Nordiska Myopikontrollförbundet
LÀs om varför barns allt sÀmre syn mÄste uppmÀrksammas.
![]()
Nordiska Myopikontrollförbundet
LÀs om varför barns allt sÀmre syn mÄste uppmÀrksammas.
Det Ă€r oroliga tider. De senaste Ă„ren har mycket hĂ€nt i omvĂ€rlden med pandemi, krig, klimatkris och ekonomisk oro. I den nationella stödlinjen för barn har samtalen om psykisk ohĂ€lsa ökat under ïŹera Ă„r och allt
Riksförbundet Attention
âSkolan skyllde allt pĂ„ migâ âLĂ€s om skolfrĂ„nvarons konsekvenser.
barn pratar om att samhÀllets stödinsatser brister.
FOTO: FREDRIK HJERLING
Bris slĂ€ppte nyligen sin Ă„rsrapport som beskriver samtalen till den nationella stödlinjen för barn. 2022 hade Bris ïŹer Ă€n 44 000 stödjande samtal med barn, ïŹer samtal Ă€n nĂ„got annat Ă„r. Den vanligaste orsaken till att barn kontaktade Bris var, precis som tidigare Ă„r, psykisk ohĂ€lsa och allvarlighetsgraden i samtalen har fortsatt öka. Under 2022 ökade framför allt samtal som handlar om Ă€tstörningar, Ă„ngest och sjĂ€lvdestruktivitet, och mer Ă€n vart tionde samtal handlade om sjĂ€lvmord.
Varför ökar samtalen till BRIS?
Psykisk ohÀlsa Àr ett folkhÀlsoproblem och det mÄste ske förÀndringar för att komma Ät problemet.
Bromsa utvecklingen av nÀrsynthet
hos barn â det gĂ„r!
Kisar barnet, eller lutar sig fram för att se bÀttre? Det hÀr kan vara tidiga tecken pÄ nÀrsynthet.
Projektledare: Emma Sjöberg (emma.sjoberg@mediaplanet. com), JoseïŹn Olsson (joseïŹn.olsson@mediaplanet. com) & Jakob SpĂ„ng (jakob.spang@mediaplanet.com)
VerkstÀllande direktör: Arvid Olofsson Redaktionschef: Tim
Sobek Designer: Daniel Petersson Distribution: Svenska
Dagbladet 21-03-2023 Tryckeri: Bold Printing Mediaplanet
kontaktinformation: E-post: tim.sobek@mediaplanet.com
Omslagsfoto: Disa Hein
@Mediaplanetsweden
à tervinn gÀrna tidningen
Det Àr svÄrt att ge ett entydigt svar pÄ varför samtalen om allvarlig psykisk ohÀlsa ökar, men en förÀndring Bris noterat under de senaste Ären handlar om hur barn pratar om sitt psykiska mÄende och vilka ord de anvÀnder. Bland annat har Bris kunnat se en utveckling i hur barn förhÄllit sig till begreppet som Ängest för att beskriva sitt mÄende, hur de till viss mÄn diagnostiserar sig sjÀlva och att sjÀlvdestruktivitet som var nÄgot som hölls hemligt numera Àr nÄgot som barn nu kÀnner till och kan prata om. Barn har helt enkelt begrepp och ord för hur de mÄr och vad de gör.
Barn kan sÀtta ord pÄ sina kÀnslor Att barn kontaktar Bris eller andra stödinsatser Àr en positiv sak. Det Àr bra att barn kan sÀtta ord pÄ sina kÀnslor och att de ber om hjÀlp med det som Àr svÄrt. Men nÀr barn söker hjÀlp mÄste de ocksÄ kunna fÄ det pÄ sina egna villkor.
Under 2022 har antalet kontakter till Bris som handlar om samhĂ€llets oïŹentliga stödinstanser sĂ„som BUP, socialtjĂ€nsten och elevhĂ€lsan ökat markant. En del av samtalen handlar om brister i bemötandet, att barnet inte kĂ€nner sig delaktig i processer som faktiskt handlar om barnet sjĂ€lv, och att inte uppleva att man fĂ„tt hjĂ€lp.
Hur löser vi problemen?
Psykisk ohĂ€lsa Ă€r ett folkhĂ€lsoproblem och det mĂ„ste ske förĂ€ndringar pĂ„ ïŹera olika omrĂ„den för att komma Ă„t problemet. SamhĂ€llet mĂ„ste struktureras pĂ„ ett sĂ€tt som frĂ€mjar god psykisk hĂ€lsa, dĂ€r varje barn med behov har tillgĂ„ng till stöd och hjĂ€lp, och rĂ€tt till goda livsförutsĂ€ttningar. De barn som lider av psykisk ohĂ€lsa mĂ„ste fĂ„ tillgĂ„ng till vĂ„rd och göras delaktiga i sina egna vĂ„rdprocesser. Dessutom mĂ„ste hĂ€lso- och sjukvĂ„rden ges resurser och förutsĂ€ttningar för att arbeta förebyggande. VĂ„rden mĂ„ste bli god och likvĂ€rdig över hela landet. Varje barn har rĂ€tt att mĂ„ sĂ„ bra som de kan â oavsett var de bor.
Fyll i det ord du fÄr fram av den blÄ rutan i korsordet, skanna QR-koden och skicka in formulÀret pÄ hemsidan för att vara med om tÀvla. Bland de som svarat rÀtt lottar vi ut vinsten.
Vinnarna kontaktas via mail, samt presenteras via sociala medier
Det ïŹnns mĂ„nga vĂ€gar till förĂ€ldraskap, en av dem Ă€r att adoptera. För Malin Tuvesson var adoption ett sjĂ€lvklart val efter mĂ„nga Ă„r som singel med barnlĂ€ngtan. För drygt sex Ă„r sedan kom Malins dĂ„ sexĂ„riga dotter till henne frĂ„n Sydafrika. De blev snabbt en familj med en stark anknytning och sammanhĂ„llning.
Jag hade varit singel i mĂ„nga Ă„r och bestĂ€mde mig för att bilda familj pĂ„ egen hand. För mig kĂ€ndes det inte sĂ€rskilt viktigt att barnet nödvĂ€ndigtvis skulle vara nyfött eller biologiskt sĂ„ efter en tids reïŹektion bestĂ€mde jag mig för att adoptera ett lite Ă€ldre barn, sĂ€ger Malin Tuvesson.
Efter att ha blivit godkÀnd som adoptivförÀlder och gÄtt den obligatoriska förÀldrakurs som kommunen arrangerar för blivande adoptivförÀldrar kontaktade
Malin Adoptionscentrum. Processen frÄn möte med kommun till besked om barn tog ett Är.
Jag hade varit singel i mÄnga Är och bestÀmde mig för att bilda familj pÄ egen hand.
âEftersom min dotter hade hunnit fylla sex Ă„r nĂ€r hon kom till mig hade hon sjĂ€lvklart med sig ett förïŹutet, ett sprĂ„k och anknytningar frĂ„n sitt tidigare liv. Jag valde att vara förĂ€ldraledig i 1,5 Ă„r för att vi skulle fĂ„ ordentligt med tid till att etablera en stark anknytning och verkligen lĂ€ra kĂ€nna varandra. Den som adopterar ett barn behöver pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt börja om frĂ„n noll eftersom man inte vet sĂ„ mycket om barnets personlighet, kunskaper och preferenser. Det handlar om att steg för steg introducera barnet till sin nya tillvaro, sĂ€ger Malin Tuvesson.
Tveka inte inför att inleda en adoptionsprocess Den lÄnga förÀldraledigheten gav Àven Malin gott om tid att landa i rollen som förÀlder.
âFörĂ€ldrakursen var verkligen bra och hjĂ€lpte mig att förbereda mig inför förĂ€ldrarollen. Vi diskuterade
bland annat hur man kan hantera situationen om barnet inte knyter an till adoptivförÀldrarna och hur man kan hantera rasism och fördomar frÄn omgivningen, sÀger Malin Tuvesson.
Anknytningsprocessen gick förvÄnansvÀrt bra, mycket tack vare att Malin och hennes dotter kunde kommunicera frÄn start via deras gemensamma sprÄk engelska.
â Mitt rĂ„d till andra som funderar pĂ„ att bli adoptivförĂ€ldrar Ă€r att inte tveka inför att inleda en adoptionsprocess. Satsa ocksĂ„ pĂ„ att vara pĂ„lĂ€st, ju bĂ€ttre pĂ„lĂ€st du Ă€r, desto bĂ€ttre kan du anpassa ditt förĂ€ldraskap, öka kunskapen och medvetenhet för att underlĂ€tta och förstĂ„ ditt barns ursprung och anpassning i sin nya miljö, sĂ€ger Malin Tuvesson.
Modernare adoptionsregler gör att du kan adoptera som gift par eller sambo, du kan vara ensamstÄende man eller kvinna, i en samkönad eller heterosexuell relation. Numera Àr ÄldersgrÀnser borttagna, Àr man öppen för lite Àldre barn sÄ Àr det möjligt i 50 ÄrsÄldern.
Vill du veta mer?
Besök oss pÄ: adoptionscentrum.se
SpÀdbarn behöver hÀlsosam mat som smakar gott och som inte innehÄller nÄgra oönskade ingredienser. Mer Àn ekologiskt betyder att vi överstiger de krav som stÀlls för EU-ekologisk mÀrkning dÄ vi vÀrnar om vÄra barn och barnbarns framtid.
⹠Mer Àn 260 kvalitetskontroller per barnmatsburk
⹠Mer Àn 60 Ärs erfarenhet av ekologiskt jordbruk
⹠Vi sörjer för god och hÄllbar djurhÄllning
⹠Forskning om djurskydd och frÀmjande av biologisk mÄngfald
âą Klimatpositiv produktion
Enligt WHO ökar nÀrsyntheten kraftigt, vilket pÄ sikt kan ge besvÀrliga ögonsjukdomar. Men det gÄr att bromsa utvecklingen av nÀrsynthet hos barn och unga. Det behöver förÀldrar och skola vara uppmÀrksamma pÄ och kÀnna till, menar Nordiska Myopikontrollförbundet som fungerar som en lÀnk mellan forskning och optikbranschen.
Det Ă€r nĂ€r man Ă€r ung som nĂ€rsynthet, sĂ„ kallad myopi, ofta debuterar och synen försĂ€mras i takt med att ögat vĂ€xer. Ăgats lĂ€ngd ökar och nĂ€thinnan kan dĂ„ försvagas, vilket senare i livet kan leda till komplikationer. Det behöver dĂ€remot inte bli sĂ„, menar Johan Ryberg, legitimerad optiker och en av initiativtagarna till Nordiska Myopikontrollförbundet som tillsammans med ett nĂ€tverk av optiker, ögonlĂ€kare och forskare vill sprida vetenskaplig information för att bromsa och förhindra syn- och ögonproblem orsakade av myopi.
â Det ïŹnns behandlingsmetoder för att bromsa nĂ€rsynthet och den informationen behöver nĂ„ skolor, förĂ€ldrar och optiker. VĂ„r förening Ă€r oberoende och icke-kommersiell och verkar för att granska studier och kvalitetssĂ€kra behandlingsmetoder.
Synundersökning varje Är För att kunna korrigera ett synfel och bromsa utvecklingen av nÀrsynthet Àr det viktigt att barnets syn undersöks
regelbundet.
â Att göra en ögonkontroll hos en optiker Ă€r lika viktigt som att gĂ„ till tandlĂ€karen varje Ă„r, framförallt om man som barn har en förĂ€lder som Ă€r nĂ€rsynt. DĂ„ ökar risken dramatiskt, sĂ€ger Johan Ryberg.
Specialframtagna linser och glasögon
Det ïŹnns i dagslĂ€get tre olika behandlingsalternativ som Ă€r godkĂ€nda av Nordiska Myopikontrollförbundet. Antingen kan man anvĂ€nda specialframtagna glas som fungerar för
dem som vill anvĂ€nda glasögon. Eller sĂ„ ïŹnns det mjuka dagslinser som genom en unik teknologi bromsar utvecklingen av nĂ€rsynthet. Det tredje alternativet Ă€r nattlinser som tillfĂ€lligt formar om ögats hornhinna sĂ„ att man ser bra pĂ„ dagen, utan linser eller glasögon.
â Dessa myopibromsande produkter har genomgĂ„tt studier med ïŹna resultat, de Ă€r CE-mĂ€rkta och sĂ€kra för barn. Kan man i tidig Ă„lder bromsa utvecklingen sĂ„ att nĂ€rsyntheten inte blir sĂ„ kraftig, kommer barnens vardag bli enklare och en mĂ€ngd ögon- och synproblem kan pĂ„ lĂ„ng sikt elimineras.
Förebygg med mer lek utomhus För att förebygga nÀrsynthet rekommenderar Johan Ryberg, förutom regelbundna kontroller av barnens ögon, slutligen detta:
â Att vara ute i naturligt dagsljus har visat sig ha positiva eïŹekter pĂ„ nĂ€rsynthetsutvecklingen. Det Ă€r dĂ€rför klokt att byta ut lĂ„nga stunder med skĂ€rmar pĂ„ nĂ€ra hĂ„ll mot utomhusaktivitet, det kan spela stor roll för ögonens vĂ€lmĂ„ende.
Att göra en ögonkontroll hos en optiker Àr lika viktigt som att gÄ till tandlÀkaren varje Är Johan RybergJohan Ryberg Legitimerad optiker och en av initiativtagarna Nordiska Myopikontrollförbundet Text Ulrika Fallenius
âBarns allt sĂ€mre
uppmĂ€rksammasâVill du veta mer? Besök myopikontrollforbundet.se/ FOTO: CAROLINE BOHN
Goda kunskaper i matematik Ă€r en viktig pusselbit â dĂ„ det Ă€r nĂ„got man bĂ€r med sig genom hela livet. Hamnar man som ung pĂ„ efterkĂ€lken Ă€r det lĂ€tt att den onda spiralen vĂ€xer â och att man till slut ger upp. NĂ„got som i vĂ€rsta fall leder till högre risker för psykisk ohĂ€lsa.
Det Àr viktigt att bÄde barn och ungdomar hÀnger med i inlÀrningskurvan nÀr det handlar om matematik. Som ung kan det vara svÄrt att förstÄ syftet med det, eftersom man inte anvÀnder det i vardagen i samma utstrÀckning som nÀr man blir Àldre.
â NĂ„got som Ă€r vĂ€ldigt viktigt Ă€r den generella uppmuntran. Det Ă€r vĂ€ldigt viktigt att unga och barn fĂ„r med sig att man faktiskt kan bli bĂ€ttre och kan lĂ€ra sig matematik, sĂ€ger Ellen Eriksson, generalsekreterare pĂ„ Mattecentrum, en ideell organisation som hjĂ€lper unga att utveckla sina mattekunskaper.
För att engagera sitt barn i matematik kan man till exempel anvÀnda sig av det barnet gillar att göra, menar Ellen. Hon lyfter fram exemplet datorspel. Hitta ett sÀtt att anvÀnda det för att prata och lÀra ut matematik pÄ ett roligare sÀtt.
â Utforska tillsammans med ditt barn. VĂ„ga upprepa, och öva regelbundet, ha tĂ„lamod. Det Ă€r inte alltid lĂ€tt det hĂ€r.
Det matematiska sjÀlvförtroendet
avgörande
För unga handlar det till stor del om sjÀlvförtroendet. Det Àr viktigt att man hela tiden fortsÀtter att uppmuntra till att plugga matematik för att frÀmja det matematiska sjÀlvförtroendet. PÄ sÄ
SÀtter man grunderna och hÄller fast vid det, och fÄr igÄng sjÀlvförtroendet hos barnet, dÄ kan man verkligen lyckas senare. Har man sjÀlvförtroendet kan man komma hur lÄngt som helst.
Ellen Eriksson
sÀtt blir det ocksÄ enklare för dem att hÀnga med nÀr matematiken blir mer avancerad.
â SĂ€tter man grunderna och hĂ„ller fast vid det, och fĂ„r igĂ„ng sjĂ€lvförtroendet hos barnet, dĂ„ kan man verkligen lyckas senare. Har man sjĂ€lvförtroendet kan man komma hur lĂ„ngt som helst, menar Ellen Eriksson.
NÀr det vÀl Àr dags att sköta om sin egna privatekonomi blir det betydligt enklare om man har bra matematikkunskaper. Det handlar om
allt frÄn att ta kloka ekonomiska beslut till att bedöma hur mycket nÄgot faktiskt kostar. Eller hur mycket man behöver spara för att nÄ ett visst sparmÄl. Klarar man inte av det ökar dessvÀrre risken för psykisk ohÀlsa.
â Det kan bli stora konsekvenser om man inte kan tillĂ€mpa matematiken senare i livet. Man hamnar i besvĂ€rliga situationer som gör att man i vĂ€rsta fall mĂ„r dĂ„ligt. DĂ„ börjar den hĂ€r negativa spiralen och det kan spilla över pĂ„ allting till slut, sĂ€ger Ingela Gabrielsson, privatekonom pĂ„ Nordea.
Fördjupat samarbete för unga
Den ideella föreningen Mattecentrum, som genom sina kostnadsfria fysiska och digitala rĂ€knestugor matteboken. se och chattforumet pluggakuten.se erbjuder barn och unga kostnadsfri lĂ€xhjĂ€lp i matematik, har nu tillsammans med Nordea fördjupat sitt samarbete. Nordea kliver in som huvudpartner till Mattecentrum, med syftet att stĂ€rka ungas matematiska sjĂ€lvförtroende â och visa pĂ„ hur man anvĂ€nder det i vardagen. â BĂ„de Mattecentrum och Nordea tycker att alla ska ha rĂ€tt förutsĂ€ttningar för att kunna nĂ„ sin potential. DĂ€r blir Nordea som partner en viktig pusselbit som kan visa pĂ„ hur man applicerar det i vardagen, sĂ€ger Ellen Eriksson.
Lyckade investeringar idag ger en god avkastning imorgon. DĂ€rför vet vi att varje krona som spenderas pĂ„ att fĂ„ barn och unga att mĂ„ bĂ€ttre, kĂ€nna delaktighet och tro pĂ„ sig sjĂ€lva, Ă€r en stor vinst för framtiden. Det Ă€r vĂ„r investeringsïŹlosoïŹ.
Inspireras av vÄra insatser för barn och unga pÄ ideerforlivet.se
Att bli utbytesstudent och bo och gÄ i skola i ett annat land Àr en spÀnnande och utvecklande upplevelse. Clara Ylander frÄn Göteborg var sjutton Är nÀr hon Äkte pÄ ett utbyte till Kansas i USA via STS Education. Utbytet gav henne vÀnner för livet, stÀrkt sjÀlvförtroende och mersmak pÄ att bo och vistas utomlands.
Jag och min familj har tidigare rest en del i USA och jag ville upptÀcka mer av landet. Jag sÄg ett Är som utbytesstudent som ett bra sÀtt att komma ut pÄ egen hand i vÀrlden. Samtidigt kÀndes det tryggt att resa under organiserade former, via en arrangör. Jag ville bÀttra pÄ mina engelskkunskaper och se nÄgot nytt, sÀger Clara Ylander.
Hon hamnade hos en familj med svenska rötter i Kansas i MellanvÀstern, dÀr hon skulle bo och gÄ ett Är pÄ high school.
âVisst var det ett stort steg att ïŹytta frĂ„n Göteborg till en liten stad i Kansas, men jag bestĂ€mde mig för att verkligen omfamna den nya livsstilen och det nya sammanhanget. Jag engagerade
att ha gĂ„tt klart det svenska gymnasiet hade Clara en stark drivkraft att ïŹytta utomlands igen. Den hĂ€r gĂ„ngen valde hon att Ă„ka till Haag i NederlĂ€nderna, dĂ€r hon idag jobbar som projektledare pĂ„ Amazon.
âJag hade förmodligen inte ïŹyttat till NederlĂ€nderna om jag inte hade deltagit i ett utbyte. PĂ„ plats i USA lĂ€rde jag mig ïŹytande engelska och stĂ€rkte dessutom mitt sjĂ€lvförtroende. Jag lĂ€rde mig mycket om olika kulturer och olika sĂ€tt att leva. Sammantaget gjorde det att jag utvecklades mycket som person. Nu har jag bott i NederlĂ€nderna i ett par Ă„r och trivs jĂ€ttebra, sĂ€ger Clara.
En upplevelse för livet Hennes rĂ„d till andra som funderar pĂ„ att Ă„ka pĂ„ ett utbyte Ă€r att engagera sig i de klubbar och fritidsaktiviteter som skolan ordnar. De ïŹesta high schools har ett brett utbud av olika föreningar och klubbar för olika intresseinriktningar. Det Ă€r ett bra sĂ€tt att lĂ€ra kĂ€nna nya mĂ€nniskor och att fĂ„ en rolig och omvĂ€xlande fritid.
âEtt annat rĂ„d Ă€r att vĂ„ga ta steget och faktiskt Ă„ka pĂ„ ett utbyte. Ăven om det kan kĂ€nnas lite nervöst att Ă„ka lĂ„ngt ifrĂ„n sin familj, sina vĂ€nner och det sammanhang man Ă€r van vid sĂ„ Ă€r det en upplevelse för livet. Det Ă„r man spenderar utomlands ger sĂ„ mycket tillbaka pĂ„ olika sĂ€tt. Jag vill ocksĂ„ tipsa andra som Ă„ker pĂ„ utbyte att Ă„ka i vĂ€g med ett öppet sinne och vara öppen för allt den plats du Ă„kt till kan erbjuda, sĂ€ger Clara Ylander.
skapar vÀnskapsband för livet och lÀr dig massor,
PĂ„ plats i USA lĂ€rde jag mig ïŹytande engelska och stĂ€rkte dessutom mitt sjĂ€lvförtroende.
Clara Ylander
I korridoren pÄ högstadiet utspelade sig ett mobbinghelvete med Lisa Jonsson i huvudrollen. Samtidigt som hennes alter ego Misslisibell hade över 500 000 följare pÄ YouTube. Efter Är av överlevnad reser hon sig ur askan och förvandlar erfarenheten till en vinnande styrka.
NĂ€r Lisa eller Misslisibell började högstadiet trodde hon för första gĂ„ngen att hennes drömmar besannats. Hon gick frĂ„n att vara en udda fĂ„gel till att vara en i tjejgĂ€nget. Snabbt förvandlades drömmen till en mardröm â ledaren i gĂ€nget hade bestĂ€mt sig för att frysa ut henne.
SĂ„ utvecklades mobbingen Mobbingen började pĂ„ nĂ€tet pĂ„ Ask.fm som var dĂ„tidens version av Tik Tok. I feeden kunde hela skolan och alla de som var dĂ€r lĂ€sa det som skrevs om henne. Lisa beskriver det som att saker hamnade pĂ„ en orimlig nivĂ„. Snart kunde hon inte röra sig pĂ„ skolan utan att bli mobbad. Man hĂ„nade hennes utseende â white trash, grisnĂ€sa. KĂ€rt barn har mĂ„nga namn enligt mobbarna. Till slut ïŹck hon sitta pĂ„ toaletten pĂ„ rasten. Det eskalerade och blev mer och mer aggressivt â pĂ„ fritidsgĂ„rden, i byn och hon ïŹck ta bakvĂ€gen ut frĂ„n skolan till bussen och ha rektorns telefonnummer sparat i mobilen. Det var heller ingen frizon att komma hem för mobbingen utspelade sig istĂ€llet pĂ„ sociala medier.
Ta hjĂ€lp och vĂ„ga berĂ€tta â Jag berĂ€ttade till slut för mina förĂ€ldrar. Det gick inte att dölja hur jag mĂ„dde och jag visade dem vad som skrevs pĂ„ nĂ€tet, sĂ€ger Lisa. Hon och hennes förĂ€ldrarna tog kontakt med hennes mentor. FörĂ€ldrarna upplevde det lite svĂ„rt att veta vem de skulle prata med. NĂ€r mobbningen eskalerade hade de kontakt med rektorerna per telefon. Efter en dialog beslutades det att Lisa
skulle byta skola och skulle fÄ möjlighet att starta om i en ny kommun. I den nya skolan mÀrkte de att Lisa stack ut och snart var hon utfryst.
Problemet var att nÀtmobbningen följde med. Det gjorde det ocksÄ svÄrt för förÀldrarna att agera. Vad de Àn gjorde sÄ förvÀrrades Lisas situation pÄ internet.
De försökte men lyckades inte âJag stod upp för mig sjĂ€lv och Ă€ndrade inte pĂ„ mig. Jag fortsatte med YouTube för det var det enda roliga jag hade, menar Lisa. Av sina följare ïŹck hon höra att hon var bra. De skickade omtĂ€nksamma meddelande om de mĂ€rkte att hon inte mĂ„dde bra. Mobbarna försökte verkligen trycka ner henne som person, men de lyckades inte. Lisa var stolt över att hon var en udda fĂ„gel. Erfarenheterna mynnade ut i boken Ni vann aldrig â SĂ„ tog jag mig levande genom högstadiet, skriven tillsammans med Pernilla Karlsson. Lisa skrev inte boken för att hĂ€nga ut mobbarna utan för att öppna upp och hjĂ€lpa andra i en liknande situation.
Mobbing sÀtter spÄr
NÀr Lisa slutade nian tvÄ mÄnader innan alla andra kom Ängesten och den psykiska ohÀlsan. Varje natt under ett helt Är drömde hon mardrömmar.
âDet krĂ€vdes mycket arbete efterĂ„t för mobbing sĂ€tter spĂ„r i en.â Lisa gick aldrig gymnasiet för hon var alltför traumatiserad av skolgĂ„ngen. Men att skriva boken var en befrielse och en form av terapi.
Namn: Lisa Jonsson
Ă lder: 21
Gör: InïŹuencer
Bor: Karlskrona
Det Àr viktigt att den som blir mobbad inte hÄller det för sig sjÀlv utan tar hjÀlp av vuxna. Mitt rÄd Àr att berÀtta för den du kÀnner dig trygg med och som kan föra din talan
Lisa JonssonIngen Àr ensam
âDet Ă€r viktigt att den som blir mobbad inte hĂ„ller det för sig sjĂ€lv utan tar hjĂ€lp av vuxna. Mitt rĂ„d Ă€r att berĂ€tta för den du kĂ€nner dig trygg med och som kan föra din talan. HĂ„ll inte allt inne för det Ă€r aldrig ditt fel, poĂ€ngterar hon. Om förĂ€ldrar hĂ„ller koll och hĂ€nger pĂ„ nĂ€tet dĂ€r deras barn och ungdomar Ă€r, gör att de kan mĂ€rka och se om nĂ„gon mobbar. Lisa skulle aldrig acceptera nĂ„gon form av kommentarer. Hon har ocksĂ„ under alla Ă„r av mobbing blockerat och anmĂ€lt konton. Idag ser hon det som en styrka att hon vĂ„gat vara sig sjĂ€lv. Hon drömmer om att resa och utforska vĂ€rlden â för nu Ă€r hon inte lĂ€ngre begrĂ€nsad.
Fortfarande saknar man samlad nationell statistik över skolfrĂ„nvaro. Samtidigt sĂ„ nĂ„s Attention dagligen av allt ïŹer samtal om barn med neuropsykiatriska funktionsnedsĂ€ttningar (NPF) som inte kan vara i skolmiljön. Familjer lever i en utsatt och isolerad situation dĂ€r de möts av oförstĂ„else, fördomar och okunskap. Skolsituationen leder ofta till att utmattning, utanförskap, skuldkĂ€nslor och sjĂ€lvmordstankar drabbar barnen, visar Attentions rapport.
Barnens röster
âJag blev utbrĂ€nd och deprimerad och skolan skyllde allt som var svĂ„rt pĂ„ migâ, berĂ€ttar ett barn. I Attentions kommande rapport: VĂ€gen tillbaka â frĂ„n skolfrĂ„nvaro till skolnĂ€rvaro förmedlas röster frĂ„n familjer med egen erfarenhet. Barnen berĂ€ttar om bristande stöd, krav, Ă„ngest, att man saknar trygga relationer till vuxna och att skolmiljön gör dem utmattade. Unga beskriver hur de kraschat â nĂ€r ensamhet, utanförskap, skuld och oro inför framtiden vĂ€xer. MĂ„nga barn kan efter Ă„r av bristande stöd, frĂ„n skola och vĂ„rd, inte lĂ€ngre nĂ€rma sig skolmiljön och berĂ€ttar att de inte lĂ€ngre vill leva.
Kampen för stöd
Kunskap kring skolfrÄnvaro och NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar) Àr lÄg. FörÀldrar kÀmpar för att skolan ska förstÄ, agera och se till barnets stödbehov. NÀr skolan inte förmÄr att ta sitt ansvar hamnar
ansvaret i förÀldrarnas knÀ. Man pÄbörjar eller sÀtter in stöd för sent, samverkan mellan hem och skola brister och förÀldrar vittnar om resursbrist och hög personalomsÀttning. I förlÀngningen kraschar ofta förÀldrars ekonomi. Antingen pÄ grund av sjukskrivning, för att de mÄste gÄ ner i arbetstid eller nÀr lönen blir ersatt mot vÄrd av barn (Vab).
âKan inte pressa merâ
Barnen har ofta utmattningssymptom och ökad suicidrisk. FörÀldrarna
LÀs mer pÄ attention.se
balanserar skolplikten med barnets mĂ„ende, samtidigt som de söker kunskap om rĂ€ttigheter, stöd och skyldigheter. FrĂ„nvarosituationen innebĂ€r mĂ„nga kontakter med exempelvis skola, vĂ„rd och socialtjĂ€nst. En familj hade 170 möten under ett Ă„r, dĂ€r frĂ„gan om varför deras barn inte Ă€r i skolan stĂ„r i fokus. Samtidigt som man ifrĂ„gasĂ€tter förĂ€ldraskapet. âJag vill bara att det ska ïŹnnas en förstĂ„else kring att jag inte kan pressa honom mer till att komma till skolan. Han vill ju ta livet av sigâ, berĂ€ttar en förĂ€lder.
Om Attention och projektet
Riksförbundet Attention Ă€r en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsĂ€ttningar (NPF) och deras familjer. Attention driver det treĂ„riga Arvsfondsprojektet VĂ€gen tillbaka â frĂ„n skolfrĂ„nvaro till skolnĂ€rvaro.
Jag skÀms. Mamma och pappa Àr sÄ ledsna och jag försöker sÀga att det inte Àr deras fel.
Denna artikel Àr i samarbete med Riksförbundet Attention och AllmÀnna arvsfonden.
Jag kan inte kan pressa honom mer till att komma till skolan. Han vill ju ta livet av sig.â
âSkolanSusanne Berneklint Projektledare VĂ€gen tillbaka
FörÀldrar kÀmpar för att skolan ska förstÄ, agera och se till barnets stödbehov.
I 25 Är har vi lyssnat, stöttat och peppat unga tjejer som inte mÄr bra. Trycket pÄ vÄra stödlinjer Àr stÀndigt högt. HjÀlp Tjejzonen att hÄlla chatterna öppna varje kvÀll hela veckan.
Swisha 100 kr till 90 02 072 tjejzonen.se
Stöd forskningen för ett friskare liv. Din gÄva gör skillnad.
Kisar barnet, eller lutar sig fram för att se bÀttre? Det hÀr kan vara tidiga tecken pÄ nÀrsynthet och bör undersökas med syntest. Genom att agera tidigt kan du fÄ nödvÀndiga rÄd och lösningar för skarpare syn, och dessutom sakta ned nÀrsynthetens utveckling.
Har du lagt mĂ€rke till tecken pĂ„ nĂ€rsynthet hos ditt barn, och sedan fĂ„tt detta bekrĂ€ftat av ögonlĂ€kare? Din första reaktion Ă€r förmodligen att boka en tid hos optikern och köpa glasögon för att korrigera nĂ€rsyntheten. Det Ă€r inte konstigt om du resonerar sĂ„ hĂ€r, men det Ă€r inte hela bilden nĂ€r det gĂ€ller nĂ€rsynthet! Optiska standardglas korrigerar nĂ€rsyntheten temporĂ€rt för att garantera bra syn, men det förhindrar inte att den kan förvĂ€rras. Hittills har olika lösningar funnits tillgĂ€ngliga för att kontrollera barns nĂ€rsynthet: ortokeratologi (nattlinser, Ortho-K), progressiva kontaktlinser för anvĂ€ndning dagtid samt farmaceutiska produkter â i synnerhet atropinögondroppar. Dessa lösningar har dock ïŹera begrĂ€nsningar och krĂ€ver förĂ€ldrars tillsyn och engagemang.
För att lösa dessa problem och hjĂ€lpa ditt barn i vardagen har Essilor utvecklat en ny generation glasögonglas som revolutionerar nĂ€rsynthetskontroll: Stellestâąglas. EssilorÂź Stellestâą glas bĂ„de korrigerar och kontrollerar barnets nĂ€rsynthet. Dessa högpresterande glas som bromsar utvecklingen av nĂ€rsynthet Ă€r resultatet av mĂ„nga Ă„rs forskning. Stellestâą korrigerar nĂ€rsynthet, ger skarp syn pĂ„ lĂ„ngt hĂ„ll genom ett enkelslipat synomrĂ„de samt nĂ€rsynthetskontroll genom H.A.L.T.*teknologi. H.A.L.T.*-teknologin utgörs av en konstellation osynliga** mikrolinser som skapar en volym av ofokuserat ljus framför nĂ€thinnan och följer dess form. Signalvolymen fungerar som ett skydd mot ögats lĂ€ngdtillvĂ€xt och dĂ€rmed utvecklingen av nĂ€rsynthet. EssilorÂź Stellestâą glas bromsar utvecklingen av nĂ€rsynthet med i genomsnitt 67 %***.
Barn och ungdomar fÄr i sig stora mÀngder socker och det Àr svÄrt att veta hur mycket socker det faktiskt Àr i olika produkter.
Just nu ïŹras Internationella munhĂ€lsodagen vĂ€rlden över. I Sverige uppmĂ€rksammar Sveriges TandlĂ€karförbund det genom en paneldiskussion dĂ€r vi bland annat diskuterar en helt ny app för sockermĂ€rkning, tillsammans med tandlĂ€kare Patrik AndrĂ©n, författaren och forskaren Ann Fernholm och VD för Sockerchecken Mattias Andersson. Ta del av seminariet pĂ„ vĂ„r webb.
Stellestâą glasen Ă€r estetiska, sĂ€kra och enkla att anvĂ€nda. LĂ€r dig mer om Stellestâą-lösningen, glas designade för barn med nĂ€rsynthet. FrĂ„ga din optiker för mer information!
* Highly Aspherical Lenslet Target ** Estatisk ïŹnish *** Bao, J., Huang, Y., Li, X., Yang, A., Zhou, F., Wu, J., Wang, C., Li, Y., Lim, E.W., Spiegel, D.P., Drobe, B., Chen, H., 2022. Spectacle Lenses With Aspherical Lenslets for Myopia Control vs SingleVision Spectacle
Lenses: A Randomized Clinical Trial. JAMA Ophthalmol. 140(5), 472â478. https:// doi.org/10.1001/ jamaophthalmol. 2022.0401
Skanna QR-koden för att komma till tandlakarforbundet.se
Man kan tycka att det Ă€r en sjĂ€lvklarhet att man som förĂ€lder ska fĂ„ vara tillsammans med sitt barn nĂ€r det genomgĂ„r tuïŹa medicinska behandlingar pĂ„ sjukhus lĂ„ngt hemifrĂ„n. Men sĂ„ Ă€r det inte alltid. Avsaknad av familjeboenden i anslutning till sjukhuset gör att familjer mĂ„ste splittras. För mĂ„nga Ă€r det inte heller ett alternativ att ha hela familjen boende pĂ„ hotell under lĂ„nga perioder.
NĂ€r ett barn blir allvarligt sjukt drabbas hela familjen. Som förĂ€lder oroar man sig för sitt barn, partner och andra barn. Som syskon kan det vara svĂ„rt att förstĂ„ vad som hĂ€nder, man oroar sig för sitt sjuka syskon och för sina förĂ€ldrar. Livet vĂ€nds upp och ner. SĂ„dant som tidigare var jĂ€tteviktigt blir betydelselöst. Samtidigt kan de enklaste sakerna bli den största hjĂ€lpen och helt avgörande för att man ska orka. Som att hela familjen fĂ„r vara tillsammans. Det Ă€r dĂ€rför Ronald McDonald Hus ïŹnns, ett hem hemifrĂ„n. Husen Ă€r belĂ€gna pĂ„ gĂ„ngavstĂ„nd till specialistsjukhusen och hĂ€r kan hela familjen bo och leva tillsammans i en trygg hemmiljö under behandlingstiden.
Ett hem hemifrÄn för hela familjen I Husen erbjuds ett hem för hela familjen dÀr farmor eller mormor kan komma och avlasta förÀldrarna och dit slÀktningar kan komma pÄ besök. HÀr lagar man
Det borde vara en sjÀlvklarhet att familjen ska fÄ möjlighet att vara nÀra nÀr ett barn blir svÄrt sjukt Lisa Palm Danielsson
mat, tvĂ€ttar, stĂ€dar och lĂ€ser lĂ€xor. Det ïŹnns utrymme att leka, bĂ„de inne och ute, och man kan ha sĂ„vĂ€l taco-tisdag som fredagsmys. I Husen ïŹnns alltid personal och volontĂ€rer, men framför allt andra familjer som Ă€r i samma situation och förstĂ„r precis vad man gĂ„r igenom. HĂ€r hittar bĂ„de smĂ„ och stora nya vĂ€nner, ibland för livet. Naturligtvis ïŹnns det ocksĂ„ möjlighet att dra sig undan i familjens privata rum, nĂ€r man inte orkar prata med nĂ„gon alls. Att samla kraft mellan behandlingarna pĂ„ sjukhuset Ă€r viktigt för bĂ„de förĂ€ldrar och barn.
Boendet betalas av hemregionen och familjerna sjÀlva betalar inget för tiden de bor i Husen.
Behov av ïŹer familjeboenden
Idag ïŹnns det fem Ronald McDonald Hus runt om i Sverige dĂ€r drygt 4 300 familjer bor varje Ă„r. Men behovet av familjeboende Ă€r fortsatt stort och tidvis tvingas Husen tacka nej till familjer som önskar en plats att bo i anslutning till barnets sjukdomsperiod. Förhoppningen Ă€r att kunna etablera Ă€nnu ett Hus, denna gĂ„ng i Solna intill Karolinska Universitetssjukhuset, som saknar familjeboende i omrĂ„det.
En familj i balans skapar trygghet Ă€ven för det svĂ„rt sjuka barnet och mĂ„r familjen bra psykiskt bidrar det till lĂ€kandet. Det borde vara sjĂ€lvklart att familjen ska fĂ„ möjlighet att vara tillsammans nĂ€r ett barn blir svĂ„rt sjukt. DĂ€rför kommer vi aldrig sluta arbeta för att erbjuda familjeboende till ïŹer familjer.
Bidra till att svÄrt sjuka barn som behöver specialistvÄrd fÄr vara sÄ nÀra ett hem man kan komma, tillsammans med sin familj nÀr livet Àr som svÄrast. Swisha en gÄva till 900 70 22.
www.ronaldmcdonaldbarnfond.se
Lisa Palm Danielsson Generalsekreterare Ronald McDonald Barnfond
Som förÀldrar stÄr vi inför en dubbel utmaning; förÀldraskapet och klimatkrisen. Vi bÀr pÄ viljan att ge vÄra barn det bÀsta av livet idag, men behöver ocksÄ garantera en trygghet Àven i framtiden.
VÄra barns klimat presenterar vÄr klimatguide som riktar sig till förÀldrar som vill stÀlla om, men kanske inte vet hur eller var de ska börja. Tips pÄ hur vi kan engagera oss som familj och pÄverka för systemförÀndring.
LÀs mer pÄ varabarnsklimat.se/klimatkompass
Rofyllda nĂ€tter och utvilade dagar brukar man oftast inte förknippa med barnets första Ă„r. Bebisar behöver i genomsnitt 15-18 timmars sömn per dygn men som nybliven förĂ€lder kan den si ran kĂ€nnas som en dimmig dröm i nĂ€tter av sömnigt vankande och vaggande. Vi vet hur du har det! Ett tips kan vara att du bĂ€r babyns snutteïŹlt nĂ€ra dig för att den ska fĂ„ din doft och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt ge barnet extra trygghet nĂ€r det Ă€r dags att sova. Diinglisarna Ă€r de allra yngsta barnens favorit av mĂ„nga anledningar och nu har en ny kompis ïŹyttat in i familjen. En liten sömnig nalle i vĂ„r allra mjukaste kvalitet som hĂ„ller tvĂ€tt efter tvĂ€tt. Du kan lĂ€sa mer om vĂ„ra Diinglisar pĂ„ vĂ„r hemsida och hitta just din minstings favoritdjur. En riktigt gosig vĂ€n för livets alla stunder!
facebook.com/teddykompaniet