Vägval

Är du försäkrad under studietiden?

Unika försäkringar för dig som studerar till lärare

Det är viktigt att du är försäkrad under din studietid ifall något skulle hända dig eller ditt hem.

Lärarförsäkringar en del av din medlemsservice. Vi har tagit fram två billiga och unika försäkringar som är speciellt anpassade för dig som studerar till lärare, Studentförsäkring Leva och Studentförsäkring Bo.

I Studentförsäkring Bo ingår bland annat 365 dagars reseskydd och med Studentförsäkring Leva får du ersättning om du till exempel råkar ut för ett olycksfall eller en sjukdom, som gör att du inte kan studera på ett tag, och du förlorar ditt studiemedel.

Läs mer på vår webb eller kontakta oss så hjälper vi dig.

lararforsakringar.se

Vid världens slut: Apokalyptiska föreställningar i historia och nutid 7,5

hp

Centrum för teologi och religionsvetenskap ger tre spännande sommarkurser på distans i år:

• Vid världens slut: Apokalyptiska föreställningar i historia och nutid 7,5 hp

• Biblisk sexualitet: sex, makt och kärlek i antiken 7,5 hp

Läs mer på ctr.lu.se/sommar och anmäl dig på antagning.se senast den 16 mars.

• (O)intelligent design? Världens bästa argument för och emot Guds existens 7,5 hp www.ctr.lu.se

RÄTTELSER:

I artikeln ”Jag går upp, lyfter och går tillbaka” i Lundagård nr. 1 2026 står det att Axel Isberg är tyngdlyftare. Detta stämmer inte, utan korrekt är att Axel är styrkelyftare.

I artikeln ”Lus låser dörrarna under valting – behöver inte berätta varför” står det att Lus revisor efterfrågade en diskussion om processen som följde att dörrarna stängts. Detta stämmer inte. Rätt är att Lus ordförande i samråd med Lus revisor kom fram till att diskussionen skulle lyftas.

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer (Lus) och når samtliga studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus.

Redaktör & ansvarig utgivare: Marius Lyckå, marius.lycka@ lundagard.se

Redaktör: Smilla Sundén Pettersson, smilla.sunden-pettersson@ lundagard.se

Webbredaktör: Amanda Barratt, amanda.barratt@ lundagard.se

Fotochef: Laura Lyall Folkman, fotografi@lundagard.se

Illustrationschef: Idun Andersson Lindblad, illustration@ lundagard.se

Säljchef: Max Lyth Bellman, annons@lundagard.se

Redaktion: Elisabeth Tham, Emmy Odeskog, Felix Perklev, Idun Andersson Lindblad, Laura Lyall Folkman, Molly Fornell, Mimosa Lu.

Medarbetare detta nummer: Luna Besev, Amanda Barratt, Idun Andersson Lindblad, Molly Fornell, Ida Möller Johansson, Elsa Jansson, Elin Hilling, Marius Lyckå, Neo Wikman, Mia Graf, Tova Lundin Mylläri, Miranda Harland Raunio, Linn Frykholm, Bim Hellström, Lova Ekstrand, Moa Lindroth, Ellen Gemback, Selma Rosenfeld, Bea Lignell, Alan Ruangrad, Tekla Svensson, Monika Dąbrowska, Hampus Ågren, Felix Perklev, Donya Moosavi, Laura Lyall Folkman, Mimosa Lu, Wilma Erlandsson, Jindra Pilström, Frederike Kemne, Jesper Axelsson, Andrea Aram.

För annonsering: annons@lundagard.se

Omslag: Luna Besev

Kattlogotyp: Sofia Kockum. Prenumeration: 400 kr/år, kontakta marius.lycka@lundagard.se Studentprenumeration 240 kr/år. Adressändring: Genom Ladok.

Tryck: Stibo Complete.

Distribution: CityMail. Pressläggning: 18 januari 2026. Deadline: Nr 3:2026 30 mars. Vi förbehåller oss rätten att göra mindre ändringar i inskickat material.

Upplaga: 32 284

Adress: Sandgatan 2, 223 50 Lund E-post: lundagard@lundagard.se Nätupplaga: lundagard.se

Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård: Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer. Skriv ditt namn på din brevlåda. Anställda hänvisas till att kontakta Lucat, där man kan starta och avsluta sin prenumeration. Om du har gjort ovanstående, kontakta CityMail.

Amanda Barratt

Vad får ett

Isak Aho Nyman, Vera Svahn och Elmer Rikner:

felsteg kosta?

Det är upp till er vad konsekvenserna blir.

När det var dags att spika temat för det här numret av Lundagård landade vi snabbt på Vägval – ett väldigt enkelt val, passande nog.

2026 är ett riktigt valår: Inom loppet av några korta månader väntas rektors-, riksdags- och Lundakarneval. Studenttillvaron genomsyras dessutom av behovet av att fatta beslut: Var ska man bo? Vad ska man plugga? Vilka ska man umgås med? En hel framtid ligger bara ett klick bort på antagning.se.

EN OUNDVIKLIG DEL av att fatta beslut är nämligen det som kommer efteråt – konsekvenserna. Lika lite som det går att undvika väljandet i sig går det att undvika följderna av valet.

Det är en sanning som är ständigt närvarande här på Lundagård, inte minst i januari när vi publicerade vad som kommit att bli en mycket uppmärksammad nyhet. Artikeln om Ars Ludendi Universitaria , eller ”sexmanifestet” som vi valde att benämna det, har spridits genom Lund som en löpeld.

EFTER PUBLICERINGEN IFRÅGASATTES flera av Lundagårds redaktionella val. Läsare, studenter och vänner hörde av sig och undrade varför vi inte publicerat hela manifestet, varför vi inte rapporterade om ryktena gällande vem eller vilka som låg bakom texten, varför vi inte specificerat exakt var eller när manifestet spridits. Vissa kritiserade det faktum att vi valt att rapportera om manifestet överhuvudtaget. De menade att Lundagård orsakade spridningen av texten genom att publicera artikeln.

Och tur var det. Även om vi står fast vid de beslut som fattats så har kritikerna helt rätt om en sak: När vi gör ett val om vad som ska och inte ska publiceras får det konsekvenser. Konsekvenser som kan vara enorma såväl som förödande.

VAD LUNDAGÅRD PUBLICERAR påverkar studentlivet i sin helhet, och inte minst den eller de personer som berörs av det vi rapporterar om. Det är en faktor som måste beaktas inför varje publicering och en avgörande anledning till att vi valde att inte beröra rykten om vem eller vilka som skrivit manifestet.

En pressetisk princip som man som journalist förväntas förhålla sig till är att allmänintresset av en publicering ska vara större än den potentiella skadan för enskilda individer. I Lund, en stad där alla känner alla, kan den skadan bli astronomisk

Ett val handlar i grund och botten om att utnämna vad som är viktigt, att utse vad som ska ges makten att påverka våra liv. Ryktesspridningen efter manifestet har varit enorm och det är svårt att inte undra: Vad är det som är viktigt här egentligen?

STUDENTLIVET STÅR NU inför ett sista vägval gällande sexmanifestet: Vad ska konsekvenserna av dokumentet och dess spridning bli på längre sikt? Hur den frågan ska besvaras är inte upp till mig. Det kan bara ni avgöra.

AMANDA BARRATT, redaktör

ILLUSTRATION

IDUN ANDERSSON LINDBLAD

QPontus Liljeberg

Pontus Liljeberg, mer känd under sitt hedersepitet som Pontus af Borgen, har efter många år s om AF-borgens scenmästare lämnat för nya utmaningar. Under sina många år har af B orgen både i tjänsten och på fritiden visat stor uppskattning för de lundensiska s tudenttraditionerna. Med sitt stundtals något heta temperament har han hållit flera s tudentgenerationer på mattan.

Från Svåningen kom en man, Herre af Borgen var han, mest rutin av spexare alla, därför lät de sig befalla.

Fick scenen i ordning ställd, aldrig där utbrast en eld, stundom hördes herrens stämma: ”Studenter, ni är ej hemma!”

Vår borg nu mister litet själ och sitt temperament till gräl, må du stolt bland näsor vandra, i tanken hos oss alla andra

LTH Griparna är klara för slutspel i svenska universitetshockeyligan (SUHL). Slutspelsplatsen säkrades under helgens rivalmöte framför rekordpublik i Lunds ishall.

– Det känns otroligt, säger LTH Griparnas Adam Lardner.

Minister på nation

Nooshi Dadgostar gästar Wermlands nation för att festa ”som om Lund redan bytt regering”. Hon berättar om regeringsplaner, kravet på att höja CSN och vilken svensk politiker som är bäst på fest. – Här börjar förfesten till maktskiftet, säger partiledaren.

Drottning i Lund

Danmarks tidigare regent Drottning Margrethe utsågs under till hedersledamot vid Lunds universitet. Drottningen tilldelas utmärkelsen då hon anses personifiera de dansk-svenska kulturhistoriska banden och ett förenande av humaniora och konstnärligt skapande.

Boelspexarna är ett av spexsäsongens mest efterlängtade inslag, och i vår gör de en återuppsättning från 1999 med föreställningen Hemingway. Lundagårds Johan Larsson har länge längtat efter ett Boelspex som möter förväntningarna – kan detta vara spexet där Boel lever upp till sin hittills ouppnådda potential?

Studenter fick fel-

aktiga betyg –nu varnas LU-lektorn

På Ekonomihögskolan fick frånvarande studenter betyg, närvarande studenter blev utan och föreläsningar ställdes in. Nu varnas den ansvariga universitetslektorn, som i hemlighet arbetat extra på en annan högskola.

Under hösten hörde en student av sig till Ekonomihögskolan och uppmärksammade ett felaktigt betyg. Anmälan gav upphov till en utredning som visade flera brister i lektorns arbete. Utredningen visade att flera andra fall av felaktiga omdömen förekom, där studenter utan närvaro fick betyg, medan närvarande studenter blev utan. Samma universitetslektor ställde dessutom in flera föreläsningar i oktober med kort varsel.

Det visade sig att lektorn har haft dubbla anställningar, både heltid på Lunds universitet och halvtid på en annan högskola, något Sydsvenskan var först med att rapportera om. Enligt arbetsgivaren anmäldes aldrig någon bisyssla och någon ansökan om tjänstledighet för perioden lämnades inte in förrän i efterhand. Lagen om offentlig anställning anger att bisysslor är otillåtna om de är förtroendeskadliga, arbetshindrande eller konkurrerande. Anställda har en skyldighet att rapportera in bisysslor och måste avveckla sådana som anses otillåtna.

EKONOMIHÖGSKOLAN ANMÄLDE ÄRENDET till Lunds universitets personalansvarsnämnd (PAN), som prövar frågor om disciplinansvar för anställda. I anmälan skriver arbetsgivaren att lektorn ”grovt har åsidosatt sina åligganden” gentemot universitetet. De menar också att det uppstått ekonomisk skada, eftersom lön betalats ut för arbete som helt eller delvis inte utförts eller hållit bristande kvalitet.

PAN har beslutat att ge universitetslektorn en varning. Nämnden anser att han misskött sitt arbete och därmed begått tjänstefel samt brutit mot anställningsavtalet. Beslutet grundas på de felaktiga betygen, undervisningen som ställts in med kort varsel samt hemlighållandet av bisysslan.

Lundagård har sökt lektorn utan svar.

Ida Möller Johansson:

Skrik på mig, det behövs!

Vintermånaderna känns allt tyngre. I jakten på studiemotivation söker Lundagårds studentlivskrönikör Ida Möller Johansson nya, mer högljudda former av inspiration.

Detta är en opinionstext i Lundagård. Skribenten svarar för åsikter i krönikan.

Februari månads tentaperiod är här och jag har aldrig förut känt mig så svag. Det är svårt att själv vara ett akademiskt vapen när det känns som att vapnet i fråga är riktat mot min tinning. Jag har testat allt för att hitta lite motivation, men det går inte. Med nästa tenta precis runt hörnet behöver jag hitta en lösning, och det snabbt!

Det är möjligt att jag redan hittat den. Några gånger i veckan har jag börjat gå till en sal för att bli skriken på av en vuxen människa. Känslan är något bisarr, men ack så givande.

FÖR DEN SOM inte förstår vad jag menar har jag alltså börjat gå på gympass – något som har varit ögonöppnande för mig. Jag får känna mig så himla stark och så fruktansvärt svag på samma gång. Det är något med vuxna människor som tydligt och bestämt förklarar vad man ska göra – man trotsar gärna inte deras vilja.

Ärligt talat känner jag mig stundtals sämst, men jag lämnar alltid salen både stoltare och starkare än jag var när jag kom dit. Att ha överlevt ett intensivt pass tillsammans med de andra deltagarna är en gemenskap i sig.

Resten av min lediga tid sitter jag, som många andra studenter, och kämpar mig igenom mitt plugg. Jag sitter oftast själv vid mitt skrivbord, i soffan eller på ett bibliotek. De gångerna jag pluggar tillsammans med vänner glider vi ofta iväg på roligare banor. När jag i slutet av dagen inser att jag inte har kommit så långt som jag hade hoppats känns det hopplöst.

DÅ SLÅR DET mig! Jag behöver någon som skriker på mig – precis som de gör på gymmet.

En pluggstund som är organiserad, precis som gympasset. Ett gäng skoltrötta studenter som i samlad trupp ska plugga under övervakning av en passledare. Gemenskapen i kombination med en sträng vuxen som övervakar oss och ser till att vi gör det vi ska. Det är det enda som kan få mig att klara delkursen.

SKÄMT ÅSIDO, BÖRJAN på vårterminen är tuff. Att avsluta höstterminen halvvägs in i januari för att dagen efter gå på introduktionen för vårterminens första delkurs leder bara till utmattning och stress. Kanske är enda lösningen på en segstartad termin att bemöta den med en ovanlig metod? För allt studerande behöver inte falla inom normen. Jag ser gärna att fler studenter tar ett djupt andetag och skriker lite på varandra. I peppande syfte såklart!

Internrevisionen: 86 procent av LU:s tjänsteresor redovisas felaktigt

Tjänsteresor för 162 miljoner kronor –men i 86 procent av de granskade fallen saknas fullständig dokumentation. Det visar en granskning från internrevisionen om hur tjänsteresor hanteras vid Lunds universitet.

– Så ska det inte vara. Det måste vi jobba på, säger Filip Bengtsson, ekonomidirektör vid Lunds universitet.

TEXT OCH FOTO ELSA JANSSON

Under 2024 uppgick Lunds universitets (LU) totala resekostnader till cirka 162 miljoner kronor. Pengarna gick till flyg, tåg, hotell och andra kostnader i samband med tjänsteresor för anställda vid Lunds universitet. Men när internrevisionen, LU:s oberoende säkrings- och rådgivningsverksamhet, granskade ett urval av fakturor och reseräkningar var endast 14 procent helt utan anmärkning. I 86 procent av fallen fanns minst en brist. Vanligast var att det saknades tydligt underlag som visade syftet med resan eller att bokningar gjorts utanför upphandlade avtal utan dokumenterad motivering. Granskningen pekar sammantaget på möjliga risker kopplade till hanteringen av resekostnader, bland annat felaktig användning av offentliga medel och skattemässiga konsekvenser.

HANNA ERICSSON, INTERNREVISOR vid Lunds universitet, genomförde granskningen av tjänsteresorna. Hon menar att det inte fanns någon konkret misstanke eller uppmärksammat fall där tjänsteresor inte redovisats korrekt.

– Däremot så utgår revisionsplanen alltid från

någon typ av riskvärdering. Vi granskar inte sådant som vi generellt vet fungerar och där vi inte ser några risker. Då finns det ingen anledning för oss att titta på det. Här såg vi att det skulle kunna finnas en risk. Det är en ganska decentraliserad organisation med många som reser för ganska mycket pengar, säger Hanna Ericsson.

Internrevisionen granskade tjänsteresor genom både systematiska och riskbaserade stickprov, där resor med högre belopp eller bristfällig dokumentation valdes ut. Metoden syftar till att identifiera brister men ger inte en korrekt bild av alla resor.

FILIP BENGTSSON ÄR ekonomidirektör vid Lunds universitet. Han ansvarar för universitetets ekonomisektion och har därmed ett samordningsansvar för frågor som rör tjänsteresor.

Filip Bengtsson avfärdar misstankar om att siffrorna skulle bero på fusk och beskriver bristerna som ett utslag av slarv.

– Jag blev lite förvånad över att det var en så stor andel. Men när man läser granskningen ser man att resorna har valts ut enligt vissa principer. De har till exempel tittat på mer komplexa resor med flera delar. Hade man gjort ett helt slumpmässigt stickprov tror jag inte att andelen hade varit lika hög, säger han.

Trots det menar han att förbättringar behövs. – Det är fortfarande mycket fel. Så ska det inte vara. Det måste vi jobba på.

– Man kanske tänker: Min chef vet ju att jag var på konferensen, då låter jag bli att lägga in underlaget, säger han.

Faktum är dock att 162 miljoner kronor i skattemedel går till tjänsteresor samtidigt som brister hittas i 86 procent av fallen.

– Vi ska göra rätt. Vi vill ju ha alla underlag i resan. Det finns ju självklart en risk att det kan vara fel, säger Filip Bengtsson.

HANNA ERICSSON UNDERSTRYKER att anmärkningarna i granskningen inte automatiskt betyder att anställda har rest privat på universitetets bekostnad.

– Men det vi säger är att vi inte säkert kan se att det har varit resor i tjänsten, säger hon.

För att åtgärda bristerna ser hon ett stort värde i att göra reglerna lättillgängliga och tydliga.

– Om man förtydligar regelverket och klargör för medarbetarna vad som gäller tror jag absolut att uppföljningen kan stärkas och att hanteringen blir mer transparent, säger hon.

Filip Bengtsson instämmer. Han betonar att det ska vara lätt att göra rätt.

– Vi har redan genomfört en del av revisionsrekommendationerna. Bland annat har vi sett över och paketerat om riktlinjerna så att de ska bli tydligare och lättare att hitta. Det arbetet hade vi påbörjat redan innan rapporten kom. Nästa steg är utbildning och informationsinsatser, särskilt riktade till dem som granskar och attesterar resor, säger Filip Bengtsson.

Lunds universitet har ett avtal med en resebyrå som medarbetarna ska använda för bokning av resor och logi. Men många upplever resebyrån som dyr och krånglig. Filip Bengtsson delar inte den bilden fullt ut.

– Krångligt? Ja, det kan det vara ibland. Men jag skulle inte säga att det är svårare än att boka en resa privat. Oftast gör man det enkelt själv online via systemet. Är det mer komplicerat kan man ringa och få service. Jag tycker att det är lika svårt, eller lika lätt, som att boka en resa privat via en resebyrå, säger han.

SAMTIDIGT MEDGER HAN att det finns brister och att vissa resor ibland bokas utanför avtalet.

– Det är ju inte bra att gå utanför resebyråavtalet, och det vill vi undvika. I vissa fall måste det ändå göras, säger han och nämner tågresor där man vill sitta i en särskild färdriktning som exempel.

När avtalet med resebyrån går ut ska ett nytt slutas. Filip Bengtsson säger att lärdomar från internrevisionens granskning beaktas i processen.

– Det ska inte vara svårt att boka en resa. Man ska helst inte kunna göra fel. Det ska vara lätt att göra rätt. Och då försöker vi få en resebyrå som underlättar det för oss, säger Filip Bengtsson.

INTERNREVISIONEN FÖRESLÅR TYDLIGARE regler för tjänsteresor och stärkta rutiner för intern kontroll. Det handlar bland annat om att klargöra vad granskare ska kontrollera, överväga krav på skriftligt förhandsgodkännande och följa upp resekostnader mer systematiskt. I ett yttrande till styrelsen instämmer universitetsledningen att förbättringar behövs. De har därför samlat föreskrifter och råd i dokumentet Riktlinjer för tjänsteresor och planerar stickprov och utbildningsinsatser.

Men trots varningar om skattemässiga risker och felaktig användning av offentliga medel väljer ledningen att inte införa skriftliga förhandsgodkännanden. Motiveringen är att det skulle bli för administrativt tungt. Därmed fortsätter LU att förlita sig på muntliga överenskommelser, fastän granskningen pekar ut bristen på dokumentation som det största problemet i de granskade fallen. – Vi vill först behålla nuvarande ordning men satsa på utbildning och information. Fungerar det inte och bristerna kvarstår, ja då får vi ta nästa steg, säger Filip Bengtsson.

Rapport: Var fjärde student arbetslös efter examen

En ny rapport från Saco studentråd visar att en av fyra har en inkomst lägre än CSN fyra månader efter examen. Siffran har ökat med sju procent sedan 2022.

TEXT ELIN HILLING

Saco studentråd publicerade nyligen rapporten Otrygghet efter examen där man konstaterar att en av fyra tjänar mindre än CSN fyra månader efter avslutade studier. Samtidigt som jobben sinar, söker sig allt fler till universiteten. Antalet inskrivna har ökat med 30 procent sedan 2022.

Colin Andersson, ordförande för Saco studentråd, tror att lågkonjunkturen är den främsta orsaken till utecklingen.

– Företagen har inte anställt lika många och i offentlig sektor har det varit prisökningar som gjort det svårt att anställa, förklarar han.

Arbetsmarknadsminister Johan Britz skriver till Lundagård att han anser att arbetslösheten bland nyuteximinerade är ett stort problem.

”Det är därför det är så viktigt att knäcka lågkonjunkturen”, skriver han i ett mejl.

HUR LÅNG TID det tar att etablera sig på arbetsmarknaden skiljer sig mellan utbildningar. Yrkesförberedande utbildningar ger generellt bättre förutsättningar för anställning jämfört med utbildningar som språkvetare, kulturvetare och kommunikatörer.

Enligt Colin Andersson är det arkitektstudenter som drabbas allra hårdast av arbetslöshet efter examen. Han förklarar att många av dem som har börjat läsa arkitektur de senaste åren inte har känt till den skyhöga arbetslösheten inom branschen.

– Vi tycker att studenter skall göra så medvetna studieval som möjligt. Om man verkligen brinner för en utbildning eller ett yrke så är det viktigt att man hela tiden bär med sig att arbetsmarknaden inom branschen kan vara tuff, säger han.

Johan Britz menar att det viktigaste för att komma in på arbetsmarknaden är att välja en utbildning som efterfrågas av marknaden.

”Sedan kan man alltid läsa till kompletterande kurser så att man blir en starkare kandidat i arbetsgivarnas ögon”, skriver arbetsmarknadsministern.

Fackförbundet Akavias undersökning Efter examen visar att allt fler fortsätter att studera efter examen som en följd av just arbetslöshet.

Enligt en undersökning från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) påstår nästan hälften av alla unga att vad man utbildats för inte motsvarar det arbete man sedan får. Av dessa svarar 23 procent att de är överkvalificerade för sitt nuvarande jobb.

ATT UNIVERSITETSUTBILDADE FÅR jobb med lägre kvalifikation än de utbildats för riskerar att slå ut arbetssökande med lägre utbildningsnivå. Ytterligare en risk är att nyexaminerade inte får avkastning på sin utbildning.

– Det är en hyfsat hög andel som är kvar i ett lågkvalificerat yrke år senare. För individen blir det svårare att betala tillbaka sitt studielån och för statens del blir det mindre pengar som kommer tillbaka i skatt, förklarar Colin Andersson.

Bättre matchning av utbildningsutbudet och arbetsmarknadens efterfrågan skulle enligt Svenskt näringsliv leda till miljarder till staten genom ökad produktivitet och större skatteintäkter.

SACO STUDENTRÅD FÖRESLÅR att ett examensvillkor bör införas i a-kassan. Det skulle innebära att studenter omfattas av arbetslöshetsförsäkringen direkt efter avslutade heltidsstudier.

– Det absolut viktigaste för att öka den ekonomiska tryggheten är examensvillkoret.

Detta håller inte Johan Britz med om.

”Det är inte en bra idé. Man ska inte börja arbetslivet med att gå på bidrag. Då är ett påhugg eller en kompletterande kurs en bättre idé.” skriver han.

En undersökning från CSN visar att 45 procent av nyexaminerade har en dålig eller mycket dålig ekonomi efter studierna.

– Det är folk som har gjort allt rätt enligt samhället och sökt en utbildning. Sen, när de tagit examen och sökt femtio eller hundra jobb och knappt kan få en intervju, står de där helt utan någon slags ekonomisk försörjning och trygghet. Det perspektivet tycker jag verkligen behöver lyftas, avslutar Colin Andersson.

utbildning sina studier.

För kallt i fyra av tio granskade AF-lägenheter

Under februari har Lundagård undersökt temperaturen i tio av AF Bostäders lägenheter. Granskningen visar att det i fyra av lägenheterna är kallare än det ska vara enligt AF Bostäders egna regler.

TEXT OCH FOTO MARIUS LYCKÅ

Årets vinter har varit ovanligt kall, den kalllaste sedan 2010 i Skåne. Några som inte bara har drabbats av kylan utomhus, utan även hemma, är Lovisa Henriksson och Otto Wild-Nordlund. De bor i en trea på Kämnärsrätten och har båda reagerat på temperaturen i lägenheten.

– Vi upplever att det är väldigt kallt. Vår lägenhet är känd bland våra kompisar som den där man tar på sig dubbla strumpor, säger Lovisa

FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN FASTSLÅR ATT det är en olägenhet för hälsan om det är kallare än 18 grader i en bostad. För att säkerställa en god inomhustemperatur rekommenderas att uppvärmningen regleras till att ligga mellan 20 och 23 grader.

– Vi har ju riktvärden i de allmänna råden och där står det att lägsta temperatur ska vara 18

grader, mätt som operativ temperatur, men för känsliga grupper är riktvärdet 20 grader operativ temperatur, säger Ylva Eriksson, utredare på enheten för miljöhälsa vid Folkhälsomyndigheten.

AF Bostäders regler kring temperaturen i deras bostäder ligger i linje med Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

– Vi säger att det ska vara minst 20 grader i bostaden dagtid och 18-20 grader nattetid. Det är vårt leveranslöfte. Den temperaturen ska det vara helt enkelt, säger Henrik Krantz, vd på AF Bostäder.

När vi mäter temperaturen i tio av AF Bostäders lägenheter under februari är temperatu-

ren i fyra av dem under 20 grader dagtid. Temperaturen i Otto och Lovisas lägenhet mäts i vardagsrummet enligt de instruktioner som finns på AF Bostäders hemsida: Mitt i rummet och ungefär en meter över golvet. Termometern visar 20,9 grader. Otto och Lovisa berättar att bovärden gjort likadant när de felanmält temperaturen och då fått en temperatur på över 20 grader. De menar dock att det inte är rättvisande för hur det är i lägenheten överlag.

– Vi är väl medvetna om att mätningen som görs här, mitt i rummet, ligger på 20 grader, över 20 grader till och med. Men problemet är inte att det inte är okej temperatur i vardagsrummet eller vid soffan, säger Lovisa.

– Det är ju i resten av lägenheten det är kallt. Beroende på var man sätter termometern så visar den väldigt olika, lägger hon till.

PARET HAR SJÄLVA köpt en termometer som står i det dragiga sovrummet. Den visar 17 grader – alltså en temperatur som enligt WHO bör anses som hälsofarlig.

– Det här är ju vårt hem. Det kanske ska vara bättre än bara 20 grader på de ställena där man vill att det ska vara det, säger Lovisa. Trots Lundagårds fynd avfärdar Henrik

Krantz att det skulle vara ett utbrett problem med låga boendetemperaturer.

– Nej, jag håller inte med om det. Jag tror att visst kan det finnas lägenheter som är för kalla och då uppmanar jag de kunderna att omedelbart höra av sig till oss så att vi kan kontrollera detta och se till att det blir rätt. Men att det här skulle förekomma i stor omfattning, det har jag väldigt svårt att tänka mig.

– Jag kollade faktiskt hur det ser ut nu de senaste månaderna, framför allt när det har varit kallt, och vi har haft otroligt få felanmälningar, säger han.

HUR MAN SÄKERSTÄLLER att temperaturen är korrekt varierar, berättar Henrik Krantz.

– Ja, det kan man prata länge om, för det är väldigt komplicerade system, säger han.

– Till att börja med så har vi yttertemperaturgivare som mäter temperaturen utomhus och som reglerar värmen utifrån utomhustemperaturen.

Sen har vi temperaturgivare i ett antal bostäder så att vi vet vilken temperatur vi håller inomhus på ett antal strategiska ställen, förklarar han.

Att det känns kallt i en lägenhet påverkas av fler faktorer än lufttemperaturen. Otto och Lovisa berättar att ett särskilt stort problem för dem har varit att det drar. I ett av sovrummen har Otto fått tejpa för glipan mellan fönstret och fönsterkarmen.

– Du kan sätta fingret här och känna att det blåser in, säger Otto.

– Vi har ju kompisar som bor runt om i området och alla vet att om man tänder ljus i vardagsrummet kan man inte sätta dem vid fönstret, för då fladdrar de. Vi fattar att detta är gamla lägenheter och att det inte är helt tätt, men du kände ju själv, det blåser ganska flitigt, säger Lovisa.

TERMOMETRARNA SOM ANVÄNTS i granskningen mäter lufttemperaturen – det gör även AF Bostäder, bekräftar Henrik Krantz. I Folkhälsomyndighetens riktlinjer används dock ett annat begrepp: Operativ temperatur.

– Operativ temperatur mäts med en speciell sorts termometer som ser ut som en liten glob, den kallas för globtermometer. Den tar in både lufttemperatur och så kallad strålningstemperatur.

– Om man har en kall yta, till exempel ett dåligt isolerat fönster, kommer den att stråla kyla. Det fångar globtermometern upp, så den tar in det vi människor egentligen känner av. Både lufttemperatur och strålningstemperatur, säger Ylva Eriksson.

Har man dåligt isolerade fönster eller väggar, starkt solljus eller annat som gör en yta särskilt varm eller kall, kan den operativa temperaturen skilja sig från lufttemperaturen.

– I vanliga bostäder brukar det inte vara en så

stor skillnad. Max två grader, säger Ylva Eriksson på Folkhälsomyndigheten.

Av Folkhälsomyndighetens tillsynsvägledning för temperatur inomhus framgår att en det inte är ovanligt att den operativa temperaturen vintertid är en grad lägre än lufttemperaturen.

AV DE TIO lägenheter där mätningar av lufttemperaturen genomförts var den under 20 grader i fyra. Utgår man från att den operativa temperaturen kan vara en grad lägre, ser läget annorlunda ut. Då riskerar temperaturen att vara under 20 grader i åtta av tio lägenheter. I Otto och Lovisas sovrum, samt två av de andra lägenheterna som undersökts, riskerar den operativa temperaturen att ligga på en enligt WHO hälsofarlig nivå.

Enligt Folkhälsomyndighetens innebär kyla bland annat förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar samt respiratoriska hälsoproblem. Man skriver även att kyla leder till att musklerna drar ihop sig, vilket ökar risken för nokturi, alltså att man vaknar på nätterna och behöver gå på toaletten. Myndigheten skriver att det finns ett samband mellan den störda sömn som nokturi orsakar och ett flertal andra negativa hälsoutfall.

Enligt Ylva Eriksson behöver unga och friska människor i regel inte vara oroliga. Hon lyfter dock att utsatta grupper, exempelvis små barn som inte kan gå än, rekommenderas att bo i en miljö med en operativ temperatur på minst 20 grader.

– Det är där man ser att under den (temperaturen red. anm.) kan det börja bli en risk för människors hälsa, säger hon.

Hon påtalar även vikten av att ha en viss marginal till riktvärdet på 18 grader eller 20 grader för känsliga grupper.

– Riktvärdena är gränsen för olägenhet och man ska inte sikta mot att ligga på gränsen till att det är en olägenhet för människors hälsa, säger Ylva Eriksson.

UNDER INTERVJUN VILL AF Bostäders vd Henrik Krantz inte kommentera varför man inte mäter operativ temperatur, och hänvisar till att han inte är expert på frågan. Han ringer upp senare och förklarar att AF Bostäder är medvetna om måttet operativ temperatur, men inte använder detta, då man inte anser att det skulle göra någon större skillnad. Han påtalar även att man i en felanmälan ska se till att specificera i vilket rum man tycker att det är kallt. – Vi har naturligtvis en dialog med våra hyresgäster. Om det är så att någon upplever att det inte är 20 grader ska man kontakta oss.

Så här gick mätningarna till

Deltagarna tilldelades en termometer. Denna placerades, i enlighet med instruktionerna på AF Bostäders hemsida, en meter över golvet i mitten av lägenheten. Deltagarna ombads att tidigast 45 minuter efter att de ställt termometern på plats ta en bild på termometern. Deltagarna ombads ta en bild dagtid och en bild precis innan de gick och lade sig på kvällen. På så sätt har vi kunnat undersöka temperaturen dag- och nattetid.

Who gets to study in Sweden?

Officially, the answer is simple: Those who meet the requirements. In practice, the decisive judgement happens earlier for those educated abroad. Entire school systems are assigned fixed ceilings in a centralised assessment process that few ever see.

TEXT MIA GRAF

PHOTO NEO WIKMAN

– My application was immediately deleted, like I wasn’t even considered, says Rebeca, a Brazilian in her twenties who lives in Lund.

Rebeca has a background in geography from Brazil, and later completed a bachelor’s degree in Global Humanities in Italy. After a few years in the social sciences, she realised she missed what she calls “that STEM part of me”.

To reconnect with the natural sciences, she set her sights on the undergraduate programme in Physical Geography and Ecosystem Science at Lund University (LU). When her application was automatically deleted due to missing study requirements, she reached out to antagning.se: “The level of mathematics you have been granted is 3b, the highest possible based on studies from Brazil”.

– Nobody who studied in Brazil can get more than Matematik 3b. No one who has been to high school in Brazil can study any natural science courses here.

WHEN SOMEONE WITH a foreign upper-secondary diploma applies to higher education in Sweden, their qualifications are interpreted in relation to standardised Swedish high school courses. The Swedish Council for Higher Education (UHR) provides tools and assessments that show what a foreign education corresponds to in Sweden. Universities and the central admissions service then use those equivalences to decide eligibility.

On paper, this looks neutral: every applicant, whether from Malmö or São Paulo, is checked against the same list of formal requirements. However, can a system built for equality at home truly recognise merit from abroad? Brazil has a unified high-school curriculum where students do not choose classes as in Sweden. Everyone takes the same core subjects. The Swedish equivalence table caps Brazilian maths at Matematik 3b. Regardless of individual school quality, local variation or additional maths-heavy content.

FOR REBECA, THE consequences are clear. When she wrote to the natural science department to explain that she had already studied geography at university level in Brazil, the answer was polite but firm. The programme is “very heavy on math and calculations”, and they make no exceptions to the Matematik 4 requirement. Neither the university admissions department nor the UHR was interested in speaking to Lundagård.

– I don’t think the system is capable of fully judging my education, it varies so much by region, by city, and by whether you went to public school or private school. This sort of mechanical way of judging students’ qualifications does not really work very well, says Rebeca.

The obvious follow-up question is whether it is possible to complete that missing course. For students who completed Swedish upper-seconda-

”

No one who has been to high school in Brazil can study any natural science courses here.

ry school, the standard answer is Komvux, municipal adult education intended for those who need to supplement or complete upper-secondary studies.

– Swedish students have alternatives. You didn’t take this one course in high school, or you didn’t get the grades. You can take Komvux. You’re not locked in a box, says Rebeca.

THIS OPTION IS structurally harder to access for migrants in her situation. Komvux is organised by municipalities, is normally taught in Swedish, and is aimed at residents who already live in Sweden. There is no separate residence-permit category for people from outside the EU who want to move to Sweden just to take a single Komvux course. As a result, Komvux presupposes that you are already resident in a Swedish municipality and know enough Swedish to follow the teaching.

Rebeca explicitly asked whether she could demonstrate the required knowledge in another way.

– Maybe I could take a test by the faculty, or maybe I could take an external test, just to prove that I know the content, she suggested.

The answer was negative. The current framework is built on completed and documented courses, not on individual subject tests as an alternative route to eligibility. UHR’s own information stresses that universities make the final decisions regarding eligibility, but it does not offer a generalised testing route for applicants with foreign qualifications.

THE SYSTEM IS also difficult to read from the outside. Rebeca only found out how her education had been classified when her application was removed.

– They are not very transparent on the website about how they are going to convert foreign courses to Swedish courses, which is why I was surprised, she says.

There is also the question of support. Universities often have study and career advisers who can guide students within the Swedish system, and Komvux offers individual study plans for those already in the municipality. For migrants with foreign degrees, however, much of the navigation has to be done before they ever meet a local adviser.

Personally, Rebeca tried to adapt. She has applied for a master’s in social scientific data analysis in the hope that it will give her some of the quantitative work she misses after not being able to study geography. But the experience has changed how she sees Swedish academia.

– First, I was very disappointed. I really wanted this. Then I was just outraged at how the system is

set. It definitely made me feel less welcome. Her younger sister is finishing high school in Brazil and asking about studying abroad.

– I have to tell her, no, you can only study the social sciences or arts, because this Swedish public institution says that your education is not good enough, she says.

What Rebeca is asking for is not a dismantling of entry requirements, but more than one way to meet them.

– I would like to prove that knowledge in some other way. Even if my education did not meet those requirements, I can still open up a book and study on my own. I would like the chance to study, learn the material they need me to know, and just prove that I know it.

Att leva dumt i en smart värld

Digital detox, alltså att minska sitt användande av skärmar, sociala medier eller annan teknik, är helt klart på modet. Men hur är det egentligen att leva utan telefon? Lundagårds reporter Tova Lundin Mylläri undersöker – genom att byta till dumtelefon själv.

TEXT TOVA LUNDIN MYLLÄRI

FOTO NEO WIKMAN OCH TOVA LUNDIN MYLLÄRI

ILLUSTRATION MIRANDA HARLAND RAUNIO

Debatten om barn och ungas skärmtid har gått från spekulationer till rekommendationer till faktisk lagstiftning. I Australien har parlamentet godkänt ett förbud mot sociala medier för barn under 16 år. Även Danmark drar i handbromsen. Den danska åldersgränsen för sociala medier sätts till 15 år och statsminister Mette Frederiksen säger att regeringen även arbetar med ett förslag om förbud mot telefoner i skolor. Till hösten ska ett mobilförbud införas även i svenska skolor.

Samtidigt tar folk eget initiativ. Att Sveriges föräldrar reagerat märks på att barns användande av mobiltelefoner, datorspel och surfplattor minskar, enligt rapporten Unga & medier 2025. Allt fler väljer att begränsa eller helt avstå från sociala medier och ständig uppkoppling. För vissa innebär det en konkret förändring: Att byta ut smarttelefonen mot en så kallad dumtelefon, en knappmobil som bara erbjuder de mest grundläggande funktionerna såsom samtal och sms.

JAG HAR SJÄLV försökt att jobba på mitt telefonberoende ett flertal gånger under ett antal år. Mitt beroendebeteende uppenbarade sig då jag satt på ett möte med min chef. Så fort hon vände sig om tog jag fram mobilen och Instagram.

Många, inklusive jag själv, upplever att skärmanvändandet har gått över en gräns. Under tre veckors tid har jag därför valt att leva utan min smarta mobiltelefon. För att vidare undersöka teknikens betydelse i våra liv har jag pratat med Tekla, Katla och Jona, tre studenter som alla, av olika skäl och med olika medel, valt att kliva bort från mobilens blåskimrande strålkastarljus.

Att göra slut med sin smartphone

– Det som fick mig att byta telefon var tidsaspekten. Smarttelefonen stjäl så mycket tid från oss. Möjligheten till paus mellan aktiviteter försvinner helt med en smartphone. Men också för de sociala aspekterna. Om man ställer en fråga i en grupp som startar en diskussion så dör konversationen direkt när någon kollar upp svaret på telefonen, för

Tekla Svensson är läkarstudent och har valt bort den traditionella smarttelefonen. Hon är även serietecknare i Lundagård. Foto: Privat.

den vet alltid svaret, säger Tekla Svensson. Tekla Svensson är läkarstudent och har levt utan traditionell smartphone i flera år. Intresset för ett mer analogt liv har funnits länge. I stället för en vanlig smarttelefon använder hon

JONA STUDERAR PRO DUKTDESIGN och

Katla till läkare. Jona använder sig av en Sony XP3+, en nypro ducerad, robust flip-telefon framta gen för byggarbetare. – Jag är lite av en beroendeperson och blir lätt fixerad av sms och chattnotiser. På grund av min adhd blir jag väldigt lätt distraherad, men med en telefon som är begränsad i sina distrak tioner får jag tillbaka mycket av min fokus, säger Jona Grahm.

När hjärnan aldrig får andas

Smarttelefonen stjäl så mycket tid från oss

en så kallad Jelly Star, en smartphone i miniatyr, knappt större än en bankdosa. Den rymmer samma grundläggande funktioner som en vanlig smartphone, men det lilla formatet gör användandet mer omständligt och obekvämt.

JAG TRÄFFAR KATLA Hrönn Wraage och Jona Grahm i det gamla kapellet i Paradis för att diskutera våra olika upplevelser av det ouppkopplade livet.

– Det som fick mig att vilja leva utan smartphone var när jag tittade på One Tree Hill och insåg att karaktärerna hade hobbys. Då insåg jag att det där kan inte jag göra, jag är bara på min telefon hela tiden, säger Katla Hrönn Wraage.

Just notiser är en viktig aspekt av varför telefonen kan bli ett stressmoment för många av oss. Telefonerna blinkar, tjuter eller ropar konstant och försöker alltid påkalla vår uppmärksamhet. Detta är något som neurofysiologen Henrik Jörntell har kollat närmare på i sin forskning. – För att hjärnan ska kunna utveckla en förståelse av hur omvärlden fungerar behöver den bygga upp ett nätverk av nervceller. Individen behöver alltså bygga upp en föreställningsvärld. Det är så hjärnan växer och skapar nya förbindelser. Detta försämrar vi genom att konstant vara på telefonerna där vi slipper tänka själva, säger Henrik Jörntell.

HENRIK JÖRNTELL MENAR att telefonens ständiga distraktioner kan skapa stress. Om varje ledig stund fylls av notiser och flöden försvinner tid för eftertanke. Det är när vi reflekterar, bearbetar och låter vardagens intryck sjunka in som vår inre föreställningsvärld tar form.

– Om vi alltid har andra system, såsom telefonen, som påkallar och låser vår uppmärksamhet gör det att hjärnan inte kan assimilera eller reflektera över de händelser och upplevelser

man haft under dagen. Detta stressar och bryter ner de förbindelser vi skapar i hjärnan och kan leda till kronisk stress och depression, säger Henrik Jörntell.

Han förklarar att hjärnan är färdigutvecklad efter 25 års ålder. Efter det handlar det snarare om att upprätthålla de redan existerande nervförbindelserna. Man kan antingen påskynda nedbrytningen av hjärnan eller jobba för att försöka sakta ner den, berättar Henrik Jörntell.

– Man vill på olika sätt hålla hjärnan stimulerad, men inte stressad. Processen av att upprätthålla dessa förbindelser går man miste om, om man konstant låter sig själv bli distraherad av sin telefon, sociala medier, eller liknande.

Vuxna människor har, till skillnad från barn, en förmåga att kritiskt kunna se över sitt eget beteende. Man måste hitta en balans, hjärnan behöver eftertänksamhetsperioderna, speciellt när vi sover, men också under dagtid, säger Henrik Jörntell.

MEN ATT STÅ emot och lägga telefonen åt sidan så att hjärnan får vila är inte lätt, inte ens som vuxen. Henrik Jörntell förklarar att det är avsiktligt.

– Allting som leder till påkallande av uppmärksamhet och tvångsmässigt beteende vill man få bort. Detta är tyvärr en tydlig trend idag, speciellt för unga. Utan att ens veta vad man gör så stirrar man in i mobilen, då de är uppbyggda för att behålla ens uppmärksamhet. Detta är skadligt för hjärnan, säger Henrik Jörntell.

Jag har 99 problem och Stuk

är ett

Telefonen är inte bara svår att lägga ifrån sig

på grund av apparnas dopaminkickar. Den har också blivit ett viktigt verktyg i vardagen. För att komma in på nationsklubb måste man visa upp sin studentlegitimation på Stuk-appen. Själv blir jag tvungen att ta med mig min laptop till klubben och be en vänlig själ att internetdela med mig i kön.

TRANSPORT BLIR ÄVEN det problematiskt. Till vardags tar jag gärna elsparkcykel genom stan och utan Google Maps blir det svårt att navigera nya platser. På utekvällar blir det alltid jag som får ta notan, då swish inte är tillgängligt. Även studenterna som lever utan smartphone vittnar om de praktiska svårigheterna kring valet att inte vara uppkopplade.

– Det är svårt för man blir konstant motarbetad i samhället. Det mest opraktiska som hänt mig var under en resa till Dalarna där jag skrivit ut biljetter på papper, men efter byte och tågstrul fick jag böter på 1500 kr för att jag inte kunde förnya min biljett digitalt. En gång fick jag nästan böter för jag kunde inte visa Mecenat. Samma sak med skolan, LU har QR-koder för att kunna ta närvaro på vissa obligatoriska föreläsningar, då blev dumtelefonen

riktigt problematisk, säger Tekla Svensson.

En vanlig lösning bland de telefonlösa verkar vara att behålla sin gamla smartphone för att använda viktiga appar såsom BankID.

– Det mesta har jag lyckats lösa, men BankID kommer man inte runt. Därför har jag en surfplatta hemma som jag använder enbart för det syftet. Annars klarar jag mig utan musik och kan ta mig runt med mitt fysiska busskort. Om jag ska långt bort så har jag tagit med mig surfplattan för Google Maps, men helst försöker jag klara mig utan, säger Jona Grahm.

Katla lever idag med en vanlig smartphone igen efter att hon upplevde hur universitetstiden försvårades med en dumtelefon.

– Jag fick en gammal knapptelefon av min pappa i gymnasiet när jag bestämde mig för att prova att leva utan smartphone. Den hade jag i några år men jag bytte tillbaka när jag började på universitetet. Jag ville inte göra det svårare för mig själv att gå ut eller skaffa vänner i en ny stad. Jag kände mig lite som en börda för folk runt omkring mig när de behövde ändra hur de kontaktade mig, säger Katla Hrönn Wraage.

TROTS DE PRAKTISKA svårigheterna uttrycker alla tre studenter att ett liv utan en smartphone är värt besväret.

– Man får tillbaka massa tid, summan blir någon timme varje dag. Dessutom får man fler roliga interaktioner och äventyr. Utan telefon måste man snacka mer med främlingar och blir mer beroende av deras hjälp, vilket jag tycker är en positiv grej. Det är sällan de tycker att det är jobbigt, säger Tekla Svensson.

För Tekla handlar det alltså inte bara om

skärmtid, utan också om en slags revolt mot det mer digitaliserade samhället. Hon beskriver hur hon gärna använt sig av en mer primitiv knapptelefon, snarare än sin lilla smartphone, om det hade fungerat rent praktiskt.

Jona Grahm betonar långsiktigheten i sitt beslut. För honom är det mindre av ett experiment och mer en långsiktig livsstilsförändring.

– Jag ser absolut detta som ett långsiktigt val. Jag har haft dumtelefon i snart ett år nu och det har gått bra. Det är skönt att ha en enhet som är en reserv, men till vardags så funkar det jättebra att ha en mer avskalad telefon. Onlinevärlden blir en plats dit du går för att sedan kunna lämna den, det är ingenting man måste ha tillgång till hela tiden, säger Jona Grahm.

KATLA HRÖNN WRAAGE menar att den stora fördelen med att ha en knapptelefon var effekten på den mentala hälsan. Hon beskriver valet som en avvägning mellan bekvämlighet och välmående.

– Livet blir lika krångligt oavsett vilken telefon man använder. Med en smartphone går det ut över den mentala hälsan, hobbys, eller tystnaden. Med en dumtelefon så blir vardagen lite krångligare men jag mår mycket bättre inombords. Knapptelefonen är bättre för hälsan, men det var svårare, säger Katla Hrönn Wraage. Tillsammans målar studenternas berättelser

en enhetlig bild: Vardagen blir mer besvärlig med en dumtelefon, men också mer närvarande. Det de förlorar i smidighet vinner de i tid, fokus och inre lugn.

Dagligt rekommenderat intag

Trots att mycket tyder på att mobilanvändning orsakar stress och påverkar många negativt finns lite information om hur skärmar kan användas på ett måttfullt sätt. När jag letar efter riktlinjer för vuxnas skärmtid upptäcker jag till min förvåning att det inte finns. Merparten av all forskning i ämnet handlar om barn. Folkhälsomyndigheten fick i oktober 2025 i uppdrag att ta fram råd om skärmtid även för vuxna, men dessa är ännu inte färdiga.

TROTS BRISTEN PÅ tydliga riktlinjer kring hur vuxna ska förhålla sig till sina telefoner, är det inte ovanligt att känna skam över sin skärmtid. På sociala medier lovsjungs dopamin-detox: En taktik där man försöker avstå från snabba belöningar såsom sociala medier eller spel för att bryta negativa vanor och hitta fokus. Magnus Johansson, universitetsadjunkt vid institutionen för kommunikation, forskar kring användningen av och avståndstagandet från mobiltelefoner. Han är kritisk till den moraliserande ton som enligt honom genomsyrar debatten.

– Mycket moraliskt ansvar och skam läggs på individen. Vi får dåligt samvete över våra mediarutiner. Detta skapar mer stress för de som inte har resurserna eller tiden för att kunna detoxa.

– Jag har intervjuat många föräldrar som försöker följa rekommendationerna kring barns skärmtid, men märker att de krockar med vardagens verklighet. Då känner de genast skam och skuld. Det handlar inte om att de ignorerar forskningen, utan om att de försöker omsätta den i ett fungerande vardagsliv, och ett helt

skärmfritt liv är kanske inte för alla. Det finns så många dimensioner som många tar för givet, säger Magnus Johansson.

MEN DET ÄR inte bara i familjelivet som skärmtid kan bli en kan bli en utmaning – det kan även vara en klassfråga. Magnus Johansson menar att för vissa grupper blir mobilen ett sätt att överleva. Ett exempel på detta kan vara migranter eller folk vars jobbmöjligheter är direkt kopplade till telefonerna.

– Telefonerna kan bli en livlina för många utsatta. För vissa är det snarare en fråga om överlevnad, som till exempel för migranter på flykt, säger Magnus Johansson.

Ipad-kids är vi allihopa, allihopa, allihopa

Efter tre veckor utan smartphone är det mycket jag har sett fram emot att kunna göra igen. Jag har saknat att lyssna på musik, skicka röstmemon till mina vänner och att spela Wordfeud med min mamma.

Samtidigt har jag upplevt många av de positiva effekter som de mobilfria studenterna beskriver. Nu när de tre veckorna är slut kommer jag inte att behålla min knapptelefon, men ska absolut dumma ner min smartphone.

Jag känner mig definitivt lugnare och mitt fokus har förbättrats, men vissa aspekter har fortfarande varit jobbiga. Att göra sig av med mobilen är inte en mirakelkur. Däremot har den friktion som dumtelefonen skapat i vardagen gjort mig mer uppmärksam på mitt eget förhållande till skärmar och tystnad.

Hur skulle ni beskriva livet med dumtelefon?

– Det är stillsamt, man spenderar mer tid med sina egna tankar, säger Jona.

– Mer inre tystnad, säger Katla.

– Man får tillbaka sitt liv, säger Tekla.

2.

Vilka är det som väljer ny rektor?

Universitetskollegiet är universitetets organ med särskilda upp gifter i val- och beredningsprocesser. Universitetskollegiet består av 48 ledamöter: 24 lärare, tolv övriga anställda och tolv studenter. Av univer sitetskollegiets tolv studentrepresentater väljs tre på Lus valting. Resterande nio völjs av kårerna och är oftast kårernas ordfördande eller viceordförande. Universitetsstyrelsen är universitetets högsta beslutande organ med det övergripande ansvaret för universitetets verksamhet. Universitetsstyrelsen består av rektorn och 14 ledamöter: tre lärare, tre studenter och åtta externa ledamöter utsedda av regeringen som kommer från till exempel offentlig sektor eller näringslivet.

3.

1.

Oktober 2025: Rekryteringsgruppen

Vägen till en ny rektor börjar med tillsättningen av rekryteringsgruppen. Det är samlingen av representanter som väljer och vrakar bland de sökande för att lägga fram ett förslag på rektor till regeringen. Det är universitetsstyrelsen som har ansvaret för att sätta ihop rekryteringsgruppen. Den första oktober har rekryteringsgruppen sitt första möte. De bär det tyngsta lasset i rekryteringsprocessen: De tar fram kravprofil, gör ett urval av de sökande, håller intervjuerna och rekommenderar den slutgiltiga kandidaten till universitetsstyrelsen.

Teo Houmann, ordförande för Lunds universitets studentkårer (Lus), ingår i gruppen som en av studentledamöterna och representant för universitetskollegiet. Processen kan vara ganska komplex menar

Rekryteringsgruppen består av åtta ledamöter från universitetskollegiet och universitetsstyrelsen. Fyra kommer från universitetskollegiet: två lärarledamöter, en ledamot från övrig personal och studentledamoten Teo Houmann från Lus. Resterande fyra kommer från universitetsstyrelsen: en ordförande, en lärarledamot, en extern ledamot och studentledamoten Anton Silverbern.

18 december - 1 februari: Ansökan

Teo Houmann berättar att kravprofilerna är en av de första uppgifterna som rekryteringsgruppen tar sig an. När den är klar skickas den till universitetsstyrelsen för att bekräftas.

Årets kravprofil innehöll bland annat krav på att den jobbsökande ska vara en akademiskt välförankrad professor med lyhördhet, empatiskt förhållningssätt och hög medvetenhet. Den 18 december lades annonsen ut på universitetets hemsida. Ansökningsperioden tog slut 47 dagar senare.

En ny rektors mandatperiod är sex år lång, men den sittande rektorn kan väljas om för en andra mandatperiod på ytterligare tre år. Den fjärde februari gick nuvarande rektor Erik Rehnström ut med att han blivit nominerad för tjänsten och tackat ja till nomineringen.

– Jag vet att det här kan vara tråkigt. Det är många lager! säger Teo Houmann.

4.

Mars - maj: Urval och intervjuer

När ansökan stänger den första februari står det klart att sammanlagt 14 personer tävlar om rollen som universitetets högsta höns, där sex kandidater sökt själva och åtta blivit nominerade. Hur valprocessen går till är reglerat i lag.

– Vi har gjort ett urval och har valt att intervjua fem kandidater, berättar Ingrid Petersson, ordförande för rekryteringsgruppen och ledamot i universitetsstyrelsen.

Teo Houmann berättar att de just nu fortfarande arbetar med intervjuformatets struktur, men att det är bestämt att de fem utvalda kandidaterna ska ges lika många intervjuer. Den första intervjun kommer att hållas i mars, och de sista ska vara klara under maj.

Vägen till

rektorsvalet

Den sista december löper den nuvarande mandatperioden för

Lund universitets rektor ut. I juni får vi se om det blir tre nya år med Erik Rehnström eller någon helt annan. Här är allt du behöver veta om rektorsvalet 2026.

TEXT LINN FRYKHOLM

ILLUSTRATION IDUN ANDERSSON LINDBLAD

Maj: Rekommendation till universitetskollegiet

– Det är lite som en fyrstegsraket som kommer att ske, säger Teo Houmann om rekryteringsprocessen.

Efter de sista intervjuerna kommer rekryteringsgruppen fram till ett antal kandidater att rekommendera till universitetskollegiet, där mer än en sökande helst ska presenteras. Detta är alltså första steget.

I steg två har universitetskollegiet ett hörande med kandidaterna och väljer ut en som de föreslår tillbaka till rekryte ringsgruppen. Därefter rekommenderar rekryteringsgruppen den kandidat de anser bäst till universitetsstyrelsen, vilket utgör steg tre. Det sista, fjärde steget i raketen utgörs av universitetsstyrelsens slutgiltiga rekommendation till regeringen.

Hösten 2026: Val av prorektor

I en rekryteringsprocess som liknar rektorns utses även en ny prorektor. Prorektorns uppdrag och ansvar är att vara rektorns främsta ställföreträdare, en sorts högra hand. Tillsammans med universitetsledningen och rektorn leder de universitetets övergripande arbete.

Efter att regeringen godkänt förslaget på rektor i juni, gör samma rekryteringsgrupp ett urval av kandidater och intervjuer för prorektorsrollen under hösten. I november sker återigen ett hörande av universitetskollegiet, och i december utses prorektorn av universitetsstyrelsen. Regeringen är dock inte inblandad den här gången.

Även prorektorn kan sökas både internt, alltså inom Lunds universitet, och externt. Den nyvalda rektorn ska enligt Lunds universitets arbetsordning vara deltaktig tidigt i prorektorsvalet genom att få möjlighet att lämna synpunkter.

– Det är inte så mycket beslutat än. Vi har nu kommit ungefär lika långt som vi hade med rektorn i höstas. Vi har börjat med kravprofilen, sen kommer vi att jobba fram allt det andra också, men det ligger lite längre fram, berättar Teo Houmann.

Juni: Förslag till regeringen

I juni presenterar universitetsstyrelsen tillslut en rektorskandidat för regeringen som fattar det sista, definitiva beslutet om vem som ska bli nästa rektor.

– Regeringen prövar det förslag som styrelsen har lämnat. Men i de allra flesta fall så går man på det förslaget, säger rekryteringsgruppens ordförande Ingrid Petersson.

I samband med att den önskade kandidaten presenteras för regeringen ska styrelsen även redogöra för hur valprocessen har genomförts, samt hur jämställdhetsaspekter har vägts in.

Januari 2027: Rektor & Co tillträder

Den nyvalda rektorn tillträder den första januari 2027. Även prorektorn inleder sin tjänst samma datum och följer rektorns mandatperiod. Tidigast i januari utses vicerektorer. Där väljer rektorn både antalet vicerektorer och deras ansvarsområden själv, vilket brukar variera mellan varje universitetledning. I dag har Lunds universitet fem vicerektorer.

Vägledning från andra sidan

Från drömjobbet, till utbränd, till kontakt med guider. Så kan man kort beskriva mediet Camilla Cronwalls resa. Lundagård har träffat henne för att prata om att få vägledning från andra sidan.

IMalmö är det blåsigt och snön ligger kvar på marken efter de senaste veckornas vinterväder. Väl framme vid Camilla Cronwalls hus möts vi dock av värme. Den kommer inte bara från elementen, utan också från Camilla själv, som bjuder in oss till sin källare tillika arbetsplats.

–Vill ni ha te? frågar hon.

I det enkla källarrummet pryds väggarna med tavlor på orakel och astrologiska figurer. I det ena hörnet står tre fåtöljer som vi slår oss ned i.

I östra Malmö driver Camilla sedan 2015 företaget Your wise soul . Idag är hon certifierat medium och healer, men hennes yrkesliv började långt innan hon upptäckte sin ”medialitet”. Under många år arbetade hon istället som säljare på ett företag i Malmö.

– Det var mitt drömjobb. Jag var utesäljare, vilket innebar att jag hade kundansvar och besökte kunder. Det var det roligaste jag visste. Jag hade världens bästa jobb, berättar hon.

När företaget skulle övergå till e-handel, började man skära ned på personal. Resultatet blev att Camilla fick dubbelarbeta, och 2011 gick hon in i väggen.

– Jag var jättesjuk och kunde knappt tänka, min hjärna fungerade inte.

Tillvaron handlade om ren överlevnad och att ta en dag i taget, berättar Camilla.

I samma veva som hon började arbeta alldeles för hårt, lade hon märke till en inre röst som sa till henne att hon borde börja meditera.

– Jag tänkte, vad är det för någonting? Det där har jag aldrig hört talas om. Men på något sätt tog jag ändå hand om tanken, säger hon. Hon tog sig till livsstilsbutiken Sök och finn i Malmö, och valde ut en CD-skiva på måfå. Med hjälp av den började hon meditera, först ensam och sedan i grupp.

– Då öppnade sig en helt ny värld för mig och jag fick kontakt med mitt inre och min inre vägledning; med det som jag inte kunde räkna ut själv.

CAMILLA SÄGER ATT det var hennes mediala förmåga som visade sig. Intuitionen sa att hon skulle leda och visa vägen för andra människor.

Samma guidande inre röst berättar Camilla att hon har hört flera gånger. Bland annat var det i samband med en sådan upplevelse som hon träffade sin man på en dejtingsida online.

– Jag hade gått med och konstaterat att det här var det sämsta jag har varit inne på, jag kommer aldrig att logga in igen, berättar hon. Hon höll sig borta från hemsidan i tre veckor.

– Sedan vaknade jag en morgon med en

tanke: Jag måste logga in.

Camilla följde impulsen och loggade in på hemsidan igen. Där hade hennes man skrivit till henne tre dagar tidigare.

– Det där är en del i det som jag kallar magi, säger hon leende.

SAMTIDIGT MENAR CAMILLA att man alltid har ett val. Bara för att man hör en inre vägledande röst, betyder det inte att man måste lyssna. – Vi måste skapa själva. Jag tror inte på att någon ska berätta för dig hur du ska göra, utan allting måste komma från dig själv, säger hon.

Camilla tror att alla har någonting inom sig, men att det kommer fram olika mycket hos olika människor. Hon påpekar samtidigt att hon inte tror att någon står helt ensam i världen.

– Jag tror att vi alla har guider eller anhöriga på andra sidan som hjälper och stöttar, säger hon.

överstressad och då förstod jag inte att hela syftet var att jag skulle dra ner på tempot, berättar hon.

Enligt Camilla är en guide ingen fysisk person, utan det är en bild man får i sitt inre. Bilden, menar hon, skapas för att guiden ska bli konkret för oss. Camilla tror att man kan få kontakt med sina guider, allra enklast genom meditation. Hon säger att det är avgörande om man tror på det eller inte.

– Det är tron som skapar det, tror man inte på att det finns guider så kommer man inte uppleva någon guide heller, säger hon.

Den stora skillnaden mellan att driva ett spirituellt företag, likt Camillas, och att driva andra typer av företag är att alla medium inte passar alla människor, förklarar hon. Det handlar mycket om personkemi, vilket verksamheten måste ta hänsyn till.

Detta innebär att Camilla inte marknadsför sig som någon som kan hjälpa vem som helst, med vad som helst. Istället visar hon upp sig själv och vem hon är, och hoppas att de som tilltalas av henne, också kommer till henne.

Det där är en del i det som jag kallar magi.

Det är just sådana påstådda guider som Camilla jobbar med. En guide, menar hon, är en själ som tidigare har levt på jorden och kommit så långt i sin utveckling att den kan hjälpa andra. Hon beskriver att dessa guider har ett högre medvetande än vad vi har, och därför kan sända budskap till oss och hjälpa människor att utvecklas.

– Man brukar säga att vi har ett team av guider med olika specialiteter. Jag jobbar med den guide som står närmast, som är en slags talesperson, berättar hon.

– För mig, i min tro, har vi en guide som representerar vad vi behöver just nu. För att komma vidare i livet och utvecklas.

Camilla berättar om några av sina ”guider”, och hur dessa har representerat vad hon behövde i stunden. Den första hon mötte var en dansande kvinna i lång kjol. Hon hade som syfte att göra Camilla gladare i en period då hon hade mycket allvar i sitt liv, berättar hon. När hon var på väg in i väggen var hennes guide istället en lugn munk som rörde sig väldigt långsamt.

– Jag var helt tokig på honom, kan du inte komma vidare liksom. För jag var själv så

– Jag är inte för alla, och jag vill inte utge mig för att vara det heller. Jag vill att de som kommer hit ska göra det av rätt anledning, för att det finns en dragning och att vi förstår varandra, säger hon.

CAMILLAS KLIENTER BESTÅR av alla möjliga typer av människor, men främst är det kvinnor i medelåldern eller äldre. Studenter hittar dock sällan till Camillas verksamhet. Hon tror att det delvis beror på ekonomiska förutsättningar, men också på att många har en väldigt ensidig bild av vad ett medium gör. – När man tänker på medium så tror jag att man tänker mycket på den andra sidan och det traditionella med spådomar. Många vet inte om att det finns något annat, säger hon. Camilla menar att hon, till skillnad från den klassiska bilden av en spådam med sin spåkula, eller ett medium som hjälper människor att nå avlidna släktingar, arbetar mer med utveckling och att hjälpa människor att få ett lättare liv. Det är också det som motiverar henne till att driva företaget.

– Att stärka det inre, det är verkligen det som är min önskan att hjälpa till med. Att se sin potential och den rena essensen av vem vi är på riktigt, säger hon.

Det finns en anledning till varför varje människa är här, menar Camilla. Men hon tror att många har en förenklad bild, det är mer komplicerat än att man är ämnad för ett visst jobb.

– Jag ser det som att vi är här för att lära oss bemästra livet, samarbeta och få förståelse för varandra.

Vad kostar våra dåliga val?

Studenter är inte kända för sin goda ekonomi, sitt sunda beslutsfattande eller konsekvenstänk. För att underlätta i vardagens val och bekymmer har Lundagård sammanställt de möjliga kostnaderna och följderna av vissa vanliga, men mindre genomtänkta, beslut.

TEXT MOA LINDROTH

FOTO SELMA ROSENFELD

ILLUSTRATION ELLEN GEMBACK

BO KVAR FÖR LÄNGE I STUDENTLEGGAN

Den totala botiden hos AF Bostäder är sex år, därefter ska man tacka för sig. Tycker man att korridorgrannens nudelwok är för god för att flytta ska man veta att det genomförs kontroller varje termin för att se efter om studenterna uppfyller boendekraven. Uppfyller man inte kraven sägs kontraktet upp enligt avtalsvillkoren.

Källa: AF Bostäder

VARA BERUSAD PÅ ELSPARKCYKELN

Det är inte automatiskt olagligt att åka elsparkcykel efter att ha druckit några tentaöl. Det saknas nämligen en promillegräns för framförandet av elsparkcyklar (och cyklar i allmänhet). Sparkcykeln klassas dock fortfarande som ett fordon med trafikregler att följa. Du är skyldig att åka på ett sätt som inte äventyrar säkerheten för andra. Misslyckas du med det kan det innebära böter, indraget körkort eller en prick i registret beroende på allvarlighetsgrad.

Källa: Polismyndigheten

HA HUSDJUR I KORREN

Djur är förbjudna i AF Bostäders korridorer. Flyttar inte djuret efter tillsägelse blir det du som riskerar att stå utan hem. Det handlar främst om större pälsdjur; att ha akvariefiskar eller en hamster i bur på sitt eget rum ska inte vara något större problem. En clownfisk kan dessutom vara den perfekta isbrytaren när det börjar bli stelt med hemsläpet….

Källa: AF Bostäder och Hyresgästföreningen

GLÖMMA LÄMNA IN BÖCKER TILL UB

Att låna böcker är billigt så länge du kommer ihåg att lämna tillbaka dem i tid, vilket inte alltid är så lätt som det låter. Trots att biblioteken skickar ut två eller tre påminnelser kan det hända att böckerna ligger kvar på skrivbordet. Då kommer du få en faktura på 600 kr hemskickad, som snällt nog makuleras om du lämnar tillbaka böckerna till Universitetsbiblioteket innan förfallodatumet. Om böckerna inte lämnas tillbaka, eller fakturan inte betalas, spärras ditt lånekort. På många andra bibliotek får du förseningsavgifter där beloppet blir större ju senare böckerna återlämnas.

Källa: Universitetsbiblioteket

ANVÄNDA FEJKLEG PÅ NATIONEN

Att använda en falsk id-handling är ett brott och rubriceras som urkundsförfalskning. Det är en form av bedrägeri med ett maximalt fängelsestraff på två år. Troligtvis skulle ett fejkleg i syfte att komma in på nationsklubben istället innebära böter (utöver att det inte blir någon dans).

Källa: Brottsbalken, Sveriges Riksdag

CYKLA MOT RÖTT LJUS

Nyvaken, dålig hårdag och dessutom sen till föreläsningen. Precis när du är framme vid rödljuset slår det om till rött. Vad riskerar du om du struntar i att bromsa? Blir du påkommen av polisen är svaret en ordningsbot på 1500 kr. Om du dessutom har orsakat fara för andra (utöver distraherande ful frisyr) kan det leda till prövning av ditt b-körkort där det i värsta fall kan dras in.

Källa: Polismyndigheten

VARA SEN MED CSN

Missar du att betala tillbaka på CSN-lånet i tid tillkommer en påminnelseavgift på 450 kr. Efter ytterligare en månad (om betalningen saknas) får du en till likadan. Därefter blir påminnelserna till ett krav som skickas vidare till Kronofogden om du fortfarande inte betalar. Kronofogden ger dig en betalningsanmärkning vilket det kan påverka din möjlighet att ta lån, hyra bostad eller få anställning flera år framåt. Vi som har sett Lyxfällan vet att man helst undviker det.

Källa: CSN

BO FLERA I ETT KORRIDORSRUM

Lite ensam? Sugen på att starta kollektiv i ditt korridorsrum på Delphi? Korridorsrummen är anpassade för att inhysa en student och bryter man mot det kan AF Bostäder säga upp kontraktet. De måste tack och lov ge hyresgäster en varning så länge kontraktsbrottet inte klassas som grovt. En eventuell vräkning skulle inte innebära att man förlorar sina ködagar.

Källa: Henrik Krantz, VD för AF Bostäder

Mellan ånger och ältande

Inför varje uppbrott, relation och försök att gå vidare ställs vi inför ett val: Vem är jag?

Identiteten skapas i relationen till andra, i den tid som flytt, och i beslutet att minnas.

TEXT BEA LIGNELL

När du kom tillbaka från toan tog du direkt upp mobilen utan så mycket som en ursäktande blick. Det fanns ändå ingen tystnad värd att bryta. Jag sneglade runt på kaféets få ytor utan risk för ögonkontakt med en främling. Golv, vägg, abstrakta målningar i svarta ramar, en halsduk som gled nerför en stolsrygg.

Jag gav upp, lyfte min egen mobil som om en ohörbar notis gett mig en anledning och tog en snabb bild av våra kaffekoppar på bordet. Du skrollade fortfarande med en uttråkad blick på skärmen, och i ren småsinthet ville jag göra detsamma. Jag valde mitt bildgalleri.

VÅRA NYSS UPPDRUCKNA cappuccinos, med mjölkskum som rann nerför kanterna och samlade sig på botten i en sista beige klunk ingen av oss tänkte ta. Jag svepte vidare till eftertexter på skärmen i en upplyst biografsal, morgonljuset från ditt fönster, en liten pöl av smält svartvinbärsglass i en skål med två skedar. Det var ett internskämt att ta foton ”för sent”, med den mer poetiska bitolkningen att bilderna då rymde de nyss upplevda minnena. Mitt galleri hade med tiden blivit ett museum för ögonblick vars innebörd egentligen bara spelat roll i stunden. Jag skrollade bakåt genom vårt förhållande som om kronologin skulle ge mig en uppenbarelse, men det fanns ingen nostalgi att falla in i. Bara ekot av samma ord för varje foto jag svepte förbi: Över.

OCH PLÖTSLIGT VAR det faktiskt det. Med en vass inandning, några välformulerade meningar och spända käkben. Vi är för olika, kom vi fram till med en diplomatisk nickning i otakt. Det var en sammanfattning vi kunde hålla med varandra om, alla detaljer därutöver hade bevisat teorin; men var det på grund av utmattningen från oförutsägbarheten eller uttråkningen av monotoni? Hade vi växt isär eller gradvis upptäckt skillnader som funnits där från början?

Vår sista gemensamma handling blev att ömsesidigt acceptera hur vi aldrig skulle komma överens – talar det för statiska identiteter eller

personligheter i konstant förändring?

Det har länge funnits en strävan att metodiskt sammanfatta och kategorisera varandet utanför den rena biologins ramar. I jungiansk psykologi beskriver arketyper det universella mentala ramverket som alla individuella upplevelser sedan tolkas genom. Innan honom betonade Sigmund Freud det omedvetnas makt, och barndomens inflytande över den vuxna individen. På sociala medier sprids koncepten anknytningsstilar och kärleksspråk som förklaringsmodeller till attraktion och kompatibilitet, och på arbetsmarknaden kan resultatet av ett Myers Briggs-personlighetstest avgöra huruvida man kallas in på en jobbintervju.

För vad gav mig rätten att slutgiltigt avgöra symboliken i uppäten svartvinbärsglass? ”

POPULÄRPSYKOLOGIN VERKAR FÖREDRA en statisk definition av identitet, men ändå dras vi till berättelser om motsatsen. I Jane Austens Stolthet och fördom är det enda som står mellan huvudkaraktärerna och sann kärlek den simpla förmågan att ändra sig. Likaså byter titelfiguren Emma i en annan av författarens böcker gradvis ut sin självbild, och hittar därigenom både djupare vänskaper och romantik.

Inom en helt annan genre kan samma föränderlighet vara ödesdiger. I Stephen Kings The Shining drivs Jack Torrance till vansinne i det isolerade, hemsökta hotellet han som vintervaktmästare bor på med sin fru och son. I Ari Asters Midsommar genomgår Dani, spelad av Florence Pugh, en omvälvande sorgeprocess: Hon förlikar sig sakta med både förlusten av sin familj och slutet på sitt förhållande genom att uppslukas av den till synes ovillkorliga gemenskapen i en sekt.

De olika förhållningssätten till identitet utesluter heller inte varandra; den individuella personlighetens flexibilitet beskrivs ofta i förhållande till något utomstående och beständigt. Konceptet själsfränder gör kärleken mellan Elizabeth Bennet och Mr Darcy i Stolthet och

fördom oundviklig snarare än självvald. Likaså uppstår obehaget i The Shining och Midsommar ur gränserna hos den fria viljan: Skräcken har sitt ursprung i hur ett enda trivialt beslut, som att ta ett säsongsjobb eller impulsivt följa med på en resa, kan ha livsavgörande konsekvenser bortom ens kontroll.

KANSKE ÄR DET helt enkelt våra senaste val som definierar vilka vi är, vilket emellertid inte alls löser motstridigheten kring hur personlighet verkar vara både konstant och skiftande. Mellan den nuvarande och nästkommande identiteten sker ett oräkneligt antal mikroskopiska beslut, så många och tätt förbundna att inget ”före” eller ”efter” kan urskiljas i kakafonin. Det hela urartar till den grekiska filosofen Zenons paradox kring tudelning: För att ta sig mellan två punkter måste man komma fram till mitten av dem. Innan dess måste man nå punkten halvvägs dit. Och först behöver man ta sig halva vägen till den. Tankeexperimentet försätter en i en evig rörelse där man i praktiken aldrig tar sig framåt.

NÄR JAG KOM hem från kaféet var det som att städa rent en krypta. Jag kastade din tandborste, rensade skafferiet på lakritsen bara du gillade, och slängde äntligen växten med sina hängande bruna blad som varit lysande röda när du gav mig den. Till slut återbesökte jag bilderna för att radera dem, och besvarade oavsiktligt mina egna funderingar när jag tvekade.

För vad gav mig rätten att slutgiltigt avgöra symboliken i uppäten svartvinbärsglass? Vad gjorde vemodet nu mer sanningsenligt än glädjen då?

INGET KÄNSLOLÄGE VAR egentligen mer pålitligt än det andra. Båda tolkningarna vore värdelösa som enskild utgångspunkt för de minnen som fotona föreställde, på samma sätt som horoskop, populärpsykologi eller personlighetstester aldrig helt kan sammanfatta vem man är.

Identitet är en livslång och kollektiv process. Vi skapar oss själva och varandra genom att ständigt tolka och tolkas för att sedan omtolka och omtolkas. Kanske lever vi som mest genuint när vi släpper behovet av kontroll över narrativet kring vilka vi är.

Mellan ånger och ältande finns valet att bara minnas. I en plötslig avsaknad av bitterhet lade jag ifrån mig mobilen.

Ragg, romans och Amanda Romare Månaden som gått:

Övergången mellan januari och februari har bjudit på manifest, författarkontrovers och romansråd från IT-jättar. Alan Ruangrad sammanfattar månaden som gått.

Ars Ludendi Universitaria

Ars Ludendi Universitaria (Konsten att spela på universitet) är ett manifest med syftet att guida Lunds manliga studenter i dejtinglivet. Detta är givetvis en otroligt förskönande beskrivning, då verkligheten är grymmare än så.

Det 42 sidor långa manifestet består av tre delar: Ludus Praeparatorius (Det förberedande spelet), Ludus in Arena (Spelet i arenan) och Ludus Post Festum (Spelet efter festen).

Användningen av latin är en fånig liten strategi för att få sex att låta som något som rör sig om krigföring eller erövrande. Manifestet handlar, rent krasst, om att på ett dominant sätt manipulera kvinnor för att få dem i säng.

Objektifierandet av kvinnor i sig är givetvis inget nytt – det har pågått längre än universitetets grundande och kommer tyvärr att fortsätta långt efter att sexmanifestet slutat att vara relevant. Att kalla manifestet okänsligt är det absoluta minimum, men samtidigt kvarstår frågan: Tycker dessa snubbar inte att de är galet lame ? Manifestets författare, och dess konsumenter, verkar lida av en slående brist på självinsikt. Att det krävs en sexistisk manual för att de ska få ligga säger en hel del om deras karaktär. De flesta andra klarar sig nämligen bra utan.

VPN mot romans

Under senare tid har flera fall av romansbedrägeri lyfts av domstolar, medier och diverse företag. Bland annat har NordVPN publicerat en analys av hur bedrägerier planeras och riktas mot dejtingappar och sociala plattformar. VPN-företaget tipsar även om tekniker för att undvika att bli offer för bedrägeri. Speciellt ett av tipsen stod ut: ”Var vaksam på plötsliga kärleksförklaringar eller akuta ekonomiska krissituationer.”

Det finns något beklämmande i att cybersäkerhetsföretag försöker reglera hur kärlek ska upplevas. Den takt vi dejtar i har givetvis accelererat på grund av apparna, således bör det inte vara så konstigt att kärleksförklaringarna

också kommer tidigare. Jag skulle vilja uppmana till att istället ignorera NordVPN: Var inte vaksamma. Sluka dessa plötsliga kärleksförklaringar. Dela ut några på vägen. Det behöver inte ens vara någon från dejtingappen. Falafelmannen, ICA-kassörskan, föreläsaren och baristan förtjänar också en prematur kärleksförklaring.

Ofrånkomlig författare

Den oundvikliga Amanda Romare är tillbaka med en ny bok, trots att hon aldrig riktigt varit borta. Efter succén med Halva Malmö består av killar som dumpat mig, och den följande Netflix-serien, var det dags för oss läsare att återigen tycka lite synd om hennes pojkvän Jens. Eller förlåt, ”Emil”, som han heter i hennes fiktiva värld.

Jag har dock inget intresse av att recensera det nya verket – det lämnar jag åt samtliga mediehus i Sverige. Istället vill jag diskutera den massiva persona som Amanda Romare blivit. Det verkar som att Amanda Romare är det enda folk pratar om i Malmö. Staden är givetvis central i hennes berättelser, därför har hon blivit en sorts frontfigur som malmöiter har puttat fram i hopp om att kunna dricka vår öl på Möllan i fred. Således har vi kanske endast oss själva att beskylla för att varenda samtal till slut resulterar i utläggningar om att Amanda Romare eventuellt psykiskt misshandlar sin pojkvän.

Det skrämmer mig lite att vi gjort denna författare till Malmös frontfigur, inte för att hon inte förtjänar det eller för att hon är en dålig författare. Det som skrämmer mig är snarare att diskussionsämnet i slutändan berör två personer, som ingen av oss känner. Romares litterära värld befinner sig i gränslandet mellan fiktion och verklighet – där det är hon själv som dragit linjerna. Det blir tröttsamt att behöva spekulera över ett liv vars enda analyserbara beståndsdelar är de hon själv väljer att belysa. Det var roligare när vi hade Zlatan – innan hans egen girighet ledde honom till att investera i ett visst Stockholmslag.

The disturbing story of a secret epidemic

The new 6-episode Netflix mini-series Lead Children tells the real story of an epidemic of lead poisoning in the South of Poland during the 1970s.

TEXT MONIKA DĄBROWSKA

Set in communist Poland during the 1970s, the new Netflix mini-series Lead Children recounts the story of a classified epidemic of lead poisoning from a smelter in the city of Szopienice. The central figure of the story is Jolanta Wadowska-Król, a doctor in a local clinic who discovers the mass outbreak of the metallurgists’ occupational disease.

Lead Children has the atmosphere of a crime story and the tension of a thriller. Despite some unnecessarily long storylines which slow down the action, the plot is intense. The dystopian reality of the Polish People’s Republic (PPR) sets the stage for a weirdly nostalgic, yet chilling story filled with conspiracies and secret agents. When Dr. Jolanta Wadowska-Król discovers that children with lead poisoning are hidden around different hospitals to preserve the good image of the smelter in Szopienice, she is told that ”sometimes, the truth is inconvenient”– the intention seemingly being to defer tragedy by ignoring it.

The smelter provided employment, a scrap of certainty for people who had nothing to rely on. It seemed to serve its purpose: Putting food on their tables along with the toxic chemicals in their lungs. Lead Children is a story of childhoods lost to a system that prioritized productivity over human lives.

DR. JOLANTA WADOWSKA-KRÓL is a classic heroine trapped in a man’s world. In order to be taken seriously, she takes on the role of the wife, the mother, the healer, the female Prometheus. All that with a polite smile, an elegant dress, heels, makeup, and a polished hairstyle. Joanna Kulig, who plays Dr. Wadowska-Król, is able to perfectly portray the doggedness of the main heroine with her characteristic intense stare.

The action of Lead Children takes place on two levels: The exclusive communist paradise, and the world of the common people, where everything seems scarce. ”So long as they continued to work and breed, their other activities were without importance”, George Orwell writes in his dystopian novel 1984, describing the lowest caste of the fictional totalitarian state. The working class in the PPR was treated by the communist regime in much the same way: ”We’re born, then we work, we pass away”, says nurse Wiesia to Dr. Wadowska-Król.

THE ACTORS IN Lead Children look like they actually belong in the 1970s, which is seldom the case in historical dramas anymore. The historically accurate scenography and costumes sustain

the illusion of the period piece. What somewhat ruins the fantasy is the rather dated CGI effects. The layer of pollution particles in the air in most scenes looks like a Snapchat filter, and the animated long shots of the industrial neighborhood resemble video game graphics.

Polish cinematographic productions have a tendency to lean towards the theatrical. The acting feels more tense, dialogues artificial, and reactions exaggerated. While decorum is necessery for the subjetmatter, Lead Children still benefits from this theatricality.

The story of the lead children still feels relevant today. There is more than air pollution to poison a childhood, and other regimes to redefine what makes life livable.

väljer:

Våra värsta val Kulturredaktionen

Utseende, livsstil och politik – alla val är inte likvärdiga, vissa har nämligen mer önskat utfall än andra. Lundagårds kulturredaktion har grävt i minnesarkiven efter sina absolut sämsta val.

NATIONALEKONOMI

En vetenskap som inte redovisar antagandena den vilar på är ingen riktig vetenskap. Att läsa grundkursen i NEK blir därmed lite som att studera enbart marxistisk idéhistoria eller Newtons fysik: Absolut intressant men ingen heltäckande bild av verkligheten. Den neoklassiska nationalekonomin basuneras ut som om inga alternativ fanns och oönskade konsekvenser avfärdas som externaliteter.

ROMANS PÅ NATION

Kul, studentikost och billigt – den perfekta platsen för en romantisk kväll, kanske du tänker och bokar bord. Men så tragiskt fel du skulle ha. Plötsligt sitter du och din dejt i ett lag om två på ett pubquiz och äter chili con carne med underkokt ris i en källare. Den jämngamla servitören dömer dig, och det gör både du och din halvbekanta kursare som sitter två bord bort också.

USA:S PRESIDENTVAL 2008

Politik är ännu bara ett tomt vuxenord, men när tjock-TVn visar Obamas presidentinstallation är den hoppfulla stämningen påtaglig. Min tillvaro är däremot mörk. Dagarna spenderas i en provisorisk skolbarack, vars toaletter har en lukt av bajs som sträcker sig in i klassrummen. Allt jag tänker på är den kalla vaccinationsnålen som ska tränga in i min arm om två veckor.

SKÄGG-EXPERIMENTET

Det är kul att ha skägg. Som ganska alldagligt klädd heteronormativ man utan örhängen är det en av de få delarna av mitt utseende där jag verkligen känner att jag kan experimentera. Den stolta släkttraditionen av skepparkransar och sjörövarskägg värnar jag om. Men när jag släppte loss skägget totalt för något år sedan och farmor började kalla mig mujaheddin hade det nog gått för långt.

HEMMAFRISERINGEN

Går man till frissan i dagens ekonomi behöver man varsla om personlig konkurs. Så dyrt är det. Både sax och kam finns ju hemma, så varför inte klippa själv och spara pengarna? Det är ett katastrofalt misstag alla luggbärare måste begå minst en gång. Från ett klipp till ett annat är luggen helt plötsligt två centimeter lång och det är Lord Farquaad som tittar tillbaka i badrumsspegeln.

RIKSDAGSVALET 2018

Valresultatet är komplicerat, precis som min relation till omvärlden. Jag är sjutton år, och allting kliar. Huden bränner av ständig skam och akne. På helgerna dricker jag smuggelsprit med diffus härkomst. Under lunchrasterna deltar jag i pubertala diskussioner om politik, och använder konsekvent ordet ”liberalism” på fel sätt. Haveriet tonsätts av Drakes ”God’s plan”.

ÅTERSTÄLLARE ÅTER IGEN

Det känns som en allmänt vedertagen sanning att alkohol hjälper mot bakfyllan. En eller tre öl dagen efter ska tydligen få en att må som en kung igen. Ett flertal grabbar som bär keps inomhus har gett mig pseudokemiska förklaringar för hur det hela hänger ihop. Men jag köper det inte. Varje gång jag testar slutar det med en ny karatefylla och ännu värre baksmälla dagen därpå.

HAMPUS ÅGREN

Det är en självbelåten känsla att ha ett yogapass inbokat 9.30 på lördagsmorgonen. Sen kommer fredagen och middagsplanerna blir till förkrök som blir till utgång. Nästa morgon står det mellan sovmorgon och ett spärrat gymkort – då är det bara att dra på tightsen. När man sitter i en nedåtgående hund och ordet ”yin” hotar att dra fram gårdagens sista shot ifrågasätts alla livets beslut.

KYRKOVALET 2025

Upptakten till kyrkovalet är till fälle att kokettera med min politiska medvetenhet. Får någon för sig att relativisera betydelsen av kyrkovalet invänder jag snabbt: ”den svenska kyrkan äger faktiskt en tredjedel av all skog i Sverige – och har därmed stort inflytande i samhället”. Min vidriga svansföring får ett abrupt slut när jag på valdagen är för bakfull för att släpa mig till rösturnorna.

FELIX PERKLEV

Lunds universitets studentkårer

Studentinflytande som demokratisk infrastruktur

TALAS

om studentinflytande som om det vore en trivsam tradition. En sorts akademisk högtidsdräkt som vi tar på oss vid behov, hänger tillbaka i garderoben och plockar fram igen när det är dags för ännu en utredning, ännu ett remissvar, ännu en arbetsgrupp. Men studentinflytandet är inte en ceremoniell accessoar. Det är en del av universitetets demokratiska infrastruktur, och som all infrastruktur kräver det underhåll, inte bara uppskattning.

I EN TID där representation diskuteras överallt blir frågan om mandat allt viktigare. Vem talar för vem? Vem har blivit vald, och av vilka? Det gäller också universitetet, där beslut om utbildning, arbetsmiljö och resurser påverkar tiotusentals studenter varje dag. Här räcker det inte med att ”lyssna på studenter”. Det krävs att studenter faktiskt företräds av dem som fått mandat att göra det.

DÄRFÖR BLIR DET problematiskt när universitet, eller andra aktörer, utser ”egna” studentrepresentanter. Det är säkert i all välmening. Det kan till och med kännas effektivt. Men representation kan inte improviseras fram. Mandat är inte något man kan ta på sig själv, som en partyhatt på en fredagseftermiddag.

I EN HÖGSKOLESEKTOR som pressas av effektiviseringskrav, ekonomiska modeller och politiska

DETTA ÄR LUS

förväntningar är studentperspektivet en kvalitetsgaranti. När genomströmning prioriteras framför lärande, när besparingar slår mot lärarledd tid eller när digitalisering införs utan pedagogisk plan – då är det ofta studenterna som först ser konsekvenserna. De är universitetets tidigaste varningssystem och dess mest envisa påminnelse om varför verksamheten finns över huvudtaget.

GENOM STUDENTINFLYTANDE LÄR sig framtidens medborgare att välja, företräda, förhandla och stå till svars. Därför måste vi värna de strukturer som gör studentinflytande möjligt. Inte för att de är gamla, utan för att de är legitima. Inte för att någon annan kräver det, utan för att studenternas röst förtjänar att vara just studenternas, med verkligt mandat och verklig tyngd.

FÖR I SLUTÄNDAN är studentinflytande inte bara en fråga om att få säga något, utan om att ha mandat att göra det. Det är så vi skiljer symbolik från studentinflytande på riktigt, en struktur vi bygger, värnar och för vidare som den demokratiska infrastruktur framtiden vilar på.

KRAMAR: Studentinflytande som håller för mer än en sittning.

SPARKAR: När mandat behandlas som partyhattar: Enkel att ta på, men utan bärighet.

TEO HOUMANN, ORDFÖRANDE LUS ELLIOT BORGSTRAND, VICE ORDFÖRANDE LUS

Lunds universitets studentkårer, Lus, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom Lus verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

Creativity and organisations

WHAT IS THE secret to unlocking creativity, ambition, and drive in an organization? Many argue that high salaries, impressive offices, or generous benefits are the keys to attracting and retaining motivated employees. While these factors matter, they are not what truly makes an organization thrive. Instead, the business sector has much to learn from non-profit organisations, like those that shape student life in Lund, when it comes to motivation and innovation.

ONE OF THE most valuable lessons is the sense of community and the opportunity to work in a non-judgemental environment. Members are often driven by a shared passion for their organisation and its projects, creating genuine motivation. As a leader, it is essential to see your team members, understand what drives them, and give them the space to explore beyond their usual roles. By encouraging initiative and providing positive feedback, you help individuals grow, build confidence, discover their strengths, and prepare them for life beyond Lund.

OF COURSE, TANGIBLE rewards matter, but greater emphasis should be placed on the softer values that shape culture where creativity is encouraged, people feel seen, and their contributions matter. I think companies could learn from this to create workplaces where employees do not count down the hours or settle for the bare minimum, but instead explore creative solutions, take ownership, and support one another. Because when people feel valued, they do not just perform, they thrive.

ASK, President of Lundaekonomerna

Få vägledning kring studier

– drop-in 2 april och 7–15 april

Har du frågor om studier och studieval?

Den 2 april och mellan 7 och 15 april kan du enkelt nå våra allmänna studievägledare via telefon eller Zoom.

Ta chansen att få svar på dina frågor före sista anmälningsdag för höstterminen

2026 – utan att boka tid! Du hittar drop-in-tider och kontaktuppgifter på: www.lu.se/allman-studievagledning

Om lundensiskt musikliv under tre sekler

Upptäck tre sekler av klingande historia i utställningen ”Lundensiskt musikliv under tre sekler” på Historiska museet vid Lunds universitet. Här får du se – och höra – färgstarka spår av stadens rika musikliv.

Utställningen öppnade den 18 februari och pågår till februari 2027. I centrum står Akademiska kapellets unika instrumentsamling. Sedan 1700-talet har kapellets ledare samlat instrument från 1600-talet och framåt – skatter som annars förvaras i Stockholm, Lund och Köpenhamn.

Här möter du allt från flöjter, oboer och en utsökt skalmeja från Amsterdam till en underlig cello från Ängelholm, en naturtrumpet från Nürnberg och småländska kavalleripukor med 300 år på nacken. Du kan också se kapellets första metronom från 1831 och en oboe da caccia som kan ha hållits av Johann

Sebastian Bach. Instrumenten berättar om ceremonier, konserter, hantverk och passion – om musik som rört generationer av lundabor.

Öppet onsdag–söndag kl. 12–16. Studenter och LU-anställda går in gratis mot uppvisande av studentrespektive LU-kort.

Testa dig för hiv och syfilis anonymt

I vår kan studenter testa sig för hiv och syfilis snabbt, anonymt och gratis. Det är drop-in så du behöver inte boka tid i förväg.

Testet sker med ett litet blodprov från fingret och du får resultatet på några minuter.

Datum: 11 mars och 6 maj

Tid: 13.30–17.00

Plats: Kalmar nation, Biskopsgatan 12 i Lund

Läs mer om testningen på: lu.se/anonyma-snabbtest-hiv-och-syfilis

Detta görs i samarbete mellan Lunds universitet, RFSL Rådgivningen Skåne och Kuratorskollegiet.

Avgångsklassen spelar Brecht

Den 13–27 mars ger skådespelarprogrammets avgångsklass på Teaterhögskolan i Malmö sin examensproduktion ”Den goda människan i Sezuan” av Bertolt Brecht. I regi av Dennis Sandin och med nyskriven, liveframförd musik av Erik Gedeon blir det en angelägen och kompromisslös föreställning.

Pjäsen skrevs för över 80 år sedan, men fångar vår tid med obehaglig träffsäkerhet. Här möts precision och risktagande i en föreställning som inte moraliserar, men envist ställer sina frågor om ansvar, val och människovärde.

Spelas på Bryggeriteatern, Bergsgatan 31, Malmö. Biljetter via Kulturcentralen.

Utrikespolitiken måste bli trovärdig

Som land vill vi ofta framhäva våra principfasta värderingar. Verkligheten är dock en annan. Sverige måste bli mer konsekvent i sitt agerade för att vara trovärdiga, det menar Mousa Alsheikh.

Detta är en opinionstext i Lundagård. Skribenten svarar för åsikter i debattartikeln.

Sverige beskriver ofta sin utrikespolitik som värdebaserad och principfast. Mänskliga rättigheter och internationell rätt lyfts fram som grundläggande riktlinjer. Den ambitionen är viktig. Men trovärdigheten prövas när principer kolliderar med säkerhetsintressen, beroenden och strategiska samarbeten. Problemet är inte realpolitiska avvägningar i sig, utan att principer riskerar att tillämpas selektivt. Det handlar inte bara om enskilda beslut, utan om hur prioriteringar formas i ett internationellt system där relationer, säkerhet och inflytande vägs mot normativa åtaganden.

på dessa normer. Detta kan i vissa fall ske trots att risken för missbruk och att civila drabbas kan vara känd i förväg. I vilken utsträckning styr principerna besluten när de kolliderar med säkerhetsintressen och strategiska samarbeten?

Sverige ska inte avstå från diplomati eller internationellt samarbete. Men när principer blir relationsberoende uppstår ett trovärdighetsproblem. Det blir oklart om normer faktiskt styr politiken eller om de i praktiken anpassas efter sammanhanget.

Frågan är därför inte om

Sverige har råd att uppehålla konsekvens, utan om landet har råd att låta bli.

Utrikespolitik formas aldrig enbart av ideal. Den formas också av säkerhetsintressen, beroenden och internationella samarbeten. När tydliga ställningstaganden riskerar att påverka viktiga relationer blir reaktionerna ofta mer försiktiga och diplomatiskt avvägda. Resultatet blir ett avstånd mellan de normer man säger sig försvara och de ställningstaganden man faktiskt framför. Detta blir särskilt tydligt när realismen blir selektiv och kritiken tonas ned, fördröjs eller formuleras om beroende på vem som begår övergreppen. När samma typ av brott möts av olika tyngd i reaktioner blir budskapet lätt att principer är förhandlingsbara.

Konsekvensproblemet aktualiseras särskilt i diskussionen om export av krigsmateriel. Sverige betonar skyddet av civila och respekten för internationell humanitär rätt, samtidigt som exportbeslut kan fattas till stater som deltar i väpnade konflikter och som inte delar samma syn

I teorin behandlas folkrätt och mänskliga rättigheter som universella normer. Här uppstår en avgörande motsättning: om normer ska vara universella måste de också tillämpas konsekvent, även när det kostar politiskt. I praktiken väger politiska avvägningar ofta tyngre än konsekvens. Om normer endast tillämpas fullt ut i vissa situationer, hur universella är de då i verkligheten? Universella normer får sin betydelse just genom att de gäller oberoende av aktör och situation. När tillämpningen blir ojämn riskerar normerna att uppfattas som politiska riktlinjer snarare än bindande rättsliga och moraliska principer.

En mer konsekvent linje skulle inte göra svensk utrikespolitik naiv, utan mer förutsägbar och därmed mer trovärdig. Att tydligt markera mot brott mot internationell rätt oavsett vem som står bakom dem stärker legitimiteten i det regelsystem Sverige säger sig vilja upprätthålla.

Frågan är därför inte om Sverige har råd att upprätthålla konsekvens, utan om landet har råd att låta bli. När reaktioner varierar beroende på relationer och strategiska intressen urholkas idén om universella rättigheter och därmed också hur trovärdig Sveriges röst uppfattas som. I slutändan handlar det om förutsägbarhet: Ska principer väga tungt även när det kostar politiskt, eller bara när det är bekvämt? En utrikespolitik som vill vara normativ måste därför visa att dess principer gäller i praktiken, inte bara i retoriken.

MOUSA ALSHEIKH, STUDENT I STATSVETENSKAP

Focusing on university fundamentals

As the snow thaws after the first real winter in Skåne for many years, life is reawakening with the onset of spring. But some issues refuse to hibernate and among these are questions that are fundamental to the identity and operation of a modern university. What is a university? What approach does it need to fulfil its role?

Academic freedom and the autonomy of higher education institutions (HEIs) – two cornerstones of academia – have been intensely discussed in recent years. Reports published by the Association of Swedish Higher Education Institutions (SUHF) have prompted the Government to initiate two official inquiries. These will examine what more can be done to strengthen individual researchers’ academic freedom and whether a modified form of organisation for HEIs is feasible. In short, the latter inquiry seeks to define what the relationship between the state and university is to be.

In connection with this, the SUHF has started a project to draw up a codex for HEIs. It raises several questions about the identity of HEIs such as the concept of collegiality and who that includes. At a university, staff and researchers all play an important role and many feel that collegiality at its broadest should encompass everyone, but with the proviso that they share a common understanding of what a university is,

its tasks and what is important for it to function. But have we done enough to convey this knowledge? The answer, clearly, is no. What are the crucial approaches that everyone active at a university should be aware of? This is a question that all of us, experienced academics and new students alike, have reason to ask ourselves.

In 2026, Lund University will carry out a project that focuses on these issues. The project will include open meetings and workshops – keep an eye out for these and take the opportunity to get involved.

Erik Renström, Vice-Chancellor

Snällhet i en kritisk kultur

Häromveckan satt jag och några vänner och diskuterade begreppet snäll. Inläggen var många, perspektiven olika och vi nådde absolut ingen konsensus. Vad innebär det att vara snäll? Vem avgör vad som är snällt och kan någon bestämma om någon annan ska vara mer eller mindre snäll? Finns det en gräns för hur snäll någon kan vara och var går demarkationen mellan snällhet och elakhet eller tvärtom mellan snällhet och aningslöshet? Det var en bra diskussion; inte så banal som frågorna kanske antyder och av någon anledning stannade den kvar hos mig. Jag tycker nämligen att det är viktigt att vara snäll. Eller i alla fall försöka att vara det. Nu menar jag inte att snäll är synonymt med att vara generellt vän, alltid sprudlande munter, att aldrig protestera, säga ifrån eller ge uttryck för sin åsikt. Snarare handlar det om att försöka vara vänlig, lyssnande och konstruktiv, att sträva efter att göra gott och ta ansvar för hur jag påverkar andra. Ibland lyckas jag och ibland gör jag det inte. Inom akademin pratar vi ofta om kritikens betydelse och vikten av ett kritiskt förhållningssätt. Att granska, fråga, diskutera, debattera och vända på perspektiv är en förutsättning för kunskapens fria utveckling. Det betyder att vi måste kunna förmedla kritik, men också behärska konsten att ta emot den. Det betyder inte att vi har carte blanche. Även i den mest kritiska kontexten kan vi bära oss åt som folk. I universitetets värdegrund står det att respekt och omtanke ska råda i alla relationer. Det var kanske det Astrid Lindgren menade när hon lät berättarrösten i Pippi Långstrump förmedla budskapet att “den som är väldigt stark måste också vara väldigt snäll”?

Vintern har känts ovanligt mörk i år, men nu är våren så smått på väg. Det är fortfarande isigt och ännu märks ingen tillstymmelse till vintergäck och snödroppar – eller för övrigt de krokus som formar obscena ord – på marken i Lundagård. Å andra sidan har det blivit ljusare. Det går åt rätt håll. Jag hoppas att våren är snäll och kommer snart.

Jimmie Kristensson Vicerektor

SNART

PÅ LUNDAGÅRD...

HEJ STUDENT!

SARA GRÜNBAUM

LANGEMAR OCH

ELLEN JILMSTAD

Ålder: 22 och 21 år

Studerar: Ekonomi

Från: Stockholm

Om ditt liv var en skylt, vad skulle det stå på den?

– Naturreservat, säger Sara.

– Varning för halkrisk, säger Ellen.

Din favorit-roadtrip-låt?

– Doses & Mimosas av Cherub, säger Sara.

– Losing My Religion av R.E.M, säger Ellen.

Hur vet du att det är dags att byta riktning?

– Tecken, från exempelvis sitt horoskop eller en lyckokaka, säger Sara.

– När man börjar göra excel-sheets över sitt liv, då är man nog inte rätt ute. Det ska hända lite mer naturligt, säger Ellen.

Vi gör tusentals val varje dag, men har du dessa bagels liggande i frysen slipper du några av dem!

Ett självklart val: Jäsfria bagels

Recept och foto: Elin Hilling

Portioner: 10

Tid: 30 min

INGREDIENSER

6 dl vetemjöl

3 tsk bakpulver

1 tsk salt

4 dl naturell kvarg

1 ägg (alternativt vatten)

5 msk valfri topping

INSTRUKTIONER

1. Sätt ugnen på 200 °C.

2. Blanda vetemjöl, bakpulver och salt i en bunke.

3. Tillsätt kvargen och blanda till en smidig deg.

4. Dela upp degen i 10 platta bollar med en diameter på ca 9 cm. Gör sedan ett hål i mitten på ca 6 cm i diameter.

5. Lägg bagelsen på en bakpappersklädd plåt. Vispa upp ett ägg (alternativt använd vatten) och pensla bagelsen. Sprinkla på dina toppings.

6. Grädda i mitten av ugnen i 15–20 min eller tills färgen är fin.

7. Ta ut och låt svalna under en bakhandduk på ett galler.

Gästdikt

Märklig och unik är existensen som student

I januaris Lundagård så stod det klart på pränt

Att välbehag, av intimt slag, sådant som sker i slafer

Kan tydligen, av vissa män, förenklas blott till grafer

Men när man skriver manifest om biologiskt driv

Blir frågan vilken hjärna som är mera primitiv

– Arvid Rosengren Asp

Mjauuu Mjauuu...

Uppsåt eller förlåt efter flygande bestick?

Lämnar dubbelpamp i skadat skick…

Allt för konsten!

Även när den stör koncentrationen?

Stök och sorg,

När karneval intar borg.

Och vart är fokus för fifflare? Dubbelkonsonant som dubbelkonsonant?

Ska skolket bli konstant?

Klart står dock: ont om skvaller, skörden har sällan varit smärre!

Snälla! Räds inte Morris, han har sett värre…

Pssst! Tipsa Morrhoppan på morhoppan@lundagard.se.

Morrhoppan

Nästa nummer av Lundagård kommer den 17 april.

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund

Adressändring via Ladok

KORSORD

Bokstäverna i de rosa rutorna bildar en tävlingsfras. Skicka in svaret i ett mejl till korsord@ lundagard.se för en chans att vinna en tygkasse och en bok från Tidningen Lundagård. Vinnarna lottas ut den 22 mars och meddelas via mejl.