KULTUREN EN ÅRSBOK
1941
KULTlJREN EN
ÅHSBOK TILL
MEDLEMMARNA AV KULTURHISTORISKA FÖRENINGEN FÖR SÖDRA SVERIGE
I
9 4
I
DENNA BOJ{ Äll llEDIGEllAD AV SVEN T. ICJELLBEllG OCH THYCKT I EN UPPLAGA AV 8.000 EXEMl'LAI\ I GRAVYBMANEH HOS HÅRA'.'\ OHLSSONS BOlffHYCIU:HI LUND.
l{LJCHEEBNA ÄBO FBÅN A.-B. MALMÖ
GllAFISKA ANSTALT OCH PAPPEBET FBÅN FJNBHUKEN , STOCKHOLM .
LUND 194:l
TRÄDGÅRDSURNA FHÅN BAHOCKEN
B
arockens trädgårdar hängde nära samman med arkitekturen. »Ritade » buxbomsanläggningar, boskeer, parterrer, terrasser, vattenkonster och lusthus voro till sin effekt helt beräknade med utgång från slottet eller corps de logiset. Utländska trädgårdsarkitekter införskrevos, utländska, inte minst holländska, träd, buskar och blommor likaså. De gamla herrgårdsarkiven gömma många räkningar, som tala därom. EBBA BRAHE, mycket intresserad för hortikultur, införskaffade på detta sätt åtskilligt till sina trädgårdar, bland annat på Runsa. Det var emellertid inte bara växter, som hämtades utifrån, utan även trädgårdsprydnader av olika slag, inte minst urnor. Tidens inventarier lämna gott besked om sådana. Det var »Porselijns »- eller »steen »-krukor, det vill säga krukor av fajans av holländsk, tysk eller fransk tillverkning. Sålunda satte EBBA BRAHEs trädgårdsmästare på Tullgarn ut ett 20-tal sådana »blompåttor» varje vår i trädgården jämte ett 30-tal urnor av järn. På Friberg i Uppland, som tillhörde hennes son AXEL JULIUS DE LA GARDIE, fanns ett par av »Hållandz brokot Steen » med handtag. Ej mindre än 59 stycken hade AGNETA WREDE, gift LILLIE, i sin trädgård i Stockholm, ,, blå och hwijt sprängda », med fot och öron, större och mindre. Somliga hade vridna öron eller handtag och voro utan fot, andra hade blå »rijtningar ». Först med den 1727 anlagda fajansfabriken på Rörstrand kunde Sverige genom inhemsk tillverkning bidraga till fyllandet av vårt behov härvidlag. I dessa krukor satte man »Pommerantz trä», »Citron trä », »Loorbän , »Capismi Rosen , >> Zwicklames » och många andra sorter.
w.
4(i
I<.
Denna triidgårdsurna tillhör Hiirstrands äldsta tillverkning, 1730-talet, och iir i ticl e ns stil dekorerad med landskaps- och hlomstermiinster i koboltbl:°1 fiirg. K.M. 8.0ill.
47