............ '
.
.
.
.,
I
.
'
'
.KULT REN 0
'
EN ARSBOK
1940
KULTUREN EN
Å RSBOK TILL
MEDLEMMAH.NA AV K ULTU H. H ISTOH.ISK A FÖH.ENINGEN
FÖH
S(>DHA SVEH I GE
I
9 4
0
DENNA BOJ{ ÄH R ED IGEHAD AV SVEN T. KJELLBEHG OCH TRYCKT I EN UPPLAGA AV 8,000 EXEMPLAH I GRA VYRMANER HOS HÅJ{Al\ 01-ILSSONS BOKTHYCKEHI l LUND.
l{LJ CI-IEEHNA 1\no Fl\ÅN A.-B. MALMO
GRAFISl{A ANSTALT OCH PAPPERET FRÅN FINBRUli:EN . STOCKHOLM .
LUND 1941
NÅGRA SVENSKA DOKTOHSHATTAH »E r s Högwördi gh et Predika Ej om Adams fall så torrt! Se, där ligger Doctorn lika Som d e andra innan korrt. Doktorshatten Far för Ka tten. Grip den , lärdomen blås bort. » Det är ESAIAS TEGN ER, som sk a ld a r i ett skämtsamt ögonblick , när nå gon lärd h erre halka t på isgatan utanför hans fönster i Gråbrödersga tan. PER NOHDQVISTs tuschteckning är inte mindre skämtsam i sin fram ställning av den lä rdes fall. Den veckade doktorsh a tten, som på tuschteckningen så vanvördigt svävar omkring i rymden, sk a ll i följande rader göras till föremål för en kort kulturhistorisk expose. Redan vid m edeltid en s europeiska universitet, såsom Paris, Orleans, Bologna, förekommo doktorspromotioner, vilka m ed tiden förbundos m ed högtidliga ceremonier. Till dessa hörde överlämnandet av den n y promoverades doktorsin signier , h a tten , rin gen, diplomet, värjan och manteln , vartill kom fredskyssen eller handsla get. Promovenden hade även rätt att omgiva sig m ed tvenne fackelbärare för att till det yttre mark.era sin upplysta ställning. Många fra m stående svenskar ha med dessa ceremonier kreerats till doktorer vid utländ ska univer sitet under m edeltiden. Ja g nämner blott J AKOB ERLANDSSON, ärkebiskop i Lund , som 1254 utnämndes till juris doktor vid Paris universitet. Den första svenska doktors- ell er m agisterpromotionen gick av stapeln i Uppsala 1488. Dessvärre vet man icke n ågot närmare om de vid d etta tillfäll e brukade insignierna . Den tidigast kända svenska doktorshatten finn es avbildad i Uppsala 1miversitets filosofiska fakultets sigill frå n 1595. Den var rund och bredbrättad m ed låg kulle samt överklädd m ed veckat, pur12
Bild 1. Tuscht eckning av P ER N OHDQVJ ST , under vilken liises vidstående vers av TEONER. K. M. 30801: 10.
purfärgat siden, bild 2. 1 denna form brukades den und er hela 1600-talet och d elvis även under 1700-talet. Det förefaller som om icke någon doktorshatt brukats under det senare århundradet varken inom den filosofiska fakulteten i Lund eller Uppsala utan endast Ja ge rkransning ägt rum. Såsom ersättning hade promovendi emellertid en doktorsha tt i miniatyr att hänga på bröstet. Och i denna form förekom denna lärdomssymbol ännu i slutet av förra århundradet, bild 3, då förfärdigad av veckat svart siden, tidigare av purpurfärgat. .:\ven annat stoff hade säkerligen kommit till användning. Sannolikt är det en sådan miniatyrhatt, som ERIK BENZELIUS på tal om sin magisterpromotion den 28 maj 1707 åsyftar, då han skriver: »Magis13
ter-mössan af guld-moir, ganska dyrebar, gjorde å t mig biskopsdoter HEDWIG SWEDENBORG ». Den i bild 4 återgivna doktorshatten av svart veckat sammet skall enligt uppgift ha tillhört professor SVEN LAGERBRING, död 1787 . Det har i så fall varit en doktorsha tt för vardagsbruk, ty dylika brukades. Det är först för några å r sedan, som de filosofie doktorerna ånyo fingo rätt att bära doktorshatt. Vid själva promotionstillfället lagerkransas de dock alltjämt, och hatten är endast avsedd för vardagsbruk. 1617 förrättades den första t eo logie doktorspromotionen i Sverige vid Uppsala universitet. Till denna fakultets doktorsinsignier hörd e också den överklädda hallen med en krans. På en bild av JOHANNES RUDBECKIUS på en av klockorna i Lundby kyrka i Västmanland är denne iklädd en sådan hatt, dock uta n krans. Den är rakbrättad m ed låg, veckad kulle. Huru länge denna form hållit sig, vet man icke. Under 1700-talets förra hälft var i varje fall den uppsaliensiska promotionshatten för teologiska promovendi trekantig med uppvikta brätten - Karl XII :s mod ell - och klädd m ed svart siden. Olika variationer av doktorshatten vid olika universitet var emellertid den tiden ick~ något ovanligt. Man bör därför icke bliva förvånad, då man finner en teologie doktorshatt från 1772, som är rund , har brett brätte och rundad kulle, överdragen med svart, glest veckat siden. En dylik bars av prosten i Aspö, teologie doktor S. A. LILJESTRÅLE . Från 1700-talets mitt tycks också den höga modellen ha förekommit. Den blev allmänt bruklig m ed 1800talets början och har sedan dess i stort sett behållit samma form. Något hattspänn e har den aldrig haft. Bild 5 visar en teologie doklorshatt från Lunds universitets jubelfes t 1918. I Uppsala firad e 1629 den juridiska fakulteten sin första promotion. Huru den hatt såg ut, som då överlämnades till promovendi, är ej känt. Det m edde las endast, att det var en hatt med krans, som förmodligen var lagd omkring kullen. I ett fakultetsprotokoll av den 2 juni 1752 diskuteras den juridiska fakultetens doktorshatt och de olika m eningarna om färgen på densamma. Både svart , rött och blått voro på tal , 14
Bild. 2. Re kt o rsha ll från Lunds unive rs ite t, omkr. 1700. Universi tetets hi s torisk a museum.
Bild 3. Filosofie rloktorskrans och -ha tt 1874, buren av sedermera pro fessor FR. vV ULFI', Lund. K. M. 36970.
Bild 4. Doktorsha ll, som burits av professor SVEN LAGERBRING, död 1787. K. M. 3943-! .
1;)
men det förefaller, som om den röda kulören skulle ha segrat. Under 1800-talet blir även denna hatt hög och överdragen med svart, veckat siden. Av den ursprungliga kransen omkring kullen finns nu endast kvar det lilla palmettspänn et i förgyllt silver framtill , bild 7. Den medicinska doktorshatten sådan ett pa r bevarade exemplar, varav det ena tillhört LINNE och förvaras på Hammarby, utvisa, hade under 1700-talet d en så kallade Karl XII :shattens form liksom 1700-talets ovan omtalade juridiska doktorshattar - m ed ett band med tofs omkring kullen samt rosett och knapp på ena brättuppslaget eller uppvikningen . Hatten och knappen voro klädda m ed ärggrönt siden , banden och rosetten voro h å llna i purpurrött. Under 1800-talet antog även den m edicin ska fakultetens doktorshatt samma form som de tidigare beskrivna, den höga med svarl siden överdragna och veckade, bild 6. W. K .
' 16
Bild 5. T eo lo gie doklorshall, buren av professor SEVED RIBBING vid jubelfeslen 1918. K. M. 37204.
Bild 6. Medicine doklorsha ll, buren av professor M. K. L OWEG REN, Lund . K. M. 39390 .
Bild 7. Juris d ok lorshall, som bu rits av justiti eom budsm a n O SS I AN BERGER, jur. d :r 1884. K. M. 24455.
17