- 35 i n itial er, h varigenom ett k ors kunde k01nma a tt samtid igt bevara Ini n net af ä n d a till fen1 a sex personer. T'i l l de förut näm da j e r n b la den kom1ner y tter l ig a r e en or n e ri n g med vri d n a k ring ståndaren n1ellan flöj eln och run d eln fästade j e rn rosetter hv a rj mn t e rund e l n p ryd es af fy r a till hvarand ra k o rsstäl l d a x-fo rm i gt u t huggna bandjern . .. Utom dessa grafkors eger museet från sam m a trakt Ost bo och V est bo h ärad flera andra j ern kors af sk i fta n d e typ . H varj e socken egde i regel något för si n a grafn1on u m e n t ntm ärkm Hlo d rag ; vanligen är det formen p å d et Yid stån daren Eäst a d e h op gå e n d e j e r n ban cle t som växl ar , i de t detsamnia i stället fö r att som hilr bi kta en c i rk e l , stun dom ä r eliptiskt, hjertfo rm igt eller trian gul ärt böjdt. Grafstenarna, som på båd a sidor vi sa öfver hvarand ra i n huggn a i n itial er äro i all m änhet representanter för en äld re t i d . De sträcka sig icke blott mer än hundra år längr e tillbaka, utan tyckas äf ve n bafva kommit- nr bruk r e d a n med detta århundrad es början . På de äldsta fi nnes alltid ett litet enkelt k o rs i n hugget öfver d e t första nam n et på st e n e n . Inristni ngarna, som stu n d o m omfatta hel� n a1n n et , äro eineHertid på grun d af vokalernas bortk ostande tän1ligen svårtydda. En s y nn e rli ge n i n tressant sam l i ng dylika rel{usartade i n sk ripti oner finnas ännu att se på den · garpla kyrkogårde n i ...-� senhöga i san1 m a härad .
G. K.
S m är re m e d de l a n de n . Det
Kongl.
N o r d i s k e O l d s k r ift s e l l s kab i Kjöbenhan1 företog d.
17 juni en utfärd ö fver Malmö till Falsterbo, där gräfningarna besågoR o�h föredrag b öllos vid
af
Professor
Erslev
och
intendenten
Karlin.
På ditfärden höll man rast
Kungshögen i H ammar, från hvilken D:r O Jrich talade om slaget vid Fotevig,
på hvars valplats man just befann sig.
K u l t u r h i sto r i s ka museet
i
Föreningens Lund
1 2 :te
å r s m ö te
afhölls med öflig
Torsdagen d. 14 j uni under Prof. G. Ljunggrens
högtidlighet
på
prresidium.
Af årsberättelsen framgick, att Föreningens hela medlem santal utgj orC! e
856, af hvilka 375 årliga o ch 481 ständiga, att samlingarna sedan förra årsmötet ökats med 742 n:r, af hvilka 256 voro Rkänkta och 486 inköpta för tillsamman k r . 2,73 1 : 5 1 . personer,
_.\.f
Museet hade under den tid berättelsen omfattade varit besökt a f 14,729 af
hvilka
13,684 betalt
en samm anlagd i nträdesafgift af k r . 5,767 : 75.
revisorernas berättelse för räken skapsåret l mars 1893 - 1 mars 1 894 framgick
att Föreningens behållning vid årets slut uppgick till kr. 1 1 7 ,279: 09, hvilket visade en ökni ng från föregå ende år af k r. 10,731: 97.
Sedan åt styrelsen m eddelats full
och tacksa1�1. ansvarsfribet företogos de sedvanliga valen , hvarvict Dekorationsm åla ren S; Thulin, flerårig suppleant, inval des efter Prof. C. \V . B lom strand, som, efter att allt sedan Föreningens stiftande hafva tillhört dess styrelse, nu undanbedt sig omval ; till su ppleant efter H err Thulin invald e s e. o. professorn J. Thyren. Till föreningens hedersledamöter öfverlem nades därpå deras af Herr J. Mårtensson lika originellt tänkta som k onstnärligt tecknade och illuminerade diplo m . föredragen ;
Härpå vidtog
Fil. Licent. J. Kruse lem nad e en ofvan införd m onografi af ett elfen
benRporträtt af Carl
X II,
hvarpå Intendenten Karlin i ky rkan h öll ett äfven här
- 3G ofvan i ntaget Wredrag om d e n sam m a . studentsång frå n ett :-;Hi m ni ngt'fullt ::-:ti tt m ötets och festens offici ella del.
i n föl l
orgellä ktaren afslöt på
Sy d s v e n s k a k o n st i n d u st r i l o tte r i e t i Lund, Inrars 1 : sta dragning d . 30 Bi stl. A p r i l , n å dde till denna e n afsättn i 1 1g af o mk r . 30,000 k r . De
gara n tier de tsam ma genom öfverle m n an d e af alla h ufvud k ollektioner i Södra Sverige t i l l h andtverk sföre n i n garn a lemnat för en rättvis fördel n i ng af i nköp e n hafva redan yj �at l y c k u::-:amma fru k ter i d,�;>, n verk sam hetsl ust, våra k on styrkesmän på skilda håll h ö rj at lägga i dagen . A fY e n al lmänh eten har i detta lotteri genom det nya syste m e t m r 1 l a n \' i �:m i ng ar för eget val af alla h ögre vinster fått ett he lt annat i n tret'�<.· , än h Yad fal let m å s t e ntra i and rn. Yarulotte ri er, där nfven den största T i n :;; t gen o m obehö:flighet för d e n Yinnande ofta förlorar sitt viirde .
D e H a m m e r s k a s a m l i n g a r n a . D e n 1 5 - 1 9 j u n i såldes genom ny auk t i o n i K ö l n 1) 2.14 n : r , omfattande möbler, silfver, porsl i n , em alj , elfenben 111 . 111 . ur denna m e d Hå m ycken m öda och affä rsbl i c k åstadkomna j iittesam ling. Prisen v oro j ä mförelscyi ::: låga i ctet hela auk ti ons::: u m m n n s teg till föga öfver 50,000 kr . ; hög sta pri::;en heti ngade en hög cicelerad silherpokal med 3,500 samt tre ::-:axiska pors l i n s k a nd e lab ra r m e ct 3,700 kr. Det torde varit ganska få af de ting som denna gång gått under klubban, hvilka återvändt till offentliga eller privata samlingar i �verige . \T i må e m el lerti d vara glada öfver att så pasB myc ket k u nnat räddas, som v e r k l i ge n skett vid föregå ende au k tioner, om det också ä r ri nga j ä m fördt med, hvad som horde k u n nat räddas, om vår rik sdag för i nköp till våra m u Ref'r vi sat något nf det intre::-;::::H.'. , ::-;om t l e t n o r:::dm t'torti n get vi sat för s i na. S v e n s k a s k r i ft p r o f från Eri k den heliges tid till G ustaf III : s utgifna af li tog·rajiska an stalt u nder redaktion af E. Hildeb1·and och H. Wiesel gren. Ji'ört-:ta �am li ngen, m e delt i d e n , m ed 25 plan t;cber och särskildt texthäfte : pri8 16 lo · . Det ii r i all m ä nh et endast de stora kulturfolken förbehållet att kunna gri p a si g an tm•d uppgifter s ådana �om d e n h ä r föreligga n d e . Dryga k o stnader och ut Gen Nalstabens
sigt ti l l en . af::: ä tt ni n g, som i c k e rimligtvis kan täcka dessa, m å::-:te, n ä r det gäller ett f o l k , h vars t-:pråk tala::-; och läses af endaRt några få milli o ner, i allmänhet verka afk ylande Hfven p å den varmaste vilja Det ä r l:'å m �'c k e t m era glädjande, att dessa skriftprof u ncter sådana förhål landen likvä l k u n nat s k åd a <lage n . Har det sk ett och h ar d et k u nnat åstadko mmas till ett pri s, som må ste anses så billigt, att i ngen b ibli ofil o c h i ngen idkare af hi stori :-; k fort-; k n i n g gerna k a n u n d e rlåta att förskaffa �::� i g detta arbete, kan förklarings grun den endast sökas däri , att Gen eralstabens Li tograti Bka an stalt äfven med ri s k att ( > ch den har i dessa göra en direkt förlust /Jela t ,· i sa lwad den kan åstad k om m a . ljustrycksfacsi m iler ytterl i gare och kraftigt h äfdat det anseende d e n redan förut på detta om råde fiirYiirfYat ej m i n s t gen o m utföran det af de s kr ift p r o f, som 1891 af M . Weibull utgåh o s n r Lunds Universitetsbibl i ote k s hand8k riftsamli ngar. A tt urv ale t , som hörj ar m ed den ä l dsta k ä nda skandi na-riska hand8k rift, fragment af ett gåfvobref af 1 1 35 t i l l Luwh; d o m kyrka och slutar med ett bref från Biskop Brask till ärkebi s k op Trolie d . 26 maj 1520, ä r gj ordt med säker hand och :s k a rp bliek för d e såväl f o rmella ::-:om. materi ella egendomligheter, sorn under ett tidsskede af nära 400 år s k ola göra sig gä llande, därför borga redan nam n e n på de m ä n som o m b esörj t redakti o n e n . A f urk under m ed stöne all mänt i n tresse som blifv i t reproducerade m å särskild t n ämnas U nian sdoku m e n tet från Kalmarmötet
1 397, en egen hä ndig u ppteckning af R : ta Bi rgitta, blad ur Up plan d slagen, V estgöta lagen och Magnus Erikssons stadslag ; de tre n n e se nare afgihande vackra p rof på den k o nstfärdighet, som ä fv e n i v årt land gaf sig ett uttryck genom Bi rliga ran d
teck n ingar och i n i tialer. Måtte det h ä fte som n u u tkom mit m ö ta ::; af så m y c k et in tre8se, att det n ästa, hvanned arbetet skall a f s luta s , ej för län ge må l åta Y H nta p å sig och om möjligt följas af ä n n u ett, där facsim i lerna k o m m e att återgi fva ej blott formen utan äfv e n - färge n . J ag syftar på de n af h varj e k o n st- och bokv ä n k ä n da sak naden a f ett reproduktionBurval ur illumin e rade svenska medeltidsskrifter. Red.