Issuu

KULTUREN EN ÅRSBOK

1941

KULTlJREN EN

ÅHSBOK TILL

MEDLEMMARNA AV KULTURHISTORISKA FÖRENINGEN FÖR SÖDRA SVERIGE

9 4

DENNA BOJ{ Äll llEDIGEllAD AV SVEN T. ICJELLBEllG OCH THYCKT I EN UPPLAGA AV 8.000 EXEMl'LAI\ I GRAVYBMANEH HOS HÅRA'.'\ OHLSSONS BOlffHYCIU:HI LUND.

l{LJCHEEBNA ÄBO FBÅN A.-B. MALMÖ

GllAFISKA ANSTALT OCH PAPPEBET FBÅN FJNBHUKEN , STOCKHOLM .

LUND 194:l

BYAMOTET I LUND TOPOGRAFISKA NOTISER

.4 v R .4GN.4.R BLONIQVIST

sin rapport av den 18 mars 1914 till Riksantikvarien om grundgrävningen år 1913 för Sydsvenska Kreditaktiebolagets s tora nybygge vid Stortorgets norra sida skriver intendenten G. J:son Karlin , att denna grävning län ge motsetts m ed stora förväntningar. Karlin säger sig h a hoppats, a tt på grävningsområde ts norra del få blotta grund erna till d et Prretorium (rådhus) , som finnes utmärkt på d en Vedelska kartski ssen från 1580-talet, »andra » skulle i stället ha väntat att finna resterna av S :t La urentii kloster. Platsens centrala lä ge i omedelbar anslutning till stadens gamla torg var ju anledning nog till högt spända förväntningar, att viktiga rön angående stadens äldsta förhållanden skulle kunna göras vid grävningsarbetena. Och sådana synas också ha gjorts, ty Karlin utlovar i rapporten en utförlig publicering inom den närmaste tiden av den märkliga grävningen, och lämnar därför endast en kortfattad r edogörelse för undersökningsresultaten . T yvärr blev publiceringen a ldrig av, varför vi av undersöknin gsledarens egen h a nd endast ha rapportens kortfattade redogörelse. Kulturens Lundaarkiv äger em ell ertid från grävn ingen en serie uppmätningskladdar och renritningar, utförda av amanuensen Pär Axel Olsson, samt e tt hundrata l av Karlin tagna fotografier , och Lundasa mlingarna inrymma ett stort antal lösa fynd från platsen. En genomgång av detta material har gett förf. följande bild av grävnin gsundersökningarnas resultat. Grävningen fördes n ed till nivån 36,63 meter , d. v. s. 2,42 m eter under nuvarande marknivån vid bankens sydvästra

143

+39,55

lr -

<~s,n

35,77

I _J~

+36,16

meler

Bild 1. Nivåkarta för bottenleran å griivningsområclet. Siffrorna ange höjd över Lunds noll plan (havet) i meter. Skala 1: 400.

hörn, 39,o5 meter, och 3,37 meter under mark.ytan vid nordöstra hörnet, 40,oo meter. På ett mindre område vid östra sidan grävdes 1 / 2 meter djupare, till 36,13 meter, och på etl område i mitten ännu 10 cm lägre, till 36,03 meter. Bottenlagret utgjordes av moränlera, som i Pär Axel Olssons grävningsanteckningar angives såsom »sandblandad lera » eller »sandig lera>> . Denna lera nåddes på växlande djup på olika platser, och m ed ledning av ett antal avvägningar har nivåkartan bild 1 uppgjorts. Kurvorna där avse moränen, och denna motsvarar i huvudsak den ursprungliga markytan. Det framgår av avvägningskartan, att terrängen haft en kraftig lutning mot väster, alltså mot den djupa bäckravin, som under medeltiden gick längs västra sidan av Stortorget och Stora Södergatans norra del. 1 Största skillnaden i höjd mellan leran

144

/._ (/;V/). Xvart. .f:t Lavrenliu.r ,,_.,. /. (,.lJntlgr å wu'ng 19/J.

·"

- - 6dwy"l.u 0<h tomtindelnt"ng /0,..,, 19/J - - - ny.6y~narlenS" grdrulm;e - - - övre ,/,akt9Nins - - m,dr e schokt9rånJ - ···- ·:· yra"vninp tm.a"1,. .rrl1aJt6ot/nen -·· - ·- 'lraiuiör 9rdvnl''U/.trula 0

J!O

Bild 2. Översiktsplan med bebyggelselämningar anträffade vid grundgräYningen 1913. Skala 1: 400.

Tegelbyggnad murgrund . . . .. .. .. . . ... . .. . . . murrest . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . husgrund . .. . .. .. . ........... tegelgolv. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . brunnar, timrade . . .. 12, 24, 41, brunn av sten .. . . . . ..... . . ... vattenledning . . . . . . . . . . . . . . . . träränna .. ................... . ledningstrumma av sten och trä trärör ...... .. ... . .. ... .... .. . balja .. . . ..... .. . ... ........ . 10

3 6 Ui

5 45 15 14 39 98 11 22

tunnor .... 2, 17-21, 23, 25, 2i-29 stenläggningar 4, 8, 13, 26, 30 - 38, 40, 43, 44, 46, 4 7' 49, 52- 56, 58 broläggning av trä ...... . . ... . 73 plankor ... . ...... 42, 51, 61, 71, i2 pålar . . . . . . . . . . . . . . . . 9, 10, 59, 60 »spöpåle», underändan . . . . . . . . 50 överändan . . . . . . . . . . 48 risgärdesgå rd .......... . ..... 62 hänksystem . . . . fi i, 63--70, 7 4- 97 trästock . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

145

JJ//r'/). Xvart. Jt .{_aurentius n. r f

/9/J.

Je kilon J -JI.

+36,oo

.flads nollplan

Bild 3. Skiirning genom jordlagrcn i nordviistra d ele n av griivningsomr:"1det. Skala 1: 50.

vid västra och östra tomtgränsen har varit l ,5 m eter. Den nuvarande marky tan s lutning är rikta d mot sydvä st och är icke fullt så kraftig. Kultur- och fyllningslagren över moränen hade sin största mäktighe t, 4,3 m eter , vid nordvästra hörnet (jfr bild 1). Ett par sektioner, bild 3 och 4, visa lagerföljderna i närheten av detta hörn. Av sektionen S-N, bild 3, framgår, att d en i Lund s centrum utbredda gy ttjeartad e kulturjorden , kulturgy ttjan, även här täckte morän en och att den nådde så högt upp som till l ,20 å l,40 m eter under nuvarande markyta. I kulturgyttjan voro inlagrade två c:a 20 cm mäktiga skikt av kalk- och sandstens146

{_//#}). Xvarl. ..ft .l_aurenliu.s' nr/

Jektton mol norr ~z'd A1.

+36,oo

=---------=--= =

1913 /!;!/. 0

- - - -- - . -

:J'and/,/andad lera -

llilcl 4. Skiirning genom jordlagrcn under tegelbyggnaden i nordviistra delen. Skala 1: 50 .

flis (2 och 4 på sektionen), ett knadderlager (5) och en broläggning av kraftiga gråstenar (6). Knadderlagret (34 å översiktsplanen bild 2) angives ha sträckt sig över hela grävningsområdet med en ganska kraftig sluttning från nordöstra hörnet (nivå 38,19 meter) till sydvästra hörnet, nivå 35,G7 meter), höjdskillnaden år 2,52 meter. Stenlåggningen 6 (å översiktsplanen 26, 31, 32, 36, 37, 38, 40, 58) börjar i nårheten av nordvåstra hörnet i knadderlagrets nivå (35 å översiktsplanen), men höjer sig söderut i förhållande till detta. Den förekommer icke på uppmätningskladdarna för områdets södra hälft, ej heller synes den på fotografier över denna del.

147

Kulturgyttjan avslutas å sektionen uppåt av en stenläggning (8) . Uppmätningskladdarna från norra delen angiva för övrigt endast ett mindre parti (33) av denna stenläggning, men från mellersta delen äro inmätta de å översiktsplanen med 33, 43, 46, 4 7, 52-56 numrerade partierna. Vid en noggrant utförd utgrävning av ett parti i nordvästra hörnet hittades i och under knadderlagret bl. a. 13 st. s. k. borgarkrigsmynt (från tiden 1241-1377) och 2 st. myntstämplar för mynttyper slagna under Erik Menved (1286-1319) resp. Magnus Eriksson (1332-1361) .2 Av dessa fynd att döma bör knadderlagret ha tillkommit under 1300-talets tidigare hälft. Denna tidsbestämning utgör utgångspunkten för bedömandet av åldern på kulturlagren närmast över och under och därtill hörande bebyggelselämningar i områdets nordvästra del. Lösfynden voro synnerligen talrika, men det är överraskande, att föremål bevisligen stammande från äldsta medeltid äro mycket få. A stora delar genomgrävdes dock kulturlagren ända ned till bottenleran. Beträffande det område vid östra sidan, där grävningen fördes ned till nivån 36,13 meter, anmärkes emellertid i grävningsanteckningarna, att lagret närmast moränen var fattigt på fynd. Det enda föremål, som säkert stammar från 1000-talet, är ett i Thumatorp präglat mynt från Knut den heliges tid , 1081-1086, funnet i sydöstra delen strax ovan schaktbottnen. Av äldre svartgods från 1000-1100-talen hittades inte mer än 7 skärvor, bild 5, däremot stora mängder tyskt stengods och glaserat lergods från medeltidens mitt och senåre del. En betydande samling skofragment tillvaratogs, däribland 32 så pass fullständiga ovanläder att skotypen kan bestämmas. Av dessa tillhörde 30 snörskor, slejfskor och remskor av 1300-talets typer, medan en remkänga kan tidsbestämmas till 1100-1400-talen och en sidsnörsko till 1200-1400talen, bild 9. De sirade skinnpungar, bild 8, samt svärd- och dolkslidor, bild 11, som ingå i fyndmassan, kunna hänföras till 1300-talet. Bland kammarna, bild 7, är endast en av äldre typ; den hittades i kulturgyttjan under knadderlagret. Fyndsamlingen innehåller 16 bestämbara sporrar. Därav äro 6 triss-

sporrar från tiden efter 1200-talets mitt och 10 piksporrar från 1100-1300-talet, bild 6, medan 1000-talets piksporre med skänklarna böjda endast i ett plan alls icke är representerad. Det är med hänsyn till den genomgående yngre karaktären hos dessa någorlunda daterbara föremålsgrupper man bör bedöma de vid grävningen funna hästskorna, bild 10. De utgöra en betydande samling, icke mindre än 124 st., om alla fragment medräknas, omfattande alla från Lund kända typer. Icke mindre än 87 äro försedda med uppgift om fynddjup, och de äro fördelade på olika lager enligt nedanstående tabell, vartill dock måste fogas en reservation för felaktigheter beroende på bristande exakthet i fynddjupsuppgifterna. Under knadderlagret Hästskotyp

Nedre

Övre

I lmadderlagret

Över knadderlagret

hälften av kulturgyttjan

1/2 tliksko

/•

tliksko

Triangelsko

17 7

Toffels ko

Hel tliksko

Flertalet av 1 / 2 -, "/.- och hela flikskor ha således legat i och över knadderlagret från 1300-talets tidigare hälft. De fasta bebyggelselämningarna utgjordes huvudsakligen av brunnar, avskrädestunnor, ett system av träbänkar samt grunden till en tegelbyggnad. Tegelbyggnaden (1 å bild 2) hade grund av kraftiga gråstenar, som nådde ned till knadderlagret. Grunden nådde uppåt c:a 30 cm över stenläggningen 8 å bild 3. Efter en 35 cm bred indragning vidtog dagermuren, som underst hade ett skift huggna sandstenar och däröver tegel i munkförband, bild 4. Det är tydligt, att tegelbyggnaden icke är äldre än stenläggningen 8 och att den tillkommit mot medeltidens slut. 149

1o c....

======='

·,

____ _---- .

--)

Bild 5. Skål, krukor och hängkiirl av iildre svartgods, rekonstruerade efter enstaka skiirvor.

Brunnarna voro till antalet fem. Därav var en (15) försedd med stenskoning och med tilloppsrör av utborrade furustammar (14). Den härrör tydligen från nyare tid. De övriga hade timrad holk av den vanliga typen med 4 hörnstolpar och utanför dessa liggande väggbräder,3 och synas icke h eller de vara av högre ålder. Såvitt man kan döma av fynden i fyllningsjorden har brunnen 24 existerat under medeltiden; i den hittades bl. a. skärvor av glacerat lergods från 1300-1400-talen. Detsamma gäller brunnen 45, vars fyllning innehöll bitar av svärdsslidor och skor. Denna brunn har spolierats vid anläggningen av 150

Bild (i. Piksporrar. ICM. 22.816 c, 22.752 cl, 22.i81, om., 22.815 h, 22.812 a 8. Skala c:a 2/5.

brunnen 41 , som torde ha igenfyllts så sent som under 1700talet. Dess fyllning innehöll nämligen ett stort antal skärvor av 1600- 1700-talens piplerdekorerade krukmakargods, vidare bitar av en fajansskå l i vitt och blått samt av kritpipor. 4 Även brunnen 12 innehöll lergodsskärvor från nyare tid. Överändan på brunnen 24 låg c:a 30 cm högre än den äldre grova sten läggningen (6 å bild 3) och är alltså yngre än denna. Överändan på brunnen 45 avvägdes till+ 36,56 meter, d. v. s. kulturlagrens nedre gräns. Brunnsholken har tydligen en gång haft en överbyggnad av nu okänd höjd. 151

I områdets södra del framgrävdes ett system av pålar och bräder (57 , 63, 64 etc. på bild 2), till synes resterna av fyra rader bänkar. Av den nordligaste raden fanns 10 fyrsidiga ekpålar med avfasade kanter samt en bänkplanka (57), som dock var för kort för avståndet mellan de pålar, vid vilka den anträffades. Av nästa rad återstod 5 träpålar (74-78), och avståndet mellan pålarna var ungefär dubbelt så stort som i föregående rad. Tredje raden bestod av ett 15-tal pålar av bok med tämligen oregelbunden placering (80-87) samt ett par bänkplankor i ursprungligt läge (81). Enligt uppmätningarna påträffades en hel bänk (79) strax norr om radens östligaste del, men denna bänk är på en renritning från år 1913 inrättad i andra raden. I fjärde och sydligaste raden, bild 14, fanns förutom pålar några bänkplankor i orubbat läge (91 , 93 och 97), och icke blott sådana liggande i riktningen öster-väster utan även sådana utgående från dessa i rät vinkel söderut. För uppfattningen om bänksystemets ålder skulle dess förhållande till knadderlagret vara avgörande, men detta förhållande var synnerligen variabelt. Bänkplankorna 57 och 88 befunno sig endast c:a 15 cm över knaddret, och tillhörande pålar nådde djupare än knaddret. Vid 97 däremot Iågo plankorna mer än metern ovanför knaddret, och pålen stod på knaddret. Beträffande bänkarna i östra delen synes det vara tydligt, att de äro äldre än knaddret, medan de västra lika tydligt synas vara samtida eller yngre. Hur det kan hänga ihop är icke gott att förstå. Grävningsanteckningarna angiva, att knaddlagret från nivån + 37 ,16 meter i sydöstra hörnet kraftigt sluttade till nivån + 35,67 i sydvästra hörnet, alltså en sänkning på 1,49 meter. Bortsett från den lågt ( + 37 ,06 meter) liggande bänkplankan 88, visade bänksystemet endast en svag sänkning mot väster från 57 (+37,51), 81 (+37,65) och 91 (+37,or,) till 97 (+37,22). Förmodligen är det så, att knadderlagret i sydväst icke är detsamma som det knadderlager i nordväst, som kunnat dateras till 1300-talets förra hälft. Det förra angives nämligen ligga direkt på bottenleran, och detta kan på denna plats icke vara 152

K.M 22802 a. &

'./~ht~t K.M. 22792 .a . 7-8.

• .M. 22768 . <.5·6.

K.M 22822 d

l#l!!iifl

K.M. 22752 . d.

r::5IM

l!Ml (M

k.M..22770.b. 3·6 .rt.

Bild 7- - 9. Kammar, skinnYiiska och skor.

.. .......... ,,.-··· ..~/ "\

..:::::·............

\·: .. . /.· ·.·. \.

\\::.

•

··.:::::::: :~"'\ .··. ... ····::.::::· .· ··..........···":.'.. ::.. ··

........ .· .·

:·:.:·:.::·.:::::..::

K.M. 0"'·

ll,,l'\.22807. 4=

~ 11,.M. 22792 d . e.

KM. 2'l807 (.

K.M. 22792. d . ~ .

K.M . 227.9&. b.

K.M.22807. .C.

IC.M.22807 .C. .

K . .N\. om.

Bqt

153

möjligt för ett lager från den angivna tiden. Om bänkarna i sydost avgjort äro ä ldre än lagret från 1300-talets förra del , föreligger i varje fall en viss sannolikhet för att även de övriga bänkarna äro det. Någon fullt säker tolkning av bänksystemets ändamål är svår att ge. Man kan förmoda , att det hela utgjort fyra rader sittbänkar, men de i riktning norr-söder liggande plankorna motsäga d etta och framkalla i stället tanken , att det kan vara fråga om salubänkar. Kulturgyttjan unde r knadd erlagret var enligt Karlins rapport bemängd med flisor av kalk- och sandsten, och en li gt sektionen bild 3 lågo d essa åtminstone i nordvästra delen samlade i två kraftiga skikt. Flisorna kunna misstänkas vara avfall från en byggnadshytta i platsens närhet , förmodligen vid domkyrkan. Den slutsumma man får ut av undersökningsmaterialet är, att området icke varit bebyggt under äldre medeltid utan då legat öppet. Med hänsyn till läget just i spetsen mellan de vägar - Bredgatan och Sandgatan samt deras gemensamma fortsättning söderut Stora Södergatan - vilka kunna antagas ha utgjort stommen i stadens äldsta gatunät," är detta fullt naturligt. Området har tydligen utgjort en del av den torggata , som fordom bildades av Stora Södergatans norra del och som just i detta område vidgades till sin stö rsta bredd, så att man kan tala om en öppen plats. Som sådan var den troligen den enda i stadens centrum. Det är därför fullt naturligt att antaga, att det var här Lundaborna samlades till ting eller mot (möte) under bar himmel. »Detta är Lunda rätt, att in gen man må instämma annan man inför rätta utanför Lund, varken på konungens ting ell er på landstinget, utan lagsöka i Lund på bytinget», stadgas i skånska stadsrätten. Troligen ha Lunds borgare ända från stadens begynnelse dryftat sina gemensamma angelägenheter på denna plats, och sedan staden blivit egen jurisdiktion med egen dömande myndighet, bytinget, har säkerligen även detta samlats hä1· i det fria , intill dess stadens första rådhus byggdes. 154

__ •

K.i'I.22762. b.

~----

11111\ll\i\ll

J<.M.

k.M.22813.~.

K.M.227b8,,e..

K.i\\.22807. .c.7-8.

CM.

Bild 10. Hästskor. 1 /2, 3/4 och h el tliksko, triangelsko och toffels ko. Skala 3/10. Bild 11. Överdelen av svärdskida samt dolk- och knivslidor, av läder.

155

Den väldiga samlingen av hästskor visar emellertid, att även hästar i osedvanlig grad frekventerat området. Det kan ha varit vid hästmarknader, men det är också mycket sannolikt, att det skånska landstinget, sedan det under 1100-talets senare del flyttats till Lund, hållits just på denna plats och att de många hästskorna stå i samband därmed. Härmed överensstämmer även åldern på de Bild 12. Utdrag av 1784 års Lundakarta äldsta sporrarna i fyndmcd grävningsområdct inprickat. samlingen. I tomtens östra del, anträffades nederändan av en kraftig stolpe (50 å bild 2) och i dess närhet en med en kraftig knopp förs.eda stockända (48) . Karlin antog, att båda delarna, som voro av ek, hört till en och samma påle, som skulle ha varit stadens spöpåle, bild 13, något som Karlin ansåg ytterligare bestyrkt av de pryglar av läder, som hittades. Enligt grävningsanteckningarna anträffades under det rivna rådhuset av år 1840 grunder från 1730-talets rådhusbyggnad. Däremot omtalas inga spår av de på samma plats belägna äldre rådhusen. Av dessa var det, som byggdes 1699 och brann 1711, en enkel korsvirkesbyggnad, och förmodligen har även 1580talets rådhus, som förstördes vid den av danskarna anstiftade branden år 1678, varit av oansenlig beskaffenhet. Det är möjligt, att de haft så enkla grunder, att de kunnat helt försvinna. Men Lund har haft åtminstone ett ännu äldre rådhus, som omnämnes under 1300-talets andra tredjedel. Vi veta icke om det låg på samma plats som de yngre, men det är mest sannolikt, att det så gjort. 156

Nå, tegelbyggnaden i nordväst, som tydligen byggts mot medeltidens slut, har icke den varit ett rådhus? Troligen icke. Jag skulle snarare hålla för troligt, att detta stenhus är identiskt med ett i ett brev av 14 / 4 1486° omnämnt »nytt » hus, som borgmästaren Niels Fyn hade byggt på stadens jord, mellan en domkyrkans gård i norr och rådhuset i söder. Svale och trappa till detta nya hus stodo på kyrkans jord, alltså vid husets nordsida, och därmed kan överensstämma det förhållandet att den funna tegelbyggnadens botten- eller källarvåning icke synes ha haft ingång från söder. Såsom redan nämnts hittades vid nordvästra hörnet två myntstämplar från Erik Menveds och Magnus Erikssons tid . En tredje myntstämpel, nu i Lunds universitets historiska museum, från Kristofer I :s tid (1252-1259) är funnen på andra sidan stora Kyrko-

Sqt

Bil<l 13. »Spöpålen» rekonstruerad. 1/ 20. ICM. 22.801.

Skala

157

Bild. 14. Sydligaste delen av grävningsom rådet med två av bänkraclerna, sett från öster.

gatan på Skandinaviska bankens tomt. I Stora Kyrkogatan ä r hittad en mark.vikt av bly med avtryck a v åt- och frånsidesstämplarna till ett mynt, som präglats under Valdemar I :s tid (1157 - 1182) .' Sannolikt har vikten använts vid myntverket i Lund. Det förefaller av dessa fynd att döma, som om myntverket under äldre medeltid skulle ha legat i denna del av staden. NOTER. RAGNAR BLOMQVIST, Tusentalets Lund , Skrifter utg. av Fören. Det gamla Lund, XXI-XXII, Lund 1941, sid. 47. 2 EHIK PrnsoN i Kulturens Årsbok 1935, sid. 80 f . 3 BLOMQVI ST i Kulturens Årsbok 1935, sid. 179-186. • Brunnen 41 är avbildad och utförligt beskriven i Kulturens Årsbok 1935, sid. 179 ff. och bild sid. 189. 5 BLOMQVIST, Tusentalets Lund, sid. 91 ff. 0 Lunds ä rkestifts urkundsbok, utg. av L\UR ITZ \VErnm.r., IV, n:r CCCCVII. 7 ERIK PER SON i Kulturens Årsbok 1935, sid. 233. 1

158