............ '
.
.
.
.,
I
.
'
'
.KULT REN 0
'
EN ARSBOK
1940
KULTUREN EN
Å RSBOK TILL
MEDLEMMAH.NA AV K ULTU H. H ISTOH.ISK A FÖH.ENINGEN
FÖH
S(>DHA SVEH I GE
I
9 4
0
DENNA BOJ{ ÄH R ED IGEHAD AV SVEN T. KJELLBEHG OCH TRYCKT I EN UPPLAGA AV 8,000 EXEMPLAH I GRA VYRMANER HOS HÅJ{Al\ 01-ILSSONS BOKTHYCKEHI l LUND.
l{LJ CI-IEEHNA 1\no Fl\ÅN A.-B. MALMO
GRAFISl{A ANSTALT OCH PAPPERET FRÅN FINBRUli:EN . STOCKHOLM .
LUND 1941
LIK Kl ST BESLAG
B
land de många bestyr, som fordomdags föregick en adlig begravning, voro överenskommelser m ed h a ntverkarna för att erhålla en värdig kista att sätta i ättens gravkor icke de minst viktiga. Familjeräkenskaperna från 1600- och 1700-talen innehålla stundom detaljerade kontrakt m ed snickare, gördelmakare, silversmeder och skräddare, vilka alla var på sitt sätt bidrogo till ki stans utformnin g och prydnad. Många av våra m es t kända och skickliga yrkesmän ha deltagit i sådana uppgifter, såsom skulptöre n BuRCHARDT PRECBT (1696), guldsmeden FERDINAND SEHL i Stockholm (1692) och gördelmakaren MATHIAS HAAS (1667) · Många dylika praktkistor h a blivit bevarade till vår tid. De äro i själva verket blott d et ståtliga yttre höljet till d en enkla kista, som inn es löt den döde. Und er 1500-talet och större d elen av 1600-tal et bestå de ofta av m e tall , såsom koppar , mässing och tenn , och äro överdragna med sammet eller kläde eller enbart m å lad e. Dekorationen utgöres m erendels av ornament, . vapenbilder och symboliska framställningar gjutna eller drivna i m eta ll med stark försilvring och förgyllning. Vanligt var att anvapen m ed fäderne och möderne på vardera lå ngsidan prydde kistorna. Genom en kunglig förordning av 1668 förbjöds en stor del av d enna grannlåt, och kistor som därefter utfördes av trä med endast b eslagen av m etall , antogo ett enklare utseende till såväl form som utsmyckning Med empiren s förenklade och släta ki stty p erhöll s den form, som i huvudsak bevarats till vår tid. De återgivna bilderna visa ett löstbes lag i målat och förgyllt mässingsbleck frå n tid en omkring 1700 - Kristus uppväcker Jairi dotter - samt biskop PEDER vVINSTRUPS kista i Lunds domkyrka . Biskopen dog 167G. Kista n företer de för barocken typiska prydnaderna av stora , kraftigt drivna och ciselerade beslag på sidor och lock.
w. T< . 20
Den ö vre bilden visar e ll likkis lbes lag av rn äss in gsb lcck, K. M. 10786, m ed kraftigt driven , förgylld och må lad relief. Den und re bi ld en visa r likartade beslag pf1 biskop PEDE:H V,Tll\',;TH Ul's ki s ta i Lunds d o mk y rka .
21