Issuu

KULTUREN 0

EN ARSBOK

193 9

KULTUREN EN

ÅRSBOK TILL

MEDLEM l\ ilAHNA AV KULTUHHISTOHISKA FÖH E NING EN FÖH SÖDRA SVERIGE

9 39

DENNA BOK ;\Il BEDIGEBAD AV SVEN T. IUELLBEHG 0

OCH THYCKT ! EN UPPLAGA AV 8,100 EX.EMPLAH I GHAVYIUIANEH HOS HAl\A:\ 01-ILSSONS BOKTllYCl\EBI LUND.

KLICH(mnNA j\no Fllt\N A.-B. MALMÖ

GllAFJSl{A ANSTALT OCl-I PAPPEHET FHAN FINBHUKEN , STOCJUIOLl\1.

LUND 1940

OLE OLSEN 'S GÅVA AV SVENSK KERAMIK Av Sl'EN T. IUELLRERG

ågra daga r efter kri gs utbrotte t rin gd e generaldirektör OLE OLSEN och bad oss komma över till Hellerup för a tt hämta den gåva av svensk k era mik , som han redan tidigare utlovat till Kulturen. Vi hade d å n edpackat den större delen av musee ts egna sven ska k eramiksamlingar , såsom förberedelse till eva kuering. En representativ skådesamling motsvarande c:a 1 / 0 a v bes tå nd et had e vi em ellertid sparat för våra besökare och uppställt i Vita husets bottenvå ning, där för tillfället d en utom europeisk a reli gionsavd elningen fått rymma fältet. Gen eraldirektör OLSEN had e också på börjat evakueringen a v sina dyrbara samlinga r , varav likväl d et m es ta då ännu väntad e p å färdi gs tälland et av d et b ombsäkra valv, som generaldirektören lå tit bygga på sin lantgård. Överförand et beredde oss egentligen inga svårigheter, m en en liten detalj frå n r esan må omtalas såsom karakteristik av de h e tsi ga da garna eft er krigsutbrottet. Vi had e tänkt oss att köpa packlå dor och tr~iull i Danmark. Det var ju inte mer än ett par m ed elstora lådor, som behövdes, och vi trodde oss kunn a skaffa dem av n ågon ell er n ågra h a ndland e i H ell erup . Det gick inte, t.y danskarna r eturn era allt emballage av d etta slag. Då vi började mi ss trösta , fin go vi uppgift om en trälåd efabrik på Öste rbro dit vi gen as t ställde vå ra steg. Här lågo ber g av båd e ga mla och n ya lådor och en fe bril tillverkning var igå n g. - Lå dor , sva rade m an p ~t vår fråga, ja , om h errarna bes tä lld e nu , s kull e de kunna bli kl ara i följand e vec ka . - Men , sade vi, och p eka de på l ~tdtravarn a. - Allt ~i r bes tällt, här finn s inte en lå da att få.

1i)

Inför d etta avslag såg d et verkligen mörkt ut. Då kom en av oss på iden, att vi själva kunde göra lådorna. Jo, vi fick låna såg, h ammare och spik, köpa nödiga bräder, och man anvisade oss en plats på bräd gården , där vi kunde sä tta igån g. Av m ed rockarna och frisk a tag. Arbetarnas middagsras t inträffad e strax därefter. Några kommo fram och hade roligt å t vår m etod alt bygga och slå i spik. Verkmästaren blev så intresserad , att han glömde middagen och lå nade oss en hand. Så fingo vi trots allt våra lå dor och kunde packa just i tid för sista båten till Malmö. Generaldirektör OLSEN är en storsa mla re i d etta ords vidaste bemärkelse. Museiflygeln i hans Hellerupsgård är - man får väl nu säga va r - fylld av märkliga och sköna ting, bland vilka de keramiska samlinga rna intaga fr i:imsta rumm et, m en där likväl kollektioner av guld , s ilver och bärnsten , snidade kistor och utsökta m öbler kunna taga upp tävlan. Det ä r en impon erande sa mlargärning, som ligger bakom hopförandet av alla dessa ting, vilka i s in tur vittna om hängivenhet och djupa kunska per liksom om ett högt utveckla t sinne för d et riktiga och kvalitativt goda h os föremålen. Den stora J-Iellerupsamlingen, som kos tat fö rmögenheter , har likväl ick e hindra t gen eraldirektör OLSEN a tt visa sin fri kostigh et m ot offentliga samlinga r. Och h ä r h a r Kulturen måhända varit den , som blivit rikas t doterad. I d etta sam manhang vågar jag omtala anledningen härtill så som givaren en gång meddelat mig den. KARLIN hade vid elt tillfä lle uppsökt OLE OLSEN och bett honom om hji:ilp till något inköp, som KARLIN då ville göra. - Ja , jag vill tän ka på saken , blev svaret. Och OLE OLSEN tänkte så här : En gå ng i min ungdom lade jag grunden till min förmögenhet i Sverige. Då lovade jag mig själv, a tt såsom ett ringa tack h ärför skulle jag också försöka alt göra n ågot för Sverige . .Ja, nu är tillfället k ommet. - Och så fick KARLIN vad ha n önskade. Men d et slutade icke därm ed eller med de upprepade

Bild 1. Bild 2. 2

Fat av fajans, hli1m[dat, Hörstrand 1730-talet. I\. M. 35982. Fat på fot, fajans, signerat av JOHAN HEOJJEHG, Hiirstrand 1740talet. K. M. 35983.

Bild ;1, Bordspyramid, "'1jans, signerad av DANIEi. Hl!.LllEllC 1748, Hiirstrand. I{. M.

:!ii~J84.

gåvorna vid skilda Lillfällen, då Kulturen önskade förvärva en intressant sak. Tre stora donationer kommo därtill. Den första av dessa var det K e ramiska Legatet, vars avkastning för framtid en gör det möjligt för museet att årligen inköpa ett kvalitativt högtstående keramiskt verk. Under den förflutna tiden ha samlingarna redan berikats därav. Den andra donation en omfattade en samling utsökta silverkannor och silverbägare och den sista de värdefulla fajanser och porsliner från Rörstrand och Marieberg, som avbildas här och varom jag i det följand e vill ge en lilen orientering. Kulturens samlingar av svensk keramik äro emellertid nu så omfattande, att de kräva sin egen , uttömmande beskrivning. I avvaktan därpå må därför dessa rader blott bli en presentation av gå van. Den finnes utställd i museets entrehall i Vita Huset, där den samman med en annan frikostig donation, FALK SIMON' s silvergåva , bildar upptakten till detta museum, 18

Bild 4. Fat a v fajans, sopra hi a nco med hl [1 d e kor , s ignera t T (.JONAS T ÅMA N?), Rörstrand 1750-tnl et. Inskrift : Swenskc miin triw es. I\. M. 35985.

som i så hög grad kommit till genom gåvor, bland vilka d e förnämligaste dock äro museets 11~1 ss bortgån gne skapares , GEOR G J :SON KARLINS . Ar 1926 sedan tillverkningen ägt rum i jämnt två å rhund raden på sa mma plats fl y Uades H.örstrands fa briker från Stockholm . På höste n detta å r lät Hörstrand försälja den kerami ska samling , som seda n länge funnits i dess ägo. Samlingen omfattade frä m st pjäser av fabrikens egen och av Mariebergs tillverkning, m en även från en d el europeiska fabriker samt frå n Orienten. Det m å väl säga s, a tt skingrandet av denna samling, som dock fyllt och borde kunn at fylla en praktisk-estetisk uppgif.t även i fortsättningen , var ett svårt brott på en ga mmal tradition. Detta sår h elades dock i någon mån därav , a tt d e stora samlingarna av svensk keramik i sta tliga och a ndra mu seer nu fin go tillfälle till enastående 19

kompletterin gs möjligh e ter. Auktion en , so m fö rsigg ick hos Bukowski , h ad e också dra git till sig allt vad sa mla re och ,fackm ä n h ette i Norden , vilka va r fö r sig och sin a samlingar sökte göra förvä rv. P riserna bl evo även genom gående h öga och konkurren sen sk a rp. Icke min st h a r Kulturen a nledning a tt erinra sig den senare, vilken fö rde musee t ut i en gan ska a llvarlig fejd m ed sina konkurrenter , varom publicerade akter i förenin gens å rsberä ttelse frå n fö lja nd e å r bä r a vittne. Men vi vilja ick e gräva upp ga ml a s tr idsä mnen uta n nöja oss m ed a tt k on sta tera , a tt d enn a a uktion till fö rd e museet ick e mindre än 73 numm er ur rörstra n clssa mlin ga rna. Mån ga av dessa vor o synn erligen b etydelsefull a och gåvo en bredd å t vår a svenska samlin ga r , so m de icke ägt förut. Ur historisk synpunkt äro dessa fö r vä r v oc kså av vä rd e, då fö rem ål ur Rörstra nds sa mlinga r genom G. H. STRÅ LE's kl ass iska verk om Rörs trancls och Ma ri ebergs till verknin ga r och h a ns ka talog över samlin garn a bli vit n ågo t av inkuna bler i sven sk kera mik. Vid d enn a a uktion lä t gen eral d irektör OLE OLSEN även r epresentera sig, och va d ha n d å inköpte utgör s törsta pa rten a v h a ns don a tion . Hans r örstra n ds inköp utgjord e fjorton numm er. Bland dessa tillhöra fl era Rö rstra ncl s älds ta till verknin g. I Rörstrand s hi storia kä nneteckn as el en tidi gaste tillverkningsperioden , 17 26- 17 58, av fa ja nser m ålad e i b 1å t t. Det sistnä mnda å ret började Ma ri eberg s in verksamhet m ed m odärn utrustning, vilk en m öjliggjorde m ålning i m å n ga fär ge r. Efter denn a tid m ås te Rörs tra nd lä gga om sin tillverkning och utförde nu vid sid a n av bUt måleri et även en poly krom vara. Under d en ä ldre perioden signera de Rörstm ncl sin a produkter m ed »Stockholm ,, , vilket efter Ma riebcrgs tillk oms t ä ndras till »Rörstrancl ». Ur d ekora tionssynpunk t t illk ommer en avgöra nde n yh et å r 1766, då porslinsm å laren AN DEHS STENMA N upp fa nn en m etod a tt m edelst a vdra g frå n kopp a rsti ck på silk esp a pper utfö ra tuschtryck p å fa ja ns och porslin . Den sista perioden i Rör stra nd s tillverkning fö re m ocl ä rn tid om fa tta r flintpor slin efter en gelsk fö rebild , en fa brik a ti on som ta r överh a nd och 20

Bild 5. Terrin med lock och fat, fajan s, sopra bianco m ed h lå dekor, signerad av .}OMA N HED BEHG 1752, Hörstrand . K. M. ::!5997.

helt uttränger fajansen under 1780-talet. Den kommer likväl icke i betraktande i detta sammanhang, då donationen icke omfattar föremål av detta sliag. Främst i raden bland föremålen från Hörstrand kommer ett fat, bild 1, vars ålder kan sättas till 1730-talets slut. Det bär två signaturer, ANF och ABS, av vilka den första betecknar ANDERS NICOLAUS FERDINAND , som 1733-39 var fabrikens ledare. Dekorationen , helt i koboltblått, upptar till största delen kinesiska motiv förmedlade från Delft. Man lägger märke till de för detta äldre skede karakteristiska »indianska blommorna » i svicklarna meHan de rutformigt ornerade korsarmarna. I mittmedaljongen återfinnas småmönstriga blommor med prickar i mellanbottnarna efter holländska förebilder. Detta fat är av en mycket hög kvalitet, varom främst d et tunna och eleganta godset vittnar. Närmast detta fat i ålder följer ett litet fat på fot, bild 2, från början av 1740-t,a let. Det tillhör en grupp av uppläggsfat , som möjligen varit avsedd för uppställning av teattiraljen. Genom det keramiska legatet förvärvad e musee t för några år sedan ett liknade fat, avbildat i Kulturen 1935 sid. 259, intressant genom sin figurdekoration. Det nya fatet kamkteriseras av en blåmålad bård , där rutmönster m ed prickar omväxlar med utsparade fält, »reserver» , med bionunor, ett vid denna tid av Hörstrand ofta brukat motiv , särskilt på brättet av tallrikar och fat. Vårt skålfat bär signaturen IHB, vilket innebär, att det blivit målat av JOHAN HEDBERG. Ett intressant föremål från samma tid är pyramiden, bild 3, som använts såsom borddekoration. Dess sockel är prydd med plastiskt formade musslor och den blåmålade dekoren med sina fruktmotiv bär alltjämt prägel av senbarockens länge kvarlevand e ornamentmotiv. Den sällsynta pjäsen är signerad av DANIEL HILLBERG år 1748. Med 1750-t.alet börjar rokokon alltmer att göra sig g~illand e, denna n yckfulla , böljande stil, som skulle föra vårt konsthantverk , ick e minst vad keramiken heträffar, upp till en höjd ,

Bild 6. Potp o urrikruka av fajans, sopra bia nco m ed blå d ekor, H.örstrand 1755. K. M. 35987 . Bild 7. P latå av fajan s, bl å m å lad, Rörstra nd 17 55. K. M. 35986.

Bild 8. Stckkupa av faj a ns, sopra hianco m ed blå dekor, Hiirstrand 1750-talet. J{. M. 35988.

vilken den sedan ick e kunnat n å . Ett av dess kännemärken inom keramik en är bianco sopra bianco-tekniken , vars mål är att ge ett obegränsat djup åt y tan . Detta ernås genom att å t bottenglasyren förläna en svagt gråblå ton , på vilken målas ett vitt, spetsakligt mönster. I d enna art är d et stora fatet, bild 4, dekorera t. Även detta ä r ett utsökt alster av Rörstrands tillverkning, varom ick e minst det höga priset vid auktionen vittnar. Mönstret är här lagt m ed små vita spira ler. På k a nten känna vi igen d en ovan omtalade bå rd en m ed reserver. Kulturhistoriskt är fatet även intressant genom sin inskrift, »Swänske män triwes », vilken anger h ela den tillfredsställelse m ed tillvaron och nation en , som känn etecknar detta skede av Frihetstiden. Signaturen är ett T , vilket möjligen betecknar målaren JONAS TÅMAN. 24

Bild !). T e kanna a\· fajans, hl :"1m å lad , s ignerad av DANIEL H11.1.nE1u; 1758, l\i'>rstrn ncl . 1.- .

~I.

:l5\J8!l.

Till samma grupp hör även en te rr in m ed lock och fa·t , bild 5, d ekorerad i sopra-bianco m ed nordstjärnemönster i blått. Lockets och terrin ens grepar äro plastiskt utformad e som fiskar eller delfin er. Även denna är mMad av JOHAN l-IEDBERG och tillkommen 17 52. Bild 6 å terger en plat å eller presenterbricka av ett slag, som tillhör Rörstrands äldre period. Brickan vilar på sju tassformad e fötter och är till sin kontur med d en profilerad e kanten elt barn av senbarocken. Den erinrar i må ngt och mycket om skivorna på tebord en frå n denna tid , se s id. 43, och har den figural a dekorationen gemensam m ed dessa. Säkerligen finn es här elt samband och troligen ha dessa platåer även använts vid servering av te. Här ser man nu en utsökt , i blått utförd teckning föreställande en vildsvinsjakt. En ryttare 25

Bild 10. Vattenb eh å llare av fajans, blåm å lad , sign. a v Enm LÖFSTHÖMl 763, Hörstrand . ICM.35990.

med spjut och en man till fots m ed hirschfängarc äro i färd m ed att sticka vildsvin et, som a nfalles av drevhund a rna , ett motiv som ännu har m yck et av FHEDHIK I :s t id över sig. - Från samma ~tr , 1755, är en blå m å lad p o tpurrikrulrn-, bild 7, av balusterform m ed rok o komön ster pft en y la tecknad m ed fjäll i soprabianco teknik , och e tt par å r senare en s tekkupa , bild 8, av de t slag, som skull e kunna hå ll a v~irm e n i en v ilclsvinsstek medan denna bars fr å n kök et i fl ygelbyggnad en över den kalla och dra g iga gå rd s plan en till her rskap sbo rcl el corps de logiet. Tillsamman m ed pors lin et l'rå n Kina , som j u blev förebil den för el en europeiska fa jansen i ett av dess äldre sked en, 2ö

Bild 11. Vattenbch:"illarc av fajans, blåmålad, s ign erad av E111K LöFSTllÖM 1769, Rörst rand . I{. M. 3'1992.

kom även tee t och chirmed de olika kärl , som behövdes för · dess tillreda nd e och servering. Tekannorna höra till d essa n yh eter. OLE OLSEN ' s gåva inn esluter även en tekanna , bild 9, av typisk form m ed blftmåladc blad och blommor, signerad 17 58 a V DANIEL HILLBEHG. En av de m era sällsynta produkterna frå n Hörs tmncl är den vattenbehållare i form av elt delfinhuvud , som återges i bild 10. En vattenbehållare av annat slag, bild 11 , visar en m era vanlig form, av vilken musee t tidigare r eda n äger e tt exemplar ulan lock och utan m å lad deknr. Till dessa ha sannolikt frå n början hört skålar för upptagand e av spillvattnet. I en Lid , då man ick e kund e gå Lill v,a tlrnkrancn och få vatten 27

Bild 12. Fruktkorg av fajans, blåmålad , Hiirst rand 176;) . J{. i\I . :15!1!)6. Bi ld 13 och 14. Fat oc h ta llrik av fajan s med po ly krom d e kor, H.örstrand I 71i7 . I\. M. 35H!J4 och il5 9!1il.

ur ledningen , voro dessa behållare av en icke ringa betydelse i h emmen. Behovet av a tt dricka och släcka törsten var i äldre tid med dess på ins altad e födoämnen mera än i våra dagar tillrättalagda hush å llnin g av stor betydelse. Både d elfinbehållar en och den andra äro signerad e av ERIK LöFSTRÖM respektive 1763 och 1769 och vittna liksom fruktkorgen, bild 12, om det sega b evara ndet av blåm åleri et lå ngt in i det skede, då den m ångfärgad e dekoren var på m odet. Av Rörstrands p o l y kroma tillverkning und er 1760-70t·a len har donationen medfört en t e r r in , ett fat, bild 13, och

B ild 15.

T unnbind a rb å l, faj a n s, Rö r s t rn nd om kr. 1770. I\. M. 35991.

ett pa r t a llrik a r , b ild 14, m ed blom s term o ti v i grön t, gult och m a n ga n m ed spa rsa mm a inslag av h ögblå lt i sm å blom m orna. Främ s t i d enn a grupp stå r dock tu n nbin da rb å l e n , bild 15, so m vä l m å a nses so m ett av Rörs tran ds s tå tli gas te alster . Den betyga r samtidigt h uru rokokon fö rm å r gen om sin lekfull a n a turalism om fo r ma m oti v av de t vardagli gas te slag och åt d ess p rosa isk a ver kli gh et fö rlä n a sitt fjä ril slä tta beh ag. Någon pjäs av d etta slag fa nn s ej ti diga re i mu see ts sa m lin ga r , och m a n h ä lsnr d ä r fö r dess in fö rli va n de dä ruti m ed d en största glädje.

Bild Hi. Potp o ul'l'ikl'uk a av fajan s, p o ly k rom d e ka l', s ig n era d av PE 11 Å 1rn 1 1~1 A 1u; 17H5, Ma r ic h el'g. K. M. ilG OOO . Bild 17. T c l'l'in av fajans, p o lykrom de kal', ~ l al' i e b e l'g 1765 . I\. M. 35!l!l!l.

Bild 18. Bonbonnier e av faj a n s, polykrom d ekor, Mari eb erg 1764. !{. M. :l5!J!JS. Bild 19. Fi g urin av porslin , po ly krom dekor, Mari e b erg. K. M. 3G003.

Jag har -tidigare anlyll varuti de nya värden bottnade, som tillkomma i och m ed fabrikationen vid Marieberg. Genom sina modärn a muf fe lugnar kund e detta verk framställa även d e färger, som blott tålde en svag värme vid bränningen. Det är framförallt den röda färgen, som nu tillkomm er , och d en får h os Marieberg efte r de franska förebilderna, Strassbourg och Marseille, en lys kraft , som väl kan jämföras m ed förebildernas . Vid Marieberg för ekom även en omfattande tillverkning av porslin. Fabrikens historia uppd elas i tre perioder efter sina leda re : JOHAN EHEHHARD EHHENREICH, grundläggaren, 1760-66, PIERRE BEHTHEVIN, 1767- 69, och HENIUK STEEN, till fabrikens n ed lä gga nd e 1788. Genom OLE OLSEN's donation h a r mu seet nu lycka ts erhålla ett av Hörstrandssamlingens a llra vackraste numm er och även ett av dess dyraste vid auktionen , potpurrikrukan, bild 16. Den bör ses sådan som den är, en bild kan aldrig ge den rätt visa. Främs t är de t glasyrens perfekta vithet och lys ter , sedan d en eleganta pensel, som uppdrag it de naturali stiska blomsterbanden över bojanens y la och till sist den harmoniskt sköna färghållning, varmed detta skett. Krukan , som haft till ändam ål att gömma väldoftande rosenblad, lavendel o. dyl., ä r tillverkad 1765 och s ignerad av PER ÅKERMARK. Då namn et Marieberg nämns erinrar man sig väl i allmänh et först dess t e rrin e r , vilka i sin form och glada d ekor m er än något annat sy nes förkroppsliga rokokons anda. En sådan pjäs, bild 17 , av synnerligen hög kvalitet har nu tillförts museet. E<tt r elativt stort antal av dessa finnas ännu beva rade, m en d e tillhöra likväl vårt konsthantverk s dyrbarast e och högs t betalda kle noder. Mer än Rörstrand ägnade sig Nia ri eberg å l framställningen av läckert modell erad e och m å lad e figurin er. Över huvud taget hade Marieberg en starkare plastisk accentuering av si n produktion. Prov härpå ha vi fått i en bonbonniere av fajans, bild 18, frå n 1764, en höna m ed k ycklingar , och i en figurin av porslin, bild 19, föreställande en jägare m ed fältflaska i rem över axeln och en hind vid sina fötter , bå da m å lade i fl era

färger. Av porslin äru också 8 styck en kr ä rn kopp a r m ed refflat liv och sm å polykroma blomsterkvistar. Till sist m å här omnämnas ett par kanin vaser, bild 20, frå n 1775, vilka genom sina tuschtryckta mön ster varsla om en n y tid. Det tillskott som musee ts svens ka k eramik samlingar erhållit genom OLE OLSEN ' s senaste donation är såsom framgå tt av d et ovanstående av m ycket stort värde och föreningen frambär till sin h ed ersledamot sin djupaste tacksa mhe t för denna n ya gåva.

llild 20. l\aninva s av fajans m ed tu sc ht1·yc kt mönster, ~laricb e rg 1 iifi . I<. ~!. :16002.