Martha 5/2025

TIDSKRIFTEN | ÅRGÅNG 122

JULENS GODA SMAKER

Från glögg med swing till dessert med sting, så bygger du årets julmeny.

Trygghet i vardagen – tillsammans mot 2026

När året går mot sitt slut skiftar tempot naturligt. Samtidigt fylls december ofta av julförberedelser som kan ta över mer än vi tänkt. Förhoppningsvis blir det ändå inte ett stressmoment, utan ett sätt att samla tankarna och skapa ordning i en intensiv period. När vi hittar balansen finns utrymme att stanna upp, se tillbaka på det gångna året och fundera på riktningen framåt. 2025 har visat hur centralt Marthaförbundets arbete är i en tid av snabba förändringar. I möten med föreningar och medlemmar har jag sett hur vår kunskap, gemenskap och praktiska handlingskraft gör skillnad. Det är i dessa vardagliga insatser som martharörelsens styrka blir tydlig. Året har också påmint oss om betydelsen av trygghet och beredskap, både i hemmet och i samhället. När omvärlden känns osäker ökar behovet av sammanhang där människor lär, delar erfarenheter och bygger handlingskraft tillsammans. Därför känns det rätt att verksamhetsplanen för 2026 har trygghet som övergripande tema. Trygghet i vardagen, i den kunskap vi bär med oss och i att vi står bättre rustade när vi gör det tillsammans. Beredskap blir då inte bara en fråga om materiella resurser, utan också om relationer, kompetens och gemensamma insatser. När du nu håller julnumret i handen hoppas jag att december ger dig tid för återhämtning och reflektion, mitt i både förberedelser och under efterlängtade pauser. Själv ser jag fram emot 2026 med både tillförsikt och arbetsglädje. Det kommande året ger oss möjlighet att göra vardagen tryggare, ett hushåll i taget.

Jag vill rikta ett varmt tack till alla marthor, förtroendevalda och förbundets personal för ert engagemang under året. Önskar er en fridfull jul, en trygg avslutning på året och ett gott nytt år 2026!

Camilla “Milla” Komonen, verksamhetsledare

TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV

Finlands svenska Marthaförbund Telefon: 044 402 6884 marthabladet@martha.fi www.martha.fi/om-oss/tidskriften-martha

REDAKTION: Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors

Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51

ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR:

Camilla Komonen, tfn 050 577 0780

REDAKTIONSCHEF:

Mikaela Groop, tfn 043 820 0071

EKONOMI:

Monika Mäkelä, tfn 045 657 9818

En bättre värld, en vardag i taget

ADRESSÄNDRINGAR:

Marika Danielsson, tfn 044 735 4971

ANNONSER:

CJ Center Kb, tfn 06 347 0608

OMBRYTNING: Magnus Lindström

OMSLAGSBILD: Karin Lindroos

BILDREDIGERING: Astrid Lindroos

TRYCK: Oy Grano Ab 2025

Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper, Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga)

ISSN 1457-5922 (Print)

ISSN 2342-9380 (Online)

Redaktionen harordet

Julen närmar sig och med den frågan: Hur vill vi fira? Blir det hemgjord senapsströmming, återbrukade paket och upplevelser i stället för prylar? Eller satsar du på skinka, gran och klassiska lådor? Oavsett vad du väljer säger julen något om dig. Om dina vanor, värderingar och din syn på gemenskap.

I detta nummer av Martha låter vi julen tala med många röster. På sidan 4 möter du Matias Jungar, som skapar julstämning med fisk från egna nät, minnen från Åbo och en vilja att göra mindre, men bättre. Hans berättelse visar att traditioner kan vara både hållbara och personliga, och att det enkla ofta är det mest meningsfulla.

På sidan 8 ger terapeuten Linda Tigerstedt tips för en stressfri jul. Hon visar hur du kan prioritera det som faktiskt betyder något och släppa det som belastar. För henne handlar julen inte om att göra mindre, utan om att göra det som känns rätt. Författaren Anna Lindholm sätter fingret på det strukturella på sidan 15: Varför är det fortfarande mammor som bär det tyngsta lasset? Och varför är omsorg så osynlig i samhällsdebatten? Hennes text är en väckarklocka och en påminnelse om att det ibland är dags att säga ifrån.

På sidan 20 hittar du en julmeny som värmer. Vi dukar upp rödbetstartar, gräddstekt kål med viltkött samt mandelkaka med brynt smör. Allt går att förbereda i god tid, så att du kan lägga mer tid på samtal än på stress. Och för dig som vill ge bort något hemgjort: på sidan 36 visar Linda Riska hur du skapar personliga presentförpackningar med tapetbitar, tygrester och en nypa kreativitet.

Julen ger dig möjlighet att välja medvetet, eller att låta bli. I detta nummer vill vi ge dig inspiration att tänka med huvudet, fira med hjärtat och göra själv med handen. God jul, gott nytt år och mycket läsglädje!

Mikaela Groop, redaktionschef

STRÖMMING, SKINKA OCH

STILLHET – SÅ SKAPAR MATIAS

JULSTÄMNING

Vad händer när tradition möter nytänkande på julbordet? För matredaktören Matias Jungar är det senapsströmming, skinkskivor och tystnad som sätter tonen.

MINDRE STRESS OCH MERA

JUL MED LINDA

Går det att fira jul utan att känna sig överväldigad? Terapeuten Linda Tigerstedt delar med sig av sina bästa råd för en närvarande och stressfri jul.

EN HÅLLBAR VARDAG (OCH JUL) BÖRJAR I PLÅNBOKEN

Med julens köpfest i antågande vill ekonomirådgivaren Katharina Jägerskiöld ge oss verktyg att planera smart och handla medvetet. Målet är att bygga ekonomisk trygghet som håller också efter julen.

SMARTFISKAMBASSADÖRER

SKA INSPIRERA TILL MER

INHEMSK FISK

Den inhemska fisken är god, näringsrik och klimatsmart. Nya smartfiskambassadörer ska nu få fler att upptäcka fiskens möjligheter från vardagsmiddag till festmåltid.

Vid första anblicken kanske du ryggar tillbaka: ”Tänka på julen redan i oktober? Nej usch!” Men när du stannar upp och inser att du kan spara både pengar och jordens resurser känns det bättre. Det är faktiskt en riktigt god idé att börja tänka på julklapparna i god tid. Grunden till hållbar konsumtion handlar om framförhållning. Svajpa för att läsa mer om återbrukade julklappar! #konsumtion #hållbarkonsumtion #hållbarvardag #julklappar #jul #julen #återbruk #återbrukadejulklappar #loppisklappar #secondhand Instagrammat@marthaforbundet  4 8 16 20 33 47

MARTHAS JULMENY 2025 –SMAKER SOM VÄRMER

Årets Marthameny tar dig med på en smakresa som börjar med kryddig glögg, följs av en färgstark förrätt, en viltinspirerad varmrätt och avslutas med en dessert där sötma möter syrlighet. Välkommen till bords!

FRÅN APOTEKSVARA TILL VARDAGSLYX

Hur blev kaffe en självklar del av vår gemenskap? Arkivarien Yrsa Lindqvist berättar om dryckens resa från medicin till vardagslyx och varför finländarna toppar kaffestatistiken.

FÖRPACKNINGAR SOM

FRUSTRERAR OCH FÖRFÖR

Fem vanliga matförpackningar granskas av Marthas testpanel. Hur användarvänliga är de egentligen och hur står det till med deras miljöpåverkan?

PERSONLIGA PAKET

– STEG FÖR STEG

Linda Riska visar hur du skapar vackra, kreativa och hållbara presentförpackningar med material du redan har hemma.

Strömming, skinka och stillhet – så skapar Matias julstämning

Julen närmar sig med stormsteg och vi är många som önskar oss en julidyll likt den på Strömsö. Svenska Yle-redaktören Matias Jungar fångar gärna fisken han har på julbordet och fyller på med råvaror från lokala producenter. Däremot vill han inte råda andra att göra julmaten för invecklad. Tänk hellre ”mindre och bättre”.

Pia Backman-Nord

Över lag vill jag hålla det enkelt. Problemet med julbordet är ju att vi ofta förivrar oss och gör för många grejer i stället för att göra matlagningen enkel, och umgås. Tagga ner på matlagandet på julen, för det blir bara en stress annars, säger Matias Jungar Jungar har haft turen att få många goda förebilder i sitt liv när det gäller matlagning. Sin barndoms jular firade han i Åbo, där han har sina rötter. Julmaten där finns det gott om minnen av. – Vi firade stora släktjular hos min mormor och morfar, som älskade att laga mat. Jag minns att mormor alltid ville ha grisfötter. Jag smakade aldrig på dem, men det skulle vara kul att testa. Lutfisken har fallit bort, men jag har diskuterat med Michael ”Micke” Björklund att man kunde försöka göra en lutfisk på gädda. Något som däremot inte har försvunnit från Matias julbord är pappa Sunes senapsströmming.

– Jag har köpt olika strömmingar för att jämföra, men pappas strömming är alltid bäst. Den måste finnas med. Jag fiskar ganska mycket själv och har också alltid rom på bordet, gärna gäddrom. Mina barn älskar romsmörgåsar. Så det är våra två måsten, resten av julbordet kan diskuteras.

Familjens fiskbord

Familjens fiskbord brukar också bestå av siktartar, och ytterligare några fiskinläggningar. Matias experimenterar gärna med exotiska metoder och smaker, så länge själva fisken förblir lokal.

Jacob Åberg

– Boquerones på strömming testade jag i fjol. Det var var trevligt med ett spanskt inslag med inhemsk fisk, men jag är inte säker på att det blir en tradition.

Eftersom julbordet à la Jungar innehåller mycket fisk är alla redan ganska mätta efter att ha benat av den delen av måltiden. Så mycket mera behövs egentligen inte.

– Vi har hållit kvar skinkan, men köper den minsta vi hittar. Skinksmörgås äter vi den 23:e på kvällen när skinkan just har kommit ut ur ugnen, så den är starten på julen för oss. Vi har några lådor också, men bara lite då alla inte är så förtjusta i dem.

I fjol gjorde jag en ny låda med Micke, en kållåda – en mycket enkel med ost, som hade tuggmotstånd. Den gillade jag faktiskt.

Kocka med Micke

I skrivande stund håller Matias och hans kollegor som bäst på och planerar årets julfirande på Strömsö, som firas 17 december med en ”cook-along” med Micke Björklund. Matias kan avslöja att skinka finns med i planerna för En Ovanligt God Jul , men inte heller i rutan får den någon huvudroll i år.

– Vi kommer att satsa mera på nya tillbehör: en modern matig rödbetssallad, spetsade plommon, kanske någon ny griljering. Vi komponerar menyn som bäst. Den kreativa processen är en av de roligaste delarna av jobbet.

Om Matias skulle utveckla julbordet med lite nytänk vore baljväxter ingen dum idé.

Mina barn älskar romsmörgåsar. Så det är våra två måsten, resten av julbordet kan diskuteras.

– Tagga ner på matlagningen och umgås i stället, säger Matias Jungar, som förespråkar ett hållbart julbord med lokala råvaror och mindre stress.

Bakom den gnistrande ljusstaken skymtar upplevelsekalendern, en liten detalj som sprider förväntan och värme i juletid.

– Jag kan tänka mig någon form av ärthummus. Rödbetshummus är också jättegott. Igen kan man ta en tillredningsteknik och göra den med en inhemsk ”touch”. Den typen av matlagning gillar jag.

Med det sagt vill inte Matias att nya julrätter ska bli ett självändamål. Han anser att vi har en fin, och hållbar, grund att stå på vad gäller julmaten.

– Jag tycker att “traditionell” julmat har fått en lite dålig klang och att det traditionella tvärtom är något värdefullt som vi borde värna om. I början av min karriär som matredaktör ville jag alltid ersätta det gamla med något nytt, men nuförtiden uppskattar jag mera recept som kan kopplas till något matminne vi har. Vårt finländska julbord är ju i sig ganska hållbart.

Lokala producenter

På frågan om Matias tror att den yngre generation vill förnya julbordet säger han nej, åtminstone utgående från sina egna barn.

Jag har slutat ge saker och ger hellre upplevelser.

Ett sätt att hålla julbordet hållbart är att beställa så mycket som möjligt av lokala producenter. Matias beställer gärna råvaror från producenter han känner, det ger maten ett tilläggsvärde. Till exempel den ekologiska julskinkan och all dill (och det är mycket) som behövs till Sunes senapsströmming kommer från gårdar i närområdet.

– Och ”zero waste-tänket” är viktigt. Vi slänger aldrig någon julmat hemma hos oss. Det som lämnar äter man i mellandagarna i annan form.

– Mina barn är nog väldig traditionsbundna. Det skulle bli ett ramaskri om Sunes senapsströmming plockades bort från julbordet! I den värld vi lever i är traditioner och trygghet viktigt, och maten är en stor del av det. Till skillnad från barndomens stora julfiranden med släkten firar Matias numera julafton med den närmaste familjen hemma i Vasa. Det är ett sätt att landa i en lugn och mera fridfull jul, och sedan finns ju resten av julhelgen att umgås med andra. Som tur är delar alla i familjen intresset för matlagning.

– För oss är en stor del av julfirandet att laga mat tillsammans. I fjol ville min son göra en sillkrans, ett år hade min dotter hittar recept på grönsallad med apelsin och granatäpple … Jag hoppas att vi kan föra vidare matminnen till barnen, som att vårt äppelmos ska göras av äppelsorten Transparente Blanch, för så har min svärmor gjort.

Börja i tid

För alla som inte har matlagning som sin största passion påminner Matias att det viktigaste är att fira en jul man själv orkar med. – Vi tar också genvägar där det går och köper sill på burk och färdig morotslåda, då bara två i familjen äter av den. Men

vill man göra mycket själv, så har jag lärt mig att börja i tid. Gravad forell och sik gör jag långt på förhand. Det värsta man kan göra är att spontant börja springa på stan strax före jul, för då är det lätt hänt att man plockar på sig extra saker.

På tal om att slippa springa på stan, så finns det två saker som Matias gärna ger bort i julklapp: sin grönpepparpastej på kycklinglever, och upplevelser.

– Jag har slutat ge saker och ger hellre upplevelser. I fjol gav jag min fru en upplevelsekalender som började på juldagen. Kalendern var fylld med upplevelser som vi kunde göra tillsammans, eller som jag kunde göra för henne, typ fotmassage och storstädning, säger han, och skrattar sedan förläget:

– Nu låter jag som att det är jag som gör allt där hemma, men så är det verkligen inte! Jag har också turen att ha en fru som är fantastisk med jultraditioner. Hon sköter allt som gäller dukning, julpyntande och julklappar, och lägger grunden för julstämningen hemma. Min dotter gör dessutom allt julgodis, så det behöver jag inte alls befatta mig med.

Vem?

Matias Jungar

Bor: I radhus i Vasa på ett gammalt bruksområde.

Familj: Fru och tre vuxna barn.

Gör: Jobbar som matredaktör och projektledare för mat- och naturinnehåll på Strömsö.

Favoriträtt: Stekt strömming och pappas senapsströmming.

Bästa julklappen: Ett restaurangbesök av mina barn på ett ställe som golvade mig totalt med maten. Nyskapande på traditionens grund. Chokladkonfekt eller gröna kulor: Satsar hellre på en god julefterrätt och skippar både gröna kulor och konfekt.

Sunes senapsströmming

Ett av julbordets måsten för Matias är pappa Sunes senapsströmming. Här avslöjar vi familjehemligheten.

• 500 gram strömmingsfilé

• 1 dl ättika

• 5 dl vatten

• 2–3 msk grovt salt

• vitpeppar

• cirka 2 dl finskuren dill

• 4 msk senap

• 1,5 dl socker

• 2 tsk curry

• 1,5 dl olja

• 1 tsk vitvinsvinäger

Gör så här:

1. Riv skinnet från filéerna.

2. Gör en ättikslag. Blanda ättika, vatten, grovt salt, nymald vitpeppar och cirka 1/2 dl av den finklippta dillen, rör om så att saltet upplöses.

3. Låt filéerna ligga i ättikslagen i minst 10–12 timmar. Häll bort ättikslagen.

4. Gör en senapssås: Vispa först socker och senap, nymald vitpeppar och 1–2 tsk curry.

5. Vispa sedan in olja i en tunn stråle tills en lämplig senapssåskonsistens uppnås.

6. Blanda i vinäger samt resten av den finskurna dillen.

7. Varva strömming och sås i en burk med lock och låt stå minst ett dygn. Rör om eller skaka burken mellan varven. (Och ät med god aptit! reds anm.)

I julens anda

Rösta och vinn en bok!

Var med och utveckla tidningen! Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha.

Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthabladet@martha.fi senast

7.1.2026

Du kan även sända ett postkort till Marthaförbundet, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Märk kortet

eller kuvertet ”Bok”. Bland de svar som inkommit lottar vi ut tre exemplar av Marthas kokbok.

I förra röstningsomgången fick artikeln Dietistens råd: Vanlig mat räcker långt på sidan 12 i Martha nummer 3/2025 flest röster. Boken som lottades ut i samma nummer vanns av Tina Hyle, Pikis, Emma Smedman, Molpe, och Sofia Hjortman, Kaitsor. Boken kommer på posten – grattis!

Mindre stress och mera jul med Linda

En stressfri jul, är det ens möjligt? Helsingforsmarthan och terapeuten

Linda Tigerstedt säger ja, och ja till mer närvaro, mindre stress och smarta lösningar som fungerar.

Maria Wasström

Hemlagade delikatesser på julbordet, vackert inslagna julklappar och julfint hem som doftar av nejlika och kanel ... vem vill inte ha det? Tja, inte alla förstås, men ändå tillräckligt många. Ibland kommer glansbilden dessvärre med en hel del stress på köpet, men så behöver det inte vara.

– Börja planera i god tid och fundera också på vad du faktiskt kan skippa, råder Linda Tigerstedt . Hon påminner om att det ofta är vi själva som bygger upp förväntningarna, som dessutom tenderar att växa sig större genom sociala medier där alla andra verkar ha det så mysigt. Åtminstone på bild. Men Linda Tigerstedt understryker att du kan få julstämning också med väldigt små medel.

– Gör något smått, som att tända ljus och lyssna på julmusik.

Prioritera och planera

För många är julen årets höjdpunkt. Allt ska vara just så harmoniskt och idylliskt som det bara går. Men det kan löna sig att fokusera på det som känns viktigt, på riktigt.

– Fundera på vad som ger dig glädje och vad som ger andra glädje. Vad

Cata Portin

behöver du planera i god tid och vad kan ni göra tillsammans?

Tigerstedt vet att många har en klar uppfattning om estetiken kring julen, vilket kan leda till att de övriga familjemedlemmarna inte känner sig delaktiga.

– Om du efter att barnen klätt julgranen märker att du vill ändra på allt, kan det vara klokt att stanna upp och fundera över varför det är så viktigt att granen ska se ut på ett visst sätt.

Linda Tigerstedt är själv ingen julfanatiker, även om hon tycker om att fira jul. Hon undviker ändå att vända upp och ner på hemmet inför jul och minns med förundran julgardinerna från barndomen.

– Jag tror att ingen i min vänkrets längre byter till julgardiner, säger hon med skratt i rösten.

Barndomens

välstädade jular

Faktum är att julförberedelserna ofta faller på någon av familjemedlemmarna. Ofta är hen motorn i julmaskineriet och den som kanske har de allra största förväntningarna. Blir det inte som hen tänkt sig, kan besvikelsen vara skoningslös. Kanske störs hen också lite av att vara den som drar

det tyngsta lasset, samtidigt som det kan vara svårt att släppa taget eller ens delegera och dela med sig.

– Om du tänker på din barndoms jular, så är det knappast gardinerna eller om det var välstädat som du minns. Det du kommer ihåg är om ni hade roligt tillsammans, säger Tigerstedt. Hon råder alla att fundera över hur saker kan göras på ett enklare sätt och hur man delar på bördan inför julen. När det gäller maten på julbordet är det viktigt att minnas att alla kan bidra. Gör upp listor på vem som hämtar vad och se till att en person inte behöver göra allt. Delar ni på uppgifter och inköp känner alla att de bidrar.

Mer med mindre

En bra fråga att ställa sig är om man verkligen behöver allt det där man alltid brukar ha, eller om man klarar sig med mindre. Och det behöver inte var hemlagat.

– Får man skriva i Martha att man också kan köpa färdigt? skrattar Tigerstedt.

Även om hon säger det med glimten i ögat finns det allvar i tanken. Alla ska ha rätt att njuta av tiden kring jul.

Även om man gallrar bort vissa saker från att göra-listan, försvinner inte

julstämningen. Vissa saker kanske upplevs som mer nödvändiga än andra, dem kan man börja planera i god tid.

Sköt om dig

Linda Tigerstedt lyfter också fram att tiden före jul kan vara en hektisk tid på jobbet. Det är lätt hänt att man glömmer bort sig själv i julstressen.

Är man trött och kvällarna är mörka känns det kanske kämpigare att släpa sig till gymmet. Man tar en extra chokladbit (eller platta!) för att pigga upp sig, och på julfesten blir det kanske mer alkohol än det var tänkt. Nätterna blir korta och man kommer in i en sämre rytm.

– Det är viktigt att ta hand om sig själv, äta ordentligt, prioritera sömn, röra på sig

Fundera på vad som ger dig glädje och vad som ger andra glädje.

och vara ute då det fortfarande är ljust, säger Tigerstedt.

Hon tipsar också om att göra upp tre olika listor: en för det som behöver göras, en för det du vill göra och en för det som inte behöver göras. Det kan vara psykologiskt hälsosamt att se att det också finns saker som man faktiskt kan strunta i.

Julklappar eller ej?

Julklapparna då? Trots att tanken med dem är att glädja och visa uppskattning kan de orsaka mycket stress innan de landar hos mottagaren. Vi springer runt i affärerna dagarna före jul och letar efter prylar som kanske ingen egentligen behöver. Och om julfirandet inkluderar många personer, blir det lätt väldigt många paket. Linda Tigerstedt tipsar om traditionen Secret Santa , eller julklappsspelet, där man i förväg lottar ut vem man ska ge sin jul-

Vem?

Linda Tigerstedt

Familj: Man, dotter och hund.

Bor: I Ulrikasborg i Helsingfors.

Gör: Arbetar som terapeut och näringsterapeut.

Gillar: God mat, trevligt umgänge och att röra på sig.

Marthakarriär: Martha sedan 2022.

Bästa marthatipset: Att komma ihåg att stanna upp och andas. Allt behöver inte göras på en gång. Var närvarande.

På nattduksbordet: För tillfället Tre öar av Sophia Jansson. Också en sovmask för att sova gott.

Hemlig talang: Bra på att se, lyssna och läsa av människor.

klapp till. Alla får i uppgift att ge en gåva till någon i sällskapet, vilket innebär att man bara behöver köpa en julklapp, samtidigt som alla får ett paket. Spelet blir extra roligt om man turas om att gissa vem den hemliga tomten är.

Finns det småbarn i sällskapet kanske julklappsspelet bara gäller de vuxna. Man kan också komma överens om särskilda spelregler inom gruppen, så att spelet passar alla.

Samtal och sämja

Visst är det härligt när familj och släkt samlas för att fira jul tillsammans. Men sanningen är att det inte alltid blir så harmoniskt som man hade önskat. Många julaftnar slutar i gräl och missämja. Ingen blir glad av provokationer vid julbordet, och fel slags kommentarer kan utlösa helt onödiga dispyter.

– Fokusera på dig själv, du kan inte förändra någon, säger Tigerstedt och understryker att du inte heller själv behöver säga allt du tänker eller gå med i destruktiva samtal.

I grund och botten handlar det för det mesta om vilka förväntningar vi har och hur vi kommunicerar.

– Jultiden kan ses som bra övning i kommunikation, konstaterar Linda Tigerstedt.

Philip Teir är journalist, skribent och entusiastisk simmare. Han bor i Helsingfors och tillbringar mycket tid i sitt hus i Bromarv. När han inte skriver eller läser, njuter han av kinesisk mat, lyssnar på artisten Sade och följer renoveringsprogram. Han ogillar elsparkcyklar och ser fram emot att dela sina tankar och reflektioner i denna kolumn.

Philip Teir

Karin Lindroos

Vid gate 42 är det jul året runt

Ju varmare planeten blir, desto tidigare tycks vi vilja inleda vintern. I somras skrev brittiska medier om hur butikskedjan Home Bargains chockat sina kunder med att ställa fram julprydnader redan i början augusti. Smaklöst, tyckte vissa, eftersom det fortfarande var shortsväder. Andra var mer entusiastiska: varför skulle man behöva vänta ända tills december på det roliga?

På en resa till USA i oktober noterar jag att det vid gate 42 görs reklam för ”the home of Santa Claus”, Rovaniemi. Jag antar att gate 42 är ett litet parallelluniversum på flygplatsen där det alltid är jul.

Om jultomten en gång har finländskt pass, så måste man ju mjölka det.

Vuxendomen är

ju annars mest en enda jakt på barndomens magiska jular.

Jag minns när julhelgen brukade vara en kort händelse, överstökad med en middag hos farmor, ett paket stickade sockor och ett traumatiserat kusinbarn som tvingats sitta i jultomtens famn.

Så är det inte längre.

I USA talar man om The Holiday Season , som inkluderar Halloween, Thanksgiving och julhelgerna, allt i ett enda paket, med officiellt startskott i oktober, när de första karvade pumporna börjar dyka upp på folks trappor.

Oändlig underhållning

Jag noterar detta när jag i slutet av oktober går omkring på Manhattan, influgen för att delta på ett författarresidens i New York. Hela stan är på holidayhumör. Årets trend tycks vara vita pumpor, i stället för de traditionella orange. Varje gathörn är prytt med en dödskalle, ett zombieansikte, eller en spindelväv som letar sig runt huvudentrén. På Times Square ser jag reklam för vinterns julkonserter. Ute är det nästan 20 grader varmt och neonskyltarna skriker ut sina budskap om oändlig underhållning och njutning: alkohol, teater, film, mode, kolhydrater. Eftersom jag är ensam ger det mig ingen panik; julen är fortfarande två månader borta och jag kan inbilla mig att det här är på låtsas. Amerikanerna är ju bäst på att göra vardagen säljbar, kommodifierad. Jag tvättar kläder vid en

tvättomat på Manhattan en morgon och hittar en leksakskatalog av det slag som brukade finnas förr i tiden. En helt nummer bara med förslag på julklappar till barnen. I oktober. Och plötsligt minns jag min bästa jul någonsin, 1986, då jag fick en grå legoborg av mina föräldrar som i en släng av plötslig sinnesförvirring tydligen bestämt sig för att satsa lite extra. Jag hade aldrig fått något så stort och dyrt förr, och jag kramade verkligen det allra sista ur presenten, lekte med den varje dag i flera år. Bitarna från borgen finns fortfarande kvar någonstans på mina föräldrars vind, och jag har funderat på om jag kunde fira en jul med att bygga upp borgen igen. Om några bitar saknas gör det ingenting, man får numera allt på internet. Vem har sagt att det inte går att köpa äkta julstämning?

Att

återskapa traditioner

Vuxendomen är ju annars mest en enda jakt på barndomens magiska jular. Det är förstås ett lönlöst projekt. Plastleksaker ger inte samma effekt när man är vuxen, så man får kompensera med smakupplevelser eller underhållning i stället. Eller med att återskapa traditioner som man minns, men som man som barn inte förstod värdet av. Som att sitta frivilligt i kyrkan varje julafton. Vad vill jag ens att julen ska vara? När man är familjefar och medelålders är det egentligen inte särskilt invecklat: jag vill att alla ska komma överens, inte gräla och känna sig utvilade efteråt. I år ska vår familj fira julafton i London, och jag räknar med att den stickade tröjan eventuellt får bli kvar hemma. I fjol uppmätte Storbritannien den varmaste juldagen någonsin. Glöggen smakar lite annorlunda när man inte behöver värma händerna på koppen utan svettas i sin mössa. Men är det Holiday Season , så är det.

En hållbar vardag (och jul) börjar i plånboken

I en värld där konsumtionen både lockar och stressar vill Marthaförbundets ekonomirådgivare Katharina Jägerskiöld ge oss verktyg att navigera klokt. Med vardagsnära exempel hjälper hon oss att se på pengar med nya ögon och våga prata om dem.

Mikaela Groop

Julen är inte bara en högtid, den är också en ekonomisk utmaning. Konserter, glöggträffar, presenter och lediga dagar bryter vardagsmönstret och tömmer kontot. Och när nyår kommer med sina egna kostnader är det många som känner att det blir tungt.

– Januari är mörk och krävande, både bokstavligt och bildligt. Semestern är över, men vi måste fortfarande orka, säger Katharina Jägerskiöld

För henne kommer hoppet i februari, när ljuset återvänder. Men redan i december kan vi börja tänka annorlunda och planera för en mer hållbar ekonomi.

Från impulsköp till eftertanke

I ett samhälle där varor ofta är designade för att gå sönder, eller skapa nya behov, krävs nya strategier. Katharina uppmuntrar oss att flytta fokus från pris till värde, från begär till behov. Att fundera innan man köper är första steget.

– När jag vill ha något skriver jag upp det i telefonen och låter tiden gå. Efter det vet jag om det var ett verkligt behov eller bara en impuls, berättar Katharina. Hon tipsar om att skapa egna kontroll-

Karin Lindroos

Hållbara gåvor som gör gott – Martha tipsar!

Julen behöver inte vara en glittrande konsumtionskarusell för att bli ett varmt minne. Välj dina julklappar med eftertanke. Då visar du omtanke och att du har näsa för det ekonomiska. Här är några klappar som värmer hjärtat och gör nytta, utan att belasta din plånbok:

 Hemgjord sylt , granola eller senap i återbrukade burkar (recept finns på martha.fi/recept)

 En stickad halsduk eller ett lapptäcke av tygrester

 En upplevelse: en middag, en utflykt eller ett presentkort till en lokalt producerad tjänst

 En bok du själv har älskat och ger vidare med en personlig hälsning

 En begagnad pryl i fint skick, vackert inslagen

 Ett medlemskap i en förening eller prenumeration på något värdefullt

frågor: Hur länge håller det här? Vem har gjort det? Vad är priset per användning?

En tröja som noppar efter fem tvättar är inte värd sitt pris, även om den var billig. Och om du har köpt något som inte håller vad det lovar, våga reklamera!

Mer med mindre

I ett ekonomiskt system som bygger på ständig tillväxt är det lätt att känna sig otillräcklig. För att minska vår sårbarhet behöver vi ändra våra vanor. Det handlar om att inte köpa nytt för att lindra stress, prioritera i stället hållbar konsumtion.

– Dela, låna, laga – köp inte alltid nytt. Och våga prata om dina konsumtionsval. Öppenhet kring konsumtion skapar trygghet och leder till klokare beslut, säger Katharina.

En smart plånbok innebär inte att du alltid ska köpa det billigaste, utan att konsumera mindre men bättre. Investera i tjänster, relationer och inhemskt. Lägg pengarna där de gör skillnad.

– Rangordna dina värderingar: är det viktigast att det exempelvis är inhemskt, av hög kvalitet eller prisvärt? Börja någonstans, till exempel med ekologiska ägg,

och ta sedan nästa steg. När det inte känns ansträngt, ta ytterligare ett.

Nytta och nöje

Katharina har insett att nytta och nöje kan gå hand i hand. Med tiden har hon lärt sig vad saker får kosta, hur mycket som kan sparas och hur planering skapar trygghet.

– För mig handlar det om att pengarna ska räcka till räkningar, men också till sparande. Det är en balans. Att ha lite pengar kvar att välja med ger frihet.

Samtidigt betonar hon vikten av att vara snäll mot sig själv, ingen kan göra allt.

– Jag försöker välja kvalitet, gärna begagnat. Om det inte finns, försöker jag ändå göra ett medvetet val. Jag planerar veckomenyer, vilket är ekonomiskt smart och minskar matsvinn. Det har blivit vanor som känns naturliga, inte som uppoffringar.

Med Marthas budgetbotten följer hon upp sin ekonomi. Det ger henne konkre-

Ett gott liv handlar inte om att konsumera, utan om att leva tillsammans.

ta exempel att dela med sig av och insikter om vanor som tidigare har gått henne obemärkt förbi.

– När jag ser siffrorna kan jag avgöra om jag vill göra något annat med pengarna. Det ger mig kontroll och minskar osäkerhet.

Ekonomisk buffert

Katharinas viktigaste ekonomiska princip är enkel: en säkerhetsbuffert. Hon sparar

Vem?

Katharina Jägerskiöld

Familj: Man och tre barn.

Bor: I Esbo.

Gör: Ekonomirådgivare och projektledare vid Marthaförbundet.

Aktuell med: Arbetar med projektet

Flytta hem, som sedan 2023 har gett unga praktiska tips inför flytten till eget boende.

automatiskt varje månad, en vana hon inte ruckar på. Det är hennes grundtrygghet, en liten reserv för sämre dagar.

– Det ger mig valfrihet och ett lugn. Jag vet att jag har något att falla tillbaka på, och det gör att jag kan fatta beslut med större trygghet.

Ett råd från hennes föräldrar har följt henne genom livet:

– Mamma och pappa sade alltid: ”Det är inte de stora inkomsterna, det är de små utgifterna.” Det har satt sig i ryggraden. Man behöver inte ha en enorm lön, det viktiga är att fundera över vad man lägger pengarna på. Små val gör stor skillnad på sikt.

Pengar som samtalsämne

Hemma är pengar inget tabu. Tvärtom, det är en naturlig del av vardagen. I Katharinas familj pratar man om vad saker kostar, om värdet av att spara och om att pengar handlar om möjligheter, inte enbart om att köpa.

– Om barnen får födelsedagspengar pratar vi om att spara, inte bara som en siffra på ett konto, utan som en möjlighet att välja senare. Vi för en öppen och ärlig dialog om vad vi gör, vad som är viktigt för oss och vad vi har valt att prioritera.

Hon och hennes man har infört något som de kallar för ”fyrkdejter”, ekonomiska avstämningar minst en gång per termin.

Då går de igenom inkomster, utgifter och vad vardagen faktiskt kostar.

– Vi vet vad vår vardag kostar oss. Och vi har blivit bättre på att prata pengar, det är en styrka.

I fler forum

I samhällsdebatten vill Katharina se mer fokus på trygghet, mindre på nedskärningar. Hon efterlyser en bredare diskussion om vardagsekonomi och hur vi tillsammans kan bygga ett samhälle där konsumtion inte är det viktigaste.

– Vi måste våga prata om vardagsekonomi i fler forum. Hur bygger vi ett samhälle där vi inte behöver konsumera så mycket?

Vi är vana vid en hög levnadsstandard, så det är svårt att ta ett steg tillbaka. Men här måste vi reflektera som familj: var ska vi skära ner?

Och kanske ska vi inte alltid utgå från oss själva.

– Ett gott liv handlar inte om att konsumera, utan om att leva tillsammans.

En smart plånbok

På samma gång är hon medveten om att mycket i vårt samhälle lockar till konsumtion. Hon vill att vi ska få vara glada och leva, men även våga ifrågasätta det som inte känns bra.

För Katharina handlar ekonomisk trygghet om att bygga motståndskraft, att ha marginaler, klara förändringar och oväntade utgifter. Men också om att ha ett nätverk, att våga prata och dela erfarenheter.

– En smart plånbok är inte bara en som räknar euro och cent, utan en som reflekterar över värde. Den är hållbar, långsiktig och motståndskraftig. Den hjälper oss att leva i linje med våra värderingar, inte enbart våra begär, sammanfattar Katharina Jägerskiöld sin ekonomiska filosofi.

Vad är ekonomisk resiliens?

Ekonomisk resiliens handlar om att bygga motståndskraft i vardagen. Den byggs genom små, medvetna vanor som tillsammans gör att livet tål förändring. Här är några konkreta vanor som gör skillnad:

Ha koll för att förstå

 Sätt dig in i dina inkomster, utgifter och avtal.

 När du vet vad pengarna faktiskt går till blir det lättare att prioritera.

Ha en buffert, även en liten buffert gör skillnad

 Bufferten gör att du slipper ta dyra lån vid oväntade utgifter.  Gör sparandet automatiskt. Då sker det utan att du behöver tänka på det.

Planera och vänta, handla med framförhållning

 Planera inköp, till exempel med en inköpslista i mobilen för mat och kläder.

 Vänta minst ett dygn före större köp. Många “behov” försvinner och varje paus ger perspektiv.

Ha ett värdebaserat förhållningssätt

 Fundera på vad som verkligen är viktigt för dig och ställ egna kontrollfrågor inför köp.

 Då blir det lättare att stå emot konsumtionstryck och göra val som känns rätt för dig.

Bygg social resiliens

 Våga prata pengar och hjälp varandra: dela saker, tips och erfarenheter.

 Ensamhet ökar sårbarheten, medan gemenskap minskar den.

Anna Lindholm är författare och gymnasielärare i Stockholm. Hon debuterade 2015 med ”Projekt Ines – Fem kvinnor i inbördeskriget 1918”. Sedan dess har hon publicerat flera verk. Anna inspireras av äldre kvinnors livshistorier och erfarenheter. Hon har svårt för nonchalans och brist på respekt mot människor, djur och natur. På sin fritid bakar hon surdegsbröd och sjunger gospel.

Skuldkänslor på schemat

Anna Lindholm Astrid Lindroos

Innan jag fick barn hörde jag psykologer och kvinnor till vuxna barn säga att det är utmanande att ha små barn, och att särskilt mammor är pressade mellan arbetsliv och familjeliv. Det lät hemskt, tyckte jag, att småbarnslivet dränerar kvinnor. Jag hade svårt att se mig själv i den livssituationen, men i dag är jag mitt uppe i de omtalade småbarnsåren. Det är en tröst att höra att vi är fler som kämpar med samma utmaningar, såväl mammor som pappor. Vi är många som har barn som trotsar, som serverar halvfabrikat till middag och som ser vardagsplaneringen falla samman när febern slår till som en slägga från sidan. Men det är sorgligt att så många mammor uttrycker att de känner sig otillräckliga. Borde jag amma längre? Avslutar jag föräldraledigheten för tidigt? Jobbar jag för långa dagar? Hur ska jag få mer energi för mina barn, när jag är helt slutkörd? Många kämpar oerhört hårt för att räcka till, men känner ändå att de misslyckas.

Obetalt hemarbete

Feministisk politik har gett oss barnomsorg, föräldrapenning och ersättning för vård av sjuka barn. Men den har inte gett oss jämställdhet. Rykande färska undersökningar visar att män fortsättningsvis gör mindre obetalt hemarbete än kvinnor. Pappor tar ut mer föräldraledighet än någonsin och stannar hemma med febriga barn, men i statistiken är de i klar minoritet jämfört med mammorna.

dem på semestern. En 45-årig nybliven mamma skriver att hon inte vill att skattepengarna, som hon betalat genom åren, går till pedagoger som tar hand om barn till semesterlediga föräldrar. Som svar på tal uppmanas hon att kritisera företag som tjänar pengar på vård och omsorg i stället för att ge sig på utmattade mammor. Nästa dag läser jag om kommuner i Sverige som begär in arbetsintyg från föräldrar, så att de inte ska kunna utnyttja barnomsorg mer än de faktiskt behöver. Föräldrar som handlar mat innan hämtning måste få ett slut. De ska inte låta pedagoger jobba med stora barngrupper i onödan. Och enligt en artikel i tidningen Dagens Nyheter upplever mammor mer ”hämtningsstress” än pappor.

Min poäng är förstås inte att pappor ska känna sig mer stressade, utan att mammor ska få ett mer hållbart liv. Varför känner mammor mer ansvar och skuld? Varför debatterar och anklagar kvinnor varandra för att inte ta sitt ansvar? Det är som att mammor blir projektionsytor för kollektivets bitterhet över ett bristande samhällssystem. När barnomsorgen inte har tillräckligt med resurser, när samhället effektiviseras på flera nivåer och tröttar ut oss alla, försöker kvinnor göra en samhällsinsats genom att få ihop ett omöjligt pussel. Men samtidigt blir de beskyllda, eller klandrar sig själva, för att inte göra tillräckligt.

Engagemang

och energi

Många kämpar oerhört hårt för att räcka till, men känner ändå att de misslyckas.

”Jobba inte heltid”, är ett råd som jag hör kvinnor i den äldre generationen ge oss yngre. Det är en ganska bra idé, och jag vet att de menar väl. Men uppmanar de även pappor att växla ner i arbetstid och inkomst? För främst är det just kvinnor som går ner i tid och lön, för att få ihop familjelivet med ett krävande arbetsliv.

En kväll läser jag en vild Facebooktråd, där en utmattad mamma ställt en fråga om vad andra mammor i gruppen anser om att ha barnen på förskolan, som dagis heter i Sverige, under två semesterdagar. Hon vill vila upp sig och bli pigg innan barnen får ledigt. Några svarar att de brukar göra precis så, för att få en chans att återhämta sig. Andra undrar argt varför folk har barn om de inte vill vara med

Vi lever i en tid då det är ansvarslöst att inte engagera sig och bidra till ett bättre samhälle. Men för det krävs energi och förmåga att se den större bilden och hur vi gör störst nytta. Att mammor stressar, mår dåligt och ”hämtar tidigt” räddar inte världen.

Ilskna inlägg borde skrivas till arbetsgivare som inte tar ansvar för hållbara arbetsförhållanden, till politiker som tar budgetbeslut som leder till stora barngrupper och till alla dem som tar nedskärningsbesluten i välfärdssystemen. För förstås kan vi som enskilda individer påverka samhället, men det gör vi inte genom att ge oss på trötta föräldrar som kämpar för att räcka till. Vi behöver rikta blicken mot dem som sitter på makten i de större strukturerna.

I julens anda hållbara hem

Från kris till marthakraft

ambassadörerSmartfisk-ska inspirera till mer inhemsk fisk

Under hösten har Marthaförbundet utbildat sina allra första smartfiskambassadörer. Den nya satsningen ska sprida kunskapen om inhemsk smartfisk till allt fler hushåll runtom i Svenskfinland.

Fanny Nykvist

Den nya utbildningen har genomförts vid två tillfällen och samlade nyfikna deltagare från hela Svenskfinland. Ett tillfälle ordnades på Danskarby Green Kitchen & Events i Kyrkslätt i september och det andra på Villa Meribjörkö i Björköby i oktober. Intresset i Österbotten var ovanligt stort och platserna tog snabbt slut.

Under en inspirerande dag fick deltagarna både teoretisk och praktisk kunskap om smartfisk. De fick bland annat lära sig hur fisket i Finland ser ut för tillfället, vilka arter som räknas som smartfisk och hur man tillreder de olika fisksorterna på bästa sätt.

– Deltagarna fick börja dagen med att plocka fisken ur näten, för att sedan gå vidare till olika hanterings- och fileingstekniker, berättar projektkoordinator Marie Kellgren

Små val i vardagen, som att välja inhemsk fisk, kan ge stora resultat när många gör det tillsammans.

– Man kan säga att vi gick igenom hela kedjan under dagen, från hav till tallrik. Precis som vårt nuvarande smartfiskprojekt heter.

Kompetensmärket Smartfisk

Under utbildningen fick deltagarna också lära sig om hur de olika smartfisk-

rätterna kan paras ihop med rätt vin. I Nyland fick deltagarna hjälp av sommelier Linda Forssell och i Österbotten av Rune Lygdbäck

Efter genomförd utbildning kan deltagarna ansöka om kompetensmärket Smartfisk via plattformen Open Badge, ett digitalt bevis på deras kunskaper. Syftet med utbildningen är att skapa ett nätverk av smartfiskambassadörer som kan sprida kunskapen vidare inom sina egna kretsar och föreningar.

– All den information och inspiration vi har byggt upp inom Marthaförbundets olika smartfisk-projekt ska delas vidare via ambassadörerna, berättar projektledare Sandra Mellberg Marthaförbundet har jobbat med smartfisken i över tjugo år. Nu är det dags för fler att ta vid. Staten och EU har satsat stora resurser på att öka konsumtionen av inhemsk fisk, men fortfa-

Dagen började med praktiskt arbete vid vattnet. Deltagarna fick själva plocka fisk ur näten och lära sig grundläggande rensningstekniker.

rande är intresset för inhemsk fisk hos finländarna relativt lågt.

Långsiktigt arbete

Arbetet med smartfisk inleddes i tiderna med projektet Ett slag för Östersjön under åren 2003–2005. Med galeasen Albanus åkte projektets medarbetare runt den

finländska kusten för att upplysa folket om den inhemska fiskens möjligheter. Sedan dess har smartfisk kontinuerligt funnits med i Marthaförbundets projektverksamhet.

– Vårt långsiktiga arbete har varit värdefullt, men det behövs ännu fler som jobbar för att våra fina Östersjöfiskar ska

Stämningen var på topp när deltagarna tog sig an hela kedjan, från hav till tallrik, under utbildningen på Villa Meribjörkö i Björköby.

få ett bättre rykte. Fisk är både en näringsrik proteinkälla och ett ekologiskt hållbart val.

Sandra Mellberg framhåller att små val i vardagen, som att välja inhemsk fisk, kan ge stora resultat när många gör det tillsammans. I dag utgör importerad fisk närmare 70 procent av all fisk som finländare äter.

Marthaförbundet har jobbat med smartfisken i över tjugo år. Nu är det dags för fler att ta vid.

– Jord- och skogsbruksministeriets program för främjande av inhemsk fisk har som vision 2035 att fördubbla konsumtionen av inhemsk fisk. Detta nås genom att finländarna äter fisk i enlighet med näringsrekommendationerna, berättar Kellgren.

I dag är de arton nya smartfiskambassadörerna redo att ta med sig kunskapen ut i samhället och inspirera fler att upptäcka glädjen i inhemsk fisk.

– Jag hoppas också att marthaföreningar och andra aktörer vill boka kurser och workshoppar av våra nyutbildade ambassadörer, säger Kellgren.

Om din marthaförening vill boka en smartfiskambassadör, hör av dig till projektledare Sandra Mellberg, sandra. mellberg@martha.fi, 050 517 2958.

Så

arbetar

vi med smartfisk

 Som smartfisk räknar vi underutnyttjade fiskarter som mört, id, braxen och sutare. Men även strömming, lake och gädda borde vi äta mera av.

 Marthaförbundets pågående projekt Smartfisk – från hav till tallrik har som syfte att öka allmänhetens intresse för inhemsk smartfisk.

 Begreppet smartfisk myntades av Marthaförbundet inom ramen för projektet Fisk – ett smart(h) val! år 2014.

 I Marthaförbundets receptbank finns över 40 recept på smartfisk och över 200 recept på fisk. Du hittar recepten på martha.fi/recept, välj smartfisk som huvudråvara.

Pamela Hansson, nybliven smartfiskambassadör och martha, vill inspirera fler att upptäcka hur god och mångsidig den inhemska fisken kan vara.

Smartfiskambassadör med smak för mört

Pamela Hansson är både nybliven smartfiskambassadör och nybliven martha. Under utbildningen kastades hon rakt in i fiskens värld, från att flå och filea för första gången till att upptäcka hur delikat en gädda kan smaka.

– En av rätterna vi åt, Marthas gäddtacos, är det godaste jag ätit under hela 2025, säger Pamela. Hon beskriver sig själv som en total novis när det gäller fisk, men har snabbt blivit en entusiast. Favoriten? Mört.

– Ingen vill äta den, men den är lätt att få på kroken och blir riktigt god när den tillagas på rätt sätt. Mörtpizza är min favorit och under kursen fick vi även smaka på mörtdumplingar.

Pamela planerar att sprida sin nyvunna kunskap vidare i marthakretsen Rakel.

– Smartfiskarna har ett oförtjänt dåligt rykte. Tillredda på rätt sätt är de precis lika goda som vilken annan fisk som helst, konstaterar hon.

Text Mikaela Groop Foto Privat

Pamela Hansson delar sin ambassadörsresa på Instagram: @pamppon

MARTHATIPS !

Har du inte hjort? Älg, rådjur eller till och med nötkött fungerar bra med samma kryddning. För en festlig vegetarisk variant kan du byta ut hjortytterfilén mot exempelvis ugnsrostad rotselleri.

Gräddstekt kål med ytterfilé av hjort och lingonchutney

Receptet hittar du på sidan 25.

julmeny Smaker som

Årets julmeny bjuder på en glögg med karaktär, en färgstark förrätt, en varm och viltinspirerad huvudrätt samt en dessert som rundar av med både syra och sötma. Här finns något för både ögat och gommen, och allt går att förbereda i god tid. God och smaklig jul!

Årets Marthaglögg

2025:

Rödvinbärsglögg

Glöggen kan göras antingen av rödvinbärssaft eller av frysta röda vinbär. Receptet är beräknat för cirka 4 glas.

Glögg av bär:

• 400 g röda vinbär

• 8 dl vatten

Gör så här:

1. Mät upp vattnet i en kastrull och tillsätt bären.

2. Koka upp och mosa bären mot kastrullens kanter.

3. Sila av drycken med en sil.

4. Glöggbasen smaksätts med smaksättningen nedan.

Glögg av saft:

Cirka 8 dl färdigblandad rödvinbärssaft. Använd saften direkt som glöggbas.

Smaksättning:

• 2 dl äppelmust eller äppelsaft

• 2 msk honung

• 5–10 cm (ung. 60 g) färsk ingefära (eller skivad ingefära eller 1 tsk malen ingefära)

• 2–3 kanelstänger

• 1 vaniljstång (eller 1/2–1 tsk vaniljextrakt)

• 2–3 kvistar färsk rosmarin

5. Häll din rödvinbärsglöggbas (antingen av bär eller saft) i en kastrull.

6. Tillsätt äppelmust, honung, skivad ingefära och ingefärskrydda, kanelstänger, vanilj och rosmarin.

7. Låt glöggen sjuda på låg värme minst 15 minuter (den ska inte koka).

8. Sila av eller plocka upp bitarna av ingefära, kanel, vaniljstång och rosmarin.

9. Servera glöggen varm i glas, gärna med en liten rosmarinkvist som dekoration.

Smartfiskröra på skärgårdsbröd (tilltugg till glöggen, cirka 10 snittar)

• 1/2 kruka dill

• 1/2 kruka gräslök

• 1/2 rödlök

• 1 burk rökt inhemsk fiskkonserv (cirka 115 g)

• 100 g crème fraiche eller smetana

• skal och saft från en halv citron

• salt och peppar

Till servering:

• skärgårdslimpa

• picklad lök

MARTHATIPS!

Om du inte gillar en viss krydda kan du minska mängden eller lämna bort den helt. Tycker du om mycket smak, kan du i stället tillsätta lite extra. Lägg dock till mer krydda gradvis och smaka av under tiden, så att smaken blir lagom!

Gör så här:

1. Finhacka dill, gräslök och rödlök.

2. Blanda samman med den rökta fiskkonserven och rör ner crème fraichen och citronsaften.

3. Smaka av med salt och peppar.

4. Servera på skärgårdsbröd och toppa gärna med picklad lök.

5. Gör picklad lök: Skiva eller klyfta rödlöken tunt.

6. Lägg den i en 1-2-3-lag och rör om några gånger fram till servering. Du hittar receptet på lagen på sidan 25 i detta nummer.

Smartfiskröra på skärgårdsbröd

MARTHATIPS!

Tillagningstiden kan variera beroende på rödbetornas storlek. Rödbetorna kan bakas några dagar i förväg och förvaras i kyl tills du ska göra tartaren.

Rödbetstartar med pepparrotsmajonnäs, picklade senapsfrön, kålrot och chips

MARTHATIPS!

Pepparrotssmaken utvecklas efter en stund. Låt majonnäsen gärna stå kallt en liten stund innan servering. Majonnäsen som blir över håller sig ett par dagar i kylskåp och passar utmärkt till exempelvis fisk eller rostade rotfrukter.

Rödbetstartar med pepparrotsmajonnäs, picklade senapsfrön, kålrot och chips (4 portioner)

• 4 rödbetor (cirka 500 g)

• 2 små burkar kapris (à 35 g)

• 2 medelstora schalottenlökar

• 1/2 kruka bladpersilja

• 1 tsk stark senap

• 1/2 dl soja

• 1/2 dl rapsolja

• 1/2 dl camelinaolja eller sesamolja (eller annan nötig olja)

• 1/2 tsk svartpeppar

• salt efter smak

Till servering:

• pepparrotsmajonnäs

• picklade senapsfrön

• saltade chips (lätt krossade)

• groddar eller mikroblad

Gör så här:

1. Sätt ugnen på 180 grader varmluft (eller 200 grader över-/undervärme). Lägg de tvättade, oskalade rödbetorna i en ugnsform och stick några hål i dem med en gaffel.

2. Baka i ugnen i cirka en timme, tills rödbetorna är mjuka.

3. Finhacka kapris, schalottenlök och bladpersilja.

4. Blanda i en skål med senap, soja, rapsolja, nötig olja och svartpeppar.

5. Låt rödbetorna svalna något. Skala dem och skär i små tärningar (cirka 1–2 cm).

6. Vänd ner rödbetorna i dressingen. Tillsätt eventuellt lite extra olja, tartaren ska vara saftig men inte rinnig.

7. Smaka av med salt eller soja.

8. Servera tartaren på en liten assiett och toppa med tillbehören.

Pepparrotsmajonnäs

• 1 ägg

• 1 tsk vinäger

• 1 tsk senap

• 1/2 tsk salt

• 2 1/2 dl rapsolja

• Färsk pepparrot eller pepparrotspasta

• 1/2 tsk vitpeppar

• salt

Gör så här:

1. Knäck ägget i en mixerskål med höga kanter. Tillsätt vinäger, senap, salt och rapsolja.

2. Ta en stavmixer och lägg den på botten av skålen. Mixa medan du långsamt drar upp staven tills du fått en krämig majonnäs.

3. Mät upp ca 1 dl majonnäs. Riv ner 2 msk färsk pepparrot eller tillsätt 1–2 tsk pepparrotspasta. Smaksätt med vitpeppar och en nypa salt. Rör ihop och smaka av.

1-2-3-lag till senapsfrön och picklad rotsak

• 1 dl ättika (12 %)

• 2 dl socker

• 3 dl vatten

• 2 msk senapsfrön

Gör så här:

1. Koka upp vatten och socker i en kastrull. När sockret har löst sig, ta kastrullen från värmen och rör ner ättikan.

2. Häll lite av den varma lagen i en liten skål eller burk. Tillsätt senapsfröna medan lagen fortfarande är varm.

3. Låt senapsfröna picklas i minst 1 timme, gärna över natten.

MARTHATIPS!

1-2-3-lagen som blir över kan användas till att pickla rotsaker till varmrätten.

Gräddstekt kål med ytterfilé av hjort och lingonchutney

(4 portioner)

Gräddstekt kål:

• 400 g svartkål eller grönkål

• 2 gula lökar

• 1 vitlöksklyfta

• smör och olja till stekning

• 1 dl vatten

• 3 dl matlagningsgrädde

• 1/2 citron (saft + ca 1 tsk rivet skal)

• 1/2–1 tsk svartpeppar

• 1 tsk salt

Stekt ytterfilé av hjort:

• 400 g ytterfilé av hjort eller annat vilt

• rapsolja

• rosmarin

• salt och peppar

• smör och olja till stekning

Lingonchutney:

• 5 dl lingon (och/eller tranbär)

• 1 rödlök

• 2 chilifrukter

• 2 kanelstänger

• 4 msk farinsocker

• 1 1/2 dl äppelcidervinäger

• 1 tsk rosmarin eller en rosmarinkvist

• 3 msk smör (för stekning)

Gör så här:

1. Marinera köttet med olja, salt, peppar och rosmarin. Låt stå cirka 1 timme.

2. Finhacka lök och chili. Stek i smör, tillsätt socker och fräs en stund.

3. Blanda ner bär, vinäger och kanelstänger. Låt sjuda cirka 15 minuter under lock. Tillsätt rosmarin.

4. Förbered kålen: Skölj, ta bort grova stjälkar och grovhacka bladen.

5. Skala och strimla gul lök och vitlök. Hetta upp smör och lite olja i en stekpanna. Fräs löken på medelvärme tills den blir mjuk och glansig.

6. Lägg i kålen och stek i 1–2 minuter tills den mjuknar något. Häll i vattnet och låt det koka upp.

7. Tillsätt matlagningsgrädde, citronsaft, citronskal, svartpeppar och salt. Låt sjuda några minuter tills kålen är mjuk och såsen krämig.

8. Stek köttet i smör och olja tills det får fin yta eller når cirka 56 grader i innertemperatur.

9. Förbered chutneyn: Finhacka lök och chili och stek i smör i en kastrull.

10. Tillsätt socker och fräs en stund under omrörning.

11. Blanda ner bär, vinäger och kanelstänger. Låt koka på svag värme cirka 15 minuter under lock.

12. Tillsätt rosmarin. Låt svalna och häll upp på väl rengjord glasburk.

13. Servera kålen med köttet och chutneyn. Toppa gärna med picklade senapsfrön eller rotfrukter.

MARTHATIPS!

Chutneyn kan förberedas i förväg och håller flera veckor i kyl. Kålen passar även till fisk, fågel eller smörstekt svamp.

Mandelkaka med brynt smör, julig plommonkompott och syrlig grädde

(8–12 portioner)

• 100 g brynt smör (avsvalnat)

• 3 ägg

• 1,5 dl strösocker

• 3,5 dl mandelmjöl (eller havremjöl)

• 1 tsk bakpulver

• 2 tsk malen kardemumma

• en nypa salt

Julig plommonkompott:

• 8 plommon

• 1 msk smör

• 1/2 dl strösocker eller rörsocker

• 2 msk vatten

• 1 kanelstång

• en skvätt konjak eller rom (valfritt)

Syrlig grädde:

• 2 dl crème fraiche

• 2 dl vispgrädde

Gör så här:

1. Bryn smöret och låt det svalna.

2. Sätt ugnen på 180 grader över-/ undervärme (160 grader varmluft).

3. Vispa ägg och socker fluffigt.

4. Rör försiktigt ner mandelmjöl, bakpulver, kardemumma och salt.

5. Tillsätt det brynta smöret och rör om.

6. Häll smeten i en smord springform (24 cm). Grädda cirka 25 minuter.

7. Förbered julkompotten: Skölj plommonen, halvera och kärna ur dem. Dela varje halva i två delar.

8. Lägg plommon, smör, vatten, socker, kanelstång och ev. alkohol i en stekpanna.

9. Koka upp och låt småputtra ca 15 minuter tills plommonen mjuknat.

10. Plocka upp kanelstången. Häll upp i en ren burk och förvara i kyl.

11. Förbered grädden: Vispa crème fraichen lätt tills den tjocknar något (4–5 minuter).

12. Vispa grädden fluffig.

MARTHATIPS!

Det brynta smöret kan göras dagen innan. Förvara smöret i rumstemperatur, så att det inte blir för hårt.

13. Vänd försiktigt ner crème fraichen i grädden tills allt är jämnt blandat.

Från apoteksvara till vardagslyx

Kaffedoften är för många en symbol för trygghet, gemenskap och vardagsnjutning. Kaffet är en del av vår kultur, vår historia och vårt sätt att samlas. Genom kaffestunder har vi byggt nätverk, delat kunskap och skapat gemenskap i både vardag och föreningsliv.

Sheila Liljeberg-Elgert

En blick bakåt i historien avslöjar att kaffe först nådde Sverige i slutet av 1600-talet, då det såldes enbart som apoteksvara. Det dröjde dock inte länge innan drycken fick sitt genombrott. Under Karl XII:s tid blev kaffe populärt, mycket tack vare kungens egen förtjusning. Han hade fått smak för kaffe under sin vistelse i Turkiet. Snart började drycken spridas bland ståndspersoner i det svenska riket, som då även omfattade Finland.

Men kaffets väg till folkets vardag var inte spikrak. Under vissa perioder var det faktiskt förbjudet att dricka kaffe. Den som ertappades kunde få böter. Orsaken var att kaffe var en så eftertraktad importvara att det ansågs hota både handelsbalansen och den inhemska brännvinsproduktionen. Förbudet visade sig dock vara svårt att upprätthålla, och år 1802 upphävdes det slutligen.

Surrogat och ransonering

Under första världskriget blev det stopp för kaffeimporten, surrogatkaffe av ekollon och maskrosrötter tog över. Kaffeimporten kom i gång igen 1921. Kaffet såldes först i lösvikt som råkaffe, men 1924 inleddes försäljningen av rostat, förpackat kaffe. Vinterkriget ledde till kafferansonering och importförbud. Kaffet försvann från marknaden och ersattes med surrogat av cikoria, råg, korn och maskrosrötter.

– Rågkaffe lär ha gett det bästa resulta-

Cata Portin

tet, om man kokade rågen, berättar Yrsa Lindqvist , förste arkivarie på Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS). Det var en omständlig procedur med att torka och koka rågen innan man rostade och malde den. Ibland fanns lite kaffe med, men inte alltid.

Kafferansoneringen avslutades först 1951. På 1950-talet blev kaffe en ”universaldryck” till vardags och vid festliga tillfällen och konsumtionen ökade. Under

fungerat som socialt kitt i Finland under 1900-talet?

– Talkoarbete och kaffe hörde ihop. Under tyngre utomhusarbeten, till exempel höbärgning och potatisupptagning, var det viktigt med en kaffestund där man fick koppla av och umgås, minnas, samtala och sjunga, säger Yrsa Lindqvist.

Kaffet strukturerar

dagen, vi dricker morgonkaffe, förmiddagskaffe och eftermiddagskaffe.

slutet av 1900- och början av 2000-talet fick kaffet en stark ställning i stora delar av världen. Olika specialkaffen gjorde sitt intåg i slutet av 1900-talet.

Kopparpannor och kaffekvarnar

Finländarna är världens mesta kaffedrickare, med 12 kilo per person och år av den bruna, doftande drycken. Hur har kaffe

Kaffets roll har förändrats i takt med samhällsutvecklingen, men kaffe är fortfarande starkt förknippat med gemenskap, speciellt bland kvinnor. Kafferepen med sju sorters kakor, finporslin och broderade dukar var vanliga förr. Det var också vanligt att det kvinnliga nätverkandet förminskades genom påståenden om att kvinnor ”bara dricker kaffe och skvallrar”.

Varm dryck i kallt land

Yrsa Lindqvist betonar att det ju är naturligt att samlas kring kaffe, för både kvinnor och män, men att det förr var kvinnorna som kokade kaffet, medan männen drack både kaffe och starkare drycker.

– Det är intressant att finländarna är världens mest kaffedrickande land. Fenomenet kan ha sina rötter i förbudstiden, då alkohol var förbjudet. Ändå drack männen ”kaffeknorr” som ett sätt att maskera supen. En annan förklaring är vårt klimat. Redan i marthornas tidskrift Husmodern från år 1904 berättas om kaffets ursprung och historia, börjande med en stämningsbild av en sprakande brasa med en puttrande kaffepanna en kall vinterdag.

– Numera är det ovanligt att använda kaffekoppar, åtminstone till vardags. I stället är det muggar som gäller, traditionella kaffekoppar uppfattas i dag som små, säger Yrsa Lindqvist, förste arkivarie vid Svenska litteratursällskapet i Finland.

– Kaffet spelar ju en stor roll som en varm dryck i ett kallt land. Däremot har te har inte alls haft samma status och har inte heller varit allmänt i alla samhällsklasser på samma sätt som kaffe, konstaterar Lindqvist. Kaffe dracks förr av alla åldrar. Det var inte ovanligt ännu på 1950–1960-talet att småbarn drack kaffe, med mycket grädde och socker!

– Att doppa bulle i kaffet eller dricka kaffe på bit från tefat är utdöende vanor. Förr i tiden var kokkaffet hett och fick svalna på fatet, berättar Yrsa Lindqvist. Socker hade en annan status förr i tiden,

det var en lyxvara som ransonerades under krigstiden.

Finporslinet som försvann

– Numera är det ovanligt att använda kaffekoppar, åtminstone till vardags. I stället är det muggar som gäller, traditionella kaffekoppar uppfattas i dag som små. Men man ska också komma ihåg att det dracks påtår och tretår, medan man i dag nöjer sig med en enda mugg kaffe, konstaterar Lindqvist.

Finporslinet och serveringskannan i silver eller porslin kommer sällan till an-

Från qahwa till kaffe

 Kaffe tillverkas av kaffebuskens frön, kaffebönor. Kaffebusken härstammar från Afrika och har exporterats till andra delar av världen.

 Ordet ”kaffe” kommer från arabiskans qahwa. Namnet spred sig tillsammans med drycken först till Iran och Turkiet (kahve) och sedan till Europa. Det finska ordet kahvi, som är ett lån från svenskan, är mer likt det turkiska uttalet.  Kaffe innehåller det uppiggande ämnet koffein, som har en vätskedrivande effekt, även om några studier har visat motsatsen. Kaffedoften kommer från doftämnet furfurylmerkaptan, som också finns i vin.

 Det finns omkring hundra arter i släktet Coffea. Framför allt tre arter odlas kommersiellt: arabiskt kaffe (Coffea arabica), liberiakaffe (Coffea libericadanius) robustakaffe (Coffea canephora/Coffea robusta. Arabiskt kaffe anses ha den bästa smaken, medan robustabönor har en högre koffeinhalt.

Källa: Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS), Uppslagsverket Finland, Wikipedia

vändning, kaffeservisen som statusföremål har förlorat sin betydelse. Gräddsnäckan och sockerskålen har blivit onödiga prydnads- eller museiföremål. Grädden har ersatts av mjölk, eller så dricker man kaffet svart, ganska få sätter socker i kaffet. Den klassiska kaffepannan har också gömts undan i skåpet eller förts till metallinsamlingen

– Föremålen är intressanta. Innan termosarna slog igenom hade man en flaska med kaffe inlindad i tidningspapper med en yllesocka ovanpå, som togs med till arbetet på åkern eller i skogen. Airams klassiska termosar står sig än i dag. Förr användes de av utomhusarbetare, men numera främst av friluftsmänniskor. Förr var det vanligt med specialburkar som man sålde kaffe i och som sedan prydde hyl-

Kaffe i 2 000 år

 Kaffedrickandet började i Etiopien för cirka 2 000 år sedan och spred sig med handelsmän till Iran och Turkiet. Kaffet nådde de europeiska hoven under renässansen. Under 1600-talet kom kaffet in i i den europeiska kulturen genom upptäckten av Latinamerika, som har ett klimat som passar för kaffeodling.

 År 1683 retirerade turkarna från sin belägring av Wien och lämnade kvar flera hundra säckar med kaffe. Stadsborna fick smak för drycken, och snart spred sig kaffeintresset vidare till England, Frankrike, Tyskland och Holland. Det första kaffet kom till Sverige 1685 och såldes som apoteksvara, eftersom man ansåg att drycken kunde lindra och bota sjukdomar.

 Under 1800-talet utökades kaffeodlingarna genom kolonialiseringen i Afrika och Sydamerika, där stora kaffeplantager grundades. Priserna sjönk, kaffe var inte mera en lyxprodukt för överklassen utan blev småningom en dryck för alla. Redan i slutet av 1800-talet förekom kaffe till vardags också i ”enklare” hem.

Källa: Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS), Uppslagsverket Finland, Wikipedia

lorna i köket. Nu för tiden är dekorerade kaffepaket vanligare.

”Ett bra möte börjar alltid med kaffe”, konstaterade någon nyligen på sociala medier, för kaffe har en viktig plats i den finländska kulturen och som social ritual.

– Kaffet är fortfarande en samlande faktor som ger stimulans i vardagen. Kom någon på besök förr var det en naturlig sak att sätta på kaffepannan. På arbetsplatsen var kaffepauserna ett välkommet avbrott och i föreningslivet var kaffeserveringen ett självklart inslag.

”Men kaffet, det var rarast, det löste tungans band”, sjöngs det förr i en visa som var populär bland annat på marthamöten. Hur har våra kaffevanor förändrats? Utan kaffe vore vi kanske ännu

Gunhild Wasström (1915–2006), skribent i Västra Nyland under signaturen Priscilla, deltog 1968 i frågelistan om kaffevanor. Hennes prydligt maskinskrivna bidrag beskriver kaffedrickande i Sjundeå förr och hur kaffet rostades i kaffebrännare.

mer inbundna, trötta och melankoliska? – Hela världen har förändrats! Förr tog man sin första kopp kaffe vid femtiden på morgonen och åt frukost senare, numera är kaffet en del av morgonmålet. Kaffet strukturerar dagen, vi dricker morgonkaffe, förmiddagskaffe och eftermiddagskaffe. Doften av kaffe förmedlar trygghet och gemenskap. Kaffet passar oss som folk. Det piggar upp och erbjuder en paus i vardagen.

febrännaren hittar man numera på museum, men i början av 1900-talet fanns den i nästan alla hem, berättar Yrsa Lindqvist. Kapselautomaterna har blivit vanligare, det är populärt att göra specialkaffen hemma. De första kaffekokarna kom på 1970-talet, först Melitta, som också fanns i vitt porslin, och sedan kaffebryggarna på 1980-talet, som ledde till att kokkaffet minskade.

Vardagsnjutning i en kaffekopp

Doften av kaffe förmedlar trygghet och gemenskap.

Kaffet passar oss som folk. Det piggar upp och erbjuder en paus i vardagen

– Det märks ändå en tydlig skillnad på arbetsplatserna efter pandemin. Tidigare samlades man i kafferummet, men numera tar man sin kopp vid skrivbordet. Också i hemmen har rutinerna hållits kvar, men tekniken har förändrats. Det finns fortfarande någon som mal sitt kaffe själv, men elektriska kaffekvarnar har inte slagit igenom bland den breda allmänheten. Kaf-

Espresso, cappuccino, latte, smaksatta sorter samt pulverkaffe har blivit populära på 2000-talet. Övergången från ljusrostat till mörkrostat kaffe märks också bland yngre personer. Däremot finns det inga större regionala skillnader i kaffevanorna, kaffe dricks av alla finländare.

– Kaffet står både för gemenskap och eftertanke, man dricker kaffe tillsammans eller tar en kopp och går ut och sätter sig på trappan för en lugn stund på morgonen sommartid. Kafékulturen är ett kapitel för sig. Det är en upplevelse, en njutning som du unnar dig, ensam eller i sällskap med vänner. I dag är det vanligt att sitta på kafé och jobba med sin laptop. Kaféet är både vardagsrum och finrum, säger Lindqvist. Hur påverkar dagens trender, som specialkaffe, hållbarhet och stigande priser, vår syn på kaffe?

– När det gäller stigande priser är det svårt att säga när smärtgränsen kommer, kanske vid 15 euro per paket? Ännu är den

inte nådd, för kaffe är en av de njutningar och vardagslyx som man vill hålla kvar. Nu för tiden är det också viktigt att det finns möjligheter att göra mer etiska och hållbara val. Det finns ju alternativ till de multinationella kaffeprodukterna, både ekologiska och rättvisemärkta.

Yrsa Lindqvist betonar att det är viktigt att dokumentera våra kaffevanor som en del av utvecklingen i hushållen. Den senaste frågelistan med kaffe som tema gjordes år 1968, då med rubriken ”Traditioner om kaffe och kaffedrickning”. Nu är det återigen dags att dokumentera våra kaffevanor genom SLS:s nya frågelista ”Älskade kaffe”. Mycket har förändrats, men kaffekärleken består.

– Vi vill fokusera på sättet att umgås kring kaffe och att konsumera kaffe, för

i ett längre perspektiv är det en jättestor skillnad mot tidigare. Vi hoppas få massor av svar med tankar och minnen och beskrivningar av dagens vanor, från alla åldersgrupper, både med nostalgi och nutidsbetoning, säger Yrsa Lindqvist.

Svenska litteratursällskapet i Finland fyller 140 år i år och vill i samband med det lyfta fram kaffets roll i finländsk vardag och kultur. För att uppmärksamma jubileet har SLS tagit fram en ny frågelista om finländarnas kaffevanor, som en uppföljning till en liknande insamling som gjordes 1968. Har du egna minnen, vanor eller tankar kring kaffe? Dela gärna med dig! Frågelistan är öppen till 31.12.2025 och finns på www.sls.fi/kaffe.

Rättvisemärkt kaffe

 En stor del av världens kaffe odlas i familjejordbruk på landsbygden i fattiga länder. Kaffebönorna säljs vidare via mellanhänder, som ofta säljer kaffeskördarna till internationella företag på stora kaffeauktioner.

 I slutet av 1980-talet certifierades världens första kaffeodlare som en reaktion på den svåra ekonomiska och sociala situationen för mexikanska kaffeodlare. Kaffe var den första produkten som Fairtrade tog fram kriterier för. Världsmarknadspriset varierar mycket och leder till ekonomisk osäkerhet för odlarna, som ibland får mindre betalt än vad det kostar att odla kaffet. Fairtrades minimipris för kaffe finns till för att skydda odlare mot plötsliga prisnedgångar.

 Klimatförändringarna, med risk för ett torrare och varmare klimat, kan slå ut hälften av världens kaffeodlingar redan år 2050. Men när odlarna får bättre inkomster har de bättre möjlighet att investera i ett hållbart jordbruk. Många Fairtrade-certifierade kaffeodlare är också ekologiskt certifierade, för social och miljömässig hållbarhet går ofta hand i hand.

Kriterier för

Fairtrade-certifiering:

 Minimipriset måste täcka kostnaden för hållbar produktion. Priset blir högre om kaffet är ekologiskt. När världsmarknadspriset är högre än minimipriset ska detta betalas.

 En premie för råvaran ska betalas ut till en pott som medlemmarna i kaffekooperativet bestämmer över. En femtedel av premien används för investeringar i kvalitet och produktivitet.

 Förbud mot barnarbete.

 Stöd för mer miljövänliga odlingsmetoder och mindre användning av bekämpningsmedel.

 Utbildning i klimatfrågor.

 Långsiktiga handelsrelationer uppmuntras.

Källa: Fairtrade.se

Så brygger du godaste julkaffet

Kaffekokare

Bryggkaffe i en kaffekokare är något de flesta finländare är vana vid. Processen är nästan helt automatiserad. Med några enkla knep kan du göra kaffet till en ännu mer smakrik upplevelse.

 Fyll inte vattenbehållaren med kaffepannan. Då riskerar du att få med rester av gammalt kaffe, vilket med tiden kan leda till kalk- och fettavlagringar som påverkar smaken negativt.

 Rengör kokaren regelbundet med soda (mot fettavlagringar) och ättika (mot kalk). Tillsätt 2 msk soda eller 2 1/2 dl ättika i vattenbehållaren och fyll upp till hälften med vatten. Slå på kokaren och stäng av när hälften av vätskan har runnit igenom. Låt stå i 10 minuter, slå sedan på igen. Kör därefter minst två fulla bryggningar med enbart vatten.

 Skölj filtret med vatten innan du tillsätter kaffet. Det minskar papperssmak och gör att mindre av det första kaffet absorberas av papperet.

 Stäng droppstoppen i början av bryggningen, så att allt kaffe täcks av vatten. Då får du en fylligare smak på kaffet.

 Lämna inte kaffet kvar i kaffepannan. Värmeplattan blir ofta för het och gör att kaffet snabbt smakar bränt. Häll i stället över kaffet i en termos.

Kaffepress

En kaffepress, eller pressobryggare, är ett av de enklaste sätten att brygga kaffe. Du häller bara i kaffe, fyller på med vatten och väntar. Eftersom processen inte är lika automatiserad som med en kaffekokare kan smaken variera från kopp till kopp, men det är också en del av charmen. Kaffet filtreras inte genom pappersfilter, vilket gör att fler smakämnen bevaras.

 Dosera kaffet som vid bryggkaffe: en skopa (7 g) per liten kopp (1,25 dl).

 Använd gärna grovmalet kaffe, som är lättare att filtrera. En kaffepress lämnar dock alltid lite fällning i koppen.

 Häll över nästan kokande vatten (92–96-gradigt) och låt dra i 4–5 minuter. För hett vatten eller för lång bryggtid kan ge en bitter smak.

 Tryck ner kolven långsamt och servera direkt.

Mockabryggare

En mockabryggare fungerar som en liten espressomaskin. Den består av tre delar: en nedre vattenbehållare, en tratt med filter för kaffet och en övre behållare där det färdiga kaffet samlas. Kaffet bryggs under tryck, vilket ger en intensiv och fyllig smak.

 Fyll den nedre behållaren med hett vatten, nästan upp till ventilen. Det minskar risken för att kaffet bryggs för länge och får en bitter och torr smak.

 Använd fint malet espressokaffe eller något grövre om du maler själv.  Brygg på hög värme och ta bort bryggaren från spisen så snart den börjar gurgla.

Kaffeodlande länder och kaffesorter

Kaffe odlas i dag i flera länder i Sydamerika, Asien, Afrika och Centralamerika. Brasilien är världens största producent, med över en tredjedel av den globala kaffeproduktionen, följt av Vietnam, Colombia och Indonesien.

De vanligaste kaffesorterna är:

 Brasilkaffe: framställs huvudsakligen av arabiskt kaffe från Brasilien.

 Colombiakaffe: arabiskt kaffe som odlas på Andernas sluttningar.

 Javakaffe: arabiskt kaffe från Indonesien.

 Mocka (äkta mocka): arabiskt kaffe som fått sitt namn av utskeppningshamnen Mocka.

 Afrikanskt kaffe: framställs huvudsakligen av afrikanskt robustakaffe.

Förpackningar som frustrerar och förför

Hur lätt är det att öppna en vanlig matförpackning? Marthaförbundets oberoende testpanel tog sig an utmaningen att testa fem olika förpackningar och bedöma hur användarvänliga de är.

Förpackningar ska vara praktiska, hållbara och enkla att öppna, men är de verkligen det? I detta test får hushållsrådgivarna Sandra Mellberg och Fanny Nykvist bedöma fem vanliga förpackningar. Syftet är att undersöka hur intuitiva, praktiska och hållbara olika förpackningar är, och hur mycket kraft, tid och hjälpmedel som krävs för att öppna dem. Dessutom bedöms förpackningarnas miljövänlighet. Varje kategori poängsattes från 1 till 5, där 5 är bäst. Maxpoängen per förpackning är alltså 30.

1. Chiafröpåse

Totalpoäng: 3 – 5 – 1 – 4 – 3 (20)

Öppningssätt: Har man tidigare öppnat liknande påsar vet man att det krävs redskap. Det saknas tydlig information om hur påsen ska öppnas. En zip-funktion som kan rivas upp med händerna och återförslutas hade varit bättre.

Handkraft: Ingen kraft krävdes eftersom sax användes.

Öppnas utan hjälpmedel: Nej, vi försökte inte ens. Det skulle ha lett till spill.

Tidsåtgång: Gick snabbt med sax. Spill, kladd eller frustration: Lite fröspill uppstod. Utan redskap hade betyget varit lägre.

Miljöpåverkan: Kunde ha varit en kartongförpackning, såsom mjölpåsar eller Go Green-linsförpackningar. Inget onödigt plastmaterial, men heller inget särskilt miljövänligt.

2. Ättika

Totalpoäng: 5 – 5 – 5 – 5 – 3 (28)

Öppningssätt: Enkelt att förstå. Handkraft: Ingen kraft behövdes. Öppnas utan hjälpmedel: Ja, helt utan hjälpmedel.

Tidsåtgång: Snabbt och enkelt. Spill, kladd eller frustration: Inget spill alls.

Miljöpåverkan: Plastflaskor kan vara mindre hållbara än glas, men det är inte självklart. Glas är enklare att återanvända och återvinna. Plast riskerar att hamna i blandavfall, särskilt om sorteringsmöjligheter saknas. Förpackningen följer EU:s korkdirektiv, vilket är positivt. Dock saknas information om att korken bör tas loss före återvinning.

3. Gurka

Totalpoäng: 5 – 4 – 5 – 5 – 5 – 5 (29)

Öppningssätt: Att öppna en plastad gurka är självklart för många. Vi testade att riva upp plasten, även om vi vanligtvis använder kniv.

Handkraft: Kräver viss fingerstyrka, men är inget problem.

Öppnas utan hjälpmedel: Gick bra för hand, ännu enklare med kniv, som ändå ofta används vid hantering av gurka.

Tidsåtgång: Snabbt och enkelt. Spill, kladd eller frustration: Inget spill eller frustration.

Miljöpåverkan: Plasten förlänger hållbarheten, vilket minskar svinn. Visst vore det trevligare med gurkor utan plast, men svinnet är ett större problem.

4. Soltorkade tomater

Totalpoäng: 5 – 4 – 5 – 4 – 5 – 5 (28)

Öppningssätt: Lätt att förstå. Handkraft: Kan vara svårt vid nedsatt handstyrka, men vi klarade det utan hjälpmedel.

Öppnas utan hjälpmedel: Ja, inga hjälpmedel behövdes. Ibland kan man använda kniv eller sked för att släppa in luft under locket, men det behövdes inte här.

Tidsåtgång: Gick snabbt, men inte lika enkelt som ättiksflaskan.

Spill, kladd eller frustration: Inget spill. Dock finns risk för kladd vid oljiga produkter.

Miljöpåverkan: Glasburkar är utmärkta att återanvända och enkla att återvinna. Plastförpackningar bör inte återanvändas.

5. Fiskkonserv

Totalpoäng: 4 – 4 – 4 – 4 – 4 – 4 (24)

Öppningssätt: Lätt att förstå, särskilt konserver med öppningsring. Dock finns risk för att ringen lossnar. Handkraft: Krävde ganska mycket kraft, men mindre med hjälp av en matkniv.

Öppnas utan hjälpmedel: Ja, men en kniv underlättar.

Tidsåtgång: Gick relativt snabbt. Spill, kladd eller frustration: Inget kladd, men risk för spill vid välfylld burk. Mindre handstyrka kan öka risken.

Miljöpåverkan: Konservburkar kan släppa ifrån sig kemikalier. Glas hade varit bättre och gett ett lyxigare intryck. Konserver är dock enkla att återvinna.

Slutsatser

Testet visar att vissa förpackningar är betydligt mer användarvänliga än andra. Emballaget kring gurkan och glasburken med soltorkade tomater fick toppbetyg för sin enkelhet och återanvändbarhet. Ättiksflaskan imponerade med sin tydlighet och spillfria öppning. Konservburken krävde en viss handkraft, medan chiafröpåsen visade hur frustrerande en förpackning kan vara utan tydliga öppningsanvisningar.

Miljöpåverkan är också en viktig aspekt. Glasburkar får pluspoäng för återanvändbarhet, medan plastförpackningar kräver att du som konsument är medveten om sortering och återvinning.

Personlig presentpåse av tapet

Beskrivningen hittar du på sidan 38.

Personliga paket – steg för steg

Linda Riska har gjort det till en konst att skapa vackra, kreativa och hållbara gåvoförpackningar, inte enbart till jul, utan året om.

För Linda Riska är paketet en förlängning av gåvan. Det är ett sätt att uttrycka omtanke och respekt för mottagaren och miljön.

– Omslaget är mer än en förpackning. Det är ett sätt att visa omtanke, skapa förväntan och ta vara på det vi redan har, säger hon.

Ibland får hon höra att hennes paket är för fina för att öppnas, men för henne är själva öppnandet en del av överraskningen.

– Det handlar om att skapa en stund av glädje och nyfikenhet, ett vackert paket som säger att ”du är viktig för mig”, påpekar Linda.

Linda tipsar!

 Materialtips: Fråga efter utgående tapetprovsböcker i järnhandeln eller leta på loppis. Har du tur är böckerna gratis.

 Återbruk: Spara snörstumpar, kartongbitar och stuvbitar. De räcker långt.

 Dekor: Kombinera olika papper för effekt, halva paketet i ett mönster, andra halvan i ett annat.

 Smart återanvändning: Klä om stadiga produktförpackningar (till exempel mobilkartonger) till nya presentaskar.

Omslaget är mer än en förpackning.

3 kreativa förpackningsidéer

Mät och vik noggrant för skarpa kanter, det ger ett snyggare resultat. Tänk också på papperets mönster innan du klipper, så att det finaste hamnar där det syns bäst.

1. Personlig presentpåse av tapet

Presentpåsar passar perfekt för gåvor med oregelbunden form. Och blir ännu bättre när du gör dem själv. En egengjord påse känns mer personlig än en köpt, och tapet är ett utmärkt material: stadigt, glansigt och ofta riktigt snyggt. Dessutom kan påsen användas om och om igen.

I exemplet används ett papper som mäter 55 × 40 centimeter. Den färdiga påsen blir cirka 30 × 17 × 5 centimeter. Ett papper i A4-format ger en ganska liten påse med måtten cirka 19 × 11,5 × 2,5 centimeter.

Du behöver:

• Tapetbitar eller presentpapper

• Band/snören

• Kartongbit till botten (valfritt)

• Sax, lim/dubbelsidig tejp, hålstans eller pryl

Så gör du:

1. Lägg papperet liggande med rätsidan nedåt. Sätt lim eller dubbelhäftande tejp längs höger kant (cirka 1 cm). Vik båda sidor mot mitten.

2. Limma ihop långsidorna så att du får ett ”rör”. Kanterna ska överlappa cirka 1 cm.

3. Vik upp den nedre kanten. Bottnen och sidorna blir cirka 1 cm smalare.

4. Öppna och vik in båda sidorna så att trianglar bildas.

5. Vik nedersta kanten uppåt, cirka 1 cm över mittlinjen.

6. Vik in sidorna kant i kant med nedersta kantens diagonal.

7. Vik samma flikar bakåt.

8. Sätt lim eller tejp på bottnen enligt markeringen på bilden.

9. Vik ner fliken och limma ihop bottnen.

10. Vik ut påsen och forma den.

Den pyramidformade asken är perfekt för små gåvor, eller som dekor på middagsbordet. Gör en ask till varje gäst, lägg i en chokladbit och skriv namnet på asken. Då fungerar den både som överraskning och placeringskort.

2. Elegant presentask av återbrukat papper

För små föremål som smycken är en vikbar ask både praktisk och trendig. Du kan använda tapet, tidningssidor eller presentpapper, helt enkelt det du har hemma.

Du behöver:

• Styvt papper (tapet, tidningssida, presentpapper)

• Band/snöre (valfritt)

• Sax

Så gör du:

1. Klipp till en pappersbit i lämplig storlek.

2. Följ vikningsstegen.

3. Vik noggrant för skarpa kanter.

4. Dekorera med en rosett eller etikett om du vill.

Personlig presentpåse av tapet

3. Kuvert utan lim för presentkort eller små hälsningar

Presentkort är praktiska, men ett vanligt vitt kuvert kan kännas lite tråkigt. Vik i stället ett eget kuvert – stilfullt, enkelt och utan lim eller tejp. I exemplet används ett A4-papper. Den färdiga storleken blir cirka 10 × 15 centimeter och rymmer våra vanligaste eurosedlar – upp till 100 euro.

Du behöver:

• Papper (tapet, bok-/tidningssida)

• Kartongbit till etikett (valfritt)

• Eventuellt en kvist lingonris, en torkad växt eller annan dekoration

• Sax

Så gör du:

1. Välj (eller klipp till) en pappersbit i lämplig storlek.

2. Börja med pappret i stående läge med rätsidan nedåt. Markera mitten på den nedre kanten.

3. Vik enligt steg 1–5.

4. Fäst en etikett eller ett kort om du vill.

Elegant presentask av återbrukat papper

Kuvert utan lim för presentkort eller små hälsningar

Föreningshus i förändring

Föreningshuset är en viktig samlingsplats, men kan många gånger också vara en ekonomisk belastning. Genom projektet Förening360 får föreningarna hjälp att lättare hyra ut sina lokaler och på så sätt göra dem mer självbärande.

När projektet

Förening360 tog sin början fanns en tydlig vision: att skapa en samlande plattform där föreningar enkelt kan hyra ut sina föreningshus och lokaler. Plattformen skulle erbjuda informativa och professionella presentationer av utrymmena, så att användarna får en tydlig bild av vad som erbjuds. Dessutom var målet att utveckla en användarvänlig bokningsfunktion som gör det smidigt att hitta, boka och administrera lokaler, både för föreningar och för dem som söker utrymmen.

Pasi Holmberg är drivkraften bakom projektet. Han är anställd som projektledare av Finlands Svenska Ungdomsförbund.

– Jag tror att det var 2018 som allt tog fart. Då fanns en sida med en liknande, samlande funktion som hette föreningshus.fi. Den var full med föråldrad och felaktig information, så vi stängde den helt och började från rent bord, säger Pasi Holmberg och fortsätter:

– Syftet är att underlätta föreningarnas uthyrningsverksamhet. Föreningshusen och lokalerna utgör ofta en stor ekonomisk börda. Genom att öka uthyrningen kan

lokalerna bli mer självbärande. Det frigör också tid och resurser för föreningarna att ägna sig åt sin egentliga verksamhet.

Gratis för föreningar

Hittills är det helt gratis för föreningar att gå med i projektet och få sin lokal presenterad på uthyrningsplattformen.

– Plattformen har mellan 200 och 600 besökare per dag och vi är helt nöjda, säger Holmberg.

I dagsläget täcker plattformen de nyländska och åboländska föreningshusen och -lokalerna.

– Vi har fått superbra feedback av de ak-

tiva föreningar som är med. De får mycket via tjänsten: En professionell presentation av lokalen och ett professionellt bokningsoch faktureringssystem, säger han.

I fjol utvidgades målgruppen till Åboland, för tillfället ansluts föreningshusen till plattformen. Holmberg håller även på och förhandlar om en utvidgning till Åland. Under 2026 utreds möjligheten att utvidga projektet till Österbotten. Intresset är stort även där.

– Samtidigt har en ny version av projektet tagit sin början, Förening360 2.0. Till det nya hör att vi tar fram ett avancerat marknadsföringspaket tillsammans med

PR-proffs. Det består bland annat av en affischgenerator som är uppbyggd utifrån föreningarnas behov. Man fyller i rubrik och text och får en snygg affisch i olika format, till och med en svartvit A4 ifall föreningen bara har en enkel printer. Vi tar också fram steg-för-steg-anvisningar för marknadsföring av evenemang för olika målgrupper, berättar Holmberg.

Dessutom utökas plattformen med finska och engelska sidversioner för att nå en större marknad. Man förbättrar också statistiken från bokningsplattformen för att bättre kunna utvärdera hur den används.

Detaljerade presentationer

Plattformen lokaal.fi samlar alltså alla föreningshus som kan hyras för olika evenemang.

– Hemsidan är uppbyggd på ett sådant sätt att man lätt hittar det utrymme man behöver, säger Holmberg.

Föreningarna uppger hur många personer som utrymmet lämpar sig för, både maxantal enligt räddningsplanen och det antal personer som bekvämt kan rymmas.

Det finns 3D-visningar av alla lokaler, med mått och arealer, Man kan själv till exempel rita in bord och planera hur utrymmet ska användas.

– Tanken är att en kund kan planera sitt evenemang, utan att behöva besöka platsen så många gånger. Det underlättar för

alla och är också till fördel i miljöavseende. Särskilt konsert- och teaterarrangörer har uppskattat att det finns mått på scenerna och att man kan se backstageutrymmena, berättar Pasi Holmberg.

Han skulle gärna få med fler marthaföreningar i projektet, det är öppet för alla föreningar. Något han också hoppas på är att bättre nå kommuner och företag som potentiella kunder.

– Problemet är att det ofta finns förutfattade meningar om att föreningshus är kalla och slitna. Företagen vill dessutom gärna beställa hela paket med lokal, catering och kanske dekorationer och under-

Plattformen har mellan 200–600 besökare per dag och vi är helt nöjda.

hållning. Där kunde föreningarna tipsa om lokala samarbetspartner som cateringfirmor, blombutiker och olika aktiviteter och på så sätt nå en bredare målgrupp, konstaterar Pasi Holmberg.

Två gånger i veckan

Borgåmarthorna äger en lokal alldeles i centrum av Borgå, med aktiv uthyrningsverksamhet.

Gunilla Backman, ordförande för Borgånejdens marthor, berättar att lokalen i början var betydligt mindre, men att föreningen blev erbjuden att köpa en intilliggande etta, vilket de också gjorde.

– Utrymmena slogs ihop och i samma skede var det rörrenovering i fastigheten. Då passade vi på att också få ytskikten förnyade, säger hon.

Det här har resulterat i ett fräscht utrymme med ett rejält kök som totalt rym-

Gunilla Backman, ordförande för Borgånejdens marthor, berättar om föreningens lokal i centrala Borgå. Uthyrningen ger viktiga inkomster och har blivit en del av föreningens vardag.

mer 40 personer. Föreningen har själv sitt kansli i lokalen och använder den för sina möten och medlemskvällar.

Efter renoveringen slog Covid-19 till, vilket tillfälligt satte stopp för någon större uthyrningsverksamhet, men småningom har Marthalokalen blivit mer och mer populär att hyra.

– Vi hyr ut den två gånger i veckan i medeltal, berättar Gunilla Backman. Vanligast är att den hyrs för födelsedagsfester, minnesstunder, konfirmationer och studentkalas. Även en friförsamling och andra föreningar har hyrt in sig.

Skötsamma hyresgäster

Den som hyr lokalen förväntas städa efteråt.

– Vi har skrivit tydligt i hyresavtalet vad vi förväntar oss i fråga om städningen. Många kommer och tittar på lokalen på förhand, så då brukar vi också visa och berätta hur städningen ska gå till.

Backman tycker att hyresgästerna över lag är skötsamma. Det har bara hänt en enda gång att föreningen har behövt debitera extra för ogjord städning.

Visst utgör uthyrningsverksamheten på ett sätt ett merarbete: lokalen ska visas och man behöver gå och kolla att städningen är gjord innan nästa hyresgäst kommer. Samtidigt är det ett faktum att uthyrningen genererar viktiga inkomster för föreningen.

– Uthyrningarna har sakta men säkert

ökat. Hittills har bokslutet för Marthalokalen lämnat på minus, men i år tror jag att det kommer att vara nära plus-minus noll, säger Gunilla Backman.

Hon berättar att deras förening gick med i Förening360-projektet direkt när det började. Än så länge har den bästa marknadsföringen ändå varit djungeltrumman. Men de bokningar som har kommit in via plattformen lokaal.fi har fungerat smidigt.

– Det är jättebra att lokalen finns så tydligt presenterad. Man kan se detaljer, som till exempel vilka kärl som finns i köket. Det är värdefullt att hyresgästerna kan hitta så mycket information där, konstaterar Backman.

Fakta om ...

Förening360

 Förening360 är ett projekt som drivs av Finlands Svenska Ungdomsförbund.

 Syftet är att samla alla föreningshus som går att hyra på den gemensamma plattformen lokaal.fi.

 Via projektet får föreningarna sina lokaler presenterade på ett professionellt och detaljerat sätt. Till tjänsten hör också en boknings- och faktureringsfunktion, allt i syfte att hjälpa föreningarna så att deras uthyrningsverksamhet ska fungera så smidigt och användarvänligt som möjligt.

 Tjänsten är tills vidare helt gratis för föreningarna, men då projekttiden går ut kommer en liten avgift att införas.

 I dag finns olika föreningshus i Nyland och Åboland samlade på lokaal.fi. Näst i tur står Åland, därefter Österbotten.

 Projektet är EU-finansierat via NTM-centralen i Nyland samt av Leader-gruppen i Åboland och Svenska kulturfonden.

Här firas matkulturdagen med värme, smak och

stolthet

Lokal äppelmust i välkomstskål, marthasorl, folkdräkter, en dignande buffé och en rörd matkulturpristagare. Häng med till Dragsfjärd, Kimitoön, för att fira den finlandssvenska matkulturdagen på Labbnäs, en sprakande och solig höstdag i oktober.

Stämningen är varm. Inte bara på grund av höstsolen som skiner in i de ombonade salarna i Labbnäs och på ylletygerna i folkdräkterna. De goda samtalen och hjärtliga möten marthor emellan värmer också. Makulturdagsfesten är en kväll för att trivas, prata, träffa nya bekantskaper och fira vår finlandssvenska matkultur. Maria Nyman, första vice ordförande för Finlands svenska Marthaförbund och medlem i Åbo Svenska Marthaförening, är en av kvällens värdar. Hon lyfter hur marthasammanhanget ger bekantskaper och vänner man aldrig annars skulle träffa. – På jobbet har man ett gemensamt uppdrag, vänner väljer man för att man kom-

mer överens och är likasinnade, men i det här sammanhanget träffar jag människor som gör de mest varierande saker och som jag aldrig annars skulle stöta på, och ändå märker man att man har något gemensamt, säger Maria.

För Harriet Eriksson , medlem i Marthakretsen Knitting Sisters i Kimito, är det naturligt att vara martha. Dels för att hennes mormor var martha och pratade gott om verksamheten, dels för att det

Marthorna Barbro Gustafsson, Kerstin Eggert och Camilla Strömberg iklädda folkdräkter.

är ett bra sätt för henne som nyinflyttad i Kimito att lära känna folk.

– Martha är trendigt på ett mjukt sätt. När det kommer till hållbarhet och att hantera sin vardag understödjer jag gärna att kunskapen delas, och lär mig också själv nytt, säger Harriet.

Mat och underhållning

Tiina Lehtivaara är en av arrangörerna bakom kvällens firande, och beskriver hur arrangörsgruppen vill lyfta det närproducerade genomgående under kvällen genom att bjuda på lokalproducerad mat och must på Söderlångvik gårds äpplen till välkomstskålen.

Ina Tamminen på Labbnäs berättar att

Vi har en lång kust, så det finns ingen specifik rätt som är typiskt finlandssvensk.

de ofta använder inhemska vegetabiliska oljor i matlagningen på Labbnäs, så det var ingen utmaning att ta fram en buffé där oljorna tar plats. Med recept och inspiration ur årets matkulturmagasin bjöd den digra, främst vegetariska, buffén på grönkålssallad, rödbeta, pesto, ugnsgrönsaker, grönsallad med dressing, kålsallad, hembakt knäckebröd, pesto, böndipp, focaccia och fiskbiffar på gädda. Till kaffet och teet serverades kaka med pumpa, äpple och mjuk frosting. Inte bara välkomstskålen och smakerna var lokalproducerade, också underhållningen var lokal. För den musikaliska biten under kvällen stod singer-songwritern och skärgårdsspelmannen Jimmy Träskelin, som också är ordförande för Kimitoöns

folkmusikförening Spelmän Ohoj. Han bjöd på både bekanta toner och bland annat en nyskriven låt skapad tillsammans med skolelever i trakten.

Hasse Ginlund och Ulla Väärä från Bruksteatern i Dalsbruk gav ett fartfyllt smakprov ur pjäsen Resa genom tiden, som lades upp tillsammans med Rövarteatern i samband med Kimitoöns 700-årsjubileum.

Värna om vår matkultur

Louise Mérus är matkreatören som tagit fram recepten i årets matkulturmagasin. För henne var temat inhemska oljeväxter en rolig utmaning.

– Jag har tidigare tänkt att olivolja är det enda rätta, men jag är positivt överraskad

över hur hälsosamma våra inhemska oljor är, säger hon.

Louise, som gärna gör färggranna sallader med tillhörande röror i säsong, beskriver sin matlagning med orden ”mycket smak, färggrant och hälsosamt”, vilket också är en träffsäker beskrivning på recepten i årets matkulturmagasin.

Under dagen har Sveriges Radio intervjuat Louise med anledning av den finlandssvenska matkulturdagen. Frågorna handlade om vad som är utmärkande för den finlandssvenska matkulturen.

– Vi har en lång kust, så det finns ingen specifik rätt som är typiskt finlandssvensk, säger Louise, men lyfter fisk, bär, rotsaker, rågbröd och skärgårdslimpa som viktiga Tuna Bergström-Ekholm (till vänster) från Dragsfjärd-Söderlångvik Marthaförening, tillsammans med Tiina Lehtivaara i folkdräkt från Nagu. Äppelmust från Söderlångvik gård i glasen.

delar av vår matkultur. Hon belyser också hur angeläget det är att dela kunskap om matkultur och mattraditioner så att de inte glöms bort.

Även Marthaförbundets verksamhetsledare Camilla Komonen understryker vikten av att lyfta inhemsk matkultur för att utveckla och förbättra våra matvanor.

– Det känns särskilt viktigt nu då alltmer rapporter för fram hur dåligt vi äter och hur dåligt vi mår. Nu är det viktigt att betona det goda i det närproducerade och det mathantverk som finns i Finland, säger Camilla.

En rörd matkulturstipendiat

Kvällen i Labbnäs kröns med utdelningen av årets matkulturstipendium, som i

år tillfaller föreningen Mathantverkare i Finland. Parallellt med matkulturdagen har föreningen samlat mathantverkare från hela Finland på Kimitoön för FM i mathantverk under veckoslutet.

Mia Hafrén, Marthaförbundets ordförande, delar ut priset, och lyfter i motiveringen upp det arbete föreningen gör för att bevara och utveckla det finländska matarvet och skapa produkter med hög kvalitet, rik smak och tydlig identitet. Föreningen för samman aktörer över hela landet, och bidrar på ett avgörande sätt till en levande landsbygd, ökad självförsörjning och arbetstillfällen, framkommer det i motiveringen.

På plats för att ta emot stipendiet och prissumman om tusen euro är en märk-

Fr.v. Mia Hafrén, förbundsordförande, intervjuar Mervi Louhivaara, ordförande för Mathantverkare i Finland, som tog emot årets matkulturstipendium.

bart rörd Mervi Louhivaara , ordförande för föreningen.

– Det känns så bra, jag är väldigt glad och jättetacksam, säger Mervi.

Då skymningen sänkt sig över Labbnäs, den saftiga kakan är uppäten och kaffet uppdrucket ger sig en efter en ut i den krispiga höstluften, fylld av matinspiration, nya bekantskaper och marthavärme. Nästa år träffas vi igen i matkulturens tecken, och då är det dags att fira i Västra Nyland.

Mathantverk i Finland fick årets matkulturpris

Föreningen

Mathantverk i Finland har tilldelats årets matkulturstipendium 2025 för sitt långsiktiga arbete med att lyfta små producenter och utveckla mathantverket i hela landet.

Föreningen Mathantverk i Finland uppmärksammas för sitt arbete med att lyfta små producenter och skapa framtidstro genom smak och samarbete. På bilden Mervi Louhivaara, ordförande för föreningen.

Många mathantverkare

jobbar ensamma. Vårt arbete handlar om att skapa gemenskap, dela kunskap och stärka hela branschen, säger Mervi Louhivaara , styrelseordförande för Mathantverk i Finland och sakkunnig inom livsmedelsbranschen.

Genom utbildning, rådgivning och nätverkande visar föreningen att mathantverk är nyckeln till en levande landsbygd, ökad självförsörjning och en rikare matkultur.

Föreningen verkar tvåspråkigt och nationellt, med ett starkt engagemang för att göra mathantverk tillgängligt, synligt och begripligt, både för producenter och konsumenter. Passionen och de gemensamma värderingarna inom branschen gör att språkbarriärer sällan är ett hinder.

Främja och utveckla

Vad mathantverk egentligen är, hur det skiljer sig från andra livsmedel, vem som kan kalla sig en mathantverkare och hur man som mathantverkare producerar, marknadsför och säljer sina produkter är bara några

av de frågor som föreningen jobbar med. Grunduppdraget är att främja och utveckla mathantverket i Finland. Då föreningen grundades var verksamheten särskilt

Mathantverk

upplever du bäst genom att resa runt i Finland och köpa produkterna direkt från gården.

stark längst kusten och i Svenskfinland. I dag är en målsättning också att nå ut brett i hela Finland, bland annat genom FM i Mathantverk som arrangeras på en ny ort varje år, och kommer att gå av stapeln i Uleåborg år 2026.

Sedan föreningen grundats har ordet mathantverk , artesaaniruoka på finska, blivit mer etablerat i Finland både bland producenter och konsumenter, och fler tar steget och blir mathantverkare.

– Som mathantverkare kan man börja med väldigt små insatser, hemma i köket, med gårdens egna råvaror och relativt små ekonomiska insatser, berättar Louhivaara. Föreningen erbjuder konkret hjälp och rådgivning kring mathantverkandet, både för dem som redan är i branschen och för dem som är i startgroparna. Det kan handla om tips kring produktionsmetoder, förpackningsmaterial eller texter på etiketter.

Mer utbildning behövs

– En utmaning för mathantverkare i Finland är att hitta utbildning på området för att kunna utvecklas och stärka sina färdigheter, berättar Louhivaara.

En stor inspirationskälla sedan föreningens grundande för tio år sedan har varit resurscentret Eldrimner i Sverige, som erbjuder en fysisk plats där mathantverkare

Matkulturstipendiet lyfter fram finlandssvensk matglädje

Ett matkulturstipendium på 1 000 euro delas ut i samband med den finlandssvenska matkulturdagen. Syftet är att uppmärksamma en individ, ett projekt eller en verksamhet som har gjort en betydelsefull insats för den finlandssvenska matkulturen. Matkulturdagen är instiftad av Finlands svenska Marthaförbund och firas årligen den 9 oktober.

kan träffas, få rådgivning och delta i kurser och seminarier. Föreningen hoppas att ett motsvarande center ska finnas i Finland i framtiden.

Föreningen är med i projektet Aito on Äkta , ett samarbetsprojekt tillsammans med Maa- ja kotitalousnaiset och Lapplands yrkeshögskola, med målsättningen att bredda kunskapen kring mathantverk med praktiska färdigheter för entreprenörer. Även exempelvis föreningen Hald i Raseborg erbjuder kurser inom mathantverk.

Handla lokalt

För den som vill främja mathantverk lönar det sig att prata med lokala producenter, handla lokalt och att ta en titt på produktens innehållsförteckning. Ju kortare lista över ingredienser, desto mer troligt att det handlar om mathantverk.

Louhivaara berättar att en framtidsplan är att erbjuda en digital katalog över mathantverkare i Finland, så att det blir lättare för konsumenter att hitta, uppleva och understödja mathantverk.

Som mathantverkare kan man ansöka om mathantverkscertifiering för sina produkter av föreningen. Kriterierna är bland annat att så få tillsatser som möjligt ska användas, i regel inga alls, råvarorna ska till stor del komma från närområdet

och tillverkningen ska anpassas efter själva råvaran, inte efter maskinerna.

Certifieringen är viktigt bland annat för att tydliggöra vad mathantverk egentligen är, då ordet också kan användas i fel sammanhang.

– Mathantverk och artesaaniruoka är mediesexiga ord, och det finns produkter som kallas artesanprodukter även om de inte är det. Genom vår verksamhet delar vi information om vad mathantverk egentligen är, säger Louhivaara.

Stora smakupplevelser

Mathantverk är mycket mera än småskalig matproduktion och stora smakupplevelser, det är även en betydelsefull aktör i en levande landsbygd.

– Det är viktigt för Finlands självförsörjningsgrad av livsmedel att det finns matproducenter som av lokala råvaror och utan komplicerade metoder kan producera pålitliga matprodukter i vårt land, förklarar Louhivaara.

Mathantverk erbjuder också arbetstillfällen i regioner, exempelvis i skärgården, där arbetstillfällen ofta är få eller säsongsbundna. Mathantverk utgör dessutom en viktig del av den inhemska matturismen.

– Mathantverk upplever du bäst genom att resa runt i Finland och köpa produkterna direkt från gården, säger Louhivaara.

Inbetalningar

Centrs Marta

Köklax mkr uppvaktar Veronica Biaudet, Yvonne Engman, Christina Pitkämäki, Monica Tapaninen som fyllt jämna år 100 euro

Dickursby Marthaförening gratulerar Helsinge Marthaförening med anledning av dess 100 års jubileum 100 euro

Köklax mkr uppvaktar Ingemo Nevalainen som fyllt jämna år 25 euro

Pojo svenska Marthaförening uppvaktar sin styrelsemedlem Lotta Fiskars med anledning av hennes 50-årsdag 50 euro

Köklax mkr uppvaktar Regina Sandström som fyller jämna år 25 euro Finlands svenska Marthaförbund med anledning av Iluta Laces 50årsdag 150 euro

Ingå Marthaförening 50 euro

Insamlade konsertmedel med anledning av Iluta Laces 50-årsdag 218,50 euro

Janina Selin 5 euro

Marie Boström 10 euro

Cecilia Montén 5 euro

Jonna Danielsson 15 euro

Katri Igbrude 5 euro

Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto (Danske Bank FI57 8000 1400 0617 51).

Årets julinsamling går till Centrs Marta

Marthaförbundets julinsamling till Centrs Marta i Lettland har nu öppnat – delta och bidra till en god sak! Inbetalningar görs till kontonummer FI57 8000 1400 0617 51 (Danske Bank). Kom ihåg att ange i meddelandefältet att du vill stödja Centrs Marta, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto. Du kan också ge ett bidrag via MobilePay till numret 31145. Insamlingsnummer: RA/2020/1018

Aktuellt

Julklappar som räcker

hela året – nu med specialpris på förkläde plus bok!

Letar du efter en gåva som räcker hela året? Då ska du kolla in utbudet i Marthashoppen. Nu har vi dessutom ett specialpris när du köper vårt nya, slitstarka marthaförkläde i mörkblått ekologiskt bomullstyg tillsammans med en valfri bok.

Julerbjudande: Marthas kokbok + förkläde: 50 € (normalpris 62,50 €) ELLER Marthas vardagstips + förkläde: 50,80 € (normalpris 63,50 €) fram till 10.12.2025. Beställ i Marthaförbundets webbshop: www.martha.fi/ marthashop. Portokostnader tillkommer. Om du är orolig för att kostnaderna skenar i väg, kontakta marika.danielsson@martha.fi för hjälp med att uppskatta portot.

TIPS! När du gör din beställning i Marthashoppen, passa även på att beställa några av våra gratisbroschyrer. Broschyrerna är uppskattade som gåvor och kanske vill du behålla någon själv.

Save the date: Marthaförbundets årsmöte i Raseborg 24–26.4.2026

Marthaförbundet håller sitt nästa årsmöte i Raseborg, Västra Nyland. Boka gärna redan i dag in helgen 24–26 april 2026 i din kalender. Huvudevenemanget äger rum lördagen den 25 april, men det ordnas frivilligt program både på fredagen och söndagen. För närmare information om det preliminära programmet, plats, hotellbokningar och transporter besök förbundets hemsida på www.martha.fi/artikel/ arsmote-2026-i-raseborg. På frågor svarar förbundets utvecklare Marika Danielsson, marika.danielsson@martha.fi, 044 735 4971. Vi ses i Raseborg, varmt välkommen!

Ungmarthas julkalender har öppnat!

Under hela december erbjuds läckra recept, pyssel och idéer till egengjorda julklappar, allt för att göra julförberedelserna lite mer personliga.

Följ oss på ungmartha.fi samt på Instagram och Facebook (@ungmartha) och ta del av både skaparglädje och eftertanke i väntan på julen.

Möt våren i skogen – boka en skogsguide!

Ge ert marthamöte en frisk fläkt och håll det ute i naturen! Boka en lokal skogsguide som gör upplevelsen extra minnesvärd. Tillsammans kan ni njuta av en kort vandring, plocka vårens första örter eller bara dela en kaffestund under trädkronorna. Kontakta Elisabeth Eriksson, elisabeth.eriksson@martha.fi, för mer information.

Så tycker ni om tidskriften Martha – tack för era svar!

Vi har frågat och ni har svarat. Läsarundersökningen 2025 visar att Martha är en uppskattad medlemstidning som väcker glädje och engagemang. Här är några av de viktigaste insikterna.

Majoriteten av er läser varje nummer, ofta från pärm till pärm. Layouten, bilderna och det tryckta formatet får höga betyg. Många ser tidningen som en höjdpunkt i vardagen.

Tre resultat som sticker ut bland de 497 svarande:

84 procent föredrar att få tidningen i pappersform.

63 procent kan inte tänka sig att läsa Martha enbart digitalt.

59 procent diskuterar ibland innehållet i Martha med andra.

Utvalda citat

Marthabladet gör mig glad!

Tack för en mycket, mycket fin tidning!

Fin fräsch tidning.

Blir glad då Marthatidningen kommer. Intressanta artiklar.

Ni vill gärna se fler traditionella och lättlagade recept, innehåll som är relevant för äldre läsare samt möjlighet att läsa Martha i pappersformat. Hälsa och välmående i vardagen är också ett efterfrågat tema, liksom konkreta och praktiska tips för ett mer hållbart liv.

Så svarar vi: Vi inkluderar minst ett traditionellt recept i varje nummer och fortsätter att lyfta fram teman kring välmående. Hållbarhet förblir en viktig del, med fokus på inspiration och konkreta, hanterbara steg.

Tack för att ni hjälper oss att bli bättre! Vi tar med oss era idéer i planeringen av kommande nummer och ser fram emot att fortsätta göra en tidning som inspirerar och engagerar.

Text Mikaela Groop

Ni är duktiga!

Bra jobbat!

Fortsätt kämpa för papperstidningen!

Fortsätt i samma goda stil! Marthabladet blir bara bättre och bättre.

Snyggaste tidningarna!

Tack för en fin tidskrift! Man blir alltid glad när den dimper ner i brevlådan.

Vinnare i utlottningen

Vi har nu dragit vinnarna av de tre marthaförkläden som lottades ut bland deltagarna i vår läsarundersökning. Ett stort grattis går till Carita Wahlroos, Benita Ramstedt och Kerstin Wentjärvi! Förklädet kommer på posten.

Tack för Marthatidningen

En fin tidning som jag hoppas kommer att finnas som tryckt version också i fortsättningen.

Tycker mycket om när jag hittar en ny Martha-tidning i postlådan, den är en trevlig tidning.

Lämna inte bort korsordet!

Tidningen är väldigt vacker och välstrukturerad.

The print magazine is gorgeous! The Editorial Team is doing a wonderful job.

Med gemenskap i fokus – möt Karis svenska Marthaförening!

Karis svenska Marthaförening utsågs på förbundets årsmöte i maj till Årets marthaförening 2025, en titel som föreningen tar emot med glädje och stolthet. Med 67 medlemmar, kreativa initiativ och ett öppet sinne för samarbete har föreningen blivit en levande mötesplats där tradition och nytänkande går hand i hand.

Anette Forsström-Fellman Heidi Henderssom

När beskedet om utmärkelsen kom blev det glansiga ögon och jubel. Bakom framgången finns en kombination av tradition, nytänkande och viljan att göra gott för andra. Här svarar föreningens ordförande Mia Tiainen på fem frågor.

1 Hur kändes det att ta emot utmärkelsen Årets marthaförening 2025?

– Det var helt ofattbart och jättehärligt! Vi satt i festsalen och såg ledtrådar på skärmen: en förening med 67 medlemmar, samarbete med Karjaan Martat … Vi var tre från vår förening och blev alla rörda. Det känns extra fint för västra Nyland, eftersom utmärkelsen sällan hamnar här.

2

Föreningen har blivit en mötesplats där tradition möter nytänkande. Vad är hemligheten bakom framgången?

– Först och främst medlemmarna, sedan en fungerande styrelse och idéer som får ta plats. Vi har flera ben att stå på: bokklubben, stickcaféet och gåing-gruppen. Kulturpromenaderna har blivit populära. Vi har besökt sjukhusmuseet i Raseborg och arboretumet på Skåldö. Via gåing-gruppen har vi fått herrar med, och två av dem ordnar snart en smyckeskurs. Vi hoppas växa och locka fler män och unga. På yr-

Vem?

Mia Tiainen

Bor: I Backgränd, Karis.

Familj: Man, katten Jasse Raitapaita, två barn och två barnbarn.

Gör: Allt möjligt martharelaterat och stickning.

Marthakarriär: Martha sedan 2009, ordförande i fem år.

Hemlig talang: Tycker om att inspirera och jobba tillsammans med andra.

Läser helst: Svenska deckare: Viveca Sten, Mari Jungstedt och Anna Jansson.

Bästa marthatipset: Putsa koppar med ketchup och silver med folie, matsoda, salt och hett vatten. Fast det bästa är att le stort.

kesskolan Axxell vill vi visa att kunskap i huslig ekonomi är värdefull när man flyttar hemifrån.

3

Vilka projekt är du mest stolt över från det gångna året? – Påskutdelningen är en hjärtesak. Vi bakar och gör fina kort som hemvården delar ut till äldre. Vi har också sytt hundra

bokkassar till förskolebarn, deras lärare och biblioteket för att sprida läsglädje. För närvarande stickar vi sockor till ett företag som ger dem som julgåva. När vi gör saker tillsammans och för andra får allt ett större syfte.

4

Hur har samarbetet med Karjaan Martat och distriktet påverkat er utveckling?

– Det ger energi! Vi är fem svenska marthaföreningar i byn, och ibland räcker inte underlaget om vi jobbar var för sig. Tillsammans blir det roligare och billigare, till exempel vid busstransport. Samarbetet med Karjaan Martat är givande, eftersom vi bor på en tvåspråkig ort. Med dem har vi en gemensam julmåltid och firar Marthas namnsdag. Man ska inte vara rädd för samarbete. Det kan bli en framtid tillsammans om en liten förening hotas.

5 Hur kan andra föreningar inspireras av ert sätt att arbeta?

– Lyssna på medlemmarna! Vi ordnade en teafton på förslag av en medlem och provade olika tesorter med en lokal företagare. Vi hämtar idéer från andra kretsar, men är inte låsta vid ”så här har vi alltid gjort”. Och vi är inte blyga med att bjuda in till våra träffar. Ofta får vi svaret ”jag kan komma och prova”, vilket ibland leder till nya medlemmar.

När vi gör saker tillsammans och för andra får allt ett större syfte.

ma RT ha ST u G o RN a

Marthagården i Larsmo

I hjärtat av Holm, Larsmo, står marthagården – ett hus som bär på över 150 års historia och som fortfarande sjuder av liv. Byggnaden uppfördes i slutet av 1870-talet och har under årens lopp haft många olika funktioner. Här har man bedrivit kammarhandel fram till 1912, drivit kafé, och efter en tillbyggnad 1929 blev huset en samlingsplats för lantmannagillet och Larsmo Marthaförening. Kommunens fullmäktige höll sina möten här fram till 1950-talet och under krigsåren fanns Folkförsörjningskansliet i huset. Till och med medborgarskolan hann ha sin verksamhet här i ett års tid.

År 1963 tog Larsmo Marthaförening, som bildades 1922, det stora steget att köpa fastigheten av Pedersöre handelslag. Köpesumman var 500 nymark och föreningen tog dessutom ett lån för renovering. Sedan dess har föreningen huserat i huset, som har gett plats för aktiviteter, kurser och möten i över 60 år.

Ett gammalt hus kräver omsorg och vid millennieskiftet genomfördes en omfattande renovering, till största delen med talkokrafter. På senare år har köket fått ny inredning och plåttaket har bytts ut.

Tack vare engagemanget från medlemmarna fortsätter huset att vara en levande mötesplats. Ännu efter 150 år står marthagården stadigt och mår gott, ett bevis på att tradition och gemenskap kan bära långt in i framtiden.

Text: Lisa Rudbacka, ordförande

Källor: ”Tider av oro och utveckling” (Tore Backa, 2016) och protokoll.

Skriv till Martha!

Runtom i Svenskfinland finns många aktiva marthastugor. Varje stuga bär på sin egen historia och är ett bevis på det engagemang som generationer av marthor har lagt ner för att skapa en plats där idéer får blomma och människor mötas. Vill ni visa upp er marthastuga och inspirera andra marthor? Då behöver vi en kort text (cirka 100–150 ord) och bilder som visar stugan, om sådana finns. Det kan vara en interiör, en aktivitet eller bara stugan i sin vackra miljö. Sänd ert bidrag till marthabladet@ martha.fi senast 7.1.2026, så publiceras det i Martha nr 1/2026, som utkommer 18.2.2026. Skrivglädje!

Köklax

Marthakrets utsågs till Årets

Köklax-bo

Traditionen levde vidare när Köklax-dagen firades i Esbo i september. Varje år utser Köklax Gillet rf Årets Köklax-bo, en hedersutmärkelse som går till personer eller föreningar som har gjort betydande insatser för området.

Beatrice Fallenius, ordförande för Köklax Marthakrets, och Nina Fagerholm, vice ordförande i kretsen.

I år gick den prestigefyllda utmärkelsen till Köklax Marthakrets, medan Espoon Martat (Kauklahti) utsågs till Vuoden Kauklahtelainen. Utmärkelserna är ett erkännande för det långsiktiga och förtjänstfulla arbete som föreningarna har gjort för att stärka gemenskapen i Köklax-området.

Köklax Marthakrets har en imponerande historia. Kretsen grundades redan 1904 och har därmed över 110 år på nacken. I dag samlar kretsen cirka 70 medlemmar och är en aktiv del av Esbo Marthaförening. Med sitt engagemang fortsätter kretsen att bidra till ett levande lokalsamhälle.

Text och foto: Camilla Pohtokari

Läs mer om Köklax Marthakrets på: www.koklax.martha.fi

Traditionsenlig sommarfest i Lepplax

Den 20 augusti samlades nästan hundra marthor från Jakobstadsnejdens marthaföreningar till den traditionsenliga sommarfesten i Lepplax. Årets värdar, Lepplax Marthaförening och Edsevö Marthaförening, hade lagt ner ett gediget arbete på planeringen, vilket resulterade i en fest som präglades av värme, tolerans och gemenskap.

I sitt hälsningstal betonade Lepplax Marthaförenings ordförande Pia Boström vikten av humanitet i en tid då världen ibland känns splittrad:

– Det är i handlingarna, stora som små, som vi visar vår mänsklighet. När vi sträcker ut en hand till någon i nöd, när vi lyssnar med öppet sinne, när vi står upp för rättvisa och medkänsla, då skapar vi en värld där respekt och tolerans får blomstra.

Temat för dagen var mångfald och respekt. Pia lyfte fram hur mötet mellan olika kulturer berikar oss:

– Genom att möta varandras berättelser, traditioner och perspektiv lär vi oss inte bara om andra, vi lär oss också mer om oss själva. Marthagärningar, de vardagliga och ofta osynliga för andra, är kanske det mest kraftfulla uttrycket för solidaritet. De visar att omsorg inte kräver stora resurser, bara ett stort

hjärta. Och när dessa gärningar får verka i ett klimat av respekt och öppenhet, då växer ett samhälle där alla får plats.

Program med musikaliska inslag

Programmet bjöd på musikaliska inslag av Charlotta Kerbs, som tog med deltagarna på en resa genom sånger med anknytning till både Afrika och Indien, varvat med finländska visor. Mårten Bredarholm, dagens enda manliga deltagare, ledde allsången med låtar som knöt an till festens tema.

Efter kaffepausen berättade Mirella Luther-Enlund, verksamhetsledare för Nada Nord, om organisationens arbete för människor i Ukraina och visade hur värdefulla de stickade plagg som marthorna skapat är. Hon presenterade också en ny utmaning: den kommande kampanjen ”Back to school”.

Nästa år träffas vi igen, då i Esse. Fram till dess fortsätter vi att arbeta för en värld där humanitet, mångfald och omtanke är självklarheter.

Text: Pia Boström

Helsinge Marthaförening firade 100 år – med kreativ historiklösning

I oktober firade Helsinge Marthaförening sitt 100-årsjubileum och valde ett smart sätt att dokumentera historien: en 16-sidig PowerPoint-presentation i stället för en tryckt bok. Presentationen, som trycktes som en pdf-fil i A3-format med mittbindning, delades upp i tioårsperioder med föreningens viktigaste händelser och kompletterades med faktarutor om händelser i Finlands historia under samma tidsperiod. Gamla foton skannades och gav liv åt berättelsen.

Under festligheterna fick ordföranden Anne Pennala och kassören Carola Rundman ta emot Lilla guldmärket. Laila Korkea-Aho, verksamhetsgranskare, och Ulla Häkkinen, styrelsemedlem, tilldelades Stora silvermärket.

Kvällen bjöd också på allsång med dragspel av Mary-Ann Alanne och solosång av Hedvig Paulig, ackompanjerad av Kristian Nyman på piano.

Text: Eva Frostell-Pyhäjärvi Foto: Rita Niemi

Förutom våra saftiga alrökta delikatesser färdiga för julbordet, har vi också färdigt saltade som är helt ugnsfärdiga. Finns både gris inrestek och ytterfilé samt kalkonfilé. Ett gediget mathantverk som ger dig PREMIUM kvalitét från Oravais.

Fylld kalkonfilé

Skär upp en ficka och fyll den med ett halvt äpple, 1,5 dl katrinplommon, 1 dl soltorkade tomater, 1 msk honung och citronzest. Bind ihop filén och stek den runt omkring. Salta och peppra. Dags för ugnen på 175 grader i ca 30 minuter eller till en innetemp på 64 grader. Låt vila under folie i 10 minuter.

Recept finns på uffeskitchen.fi

Annonsera i Martha!

Annonsera i tidskriften Martha och nå ut till 8 000 marthor – boka en annons redan i dag! För prisuppgifter och information, ring eller mejla till Jonny Åstrand, 0500 924 528, cjcenter@petalax.fi.

God Jul och Gott Nytt År!

Vi gör det mesta: fastighetsservice, städning, fönstertvätt, renovering, vedarbete, trädgårdsarbete, flytthjälp mm.

Hur kan vi hjälpa dig?

050 58 99 741

MALAX

www.enhjalpandehand.fi

KONTAKTANNONS

Sökes: DU BIL, BILIST, Trött och hungrig, dåliga vindrutetorkare, slitna däck, smutsig bil och tom tank

Här finns: Traditionell servicestation invid Riksväg 8 i Kvevlax. Vi har det du behöver. Bränsle, biltillbehör, nya däck, biltvätt mat och kaffe.

Barn och famlij inget hinder, alla är välkomna.

Kom in efter en kopp kaffe så träffas vi och diskuterar. Kanske det leder till något mera?

Eventuellt ett byte av ringar.

151 / info@st1kvevlax.fi ÖPPET VARJE DAG

PENGATRÄDET ÄR DEKORERAT

Ekonomisk julfrid önskar

Resor på kommande 2026

Vin- och matresa till Madeira med Glenn Sundstedt 26.1-2.2

Jokkmokks marknad 5-7.2

Rally Sweden i Umeå 13-15.2

En dag i Stockholm 27.2-1.3

*möjlighet att se komedin ’Trassel’ eller ’Pjäsen som går åt helvete’

André Rieu i Helsingfors 6-7.6

Mer information om alla våra resor på vår hemsida!

Ingsva Resor – Matkat har bytt namn till Ingves Travel – resorna fortsätter som vanligt!

24 luckor i december

En julkalender är en viktig jultradition för många. Bakom luckorna kan det finnas choklad, juliga bilder, kanske en kaffekapsel eller en legobit. Men tänk om vi i år inte bara öppnade luckor i kartong, utan också luckor inom oss själva?

Tjugofyra dagar behöver inte betyda tjugofyra godisbitar, utan också tjugofyra möjligheter att stanna upp och reflektera. En lucka för tacksamhet, en för förlåtelse. En för något som får en att skratta, en för saknad som behöver få luftas. En för drömmen vi valde bort, men som fortfarande ropar på oss. December behöver inte handla om att få en ny sak varje dag. Det kan också vara ett sätt att lära

I NUMMER 1 KAN DU LÄSA OM …

 Smart mat för små hushåll  Från skafferi till vardagsberedskap  Pengar på nätet – tryggt eller trassligt?  När ensamhet möter gemenskap  AI i arbetslivet – vad händer nu?

Nästa nummer av Martha utkommer 18.2.2026.

Vi önskar dig en riktigt god jul och ett framgångsrikt nytt år!

känna sig själv lite bättre: Vad tänker jag på just nu? Vad behöver jag? Vad längtar jag efter?

En dag kanske du tänker på vad som gör dig glad just i dag. Nästa dag kanske du funderar på något du behöver släppa taget om. En annan dag kanske du ringer någon du inte pratat med på länge.

Så i år, testa att vara din egen julkalender och ge dig något du behöver varje dag: en promenad utan mål, ett samtal med någon som gör dig glad. Och när julafton kommer har du förhoppningsvis förändrats en aning – blivit lite mer närvarande, lite mer grundad.

Vad finns bakom din första lucka?

Vinnare 2/2025

Bland dem som sänt in rätta lösningar till korsordet i Martha nummer 2/2025 gynnade Fru Fortuna denna gång Christina Sand, Helsingby, Sofia Hjerpe, Vasa, samt Karolina Hallberg, Lemland. Korsordspriset, en bok, kommer på posten. Grattis!

Deadline

Nästa nummer av tidskriften Martha utkommer 18.2.2026. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. E-posta dem senast 7.1.2026 till marthabladet@ martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera material som inkommit.

Linda Granback Skribenten är journalist, informatör, föreningsaktiv och mamma. På fritiden njuter hon av familjeliv, böcker (alltid minst en på gång) och inredning. Hon gillar också att dricka kaffe ur fina muggar och gå på loppmarknad.

Lösning till korsord 2/2025

VANVETTIGT ARG HYRA MARK SPRINGA

TILLHÖR FAMILJEN HÄGRAR

AGERA I TEATER DJUNGELREP

ULLA BOMAN OCH MIRAKEL SKILLNADER ÖSTTYSKLAND

UPPVAKTATS KULTIVERA

KÄNNER VARANDRA VÄL

VIMSIG

KVINNA BRUGD

STÖTTA MER TJUSIG

Korsordet 5/2025

LÄGGA STEN PÅ STEN

GÅR PÅ TVÄRS

VESTIBUL BLEV KLARSYNT TALAT URSPRUNG

BILJARDKÄPP

FÖRMEDLAR SMUTTAT

SÅS FRÅN GENUA NY LÄKARE FIN DOFT

FIGUR I DATASPEL

HETSADE HÖSTACK

HULLING SOFFGRUPP

BESEGRAD ÖVERGIVEN

INFORMATION TILL FÖRARE

FINNS

PERSIEN IDAG FÅ NÅGOT I MAGEN

HAR FÖR AVSIKT

RAKETEN VID MIDSOMMARSTÅNG

FEEDBACKEN

FÅGEL EXPEDITION

BÖRJA FÖR TIDIGT

LIKVÄL

UTRÄTTAS TAVLA MED BUDSKAP HAR INSIKT

DIFFUS KRYP I EMMENTALER

BAKVERK

OXUDDE 2001

INTE NU

EVANGELIEDEL UTTRYCKTE

ARRAKSKRANS

Julens korsord är här! När vintermörkret sänker sig och ljusen tänds bjuder vi på nya klurigheter från vår korsordsmästare Tommy Öberg. Har du lyckats knäcka alla julnötter? Skicka då in ditt svar till Marthas redaktion senast 15.4.2026. Du kan posta lösningen till: Marthaförbundet, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors eller mejla till marthabladet@martha.fi. Märk kuvertet eller mejlet med ”Korsord 5”. Bland de rätta svaren lottar vi ut tre böcker. Så ta fram pennan, häll upp en kopp glögg och sätt i gång. Lycka till och god jul!

Namn: Gatuadress:

Postadress:

Ring och skriv!

Personalen på Marthaförbundet

Personalen på förbundskansliet finns till för er. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.

Du kan kontakta oss på många olika sätt. Förbundets huvudkontor i Helsingfors finns på adressen Medelhavsgatan 14 C, ingång från Livornogatan. Marthaförbundets kontor i Vasa finns på Hovrättsesplanaden 15 C 30–31.

Du kan också skicka e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn. efternamn@martha.fi. Vi svarar på alla frågor inom tre arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid.

Det går även att ringa oss på våra mobilnummer. Om vi inte har möjlighet att svara direkt kan du lämna ett meddelande på telefonsvararen, så ringer vi tillbaka. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

Camilla Komonen verksamhetsledare 050 577 0780

Monika Mäkelä ekonomichef 045 657 9818

Mikaela Groop redaktions- och informationschef 043 820 0071

Linn Jung kommunikatör (Vasa) 050 361 6081

Marika Danielsson utvecklare 044 735 4971

Jessica Åhman organisationskoordinator (Vasa, deltid) 044 280 6609

Elisabeth Eriksson hushållsrådgivare 050 408 9179

Sandra Mellberg hushållsrådgivare, projektledare

Smartfisk – från hav till tallrik 050 517 2958

FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet

Marie Kellgren projektkoordinator

Smartfisk – från hav till tallrik 044 506 6770

Katarina Jägerskiöld ekonomirådgivare, projektledare Flytta hem 043 820 0070

Linda Riska projektledare Flytta hem 044 344 3327

Marina Nygård ekonomirådgivare, projektchef 044 493 5537

Fanny Nykvist hushållsrådgivare (Vasa) 044 735 4975

Elise Hindström verksamhetsledare för Ungmartha 044 280 6813

Hushållsrådgivning ti–to kl. 13–15 044 402 6883

MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida.