............ '
.
.
.
.,
I
.
'
'
.KULT REN 0
'
EN ARSBOK
1940
KULTUREN EN
Å RSBOK TILL
MEDLEMMAH.NA AV K ULTU H. H ISTOH.ISK A FÖH.ENINGEN
FÖH
S(>DHA SVEH I GE
I
9 4
0
DENNA BOJ{ ÄH R ED IGEHAD AV SVEN T. KJELLBEHG OCH TRYCKT I EN UPPLAGA AV 8,000 EXEMPLAH I GRA VYRMANER HOS HÅJ{Al\ 01-ILSSONS BOKTHYCKEHI l LUND.
l{LJ CI-IEEHNA 1\no Fl\ÅN A.-B. MALMO
GRAFISl{A ANSTALT OCH PAPPERET FRÅN FINBRUli:EN . STOCKHOLM .
LUND 1941
BÄRSTOL åra stränga restriktioner av transportdriftmedel för osökt tanken på tidigare kristidsförordningar i vårt transportväsendes historia. Vi känna igen dem under benämningen överflödsförordningar. Av speciellt intresse är en sådan från tiden närmast efter KARL XII :s krig, daterad den 3 juni 1720, vars innehåll tillkännager, att »til at förekomma missbruk med onödiga Hästars och 'iVagnars hållande skola Portechaiser i Stockholm inrättas, som kunna brukas efter den taxa, som däröfver giöras skall». Genom denna förordning fick vårt trafikväsen ett nytt transportmedel. Sådana portechaiser eller bärstolar omtalas tidigast i Paris på 1660-talet. 1668 nämnes den första förordningen rörande dessa i Berlin, 1705 i Wien och samma år i Dresden. Huruvida någon personbefordran med bärstol förekommit i Stockholm före 1726 är ej bekant. På DAHLBERGS Svecia-bilder söker man i varje fall förgäves något sådant. Nyssnämnda år den 11 okt. utfärdades nämligen det tidigaste privilegiet på att inrätta offentliga portechaiser i Sverige för sekreteraren i Kungl. kansliet LEONARD KLINKOWSTRÖM. Hovet och den förmögna societeten hade givetvis egna bärstolar av mer eller mindre luxuöst utförande. Under årens lopp kommo de inrättade bärstolshyrverken att regleras av en mångfald förordningar rörande taxor, förhållandet till rullande fordon m. m. Som bärare fungerade i allmänhet militärer. Med 1700-talets slut hade bärstolen spelat ut sin roll. Vid detta århundrades utgång voro samfärdslederna såväl i stad som på landsbygd så pass mycket förbättrade och de rullande fordonen ur konstruktiv synpunkt så avancerade, att man med större bekvämlighet kunde taga sig fram. Kulturens bärstol är utvändigt klädd med svart läder. Inuti har den på sidor och sits cremefärgat ripssiden med blommönster i samma färg. De tre fönstren äro nedfällbara. Öglorna i hörnen äro fästen för bärstänger. W. K .
V
60
Bärstol fr ån )700-talets slut. K. M. 21661
61