övertagandet. Det hade också varit önskvärt att konsekvenserna för icke-spelande personal på Musik i Väst, vilken i dag utgör ca hälften av Musik i Västs totala personalstyrka, hade belysts. Vilka kompetenser kommer den framtida organisationen att efterfråga, på vilket sätt överensstämmer framtida behov med den nuvarande personalprofilen inom Musik i Väst etc? Slutligen ett påpekande: De i regionen bosatta tonsättarna är näppeligen alla medlemmar i STF (Svenska Turistföreningen), däremot i Föreningen Svenska Tonsättare (FST) (sid 14). Slutord: Även om grundtankarna i förslaget kan vara väl värda att diskutera, ser vi i det presenterade materialet - som av utredaren Ann-Charlott Eklund karaktäriseras som ”ett första steg mot en [regional musikplan]” - alltför många inkonsekvenser och halvfärdiga idéer, vilket gör förslagen ytterst svårbedömda. Vi kommer naturligtvis att noga följa utvecklingen och hoppas att man från kultursekretariatets sida i fortsättningen kommer att vara något mer generös med information och villig att bättre förankra förslagen än vad som visat sig hittills. Musik i Väst upplever för närvarande ett starkt uppsving och åtnjuter stort förtroende hos sina samarbetspartners runtom i regionen. Vi ser det som mycket viktigt att organisationen i detta gynnsamma utgångsläge inte tappar tempo, vilket lätt blir fallet om framtiden av personalen allmänt, och under en alltför lång period, upplevs som oviss. Vi vill därför starkt betona, att vi förväntar oss att regionens kulturnämnd och –sekretariat i det fortsatta arbetet på att fullfölja musikplanens intentioner inte skapar onödig oro eller vilsenhet bland personalen utan bedriver arbetet med största möjliga öppenhet och utan onödiga ”långbänkar”.

Med vänlig hälsning För HTF-klubben vid Musik i Väst

Marie Tarrach, ordf


Symf avd 26 och avd 35 Synpunkter på Musikplanen

En av de största förändringarna som Ann-Charlott Eklund föreslår i Musikplan för Västra Götalandsregionen är att ombilda Musik i Väst och därmed lyfta ensemblerna ur den nya organisationen. Det är ett radikalt förslag och nyfiket letar man i rapporten efter en konsekvensbeskrivning. Men uppenbarligen vill inte Eklund närmare beskriva de direkta konsekvenserna av sitt förslag. Hon anser det inte heller nödvändigt att först förankra hos berörda parter de idéer hon kastar ut, vad gäller ensemblernas framtida placering. Det är anmärkningsvärt. Hon lägger fram det här omvälvande förslaget i sitt ”första steg mot en regional musikplan” (Eklunds egen beskrivning av sin rapport) utan att riktigt ha skaffat sig kunskap om ensemblernas verksamhet. Det blir tydligt om man läser de ytterst korta textavsnitt som direkt rör Vokalkvartetten Vox eller Corona Artis. Det står lite svepande att ”Det rent konstnärliga ansvaret överförs /… /till andra verksamheter, där rent konstnärligt arbete har större utvecklingspotential”. Det är mycket lovvärt. Vilka verksamheter som avses är dock oklart. Vokalkvartetten Vox föreslås en placering där ”de kan utveckla sina pedagogiska kunskaper eller förslagsvis i en organisation som arbetar med nutida musik.” Corona Artis placeras enligt förslaget, antingen på Musikhögskolan eller under ”Tre slott, tre sekel”. Idérna antyder en förströdd välvilja men saknar i vissa delar verklighetsförankring i det västsvenska musiklivet för närvarande. I Alternativ 3 beskriver utredaren en organisation ”där de utvecklar sig själva som ensembler och sin konstnärliga/profilerade inriktning.” Det verkar vara det närmaste utredaren kommer ett trovärdigt förslag gällande ensemblernas framtid. Men precis som hon själv skriver: ”Frågor att ta ställning till/…/ är geografisk placering av denna enhet samt numerären på övrig personal vad gäller marknadsföring, ekonomi, publikarbete m.m.” Vi ser positivt på de förändringar som gynnar ensemblernas konstnärliga utveckling. Det är mycket viktigt att en framtida arbetsmiljö tillhandahåller naturliga mötesplatser med andra musiker, för att skapa en så kreativ grogrund för konstnärligt arbete som möjligt. I enlighet med Inriktningsbeslut gällande musikplan, ser vi fram emot att kultursekretariatet, i detta fall utredaren själv, ska ”fortsätta utvecklingsarbetet och i samverkan med ensemblerna finna väl fungerande lösningar för deras framtid”.


Västra Götalands Ungdomssymfoniker

Uttalande från Vägus ang. förslag till regional musikplan I förslaget till regional musikplan föreslås att Vägus (Västra Götalands Ungdomssymfoniker) tillsammans med övriga ”unga ensembler” startade av Musik i Väst i fortsättningen ska sortera under Musik och Ungdom Väst. Vi anser: att en förutsättning för orkesterns höga standard är den speciella kompetens som finns på Musik i Väst. att kompetensen att driva och utveckla en symfoniorkester saknas hos Musik och Ungdom Väst, då denna organisation till allra största delen är verksam inom pop- och rockmusiken. att det i dagens läge – med mycket knappa ekonomiska resurser – känns särskilt viktigt att höra hemma hos en organisation van att stödja utövande av klassisk musik. att Musik och Ungdom Väst i första hand hjälper små, redan befintliga musikgrupper att utvecklas och presenteras i större sammanhang, medan Vägus rekryterar individer till ett stort, kreativt kollektiv. Därför är det Vägus bestämda åsikt att orkestern även i fortsättningen ska komma att sortera under Musik i Väst. Göteborg 2003-12-02 För Vägus

Joakim Stenhammar, ordf.


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Remissvar, regional musikplan för Västra Götalandsregionen by Musik i Väst - Issuu