Skip to main content

Kalkdukar

Page 1

KULTUREN 0

EN ARSBOK

193 9


KULTUREN EN

ÅRSBOK TILL

MEDLEM l\ ilAHNA AV KULTUHHISTOHISKA FÖH E NING EN FÖH SÖDRA SVERIGE

I

9 39


DENNA BOK ;\Il BEDIGEBAD AV SVEN T. IUELLBEHG 0

OCH THYCKT ! EN UPPLAGA AV 8,100 EX.EMPLAH I GHAVYIUIANEH HOS HAl\A:\ 01-ILSSONS BOKTllYCl\EBI LUND.

KLICH(mnNA j\no Fllt\N A.-B. MALMÖ

GllAFJSl{A ANSTALT OCl-I PAPPEHET FHAN FINBHUKEN , STOCJUIOLl\1.

LUND 1940


KALKDUKAR

D

e tex tilier , so111 enligt cer e111 011ielet stadgades vid mäss offrets fira nd e i m edeltid ens katolska kyrka , voro båd e många och av praktfull utstryrsel. Viktigast var korporalduken , palla corporalis, som , då de n icke brukades, förvarades i ett fodral. bursa corpornlis, ofta förnämt utstyrt m ed broderi er eller liknand e. På korporalduk en skedde kon se krationen av bröd et vid altaret. Kalkdukarna voro två till an talet, en mindre, palla colicis, och en större, uelwn calicis. Den mindre, som likväl ej förekom allmänt och som var utförd av dubbelt linn e draget över en styv skiva, lad es över kalkens mynning. Den större duken var av silke eller linne, i allmänhet rikt broderad , m ed en cirka 50 cm. lå ng sida. Denna täckte såväl kalk som paten, då dessa buros fram itill mässan. Vid reformation en s införand e togs m yck et av det högtid liga och lyftande i ceremonielet bort. I sa mband därm ed för minskad es också dukarnas antal. Den enda kalkduk , som den lutherska k y rkan brukar, är den s törre, den forna velum calicis, och sannolikt fingo fl era av den katolska k y rkans vela calicis fortsätta sin uppgift i den nya k yrkan . Frå n 1600- och 1700-talen finnes ett stort antal svenska kalkdukar bevarade. Materialet visar att man n edlagt en synnerlig omsorg på dukarnas utsm yckning. Ej sällan äro de gåvor till kyrkan. I allmänhet är stoffet av siden, såsom i de här avbildade, stundom dock n ågot enklare såsom vadmal, oftast broderade m ed silk e i en ell er fl era färger i schatter- eller plattsöm. En d el av d essa dukar äro alster av utländsk konstflit. De här å tergivna äro otvivelaktigt av svenskt ursprung , utförda vid 1700-talets mitt. Den övre härrör fr å n en halländsk kyrka , medan den undre en gång tillhört Villskövle kyrka i Skåne. Initialerna på denna syfta på donatorn och hans maka.

w. /{. i{alkdukar av brod er at siden, 1700-ta lct, fnln Vittskövlc och halländsk kyrka. !{. ;vr. 21491 och 10H8.

122


123


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Kalkdukar by Kulturen - Issuu