............ '
.
.
.
.,
I
.
'
'
.KULT REN 0
'
EN ARSBOK
1940
KULTUREN EN
Å RSBOK TILL
MEDLEMMAH.NA AV K ULTU H. H ISTOH.ISK A FÖH.ENINGEN
FÖH
S(>DHA SVEH I GE
I
9 4
0
DENNA BOJ{ ÄH R ED IGEHAD AV SVEN T. KJELLBEHG OCH TRYCKT I EN UPPLAGA AV 8,000 EXEMPLAH I GRA VYRMANER HOS HÅJ{Al\ 01-ILSSONS BOKTHYCKEHI l LUND.
l{LJ CI-IEEHNA 1\no Fl\ÅN A.-B. MALMO
GRAFISl{A ANSTALT OCH PAPPERET FRÅN FINBRUli:EN . STOCKHOLM .
LUND 1941
;
BORDS UR I GÖTISK STIL
U
pplysningstidens alltför torra förståndsmässigh et framkallade redan under 1700-talet strömningar inom människornas tanke- och känslovärld , som förde ut mot naturens och fantasiens vidder. Ett av de nya idealen blev medeltiden, vars riddarliv, diktning och konst vid denna tid var en nästan förgäten värld. Engelsmannen HORACE W ALPOLE brukar nämnas såsom denna smakriktnings fader, och hans 1764utgivnaroman Th e castle o f 0 tran t o, där miljön helt och hållet hämtats frå n medeltiden, är föregångaren till WALTER SCOTTs och andra nyromantikers medeltidsromaner. Inom den bildande konsten tager sig detta medeltidsintresse likaledes form, och W ALPOLE är även här föregångaren m ed sitt gotiska slott, Strawberry Hill utanför London. Till Sverige nådde denna smak för det götiska relativt tidigt. Typiskt nog är ett av de äldsta exemplen därpå ett litet gotiskt trädgårdsslott, som 1777 planerades i den engelska parken vid Drottningholm. Liksom i sitt hemland förblev nygotiken hos oss till en början i huvudsak bunden vid trädgårdskonsten och fick först på 1820-1830-talen en mera allmän betydelse för arkitektur och konstindustri. Ett av stilens m est kända alster är den smäckra, genombrutna gjutjärnsspiran från 1838 på Riddarholmskyrkans torn . Överhuvud har nygotiken varit nära förbunden med gjutjärnet, såsom vi ännu kunna se på gravmonument, broar m. m. Inom konstindustrien fick den nya stilen en stark spridning. Gotikens dekorativa spetsbågar, fialer och rosetter blevo omtyckta motiv, som med förkärlek brukades i tidens möbler och husgeråd. Det här avbildade bordsuret av vit alabaster m ed tavla av ciselerad och förgylld brons ger en god föreställning om huru nygotiken omstöpte medeltidskatedralens jättelika fasadform i ett bruksföremåls blygsamma format. W.K. ;)4
Ur av alabas ter från förra delen av 1800-talet.
K. M. 38546.