............ '
.
.
.
.,
I
.
'
'
.KULT REN 0
'
EN ARSBOK
1940
KULTUREN EN
Å RSBOK TILL
MEDLEMMAH.NA AV K ULTU H. H ISTOH.ISK A FÖH.ENINGEN
FÖH
S(>DHA SVEH I GE
I
9 4
0
DENNA BOJ{ ÄH R ED IGEHAD AV SVEN T. KJELLBEHG OCH TRYCKT I EN UPPLAGA AV 8,000 EXEMPLAH I GRA VYRMANER HOS HÅJ{Al\ 01-ILSSONS BOKTHYCKEHI l LUND.
l{LJ CI-IEEHNA 1\no Fl\ÅN A.-B. MALMO
GRAFISl{A ANSTALT OCH PAPPERET FRÅN FINBRUli:EN . STOCKHOLM .
LUND 1941
LERSLÄTTOR
P
å den skånska slätten har det van li ga byggnadsslaget varit korsvirke med lerfyllninga r. Mellan sådd och skörd skulle man stä lla om sitt hus och utny ttja sommarklima tet så att leran i väggar och golv hann torka. Till arbetshjälp voro drängar och pigor i nabolaget uppbå dade. Och de kommo gärna, ty bå de vid timringen och kliningen vankades d et gi ll e. Då had e grannkvinnorna brå tt att få sin a korgar fy llda med den förning av kött, fisk, bruna bönor, gröt, smör och bröd , som de sku ll e föra till gi ll esgå rden. Sedan timringen av vägga r och taksparrar blivit gjord och upprest körde byamännen fram lera till bygget. E n dag kommo så drängarna ridandes för att älta leran und er hästhovarna. Först smulade de på d etta sätt sönder den torra leran, göt så vatten på och trampade den under id eligt ridande till en seg och smidig massa för att till sist älta in boss och agnar så det hela blev fast. Två dagar därefter i solupp gången började kliningen av väggfälten. Det var pigornas göra. Drängarna buro fram lera till . den bordliknande stä llnin g, på vilken pigorna stå under arbetet , och äro de h yggli ga skära de till lagom stycken och räcka dem. Vanligen stod en piga på var sin sida om väggen och arbetade in leran m ellan och omkring spröten , som äro borrade in i de våg räta timren för a tt stärka väggfälten . För att få en slät och fast yta slätade de och klappade m ed händerna , men på många håll hade de vid detta arbete ett sä rskilt r edskap, som kallad es s l ~itteträ ell er l ers l ätta. Lerslättorna utgjordes av ett i genomskärning van li gen triangelformat trä med två svarvade knaggar som handtag. De voro nätt utformad e med pigans namn och årtal målat eller inskuret och med en blomsterslinga eller inskuret ornament. Om en av våra lers lättor veta vi , att den skänktes till ägarinnan vid h ennes konfirmation 1850. Hon blev då vuxen piga och fick delta i klin egill ets ansvar och fröjd er. s. T. K.
28
l.Prslä tt or fr å n 1820 oc h 1839, gåva HJOS n,· svnrvnrc Nil sso ns s te rbhu s i Lund och sanno li kt f'r å n Torna h ä ra d . K . M. 18(\57- 8.
29