Mannens Hälsa

Läs mer på folkhalsasverige.se

MANNENS HÄLSA

Björn Rudman

Björn vill sprida kunskap och ge verktyg för ett bättre mående. Sida 6–7.

Anna Lantz

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige. Var femte svensk man får diagnosen under sin livstid.

Lars Henningsohn

Du är inte ensam. Riktigt långt därifrån. Men trots det är det få som vågar prata om erektionsproblem, särskilt i 30-årsåldern.

Hälften av Sveriges män lever farligt!

Eurobarometern visar att svenska män lever hälsosammast i Europa. Detta är fantastiskt bra, men gäller tyvärr bara 50 % av männen. Eurobarometern visar att den andra hälften äter onyttigt, rör sig minst och sitter längst av alla män i Europa, cirka 9 timmar varje dag och den totala fysiska aktiviteten har aldrig varit så låg som nu. Många av dem kommer troligtvis att dö i förtid.

Samuel Edin

”Det var en öm knöl i testikeln som fick mig att söka vård. När jag till slut fick diagnosen testikelcancer, slogs världen i spillror.”

Projektledare: Tim Wennberg (tim.wennberg@mediaplanet. com) & Felix Hansson (felix.hansson@mediaplanet.com)

Verkställande direktör: Philip Örtegren Redaktionschef: Daniel Petersson Aff ärsutvecklare: Josefin Olsson

Distribution: Aftonbladet 21-11-2025 Tryckeri: Bold Printing

Mediaplanet kontaktinformation: E-post: daniel.petersson@ mediaplanet.com Omslagsfoto: John Hagby Alla foton ägs av Shutterstock om inget annat anges. 04

Text Torsten Tullberg

Tyvärr är de som lever ohälsosamt svåra att nå och svåra att påverka. Många av dessa män är ovana vid att besöka sjukhus och vårdcentraler eller är rädda för vad de kan få veta. Flera undersökningar visar att många av dem lever kvar i en gammal mansroll, att mannen ska vara ”stark”. Många känner sig ensamma och har svårt att tala om känslor, hälsa och sjukdomar. Statistik från SCB visar att var femte man saknar en nära vän. Ensamhet och känsla av hopplöshet är en riskfaktor. Så alla ni som har släktingar eller känner någon man som lever ohälsosamt. Ta denne på en promenad, samtala om livets viktiga frågor och försök få honom att själv komma fram till att han ska ändra sina vanor till en hälsosam livsstil. Inspirera honom att ta hjälp från sin vårdcentral.

@Mediaplanetsweden

Återvinn gärna tidningen

Vill du veta mer?

Besök hemsidan mustachkampen.se

Vardagsmotionera kontinuerligt! Andelen svenskar med hälsofarligt låg kondition har ökat från 27 procent till 46 procent under de senaste 20 åren. Vardagsmotion är viktigt och kan varje dag bestå av 20 minuters rask promenad

Mustaschkampen 2015–2025

eller cykling. En kropp i god kondition ger ett betydligt längre liv och högre livskvalitet. De som rör sig minst får störst hälsoeffekter av att öka sin fysiska aktivitet! Personer som fortsätter att vara aktiva högre upp i åren får förutom högre livskvalitet också fler år utan funktionsnedsättning och mindre risk för depressioner.

Ät hälsosamt och motverka fetma

Enligt Folkhälsomyndigheten är 52% av befolkningen överviktiga och andelen feta har ökat från 11 procent till 16 procent mellan 2004 och 2021. Fler än en miljon svenskar har idag fetma. Genetiken kan vi inte ändra men vi kan välja goda vanor. Män med midjemått över 102 cm bör tänka på vad de äter och sträva efter en hälsosam vikt, vilket ökar chansen till ett bättre och längre liv. För övervikt och fetma är allvarliga riskfaktorer för många sjukdomar och är en av de främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår i Sverige.

Alla män över 50 år bör ta PSA-prov Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancersjukdom och var femte man får

En kropp i god kondition ger ett betydligt längre liv och högre livskvalitet. De som rör sig minst får störst hälsoeffekter av att öka sin fysiska aktivitet!

sjukdomen. Det är viktigt att veta att prostatacancer oftast går att bota om den upptäcks tidigt. Den man som hoppar över att ta PSA-prov, riskerar att få en prostatacancer som sprider sig och blir omöjlig att bota. Prostatacancer är den cancersjukdom som flest män dör av. Men varje man måste själv ta initiativ och boka tid på sin vårdcentral för det enkla blodprov som krävs.

Sverige tar steg mot nationell screening för prostatacancer

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige. Var femte svensk man får diagnosen under sin livstid. Men trots sjukdomens utbredning är ett nationellt screeningprogram ännu inte infört eftersom Socialstyrelsen bedömt att nyttan inte säkert överväger risken för att upptäcka ofarliga tumörer som kan leda till onödig behandling. En av dem som arbetar med att utvärdera och införa organiserad testning är Anna Lantz, biträdande överläkare i urologi och docent vid Karolinska universitetssjukhuset.

Text Isabelle Ibérer

Foto Mikael Wallerstedt

Mitt fokus ligger i att förbättra diagnostiken så att vi hittar de män som verkligen behöver behandling, berättar hon. Tidigare riskerade man att upptäcka små tumörer som inte behövde åtgärdas, men med dagens teknik, framför allt kombinationen av PSA-prov tillsammans med magnetkamera och riktade vävnadsprover, kan vi ställa betydligt mer precisa diagnoser.

Sedan 2020 har regionerna i Sverige startat organiserad prostatacancertestning för att erbjuda män ett mer strukturerat och jämlikt sätt att testa sig för prostatacancer. Anna Lantz är medicinskt ansvarig för det organiserade prostatacancertestningsprogrammet i Region Stockholm–Gotland. Programmet är en del av Sveriges arbete att förbereda för ett eventuellt framtida nationellt screeningprogram för prostatacancer, där syftet är att samla kunskap om logistik, deltagande och diagnostiska metoder.

påverkar deltagandet, säger Lantz. Lantz beskriver också skillnader i deltagande mellan åldersgrupper. Äldre män är mer benägna att delta, medan yngre ofta prioriterar bort testningen. – Många i 50-årsåldern upplever sig som friska och tänker att prostatacancer ligger långt fram i tiden. De kanske tror att de inte behöver testa sig eftersom de inte har några problem med att kissa men tidig, botbar prostatacancer ger inga symtom. Men just därför är det viktigt att vi sänker trösklarna och sprider kunskap om att tidig upptäckt räddar liv.

Ett annat vanligt missförstånd är att prostatatestning innebär ett obekvämt fysiskt ingrepp.

– Det stämmer inte längre. I dag handlar den initiala testningen om ett enkelt blodprov och, vid behov, en magnetkameraundersökning, förklarar Lantz. Endast en liten andel med avvikande fynd går vidare till undersökning med vävnadsprover av prostatan.

I dag handlar

den initiala testningen om ett enkelt blodprov och, vid behov, en magnetkameraundersökning.

Anna Lantz

vetenskapliga och organisatoriska pusselbitar.

Vill du veta mer?

Besök hemsidan ipsen.com

Programmen finns nu etablerade i de flesta regionerna i Sverige där man initierat testningen hos män från 50 års ålder. Resultaten hittills visar att knappt hälften av männen väljer att delta, men att utbildningsnivå och inkomst påverkar benägenheten att testa sig. – Vi ser att män med högre utbildning deltar i högre utsräckning. Det är något vi behöver förstå bättre, hur vi informerar

Hon hoppas att den ökade öppenheten kring manlig hälsa, inte minst tack vare kampanjer som Mustaschkampen i november, ökar medvetenheten om prostatacancer och mäns hälsa.

– Det har skett en positiv förändring. Det pratas mer om prostatacancer, vilket ökar medvetenheten hos allmänheten kring sjukdomen och testningen. Framöver tror hon att Sverige sannolikt kommer att införa ett nationellt screeningprogram, men ännu återstår

– Vi behöver mer data för att avgöra hur ofta tester ska göras och hur vi optimerar den diagnostiska kedjan. Men vi är relativt nära nu, och det är otroligt spännande att få vara med och forma framtidens prostatacancervård, säger Lantz.

Och till alla män som tvekar med att testa sig?

– Läs om PSA-testning på 1177 och ta ett informerat beslut. Men framför allt, våga prata om det och våga testa dig. Tidig upptäckt kan rädda liv, avslutar hon.

Det är inte bara du: Erektionsproblem är vanligare än du tror

Du är inte ensam. Riktigt långt därifrån. Men trots det är det få som vågar prata om erektionsproblem, särskilt i 30-årsåldern.

Det känns för tidigt, för pinsamt, för laddat. Men det borde vara lika självklart som att prata om en knäskada. Det menar Lars Henningsohn som är docent i urologi och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset. Han har mött tusentals män genom åren och är tydlig: ”Vi måste börja prata om potensen som en funktion i kroppen, inte som ett bevis på manlighet.”

Text Isabelle Ibérer

En erektion är en fysiologisk reaktion där blodfyllda svällkroppar i penisen expanderar och gör den styv. Det styrs av ett komplext samspel mellan hjärnan, nerver, blodkärl och hormoner. Om något i kedjan störs, kan det påverka förmågan att få eller behålla en erektion.

– Det är inte konstigt att det inte fungerar om du sovit dåligt, stressar eller druckit några öl. Men många tror direkt att något är fel eller fel på dem, säger Henningsohn.

Och där börjar ofta problemet. För vid oro går man upp i huvudet och då blir kroppen stressad, vilket i sig försvårar erektionen ännu mer.

– Det blir lätt en ond spiral. Men det betyder inte att något är trasigt, ofta handlar det bara om att förstå hur kroppen fungerar, menar Henningsohn.

5 vanliga myter – och varför de inte stämmer

1. “Jag är för ung för att ha problem” Erektionsproblem kan drabba män i alla åldrar. Hos yngre män handlar det ofta mer om psykologi än biologi.

Prestationsångest, stress och oro är vanliga orsaker. Jag har träffat män med erektionsproblem i alla åldrar, från 18 till 90. Det är mycket vanligare än många tror, och det säger inget om vem du är som person. Det är en funktion, inte en identitet.

2. ”Det är ett tecken på att du inte är attraherad eller älskar din partner” Nej, det stämmer inte. Erektionsproblem handlar oftast om kroppens funktion och kan påverkas av stress, trötthet, eller andra faktorer, inte av dina känslor för partnern. Det är vanligt att känna oro, men det betyder inte att du saknar kärlek eller attraktion.

3. ”Det är bäst att inte prata om det, då blir det bara svårare” Tvärtom. Att prata om det minskar skam, ger perspektiv och ökar förståelsen för hur kroppen fungerar. Vi män måste bli bättre på att prata om det här. Det är först då man kan börja förstå sig själv.

helt normala nivåer men ändå uppleva sviktande funktion.

5. “Det finns inget att göra” Det finns mycket att göra, både medicinskt och livsstilsrelaterat. Vi har många effektiva behandlingar: mediciner, injektioner, ibland kirurgi, så ingen ska behöva gå runt och må dåligt i onödan. I många fall räcker det med rätt kunskap och några enkla förändringar.

Vad kan du göra själv?

• Sov ordentligt

• Minska stress

• Träna regelbundet

• Sluta röka/snusa

• Drick mindre alkohol

• Se över läkemedel (vissa blodtrycks- och antidepressiva mediciner påverkar)

Om problemen påverkar ditt välmående och håller i sig i mer än några månader, är det dags att söka hjälp. En urolog eller sexolog kan göra en utredning och ge vägledning.

4. “Det är testosteronbrist” Nej, inte nödvändigtvis. Testosteron påverkar framför allt lusten, inte förmågan till erektion. Man kan ha

– Vi hittar inte alltid något fysiskt fel men vi kan ofta hjälpa till ändå. Det finns hopp, och det finns hjälp, avslutar Henningsohn.

POTENSPROBLEM?

Prata med en läkare och få hjälp med dina besvär.

BJÖRN RUDMAN

Vi måste fortsätta prata om det som är svårt

Utmaningarna i dagens samhälle gör att stress, utmattning och nedstämdhet blir allt vanligare. Björn Rudman vill sprida kunskap och ge verktyg för ett bättre mående.

Björn Rudman är strateg, terapeut, föreläsare, författare samt driver podden ”På insidan”. Han har mångårig erfarenhet av mäns psykiska ohälsa.

– Män pratar sällan om hur de mår med sin omgivning utan tenderar att hålla det inom sig, det behöver vi ändra på.

Svårt att uttrycka känslor – Ofta är män är väldigt lösningsorienterade och tror att de kan hantera exempelvis nedstämdhet genom att göra saker så de slipper känna efter. De kan ha svårt att uttrycka sig, att sätta ord på och förstå vad de är de faktiskt känner. Och vem ska de prata med? Det är inte alltid helt lätt att hitta någon i bekantskapskretsen som kan och orkar lyssna.

Även om det pratas mycket om psykisk ohälsa generellt, ser Björn ingen större förändring, särskilt inte när det gäller just män.

– Det är viktigt att fortsätta prata om det som är svårt, därför behöver vi lära män hur man pratar om de här problemen. På så sätt kan vi få till en riktig förändring.

Gamla normer lever kvar – Många killar är uppvuxna enligt normen ”sluta lipa och res på dig.” De har ofta upplevt att deras känslor inte togs på allvar som barn. Män som sökt hjälp hos mig berättar att de som barn blivit ignorerade eller bemötta på ett sätt som inte validerat deras känslor, och

Många män saknar

rätta

verktyg

för att både uttrycka sina känslor och bearbeta dem. Att dra sig undan och bli tyst är oftast ett tydligt tecken på att något inte står rätt till. Björn Rudman

det där lever kvar, man undviker att visa känslor helt enkelt. Får man med sig det tänket från barndomen in i tonåren och vidare in i vuxenlivet kan det bli svårt att förmedla vad man faktiskt känner, man vet heller inte hur känslorna ska bearbetas, förklarar Björn.

Män blir tysta

De flesta män som mår dåligt berättar det inte för sin omgivning, antingen för att de inte har någon i sin närhet de vågar anförtro sig åt eller att man ser det som ett tecken på svaghet, man vill helt enkelt inte öppna upp och visa sig skör.

– Många män saknar rätta verktyg för att både uttrycka sina känslor och bearbeta dem. Att dra sig undan och bli tyst är oftast ett tydligt tecken på att något inte står rätt till, ett annat tecken kan vara ilska.

– Det är oftare lättare att bli arg och hantera den konfrontationen än att visa att man är ledsen, menar Björn.

Söker oftast hjälp för fysiska besvär När män väl söker hjälp hos vården är det i första hand inte för att de mår psykiskt dåligt.

– Killar söker oftast inte hjälp förrän deras besvär blivit såpass allvarliga att de börjar få fysiska symptom av sitt mående. Ofta kommer de då till vårdcentralen på grund av tryck över bröstet, sömnproblem, eller magbesvär som egentligen är tecken på underliggande psykiska besvär som exempelvis stress eller nedstämdhet, menar Björn.

Vill hjälpa män bryta mönstret Det finns en del grundläggande förutsättningar för att må bättre vid både stress och nedstämdhet. Att sova ordentligt, äta bra, motionera och ha ett socialt umgänge är viktiga faktorer som påverkar måendet. Samtidigt behövs tid för återhämtning. Björn menar också att det är viktigt att söka hjälp och stöd när det behövs. – Tyvärr har det ansetts negativt för män att visa känslor och vara sårbara, både ur ett historiskt perspektiv och ett traditionellt normmässigt, det måste vi ändra på. Att be om hjälp när man mår dåligt handlar inte om svaghet, snarare tvärtom, det är ett tecken på styrka, avslutar Björn Rudman.

Många män kämpar i det tysta med stress, trötthet och känslor som är svåra att sätta ord på. Den 19 november, på internationella mansdagen, släpptes terapeuten och författaren Björn Rudmans bok Det vi aldrig pratar om – verktyg för måendet, oss män emellan (Norstedts).

LYKKE BARCK , HUDLÄKARPODDEN

Mäns hud behöver också omhändertagande

Många män väljer bort hudvårdsprodukter, men faktum är att det finns mycket att vinna på att ta hand om sin hud genom att rengöra på rätt sätt, använda solkräm och stärka hudbarriären genom att se till att den är tillräckligt återfuktad.

Den främsta skillnaden mellan mäns och kvinnors hud är att män tenderar att ha något tjockare hud med mer talgproduktion. Livsstil, genetik och ålder är också faktorer som påverkar hudens tillstånd. Många män tvättar ansiktet med vanlig tvål, men det är inte att rekommendera eftersom tvålen har ett högt pH-värde, vilket kan störa hudens naturliga funktion som skyddsbarriär. Satsa i stället på en mild oparfymerad ansiktsrengöring, säger Lykke Barck, hudläkare och en av grundarna till Hudläkarpodden, som vill motverka vilseledande myter och ge vetenskapligt grundad information om hudhälsa, hudvård och hudsjukdomar. Män använder generellt sett betydligt mindre hudvård än kvinnor. Lykke Barck ser ingen anledning för män som inte har hudproblem att börja använda hudvårdsprodukter i förebyggande syfte. Däremot rekommenderar hon män med torr hy att använda en mjukgörande ansiktskräm som exempelvis innehåller fuktbindande ämnen så som karbamid, glycerin- och fetter som påminner om de ämnen huden själv producerar. En del män tenderar att bli torra i ansiktet i

samband med rakning. Även då kan en mjukgörande ansiktskräm komma till nytta.

Slarva inte med solkrämen En typ av hudvård som alla män bör använda är solskyddsprodukter. Lykke Barck rekommenderar i första hand att söka skugga, skydda sig mot solen med hjälp av kläder samt att använda keps eller solhatt.

–I andra hand bör man applicera en solkräm med en solskyddsfaktor på mellan 30 och 50 på de delar av huden som inte skyddas av kläder. Glöm inte att smörja in skalpen och öronen, i synnerhet om du är tunnhårig. Välj en solkräm som skyddar mot både UVA-och UVB-strålning genom att leta efter en UVA-symbol på förpackningen, säger Lykke Barck.

Använd solskydd även på soliga dagar under vår och höst. Om du tycker att det känns kletigt att smörja in ansiktet med solkräm så kan du prova en tunnare solskyddslotion eller en solskyddsprodukt i skumform.

Undvik ärrbildning genom att behandla akne tidigt En vanlig hudvårdsmyt bland män,

Mitt råd till män som besväras av akne är att söka läkarvård så tidigt som möjligt för att undvika permanent ärrbildning.

utöver att det går bra att tvätta ansiktet med vanlig tvål, är att akne orsakas av oren hud.

–Många som har problem med akne provar olika typer av rengöringsprodukter, vitamintillskott och kostförändringar, ofta utan resultat. Akne beror nämligen på att hudens talgkörtlar producerar mer talg på grund av förändrade hormonnivåer i kroppen, inte minst under puberteten. Mitt råd till män som besväras av akne är att söka läkarvård så tidigt som möjligt för att undvika permanent ärrbildning, säger Lykke Barck.

MATHIAS GUSS , TRÄNINGSPROFIL

Mathias Guss vill sprida en balanserad och sund inställning till kost, träning och återhämtning

Träningsprofilen Mathias Guss, som bland annat delar med sig av sin vardag och sina bästa träningstips via TikTok och Instagram har tränat och tävlat i såväl styrkelyft som kampsporter, crossfit, kickboxning, boxning och Hyrox. Mathias brinner för att sprida en sund inställning till träning och återhämtning utan kroppskomplex och dåligt samvete.

Text

Annika Wihlborg

Foto

Svenskt

Kosttillskott

Via sina kanaler i sociala medier inspirerar Mathias andra till att träna och må bra. Han vill gärna sprida en sund inställning till träning som sprider glädje snarare än bidrar till kroppshets eller komplex. – Att dela med mig av min träningsvardag till andra människor motiverar mig och hjälper mig att bli den bästa versionen av mig själv. Jag älskar utmaningar och att tävla i olika idrotter. För närvarande tävlar jag i Hyrox, en hybrid träningsform som kombinerar funktionell styrketräning med löpning. Jag tränar vanligtvis mellan sex och åtta pass i veckan. Just nu förbereder jag mig inför ett Hyroxlopp i december, säger Mathias Guss.

Han kombinerar högintensiv och lågintensiv träning och fokuserar mycket på återhämtning. Den lågintensiva träningen, exempelvis promenader eller lätt löpning, är viktig för att få kroppen att hålla i längden Mathias råd till den som precis börjat träna är att betrakta gymträning som en arena för många olika typer av träningsformer, alltifrån styrkelyft till Hyrox- eller crossfitinspirerade pass. Låt dig inspireras genom att botanisera

bland olika träningsupplägg på nätet och testa dig fram till den typ av gymträning som passar dig.

Lyssna på kroppen och tänk att du kan ta igen det där missade träningspasset en annan dag. Skuldbelägg inte dig själv om du inte når dina mål.

Avslappnad inställning till mat –Sömnen är jätteviktig för mig, jag ser till att sova mellan sju och nio timmar per natt för att optimera min återhämtning och kunna prestera på träningen. När det gäller mat så har jag en ganska avslappnad inställning till vad jag äter. Jag satsar på en välbalanserad kost, är noga med att fylla på med tillräckligt med energi för att orka med vardagen och träningen och har inga problem med att unna mig en pizza ibland, säger Mathias Guss. Hans tips är att sätta ihop ett träningsschema som fungerar för dig som individ, beroende på hur mycket du vill träna och vilken tid på dagen som passar dig bäst. Många väljer att formulera träningsmål på årsbasis, men Mathias Guss jobbar i stället med veckomål. Han är också noga med att belöna sig själv och ge sig själv en klapp på axeln när veckomålet är uppnått. Lyssna på kroppen –Sätt ett veckoschema med ett realistiskt antal träningspass just för dig. Utgå från dagsformen snarare än att slaviskt följa ditt schema. Om du exempelvis känner att du behöver en extra vilodag eller att du hellre vill ta en lätt löprunda eller promenad än att träna ett gympass så är det helt okej. Lyssna på kroppen och tänk att du kan ta igen det där missade träningspasset en annan dag. Skuldbelägg inte dig själv om du inte når dina mål eller om det blir mindre träning än väntat någon vecka. Träning ska vara roligt och få dig att må bra snarare än att vara förknippat med en massa måsten, säger Mathias Guss.

Att leva mitt i mörkret — och ändå hoppas

Det var en öm knöl i testikeln som fick mig att söka vård. Jag hade ingen aning om vad det var, men kände att något inte stod rätt till. När jag till slut fick diagnosen testikelcancer, slogs värden i spillror. Jag är inte van att visa mina känslor, men under den här tiden har jag fått lära mig att livet kan vända på en sekund, och att mörkret kan ligga som ett moln inombords. Plötsligt var min värsta mardröm verklighet – jag kunde inte få barn naturligt. Jag vet att jag kan bli pappa, men bara genom IVF. Trots det bär jag på en sorg och oro som känns tung, som en ångest som gnager i mig dag och natt.

Sjukhuset blev min andra värld, en plats där kroppen krävde behandlingar jag inte förstod, och känslor jag inte vågade visa. Det var cellgifter, operationer, röntgen och ett kaos av oro, skuld och ilska. Att läsa min journal, se spåren av spridd cancer, kändes som en dödsdom. Hur skulle jag kunna visa rädslan av det jag läste? Hur skulle jag förklara den djupa sorgen? Jag är trött på att bära på allvaret, på

att låtsas som att allt är okej. Jag är trött på att vara rädd för att inte orka, att inte hinna, att inte kunna kontrollera vad som sker inom mig. Men trots all smärta har jag lärt mig något ovärderligt: att det är okej att vara trasig. Att det är okej att inte alltid vara på topp och att det är okej att be om hjälp.

Ibland känns jag som ett tomt skal, en människa som håller ihop av viljan att inte ge upp. Jag undrar vad jag har att leva för nu, när det mesta jag tagit för givet plötsligt är förlorat. Allt medan resten av världen går vidare, medan jag försöker förstå vem jag är nu – trasig men överlevande.

Nu kämpar jag varje dag med att tillåta mig själv att vara rädd, sårbar och att erkänna att jag ofta inte vet vad jag håller på med. Att minska min smärta är mer än medicin – det är ett existentiellt mål. Hur vill jag leva när jag är så skör? Hur värdefullt är mitt liv, trots rädsla och sorg?

Sjukhuset blev min andra värld, en plats där kroppen krävde behandlingar jag inte förstod, och känslor jag inte vågade visa.

Men mitt i mörkret finns en kraft jag inte visste fanns – en vilja att fortsätta, att gå vidare. Jag vill att ni som läser min berättelse ska veta att varje dag är ett bevis på att ljuset kan finnas trots allt mörker. Att jag, trots min rädsla och smärta, är hoppfull. Livet är skört och tiden är allt vi har. Det är okej att ibland tappa kontrollen, att inte alltid vara stark. I dessa känslor, i den sårbarheten, kan jag känna att jag fortfarande lever. Och hoppas.

SPELA FÖR FARSAN!

KÖP EN MUSTASCH-HARRY BOY®!