............ '
.
.
.
.,
I
.
'
'
.KULT REN 0
'
EN ARSBOK
1940
KULTUREN EN
Å RSBOK TILL
MEDLEMMAH.NA AV K ULTU H. H ISTOH.ISK A FÖH.ENINGEN
FÖH
S(>DHA SVEH I GE
I
9 4
0
DENNA BOJ{ ÄH R ED IGEHAD AV SVEN T. KJELLBEHG OCH TRYCKT I EN UPPLAGA AV 8,000 EXEMPLAH I GRA VYRMANER HOS HÅJ{Al\ 01-ILSSONS BOKTHYCKEHI l LUND.
l{LJ CI-IEEHNA 1\no Fl\ÅN A.-B. MALMO
GRAFISl{A ANSTALT OCH PAPPERET FRÅN FINBRUli:EN . STOCKHOLM .
LUND 1941
KHlSTf AN STADS TIMMEHMAN SLAGS LADA ä rin gs li ve t i Kri sti a nsta d under 1700-ta let b efa nn sig icke i någo t sä rd eles bl omstrande till stånd . Und er å rhundradets börja n h a de Ka rl XII :s krig övat avsevärt tryck och hinder på fö rbindelse rna såvä l in å t som utå t. Det var ont om klin gand e m y nt, och en a llmä n olu stk ä nsla inom n ä rin gs live t gjo rde sig gälla nd e. Lä n gre fra m under å rhund radet k om lagstiftnin gen på nä rin gslivets områ de a tt verka h ä mma nde på stadens olika n a nn gsg ren a r. Vi sse rli gen sta rta des h ä r vid 1700-ta lets mitt bå de såpsjuderi och sockerraffina deri, och e tt fi sk eribolag bild ad es, vilka tack va re frikosti ga sta.tsunderstöd till en tid kunde bära sig, m en som fö rföllo så sn a rt dessa ej lä n gre voro a tt räkna m ed. Menligt inverkade ock så de b esvä rli ga och dyrbara transportförbindelserna såvä l in å t la nd et som ut till h a mn en i Åhu s. Givetvis rå k ade h a ntverkeriern a i samm a situa ti on som de a nd ra sta dens nä rin ga r und er dessa fö rh å lla nden. I m agistra tens b erä ttelse fö r 1740 upp gives h a ntve rksmästa rnas a ntal va ra 97 jä mte 4 ä nko r, som fo r tsa tte a tt driva sin a m ä n s r örelse. GesäH ern as a ntal va r 78 och lä r gossa rnas 11 5. Alla m ästa re voro dock ej så ta lrik a, a tt d e kund e bilda eget ä mbete uta n lydde under ett såda nt på a nna n ort. Bla nd dem , som h ade eget lag, vo ro sta d ens timmermän , va rs ämbetslå da h ä r presen teras. Detta lag om fa tta de 17 40 6 m edlemm a r, som till sa mma n h a de 9 gesä ll er och lä rgossa r. Kri stia nsta d s timmerma nsä m bete h ade bilda ts 17 30, det å r som den i gult på r öd b otten m å lade in skriften på lockets insida m eddela r. Na mnen a n giva d e m ästa re, vilka detta å r utgjorde ä mbetets representa nte r. Låd a ns exteriör ä r m å la d i blågrönt och ä mbetets emblem på fr a m sid a n i gul d in om en polykrom blom sterkrans. Beslagen av jä rn ä ro uta rbeta de i form a v a k a ntu sra nkor, som buckla sig öve r h örn och lock. Kulturen äge r äve n h a ttm ak a r- och gördelm a k a rämbetenas skrå lå dor frå n sa mm a stad . W. K.
N
46
Timm e rmnnsl nge ls lå d n. L. -1 9,:; c m . 1\. i\f. -19:19.
47