kyrk-nytt
APRIL | 2026
Till alla församlingsbor
Det är med glädje och stort engagemang jag kliver in i uppdraget som ordförande i kyrkorådet. Jag gör det med ödmjukhet inför ansvaret och med en stark vilja att bidra till trygghet, öppenhet och framtidstro i vårt pastorat.
Att vara ordförande i kyrkorådet inom Svenska kyrkan innebär att leda pastoratets verkställande organ och ansvara för att kyrkorådets uppgifter genomförs. För mig är ledarskap att lyssna, skapa förtroende och visa respekt för varandras uppdrag.
Jag vill att alla ska känna ett tydligt stöd i kyrkorådet och att vi tillsammans fortsätter att bygga en kultur där dialog, samarbete och omtanke är självklara delar av vardagen. För att uppnå våra gemensamma mål kommer jag att fokusera på följande områden.
Lärande: Jag vill lära mig mer om verksamheten och vårt uppdrag.
Kommunikation: Jag vill vara tillgänglig och främja dialog.
Stödjande: Jag vill skapa en stödjande och inkluderande organisation.
Öppenhet och transparens: Jag vill skapa en atmosfär där öppenhet och dialog prioriteras.
Struktur: Jag vill skapa en struktur som möjliggör ett effektivt arbete i kyrkorådet.
Jag ser fram emot att tillsammans med er fortsätta utveckla ett pastorat där tro, gemenskap och omsorg genomsyrar allt vi gör.
Med värme och engagemang,
Lotta Engdahl
Ordförande i kyrkorådet
Kinda pastorat
Kyrk-Nytt ges ut av Kinda Pastorat.
Omslagsbild: Dopfesten 1 mars Foto: Katarina Kindesjö
Redaktör Karin Svensson Ansvarig utgivare Fredrik Lennman
Tryck: Lenanders 2026
Hänt i församlingarna
Sovkonserten i Hycklinge kyrka
På lördagkvällen den 28 februari var det sovkonsert i Hycklinge kyrka. Ett 30-tal besökare fick bädda ner sig och vila till musik ur Sleep av Max Richter, framförd av Annelie Lockneman, Roger Lockneman, Richard Fallquist och Erik Berg. Samtliga från Locknevi församling.
En uppskattad kväll som kanske går i repris vid tillfälle.
Dopfest
Söndagen den 1 mars var det gudstjänst med dopfest i Kisa kyrka. De barn som döpts i Kinda Pastorat under året 2025 var särskilt inbjudna för att hämta den ängel som hängdes upp i kyrkan i samband med dopet.
Våra After school grupper hade gjort festliga dekorationer till kyrkan. Scen och sång 2 spelade upp ett drama om det försvunna fåret Matti och alla barn avslutade dramat med att sjunga sången ”Lilla lammet vilse går.”
Barnen sjöng flera sånger, bland annat ”Nu är det fest”, en sång ur musikalen Festen av Karin Runow. Sången handlar om att det blir fest i himmelens hus när ett barn döps. Efter gudstjänsten bjöds det på tårta, festis och kaffe till alla.
Påsktiden i Sve nska kyrkan
Vi är just nu i fastans sista dagar och kommer snart in i påsktiden.
Påsken är kyrkans största helg. Vi firar att Jesus besegrar döden. Dagarna före påsk har olika namn och olika traditioner. Veckan före påsk kallas för stilla veckan. Det är den sista veckan i fastan och dagarna innan Jesus korsfästs. Stilla veckan inleds om vanligt på Palmsöndagen som i år inträffar den 5 april.
Långfredagen – en traditionellt sorgsen dag Påsken handlar ju om Jesu död, och döden är ju ingenting vi firar. Därför har långfredagen varit en formell och sorgsen dag i svensk tradition. För den som är född runt 1900 var långfredagen en dag i absolut stillhet, utan vänner, utan konsumtion och utan arbete.
Numera utnyttjar många av oss ledigheten för att träffa människor och göra bra saker av den lediga tiden. Att vi är lediga på påsken är bra för oss, och många förknippar påsken med vårens start. Det finns inget dåligt med detta, tvärtom är livets seger över döden både påskens och vårens tema.
På påskdagen firar vi kärleken och livets seger över döden
Men själva firandet då? Det som börjar så hemskt – med sveket mot Jesus, förhöret, pryglandet, den långa korsvandringen och döden – slutar med kärlekens triumf: Döden kan inte hålla kvar Jesus, han uppstår och banar vägen för oss alla att uppstå. När Jesus uppstår vinner det goda över det onda. Genom Jesus uppståndelse visar Gud att det onda vi gör och som sker hela tiden är besegrat.
Palmsöndagen som var i söndags
- fastans 3:e stadium
Palmsöndagen är både en festdag och dagen som inleder Stilla veckan. Fest; för att vi firar Jesu intåg i Jerusalem. Men dagen firas i skuggan av att hosianna-ropen snart byts ut mot rop om korsfäst. Fastans allvar skärps ytterligare.och då, och det nya får uppstå med Kristus på påskdagen.
Skärtorsdagen
På skärtorsdagen firar vi minnet av Jesu sista måltid då nattvarden instiftades. Det är årets viktigaste nattvardsgudstjänst då varje kristen bör ta emot nattvarden. Gudstjänsten har en allvarlig ton. Förräderiet ligger i luften och Jesus fängslades senare samma kväll. Gudstjänsten avslutas med att altaret kläds av alla utsmyckningar och lämnas naket. Alla ljus, förutom Kristus ljuset släcks. Församlingen lämnar gudstjänsten under tystnad. Fortsättning följer…
På skärtorsdagen
Dymmelonsdagen
-fastans 4:e stadium.
Namnet Dymmelonsdag kommer av att man förr ”dymlade” klockorna. Dvs man bytte ut metallkläpparna i klockorna mot kläppar av trä för att klockorna skulle få en dovare klang – en tradition som tagits upp på nytt på en del håll. Kl. 18 inleds fastans 4:e stadium som kallas för Triidum sacrum – de tre heliga dagarna (Skärtorsdagen, långfredagen och påskafton) som är den avslutande delen av fastan (kyrkan börjar ju sitt dygn kl. 18 dagen före. Det är därför vi har helgsmålsringning på lördagskvällen kl. 18 då söndagen/vilodagen börjar).
Långfredagen
På långfredagen högtidlighåller vi minnet av Jesu korsfästelse. Vi får vara med på Golgata vid foten av Jesu kors. Klockorna är ibland tysta den här dagen. På många håll är också orgeln tyst och psalmerna sjungs utan instrumentalt ackompanjemang. Inga ljus är tända förutom Kristus ljuset som blåses ut under evangelieläsningen då man läser om hur Jesus gav upp andan. Altaret har inga dukar eller övriga utsmyckningar förutom ett krucifix och fem röda rosor som symboliserar Kristi fem sår.
Påskafton, påsknatten och påskdagen
Påskaftonen är fastans sista dag. Då hålls inga gudstjänster eftersom Jesus vilade i sin grav den dagen. Men på påsknatten bryts mörkret av ljus från den uppståndne och påskfirandet inleds! Klockorna ljuder åter igen! Altaret kläds till fest och det nya Kristusljuset, som ska brinna ända till nästa långfredag, tänds!
På påskdagens gudstjänst ljuder orden:
”Kristus är sannerligen uppstånden!”
Diakoni – kyrkans medmänskliga omsorg mitt i vardagen
Ibland händer det något märkligt när man kliver in i en kyrka. Inte alltid, inte för alla, men ibland. Som om det blir lite tystare i bröstet. Som om man får lov att andas ett halvt andetag djupare. Många beskriver det inte med stora ord. De säger bara: “Här känns det lugnare.” Eller: “Här blev jag mindre ensam.”
Det är lätt att tro att kyrkan mest handlar om gudstjänster, dop och begravningar – och det gör den också. Men kyrkan handlar också om något som sker mellan dessa händelser. Om vardagen. Om människors liv, precis som de är: sköra, starka, trasiga, vackra, fulla av längtan och ibland fulla av oro. Det är i den vardagen som kyrkan använder ett ord som kan låta gammaldags men som egentligen är väldigt enkelt: diakoni.
Diakoni kan sammanfattas så här:
Diakoni är medmänsklig omsorg, grundad i Kristi kärlek, uttryckt i kyrkans liv, och vill genom barmhärtighet och solidaritet möta människor i utsatta livssituationer.
Det låter högtidligt – men det betyder i praktiken något jordnära: att kyrkan vill finnas nära när livet är svårt, och att ingen människa ska behöva bära sin nöd ensam.
När livet skiftar
Det finns perioder när allt rullar. Man går till jobbet, handlar, skjutsar, sköter sitt. Och så finns det perioder när livet förändras – ibland snabbt, ibland långsamt. Någon blir sjuk. En relation spricker. En förälder dör. Man blir av med en anställning. Barnet börjar må dåligt. Man känner sig inte som sig själv längre. Det är som om något inombords inte riktigt går att få i fas.
Diakoni handlar om att fångas upp i de där skiftena. För en del är det en tydlig kris. För andra är det snarare en långsam förtunning av kraft: sömnen fungerar sämre, tålamodet blir kortare, ensamheten blir större. Man kan leva mitt bland människor och ändå känna sig ensam. Man kan ha en familj och ändå känna sig misslyckad. Man kan vara ung och känna att livet redan är för tungt. Man kan vara äldre och känna att världen blivit mindre – och att man själv håller på att försvinna ur den.
I sådana lägen behöver man inte alltid en lösning först. Ofta behöver man en människa. En plats. Ett rum där man får säga som det är.
Vad kyrkan kan vara
När kyrkan gör diakoni försöker den inte vara ett “system”. Den försöker vara en närvaro.
Det kan vara ett samtal där någon får tala utan att bli avbruten. Där man slipper prestera och slipper hålla ihop allt. Ibland har man ord. Ibland har man bara en klump i halsen. Diakoni är ofta att någon sitter kvar i rummet också när orden tar slut.
Det kan också vara en mötesplats där man får komma utan att behöva vara “på topp”. En enkel gemenskap: en kopp kaffe, en sopplunch, en grupp, en aktivitet där man får sitta ner och känna att man hör till. Ensamhet fungerar nämligen lite som kyla – den kryper in. Gemenskap, även enkel gemenskap, är som värme. Den gör något med människan. Det kan vara ett hembesök. En uppvaktning. En blomma vid jul. Ett kort med några rader. Sådant kan låta litet –men för den som sitter ensam kan det vara stort. För en människa kan ett enda besök betyda: “Jag är inte glömd.”
Diakoni kan också vara att hjälpa en människa att hitta rätt stöd i samhället. Ibland vet man inte vad man har rätt till, vart man ska vända sig, eller man orkar inte ringa fler samtal. Kyrkan kan då vara en medvandrare: hjälpa till att sortera, ringa tillsammans, skriva ner, följa med, vara ett stöd i kontakten med myndigheter och vård.
Själanöd – och vardagens tyngd
När vi talar om diakoni tänker många direkt på det mest akuta: kris, sorg, utsatthet. Men diakoni handlar också om sådant som inte alltid har en tydlig etikett. Livets vanliga tyngder, som kan bli väldigt tunga.
Det kan handla om:
• oro och ångest
• sorg som inte vill släppa
• ensamhet
• konflikter i familjen
• stress och utmattning
• beroendeproblematik i en familj
• barn och unga som mår dåligt
• existentiella frågor: mening, skuld, försoning, hopp
• livsval som känns omöjliga
• att ha tappat riktning
• att bära på skam
Kyrkans diakoni vill inte förminska detta eller förenkla det. Ibland behöver man vård och behandling. Ibland behöver man socialt stöd och myndighetsinsatser. Kyrkan ersätter inte det. Men kyrkan kan vara en plats där man får vara människa i det.
Och ibland är det just det som saknas i vår tid: ett rum där man får vara mer än sin funktion, mer än sitt problem, mer än sin roll.
Ekonomiskt stöd – en del, men inte hela
Här är det viktigt att vara varsam.
Det finns situationer där ekonomin är så pressad att det blir en nöd: man får inte ihop mat, el, mediciner, resor.
Ibland hamnar man i en akut situation där en liten hjälp kan göra stor skillnad. Kyrkan kan i vissa lägen ge ekonomiskt stöd.
Men diakoni är inte ett “pengakontor”. Och vi vill inte att människor i första hand ska tänka: “Dit går man när man behöver pengar.” Diakoni är större än ekonomi. Den handlar om helheten och om människans värdighet.
Samtidigt måste vi tala om detta med respekt. Ekonomisk utsatthet är ofta förenad med skam. Man kan känna sig misslyckad, trots att man gjort sitt bästa. Och ekonomin hänger nästan alltid ihop med annat: stress, psykisk ohälsa, separationer, beroende, sjukdom, arbetslöshet.
När kyrkan ger ekonomiskt stöd försöker vi därför göra det på ett sätt som inte förminskar. Vi möter människor med värdighet, och vi försöker se sammanhanget. Ibland blir kyrkans stöd en bro över en akut passage. Ibland blir det framför allt en kontakt som gör att man inte behöver bära allt ensam. Och ofta är det klokt att kyrkan samtidigt hjälper vidare till rätt instanser i samhället, så att ansvaret hamnar rätt och stödet kan bli långsiktigt.
“Jag vill inte vara till besvär”
Det finns en mening som återkommer i möten med människor: “Jag vill inte vara till besvär.” Den meningen säger mycket om vår tid. Många bär sin tyngd i tystnad. Man vill inte störa. Man vill inte belasta. Man vill klara sig själv. Och så blir ensamheten ibland ett eget fängelse.
Diakoni är kyrkans sätt att säga: Du får vara till besvär. Du får komma ändå. Du får be om hjälp utan att skämmas. Det betyder inte att kyrkan kan göra allt. Men det betyder att du inte behöver vara ensam i din kamp.
Diakoni är också social sammanhållning
Vi lever i en tid där samhällen ofta blir mer uppdelade: unga och äldre för sig, nyinflyttade och gamla Kindabor för sig, “de som har” och “de som inte har” för sig. Och samtidigt känner många en längtan efter något annat: ett sammanhang där man inte måste vara likadan för att få höra till. Kyrkans diakoni har en särskild möjlighet här. Kyrkan är ett av få rum som fortfarande kan vara öppet för många olika. Inte perfekt – men med en tydlig vilja: att människor ska känna sig välkomna, sedda och inkluderade.
Därför är diakoni inte bara individuella insatser. Det är också att bygga mötesplatser. Skapa gemenskap. Vårda frivilliga. Se till att kyrkan inte blir en scen med några få aktiva och många passiva, utan ett sammanhang där fler kan bli delaktiga.
Det finns en viktig rörelse här: från att bara “ta del” till att också “bära”. När fler får en liten uppgift, en plats, en roll – då växer också gemenskapen. Och då blir kyrkan mindre personbunden och mer levande.
Min erfarenhet – och varför den hör hemma i kyrkan Jag bär i mitt arbete erfarenhet från flera sammanhang där människors liv ofta är som mest utsatta: barn och familj, familjerätt, spelberoende och beroendeproblematik i familjer, ungdomsvård och ungdomstjänst, skolkuratorsarbete på kommunens högstadieskola, efterlevandegrupper och psykoterapeutiskt arbete.
Det jag lärt mig där är egentligen inte en metod, utan en sanning: när en människa blir sedd och tagen på allvar –utan att bli reducerad – då händer något. Och när hon får sammanhang, när hon får en plats där hon får andas, då kan hon ofta börja hitta sina egna steg igen.
Det är därför diakoni hör hemma i kyrkan. För kyrkan bär en berättelse om människans värde som inte börjar i prestation, utan i att hon är skapad och älskad. Och den berättelsen kan bära också när livet är mörkt.
Hur kan man få kontakt?
Om du själv bär något tungt – eller om du oroar dig för någon annan – får du gärna höra av dig. Det behöver inte vara “tillräckligt allvarligt”. Du behöver inte ha rätt ord. Du behöver inte vara medlem för att prata med oss. Ibland räcker det att säga: “Jag vet inte var jag ska börja.”
Diakoni kan vara ett samtal. Det kan vara vägledning. Det kan vara att vi hjälper dig att hitta rätt stöd. Det kan vara att du får komma till en gemenskap. Och ibland kan det också vara praktisk hjälp.
Det viktigaste är detta: kyrkan vill vara en plats där du inte behöver bära allt ensam.
Larz Netz, komminister i Kinda pastorat 0494 - 29 04 44
Epitafiet i Västra Eneby
Vet du vad ett epitafium är? Ett epitafium är en minnestavla över en avliden person som ofta innehåller ett konstnärligt verk av den avlidnes familj samt en inskrift med den dödes födelse– och dödsår. Epitafier sattes upp i kyrkan i anslutning till begravningen eller vid ett senare tillfälle. De tillägnades ofta präster, borgare eller adel och blev vanliga under 1500– och 1600-talet i protestantiska länder.
I dagarna har personal från museet arbetat i Västra Eneby kyrka med att montera ihop och sätta upp just ett epitafium. Detta konserverades av museet redan 2012. Delarna var kraftigt ytsmutsade så vi dammade av och rengjorde dem varsamt. För att skydda epitafiet täcktes det sedan med silkepapper, säger Johanna Palm-Avis, konservator på Östergötlands museum.
Epitafiet togs ner från kyrkans vägg någon gång under 1960-talet och har sedan dess förvarats i kyrkans tornkammare. Nu har det åter monteras i kyrksalen. I samband med upphängningen har tavlan som satt på vägen flyttats till andra sidan fönstret.
Epitafiet är över Nicolaus Petri (d. 1643) med familj. Texten i kartuschen i nedre delen av epitafiet: ”NICOLAUS PETRI, PAST[ORIS] ET PRÆPOS[ITI] ENEBYENSIS, med sin k. hustru Elin Jonsdotter, thetta monument bekostadt ANNO 1642” (alternativt 1647).
Överstycket pryds bland annat av ett utskuret änglahuvud och en kvinnofigur med två barn.
På respektive sidostycke ses en mansfigur och en kvinnofigur. Längst ner sitter en förgylld druvklase.
Delarna är tillverkade i furu, förutom vissa skulpturer som är skurna i lövträ. Epitafiet är inte komplett, utan saknar sitt mittenparti. När det var uppsatt runt 1960-talet satt istället en tavla i mitten. – Tavlan hade inte någon historisk koppling till epitafiet. Därför har vi i samråd med församlingen och fastighetsansvarig valt att nu presentera epitafiet med enbart de ursprungliga delarna, säger Maria Klint, byggnadsantikvarie på Östergötlands museum.
Text Anton Bergqvist
Gudstjänstkalender april
1/4 Onsdag
Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa och kyrkkaffe
2/4 Skärtorsdagen
Det nya förbundet
Västra Eneby kyrka 18.00 Skärtorsdagsmässa
Horns kyrka 18.00 Korsvandring med mässa
Kisa kyrka 20.00 Skärtorsdagsmässa
3/4 Långfredagen
Korset
Kisa kyrka 11.00 Långfredagsgudstjänst
Hycklinge kyrka 15.00 Långfredagsgudstjänst
5/4 Påskdagen
Kristus är uppstånden
Kisa kyrka 11.00 Påskdagsmässa, Kinda Voices
Horns kyrka 11.00 Påskdagsmässa, Kyrkokören
Tidersrums kyrka 15.00 Påskdagsmässa, påsktårta
6/4 Annandag påsk
Möte med den uppståndne
Västra Eneby kyrka 11.00 Emmausvandring
Se mer information på nästa sida.
8/4 Onsdag
Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa och kyrkkaffe
12/4 Andra söndagen i påsktiden
Påskens vittnen
Kisa kyrka 11.00 Mässa
Hycklinge kyrka 14.00 Mässa
Västra Eneby kyrka 18.00 Musikgudstjänst
15/4 Onsdag
Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa och kyrkkaffe
16/4 Torsdag
Tidersrums kyrka 12.00 Vardagsmässa med sopplunch
19/4 Tredje söndagagen i påsktiden
Den gode herden
Kisa kyrka 11.00 Musikgudstjänst
Horns kyrka 18.00 Mässa
22/4 Onsdag
Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa och kyrkkaffe
26/4 Fjärde söndagen i påsktiden
Vägen till livet
Kisa kyrka 11.00 Mässa
Hycklinge kyrka 14.00 Gudstjänst
Västra Eneby kyrka 18.00 Mässa
29/4 Onsdag
Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa och kyrkkaffe
30/4 Valborgsmässoafton
Valborgsmässofirande i Hycklinge 19.30
Läs mer på nästa sida.
3/5 Femte söndagen i påsktiden
Att växa i tro
Kisa kyrka 11.00 Mässa
Horns kyrka 18.00 Gudstjänst
6/5 Onsdag
Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa och kyrkkaffe
ANDAKTER
Kindagård 55+ boende
8/4 Onsdag 14.30 Andakt
22/4 Onsdag 14.30 Andakt
30/4 Torsdag 15.00 Vårkonsert med Kinda Voices
Bergdala
2/4 Torsdag 10.30 Andakt
16/4 Torsdag 10.30 Andakt
30/4 Torsdag 14.00 Vårkonsert med Kinda Voices
Stångågården
9/4 Torsdag 10.30 Andakt
23/4 Torsdag 10.30 Andakt
Med reservation för ev fel och ändringar.
Se även kalendern på www.svenskakyrkan.se/kinda/
EMMAUSVANDRING i Västra Eneby
Annandag påsk 6 april kl 11
Emmausvandringen 2024
Vi samlas till klockringning och inledning i påsksmyckad kyrka.
Tanken är att vi har en kortare vandring som ska vara tillgänglig för alla. Och på den vandringen möta bygdens berättelser tillsammans med tankar från Emmausvandrarna under deras omvälvande resa längs vägen från Jerusalem i korta läsningar från skriften ”På väg till Emmaus”. Vår vandring leder oss vägen utmed ängen, Klockaregården, Sockenstugan och vidare till Hovby. Där vänder vi åter med nya berättelser och avslutar med medhavd fikakorg i gemenskap i kyrkan.
Du kan alltså ställa bilen vid kyrkan där det också finns tillgång till toalett. Vid otjänlig väderlek stannar vi i kyrkan.
Varmt välkommen!
Församlingsrådet i V Eneby gm Anna Johansson tel 072-314 04 94 och Bodil Söderberg tel 070-614 71 62 med hälsningar från Pilgrimsgruppen i Kinda pastorat
Valborgsmässofirande
Kyrkokören sjunger vårsånger i Höganlid 19.30. Kl 20.30 går fackeltåget från Höganlid ner till kyrkan för ljuständning och därefterfortsätter vi ner till Valborgsmässo-elden och vårmusiken i hamnen.
John Johanssons Stiftelse arrangerar tillsammans med Tidersrums församling en KONSERT i
Tidersrums kyrka söndagen 7 juni kl 16:00 med Bruno, Matilda och Peter!
Köp biljetter från 20/5 på Frendo 0494-105 21
Biljettpris 250:- VÄLKOMNA!
Pilgrimsvandring i naturens katedral
Välkommen med på en heldags pilgrimsvandring lördag 16 maj kl. 09:00 från Västra Eneby kyrka till Olofsboda hembygdsgård.
Mer information kommer i nästa Kyrknytt.
Pax et bonum - Frid och allt gott önskar Pilgrimsgruppen i Kinda pastorat.
Kontakt: Susanne Wallhagen Telefon: 0766-238209
Mejl: susgus61@gmail.com
DU ÄR KYRKAN
”Men jag är ju inte med i någon grupp, eller går på gudstjänst” kanske du tänker.
Nej, kanske inte just nu. Men tack vare ditt medlemskap så gör du så att andra kan få stöd genom livet. Det kan vara när man är som mest skör som nybliven förälder, när livet sprudlar i nyfunnen tonårsfrihet, när allt känns meningslöst, när pengarna inte ens räcker till toapapper, när man vill sjunga tillsammans med andra, när sorgen över någon man mist är övermäktig, när någon känner sig oändligt ensam, när man söker sin tro eller bara vill känna gemenskapen i en kyrkobyggnad.
Så nästa gång, svara stolt: ”Ja, jag är kyrkan!”
Du är välkommen till kyrkan oavsett om du är medlem eller ej. Men som medlem hjälper du Svenska kyrkan att jobba för de unga, de äldre, flyktingar, fred i världen, en bättre planet.
Vi gör det tolv månader om året, både i Sverige och världen.
Svenska kyrkan är en plats för sökare, troende och tvivlare
DITT MEDLEMSSKAP GÖR SKILLNAD - TACK
Är du inte medlem och vill bli? Du är varmt välkommen att höra av dig till oss. Ring 0494-29 04 40 eller kom in på expeditionen i Kisa så hjälper vi dig.
Visste du att det kostar inget extra att ...
- sjunga i körer ledda av välutbildade musiker
- få ha samtal med en präst eller diakon, där inget ämne är för stor eller smått
- gifta sig
- döpas, eller låta döpa sina barn
- vara med i en sorgegrupp
- vara med i en barngrupp
- ta med de yngsta till Öppet hus
- låta ungdomar få en mötesplats för livsfrågor
- stötta verksamheter på äldreboenden
- njuta av musikupplevelser i kyrkan
#stoltmedlemisvenskakyrkan
Gåvor från Horns Kyrkliga syförening
Horns kyrkliga syförening skänker totalt 40.000 kr:
Läkare utan gränser 5000 kr
Operations smile 5000 kr
Unicef Könsstympning 5000 kr
ACT Hjälp Ukraina 10000 kr
Cancerfonden 5000 kr
Barncancerfonden 5000 kr
Majblomman Kinda 5000 kr
Varmt tack till alla som har gjort detta möjligt.
Horns kyrkliga syförening
Gåvor från Hycklinge kyrkliga syförening
Ett stort TACK till ALLA som varit med och bidragit och gjort detta möjligt
ACT Svenska kyrkan 5 000 SEK
Operation Smile 5 000 SEK
Majblommekommitén 5 000 SEK (Kinda)
UNHCR Ukraina 25 000 SEK
Läkare utan gränser 10 000 SEK
Din stora dag 5 000 SEK
Kinda Diakoni 5 000 SEK (Sv kyrkan)
Hycklinge kyrkliga syförening
Söndag 19 april kl 15.00
EFTERMIDDAGSTE OCH
FÖRELÄSNING
Ingrid Holmgren, komminister i Vist/Vårdnäs pastorat föreläser;
Var är Maria? - om sökande, längtan och identifikation med bibliska systrar
Plats: Församlingsgården i Kisa
Ett konfirmandår i Kinda pastorat
Så länge vi kan minnas har Svenska kyrkan i Kinda tagit emot konfirmander, som gjort sitt konfirmandår med allt vad det innebär och innehåller. Över tid har konfirmandarbetet förändrats på många sätt. Innehållet i undervisningen och det teologiska är nog ganska sig likt men den som ”gick och läste” på 60-70-talet skulle nog inte helt känna igen sig i dagens ”konfa”. Här berättar vi om ett konfirmandår, om som händer, kyrkans grundsyn och vad vill vi ge till alla ungdomar som kommer till oss denna tid.
Konfirmandarbetet i Kinda pastorat vill ge unga möjlighet att upptäcka, pröva och fördjupa den skatt som finns i kristen tro och kristet liv. Konfirmandtiden är en väg in i kyrkans gemenskap där undervisning, relationer, gudstjänst och samtal och livsfrågor får forma ett sammanhang av mening och hopp.
Teologi
Teologiskt utgår vi från tron på den treenige Guden och en människosyn där varje människa är skapad till Guds avbild, med okränkbart värde. Bibeln används som kyrkans grundtext och läses i samtal, tolkning och gemensam reflektion i relation till konfirmandernas liv.
Pedagogik
Pedagogiskt utgår vi från en helhetssyn på lärande där kunskap rymmer både förståelse, erfarenhet och praktisk övning. Undervisningen kombinerar samtal, kreativa skapandemoment, musik, gudstjänstmedverkan och återkommande andakt, och anpassas efter gruppens behov och förutsättningar.
Vi tar hänsyn till olika lärstilar och anpassar metoder efter aktuell grupp. Lärande ses som en aktiv process där konfirmanden själv deltar i att utforska och forma sin förståelse.
Ett exempel är deltagandet i gudstjänsten under konfirmandtiden. Till att börja deltar konfirmanderna i obligatoriska gudstjänser andakter och mässor. Nästa steg i utvecklingen är att stärka ungdomarnas aktiva delaktighet i praktiska och liturgiska moment. De får möjlighet att bidra genom att t ex dela ut psalmböcker, ta upp kollekt, tända ljus, förbereda inför gudstjänst, läsa texter och be förbön i den mån de själva vill och känner sig trygga. Detta arbete sker stegvis och med respekt för varje ungdoms trygghet och vilja att medverka.
Vi vill att konfirmandtiden ska kännas som ett sammanhang där man får vara människa: ställa frågor,
pröva tankar, dela erfarenheter och upptäcka att kristen tro bär både i vardagen och i livets stora frågor. Vår uppgift är inte att leverera färdiga svar, utan att skapa ett rum där konfirmanden får växa i tillit, mod och hopp.
Ledarnas förhållningssätt är avgörande. Vi strävar efter att leva som vi lär och skapa en trygg kultur präglad av respekt, lyhördhet och delaktighet.
Etiska riktlinjer
Konfirmandarbetet ska vara en trygg miljö där ingen utsätts för kränkning, diskriminering eller övergrepp. Vi arbetar förebyggande genom tydliga regler, vuxennärvaro och en kultur av respekt och lyhördhet. Alkohol och droger ska inte förekomma i verksamheten eller i anslutning till konfirmandträffar och läger.
Trygghet skapas främst av vuxennärvaro, tydliga gränser och en kultur där vi tar varandra på allvar. Därför arbetar vi aktivt med att bygga ett respektfullt gruppklimat, fånga upp tidiga signaler och ge både konfirmander och unga ledare möjlighet att säga ifrån och be om hjälp.
Unga i behov av stöd
Vi strävar efter att konfirmandarbetet ska vara öppet och tillgängligt för alla unga, oavsett förutsättningar. Inbjudan till konfirmation utformas så att det tydligt framgår att undervisning och upplägg kan anpassas utifrån individuella behov.
Vi ser att allt fler ungdomar har neuropsykiatriska diagnoser eller andra behov av särskilt stöd. Vi vill att kontakten med hemmet ska präglas av lugn och förtroende. Målet är att i god tid hitta fungerande anpassningar: tydlig struktur, förutsägbarhet, pauser, möjlighet till alternativa redovisningsformer och en trygg vuxen närvaro. Anpassning ses inte som ett undantag utan som en del av vårt grunduppdrag.
Undervisningen anpassas i första hand inom ordinarie konfirmandgrupper genom pedagogisk flexibilitet, tydlig
struktur och anpassade arbetssätt. Vid behov görs individuella lösningar eller särskilda arrangemang för att säkerställa att varje ungdom kan delta utifrån sina egna villkor.
Arbetslaget har gemensam kompetens inom psykisk hälsa genom att samtliga medarbetare har genomgått MHFAutbildning (Mental Health First Aid). Både unga ledare och pedagoger genomgår dessutom utbildningen
Trygga Möten, som administreras av scouterna, för att stärka arbetet med trygghet, gränser och ett respektfullt bemötande.Församlingen samverkar vid behov med vårdnadshavare, skolans elevhälsa, särskola och andra relevanta aktörer för att skapa ett sammanhållet stöd kring den unge.
Målet är att varje konfirmand ska mötas med respekt, lyhördhet och möjlighet att växa i tro och gemenskap utifrån sina egna förutsättningar.
Årscykel för konfirmandarbetet i Kinda pastorat
Konfirmandarbetet i Kinda pastorat följer en årsbaserad modell med regelbundna träffar, läger och gudstjänstmedverkan.
Undervisningen utgår från Svenska kyrkans riktlinjer för konfirmandarbetet och syftar till att ge konfirmanderna möjlighet att utforska kristen tro, livsfrågor och sin egen identitet i relation till Gud, medmänniskan och sig själva.
Vårterminen före konfirmandstart
• Utskick och information till blivande konfirmander
• Inskrivning och informationsmöte
• Föräldramöte med presentation av upplägg och förväntningar
Uppstart v 36
Träffar varje onsdag
Undervisning
Andakt/mässa
Höstläger
Konfirmation
Gemensam utvärdering
Gud
Jesus Kristus
Den Helige Ande
Skapelsen
Livsfrågor
Gott och ont
Liv och död
Bibelns berättelser
Bön, andakt, gudstjänst
Dop och nattvard
Kyrkans liv och gemenskap
Läger
Halvtidsutvärdering Dopfrågor
Veckoträffar Kyrkotur
Konfirmandresa
Föräldramöte
Gudstjänstmedverkan
Förbereda konfirmation
Möten med föräldrar
Vi involverar konfirmandernas vårdnadshavare vid olika tillfällen över hela året. Vid inskrivningsmötet på hösten är både den blivande konfirmanden och föräldrar med. Därefter håller vi ett föräldramöte ganska snart, i början av konfirmandåret. Inför årets konfirmandresa har vi ett särskilt informationsmöte.
Löpande under hela året håller vi kontakten vid behov och särskilt vid anpassningar och stödinsatser.
Syftet är att skapa samverkan och trygghet kring konfirmandens utveckling och deltagande.
Färdplans-check miljö
Miljöarbete i konfirmandarbetet innebär en genomgång i konfirmandarbetslaget av hur Svenska kyrkans färdplan för klimatet berör konfirmandarbetet.
Vi vill integrera skapelse, hållbarhet och ansvar i undervisningen som en teologisk del av kristen tro. Det innebär att se över konfirmandträffar, läger och resor utifrån hållbarhetsperspektiv. Då tittar vi på transport, mat, inköp och material. Vi arbetar också med enkla hållbarhetsrutiner under konfirmandträffarna, t ex sopsortering, minskat matsvinn och återbruk av material. Vi vill också synliggöra sambandet mellan tro, livsstil och skapelseansvar i minst ett undervisningspass under året.
Vi kommer att utvärdera hur klimat-och hållbarhetsfrågor upplevs av konfirmanderna och vid behov utveckla särskilda teman och samarbeten kring skapelse och miljö.
Ett avslut och en nystart
På ett år hinner det hända mycket. I delande, undervisning, gudstjänster, musik och olika skapande arbeten får konfirmanderna möta både sig själva och varandra och gruppen svetsas samman. På den längre lägerresan som de senaste åren har gått till Norge är det kanske som allra bäst. Och samtidigt snart dags för konfirmation och avslut. Det fina är att varje konfirmand som vill, då är varmt välkommen tillbaka, som Ung Ledare.
Att fortsätta som ung ledare
Församlingen rekryterar i första hand unga ledare bland tidigare konfirmander. Inbjudan sker genom personlig kontakt, uppföljning efter konfirmationstiden samt genom befintliga ungdomsgrupper. Syftet är att skapa en naturlig väg vidare från konfirmand till fortsatt delaktighet i församlingens liv.
Arbetet med unga ledare leds av ansvariga medarbetare i konfirmandarbetslaget och planeras i samverkan med övrig ungdomsverksamhet för att säkerställa kontinuitet och hållbarhet över tid.
Utbildningen bygger på en stegvis modell där unga ledare introduceras i ledarskap och successivt ges ökat ansvar.
Utbildningen omfattar bland annat:
• ledarskap och grupprocesser
• tro och identitet
• ansvar och förebildskap
• praktiska färdigheter i arbetet med konfirmander
Utbildning och gemenskap har tidigare bedrivits systematiskt genom läger, helgundervisning och workshops vid ungdomsgården Grönebo. Församlingen befinner sig nu i en omställningsfas där många tidigare unga ledare nått en ålder då studier och arbete påverkar möjligheten till regelbundet engagemang. Fokus ligger därför på att bygga upp en ny generation unga ledare och skapa former som möjliggör långsiktigt deltagande.
Unga ledare ges successivt ökade uppgifter i konfirmandarbetet, från deltagande och stödjande roller till medledarskap vid aktiviteter och läger, alltid tillsammans med vuxna ledare. En möjlighet att fortsätta växa och lära för livet.
Att konfirmera sig är viktigt för ...
Sofia, konfirmand
... jag går på konfirmation för att umgås med ledare och kompisar, och lära mig mer om Gud och vårt samhälle.
Lowe, ung ledare
...jag tror på Gud och jag ville ha minnen för livet.
Maja, ung ledare
...man får nya kompisar, får åka på roliga läger. För gemenskapen och det är olika åldrar på alla.
Wille, konfirmand
... mamma och pappa tyckte det. Det är också roliga resor och god mat.
Amanda, konfirmand
... mamma och pappa konfirmerade sig.
Neo, ung ledare
... vi får göra olika saker och lär oss att samarbeta. Vi är med i något större och har en tillhörighet.
Klara, ung ledare
... i kyrkan får vi träffa vänner, både de som vi redan känner och även nya människor. Det är roligt.
Till dig blivande konfirmand
Moa, ung ledare
...vi är med på gudstjänster och träffar vår omvärld, får möta äldre människor och lära oss om hur kyrkan fungerar.
Här kan du läsa mer och anmäla dig: https://www.svenskakyrkan.se/konfirmation/hitta-konfirmation
expeditionen i församlingsexpeditionen eller lägg den i vår postlåda. Glöm inte att ange ditt namn och adress. En pristagare vinner presentkort.
Lösningen till detta korsord lämnas in senast den 10 april 2026. Skicka den till Kinda pastorat, Kyrkstigen 2, 590 36 Kisa, eller lämna in den på
Vårkryss
HÖGBENT FÅGEL
SNOK HET MASSA
GÅ MED TYSTA STEG
VILL INTE NATTUGGLA
HÅLLER RATTEN TILLÄGG
BÅT AV VASS KANSKE LUNCHLÅDAN
KOSMETIKAN BABBEL
HJÄLPER TILL MED FORMEN DEL AV DYGN
STÖD
DEN BOTFÄRDIGE RÖVAREN
KROPPSKONSTNÄR
HAR RUTINERAD
INGEN PÅ TAKET TRÅKIGT
RENDERAR TOG BORT
PRATAR I NATTMÖSSAN
BRIST TILLSAMMANS MED OBLAT
GRÄNSYTA
SAKNAR OKUNNIG NEUTRALA SPINDELPRODUKT
ANVÄNDER NÅL
ÄPPLESTAD PLAGG
TUMULT
KIPLINGORM
PRONOMEN
KLARTECKEN
VILL VÄL LUSTIGKURRE
FÅNERIER
LITURGISK FÄRG PÅ LÅNGFREDAGEN
VARDAGLIGT AVSLAG
VAR TJOCK FÖRR ARKMAN TUSEN
BATTERI KOMMER FÖRST
EKONOMIBYGGNAD
BROR TILL MOSE
KAN VARA RUNDPIPIG
LJUSSTRÅLE
FÖRST SKALA
KRITISK
SES MED CETERA
AKTER
HÖRS MED STUBB EN FRÅGA OM PLATS
RYMMER MÅNGA
LÖVTRÄDET JEANSMÄRKE GARDNER
GYMNASTIKREDSKAP
TYCKA
DJUR SOM NÄMNS I JOH 12:14
NEBRASKA KORT
NUMMER MAT
HEDERLIG
REGNSKYDD SLÄT
NYHETSBYRÅ FÖRVALTARE
KOMMER JESUS NER IFRÅN I LUK 19:37
OLÄGENHET KOLSTOFT
FRAGMENT BYGGMATERIAL OOLONG
SPRICKFRI EN SORTS SVANS
BUSKE INGEN PÅ ISEN
SJÄLSFRID LIVSÖDE SKREV KYRKBRÖLLOP
Församlingsverksamheten
Mail, kontors- och mobilnummer
Tf kyrkoherde Fredrik Lennman fredrik.lennman@svenskakyrkan.se ......................................0494-29 04 43
Komminister Larz Netz larz.netz@svenskakyrkan.se .................................................................. 0494-29 04 44
Fritidsledare Martin Eugén martin.eugen@svenskakyrkan.se..................................................................29 04 57
Pedagog barn och ungdom Märta Markovic marta.markovic@svenskakyrkan.se............................ 29 04 55
Pedagog barn och ungdom Eva Lindh eva.lindh@svenskakyrkan.se ................................................... 29 04 59
Kantor Anders Broo Larsson anders.broo.larsson@svenskakyrkan.se..................................................29 04 54
Kantor Roland Sundin roland.sundin@svenskakyrkan.se ........................................................................ 29 04 53
Församlingsvärdinna Kacka Holm Hidsjö ann.katrin.hidsjo@svenskakyrkan.se ................................ 29 04 41
Kyrkogårdsförvaltningen
Kyrkogårds-/fastighetschef Melanie Volmer melanie.volmer@svenskakyrkan.se.............................29 04 52
Arbetsledande kyrkvaktmästare Karolina Jönsson karolina.jonsson2@svenskakyrkan.se.............. 29 04 58
Administrationen
Förvaltningsassistent Lena Bergquist lena.bergquist2@svenskakyrkan.se........................................ 29 04 42
Församlingsadministratör Fredrik Erikson fredrik.eriksson2@svenskakyrkan.se............................... 29 04 45
Kommunikatör Karin Svensson karin.svensson3@svenskakyrkan.se ................................................... 29 04 56
Kyrkogårdsfrågor se växeltider ............................................................................................................. 0494-210 50
Bokning och övriga frågor se växeltider ...................................................................................................... 29 04 40
Förskolan Arken
Rektor Josefine Rafelt josefine.rafelt@svenskakyrkan.se........................................................................ 29 04 48
Förtroendevalda
Ordförande i kyrkofullmäktige Patric Grip pgrip@hotmail.com ................................................... 0765 61 87 67
Ordförande i kyrkorådet Charlotte Gremar Engdahl lottaengdahl100@gmail.com................. 0736 45 12 12
Ordförande i församlingsrådet Horn Laila Carlsson laila.carlsson53@gmail.com..................... 0706 48 82 17
Ordförande i församlingsrådet Hycklinge Anders Ericsson anders.hycklinge@gmail.com......0702 93 42 05
Ordförande i församlingsrådet Kisa Åke Nilsson akeror@live.se.................................... 0767 77 76 81, 718 37
Ordförande i församlingsrådet Tidersrum Carolina Klasson carolinaklas@gmail.com...............0703 31 89 72
Ordförande i församlingsrådet V Eneby Britt-Marie Lennman bm.lennman@agriomsorg.se 0703 94 30 11
Pastorsexpeditionen, Församlingsgården i Kisa Besöks och telefontider: Tisdag och torsdag 10.00-12.00. Onsdag 13.00-15.00
Kinda Pastorat
EMMAUSVANDRING i Västra Eneby
Annandag påsk 6 april kl 11.00
Läs mer på sidan 11
Söndag 19 april kl 15.00
EFTERMIDDAGSTE
OCH FÖRELÄSNING
LÄS MER PÅ SID 11
Valborgsmässofirande i Hycklinge
Läs mer på sid 11
Dags att fira!
Snart är det tid för skolavslutningar, bal, konfirmation och födelsedagar.
Berätta om dina önskemål så möter vi upp dem på bästa möjliga sätt! Vi erbjuder catering, varm eller kall mat, landgång, kaffe, tårta och kakor. Kontakta vår församlingsvärdinna Kacka
Holm Hidsjö 0494-29 04 41
Svenska kyrkan i Kinda
ODR Samhällsinformation
Kyrkans Kök
Catering & Lokaler i Kisa
Minnesstunder
Bröllopsmiddag
Dopkaffe
Födelsedagsfest
Musikevent
Egen marknad
Konferens Företagsevent
Kontakta vår församlingsvärdinna
Kacka Holm Hidsjö
0494-29 04 41 kinda.pastorat@svenskakyrkan.se
Vill ni ställa ert barn i kö till vår förskola?
Gå in via Kinda kommuns hemsida www.kinda.se. Är ni intresserade av att veta mer om Arken eller göra ett besök hos oss kontakta rektor;
Josefine Rafelt josefine.rafelt@svenskakyrkan.se
Kyrkans
Begravningsbyrå
Vi hjälper dig hela vägen - steg för steg
Tel: 0494-123 45 ky rkansbegravningsbyra.se
Nästa nummer av Kyrk-Nytt ges ut 27 april 2026