............ '
.
.
.
.,
I
.
'
'
.KULT REN 0
'
EN ARSBOK
1940
KULTUREN EN
Å RSBOK TILL
MEDLEMMAH.NA AV K ULTU H. H ISTOH.ISK A FÖH.ENINGEN
FÖH
S(>DHA SVEH I GE
I
9 4
0
DENNA BOJ{ ÄH R ED IGEHAD AV SVEN T. KJELLBEHG OCH TRYCKT I EN UPPLAGA AV 8,000 EXEMPLAH I GRA VYRMANER HOS HÅJ{Al\ 01-ILSSONS BOKTHYCKEHI l LUND.
l{LJ CI-IEEHNA 1\no Fl\ÅN A.-B. MALMO
GRAFISl{A ANSTALT OCH PAPPERET FRÅN FINBRUli:EN . STOCKHOLM .
LUND 1941
MORTLAR
E
tt av de husge rå d , so m und er den senaste genera tionen
börjat komma ur bruk, ä r mor t e l n. Dess n a mn är gem en samt för de fl esta europeiska folk och utgå r från en ordstam, som b etyde r sönd erstöta, krossa. Hos oss har morteln vanligtvis varit en skål m ed s töt av m etall ell er sten, i vilken kryddor krossades. Ännu lå n gt in på 1800-ta let var metallmorteln sä llsy nt på landsbygden , där man i stället hade redskap företrädesvis av trä för detta ä ndamå l so m för så mån ga a ndra. Dessa kallades ej h eller mortlar utan oftast kvarnar, t. ex. d e svarvade skånska pep pa rkva rnarna . I denna beteckning ligger också en bestämd skilln ad i förfaringssättet , ty kross nin gen sk edde här på kvarnars vis genom vridning och tryck och ej genom stötning. Morteln h a r så lunda h aft en begränsad utbrednin g hos oss och företrädesvis a nvä nts i den borgerliga och ståndsmä ssiga kulturen. Inom m å n ga y rken och sä rskilt hos apotekaren blev morteln ett n ödvä ndigt hu sge råd, ja, sy nes t. o. m. i äldre tid ha utgjort den symbol varmed yrket känn etecknad es. En praktmortel m ed å rta let 1706 från universitetsapo tek et Svanen i Lund överlämnades av dess ägare till mu seet 200 å r senare. Hedan från 1316 ha vi en sven sk upp gift om mortlar och i den 1480 från latin översa tta skriften Själens Kloste r talas i en liknelse om samvete ts m o rtel, varuti den å ngerfulle stöte r sina synder. Likväl äro m edeltida mortlar en säll sy nth et h os oss. En sådan p åträffades för några år sedan vid Källby uta nför Lund. Med 1600-talet bli de gjutna mortlarna vanligare. Ofta tyda in skrifterna på att d e tillverkat s i ut.land et, sä rskilt Ty skland och Nederl~inderna. Av de å ter givna m o rtl a rna ä r den översta frå n tiden omkring 1500 medan den undre bär å rtal et 1695 och inskriften MOHTEN* HANSEN * LU ND och SISELE*PEDEHS';'DAATER Några lundensiska innevån a re m ed d essa namn ha ej kunnat på visas. S. T . K.
36
Mo rtlar , d e n ö n e
:I\'
s c nrn ed c ll id n l y p, derr undre J'r :1n l°tr 1695. I\. \I. 219 11 o ch 17 27. 0
:17