Medeltida bultlås och bultlåsnycklar från Lund by Kulturen

............ '

.KULT REN 0

EN ARSBOK

1940

KULTUREN EN

Å RSBOK TILL

MEDLEMMAH.NA AV K ULTU H. H ISTOH.ISK A FÖH.ENINGEN

FÖH

S(>DHA SVEH I GE

9 4

DENNA BOJ{ ÄH R ED IGEHAD AV SVEN T. KJELLBEHG OCH TRYCKT I EN UPPLAGA AV 8,000 EXEMPLAH I GRA VYRMANER HOS HÅJ{Al\ 01-ILSSONS BOKTHYCKEHI l LUND.

l{LJ CI-IEEHNA 1\no Fl\ÅN A.-B. MALMO

GRAFISl{A ANSTALT OCH PAPPERET FRÅN FINBRUli:EN . STOCKHOLM .

LUND 1941

MEDELTIDA BULTLÅS OCH BULTLÅSNYCKLAR FRÅN LUND Av RAGNAR BLOiVJQVIST

kyddet för det ägda har alltsedan den grå forntiden varit en av individens lika väl som samfundets viktigaste angelägenhe~er, och knappast någonting torde vara bättre ägnat att symbolisera den enskilda äganderätten än ett lås. Låsets historia är också lång och innehållsrik. Den erinrar i hög grad om skyddsvapnens utveckling; liksom anfallsteknikens och anfallsvapnens framsteg under tidernas lopp framtvingat ideliga förändringar i försvarstaktiken och försvararnas skyddsmedel, har en ständigt ökad skicklighet hos tjuvar för anlett den ena förbättringen efter den andra i skyddet för bostad och förrådshus, för kistor och skåp, för bankvalv och kassaskåp. Vi möta också i låsets historia många uppfinnarnamn, t. ex. PETER HENLEIN, KRISTOFER POLHEM och LINUS YÅLE, för att nämna några. Här skall redogöras för en liten detalj i låsets långa utveckling, nämligen för en typ av hänglås, som allmänt användes i Norden under vikingatid och medeltid. Den vanliga benämningen på sådana lås är b ul tl ås, och det för dem utmärkande är, att de bestå av två huvuddelar, vilka vid uppreglingen helt skiljas från varandra. Låsinrättningen är både enkel och knepig, m en den har inga efterföljare bland de moderna kvalitetslåsen. Säkerheten har tydligen lämnat en hel del övrigt att önska. De lås och nycklar, som här behandlas, äro samtliga jordfynd från Lund. Ur stadens gamla kulturlager har under årem lopp plockats upp ett betydande antal lås och nycklar. Speciellt lå sen äro visserligen ofta i trasigt skick, men på grund av fyndsamlingens fyllighet möter det sällan några svårigheter

~)2

1 t I I I I I' Bild. l. Bulllås av Jarn , funn et i hörnet av Stora Södergatan och Västra Mårtensgatan. K M. 14.539 : j. T. h. rekonstruktion av låsmekanismens funktion: upptill år låset stängt och n yckeln på väg ned genom nyckelh ålet, nedtill har låset öppnats genom att nyckeln förts åt vänster och därvid tryckt spärrfjädrarna I mot spärrsliftet H. - Skala 1: 2.

Bild 2-11. Bultlåsnycklar, funna i Lund. N:r 2 och 4. av brons, de övriga av järn. K . M. 19799 ~ 21010, 24.816, 23717, om, 22269, 18169, 5250, 17996 a och 5355. - Skala 1: 3.

att rekonstruera ett defekt lås, eftersom den felande detaljen vanligen finnes i en mångfald motsvarigheter. Rekonstruktionerna på avbildningarna äro således icke gjorda på fri hand, såvida detta icke är särskilt anmärkt i texten. I avbildningarna ha låsen givits den placering, som författaren ansett bäst motsvara en bekväm ställning vid själva uppreglingen. Bultlåsens konstruktion torde med full tydlighet framgå av avbildningarna. Vi betrakta bild 1, vilken visar en av d e äldre bultlåsmodellerna. Låset består av två huvuddelar, låshuset A och hängbulten B m ed regelinrättningen. L åshuset utgöres av en cylindrisk lå da av järnbleck, vars högra gavel är helt sluten, medan den vänstra är förs edd med tre öppningar. I den senare gaveln sitter fästat ett styrstift C. Invid högra gaveln sitter på låshusets översida ett nyckelhål D , och därifrån går ett nyckelspår E i låshusets översida fram ända till vänstra gaveln. Under låshuset är placerad en för hängbulten avsedd hylsa F , förbunden med låshuset medelst en genombruten skiva. Hängbulten B utgår från regelskivan G; från samma skiva utgår spärrstiftet H m ed spärrfjädrarna I (egentligen skulle tre spärrstift med spärrfjädrar varit utritade på bilden , eftersom öppningarna i vänstra gaveln utvisa d etta antal, men för överskådlighetens skull har endast ett spärrstift medtagits). Låset öppnas genom att nyckeln N rakt uppifrån föres n ed genom nyckelh ålet D, varefter den föres åt vänster. Nyckeln är försedd m ed ett hål för styrstiftet och ett h ål för spärrstiftet. Det senare hålet är så trångt, att då nyckeln föres åt vänster spärrfjädrarna tryckas mot spärrstiftets sidor, så att spärrinrättningen kan glida ut genom hålet i låshusets vänstra gavel. Därmed är låset öppnat och dessa båda huvuddelar kunna skiljas från varandra. Detta lås ingår i ett stort samlat låsfynd , som år 1891 gjordes vid kloakledningsgrävning i hörnet av Stora Södergatan och Västra Mårtensgatan. Fyndet bestod i allt av 84 mer eller mindre fragmentariska bultlås, 72 låsdetaljer och 5 nycklar av typen bild 20--23. Fynddjupet uppgives till 2 meter, vilket på denna plats skulle kunna svara mot 1300-talet.

~~i~~; :·: :: :

:: .-'~-- - -- -------- - - ·:·..:,,:;,-------- -·- ----

Bild 12. Bultlås a v järn, funn et i h örnet av Klostergatan och St. Kyrkoga tan. K. M. 18792. T. v. rekonstruktion a v regelskivan m ed spärranor d ningar och hängbult samt nyckelns ax. - Skala 1: 2.

.~ ·

Bild 13--23. Bulllåsnycklar av järn, funn a i Lund. K. M. 20416. c. 7, 5329, 22810. c. VII- VIII, 21635, 5249, 22,813. c., 12467 , 22815. c, 22753. a , 20311 och 14547. a . - Skala 1: 3.

Även fyndets sammansättning - större d elen av låsen tillhöra typen bild 26 - visar, att det snarar e tillhör medeltiden s senare än tidigare hälft. Vårt lås bild 1 skulle således stamma från c:a 1300-talet. 1 I bild 1 har antytts, hur en nyckel till ett sådant lås måste ha sett ut, och på bild 8 och 9 se vi en i jordfynden förekom mande nyckeltyp, som med sitt i skaftets längdriktning sittande

rundade ax motsvarar rekonstruktionen. Det spolformiga skaftet, de kubiska förkroppningarna i dess ändar och den lilla platta skivan i skaftändan med ett så litet hål, att det behövts en extra lös ring för att fästa nyckeln i nyckelremmen vid bältet, allt detta äger motsvarigheter i Nordens förhistoriska nyckeltyper 2 och antyder, att anorna för våra nycklar gå ned åtminstone i vikingatiden. Det är emellertid icke troligt, att någon av de lundensiska nycklarna av denna sort är äldre än 1000-talet. Beträffande vissa exemplar kan man på grund av axets utseende förmoda, att de tillhöra sistnämnda århundrade, men andra äro funna i lager från såväl 1200- som 1300talet, och typen har tydligen levat kvar ända till medeltidens senare del. Nycklar av samma slag ha hittats i Norge 3 och i Ostbalticum. 4 De övriga nycklarna i raden bild 2-11 ha troligen varit avsedda för lås med samma slags spärranordning som bild 1, men med annan form på låshuset. Vi återkomma till dem längre ned i samband med låset bild 35. Låset bild 1 representerar en huvudtyp - för övrigt endast fåtaligt företrädd i Lundafynden - där nyckelns skaft vid öppnandet på grund av axets placering föres vinkelrätt mot spärrstiftens längdriktning. Låshuset måste alltså ha en längsgående ränna på översidan. I motsats härtill stå låsen bild 12, 24, 25, 26, 33 och 34 såsom representanter för den stora huvudgrupp, vid vilken nyckelskaftet föres parallellt med spärrstiften och som alltså saknar den längsgående rännan på låshuset. Någon principiell skillnad i låskonstruktionen existerar dock, som framgår av bilderna, icke mellan de båda huvudtyperna. Låset bild 12 består sålunda av ett cylindriskt låshus av järnbleck, stabiliserat med järnlister. På undersidan sitta ett par utbyggnader, vilka nederst ha hål för hängbulten, motsvarande bulthylsan F å bild 1. Låshusets vänstra gavel har 7 hål för spärr- och styrstift, och rekonstruktionen till vänster på bilden visar ·hur regelskivan med hängbult (nederst), centralt styrstift och sex spärrstift måste ha sett ut. Vi obser-

vera, att styrstiftet här icke såsom på bild 1 sitter fästat i låsgaveln utan på regelskivan, vilket synes vara det vanliga för denna huvudtyp. Nyckelns ax måste ha sett ut som rekonstruktionen längst till vänster på bilden: en sexflikig skiva m ed hål i mitten och placerad på ett tvådelat skaft. Axet måste nämligen ha förts ned i låshuset genom det invid h ögra gaveln befintliga nyckelhålet, och de två smala öppningarna i samma gavel m åste varit avsedda för ett tudelat skaft. Detta lås visar oss således hur n ycklar sådana som bild 13- 15 använts. Skaftet är som synes än tvådelat och än tredelat. Materialet är ofta brons, och av de hittills i Lund funna nycklarna av detta slag äro de tredelade oftast av brons, medan de tvådelade m est äro av järn. Denna nyckeltyp synes ha kommit i bruk i Norden under vikingatiden. " och sedan kvarlevat under större delen av m edeltiden. Av de lundensiska exemplaren kan på grund av fyndomständigheterna bild 15, som har tredelat skaft, dateras till äldre, möjligen äldsta, m edeltid och bild 13 till tiden omkring 1300-talets mitt. Läsar av hithörande sort ingå i det ovan omtalade låsfyndet från hörnet av Stora Södergatan och Västra Mårtensgatan. Låshuset har p å översidan en ögla, och detsamma har säkerligen också varit fallet m ed r egelskivan, eftersom sådan oftast finnes på de talrika lösa regelskivor , som hittats. Dessa öglor visa, att de båda låsdelarna medelst kedja eller tråd varit förbundna m ed varandra eller m åhända m ed den dörrpost eller kistvägg, där de använts, en anordning avsedd att då låsets båda delar efter uppreglin g skilts åt ändå hålla dem på samma ställe. Bilderna 24 och 25 visa ett par andra läsar av samma modell ehuru av n ågot annat utförande. De äro förfärdigade av tämligen tunt järnbleck, som stabiliserats medelst pålödda ribbor av järn. De ha icke såsom bild 12 nyckelhålet på låshusets översida utan på gaveln och ha alltså öppnats med nycklar av annan sort än bild 13- 15. Nyckelhålet på bild 24 visar, att där passat en nyckel som bild 16, och till låset bild 25 kan en nyckel som bild 23 ha använts. 98

vera, att styrstiftet här icke såsom på bild 1 sitter fästat i låsgaveln utan på regelskivan, vilket synes vara det vanliga för denna huvudtyp. Nyckelns ax måste ha sett ut som rekonstruktionen längst till vänster på bilden: en sexflikig skiva m ed hål i mitten och placerad p å ett tvådelat skaft. Axet måste n ämligen h a förts ned i låshuset genom det invid högra gaveln befintliga nyckelhålet, och de två smala öppningarna i samma gavel måste varit avsedda för ett tudelat skaft. Detta lås visar oss således hur nycklar sådana som bild 13-15 använts. Skaftet är som synes än tvådelat och än tredelat. Materialet är ofta brons, och av de hittills i Lund funna nycklarna av detta slag äro de tredelade oftast av brons, medan de tvådelade mest äro av järn. Denna nyckeltyp synes ha kommit i bruk i Norden under vikingatiden. 5 och sedan kvarlevat under större delen av m edeltiden . Av de lundensiska exemplaren kan på grund av fyndomständigheterna bild 15, som har tredelat skaft, dateras till äldre, möjligen äldsta, m edeltid och bild 13 till tiden omkring 1300-talets mitt. Låsar av hithörande sort ingå i det ovan omtalade låsfyndet från hörnet av Stora Södergatan och Västra Mårtensgatan. Låshuset har på översidan en ögla, och detsamma har säkerligen också varit fallet m ed regelskivan, eftersom sådan oftast finnes på de talrika lösa regelskivor, som hittats. Dessa öglor visa, att de båda låsdelarna m edelst kedja eller tråd varit förbundna med varandra eller måhända med den dörrpost eller kistvägg, där de använts, en anordning avsedd att då låsets båda delar efter uppregling skilts åt ändå hålla dem på samma ställe. Bilderna 24 och 25 visa ett par andra låsar av samma modell ehuru av n ågot annat utförande. De äro förfärdigade av tämligen tunt järnbleck, som stabiliserats medelst pålödda ribbor av järn. De h a icke såsom bild 12 nyckelhålet på låshusets översida utan på gaveln och ha alltså öppnats m ed nycklar av annan sort än bild 13- 15. Nyckelhålet på bild 24 visar, att där passat en nyckel som bild 16, och till låset bild 25 kan en nyckel som bild 23 h a använts. 98

Bild 33. Bultlås av järn, funnet å kvart. S:t Clemens n:r 6. (Sparbanken för L:ds stad o. kring!. land. ) K. M. 22621. - Skala 1: 2.

] 27

30 31

Bild 27- 32. Bultlåsnycklar av järn, funn a i Lund. K. i\II. 22718. g, 20215, 9773, 20311. Miniatyrnyckel 22815. c, 5248. - Skala 1: 3.

Bild 34. Bultlås av järn, brunnsfynd från kvart. S:t Laurentius n:r 1 (Sydbanken). K. M. 22767. c. T. v. seidion med fri rekonstruktion av regelskiva, spärrstift och bulthylsa . - Skala 1: 2.

Steget från nyckeltypen bild 13-15 och till nycklar som bild 16-18 är ju icke långt, och det kan också fastslås, att flera nycklar av den senare typen måste ha använts i lås med nyckelhål på låshusets översida och en springa för nyckelskaftet på gaveln. Fyndförhållandena antyda också, att båda typerna äro ungefär samtidiga. Nyckeln bild 18, funnen i lager från äldre medeltiden, kan däremot endast ha införts genom en springa i låshusets gavel.

Om den säregna gruppen bild 20--23 säga fyndomständigheterna, att bild 20 tillhör perioden 1250- 1350, bild 22 1300talets förra del och bild 23, som ingår i det ovannämnda stora låsfyndet, c:a 1300-talet. Låset bild 25 stammar från perioden 1250-1350. Nyckeln bild 19 är den enda i sitt slag från Lund. Dess skaft bildar en holk, tydligen för ett styrstift. Det fyrflikiga axet visar, att den närmast är besläktad n1'ed gruppen bild 13--15, och den har tydligen använts till lås liknande bild 12. En tredje medeltida bultlåstyp ses på bild 26. Den är avancerad i förhållande till de föregående såtillvida att hängbulten frigjorts från r egelskivan och omvandlats till en bygel, ledande på en ögla i låshusets ena ända. Dess andra ända är uthamrad till en skiva med hål för spärr- och styrstift, vilka låsa fast bygelns skiva i låshuset som bilden visar. Nyckeln införes genom ett h ål i den gavel, där öglan för bygeln sitter. Till lås av denna sort torde ha använts en stor del av de många nycklar som anträffats m ed utseende som bilderna 27- 32. Åtminstone kan man så förmoda av nyckelhålets i r egel excentriska placering. Däremot kan man knappast om någon· enda av dessa nycklar säga, att den icke kan ha använts i någon annan låstyp än denna . Förändringen i låset gentemot de tidigare behandlade typerna är ju ganska avsevärd, men kan icke sägas utgöra någon förbättring. Låset gick ju fortfararnde i två delar vid uppreglingen. Att typen är yngre än de föregående är troligt, och därpå tyder även det förhållandet, att den är urtyp för de bultlåsar, som användes i landet efter medeltiden och fram till våra dagar. När den första gången uppträder , är icke gott att säga. I det omtalade stora lå sfyndet från c:a 1300-talet voro de flesta !åsarna av denna sort. Jämsides m ed de nu beskrivna huvudtyperna förekomma en d el varianter. Bild 33 visar en bild 1 liknande modell, i vilken nyckeln dock förts med skaftet parallellt med spärr stiften. Låset är funnet i lager från medeltidens mitt. En annan variation ses å bild 34. Där sitter hängbulten fast i låshuset,

100

medan bulthylsan måste ha bängt samman med regelskivan. Den senare är dock en fri rekonstruktion på bilden. Ett lås av detta slag ingår i det nämnda stora låsfyndet, men typen är känd i Norden sedan vikingatiden. Slutligen ha vi det intressanta bultlåset bild 35 och 36, ingående i samma stora låsfynd från c:a 1300-talet. Det fyrkantiga, uppåt något smalnande låshuset har bulthylsa fastlödd på ena sidan. Ett nyckelhål och ett i väggen mittemot detta sittande mindre hål visar, att spärranordningen lossats med en vridnyckel, vars ax måste ha sett ut ungefär som rekonstruktionen överst till vänster på bild 35. Bland mängden av medeltidsnycklar från Lund finnes emellertid endast en, bild 37, som ehuru med tvekan, skulle kunna tänkas ha använts till ett bultlås som detta. Låset bild 35--36 representerar en förändringsmodell av en från vikingatiden känd bultlåstyp, vars låshus hade form av en stympad fyrsidig pyramid. Nyckelhålet utgjordes av en horisontell springa nederst på ena sidan, och från springans mitt utgick ett nyckelspår rakt uppåt mot sidans överkant. 6 Det måste ha varit till sådana lås som nycklarna bild 10 och 11 och möjligen även bild 2-4 använts. Nyckeln bild 11 är med sitt strikt fyrkantiga ax den enda i sitt slag från Lund, dess typ tillhör vikingatiden och synes framförallt ha anträffats inom området för svenskarnas färder i österled. 7 Säkerligen är denna nyckel från 1000-talet. Lika gammal är troligen nyckeln bild 10. Den är också ensam i sitt slag i Lund och representerar en mellanform mellan bild 11 och bild 8-9. Även nyckeltypen bild 2- 4 förekommer i vikinga tidsfynd från trakter, där svenska vikingar dragit fram .8 Endast fyra nycklar av denna typ äro funna i Lund. Den fjärde tillhör universitetets historiska museum och stammar från 1000-talet. 13 Bild 2 har hittats i lager från högmedeltiden, och det rombiska handtaget på bild 4 hänvisar denna nyckel till 1000- 1200talen. Något bultlås, om vilket man kan säga att det öppnats med en nyckel av typen bild 2-4, har icke hittats i Lund, och det 101

,,.,

,..... ...., /I /....-" . \ \

,' I

--- .... ,, /-

/, .....

I I

......

I 1

: l I

' '

'' '

j \ '

~= roal

I I I I

I '

I II

:::1~==:.~=-:i

I I

I I ' I

.- ---L -·-.!. ---

' - - 1 r - - - rr - 11 11

\\ . : : I) I

~~ j ;

-~- . I·

är icke omöjligt, att dessa n ycklar använts till lås av annat slag. Ett småländskt skrinlås från vikingatiden med T-formad nyckelöppning 9 visar, att man även måste ha sådana lås i åtanke, då det gäller att förklara nycklar av detta slag. Även för nyckeltypen bild 5- 7 saknas tillhörande lås bland Lundafynden. Skillnaden i axets utseende mellan bild 6 och bild 2 är icke väsentlig, och det fyrsidiga axet på bild 7 kan jämföras med bild 10 och 11. Det senare liksom axets i allmänhet raka överkant antyder, att tillhörande lås haft fyrsidigt låshus. Någon ledning för en närmare b estämning av åldern på de många nycklar av typen , som hittats i Lund, lämnas icke av fyndomständigheterna. Det enda man kan säga är att de hittats i m edeltidslager. I Norden tillhör typen yngre vikingatid och medeltid,1° men i England har den fortlevat till modern tid. 11 Axet på nycklarna bild 10- 11 utgöres av en skiva, i vilken upptagits för spärr och styrstift erforderliga öppningar, men icke mera. På nycklarna bild 8- 9 har principen för axets utformning varit den motsatta; bär har det i stället efter102

Bild 35. (föreg. sida). Bultlås av brons, funnet i hörnet av St. Södergatan och Västra Mårtensgatan. K. M. 14539. a. Regelskiva med hängbult, spärrstift och spärrfjäder samt nyckelaxet rekonstruerade. - Skala 1: 2. Bild 36. Sektion av bulllåset bild 35, med rekonstruktion av regelmekanismen. - Skala 1: 2. Bild 37. Nyckel av järn, funnen i Lund. K. M. 14660. e. - Skala 1: 3.

strävats minsta möjliga metallyta i axet, vars spärrfjädrarna påverkande kanter alltså reducerats till det oundgängligen nödvändiga. Det är möjligt, att detta åtminstone till en del beror på en önskan att få axet mera prydligt. Fullt påtaglig är den dekorativa tendensen i axet på nycklar tillhörande typen bild 5-7. Bultlåsar och bultlåsnycklar synas i Norden icke förekomma i fynd äldre än vikingatiden, och vi ha alltså att räkna med att de uppträtt här först under denna period. ARNE 12 är av den uppfattningen, att detta gäller såväl det pyramidformiga som det cylindriska bultlåset, och att de kommit till våra trakter från öster, något som bestyrkes av vad här kunnat anföras om vissa typers förekomst. Bultlåset skulle således ha tillförts nordborna tack vare vikingafärderna i öster och den storhandel mellan öst och väst, som under vikingatiden drog fram över Skandinavien och vars yttersta anledning var mohammedanernas spärrande herravälde i medelhavet.

103

LITTERATURHÄNVISNINGAR. Jfr KNUT STJERNA, Lund och Birka . I-list. tidskr. fö r Skåneland , III, sid. 181 och fig. 11. 2 Se t. ex. Fornvännen 1916, tillägg sid. 54, Fornvännen 1921, tillägg sid. 23, och STOLPE och I-lALL8TR öM, Birka I, Pl. III: 13. 3 SIGURD GRIEG, Middelalderske Byfund fra Bergen og Oslo. Oslo 1933. Sid. 82-83, nycklarna från Haugen, Kisen och Trondheims realskolas tomt. • Katalog der Ausstellung zum X. archäologischen Kongress in Riga 1896. PI. 21: 24 och 26. 5 SIGURD GRIEG, anf. arb. sid. 80. 6 T. J. ARNE, Sveriges förbindelser med östern under vikingatiden. Fornvännen 1911, fig. 243 a. 7 T. J. ARNE, Ett svenskt gravfält i guvernementet J aroslavl, Ryssland. Fornvännen 1918. Fig. 27. - W . J. RAUDONIKAS, Die Normannen der Vikingerz eit und das Ladogagebiet. K. V. I-I. A. Ak. Handl. Del 40 : 3. Stockholm 1930. Fig. 40, 87 och 113. - Fornvännen 1927, sid. 180 (Sigtuna). - Fornvännen 1922, tillägg sid. 25 (Gotland). 8 W. J. RAUDONIKAS, anf. arb. fig. 107. - K. V. H. A. Ak. årsbok 1926, sid. LXXVII (Sigtuna). - HERBERT JANKUHN, Die Ausgrabungen in Haithabu 1935/36. Offa 1937. Tafel I, a. - JAN ERIK ANDERBJöRK, Sigtunagrävningar sommaren 1935. Upplands fornminn esför: s tid skr. XL V, sid. 299, fig. 13 b. 9 Fornvännen 1908, sid. 202. 10 SIGURD GRIEG, anf. arb. sid. 82-83. Grieg behandlar alla nycklai som vår a bild 5-10 som en enda typ. 11 W. E. 'vV. P ENNY, The Mediaeval Keys in Salisbury Museum. The Connoisseur, XXIX, No. 113, Jan. 1911. - PITT-RlvEHS, On the development and attribution of primitive locks and keys. Londo1i 1883. Fig. 126. - Jfr R. E. M. WHEELER, London in Roman times. London Museum catalogues: No . 3. Sid. 72 och Plate XXX, B, 9-12. Där betecknas nycklar av denna typ som Hotary keysll, d. v. s. vridnycklar, och upp givas h ärröra från romersk tid. Det förefaller orimligt, liksom att bultlåsnycklar av vår typ bild 27-28 p å Plate XXXI betecknas som llhasps from locks>) = låshaspar eller låsklinkor. 12 Sveriges förbindelser med östern under vikingatiden, sid. 58. 13 MONICA RYDBECJC Skånes stenm ästar e före 1200. Lund 1936. Fig. 25: 4. 1

104