Issuu

Vägledning till Kulturen Lund och Östarp Drottens arkeologiska museum Tegnermuseet Borgeby slott samt Bosjöklosters mölla

KULTURHISTORISKA FÖR EN I N GE

FÖR SÖDRA SV E R IGE .

(grt111c/f/c/ I 882)

Kulturen

2003

TEX T : Claes W ahl öö Claes W ahlöö är l :e anrikvari e på Kulruren oc h sradsanrikvarie i Lund. Museer och dess hisrori a har han !ärr känna under rre decenniers ansrällning, främ sr sysselsarr med kulrurmilj övården i Lund och med anrikvari skr ansvar för Kulrurens bygg nadsbesrånd. F OTO: Vi veca Ohlsson TECKN I NGA R OC H OMSLAG : Perrer Lönegård FO R M: Chri srer Srra nd berg R EDA KTI ON : Karolina Falkheimer, Vi veca Ohlsson, Claes W ahlöö ANSVA RI G UTG I VA R E: Marga rera Alin U P P L AGA : 13 .000

Garamond No 3 och G ill MulriArr marr Wallin & D alh olm Bokrryckeri AB, Lund. T YPSN I TT :

PAP P E R:

T RYCK :

I SBN 9187 0 54 - 23 - X I SSN 0 454 - 59 1 5

2 00 3

Innehåll

Förord

Hisrorik. Kulruren - sedan 1882

r6 r7 26

Fri lufrsmuseer Byggnader på siJdra området Byggnader på norra området

68 70 7r 78

Parken Mweiparken SiJdra området Norra området

Utställningarna

II2 Samlingarna r28 Ösrarp r46 r47 r48 r49 r5r r53

Annex HiJkeriet Drottens arkeologiska m11sem11 Tegnemmseet Borgeby slott BosjiJklosters miJlla

1 54 Program/evenemang r6r Året som gått r68 Donarorer 2002 r7 0 Hedersledamöter och styrelse

Forntid - Framtid

Forntid - Framtid har alltid varit Kulturens motto. Kulturarvet ska inte bara bevaras, uran också användas so m kunskapskälla. På Kulturen finn s 49 byggnader från olika tider och samhällsklasse r. För elen bygg nacls intresseracle finns en rik Aora av bygg naclstekniker från 1400 -talet ti ll nu . Id ag driver Kulturen främst bygg hant verk för att visa på varsam bygg naclsvårcl. Ku lturen har sedan g rundandet arbetat efter konceptet » Värlclsk ulturen « . För att kunna förstå vår egen kultur mås te vi jäm föra, hi tta li kheter och ski llnader. Detta är högaktuellt idag, då nat ionalstatens - och därmed kultu rarve ts - ide omprövas. Detta är en av Kulturens styrkor. Det ställer besökaren in för frågan: vad är egentligen svenskt ) Des ig n är mer aktue ll t än någonsin . Vad är Ku lturen rikt på om inte cles ig nhi storia? Här finn s keramik , silver och g las och hela heminred ningar från olika tider. Dessutom visas design utställningar ur ett dagsaktuellt perspekti v.

Kulturens Ö starp , nära Sjöbo, är en uni k milj ö - där man kan njuta av fa ntastisk natur, lanrraser och bygg nader. H är finn s Kulturens skånegårdar, bevarad e i sin ursprungs milj ö. På Ö starp bedrivs ett fo rskningsproj ekt , där målet är att bevara och utveckla ett ekolog iskt jordbruk . Besökaren kan fö lj a vancl ringss tigen N ctt1tr och k11!tm:rspåret . Det är lika bra att säga det tyd li gt: Kulturen intar man inte på någ ra timmar. Men allt behöver ju inte ses på en gång. Ta ett "spår" till din hjälp. Spåren är temavandringar som knyter ihop p latser, hus och ting . De kan handla om allt från trädgård till et ik. Ingen vägledning kan täcka in mer än en bråkdel av elen kunskapsmassa Kulturen står för. Än mind re kan elen motsvara upp levelsen att besöka Kulturen. Här väntar båd e avkoppling och stoff för egen kreativiter. Välkommen till Kulturen! MARGARETA ALIN

4 0 . H ökeri er I hörnet av S:r S:t !\,1 · 1Jefr · Annegaran/Tomegapsgaran. o<ll°<l.Q

r. Vita Huset

Restaurang 3. Lundahallen 4 . Textilhallen 5. H ylla Smedja 6. Allmogehallen 7. Väs tra Vrams Präs tgård 8 . Gång tunnel 9. Dackes tugan (Uranäs boden) ro. Bosebo Kyrka r r . Lusthus l 2. Måketorpsboden r 3. Arberarbosraden 2.

14. Lekloftet 15. Onsjös tugan 16. Bosmålatorpet l 7 . Lekplats 18 . Arkitekternas hus 19. Blekingegårde n 2 0 . Borgarhuset 2 l. Berlingska huset 22. H elsing borg -H almsrad huset 23. Brahehuset 24 . Wahlbomska huset 25. Schlyterska huset 26. Ystad huset 2 7. Thomanderska huset 28 . Dansbana 29. N orde nstedtska huset 30. Rustmäsrarbostaden 3 I. Locus Virtutum 32. Locus Peccatorum 33. Sankta Maria Minor 34 . Gröna g rinden 35. Lindforska huset 36. H errehuset 3 7 . Örtagårde n 38. Lapidariet 39 . Dekanhuset

Endast öppet under sommaren.

Historik Kulrnren - sedan l 882

En Jtnik instit11tion fiJcl.r. Det börj ade midso mmaren 1882 . Då bestämd e sig några srndenter från Lund fö r att g rund a Kulturhi scoriska fö reningen fö r södra Sverige . Centralgestalt i denna g rupp av entusias ter, som först intresserat sig fö r »landsmålet « dvs dialekterna, var Georg ]:son Karlin , präs tson från Huaröd , mitt i Skåne. H an skulle under det följ ande halvseklet vara eldsjälen på det största svenska friluftsmuseet efter Skansen. De som bildade fö reningen drevs primärt av vilj an att rädda det kulrn rarv som horades av det snabbt växa nde urbaniserade industrisamhället. Men Kulturen g jordes inte bara till ett sydsvenskt N ordi ska museet (som den gången inklud erade Skansen). I namnet Kulturhiscori skt museum i Lund som var med från börj an låg vidsträc ktare ambiti oner än ett samlande av skandinavisk fo lkkultur. Redan hösten 1882 ställd es vad som under sommaren samlats in av allmogefö remål ut i Lund, men dröjde till l 892 med öpp nandet av ert permanent museum. Det va r på det som idag kallas N orra området och som hade köpts l 890. I planlägg ningen fö r museet arbetade den kände arkitekten H enrik Sj öström. Muse iområdet utvidgades 1898, 1907 och 1925 . 1927 köptes comten söder

Georg Karlin med en runris tad vävbricka från det medeltida Lund. Foto: A W Rahmn

om Adelgaran oc h l 929 kunde Kulturen inviga Södra om rådet med Vita Huset och Allmogehallen. Ett m11semn jo·r vdrldsk11ltttren. Kulturen kom att gå en annan väg än Nordi ska musee t; bli ckarna riktades tidig t utanför Skandinavi en och ambitio-

nen blev att fanga in världskulturen för att ge en rota! överblick, och på det materiella och and liga planet jämföra olika kulturer. Karlin skrev 19 18 »Den ledande g rundsatsen vid det Kulturhi srori ska Musee t [ ... } är sträva ndet efter universitalitet dvs att intet af allt det, med vilket ande och hand i förening uppfört den mänskliga kulturbyggnaden, får principi ellt vara från sa mlandet utes lutet «. D enna ambition led de till att Kulturen inom Aera viktiga områden skaffad e sig specialsam lingar som både i ett nationellt och internationellt persp ektiv är mycket bet ydelsefulla. »På Kulturen finns nästa n all t « heter det i en slogan från 197 0 talet. D et ligger en sanning i påståendet och museet hävdar fortfa rande prin cipen att inget mänskligt är det främmande. Sam lingarna omspänner mycke t srora geografi ska, tidsmäss iga och soc iala rum. D et g lobala perspektivet har i vår tid blivit än bet ydelsefull are än det var på Karlins.

En hcmd!ingskrctftig visionii1: Karlin var en vis ionär nydanare, jämlike med Artur Haze lius, som invig t sin skapelse Skan sen 1891, m en också rad ikalt anno rlunda i sitt museikon cept. Kulturen inrättades enlig t paviljongsystemet med bygg nade rna som tem atiska ra mar ti ll utställningarna. Som övergripande tema för sk ildringen av den svenska kulturhi srori en vald es stånd ssa mhället , alltså adel, präster, borgare och bönder.

Borgarhuset und er byggnad 1891.

Därför fa nns Herrehuset , Bosebo kyrka, Borgarhuset och Blekingegården med i ursprungskonceptet . D et hade börjar m ed ett inrresse för den skånska allmogekulturen, m en redan när museet öppnades r 892 hade denna begränsande tem ati ska ram sprän g ts. D en srad strädgård som museet Aytrat in i omdanades men kom att bilda stammen i museiparken med dess milj öer i anslu rning till de olika byggnaderna . K ulturen srod 1891 m ed »Aytrning en « av Lembkes ka huset (Borgarhuset) från Malmö för en pionjärinsats. D et var första gången ett sradshu s rogs in på ett museum. Frågan är om inre ide n m ed ett helt stadskvarter för att skildra elen borgerliga m iljöns utveckling också var banbrytande. »Stadskvartere t « byggdes upp i omgångar åren 1907-30. Själva stadsgatan g jord es till en m edvetet gestaltad generali sering av begreppet sraclen. Muse iledningen tänkte så sto rt som överhu vudtaget m edgavs .

Arkeologisk undersökning av Svartbrödraklostret vid Kiliansgatan 1906.

L11nde1arkeologin. N är Lunds stad r 890 började an lägga sitt första moderna avloppssystem fick Karlin upp ögonen för den enormt rika kunskaps källa som stadens medeltida kulturlager utgör. Han börjad e samla in fynd från avloppsgrävningarna och startade därmed en arkeologisk verksamhet som i sin oavbrutna kontinuitet både är Kulturens äldsta fortfarande aktiva

verksamhetsg ren, och Sveriges äldsta inom ett och samma medeltida stadsområde. Till allt annat svarade alltså Karlin även på den na punkt för en banbrytande insats. Num era förvaltar museet lång t över en miljon ob jekt från sina hundratioåriga arkeologiska undersökningar.

In vigningen av Ös tarp. Prins Gustaf Adolf (Gustaf VI Adol0 till höge r 1924.

K1t!t1trens Östarp - en epokgifrande 7!l11Seitanke. Redan från börj an fa nns ambi t ionen att ta in en skånsk gård på museer. Ekonomin och utrymmet lade dock hinder i väge n. I början av 1920 - talet framkom det att gården Ö starp nr l, några mil sydost om Lund , kunde förvärvas. 1924 invigdes så Ö starpsanlägg ningen. Karlin hade fullt klart för sig att bygg nade r som fl yttades, bröts loss ur sitt kulturhisrori ska sammanhang, och därmed förl orade i värde. Ambiti onen med Östarp var att skapa ett i ordets mening levande museum i ett levande kulturlandskap (detta begrepp fa nns ännu inre) . Kulturen g ick än en g ång i bräschen fö r en nyo ri entering av det kulturhisroriska museet.

K11!t11rens årsbok - ett led i moderniseringsarbetet. 193 3 fi ck den sjurtiofyraårige Karlin lämna över rodret. Nu gällde det att stabili sera ekonomin . Det främsta vapnet blev årsboken som börj ade utges l 9 3 5. D et var den som svarad e fö r den d ramati ska ökn ingen av fö rening ens med lemstal och dä rmed fö r nya fin ansierings möjlig heter. H ela museet g enomg ick en välbehövlig moderni sering . K ronan på verket sattes med de nya bygg naderna Medeltid shallen ( l 95 7) och Textilhallen (1961). Planering en fö r dessa hade börj at redan 1938, men and ra världskriget kom emellan. U nder kriget g ick Kulturen delvis på sparlåga och srora delar av samlingarna var evakuerade. Först 194 5 kunde museet ta nya tag och nyordna sina utställningar.

KULTUREN EN ÅRSBOK

1935 l l

Nya tide1·: l 960 g jordes tillägg till museiområdet då Weibullska huset och Forsbergska gården införlivades med Kulturen. l 960 -talet kom att starkt präg las av nyorientering när det gällde museers pedagog iska roll. Kulturen ställdes i skolundervi sningens tjänst och 1967 anställdes en museilektor som chef för en ny undervi sningsavdelning. U rsrällnings rekniken förnyades återigen; nya och viktiga bas utställningar tillkom. En ,, filial « till museer skapades då Hökerier vid hörnet av Sankt Annegaran och Tomegapsgaran invigdes 1963 .

»Höglagre t« i huvudmagas inet.

1 980 -tcrlet. Alla stora museer brottas med ert probl em som pub liken inre ser m yc ket av. D e ej utställd a samlingarna skall förvaras, och för den delen inre bara förva-

ras någo nstans uran också bevaras. På l 980 -talet var si ruarionen akut. Det dög inre läng re att ha vikt iga samlingar i oändamålsenliga magas in som dessutom låg otillgäng ligt placerade i och uranför Lund. Med hj älp av g ivm ilda srordonarorer påbörjades p laneringen för det stora centralmagas in som invig des 1988. För första gånge n i sin hi storia hade museer nu en rationell och klimatkontrollerad anläggning för det långs iktiga bevara ndet av de kulturhi sroriska skatterna. l 987 öppnade Kulturen ännu en »filial « vid Kattes und , då museer kring g runderna till Drottens kyrka öppnades . Där presenteras resultaten av fl era decenniers arkeo log iska undersökningar sydväs t om Srorrorger. Åren 1988 -1989 byggdes en helt ny restaurang i anslutning till Vira Huset. Möjlig heten att ära en bit eller bara dri cka kaffe är en viktig del av publi kservicen.

Personal, che/e1·; styrelse. En instituti on kan skildras genom sina chefer. Bakom detta ligger delvi s det mänskliga behovet av att periodisera hi stori en så att den blir överskådlig och tydlig. D et som synes vara chefss tämpeln p å verksamheten är dock i mångt och m ycke t ett uttryc k för det omgivande samhäll ets sk iftand e förvänrningar och kulturpoliti ska krav. Det är också med en chefsfok usering lätt att g lömma vad styrelse och personal betyder.

Täckelset faller vid invigningen av det ombyggda Vita Huset. Marie Louise Ekman och Margareta Alin. Den 2 september 1995. Foto: Ingemar D Kristiansen

Icke desto mindre är cheferna på en inscirnrion av Kulrurens karakrär vikriga och framföra Il r m ås re de vara med sin rid .

Chefer Jo·r K11/t11ren: Georg ]:son Karl in 1882 -1934 Sven T Kj ell berg 1934-1961 Bengr Beng rsson l 961-1977 Eva Nordenson 1977-1982 Anders W M årrensson 1982-1993 Marga rera Alin 1993-

Vid 1 900 -tctlet.r s/11t. l 990 -ralers mes c ge nomgri pancle förändring av musee r är uran vidare ombygg naden av Vira Huser. En ny hörsa l var err länge känr behov. Der gam la »Auditorier« uppfy llde varken kraven på modern reknik eller på bekvämli gher. Andra behov var en ny enrre och en ny receprion m ed rillhörande urrymmen för musei buriken. D er var också önskvärr arr besökarna skulle kunn a gå rärr ur på museiområder och slippa

Från Kulturens samtidsdokumentation. I mitten undersköterskan Eva Kjellsson, Lunds lasarett

labyrinten genom salarna i Vi ta huset. Ombygg naden påbörjades 1994 och dec omges taltade Vi ra Huse c åcerin vig des 1995 · För No rra områdec påbörj ades 1996 ett fö ränd ringsarbece. Främsc syfrade de c cill en restaurering av frilufcsmuseiplanen frå n l 892 . Bosmålas m gan fl yt tades till ett läge norr om Blekingesm gan oc h klockstapeln återuppbyggdes väs ter om Bosebo kyrka. I omgestaltningen ing ick också en ny lekplacs och en ny gechage . U nder l 990 -talet genom fördes dessutom flera viktiga resta urerings- och ombygg nadsproj ekt ; Locus Peccarorum , Rustmäsra rbosraden, Berlingska huset , Locus Virtutum , Blekingegården, Lind-

fo rska husec och Nordenstedtska sti fre lsens hu s. Alla med sikte på bygg nadsåtgärder som tekniskt och antikvari skt tillgodoser dec tradicionella bygg hantve rker.

Nyct tider - nya 11tstal!ningai'. I utställningarna visar Kulturen upp sin mångs idig het. Sedan l 980 -talet har en omfa tta nde fö rn yelse äg t rum för att svara mot moderna krav på ges taltning och pedagog ik . Till de så kallade fasta utställning arna skall publiken åcervända i många år, vilket ställer speciella krav. Som exem pel på vik tiga tillfälliga utställningar kan Mas ker - andra världar och Att överleva - minnen frå n kvinnoläg ret i Rave nsbri.ick nämnas .

Fotograf Elisabeth Ohlsson framför en av sina bilde r i »Ecce homo « 1998. Foto: Ingemar D Kristi ansen

Nyare/astct 11tsta!!ningar: 199 3 -94.Lund e&er 1658 1995 . Bokkulturen 1997. U ni versitetsmuseet 1998. Moderni smen. En ny konst. En ny värld 1999. Makt , p rakt, identitet skånsk renässa ns 1999 . Met ropoli s. Lund på medelti de n 200 3. Ting fö r lek De mera kortli vade, så kallade till fä lliga utställningarna, är uromorde ntlig t viktiga . Med Kulturens breda intresse n speglar de näs tan allt mellan himmel och jord. Museet byter i de t avseendet skepnad fl era gånger per år. Kulturen har väldiga samlingar att

häm ta materi al ur fö r sina utställningar. Majoriteten av museets fö remål finn s magasi nerade, men g ivetvis åtkomliga fö r fo rskning och stud ier. Museet måste ovillkorligen verka i samtiden! Detta innebär till exempel deltagande i gemensamma svenska museiproj ekt. Srora satsningar görs sedan 1980 -talet på fors knings undersökningar av de t svenska samhället och Kulturens mer än hund raåriga spec ialitet , medeltidsarkeolog i, är vital. Det ursprung liga, gen iala mottot »ForntidFramtid « skulle kunna komp letteras »Med Kulturen i samti de n«.

Friluftsmuseet Bygg nader - Park - Ursrällninga r - Samlingar

Byggnader på södra området

VITA HUSET Kv Tegner l Byggnadsår: l 854, tillbyggt l 887 Byggherrar: Auditör M Larsson, domkyrkokam rer Sven Carl Brink Ombyggt: 1927-1928, ark itekt: Lars Kolmodi n 1994 -1 995, Månsson D ahlbäck arki rekrkonror Den äldre bebyggelsen revs 1853 och romre n delades i rvå lika srora hälfter. Därefter byggdes Allmogehallen som var ekonomibygg nade n och det blivande Vira Huset som var bosradsbyggnaden. På mitten var det senare delar i två bostäder. Dessa hade var sin ingång på sidorna om mittparrier. Byggnaden blev för lundafö rhållande n mycket imposant och de t sägs att Karl XV, när han vid ett lundabesök skådade den, sa: »Där kan man se vilka kalvar do mkyrkan förmår frambringa! «

U niversirersrj änsremannen] M Sjög ren lade 1887 åter ihop fasrighererna och lär bygga till fl ygel n på baksidan som från början var i regel och i två våningar. Den innehöll rvå kök och rum för rjänsrefolker. Det var Kulturen som byggde på den tredje våningen för sin fö reläs ningssal, putsade flygelns utsida och vitmålade den. Vira Huset fick namnet av Karlin eftersom han ryckte att huset liknade presidenrpalarser i Washingron. I folkmun g ick det under det mera prosaiska namnet Bondpinan eftersom domkyrkans arrendebönder hade få tt slira med körseln av all stenen till grunden. Huset tjänstg jorde som bos rad fram till l 9 l 7 då Lunds stad köpte fastig heten. Olika planer framlades för husen, men förverk ligades inre och 1927 köptes det hela av Kulturen. Efter en genomgripande ombygg nad kunde Vira Huset öppnas som enrreoch utsrällningsbygg nad 1929. Då hade de ursprungliga två enrredörrarna murats igen och en rrappförsedd ingång ragirs upp mitt på huset. Så kom byggnaden att re sig ut mor Tegnersplarsen ända in på 1990 -raler. Det srod då sedan länge klart art en förnye lse måste ske gällande enrren som inre var handikappanpassad, den lilla receptionen och inre minst Audirorier som inre motsvarade moderna krav på bekvämlighet och tek nisk stand ard . Det ombyggda Vira Huset återinvigdes 1995·

I h11set: Innanfö r enrren m örer recepri onen och museibmiken same rrädgårdsrumm er som används fö r rill fälliga ursrällningar. H ela borrenvåninge n upp ras i övrig e av den fas ra m srällningen Merropoli s.

Lund på m edelriden . På and ra våningen finn s Audirorier - museers hörsal. Andra våningsplaner urg örs i övrig e av m srällnings mrymmen. På rredj e våningen srår den fasra ursrällningen Modernism en . En ny rid. En ny konsr.

LUNDAHALLEN Bygg nadsår: 1957 Arkitekt: Klas Anshelm U tställnings bygg nade n uppfördes för att hysa de lundaa rkeolog iska samling arna , som oc kså fa nns där ända fram till 1994 · Den är i all sin enkelhet dj ärvt och k lart ges taltad med sin fön stervägg som skapar en direkt kontakt med parken uta nfö r. Entren byggdes med sten från Lunds medeltidskyrkor som tillvaratag its vid de arkeolog iska undersökningarna. Från börj an kallades bygg naden Medel tid shall en. I hmet: Lundahallen används för till fä lliga utställ ninga r. 20

TEXTI LHALLEN Bygg nadsår: 1960 , invig d 196 1 Arkitekt: Klas Anshelm

Textilhallen byggdes för Kulturens väldig a textilsam li ngar. D et är därför dagslju set inte tillåts komma in - utom i andra våninge ns g lasgalleri. Hallen har karaktäri serats som en väldig text il ki sta. Klas Anshelms arbete med volymer oc h betongskivor är elegant och myc ket t ypi skt. N är isoleringen av taket fö rbättrades 199 5 försvann det ursprung lig a crätaket som hade samma karaktär som det i Lundahallen . D e fasta vägg mont ra rna på boccenvå ningen och andra våningen ri tades av M ånsso n Dahl bäck arki tekckontor och stod fär-

I h11set: Tex t ilhallen inrymmer, so m namnet anger, i första hand fasta ucställningar m ed materi al ur de väldi ga textilsamlingarn a. På and ra våningen finn s en utställning om skånsk re nässans och en g las urställning .

diga 1999 · 21

VÄSTRA VRAMS PR Ä STG Å RD Väs tra Vram , Väs tra Vram s socken, Gärds härad, Skåne Bygg nadsår: l 7 5 7 Å teruppförd: 1927 Prästgården utgörs egentli gen bara av boningshuset i en ursprung li gen fyrlängad gård som låg söder om sin kyrka. N är prosten Johan Bolmstedt lät uppföra sin bostad följd e han statliga direktiv från l 7 34 angående prästgårdsbygg nader i Skåne. H ans boningshus blev landskapets första i sitt slag . Bolmsted t frång ick dock riktlinjerna genom att lägga till de två rummen i öster - sängkammaren och spi skammaren. Direktivet var egentligen en sexdelad p lan. På vinden fi ck hj älpprästen en liten kammare vid ena gaveln . Präs tgårdens planprincip liknar Lindforska husets från samma t id. Det är en så kallad satsbygg nad. Prästgården är egentligen ett knuttimrat hus som från 22

början var målat med Falu rödfärg . För att göra det mera beboelig t lerputsades det 1806 utvändig t och vitkalkades. Men då gällde också nya stilid eal. Efter hand fö rföll huset och l 873 utdömdes det. D et tjänad e änd å som prästbostad till l 92 5, då ett nybygge kom t ill stånd. Inför hotet om rivning rog Kulturen hand om byggnaden och återuppförd e elen på det då nyinköpta södra m useiområdet. Präs tgård en låg först där Tex tilhallen reser sig . 1958 sattes den på rullar och fö rdes i ett stycke ti ll nuvara nde plats, där en ny g rund murats. I httset:

Invändig t möts besökaren av ett prästhem från tid ig t 1800-tal. Där finn s vägg målningar bevarade från q oo talet och det tidiga 1800-talet. I »Gäste-Cammaren « sitter en srofftapet från bygg nads tiden på 175 0 -taler. Möbleringen har rekonstruerats med hjälp av en bouppteckning från 1815.

HYLLA SMEDJA H ylla, Blentarps socken, Skåne Bygg nadsrid : möjligen 1700 -ralers början Åreruppförd : 1947 Smedjan är uppförd i en korsvirke som uppvisar äldre d rag. N åg ra srnlpar srår direkr på sy llsrenarna och vi ssa löshulr är laxade in i sina srnlpar i sräller för arr vara rappade. D er finns e[[ särskilr skosmil vid södra gaveln dä r häsra rna rngs in när väd rer var dålig e. Vid elen norra finn s err rum som från börj an nog var smecllärlingens bos rad . Bys medj an var i äldre rid en vikrig samlingspunkr och sm eden en fö rmedlare av rekni ska nyherer. D er va nligas re arberer var arr sko böndernas häs rar, m en bys m eden svarade fö r alla slags arberen som gälld e järn , och dänill diverse annar. Ofra g ick man rill sm eden, när en rand skulle d ras ur. H an var en akrad m an i byn och en skånsk påg sa en gång: »Morfa r säger an Gud kan alle, men sm eden i Snogeröd kan all e m yc ker, han också.« Smeden rillhörde de hantverkare som fic k arbera på landsbygden , erors skråväse n och beg ränsning av hantve rker rill sräclerna. Flyrrningen rill Kulruren bekosrades av Skånes Smed-

mäsrarförbund som också såg rill a[[ komplen era mrusrningen i själva sm edj an.

I h!tSet: H ylla sm ed ja är fu ll e funkri onsclug lig, och vid olika rill fä llen kan besökarna där uppleva arberande sm eder.

ALLM O GEHALLEN Bygg nadsår: 1853 Ombyggd: 1927- 1928, 2000 Arkirekr 2000: Björn H egelund Allmogehallen ing år i den ursprung liga gårdsanlägg ninge n till Vira Huset. Mitt på de n 59'4 m ( roo alnar) långa sta llbygg naden fa nns en 10 ,7 m eter (1 8 alnar) lång fl ygel som sträc kte sig år väs ter. Allmogehallen uppfördes i regel. Taket var redan från början regelräc kr. Vira Huset var delar i två lika srora bos radsdelar och detta avspeglade sig i

art romren öster om var delad i två lika srora hälfter. D enna delning g ällde också för srallängan och g ränsen g ick mitt igenom den av Kulturen rivna flygelbygg nad en. Från börj an markerades g ränsen av en dubbel hag rornshäck. Båda halvorna i All mogehallens huvudlänga var inredda på samm a sätt m ed två kamrar, ett stall med spilror för nio häs tar, ett focl erhus, en loge, ett loggo lv och en vedbod. Fl ygeln hade i vardera halvan en vedbod , en ge nomgång, en g ödse lsrad , ert svinhus oc h tre avträden . D e båda fas rig hererna slogs ihop till en 1887 och 19 17 köptes el en av Lunds stad. En rid använd es Allmogehallen av renhållningsverker. Kulturen köpte fas ti g heten 1927 . Flygelbygg naden revs och den nu va rande fro ntespi sen uppfö rdes . Interi ören bygg des helt om och anpassades för ursrällningsänd amål. Som namnet anger inrymdes främ st jordbruks- oc h allm oge hi srori a i byggnaden. I hmet: I bottenvåninge ns södra del finn s en utställning om sydsvenskt fi ske och jord bruk , i mirrdelen huserar Kulturens barnverksa mher - U nga Kulturen - och elen norra delen använd s fö r tillfälliga utställningar. På ovanvåninge n finn s skånska bo ndsrug interiörer oc h utställningar om livet i byn och på bondgården på q oooch l 800-ralen.

c 0

~ 0

ex:

~~~~~~~........ ~

KULTURENS RESTAURANG Bygg nadsår: 1988-89 Arkitekter: Mårten D u ner/Ivo Waldhör

Ku lturens restaurang srod invigningsklar 1989. Den fun gerar både vintertid och sommartid , då uteserveringen behag ligt sk uggas av blodboken.

Byggnader på norra området

URANÄSBODEN »DACKESTUGAN« Uranäs, Åseda socken, Småland Förmodad bygg nadstid : l 500 -ralet Återuppförd på Kulturen 1892 Loft boden från U ra näs har stått på Kulturen sedan invig ningen 1892. Till Lund kom de n per järnväg . Den är ett fö rråds- och bostadshus av samma slag som Måkerorpsboden och har alltså i bottenvåningen innehållit fö rvaringsrum fö r matvaror och annat, medan ovanvåningen kunde användas som sommarbostad . Den var en gång ett av fl era hus på sin gård . Den med krafti ga furu srockar knuttimrade boden, inreddes på andra våningen med bland annat nyg jord

bord- och bänkinredning, stilmäss ig t passande bodens förm odat höga ålde r. På bottenvåningen inreddes en serveringslokal som kallades G yllene d ruvan. Länge satt nämligen på boden en krogskylt från Karlskrona med en skulpterad druvklase och namnet »Then gyldene drufvan «. I västra gaveln sågades helt sonika ett hål upp som bilj ettlucka vid enrren som fa nns mellan Dackestugan och D ekanresidenset . Till bode n kn yts en traditi on om att Nils Dacke »höll hov « där i decem ber l 542 . Då rådde vape nvila i det srora bondeupproret mot G ustav Vasa, Dackefejden, som börj ade l 542 och rog slut 15 43·

BOSEBO KYRKA Bygg nadsår: l 65 2 Plats: Bosebo by, Småland Ri ven: 1894 Återu ppförd: 1895 O mlägg ning av yrrerra k och golv sam t insrallario n av elvärme 195 3 Klocksrapel: 1955, reparerad oc h fl yt tad 1999

Redan i börj an av l 800 -talet revs många gam la småländska träkyrkor på initi ati v av Esaias Teg ner, då bi skop i Väx jö. Bosebo kyrka köptes när den skulle ri vas , och fraktades per järn väg

rill Lu nd . I ursprungsp lanen fö r museer (189 1) fa nn s en knuttim rad småländs k träkyrka med. U nderhand lingar hade fö rts om H edareds sravk yrka i Väs tergötland och Granhulrs ky rka i Småland. Enr ren rill kyrkan går genom vapenhuset. D en m ycke t fi na orgeln från 1773 är fu ll t spelbar. Den är byggd kring en väderlåda från l 600 - talet av de n kände H ans H Cahm an. Pred iksrolen är från l 782 och sni dad av Sven Nil sson Morin från G nos jö. H an svarar också fö r det mesta av målningarna i kyrkan. Alta ret bär en fra mställ ning av

N attvard en. Det är från Rya kyrka i Skåne och g jort av J ohan U llberg - en av l700 - talets mes t anlitade skånska träsnidare. Klockstapeln är byggd som en typisk småländ sk k lockstapel. Den invig des vid årsmötet den 7 juni 1955· K lockan är från Vallkärra kyrka, nordväst om Lund och g juten 1621 i Köpenhamn av Rudolphus Borg hardi. 190 9 så ldes den till Ku lturen. Dess lat inska text lyder i översättn ing : »Lyss na och kom samman att höra ordet på det att ni en g ång kommer att höra den sista bas unen. « Vid kyrkorna stod förr offerstockar där bidrag kund e ges ti ll de fatt iga . Offerstocken vid kyrkdörren sattes 1840 upp i Bosebo. Gravstenarna är frå n mede lt iden och framåt och de smidda gravkorsen från 1700 -talet. »K yrkogården « har funnits sedan 191 0 . Till kyrkan knyts sägnen om hedningen Bose. En kvinna på hans gård hade blivit kristen. När hon inte lydde Bose och for till en närbelägen kyrka, för att lyss na t ill G uds ord, lät han binda kvinnan vid en kvarn sten, gav henne en säck och kastade henne och kvarn stenen i sjön . H an ropade till henne att hon skulle fara till Vite Krist oc h hämra säcken full med Guds ord . Nu skedde

undret. Stenen blev till en fjäd er oc h kvinnan simmade över sjön . J ärtecknet g jorde att Bose blev kristen och lät bygga elen försra kyrkan i Bosebo. Maj sjön nära kyrkbacken sägs ha fått sitt namn efrer Ma ja, som va r kvinnans namn.

I kyrkcm: Det hålls fortfarande g udstjänster i kyrkan som kan hyras för dop och bröllop. Den mes t traditionstyngcla g udstjänsten är vespern på tret tondage n.

LUSTHUSET Bygg nadstid: 1800 -ralers första hälft Köpt 1890 N edmonterat , bygg nads undersökt och rekonstruerat 2000 - 2002 Lusthuset står på ursprung lig plats och ing ick en gång i H errehusets trädgård . Det är bygg t som en panelad fac kko nsrrukri on där väggen mot gatan har murade fac k. Vid bygger användes delvis rivningsvirke från and ra hus. Tänkbar bygg herre är p rofessor J A Engesrröm som ägde fas tig heten med H errehuset 18 18 - 46. N är Kulturen invigdes 1892 hade den lilla bygg naden fö rsetts med en heltäc kande rödmålad spånpanel , »i gammal nord isk stil « och ett ra k av grästorv. Som ursräll ningspavilj ong

innehöll huset då jakt- och få ngs t redskap . Före museitide n hade Lusthuset ett helt annat utseende med en slät ock rag ult målad hyvlad brädpanel med dekor i form av målade speglar och målad e pelare i anti kiserande stil. Invä nd ig t fa nns i raket en limfä rgsmålad dekor med en rocai lle i centrum . Det skall också ha funnits väggmålningar med mytologiska motiv från antiken. Lusthuse t fö rde tankarna till ett antikt tem pel. Fram fö r dö rren fa nns en liren brygga över en kanal som uni versirersfä ktmästaren P H Ling skall ha låtit g räva fö r studenternas simundervisning . Vackra sommarkvällar samlades man i Lusthuset kring p unschbålen eller d rack choklad och kaffe och nj öt av den p run kande trädgården.

MÅKETORPSBODEN Gården Måkerorp Älg hult , Åseda socken, Småland . Bygg nadstid : cirka 1650 Återuppförd : 1892 Måkerorpsboden är en loftbod med inbyggd svalgång . D en var en gång ett av husen på gården Måkerorp som var en gammal kronogård . Boden är unik i sitt slag i Sydsverige och visar loftbodtypens anpass ning till bostadsändamål. Bottenvåningen användes fö r fö rvaring av matvaror, redskap och husgeråd

medan ovanvåningen både var visthus bod och sommarbostad, och då även brukad till gäsrrum. Boden är knuttim rad och ovanlig t sror. Knu tarna är uto m på hönshuset vid nordvästra hörnet av den ålderdomliga så kallade d ubbelkatt ype n medan hönshuset har laxknutar som är av något senare datum, tidigast från 17 00 talet . Måke är ett gammal-ord för mås (jmf danskans måge). I Kulturens köp av Måkerorpsboden ing ick två halvsängar. Boden kosrade 400: - framkörd till närmsta järnvägsstation. I hmet: I skrivande stund är boden inte öppen fö r besökarna, men den skall restaureras så att de t bli r möjlig t att gå in i den.

BLEK! N G EGÅRDEN Byggnadsrid: q oo -ralers mirr Plars: Nybygden, Jäm shögs socken, Blek inge Åreruppford : 1892 Resraurerad : l 995-96 (bosradshuser), 1997-98 (sraller) Bosradshuser är numera err av de få bevarade exemplen på der så kallade sydgöriska huser eller hög lofrssrugan som hade sirr urbred ningsområde i Blek inge, norra Skåne, södra Småland och Halland. 32

Av den rär r omfarrande gården rogs bosradshuser och der ålderdomliga sraller rill museer. Bygg naderna är uppförda i karakrärisri sk, virkessparande halvrimmerreknik . Srockarna är ursågade ur furs rammar. Blekingesrugan har renoverars fl era gång er. Försr på 1930 -raler då ryggåssrugan (m irrdelen) monrerades ner och åreruppbyggdes med srora nyrillskorr av rimmer. 1995-96 roralrenoverades bosradshuser. På Kulruren pågick då en bygg hyrra som var en urbildning i gammal byggrek nik. Huser årsrings-

clareracles rill mirren av q oo -ra ler. Bosraclshuser årerförcles borrserr från elen yrrre väggpanelen rill cler urseencle elen had e allde les innan cler Ayrracles rill Kulruren. Srallbygg naclen (G erhuse r) clem onreracles och renoverades r 997 - 98 . D er är bygg r i samma rimrings reknik so m bosracl shuser och sannolikr lika gammalr som clerra .

I hmet: I bosracl shuser ski ld ras med urgå ngspunkr från arkivali skr marerial hur bond en Carl Olsson levde d är r 8 r 51835 m ed sin fa milj , g am la mor och gård ens rj änsrefolk.

BOSM Å LATORPET Plats: Bosmåla, Urshults socken, Småland Bygg nads tid: 185 0 -taler Återuppfört: 1924 Flyttat, renoverat och ombyggt 1998-99

Bosmålato rpet är typiskt för en gammal bygg nadstradirion m ed ett boningsrum med öppen spis (s tugan) och ett gavelhärbre (i nrymmande köket) . Det finns en tyd lig släktskap med Blekingestugan även om en stor social skillnad avtecknar sig i husen. Karlin ryckte att

museet mås te ha det militära med i det pedagogiska programmet. Indelningsverket från l 600 -ralet var en av de verklig t genomg ripande och betydelsefulla svenska samhällsreformerna. De indelra soldaterna bodde i hu s som inte mycket skilde sig från Bosmålaro rpet. Allrså förvandl ades der knurrimrade ryggåshuser rill Soldarrorper som der kom der arr kallas in på 1960 -raler när stugans egen rlig a hisroria årer 1yfres fram. Torper har årerförrs rill der urseende som der både ur- och invändig r hade när Kulturen köpre der 1923. Nu berärrar der hisrorien om fa rrigsverige kr ing sekelskifrer l 900 .

I httset: Sedan maken 1888 farir rill Amerika och därefrer inte hördes av blev Kristina Nicklasson ensamsrående med sju barn (fyra dörrrar och rre söner). Hon lyckades ihop enhundra kronor och köpte Bosmålarorper för an sli ppa ta barnen urac korderade. Den äldsre sonen dog i TBC samma år som familjen Ayrrade rill Bosmåla. Sin magra förs örjning fi ck familjen genom arr modern arberade år bönder i rrakren. Om vintrarna blev der m ycker kallt i den drag iga swgan. För an hålla svälten från dörren, tvingades barnen ibland ge sig ur arr rigga. Krisrina bodde kvar rill 1920 -ralet.

ONSJÖSTUGAN J onstorp, H allaröds socken, Onsjö härad , Skåne. Byggnadsår: 17 14 (ryggåssrugan) Återuppförd på Kultu ren 1928 (Södra området), l 962 (norra området) Onsjöstugan är ett bosradshus som fick föra ett ambulerande liv efter flytten

från sin ursprungsplats. Först hamnade den i Forsby utanför Klippan. Efter att ha varit med på Baltiska uts tällningen i Malmö 19 14 ägdes stugan av en hembygdsforskare. Då stod den på Borrgård i Brågarps socken (Staffanstorp). År 1927 såldes stugan till Kulturen och återuppbyggdes 1928. 1958 fick den åter demonteras, då den stod i

vägen för Västra Vrams prästgård som skulle flyttas till nuvarande plats inför byggandet av Texti lhallen. Huset består av två huvuddelar - en ryggåsstuga som skall vara uppförd I 714 och det senare tillbyggda så kallade sommarhuset som saknar eldstad. På Onsjöstugan finns inhugget » I714. S. 0. S. BMD «. Huset är byggt av ek och fur i både skiftesverk och knuttimring.

I hmet: Träskomakarverkstaden i sommarhuset skapades 1950 . I den bygd som huset kommer från, var det en gång vanligt att dryga ut inkomsterna från magra jordbruk med bisysslor som tillverkning av träskor. Genom Onsjöstugan går ingången till utställningen Ting för lek och rummet till vänster (stugan) används för v1sningsgrupper.

ARBETARBOSTADEN G c1thwet: Byggnadsår: 1849 (murargesällen Måns Persson Bergs ren) Gc'lrclsh11set: Byggnadsår: l 88 l (s ni ckaren Anders N ilsson) Ombygg t: 1975 till lekskola, 200 2 till urställnings bygg nad (arkitekt: Björn Hegelund ) Fastig heten inköpt 1924

I korsvirkeshuse t vid Adelgatan fanns två tvårumsläge nheter på bottenvåningen och tre spisrum (försedda med kakelug nar) på ovanvån ingen. I gårdhusets källarvåning fa nns en gång tvättstugan och en tapetserarverkstad. Första våningen innehöll bostäder; fö re ombygg nade n till Kulturens lekskola »Leklofret « bodde studenter både där och i gatuhuset . I slutet av l 800 -talet var mestadels 16 personer mantalsskri vna som boende i de två husen.

I husen: I garhusers bottenvåning inrät tades 1984 Arbetarbosraclen. Inredningen är en rekonsrrukrion av elen bostad som fa milj en N ils Andersson hade här omkring 1930 . Museer har tag it fasta på arr cler inre finn s någon typi sk arbetarbostad , men också varit i elen lyc kliga situationen, arr man kunde intervjua sonen i fa milj en om hur der såg ur i hans barndomshem . I gårdshuser finns Kulturens leksaksursrällning Ting fö r lek. 39

BORGARHUSET Bygg nadsår: l 89 l Arkitekr: H enrik Sjöström I Malmö revs 1891 en korsvirkesgård från 15 00 -talet. Ku lturen som just var i färd med att bygga Borgarhuset fick lov att ta det musee r kunde ha nytta av. Den bygg nad som uppfördes blev dock en till museiändamålet anpassad idealisering av, för att inte säga en pastisch på, förmöget borgerlig t boende under renässansen. Huset kallades i början även Malmöhuset. Av det Lembkeska huset återstår bara syd fasade ns knektar (konsolerna till and ra vå ningen). Borgarhuset ing ick i musee rs paviljongsysrem som baserades på den gam la sråndsindelningen; adel, präster, borgare och bönder. I Borgarhuset skulle borgerli g t boende och borgerl iga stilideal från senmedeltid t il l 1800 -taler illustreras. Så är det fortfarande, äve n om den nuvara nde utställ ningen är från 1989. Museet tummade lite på begreppet borgare, eftersom det på bottenvåningen inreddes både ett slottsgemak från Gripsho lm och en fru stuga från G limmingehus. Tanken med detra var sannolikt att dels få en srilhi srori skr komplett expose, men kanske också att peka på srilidealens vandring från de ledande i sam hället och neråt i hi erarkin. Det kan också noteras att största delen av huset från början upprogs av expediti onslokaler och lägenheter.

Museichefen, Georg Karlin , fick sin försra tjänstebostad på andra våningen. Först 1917 hade hela huset fy ll ts med utställningar. I hmet:

H ela Borgarhuset använd s för Tidens rum , en omfattande fast utställning om boendets miljöer från 15 00 ti ll 1900.

BERLINGSKA HUSET Bygg nadstid : medeltid och sent 1600-tal Plats: Lilla G råbrödersgatan i Lund Återu ppfört: 191 l Ombygg t 1995, arkitekt Nisse Borling Berlingska huset fl yttades 191 l från sin romt vid Lilla Gråbrödersgatan ti ll Kulturen, när televerket skulle byggas. Det är Lunds äldsta bevarade korsvirkeshus och sannolikt bygg t vid 1600 -talets slut. Huset vilar på g runden av ett medeltida tegelhus som en gång var residens för sockenprästen i Nicolai församling. Därför döptes huset efter fl ytten till Kulturen till Habitatio Pasro ris. 1945 ändrades namnet ti ll 42

Berlingska huset. Boktryc karfamilj en Berling ägde huset under större delen av l 800 -talet och det var då deras bostad . N är huset revs för att fl yttas till Kulturen var det putsat vilket det säkert inte var på 1600 -talet. Lekfullheter i fackens mönstermurning med bland annat stubbamöllor hör, liksom den rotalt förändrade interiören, museitiden till. I hu set ställdes från börj an de relig ionshisrori ska samlingarna ut. Sedan hys te lokalerna länge museets bibliotek. I hmet: Utställ ningen Bokku lturen hand lar om bokstävernas och böckernas hi sroria och lundensisk rryckerihisroria.

THOMANDERSKA G Å RDEN Byggnadsår: 1814 Byggherre: Handlanden J aco b Li ndschoug Plats: Paradi sgatan, Lund Återuppförd: 1925 43

Thomanderska gården har namner efrer professor Johan H enrik Thomander (1798-1865) som ägde och bebodde den l833-185r. I sin ytrre gesralrning är huset err rypexempel på der ridiga 1800 -ralers klassicism. Der är egentligen en pursad korsvirkes byggnad. Terrakorrafri sen mellan fö rsra och and ra våningen tillkom sannolikr vid en ompursn ing 1854. Den sida som nu verrer verrer mor Berlingska korsvirkeshuset var en gång fasade n mor Parad isgaran. Huser inköpres av Id a Thomander Warholm (1837-1932), dorrer rill 44

Johan Henrik och skänkres till Kulturen. H on var då 88 år gammal, men hjälpre aktivr rill med arr årerskapa föräldrahemmer som der redde sig på l 840 -raler. Ida förordnade också resra mentariskr, arr bohag från föräldrahemmer skull e överlämnas rill Kulruren. Dessförinnan hade hennes sysrer Emma skänkr en sror dräkrsamling som även innehåller kl äder som rillhörr fa milj en. Huset blev err ärem inne över fadern som var professor i reologi och en mycker framrrädand e gesralr i Lund; han var berömd som välralare och hade

tidi gare sysslat med översättningar av Shakespeare, Ari srofanes och Byron. Hans karriär kröntes med tj änsten som biskop över Lunds stift 18 56-1865. Det är bortse tt från böckerna i bib lioteket m yc ket lite av den nuvarande inredningen som en gång faktiskt fa nns i Thomand er hem. I hmet:

Interiören ger en unik upplevelse av en myc ket välbärgat professorshem, inrett i borgerli g t gedigen Karl Johanstil.

YSTADHUSET Bygg nad sår: l 84 7 Inköpt: l 90 7 Ombygg t: 190 8 Ystadhuser är err av de ursprung liga husen på Kulturens norra om råde. D et var ett bostadshus rita t i Brun iuss ril vars sydgavel 1908 förä nd rades efter m önster av de n samma år ri vna borg m äs ra regårde n i Ystad. För ösrfasaden in m or stadsgatan srod err annat köpm ansh us från Ystad fö rebild . Båda hade bygg ts under I 500 -taler med typiska

urk ragade övervå ningar i korsvirke. D en putsade väs rfasaden ger en uppfattning om hu r hu set såg ur frå n börj an . Bosradshusers inre fö r va ndlades fö r att passa museiända m ålet oc h dörrhål rogs upp ti ll Schlyrerska hu set. Över enrren på gaveln si ner en dö rröverliggare från M almö. D en fö refa ller vara avsågad och har texten AO DN ! 1529 BERN T A V T . All tså: Anno D omini 1529 Bernr (AV T orolkar). Över bodluckan finn s en av mu seer g jord snidad text i samma goti ska stil som refererar t ill bibelns »H and ler hvar m an ärliga de n ene m ed de n andre«. D en är någo t om fo rmu lerad och fö rkortad . »Hand lr icke falsklige den en m er den andn «. All tså en uppmaning att uppträda hederli gt i affä rer.

I h11Set: På borrenvå ningen finn s en utställ ning om mått och vikt genom tiderna. På andra vån ingen finns en utställ ning om bank- och penningväse nde.

SCHLYTERSKA HUSET Bygg nadsår: 18 58 Bygg herre: H ans J eppsson Inköpt: 1907 Huset byggdes ursprung lige n so m ett bostads hus i Brunius medeltidsinspirerade tege lstil. Det ra framgår av elen välbevarade västfasaden. Samma år som Kulturen förvärvade huset revs professor C J Schl yters hus vid Mårrensrorgets väs tra sida, för att bereda plats för Saluhallen. Museet rekonstruerade

Schlyterska husets särpräg lade p utsfasad på husväggen in mot stadsgatan som då börj at planeras . Invändig t anpassades huset först för utställningen om »Arbetets hi storia«, dvs de olika hantverkens. I h11.ret: Bägge våningarna upptas av en utställning om olika hantverk och äld re tiders skråväsen.

HALMSTADSTO RN ET Bygg nadsår: 1913 Tornet är upp mu ra t med t rappto rn et på H almstads gamla rådhus som fö rebild . Tornspi ran med sina tre kro nor kommer från huvude nrren till Fabriks- och hantverksutställningen i Lund 190 7 . Arra ngemanget med de tre kro norna ovanför varandra efrerbildar en sp ira på K ro nborgs slorr vid H elsingör.

WAHLBOMSKA HUSET Plats: Kyrkogatan, Lund Byggnadsrid: q oo -talers slut Återuppfört: 191 3 Wahlbomska huset har namn efter Lunds äldsta kondirori som öppnades av Magn us Wahlbom i sluter av 1830 taler. När huset revs för att bereda plats åt ett bankpalats vid Srorrorger »räddades« det till Kulturen. Det orig inella med räddningsakrionen var att korsvirkesh uset k lövs längs mittaxeln och att hushalvorna placerades bredvid

varandra. Det som en gång var gatufasaden ligger ti ll vänster och gård sfasaden t ill höger (öster). När huset srod vid Kyrkogatan var det putsar. Byggnaden fogades på Ku lturen in i stadsgatan och det smala huset inreddes med utställni ngssalar.

I h1t.ren: I Brahehuset och Wahlbomska huset finns den fasta utställningen »Lund efter l 65 8 « som hand !ar om stadens hisroria från det att Skåne blev svenske till nutid.

BRAHEHUSET Bygg nadsår: 1930 Bygg nadens ytrre efterbildar Braheh uset frå n r 500 -ralet i Ysrad . Med Bra hehusets infogande in i sradsgarans husrad fö rverkligades, med det samti dig t byggda H elsing borg -Halmsradhuset , en gammal önskan om att besökar na skulle kunna gå inomhus hela vägen från Borgarhuse t till Ysradhuset.

HELSINGBORG HALMSTADHUSET Bygg nadsår: 1930 Huset fogades till Borgarhuset för att skapa mer utställ nings utrymmen. D ess ös tra fasad (mot lekplatsen) insp irerades av ett borgarhus i H almsrad , medan den väst ra (mot sradsgaran) häm tade sin fö rebild i H elsing borg.

I I HERREHUSET Bygg nadså r: 1816, omb. 1847, 1891 och 1949 Bygg herre: Per Henrik Ling Arkitekt 1891: Henrik Sjöström H errehuset var ett namn som byggnaden fick 1892 eftersom den i Kulturens pedagog iska program skulle visa adelsståndet. D et var också inför invig ningen av museet som det i enkel empirestil gesralrade huset 1891 gavs utseendet av ett litet baroc kpalats. Huset hade av byggherren P H Ling lämnats i oinrett ski ck, när han Ayt rade till Srockholm l 8 l 8 och då köpts av professor J A Enges tröm . Ling hade bygg t huset både som sin bosrad och som övn ings utrymme för si na »gy mnasti ska elever «. I de övre vå ningarna användes tegel so m kom från två

gravkapell vid domkyrkan, de medeltida ärkebiskoparna Karl Erikssons och Peder Lyckes. Kapellen hade rivits 1812-181 3. När Kulturen l 890 köpte huset , var det bostadshus i Tollska gård en som omfattade hela trädgårdsanläggningen fram till Adelgatan. Lusthuset vid Adelgatan ing ick i rrädgårdsan läggningen som hade en damm i form av en kanal. Den skall Ling ha låtit gräva för att hålla simundervisning med studenterna. Proj ektet bör ha mi ss lycka ts, efterso m tillräckligt vattendjup inre kunde åstadkom mas.

I h11set: På bottenvåni ngen fi nns Ku lturens silversam ling utställd. I övri g t är huset fy ll t med keram ikutställningar. Från Kina till Europa.

D EKANRESIDENSET Bygg nadstid: l 300- o. 1400-talen Kv G lädj en vid Kyrkogatan Återuppfö rt: l 908 och återinvig t l 81] samma år D ekanres idenset är ett medeltida tegelhus som låg vid Kyrkogatan , ungefär där kondirori et Lundagå rd finn s. Huse t fl yttad es fö rst efter en lång vari g bevaringss rrid . Karlin insåg näm ligen att 54

hi srori ska monument inre kan fl yttas utan att fö rlora i hi sroriskt värde - ett fullt modernt synsätt på ku lturarvet. Huvuddelen av bygg naden är ett bostads ro m från 1400 -talet med försvarskara ktär, sannolikt bygg t efter den svenske kungen Karl Knutssons härjning av Lund 1452 . Delen in mot muse iparken är dock betydlig t äldre oc h kan dateras till l 300 -talet. Privata bostadshus av tegel byggdes

på m ede l riden av err fåra [ välbärgade personer - i Lund ofrasr med anknytning rill kyrkan. Sirr namn har huser få rr därför arr domprosrens närmas te man , dekanen vid domkapirler årminsrone i err senr sked e had e sin bosrad där.

I hwet: På borrenvåninge n (i markplaner) finn s en ursrällning om ärkebi skopen J akob Erlandsson (t r 274) och hans märkliga grav från g råbrödraky rkan i Lund. På andra våninge n finn s en ursrällning om huse rs byggnadshisroria.

LINDFORSKA HUSET Byggnadsår: ca l 7 5 5 Inköpt t ill Ku lturen 1898 Ombygg t 1995 -9 6. Arkitekt: Björn H egelund

Huset ligger på ursprun g lig p lats och har namn eft er professor Anders Otro Lindfors som ägde det 1818-1841. Kulturen har bygg t om och anpassa t huset för museiändamålet fl era gå nge r. Senast för universirersmuseer som invigdes l 997. D å restaurerades bor renvåningens rumsi nclelning från l 800 taler. Exreriörr åte rfick huset utseendet vid Kulturens köp l 898. Efter förvärvet lät Karlin riva ut m erparten av innerväggarna fö r att i väster och öster skapa två srora utställningssalar. Huset var en gå ng en utpräg lad representant för go tt borge rlig t boende och låg på en romr där flera nu försvunna ekonomibygg nader fann? . D et är bygg t i korsvirke i en för sin rid t ypisk bygg naclss ril. Från börj an hade det sy nlig timra , men p utsades i början av l 800 -talet. D en srora vindskupan mor gården uppfö rdes också i börj an av l 800 -talet. »Mina förä ld rar bodde i elen gam la envånings bygg naden, vilken var så låg art förbigående kund e se in ge nom fönsterna. Å r gårdssiclan låg mitt för Pappas rum och förmaket, en lång och smal sal, där de enskilda lektionerna höllos. Gårdsplanen sror och rymlig var skild från >Lillegårclen < det s.k . Locus ge nom ert rätt plank och år gatan var en hög rät porr so m stängdes kl. 9 på aftn arna . .. Trädgårdarna voro Pappas ögonstenar och sköttes efter alla konstens reg ler. D är funnos de skönaste fruktträd och längs alla gå nga r prunkade de skön as te blommor. I detta ljuv-

/A/J

liga hem tillbringade jag många lyc kliga år och inhämtad e m ånga nyt tiga lärdomar. « (Elise Anderson, dotter till A 0 Linclfors) . Lind fors dog l 84 l och därefter ägde hans änka och sedan srerbhuse r gården fram till 1882. Linclfors hade köp t fastigheten av Per H enrik Ling som var fäktmästare vid Lund s universi tet. D en senare ägde och bebodde huset 1807-1818 . Ling är mest känd som den svenska gy mnast ikens fade r men prövade också sin lycka som poet i gö ti sk anda. I hmet: H ela bottenvåningen upp tas av U ni versirershi srori ska museer som skild ra r Lunds universitets utveckling från g rundandet l 666 och fram till våra dagar. På andra våningen finn s konrorslokaler för Kulturen.

LOCUS VIRTUTUM Bygg nadsår: 1828 och 1832 Inköpt till Kulturen 1898 Ombygg t 1972, 1990 -91 , 1996-97 (arkitekt: Björn H egelund) Loc us Virrurum eller Dygdernas Hus var på l 800 -ralet en av Lunds många stud entkase rner. Det i korsvirke byggda huset var urspru ng ligen uthus till Lindforska huset, men inreddes under l 800 -talets lopp med fyra studentrum.

Namnet fi ck det som kontrast ti ll Locus Peccarorum - Syndernas Hus. Dock kallades huset ända in på 1980 -raler oftas t fö r Vävskolan , eftersom Kulturens konsrslöjdansralt en gång hade sin vävutbildning där. I huset:

Huset har ingen ursprungs inred ning bevarad och har länge använts som konrorslokaler för Ku lturen.

LOCUS PECCATORUM Bygg nads tid: 1700 -talets andra hälft Inköp t till Kulturen 1898 Restaurerat och ombyggt l 994 - 95 (ark itekt: Bj örn H egelund ) Huset byggdes som ett vanligt bostadshus men kom ganska snart att tj äna som stud enrkase rn. Både P H Ling och A 0 Lindfors hyrde ut rum till stude nter i huset. Lunds srudenrkaserner var en gång lika viktiga i studentlivet som dage ns nationshus och hade humoristi ska namn som Glädjen, Lyktan och Mösseberg . När Kulturen övertog bygg nade n 1898 fa nns en cigarraffär i bottenvåningen med e nm~ ut mot gatan. Fasadputsen knackades ner 1906, fönstren byttes mot de nuvara nde smårurade och

mönstermurningen 1 korsvirkesfacken tillkom . Vindflöjeln på södra gave lspetsen sattes upp av museer. D en är utfo rmad som ett drakhuvud i kopparplåt och bär årtalet l 768. Till en börj an användes Loc us Peccatorum som konstslöjdsmagasin och utställningslokal. Elever vid Kulturens konstslöjdsansralt fick ett tag bo i huset. Locus Peccarorum eller Syndernas Hus är studenrhum orns namng ivning . l 829 beg icks ett trag iskt mord i huset , då en student mördade en annan. Den sky ldige halshöggs 1830 på Lund s avrätrningsplats. När dessa dramatiska händelser utspelades hörde huset till professorn och univers itetsrekrorns Lindfors gård. Själv bodde han i Lindforska huset. I hwet:

Huset har sedan länge innehållit kontor för Kulturen och är inre tillgäng lig t för publiken, men på vinden finns två bevarade studentrum som inre renoverats.

S:TA MARIA MINOR Kv Maria Minor Byggnads rid : l 100 -rnlers börj an Årerupp byggd : 191 l och 1914 S:rn Maria Minors scenkyrka ersan e en srnvkyrka från cirka 10 50 vid hörner av Srora Södergarnn och Väs rra Mån ensgarnn. De arkeolog iska undersökningarna g jordes infö r byggand er av der där ännu sråe nde bosrndshuser. An bevara lämning arna av en kyrka på <len a sän är 60

ännu en exempel på arr Kulruren var ridig r m e, även om man rvingades lägga kyrkan i fel vädersrreck och inre fi ck plars med alle som g räves fram. Alrnrfunda mem er i absiden har nenill err hålrum fö r helgongraven dä r relikerna förvarades. I lämning arna av kyrkan som revs efrer reform ari onen 1536 hirrndes bi rar av err emalj erar process ionskrucifi x. Dessurom kunde der konsrareras an kyrkan längs innerväggarna hafr sinbänkar av scen.

RUSTMÄSTARBOSTADEN Byggnadsår: 1823 Byggherre: tro!. Mån en J önsso n Sörlin Inköpt: l 907 Senast ombygg t: 1994 - 95 (arkitekt: Bj örn H egelund ) Rustmästar bosraden har få tt sitt namn av att Kulturens rustmäsrare (tekn iske chef) hade sin tj änstebostad där. Huset är ett i Lund numera sällsynt exempel på de enkla bostadshus som var vanliga

i början av l 800 -ralet. Korsv irkesarki tekruren är mycket typi sk med sin helt putsade g ulkalkade garu fasad och enklare behandlade gårdsfasad . Huset hade På l 990 -ralet var huset mycker förfa llet och mås re renoveras genomgripande. Tim ra n i syd- och östväggen byttes hel t ur. Bäs t bevarad är nordväggen.

I huset: Konrorslokaler för museer.

NORDENSTEDTSKA STIFTELSEN S HUS (f d Intendentsbostaden) Bygg nadsår: söd ra delen l 864. No rra delen uppfördes l 94 l efter ritningar av Mogens Mogensen Tomren förvä rvades 1907 R enoverar och ombygge 1998 (arkicekc: Bj örn Hegelund ) Bygg nade n va r ända cill 1980 cjänscebostad fö r mu seichefen (intendenten). T illbygg naden är frå n 1941 och ritades i hög modern scil. Fram förall c är den cent rala crapphallen är en fint exempel

på funki s. Exceri örc är husec ero rs de n sro ra scilskillnaden väl inpassa r i Sankc Annegatans känslig a milj ö. De sammanbyggda husen skall läsas som en cj änscebostad med sro ra mrymmen för representaci on. I h11set: Nordenscedcska sci fre lsen som är en fo rskn ingsscifrelse med nära ankn ytning cill Kulcuren har sina lokaler i husec som oc kså inrymmer Kulrnrens arki v och bibli ocek . Arbecsplacser finn s för gäscfors kare . I övrig e innehåller byggnaden kontorslokaler fö r Ku lrnren.

TRÄDG Å RDSVERANDAN Kv Svartbröder 14, Lund Bygg nadstid: 1900 -ralets början Återuppförd 1970. Till nuvarande plats 1999, då den ursprung liga tjärpappen ersattes med p låt.

Trädgårdsverandan på g räs mattan till Nordenstedtska stiftelsens hus kommer från en försvunnen trädgård vid Skomakaregatan i Lund. På verandan samlades man en gång till kaffekalas och säkert också för att dricka punsch. Från början var verandan målad i grönt och brunt.

LTH-HUSET ELLER ARKITEKTERNAS HUS Bygg nad sår: 199 3 - 1994

LTH står för Lund s tekniska högskola. Det var blivande arkitekter som byggde huse t både som en handfast laboration i byggande och som etc experiment med

äldre, sund bygg teknik. Bygg nadsmaceri alec skänktes av olika företag . Huset är uppfört på en ventilerad scenfot , så kallad torparg rund, och tegelväggarna murade i fullmursteknik. Det innebär att de rätt igenom består av tegel i förband. D e är 65 cm tjocka eller på murarspråk »tvåoc henhalvscens « och

mu rade med kalkbruk . Golvbj älklage r är isolerar med smulad kork . LTH-huser är err så kallar rrögr hus. Der ra r lång rid arr värma upp vägga rna men också lång rid fö r de m arr kylas ner. Kl imarer i huser blir dä rför m ycke r jämne, uran snabba sväng ningar. För arr genom föra märningar av dessa förl opp murades känselkroppar in p å err anral urvalda punkrer. Inne i huser finn s namnen på alla i proj ekrer inblandade inrisrade på regelsrenar i innerli ve r. Blyinfa rrningarna i ekfö nsrrens ovandelar framsräller olika geomerriska lösningar på der gyllene snirrer. Huser byggdes inom proj ekrer »Fra mrida bygga nde« och syfrer är både arr lyfra fram regel som err oöverrräffa r bygg nad smareri al och narurlig rvis också arr anvi sa en väg rill miljörikrig r bygga nde inspirerar av äldre bygg reknik . Projekrer är err av exemplen p å Kulrurens mer än hundraå riga nära kopp ling rill Lunds uni versi rer.

I httset: Huser används bland annar som marrum för besökande skolklasser.

FORSBERGSKA GÅRDEN Byggnadsår: Gathuset 1877 ombyggt 1885, gårdshuset 1887 ombyggt 190 5. Inköpt 196r.

Gården har namn efter byggmästaren Hans Olsson Forsberg som ägde den och byggde om den till sin bostad 1885 och 1905. Efter Forsbergs död bildades en stiftelse som använde gårdshuset som spädbarnshem. Barnavårdsbyrån hade sina lokaler i husen fram till 196r. Husen är inte öppna för publiken, men i gårdshuset ligger Kulturens konserveringsateljeer. Gatuhuset hyrs ut för annan verksamhet.

Parken

MUSEI PARKEN

Parken skapar olika rum kring byggnaderna. Den lever därför inget självständigt liv och kanske skall planteringarna hellre kallas Kulturens trädgårdar även om en besökare i förston e uppfattar dem som sammanhängande. Karlin skrev i årsredogörelsen r 889 - 90: » ... erb juder den stora trädgården med en areal av 62. 000 qv.fot, belägen i centrum af staden, tillfälle att förverkliga p laner, som med ett rationellt skött fo lkmuseum måste vara förbundna, detsammas ordnande efter paviljongsystem. Infl ynandet af gamla byggnader, som hvar för sig kunna bilda ram

för likartade samlingar, planrerandet af en arkeologisk trädgård ... « Med »arkeolog isk trädgård « avsåg Karlin en botanisk miljö med kulturhistoriska förtecken. Han tänkte sig att museet efter hand till Tollska trädgårdens växter och träd skulle foga »de Floras barn, som vårt folks saga och sägen tillerkänt en särskild undergörande kraft, m.a.o. en arkeologisk trädgård ... «. Han talade naturligtvis inre i termer av genbanker, men där fanns en embryo till en kulturhistoriskt motiverat bevarande av växter.

SÖDRA OMR Å DET Ytorna norr om Lundahallen och Textilhallen är gestaltade med stora g räsy tor som i samklang med det modernistiska anslage t framhäver bygg nadernas monumentala drag . Denna ges taltning kan sägas ha fullföljts med den sluttande stenplanen från l 99 5 ös ter om Vita Husets tillbygg nad .

GRINDARNA Tillverkade 1747 Till Kulturen 1928 De stora g rindarna i huvudentren framför Vita Huset komm_er ursp rung ligen från den murinhäg nad av Lundagård

som 1744- 4 5 genom fö rdes efter Carl H årlemans ritningar. De sattes 1747 i murens ös tra sträckning ut mot Sandgatan och hade ti llverkats av smeden Setterström i Stockholm . N är muren revs 1842 flyttades g rindarna ti ll Petriplatsen där de placerades vid hörnet av Bredgatan och Sankt Petri Kyrkogata. Akademin hade just då övertagit den medeltida kyrkogården fö r si n botaniska trädgård. 192 8 blev Petriplatsen en öppen plats och g rindarna monterades omgående upp framför Vita huset som höll på att fä rdigs tällas till invig ningen 1929. Krönet- med det li lla riksvapnet har n;ied universitetet, Reg ia Academia Carolina - att göra.

RUNSTENARNA Skåne Datering : omkring år

1000

Framför Vira Huset finn s fyra skånska runstenar uppställd a. D e restes framför huvudentren l 95 2 då Lund s universitets histori ska museum byggde om sin runstenssal till bibliotek . l 999 flyttad es de rre Hunnesrads tenarna in i utställningen »Merropolis «. Inskrifterna är avfa ttade m ed den yng re runraden . De skånska runstenarna vi rrnar om enski lda händelser, men också om ert samhälle där vissa ätter härskade m ed nära ankn ytning till kungamakten . Den ovan lig t sto ra Skårbys tenen dokumenterad es 162 7 när den låg på en äng mellan Skårby och Guss nava och kom till Lund 19 13. Ett lejon finns avbildat och inskriften läses: »K åulv och Aure de sarre denna sten eft er Tomme, broder sin , som ägde G ussnava «. Guss nava ell er Gudi s snape som byn heter i inskriften är det end a skånska ortnamn som är känt från en runsten. Bj äres jös tenen dokumenterades äve n den l 627, då den stod i en stengä rd sgård i Bj äres jö. 19 13 kom den till Lund . Texten som hugg its in av en kunnig och konstnärlig ri srare läses : »Åke satte sten denna eft er U lf, broder sin , (en) myc ket god kämpe «. Det lilla ru nstensfrag m enret ka ll as Dal bys tenen. D et hi t rades l 9 3 l i en srenbro nära Sjöstorp , m ell an Lund och Dalby. Tex ten som hugg its av en i runor

inre helt kunni g läses : »Torget res te sren denna efter sin fader itinkil (Stenkil ), fader sin , (en) god bonde, som länge . .. « D ags to rpss tenen räddades till Kulru ren då en bonde 19IO g rävt upp och spräng t den . D en fi ck sättas ihop av 1 0 4 sprängs tycken . Stenen p lacerades fram fö r Vi ra Huset till invig ningen l 929 . Texten läses : »Sig mund satte sten denna eft er Klakr sin fader «.

KOLONNEN Uppförd I 96 I G ra nitkolonnen på g räsm attan framför Lundahallen byggdes med nytillverkade kolonnrrummor. Kapitäler är från r roa -talet och kommer från kyrkan S:ta Maria Minor som revs efrer reformationen r 5 36. D enna kyrkas mu rar finn s återuppfö rda på Norra området. N är kolonnen restes, planerades ett lapidarium framför Lundahallen, men detta reali serades aldrig till fullo. 74

MUR EN LÄNGS STORA ALGATAN Uppförd: 1929 Arkitekt : Lars Kolmodin

Muren längs Stora Algatan assoc ierar till Visby ring mur och va r från börj an försedd med ert häng torn . Muren ri tades av samme arkitekt som var engagerad i ombygg naden av Vita Huset och byggd es med sren från g runds ulan rill Vita Huset som försågs med källare. H äng torner mot Stora Algatan revs infö r byggandet av Texri lhallen. Det var placerar mellan Medeltidshallen och Textilhallen.

PLANTERING EN FRAMFÖR PRÄSTGÅRDEN Anlagd: 1961 N är Präs tgården fl yt ta ts l 960 anlades en till bygg naden anpassad lite n trädgårdsplanrering av 1700-ralstyp med låga buxbomshäckar och fo rm klippta buxbomsbuskar. H istori skt sett låg p räs tens trädgård inre på denna sida av huset , som vätte in mot gårdsplanen på en öppet fyrlängad gård och varken hade gert avskildhet eller kunnat fredas fö r gårdens djur.

SLUTTANDE PLANET An lag t: 1995 Ark ite kt: Sve n Ingvar Andersson Vid ombygg nad en av Vira Huset 1994-95 omgestaltades Södra områd et. Den sto ra stensatta yran som leder mot tunneln under Adelgatan anlades både fö r atr fö rena den nybyggda audi tori edelen med parken och fö r att und erlätta ori enteringen. Sven Ing var Andersson stod även fö r gestaltningen av uppfarten till huvud enren.

TUNNELN UNDER ADELGATAN Bygg nadsår: 1929 Arkitekt : Lars Kolmodin När söd ra området sku lle kopplas t ill det gam la muse iom rådet blev lös ningen att bygga en gång runnel under gatan. D et skäm tades en del med pro jektet i p ressen och stundo m kallas tunneln fo rtfara nde »Ku lturens unde rgång «. Över tunnelingången från Söd ra området sitter en sandstensmaskaro n från De la Gardi es 1600-ra lspalats Makalös i Stockholm . Tegelmuren längs Adelgatans söd ra sida upp fördes också l 929. Dessförinnan fa nns dä r ert sp jälsraker.

NORRA OMR Å DET D et ursprung liga museiområdet präg las av stor variation i sina till husen temati skt anpassade trädgårds- och gårdsparrier. På en begränsad , egentligen inrim yra, vandrar man från högreståndsmiljöer till småländska och blek ingska bondemiljöer, till stadsgator och till borgerliga trädgårdsmiljöer. Ert viktig t återställande av den ursprung liga muse iplanen skedde 1999 då Bosmålatorpet flyttades från sin plats vid dammen till läget norr om Blekingegården och klockstapeln gavs en ny place ring ungefär där Bosebos klockstapel fakti skt en gång stod, väs ter om sin kyrka. Vinsten med dessa fl ytt-

ningar var att den ursprnng liga öppna plats som museibygg naderna uppförts kring I 89 1-1894 återskapades . I H enrik Sj ös tröms museiplan skärmade museibyggnaderna av staden utanför.

KASTANJ EN Sådd 185 0 På Kulturen vet alla vad som m enas med »Kasranjen «. Den står mellan Herrehuset och Borgarhuset och är museers vård träd. Många är d e års-

mötesfestlig heter som ägt rum under dess blommande lövkrona. Kasranjen är en vördnadsbjudande åldring - 42 år äldre än museer. Fröt m yllades ned av någon i häradshövdi ngen N Lilienberg s familj som då bodde i det blivande Herrehuset.

FIDEPORTEN Porten i muren vid Adelgatan, alld eles intill Bosebo kyrka är en kopia av en av de berömda kyrkogårdsportarna vid Fide kyrka på Gotland. Den är huggen av sandsten från Domkyrkan. Efter Zettervalls ombyggnad 1868-1880 »blev det sten över «. Från börj an srod porten i muren mellan Uranäsboden (Dac kestugan) och Dekanres id enset. Muren ersatte 1909 ett sp jälstaket . Porten tjänstg jorde som huvudenrre till museer. Enrrebiljetter löstes i en lucka i Dackesrugans västra gavel. Fideporten Ayttades till sitt nuvarande läge 195 3 fö r att tjäna som ingång till Bosebo kyrka för g udstj änstbesökare och brudpar.

BAROCKPARTERREN VID HERREHUSET Anlagd: 1947 Dammen i barockpa rterren framför H errehuset har långsidor av medel tida sockelstenar av sandsten . Det romanska kapitäler på sitt låga kolonnskaft förvärvades 1900 och kommer från någo n av Lund s medeltida kyrkor.

LEKPLATSEN Anlagd: 1997 Ark itekt : Bj örn H egelund Lekp latse n är utform ad så att sambande t med museimi ljön tydl iggörs. D är finns ett litet knuttimrat hus att ri va och åter bygga upp, en vattenpum p

och en vattenränna at t roa sig med , klätterträd och en klätterställning som kan vara det mesra frå n fo rnborg till brygga på ett sjörövarfa rtyg. Lekplatsen verkar till skillnad frå n sin föregå ngare med museimilj ön, inre mot den. Trämaterialet und erstryker sambandet med en gången tids natu rbruk.

LILLA TORG Anlag r: 1908 Lilla Torg skapades l 908 i anslutning rill sradskvarrerer. Namner hämrades från den öppna plars som en gång fa nns i nuvarande Lundagård söder om universirershuser och kallades jusr Lilla Torg. Torger är belag r med kullersren, men med gångvägar av srörre stenar, så kallade borg mäs rarsrenar. Der rödmålade p lanker avg ränsade från börj an de r privara områder rill Rusrmäsrarbosraden. I planker sirrer en rekonsrrukrion av en inkörsporr från ert korsvirkeshus i Malmö. Överliggaren bär den snidade rexren: O ra er Labora (Bed och arbera). Chrisri an Wei er. Anna Krur Meier Anno 1688. I m in en finns en sköld med en bomärke. Porren åreruppfördes ursprung ligen vid Bor

garhusers sydväs rra hörn , fra m för rrapprorner. Sandsrensmuren byggdes 1942 när ert gårds hus rill Rusrmäsrarbosrade n och err rill inrendenrsbosraden (N ordensred rska srifrelsen hus) ri virs. D en är uppförd med sren från medelrida kyrkor i Lund . Sandsrensreliefen i muren vid Ysradhuser med de n lång håriga mansfig uren är ert medelrida skulp rurfragmenr som fram ri ll 1939 sarr i en hussockel på N ygaran 2 l i Lund . Der fö refa ller vara en bild av Simson. På torget:

Dansbanan på rorger rillkom 1996. Där går dansen sommarrid . Dansbanan är ri rad av Bj örn H egelund .

BU X BOMSPARTERREN Planterad: cirka 19 r 5 Söder om Thomanderska gården finns en buxbom sparrerr i barockst il. Bärande ide är den om den tuktade och väl

ordnade naturen. Parterren anknyter stilmäss ig t till H errehuset. Från börj an srod en byst av Karl XII i dess centrum. D en nuvara nde sk ulpturen är från 1996 och g jord av Magdolna Szab6.

ÖRTAG Å RDEN Anlag d: 1952 Plan: akademirrädgårdsmäsrare Axel Törje I den inhägnade Örragårdens mitt står en medelt ida kolonn som tjänstgör som fontän i en liten damm. I rabatterna odlas olika örter som var välbekanta redan på medeltiden, bland annat som medi cinalväxter. Örragården förverkligade någo t av Karlins rankar från 1890 om en "arkeologisk trädgård «.

LAPIDARIET Anlagt : 1909 Nyordnat: 1994 Utformning: konstnär Helge Lundsrröm Lapid ariet skapades för att i en ruinromanrisk »klosterhage « härbärgera jordfunna medeltida bygg nadsfragmenr från Lund. Anläggningen kallades inre lapidarium från början. N amnet hämrades utifrån. Lapis är latin för sten. Mi ljön gestaltades romanti skt med »lummiga löfträd, sl ingerväxter och gamla prydnads- och läkeörter«. Med tiden förföll Lapidariet och sten användes för

bygg nadskonsrruktioner på museet; muren vid Lilla Torg, enrren t ill Medeltidshallen, kolonnen där och terrasskanren (1951) till g räsmattan norr om Lindforska huset. l 994 iordningställdes, efter decennier av förfall, Lap idari et för donerade medel. Ett framrrädande byggnadsfragmenr är tegelblocket från Svartbrödraklosrrets kyrka, påbörjad l 2 2 2. Det är fundam entet till en takryttare som återfanns 1906. D en bar kyrkklockan på taknocken . och har stått vid Lindforska huset sedan 1907. Alltså före »klosterhagens « förverkligande.

Utställningarna I utställningarna visar Kulturen upp sin mångsidig het som kulturhistoriskt museum. I d em presenteras museers viktigaste samlingar och arbetsområde n. Med dage ns utställnings fil osofi har de stora utställningarna blivit tekni skt komplicerade och myc ket d yra att producera och bygga. Uran välvi lliga donatorer och sponsorer skulle de vara omöj liga att åsrad komma. Den moderna utställningen organiseras annorlunda än den gamla. D et är inte längre aktuellt att ställa ut olika föremålsg rupper för sig. Strävan är an skapa kulturhi stori ska sammanhang. Detta är narnrlig tvi s allra tyd ligast då bygg nad och utställning utgör odelbara helheter. Sedan mitten av 1990 -talet har också gesralrningen av utställningarna k raftig t betonats med formgivning och ljussärrning. Till den moderna utställningen hör dess utom fakrarum m ed darorer och srndi esamlingar. U rställningar åldras, ny kunskap behöver tillföras och nya aspekter belysas. Ibland m ås te kanske en utställning ersärras med en helt annan som har hög re aktualitet fö r den kulturella omgivn ingen. Kulturens besökare kan konsrarera att tidsspannet mellan den äldsta fasra utställningen och den yngsta ligger på cirka trettiofem år.

METROPOLIS - LUND PÅ MEDELTIDEN Vita Huset (bottenvåningen) I utställningen om det medeltida Lund följ s stadens utveckling från ca 990 , när den g rundad es av D anmarks kung, Sven T veskägg, över reform at ionen r 5 36 fram till I 600 -talets början. U tställningen har sin utgångspunkt i Lunds medeltida maktställning som kyrklig t centrum fö r hela N orden. »Metropolis Daniae«, har lämnat mäktiga kulturlager och enorma mäng der m ed föremål efter sig och livet i staden kan belysas i detalj . Det medeltida Lund har sedan 1890 arkeologiskt

utfors kats och dokumenterats av Kulturen. I utställningen sätts fl era tusen fö remål in i en berättelse som spänner över mer än sexhundra år. Utställningens ges taltade del bygger huvudsakligen på en tematisk p rincip med namn på avdelningarna som associerar till de olika fys iska och psykiska rum Lund utg jordes av; Förrummet, Vardagsrummet , H errerummet , Världsrummet, Arbetsrummet och Förvand lingsrummet. I utställningen ingår också ett öppet studiemagasin - Fyndrummet , Filmsalongen med en videoföreställning samt Faktarummet m ed datorer där bland annat fö remålsdatabase n kan utforskas.

MODERNISMEN . EN NY KONST. EN NY VÄRLD. Vita huset (3:e våningen) U tställningen bygge r på Kulturens saml ingar av 1900-talets konst och konsthantverk. Dessa sätts in i sitt srora kulturhi sroriska sammanhang . l 900 -ralet var ett omvälvande århund rade. Tekni sk utveckling, två världskrig och uropisti ska politi ska sys tem fö rändrade i g rund världen. Ett nytt samhälle fo rmades i ind ustrialismens och srorstädernas Europa. Konsten blev en samlande kraft i en vä rld i fö rva ndling. Konsten sågs som en progress iv kraft. Med konsten som medel talkad es och uttrycktes tidsanda n. Uropierna om en 92

ny och bättre värld , vil jan att riva murarna mellan konstarterna, framtidstron , internati onalismen, upproret allt det som ligger till g rund för det tid iga 1900 -talets olika konsrnärliga ut tryc k - visas med utgångspunkt i två svenska modernisters livsverk , målaren Gösta Adri an-Nilssons (GAN) och silversmeden Wiwen Nil ssons. Båda född a i och verksamma i Lund . De hade viktiga kontakter med och rog djupa intryc k i 1910 -talets Tys kland, 1920 -talets Paris och 1930 -talets svenska konstliv. Avstampet tas i det sena l 800 -talets och fö rra sekelskiftets ideer om att jämställa alla konstnärliga uttryc ksfo rmer och ge va rdagsfö remålen konstnärlig ges taltning . Från fö rg rundsges talter som William Morri s i Eng land till Der Deutsche W erkbund och den nya konstskolan Bauhaus i mellankrigstidens Tys kland kan denna strävan att fö ra ut konsten i va rdage n fö lj as. I de tta fa nns också ett sökande efter konstens andliga värden och en konst i kontakt m ed känslolivet. I 930 -50 omsattes dessa olika ideer i det svenska folkhemmet i arkitektur, hem inredning och en ny abst ra kt konst. Wi we n Ni lssons abstrak ta sku lp tu re r och hantverksmäss ig t tillverkade silver i sträng t geometri ska form er samsas i utställningen med EPA:s va ruutbud som representerar de t nya moderna livet .

MAKT PRAKT IDENT ITET - SK Å NSK RENÄSSANS Textilhallen (2 :a våningen) U tställningen skildrar den skånska renässansen med utgångspunkt i det rika dräktmodet men också med konstens och konsthantverkets förem ål. D et har sagts att de t var på r 500 -ralet som

kåne blev skånskt - inte minst genom adelns slombygga nde. I den skånska allmogekulturen kom renässa nsens stilideal att vara ak tuella in på r 800 -ralet - både i dräktmodet och heminredningen .

GLASUTSTÄLLNINGEN Textilhallen (2 :a våningen) De mest representativa glasföremålen ur museers samling finns utställda i Glasgalleriet på andra våningen i Textilhallen. Där visas internationell glashistoria från forntid till nutid, men också 1900-ralers svenska glasformgivning.

Skånska glasbruket Henriksrorp vid Perstorp representerar det regionala perspektivet. Där tillverkades I 69 I - I 760 förpackningsglas och graverat bruksglas. Derra hör liksom glaset från Kungsholms glasbruk till det äldsta svenska glaset i samlingen.

SK ÅNSKT JO RDBRUK Allmogehallen (bottenvåningen) Inget svenskt landskap är så präg lat av bilden av sitt jordbruk som Skåne. Populärbilden är delvis falsk eftersom den egentligen bara gäller landskapets sydvästra del, men denna skiljer sig också avgörande från det »Svenska« jordbrukslandskapet, eftersom de bör-

diga jordarna - Sveriges i särklass mest prod uktiva - tillhör etr narurgeografiskr område som sträcker sig över D anmark och söderut i Nordeuropa. Der skånska jordbruket uppvisade redan i äldre rider specialiserade brukningsformer och i ursrällningen om der gam la skånska jordbruket finns redskapen för plöjningen, sådden och skörden.

SYDSVENSKT FISKE Allmogehallen (bottenvåningen) Under r 800 -raler expanderade havsfisker och sjöfan en krafrig r. I Sydsverige och i Skåne, som dominerars av si rr jordbruk, växre fiskelägen och skepparsamhällen upp. Skifrande fiskemeroder kan följas, all rifrån från laxfångsren i H alland rill fiske med när,

jusrer och krok i Ösrersjön och Öresund. Olika sydsvenska fis kebårar finns i ursrällningen. Bland m ycker annar p resemeras der skånska ålafisker som fonfarande är en av de mesr berydande verksamhererna i en ekonomiske vikrig näringsgren .

SKÅNSKT ALLMOGELIV Allmogehallen (2:a våningen)

I utställningen skildras livet i de skånska byarna och gårdarna. Stuginteriörerna ger en uppfattning om 1700 talets och det tidiga r 800 -talets bosradsformer. Skånskt byggnadsskick skildras liksom byns organisation och böndernas mathållning. Åtskilliga prov på skånsk folkkonst ingår i utställningen. Bevarandet av den särpräglade men då försvinnande skånska allmogekulturen var r882 det första incitamentet till g rundandet av Kulturhisroriska föreningen och samlingarna inom detta område växte sig med tiden

mycket stora. Stuginteriörerna är museihistoriskt intressanta eftersom de är Kulturens enda bevarade utställning från det gamla museet. De har funni ts där sedan Södra området invigdes r929.

SILVERUTST ÄLLN INGEN H errehuser (borrenvåningen) Silversmider bär på en rik ku lrnrhi sroria som berärrar om en fascinerande hanrverk , men också om silverförem ålen som mrryck för rikedom och överflöd. I m sräll ningen kan svenske si lversmide från r 500 -raler och framår sruderas. Samlingen omfarrar också danske , rys ke , holländske och balri ske silver vilker ger anled ning rill inrressam a jämförelser. Der försra föremål som r 882 skrevs in i Kulrnrens karalog var en brännvinsbägare, rillverkad av AJ Limnell i Växjö 1782 . En vikrig del i samlingen är der skånska dräkesilvrer.

D en m odern isris ke ban bryrare n från Lund , silversmeden Wiwen Nilsson , har en egen, m yc ker represemari v avdelning; fl era vikeiga verk av honom finns dessmom i ursrällningen Modernism en i Vi ra hu ser.

KERAMIK H errehuser (r:a- 3:e våningen) Kulrurens samland e av keramik började i der lilla och lokala, men mycker snarr vidg ades vyerna. Samlingen är m ycker om fa rrande och ursrällninge n har karakrär av srudi esamling . Bredden är också sror, både der vardag lig a mareri aler och många klenoder ingår. Tre områden är särskilr väl förerrädda: I OO

den kines iska keramiken, ryske porslin från 1700 -raler samr svensk fajan s. Alla vikriga produkrionsområden för keramik finn s dock represenrerade - från renässansen och fram år. Keramiken rillhör de absolur mes r hållbara av männi skans produkrer och den säger allrid mycker om samhäller. Sydsvenska krukmakarprodukrer ingår i and ra ursrällningar och lundamarerialer fi nns i medelrid sursrällningen.

TIDENS RUM Borgarhuser »Tidens rum « herer elen omfanancle fasra m srällningen i rre vå ningsplan , där hisrori en om b6sraclsinreclningen frå n 15 00 -raler rill cler ricliga 1900 raler berärras . Tonvikren ligger p å cler borgerl iga hemmer och dess skifrancle ges ralrning från renässans rill jugencl . far myc ker rike sp ekuum av m öbler,

fö rem ål och ges ralracl e boendem ilj öer illusu erar förgång na heminredningsideal. Årskilliga klenoder ur Kulmrens sam lingar ingår i ursrällningen .

10 1

ska tryc kerier som scarcades i Lund r745. Berlings vida berömda srilgjmeri etablerades r 8 3 7. Tryckrekniken följs från Gmenbergs uppfinning av den lösa blyrypen rill darorsärtn ingen.

BOKKULTUREN Berlingska huser I msrä ll ninge n Bokkulwren sk ildras boksravens, bokens och boktryckarkonsrens hisrori a. Boksraven uppfanns cirka 3000 år f K. Läsfö rmåga n är g rundläggande för vår kulwr. I Sverige påbjöds der rid ig r - på r 600 -raler - arr alla skulle kunna läsa. Den allmänna läs kunnig heren möjligg jorde snabba och radikala förändringar, rill exempel industri aliseringen av Sverige på r8oo raler. Cenrralr i m srällningen srår Berling I02

LUND EFTER 1658 Brahehuser & W ahlbomska hu set Skåne blev svenskt genom freden i Roskild e 1658 . I utställningen skildras Lunds histori a und er nyare rid. Staden har g ive tvi s sina särdrag, men också i sin moderna utveckling myc ket gem ensamt med andra svenska städer. På andra våningen berättas om den förindustriella sraden och på borren-

våningen om den industriella. J ärnvägens ankomst till Lund 1856 blev en viktig urvec klingsfaktor. En avgöra nde händ else i Lund s historia var g rundand et av universirerer 1666. D et kom att betyda oerhört mycket för Lund s utveckling. Berärrelse n om med eltidens och renässa nse ns Lund finns i utställninge n M erropo lis i Vira huset.

MÅ TT - VIKT -VÄRDE Ysradhuser (borrenvå ningen) U rsrällningen handlar om konsren arr kva nr ifiera. Enherliga mårtsys rem är av senr datum och än lever gam la mått. Fo t och tum , tjog, d uss in och g ross är välbekanra begrepp. I Sverige va ri erad e 10 4

rymdmårren lokale rill l 66 5. O ckså inom vikrområder fa nns sror variarion. Aporekare, g uldsmeder, handelsmän och bergs män hade egna vikrsysrem . I Sverige anrogs metersys temet 1878 och slutg il t ig t infördes det 1889.

HANTVERKSUTST ÄLLN INGEN Schl yterska huse t I utställningen möter en rad olika hantverk , men också en skildr ing av hantverkets villkor och skrånas organisation och olika sedvänjor, frå n r 500 -ralet och framåt. Skråna kom ur

medeltidens g illen och va r från börj an bland annat ett uttryc k för statsmak tens vilj a att kontrollera närings li vet och stärka städernas ställning . I Sve rige slopades skråtvånget , då fu llständig närings frih et infördes 1864. H antverkarna var en gång en dominerand e g rupp b land städernas borgare.

BANK OCH PENGAR Ystadhuset (2:a vån ingen) I utställningen tecknas bakg runden till kap italismens utvec kling sedan medeltiden , då en snabbt ökande internationell handel m ed börj an i Italien skapade bankväse ndet för att effektivisera betalni ngssystemet. I vårt »penning lösa 106

samhälle« pågår skiftet till betalning med kontokort , men mynt och sed lar kan nog aldrig helt undvaras. Bankinredningen från l 900 -talets början kommer från Skånes Enskilda Bank i Ystad (1857-1910). D en uppg ick i Skandinaviska Banken som 1972 fusionerade med Srockholms Enski lda Bank och blev SE -banken.

UN IVERSITETSM USEET Lind fo rska huset (bottenvå ninge n) Lund s universi rer instiftad es r 666 och invigdes 1668 . D er var err led i försvensknin ge n av Skå ne. Från en m yc ket blygsa m start har der vuxit till en av de största högs kolorna i Europa. I ursrä llninge n skild ras denna utvec klin g och

fö rändringa rna inom utbildning och forsknin g, liksom också srndenrliver ge nom sek lerna. I mirtsalen stä ller olika instirnri oner med jämna m ellanrum ur akrnella ring. D er är stiftelsen Lunds U niversirersmu seum som ansvarar fö r U niversiretsmuseer i samarbete m ed Kulrnren . Lindforska huset är ert gamm alt professorshem .

107

T I NG FÖR LEK Onsjösrugan - Arbetarbostaden (gård shuset) Utställningen nås via en tidstunnel som börjar i Onsjösrugans allm ogemiljö från r 800 -talet och m ynnar i sradsbakgården från 1900 -rale r. Leksaksutställningen »Ting för lek « är också en inbjudan ti ll spa ning efter barn- och lekhi sroria i Ku lturens många milj öer och utställningar. Lek från medelti den till nutiden! Hisrori ens lekar och leksaker ger spännande perspekt iv på Homo ludens - de n leka nde männi skan.

roS

KUNGLIG LEK - KARL Xll :s GUNGHÄST Wahlbomska huset (2 :a vå ningen) Kulturens p raktfulla g ung häs t i barockstil fa nns en gång på Karlbergs slott , där Karl XI: s drottning U lrika Eleonora ofta vistades m ed de kun g liga barnen bland dem den blivande K arl XII (1682-1718). Gung häs ten kan vara skulp terad av den välkände Burchard Precht (1651-1738) som 1681 blev hovbildhuggare i Srockh olm.

10 9

r ro

ÄRKEB ISKOPSGRAVEN Dekanresidenset (bottenvåningen) 1274 lades ärkebiskopen J akob Erlandsson till sista vilan i gråbrödernas (franciskanernas) klosterkyrka i Lund. Han hade dött på Ri.igen, på hemväg till Lund från Rom , där han lev t som

landsförv isad på g rund av konflikter med den danske kungen. Den märkliga graven rekonstruerades efrer utgrävningen 1972. Jakob Erlandsson skeletterades, innan han rogs hem till Lund och till den önskade g ravplatsen, i kyrkgolvet , under lampan i koret.

l l l

Samlingarna

112

KULT UREN SAMLAR »H ärtill kommer vid bygg nad och uppställning bemödande t ar t låta for m och in ne håll så lång e m öjlige räcka vara nd ra, så an ändamålet klare speg lar sig i såväl de ytt re som de inre anordningarna pav il jongsysrem er. Begränsningarna ligger dels i de n här gällande uppfa ttningen, att ett mu se um skall vara rädd ningsansralr fö r hem lösa ring, dvs fö r sådant , som redan g lid it ur sin mi ljö, och icke en rövarekula, som hopar byte u ra n hänsy n till ringe ns rä tt att leva sin eget liv för sin eget ändamål, dels i de n nawrliga koncentra ti onen på det eg na fo lkets och landets urvecklings hi stori a same behovet av art därvid i första hand tillgodose de lokale anti kvariska och etnografi ska intresse na. ] u närm are desto vi kri gare, om det också oft a bli r nödvänd ig e art just fö r art kunna fö rstå den egna ku lturen i all synnerhet i de fa ll då denna endast är en avs kugg ning av vä rldskulwren, så långe tillgångarna medg iva, fra m ställa äve n denna i sina hu vuddrag. « (Karlin r9r8) Den uni versalitet som Kulturen ställde upp som m ål resulterade så småningom i kolossala sam lingar. D en mest aktiva insamlingsperi oden in fö ll unde r 1900 -talers första hälft. Kulwren samlar fortfa rande, m en res rrikci vr och ytters t målinrik tat , eftersom de t g ives ekonomi ska g ränser för hu r stora m agasinen kan rillåras vara och hur m ycke t konservatorerna ka n ta hand om .

Egentl igen fi nns bara ert ansvarsområde, dä r Kulturen i över hundra år ko nsekvent samlar och fo rtfarande samlar allt , näm ligen lundaarkeolog in . En inre ovanlig reakti on från allmänheten på alle som en stort museum förvarar i m agasin , är ert ifrågasä t ta nde av det m eningsfu lla i art på detta sätt »dölj a« kulrn rarve r. Repliken är självklar. Förvisso är inre alle alltid U[Ställ r, m en magas inen är de n m ateriella ku lwrens arki v. D är fi nn s kä llan t ill ny kunskap och nya utställ ningar. D en kulwrhistoriska fo rskningen har dess uto m en behov av samlingarna och inre mi nst av de n do kumenrari on so m knyts t ill fö remålen . D atatekniken har ge tt museerna m öjlig het att dram at iskt öka tillgänglig heten till sina saml ingar. Vi ktiga delar av lundafynden finns exempelv is sedan 2000 t illgäng liga via »nätet «. D e p rimära samlingsom råde na fi nns representerade i bas urs rällningarna eller lyfts frå n rid till annan fra m i ti ll fä ll iga U[Ställningar. M useer lånar också ofta ur fö rem ål till reg ionala, nationella och inrernari onella U[Ställningar. Bakom flera av bas ll[ställ ningarna döljer sig vä ld iga mängder m ed före mål som i li khet med vissa specialsam lingar lever skyddade i magasin eller arki v - doc k ti llgäng liga fö r undersökning och fo rskning.

r r4

ARKIVET Arkivet utgör en rikt varierad kunskapskälla. D et finns två huvudavdelningar; Kulturens arkiv och Kulturens lundaarkiv. D essa hålls i gö rlig mån ti llgäng liga för externa studi er och forskning .

K11ltlfrens arkiv Arkivet innehåller kulturhistorisk dokumentation av skilda slag ända upp till de senaste ernolog iska undersökningarna, men också museets karaloger och egen hi stori a I delar är ar kivet också att betrakta som ett designhistoriskt arkiv ; ingår gör bland annat material från Kulturens konsts löjdansralt och H emslöjdens arkiv. Arkivet innehåller en brokig sa mling av kulturhistoriskt intressanta trycksaker. Porträttdelen har sin beroning på Skåne. Foto- och negativsamlingen är mycket om fa ttand e. En viktig del är en stor samling Aygbilder över Skåne. K1tlt11rens /;1 ndact rkiv I arkivet samlas all dokumentation från Kulturens arkeologiska undersök ningar i Lund . D en na del är numera, efrer hund ratio år av arkeologi, sy nnerlige n omfattande. D en andra huvuddelen i lundaarkivet innehåller dokumentation av Lunds byggnadsmiljöer och historia. Fotosam lingen är stor.

115

ETNOGRAFIKA OCH MASKER I det redan från början brett an lagda komparativa perspekti vet spelade de utom europeiska kulturerna en viktig roll. Museet började tidig t sam la också det som kallas »etnografika« - dvs föremål från det som sågs som primitiva kulturer. Under devisen »Lands- och Världskulturen i slott och koj a, från förhistorisk ti ll mod ern tid « skulle

världens alla kulturer göras tillgängliga på Ku lturen, som numera äger tu sentals föremål av utom europeiskt ursprung . I det mång kulturella Sverige har dessa få tt ny ak tualitet och används fliti g t i olika utställningar. En betydelsefull del utgörs av skådespelaren Benkt-Åke Benktssons masksam ling som förvärvades 1957 och sedan 1994 exponerats i utställningen Masker - andra världar.

Till vänster:

Ovan:

Gösta Adrian Nilsson Lyftkranens dynamik. Olja på pannå 1918. Foto: Lars Westrup

Carl Fredrik Hill Färgkrita på papper. Foto: Lars Westrup

KONST Kulruren är ecc kulrnrhisrnriskc museum och ime ecc konscmuseum. Europeisk och svensk konsc från skilda perioder ingår dock i museecs sam lingar. Ti ll de udda inslagen hör några orig inalceckningar av Piecer Brueghel d .ä. Bland vikcigare svenska konsmärer kan Bengc Nordenberg, Kilian Zoll , Johannes Collin, Anders Trulsso n och

Johan Johansson nämnas. Främsc scår dock de från Lund bördiga Carl Fredrik Hill och Gösra Adrian Nilsson (GAN). Konscen speglar hisrnri en och har därför insa[[ i den kulcurhisrnri ska berä[[elsen myckec acc säga om den cid den skapades i.

rr9

MUSIKINSTRUMENT Kul turen har sannolikt den näs t största samlingen av musikinstrum ent efter Musikmusee t i Srockholm . D et finn s ingen särskild utställning över instrumenten, uta n de ing år i utställning ar 120

som »Tidens rum « i Borgarhuset eller »Metropoli s« i Vira Huset. De Aesra type r av nordi ska folkin strum ent och väs terländska konsrinstrument är representerade liksom också ett omfattande etnog rafiskt materi al.

RAVENSBRUCK Den unika föremålssamlingen skapades l 94 5, när Lund tog emot få ngar från konce ntrationsläg ret i R ave nsbrlick som var det enda som ures lurande avse tts för kvinnor, främst från Polen. D et var Zygmunt Lakoc inski , då lektor i polska vid Lunds universitet som insåg föremålens hi storiska värde och samlade in dem . Han hjälpte till som tolk när få ngarna kom till Lund med de vira bussarna. H an och hans medarberare g jorde äve n ett stort antal intervjuer med människorna som räddats från Rave nsbri.ick . 1966 ställdes materialet ur i den tillfälliga utställningen »Att överleva « på Kulturen och samma år överlämnades föremålen till museer. Sedan l 993 ingår några av dem i bas urställ ningen »Lund efter 1658 « och 1998 ställdes de ur i en tillfällig utställning . Samlingen är ensam i sitt slag i Sverige och kulrurhistoriskt sett ytterst värdefull. 121

MODERNISMEN J

I RESANDE OCH TRANSPORT Som alla srörre museer har Kulruren en samling av vag nar, karosse r och slädar, främ sr från l 800 -ralet. De belyser resand e och uanspon i en tid utan utbren järn vägs när och fram föra llt utan bilar. D en eleganras re resvag nen är den så kallade H age rmans kaross från l 82 0 talet , tillverkad i Paris och nynj ad på Vinskövle slort i Skåne. 122

Den intressanras re bilen är kanske en Allvelo Pansarmobil Spon från 1906 . I USA där d en kommer ifrån hette den Ori ent Buckboard. Bilen finn s umälld i »Moderni smen « (Vi ra Huset). Någ ra mororcyklar ingår också i samlingen. I utställningen Lund efrer 1658 finn s en brygge ri vag n och en fångvag n från Lund .

VAPEN Kulturen äger en stor och varierad vapensamling. Betoningen ligger på europeiska vapen från l 500 -ralet till 1800 -talets mitt , men också s.k. etnografiska vapen från olika världsdelar ingår i samlingen, bland annat från J apan. Svensktillverkade civila skjutvapen från 1700 -talet utgör en viktig del i samlingen. Andelen kommissvapen är låg.

Redan grundningsåret l 882 införlivades det första vapnet, en värja, med samlingarna. Huvudparten av vapnen anskaffades 1900 -193 0 . Den sista stora enskilda donationen tillförd es museet 1977· Numera är nyförvärve n mycket få . Det rör sig då om enstaka kompletteringar - nästa n alltid i fo rm av gåvor. Samlingen är tydlig t uppbyggd för att vara representativ både ur teknikhistorisk och konsthantverklig sy npunkt. 12 3

SYDSVENSK FOLKKONST Begreppet folkkonst är svårhanterligt eftersom der tillhör de företee lser som har en tendens art lösas upp infö r våra ögon när de analyseras. Men inger bärrre sammanfa t tande begrepp fi nns fö r den konst som existerar jämsides med de srilmedverna samhällsgruppernas konst (srilkonsren) som en gång fram förallt bars av borgarna i städerna. Folkkonsten kunde både utgöras av husbehovsrillverkade fö remål och av hantverksprodukrer med inrikrning mor en folklig marknad . Begreppsparer »folklig t-hantverksmässigt « räcker in mycket av vad der är fråga om . I dagens samhälle ligger det nära arr för folkkonst använda begreppet populärkultur. Folkkonsten har i alla händelser ända sedan Kulturen g rundades varit err centralt och srorr samlingsområde, naturlig tvis först och främst riktar mor landsbygdens kultur - allmogekulturen. Der är fråga om mycket rika, fo rm- och marerialmässig r varierade uttryck fö r den folkliga kulturen som kommer rill uttryck i möbler, bonads målningar, textilier, dräkter, husgeråd och redskap . Bland stadens hantverksprod ukrer som ri ktades mor ,,folket « kan lergod ser och kisrebreven nämnas .

125

lnredningstextilier av Carl Jo han De Geer

TEXTIL Samlingen av textilier är mycket stor och rikt varierad. Textilier kräver speciella bevarings- och vårdinsatser om de skall överleva till framtiden och därför finns specialiserade konservatorer och antikvarier inom detta samlingsområde som ju eg entligen berör allt i vår kulturhistoria. Grovt räknat kan samlingen indelas i dräkt och i inredningstextilier. Men då har inre mycket sagts om rikedomen av folk lig t och borgerlig t , av

126

hög t och låg t , av europeiskt och orientaliskr, av siden och sammet eller av ylle, linne och bomull; eller för den delen om den uppsjö av tekniker som spunnen tråd kan bearbetas i. U r textilsaml ingen lyfts regelbundet material fram till tillfälliga utställningar och i nästan varje modern fas t uts tällning ingår textila föremål. Skåne är fö r övrigt Sveriges textilrikas te landskap när det gäller den folkliga kulturen.

Östarp

r28

Aker

Kärr

Blandskog D

Tallskog

.....

Ängs- och • Granskog D betesmark -------~- · Natur- och kulturspår

~ :-.. .~ ~

~ Veberöd

:~ :-...

11 ~

l)(ÖSTARP Humlaröds fälad Blentarp

129

HISTORIK - BYGGNADER Kulrurens Ösrarp - »arr skapa err levande museum « Karlin ränkre sig l 882, arr en skånsk fyrlängad gård på der planerade museer sk ulle »i sig uppraga och levandegöra de hemlösa ringen « som redan börjar sam las in. Verkligheren ville länge an nar. Både pengar rill projekrer och plars på museer saknades . Flera inrressanra ob jekr g ick under åren museer ur händerna. I början av l 92 0 -raler skänkre grevinnan Wilhelmina von Hallwyl pengar rill projekrer och jakren på en lämplig gård kunde börja. Till slur fasrnade museer för Ösrarp nr l. D er srod genas r klarr, arr en flyrrning av gården inre borde ske. Den måsre bevaras i sirr kulrurlandskap . Med mera pengar från

von Hallwyl och lorrerimedel från sraren köpres så i december 1922 Gamlegård i Ösrarp för 4 l .ooo kronor av den dåvarande ägaren Jöns Persson. Tillrräder skedde den 14 mars 1923. Med i köper följde 142 runnland mark. Err program formulerades som innebar arr Gam legård skulle årersrällas rill si rr l 800-ralsskick , vilker underlärrades av arr srora delar av den gam la inredningen fanns i behåll. Åkerbruker skulle bedri vas på gammalr särr ; krearursbesärrningen skulle årerföras rill de gamla lanr raserna. Den dj ärva ranken med derra varder vi idag kallar err ekolog iskr förhåll ningssärr. Man skulle »på dem [lanrraserna} söka bygga en renässans passande för förhållanden, där en skemarisk jordbruksrarionalism icke allrid varir av de r goda « och »arr lämna en förebild för der övriga Sverige arr

söka skaffa liknande centrala förebindelser av kultur-, narur-, och djurskydd, varje landskap efrer sin arr. « För an få der hela an fungera ekonomiske byggdes Möllegården. En gårdsbrukare skulle med denna som bas driva modernr jordbruk på en del av de inköpra markerna. I byggprogrammer ing ick också uppförande r av gäsrgivaregården, srubbamöllan, vanenmöllan, malrrorkan och bryresrugan. De rre senare ersane bygg

nader som ridigare rivirs på Gamlegård. Programmer för Ösrarp var yrrersr ambiriösr och nyorienterande. Kulruren skapade err levande museum och rog den ynersra konsekvensen av frilufrsmuseiiden. Nu skulle »en verklige narurskydd « genomföras och Ösrarp skulle »rymma den !ivers dagliga gärn ing « som hind rade der förgångna an förvandlas rill »en va nlig r sam lande av döda museiföremål. « Ösrarp i Everlövs socken har allrid varit en liren by. Den omfanade inte mer än rre gårdar och en mindre antal garehus . Namner Ösrarp kan i källorna följas bakår rill 1500 -ralers mirr. Laga skifre begärdes år 1800, men der kom an dröja med genomförander ända rill l 8 3 r. Då flyrrades der som idag är Alrik J önssons gård ur från sin läge alldeles ösrer om Gamlegård. Östarp idctg

Idag är Ösrarp inte bara en levande museum uran också plarsen för en srorskaligr arbere med en ekologiskr anpassar jordbruk uran rrakrorer och mororredskap. Med odling av äldre grödor uran insars av gifrer och konsrgödsel, hållande av lantrasd jur och med häsrar som arbersdjur är Ösrarp err led i arberer för en hållbar urveckling och err bevarande av äldre djurraser och grödor. Samridigr är Ösrarp en forskningsprojekr som drivs av Kulruren i samarbere med Lunds uni versirer.

GAMLEGÅRD Ö srarp nr l, Everlövs socken Bygg nadsår: 1812 Bygg herre: Anders Pålsson Ö srarps by brann ner 1 8 1 0 . Dess rre gårdar åreruppförd es 1812 . En av dem var Gamlegård som byggdes p å g runderna av sin föregångare. N är sk ifrer genomfördes l 8 3 l fi ck den ligga kvar på den gamla byp larsen, där der allrså en gång fanns yrrerligare rvå gårdar. Gam legård är uppförd i korsvirke med fackfyllningar av lera på en armering av käppar med halmflärning. Genom riderna har dock många fack kommir arr få fyllningar av obränr regel - så kallad rås ren. Numera är Gamlegård som i forna dagar helr virkalkad, men när Kulruren överrog bygg nade rna rj ärades rimran för an skapa en rypiskr skånskt inrryck . Den fyrlängade gården är rypisk för Skånes slärrbygder, men har morsvarig herer både i Nordryskland och Danmark. Med den slurna planen vanns skydd mor slärrens vindar och mor objudna gäs rer, samridigr som de vikrigasre funkrion erna samlades rum g årdsplanen . G ården blev också en ryd lig r sluren soc ial enher. Så småningom spred sig den fyrlängade gården både rill södra H alland, sydväs u a Småland och väsrra Blek inge. D er var på l] OO raler som gårdsrype n blev dominerande i Skåne. G amlegårds korsvirkessromme upp-

visar äldre d rag . Till exempel är ta kbj älkarna rappade genom väggsrolparna. Den a kan vara en am ydan om an branden 1 8 1 0 inre förödde alle och arr en hel del bygg nadsmarerial kund e åreranvändas vid åreruppbygg nade n l 8 l 2 . Konsrrukrionen hör nämligen som sådan l] OO -taler rill. N är man kommir in genom porren på gårdens kullersrenslägg ning få r man sy n på brunnen. Framför brunnen srår varrenhon för d juren. Rakr fram ligger boningslängan, rill vä nsrer undam age r, rill höger log längan med vagnsskjuler och på ömse sid or porren, häs r- och kosrallen. Log längan rill vänsrer om uppfa rren rill Gamlegård är sem rillbyggd. Till höger om uppfarren ligger den gamla gödselsraden. Invid denna srår g ri ssraller. 1 35

TRÄDG ÅRDEN Gamlegårds trädgård (haven) har bevarats sådan som H anna Persson, hustrun till den siste brukaren , skapade den vid 1800 -ralers slut. Hanna hade ärv t Gamlegård efter sina föräldrar. Redan vid 1700 -ralets slut var trädgården dock ungefär lika sror. Den g ången var detta en ovanlighet vid en bondgård, men förklaringen ligger i at t Östarp då ägdes av en sråndsperson. Intill boningslängan finns en liren kryddträdgård. Byggnaden nära den utsk jutande bakugnen är en jordkällare för förvaring av matvaror.

137

BRYTESTUGAN Bygg nadsår: 1924 Bryres rugan (bryda n eller basra n) upp fö rd es efter en förebild på en granngård rill Ösrarp . D en uppvi sar också likhet med en bry resruga från Ag usa i Andrarum s socken, cirka rre mil nord ost om Ösrarp . Srugan är ing rävd i slänten rill den p latå som Möllegårde n srår på . Som bygg nadsryp är bry resrugorna med sina scenvägga r och fö rrum myc ket ålderd omliga, men användningen fö r linberedning kan inre beläggas fö rrän under 1700 -ralers första hälft. Likheten med fö rhistoriska bygg nader har fram-

hållits, men också släktskape n med rradirionella bac ksrugor, allrså boningshus som rill delar gräves ur i bac kslänrer. Bryresrugor användes fö r an torka linet efter rörningen. Linkärvarna lades på ställningar i srug an fö r an torka i värm en från de n hörn placerade ug nen. Bryresrugor skulle enlig t fö reskrift 1738 placeras avsides. Lin är nämligen m yc ket eld fä ng t. Efter torkningen bråkades (brörs) liner. Derra arbete skedde oftas t i förrumm et eller som på Ö srarps bryresruga under svalens rak. N är de n arbetsamma brytningen avslurars förekom fes rlig herer - brydegillen.

MALTTORKAN Bygg nadsrid: l 8 00 -raler Srampen, Srora Rödde, Everlövs socken Åreruppförd 1924 på Ösrarp nr l På en srörre gård skulle der finnas en rorkhus (kölna eller mälra) för malr. Kulruren lär flyna den korsvirkesbyggda malrrorkan rill Ö srarp från en grannby som ersärming för morsvarande bygg-

nad på Gam legård som 1924 nyligen rivirs . Malr är korn som fukrars och få n börja g ro i värme. Denna process avb rörs i en specielle rorkhus, där korner bred des ur på perforerade bräder över en murad ug n som kallades galren. Röken gav malren olika smak beroende på vilken sorrs ved som användes. D en färdiga malren anvä ndes för an brygga öl.

1 39

VATTEN MÖLLAN Bygg nad sår: 11 0 5 Ö starp nr 2, Everlövs socken Återuppförd 192 3 -1924 på Ö starp nr l Kvarnen uppfördes ursprung lige n på Ö starp nr 2. Den låg då ett par hundra meter läng re norrut vid Röddebäc ken. D et var hemmansäg aren Alexander Scharp som introducerade denna typ av hjulkvarn i byn. N är Kulturens Östarp g jordes i ordning, fl yttades kvarnen till det nuvarande läget. Där hade Gamlegårds egen kvarn rivits i början av l 9 00 -talet.

140

Med sin enkla konstruktion visar kvarnen direkt tillbaka till rom erska kvarnar från vår tideräknings börj an. Typen var i Skåne vanlig lång t in på l 8 00 -talet. Först kallades hjulkvarnen av Karlin oegentlig t »s kvaltekvarn «, men sannolikt använde han ortsbefolkningens benämning på den. Skvaltor var små husbehovskvarnar drivna av ett horisontell träturbin som var kopplad direkt till den övre kvarnstenen - löparen. Kvarntekni skt sett är hjulkvarnen försedd med ett und erfallshjul. Framförallt maldes råg i den.

MÖLLEGÅRDEN Ö starp nr l, E ve rlövs socken Bygg nadsår: 1923 - 1924 Möllegården byggdes av Kulturen. En stor del av elen mark som inköpts 1922 avsattes nämligen för att bedriva ett p roduktivt modernt jordbruk som skulle ge Kulturens Östarp ekonomi sk stabilitet. I och med att Gamlegård g jordes till museum behövdes en ny dri ftsa nlägg ning . De helt nya bygg naderna mås te smälta in i museimilj ön och dä rför valdes en korsv irkess til som var vanlig i Skåne under 1800 -talets and ra hälft. Möllegården fi ck sitt namn efter stubbamöllan på gårdspl anen.

VÄDERKVARNEN Vi peholm , Lund Bygg nadsrid: 1800 - ralers börj an. På S(Ubben finn s årraler 1803 in skurer. Å reruppfö rd: 1924 Väde rkvarnen är en så kallad srubbamölla (s rolpkvarn ). Den byggdes ursprung lig en på Vipeholmsområder i Lund , men fl yrrades 184 5 rill egendom en Skönadal ösrer om Villa Sunna där söd ra d elen av Tornaväge n idag går fram. S(Ubbamöllan revs 1924 och åreruppfördes samma år i Ö srarp, inrill den nybyggda Möllegårde n. Dess m seende rekonsrruerades inre helr efrer orig ina

ler, framfö rallr ändrades srenfundamenrer, sannolikr för arr få möllan lire läg re. Place ringen är för övrig e mer museal än reali sri sk, efrersom de omkringsrående rräden skulle ha hindrar vinden. Som så är en S(Ubbamölla ränkbar på rra kren även om denna under l 800 - raler dominerades av så kallade holländare (m er egendig r härrkva rnar). Der karakräri sri ska för smbbamöllorna är an hela kvarnhuser vrid s när vinden skall fångas .

ALRIK JÖNSSONS GÅ RD Ö starp 2:3, Everlövs socken Bygg nadsår: Boningshuset 1907 Bygg mäs tare: N ils Jönsson Tak: rj ärpapp med rrekanrsläkt , eternit i diagonalläggning 193 1, as bestfri eternit 1996. Ekonomibyggnadernas bygg nadså r: Norra längan 1928. Väs tra längan 1928 (taket förhöjt 1943). Södra längan 1949 . Vedbod en uppfö rdes 1831 i korsvirke och kläddes 1928 i rödmålad lockpanel. Alla längorna och vedboden fick ta k av sinuskorrugerad eternit 1949. Gården inköpt av Kulturen 1995.

ningarna svarade målarmästare n Nils Sjöberg från Veberöd. Den samtida borgerl iga stadskulturens ideal satte sina sp år. Alrik J önssons Gård är en öppet fyrlängad gård. Av de ursprung liga ekonom ibygg naderna finn s bara vedboden kvar. Med förvärvet av gården g jordes en betydelsefull komplettering av Kulturens Ö starp. Utifrån de två gårdarna kan två sätt att bruka jorden belysas med ett t idssk illnad på 100 år. D e lig ger båda före motoriseringen av jordbruket , även om Alrik Jönsson använde traktor efrer Andra världskriget. Kulturen bevarar Alrik Jönssons G ård i det ski ck den hade när förvärvet g jordes.

Alrik J önssons Gård har få tt namn efter den siste brukaren. G ården fl yttades vid genomförandet av skiftet 1831 från sin ursprung liga tomt öster om Gam legård. 190 5 revs det gam la bostadshuset och ersattes med det nuvarande i regel på stensockel och med ett rjärpappsbelag t tak. Det är ett »fint « hus, invänd ig t rikt dekorationsmålat och med välbevarad inred n ing . För dekorarionsmål-

1 43

ÖSTARPSHALLEN Bygg nadsår: 1960 Arkitekt: Klas Anshelm Ösrarps hallen är en utställnings loka l för ti ll fä lli ga utställningar. Gesralrningsmäss ig t kn yter den an till en skifresve rksbyggd loge . I all sin enkelhet är elen typisk för Klas Anshelms eleganta sätt at t lösa ett inpassningspro blem och sa m t id ig t ge bygg nade n fun ktionalitet. D et är värt att observera föns tren i ra knoc ken som både ger karak tär åt huset och et t vackert överljus in ne i hallen.

144

ÖS TARPS GÄSTG IVAREG Å RD Bygg nadsår: l 924 Längo rna väs ter om korsv i rkesbyggnaden . Bygg nadsår: 1960 Arkirekr: Klas Anshelm K orsvirkesbygg naden , som är de n ursprung liga gäs tg ivaregård en , byggdes eft er förebild av en berömd gäs tg ivaregård i Arlöv, m ellan Lund och Malmö. D en kallades K alinan , som först var K ollinan eft er en berömd innehavarinna, ryttaränkan Collin , verksam vid 1700 tal ers börj an. Ö starps gäs rg ivaregård bra nn ner 1952 men nybyggdes omgående. 1960 hade ve rksamheten vu xit och då

till ko m den vin kelbyggda längan m ellan det gam la gästg iveriet och parkeringsplatsen . Gäs tg iverierna ing ick en gång i ert ordnat kommunikationsväsende av skjurshåll och värdshus, där de resande kund e vila ur och byta hästar. I detta kommunikarionssys tem från 1649 skulle vägarna också vara fö rsedda m ed milstolpar. Sedan många årti onden har fa milj en Vollmer hållit der rradiri onella skånska köket levande på gäs tg iveri et.

1 45

Annex Hökeriet - Drottens arkeolog iska museum - Teg nermuseet Borgeby slott - Bosjöklosters mölla

HÖKERIET Plats: H örnet Sankt Annegatan/Tomegapsgatan Bygg nadsår: gatuhus 1827, vinkelbygg nad l 89 l Inköpt: 1962 En kort promenad norrut från Kulturens huvudentre ligger Hökeriet , Kulturens lilla speceributik på ursprung lig plats. Omkring 1900 var det vanlig t med små speceriaffärer som drevs i bostadshus. Kunderna fann s bland de mindre bemedlade och inte min st bland universitetets stude nter. En hökarmadam ansågs kunna leva på åtta familj er. Det var inte bara vardagens basvaror som salu fö rdes, utan också fä rdi g lagad husmanskosr som den hung rige kunde av nju ta vid middags tid. Huset köptes l 85 5 av svarvaren Landg ren. Dennes hustru öpp nade affä r i ecc av rumm en på bottenvå ningen. Skylcfö nscren och entredörren t illkom 189 1. Den nuvarand e hyllinred ningen sattes in 190 6. Sedan Kultu re n fö rvärvar bygg naden kompletterades affären 1963 med inredning som bevarats frå n Anna Perssons hökeri vid N orrtull (Bredgarans norra mynning). Sin bäs ta rid upplevde hökeriet under l 900 talecs fö rsta årtionden. D å drevs det av Eli sabet och J öns Larsson, som g ick under namnet N atthökaren, eftersom kunderna kunde få sig en pilsner till livs, och kanske annat som naccrumlande kräver. Butiken lades inte ner

fö rrän 1957 och idag är den Lunds äldsta bevarade. Hökare kommer av tys kans »H öker « som betyder deraljhandlare. Äldsta svenska belägge n på ordet är frå n l 600 -ralets början I hmet: Då H ökeri ec är öppet går dec bland annat köpa karameller och tvål dä r. Förucom inredninge n kan en rikhaltig samling av fö rpackningar studeras .

1 47

DROTTENS ARKEOLOGISKA MUSEUM Kattesund , Lund In vig t: 1987 I området syd väs t om Srorrorget har Kulturen sedan 1961 g jort väld iga arkeolog iska utg rävning ar. 1982-1985 hittad es spåren av Skånes äldsta kyrka (990), men också steng runderna till Lunds näst största medel tidskyrka Sankt Drotten. N är mu ra rna frilag ts bes lutades det att bygga ett museum kring dem . Museers viktigaste »föremål« är lämningarna av stenkyrkan som har en komp li cerad hisrori a, sedan den mu rades i sin fö rsta version cirka 10 50 sannolik t fö r att bli Lund s fö rsta bi skopskyrka. På l l OO -tal er bl ev elen kyrka fö r premonstratenserna och sedan fö rsamlingskyrka, innan de n revs efter

148

reformati onen l 5 36. U rsrällningen berättar hi srorien om kyrkorna i området , på vars kyrkogårdar de första lundaborna begravdes. En spec ialitet är elen os teolog iska utställn1ngen.

g ipstak, tapeter och porslinsugnar (kakelugnar) med mässingsclörrar. På gården äro tvenne längor; elen ena med brygg hus, vari inmurad panna, packhus, vedbodar, vagnsskjul, srort stall , mangelbocl och clrängkammare; elen andra av bränt regel och ekepålar med loga och tvenne lador, [ ... }, således tillräckli g t för större åkerbruk .« Teg ner döpte Lund rill »D en akademiska bonclbyn « .

TEGNERMUSEET

I h11set: Huset är inrett och möblerar som på Tegners rid och innehåller åtskillig t som tillhört elen berömde författaren.

Kv Gråbröcler 15, Srora Gråbröclersgaran l l, Lund Byggnadsår: I]68 Senast resraurerar 2002 . Byggnaden är en del av ert bostadshus som ing ick i en korsv irkesgårcl vid hörnet av Klostergatan och St Gråbröclersgatan. Under sin professorsricl i Lund 1812 -1 826 bodde Esaias Tegner med familj i längan vid Srora Gråbröclersgaran. Han var professor i greki ska. 1862 köptes huset av elen då nybild ade Teg nerssr ifrelsen. Der inreddes med möbl er och annat som tillhört Teg ner och är idag det äldsta svenska författarmusee r i si n art. Själv beskrev Tegner si n gård så här: »Bonings längan innehåller urom handkammare, spiskammare, och kök t io rum , varav de fl esta äro försedda med 149

,/'.

·1

H anna och Ernsr Norlinds srifrelse fö rvaltar slorrer och vårdar utställningen om Ernst N orlinds livsverk. N orlind (1 877 - 19 52) va r en av sin rids mesr kända skånska konsrnärer och samlade gärna den kulturella eliten kring sig på Borgeby.

BORGEBY SLOTT Borganlägg ningen har en rik och fasc inerande hi sroria. Försr byggd i der sena 900 -raler som en ring borg av samma slag som de da nska rrelleborgarna och därmed med srörsra sannolikher anlagd på kung lig r iniri ari v. U nder medelriden byggdes borgen helr och håller om , med murade hus och en befäs rnings mur. Sedan l 300 -raler ägdes Borgeby av ärkebi skopen i Lund och i börj an av l 500 -raler rillkom Börj es rom som har namn efrer bygg herren, ärkebiskopen Birger G unnarsson. Borgeby fi ck svensk garni son under Skånska kriger (1676-1679). Borgen belägrades och inrogs l 678 efrer en kanonbeskjurning som sarre eld på husen. Lång r efrerår srod bara de nakna murarna kvar. Borgeby ägdes av skånska adelsmän ända rill l 886, då srorbonden Lars Persson köpte den gamla borgen. Der var hans dorter H anna som fi ck överra Borgeby och som g ifre sig med konsrnären Ernsr Norlind.

I hwet: Ursrälln ingen om Ernsr N orlind med bland annar hans arelj e är öppen maj rill och med seprember. Vi sningar kan bokas även i april och okrober.

151

BOSJÖKLOSTERS MÖLLA Byggnadsår: 1790 Plats: Hatteboda Till nuvara nde plats 1830, Bosjöklosters socken , Skåne Restaurerad: 1946 Reparation och nya vingar: 1988 Bos jöklosters mölla är en srubbam ölla, där hela kvarnhuset vreds för att fånga vinden. Platsen är hög t belägen med en vid utsikt över Rings jöbygden. Möllan skänktes 1942 av Skåneföreni nge n l 892 års män till Kult uren. Därpå donerades marken av Bosjöklosters slott. Möllan sägs stå mitt i Skåne, vi lket skåneförfatraren N ils Ludvig tog fasta på i en dikt om Skånes geografi : Här råkas Skånes två diagonaler D en ena går från hallarna vid Hov t ill Ö sterlens berömda fyr, där grov och vresig Östersjö sin visa maler. Den andra börjar där en skogsrupp galer bland göingar med nätta små behov och når till Söderslätt, som visar prov på landets tyngsta fo lk och arealer

Foto: Roger Brink

1 53

Program/evenemang

1 54

PROGRAM VERKSAMHET OCH EVENEMANG

Kulmrens breda programverksamher har flera återkommande arrangemang som exempelvis trerronhelgens srj ärngosseråg, skärtorsdagens blåkullafärd, vårens folkmusikdag, sommarens danskvällar, lussefirande och julsrök. Men också föredrag och seminarier som fördjupar budskapet i utställningar och som väcker frågor, relevanta för nutidsmänniskan. 1 55

KULTURENS JULSTÖK Första söndage n i Adve m går Ku lrnrens julsrök av stapeln . D et är en sror julmarknad med kulrurhisroriska fö rtec ken. Det fö rsta Julsröker ägde rum 1966, m en arrangemanget har sina rötter i de hösrmarknader som anordnades redan på l 890 -talet.

156

STJÄRNGOSSET Å GET Stj ärngossarna har tågat och sjung it på Trettondage n ända sedan r 892 och evenemanget är därmed Kultu re ns mest rraditi onstyngda. Karlins före bild kom frå n hans skånska hemtrakt där han upptecknat en från börj an medel tida legendvi sa som fo rtfara nde sjungs av Kulturens stjärngossar. Som de t gamla folkl iga upptåg de t minner om , blandas i stj ärngossetåget det relig iöst högs tämda med skämtet:

Fo to: Claes Wa hlöö

»J a mina vänner, ro (ull) på er höna, fjär på er katt , vi önska eder alla en frö jdefuller natt. Gonatt , G onatt. « I anslutning till st järngossetåge t hålls en vesper i Bosebo kyrka. Det är en m ycket stämningsfull g udstj änst med ky rkorummet upplys t av levande ljus.

r57

158

FOLKMUSIKENS DAG En söndag i slurer av maj arrangeras årligen Folkmusikens dag. Då samlas hundraraler spelmän och folkdansare på Kulruren. Överallt hörs musik från fioler och nyckelharpor, och der dansas av fo lk i färgg lada, rradirionella dräkter. Museer vårdar även den ljudande rrad iri onen. 1926 srarrades Kulturens folkdans lag som 1933 uppg ick i Lund s srudenrers folkdanslag.

159

Året som gått

U nde r året skedde srorr urvecklingsarbere, där samtliga medarbetare var delaktiga. Under sex dagar arbetade vi alla tillsammans. Behovet av ökad helhetssy n och delaktig het ledde t ill arbetet med art utarbeta en gemensam vision och verksamherside.

Vision: Kulturen - museer som alltid går fö re Yerksamhetside: • Kulturen är ett levande museum som välkomnar alla. • Vår ve rksamhet präg las av samarbete, delaktighet , kreati vitet och öppenhet. • Med utgångspunkt i nuet utfo rskar, jämför och belyse r vi villkoren för människans liv i ett hi sroriskr perspekti v. • Med g rund i vår tradition står vi fö r humanism , omp rövning och förn yelse. • Vi verkar uti frå n mångfalden i våra samlingar, arki v och milj öer. • Vi är en självklar resurs fö r lärande, skapa nde och rekreation. Att känna sig trygg i sin yrkesroll , arbeta över enhersgränserna med and ra kompetenser ger stimulans och g lädj e.

Många har uttryckt att det åter känns rolig t att arbeta på Kulturen. J ag är fö rvissad om art det ska smitta av sig på p ubliken. Ert srorr rack till vår ord fö rande som gett personalen de nna möjlighet till vidare utveckling. Med den genomgång na p rocesse n som bas bestämde vi oss fö r att arbeta med »levandegörande t « av frilu fts museer. En satsning som kommer ge resul ta t fö rst år 2 004 . Arbetet med att utfo rma ert g rund koncepr fö r utvalda hus och milj öer påbörjades av antikvarierna. Nu är de t dags att vidare utveckla pedagogiken. När berättelserna har fas rsrällrs påbörj as arbetet med att utveckla scenografin så att de t tydliggörs hur bygg naderna anvä nts. För att göra museer tillgäng lig t som ett levande läro medel erbjude r Kulturen skolor i reg ionen att anvä nda Kulturen som en del av sin unde rvisning. För art utöka lärarnas kännedom om museet har s.k. körkort börj at utvecklas. Också fö r denna satsning va r med arberarurvecklingen nödvändig. Varj e anställd mås te känna till alla delar inom ar betsplatsen. Vi upp nådde ökad stabilitet genom fö rsäljningen av W eibullska huset. Försäljningssumman tillsammans med ett arv och bid rag från Boverket , g jorde att 1 61

vi kunde srarta den stora tillbygg naden av vårt magasin. På N obeldagen den ro dece mber avfy rades srarrskorter. N är etapp rvå genom fö rs om några år (och efter ytterligare anskaffning av ro miljoner kronor) kommer alla våra fö remål art m å bra, personalen få en bärrre arbetssituation och ekonomin förbä ttras genom uppsäg ning av alla externa magasinsavral. Ert av Kulturens prioriterade områden är »det hållbara samhället «. Det kulturhi storiska bygg nadsunderhållet kom i skymundan p .g.a. m ånga byggp ro jekr (inre minst tömningen av W eibullska huset) och alldeles fö r många och sto ra utställningar (i förh ållande rill våra resurser). Med ranke på den dåliga ekonomin i omvärlden var det svårt art skaffa sponsorer till Kulturens bygg nader. Kulturens rikedom m ås te emellertid ras till vara. Vårt bygg nadsbesrånd är särp räglat genom sin stora fl ora av tekniker och ålderdomliga prägel. Der gäller art inre förl ora den kompetens vi fi ck då vi bedrev bygghyrreverksamher. U nderhåll och kompetenshöjning av personal mås te ske kontinuerlig t. Unde r hösten fa rtades beslut art utställningsverksamheren mås te skäras ned d ras tisk fram över. Derra kommer art synas i verksamheten fö rst 2 0 0 4 i samband med art vi levandegör Kulturens miljöer och fyller husen m ed liv. Dessutom ska vi i ett tidig t skede öka publikinflyrander i planeringen av utställningarna.

Fl aggs keppe t Ösrarp bed rev en lysande verksamhet och hade en mäng d besök från oli ka g rupper och enskilda. En besvikelse var att Riksanrikvarieämberers intention att fö rklara Ösrarp som kulturreservat inre fö rverkl igades under året. Likaså uteblev den fö rväntade anslagshöjningen från Sj öbo kommun liksom fo rskningsanslage n till våra samarbetspartners - humanekologerna. En st ra tegi fö r nya fo rskningsanslag utarberades under hösten . Först då det finns en stabil g rund för denna så uppskarrade del av Kulturen, vågar vi satsa stort på Ö srarp. Tack vare err arv kunde vår timmerm an vidareanställas ett år för det löpande underhåller. Dess utom kunde vi börj a upp rustningen av Bos jöklosrer mölla. H öörs kommun som var m yc ket välvillig t inställd lovade att finan siera hälften. Tillsammans utarberade vi ett förslag rill ert uremuseum - »Mölleriker «, som skulle ge besökarna en inblick i alla type r av möllor i Skåne. Projektet mottogs välvillig t av Vägverker, men är ej genomfört. Vårt andra prioriterade område Levande Historia, med etik- och moralfrågor i centrum - koncentrerades kring utställningen U nderbara , fasansfulla människa. Vem har rätt att leva 1 Utställningen fi ck ett stort genomslag i massm edia. Dage ns N yheter srarrade till exempel en debatt om den skånska särarten . Skolor, d oktorandseminari er och organisationer över hela landet hör-

de av sig. U tställningen flyttades under hös ten till Nordiska museet. Som grädden på moset van n utställningen ett spec ialp ris för fredskultu r på den nordi ska museifestivalen i Stavanger. Att få en fast reg ional knytning till Levande Hisrnria visade sig vara svårare. Täta kontakter upprätthöll s, bland annat arrangerades en srnr lärarkonferens på Kulturen. N ågo n reg lerad samarbetsform går sannolikt inte att upprätta förrän man konsoliderats i Srnckholm. Däremot blev vi framgångsrika inom vårt tredj e profilområde: desig nhisroria. Bland srnra satsningar kan nämnas en retrospektiv utställning om Katja of Sweden. Katj a var som ung fli cka en flitig besökare på Kulturen och in spirerades av museets textila skatter. Nu blev vi förärade den na publiksucce på ett tema vi omhuldar - att dra lärdom av det gamla då det nya skapas. En annan favorit blev Wiwen Nilsson -utställningen i Herrehuset. I nyrestaurerade lokaler - tack vare Marg it och Lennart Carlssons stiftelse - ställdes en donation på 300 föremål ur Gertrud och Evald Perssons samling ut. Den srnra gåvan exponerades läckert som ett sm yckeskrin på sin rätta plats - mitt i Lund. Under hös ten blev det klart med vår medverkan i det landsom fa ttande projektet »Desig n Ung «. I ett nätverk kommer man utifrån våra samlingar att skapa ett pedagogiskt läro medel på Internet. Arkitekturmuseum och Kal-

mar Länsmuseum medverkar också i projektet. Satsningen kunde ske tack vare att Reg ion Skåne ställde upp med en delti ds tj änst inom området. Kulturen har alltid arbetat med frågor om det mångkulturella samhället. Landsantikvarieföreningen utsåg Kulturen tillsammans med initiativtagaren, J am tli , och Srnckholms länsmuseum att formulera mål för detta arbete. I och med denna uppg ift får också Kulturens eget arbete ett tyd ligare fok us. I en praktikant rapport från I M ER (Internationell migration och etniska relationer) vid Malmö högskola blev vi kritiserade för brist på kontinuitet i våra mångkulturella satsningar och att vi dessutom har alldeles för homogen personal. Under hösten tillsatte vi också en mång kulturellt blandad g rupp och ett omfattande utställningskoncept växte fram . Nu ska representanter för olika kulturer beredas möjlig het till att använda våra sam lingar för att skildra sin hi srnria och t i Il va ro här. Efter tio års chefs-/ledarskap på Kulturen har jag kunnat börj a skönj a en stabilitet. In för 2003 bantades under hös ten en miljon kronor bort genom försäljning och uthyrning av fastig heter, omplacering av personal och ökad satsning på våra inkomstbringande verksamheter. Hökeri et arrenderades ut och kunde därmed hållas öppet hela året med hökardam och försäljning. Våra egna personalkostnader försvann. Museibutiken fick en ans iktslyftning. En

lundabo med stort hj ärta för Kulturen hjälpte oss och dessutom lärde oss att skylta attraktivt. Flera kontrakt sades upp för omförhandling , som till exempel uth yrning av Auditoriet till Lunds univers itet. Enheterna fick krav på att öka sina intäkter. Arkeologerna fick, rack vare Nordenstedtska stiftelsen, ett år av arbetsro och kunde slutföra forskningsrapporter. Inför 2004 har man budgeterat för ökade intäkter. Konserveringe n fi ck kulturrådsa nslag till en mobil saneringsstation. Tekniken bygger på att man värmer upp föremå len så att skadedjuren dör. Utifrån det kontakrnät som konserveringsenheten har etablerat kan en utökad uppdragsverksamhet med denna metod utvecklas. Enhetens uppdragsverksamhet bestod bl. a. av föredrag för församl ingar och hembygdsföreningar, samt undervisning vid hög skoleutbildningen i Lund , Kalmar och Göteborg. Påpekas skall att försäljningen av Weibull ska huset gör att resultatet för 2 00 2 kan se lysa nde ut med ett överskott på mer än fem miljoner kronor, men detta orsakas av rena bokföringskrav. I själva verket kommer försäljnings inkomsterna inte Kulturen till del förrän under år 2 0 03. Museet fick i realiteten ett mindre verksamhetsunderskott budgetåret 2 00 2 . En viktig fö rändring under året var att differentierat med lemskap infördes. D et var nödvändig t i en tid då flertal et

medlemsföreningar dör ut. D et räcker inte läng re med kärleken till Kulturen och kulturarvet - många vill välja typ av medlemskap . Det är ännu för tidig t att utvärdera omlägg ningen, men vid årsskiftet hade redan drygt 9000 g jort sina val. Siffrorna som ge r gott hopp inför framtiden pekar på att vi lyckats med den så omdiskuterade omläggningen. Det definitiva res ultatet spåras först hösten 2003 . MARGARETA ALIN

2002 i siffror

Om personalen 60 Fasr ansrällda på Kulruren 2l Vissridsansrällda Prakrikam er rogs emor unde r 8 årer Om tttstallningar 32 U rsrällningar visades på Kulruren 8 Var egenprodu cerade ursrällningar Gick på rurne Om programmen 232 Program hölls und er årer Fria visningar hölls under årer Besökre årers julsrök Om besåkarnct 133 295 Besökre Kulruren och dess annexmuseer under årer l 7 999 Skolelever besökre Kulruren 13 20 7 Medlemmar kom rill Kulruren

Om ktmskaps/å"rmedling 40-ral Föredrag har hållirs Kurser har hållirs 4 60 Lära re delrog i forrbildning , den s. k. »körkorrsurbildnmgen « Skol- och barnprogram genomfördes Arkeologiska undersökningar 32 ur fördes Orn samlingarna 1396 N ya förvärvsposrer (varav några ur äldre förvärv) 242 Urlån och deposirioner 86 Nummer rillkom i arkiver 2000 Forografier rillfördes arkive r 586 Böcker urökades biblioreker med Om hm· Kttltttren synts i media 444 Pressklipp om Kulruren har norerars Rad ioinslag 6 TV-inslag 7

165

166

Sidan 166 överst: Från invigningen av utställningen Katja of Sweden. Sidan 166 nederst: Utbyggnad av Diabasen. I december påbörjades arbetet med utbyggnaden av Kulturens föremålsmagasin . Sidan 16 7 överst: Kulturen tilldelades Fågel Fenixpriset, ett nordisk kulturpris för fredskultur, för utställningen Underbara fasansfulla människa. Vem har rätt att leva? Sidan 16 7 nederst: Sedan juni 2002 drivs Hökeriet av en ny arrendator, Gunilla Neumeister. I Hökeriet kan man köpa gammaldags saker som godis i strut, saft, honung. leksaker. smycken, kaffe och skorpor.

Donationer, sponsring och riktade anslag 2002

Testamenta risk gåva Gunborg och Charlie Cederholm, Örkel-

Finansiering av verksamhet Nordenstedtska stiftelsen. 2 4 .000 kr. rill

ljunga. D en resramenrariska gåvan (l ikvida medel, fas rig her, värdep apper och lösöre inbringade) r. 5 00.000 kr.

deltagande i nordisk ursrällningsrävl ing i N orge med Underbara, fasa nsfulla människa - vem har rärr arr leva? 22 5 .ooo kr. rill hisrorisk arkeolog i inom Kulruren. Kttltttr Skåne. 35.000 kr. ri ll kurs i rexril gesralrning, ro .ooo kr. rill workshop Swererm. 40.000 kr. rill dräkrseminanum .

Kulturens mecenater medlemmar har bid rag ir rill mecenarko nror med 63.573 kr.

251

Finansie ring av utställningar Kttftttrbro 2002. 372 . 189 kr. rill ursräll-

Margit och Lennart Carlssons Stiftelse.

Utveckling av databas Statens K11lt11rråd. I 7 5 .ooo kr. rill ur-

kr. rill ny permanenr g lasursrällning. Tetra Pak. 500.000 kr. rill ursrällningar. Thora Ohlsons stiftelse. 700.000 kr. rill ursrällningen Bokkulruren.

veckling av föremålsdarabasen Carlorra, som används av Kulruren, museerna i Malmö och H elsing borg, Sradsmuseer G öreborg, Ernografiska museer Srockholm och Vänermuseer Lidköping .

ningen Målriden. 642-446

168

Gåvor till samlingar, arkiv och bibliotek

Abenius Falkstedt Karin , Hudiksvall Ahlbom Mag nus, Lund Almg ren Karin , Malmö Alvall Anders, Karlstad Andersson Anna, Halmstad Andersson Knut , Karlskrona Arre Barbro och H ans, Lund Barrhelemi Charlotte, Lund Borgs rröm Mari anne, Malmö Bryve Carl G östa, Lund Drevelius Yvonne, N evishög Edesrrand Britta, Malmö Gustavsson Karin , Lund H arsren Birg itta, Staffa nstorp H olmberg Lilian, Lund J ohansson U lla, Staffanstorp Karlsson Beng t , Lund Kedsrröm Chri ster, Lund Klein Maj-Britt, Lund af Klinreberg Fredrik , Staffanstorp Landsa rki ver, Lund Lanke J an, Lund

Larsfo Lena, Lund Larsson Bj örn , H esrra Lindhage n Gösta, Lund Ljung man Irmgard , Lund Modig Ag neta, Stockholm Nilsson Anna-Maj , N äss jö Nordenstedtska Stiftelsen, Lund Ohlsson Birger I, Bjärnum Olsson KG, Lund Persson Gertrud och Evald , Lund Ryding Otto, Lund Stelling Lars, J ärfälla Söderman Torsten, Ängelholm Tajani Angelo, H öör Thomasson Beng t E, Göteborg Ulvegard Lars, Linköping Wadenbäck Anna Carin och Kj ell , Löddeköpinge Wide Kajsa, Lund Wide Peter, Malmö Åkerman Anita, J ärfä lla

Hedersledamöter och styrelse

H ÖGSTE BES K YDDARE

H ans Maj:t Konung Carl XVI Gustaf H EDE RS L EDAMÖ T E R

Fru Margit Carlsson Ek . d r. Margareta N ilsson Direktör H ans Rausing Direktör Bertil H agman Tekn. dr. Nils Hörj el Civilekonom Martin Wiklund Direktör Stefan Wiklund Direktör Thomas Wiklund STYRELSE

Ordinarie fedamiiter D irektör Lennart Nilsson, ordförande Föreningen K ommunalråd Annika AnnerbyJ ansson, Lunds kommun Lärare Claes Göran J önsson Lunds kommun Länsantikvarie Kj ell-Håkan Arnell Regeringens ombud Grosshandlare H ans J erenäs Fören ingen Seniorkonsult Inger Larsson Föreningen Professor Orvar Löfg ren Föreningen 170

Kommunalråd Lennart Prytz Föreningen Advokat Mag nus Thorfi nn Föreningen Direktör Kaj Vareman Föreningen Konsult Catharina Sac hs Föreningen Info rmationsdirektör J örgen H aglind Föreningen Museichef Margareta Alin Föreningen IT-tekniker Sebas tian Goksör Personalrepresentant DIK Snickare J onnie Persson Personalrepresentant ST Suppleanter Fil. dr Ella J ohansson Regeringen Kommunalråd Tove Klen e Lunds kommun Sven Tufvesso n Lunds kommun Datakonsult Mats H essm an Föreningen Stadssekreterare Lars-Åke Sjöq uist Föreningen Marknadsekonom Catharina Wiqvist Föreningen

S T YR E L SENS ARBE T SUTS K OTT

VALBE R ED N I NG

Annika Annerby J ansson, ordförande Lennart Nilsson Jörgen H aglind Inger Larsson Margarera Alin Adjungerade - au och styrelse Stf museichef, stadsamikvari e Claes W ahlöö Ekonomichef Eva Laursfo

Skolchef Karin Sandberg , sammankallande Direktör G ertrud Bohlin Otrosson Direktör Lars Erik Skjurare

REV I SO R ER

Bygg nadsingenjör J an B Tullberg Lunds kommun Auktori serad revisor Göran Beng tsson Föreningen Ekonomidirektör Lars Niklasso n Föreningen Revisorsuppleanter Lönechef Britt Persson Lunds kommun K ommundelschefKarin Björkman Lööf Föreningen Verkställande direktör And ers Forssell Föreningen

U nder året hölls sex styrelsemöten och sju arbetsutskotts-möten. Årsmötet hölls den I 2 juni 2 00 2 i närvaro av c:a 1 00 av fö reningens medlemmar.