Kampen Mot Cancer

Läs mer på kampenmotcancer.se

KAMPEN MOT CANCER

Siws son Henrik fick hjärntumör som 19-åring

Trots att Henrik återhämtade sig så har diagnosen gjort ett stort avtryck på hans liv. Läs mer på sida 8–9.

05

Gränbyprojektet

Mottagningen i Uppsalastadsdelen

Tid, tillit och trygghet –vägen till en jämlik cancervård

DBlodcancerförbundet

Gränby har lett till en mer personcentrerad, tillgänglig och decentraliserad cancervård utanför sjukhusets väggar. 12

Ett av blodcancerförbundets mål är att personer med blodcancer ska få jämlik tillgång till nya läkemedel och behandlingar snabbare.

Margareta Haag

Ordförande

Nätverket mot

cancer

en 4 februari uppmärksammar vi Världscancerdagen under temat ”Från kunskap till handling”. För oss i Nätverket mot cancer handlar det om att omvandla vackra ord till konkreta åtgärder. Tre grundpelare måste vara vägledande: Tid, Tillit och Trygghet – utan det finns ingen jämlik cancervård.

Per Karlsson

När vi nu på Världscancerdagen 2026 reflekterar över cancervårdens utveckling samt vart vi är på väg, kan vi se att vi kommit in i en era av precisionsmedicin.

Projektledare: Greta Berzell (greta.berzell@mediaplanet. com) Verkställande direktör: Mimmi Holm Redaktionschef: Daniel Petersson Affärsutvecklare: Josefine Asker Distribution: Svenska Dagbladet 03-02-2026 Tryckeri: Bold Printing Mediaplanet kontaktinformation: E-post: josefine. asker@mediaplanet.com Omslagsfoto: Daniel Petersson Alla foton ägs av Shutterstock om inget annat anges.

@Mediaplanetsweden

Återvinn gärna tidningen

Text

Margareta Haag

TID – rätt vård vid rätt tidpunkt måste bli verklighet för alla. Idag gör geografiska och socioekonomiska skillnader att du får olika tillgång diagnostik och behandling. Det har tagit alldeles för lång tid att implementera exempelvis tarmcancerscreening i hela landet. Vi behöver starkare nationell styrning av både screeningprogram och nya behandlingsmetoder. När den uppdaterade nationella cancerstrategin föreslår att 80 procent av patienterna ska starta behandling inom 21 dagar från behandlingsbeslut är det ett steg framåt – men varför ska inte alla få samma möjlighet? Dessutom saknas fokus på hela cancerresan: från misstanke till diagnos, behandling, rehabilitering och långtidsuppföljning.

TILLIT – bygger på genuin samverkan mellan alla parter. Patientlagen måste implementeras fullt ut, inte bara finnas på papperet. Det handlar i grunden om att upprätthålla patientsäkerheten. Samverkan måste finnas på alla nivåer i systemet och även om det har utvecklats nya strukturer får detta arbete inte stanna upp utan måste fortsätta. Det finns goda exempel där patientsamverkan funnits med från design till genomförande men det är inte standard överallt.

TRYGGHET – skapas genom jämlik vård av högsta kvalitet. Alla våra medlemsföreningar vittnar om den ojämlika vården i Sverige. Patienter med allvarliga diagnoser, där dödligheten fortfarande är mycket stor saknar tillräckliga forskningssatsningar.

Tid, tillit och trygghet är inte bara fina ord – de är konkreta förutsättningar för en cancervård som fungerar.

Margareta Haag

Strategin framåt måste inkludera särskilda insatser för cancerformer där överlevnaden inte förbättrats på länge. Vi vet att hela cancerresan innebär stora påfrestningar för både patienter och anhöriga. Därför önskar vi starkt att psykiska och sociala konsekvenser av cancersjukdom får större uppmärksamhet. Trots att ”bästa möjliga livskvalitet” är ett övergripande mål saknas konkreta förslag för hur psykisk ohälsa ska hanteras systematiskt genom hela vårdkedjan och utvärderas kontinuerligt – även efter utskrivning av cancervården till primärvården.

På Världscancerdagen samlas vi för att sätta fokus på dessa frågor tillsammans med patienter, närstående, politiker, forskare, verksamhetsföreträdare och industri. Vi kommer att diskutera hur europeiska initiativ kan accelerera svensk cancervård och hur vi praktiskt implementerar patientlagen.

Till er politiker vill vi säga: Tid, Tillit och Trygghet är inte bara fina ord – de är konkreta förutsättningar för en cancervård som fungerar. Det kräver tydliga mål, starkare nationell styrning, bättre implementeringsåtgärder och ökat fokus på psykisk hälsa. Det kräver också systematisk patientsamverkan på alla nivåer, inte bara på pappret.

Vi står redo att samverka i det fortsatta arbetet. Frågan är om ni är beredda att tillsammans med oss gå från kunskap till handling.

Denna artikel är i samarbete med

Viktigt att anhöriga får stöd när en närstående drabbas av cancer

Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) arbetar för att öka kunskapen om stöd till anhöriga inom hälso- och sjukvården och omsorgen. Rätt stöd är viktigt för att anhöriga ska kunna hantera sin situation.

Att ge omsorg till en närstående kan kännas självklart och betydelsefullt, men det kan också vara påfrestande och påverka den anhöriges hälsa, ekonomi och sociala liv negativt, säger Maria Nilsson, forskare och verksamhetschef på Nka. Flera satsningar görs nu för att stärka stödet till anhöriga. År 2022 fick Sverige sin första nationella anhörigstrategi som bland annat syftar till att stärka anhörigperspektivet inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Regeringen lade nyligen fram en proposition om att kommunerna ska

erbjuda en stödkontakt till anhöriga som stödjer eller vårdar en närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller har en funktionsnedsättning. I propositionen föreslås också att stödet till barn som är anhöriga till någon som är svårt sjuk eller plötsligt har avlidit ska stärkas.

Om Nka

Nationellt kompetenscentrum anhöriga är en samarbetsresurs för att utveckla framtidens anhörigstöd. Nka har ett regeringsuppdrag genom Socialstyrelsen och fungerar som en länk mellan forskning, praktik, anhöriga, beslutsfattare och myndigheter.

RAMME FORSKNINGSCHEF BARNCANCERFONDEN

ha kvar en fot i klinisk verksamhet ger insikter som bidrar till att Barncancerfonden kan utforma ett stöd som möter forskningen och vårdens

Barncancer kräver egna lösningar

Barncancer är den sjukdom som orsakar flest dödsfall för barn upp till 14 år i Sverige. Överlevnaden

ökar men ofta till priset av komplikationer senare i livet. ”Barncancer är inte vuxencancer. Det är ett samlingsnamn för många olika, sällsynta diagnoser och det är också skillnader i hur barn och vuxna påverkas av både sjukdom och behandling”, säger Kim Ramme, forskningschef på Barncancerfonden.

Text Barncancerfonden

Foto

Ulf Sirborn

Till skillnad från många former av vuxencancer orsakas barncancer av genetiska förändringar utan koppling till livsstilsfaktorer. Läkemedel framtagna för vuxna fungerar dessutom ofta sämre för barn, då de inte utvecklats med barns biologi och behov i åtanke. Nu måste barn får ta del av den snabba medicinska och tekniska utveckling som sker inom cancerområdet, menar Kim Ramme. Framtagandet av nya barnläkemedel släpar efter, trots stora medicinska framsteg i andra delar av cancervården. Behovet av nya mer skonsamma behandlingar är stort, då sju av tio som överlevt barncancer drabbas av sena komplikationer i form av hjärtproblem, hormonrubbningar, kronisk smärta eller kognitiva svårigheter. Svårigheter som påverkar alla delar av vardagen under hela livet.

Den nya nationella cancerstrategin pekar tydligt ut barn och unga som ett prioriterat område. Det är positivt och glädjande, menar Kim Ramme men

konstaterar samtidigt att strategier inte räddar några liv i sig. Det är först när strategierna omsätts i forskning, kliniska studier, jämlik vård, rehabilitering och uppföljning som resultaten kommer. Ett tydligt exempel på gapet mellan barn- och vuxencancer är ny statistik från EMA, det europeiska läkemedelsverket, som visar att under 2025 fick endast två av 14 nya cancerläkemedel en barnindikation vid godkännandet.

– Det går alldeles för långsamt. Barn har rätt till innovativa behandlingar i samma takt som vuxna. För att nå dit krävs ändamålsenliga regelverk, fortsatt långsiktiga investeringar i barnspecifik klinisk forskning och möjlighet för forskare i Sverige att delta i internationella samarbeten.

Kim Ramme är utöver tjänsten som forskningschef på Barncancerfonden också barnläkare och barnonkolog på Akademiska sjukhuset i Uppsala. I sin kliniska vardag ser hon många områden där det går åt rätt håll.

– Utvecklingen inom strålbehandling och kirurgi går framåt med modernare

Det går alldeles för långsamt. Barn har rätt till innovativa behandlingar i samma takt som vuxna.

tekniker som gör det möjligt att behandla mer skonsamt och med bättre precision. Vi har idag också helt andra förutsättningar genom införandet av precisionsdiagnostik, som gör att vi kan förstå cancerutvecklingen på ett mer detaljerat sätt. Om barn dessutom får tillgång till fler precisionsläkemedel kan vi erbjuda behandlingar som är mer träffsäkra mot cancern och skonsamma mot barnet.

Tillsammans gör vi skillnad i kampen mot cancer

Cancer känner inga gränser – och det gör inte BeOne Medicines heller. Genom nära samarbete med vård, akademi och myndigheter arbetar bolaget för att fler patienter ska få tillgång till innovativa cancerläkemedel snabbare.

BeOne Medicines, tidigare

BeiGene, har på 15 år gått från en liten bioteknikstartup till en global aktör med närvaro på alla kontinenter. Företagets vision – att göra cancerbehandlingar tillgängliga för fler, oavsett var de bor, genomsyrar arbetet och på denna korta tid de fått tre egna läkemedel godkända globalt, och två i Europa.

–Vårt arbete handlar inte bara om att utveckla nya behandlingar – utan också om att se till att de faktiskt når fram till patienterna, säger Carl-Gustav Fabiansson, Nordenchef på BeOne Medicines.

Från forskning till patient – snabbare och smartare

Att utveckla nya läkemedel tar tid, och vägen är ofta fylld av utmaningar som långa studietider och komplexa processer. BeOne Medicines arbetar för att adressera detta med ett flertal initiativ både internt och i externa samarbeten. Ett nordiskt exempel på det är att bolaget under 2025 drog nytta av ett EU-pilotprojekt i Danmark för kortare regulatoriska processer i nära samarbete

med hälsosjukvård samt myndigheter – ett initiativ som stärker Nordens roll inom tidig cancerforskning.

Samverkan som väg till bättre vård Namnet BeOne speglar företagets tro på kraften i samverkan – att tillsammans skapa bättre vård och snabbare patientnytta. Ett av de mest uppmärksammade initiativen i Sverige är ”Nära dig – specialistvård på dina villkor”, en vidareutveckling av samarbetet Gränbyprojektet som BeOne Medicines varit engagerade i sedan 2023, tillsammans med Akademiska sjukhuset i Uppsala och flera industripartners. I samverkan utvecklas en decentraliserad och patientfokuserad cancervård i Region Uppsala – ett arbete som fortsätter och som steg för steg bidrar till en mer tillgänglig och behovsanpassad vård.

En självklar aktör i kampen mot cancer BeOne Medicines har en av branschens mest ambitiösa pipelines och siktar på att ta tio nya molekyler in i klinisk utveckling varje år. Målet är att vara en ledande aktör inom cancerbehandling

Vårt arbete handlar inte bara om att utveckla nya behandlingar –utan också om att se till att de faktiskt når fram till patienterna.

och att förbli en agil, snabbfotad organisation. – Vi kommer att vara e!ektiva, fokuserade och kreativa när vi möter framtidens utmaningar. Om tio år hoppas vi vara en självklar aktör inom cancerområdet, både genom våra läkemedel och genom nära samarbeten, säger Astrid Ottoson Wadlund. – Vi vill vara där för cancerpatienterna, och vi har ett fantastiskt team i Norden som verkligen gör skillnad, avslutar CarlGustav Fabiansson.

Gränbyprojektet — ett framgångsexempel på tillgänglig och decentraliserad cancervård

Många cancerpatienter lever länge med sin sjukdom, vilket innebär ett ökat behov av kontinuerlig vård. Via ett unikt utvecklingsprojekt i samverkan mellan läkemedelsindustrin och avdelningen för Blod- och tumörsjukdomar vid Akademiska sjukhuset har en mottagning i Uppsalastadsdelen Gränby lett till en mer personcentrerad, tillgänglig och decentraliserad cancervård utanför sjukhusets väggar.

Många cancerpatienter uppskattar den goda vården de får på sjukhuset, men efterlyser en lugnare, mer småskalig och fysiskt lättillgänglig miljö med kortare restid och goda parkeringsmöjligheter. En anledning till att vi startade Gränbyprojektet var att antalet cancerpatienter ökar för varje år, vilket gör de fysiska platserna på sjukhuset otillräckliga, säger Maria Andersson Ödman, biträdande verksamhetschef för Blodoch tumörsjukdomar på Akademiska sjukhuset och projektledare för Gränbyprojektet.

I januari 2024 invigdes Blod- och tumörsjukdomars behandlingsmottagning i Gränbystadens köpcentrum i Uppsala. Här ges några av de onkologiska och hematologiska behandlingar som patienterna annars får på sjukhuset.

Småskalig och tillgänglig cancervård –Samverkan med läkemedelsindustrin är en viktig del av satsningen. Genom

samarbetet har nya idéer och arbetssätt kunnat undersökas och provas. Läkemedelsbolagen har bland annat bistått med kompetens samt omfattande och värdefulla svenska och globala nätverk, säger Maria Andersson Ödman. Under 2026 planerar avdelningen för Blod- och tumörsjukdomar att starta upp ytterligare en filial, denna gång i Tierp. Syftet är att kunna erbjuda samma småskaliga, tillgängliga och nära cancervård även till patienterna i länets norra delar.

Frigör utrymme på sjukhuset Som en del av Gränbyprojektet har regionen även utbildat patienter i att ta vissa subkutana injektioner i hemmet i stället för att behöva ta sig till sjukhuset, vilket ofta sparar mycket tid. De patienter som inte kan eller vill ta injektioner i hemmet kan i stället få hjälp på mottagningen i Gränby eller på den framtida mottagningen i Tierp. Region Uppsala vill gärna inspirera andra regioner att starta den här typen av mottagningar. Många patienter uppskattar att det är lättare att ta sig till

Samverkan med läkemedelsindustrin är en viktig del av satsningen. Genom samarbetet har nya idéer och arbetssätt kunnat undersökas och provas.

och parkera i Gränby än vid Akademiska sjukhuset, vilket underlättar vardagen.

–Mitt råd till andra regioner som vill initiera liknande satsningar är att utgå från behoven och förutsättningarna i er region. Involvera såväl patientnätverk som personal från start. Samverka brett i nätverk med politiker, sjukhusledning och läkemedelsbolag, den här typen av projekt har mycket att vinna på samverkan, säger Maria Andersson Ödman.

Våga fråga — 5 tips för

ett lyckat vårdmöte

Du sitter i väntrummet, tankarna snurrar – kanske om provsvar, kanske om hur vården kommer att påverka din vardag. När dörren öppnas och läkaren hälsar välkommen börjar ett samtal som är viktigt för din hälsa, men också för ditt liv. Ett möte där båda parter har något värdefullt att bidra med och som frågor är en naturlig del av.

Idag talas det om delat beslutsfattande, eller shared decision making, vilket innebär att patienter ges en mer aktiv roll i beslut om sin egen hälsa och behandling. Det kan vara information om behandlingsalternativ, exempelvis om behandlingen kan utföras i hemmet eller på sjukhus, hur en behandling ges och hur ofta, och om fördelar och risker. Med hänsyn till medicinsk evidens och expertis och personens individuella omständigheter kan ett delat beslutsfattande bidra till att beslut som tas är de som är mest lämpliga för individen, så kallad personcentrerad vård. För vårdpersonalen är det här en del av yrkesetiken, att prata om alternativ

och bjuda in patienten till dialog. En avgörande komponent i dialogen är att som patient våga fråga. När frågor inte ställs är risken att viktiga detaljer missas, besvär kvarstår i onödan och kan i värsta fall leda till felaktiga beslut. Om frågor får ta plats ökar däremot möjligheten att vården blir säkrare, mer jämlik och rätt för just dig. Det innebär inte att allt ansvar läggs på patienten, utan att vårdmötet blir ett samarbete som hjälper parterna att förstå varandra. Vården kan sjukdomen; du som patient kan ditt liv. När kunskaperna möts i dialog kan såväl känslan av trygghet som kvaliteten på vårdmötet öka.

5 tips som kan vara värdefulla att ta upp i vårdmötet:

1. Berätta om vardagen – hur påverkar sjukdomen arbete, familjeliv och fritid?

2. Fråga om alternativ inom vård och behandlingar – vilka finns och vad innebär de?

3. Lyft tankar och oro – även små funderingar är viktiga att dela. 4. Diskutera mål och förväntningar –vad hoppas vården på att uppnå, vad är realistiskt?

5. Fråga om något känns oklart – be om klargöranden som går att följa.

C-ANPROM/SE/NON/0033 Jan/2026

Om träning vore ett läkemedel...

Onkologin utvecklas snabbt. Tack vare klinisk forskning ser vi nya målinriktade läkemedel, immunterapier och bättre kombinationsbehandlingar som gör att fler kan leva längre med god sjukdomskontroll och förbättrad prognos. Det inger hopp och präglar mina samtal med patienter.

En fråga återkommer ofta: ”Vad kan jag själv göra för att må så bra som möjligt – och stärka mina förutsättningar under behandlingen?” Vi kan påverka flera delar av vår hälsa (rökstopp, sömn, stress, mat), men den insats som mest konsekvent har stark evidens för att gynna de flesta cancerpatienter, både under och efter behandling, är fysisk aktivitet. Cancer och cancerbehandling kan ge fatigue, nedsatt kondition och styrka, stelhet, smärta, viktförändringar samt påverkan på humör och sömn. Regelbunden träning kan minska trötthet, förbättra ork, sömn och livskvalitet och stärka funktionen i vardagen. För många blir träning också ett sätt att återta kontroll och trygghet i kroppen.

Evidensen är särskilt omfattande vid bröstcancer: fysisk aktivitet förbättrar trötthet, fysisk funktion och livskvalitet under och efter behandling. Det finns också starka data för att fysisk aktivitet minskar risken att insjukna i cancer och kan förbättra prognosen efter diagnos. Liknande effekter ses vid andra diagnoser; i CHALLENGE-studien (NEJM 2025) förbättrade ett treårigt strukturerat träningsprogram efter cytostatikabehandling vid opererad koloncancer både sjukdomsfri överlevnad

och totalöverlevnad.

Många minskar sin aktivitetsnivå under behandling, men rekommendationen är ofta att fortsätta eller gradvis öka – med anpassning:

• Kombinera kondition, styrka och rörlighet/ balans. Börja smått; kontinuitet slår intensitet. Riktmärke: 150–300 min/vecka måttlig kondition + styrka 2 ggr/vecka.

• Träning är oftast säker under behandling, men dagsformen varierar. Ofta avråds träning inom 24 timmar efter intravenös behandling. Träna på ”bra dagar”, skala ned på ”tunga dagar”. Du får bli trött, men ska inte må tydligt sämre dagen efter. Fysisk aktivitet kan också vara möjlig vid avancerad sjukdom, med individanpassning.

Det finns ett uttryck: ”Om träning kunde paketeras som ett läkemedel skulle det vara det mest förskrivna och mest nyttiga läkemedlet i världen.” Den samlade vetenskapliga evidensen visar att fysisk aktivitet är både effektiv och säker för att förbättra mående – och i många fall även prognos – efter en cancerdiagnos. Prata gärna med ditt vårdteam om hur du kan träna säkert utifrån din situation – det finns ofta bra stöd att få för att komma igång och hålla i gång.

Framsteg inom cancerbehandling: Immunterapi går in i nästa fas

Immunterapi har snabbt blivit ett av de mest lovande verktygen i modern cancerbehandling. Genom att stärka kroppens eget försvar har metoden gett resultat som för bara några år sedan ansågs omöjliga. Nu går utvecklingen in i en ny fas, och enligt Rolf Kiessling som är senior professor i experimentell onkologi vid Karolinska institutet och pionjär inom immunterapi, befinner vi oss i början av ett medicinskt skifte.

Immunterapi bygger på en enkel men kraftfull idé, nämligen att hjälpa immunförsvaret att upptäcka och bekämpa hot. Under lång tid har cancer lyckats gömma sig från immunförsvaret, men de senaste årens framsteg har förändrat spelplanen.

– Vi har lärt oss att cancerceller aktivt stänger av immunförsvarets funktioner. När vi tar bort de bromsarna kan kroppens eget immunsystem börja arbeta igen, säger Rolf Kiessling.

De så kallade checkpoint-hämmarna är ett av de största medicinska genombrotten inom cancerbehandling det senaste decenniet. Särskilt patienter med den elakartade hudcancern melanom och vissa former av lungcancer har fått helt nya behandlingsmöjligheter.

– Resultaten är imponerande, och det är något jag inte kunde förutse när jag började forska, säger Kiessling. Vissa patienter får långvariga e!ekter som tidigare var otänkbara.

Men forskningen stannar inte där. Kiessling beskriver hur nästa steg inom immunterapin handlar om mer trä!säkra, individanpassade behandlingar. Ett område som utvecklas snabbt är tumörvacciner,

terapier som tränar immunförsvaret att specifikt känna igen och eliminera cancercellerna.

– Det är som att ge immunförsvaret en tydlig signal om vad det ska leta efter. Ju mer vi förstår om tumörens genetik, desto mer precis kan behandlingen bli. Även cellterapier väcker stora förhoppningar. Där modifieras och förstärks patientens egna immunceller i laboratoriemiljö och återinförs för att attackera tumören.

– Tekniken är avancerad, men potentialen är stor. På sikt kan vi se allt fler diagnoser där cellterapi blir ett viktigt inslag.

Trots framstegen är immunterapi inte en lösning som fungerar för alla. En av de största utmaningarna är att förstå varför vissa patienter svarar kraftigt medan andra inte gör det alls.

– Det är en fråga som driver mycket av forskningen just nu. Vi behöver biomarkörer som kan hjälpa oss avgöra vem som har störst nytta av behandlingen, säger Kiessling. Han betonar vikten av att allmänheten får en realistisk bild av forskningsläget.

– Utvecklingen går snabbt, men det är fortfarande ett komplext område. Vi ska vara hoppfulla men också ödmjuka inför

Vi har lärt oss att cancerceller aktivt stänger av immunförsvarets funktioner. När vi tar bort de bromsarna kan kroppens eget immunsystem börja arbeta igen.

vad som återstår att förstå.

Trots det är Kiessling optimistisk. Kombinationer av immunterapi med traditionella metoder, som kirurgi och strålning, visar lovande resultat. Och i takt med att tekniken finslipas kan fler patienter få behandlingen anpassad efter just deras tumör.

– Vi befinner oss mitt i ett skifte.

Immunterapi kommer spela en allt större roll framöver, och vi har bara sett början, avslutar Kiessling.

Jag kommer ihåg att han sa ”Undrar om jag får uppleva min 20-årsdag”. Det var tungt att höra, det blev en omvälvande tid för oss alla.

— Siw Malmkvist

Hjärntumören gav Henrik en ny ödmjukhet inför livet

När Siw Malmkvists son Henrik Himmelmark Malmkvist precis tagit studenten och hade hela livet framför sig diagnostiserades han med en hjärntumör.

För Henrik och hans familj kom sjukdomsbeskedet som en chock. Även om tumören var godartad och Henrik återhämtade sig från sin cancerdiagnos så har erfarenheten gjort ett stort avtryck på hans liv.

Text Annika Wihlborg | Foto Daniel Petersson

Våren då jag slutade gymnasiet präglades av många studentfester. Jag hade sprängande huvudvärk varje morgon när jag vaknade och tänkte att det berodde på allt mitt festande. Jag var dessutom ofta grumlig i ögonen, fick svårt att bedöma avstånd och vinglade ibland till när jag gick. Min dåvarande flickvän rekommenderade mig att kontakta sjukvården. Jag tog mig till Södersjukhuset och efter många timmar av olika undersökningar och kontroller upptäckte läkarna så småningom en hjärntumör, säger Henrik. Han var ung och hade ingen direkt kunskap om vad en hjärntumör är eller vad det kan innebära. Henrik var mest angelägen om att fortsätta leva sitt liv och att njuta av tillvaron som nybakad student.

–Jag hade långt hår på den tiden. Min första tanke när jag fick beskedet om hjärntumören var ”Hoppas jag inte behöver klippa av mig håret”. Min andra tanke var att jag ville att läkarna skulle operera bort tumören och att jag därefter så snabbt som möjligt skulle kunna återgå till mitt vanliga liv.

Efter operationen kändes det otroligt deprimerande att vistas på sjukhuset med en massa andra patienter som var betydligt äldre än mig. Efter fyra dagar fick jag nog och tog en taxi hem till min flickvän. Två månader senare åkte jag till Roskildefestivalen, fast besluten

att lägga hjärntumören och hela sjukdomsperioden bakom mig, säger Henrik.

Efter operationen märkte Henrik bland annat att många av hans vänner tog avstånd från honom. Två kompisar som skulle åka med honom ut på tåglu! i Europa bestämde sig plötsligt för att ändra resrutten utan att informera Henrik. Andra vänner slutade helt enkelt att höra av sig.

–Många kände sig nog osäkra på hur de skulle bemöta mig efter min cancersjukdom. I efterhand var det många vänner som berättade för mig att de ångrade att de tog avstånd i stället för att våga prata om sjukdomen och behålla kontakten, säger Henrik.

Chockartat besked

Siw Malmkvist, som befann sig i Tyskland på en turné när hon fick beskedet att Henrik drabbats av en hjärntumör, fick panik, ville avbryta turnén och åka hem redan samma dag. Dagen efter lyckades hon få tag på en flygbiljett och åkte direkt från flygplatsen till Karolinska universitetssjukhuset, där Henrik var inlagd.

–Jag var rädd. Beskedet om en hjärntumör kändes självklart chockartat, i synnerhet eftersom Henrik var så ung och full av liv. Jag kommer ihåg att han sa ”Undrar om jag får uppleva min 20-årsdag”. Det var tungt att höra, det blev en omvälvande tid för

oss alla, säger Siw.

Ett sjukdomsbesked som har präglat livet En tid efter att Henrik opererats fick familjen veta att tumören var godartad, vilket förstås var en stor lättnad. –Perioden efter operationen var riktigt jobbig. Händelserna började komma i kapp mig och jag gick i samtalsterapi för att få hjälp att bearbeta det jag varit med om. Jag fick också ett jättebra stöd från min familj och min dåvarande flickvän. Saker och ting hade ju kunnat sluta på ett helt annat sätt om tumören visat sig vara elakartad. Även om det var över trettio år sedan jag hade cancer så har erfarenheten definitivt präglat mig.

Särskilt i början blev jag rädd när jag fick huvudvärk, jag tänkte att det kunde vara ett tecken på återfall. Jag blev friskförklarad fem år efter operationen men när jag nyligen läste om en person som fick återfall 25 år efter sin första cancerdiagnos kände jag en viss oro, säger han.

Tacksamhet och ödmjukhet Han upplever att sjukdomsupplevelsen har stärkt honom som människa. –När jag höll på att återhämta mig efter operationen tänkte jag att om jag klarar det här så klarar jag vad som helst. Samtidigt har min erfarenhet av cancer gjort mig mer tacksam och ödmjuk inför livet, säger han.

Testbed Sweden och FOCU.SE bygger framtidens cancervård: Från medicinskt genombrott till jämlik patientnytta

Precisionsmedicin har snabbt förändrat möjligheterna att diagnostisera och behandla cancer. Genom genetisk analys av tumörer kan behandlingar riktas med betydligt högre trä ! säkerhet än tidigare. Men den avgörande frågan är hur denna utveckling ska komma alla patienter till del – oavsett bostadsort, diagnos eller organisatoriska gränser i vården.

Ebba Hallersjö Hult

Handelshögskolan, medgrundare Testbed Sweden

IKampen mot Cancer i höstas beskrev vi de stora framsteg som gjorts inom precisionsdiagnostik och de omfattande förberedelser som då pågick för att möjliggöra en nationell klinisk studie. I dag har dessa förberedelser tagit ett avgörande steg vidare.

Testbed Sweden – när samverkan blir systemförändring

Här spelar Testbed Sweden Precision Health Cancer en central roll. Som nationell innovationsmiljö samlar

Testbed Sweden hälso- och sjukvård, akademi, myndigheter, näringsliv och patientföreträdare för att utveckla och testa nya arbetssätt i vårdens vardag. Samarbetet etablerades av Nollvision cancer, Genomic Medicine Sweden (GMS) och SciLifeLab, med målet att knyta samman forskning, data och klinisk verksamhet och därigenom möjliggöra jämlik implementering av precisionsmedicin i hela landet.

FOCU.SE – en nationell satsning med regeringsstöd

Ett tydligt resultat är FOCU.SE, Sveriges första nationella kliniska plattformsstudie inom precisionsonkologi. Studien har utvecklats inom Testbed Sweden, är godkänd och har tilldelats 44 miljoner kronor i statlig finansiering inom

ramen för regeringens satsning på precisionshälsa. FOCU.SE koordineras från Sahlgrenska Universitetssjukhuset och leds av överläkare Edvard Abel.

Tre delar – klinik, data och framtida behandlingar

FOCU.SE består av tre sammanlänkade delar. Den kliniska studien ger patienter med avancerad cancer, där etablerade behandlingsalternativ är uttömda, tillgång till målriktade läkemedel utanför godkänd indikation genom strukturerad biomarkörstyrd matchning. FOCU.SE Data samlar kliniska och molekylära data i en nationell kunskapsbas som möjliggör systematiskt lärande och bättre beslutsunderlag. I FOCU.SE Explore används avancerade analyser för att förstå behandlingsresistens och identifiera nya biomarkörer och behandlingsmöjligheter.

Digital samverkan och patientmedverkan

En central komponent är digitala molekylära tumörkonferenser, där läkare från hela landet kan delta i gemensamma behandlingsbeslut i realtid med stöd av beslutsstödsystem. Det minskar geografiska skillnader och stärker kvaliteten i vården. FOCU.SE visar också värdet av tidig och aktiv patientmedverkan, där ett patientråd varit involverat i studiens utformning.

Tillsammans visar Testbed

Sweden och

FOCU.SE hur

Sverige kan gå från vision till praktik.

Från vision till praktik

Tillsammans visar Testbed Sweden och FOCU.SE hur Sverige kan gå från vision till praktik: från fragmenterade initiativ till en sammanhållen nationell modell för jämlik implementering av precisionsmedicin i cancervården. Samtidigt levererar satsningen på den nya cancerstrategins mål om jämlik vård och stärkt klinisk forskning, och på life science-strategins ambition att göra Sverige ledande inom precisionshälsa. Det är så framtidens cancervård byggs – genom samverkan, struktur och ett tydligt fokus på patientnytta.

Anders Edsjö Genomic Medicine Sweden (GMS), Region Skåne, medgrundare Testbed Sweden

Edvard Abel PI för FOCU.SEstudien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ny studie – Patienter kan själva lindra biverkningar orsakade av strålbehandling med en medicinsk B-Cure laser

Text Hälsoteknologi

OPå webbplatsen

halsoteknologi.se

finns äkta användarupplevelser, kliniska studier och webbutik. Beställningar kan också göras via telefon 08 5250 7055

ral mukosit och strålningsdermatit är vanliga och ofta mycket smärtsamma biverkningar av strålbehandling, vilket i värsta fall kan avbryta cancerbehandlingen. Internationella organisationer som MASCC och ISOO rekommenderar laserbehandlingar för att lindra smärta och förbättra symtomen snabbare. Nuförtiden ges laserbehandlingar på flera avdelningar och kliniker. En ny studie förespråkar möjligheten att förebygga och behandla dessa symptom, utförd av patienten själv.

B-Cure medicinsk laser är e!ektiv för att behandla vävnadsskador Kliniska studier visar att lågintensiv laserterapi (LLLT) är e!ektiv vid behandling av kroniska sår, till exempel en svensk studie fann att sår läker 123 dagar snabbare jämfört med kontrollgruppen.[1] Omfattande metaanalyser har också genomförts om ämnet [2]. Behandlingen är också meningsfull bland patienter tack vare dess smärtlindrande e!ekt. Det som gör användningen av B-Cure-enheten idealisk är dess användarvänlighet och säkerhet. Operatören behöver ingen särskild utbildning eller skyddsutrustning, och de kan vara säkra på att de inte kan skada sig själv eller andra. Sårvårdssjuksköterskan behöver inte heller oroa sig för kontraindikationer.

Mekanismen är fotobiomodulering

Laserterapi stimulerar vävnad på mitokondrienivå och initierar processen

”Den säkra medicinska lasern B-Cure är lämplig för både kliniskt arbete och egenvård hemma.”

fotobiomodulering (PBM) som syftar till att förbättra deras funktion. Denna process t.ex. ökar produktionen av endorfiner i behandlingsområdet för att lindra smärta och nivåerna av elastin och kollagen som behövs för vävnadsreparation, samt påskyndar blodcirkulationen och ämnesomsättningen. Det finns inga kända kontraindikationer för behandling. Terapins e!ektivitet och säkerhet har studerats ingående.[3] Det finns dock skillnader mellan laserapparater. De stora högpresterande laserapparaterna (HILT) som ses på kliniker är så kraftfulla att de kan orsaka vävnadsskador utan träning. Av denna anledning är de dyra, klassificerade som t.ex. Klass 3B och 4 lasrar och godkända endast för professionellt bruk. Studier visar dock att säkra lågintensiva laserenheter (LLLT) uppnår samma resultat med boteliknande behandling.[4]

B-Cure medicinsk laser för patientens eget bruk

Oral mukosit och strålningsdermatit är biverkningar av cancerbehandlingar, som enligt en nyligen genomförd studie kan behandlas e!ektivt av patienten själv med B-Cure medicinska laser. Enheten är designad för att vara extremt enkel att använda och så säker att du inte ens behöver använda skyddsglasögon under behandlingen. B-Cure-lasern fungerar e!ektivt på hud och i vävnad på djup upp till 6 cm utan att orsaka en termisk reaktion.

Laserenhetens e!ekt beror på dioden som producerar laserstrålen, strålens våglängd, pulslängd och frekvens. Med att optimera dessa har B-Cure Laser

skapats; En kraftfull, medicinteknisk godkänd (MDD) laserapparat med säkerhetsklass 1, som kan överlämnas till patienten för personligt bruk på avdelningen eller hemma.

Studie publicerad i november 2025

I november förra året publicerade den prestigefyllda tidskriften

”Supportive care in Cancer” en studie ”Från klinik till so!a: en pilotstudie av hemmabruksfotobiomodulering för strålningsinducerad oral mukosit och dermatit.” [5] Denna pilotstudie, som banar väg för en större studie, undersökte proaktiv och efterbehandling av oral mukosit och strålningsdermatit som utförts av patienten med B-Cure laserbehandlingar. Sammanfattningsvis är laserbehandling hemma en väl tolererad och enkel behandlingsform som ger snabb behandling av smärta och symtom utan biverkningar. Vid uppföljningen hade båda testgrupperna färre symtom än genomsnittet.

B-Cure-laser i Sverige För närvarande används B-Cure medicinsk laser i Sverige, till exempel inom fysioterapi, smärtkliniker och redan i tusentals hushåll. Det finns olika modeller av B-Cure lasern både för pro!s och hemmabruk. Populära användningsområden inkluderar artros och reumatisk smärta, samt andra inflammatoriska åkommor, stressskador som tennisarmbåge och plantar fasciit, smärta i ansiktet och nervsmärta. Olika användarupplevelser samt kliniska studier kan läsas på hemsidan halsoteknologi.se

Referenser:

[1] Photobiomodulation, as additional treatment to traditional dressing of hard-to-heal venous leg ulcers, in frail elderly with municipality home healthcare; PLOS ONE | https://doi. org/10.1371/journal.pone.0274023 September 15, 2022

[2] The E!ects of Low-Level Laser Therapy on Wound Healing and Pain Management in Skin Wounds: A Systematic Review and Meta-Analysis. Cureus, October2024;16(10): e72542. DOI 10.7759/cureus.72542

[3] Photophysical Mechanisms of Photobiomodulation Therapy as Precision Medicine. Biomedicines 2023, 11, 237. https://doi.org/10.3390/biomedicines11020237

[4] High-intensity versus low-level laser in musculoskeletal disorders, Lasers in Medical Science (2024) 39:179, https://doi.org/10.1007/ s10103-024-04111-1

[5] From clinic to couch: a pilot study of home-use photobiomodulation for radiation-induced oral mucositis and dermatitis, Supportive Care in Cancer (2025) 33:1023, https://doi. org/10.1007/s00520-025-10037-3

Stora jämlikhetsförhoppningar genom utökat statligt ansvar för läkemedel

Av cirka 200 cancerdiagnoser som årligen drabbar omkring 5000 personer i Sverige är över hälften olika former av blodcancer. Sjukdomen påverkar inte bara patienten utan även närstående, kollegor och vänner.

Samtidigt är utvecklingen av nya behandlingar mot blodcancer revolutionerande. Till exempel bispecifika antikroppar och CAR-T, som stärker kroppens eget immunförsvar och eliminerar cancercellerna. Allt fler patienter överlever sin cancer och många lever vidare som välbehandlade kroniskt sjuka och vissa blir också botade. De kan fortsätta arbeta och bidra till samhällets utveckling, i stället för att vara beroende av sjuk- och socialförsäkringssystemen.

För den som drabbas av blodcancer kan ingenting gå snabbt nog. Det handlar om liv eller död och efterfrågan på nya e!ektivare behandlingar

är stor. De senaste decenniernas forskningsframsteg skapar förväntningar som vi som förbund vill förmedla. Det handlar om längre överlevnad, kortare behandlingstider, färre biverkningar och en ökad livskvalitet.

Men för att uppnå bästa möjliga livskvalitet behövs dessutom en god och jämlik cancerrehabilitering i hela landet, vilket inte är fallet än.

Ett av blodcancerförbundets mål är att personer med blodcancer ska få tillgång till nya läkemedel och behandlingar snabbare och att användandet av nya innovativa läkemedel blir jämlikt. Tillståndsprocessen för läkemedel är lång och har många steg som var och en tar tid och det är viktigt att fördröjningar undanröjs. Det första godkännandet för cancerläkemedel ska numera komma från den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA. Därefter gör länderna egna hälsoekonomiska bedömningar och förhandlar om pris.

I Sverige görs detta av TLV och NT-

rådet. Sista steget i kedjan om och när behandlingen når patienten, är regionernas respektive beslut.

Just det som Sverige själva kan påverka, är de utmaningar som våra medlemmar är mest medvetna om. Det handlar om när Sverige inte ger tillstånd till läkemedel som andra länder gör, eller att vården är ojämlik när behandlingar implementeras i olika takt i olika regioner.

För Blodcancerförbundet är det inte acceptabelt att Sveriges organisering av vården, skapar en ojämlik vård. Vi är därför positiva till vårdaansvarskommitténs förslag om ett utökat statligt ansvar för läkemedel. Förbundet vill se en översyn av hela läkemedelssystemet inklusive hur statens ansvar för finansiering och styrning kan stärkas. Vem vet, kanske kan en jämlik vård bli årets valfråga? Den är åtminstone en prioriterad fråga för oss och våra 5000 medlemmar.

FOTO: SUSANNE KRONHOLM

Sofia Segergren Generalsekreterare Blodcancerförbundet

Moderna målinriktade terapier har förbättrat behandlingen av KLL

Kronisk lymfatisk leukemi, KLL, är den vanligaste leukemisjukdomen hos vuxna i Sverige. Nya moderna behandlingar har inneburit att prognosen numera är mycket god för de flesta KLL-patienter. Resultaten från en ny multinationell studie visar att merparten av KLL-patienterna kan behandlas med tidsbegränsad terapi och förvänta sig samma behandlingsresultat som vid kontinuerlig behandling, en viktig slutsats som kan ha stor inverkan på många KLL-patienters livskvalitet.

KLL har gått från att vara en sjukdom med få behandlingsmöjligheter till en diagnos med tillgång till en bred behandlingsarsenal. Tidigare behandlades KLL främst med cellgifter och antikroppar. En viktig milstolpe passerades 2015 när de första målinriktade behandlingarna blev tillgängliga för svenska KLLpatienter. Det senaste decenniet har flera e!ektiva målinriktade KLLbehandlingar utvecklats, vilket inneburit mer individanpassade behandlingar, fler behandlingsalternativ, förbättrad behandlingse!ekt och i många fall även förlängd livslängd.

Fler valmöjligheter för läkare och patient I december 2025 presenterades de första resultaten från 3-årsuppföljningen av den storskaliga fas 3-studien CLL17. I studien jämförs två olika tidsbegränsade kombinationsbehandlingar med målriktad terapi mot kontinuerlig singelbehandling med BTK-hämmare vid tidigare obehandlad KLL. –Analys efter tre år visade att tidsbegränsad och kontinuerlig

behandling är likvärdiga, vilket ger behandlande läkare fler möjligheter att, i samråd med patienten, välja den behandling som lämpar sig bäst för varje enskild individ. Resultatet spelar stor roll för den framtida primärbehandlingen av KLL och kommer att inkluderas i det uppdaterade nationella vårdprogrammet för KLL under 2026, säger Mattias Mattsson, specialistläkare i hematologi, överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och medförfattare till CLL17 studien.

Möjliggör mer individbaserad behandling

En fördel med tidsbegränsad behandling är att risken för biverkningar minskar då patienten inte behöver behandlas kontinuerligt. Kontinuerlig behandling ökar dessutom risken att utveckla resistens. Merparten av KLL-patienterna kommer därför att kunna erbjudas tidsbegränsad behandling framöver, men patientens typ av KLL-sjukdom, annan sjuklighet, och individuell hänsyn gör att vissa bör rekommenderas kontinuerlig behandling. I dialog med läkaren avgörs vilken behandling som lämpar sig bäst för varje individ.

Analys efter tre år visade att tidsbegränsad och kontinuerlig behandling är likvärdiga, vilket ger behandlande läkare fler möjligheter.

–Fler patienter lever längre med KLL. Det är därför viktigt att långsiktigt följa upp resultaten från CLL17-studien och fortsätta forska på hur olika terapier kan kombineras på bästa sätt. Vi studerar nu också hur vi använda analys låga nivåer av kvarvarande KLL-sjukdom i kroppen för att styra behandlingen. Resultaten från studien kan ha stor påverkan på patienternas livskvalitet och dagliga liv, säger Mattias Mattsson.

Specialistläkare i hematologi, överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala

Världscancerdagen 2026: Kampen mot cancer

När vi nu på Världscancerdagen 2026 reflekterar över cancervårdens utveckling samt vart vi är på väg, kan vi se att vi kommit in i en era av precisionsmedicin.

Utvecklingen av ”targeted medicin”, det vill säga mediciner som specifikt angriper överaktiverade signalvägar inom cancercellerna har gjort att för många cancerformer kan ”gasen” bakom cancerutvecklingen slås av och vi får en broms som i många fall kan stabilisera cancersjukdomen och hindra dess utveckling. Förståelsen av immunförsvarets roll och där tumörceller många gånger hindrar patientens immunförsvar, har lett fram till mycket e!ektiva läkemedel som blockerar tumörcellernas skydd mot kroppens eget försvar. Detta har gjort att många tidigare svårbehandlade cancerformer nu fått mediciner som kan vända sjukdomsförloppet, även vid mer avancerad cancersjukdom.

Och mer är på väg. Forskningen inom

Per Karlsson, Professor/överläkare i Onkologi på Sahlgrenska Akademin/Sahlgrenska Universitetssjukhuset och ordförande i Svensk Onkologisk Förening.

precisionsmedicin, tumörbiologi och kroppens immunförsvar gör att allt fler nya behandlingsmöjligheter är på väg. Cancerformer som för 10 års sedan var helt omöjliga att behandla kan idag i många fall botas eller i varje fall långtids stabiliseras. Denna utveckling är förstås mycket glädjande och hoppingivande. Vi måste dock samtidigt reflektera över att även om de nya behandlingsmöjligheterna är fantastiska, så för de med sig nya typer av biverkningar som det kräver kompetens och personal för att hanteras. Vi måste också beakta att allt eftersom befolkningen blir allt äldre och behandlingarna inom hjärt-kärlsjukdom blir allt bättre, så kommer fler och fler att drabbas av cancer. I skenet av detta är det angeläget att arbeta preventivt med råd om kost och motion och fullfölja vaccineringar t.ex.

mot HPV-virus, för att försöka minimera den ökning av cancer som vi ändå ser komma med en åldrande befolkning. Vi måste också utbilda och fortbilda personal för att möta framtidens Cancervård, där alltmer specifika, men också mer avancerade mediciner kommer utvecklas.

Med alla nya medicinska möjligheter behövs det också tid för etisk reflektion och tid för dialog med patienterna, så att behandlingarna används på ett personcentrerat vis. De nya möjligheterna skall vi ta tillvara men de får heller inte gå ut över att livets sista tid blir bunden till avancerade mediciner. Här krävs det klokskap, öppenhet och tid för samtal med patienterna. Vi ser en fantastisk utveckling inom cancervården-men för att ta vara på möjligheterna måste vi alla hjälpas åt.

Mot en mer träffsäker och personanpassad prostatacancervård

Hur kan vi skapa en tryggare och mer sammanhållen vårdresa för män som utreds för prostatacancer?

Svaret ligger i modern screening, bättre bilddiagnostik och nära samarbete mellan olika specialistteam. Vid Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet pågår forskning som kan förändra hela vårdförloppet.

Text Tobias Nordström

Foto

Sjukhusfotografen

Prostatacancer är en av Sveriges vanligaste cancersjukdomar, och utvecklingen inom diagnostik och behandling går snabbare än någonsin. På Danderyds sjukhus och

Karolinska Institutet är målet tydligt: rätt utredning och behandling till rätt man – i rätt tid.

Screening – ny modern teknik för tidig och trygg upptäckt

Screening handlar om att hitta cancer innan symtom uppstår. PSA-provet har hittills räddat många liv, men har sina begränsningar. De flesta män testas någon gång för prostatacancer, men något strukturerat screeningprogram finns ännu inte, vilket gör att omfattande forskning på mer precisa metoder pågår.

I STHLM3MR-studien deltar

13 000 män för att utvärdera en kombination av avancerat blodprov och magnetkameraundersökning (MR). Resultaten visar att fler aggressiva tumörer kan hittas – samtidigt som onödiga vävnadsprover undviks. Frågan

är nu om modern screening också kan minska dödsfall i prostatacancer. Studien kommer ge kunskap som kan påverka framtida nationella program. Diagnostiken blir också mer personanpassad. Män med låg risk kan skjuta upp uppföljning i flera år, medan de med högre risk testas oftare. På så sätt får varje man en utredning anpassad efter sin egen situation.

En mer sammanhållen patientresa Män med förhöjda provsvar får fördjupad utredning hos urolog. Dagens utredning är mer precis och mindre belastande: MR-undersökning visar misstänkta områden innan riktade vävnadsprover tas. Lågriskcancer kan följas med aktiv monitorering, medan kirurgi, strålning eller mediciner ges vid behov. Fokal behandling, där bara tumören behandlas utan att påverka övrig vävnad, minskar risken för sidoe!ekter.

På Danderyds sjukhus arbetar urologer tillsammans med radiologer, patologer, kontaktsjuksköterskor och

onkologer. Detta nära samarbete gör patientresan tryggare, beslutsvägar snabbare och vården mer samordnad.

Framtiden: mer precis, mer personanpassad och mer sammanhållen vård

Med nya blodprov, bättre bilddiagnostik och mer individualiserade beslut står prostatacancervården inför ett stort paradigmskifte. En viktig del av framtidens mer individanpassade vård är att den ska fungera för alla män, även äldre, som länge varit underrepresenterade i forskningen. Det drivs nu därför flera studier med fokus på just denna grupp, där balansen mellan nytta, risker och livskvalitet står i centrum.

Men forskning gör skillnad först när den når patienterna. Därför arbetar teamet på Danderyds sjukhus för att vara en central aktör i framtidens prostatacancercentrum – med ambitionen att varje man ska få den utredning och behandling som är rätt för honom.

I samarbete med Melanomföreningen.

Dags att Sverige satsar massivt på hudcancerprevention!

Varje dag får i snitt 17 personer i Sverige ett besked som ingen önskar – Du har melanom.

Sara Bergqvist Melanomföreningen

Melanom är den svåraste formen av hudcancer. Vid tidig upptäckt är prognosen god och de allra flesta blir helt återställda. Vid sen upptäckt är däremot risken för svår sjukdom och död betydande. 500 personer mister livet varje år på grund av melanom –de flesta helt i onödan. Till skillnad mot många andra cancerformer, kan hudcancer nästan alltid förebyggas. Därför är preventionsarbete så viktigt. Trenden för aggressiv hudcancer i vårt land är bland de värsta i världen med en årlig ökning på ca 10 procent. Sverige måste intensifiera arbetet för att stoppa utvecklingen. Australien är ett föregångsland som vi kan lära mycket av. Ett systematiskt preventionsarbete har där kraftigt minskat antalet melanomfall bland yngre. En liknande trend kan skönjas i Sverige, men det går för långsamt och mycket mer måste göras. Satsa på drop-in-enheter för kontroll av hudförändringar (här kan AI hjälpa till), informera om egenkontroll på vårdcentraler, badhus, arbetsplatser, idrottsplatser och andra offentliga platser. Lär yrkesgrupper som massörer,

frisörer och vårdpersonal att titta efter hudförändringar. Sätt upp behållare med gratis solkräm. Intensifiera informationskampanjer riktade mot unga vuxna om risker med sol och solarium. Integrera de 5 “S:en” i samhället: Skugga, Skyddande kläder, Solhatt, Solglasögon & Solkräm. Sverige har nått långt inom cancerprevention inom flera områden. Bröstcancer är en paradgren med screening, kontroll av riskgrupper, uppmaningar att undersöka brösten och en egen rosa månad varje år. Alla känner till det. På senare tid har det tillkommit självtest som skickas till kvinnor för att fånga tidiga fall av livmoderhalscancer och till äldre personer för tidig upptäckt av tarmcancer. PSA-test kan upptäcka prostatacancer. HPV- vaccination till ungdomar är ytterligare ett gott exempel. Sverige kan när viljan finns! Men har Sverige råd att satsa massivt på preventionsarbete för ytterligare en cancersort? Frågan bör snarare vara om vi har råd att låta bli. Att behandla en tidig hudförändring kostar samhället en bråkdel jämfört med kostnaden för spridd melanomsjukdom. Spritt melanom behandlas, förutom kirurgiskt, även med immunterapi

Trenden för

aggressiv hudcancer i vårt land är bland de värsta i världen med en årlig ökning på ca 10 procent.

i upp till två år till en kostnad av ca 1 miljon per patient och år. Årligen uppskattas all hudcancer kosta samhället ca 2 miljarder i vård och produktionsbortfall, varav ca 1,2 miljarder utgör kostnaden för melanom. Trenden är nu att svenskarna åker på solsemestrar, ungdomar solar när UVindex är som högst och solbrända kroppar är idealet som eftersträvas. Därför dör så oerhört många i onödan. Ingen borde behöva dö av något som i de allra flesta fall går att förebygga. Prevention bör ses som en investering och inte en kostnad. Prevention räddar liv!

Text Sara Bergqvist och Ingrid M. Rading

Ingrid M. Rading Melanomföreningen

NÄR MAN ÄR SJUK KAN NÄRINGSBEHOVET VARA STORT, MEN APTITEN LITEN!

För den som är sjuk är energi och näring viktigare än någonsin, särskilt om aptiten är liten. Resource® näringsdrycker är speciellt anpassade för dig som har svårt att få i dig tillräckligt med energi och näring via kosten, och kan hjälpa dig att öka ditt näringsintag.

Resource® näringsdrycker finns på apotek. Tala med din läkare eller dietist om de kan vara ett lämpligt alternativ för dig.

För mer information: besök vår hemsida eller scanna QR-koden.

Information till patienter

Resource® näringsdrycker är livsmedel för speciella medicinska ändamål. Ska användas under medicinsk övervakning. Avsedda för kostbehandling av patienter med malnutrition eller med risk för malnutrition. www.nestlehealthscience.se