Kungl. Patriotiska Sällskapets årsberättelse 2025 (The Royal Patriotic Society's Annual Report 2025

Årsberättelse

Årsberättelse

Innehåll

Förord 3

Ett sällskap för det allmänna bästa 4

Året i korthet 5

Lena Sommestad: Potentialen finns i de många människorna 6

Per Widén: Att skapa en patriotisk historia 8

Sällskapets medaljutdelningar 10

Medaljarbetet under året 12

Årshögtiden 2025 13

David Thurfjell: Människans förmåga att besjäla världen 14

Insatser för stiftelsesverige 16

Näringslivsmedaljer 17

H.M. Drottningen tilldelades medalj för Childhood 21

Riksförbundet Svensk Trädgård delade ut trädgårdsmedaljer 22

Hantverksmedaljer utdelade av H.K.H. Prins Carl Philip 24

Medalj för betydande gärning till Tobiasregistrets grundare 26

Kulturarvsmedaljer – Cirkus Cirkör och Cirkus Brazil Jack 27

Medaljer som löses ut 28

Utdelningar hos beställare 29

Samtida belöningsmedaljer 34

Christian Thorén:

Ur Sällskapets äldre medaljhistoria 35

stiftelsen fredrik björns donationsfond 39

Fredrik Björn och hans donation 40

Årets bidragsverksamhet 41

Basketmamma och kurator – ett samtal med stipendiaten Pia Kelly 42

stiftelsen kungl. patriotiska Sällskapets understödsfond 45

Bidrag år 2025 – Sociala ändamål 46

Bidrag år 2026 – Vetenskap och kultur 51

Sällskapets ledamöter 61

Gunnar Wetterberg: Axel Magnus von Arbin 62

De som kommit 64

De som gått 66

Nya i förvaltningsutskottet 67

Förvaltningsutskottets arbete under året 68

Förvaltningsutskottets ledamöter 69

Kungl. Patriotiska Sällskapets ledamöter 2025 70

året i siffror 77

Kungl. Patriotiska Sällskapet 78

Stiftelsen Fredrik Björns Donationsfond 78

Stiftelsen Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond 79

Kungl. Patriotiska Sällskapets Pensionsstiftelse 79

Investeringsaktiviteter under året 80

Fotokällor 81

Kontaktuppgifter 82

Förord

Iden senaste utgåvan av Svensk ordbok definieras patriotism som »kärlek till det egna landet som yttrar sig i beredvillighet att osjälviskt arbeta för dess välgång«. Bättre kan det inte uttryckas och på Sällskapets webbplats möts man av den ännu mer koncentrerade formuleringen »en patriot arbetar för det allmänna bästa och inte bara för egen vinning«. I vår årsberättelse fortsätter vi att borra i patriotismens historia och dess praktiker idag: ledamoten Lena Sommestad konstaterar att patriotismens »potential finns i de många människorna«; idéhistorikern Per Widén berättar om hur en grupp politiker och hovmän – med förankring i vårt Sällskap – efter Napoleonkrigen arbetade för att skapa en ny nationell historieskrivning genom nya och förnyade institutioner; ledamoten Gunnar Wetterberg presenterar en nyutkommen bok om en av Sällskapets första ordföranden. Med perspektiv bakåt ser vi framåt.

Under det gångna året har Sällskapet fortsatt sin treledade verksamhet med medaljutdelning, sociala projekt och stipendier samt stöd till populärvetenskap och kultur, som ni kan läsa om i det följande.

Alla medaljörer har sin historia och sina förtjänster. Vi vill ändå särskilt lyfta fram att Sällskapet under året gjort något unikt, nämligen premierat en kunglig person med en medalj. När den av H.M. Drottning Silvia grundade stiftelsen World Childhood Foundation förra året firade sitt 25-årsjubileum gav det oss anledning att tilldela Drottningen Sällskapets medalj för betydande fostrargärning infattad i en silverdosa – för hennes »modiga och banbrytande gärning«.

Mot slutet av året aktualiserades tyvärr ett mer dystert faktum för utdelandet av våra hedersgåvor – det skenande guldpriset. Detta har inneburit att vi inte

längre kan tillhandahålla våra guldklockor, vilka blivit för dyra i förhållande till Skatteverkets regler, och vi har tillfälligt måst pausa utdelningen av våra lösta medaljer för uppskattad arbetsinsats. Mer om detta kan ni läsa i medaljkapitlet.

Bland de sociala insatserna finns ett anslag som sticker ut – ett humanitärt stöd till Ukrainas soldater.

Vi menar att det är vår plikt att göra detta undantag från vårt fokus på Sverige. Med rätta sägs att Europa och de värden som vi står för försvaras av Ukraina.

Under året har vi arbetat enligt den arbetsordning som årsmötet antog. Snabba teknikförändringar har gett oss möjlighet till uppdatering av vårt arbetssätt och vi har nu infört ett arkiv i form av en styrelseportal för förvaltningsutskottet med alla relevanta dokument; där finns också en kanslihandbok med dokumentation av alla rutiner. Digitaliseringsarbetet fortsätter.

På den finansiella sidan kan konstateras att Sällskapet och dess stiftelsers samlade förmögenhet nu för första gången överstiger en miljard kronor, för vilket vi tackar placeringsrådet med kamrerare Thomas Eriksson i spetsen.

Under det gångna året har fem av Sällskapets ledamöter gått bort och vi har välkomnat sexton nya i gemenskapen. I förvaltningsutskottet har två nya ledamöter valts in: företagsledaren Salvatore Grimaldi och kulturdirektör Maria Jansén.

Välkomna att ta del av Sällskapets berättelse om det gångna året 2025!

Christina von Arbin Kjell Blückert

Ordförande Ständig sekreterare

Ett sällskap för det allmänna bästa

Kungl. Patriotiska Sällskapet är sedan över 250 år en samlingspunkt för personer med engagemang i näringsliv, statsförvaltning, vetenskap och kultur. Det grundades 1766 som ett medborgarinitiativ. År 1772 utfärdades kunglig stadfästelse av Sällskapets grundregler av Gustav III.

Sällskapet skulle ägna sig åt att modernisera jordbruket, dåtidens huvudsakliga näringsliv, och att skapa incitament för små industrier som kunde ta hand om lantbruksprodukterna. Det skulle även belöna, stödja och utveckla Sverige genom bidrag, hedersbevis och utmärkelser.

»En patriot är en människa som verkar för det allmänna bästa och inte bara för egen vinning.« Så förtydligar vi vår vision. För att förverkliga denna vision arbetar vi tillsammans – i ett sällskap.

I dag har Sällskapet 297 ledamöter som representerar de intresseområden som är Sällskapets, det leds av ett förvaltningsutskott och har ett kansli för sin administration. Sällskapet förvaltar fonder värda cirka en miljard kronor och delar årligen ut cirka

19 miljoner kronor i bidrag till spridande och popularisering av forskningsresultat och till sociala ända mål genom de två självständiga fonderna Stiftelsen Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond och Stiftelsen Fredrik Björns Donationsfond. Den senare är en till Sällskapet anknuten stiftelse.

Kungl. Patriotiska Sällskapets utdelning av hedersbelöningar bygger på traditioner från frihetstiden. År 1802 fick Sällskapet Kungl. Maj:ts tillstånd att dela ut medaljer avsedda att bäras. Sällskapet beslöt att medaljerna skulle bäras i ett band till hälften halmgult och till hälften gräsgrönt, en symbolisk erinran om Sällskapets intresse för jordbrukets utveckling.

Sällskapet premierar alltjämt förtjänstfulla insatser i arbets-, närings- och kulturliv genom att dela ut en rad olika belöningsmedaljer och andra hedersbevis såsom klockor och armband. Några exempel på dessa medaljer är Näringslivsmedaljen som årligen uppmärksammar nydanande insatser i näringslivet, Fostrargärningsmedaljen som lyfter fram personer som gjort insatser för att befrämja lärprocesser på olika sätt, Kulturarvsmedaljen som premierar arbetsinsatser för att bevara, utveckla och tillgängliggöra det svenska kulturarvet. Med Medaljen för uppskattad arbetsinsats belönas insatser i arbetslivet utöver det vanliga i företag, organisationer, kommuner och landsting.

Kungl. Patriotiska Sällskapets innehållsrika emblem visar 1700-talets kunskapsiver och entusiasm inför Sällskapets breda samhällsnytta. I mitten syns Sällskapets krönta sköld med ängeln som blåser på glöden och håller näringarnas eld brinnande. Skölden omges bland annat av merkuriestav, packbal, ankare, svenskflaggat handelsfartyg, nyttiga redskap som bok, spade, slägga, vävsked och skyttel.

ÅRET I KORTHET

Antal ledamöter

297

115 kvinnor 182 män

Utdelade hedersgåvor

200

120 medaljer

75 armband

4 klockor

1 dosa

Understödsfonden

SOCIALA

● Antal beviljade anslag 79

● Summa beviljade belopp

4 mkr

FREDRIK BJÖRNS

Donationsfond

Samlat kapital 1 miljard kr

Webbplats

58 571 unika besökare

Understödsfonden

VETENSKAP OCH KULTUR

● Antal beviljade anslag 205

● Summa beviljade belopp

6,9 mkr

● Antal beviljade anslag 258

● Summa beviljade belopp

7,7 mkr

Potentialen finns i de många människorna

Middagstal av ledamoten Lena Sommestad vid Sällskapets årshögtid.

rade medaljörer, kära ledamöter, mina damer och herrar!

Jag har fått äran att som en av Sällskapets ledamöter avrunda den här strålande middagen, och låt mig börja med att – från oss alla – uttrycka ett varmt tack. Idag har vi inte bara haft förmånen att njuta av härlig mat och dryck. Vi har också, som alltid, fått ta del av föredrag och musik, och vi har fått möta årets förtjänta medaljörer. Alldeles särskilt roligt har det förstås varit att till årets högtid få samlas i ett helt nyrenoverat, sagolikt vackert riddarhuspalats. Här kan vi verkligen känna närvaron av stormaktstiden, men också uppleva vad det betyder att visa omsorg om kulturarv, traditioner och yrkesskicklighet.

Vårt sällskap, det patriotiska, är ju inte riktigt lika gammalt som Riddarhuset, men vår historia sträcker sig ändå över mer än 250 år. Det är en tidsrymd som imponerar men som förstås också kan väcka frågor om vad ett sällskap som vårt egentligen har att göra i det moderna Sverige. Ett patriotiskt sällskap. Jag minns hur några av mina vänner för några år sen fick sig ett gott skratt, när de fick syn på mina handlingar från Patriotiska Sällskapet, liggande på hallbordet. »Kungliga Patriotiska Sällskapet!« utbrast de. »Det trodde vi inte om dig!« Jag skämdes förstås inte ett dugg, men jag kunde förstå att de blev häpna.

Kungl. Patriotiska Sällskapet är ju en doldis i det svenska föreningslivet, måste man säga, inte minst ute i provinsen – i Uppsala – där jag bor. Begreppet patriotism har som vi vet inte heller stått särskilt högt i kurs i Sverige under vår livstid, och det finns många goda skäl till det. Patriotismen, genom historien, har också haft mörka sidor. När ordet används idag, och det gör det allt oftare har jag märkt, då är det mest med kopp -

Humankapital

är en nyckel till ekonomiska framsteg både för länder och företag.

Lena Sommestad.

ling till säkerhet och försvar. I Aftonbladet, till exempel, ser jag en facklig debattör driva tesen att »beredskapsskatt är redig patriotism«.

När jag inför det här middagstalet googlar på ordet »patriot«, bara för att se var jag hamnar, då blir första träffen luftvärnsroboten Patriot. Patriot är förstås en mycket viktig luftvärnspjäs, det fick jag lära mig som landshövding i garnisonsstaden Halmstad, där vi har Sveriges enda luftvärnsregemente. Men träffen på Patriot hamnar trots allt en god bit bort från den tradition av patriotism, som jag som ledamot i just det här sällskapet känner mig så stolt över att representera.

Det är fint att se, tycker jag, hur Patriotiska Sällskapet har lagt sig vinn om att förklara de särskilda värden som begreppet patriotism en gång var förknippat med, en patriotism sprungen ur upplysningstidens livliga politiska och intellektuella debatt. Ordförande Christina von Arbins välkomsttal här vid middagen i kväll är ett fint exempel. Jag noterar att Sällskapet grundades samma år, 1766, som Sverige, som första

land i världen, fick ett grundlagsfäst skydd för yttrandefriheten, Tryckfrihetsförordningen. En förordning lika angelägen nu som då, och nyligen uppmärksammad som världsminne av FN-organet Unesco. Det säger något om det sammanhang som Sällskapet formades i.

1700-talets yttrandefrihet beskars ganska snart, som vi vet, med Gustav III:s statskupp, och vårt sällskap blev kungligt. Men upplysningens anda, med tron på framsteg, kunskap och kunskapens nytta, bestod i långa stycken, under mottot att främja det allmänna bästa, inte bara sin egen vinning.

Intressantast av allt, tycker jag, är att den tidens patrioter så tydligt betonade att fosterlandets rikedom inte bara låg i stora territorier, eller i krigsskepp och kanoner. Man såg att den stora potentialen fanns i de många människorna, i landets växande befolkning. Sällskapet satsade på att stötta kunskap och innovation, till gagn för landets näringar. Själv fångas jag –med mitt perspektiv som ekonomhistoriker – särskilt av Sällskapets satsningar på folkbibliotek, runt om i landet.

»Fäderneslandet betyder människorna och inte jorden som bär dem.« Så uttryckte sig den tidiga ledamoten Johan Fischerström, citerad av Erik Norberg i en av Sällskapets skrifter. Det var en mycket framsynt kommentar.

Idag vet vi att investeringar i människor, eller som moderna ekonomer säger, »humankapital«, är en nyckel till ekonomiska framsteg, både för länder och företag. Inte minst gäller det investeringar i utbildning, forskning och yrkeskunnande, som dagens medaljutdelning gav lysande exempel på.

Så – patriotismen med sina rötter i upplysningen är långt ifrån passé, tvärtom. Jag tycker att vi kan fortsätta att inspireras av 1700-talet, och just en kväll som den här kanske vi inte bara ska inspireras av patriotismen, utan också av 1700-talets gladlynta livsattityd.

Den fångas, tycker jag, allra bäst med det på den tiden populära mottot utile dulci , fritt översatt: att förena nytta med nöje. Det formulerades en gång av den romerske poeten Horatius och lanserades i Stockholm på 1730-talet av skriftställaren Olof von Dalin. Dalin, från den lilla byn Vinberg i mitt vackra Halland, hade en av frihetstidens vassaste pennor. Utile dulci blev mottot för hans banbrytande tidskrift, Den Svenska Argus . Det blev också namnet på ett musikaliskt ordenssällskap, också det årsbarn med Patriotiska Sällskapet, grundat 1766.

Vad Olof von Dalin tänkte om att förena nytta med nöje är inte lätt att veta, men vi kan läsa hans vers. Jag vill avsluta med en hälsning från 1700-talet, signerad Dalin, några rader om vad som kan vara nöjsamt. Budskapen går inte riktigt ihop, så välj vad som känns bäst för den fortsatta kvällen.

Kanske en lite längre tur med vinguden: »Kära Bacchus, öppna din tunna, av dina flaskor låt mig få rus, till mitt sista kan du mig unna, att i ett vinfat bygga mitt hus.«

Eller som alternativ, lite mer måttfullt: »Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten.«

Än en gång, tack för en strålande middag och en årshögtid, där vi utan tvekan har fått förena nytta med nöje!

Att skapa en patriotisk historia

Per Widén, docent i idé- och lärdomshistoria, arkivarie vid Uppsala universitetsbibliotek

Vid 1800-talets början bestämde sig en grupp aristokratiska politiker och hovmän med Adolf Ludvig Stierneld i spetsen att skapa en nationell svensk historia för den nya och krympta stat som återstod efter Napoleonkrigen. De ville lyfta fram en stolt och samlande skildring av Sveriges förflutna och etablerade därför verksamheter som Statens porträttgalleri på Gripsholm och Kungliga samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia. De drev även sina idéer genom andra institutioner som universiteten och de kungliga akademierna och även om det inte var deras huvudsakliga arena var majoriteten också ledamöter av Kungl. Patriotiska Sällskapet. Privat beställde de konstverk med fosterländska motiv och samlade på historiska dokument och föremål som kunde berätta om historiska tilldragelser. De arbetade både för en ny typ av vetenskap – historia och arkeologi i ett slags modern bemärkelse – och för att staten på ett övergripande plan skulle få och ta ett ansvar för historien och kulturarvet. Genom sina insatser och genom att stödja yngre forskare, författare och konstnärer har deras arbete satt djupa spår i svensk historieskrivning och till hur svensk historia skrivits och skildrats i litteraturen och konsten de senaste 200 åren.

Centralgestalten för arbetet var hovmannen, samlaren och politikerna Adolf Ludvig Stierneld, men projekten var kollektiva. De inblandade var många och innefattade flera av de allra högst uppsatta politikerna, tjänste- och hovmännen i den svenska staten. Bland de mest framträdande var Lars von Engeström, Claes Fleming, Jacob De la Gardie och Magnus Fredrik Brahe. Tillsammans kom de att skapa en svensk historisk kanon som lade grunden för den svenska his -

torievetenskapen och till hur svensk historia skrivits de senaste 200 åren. Det är inte den enda gruppen som funnits som försökt styra hur svensk historia har skrivits och uppfattats, men den var mycket inflytelserik. Genom sina positioner lyckades de bygga beständiga institutioner, och genom att bygga allianser med yngre – och idag ofta mycket mer välkända – personer lyckades de säkra ett inflytande långt efter att de själva dött.

1815 skapade kretsen en organisation för att trycka historiska dokument. I ett brev till kungafamiljen med en förfrågan om stöd argumenterade Stierneld för att en mängd historiska källdokument i privat ägo var hotade av förstörelse och behövde skyddas, och att det bästa sättet att göra det är att transkribera och trycka dem. Han ville därför skapa en kommitté bestående av historiker och prominenta män i staten för att hitta, välja ut och transkribera dokument som skulle tryckas i en serie utgåvor. Efter ett par år kodifierades sällskapet som Kungl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia. De första decenniernas utgivningsverksamhet kan liknas vid ett museum, eller ett nationellt monument i skrift. I de första nitton volymerna som samfundet gav ut mellan 1816 och Stiernelds död 1835 publicerades källskrifter från medeltiden till 1700-talets mitt, med särskilt fokus på den karolinska eran mellan 1654 och 1718. Det rör

sig till övervägande delen om brev, men man tryckte också olika typer av krönikor och redogörelser. Fokuset var på citatvänliga källor som kunde ge en bild av hur människor – viktiga aktörer – verkligen kände och tänkte. Dokumenten i samfundets skriftserie Handlingar rörande Skandinaviens historia var tänkta att spridas till och läsas av en bred allmänhet. Om så någonsin blev fallet är svårt att veta, men de var välanvända av historiker under 1800-talet, och har citerats in i vår egen tid.

På samma sätt har det som idag heter Statens Porträttgalleri på Gripsholms slott kommit att fortsatt påverka bilden av den svenska historien, inte minst genom att handfast illustrera hur de historiska aktörerna såg ut. Galleriet byggdes upp av Stierneld under 1820-talet och byggde vidare på den porträttsamling som redan fanns på slottet, men med tillägg av porträtt på vad man kallade »Medborgerligt märkvärdiga personer«. Allt arbete skedde mycket informellt, men slottet och det nya porträttgalleriet blev tidigt ett populärt besöksmål – inte minst på grund av den nya ångbåtstekniken.

Tanken verkar ha varit likartad bakom Kungliga samfundet. Besökaren skulle själv möta de historiska aktörerna och därigenom lära känna den nationella historien. Man arbetade också med ett slags mulitmedialitet där man tänkt sig att besökarna skulle ha med sig källutgåvor från Kungl. Samfundet för att kunna läsa dem på plats och därigenom uppnå en särskild närhet till historien. Galleriet innehöll porträtt på kungligheter och aristokrater, men också författare och andra kulturpersonligheter, och sex porträtt av kvinnor. Till skillnad från andra samtida porträttgallerier var dock kvinnorna valda enligt samma kriterier som männen och en önskelista på porträtt till galleriet, publicerad i Post- och Inrikes Tidningar 1827 inkluderade ytterligare kvinnor.

Den stierneldska kretsens arbete hänger ihop med hur historien får en ny betydelse under åren kring 1800. Liksom en hel mängd andra begrepp kom »his -

Adolf Ludvig Stierneld. Porträtt utfört av Ulrica Fredrica Pasch 1780, Statens Porträttgalleri.

toria« att betyda något annat under 1800-talet än vad det gjort på 1600-talet och historien fick plötsligt ett förklaringsvärde som den inte haft tidigare. Det gjorde de olika nationella historierna viktiga inte bara för elitskikten utan de blev också viktiga att sprida till bredare befolkningslager, därav satsningar på konst, på källutgåvor, museer och så vidare.

Men samtidigt finns en annan tendens. De personer som lyftes fram som viktiga i historien var påfallande ofta förfäder till den grupp som lyfte fram dem. Och de samlingar som hyllades som viktiga källor till den svenska historien, ägdes ofta av dem. Samtidigt som man skapade en nationell historisk kanon försökte man alltså se till att både den egna ätten, högadeln som helhet och den egna personen fick en plats däri. På många sätt verkar det här vara ett sätt för en äldre ancien regime-generation att hantera den nya tiden. Marken gungade under aristokratins fötter, men genom historien och historiebruket kunde man behålla åtminstone en del av makten och glansen.

Författaren har på Nordic Academic Press nyligen publicerat Att skapa en patriotisk historia. Hur en grupp aristokrater formade svensk historieskrivning.

SÄLLSKAPETS MEDALJUTDELNINGAR

Kungl. Patriotiska Sällskapet delar ut egna medaljer och hedersbevis.

Dessutom kan företag, organisationer eller enskilda sammanslutningar ansöka om medaljer och övriga hedersbevis för exempelvis uppskattad arbetsinsats eller betydande gärning för sina anställda eller någon annan.

Sällskapet har delat ut medaljer och hedersbevis i över 250 år. Under 2025 har 200 utmärkelser beviljats.

Medaljarbetet under året

På följande sidor presenteras årets utdelade belöningar. Totalt har 200 utmärkelser beviljats under 2025 (2024:184, 2023: 168, 2022: 111, 2021: 177, 2020: 115, 2019: 135).

Efter flera år av stigande priser steg guldpriset med cirka 64 procent under 2025. Det medförde konkreta problem för Sällskapets utdelning av lösta medaljer och andra hedersgåvor. Guldklockorna gick sedan mitten av året inte längre att tillhandahållas, då värdet vida överskred Skatteverkets gräns för gåvor till anställda. Det förde även med sig att Sällskapet sponsrade medaljer och armband i guld till stora belopp. Därför infördes i början av december ett uppehåll i ansökningarna för att reglera prissättningen på befintliga produkter, låta vissa produkter utgå ur sortimentet och införa nya som klarar Skatteverkets gränser, exempelvis medaljer i förgyllt silver. En paus i utdelningen blev dessutom nödvändig på grund av köbildning i medaljtillverkningen. Mer om det nya utbudet som presenteras under 2026 på sidan 34.

Sällskapets egna utdelningar av guldmedaljer fortsätter att vara helt i guld.

Ett desto trevligare inslag under året var Sällskapets förvaltningsutskotts innehållsrika exkursion med mötesdagar till Mora och Zornsamlingarna. Det är det officiella namnet på makarna Anders och Emma Zorns donation till svenska staten vilken omfattar sextio byggnader och närmare 20 000 föremål. Under en middag i Zorngårdens vackra matsal överraskades förvaltningsutskottsle -

damoten Johan Cederlund med Medalj för betydande gärning för sitt ideella engagemang som ledamot i Sällskapet sedan 2006 och för sin lika långa insats som handlingskraftig chef för Zornsamlingarna. Sedan överraskade han i sin tur med ett helt spelmanslag, nämligen Mora spelmanslag.

Årshögtiden 2025

Kungl. Patriotiska Sällskapets årshögtid 2025 ägde återigen rum på Riddarhuset den 21 maj. Efter välkomstord av ordförande Christina von Arbin presenterade riddarhussekreterare Erik Drakenberg Riddarhussalens renovering inför 400-årsjubileet under 2026. Årsmötet fastställde den uppdaterade arbetsordningen, tidigare kallat reglementet, som presenterades av förvaltningsutskottledamoten Kerstin Calissendorff. H.K.H. Prins Daniel överlämnar årshögtidens medaljer och David Thurfjell, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola, höll högtidstalet Människans förmåga att besjäla världen .

Ledamoten Göran Blomqvist presenterar en medaljör.

Fanfarer av Petter Ljunggren på näverlur.

Revisor Martin Sjöberg.

Förtroenderevisorn Gunilla Herdenberg.

Människans förmåga att besjäla världen

David Thurfjell, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola, höll vid årshögtiden ett anförande under ovanstående rubrik. I följande text vidareutvecklar han sina tankar och utgår från sin nyligen utgivna bok Anspråkstagen – människans bot mot meningslösheten.

Det finns en meningskris i vårt samhälle, och den är särskilt utbredd bland unga. Ett ökande antal beskriver sina liv som meningslösa trots vad som verkar vara historiskt oöverträffade förutsättningar för motsatsen, trots att de har fått allt de kunnat önska sig, både materiellt och i fråga om rättigheter, uppmärksamhet och kärlek. Hur kunde det bli så här och vad kan vi göra åt det? Boken Anspråkstagen är ett försök att genom religions- och filosofihistorien hitta svar på denna människans sorgsamma men själfulla belägenhet, så att hon kan reflektera över sitt eget livs tomhet.

Jag äter lunch med Erik. Han är i fyrtioårsåldern och en av de mest framgångsrika personer jag känner. Man skulle kunna säga att han har allt. Han är intelligent, har ett bra jobb och en strålande karriär med utvecklingsmöjligheter, frihet och hög lön. Han har en fin familj, en fantastisk fru och tre välartade barn. Han är också musikalisk, rolig, charmant, vältränad och snygg. Det är svårt att peka på några egentliga problem eller motgångar i hans liv. Ingen i hans familj har drabbats av några sjukdomar, han har haft en trygg och bra uppväxt. Det är som att han fått allt någon kan önska sig av livet. Ändå har han, berättar han vid den här lunchen, drabbats av en livskris. »Det är inte så allvarligt«, förklarar han, »inte skilsmässa eller någon sjukdom eller så, bara en sorts känsla av leda.« Han hade föreslagit för familjen att de skulle flytta utomlands ett år – Eriks jobb möjliggör det –men familjen ville inte och nu var han besviken. »Jag fattar att jag inte borde klaga«, säger han, »men jag känner mig som den där grönlandshajen jag såg på

tv.« Det finns en märklig sorts haj i Norra ishavet som kan bli över fyra hundra år gammal. Den förbrukar så lite energi att den kan leva, liksom lågintensivt, år efter år, decennium efter decennium, sekel efter sekel. Den är en fulländad organism, perfekt anpassad för sin tillvaro och ständigt mätt, men inget händer med den, den bara lever och lever. »Ungefär så känner jag mig«, säger min vän.

»Men va’ fan Erik«, invänder jag, »du behöver en förändring, du kanske kan göra nåt helt annat, kanske nåt för nån annan. Gå med i Läkare utan gränser, jag har hört att de behöver personal som kan sköta logistiken kring deras hjälpsändningar.«

»Jag har ju bott i Afrika redan«, suckar Erik, vilket stämmer. Han arbetade under en period för en biståndsorganisation: »Det var ju för att hitta mig själv och så vidare, men jag genomskådade det också.«

»Men tänk ur ett dödsbäddsperspektiv«, säger jag, »har du levt din fulla potential?«

»Vad spelar det för roll? Det finns inget efter dö -

Sällskapets medaljutdelningar

Årshögtiden avhölls i Riddarhussalen.

den«, fortsätter Erik, »inget liv och inte heller något arv som lever kvar. Jag tror att minnet är extremt kort. Man dör. Det finns ingen Jesus i himlen, och inte heller någon som bevarar ens minne här. Det är slut bara.«

Eftersom vi är medvetna kan vi föreställa oss också sådant som inte finns. Därför kan det uppstå en glipa mellan den yttre verkligheten och våra inre föreställningar om den. Vi kan anta en guds utifrånperspektiv på existensen, men vi är inga gudar, och det gör oss olyckliga, otillfredsställda, slitna itu. Vår förmåga att i tanken ställa oss utanför oss själva förvandlar oss ju inte, i stället gör den att vi får syn på våra begränsningar, på vår dödlighet. Och i glipan som uppstår mellan vad vi är och vad vi vill vara kan tvivlet och

tomheten komma in. Där väcks känslan av att sakna något, känslan av att vi måste vara något mer än detta, och ur den känslan föds längtan att hitta hem till det större sammanhang som vi anar att vi tillhör. Därför söker vi ständigt ett sammanhang i det här livet. Därför jagar vi helhet, odödlighet och gudomlighet. Därför längtar vi efter mening.

Utgångspunkten är att vi också har förmågan att uppleva mening. Vår art är disponerad så att vi, oavsett vad vi förnuftsmässigt håller för sant om livet och döden, oavsett om vi tror att det finns någon poäng med alltihop eller inte, har kapaciteten att uppleva verkligheten som om det gjorde det. Det innebär, med andra ord, att människan besitter en potential till mening. Utmaningen i vår tid är att hitta vägar så att de unga som fallit ner i meningslöshet kan uppfylla denna potential.

Insatser för stiftelsesverige

Vid Kungl. Patriotiska Sällskapets årshögtid årshögtid den 21 maj på Riddarhuset tilldelades Katarina Olsson, professor emerita i civilrätt vid Lunds universitet, Medalj för betydande gärning för hennes mångskiftande insatser för stiftelsesverige. H.K.H. Prins Daniel överlämnade medaljen. De förslagsställande ledamöterna var Göran Blomqvist och Kjell Blückert. I samband med utdelningen höll den förstnämnde denna laudatio.

Laudatio

I Sverige finns cirka 17 600 stiftelser med tillgångar på uppskattningsvis 418 miljarder kronor och utdelningar om minst 10 miljarder kronor årligen. Trots omfattning och betydelse är stiftelsen som rättsfigur förhållandevis outforskad. Till detta finns flera förklaringar, inte minst att det handlar om svårgripbara organisationer. Pionjären inom svensk stiftelserätt Henrik Hessler konstaterade år 1952 i avhandlingen Om stiftelser med en suck att han efter 578 tättryckta sidor nätt och jämnt hade hunnit behandla stiftelsernas »yttre sida«, dvs. begreppet och urkunden. Efter Hesslers suck dröjde det 44 år innan någon valde att disputera på en doktorsavhandling med stiftelserättslig inriktning. Men 1996 var det dags för Katarina Olsson, som dessutom bröt ny mark inom det svårfångade specialområdet näringsdrivande stiftelser. Hennes vetenskapliga profil har därefter blivit alltmer internationell, komparativ och mångvetenskaplig. Arbetet med boken Kan man lita på en trust? (2021) gjorde det nödvändigt att tränga in i den anglo-amerikanska rättstraditionen, där stiftelsens släkting »trusten« finns. I senare studier tillsammans med Hanna Almlöf, docent i affärsrätt med inrikt-

Medaljören

Katarina Olsson och Prins Daniel.

ning mot aktiebolag, diskuteras på ett fruktbart sätt styrning av stiftelser och destinatärernas (bidragsmottagarnas) rättsliga ställning till stiftelsen. Olssons och Almlöfs framgångsrika samarbete resulterade tidigare i år i boken Svensk stiftelserätt som ger pålitlig vägledning i praktiskt stiftelsearbete.

Katarina Olsson är utåtriktad och inbjuder till diskussion. Hon visar på ett utmärkt sätt hur samverkan , universitetens så kallade tredje uppgift, kan utföras. Hennes texter är spänstiga och fulla av energi! Hon är tydlig och profilerad utan att ge avkall på sakligheten. Hon väjer inte för känsliga frågor som jäv och intressekonflikter. Till vissa frågor återkommer hon – envist! – däribland behovet av en modernisering av den nu 30-åriga stiftelselagen. Katarina Olsson vet vad hon talar om tack vare omfattande erfarenheter av hur nutida donatorer resonerar. Hon redovisar en omfattande, uppslagsrik och originell vetenskaplig gärning med stor praktisk relevans. och spanar intensivt, med unik överblick och utblick, efter det som egentligen sker i det som synes ske.

Sällskapets medaljutdelningar

Näringslivsmedaljer

Vid Kungl. Patriotiska Sällskapets årshögtid på Riddarhuset den 13 maj överlämnade H.K.H. Prins Daniel 2025 års näringslivsmedaljer till åtta välförtjänta mottagare varav sex närvarade vid ceremonin.

Kungl. Patriotiska Sällskapet instiftade 1982 Medaljen för gagnerik gärning inom svenskt näringsliv –Näringslivsmedaljen – för att hedra framgångsrika ledarinsatser på ägarbasis i svenska företag. Medaljerna utdelas efter beslut av Sällskapets förvaltningsutskott

efter förslag från en särskild beredningsgrupp. Nominerar gör ledamöter och tidigare näringslivsmedaljörer. Sedan första utdelningen ägde rum 1983 har över 350 företagare fått medaljen, dessa listas på Sällskapets webbplats.

På följande sidor presenteras de senaste tillskotten till denna imponerande lista. Under utdelningen presenterades medaljörerna även med intervjufilmer, vilka återfinns på Sällskapets Youtube-kanal.

Torbjörn Kronander, Jan-Olof Brüer, Katarina Olsson, Prins Daniel, Christina von Arbin, Darko Pervan, Claes Magnusson, Karin Lundh och Jacob Wallenberg.

Torbjörn Kronander och Jan-Olof Brüer, Sectra … för att ha omvandlat innovativ tvärvetenskaplig forskning till marknads- och världsledande produkter.

Sectra (Secure transmission) grundades 1978 med bakgrund i forskningsmiljöer på Linköpings universitet. Företaget utvecklar och säljer spjutspetslösningar inom de växande segmenten medicinsk IT och cybersäkerhet. Det är en unik kombination med visionen att bidra till ett friskare och tryggare samhälle. Med Jan-Olof Brüer och Torbjörn Kronander i spetsen arbetar företaget framgångsrikt med utveckling av medicinsk bildhantering, som hjälper sjukhus världen över att effektivisera vården. Arbetet med cybersäkerhet och avlyssningssäker kommunikation är viktigt sett till växande problem med komplexa ITsystem och cybersäkerhetshot. »Utvecklingen till helt molnbaserade tjänster går snabbt«, konstaterade Kronander på företagets senaste kapitalmarknadsdag. Kopplingen till forskningen har alltid varit självklar för medaljörerna.

Förslagsställare: ledamoten Carl Fredrik Graf

Karin Lundh, Källemo

… för arbetet med att sammansmälta småländsk möbeltradition med modern design.

Alltsedan starten i Värnamo 1970 fortsätter familjen Lundh att tillverka möbler i estetisk framkant med filosofin om att kvalitet inte kan mätas. Den viktigaste grundstenen är visuell långvarig hållbarhet enligt grundaren Sven Lundhs devis om möbler som ska tåla »ögats slitage«. En rad namnkunniga designer har valts ut till innovativa och ambitiösa samarbeten, som alla resulterat i möbler med egna uttryck. Först ut var Jonas Bohlins berömda betongstol 1981 och tio år senare Mats Theselius omskrivna älgskinnsfåtölj och John Kandells hylla Pilaster. I dag drivs företaget i andra generationen av Karin Lundh, som även outtröttligt fullföljt Svens initiativ till konst- och designmuseet Vandalorum av hög internationell klass i Värnamo. Källemos produkter är internationella och bottnar samtidigt i den regionala industrin. De bygger på samarbete med många leverantörer.

Förslagsställare: ledamoten Ewa Kumlin

Claes Magnusson, Hestra

… för att ha vidareutvecklat produkten handskar på ett skickligt sätt och tagit den ut i världen.

Hestra grundades 1936 då Martin Magnusson började tillverka handskar till traktens skogshuggare. Idag är det tredje och fjärde generationen som äger och driver bolaget som årligen tillverkar över 2,7 miljoner handskar för sport, mode och yrkesarbete. De är bland annat leverantörer till det svenska skidlandslaget sedan 1970-talet, de danska, brittiska och svenska försvarsmakterna. Handskar är ett hantverk. Det kräver yrkesskicklighet och tar längre tid än annan konfektion. Företagets framgångsrika produkter finns representerade över hela världen. Claes Magnusson har under sitt verksamma liv drivit och utvecklat Hestra tillsammans med sin bror Svante som nyligen gick bort. Under Claes tid i bolaget har det utvecklats från 9 miljoner kronor i omsättning 1980 till i dag 840 miljoner och ett varumärke som är världsledande inom sitt område.

Förslagsställare: ledamoten Johan Nordenfalk

Darko Pervan, Välinge Innovation

… för att med en snillrik uppfinning ha utvecklat golvbranschen och skapat ett världsledande företag.

Efter att ha arbetat i olika industriföretag, bland annat med att utveckla världens första laminatgolv, grundade Darko Pervan 1994 Välinge Innovation för att testa och genomföra en idé. Den lika enkla som snillrika uppfinningen var ett klickbart golv som möjliggör installation av golv utan lim eller spik. 100 miljoner limflaskor behövdes nu inte längre varje år.

Denna teknik var först i världen och revolutionerade branschen. Pervan skapade ett teknikutvecklingsbolag som i dag har över 3 500 olika patent och 300 licenstagare för sina produkter över hela världen. Samtidigt som huvudfokus är på golv vill man också »intensifiera sitt fokus på fastighetsutvecklande, hotell, restauranger, kontor och butikslokaler«. Med sju fabriker i Sverige och Kroatien och säljbolag i ett tiotal länder siktar man nu på att bli en världsledande producent av miljövänliga trägolv.

Förslagsställare: ledamoten Hans von Stockenström

Jacob Wallenberg, Marcus Wallenberg och Peter Wallenberg Jr, Wallenbergstiftelserna … för att de på olika plan fortsatt att driva ett unikt samarbete mellan svensk industri och forskning.

I snart två sekel har familjen Wallenberg långsiktigt arbetat för företag och forskning i Sverige och internationellt, i det som brukar kallas Wallenbergs kretslopp. De 16 Wallenbergstiftelserna (grundade av familjemedlemmar eller av andra för att ära dem) är huvudägare i en rad företag och är sammantaget den största privata finansiären av svensk forskning. Med Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse i spetsen har man bidragit med 12 miljarder kronor de senaste fem åren. Och sedan ger forskarsamhället i sin tur tillbaka medarbetare och innovationer till näringsliv, kultur och samhälle. Femte generationen vid rodret –Jacob, Marcus och Peter Wallenberg Jr – är de driftiga nyckelspelarna i Wallenbergstiftelsernas positionering i det svenska näringslivet. Listan kan göras lång på företag där man har stort ägande och spelar stor roll: AstraZeneca, Ericsson, Investor, SEB, Saab etc. Till bilden hör även ett starkt engagemang för näringsliv och forskning via sådana organisationer såsom Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och Svenskt näringsliv.

Marcus och Peter Wallenberg mottog medaljerna vid ett senare tillfälle, utdelade av ordförande Christina von Arbin.

Förslagsställare: ledamoten Anna C. Belfrage

Sällskapets medaljutdelningar

H.M. Drottningen tilldelades medalj för Childhood

Den 31 mars tog H.M. Drottning Silvia, i en ceremoni på Kungl. Slottet, emot Kungl.

Patriotiska Sällskapets Medalj för betydande fostrargärning »för Drottningens modiga och banbrytande gärning med grundandet av World Childhood Foundation«.

För ett kvarts sekel sedan grundade Drottningen på eget initiativ World Childhood Foundation – en organisation som idag ses som absolut nödvändig och självklar. Att Drottningen engagerade sig i frågor kring sexuella övergrepp och utnyttjande av barn var att bryta ny mark. Det blev en ögonöppnare för många hur omfattande dessa missbruk är. Hur förankrade de är i bristande moralisk orientering och osunda strukturer. Hur kompakt tystnaden kring dem ofta är. Med klok beslutsamhet och en tydlig moralisk kompass har

Drottningen – inte alltid i medvind – byggt upp en organisation som aktivt arbetar för att ge de allra mest utsatta barnen trygghet och framtidstro. Förslagsställare var Kungl. Patriotiska Sällskapets förvaltningsutskott.

Drottning Silvia är grundare och numera hedersordförande. Childhoods arbete utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter och är religiöst och politiskt oberoende. Verksamheten har kontor i Sverige, Brasilien, Tyskland och USA.

Fostrargärningsmedaljen, infälld i silverdosa, delas ut inom uppfostrans och lärandets områden. Medaljens motiv är en ängel som blåser på glöden så att elden tar sig.

Riksförbundet Svensk Trädgård

delade ut trädgårdsmedaljer

Isnart hundra år har Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj »För förtjänster om trädgårdsodling eller biodling« delats ut av Riksförbundet

Svensk Trädgård, men medaljens historia går tillbaka till mitten av 1800-talet. Medaljerna går till personer som med passion och engagemang gjort skillnad för trädgården, miljön och människor. Årets medaljörer är Sara Bäckmo, författare, journalist och inspiratör, Eva Robild, trädgårdsjournalist och författare, Philipp Weiss, författare, civilingenjör och diplomerad permakulturdesigner.

Medaljerna delades ut i Ängelholm den 16 augusti, i samband med Sommarmötet, Svensk Trädgårds stora trädgårdsträff, som i år arrangerades av Nordvästra Skånes Trädgårdsförening. På plats var ett stort antal medlemmar, styrelseledamöter, ordförande Karina Brozinic och förbundsdirektör Inger Ekrem.

– Det är viktigt att uppmärksamma personer som med sitt engagemang och sin passion bidrar till att främja och lyfta fram odling och trädgårdens betydelse. Deras insatser gör skillnad – både för miljön och oss människor. Därför är de värda att hedras, säger Inger Ekrem.

Trädgårdsinspiratör Sara Bäckmo Sara Bäckmo är en av Sveriges mest inflytelserika trädgårdsprofiler, känd för sin passion för grönsaksodling och sitt engagemang för självhushållning. Hon är skaparen av Skillnadens Trädgård, en köksträdgård som utvecklats från en vision om självförsörjning till ett blomstrande ekosystem av kunskap, inspiration och entreprenörskap.

Hennes resa började på Bökebacken, där hon med

inspiration från Börje Remstam i Förening för organisk biologisk odling och hans filosofi om kretslopp och täckodling skapade en hållbar modell för odling. Med tiden har medaljören utvecklat sin unika metod och presenterat sin syn på självhushållning och odling i Sverige. Hennes arbete har resulterat i ett stort genomslag inom Trädgårdssverige, där hennes blogg – som senare omvandlades till en delvis kommersiell prenumerationstjänst, den första i sitt slag – blivit en ledande kunskapskälla.

Bäckmo har skrivit mer än tio böcker. Hennes senaste bok Skillnadens 31 gröna dagar utforskar självförsörjande odling i en liten trädgård. Boken Vinterodling – Skörda när det är kallt har blivit oumbärliga resurser för odlare i alla stadier.

Trädgårdsjournalist Eva Robild

Eva Robild är en av Sveriges främsta och mest mångsidiga trädgårdsprofiler. Som frilansjournalist, författare och passionerad trädgårdsentusiast har hon sedan många år inspirerat och utbildat människor i hållbart odlande och trädgårdsskötsel. Genom sitt omfattande arbete med böcker, föreläsningar och media når hon en bred publik med lättillgänglig kunskap.

Medaljören har en lång bakgrund som journalist. 1997 tog hon steget till eget företag och frilansande med huvudfokus på trädgård. Hennes reportage och artikelserier var under början av 2000-talet återkommande inslag i alla de viktigaste trädgårdsmagasinen.

2005 gav hon ut sin första bok Första trädgården och 2014 den storsäljande Odla i pallkrage . Med över 30 publicerade böcker är Robild en av Sveriges mest produktiva författare inom trädgårdsområdet. Bland hennes

Sällskapets medaljutdelningar

Förbundsdirektör

mest uppmärksammade verk finns Konsten att beskära träd och buskar. Pennan är inte medaljörens enda redskap – 2018 tog hon Grönt Kort för fruktträdsbeskärning. Medaljören kombinerar teoretisk kunskap med praktisk erfarenhet.

Permakulturdesigner Philipp Weiss

Philipp Weiss är en framstående förespråkare för och praktiker inom skogsträdgårdsodling i Sverige. Med en bakgrund som civilingenjör och diplomerad permakulturdesigner har han sedan 2007 ägnat sitt liv åt att utveckla och sprida kunskap om hållbara odlingsmetoder, särskilt anpassade för nordiska klimatförhållanden.

Genom sin kunskap och inspirerande pedagogik har han banat väg för en ny förståelse av hållbar odling, där naturens egna kretslopp står i centrum. Han har visat hur dessa odlingssystem kan skapa produktiva ekologiska och estetiskt tilltalande miljöer som gynnar både människor och biologisk mångfald.

Medaljörens böcker fungerar som ovärderliga kunskapskällor och praktiska guider för såväl nybörjare som erfarna odlare. Weiss förmedlar handfasta tekniker och metoder samtidigt som han även lyfter de djupare filosofiska och ekologiska värden som ligger till grund för ett hållbart sätt att odla och leva.

Genom Skogsträdgårdsbloggen har Weiss frikostigt delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter om skogsträdgårdar till en bred publik.

Hantverksmedaljer utdelade av H.K.H. Prins Carl Philip

Den 5 november deltog H.K.H. Prins Carl Philip vid Stockholms Hantverksförenings utdelning av gesäll- och mästarbrev i Stockholms stadshus. Prinsen delade under ceremonin ut stipendier och Sällskapets hantverksmedaljer.

För att stödja svenskt hantverk delar Sällskapet ut Medaljen för utmärkt yrkesskicklighet, benämnd Hantverksmedaljen. Medaljen premierar hantverkarens skicklighet samt uppmärksammar hur gamla hantverkstraditioner förs vidare in i samtiden och framtiden. Utdelningarna sker i samarbete med landets hantverksföreningar.

Årets mottagare av Hantverksmedaljen är Märta Bring, tapetserare, Henrik Jansson, hovslagare, Mats Landin, tapetserare, Olof Paulsson, möbelrestauratör.

Prins Carl Philip delade ut hantverksmedaljerna till-

sammans med Sällskapets ordförande Christina von Arbin.

I en understreckare i Svenska Dagbladet, samma dag som belöningsceremonin gick av stapeln, beskrev stockholmstrubaduren Wille Crafoord hantverkskulturens utveckling i Stockholm under medeltiden och tidigmodern tid. Och samma dag skrev Hantverksföreningens ordförande Stefan Fritzdorf och vd Li Pamp en debattartikel i Dagens Industri om hur hantverkskunnandet i Sverige riskerar att gå förlorat och att hantverkets kunskap är Sveriges framtid. De påpekade bland annat att »rapporter från både Företagarna och Industrirådet uttrycker entydigt att industrin är beroende av just hantverkskompetens. Förmågan att förstå material, precision och konstruktion är en förutsättning för innovation – särskilt i en tid när teknik och tradition möts i nya produktionsformer.«

Prins Carl Philip flankerar tillsammans med Sällskapets ordförande Christina von Arbin mottagarna av Hantverksmedaljen 2025: Henrik Jansson, Märta Bring, Mats Landin och Olof Paulsson.

Sällskapets medaljutdelningar

Tapetserarmästare Märta Bring

Märta Bring har i över 30 år drivit Luthagens möbelateljé i Uppsala. Som möbeltapetserare har hon under åren utvecklat gedigna yrkeskunskaper, speciellt inom de traditionella teknikerna och materialen.

Medaljören har varit aktiv i branschorganisationen Sveriges Tapetseraremästare, både som ordförande och representant i valberedningen. Hon har även under flera år varit gesällprovsgranskare.

Bring delar generöst med sig av sina kunskaper till kollegor, lärlingar och praktikanter från olika hantverksskolor. Dessutom har hon under många år varit lärare på Capellagårderns sommarkurs i möbeltapetsering. Hon har varit gästlärare på tapetserarutbildningar samt hållit i egna helgkurser för privatpersoner i sin verkstad.

Hovslagarmäster Henrik Jansson

Henrik Jansson är den högst utbildade hovslagaren i Sverige. Han innehar titeln Fellowship of the worshipful company of farriers, vilket är den högsta nivån i det engelska utbildningssystemet. Och han är en av, endast 50 hovslagare i världen, och den förste från Sverige, som innehar titeln. Han är också hovslagarmäster, vilket är den högsta nivån inom den svenska kvalifikationen. Medaljören är en efterfrågad föreläsare både i Sverige och utomlands.

Henrik är anställd hovslagare på Statens Lantbruksuniversitet i Uppsala. Han har också ett stort engagemang inom Svenska Hovslagareföreningen bland annat med ansvar för fortbildning; han granskar även elevers kunskaper vid examen på fyra av landets hovslagarutbildningar. Han har en frågespalt i SHF:s medlemstidning där han i varje nummer svarar på medlemmarnas frågor.

Tapetserarmästare Mats Landin

Mats Landin har arbetat som tapetserare i drygt 45 år. Han drev tapetserarverkstan Artesan på Östermalm tillsammans med en kollega, och idag driver han Tapetserarhuset på Gräddö i Roslagen.

Medaljören har en passion för tapetseraryrket och det äkta hantverket, han brinner för att bevara yrkestraditioner och att återställa möbler: »Alla möbler har sin egen historia. Att återställa möbler i sin tidsanda som när de gjordes är ett sätt att respektera de hantverkare som skapade dem«, har han sagt.

Han har restaurerat möbler och inredningar på Konserthuset, Berns salonger och i NK-huset. Carl Malmstens möbler i Stadshuset har blivit varsamt restaurerade och nu arbetar han med Stadsbibliotekets möbler. Mats Landin bevarar svensk kulturhistoria samt bidrar till återbruk. Han håller även kurser.

Möbelrestaureraren och finsnickaren

Olof Paulsson

Olof Paulsson är lärare i möbelrestaurering på Stenebyskolan i Dals Långed. Där han undervisat hundratals elever i möbelsnickeri och möbelrestaurering i över 35 år.

Medaljören är möbelrestaurerare/finsnickare sedan 1987. Han är anställd som yrkeslärare inom möbelsrestaurering, och verkstadsansvarig för Stiftelsen Stenebyskolans Yrkeshögskoleutbildning. Han har byggt upp och utvecklat utbildningen och andra yrkeshögskoleutbildningar.

Paulsson genomför gesällarbete och gesällprov (undervisning och handledning) på HDK och på Stiftelsen Stenebyskolan. Han har ett dokumenterat kunnande om gamla hantverkstekniker inom möbelsnickeriområdet och arbetar också som möbelkonservator.

Medalj för betydande gärning

till Tobiasregistrets grundare

Kungl. Patriotiska Sällskapet tilldelade vid Sällskapets decembermiddag på Riddarhuset den 3 december Gunilla och Marcus Storch Medaljen för betydande gärning »för insiktsfull, uthållig och generös satsning på möjligheter till överlevnad och tillfrisknande genom allogen stamcellstransplantation«.

Den av Gunilla och Marcus Storch 1992 grundade Tobias Stiftelsen har till ändamål att stödja forskningen kring stamcellstransplantationer och de sjukdomar som kan behandlas med stamcellstransplantation. Båda donatorerna har med starkt personligt engagemang sett till att stiftelsen till sig knutit bästa möjliga expertis för val av såväl bidragsmottagare som lämpliga forskningsområden. Stiftelsen har sedan starten delat ut över 120 miljoner i forskningsanslag, forskartjänster och priser, vilket har bidragit till den framgångsrika utvecklingen av denna behandlingsform i Sverige.

Stiftelsen har också initierat och tillsammans med Region Stockholm etablerat ett svenskt register över potentiellas stamcellsdonatorer – Tobiasregistret som är uppkallat efter donatorernas son Tobias Storch som 17 år gammal 1991 dog i aplastisk anemi i väntan på en passande donator. Registret, som idag innehåller drygt 270 000 potentiella svenska donatorer, ingår i ett internationellt nätverk och sedan bildandet har mer än 2 300 personer donerat blodstamceller till sjuka personer i Sverige eller utomlands. Och svenska patienter har via registrets internationella nätverk kunnat hitta en lämplig stamcellsdonator utomlands.

– Tobias Stiftelsens verksamhet är baserad på framsteg inom grundforskningen. Utvecklingen har varit mycket snabb och framgångsrik. Fortsatt satsning är av avgörande betydelse, berättar medaljörerna Gunilla och Marcus Storch. Trenden internationellt idag är tyvärr minskad satsning på grundforskning inom allt fler områden vilket ökar risken för en osäker framtid. Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för betydande gärning är mycket hedrande och inspirerar till fortsatta satsningar.

Sällskapets medaljutdelningar

Kulturarvsmedaljer

– Cirkus Cirkör och Cirkus Brazil Jack

Kungl. Patriotiska Sällskapet delade vid Sällskapets decembermiddag på Riddarhuset den 3 december ut Medaljer för bevarande av svenskt kulturarv till Tilde Björfors och Trolle Rhodin. Ordförande Christina von Arbin delade ut medaljerna.

Tilde Björfors tilldelas Kulturarvsmedaljen »för hennes nydanade arbete med att etablera nycirkusen i Sverige«. Ledamoten Karin Helander hade nominerat Tilde Björfors.

Tilde Björfors har varit – och är – en dynamisk, drivande och engagerad kraft för nycirkusens etablering och utveckling i Sverige. I grunden cirkusartist, men hennes insatser för nycirkusen är främst knutna till hennes verksamhet som cirkusdirektör och konstnärlig ledare. Hon startade Cirkus Cirkör tillsammans med en grupp unga nycirkusartister 1995. Björfors och Cirkus Cirkör har även bedrivit omfattande pedagogisk verksamhet för tusentals barn och unga – verksamheter som så småningom resulterade i en högskoleutbildning på Danshögskolan, numera Stockholms konstnärliga högskola.

Trolle Rhodin III tilldelas Kulturarvsmedaljen »för hans arbete med att förnya den traditionella cirkuskonsten«. Han nominerades av ledamoten Alexander Husebye.

Trolle Rhodin leder på ett energiskt och innovativt sätt Cirkus Brazil Jack, ett familjeföretag i fjärde generationen, i en bransch som mött många utmaningar under 125 år. För generationer av svenskar har man förmedlat magin där element av teater och romantisk nostalgi verkar genom musik och ljussättning med clowner, djur och akrobater samt inte minst den viktiga presentatören. Idag står man inför nya krav, inte minst att utveckla en djurfri cirkus – som de var tidiga med – utan att intresset tappas från den traditionella publiken. Rhodin och hans medarbetare har lyckats med att ta cirkuskonsten in i vår tidsålder.

Medaljer som löses ut

Under året utdelades totalt 200 (2024: 184) belöningar. De utgjordes av 120 (109) medaljer, 75 (50) armband med miniatyrmedalj, 4 (25) klockor samt 1 (0) silverdosa med medalj till Hennes Majestät Drottning Silvia. Av belöningarna gavs 1 Emmerymedalj, 1 Fostrargärningsmedalj, 1 Gösta Berg-medalj, 4 Hantverksmedaljer, 2 Kulturarvsmedaljer, 15 Medaljer för betydande gärning, 8 Näringslivsmedaljer, 3 Trädgårdsmedaljer och 165 medaljer eller annan hedersgåva utdelades för Uppskattad arbetsinsats.

Bland beställarna finns Astronomisk Ungdom, Borås stad, Consilio International, Enheten för stödjande av medalj till Titti Winbladh, F.&A.M Logen Donatus nr 174, Folktandvården, Forsbergs Skola, Heby kommun, Hitachi Energy, Hässelby Hem, Innocenceorden, Johanniterorden, Jönköping University, Kungl. Vetenskapsakademien, Kunskapsporten, Lunds domkyrka, Moderaternas riksorganisation, NCC Sverige, NP Nilsson Trävaru, Peace Parks Foundation Sweden, Riddarhuset, Sjukhusen i väster, Skaraborgs Sjukhus Skövde, Skara stiftshistoriska sällskap, SKF Sverige, Stiftelsen Danviks hospital, Stiftelsen Frisksportsgården, Stiftelsen för Sverige och kristen tro, Stiftelsen katolsk kyrkotidning, Stiftelsen Nordiska museet, Stiftelsen Skansen, Stiftelsen Wenner-Center för Vetenskaplig Forskning, Stora Ensos Svenska Gemensamma Pensionsstiftelse, Svensk Fastighetsförmedling, Svenska Kennelklubben, Uppsala Studentradioförening, Vara Folkhögskola, Västra Götalandsregionen, Wallenius Marine, Wallenius Wilhelmsen Ocean, Walleniusrederierna, Wallfast.

I Riksarkivet i Arninge förvaras Sällskapets arkivhandlingar. Dit kan den som söker information om äldre utdelade medaljer vända sig.

Guldpriset och Skatteverkets gränser

Guldpriset steg med cirka 64 procent under 2025, vilket medförde konkreta problem för Sällskapets utdelning av lösta medaljer och andra hedersgåvor eftersom Skatteverkets gräns för skattefria gåvor till anställda inte har höjts på samma sätt. Guldklockorna gick sedan mitten av året inte längre att inköpas från leverantören, då värdet vida överskred denna gräns. Detta drabbade inte bara Sällskapet utan hela gratifikationsbranschen.

Vidare förde det höga guldpriset med sig att Sällskapet sponsrade medaljer och armband i guld till stora belopp. Därför infördes i början av december ett uppehåll i ansökningarna för att reglera prissättningen på befintliga produkter, låta vissa produkter utgå ur sortimentet och införa nya som klarar Skatteverkets gränser, exempelvis medaljer i förgyllt silver. En paus i utdelningen blev dessutom nödvändig på grund av köbildning i medaljtillverkningen. Mer om det nya utbudet som presenteras under 2026 på sidan 34.

Guldprisets översiktliga förändring i USD/UNS.

Sällskapets medaljutdelningar

Utdelningar hos beställare

I slutet av oktober utdelades den sista guldklockan, vilket innebar slutet på en era som inleddes i början av 1970-talet. Ansökan hade kommit till kansliet redan i början av året och hann därför beviljas innan köpstoppet. Abdelhay »Abbe«

Nuru har varit anställd i Moderata Samlingspartiet sedan 1999. Han har alltid haft en roll som administratör och idag är hans titel IT- och administrativ samordnare på Moderaternas riksdagskansli. Men i motiveringen skrivs också »att beskriva Abbe som en administratör gör honom inte rättvisa. Genom åren har han fått ta sig an många olika uppgifter, och varit till stor hjälp för sina kollegor och för riksdagsledamöterna.

Abbe är alltid lösningsorienterad, alltid vänlig och blir aldrig frustrerad. Alltid service-minded och gör det lilla extra«. Guldklockan överräcktes till Abdelhay Nuru av partisekreteraren Karin Enström.

På Kungl. Vetenskapsakademiens högtidsdag i mars 2025 uppmärksammades det att arkivarie Anne Miche de Malleray arbetat vid Akademien i 25 år. Som arkivarie har hon ordnat och förtecknat en mängd personarkiv, likaså har hon arbetat med omfattande fotosamlingar. Efter hand har hon kommit att få stort ansvar för KVA:s konst- och föremålssamlingar. Hon har ansvarat för flera omfattande projekt och är ansvarig för ett flertal utställningar i akademiens byggnader. Hon bistår forskare som besöker KVA på ett ytterst förtjänstfullt sätt, där den mångåriga erfarenheten möjliggör mycket kvalificerad hjälp för forskarna. Guldarmbandet överlämnades av KVA:s preses Birgitta Henriques Normark.

Mottagare av medaljer och hedersbevis hos beställare (Tilldelas efter runt 25 år om inget annat anges.)

Medalj för betydande gärning i första storleken

Angert, Carl Vilhelm, Innocenceorden, 50 år

Brodd, Sven-Erik, Stiftelsen för Sverige och kristen tro, 35 år

Hagberg, Markus, Skara stiftshistoriska sällskap

von der Heide, Andreas, Consilio International

Ingemyr, Mikael, Astronomisk Ungdom

Kempe, Frans, Stora Ensos Svenska Gemensamma Pensionsstiftelse

Larsson, Christer, Lunds domkyrka

Söderhielm, Jan-Erik, Johanniterorden

Wahlgren, Yens, F.&A.M Logen Donatus nr 174

Winbladh, Titti, Enheten för stödjande av medalj till Titti Winbladh, 50 år

Medalj för betydande gärning i andra storleken

Engström, Carl-Johan, Uppsala Studentradioförening

Emmerymedaljen – För långvarig uppskattad tjänst till sjöss

Vahlsten, Pontus, Wallenius Marine

Medalj för uppskattad arbetsinsats i andra storleken

Achtenhagen, Leona, Jönköping University

Andersson DePaul, Lolita, Vara Folkhögskola

Andersson, Jonas, Borås stad

Andersson, Malin, Västra Götalandsregionen

Andersson, Marie, Västra Götalandsregionen

Andersson, Thomas, Västra Götalandsregionen

Berglund, Åsa, Folktandvården Västra Götaland

Bergfalk, Catrin, Skaraborgs sjukhus Skövde

Berglöw, Jan, Walleniusrederierna

Berlin, Vivika, Västra Götalandsregionen

Blomgren, Ingela, Södra Älvsborgs Sjukhus

Borgedahl, Mikael, Borås stad

Byström, Charlotte, Stiftelsen katolsk kyrkotidning

Carlén, Frans, Borås stad

Cullberg, Petter, Västra Götalandsregionen

Dioszegi, Attila, Jönköping University

Domargård, Kristoffer, Västra Götalandsregionen

Elfstrand, Jan, Borås stad

Ericson, Elisabet, Västra Götalandsregionen

Ericson, Håkan, Svenska Kennelklubben

Eriksson, Anette, Västra Götalandsregionen

Eriksson, Magnus, Borås stad

Eskils, Mikael, Wallfast

Flodin, Mathias, Borås stad

Fornö, Ragnar, Heby kommun

Fröst, Thomas, AB SKF Sweden

Guldstrand, Georg, Borås stad

Gunberg, Marie-Louise, Västra Götalandsregionen

Hansson, Magnus, Västra Götalandsregionen

Hedelius, Hampus, Forsbergs skola

Hedlundh, Urban, Västra Götalandsregionen

Helg, Therese, Borås stad

Hilding, Kristina, Borås stad

Hjalmarsson, Marie, Västra Götalandsregionen

Holm, Mathias, Västra Götalandsregionen

Hugosson, Fredrik, Västra Götalandsregionen

Isacsson, Pamela, Hitachi Energy Sweden

Johansson, Micael, Borås stad

Kallin, Sara, Jönköping University

Karlsson, Cathrin, Skaraborgs sjukhus Skövde

Kjellander, Björn, Jönköping University

Kjellgren, Karolina, Wallenius Wilhelmsen Ocean

Larsson, Daniel, Västra Götalandsregionen

Larsson, Hans-Åke, Borås stad

Larsson, Johan, Jönköping University

Lind, Alison, Borås stad

Lindblom, Lars, Borås stad

Lindh, Marie-Louice, Borås stad

Ljungström, Christina, Folktandvården

Västra Götaland

Mansén, Maria, Borås stad

Nilsson, Daniel, Västra Götalandsregionen

Nord, Henrik, Västra Götalandsregionen

Nordqvist, Mattias, Jönköping University

Ohlsson, Camilla, Västra Götalandsregionen

Olsson, Maria, Vara Folkhögskola

Persson, Sofie, Västra Götalandsregionen

Pettersson, Pontus, Heby kommun

Rasmusson, Fredrik, Västra Götalandsregionen

Rifve, Lars, SKF Sverige

Roupe, Rikard, Västra Götalandsregionen

Ryberg, Veronika, Borås stad

Sjöberg, Bengt, Hitachi Energy Sweden

Skog, Leif, Västra Götalandsregionen

Skoglund, Mathias, Hitachi Energy Sweden

Sokolowski, Anna, Borås stad

Stålhammar, Kristoffer, Hitachi Energy Sweden

Svensson, Joakim, Västra Götalandsregionen

Toorell, Tobias, Västra Götalandsregionen

Toresson, Jenny, Västra Götalandsregionen

Velander, Christian, Västra Götalandsregionen

Vikingsson, Jimmie, Västra Götalandsregionen

Vincze, Catalina, Borås stad

Wallenius, Anders, Västra Götalandsregionen

Wetterlund, Stefan, Borås stad

Wiiburg Setterblad, Marianne, Riddarhuset

Medalj för uppskattad arbetsinsats i tredje storleken

Axelsson, Lollo, NP Nilsson Trävaru, 40 år

Berglund, Mats, SKF Sverige

Celik Gustrin, Håkan, SKF Sverige

Drinicic, Zdravko, SKF Sverige

Johnsson, Tommy, NP Nilsson Trävaru, 40 år

Krüger, Catharina, SKF Sverige

Larsson, Staffan, SKF Sverige

Sällskapets medaljutdelningar

Nambota, Andrew, Peace Parks Foundation Sweden, 35 år

Råberg, Robert, SKF Sverige

Önnerheim, Anders, NCC Sverige

Guldarmband för uppskattad arbetsinsats

Andersson, Camilla, Heby kommun

Andin, Linda, Borås stad

Anusic, Jela, Heby kommun

Aradinovic Haxhiu, Rabisa, Borås stad

Asp-Olsén, Christina, Borås stad

Au, Lotta, Stiftelsen Danviks hospital

Avdic, Senada, Borås stad

Björkman, Carolina, Borås stad

Blomberg, Maria, Borås stad

Bralic, Hasima, Borås stad

Butaro, Lidia, Borås stad

Bäckström, Susanna, Stiftelsen Skansen Carlson, Anette, Borås stad

Carlsson, Maria, Heby kommun

Dackland, Ulrika, Heby kommun

Dahl, Marita, Stiftelsen Frisksportgården, 37 år

Delimedjac, Sabiha, Borås stad

Dobrescu, Gerogiana, Borås stad

Elmerudh Frisk, Sara, Heby kommun

Engelbrektsson, Måns, Svenska Kennelklubben

Enqvist, Anneli, Borås stad

Eriksson, Annelie, Borås stad

Eriksson, Maria, Borås stad

Forsberg, Monica, Heby kommun

Forsström, Kirsti, Stiftelsen Danviks Hospital

Gashaw, Tefera, Hässelby Hem

Gemajli, Hanumsha, Borås stad

Gustafsson, Maria, Borås stad

Gustafsson, Marie, Borås stad

Hayek, Nelly, Borås stad

Helgöstam, Maria, Stiftelsen Wenner-Gren

Center för Vetenskaplig Forskning

Holgersson, Helena, Borås stad

Holst, Anna, Västra Götalandsregionen

Hrenovac, Nelida, Stiftelsen Danviks hospital

Hultman, Margareta, Svenska Kennelklubben

Jansson, Kerstin, Heby kommun

Johansson, Christina, Heby kommun

Johansson, Linda, Borås stad

Johansson, Maria, Borås stad

Johansson, Sylvia, Borås stad

Jonsson, Fanny, Stiftelsen Danviks Hospital

Karlsson, Camilla, Heby kommun

Karlsson, Therese, Borås stad

Kekkonen, Yvonne, Svenska Kennelklubben

Kirstinä, Eeva, Borås stad

Klasson, Monika, Borås stad

Kling, Anita, Heby kommun

Klövgren, Jessica, Borås stad

Kosovac, Dzemila, Borås stad

Linden-Häll, Veronica, Heby kommun

Lögdström, Camilla, Wallenius Marine

Mahlanen, Lisbeth, Borås stad

Martinsson, Linda, Borås stad

Miche De Malleray, Anne, Kungl. Vetenskapsakademien

Molla, Atie, Heby kommun

Nordén, Katarina, Borås stad

Nordin, Alexandra, Heby kommun

Norling, Susanne, Heby kommun

Olsson, Britt-Mari, Heby kommun

Olsson, Therese, Heby kommun

Ortiz Sola, Antonia, Borås stad

Pettersson, Nina, Heby kommun

Rindemo, Gunilla, Borås stad

Sirén, Helena, Svenska Kennelklubben

Sjöström, Eva, Borås stad

Sparr, Anna, Svensk Fastighetsförmedling

Svenkvist, Urban, Borås stad

Svensson, Johanna, Heby kommun

Thorell, Birgitta, Borås stad

Vagic, Dragana, Stiftelsen Danviks hospital Wennerstrand, Malin, Heby kommun

Wictorin, Sirkka-Liisa, Borås stad

Wilsenack, Petra, Borås stad

Ölander, Linda, Borås stad

Guldklockor för uppskattad arbetsinsats

(Utdelning upphörde under året)

Andersson, Åsa, Svensk Fastighetsförmedling

Nuru, Abdelhay, Moderaternas riksorganisation

Ramsten, Annelie, Stiftelsen Nordiska museet

Salamat, Mostafa, Stiftelsen Nordiska museet

Professor Andrew Nambota överraskades under hösten med Medalj för uppskattad arbetsinsats i tredje storleken av Peace Parks Foundation Sweden på eventet Mandela Talks hos Svenska Postkodlotteriet i Stockholm. Ansökan om medaljen hade initierats av Sällskapets ledamot Anna C. Belfrage. Medaljören är regional chef för gränsöverskridande naturskyddsarbete vid Peace Parks Foundation, baserad i Zambia, och en ledande auktoritet inom människocentrerade bevarandeinitiativ och naturskyddsarbete. Med över 35 års erfarenhet av hållbara metoder som integrerar ekologisk hälsa med samhällsvälbefinnande. Sedan 2007 har professor Nambota bedrivit naturvårdsinsatser i parkområden i tio länder i södra Afrika, i det synnerligen viktiga syftet att bibehålla fred och stabilitet i regionen. Sällskapets ordförande Christina von Arbin överräckte medaljen.

Vid Stiftelsen Katolsk Kyrkotidnings 100-årsjubileum tilldelades dess ordförande

Charlotte Byström Sällskapets medalj för uppskattad arbetsinsats i andra storleken – inte endast för sin långa gärning för stiftelsen utan även för sin mångåriga insats som finanschef för Stockholms katolska stift och sitt omfattande ideella engagemang för den katolska kyrkan i Sverige. Medaljen överlämnades av Sällskapets båda ledamöter kardinal Anders Arborelius och ständige sekreterare Kjell Blückert.

Sällskapets medaljutdelningar

Astronomisk Ungdoms grundare Mikael Ingemyr tilldelades vid rörelsens högtidsdag i augusti Medalj för betydande gärning i första storleken. Anna Rathsman, tidigare generaldirektör för Rymdstyrelsen, numera observator för Astronomisk Ungdom överlämnade medaljen. Mikael Ingemyr har startat och byggt upp en ny rörelse – idag bestående av tre nationella förbund, sex regionala distrikt och ca 60 lokala föreningar – alla med syfte att främja intresset för rymden. Sedan starten 2012 har över 15 000 barn och unga varit medlemmar och årligen engagerar sig ett par hundra ungdomar ideellt. Många alumner har gått vidare till högre studier och karriär inom rymdforskning och rymdindustri. Sedan 2016 är medaljören generalsekreterare på Astronomisk Ungdoms kansli i Stockholms gamla observatorium. På gruppbilden från högtidsdagen syns medlemmar, förtroendevalda och inbjudna gäster.

Samtida belöningsmedaljer

Kungl. patriotiska sällskapet delar ut egna medaljer och hedersbevis inom olika verksamhetsområden. Tre av dessa medaljer kan även företag och organisationer ansöka om att dela ut mot lösenavgift, dessa är följande: Medalj för uppskattad arbetsinsats , Medalj för betydande gärning eller för långvarig uppskattad tjänst till sjöss i befälsställning, Emmerymedaljen .

Medaljerna kan som alternativ delas ut i form av armband med miniatyrmedalj eller infälld i en medaljdosa, men under 2025 försvann guldklockorna ur sortimentet på grund av det stigande guldpriset i relation till Skatteverkets gränser för gåvor till anställda. På samma grund infördes 2026 förutom de redan existerande guldmedaljerna för uppskattad arbetsinsats även förgyllda silvermedaljer och produktionen av silvermedaljer återupptogs. Armbandet med miniatyrmedalj delas fortsättningsvis ut endast i silver.

Sällskapets övriga medaljer är Fostrargärningsmedaljen – för betydande fostrargärning. Gösta Berg-medaljen

– bordsmedalj för kulturhistoriens område, Hantverksmedaljen – för förtjänster om yrkenas förkovran eller för utmärkt yrkesskicklighet, Kulturarvsmedaljen – för bevarande av svenskt kulturarv, Näringslivsmedaljen – för gagnerik gärning inom svenskt näringsliv, Trädgårdsmedaljen – för odlingsflit och för förtjänster om trädgårdsodling eller biodling.

Kungl. Patriotiska Sällskapets utdelning av belöningar bygger på traditioner från 1700-talet. Till att börja med delade Sällskapet framför allt ut skådepenningar, bägare, skedar, halskedjor och hattband. År 1802 fick Sällskapet tillstånd av Kungl. Maj:t att dela ut medaljer avsedda att bäras. Det beslöts att dessa medaljer skulle bäras i ett band till hälften halmgult, till hälften gräsgrönt, en symbolisk påminnelse om Sällskapets intresse för jordbrukets utveckling, dåtidens huvudsakliga näringsliv.

De samtida medaljerna är formgivna av skulptören, medalj- och myntformgivaren Ernst Nordin. Gösta Berg-medaljen är utformad av medaljgravören Leo Holmgren. Sällskapets medaljer tillverkas av företaget Svenska Medalj i Eskilstuna. *

För mer information och bärandehandledning för medaljerna, välkommen att besöka Sällskapets webbplats.

Sällskapets medaljer delas ut i första, andra och tredje storleken samt som miniatyr (11:e, 9:e, 8:e och 3:e i Berchska skalan).

Vissa med och andra utan voluter. Medaljer för uppskattad arbetsinsats, utan voluter, delas ut i andra och tredje storleken medan Medaljer för betydande gärning, med voluter, i första och andra.

Sällskapets medaljutdelningar

Ur Sällskapets äldre medaljhistoria

Ordensintendenten vid Kungl. Maj:ts Orden Christian Thorén presenterar några hedersgåvor och deras mottagare ur Kungl. Patriotiska Sällskapets långa och rika historia. Thorén är även verksam vid Göteborgs stadsmuseum.

Kungl. Patriotiska Sällskapets medaljer var ursprungligen, under det sena 1700-talet, avsedda att förvaras, först 1802 gav Gustaf IV Adolf tillstånd till att bärbara medaljer med hans bröstbild kunde förlänas, »till personer av allmogen vilka utmärkt sig för större företag i hushållningsvägen«, »i händelse av en högre förtjänst av den till belöning anmälde«, eller med Sällskapets sinnebilder för medborgerliga förtjänster, odlingsflit eller för långvarig trogen tjänst. Medaljerna skulle bäras i Sällskapets band, gul-grönt, eller i kedja i knapphålet. Frånsidan av medaljerna med sinnebilder graverades med den belönades namn, ibland med uppgift om förtjänstens art, bostadsort eller årtal. En förmodan är att medalj med band var en högre utmärkelse än den att bära i silverkedja i knapphålet. Medaljer utdelades fram till 1859 endast åt män, kvinnor erhöll från 1780-talets slut fram till 1830 ovala silvermedaljonger. Dessa var ett rent guldsmedsarbete i gustaviansk stil klippt ur en tunn silverplåt, ibland helt förgyllda eller i silver med graverade rosettornament, lagerblad och ögla monterade i en silverkedja att bäras om halsen. Två storlekar utdelades, den större mätte 6x4,2 cm, den mindre cirka hälften. Åtsidan var graverad med texten »Af Kongl. Patriotiska Sällskapet«, i vissa fall med året för utmärkelsens beviljande, frånsidan var försedd med den belönades namn och stundom med en kort motivering. Det äldsta kända exemplaret är utdelat år 1787. Exemplaret på bilden har tilldelats Ingjerd Pehrsdotter och bär gravyren, »Till Jngjerd Pehrsdotter för efterdöme af 40 års stadig och trogen tjenst vid (Smålands) Fagerhult«, troligen under 1810-talet. De bevarade exemplaren av dessa medaljer är ytterst få, de finns vanli -

gen i offentliga samlingar, knappast något exemplar med ursprunglig silverkedja är bevarat, troligen av det enkla skälet att kedjan levde vidare och ärvdes som ett vanligt smycke som bars, utan medaljen, av efterlevande.

Motsvarigheten för män av allmogen, till ovanstående medaljong för trogen tjänst, får anses vara den hattkedja med länkar i silver samt en förgylld plåt med inskrift, att bäras runt hattens kulle, som utdelades av Sällskapet. Åt både kvinnor och män utdelade Sällskapet under dessa tidiga år medaljer, silverskedar och bägare för trogen tjänst.

För kvinnor ersattes den ovala medaljongen år 1830 med Sällskapets kors, det utdelades till 1859, då det kom ur bruk på grund av den höga framställningskostnaden, korsen sågades för hand av guldsmeden ur en plåt. Ett silverkors motsvarade kostnaden för en medalj av största storleken. Därefter tilldelades både kvinnor och män samma sorts medaljer i band. Sammanlagt utdelades tre kors av rent guld, sju förgyllda kors och cirka 270 silverkors. Guldkorset, som uttryck ligen var avsett för barn uppfostrande gärning, och de förgyllda tillde

Medalj, ca 1810-talet, för långvarig trogen tjänst avsedd för kvinnor. Privat ägo.

lades kvinnor av högre ställning, ofta lärarinnor, silverkorset oftast kvinnor i tjänsteförhållande för lång och trogen tjänst.

År 1830 tilldelades två lärarinnor vid Willinska Fattigfriskolan i Göteborg varsitt guldkors för lång och framgångsrik lärargärning. De hade anmälts till belöning av landshövdingen i Göteborg, generallöjtnanten greve Axel von Rosen (1773–1834). Denne var länets hövding åren 1809–1834 och var ett av de många offren för den fasansfulla koleraepidemin i staden 1834, då han deltog i det praktiska hjälparbetet. Jungfru Anna Brita Bergman fick belöning för 26 års tjänst och Madame Helena Andersson, f. Neuadler, (1768–1856) belönades för 25 års tjänst med guldkorset, i protokollet står att de »skulle erhålla ett guldkors att

Porträtt av Madame Helena Andersson, f. Neuadler, med KPS guldkors. Pastell av Carl Fredrik Richter, ca 1840. Göteborgs stadsmuseum.

i ros (rosett) av Kongl. Sällskapets band bäras på bröstet«. I Göteborgs Stadsmuseums samlingar finns en pastell föreställande Madame Helena Andersson med guldkorset i bandros på bröstet, veterligen den enda avbildningen av ett sådant kors buret. Bilden visar porträttet, som har inventarienummer GM:32791, i stadsmuseets samlingar. Pastellen är utförd av den dansksvenske konstnären Carl Fredrik Richter (1803–1883) och visar lärarinnan på äldre dagar. Guldkorsen överlämnades av biskopen i Göteborgs stift, Carl Fredrik af Wingård, vid en högtidlighet som refererades i dagspressen. Biskop af Wingård blev sedermera ärkebiskop och ledamot i andliga ståndet av Kungl. Serafimerorden. Inget guldkors är känt i några offentliga samlingar tyvärr. Ofta har guldmedaljer skattat åt förgängelsen för sitt metallvärdes skull. Willinska Fattigfriskolan var en skola i Göteborg verksam mellan åren 1767–1945 och belägen i kvarteret Stampen. Skolan finansierades genom årliga bidrag och donationer från etablerade göteborgare och var en förebild för den folkskola, för alla, som etablerades under 1800-talet. Idag är verksamheten en stiftelse under namnet Willinska stiftelsen som verkar för stöd till unga i Göteborg genom att utdela bidrag.

I Göteborgs stadsmuseums samlingar finns ett silverkors, (t.h.) troligen utdelat under 1850-

KPS silverkors, utdelat under 1850-talet. Göteborgs stadsmuseum.

Medalj för odlingsflit, 1819–1824. Båda i privat ägo.

talet, med inskrift; »Åt Brita Johannisdotter i Hestra för långvarig trogen tjenst.« I modern tid återkom silverkorset, nu för berömvärd fostrargärning. Det första korset tilldelades fru Alvina Ahlström i Alvik år 1949.

År 1819 gav Karl XIV Johan tillstånd till att Sällskapet fick förse belöningsmedaljer med hans bröstbild, att utdelas för större förtjänster. Kungens profilporträtt är utfört av kunglige myntgravören Lars Grandell; samma porträtt användes för statliga belöningsmedaljer samt de nya mynten från 1818. Medaljerna hade inskrift, »För Odlings-Flit« och för medborgerlig förtjänst med inskriften »För utmärkt medborgerligt nit«, som bilderna ovan visar. De båda lär ha varit sällsynt utdelade av det bevarade materialet att döma, medaljerna var avsedda att bäras på bröstet i Sällskapets band. Redan 1824 slogs emellertid nya typer av medaljer för dessa förtjänster. När det gäller medaljen för odlingsflit och för trogen tjänst slogs de nu i ring, de var förut med strierad (räfflad) kant. 1824 utförde gravören Gustaf Adolf Enegren porträtten av Karl Johan samt utförde också en ny version av Sällskapets sinnebilder på jetongen med sinnebilderna och slät frånsida, avsedd för gravyr av namn och förtjänstens art.

Medaljen med sinnebilderna, för odlingsflit, utde-

lades fortsatt från 1824 med litet olika ordalydelser vad gäller inskriften. Ett exempel från 1854 är särskilt intressant. Sällskapets styrelse beslöt den 30 maj 1854 att tilldela »för odlingsflit, Korporalen vid Jönköpings Kongl. Regemente, Svärdsmannen Anders Magnus Jarl i Solberga socken af Jönköpings län, en silfvermedalj att i grönt och gult band bäras«. Inskriften på själva medaljen löd: »Åt Korporalen, Svärdsmannen, ANDERS MAGNUS JARL för berömlig odlingsflit«. En korpral kunde inte erhålla Svärdstecknet, en utmärkelse avsedd för underofficerare. Jarl innehade däremot Svärdsmedaljen som var avsedd åt underbefäl och fast anställt indelt manskap vid denna tid. Svärdsman var den benämning som i sociala sammanhang användes om innehavare av Svärdstecknet. Korpral Jarl som var född den 17 april 1803, kom i krigstjänst 17 april 1826 och befordrades till korpral den 27 maj 1837. Medaljen har, som bilden nedan visar, senare försetts med ett felaktigt rött sidenmoiréband, det måste dock ha skett för mycket länge sedan av bandets slitage och grad av blekning att döma. Möjligen har originalbandet förolyckats på något sätt och det har nog inte varit möjligt att ersätta med det korrekta bandet. Troligt är att Jarl faktiskt burit medaljen i detta band, vilket i sig är intressant. Inte någon annan medalj har heller kunnat observeras med uppgift om innehav av annan medalj eller utmärkelse angiven, som på detta exemplar.

Medaljen för långvarig trogen tjänst med sinnebilder utdelades oftast med kedja att bäras i knapphålet på bröstet. Efter 1859 upphörde det bruket och det är ett sätt att med utgångspunkt från föremålet datera medaljer av denna typ.

Medalj för odlingsflit, med felaktigt band, utdelad den 30 maj 1854. Privat ägo.

Hädanefter utdelades samtliga medaljer i Sällskapets band. Inskriften varierade över tid och är i sig intressant, stundom anges den belönades yrke eller titel, bostadsort eller arbetsplats och även i vissa fall antalet tjänsteår. Bevarade exemplar med sin silverkedja i behåll är mycket sällsynta. Två typer av silverkedjor kan också observeras, den tidigaste med ett slags ärtlänk och den senare med tätt sammanfogade öglor, nästan manglad länk. De tidigare exemplaren utmärks av sin handgravyr med större typsnitt och rik variation när det gäller utförandet, de senare, från cirka 1845, av sin synnerligen skickligt utförda gravyr med litet typsnitt och en mängd symboler och ornamentrika inramning som dekoration kring inskriften, små konstverk.

Av de båda medaljerna av denna typ som visas här till höger är den äldsta utdelad under sent 1820-tal eller i början av 1830-talet, »Åt Mathias Dahlqvist i Solefteå för 21 års trogen tjenst«. Medaljer till Norrlandslänen från denna tid är mycket sällsynta. Den andra medaljen, från 1850-talet, är utdelad »Åt Johannes Andersson i Albo (Skåne) för långvarig trogen tjenst«.

Ett bevarat exemplar av medaljen (nedan) med

Medalj, i knapphålskedja, för långvarig trogen tjänst, ca sent 1820-tal, tidigt 1830-tal. Privat ägo.

Medalj för långvarig trogen tjänst i band, utdelad den 29 november 1884. Privat ägo.

Medalj, i knapphålskedja, för långvarig trogen tjänst, ca 1850-talet. Privat ägo.

sinnebilder för långvarig trogen tjänst, i Sällskapets band, tillsammans med ett utdrag ur protokollet, fört vid Sällskapets förvaltningsutskottssammanträde, är numera både en sällsynt enhet och ett viktigt historiskt aktstycke. Härigenom kan liknande medaljer någorlunda sättas in i en tidsaxel för datering och bedömning. Långt fram i tiden åtföljdes inte medaljen som idag av ett diplom eller medaljbrev i nutida bemärkelse utan endast av ett utdrag ur protokollet där utmärkelsen i fråga behandlades och godkändes. Medaljen tilldelades »Nils Andersson uppå inkommen ansökan«, »för långvarig trogen tjenst«, den 29 november 1884.

För värdefulla uppgifter tackas arkivarie Kim Johansson.

STIFTELSEN FREDRIK BJÖRNS DONATIONSFOND

Donationsfondens bidrag går till kvinnor över 50 år som har varit anställda som hembiträde, diakon eller med vårdande uppgifter i minst 15 år i Stockholms län med en pension eller inkomst under fyra prisbasbelopp. Under 2025 beviljades 7,7 miljoner kronor.

Fredrik Björn och hans donation

Stiftelsens donator Fredrik Björn ägnade sig efter en medicinsk examen i Uppsala 1875 åt fortsatta privata studier. Han kom småningom att arbeta med drogsamlingen, det vill säga läkeväxterna, på Karolinska Sjukhuset där Kungl. Patriotiska Sällskapets sekreterare professor Severin Jolin var verksam. Fredrik Björn hade även en botanisk mönsterträdgård med bland annat läkeväxter i det som idag kallas Björns trädgård på Södermalm i Stockholm – en trädgård som så småningom uppläts för Stockholms barn att leka i. Fastigheten hade gått i arv på hans mors sida. Fadern, Carl Gustaf Björn, var en framgångsrik trädgårdsmästare och riksdagsman.

Fredrik Björn testamenterade 200 000 kronor av sin efterlämnade förmögenhet till Uppsala universitets botaniska trädgård och samma belopp till Ersta diakonissanstalt, 150 000 kronor till Sophiahemmet, 100 000 kronor till Röda Korset, samma belopp i resestipendier vid Kungl. Tekniska högskolan, 265 000 kronor till andra välgörande inrättningar samt återstående 1 265 000 kronor att lika fördelas mellan Kungliga Operan och Kungl. Patriotiska Sällskapet. Från och med 1920-talet utdelades avkastningen av donationen som pensioner på 800 kronor till »ålderstigna trotjänarinnor, som under minst 20 år haft tjänst i Stockholm, varav minst fem år i samma familj«. Fortfarande delas mindre belopp ut till denna kategori av bidragsmottagare.

Med åren minskade dock antalet mottagare som passade in på beskrivningen i Björns testamente. Därför kom stadgarna att ändras 1986. Sedan dess går stödet även till »diakoner samt behövande kvinnor som under minst 15 år vårdat människor främst på sociala och medicinska institutioner« i Stockholms län.

Stiftelsen Fredrik Björn Donationsfond förvaltas som en till Kungl. Patriotiska Sällskapet anknuten stiftelse. Idag har Donationsfonden tillgångar på cirka 400 miljoner kronor. När vi år 2020 firade att Donationsfonden delat ut bidrag i 100 år, presenterade Sällskapets dåvarande ordförande Erik Norberg en utförlig minnesteckning över donatorn, som nu föreligger som särtryck och från och med 2021 skickas ut till alla som får bidrag ur fonden för första gången. Den kan också läsas på Sällskapets webbplats.

stiftelsen fredrik björns donationsfond

Årets bidragsverksamhet

Bidrag ur Stiftelsen Fredrik Björns Donationsfond delas nuförtiden ut till kvinnor över 50 år som har varit anställda som hembiträde, diakon eller med vårdande uppgifter i minst 15 år i Stockholms län och med en inkomst under fyra prisbasbelopp och med ett kapital som understiger ett prisbasbelopp, Skatteverkets gränser för den som räknas som behövande. Bidragen är skattefria. Årets bidrag uppgick till 30 000 kronor per stipendiat.

År 2025 har ansökningsomgången för första gången genomförts via Sällskapets digitala ansökningssystem Apply, men det har också funnits möjlighet att söka med blankett på papper. Glädjande nog har 151 ansökningar av totalt 281 inkommit digitalt. Ansökningarna på papper har kansliet lagt in i Apply. Detta innebär nu att pappersarkivet på sikt kommer att avvecklas. Årets utlysning och blankett för ansökan återfinns på Sällskapets webbplats.

Stiftelsen har gått ut med en bred annonsering i Mitt i -tidningarna samt Kyrkans Tidning, Kommunalarbetaren och Aftonbladet för att få in så många ansökningar som möjligt och är även i kontakt med organisationer som kan hjälpa till med att sprida information om stipendiemöjligheten. Sista dag för ansökan är varje år i slutet av oktober. Sedan fattas beslut vid stiftelsens decembersammanträde och stipendierna betalas alltid ut före jul.

År 2025 inkom 281 (2024: 290) ansökningar till stiftelsen. Av dessa ansökningar var 254 (263) behöriga och kunde därför bifallas, därtill beviljades 4 (4) kvinnor som arbetat som hembiträden stipendier, stiftelsens ursprungliga destinatärer. Det sammanlagda beloppet som kunde beviljas detta år var 7 738 000 (7 978 000) kronor.

Vi kan konstatera att behovet av dessa bidrag är stort och att vi får många förfrågningar från personer som tyvärr inte är behöriga men ändå i stort behov av bistånd på grund av otillräckliga pensioner och ibland olyckliga levnadsomständigheter. Responsen från dem som får bidrag är översvallande stor.

År 2025 har Sällskapet för första gången genomfört ansökningsomgången via Sällskapets digitala ansökningssystem Apply.

Basketmamma och kurator

Kjell Blückert i samtal med Fredrik Björnstipendiaten Pia Kelly som tidigare arbetat som socialsekreterare och skolkurator.

När jag kommer till det klassiska konditoriet Gunnarssons på Söder förväntar jag mig inte att träffa en före detta flygvärdinna. Men så är det. Pia Kelly, en av årets Fredrik Björnstipendiater, började sitt yrkesliv som flygvärdinna.

– Längtan ut i världen började som för så många i min generation med ett år som au pair och jag hamnade i Washington DC – och fick blodad tand på USA, säger Pia med påtaglig upprymdhet.

Efter några år som barnsköterska på en neonatalavdelning hemma i Sverige och komplettering av gymnasiebetygen för att börja på högskolan valde Pia ett helt annat spår. Hon sökte och blev antagen till en flygvärdinneutbildning på SAS och kunde sedan flyga ut i världen. Efter flygvärdinnetiden blev det sex år med bas i Kalifornien som markpersonal, men hur mycket hon än trivdes med detta liv så längtade hon hem till Sverige och återvände. Och Pia började studera på Socialhögskolan.

– Jag började plugga sent och hade då redan min son Noah. På sitt sätt var det en fördel. Jag var mer flexibel och kunde plugga på kvällarna och vara med min son mycket mer än jag hade kunnat vara som ensamstående och yrkesverksam.

Så blev Pia socionom och började att arbeta som socialsekreterare i ungdomsgrupp, vilket betyder ungdomar mellan 13 och 19 år. Arbetet handlade då om att utreda orosanmälningar från skolor och privatpersoner, vilka kunde leda till familjehemsplaceringar. Förkortningarna SIS, HVB och LVU känner vi nu alltför väl till från media.

– På 90-talet handlade det mycket om drogproblem, mer än om våld. Det var och är ett slitsamt jobb

men ger också mycket tillbaka om man gillar att arbeta med människor, säger Pia eftertänksamt. Man känner ett stort ansvar när man på sätt och vis befinner sig på samhällets sista utpost.

– Det som fick mig – och många andra vet jag –att till sist sluta som socialsekreterare är när man så

stiftelsen fredrik björns donationsfond

många gånger har kommit med goda idéer och konstruktiva förslag till lösningar, men som ens chefer måste säga nej till av budgetskäl. De var klämda mellan verksamhetens behov och tillgången på resurser. Att ständigt försättas i sådana situationer tär på ens arbetsglädje och lust att anstränga sig. En annan svårighet var när föräldrar motsatte sig att ta emot hjälp. Då blev man så ledsen och uppgiven.

Pia bytte därför jobb och blev skolkurator. Det har hon aldrig ångrat. Nu fylldes arbetsdagarna inte bara av stora problem utan också av många små, men därför inte oviktiga problem. I sitt arbete träffade hon oftast ungdomarna en och en. Vad är det då som gör en bra skolkurator? undrar jag.

– Man måste ha tålamod och vara lyhörd och vara nyfiken på människor. Det är egenskaper som måste finnas i alla yrken som hanterar människor.

Här glider samtalet in på sonen Noah, som nu går på Gymnastik- och idrottshögskolan för att bli idrottslärare. Noah är basketspelare på elitnivå i Superettan, och Pia karakteriserar sig som en typisk stolt idrottsmamma. Hon gläder sig också över sonens yrkesval, eftersom hon känner igen den goda läraren i honom.

Den lärartyp som det tack och lov finns många av i skolan – de som både kan och brinner för sitt ämne och samtidigt ser alla elever och är uppriktigt intresserade av dem. Men vad har då varit det svåraste med kuratorskapet? frågar jag.

– Ja, det är förstås de mycket svåra samtalen. Då när man börjar förstå att det döljer sig stora svårigheter bakom orden. Då när ungdomen plötsligt säger »Det här får du inte berätta för någon« och man måste få honom eller henne att förstå att om det handlar om något brottsligt så måste jag i min yrkesroll gå vidare.

– Barn och ungdomar vill i de allra flesta fall skydda sina föräldrar, även om dessa är förövare. Och ofta tar de på sig en skuld för det som händer, en skuld som ofta inte ligger hos dem. Då är det så viktigt att få dem att förstå att när vuxna gör fel är det inte barnets fel; det är de vuxna som bär ansvaret och de får inte ut-

föra brottsliga handlingar. Pia minns många barn som haft det svårt och inte minst dem som levt under hedersförtryck. Kulturkonflikterna har blivit fler.

Även om skolkuratorn ingår i ett elevvårdsteam, ofta i samarbete med i alla fall en skolsköterska, är kuratorskapet ett ensamt arbete. För att få hjälp med att hantera svåra situationer i yrkeslivet och att bearbeta sina egna känslor har Pia haft tillgång till handledning i grupp. Det är något som hon verkligen uppskattat, och poängterar att hon lärde sig att hantera många svårigheter och problem inte enbart via handledarens råd utan också genom att lyssna på de andra i gruppen. Det blev ett gemensamt bearbetande av erfarenheterna.

Man läser i media om krisen i skolan. Vad tänker du om det? undrar jag.

– Ja, svaret på den frågan är inte originellt. Det behövs fler vuxna i skolan och elevhälsovården måste stärkas. Och just när hon säger det ser vi en skolklass med lågstadieelever komma travande prydligt på led ute på trottoaren.

– Titta, tänk att några av de där fina ungarna behöver extra stöd på något sätt. I snitt har några barn i varje klass det kämpigt med sin skolgång, kanske på grund av NPF-diagnoser, dyslexi eller så har de svårt att få kompisar. Det handlar faktiskt om att rädda dem till ett vettigt vuxenliv. Något som alla tjänar på, säger Pia med nästan trotsigt engagemang i rösten. Men, säger jag, hur var det på vår tid? Var det så mycket bättre? Förträngde och skyfflade vi inte undan mycket av problemen? skjuter jag in.

– Jo, säger Pia bestämt, utsatta ungdomar idag är mer utsatta än tidigare. Då kunde man vara mobbad i skolan men kunde gå därifrån. Nu är man mobbad dygnet runt på sociala medier. Och nuförtiden accepterar vi inte på samma sätt mycket av det som vi accepterade när vi var unga. Idag ser vi barnen. Vi talar mer om problemen. Alla skolor arbetar numera aktivt för att försöka förhindra mobbning. Man skulle önska att fler barn fick mer hjälp redan på låg- och mellansta -

diet. Jag var för min del en tyst och ängslig pluggis som trivdes bäst i stallet.

Jag tänker i mitt stilla sinne att det kanske är först nu på 2000-talet som vi fått det barnets århundrade som Ellen Key hoppades att 1900-talet skulle bli.

– Det verkar som om du saknar ditt jobb en del, säger jag. Och det medger Pia att hon gör. Vi enas om att det är en fantastisk förmån att få arbeta med unga människor – och ganska så jobbigt!

– Men hur fick du nys om Fredrik Björns Donationsfond? undrar jag.

– Jo, det var genom tidningen Mitt i … Fortsätt att annonsera där. Jag har hört flera andra som fått upp ögonen för stiftelsen via era annonser.

Sedan berättar hon att hon använt en del av Björnstipendiet till att hyra en stuga några veckor på sommaren via en annan stiftelse som ställer sådana till förfogande. Det är Stiftelsen Anna JohanssonVisborgs Minne som hyr ut stugor vid Skurusundet till kvinnor efter ansökan. Det kommer att bli några härliga sommarveckor som Fredrik Björn och Anna Johansson-Visborg ska tackas för!

Vi har suttit och språkat om mycket i ett par timmar, och nu måste vi båda bryta upp. Pia ska i väg till Fryshuset i Hammarby sjöstad där sonen spelar basket.

– Jag är nog fortfarande en basketmamma, säger Pia Kelly när vi skiljs.

Annons införd i Mitt i-tidningarna, Kyrkans Tidning, Kommunalarbetaren och Aftonbladet.

stiftelsen fredrik björns donationsfond

STIFTELSEN KUNGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS

UNDERSTÖDSFOND

Understödsfonden beviljar medel inom två huvudområden:

Sociala ändamål – särskilt barn och ungdom – samt Vetenskap och kultur.

Under år 2025 har cirka 11 miljoner kronor delats ut i projektmedel.

Bidrag år 2025 – Sociala ändamål

Stiftelsen Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond ger bidrag till sociala insatser, i första hand för barn och ungdomar med särskilda behov. Det ska vara projekt som stärker individer eller grupper och ökar deras förutsättningar till ett meningsfullt och utvecklande liv i gemenskap med andra.

AIK Handboll Handbollsskola i Bagartorp

30 000

AjaBajaCancer Digitala stödsamtal 100 000

Anpassade gymnasiet –Westerlundska

Astma- och Allergiföreningen Mellansverige

Barn till Ensamma Mammor, Stiftelsen Fryshuset

Studiebesök 15 000

Vinterläger för familjer med barn och unga som har astma och/eller allergier

Barn till Ensamma Mammor i Kalmar – 2025

25 000

30 000

Brobygget Uppstartsbidrag 2025 40 000

Bromma KFUK-KFUM Sommarläger för utsatta barn 50 000

Bufff Uppsala Pappa skriver brev från häkte och fängelse 40 000

Byske 4H klubb Dagläger med djur för barn  25 000

ClownClubben Clownbesök hösten 2025 50 000

Clownmedicin-Glädjeverkstan Clownbesök för barn på Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Huddinge  40 000

DHB Östra

Diabetesföreningen i Skellefteå

Aktivitetsbidrag till hörselskadade/ döva barn och barn med språkstörning

35 000

Barn- och ungdomsläger 2025 15 000

Diabetesföreningen Jönköpings län Läger för barn med diabetes 7–14 år 10 000

Elevhemmet Kamomillen, Örebro Sociala aktiviteter 10 000

Fight for Zero Fight for Zero – normdriven idrott 100 000

FilmCentrum Syd Film och samtal för inkludering! 40 000

Frälsningsarmén Football for All – för ett tryggt Bergsjön 40 000

FUB Kungsbacka Rekreationsresa FUB medlemmar 20 000

FUB Stockholms län Ungdomsträffar 2025 25 000

Under år 2025 har Understödsfonden utlyst medel i fem ansökningsomgångar och efter granskning av en beredningsgrupp ur Sällskapets förvaltningsutskott har utskottet beslutat om sammanlagt cirka 4 miljoner kronor i projektmedel.

Fältbiologerna Fältbiologernas Sommarforskarskola 40 000

Föreningen Briggen Tre Kronor Demokrati och integrationssegling 40 000

Föreningen Lunds Makalösa Föräldrar Sommaraktiviteter för barn och deras ensamstående föräldrar 40 000

Föreningen Nyhetsbyrån Järva

Ungdomsredaktionen Järva 50 000

Föreningen Textpiloterna  Läsplogen 30 000

Gårviks Badortsförening Sommarsimskola

Sommar i Nydala

Hello World! Ideell förening After School-program i socioekonomiskt utsatta områden

Hinton GC Tillsammans i rörelse – ett projekt för barn och unga med olika funktionsnedsättningar 2025

000

000

250 000

000

Hjärtebarnsfonden Summercamp 2025 i Hökensås, Tidaholm 50 000

Idrottsklubben Hephata Idrottsprojekt för döva och hörselskadade barn, ungdomar, äldre och paraidrottare

Insamlingsstiftelsen Cancer- och allergifonden Stöd till sjukdomsdrabbade i ekonomisk utsatthet

30 000

50 000

KFUM Distrikt Öst Ucare Plats för barn 50 000

KFUM Ängsholmen Sköna Söndagar 60 000

Linköpings Parasportförening

Dagläger för barn och unga med funktionsnedsättning 30 000

LP-verksamheten Sommarläger för ensamstående mammor med barn 30 000

Lunds Karateklubb 7th Open Inclusive Karate World Championship – för personer med funktionsnedsättningar

19 000

Läkare i Världen Tolka för Läkare i Världen 40 000

stiftelsen kungl. patriotiska Sällskapets Understödsfond

LÄGER Läger är en viktig del för många barn- och ungdomsverksamheter. Ett trettiotal läger har beviljats medel under året – speciellt till barn med särskilda behov.

Ungdomsklubbskonferens

Detta läger syftar till att stärka döva och hörselskadade ungdomars möjligheter till personlig utveckling, engagemang och inflytande i sina lokala ungdomsklubbar, och även till att stärka samarbetet mellan klubbarna där erfarenheter och tips utbyts om hur man kan utöva påverkansarbete i samhället. Sveriges Dövas Riksförbund bidrar på så sätt till nätverkande och ger verktyg som bidrar till en levande ungdomsverksamhet.

Sommarläger

för synskadade barn och ungdomar

Synskadade barn och ungdomar går idag i integrerade klasser, tillsammans med seende barn. Vid dessa läger får de träffa andra i samma situation i en miljö som är anpassad utifrån deras behov och där funktionsnedsättningen inte utgör ett hinder. Ett ofta förekommande socialt utanförskap och isolering kan brytas. Det är viktigt att dessa barn och unga erbjuds sammanhang där de får känna sig som en i mängden.

Sommarläger för ensamstående mammor med barn

En tydligt utsatt grupp som LP-verksamheten har kontakt med är ensamstående mammor med barn som lever under svåra ekonomiska förhållanden. De riskerar ofta att bli hemmasittande med barnen som inte får chans att uppleva nya saker och träffa barn och vuxna från andra geografiska områden. Genom ett välordnat läger på Olsnäsgården i Dalarna görs en insats för dessa kvinnor och deras barn – för både kropp och själ.

FRITID En meningsfull fritid är av stor betydelse för barn och ungdomar. Olika aktiviteter, som är tillgängliga utan kostnad eller med reducerade avgifter har beviljats medel under året.

Fight for zero

uppstod ur en djup frustration över den eskalerande våldsbrottsligheten i Sverige: hur kan vi effektivt förebygga kriminalitet, våld och utanförskap genom att arbeta med tidiga insatser för barn och unga? Organisationen arbetar med barns och ungdomars moralutveckling utifrån frågor om empati, värderingar och normer genom metoden »Five Pillars« som handlar om normdriven idrott.

Hockeylyftet för tjejer ger fler flickor möjlighet att upptäcka ishockeyn och skapar på så sätt vägar in i ett aktivt föreningsliv och gemenskap. Man vill särskilt nå flickor i socioekonomiskt utsatta områden i Örebro, där deltagandet i organiserad idrott ofta är lågt. Genom riktade prova-på-aktiviteter och en större inspirations- och träningsdag sänks trösklarna för nya deltagare och stärks tjejverksamheten i föreningen.

Football For All

Bergsjön i Göteborg är ett av Sveriges särskilt utsatta områden, präglat av hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och närvaro av kriminalitet. I Bergsjön riskerar många ungdomar att rekryteras till gäng. Genom metoden Football For All kombinerar Frälsningsarmén i detta projekt medmentorskap, skolpepp och värdegrundsarbete för att ge fler en trygg gemenskap, stärkt självkänsla och framtidstro som alternativ till kriminalitet.

stiftelsen kungl. patriotiska Sällskapets Understödsfond

Mag- och tarmförbundet Familjehelg 2025

Malmös Makalösa föräldrar

Tältläger i Skånes djurpark för ensamstående föräldrar med barn

Mälarhöjdens IK Fotboll Äventyrshelgen 2025

NOC Nätverk för ovanliga kromosomavvikelser

Familjeläger

Prinsparets Stiftelse Youth Summit – en plats för unga att öka sin framtidstro, kunskap och delaktighet i samhällsfrågor

Quartermaster for Ukraine Humanitärt stöd till Ukraina

30 000

30 000

25 000

50 000

50 000

200 000

RealStars Stockholm Stärkande insatser för unga kvinnor på thaimassagesalonger – mot sexuell exploatering 100 000

RG Aktiv Rehabilitering Ungdomsläger 2025 40 000

Riksorganisationen Unga Reumatiker Barnläger 2025

Romska Kulturcentret i Malmö

Röda Korsets Ungdomsförbund Karlstad

Lägerverksamhet för romska ungdomar i socio-ekonomiskt utsatta områden

The Homies

000

25 000

2 500

Sandvikens AIK bandy Högbolägret 2025 – inbjudan till 8–10 barn från Ukraina 18 000

Scouterna – Mullfjällets Familjeveckor Mullfjällets familjeveckor 2025 13 000

Skyddsvärnet i Göteborg Tjejgrupper hälsofrågor 30 000

STARTcentrum Entreprenörskapsläger för unga 20 000

STARTcentrum Social Impact  E-kampen – ungas drivkraft och motivation!

000

Stiftelsen Fanzingo Fanzingos Skrivkollo 50 000

Stiftelsen Hippocampus Stallhäng för hela spektrat 60 000

Stiftelsen Läxhjälpen Läxhjälp till ungdomar med extra behov i socioekonomiska utsatta områden

Stiftelsen Moomsteatern Vems lilla mössa flyger – en samproduktion mellan Moomsteatern och Teater Sagohuset

Stiftelsen Trygga Barnen Trygg Punkt

100 000

50 000

40 000

Stiftelsen Vandalorum Vandalorums Designskola 2026 40 000

Suicide Zero Livsviktiga snack 100 000

Svenska Noonan Förening Sommarläger 2025 50 000

Svenska Turnerföreningen Medlemsläger 30 000

Sveriges Dövas Ungdomsförbund Ungdomklubbskonferens 2025 20 000

Synskadades Riksförbund Stockholm Gotland Sommarläger för synskadade barn och ungdomar

Sällskapsspelsförbundet  Mötesplats för unga i Johannesfred

20 000

000

Södra Skånes Scoutdistrikt Hand i Hand läger 2025 20 000

Teater Sagohuset Teater tillsammans – ett scenkonstprojekt för barn och unga med funktionsnedsättningar

50 000

Ung vetenskapssport Ingenjörer Robotikläger 30 000

Ung Vetenskapssport Fysiker Fysik- och Astronomiläger

Unga Forskare Vetenskapligt seminarium för gymnasieungdomar (SIYSS 2025)

Unga Hörselskadade Stockholm och Gotland Ungdomsgården och miniläger

Unga med synnedsättning Syd Dig In – självhjälpsgrupper för ökad digital inkludering

Ungdomsinitiativet för psykisk hälsa Sociala aktiviteter för personer med psykiatriska funktionsnedsättningar

000 Uppsala KFUK-KFUM Findusläger på KFUM Alnäs friluftsgård

Varbergs Parasport Sundsvall Parasim Cup 2025

World Childhood Foundation  Från kunskap till handling – trygghetsarbete för barn med funktionsnedsättning

Örebro Hockey – Ungdomsförening

000

Ukraina

Den av företagaren Jonas Rydin grundade och i Sverige baserade ideella organisationen Quartermaster for Ukraine har beviljats bidrag för att distribuera taktisk sjukvårdsutrustning till den ukrainska arméns sjukvårdare. Organisationen arbetar med volontärer som är yrkesverksamma inom sjukvårdsfältet för att säkerställa att utrustningen uppfyller gällande standarder.

Tilde Addenbrooke, operativt ansvarig i Ukraina, fick som representant för organisationen i september 2025 ta emot den av regeringen nyinstiftade Ukrainautmärkelsen för sin insats i organisationens arbete. Priset som är på 200 000 kronor delades ut på Norrmalmstorg i Stockholm av biståndsminister Benjamin Dousa.

Sällskapets ledamot

ÖB Michael Claesson i samspråk med Tilde Addenbrooke och Jonas Rydin.

Polismästaren Carin Götblad i samspråk med medarbetare på Quartermaster for Ukraine.

Innehållet i en ryggsäck med sjukvårdsutrustning.

stiftelsen kungl. patriotiska Sällskapets Understödsfond

Bidrag år 2025 – Vetenskap och kultur

Stiftelsen Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond ger bidrag till humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. I första hand avses spridande och popularisering av forskningsresultat, exempelvis genom bidrag till tryck- och produktionskostnader, symposier samt utställningar. Under år 2025 har

Ahlstedt, Martin Tryck: Runö i Rigabukten – sju sekler och en sommar

Albinsson, Staffan Tryck: Musiklifvets höjande. De svenska symfoniorkestrarna och deras konserthus

30 000

30 000

Alexandersson, Maria Tryck: Björkö i mitten på 1900-talet 30 000

Alfhild Agrell-sällskapet Tryck: Lovisa Petterkvist på resa av Alfhild Agrell

Almqvist, Louise Tryck: Himlaharpan. Tematiska läsningar av P.O. Enquists författarskap

30 000

20 000

Andersson, Kent Tryck: Skedemosse – den heliga sjön 30 000

Andersson, Nils Tryck: Med tömmar i händerna

40 000 von Arbin, Christina Tryck: Biografi över Axel Magnus von Arbin 100 000

Aslaug, Ott Tryck: Ett svunnet Bohuslän 30 000

Backman, Olle Tryck: Skuleskogens Nationalpark 30 000

Bedoire, Fredric Tryck: Modernitetens hemvist. 1800-talets Norrmalm

50 000

Bedoire, Fredric Tryck: Så skapades Stockholms Konserthus 40 000

Bengtson, Monica Tryck: Riv inte mitt Göteborg

Bennich-Björkman, Li Tryck: Sista ordet är aldrig sagt. Skytteanska priset i statskunskap under 30 år

Berner, Örjan Tryck: Hur krigen slutar. Från Bismarck till Putin

Betaniastiftelsen Tryck: Våga stå kvar – om samtal vid sorg, död och obotlig sjukdom

20 000

30 000

40 000

25 000

Birkehag, Elina Tryck: Från Ko till A 20 000

Understödsfonden utlyst medel i fem ansökningsomgångar och efter granskning av en beredningsgrupp ur Sällskapets förvaltningsutskott har utskottet beslutat om sammanlagt 6,9 miljoner kronor i projektmedel.

Björk, Gunnela Tryck: Tobaksarbeterskan Viran Wedberg och Svenska Tobaksmonopolet  40 000

Björkqvist, Lars-Olof Tryck: Alfred Ekstam – Från mjölnarson till konstnär 30 000

Björndammens Masugn  Utställning om Björndammens Masugn

000

Blomgren, Roger Tryck: En biografi om filmregissören Arne Mattsson 40 000

Boethius, Ulf Tryck: »Det är kriget, det förfärliga kriget«. Världskrigen i de samtida svenska ungdomsböckerna

Bohlin, Henrik Tryck: Skola för bildning – idéhistoriska perspektiv på en nutidsfråga

Brovik, John Tryck: 44 Fyrar

Brunnby församling Tryck: Badpredikanter 100 år i Arild och Mölle

Byrén-Karlsson, Kerstin Tryck: Idremålet – en dialektal ord- och ljudbok

Carlstedt, Anna Tryck: Kentaurer – från antikens konst till dagens AI

Cavalli-Björkman, Görel Tryck: Artemisia Gentileschi, poeternas musa

Cesarini, Luca Tryck: Till Rom! med heliga Birgitta

Christoffersson, Åsa Tryck: Verner von Heidenstams hem Övralid

Dahlén, Rune W Tryck: Kvinnliga förebilder inom frikyrkorörelsen

Danielsson, Anna Tryck: Science! A Love Story

Danowsky, Peter Tryck: Slutplädering – bakom rättssalens kulisser med en advokats perspektiv

30 000

30 000

30 000

25 000

30 000

30 000

30 000

30 000

30 000

30 000

40 000

30 000

De Svenska Historiedagarna

De Svenska Historiedagarna i Göteborg

70 000

Delblancsällskapet Tryck: Jubileumsskrift 17 000

Delblancsällskapet och Ivar Lo-sällskapet

Tryck: Ivar Lo och Sven Delblanc, deras brevväxling och vänskap samt Sven Delblancs texter om Ivar Lo

30 000

Dreier, Karin Tryck: Tvätta lätt, rätt och hållbart 30 000

Droste, Heiko Workshop: Att skriva modern stadshistoria, 1970-talet fram till idag

Drottningholms Barockensemble

CD-inspelning med svenska tonsättare: Johnsen, Roman, Agrell

40 000

40 000

Dunér, Anna Tryck: Katolska kyrkogården i Solna – en spegling av katolskt liv i Sverige 20 000

Early Music Sweden Tryck: Bacchi tempel – världspremiär av Bellmans okända sångspel!  30 000

Ekbom, Moa Tryck: Oavsett vad vi kallar skönhet – Donna Tartts Den hemliga historien 30 år 30 000

Ellis Nilsson, Sara Tryck: En kort introduktion till tidiga nordiska helgon

Engström, Lennart Tryck: Arbete och kulturarv. Hantverk i en högteknologisk tid

Folkeslundas historieberättare

20 000

30 000

Tryck: Folkeslunda – Ölands mittpunkt 20 000

Franzon, Annika Tryck: Systrar i Uppsala domkyrka 30 000

Fredens Hus Filmfestival för fred

Fredrika Bremerförbundet

Tryck: Fredrika Bremerförbundets vitbok. Därför blir män rikare än kvinnor

Frieberg, Patrik Tryck: Carl, Karin och vännerna i Sundborn

Frost, Emma Tryck: Historiska stygn

Furås, Ulrika Tryck: Människan i växternas rike

Föreningen för Dendrologi och Parkvård Tryck: Lustgården

Föreningen halländska 1600-talskällor

Tryck: 50 färgstarka hallänningar

Föreningen Sveriges hemslöjdskonsulenter Ung väv – en satsning på unga som väver

Gedin, David Tryck: Strindbergs Schering – Breven till August Strindberg från Emil Schering, hans tyska översättare

Gerhards, Margit Tryck: Ölands bevarade medeltida kyrkoportaler

Granberg, Gunnar Tryck: Nordafrika, kristendomens vagga.

35 000

15 000

20 000

Green, Magnus Tryck: 1600-talets ljuskronor i Västerås domkyrka med utblickar i stiftet 30 000

Gustafsson, Anna Tryck: Fattigpensionärerna. Kvinnors liv – vems ansvar?

Götlind, Anna Tryck: Uppfinnaren. Berättelser om den radikale uppfinnaren Carl Alrik Hult

Hagberg, Markus Tryck: Osby församlings gåvooch krönikebok del II 1952–1962

Haggren, Åsa Ullas franska siden – en utställning om Ulla Cyrus-Zetterströms arbete med historisk sidenvävning

Hagman, Tore Tryck: Jakttorn och vakkojor –Landskapets väntplatser

Hallonsten, Gösta Tryck: Sjömansliv

Hansson, Klas Tryck: En ekumenisk mötesplats. Biskopsvigningar i Svenska kyrkan

Hansson, Nils Tryck: Genier utan nobelpris

000

30 000

20 000

40 000

30 000

10 000

20 000

40 000

Hederus, Per Tryck: Hederus Malmström Arkitekter – Från idealism till kritisk regionalism

Helander, Karin Tryck: Bergman bakom kulisserna. Ingmar Bergmans samarbeten på teatern

Hermele, Berndt Podd: Det judiska Högalid

40 000

30 000

25 000

40 000

20 000

20 000

30 000

30 000

40 000

10 500

50 000

Holkers, Märta Tryck: Sfinxen i myt och verklighet 30 000

Holmfors, Mona Forskartorget på Bokmässan

Holmström, Andreas Tryck: Ett berg av liv – En bok om Stig Larsson

Hultén, Tobias Tryck: Trapphusens konst. Malmö 1930–1940

Hushållningssällskapet Västra Tryck: MatGlad 2.0

40 000

30 000

30 000

30 000

stiftelsen kungl. patriotiska Sällskapets Understödsfond

Norrmalm – modernitetens hemvist

Utifrån nya gemensamma värderingar under 1800-talet blir Stockholm en del av en enhetskultur som växer fram i de större städerna i Europa. Modernitet med järnväg, telefoni och elektricitet förändrar världen; det gäller lika väl idéer, konst och arkitektur. Norrmalm är den plats i Sverige där det nya prövas med en gradvis förändring av den gamla svenska staden med dess hierarkiska uppbyggnad – på väg mot ett modernt samhälle, styrt av kapitalism, företagsamhet och ökade samhällsklyftor. Att det innovativa samlades på Norrmalm innebar ett avståndstagande från huvudstadens övriga stadsdelar liksom från provinsstäderna. En ny härskande klass uppträder med kapital i stället för anor och skjuter den gamla åt sidan. Samtidigt står separerade grupper utanför. De nya värderingarna sätter sin prägel på vad och hur man bygger.

Riv inte mitt Göteborg

Hur får man de styrande i staden att bjuda in göteborgarna till en dialog om god byggnadskultur? Monica Bengtson minns hus hon bott och jobbat i. Några står kvar men många har rivits. Författaren engagerar sig i vår tids rivningar, för att få politikerna att tänka hållbart. Förebilder finns bland dem som på 1960- och 1970-talen hejdade förödelsen i Göteborg, efter att halva landshövdingehusbeståndet försvunnit, och hos Patrick Geddes, som på 1860-talet bevarade Edinburghs Old Town, och hos Victor Hugo vars kampskrift för tvåhundra år sedan – Krig mot rivarna! – publiceras för första gången i svensk översättning. Berättelserna är personliga med aktuella exempel för att locka in läsaren. Syftet är att påverka beslutsfattare att tänka efter före rivningen av kulturminnesvärda byggnader.

Till Rom!

Till Rom! med heliga Birgitta är en guidebok om Rom som leder oss genom den eviga staden med Birgitta som ledsagare och medvandrare. Stommen i boken utgörs av platser med anknytning till heliga Birgitta: där hon vistades, där hon mottog uppenbarelser, där det finns konstverk som avbildar helgonet, reliker med anknytning till henne eller krucifix som talat till helgonet samt även de platser som omnämns i uppenbarelserna, i sägner eller vittnesbörd om Birgitta. Genom att besöka Rom i en av de mest kända historiska personernas fotspår visas staden upp ur en ovanlig infallsvinkel och blir samtidigt en guidebok till det samtida Rom och hjälper till med att sätta en ram för ett besök, så att man inte drunknar i all den konst, historia och mångfald som Rom har levererat i sin snart tretusenåriga historia.

Margit Sahlin

Margit Sahlin. Kyrka, kultur, dialog ger en vidare bild av den kvinna som kanske är mest känd som en av de tre först prästvigda kvinnorna i Svenska kyrkan, den första kvinnan som blev kyrkoherde och som grundare och ledare av S:ta Katharinastiftelsen. Boken gör den gängse bilden av Margit Sahlin mer mångsidig och tecknar bilden av en person som kom att spela en stor roll i Svenska kyrkan från 1940-talet fram till sin död 2003. Här beskrivs hennes akademiska bakgrund som romanist, hennes komplicerade förhållande till högkyrkligheten, arbetet inom Diakonistyrelsen som församlingssekreterare och en drivkraft i den framväxande kyrkliga kvinnorörelsen, hennes livslånga längtan efter ett evangeliskt klosterliv. Den pågående dialogen med kvinnorörelse och kulturliv och hennes internationella engagemang var också betydelsefulla delar av hennes engagemang.

stiftelsen kungl. patriotiska Sällskapets Understödsfond

Hälsinglands museum Tryck: Från kåkstad till modern välfärd – samgåendet mellan det nya Åvik och det gamla Hudiksvall

Höglund, Anna Tryck: Matval, matlagning och måltider – Hur blir det både gott och rätt?

Högsander, Arne Tryck: Arne Högsander – glimtar från mitt liv som dockmakare

Internationella Vetenskapsfestivalen Göteborg

Attityder som formar framtiden – vi stärker ungas tro på forskning

Jansson, Hedda Nya Tolfterna – en mötesplats för bildning

Jibréus, Dan Tryck: Vägen hem. Repatrieringar från Karolinska Institutet till nordamerikanska urinvånare

Johan Nordlandersällskapet

Konferens: Kvinnoöden i Ångermanland – från trolldom till visdom

Johansson, Kjell Tryck: Ale-Skövde socken 1750–2020. Del 2–3

Johansson, Magnus Tryck: Restaurering av Rönne å

Kalmar län Hemslöjdsförening

Karlstads universitet

Musikhögskolan Ingesund

Tryck: Judits vävar – vävanalys och kvinnohistoria

Tryck: Improvisationens musikaliska uttryck – pedagogiska, estetiska och konstnärliga perspektiv

af Klinteberg, Kristina Tryck: Diademets DNA – mytisk metafor, gyllene gloria och kunglig krans

20 000

Kålrotsakademien

30 000

30 000

100 000

10 000

40 000

25 000

20 000

30 000

30 000

30 000

30 000

Kohlström, Erik Tryck: Det vilda havet – Östersjön 40 000

Konstfrämjandet Västmanland

Tryck: The art of flerspråkigt skrivande – 27 svenska skribenter på 20 språk och 7 alfabet

Kristenson, Olle Tryck: Margit Sahlin – Kyrka, kultur, dialog

Kristoffersson, Sara Tryck: Huset på berget

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Kungliga biblioteket

Kungliga VetenskapsSocieteten i Uppsala

Tryck: Beredskap är det nya gröna. Vad historien lär oss om de areella näringarnas betydelse

Tryck: Ingeborg Wrangel: ett kvinnoöde i frihetstidens Sverige. Med Erik Wrangels självbiografi

Tryck: Kungl. VetenskapsSocietetens ledamöter 1710–2024

25 000

30 000

20 000

50 000

30 000

25 000

Tryck: Mat i säsong. Historia, klimat, livsmedelsproduktion, matpolitik

Larsson, Rikard Tryck: Art Déco och Swedish Grace i Stockholms stadsrum

Larsvall, Johan

Tryck: Scandinavian Design och segelbåtar

Leidenborg, David Tryck: Den sista amerikabåten. M/S Kungsholms formgivning och interiör

Lejon, Kjell

Lillpers, Birgitta

Tryck: Linköpings stifts historia

Tryck: Om en å. Texter och bilder från Enån i Orsa

Lindberg, Mats Tryck: »Inte med svärd utan med tankar«. Politisk islam, Muslimska brödraskapet och icke-våldstrategin

35 000

30 000

30 000

40 000

20 000

40 000

30 000

Linderholm, Ann Tryck: Moa Martinsons uppväxt i Östergötland 30 000

Lindmark, Daniel Tryck: Präster i norr under tidigmodern tid

Listerby Förkärla Hembygdsförening Tryck: Handelsträdgårdar kring Tromtesundaviken

Ljungskile SK 1926 Tryck: Ljungskile SK. 100 år av gemenskap

000

20 000

10 000

Lund, Tore Tryck: Viktor Rydberg, myten och ödet. En författarskapshistoria 25 000

Lundberg, Mattias Tryck: Musikhistoriens rekordbok 30 000

Lundberg, Urban Tidskriften Respons 120 000

Lundgren, Helena Tryck: Upsala Ångqvarn 20 000

Lundin, Tom Tryck: Hugo Elmqvist, konstnär och konsthantverkare 20 000

Malmstedt, Jan Tryck: Axel Pihl och trädgårdsmästarna på Rosendal

30 000

Mattisson, Oskar Tryck: Färje-Sverige 25 000

Mattson, Ingvar Tryck: Sverige i Nato 30 000

Midbjer, Anita Tryck: Akvarell i Norden – Ateljébesök. Konstnärer berättar 25 000

Molander Beyer, Marianne Tryck: Tillbaka till Rousseau – En uppfostringsfilosofi och dess avtryck i svensk litteratur och pedagogik 30 000

Museiföreningen Sveriges Fritidsbåtar

Tryck: Yachtkonstruktören Knud H. Reimers 30 000

Nationalmuseum Tryck: Swedish Grace i Paris 1925 30 000

Nilson, Anders Tryck: Ölandsmålare – en konsthistoria

30 000

Nilsson, Torbjörn Tryck: En halländsk glashytta i Aarholdt schouff 20 000

Nordberg, Karin Tryck: Bakslag och barrikader. Kvinnor och radio under hundra år

Nordin, Svante Tryck: Filosoferna. Från filosofins födelse till den vetenskapliga revolutionen ca. 500 f.kr–1650 30 000

Norin, Marit Tryck: Hagström – 100 minnen

000

Nyberg, Gudrun Tryck: Medicin och människor 30 000

Olsson, Simon Tryck: För mod och rådighet till sjöss under farofylld tid

Ottosson, Stellan Tryck: Prins Wilhelm – och den svåra konsten att vara kunglig

Pengsjöbygdens Intresseförening

Tryck: Pengsjöboken berättelsen om en hembygd

Perseruds Byalag Tryck: Perserud – för i tia

Petersen, Britt Trude Tryck: Långedragsboken – skärgården i staden

Poul Bjerre Sällskapet Tryck: Vårstavi – en okänd trädgårdsmiljö

Raismaa, Rosie Tryck: Boken om Tjuståsa med omnejd – från Lagmanskvarn till Ubbetorp

Remnelius, Nalle Tryck: Gravarna berättar. En kyrkogårdsvandring runt Lilla Malma kyrkas gamla begravningsplats i Malmköping

Riksarkivet

Tryck: The Art of Heraldry – Approach to a Heraldic Work of Art

Runefelt, Leif Tryck: Kroppskonster, överlevnadskonster. Aphärmare och andra entreprenörer i 1800-talets underhållning

000

000

25 000

20 000

20 000

Samuelsson, Tore

30 000

30 000

Tryck: Välkommen till Hisingsön –Vägvisare till ett gammalt Kville i Göteborg

Santell, Fredrik Tryck: Att bygga sitt liv i skuggan av kriget. Heribert Jansson – en existentiell biografi

Selma Lagerlöf-sällskapet Tryck: I sällskap med Selma – från Blandskog till Västanå Teater ur en sentida skådespelares och berättares perspektiv

Selvén, Sebastian Tryck: Historisk klädkultur i Leksand – grammatik och poesi

Sievers, Johan Tryck: För mig finns i världen tre städer, Rom, Buenos Aires och Linköping – En biografi över Henrik Åberg

20 000

20 000

30 000

35 000

30 000

Rönnells Vänner Tryck: Rönnells Antikvariat 100 år 50 000

Röstångabygdens Kulturförening

Tryck: Kvärk och dess kulturhistoria 20 000

Silfverberg, Gunilla Tryck: Dödshjälp 25 000

Sjöberg, Fredrik Tryck: Bruno Liljefors – En biografi 40 000

Sjögren Kristell, Kristina Tryck: Ölands författare – skrivande och landskap 20 000

Skara stiftshistoriska sällskap Tryck: En katedral i tiden. Skara domkyrkas restaurering 1998–1999

Skarhults kulturminne Tryck: Eget rum – om kvinnors vila genom tiderna

Skånes hemslöjdsförbund Tryck: Korgar i Sverige

Smedberg, Carl-Filip Tryck: Vad var kunskapssamhället? Historiska perspektiv på sökandet efter en ny epok, cirka 1980–2005

Smålands Akademi Tryck: Det uppfinningsrika Småland

Sorgenfrei, Simon Tryck: »Öppna era hjärtan«. Berättelsen om hur Sverige blev ett mångreligiöst land

Steorn, Patrik Tryck: Ett queer perspektiv på modernitetens intåg i den nordiska konsten 1880–1930

Stiftelsen Allmänna Barnhuset Tryck: För barnens bästa eller samhällets nytta? Allmänna Barnhusets historia under 400 år

Stiftelsen Drottningholms Slottsteater Konservering av kronkläde

Stiftelsen Forskning & Framsteg Vetenskapsjournalistik i ett digitalt landskap, för en demokratisk offentlighet baserad på vetenskap

30 000

40 000

30 000

30 000

40 000

30 000

40 000

40 000

200 000

300 000

kungl. patriotiska Sällskapets Understödsfond

POPULÄRVETENSKAP

Understödsfonden bidrar till tryckning av fysiska och vackra böcker som presenterar forskning för den intresserade allmänheten, uppmuntrar till lokalhistoria och bidrar även till aktiviteter och arenor där forskning presenteras och allmänheten bildas. Nedan ges några exempel på det senare.

Forskning & Framsteg utvecklar vetenskapsjournalistik i olika format – tryckt och i det digitala landskapet – för en demokratisk offentlighet baserad på vetenskap.

Respons publicerar sakkunniga recensioner av facklitteratur på svenska inom humaniora och samhällsvetenskap.

Forskartorget är Bokmässans största arena för populärvetenskap. Torget består av en scen för korta forskarpresentationer, en utställningsdel och Forskarkiosken där besökarna har möjlighet att fortsätta samtalet med forskarna.

Internationella vetenskapsfestivalen i Göteborg är Sveriges största mötesplats för forskare, allmänhet, skola och lärare – 2026 med en satsning på unga vuxna.

Vetenskap & Allmänhet arrangerar online-plattformen »Låna en forskare« som ger möjlighet att träffa och prata med en forskare i klassrummet eller digitalt.

Språkmuseet visar på ett nytt och interaktivt sätt hur betydelsefullt, berikande och roligt språk är.

Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar

Stiftelsen Hälsinglands museum

Stiftelsen Internationella Vadstena-Akademien

Stiftelsen Sjömanskyrkan i Göteborgs stift

Tryck: Hällristningarna i Strömstads kommun, del II

Tryck: Kniv-Kalles skatter

30 000

25 000

Tryck: Vadstena-Akademien sommaren 2025 20 000

Tryck: Sjömanskyrkan i Göteborg 150 år

Stiftelsen Språkmuseet Språk @ Kulturhuset

Stockholms läns hembygdsförbund

Stolt, Carl-Magnus

000

250 000

Tryck: Gåvor och donationer inom kulturarvet 25 000

Tryck: Den ende överlevande. Berättelsen om ångaren Tryggves förlisning 1927 30 000

Strandbadens Byaförening Tryck: Det Gamla Strandbaden

Strängnäs stiftshistoriska sällskap

000

Tryck: Missale Strengnense 1487 50 000

Studio53 ideell förening Seminarium under Svensk Musikvår 2025 10 000

Sunnerstig, Lasse Tryck: Nya boken om Hörröd

Svampkonsulenternas Riksförbund

Tryck: Sporaden 2025

Svartberg, Maria Tryck: Kloka Anna

Svenska Barnboksakademin

Svenska barnboksinstitutet

Författarveckan i Torna Hällestad

Tryck: Amanda Hammarlund – förlagschef, läsfrämjare, pionjär

Svenska Folkdansringen Zornmärket

Svenska humanistiska Förbundet

Tryck: Svenska Humanistiska Förbunders årsbok 2025: Boxen Rättvisa

20 000

000

000

000

40 000

30 000

30 000

Svenska Jägareförbundet Sveriges Vildnads seminarium 2025 50 000

Svensson Källenius, Gunilla Tryck: Fattigdom och smittsamma sjukdomar – en dödlig kombination

Svensson, Christina Tryck: Konstnären som försvann. Carl Fredrik Hills sjukdom och versmanuskript

Sveriges förenade studentkårer Tryck: Jubileumsskrift – Revolt och förnyelse 100 år av studentengagemang

Sveriges Mykologiska Förening

Tryck: Svampar i fjällen – en fälthandbok

Sällskapet Gamla Örebro Tryck: Fler berättelser från Örebro

30 000

30 000

40 000

20 000

20 000

Sällskapet Gustaf III Tryck: Skrifter utgivna av Sällskapet Gustaf III del 1 30 000

Sörmlands museum Utställning om prinsessan Maria Pavlovna 50 000

Tapani Eronen, Juha Tryck: Och sedan kom matrosen 25 000

Theselius, Mats Tryck: Pär Andersson

Thunander, Tina Tryck: Ditflyttarna

Thuresson, Måns Tryck: Svensk Pansarguide. Stridsvagn

Tisell, Peter Tryck: På Öland – om vänskap och en del annat

000

000

000

000

Trofast, Jan Tryck: Den spetsfundige Jacob Berzelius 20 000

Tullberg, Tomas Tryck: Monarkier i gungning –Prinsessan Ingeborgs värld, del 2

Tysk, Karl-Erik Tryck: Människor i Gammalsvenskby som jag minns dem

Ulricehamns OK Tryck: 70 år med Ulricehamns OK  10 000

Ulväng, Göran Nordiskt slotts- och herrgårdssymposium i Västergötland 2025 25 000

Ung Vetenskapssport Fysiker Fysikläger för universitetsstudenter

Vetenskap & Allmänhet Låna en forskare-plattform

Visby domkyrkoförsamling Tryck: Visby domkyrkas historia – Från köpmanskyrka till katedral 20 000

Volvach, Natalia Digital utställning: Sårbarhet, trauma och språk i krigets tid 50 000

Wadstein Macleod, Katarina Tryck: Konstnären Anna Boberg 30 000

Waern, Rasmus Tryck: Meningen med hus 30 000

Waldenström, Henrik Tryck: Fågelpromenader i Kungliga Nationalstadsparken 30 000

Wejderstam, Andreas Tryck: Släkten följa släktens gång. Griftetal för kyrkoåret 20 000

Widén, Per Tryck: Att skapa en patriotisk historia. Hur en grupp äldre aristokrater formade den svenska historien

58 stiftelsen kungl. patriotiska Sällskapets Understödsfond

Widman, Ulrika Tryck: Trädgårdsliv i norr – från skarsnö till frost

Wikborg, Jonas Tryck: Nu och då – Kåsebergafiskaren Ola Ahl blickar tillbaka

Wikström, Staffan Tryck: Carl Michael Bellmans Geografi. Del 2

30 000

25 000

10 000

Winbladh, Marie-Louise Tryck: Arkeologi som vapen 30 000

World Childhood Foundation Tryck: Effektrapport 2024 50 000

Åkerström, Ulla Tryck: Min själs land – Ellen Key och Italien

Ögren Wanger, Mats Tryck: Stark skola – en ödesfråga för Sverige

Ölands Museum

Himmelsberga

Tryck: Trotzig 100

30 000

30 000

30 000

Östergren, Majvor Tryck: Sundre – med blicken mot havet 20 000

Rönne å

Rönne å rinner upp i Ringsjön mitt i Skånes hjärta. Längs med ån finns det tre kraftverksdammar: Forsmöllan, pappersbruket och Sinarpsdammen. Dammarna byggdes runt sekelskiftet och utgör ett stort vandringshinder för fisk som lax och ål. Klippans kommun köpte alla tre dammarna för att riva dem och återställa ån. Projektet är Sveriges största restaurering av ett enskilt vattendrag. Dokumentationen av återställandet av detta för Skåne viktiga vattendrag är ett stort steg för att informera och visa på möjligheterna som finns för framtiden. Boken vill inspirera fler till att ta samma steg och på så sätt bidra till en bättre miljö för framtida generationer av människor och djur. Många är de som besöker naturområdet längs ån för att vandra, uppleva naturens biologiska mångfald eller paddla.

Bergman bakom kulisserna

Ingmar Bergman har kallats demonregissör och geni, världsberömd för sina filmer och det självklara affischnamnet under åren vid teatern och operan. Men han var inte ensam upphovsman till sina konstnärliga verk. Karin Helanders bok belyser regissören Bergmans samarbeten på teaterscenen under sex decennier med utgångspunkten i Bergmans brevväxling med dramatiker, scenografer, skådespelare och andra medarbetare liksom med politiker och journalister samt med hans fruar/partners. Regiexemplar och anteckningsböcker fördjupar bilden av samarbeten präglade av paradoxer – härskarteknik och kollektivt skapande, disciplin och lekfullhet, temperamentsfulla utfall och respektfullt lyssnande. Maktspel är en drivkraft, intresset för teaterpolitik är hela tiden levande och växelbruket mellan teater och film utgör en grundsten i regikonsten.

Idremålet

Dialekter är på väg att försvinna och dö ut. Nu finns en unik samling på över 2200 ord och uttryck från A till Û bevarad från Idre socken i norra Dalarna i en dialektal ord- och ljudbok där man både kan läsa orden och lyssna på hur de ska uttalas med hjälp av ett medföljande USB-minne med ljudfiler. Här finns många ord och uttryck som numer sällan används och som även glömts bort. Allt är översatt till rikssvenska. 90-åriga Astrid Norgren som är upphovskvinnan till detta verk är född och uppvuxen i Storsätern i Idre och har under 25 års tid skrivit upp ord på Idremål i en skrivbok. Nu har dessa skrivits av och spelats in med hjälp av dottern Kerstin. En presentation av Astrid och en historia från Storsätern på Idremål översatt till svenska ingår samt foton från trakten kopplade till Idreorden.

stiftelsen kungl. patriotiska Sällskapets Understödsfond

SÄLLSKAPETS LEDAMÖTER

Kungl. Patriotiska Sällskapet har 297 ledamöter varav 115 är kvinnor och 182 är män. Under 2025 valdes 16 nya ledamöter in, 5 ledamöter avled. På följande sidor finns ledamöterna presenterade. Förvaltningsutskottets sammansättning ändrades också under året. Avsnittet inleds med en artikel om en av Sällskapets första ledamöter.

Axel Magnus von Arbin

Sällskapets nuvarande ordförande Christina von Arbin har skrivit en biografi över sin anfader militären, arkitekten och kartografen som tillika var en av pionjärerna i Sällskapet. Ledamoten Gunnar Wetterberg presenterar boken.

Ibland gör historien lustiga turer och piruetter. När Christina von Arbin blev Kungliga Patriotiska Sällskapets ordförande var hon inte först i sin släkt – hennes stamfar Axel Magnus von Arbin hörde till Sällskapets grundare, och fick också bekläda ordförandeposten. Inte nog med det – i yrkeslivet kom de också varandra nära. Axel Magnus föddes in i fortifikationen, den militära byggnads- och befästningskonsten, men den inbegrep också mycket av arkitektur och stadsplanering. Christina är arkitekt, tillbringade en stor del av sitt yrkesliv vid Riksantikvarieämbetet – men närmade sig sedan sin anfader, när hon blev överintendent och chef för Statens försvarshistoriska museer.

Därför är det inte att undra på vare sig inlevelsen eller sakkunskapen, när hon nu ägnar honom en omfattande biografi. Hon går mellan det privata och det professionella, men också till Axel Magnus insatser i andra sammanhang än de militära och fortifikatoriska – han var inte bara ordförande i Sällskapet, utan också ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien och två gånger preses i KVA. På så vis hörde han till dem som bar upp den intellektuella och kulturella blomstring som förgyllde den sena frihetstiden och den inbrytande gustavianska eran.

I berättelsen om Axel Magnus fångar Christina von Arbin många av tidens karakteristika. Ta det privata. Hans morfar var bondson och västgöte, blev som Jöran Blåman Erik Dahlberghs allt-i-allo, slutade som fortifikationskamrer och adlades Blomhjelm 1705. Axel Magnus far Nils Eriksson Arbin hade fått sitt släktnamn efter Arboga, där hans far och farfar varit rådmän, men Nils sökte sig till fortfikationen. I sitt andra äktenskap gifte han sig med Blomhjelms dotter

Anna Brita, och avancerade liksom sin svärfar till fortifikationskamrer.

Axel Magnus var bara tretton år gammal när fadern dog 1730, men släktens förankring i fortifikationen kom honom till nytta. År 1732, när han slutat sina studier, fick han börja som kanslist i fortifikationen och blev året därpå inskriven som volontär. När han var tjugo år »undergick han examen i fortifikationsvetenskaperna« och förblev sedan kåren trogen tills han tog avsked 1784.

Umgänget spelade också roll. Kollegor och släktingar ända ut i tredje och fjärde led hjälpte varandra och varandras barn ut i världen och genom livet. Christina von Arbin fångar detta fint när hon går igenom släktskap men också fadderskap, den tidens institution för att åta sig en beskyddarroll gentemot sina vänners och släktingars barn.

Axel Magnus kom att tillbringa mycket tid i kammarrådet Claes Rålambs hus, där sonen Hans också gick in vid fortifikationen, blev Axel Magnus kollega, men bytte bana och slutade som hovmarskalk. Antagligen var det hos Rålambs han lärde sig franska, men där träffade han också familjens informator Olof Dahlin, så småningom adlad och en av sin tids vittraste män. Axel Magnus beskrivs som självlärd, men mycket bildad – utom franskan behärskade han tyska och latin, men också alla de vetenskaper som krävdes av en god fortifikatör.

Arbin deltog i finska kriget 1741–43. Det är ett av den svenska historiens större militära fiaskon. Hattar-

sällskapets ledamöter

Christina von Arbin med sin bok Från Pommerska kartverket till Sveaborg. Axel Magnus von Arbin – Nytänkande kartograf och fästningsbyggare i frihetstidens Sverige.

na hade bespetsat sig på att återta allt som förlorats i freden i Nystad 1721, och helst lite mer, men det slutade med att ryssarna tog hela Finland. För att svenskarna skulle återfå den östra riksdelen tvingade kejsarinnan Elisabet dem att välja Adolf Fredrik till tronföljare. Men på sätt och vis blev det fortifikationens smala lycka. Den aggressiva revanschismen var stukad. Från 1746–47 års riksdag inriktades de militära ansträngningarna på att stärka rikets försvar. I detta briljerade Axel Magnus. Riksdagen hade bestämt att Landskrona skulle rustas upp (danskarna var gramse, eftersom deras kronprins Fredrik varit tilltänkt som svensk tronföljare, innan Elisabet lade sig i) och Arbin lyckades övertyga sina förmän om en plan som var billigare och mer ändamålsenlig än den riksdagen ursprungligen tänkt sig.

På hösten 1757 beordrades Arbin till Pommern, där Sverige efter en hel del tvekan gett sig in i kriget mot Preussen, den här gången i hopp om att återfå de tyska besittningar man mist i frederna efter Karl XII:s krig. Inte heller det gick särskilt bra, men Arbin hörde till dem som räddade svenska styrkor i kritiska situationer. Framför allt genomförde han en omfattande kartering av krigsskådeplatsen, med metoder som kom att förnya och bli stilbildande framöver.

Arbin blev major 1754, men sedan stod karriären och stampade, trots att han flera gånger tjänstgjorde som generalkvartermästare under pommerska kriget. Han slog i adelstaket – skulle han befordras borde han vara adlad och efter Ulrika Eleonoras massadlingar vid frihetstidens början spjärnade adelsståndet emot. För att komma vidare hjälpte Adolf Fredrik honom att ta en omväg – han såg till att kejsaren 1761 tilldelade honom ett tysk-romerskt adelskap (det svenska Pommern var en del av det tysk-romerska riket) och året därpå fick han ett svenskt adelskap, även om det dröjde till 1776 innan han introducerades på Riddarhuset.

Med adelskapet lossnade karriären. Axel Magnus von Arbin deltog i arbetet på Sveaborg och Karlsten, och ritade nya befästningar vid Tavastehus. Sedan Gustaf III blivit kung utnämndes han till generalkvartermästare och direktör för fortifikationen 1773.

Christina von Arbin tecknar en vacker bild av en strävsam, hedervärd och begåvad fortifikationsofficer. Hans liv var knappast någon dans på rosor – trots den karriär han gjorde var hans privatekonomi ganska knagglig. Han hade inte råd att gifta sig förrän han var över femtio år och hade befordrats till överste.

Det är en fascinerande bok, inte bara en biografi utan också en spännande tidsskildring – och dessutom mycket vacker. Inte minst tack vare kartorna – fortifikatörerna kunde rita, och det är något Christina von Arbin lyckliggör alla sina läsare med. Kungliga Patriotiska Sällskapet är bara att lyckönska till sina ordförande, då som nu.

De som kommit

nyinvalda ledamöter 2025

Under året har 16 ledamöter valts in i Kungl. Patriotiska Sällskapet efter förslag av Sällskapets ledamöter.

George Bergengren, f. 1960, godsägare, styrelseordförande i ett flertal aktiebolag.

Linda Haggren, f. 1966, justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen, tidigare ämbetsman i Regeringskansliet.

Göran K. Hansson, f. 1951, professor i experimentell kardiovaskulär forskning, tidigare ständig sekreterare i Kungl. Vetenskapsakademien.

Michael Claesson, f. 1965, general och överbefälhavare för Försvarsmakten.

Erik Eckerdal, f. 1972, biskop i Visby stift, teol. dr, tidigare direktor vid Samariterhemmet.

Tove Lifvendahl, f. 1974, politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet, tidigare engagerad inom Moderaterna.

Göran Lithell, f. 1968, förste hovmarskalk, tidigare diplomat och ämbetsman.

sällskapets ledamöter

Erik Nymansson, f. 1960, chefsjustitieombudsman, tidigare justitieråd och ämbetsman i Regeringskansliet.

Gunilla Svantorp, f. 1964, landshövding i Östergötlands län, tidigare riksdagsledamot för Socialdemokraterna.

Susanne Thedéen, f. 1966, riksantikvarie, ekonom och fil. dr i arkeologi, tidigare ämbetsman i olika befattningar.

Annika Östman Wernerson, f. 1961, rektor vid Karolinska institutet, professor i njur- och transplantationsvetenskap och överläkare i klinisk patologi.

Jonas F Ludvigsson, f. 1969, professor i epidemiologi vid Karolinska institutet, överläkare i barnmedicin vid Universitetssjukhuset i Örebro.

Karin Sidén, f. 1961, överintendent vid Prins Eugens Waldemarsudde, docent i konstvetenskap och författare.

Johan Tyrberg, f. 1963, biskop i Lunds stift, tidigare församlingspräst.

Anders Thornberg, f. 1959, landshövding i Hallands län, tidigare verksam vid SÄPO och rikspolischef.

Cecilia Wikström, f. 1965, direktör för Beijerstiftelsen och Anders Walls stiftelse, tidigare riksdagsledamot för Liberalerna, europaparlamentariker, präst i Svenska kyrkan.

De som gått

avlidna ledamöter 2025

Under året har fem ledamöter i Kungl. Patriotiska Sällskapet avlidit.

Fredrik von Arnold , f. 1949 i Stockholm, d. 17 december 2025 i Uppsala, invald ledamot 2009, var utbildad jurist med olika befattningar i Regeringskansliet, hos Justitieombudsmannen och i olika tingsrätter med alla roller som man där kan ha. Hans sluttjänst var som lagman vid Uppsala tingsrätt 2010–2015. von Arnold var som många jurister engagerad i utredningsväsendet. Med sin bakgrund som reservofficer blev han huvudsekreterare i Neutralitetskommissionen och Säkerhetstjänstkommissionen. Han tillsattes 2016 av regeringen som särskild utredare och avgav året därpå betänkandet Rättslig översyn av skogsvårdslagstiftningen . Han var ideellt engagerad bland annat som styrelseledamot i Samfundet Pro Fide et Christianismo.

Harry Faulkner, f. 1931 i Stockholm, d. 23 december 2025 i Stockholm, invald ledamot 1981. Med dubbelt medborgarskap gjorde han efter studentexamen militärtjänst i the British Royal Airforce. Efter examen från Massachusetts Institute of Technology kom han att verka i företagsledande funktioner i en rad svenska företag, bland annat som verkställande direktör vid Alfa-Laval från 1980 till 1989. Han var vd för HGF International AB samt styrelseordförande i Tripep AB, Arcona AB, B&N Nordsjöfrakt AB och i SEB Fondförvaltning samt ledamot i olika företags styrelser både i Sverige och internationellt. Faulkner invaldes 1983 som utländsk ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien.

Lars Fleming, f. 1928 i Stockholm, d. 24 januari 2025 i Stockholm, invald ledamot 1986, friherre, hovsilversmed, utbildade sig vid Påhlmans handelsinstitut och Högre Konstindustriella Skolan (numera Konstfack) och vid konstskolor i Tyskland. Han kombinerade konsthantverk med företagande och övertog redan 1959 sin fars firma Atelier Borgila som han framgångsrikt drev till 2005. Fleming var engagerad i en rad organisationer i hantverksbranschen såsom Konsthantverkarnas förening och Småföretagens riksorganisation. Han finns representerad med sina silverarbeten på en rad museer och i många kyrkor. Han designade Sällskapets hedersgåva i form av ett armband efter förlaga av Sällskapets hattkedja från 1700-talet.

Sällskapets hedersgåva i form av armband med miniatyrmedalj formgiven av ledamoten Lars Fleming.

ledamöter

Kerstin Fredga , f. 1935 i Stockholm, d. 24 september i Nacka, invald ledamot 1994, var från barndomen marinerad i naturvetenskap och disputerade 1971 i astronomi vid Stockholms universitet. Under återstoden av sitt yrkesliv tjänstgjorde hon som professor i astrofysikalisk rymdforskning och i olika befattningar vid Rymdstyrelsen, till sist som dess chef. Fredga var vetenskapligt ansvarig för den första svenska forskningssatelliten Viking och verksam inom European Space Agency, 1987–1998 dess vetenskapliga ordförande. Hon var ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien, under en period dess preses, och flera andra akademier och lärda sällskap. Hon har gjort bestående avtryck genom arbete i en rad utredningar och styrelser.

Caroline Krook , f. 1944 i Stockholm, d. 16 augusti 2025 i Stockholm, invald ledamot 1990, teol. lic., biskop i Stockholms stift 1998–2009. Prästvigd 1969 efter studier vid Lunds universitet och verksam i Lund fram till 1985 då hon blev stiftsadjunkt på Graninge stiftsgård. 1990 tillträdde hon som Svenska kyrkans första kvinnliga domprost (Stockholm). Hon var en profilerad och stridbar person i både kyrka och samhälle och dagtingade aldrig med sitt samvete – offentlighetsprincip kontra själavård, kyrkan och de homosexuella, Estoniakommissionen. Hennes stora kulturintresse avspeglar sig i hennes bibliografi som bland annat innehåller verk om Olov Hartman och Ingemar Bergman. Hon var under många år ordförande i Sigtunastiftelsen.

Nya i förvaltningsutskottet

Salvatore Grimaldi, f. 1945, tekn. dr h c, företagsledare, ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien.

Maria Jansén, f. 1968, kulturdirektör i Stockholms stad, fv överintendent vid Statens historiska museer.

Förvaltningsutskottets arbete under året

sällskapets förvaltningsutskott sammanträder sex gånger om året för att behandla Sällskapets egna ärenden men också de i Understödsfonden och Fredriks Björns Donationsfond. Vid fem av dessa tillfällen redovisar beredningsgrupperna i Understödsfondens sociala grupp respektive gruppen för vetenskap och kultur sina bedömningar av de inkomna ansökningarna, som förvaltningsutskottet sedan gemensamt fattar beslut om. På samma sätt redovisar beredningsgruppen för näringslivsmedaljen och placeringsutskottet sitt arbete och framlägger förslag för beslut. De sammanträden som avhålls på kansliet inleds vanligtvis med att gäster från olika organisationer presenterar sin verksamhet. Under året har Sveriges unga akademi och tidskriften Forskning & Framsteg varit på besök.

Vid junimötet, som alltid genomförs med ett längre studiebesök, ges utrymme för diskussioner i strategiska frågor. Årets möte hölls under två dagar på Zornmuseet i Mora, där förvaltningsutskottsledamoten Johan Cederlund är chef. Vid detta möte utdelades Medalj för betydande gärning till honom (se s. 12).

Septembermötet avhålls också ofta på annan plats i kombination med ett kortare studiebesök. I år besöktes Beridna Högvakten och Kavallerikasern. Den av Understödsfonden donerade hästen Kurir inspekterades.

Decembermötet avslutas alltid med medaljutdelning (se s. 26 och 27) och middag med inbjudna gäster. I år avhölls denna på Riddarhuset.

Ordföranden Christina von Arbin representerar Sällskapet i många sammanhang. Utdelningen av hantverksmedaljerna i Stadshuset är ett årligen återkommande evenemang. I år har hon bland annat deltagit i en lunch hos H.M. Konungen. Vid denna presenterades den professur i ungt ledarskap vid Handelshög-

Förvaltningsutskottsledamoten Hans von Stockenström med Kurir vid Beridna Högvakten.

Förvaltningsutskottsledamoten Hans Eric Brodin.

skolan i Stockholm som inrättats med de medel som samlats in för att fira kungens 50 år på tronen och till vilken Sällskapet också bidragit.

sällskapets ledamöter

Förvaltningsutskottets ledamöter

Ordförande

Christina von Arbin, fv överintendent (ordförande 23). 06

Vice ordförande

Karin Helander, professor em., fv ständig sekreterare (vice ordförande 23). 19

Ständig sekreterare

Kjell Blückert, docent, fv vd (ständig sekreterare 18). 18

Kamrerare

Thomas Eriksson, finansman, fv vd (kamrerare 23). 23

Övriga ledamöter

Johan Dalman, teol. dr, biskop, överhovpredikant. 05

Hans Eric Brodin, direktör. 06

Hans von Stockenström, direktör. 16

Johan Cederlund, professor, museidirektör, kammarherre. 18

Mårten Rosenqvist, professor em., fv förste livmedikus. 22

Kerstin Calissendorff, advokat, fv justitieråd. 24

Maria Jansén, kulturdirektör, fv överintendent. 25

Salvatore Grimaldi, företagsledare. 25

Biträdande sekreterare

Anette Jonsson

Kungl. Patriotiska Sällskapets ledamöter 2025

Abrahamsson, Maria, jurist, fv riksdagsledamot. 08

Adelsohn Liljeroth, Lena, fv statsråd. 08

Adelsohn, Ulf, fv landshövding, fv statsråd. 92

Ahlin, Hans, direktör, Sällskapets kamrerare 2005–2023. 98

Akhtarzand, Minoo, fv landshövding, fv generaldirektör. 11

Alsér, Kristina, fv landshövding, fv vd. 07

Amréus, Lars, överintendent, fv riksantikvarie, kabinettskammarherre. 11

Amsellem, Patrick, fil. dr, överintendent. 24

Andersson, Bertil, professor em, fv rektor. 11

Andersson, Georg, fv landshövding, fv statsråd. 96

Andersson, Magdalena, fv riksdagsledamot, fv landshövding. 13

Andnor Bylund, Berit, fv landshövding, fv statsråd. 12

Andrén, Georg, landshövding, fv ambassadör, fv generalsekreterare. 20

Ankarcrona, Henric, direktör. 99

Annerberg, Rolf, fv generaldirektör. 13

Antonsson, Birgit, fil. dr, fv generaldirektör, fv riksbibliotekarie. 91

von Arbin, Christina, fv överintendent, Sällskapets ordförande 2023–. 03

Arborelius, Anders, biskop, kardinal. 18

Arhén, Gunilla, direktör. 07

Arnholm, Maria, landshövding, fv riksdagsledamot, fv statsråd. 20

von Arnold, Sara, professor em., fv preses. 08

Ask, Beatrice, fv landshövding, fv riksdagsledamot, fv statsråd. 20

Attefall, Stefan, landshövding, fv riksdagsledamot, fv statsråd. 24

Aurelius, Carl Axel, docent, biskop em. 07

Axén Olin, Kristina, riksdagsledamot, fv borgarråd. 07

Barklund, Åke, fv akademisekreterare och vd. 08

Belfrage, Anna C., senior advisor. 06

Bengtsson, Staffan, fv överintendent, fv statssekreterare. 10

Bergengren, George, godsägare, styrelseordförande. 25

Bergstedt, Jan, direktör. 09

Bergstrand, Mats, director. 07

Bergström, Carin, fil. dr, fv överintendent. 03

Berner, Örjan, ambassadör. 06

Bielke, Caroline Nordenfalk, grevinna, fastighetsmäklare. 08

Bill, Per, dr med., fv riksdagsledamot, fv landshövding. 16

Björck, Anders, fv landshövding, fv statsråd, fv vice talman. 02

Björk, Gunnar, styrelseordförande, fv riksdagsledamot, fv landshövding. 92

Blomqvist, Göran, fil. dr, fv vd. 09

sällskapets ledamöter

Blückert, Kjell, docent, fv vd, Sällskapets sekreterare 2018–. 17

Bohlin, Britt, fv rådsdirektör, fv landshövding. 08

Bohlin, Görel, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 92

Bonnier, Albert, bokförläggare. 15

Bonnier, Åke, biskop em. 08

Brattmyhr, John, fv Skansenchef. 08

Bremer, Kåre, professor em., fv rektor. 10

Bring, Ove, professor em. 12

Brodin, Hans Eric, direktör. 06

Brummer, Hans Henrik, fv överintendent. 07

Bråkenhielm, Anita, med. lic., fv landshövding. 90

Burenstam Linder, Mariana, direktör. 11

Burman, Carina, docent, författare. 06

Burman, Ingrid, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 17

Burman, Lars, professor, fv överbibliotekarie. 15

Bäckström, Lars, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 08

Bäckström, Urban, fv riksbankschef, direktör. 07

Calissendorff, Kerstin, advokat, fv justitieråd. 23

Carlgren, Andreas, fv statsråd, fv riksdagsledamot. 11

Carlsson, Gunilla, styrelseordförande, fv statsråd, fv riksdagsledamot. 08

Carlsson, Ingemar, docent, fv förste arkivarie, vårdare av Bernadottska arkivet. 89

Carlsson, Mårten, professor em., fv rektor. 88

Carlsson, Stefan, fv landshövding. 12

Cavalli-Björkman, Görel, professor. 06

Cederlund, Johan, professor, museidirektör, kammarherre. 06

Claesson, Michael, general, överbefälhavare. 25

Cullhed, Anders, professor em., fv preses. 15

Dahlberg, Ingrid, fv landshövding, fv vd. 02

Dalman, Johan, teol. dr, biskop, överhovpredikant. 05

Demirbag-Sten, Dilsa, generalsekreterare. 22

Dinkelspiel, Charlotte, journalist. 15

Eckerdal, Erik, teol. dr, biskop, fv direktor. 25

Eckerdal, Per, teol. dr, biskop em. 09

Edelstam, Henrik, professor. 13

Edwall Insulander, Mia, advokat, generalsekreterare. 23

Egardt, Peter, fv landshövding, fv vd. 10

Eirefelt, Christer, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 03

Eliasson, Ingemar, fv ordenskansler, fv riksmarskalk, fv landshövding, fv statsråd. 90

Ellegren, Hans, professor, fv ständig sekreterare. 22

Elmsäter-Svärd, Catharina, vd, fv statsråd. 13

Enander, Göran, fv generaldirektör, fv landshövding. 17

Engelbert, Gunilla, direktör. 05

Engqvist, Lars, fv statsråd, fv landshövding. 04

Engström, Gunvor, direktör, fv landshövding. 06

Engwall, Gunnel, professor em., fv preses, fv rektor. 06

Ericsson, Lars-Eric, fv generaldirektör, fv landshövding, fv statssekreterare. 92

Eriksson, Björn, fv landshövding, fv rikspolischef. 96

Eriksson, Eva, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 04

Eriksson, Per-Ola, fv landshövding, fv riksdagsledamot, fv generaldirektör. 03

Eriksson, Thomas, finansman, fv vd, Sällskapets kamrerare 23–. 23

Fichtelius, Erik, fil. dr h c, direktör. 10

Fischerström, Johan, förste hovmarskalk, fv generaldirektör. 04

Forsberg, Stefan, preses, kabinettskammarherre, fv konserthuschef. 21

Frebran, Rose-Marie, fv landshövding, fv vice talman. 08

Friggebo, Birgit, fv landshövding, fv statsråd. 98

Frykman Kull, Viveka, med. dr, överläkare, första livmedikus. 23

Fuglesang, Christer, professor, astronaut. 14

Furingsten, Agne, fil. dr, direktör, fv styresman. 93

de Geer, Jacob, friherre, direktör. 11

Graf, Carl Fredrik, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 18

Granqvist, Carl Jan, gästgivare. 09

Grimaldi, Salvatore, tekn. dr h c, företagsledare. 11

Grundberg, Leif, fil. dr, länsmuseichef. 17

Gröning, Lotta, fil. dr, journalist. 14

Grönvall, Karin, riksbibliotekarie. 21

Gudmundsson, Göran, professor. 11

Gunnarsson, Gösta, ekon. dr h c, fv landshövding, fv statssekreterare. 82

Hadenius, Patrik, fil. dr h c, publicist, kulturentreprenör. 24

Hagberg, Liselott, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 13

Hagberg, Magnus, överintendent. 10

Haggren, Linda, justitieråd, fv ämbetsman. 25

Haglund, Ann-Cathrine, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 93

Hallberg, Anders, professor em., fv rektor. 10

Hamilton, Eva, grevinna, direktör. 09

Hammar, Karl-Gustav, docent, ärkebiskop em. 97

Hamrin, Christina, direktör. 12

Hansson, Göran K., professor em., fv ständig sekreterare. 25

Hedelius, Tom, ekon. dr h c, fv bankdirektör. 94 von Heijne, Cecilia, fil. dr, museichef. 22

Heister, Chris, styrelseordförande, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 08

Helander, Carl-Anders, fv akademisekreterare. 13

Helander, Karin, professor em., fv ständig sekreterare, Sällskapets vice ordförande 2023–. 19

Hellström, Mats, fv landshövding, fv statsråd, ambassadör. 01

Henrekson, Magnus, professor, fv vd. 20

Herdenberg, Gunilla, styrelseordförande, fv riksbibliotekarie. 12

Hirschfeldt, Johan, fv hovrättspresident. 07

Holgersson, Bengt, fv landshövding. 97

Holmberg, Barbro, fv landshövding, fv statsråd. 08

Holmgren, Gunnar, ekon. dr, generaldirektör, fv landshövding. 15

Houby-Nielsen, Sanne, fil. dr, styresman. 16

Hultén, Anneli, landshövding, fv riksdagsledamot. 17

Husebye, Alexander, arkivarie, fv vd. 23

Hägglund, Göran, konsult, fv statsråd. 13

Hägglund, Jöran, fv landshövding, fv statssekreterare. 14

Högman, Berit, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 18

Höij, Helena, landshövding, fv riksdagsledamot. 23

Hörnlund, Börje, tekn. och med. dr h c, fv landshövding, fv statsråd. 96

Ingvar, Martin, professor, överläkare, författare. 06

Jackelén, Antje, docent, ärkebiskop em. 18

Jansén, Maria, kulturdirektör, fv överintendent. 18

sällskapets ledamöter

Jeffner, Anders, professor em., fv preses. 03

Johannesson, Karin, docent, biskop. 20

Johnson, Antonia Ax:son, direktör. 97

Jonasson, Gull-Britt, direktör. 10

Jonsson, Helena, agr. dr h c, fv landshövding, fv förbundsordförande. 19

Jordell, Björn, fv riksarkivarie. 11

Josephson, Anna, professor em., överläkare. 13

Kihlström, Lars, överläkare. 13

Kinberg Batra, Anna, fv riksdagsledamot, fv landshövding. 23

Klackenberg, Henrik, fil. dr, fv statsheraldiker, kammarherre. 03

af Klintberg, Bengt, professor, författare. 98

Kumlin, Ewa, direktör. 10

Källstrand, Bo, fv vd, fv landshövding. 09

Lallerstedt, Erik, direktör. 10

Larsén, Jan, direktör. 09

Larsson, Gerhard, fv landshövding, fv statssekreterare, fv vd. 00

Larsson, Maria, fv landshövding, fv statsråd. 15

Leksell, Laurent, ekon. dr, direktör. 08

Lewenhaupt, Jan, greve. 15

Levin, Annika, kulturkonsult. 15

Lidman, Kerstin, fv socialchef, ordförande i Kungl. Sällskapet Pro Patria. 24

Lidman, Tomas, fil. dr, fv riksbibliotekarie, fv riksarkivarie. 96

Lifvendahl, Tove, politisk chefredaktör. 25

Liliequist, Inger, fv riksantikvarie. 03

Lind, Magnus, docent. 06

Lind, Martin, docent, biskop em. 07

Lindberg, Anders, direktör. 10

Lindgren, Sven, fv landshövding. 02

Lindman, Jan, överintendent. 16

Lindqvist, Svante, professor em., fv ordenskansler, fv riksmarskalk, fv preses. 09

Lindsten, Jan, professor em. 03

Lithell, Göran, förste hovmarskalk, fv diplomat och ämbetsman. 25

Ljung, Marita, landshövding, fv statssekreterare. 24

Ludvigsson, Jonas, professor, överläkare. 25

Lundius, Marianne Gernandt, fv justitieråd. 09

Löfgren, Lars, kabinettskammarherre, fv styresman, fv teaterchef. 97

Löfström, Jessica, företagsledare. 24

Lönnqvist, Ulf, fv landshövding, fv statssekreterare, fv statsråd. 92

Lövdén, Lars-Erik, fv landshövding, fv riksdagsledamot, fv statsråd. 10

Malm, Mats, professor, ständig sekreterare. 24

af Malmborg, Marianne, fv ordf. i Kungl. Sällskapet Pro Patria, fv rikslottachef. 03

Malmström, Joakim, fil. dr, rådsdirektör fv riksantikvarie. 21

Markovits, Marika, biskop, fv direktor. 09

Mattsson, Christina, fv styresman, fv rikskanalchef. 01

Melin, Christina, fv vice sekreterare i Sällskapet. 06

Mikaelsson, Maggi, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 02

Modéus, Martin, teol. dr, ärkebiskop. 23

Mogren, Mikael, teol. dr, biskop. 20

Molin, Björn, fil. dr, fv landshövding, fv statsråd. 86

Myrdal, Janken, professor em. 96

Niblaeus, Kerstin, tekn. dr, fv generaldirektör. 12

Nilsson, Björn O., tekn. dr, styrelseordförande, fv landshövding, fv vd. 18

Nilsson, Elisabeth, styrelseordförande, fv vd, fv landshövding. 11

Nilsson, Mats, generallöjtnant, förste hovmarskalk. 15

Nisser-Dalman, Margareta, fil. dr, överintendent. 13

Norberg, Erik, fil. dr, kabinettskammarherre, fv riksarkivarie, fv ständig sekreterare, Sällskapets ordförande 2016–2023. 88

Norberg, Johan, författare. 06

Nordenfalk, Johan, friherre, advokat, styrelseordförande, hovjägmästare. 23

Nordenstam, Bertil, professor em. 98

Nordenvall, Per, fv riddarhusgenealog. 04

Nordfält, Jens, professor. 11

Norlén, Andreas, jur. dr, riksdagsledamot, talman. 20

Normark, Peter, ekon. dr, akademisekreterare och vd. 23

Norrby, Erling, professor em., fv ständig sekreterare. 97

Norrfalk, Maria, förbundsordförande, fv landshövding, fv generaldirektör. 07

Nykvist, Ann-Christin, fv statsråd, fv generaldirektör. 06

Nymansson, Erik, chefsjustitieombudsman, fv justitieråd. 25

Odelberg, Axel, författare. 05

Ohlson, Richard, direktör. 06

Olofsson, Dan, direktör. 12

Olofsson, Maud, styrelseordförande, fv riksdagsledamot, fv statsråd. 09

Olsson, Elisabeth, professor em. 07

Ortmark, Eva, fv förläggare, Sällskapets sekreterare 2005–2006. 05

Osher, Barbro, styrelseordförande, generalkonsul. 08

Osvalds, Erik, chefredaktör. 03

Palme, Joakim, professor. 13

Palmstierna, Greger, friherre, arkitekt. 15

Persson, Kristina, fv statsråd, fv landshövding. 95

Persson, Stefan, direktör. 11

Peterson, Thage G., teol. kand., fv statsråd, fv talman. 89

Pettersson, Eva, fil. dr, fv akademisekreterare. 18

Piehl, Johan, direktör. 15 von Platen, Gunilla, företagsledare. 20 von Platen, Otto, friherre, ceremonimästare. 13

Press, Victor, direktör. 07

sällskapets ledamöter

Pålsson, Margareta, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 13

Ramberg, Anne, advokat, fv generalsekreterare. 09

Ramel, Peder, friherre, direktör. 13

Rankka, Maria, direktör, författare. 11

Reuterskiöld, Marianne, fv direktör, Sällskapets sekreterare 2008–2017. 08

Risinggård, Börje, fv direktör. 07

Rosengren, Björn, direktör, fv statsråd, fv landshövding. 96

Rosenqvist, Mårten, professor em., fv förste livmedikus. 13

Rosswall, Thomas, professor em., fv rektor. 95

Rydén, Susanne, konserthuschef, operasångare, fv preses. 24

Sachs, Daniel, företagsledare, stiftelseordförande. 24

Sahlin, Gunnar, fil. dr, fv riksbibliotekarie. 03

Salén, Sven H., direktör. 80.

Samuelsson, Marianne, fv landshövding. 04

Sandin, Per, fil. dr, vice ordenskansler, kammarherre. 13

Sandwall, Peter, statssekreterare, fv landshövding, fv generaldirektör. 21

Schelin Seidegård, Cecilia, fil. dr, fv landshövding, fv vd. 10

Schrewelius Arwidson, Marie, direktör. 11

Schwartz, Margareta, fv borgarråd. 99

von Schwerin, Alexandra, friherrinna, projektledare. 11

Seiger, Åke, professor em. 13

Sennerby Forsse, Lisa, professor em., fv preses, fv rektor. 10

Sidén, Karin, överintendent, docent. 25

Silfverstolpe, Susann, fv intendent. 03

Sjöberg, Fredrik, fil. dr h c, författare. 08

Skarp, Sven-Uno, professor em. 84.

Sommestad, Lena, professor em., styrelseordförande, fv landshövding, fv statsråd. 14

Spendrup, Jens, direktör. 12

Starrin, Karin, fv generaltulldirektör, fv landshövding. 97

Stigson, Björn, direktör. 84 von Stockenström, Hans, direktör. 03

Storåkers, Michael, direktör. 06

Strannegård, Lars, professor, rektor. 20

Ström, Per, teol. dr, akademiintendent, kammarherre. 07

Strömholm, Fredrik, finansman, styrelseordförande. 24

Strömholm, Stig, professor em., fv rektor, fv preses. 88

Strømme, Maria, professor. 13

Sundqvist, Bo, professor em., fv rektor, fv preses. 08

Svantorp, Gunilla, landshövding, fv riksdagsledamot. 25

Svegfors, Mats, fv landshövding, fv chefredaktör. 00

Svensson, Birgitta, professor em., fv ständig sekreterare. 15

von Sydow, Björn, docent, fv riksdagsledamot, fv statsråd, fv talman. 17

Söderberg, Ulf, fil. dr, fv krigsarkivarie. 00

Söderbergh Widding, Astrid, professor, verkställande ledamot fv rektor. 14

Söderlind, Solfrid, professor, fv överintendent. 02

Taube, Per, friherre, direktör. 13

Thedéen, Susanne, fil. dr, riksantikvarie. 25

Thornberg, Anders, landshövding, fv rikspolischef. 25

Thörn, Ylva, fv landshövding, fv förbundsordförande. 17

Tolgfors, Sten, landshövding, fv riksdagsledamot, fv statsråd. 23

Treschow, Henrik, direktör. 10

Trolle-Bonde, Gustaf, greve. 11

Trolle-Löwen, Johan, friherre. 11

Tunhammar, Göran, fv vd, fv landshövding. 06

Tyrberg, Johan, biskop, fv församlingspräst. 25

Tysk, Gunnar, fv länsråd, Sällskapets sekreterare 1999–2005. 98

Wachtmeister, Marika, grevinna, direktör. 10

Wallin, Kerstin, fv generaldirektör, fv landshövding. 03

Wejryd, Anders, teol. dr, ärkebiskop em. 07

Wersäll, Fredrik, ordenskansler, fv riksmarskalk, fv hovrättspresident. 18

Westerberg, Jan Olov, fastighetsdirektör. 08

Westerberg, Per, fv riksdagsledamot, fv statsråd, fv talman. 13

Westerberg, Sten, fv bankdirektör, fv statssekreterare. 85

Wetterberg, Gunnar, fil. dr h c, författare. 10

Wikström, Cecilia, stiftelsedirektör, fv riksdagsledamot, fv europaparlamentariker, präst. 25

Wolodarski, Peter, chefredaktör. 06

Wåhlstedt, Håkan, fil. dr, generaldirektör, fv landshövding. 15

Wärnersson, Ingegerd, fv landshövding, fv statsråd. 02

Ågerup, Bengt, direktör. 11

Åström Iko, Karin, fv riksarkivarie. 16

Öquist, Gunnar, professor em., fv ständig sekreterare 03

Österberg, Sven-Erik, fv landshövding, fv riksdagsledamot, fv statsråd. 13

Östman Wernerson, Annika, rektor, professor, överläkare. 25

ledamöter

ÅRET I SIFFROR

Sällskapets årsredovisningar i sammandrag

År 2025 i siffror

Kungl. Patriotiska Sällskapet förvaltar dels sin egen förmögenhet, dels tre till Sällskapet knutna stiftelser. Sällskapet leds av ett förvaltningsutskott, som också utgör styrelser i Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond och Stiftelsen Fredrik Björns Donationsfond. I Kungl. Patriotiska Sällskapets Pensionsstiftelse sitter ordföranden och kamreraren samt de två anställda i styrelsen. I det följande redovisas ut-

Kungl. Patriotiska Sällskapet

Ändamål: Kungl. Patriotiska Sällskapet har till uppgift att stödja landets utveckling. Sällskapet förvaltar tre stiftelser med olika ändamål. Betydande samhällsinsatser av skiftande slag premieras genom medaljer med inriktning på ideell verksamhet, förtjänstfull yrkes- eller företagsverksamhet, kulturarv, fostrargärning, hantverk med mera.

Årets redovisade resultat: 0,007 (2,2)

Kostnader: 6,8 (4,0)

Finansiella tillgångar bokfört värde: 17,8 (16,3)

Finansiella tillgångar marknadsvärde: 30 (26,9)

drag ur de årsredovisningar som inlämnats till Länsstyrelsen i Stockholm. Siffrorna nedan redovisas i miljoner kronor, inom parentes redovisas 2024 års siffror. Marknadsvärdet på Sällskapet och dess stiftelsers förmögenhet var den 31 december 2025 cirka 1 miljard kronor (2024: 935). Fullständiga årsredovisningar kan beställas från kansliet.

Stiftelsen Fredrik Björns

Donationsfond

Ändamål: Stiftelsens ändamål är att i första hand ge bidrag åt ålderstigna tjänarinnor som under lång tid innehaft tjänst i Stockholm. I andra hand får disponibel avkastning användas som stöd och uppmuntran åt ekonomiskt behövande äldre tjänarinnor som under lång tid i Stockholms län tjänat i sociala eller medicinska institutioner vars verksamhet är att vårda människor.

Årets redovisade resultat: 21,8 (15,7)

Förvaltningsresultat: 7,3 (7,9)

Utdelade bidrag: 7,7 (8,0)

Kostnader: 1,8 (1,4)

Finansiella tillgångar bokfört värde: 176,6 (161,8)

Finansiella tillgångar marknadsvärde: 399,6 (366,8)

Kungl. Patriotiska Sällskapets och dess stiftelsers förmögenhet i mkr 2016–2025.

Stiftelsen Kungl. Patriotiska

Sällskapets

Understödsfond

Ändamål: Stiftelsens ändamål är att främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller främja vetenskaplig forskning. Bidrag utgår numera till humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. I första hand avses spridande och popularisering av forskningsresultat, exempelvis genom bidrag till tryckkostnader, symposier, utställningar samt till sociala projekt för barn och ungdom.

Årets redovisade resultat: 32,5 (44,3)

Förvaltningsresultat: 7 (9,3)

Utdelade bidrag : 10,2 (9,5)

Kostnader: 2,6 (2,0)

Finansiella tillgångar bokfört värde: 250,9 (218,3)

Finansiella tillgångar marknadsvärde: 502 (467,4)

Kungl. Patriotiska Sällskapets

Pensionsstiftelse

Ändamål: Stiftelsens ändamål är att bereda personer, som är eller varit anställda hos Kungl. Patriotiska Sällskapet eller deras efterlämnade familjemedlemmar pension.

Årets redovisade resultat: 7,4 (17,7)

Förvaltningsresultat: 0,59 (0,52)

Utdelade pensioner: 0,24 (0,24)

Kostnader: 0,28 (0,25)

Finansiella tillgångar bokfört värde: 46,8 (39,4)

Finansiella tillgångar marknadsvärde: 76,4 (73,5)

Kungl. Patriotiska Sällskapets och dess stiftelsers revisorer

Martin Sjöberg, auktoriserad revisor, BDO AB, med Sara Königslehner som suppleant. Gunilla Herdenberg, förtroenderevisor, med Leif Grundberg som suppleant.

Investeringsaktiviteter under året

Sällskapets kamrerare Thomas Eriksson rapporterar

Den samlade förmögenheten i Sällskapets fyra portföljer summerades vid årsskiftet till 1 008 miljoner kronor (2024: 918,6). Det innebär en avkastning om 9,72 procent vilket är 0,23 procent bättre än vårt nya jämförelseindex som började tillämpas vid årsskiftet 2024-12-31. (70% SIXRX & 30% MSCIW ACNDI).

Under året har placeringsrådet som instiftades 2025 bestående av kamrerare Thomas Eriksson (ordförande), Hans Eric Brodin och Hans von Stockenström hållit tre sammanträden. Fokus i placeringsrådet är på den långsiktiga sammansättningen av tillgångarna i stiftelserna. I huvudsak allokeringen av svenska respektive globala aktier men även allokering mellan sektorer i aktiemarknaden. Ett nytt inslag i portföljerna till följd av den geopolitiska omvärld vi le -

Gränsvärden för tillgångsslagen i procent

Tillgångsslag Strategisk portfölj Intervall

Aktier 95 70–95

– Svenska (inkl. fonder) 60 +/- 10

– Globala (inkl. fonder) 30 +/- 10

Alternativa investeringar 5 +/- 5

Likviditet & räntebärande 5 0–30

ver i är att vi investerat i bolag inriktade på försvarsmateriel, cybersäkerhet samt civil beredskap. Dessa investeringar sker i form av fondinvesteringar för att få en riskspridning inom dessa sektorer. I tillägg till detta har vi också under året gjort mindre investeringar i så kallade alternativa investeringar, vilket i praktiken är »Private Equity-fonder«. De är onoterade och skall ses som långsiktiga och av det skälet ge en högre avkastning än aktiemarknaden med noterade bolag.

Slutligen så har vi genomfört ett antal transaktioner i Sällskapets portfölj samt Pensionsstiftelsen. Det beror på att aktiesammansättningen varit förhållandevis koncentrerad, vilket i tider av oroliga marknader gör portföljerna är mer känsliga. Konkret har vi breddat innehaven i direktägda svenska aktier samt investerat i globala aktiefonder.

fotokällor

Inledning

TT/Magnus Lejhall s. 6

Magnus Hjalmarsson s. 8

Nationalmuseum s.9

Sällskapets medaljutdelningar

TT/Magnus Lejhall s. 10, 13–20

Kungl. Patriotiska Sällskapet/Anette Jonsson s. 12

TT/Pontus Lundahl s. 20 nederst

Kungl. Hovstaterna/Sara Friberg s. 21 och 24

Riksförbundet Svensk Trädgård/Alberto Windarp s. 23

TT/Jonas Ekströmer s. 26–27

Moderata Samlingspartiet s. 31 överst

Kungl. Vetenskapsakademien/Patrik Lundin s. 31 nederst

Peace Parks Foundation/Jens Reiterer s. 32 överst

Katolskt magasin/Rickard Eriksson s. 32 nederst

FotoOscar/Oscar Larsson s. 33

Kungl. Patriotiska Sällskapet/Bengt Gustaf Jonshult s. 34

Christian Thorén s. 35, 36 nederst, 37–38

Göteborgs Stadsmuseum/Oskar Lundin s. 36 överst

Stiftelsen Fredrik Björns Donationsfond

Kungl. Patriotiska Sällskapet/Anette Jonsson s. 40–41

Kungl. Patriotiska Sällskapet/Kjell Blückert s. 42

Stiftelsen Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond

SDUF/Sofie Hedlund s. 47 t.v.

SRF Stockholm/Gotland/Kristina Ljung s. 47 t.h. överst

LP-verksamheten/Daniel Back s. 47 nederst

Fight for zero s. 48 t.v.

Hockeylyftet för tjejer s. 48 t.h. överst

Frälsningsarmén/Jonas Nimmersjö s. 48 t.h. nederst

Quartermaster for Ukraine/Frida Mistberg s. 50 övre bilder

Quartermaster for Ukraine/Hasse Jacobson s. 50 nedre bild

Forskartorget s. 57 t.v.

Språkmuseet s. 57 t.h.

Sällskapets ledamöter

TT/Jonas Ekströmer s. 62, 64 de fyra t.h., 65 överst t.v. och längst t.h., 66–67, 69, 71–72, 75

Kungl. Patriotiska Sällskapet/Anette Jonsson s. 63 och 68 överst

Linda Haggren. Foto: Liza Simonsson s. 64

George Bergengren s. 64

Göran K. Hansson. Foto: Stefan Zimmerman s. 64

Gunilla Svantorp. Foto: Länsstyrelsen Östergötland s. 65

Susanne Thedéen. Foto: Joel Nilson s. 65

Jonas F Ludvigsson. Foto: Håkan Risberg, Region Örebro län s. 65

Karin Sidén. Foto: Lars Edelholm s. 65

Anders Thornberg. Foto: Länsstyrelsen Halland. s. 65

Cecilia Wikström. Foto Karin Röse s. 65

TT/Magnus Lejhall s. 68 nederst, 70, 73–74, 76

KONTAKTUPPGIFTER

Kungl. Patriotiska Sällskapet Eriksbergsgatan 12a 114 30 Stockholm

info@kungligapatriotiskasallskapet.se

Ständig sekreterare: Kjell Blückert kjell.bluckert@kungligapatriotiskasallskapet.se 070-278 76 62

Biträdande sekreterare: Anette Jonsson anette.jonsson@kungligapatriotiskasallskapet.se 070-278 74 63

Administrativ assistent: Deta Liljenfeldt

Kungl. Patriotiska Sällskapet Org. nr 802002-6186

Stiftelsen Fredrik Björns Donationsfond Org. nr 802007-6173

Stiftelsen Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond Org. nr 802008-0274

Kungl. Patriotiska Sällskapets Pensionsstiftelse Org. nr 802008-6990

www.kungligapatriotiskasallskapet.se

Denna årsberättelse är framtagen av Sällskapets kansli i samarbete med grafiska formgivaren Bitte Granlund, som även skapat illustrationen på s. 5. Mönstret på insidan av pärmen är framtaget under 2019 av formgivaren Lisa Lanning för Bengt Gustaf Jonshults bok Kungl. Patriotiska Sällskapets medaljer och hedersbelöningar. Det bygger på Sällskapets logotyp som i sin tur är en detalj ur det ursprungliga emblemet från 1700-talet, se s. 4.

Grafisk form och produktion: Bitte Granlund, Granlunds Grafiska, Stockholm

repro: Italgraf Media, Stockholm

Tryck: Norrmalmstryckeriet, Sollentuna 2026