Astma, Allergi & Eksem

Läs mer på folkhalsasverige.se

ASTMA, ALLERGI OCH EKSEM

Filip Poon

Filip hittade matintresset genom sin svåra matallergi. Sida 8–9.

HUVUDSPONSORER:

Kronisk rinosinuit: När ”förkylningen” aldrig tar slut

Caroline Nilsson

Allt fler barn i Sverige lever med matallergier, och för många familjer innebär det ständig oro vid varje måltid.

Cecilia Ahlström Emanuelsson

Allergisäsongen blir längre och för många innebär den flera månader av återkommande problem. Ta del av tipsen för att minska allergibesvären.

Göran Wennergren

Astma hos barn är ett vanligt men komplext tillstånd som påverkar vardag och livskvalitet, men som ofta kan behandlas e!ektivt om det upptäcks i tid.

Projektledare: Jonathan Ahlberg (jonathan.ahlberg@ mediaplanet.com) Verkställande direktör: Mimmi Holm

Redaktionschef: Daniel Petersson A! ärsutvecklare:

Josefine Asker Distribution: Aftonbladet 10-03-2026

Tryckeri: Bold Printing Mediaplanet kontaktinformation: E-post: daniel.petersson@mediaplanet.com

Omslagsfoto: Matilda Lindeblad Alla foton ägs av Shutterstock om inget annat anges.

@Mediaplanetsweden

Återvinn gärna tidningen

Johan Hellgren Överläkare, professor och specialist på öron-, näs- och halssjukdomar

Föreställ dig att aldrig kunna bli riktigt frisk. Näsan är täppt, världen luktar ingenting och trycket i ansiktet gör dagarna tunga. Lägg till nätter av störd sömn. Tillståndet kallas kronisk rinosinuit (CRS), och drabbar omkring var tionde svensk.

Som att vara förkyld 365 dagar om året

Johan Hellgren, överläkare, professor och specialist i öron-, näs- och halssjukdomar vid

Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet, säger att många tror att det handlar om allergi eller en långvarig förkylning. Men CRS är en kronisk inflammation i näsa och bihålor som ger symtom hela året. Patienter upplever nästäppa, rinnsnuva, förlorat luktsinne och tryck i pannan, runt näsan eller mellan ögonen. Sömnproblem är vanligt och påverkar både humör, arbete och fritid. För diagnos krävs ihållande symtom som till exempel nästäppa i minst tre månader.

En inflammation som aldrig släpper CRS beror inte alltid på allergi. I många fall handlar det om en överaktiv inflammationsprocess där immunförsvaret reagerar utan tydlig orsak. Slemhinnan förtjockas och förändras, vilket gör tillståndet segdraget. Inflammationen svarar ofta långsammare på behandling än vid säsongsallergi. Sjukdomen förekommer både med och utan polyper i näsan. När polyper är inblandade blir behandlingen ofta mer komplex och kan kräva operation.

Behandlingen kräver tålamod Den vanligaste behandlingen för kronisk rinosinuit är kortisonnässpray, som dämpar inflammationen och håller besvären i schack över tid.

– Näskortisonbehandling tar tid. Två till fyra månader innan man märker skillnad. Många ger upp för tidigt, säger Hellgren. Personer med polyper kan behöva upprepade operationer årligen för att hålla symtomen i schack.

Nya läkemedel – men inte fullt tillgängliga Under det senaste decenniet har forskningen tagit viktiga steg framåt. Nya biologiska läkemedel har godkänts internationellt och har påvisat lovande resultat för personer med svår kronisk rinosinuit, särskilt hos patienter med polyper. Många beskriver förbättrat luktsinne och minskade symtom. Sverige subventionerar inte dessa läkemedel i dagsläget, vilket innebär att kostnaden hamnar hos patienten. För många blir det därmed svårt att på egen hand ta del av behandlingen. Samtidigt pågår utvärderingar och processer som kan leda till regelförändringar framöver.

Kunskap och vårdkontakt avgörande – Kronisk rinosinuit är en livslång sjukdom, men rätt behandling kan göra vardagen betydligt lättare, säger Johan Hellgren. Han betonar vikten av en korrekt diagnos och en tydlig plan för den långsiktiga behandlingen. För de flesta patienter innebär det behandlingskontroll med näskortisonspray och operation vid behov. Vården utvecklas, nya behandlingsmetoder dyker upp och för patienter med CRS betyder det att utvecklingen rör sig åt rätt håll.

Unga allergiker — En plats för gemenskap och stöd

Du vaknar och känner det direkt. Ögonen kliar redan innan du hunnit öppna dem helt. Näsan är täppt, huvudet dunkar och kroppen känns tung – trots att du sovit hela natten. För våra medlemmar är det här inte en förkylning. Det är vår. ”Det känns som att springa ett maraton innan skoldagen ens har börjat”, säger en medlem.

När andra gläds åt ljuset och värmen inleds i stället en flera månader lång kamp. Pollensäsongen påverkar inte bara kroppen – den påverkar hela livssituationen. I samtal med unga medlemmar framträder en gemensam bild: symtomen liknar en ständig förkylning, men med en utmattning som slår hårt mot både koncentration och ork. Ögon svullnar och kliar, huden blossar upp i eksem, näsblod och andningssvårigheter gör vardagen oförutsägbar. Reaktionsförmågan försämras och det blir svårt att hänga med på lektionerna.

Allergin gör det svårt att fokusera Konsekvenserna märks tydligt i skolan. Flera berättar att deras studieresultat påverkats under pollensäsongen. Tröttheten gör det svårt att fokusera på genomgångar och prov. Någon beskriver hur hon fick underkänt i idrott eftersom lektionerna hölls utomhus så fort vädret tillät, utan att alternativa lösningar erbjöds. En annan, som tidigare haft idrott som sitt starkaste ämne, upplevde hur både ork och prestation sjönk drastiskt under våren – något som i sin tur påverkade slutbetyget.

Avfärdas som ”lite nysningar” Gemensamt är också upplevelsen av bristande förståelse. Pollenallergi avfärdas ofta som ”lite nysningar”, men för många unga handlar det om en kraftig försämring av livskvaliteten under stora delar av terminen. Att ständigt känna sig trött, sjuk och begränsad påverkar även det psykiska måendet. I rapporten ”Ärligt talat – hur mår du?” från Unga Allergiker framkommer att allergi kan kopplas till nedstämdhet och känslor av utanförskap. Forskning från Göteborgs universitet visar dessutom att var femte person lever med pollenbesvär. För unga som redan befinner sig i en avgörande period i livet kan pollensäsongen få långsiktiga konsekvenser. När frånvaro registreras som ogiltig, när prestationer bedöms utan hänsyn till medicinska förutsättningar och när anpassningar uteblir riskerar allergin att påverka framtida möjligheter.

Förståelse och rimliga anpassningar Unga med pollenallergi efterfrågar inte särbehandling – utan förståelse och rimliga anpassningar. Med rätt stöd från skola och omgivning kan skillnaden bli avgörande. Ingen elev ska behöva få sänkta betyg eller känna sig ifrågasatt på

Flera berättar att deras studieresultat påverkats under pollensäsongen.

Tröttheten gör det svårt att fokusera på genomgångar och prov.

grund av en allergi de inte kan styra över. Unga Allergiker jobbar för att skapa en tryggare och mer jämlik vardag för barn och unga, så att de kan fokusera på det de brinner för utan att känna sig begränsade. Vi är en plats för gemenskap och erfarenhetsutbyte för alla, men speciellt för de som känner att de behöver lite extra stöd. Medlemskapet i Unga Allergiker är kostnadsfritt och hjälper oss i vårt arbete.

ÅKE SVENSSON

Kroniskt handeksem är vanligt men kan ofta behandlas

Kroniskt handeksem är en vanlig men ofta förbisedd och underbehandlad hudsjukdom som kan få stor påverkan på både livskvalitet och arbetsförmåga. I yrken där frekvent handtvätt, exponering för vatten och användning av handskar är en del av vardagen är risken för handeksem särskilt stor. Med rätt vård, behandling och ändrade vardagsrutiner kan problematiken lindras.

Åke Svensson

Överläkare i dermatologi på hudmottagningen vid Skånes universitetssjukhus

Vanliga symtom på handeksem är !ällande och rodnade, torr, känslig, narig och ibland även sprucken hud. Handeksem är ofta en underskattad sjukdom som är viktig att ta på allvar. Eftersom vi använder händerna i nästan allt vi gör så innebär eksem på just händerna ofta en tydlig begränsning i vad vi kan ägna oss åt, såväl på jobbet som på fritiden, säger Åke Svensson, överläkare i dermatologi på hudmottagningen vid Skånes universitetssjukhus. Handeksem drabbar cirka 10 procent av den vuxna befolkningen och är den vanligaste arbetsrelaterade hudsjukdomen. Handeksem är särskilt vanligt bland personer i vård- och omsorgsyrken, där frekvent handtvätt, handsprit och användning av handskar är en del av det dagliga arbetet. Även frisörer och yrkesgrupper som ofta utsätter händerna för vatten, exempelvis inom livsmedelshantering, är särskilt utsatta för handeksem. Din arbetsgivare

Primärvården kan ge behandling till handeksemet och ge råd kring vad du själv kan göra för att minska besvären.

har ett ansvar att i största möjliga mån anpassa din arbetsmiljö så handeksem kan förebyggas och hållas i schack.

Primärvården kan utreda och behandla –Frekvent handtvätt är en riskfaktor, liksom att ofta använda plast- eller gummihandskar i arbetet. Friktionen från handskarna kan bidra till eller förvärra handeksem. Ett råd är därför att om möjligt använda bomullshandskar under plasthandskarna. Mitt råd till personer med handeksem är att så tidigt som möjligt söka sig till primärvården. Primärvården kan ge behandling till handeksemet och ge råd kring vad du själv kan göra för att minska besvären. Om behandlingen inte ger någon e!ekt efter sex veckor bör primärvården remittera dig till en hudläkare, säger Åke Svensson.

Han betonar att det numera finns e!ektiv behandling för personer med handeksem. Mjukgörande

salva som stärker hudbarriären samt inflammationsdämpande salvor hjälper många, ofta i kombination med ändrade vanor. För personer med omfattande besvär kan hudläkare ordinera systemläkemedel.

Irritationseksem är vanligast Handeksem kan ha många orsaker. En generell benägenhet att utveckla eksem på andra delar av kroppen kan påverka. Bland personer med atopisk dermatit är exempelvis risken att utveckla handeksem tre till fyra gånger högre. –De flesta handeksem är så kallade allergiska eller icke-allergiska kontakteksem. Flest patienter har vad som kallas för irritationseksem, vilket innebär att handeksemen inte orsakats av någon allergi. Det är också relativt vanligt att handeksem orsakas av en kombination av irritation och någon form av kontaktallergi mot exempelvis kemiska ämnen eller parfym, säger Åke Svensson.

Matallergier hos barn — så påverkas vardagen och tryggheten

Allt fler barn i Sverige lever med matallergier, och för många familjer innebär det ständig oro vid varje måltid. Barn med matallergi har en tydlig risk för allvarliga, ibland livshotande reaktioner som kan kräva akut behandling med adrenalin. Eftersom sjukdomen ofta inte syns utåt är den lätt att underskatta i vardagen.

Matallergier kan variera mycket i svårighetsgrad, från milda symtom till svår anafylaxi, säger Caroline Nilsson, barnläkare, docent i pediatrik och specialist på barnallergologi.

För familjer där allergin redan är ett faktum handlar livet om vaksamhet.

Smulor på golvet kan vara en risk när små barn stoppar allt i munnen, och akutmedicin måste alltid finnas nära.

Att gå på kalas, äta på restaurang eller åka på utflykt kräver planering och kommunikation med pedagoger och lärare – ibland svåra beslut om vad som är säkert.

Studier visar att barn med matallergier ofta skattar sin livskvalitet lägre än jämnåriga. Särskilt övergången från förskola till skola är kritisk. I förskolan finns ofta en trygg miljö, medan skolstarten innebär mer eget ansvar och mindre kontroll.

– Det är viktigt att se vad barnet kan göra och uppmuntra till delaktighet, snarare än att bara fokusera på sjukdomen, säger Nilsson.

Genom

att hålla läger för barn och deras föräldrar har jag lärt mig mycket om barnens allergier och kunnat ge kunskap tillbaka.

Det viktigaste är att de får ta makten över sina liv.

Caroline Nilsson

Nyare kunskap och behandlingar Forskning visar att tidig och regelbunden introduktion av vissa allergiframkallande livsmedel kan hjälpa till att minska risken för allergier hos barn. Livsmedelsverket rekommenderar att alla livsmedel introduceras under det första året, och för dessa barn behövs ingen särskild övervakning. Om ett barn redan har en matallergi är situationen annorlunda. Då är det viktigt med en planerad och kontrollerad introduktion under vägledning av vården, till exempel med stöd av oral immunterapi, för att förebygga allvarliga reaktioner. Föräldrar behöver bli experter på sina barns matallergier, men de ska luta sig mot evidens och vårdens kunskap. Absolut inte rykten på sociala medier, säger Nilsson. Diagnostiken har förbättrats markant de senaste åren. Moderna tester kan särskilja ”äkta” IgE-förmedlade matallergier från mildare korsreaktioner med pollen, särskilt när det gäller nötter och jordnötter. Det gör att vården kan ge mer trä!säkra råd och undvika onödig oro. Behandling med oral immunterapi, där barnet får ökande mängder av allergenet under medicinsk

kontroll, visar lovande resultat och kan ge ökad tolerans samt större trygghet i vardagen.

Våga introducera mat – Ge istället för att låta bli. Exponering är bättre, vilket är tvärt om mot vad många tror, säger Nilsson. Hon har under många år arbetat med barn med matallergier, både kliniskt och i forskning, och varit en central medförfattare till internationella riktlinjer. Nyligen belönades hon med priset Guldsvalan från Astma- och Allergiförbundet, ett erkännande för hennes långvariga engagemang. –Det finaste priset man kan få och jag är väldigt hedrad. Genom att hålla läger för barn och deras föräldrar har jag lärt mig mycket om barnens allergier och kunnat ge kunskap tillbaka. Det viktigaste är att de får ta makten över sina liv, säger Caroline Nilsson.

Budskapet till familjerna är tydligt: med bättre diagnostik, nya behandlingar och stöd från Astma och Allergiförbundet finns goda skäl till framtidstro. Varje barn har rätt att känna sig trygg, även vid matbordet.

Livet med allergi och kärleken till mat

En Snickers öppnas på bussen. De flesta reagerar inte. För Filip Poon är det signalen att kliva av, och ta nästa buss. ”För mig handlar allergi om säkerhet. Ibland om liv eller död”, säger han. Filip är idag en av Sveriges mest älskade matprofiler som slog igenom i Sveriges Mästerkock. Men vägen dit började med rädsla.

Jag visste att jag var annorlunda

Filip föddes med flera svåra allergier. Som barn reagerade han på allt från baljväxter, ägg- och mjölkprotein, pälsdjur, soja, nötter till pollen. När de andra barnen på dagis fick pannkakor med sylt och grädde vid födelsedagsfirande åt Filip en riskaka med skinka.

– Jag visste tidigt att jag var annorlunda, säger han.

Med tiden växte vissa allergier bort, men inte alla. Han minns tydligt första gången han smakade på ost. Upplevelsen blev ett avgörande ögonblick.

– Smaken, krämigheten, och sältan. Där och då vaknade mitt matintresse.

Ett liv i ständig beredskap

Hans svåra allergi har format hans liv och den innebär att han aldrig slappnar av helt. Att läsa innehållsförteckningar, förstå ingredienser och ständigt fråga är en del av vardagen.

Filip beskriver hur han alltid skannar rummet. På barer, event, restauranger och på bussar och tåg.

– Det sker automatiskt. Det är mitt sätt att överleva.

Mat är ett av de få tillfällen i livet där alla fem sinnen aktiveras – smak, doft, syn, hörsel, och känsel. Att leva är att använda sina sinnen, och det är oerhört givande.

Filip Poon

På restauranger kan samma skärbräda användas till nötter och kött. På flygplan har han upplevt hur personal serverat jordnötter trots att han varnat. – Jag fick svårt att andas, började frysa och tog adrenalinsprutan. Som i en film hör han hur de ropar ut: ”Is there a doctor on board?” Jag klarade mig, säger han. Men kände mig både förminskad och hjälplös. Han berättar om hur en enda beröring kan räcka för en allergiskreaktion.

– Någon äter nötter, tar i ett handtag. Jag tar i samma handtag, och kliar mig i ögat. Det kan bli livshotande.

Allergin blev en drivkraft

– Ironiskt nog var det just allergierna som ledde mig till matens värld. Jag blev en matnörd, skrattar han. Att ständigt läsa innehållsförteckningar, lära sig om E-ämnen och analysera ingredienser väckte nyfikenhet. Mat för Filip handlar inte bara om smak utan kunskap, kreativitet och kontroll.

– Mat är ett av de få tillfällen i livet där alla fem sinnen aktiveras – smak, doft, syn, hörsel, och känsel. Att leva är att använda sina sinnen, och det är oerhört givande, säger Filip. Sedan dess har Filip nått miljontals

människor med recept, humor och kreativitet – från vodkapasta till dumplinglasagne som blev viral på Tik Tok. Och beröra människor är just vad Filip vill göra.

Ett budskap till nästa generation allergiker

Filip vill att nästa generation allergiker ska slippa känna sig ifrågasatta. Mycket av omgivningens respons handlar om okunskap och nonchalans. I slutändan handlar det om ett eget ansvar i att utbilda människor. Själv möter han det med att förklara vad som händer vid en allergisk reaktion.

– Det är viktigt att folk förstår hur allvarligt det är. Det handlar om medmänsklighet, säger han. Samtidigt vill han inte att rädslan ska ta över för allergiker.

– Våga ta plats. Våga testa. Men gör det smart. Ha alltid medicin med dig. Men låt inte allergin kontrollera dig. Han tror också att allergin har gett honom något mer förutom matintresset.

– Jag har blivit mer närvarande. Jag läser rum. Jag ser människor. Sedan säger han det som sammanfattar allt: ”Jag skapar min egen frihet. Min allergi har inte stoppat mig.”

Atopiskt eksem är besvärligt för många men kan ofta lindras

Atopiskt eksem är en inflammatorisk kronisk hudsjukdom, en folksjukdom som berör många. Även om en individs benägenhet att utveckla atopiskt eksem ofta är livslång så finns det mycket man kan göra för att både förebygga och lindra skov och underlätta livet med atopiskt eksem.

De vanligaste symtomen på atopiskt eksem, som i huvudsak har genetiska orsaker och beror på en medfödd skörhet som gör att hudens fuktbindande förmåga försämras, är torr hud med röda fläckar som kliar. De flesta får sina första symtom redan som barn. Hos barn förekommer eksemen oftast i ansiktet samt i knäveck och armveck. För många barn lindras besvären när de blir äldre, men benägenheten att få nya skov av atopiskt eksem är kronisk. Hos vuxna kan atopiska eksem förekomma över i stort sett hela kroppen, exempelvis på vaderna, armarna, ryggen, magen och och i ansiktet, säger Petra Verga Kan, hudläkare och verksamhetschef på Diagnostiskt Centrum Hud City i Stockholm.

Mjukgörare är en viktig basbehandling

Mjukgörare, olika typer av salvor och krämer som håller huden mjuk och smidig, är en viktig bas i behandlingen

av atopiskt eksem. Petra Verga Kan rekommenderar mjukgörare som har en bra fettsammansättning och även innehåller ett fuktbindande ämne av god kvalitet.

– Det finns många mjukgörare att välja mellan, vissa innehåller fuktbindande ämnen och vissa fett som bidrar till att hålla huden mjuk och smidig. Var beredd att testa ett antal för att hitta fram till en sort som du trivs med. Undvik parfymerade hudvårdsprodukter och var försiktig med så kallade ”naturliga” produkter, säger hon.

Förebygg stress

En sund och balanserad livsstil och att i största möjliga mån förebygga stress kan bidra till att förebygga skov för personer med atopiskt eksem. Alltför mycket vattenkontakt och kall och torr vinterluft förvärrar problemen för många.

–Om de atopiska eksemen blossar upp krävs en antiinflammatorisk behandling. Även ljusbehandling ingår i första linjens behandling av atopiskt

eksem, säger Petra Verga Kan.

Ny generation läkemedel kan lindra besvären Hon rekommenderar personer med atopiskt eksem som inte blir hjälpta av mjukgörare som vid behov kompletteras med kortisonkräm att kontakta sjukvården. Eftersom atopiskt eksem är en sjukdom som kräver mycket egenvård rekommenderas föräldrar till barn med eksem att kontakta sjukvården så tidigt som möjligt för att få den kunskap och de verktyg som behövs för att hantera eksemen på bästa sätt.

–Personer med stora besvär som inte blir tillräckligt hjälpta av dessa behandlingsalternativ kan ordineras antiinflammatorisk systembehandling som dämpar inflammationen i huden på ett annat sätt. Vi befinner oss bara i början av utvecklingen av en ny generation behandlingar som på sikt har potential att minska besvären hos många individer med atopiskt eksem, säger Petra Verga Kan.

Besök hemsidan diagnostisktcentrumhud.se

Allergisäsongen blir längre — så kan du minska besvären

För många är våren efterlängtad. För andra markerar den början på flera månader av återkommande besvär. I Sverige lever omkring 20–30 procent av befolkningen med pollenallergi, även kallad allergisk rinit, enligt forskaren och specialistläkaren Cecilia Ahlström Emanuelsson.

Allergier är vanligare idag än för 40 år sedan, och säsongen börjar allt tidigare. I södra Sverige kan pollensäsongen börja redan i januari under milda vintrar, medan det dröjer till februari eller mars längre norrut. För gräsallergiker kommer toppen ofta kring midsommar. Pollenallergi uppstår när immunförsvaret överreagerar på pollen i luften. Kroppen frisätter då ämnen som orsakar inflammation i slemhinnorna. Det orsakar symtom som rinnande eller täppt näsa, klåda, nysningar och röda, svullna ögon.

När allergin påverkar hela vardagen För många handlar det inte bara om snuva. Trötthet är ett vanligt och underskattat symptom. Nästäppa och irritation kan störa sömnen, vilket gör

att orken minskar och koncentrationen försämras. Som vuxen kan det bli svårare att klara arbetsdagen. För barn och ungdomar kan allergin påverka skolprestationerna. Ögon som kliar och rinner, täppt näsa och ständig irritation kan göra det svårt att fokusera. Att träna utomhus, arbeta i trädgården eller delta i aktiviteter under perioder med höga pollenhalter kan förvärra besvären. För vissa innebär det att våren och sommaren, som annars förknippas med energi och aktivitet, i stället blir en period av begränsningar.

– Det är inte livshotande, men det kan påverka livskvaliteten mycket, säger Cecilia Ahlström Emanuelsson.

Behandling i tid kan göra stor skillnad Det finns flera möjligheter att minska symptomen, särskilt om man börjar behandla i god tid innan säsongen börjar. Antihistaminer, kortisonnässprej och ögondroppar kan dämpa inflammationen och förebygga svårare besvär. Kontinuerlig behandling under hela perioden ger bäst e!ekt. Enkla åtgärder kan också hjälpa, som till exempel att undvika att sova med öppna

Med rätt kunskap, tidig behandling och uppföljning kan de flesta leva ett normalt och aktivt liv under pollensäsongen.

fönster när pollenhalterna är höga. För personer med kvarstående besvär trots korrekt behandling under minst två till tre säsonger kan allergen immunterapi (AIT) vara aktuellt. Behandlingen ges som tabletter eller injektioner under flera år och syftar till att påverka sjukdomens grundmekanismer. Studier visar att AIT kan minska symtomen långsiktigt och även ha gynnsam e!ekt på samtidig allergisk astma. Tillgången varierar dock regionalt. – Med rätt kunskap, tidig behandling och uppföljning kan de flesta leva ett normalt och aktivt liv även under pollensäsongen, avslutar Ahlström Emanuelsson.

Astma behöver inte hindra

ett aktivt liv för barn

Mellan 7 och 10 procent av alla barn och ungdomar i

Sverige har astma. Astma hos barn är ett vanligt men komplext tillstånd som ofta påverkar barnets vardag och livskvalitet men som ofta kan behandlas e !ektivt när det upptäcks i tid.

Det finns två typer av astmabesvär hos barn: dels förkylningsastma, som ger astmasymtom i samband med förkylning och inte är associerad med allergi eller eksem, och främst ses hos småbarn. Den andra astmatypen hos barn är typ 2-astma, som ofta är kopplad till allergier och atopiskt eksem. Astma med typ 2-inflammation innebär att immunförsvaret överreagerar genom att skapa en kronisk inflammation i luftvägarna, säger Göran Wennergren, professor emeritus i pediatrik vid Göteborgs universitet och överläkare vid Drottning Silvias barnsjukhus. Göran Wennergren är känd för sin banbrytande forskning om allergier och astma hos barn och har nyligen tilldelats hederspriset ”Guldsvalan” av Astma- och Allergiförbundet för sin forskning om astma hos barn.

Viktigt med korrekt behandling Det är viktigt att ta barns astmasymtom på allvar och inte förväxla dem med förkylningsbesvär. De vanligaste symtomen på astma är pipande andning och hostningar. Den pipande eller väsande andningen är ett viktigt astmasymtom att vara uppmärksam på. Om astma inte behandlas korrekt och sjukdomen inte hålls under kontroll riskerar det på sikt att påverka lungfunktionen. Göran Wennergren betonar därför vikten av att diagnostisera barn med astma så tidigt som möjligt.

–När de får tillgång till rätt behandling i tid kan barn med astma som regel leva ett aktivt liv. Välbehandlad astma kan dessutom ha positiva e!ekter på barnens tillväxtkurva, säger han.

Påminn om vikten av regelbunden medicinering Ett bra sätt för omgivningen att stötta barn med astma är att i tidig ålder hjälpa dem med medicineringen och att, när barnen blir större, påminna dem om att vara noga med att ta sin astmamedicin så snart behovet uppstår.

–Det är vanligt att barn i skolåldern glömmer att ta sin astmamedicin. Ibland kan det handla om att barnet inte vill vara sjukt och därför undviker att ta sin medicin. Det är därför viktigt att föräldrar och andra vuxna i barnets omgivning kontinuerligt påminner om vikten av att inte slarva med medicineringen eftersom det hjälper barnen att orka delta i skolidrotten och i

När de får tillgång till rätt behandling i tid kan barn med astma som regel leva ett aktivt liv.

idrottsaktiviteter på fritiden, säger Göran Wennergren.

Biologiska läkemedel ger nytt hopp

Det finns flera olika sätt att behandla typ 2-astma. Prata gärna med er läkare om vilka alternativ som kan passa just ditt barn. När inhalationssteroider började användas för drygt 40 år sedan blev det ett stort framsteg, eftersom behandlingen har visat sig fungera bra för de flesta barn med den här typen av astma.

–På senare år har även nya, så kallade biologiska läkemedel, tagits fram. De riktar sig mot allergiantikropparna eller de signalämnen i kroppen som bidrar till inflammationen vid typ 2-astma. Dessa behandlingar används främst för barn som inte får tillräcklig hjälp av inhalationssteroider, säger Göran Wennergren.

Livet med atopiskt eksem

Atopiskt eksem, ofta kallad den ”gömda och glömda hudsjukdomen”, är en av Sveriges vanligaste folksjukdomar. För 25-åriga Isabel började det som små utslag runt ögonen i högstadiet, men har med tiden även blossat upp runt munnen och händerna. Genom år av ständigt kliande, smärtsamma sår och stundvis försämrat självförtroende, har Isabel fått kämpa med en sjukdom som kommer och går i perioder, och som än idag utgör en stor utmaning i hennes vardag.

Isabel hade aldrig problem med akne eller andra vanliga hudproblem under tonåren, utan det var hennes atopiska eksem i ansiktet som var jobbigt. Det började vid ögat. Det kliade och gjorde ont och det påverkade även Isabel mentalt.

–Det var inte kul att gå runt med ett irriterat öga. Ibland kunde jag lägga allt fokus på det när jag tittade mig själv i spegeln, säger Isabel.

Atopiskt eksem blossar upp i perioder. Det kan vara många besvärliga dagar och nätter med klåda. I värsta fall kan huden spricka, blöda och bli infekterad. Isabel har som störst problem när hon är stressad, på vintern och vid höga temperaturskillnader.

–På gymnasiet hade jag atopiskt eksem blandat med perioral dermatit, som är små knottror och utslag runt munnen. Det tyckte jag var ännu jobbigare än eksemen jag hade runt ögonen. Munnen är ett känsligare område och det kliade väldigt mycket, framför allt när jag skulle äta. Jag hade även en partner då och det kändes inte

så kul att pussas med såriga läppar. Jag var medveten om det hela tiden, berättar Isabel. För närvarande arbetar Isabel deltid på ett produktionsbolag/kontor och tar även diverse frilansuppdrag inom teater. Branschen hon har valt gör att eksemen på hennes händer är något bättre. För några år sedan jobbade nämligen Isabel på restaurang och var ständigt i kontakt med vatten, som torkar ut huden och förvärrar eksemen.

Finns det bra behandling idag för atopiskt eksem?

–När jag söker vård för mina eksem får jag ofta höra att ”det här är något du kommer att behöva leva med resten av livet”, vilket är allt annat än uppmuntrande. Jag måste hela tiden smörja ansiktet och händerna med en speciell kräm varje dag. Nyligen föreslog min mamma att prova getmjölk. Det känns som att navigera i en djungel av lösningar men jag var villig att prova nästan vad som helst, berättar Isabel. Efter ett besök på en hudklinik i Malmö har Isabel äntligen hittat en

Forskningen går framåt men det finns tyvärr inget botemedel mot atopiskt eksem idag. Du lär dig att leva med det.

kräm som hon trivs bra med. Den har gjort stor skillnad för hennes livskvalité och hjälper även mot torr hud. –Forskningen går framåt men det finns tyvärr inget botemedel mot atopiskt eksem idag. Du lär dig att leva med det. Om du smörjer mycket med en bra kräm som underlättar symptomen och arbetar i en bransch som inte har med vatten att göra så blir det mer överkomligt, avslutar Isabel.

Så lever du med allergi utan begränsningar

Energisk, snäll och med bra humor. Det är Julia Hansson – dansare, koreograf och influencer, mest känd som ena halvan av den virala dansduon Nino & Julia . Men bakom scenen och de miljoner visningarna i sociala medier finns också en svår nötallergi.

Jag dör lite från insidan under ett anfall

Det började med en glass.

Femåriga Julia tog en tugga, kände att något var fel och sedan gick det snabbt. Svullnad, andningssvårigheter och en medicinsk utredning visade att hon var nötallergiker.

– Det är svårt att förklara vad som händer i kroppen, säger hon. Du äter något, du känner direkt att det inte stämmer, men det tar ett tag innan svullnaden kommer. Sedan får du svårt att andas. Det bubblar i kroppen och det känns som att man dör lite från insidan. För Julia är det en känslobeskrivning och ett starkt kroppsligt obehag – inte något bokstavligt. Reaktionerna kan också se olika ut från gång till gång. Ofta är de utmattande: kroppen skakar, magen gör ont och hon kan kräkas kraftigt. Ibland behövs sjukhusvård i upp till ett dygn. Efteråt följer ofta flera dagar av trötthet och skakningar.

– Det känns som att jag har ätit knivar, säger hon.

Med allergin ut i vida världen

Trots riskerna har Julia aldrig låtit allergin stoppa henne från att leva fullt ut. Hon har rest över hela världen och dansat på scener från Stockholm till Indien. I det indiska köket är jordnötsolja vanligt förekommande, vilket kräver extra vaksamhet för någon

med nötallergi.

Julia är alltid noggrann med att läsa innehållsförteckningar, fråga om ingredienser och informera om sin allergi. Samtidigt är hon medveten om att hon, särskilt utomlands, aldrig kan vara hundra procent säker på exakt vad maten innehåller. Och det är den osäkerheten hon förhåller sig till. Inte genom att chansa, utan genom att vara förberedd.

– Jag har alltid med mig min medicin och planerar så att ett sjukhus finns i närheten, säger hon. Man måste ta ansvar, men man kan inte låta rädslan styra allt.

Hon skrattar när hon beskriver sin inställning:

– Kanske är jag lite naiv ibland. Men jag har levt efter mottot ”learn by doing”. Jag älskar mat och jag älskar att resa. Allergin är en del av mitt liv, men den är inte mitt liv.

Missförstånd och respekt

Att leva med nötallergi innebär också att ständigt möta okunskap. Ibland tror folk att hon inte kan äta nötfärs, eller att hela byggnader måste vara helt nötfria. Många tror också att allergin alltid är luftburen – vilket i de flesta fall är en myt.

Samtidigt finns det situationer där hänsyn är viktig.

– Öppna inte jordnötspåsar på flyget, undvik starka parfymer och ät inte

Jag älskar mat och jag älskar att resa.

Allergin är en del av mitt liv, men den är inte mitt liv.

Julia Hansson

choklad med nötter i tunnelbanan, säger hon. Det handlar om respekt och om att vi alla hjälps åt.

”Kunskap gör oss tryggare” Julia vill att fler ska lära sig mer om allergier, utan att låta rädsla begränsa livet. – Allergier är komplexa och ser olika ut för alla. Känn efter själv, ta ansvar och prata med läkare om du är orolig. För egen del har hon hittat en balans. Hon låter inte allergin stoppa hennes drömmar, men hon tar den på största allvar. Just den kombinationen; livslust och ansvar är kanske också det som gjort henne till den självsäkra, glada och orädda person som så många följer idag.