

TANKENS MAGI
Vetenskapen bakom kraften i ditt sinne
DR JAMES R. DOTY
TANKENS MAGI
Vetenskapen bakom
kraften i ditt sinne
Översättning : Cicci Lyckow Bäckman
Copyright © 2024 by James R. Doty
First published by Avery, an imprint of Penguin Random House LLC penguinrandomhouse.com
© 2026 Svenska utgåvan Livsenergi, Brafö AB
Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering, bandinspelning, elektronisk lagring och spridning etc.
Åsikterna i boken är författarens egna. Råd och metoder som beskrivs i boken bör ses som alternativa och följs på eget initiativ. Frångå inte ordinär läkarvård.
Originalets titel : Mind magic: The neuroscience of manifestation and how it changes everything
Författare: James R. Doty
Översättning: Cicci Lyckow Bäckman
Formgivning Svenskt omslag och inlaga: Art Industry
illustrationer omslag: iStockphoto
Tryck: ScandBook AB, 2026
ISBN: 978-91-89970-25-0
Utgiven av Livsenergi Järnvägsgatan 36 131 54 Nacka www.livsenergi.se
Till alla som hjälpt mig på min resa och så ofta visat mig den rätta vägen.
Till min hustru, Masha, och mina barn, Jennifer, Sebastian och Alexander, som inspirerar mig varje dag.
INNEHÅLL
INLEDNING: DEN VERKLIGA HEMLIGHETEN – 9
Kapitel 1
ATT RESA SIG UR SPILLRORNA:
VAD ÄR DET JAG REDAN MANIFESTERAR? – 23
Ö vning : Vad är det jag redan manifesterar? – 39
Kapitel 2
NÄTVERK OCH VIBRATIONER:
MANIFESTERINGENS FYSIOLOGI – 45
Ö vning : Slappna av i kroppen – 68
Kapitel 3
STEG ETT: HITTA TILLBAKA TILL FÖRMÅGAN ATT FOKUSERA – 79
Ö vning : Utveckla inre kraft – 98
Kapitel 4
STEG TVÅ: KLARGÖR VAD DU VERKLIGEN VILL – 101
Ö vning : Hur ser framgång ut? – 105
Ö vning : Väck en positiv känsla – 115
Kapitel 5
STEG TRE: UNDANRÖJ DE INRE HINDREN – 125
Ö vning : Övertygelser och deras motsatser – 140
Ö vning : Självmedkänsla – 148
Kapitel 6
STEG FYRA: BÄDDA IN DIN AVSIKT
I DET UNDERMEDVETNA – 155
Ö vning : Visualisera din intention – 176
Kapitel 7
STEG FEM: FORTSÄTT OUTTRÖTTLIGT MOT MÅLET – 181
Ö vning : Hur bidrar min avsikt till livet? – 190
Ö vning : Sök efter synkroniciteter – 197
Kapitel 8
STEG SEX: SLÄPP TAGET OM DINA FÖRVÄNTNINGAR OCH ÖPPNA DIG FÖR MAGIN – 203
Ö vning : Släpp taget om förväntningarna och öppna dig för magin – 221
TILL SIST: RESAN HEM – 227
TANKENS MAGI: ETT SEXVECKORSPROGRAM FÖR
ATT BLI EN MÄSTARE PÅ ATT MANIFESTERA – 233
TACK – 287
KOMMENTARER – 289



Inledning
DEN VERKLIGA
HEMLIGHETEN

UNIVERSUM BRYR SIG FAKTISKT INTE om vad som händer med dig.
Det kanske inte låter som någon god nyhet, men det är det faktiskt. Universum bryr sig inte om vad som händer med dig – inte för att du är ovärdig eller ur harmoni med kosmos eller påverkas av en tio generationer lång förbannelse. Nej, anledningen till att universum inte bryr sig om vad som händer med dig är att det inte har någon aning om att du finns.
Vi är många som har fått lära oss att leva i en fåfäng förhoppning om att någonting annat, något utanför oss själva, ska lösa alla våra problem och göra oss hela. Det kan vara en lotterivinst, en vis vägledare som har alla svaren, en guru, en skyddsängel eller någon annan magisk varelse, kraft, energi eller ande någonstans ute i universum som ska se till att allting ordnar sig för oss. I många år ville jag verkligen tro på det. Jag tänkte mig att det fanns en sträng, kosmisk förälder som iakttog vårt minsta steg och avgjorde huruvida vi gjort oss förtjänta av att hitta vårt drömhus, träffa vår själsfrände eller återhämta oss spontant från cancer. Som läkare och neuroforskare vet jag idag att det inte finns några som helst bevis för att en sådan kraft skulle existera. Däremot finns det massor av bevis för att vi kan påverka och förändra livet
med tankarnas hjälp och i en utsträckning som först kanske känns helt omöjlig. Det är det manifestering går ut på.
I populärkulturen råder det stor förvirring kring vad det egentligen innebär att manifestera, så innan vi går vidare vill jag först tydligt definiera vad jag menar med begreppet. Att manifestera är att definiera en avsikt på ett sådant sätt att den inbäddas i vårt undermedvetna, som ligger strax under den medvetna delen av psyket. När vi gör det aktiverar vi neurala nätverk i hjärnan som förknippas med målinriktning och som säger att just den avsikten eller intentionen är viktig, central eller framträdande. I praktiken innebär detta att hjärnans mekanismer förblir fokuserade på målet dygnet runt, oavsett om vi medvetet tänker på det eller inte. Våra inre avsikter börjar nu styra vårt liv. Genom att använda vår inre kraft för att komma åt hjärnans enorma resurser, minskar vi gradvis omgivningens påverkan och börjar leva utifrån våra djupaste avsikter.
Första steget till att kunna manifestera det liv vi vill ha är faktiskt att släppa taget om föreställningen att det ens existerar någon yttre källa till problemlösning och att det skulle vara en sådan som påverkar hur ditt liv ser ut. Även om du vill leva ett rikt, meningsfullt liv i överflöd behöver du inte behaga någon annan makt än dig själv. Du måste bara tro på att källan till ditt välbefinnande och din framgång är endast och allenast ditt eget psyke. Samma mekanismer inom dig som förhindrar att du just nu lever det liv du mest av allt önskar dig är även källan till att få precis det livet! Det är det som är den verkliga hemligheten.
Det är du som måste bry dig om dig. Det är det mest magiska med alltihop.
Detta säger jag i rollen som neurokirurg – där jag har studerat och opererat hjärnan – som neuroforskare – där jag har ägnat decennier åt att utforska människans psyke och hjärna – och som
utövare av andliga tekniker – där jag har samarbetat med Dalai lama och andra andliga ledare för att lära ut medkänsla till tusentals människor – och som en vanlig dödlig människa som lärt sig ett och annat genom bitter erfarenhet.
Manifestering handlar om att upprätta en obändig tro på möjligheter. Som barn var jag smärtsamt medveten om hur negativa omständigheter kunde påverka en människas liv. Jag växte upp i fattigdom, med en alkoholiserad pappa och en kroniskt deprimerad och självmordsbenägen mamma. Det kändes som om livet var en bestraffning, eller en förbannelse, eller – förmodligen värst av allt – en slumpartad, kaotisk röra utan vare sig rim eller reson.
Kanske har du också kämpat för att se en mening med vad som känts som en slumpmässig existens, eller undrat varför du och dina närstående måste lida så, utan synbar anledning och utan att du kunnat göra något åt saken. Den typen av problem börjar snart begränsa vår känsla för vad som ens är möjligt och få det området att kännas allt smalare.
I många år lät jag mina omständigheter styra mitt liv, och jag såg inga möjligheter att få till stånd någon meningsfull förändring. Det är en vanlig följd av trauma: smärtan och chocken av våra upplevelser antar ett slags överdriven auktoritet inombords som gör det svårt och rentav skrämmande att ifrågasätta. Den sortens liv är tillräckligt smärtsamt för att förändra inte bara våra gener utan också, enligt vad forskare inom epigenetiken upptäckt, generna för kommande generationer. Kropp och sinne struktureras omkring förberedelser för att undvika liknande traumatiska upplevelser i framtiden, och på vägen dit blir medvetandet låst i en reaktion mot en skrämmande och opålitlig omvärld och får ingen plats över där det kan se vilka förändringar vi själva skulle kunna få till stånd. På samma resa ger vi bort den energi, den uppmärksamhet och det fokus som skulle kunna förändra
vår situation på riktigt: vi distraheras bort från vår verkliga kraft. Utan att ha en aning om det byter vi vår medfödda handlingskraft mot en tro på magisk hjälp utifrån. Det är ett dåligt byte.
Den värld vi lever i kan definitivt vara krass, och orättvisorna vi möter kan smula sönder våra drömmar. Men hur orättvis jag än har tänkt att världen var en gång, vet jag idag att oräkneliga människor upplever mer fruktansvärda orättvisor såväl individuellt som systemiskt. En del lever i samhällen vars strukturella blockeringar lägger hinder i vägen för deras förmåga att manifestera – på grund av etnologi, socialgrupp, religion, sexuell läggning, genusuttryck eller andra godtyckliga kriterier. Åter andra drabbas av allvarliga fysiska eller psykiska sjukdomar och har svårt att hitta någon verklig lindring, vilket naturligtvis påverkar deras tro på sin förmåga att manifestera. Manifestering kan inte bota eller lösa upp allt lidande. Precis som alla andra aktiviteter vi människor ägnar oss åt kan manifestering hämmas av faktorer som vi inte har någon kontroll över. Verkligheten har alltid utslagsrösten, oavsett våra mål. Men med det sagt: där det finns utrymme för förändring kan de manifesteringstekniker som förekommer absolut hjälpa mer än stjälpa.
Jag blev starkt berörd av en berättelse jag hörde en gång om en krigsfånge i Vietnamkriget som tillämpade vad han kallade ”långsiktig, icke-specifik optimism”. Han visste inte om eller när han skulle släppas fri, och han insåg att situationen låg utanför hans kontroll: motstånd innebar en ökad risk att bli dödad eller tappa livsgnistan helt. Så istället hjälpte den positiva utövningen honom att fortsätta hoppas att omständigheterna skulle förändras. Han tog hjälp av fantasin för att bibehålla tron på att frihet var möjlig. Det gjorde att han härdade ut. Och när han släpptes fri gjorde den positiva attityden att han kunde se framåt mot nya möjligheter istället för att älta det förflutna.
Precis som hans berättelse visar anser jag manifestering vara
någonting som i kärnan handlar om välbefinnande, engagemang i världen och att leva ett gott liv. Genom att utöva dispositionell optimism blir vi allt bättre på det. Dispositionell optimism definieras som den generella tendensen att förvänta sig ett bra resultat på en rad viktiga områden i livet. Forskning visar att den sortens optimism medför en lång rad hälsofördelar, från ökad hjärtlunghälsa till bättre sårläkning och vidare till ett långsammare sjukdomsförlopp vid kroniska sjukdomar. En del kanske tror att det enda måttet på lyckad manifestering är materiella resultat, men det är enligt min uppfattning ett missförstånd. Den verkliga gåvan som väntar när vi börjar visualisera våra intentioner om och om igen är att vi börjar leva med tillförsikt, i tron på att allting kommer att ordna sig för oss. Det ger oss både friheten att kunna svara an på det som sker på ett bra sätt och vara motståndskraftiga oavsett yttre omständigheter.
Människan har manifesterat på det här viset i tusentals år. Kunskaperna inom det här området härstammar från hinduismens vedaskrifter. I Mundaka-upanishaden står det till exempel: ”Den värld en människa med ren insikt föreställer sig inombords, och vadhelst han längtar efter – den världen och dessa önskningar ska han leva i” (3.2.10). Buddha kommenterade också hur starkt våra tankar påverkar våra upplevelser i världen när han sa: ”Vadhelst en munk fokuserar på i tanke och kontemplation blir riktningen för hans medvetande.”
Under 1800-talet uppstod en rörelse under namnet Higher Thought där man hämtade inspiration från en bred flora av religiösa och filosofiska källor, bland andra alkemi, kristna evangelier, den nordostamerikanska transcendentalismen och hinduism för att få grepp om ”attraktionslagen”. I sin kärna är attraktionslagen föreställningen att våra tankar formar de upplevelser vi möter i
livet: positiva tankar ger positiva upplevelser och negativa tankar negativa upplevelser. Higher Thought blev grunden till mycket av den litteratur om manifestering som skrevs och populariserades i västvärldens kulturer, från Napoleon Hills Tänk rätt, bli framgångsrik (utgiven i original 1937) till Norman Vincent Peales The Power of Positive Thinking (1952) till den kanske idag mest välkända av alla: Rhonda Byrnes The Secret – Hemligheten (2006 i original).
Föreställningarna om attraktionslagen har lett till olyckliga missförstånd om hur manifestering fungerar. För det första har det kommit att förknippas med ett egennyttigt framgångsrecept som bygger på vår materialistiska kultur, vilken i sin tur vill få oss att tro att mycket pengar, flott boende och dyra bilar automatiskt ska skapa den lycka vi söker och dessutom behövs för att vi ska kunna uppfylla andra önskningar. Och kanske värst av allt: de felaktiga föreställningarna har fått människor att tro att smärtsamma och orättvisa omständigheter som vi upplever beror helt och hållet på våra egna tankar. Jag hoppas att det jag berättar om i den här boken ska göra att dina föreställningar om manifestering börjar handla mer om ett liv med mening och syfte – och, till syvende och sist, hjälpa dig att inse vad som är viktigast i ditt liv.
Medveten manifestering har länge varit förpassad till samma
New Age-fålla som astrologi, tarotkort och tron på kraften hos kristaller – ett område som är bräddfullt av pseudovetenskap och plattityder. Fram till helt nyligen var det inte heller möjligt att fysiskt studera de exakta processer i hjärnan som bidrar till att omvandla avsikter till verklighet. Men de senaste årens radikala förbättringar i de bilder vi kan få fram har inneburit att vi nu kan studera transformationen i hjärnan cellulärt, genetiskt och till och med molekylärt. Idag kan vi tala om manifestering utifrån kognition, neurovetenskap och funktionen hos storskaliga hjärnnätverk. Det i sin tur hjälper oss att bevisa att manifestering
varken är något ”bli rik snabbt”-knep eller något vilseledande anden-i-flaskan-system, utan en del av hjärnans enastående förmåga att förändras, läka och skapa sig själv på nytt. Den förmågan kallas neuroplasticitet.
Neuroplasticitet är en paraplyterm för hjärnans förmåga att hela tiden modifiera, förändra och anpassa både sin struktur och sina funktioner som respons på sina upplevelser, repetition och avsikter. På så sätt skapar den nya kopplingar och rensar bort sådana som blivit gamla och inaktuella. Genom att välja vart vi riktar vår uppmärksamhet kan vi därmed bokstavligen bygga om hjärnan och skapa mer grå hjärnsubstans i de områden som hjälper oss att lära oss saker, prestera och manifestera. Allteftersom hjärnan anpassar sig gör den små förändringar som kan ge dramatiska och positiva resultat på allt från parkinson till kronisk smärta och vidare till ADHD. Det är samma plasticitet som vi använder när vi skapar förändringar genom våra medvetna avsikter för att manifestera den verklighet som vi föreställer oss.
Medveten manifestering är i princip processen att avsiktligt bädda in tankar och bilder på det liv vi önskar oss i det undermedvetna. Alla manifesterar redan sina avsikter på ett otränat och omedvetet sätt, och resultaten blir ofta slumpartade, vaga och ofokuserade. För att kunna manifestera medvetet måste vi lära oss att återta och styra den kraft som ligger i vår uppmärksamhet. Vi måste förstå såväl de fysiologiska mekanismer som gör att vi kan välja vart vi ska rikta uppmärksamheten som de blockeringar och missuppfattningar som begränsar våra möjligheter att göra just det. När vi medvetet fokuserar på de mål vi vill uppnå blir dessa mål viktiga för hjärnan. Den metod vi använder för att bädda in dessa mål i det undermedvetna kallas value tagging, på svenska kan vi kalla det värdemärkning, och är hjärnans sätt att avgöra vad som är viktigt nog för att präglas in i de djupaste lagren av det undermedvetna. När vi visualiserar frammanar vi
starka, positiva känslor som får det selektiva uppmärksamhetssystemet inom oss att stämpla de mål vi tänker på som mycket värdefulla och koppla samman dem med belöningssystemet. Visualisering fungerar för att hjärnan, fascinerande nog, inte kan skilja mellan en verklig, fysisk upplevelse och någonting som bara sker i vår fantasi.
När målet väl blivit inbäddat i det undermedvetna blir hjärnan som en blodhund som sniffar fram varje tänkbar möjlighet att göra vår fantasi till verklighet. Hela hjärnans resursbank, medveten som undermedveten, sätts in i sökningen. När möjligheter dyker upp ser vi dem och handlar utifrån dem, och på så sätt tar vi oss allt närmare målet. Vi upprepar inbäddningsprocessen med samma avsikt om och om igen. När vi sedan gjort allt vi kan för att manifestera målet måste vi acceptera att vi gjort vår del och släppa alla band till slutresultatet. Manifestering har sitt eget tidsschema, och det är inte alltid de stämmer överens med våra egna planer. Dessutom kommer inte alla våra mål att manifesteras –ofta på grund av mångbottnade skäl som inte gick att se när vi bäddade in avsikten.
I min första bok, Den magiska butiken, berättade jag historien om ett ödesmättat möte i min barndom som skulle förändra hela mitt liv. Jag växte upp i Kaliforniens ökentrakter, och som jag berättat hade vi ont om pengar och en smärtsam familjesituation. Som barn trodde jag att det var min livslott att leva ett litet liv som ständigt offer för omständigheterna. En sommardag medan mina föräldrar som vanligt grälade stack jag ut och hoppade upp på cykeln. Jag cyklade så snabbt och långt jag kunde, och med munnen full av vägdamm stannade jag till sist vid en New Age-affär, som jag gick in i. Där träffade jag en vänlig kvinna i blå, hawaiiansk klänning som såg upp från sin bok och presenterade sig som
Ruth. Hon tog av sig läsglasögonen, som blev hängande i sin kedja om halsen på henne, och log ett strålande leende. Redan själva leendet fick mig att känna mig bättre. Det kändes tryggt hos henne. Hon berättade att det var hennes sons affär och att hon inte visste något om magi. När vi pratat i kanske tjugo minuter lät
Ruth antyda att hon skulle vara i stan i sex veckor och lovade att hon skulle lära mig något om en annan sorts magi om jag bara kom tillbaka varje dag. De kommande sex veckorna åt jag en aldrig sinande ström kakor medan hon lärde mig det hon kallade ”verklig magi”: tekniker som jag kunde använda för att slappna av i kroppen, tämja tankarna, öppna hjärtat och förtydliga och visualisera mina avsikter. De lyckliga timmarna där i det bakre rummet av butiken, mitt emot Ruth på en metallstol och en brun ryamatta, gav mig mina första insikter i neuroplasticitet. Hennes vänlighet och uppmärksamhet förändrade någonting i min hjärna.
Trots att jag först tvivlade, rädd och förvirrad, lyckades Ruth hjälpa mig att få tillräckligt mycket distans till mina tankar för att kunna se dem för vad de var: bara tankar, den ena efter den andra, som drog genom huvudet och sedan försvann. I början kunde jag reagera med rädsla eller ilska på de skrämmande rösterna och bilderna av olika katastrofer som blixtrade fram i huvudet, men jag lärde mig sedan att jag kunde ersätta de negativa tankarna med positiva, självstärkande tankar. Jag kunde lägga ifrån mig den röst som sa ”barn som du blir det aldrig något av” och ersätta den med rösten hos den jag ville vara, den som levde det liv jag ville leva. Jag upptäckte att jag hade en hjärna som kunde formas om, som kunde trampa upp nya stigar genom repetition och intention och visa vägen till läkning. Med Ruths hjälp insåg jag vilken inre kraft jag faktiskt hade.
Vad jag inte förstod där och då var att Ruth i princip lärde mig det vi idag kallar medveten manifestering. Trots att det onekligen var något magiskt över Ruth och det hon hade att säga var hennes
råd alltid praktiska – man kan säga att hon hjälpte mig att studera kraften hos människans hjärna och hjärta långt innan jag blev läkare och neurokirurg. Hennes vänlighet och omsorg lyfte mig, och jag gav mig hän åt den framtid jag önskade mig. Det var det första steget till att börja manifestera det liv jag helst av allt ville leva. Från att ha levt utifrån mina reaktioner på sådant som hände utanför mig började jag nu välja utifrån en nära, innerlig dialog med mig själv som jag återvände till varje dag.
Det var inte lätt, och ofta ville jag ge upp. Men när jag blev otålig minns jag att Ruth sa: ”Jim – ha tålamod, ha tålamod! Du måste bara ha tålamod. Det tar lite tid att bygga om hjärnan.”
Det var svårt att ha tålamod – särskilt som jag inte riktigt förstod vad som hände, eller vad som skulle hända. Men jag lärde mig att vara tålmodig, och jag lärde mig att vara närvarande och lyssna. Eller då trodde jag i alla fall att jag lyssnade.
Ruths vänlighet, närvaro och tålamod förändrade hela inriktningen på mitt liv, och det jag lärde mig av henne bildade grunden för praktiskt taget allt annat som jag sedan uppnådde. Till sist använde jag hennes övningar för att lämna min hemstad i öknen och komma in först på college, senare på läkarutbildningen och till sist på min utbildning till neurokirurg och det framgångsrika entreprenörskap som följde. Men någonstans på vägen tappade jag kontakten med hjärtat, vilket jag fick betala dyrt för – inte bara ekonomiskt, utan också när det gällde mina närmaste relationer med andra människor.
Ruth återkom ständigt till vikten av att öppna hjärtat. Vad det än var för mål jag siktade på, vilka högtflygande planer jag än utvecklade, förde hon alltid min uppmärksamhet tillbaka till hjärtat och kontakten därifrån med mig själv och andra. Det är en av de främsta anledningarna till att jag så ofta blivit modfälld av att se denna magiska kraft, som varje människa bär inom sig, bli så missförstådd, paketerad och framställd som något som bara



Kapitel 2
NÄTVERK OCH
VIBRATIONER
Manifesteringens fysiologi

Alla människor som är tillräckligt intresserade kan skulptera sin egen hjärna.
– Santiago Ramón y Cajal
NÄR JAG GICK PÅ GYMNASIET TRÄFFADE JAG en kille som hette George Calloway. Det kanske fanns någon som liknade honom även på din skola. Han hade högsta betyg, var ordförande i elevrådet och mästare i tre olika sporter. Han satte den avgörande straffen i basketmatchen, tryckte iväg en grand slam som fick hela baseballäktaren att resa sig upp och skrika, bara för att sedan göra helt om och ofelbart argumentera för ett avskaffande av det amerikanska elektorssystemet. Vart man än vände sig hoppade han från den ena aktiviteten till den andra, till synes utan ansträngning. Jag var så klart avundsjuk. Det hände att jag önskade att han bara för en gångs skull skulle stå på näsan som en vanlig dödlig människa, men för det mesta beundrade jag bara hans sätt att bidra till det högre syftet hos laget, kommittén eller insamlingen han just för ögonblicket råkade verka för.
Hjärnan är full av George Callowayar. Våra neuroner är multisportande idrottare som konstant nybildas och upprättar arbetslag beroende på vilken aktivitet som krävs just då. De tolkar informationen från våra fem sinnen, resonerar om moral och etik, identifierar mönster, sorterar minnen eller får intuitiva infall.
Grupper av nervceller kombineras i delar av hjärnan som går att identifiera, och de olika regionerna ingår i något som brukar kallas storskaliga neurala nätverk. Nätverken fungerar sedan som autonoma grupper av George Callawayar. De arbetar i par och större samarbetsgrupper med avancerade uppgifter, och tillsammans skapar de häpnadsväckande komplexa element i medvetandet.
Utifrån ett neurovetenskapligt perspektiv är dessa storskaliga nätverk funktioner i vitt skilda områden i hjärnan som man upptäckt genom olika avbildningstekniker, till exempel funktionell magnetresonanstomografi (fMRI), elektroencefalogram (EEG), positronemissionstomografi (PET) och magnetoencefalografi (MEG). Vart och ett av nätverken identifieras med hjälp av sin roll i vår kognition. De olika regionerna inom ett storskaligt nät har funktionell kontakt med varandra, vilket betyder att de statistiskt sett aktiveras tillsammans när hjärnan ägnar sig åt mer avancerade kognitiva funktioner, till exempel att bearbeta en bild eller aktivera ett minne. Neuronerna kan sättas samman på nya sätt för att bäst tjäna de funktioner som behövs i en given situation, ungefär som när man tar spelare från NBA för att sätta samman ett lag för OS. De storskaliga nätverken utgör byggstenarna för en fungerande hjärna, och man har börjat se att störningar i deras aktivitet förekommer i samband med en rad olika neuropsykiatriska tillstånd, till exempel depression, alzheimer, autism, schizofreni, ADHD och bipolaritet.
De fyra stora nätverkskretsar som är viktigast för medveten manifestering är det viloaktiva nätverket, det exekutiva nätverket, relevansnätverket och uppmärksamhetsnätverket. Det är inter-
aktionen mellan dessa fyra primära områden samt två av vagusnervens grenar som gör att vi kan fokusera på våra avsikter och göra dem tillräckligt viktiga för hjärnan för att de ska bäddas in i det undermedvetna, så att dess kraft kan bidra till att manifestera dem.
Idag har vi mycket information om hur dessa storskaliga nätverk samverkar, men det är fortfarande mycket vi inte har kartlagt. Jag ska ge en översiktlig bild av de olika nätverken och hur vår förmåga att få dem att samarbeta på rätt sätt är en viktig nyckel om vi vill maximera våra möjligheter att manifestera det vi fokuserar på. För att förstå hur de olika nätverken och nervsystemet samverkar kan vi börja med att titta närmare på deras roll i ett exempel på medveten manifestering.
ANULAS BERÄTTELSE
Anula växte upp på Sri Lanka under ett pågående inbördeskrig, i en period av politiskt och ekonomiskt kaos. Allteftersom åren gick och bombräderna tilltog oroade sig hennes far mer och mer för utvecklingen i landet och funderade alltmer på att emigrera till USA. Anulas föräldrar ansåg också att hon och hennes bror skulle få bättre möjligheter till utbildning utanför Sri Lanka. Den förödande tsunamin år 2004 skyndade på processen, och när
Anula var femton år gick till slut familjens flyttlass till USA.
Även om föräldrarnas avsikt med flytten var att barnen skulle få en tryggare och rikare miljö att utvecklas i påverkades hela familjens livskvalitet dramatiskt på kort sikt. Pappan, som hade arbetat med infektionssjukdomar som mikrobiolog på Sri Lanka, sökte jobb efter jobb inom samma område i USA men lyckades bara få jobb på en bensinstation och som förare hos Uber. Mamman, som aldrig haft något arbete utanför hemmet tidigare, blev också tvungen att jobba på ett daghem för att dra sitt strå till stacken. Familjens ekonomi började vackla, och som om det inte vore nog drabbades mamman dessutom av bröstcancer. Utan
någon tillgång till riktigt bra sjukvård fick familjen ta hjälp av de läkare de hade råd med, och varje ny räkning skapade ändå ny oro.
”Jag minns att mamma tog mig åt sidan en gång”, berättar Anula, ”och sa att jag verkligen fick se till att lyckas nu, eftersom flytten inneburit en sådan stor uppoffring för hela familjen.”
Den ekonomiska otryggheten och pressen att lyckas blev en tung börda att bära för Anula. Hon hade inget sätt att stressa av. Hennes amygdala – den mandelformade struktur längst inne i respektive hjärnhalva som håller utkik efter hot och varnar när något farligt närmar sig – var kroniskt överaktiv. Det gav henne ångest, och kroppen svämmade över av stresshormoner som till exempel kortisol. Även om hon vuxit upp i ett land där buddhismen var utbredd och därför var väl insatt i vad meditation är för något – hon hade till och med fått lära sig meditera i skolan – gick hennes andliga utövning förlorad när hon väl kom till USA, där vardagen fylldes av nya bekymmer. Övergången från gymnasiet till högskolan var särskilt jobbig – inte nog med att hon flyttade ifrån resten av familjen för första gången, utan hon diagnostiserades också med flera kroniska sjukdomar, och hennes ångest och oro blev ett allvarligt problem.
”Det var som en strömvirvel, som att bli neddragen i ett hål”, säger hon.
Hon visste redan när hon började på högskolan att hon ville bli läkare. Men på grund av sina både fysiska och mentala problem, och på grund av stressen i familjen, klarade hon inte trycket riktigt. Så snart hon skulle göra ett prov blev ångestpåslaget starkare, och tankarna fylldes av skrämmande bilder av hur hon misslyckades och blev allmänt utskrattad. Eftersom hennes amygdala såg hot överallt kunde hon inte fokusera på målet. År efter år fick hon höra av sina rådgivare på den förberedande högskolekursen att hennes betyg inte dög för att komma in på läkarutbildningen.
Hon fick helt enkelt fortsätta leva med både drömmen om att bli läkare men besvikelsen över att inte leva upp till kraven.
Efter högskolan tog hon anställning som klinisk datakoordinator på ett läkemedelsföretag, med planen att fortsätta i riktning mot läkarutbildningen. Hon försökte göra antagningsprovet, men ångesten tog över fullständigt och började ta sig uttryck i fysiska symtom: ”Jag ville kräkas – på riktigt. Jag gick fram och tillbaka i rummet. Det var omöjligt att fokusera. Och när pressen började byggas upp inom mig fungerade jag inte som jag skulle. Det gjorde dessutom att självförtroendet rasade ihop fullständigt. Det var jättejobbigt.”
En gång lyckades hon komma så långt att hon planerade in provet, men sedan avbokade hon ändå sin plats i sista sekunden när nervositeten fick grepp om henne. ”En gång”, minns hon, ”kändes det som att ’Nej, jag kommer att misslyckas med att ta mig in på läkarutbildningen, och sedan är allting förstört. Mina föräldrar kommer att bli fruktansvärt besvikna. Och inte bara de – alla som hejat på mig! Allt de har gjort för mig kommer att visa sig vara ett stort slöseri, trots att de gett upp så mycket för min skull’.”
De fysiska symtomen höll henne fången i en mental berättelse som hon inte upplevde sig ha makten att förändra.
I sin jakt på vad som helst som kunde hjälpa henne ur situationen började hon utforska andligheten igen – allt från astrologi till livet efter detta till spöken – och så småningom stötte hon på begreppet medveten manifestering. Under en rast på jobbet skrev hon in i sökfältet på datorn, utan att riktigt tänka på vad hon skrev: ”Använda magi för att komma in på läkarutbildningen.”
Bland sökträffarna hittade hon min första bok, Den magiska butiken, där jag bland annat berättar om hur jag också fick höra att jag inte presterade tillräckligt bra i skolan för att komma in på läkarutbildningen. Hon mejlade mig faktiskt personligen och beskrev hur gärna hon ville komma in på utbildningen och hur
jobbigt hon hade det med sin ångest. Hennes berättelse väckte något inom mig och jag svarade, vilket ledde till flera telefonsamtal om att manifestera.
Innan dess hade hon mest satt manifestering i samband med högstämda, fjärran, andliga mål eller enorma rikedomar. När hon insåg att man kunde ta medveten manifestering till hjälp för mer vardagliga behov eller målsättningar – att få ihop till hyran eller komma in på läkarutbildningen, till exempel – tilltalade det henne.
När hon såg hur hon med hjälp av teknikerna kunde börja ta små steg mot praktiska förbättringar i livet började hon på något sätt tro på sig själv igen.
”Det var som dag och natt för mig”, sa hon till mig.
Förutom hennes andliga bakgrund inom buddhismen gillade hon de meditationsövningar som jag beskrev i min bok. Hon började meditera och använda avslappningstekniker för att få bukt med ångesten och depressionen. När hon slappnade av i kroppen, i den ena delen efter den andra, kände hon hur det inre lugnet spred sig inombords, hur tankarna varvade ner och hur uppmärksamheten kom att vila på andningen. Det var första gången på väldigt länge som hon kände att hon kunde tänka klart.
DE SYMPATISKA OCH PARASYMPATISKA SYSTEMEN
Människor är inte utformade för att vara stressade hela tiden. Den kroniska stress som många upplever varje dag är ett olyckligt symtom på hur de nedärvda funktionerna i vårt nervsystem krockar med den moderna vardagen.
Människan har ett helt knippe av nerver som med ett gemensamt namn kallas vagusnerven, börjar vid hjärnstammen och är en del av det autonoma nervsystemet. Det innebär att det mesta som den förknippas med är automatiska funktioner i kroppen som står utanför vår medvetna kontroll. Den autonoma delen av



TANKENS MAGI: Ett sexveckorsprogram
för att bli en mästare

SOM JAG SA I INLEDNINGEN HAR JAG LAGT UPP denna sista del som ett steg-för-steg-program med de övningar jag redan beskrivit. Programmet vägleder dig genom manifestationsprocessen, ett steg i taget. Jag rekommenderar att du under tiden för dagbok över observationer, frustrationer, framsteg, tvivel och insikter som dyker upp. Om det är möjligt för dig föreslår jag också att du avsätter en plats hemma – ett rum eller kanske bara en viss fåtölj – där du håller dig när du utforskar de olika övningarna, och där du får vara ifred. Du kanske vill sätta upp olika citat, bilder eller andra saker som inspirerar dig och påminner dig om dina mål. En del ställer upp ett litet altare som hjälp för att fokusera och känna att det finns stöd att få. Alternativt kan du bestämma en tid varje dag, till exempel direkt när du vaknar på morgonen, då du gör dina övningar. Rutinen hjälper hjärnan att snabbare fatta galoppen och reagera på övningarna.
Om du redan har en meditationsrutin kan de övningar jag föreslår läggas in i den. Du kanske vill använda en av visualiseringarna under din meditation, eller meditera innan du gör en skrivövning. Om du inte redan mediterar finns det massor av gratis-
resurser på nätet. Meditation eller annan självreflektion är inte nödvändigt för att vi ska kunna manifestera det vi vill, men det hjälper på flera sätt. Det bidrar till ökad avslappning, det skärper tankarna, det ger självförtroendet en skjuts när vi håller fast vid en rutin och vi får en mjukare hållning inför de utmaningar som vi helt säkert kommer att möta. Och dessutom stärker det känslan av att allting är okej, oavsett vad som händer.
En del kan tycka att det underlättar att läsa igenom hela programmet innan de börjar, så att de vet vad som väntar. Andra föredrar att fokusera på det aktuella steget och inte springa i förväg.
Vilket som än passar dig bäst rekommenderar jag att du följer stegen i den ordning de anges, eftersom varje nytt steg bygger på det föregående och lägger på plats det som behövs för steget efter.
Om du har svårt med ett visst steg kan du återvända till steget före och fortsätta där tills du känner att det kommit helt och fullt på plats. Det hjälper dig genom att naturligt bereda vägen för det som kommer därnäst.
Det är helt normalt att bli distraherad, tveksam och till och med rädd i början. Det viktigaste är att känna din uppriktiga avsikt att manifestera din vision och börja öva, även om det till en början blir i små doser. Kom ihåg det vi pratade om – att börja med mindre saker och vanor.
Gör övningarna så som de beskrivs här när det gäller tid och varaktighet den närmaste månaden, eftersom det hjälper till att få vanan att slå rot. Allteftersom du blir stadigare på foten kommer du spontant att börja anpassa övningarna till det som fungerar bäst för dig. Det är helt i sin ordning.
VECKA ETT
Innan du sätter igång med att manifestera din intention rekommenderar jag att du tar en liten stund där du utvärderar ditt liv som det ser ut idag, i all sin icke-perfekta – och kanske perfekta –
form. Uppskatta dig själv för det du redan har lyckats manifestera, även om det inte blivit riktigt som du ville. Förstå att du nu har verktyg och insikter som kommer att förbättra både ditt eget liv och livet för människorna runtomkring dig. Njut av att du nu förstår att du har makten att medvetet påverka omständigheterna i ditt liv – ända ner på detaljnivå. Det kanske känns ödmjukande eller nedslående att se på vad du hittills manifesterat, men den information du hittar i en sådan inventering är ovärderlig när det blir dags att se vad du skulle vilja manifestera i framtiden. Lita på att det går fint att börja precis där du är.
ÖVNING:
Vad manifesterar jag redan?
I den här övningen har du möjligheten att utvärdera din nuvarande situation med både tydlighet och medkänsla. Syftet är att så objektivt som möjligt titta på dina omständigheter, utan att döma eller värdera. När du får en tydligare bild av det liv du redan nu manifesterar ser du inom vilka områden du kanske håller din kraft tillbaka. Bry dig inte om att försöka förändra något just nu. Allt som krävs är vänlig och tydlig medvetenhet.
1. FÖRBERED DIG
a) Hitta en tid och plats där du får vara ifred.
b) Gör inte den här övningen när du är stressad, eller när du är trött, när tankarna är upptagna på annat håll eller om du under de senaste 24 timmarna druckit alkohol eller använt andra substanser som påverkar psyket.
c) Se till att ha papper och penna till hands.
2. BÖRJA SLAPPNA AV
a) Sätt dig så att du kan slappna av och slut ögonen i några minuter medan du låter tankarna lägga sig till ro.
b) Sträck på dig, men fortsätt blunda. Ta tre långsamma andetag – in genom näsan och ut, fortfarande lika långsamt, genom munnen. Fortsätt att andas på det viset tills det känns bekvämt och naturligt, så att andningen kan fortsätta medan du tänker på annat.
c) Börja slappna av – först i tårna, och sedan i alla muskler ända upp till huvudet. Känn hur du blir alltmer tillfreds i takt med att kroppen slappnar av. Du märker snart ett inre lugn som tar över mer och mer, så att du känner dig trygg. Just nu oroar du dig inte för att folk ska döma dig eller kritisera dina drömmar och ambitioner. Du fortsätter bara att långsamt andas in och ut.
d) Du befinner dig i ett avslappnat, behagligt tillstånd och fortsätter att andas på samma sätt.
3. VISUALISERA DITT LIV
a) För uppmärksamheten till ditt liv, i stora drag. Vilka är dina viktigaste relationer? Vad jobbar du med? På vilka platser utspelar sig ditt liv? Lägg märke till de olika känslor som aktiveras när du funderar över frågorna. Fäst dig inte vid någon särskild bild eller tanke, utan låt bara uppmärksamheten röra sig mellan de olika element som bygger upp din tillvaro idag. Ge det några minuter.
b) Låt de känslor som eventuellt kommer upp ha sitt naturliga förlopp. Du kanske märker flera olika reaktioner: glädje, tillfredsställelse, ledsenhet, frustration, uttråkning,
