KULTUREN 0
EN ARSBOK
193 9
KULTUREN EN
ÅRSBOK TILL
MEDLEM l\ ilAHNA AV KULTUHHISTOHISKA FÖH E NING EN FÖH SÖDRA SVERIGE
I
9 39
DENNA BOK ;\Il BEDIGEBAD AV SVEN T. IUELLBEHG 0
OCH THYCKT ! EN UPPLAGA AV 8,100 EX.EMPLAH I GHAVYIUIANEH HOS HAl\A:\ 01-ILSSONS BOKTllYCl\EBI LUND.
KLICH(mnNA j\no Fllt\N A.-B. MALMÖ
GllAFJSl{A ANSTALT OCl-I PAPPEHET FHAN FINBHUKEN , STOCJUIOLl\1.
LUND 1940
~VIEDELTIDA
F
FI NGEHH.I NGAR
ing e r ring a r av guld eller fö r gyJlt sil ver fr å n m edeltiden äro icke sä llsy nta, och ett s tort antal rin g fynd fö r va ra s i våra museer. P å följande sid or av bild as ti o t ypiska rin ga r av detta slag ur våra sa mlin ga r. Medan de ga mla kulturfo lk en r eda n lä nge buri t fin ger ringar , sär skilt i fo rm a v signetrin ga r, ä r de t egentli gen fö rst und er vikin ga ti den so m de börj a u ppträ da i Nord en för a tt und er d en fram skrida nde m ed elti den bli a ll t va nli ga re. Mot slutet a v denna peri od h a r fin gerrin gen ska ffa t sig en stor popula ritet. Hos g ulds m edern a, so m d å bilda egna skrån , utgjord e guldrin ge n ett av de fy ra fö rem å l, va tutav mä star p rovet bes tod, och uti tid ens tes tam enten omtalas ofta rin ga r av skilda sla g oc h ofta av stor m yckenhet. Det vill n äs tan synas som om »fin gergull et» då utgjord e ett placerin gsobjekt för ka pital av sa mma natu r som silver skeda rna . F örst under n yare tid en bli bäga re och d ryckeskannor av silve r de domi nerande spark a pita len. I ett tes tam ente av 1482, fö r a tt taga ett exemp el ur högen , bortskä nkte KRI STI NE, LASSE BU DDES ä nk a, fö ljande ringar , vilkas beskrivnin ga r ge en god fö res tällnin g om rin garna s ut seend e: en guldrin g, so m ä r s l ä t, en guldrin g, so m ä r s töpt (gjuten), »min fes tn ed h e (trol ovnings -) ring », en guldring m ed V å r F ru s b e lät e, en guldrin g m ed pä rl o r , rin g m ed sa fir , ring m ed en p ä rl a, en guldrin g och en lit e n ring. Om m a n läser m ellan raderna i denna fö rtecknin g, skall m an finn a, a tt dä r synbarli gen skiljes m ella n g jutn a ringar , varav en fr amhålles, och s midd a. Ringar av det fö r ra slaget bli mod ä rna und er 1400-ta let m edan de a Y en g uld s m e d , i detta ords boks tavli ga betydelse, genom smid e fr am ställda rin garn a rep resentera en ä ldre teknik. Om vi taga de avbildade rin ga rn a i betra ktand e fin na vi. a tt de bå da gruppern a fö reträda dessa två tekniska prin ciper. Den fö rsta gru ppen s ringa r, l -- 5, som genom gående ä ro äld re 8 (j
4
5
3
2
Smidda och g1·aycrade ringar av gu ld fr t1n med e ltiden. I. Funn en i Luud. I\ . i\I. 27!Jl3 b. - 2. Stockholm. K. i\I. 295HG. - :L Hök e, V. Göin ge . 1\. M. 308!!0. - ·L Uppland. I\. i\l. 2!J ;i(i7. - 5. Halm sta d. I\. i\I. 3856 2.
87
eller av äldre typ , äro smidda och graverade samt av guld, den andra, yngre gruppen, 6- 10, omfattar helt eller delvis gjutna ringar av både guld och förgyllt silver. - Ringarna 1-3 bära graverade inskrifter: de båda första upprepa inledningsorden av d en i katolska kyrkan vanliga bönen till Jesu moder AVE MARIA; den tredje anropar genom sin inskrift, ANNA MATER MARI, Marias mod er . Ringen n:r 1 är äldst i serien och tord e tillhöra 1200-talet. Den påträffades vid grävning på tomten 292 A i Lund och förvärvades av d en känd e zoologen och fornforskaren SVEN NILSSON, som däreft er ständigt lär ha burit den på sitt finger. Dess huvudprydn ad utgöres av två plastiskt formad e händer , som fatta varandra , en symbol, som länge bevaras bland fingerringarna och som åtmistone i senare tider varit vanlig på fästnings- eller trolovningsringar. Ring n :r 2 m ed sin höga, graverade »klack» tillhör en typ, som är vanlig und er 1300-talet, m edan n:r 3 med det ingraverade kors et säkerligen har sa mma höga ålder som n :r 1. N :ris 4-5 representera en mod ell m ed graverat kristushuvud på en cirkelrund platta , vilken framställ es und er hela m edeltiden. Vå ra exemplar tillhöra sannolikt 1400-talet. Man har tidigare lagt märke till , alt d en graverade plattan varit av rent guld m edan ringen i övrigt haft lägre halt. Så är här fallet med ringen n:r 4. Man har velat tolka detta såsom tecken på medeltid ens fromh et. Ringarna n:ris 6- 10 äro från medeltid ens slut eller ännu yngre. Detta slag av gjutna ringar med r eligiösa bilder och symboler, såsom korsfästelsen , 6- 7, hjorten, 8, hjärtat, 9- 10, blevo mycket omtyckta över hela Norden i folkets bredare lager. T ypen syn es ha kommit från nordty skland . Ringar av detta slag tillverkades lå ngt in i senare tid er och många av dem torde ha utgjort trolovningsringar. S. T. K.
88
6
7
8
9
10
Helt eller delvis gjutna ringar av gu ld eller förgyllt s il ver. - 6. Skå ne 7. Homa, Gotland. [{. M. 21356. - 8. Lund . [{. M. 6231. 9. Lund. [{. M. 4023. ·- 10. Lund. !{. M. 8524.
K. ivl. 14588. -
89