KULTUREN 0
EN ARSBOK
193 9
KULTUREN EN
ÅRSBOK TILL
MEDLEM l\ ilAHNA AV KULTUHHISTOHISKA FÖH E NING EN FÖH SÖDRA SVERIGE
I
9 39
DENNA BOK ;\Il BEDIGEBAD AV SVEN T. IUELLBEHG 0
OCH THYCKT ! EN UPPLAGA AV 8,100 EX.EMPLAH I GHAVYIUIANEH HOS HAl\A:\ 01-ILSSONS BOKTllYCl\EBI LUND.
KLICH(mnNA j\no Fllt\N A.-B. MALMÖ
GllAFJSl{A ANSTALT OCl-I PAPPEHET FHAN FINBHUKEN , STOCJUIOLl\1.
LUND 1940
FRAMLADDNINGSHEVOLVRAH
E
n användbar revolver hade sedan å rhundraden hägrat som en utopi för vapenteknikerna, då uppfinningen av tändhatten omkring 1815 skapade verkliga betingelser för ett sådant vapen. Revolvrar m ed tändhattslås läto icke heller länge vänta på sig. Bland de m era spridda av de n ya vapnen m å nämnas belgaren MARIETTES revolver frå n omkring 1830 och amerikanaren ALLENS å r 1837 patenterade revolver. Båda dessa hade ett mer eller mindre stort antal pipor, samlade till ett knippe, som var vridbart kring en mittaxel, och på båda spän des hanen d å avtryckaren drogs tillba ka. Den första verkligt användbara revolvern konstruerades emellertid av amerikanaren SAMUEL COLT (1814- 1862 ), som redan 1828 var färdig m ed sin uppfinning, ehuru den blev patenterad först 1835 och l 83f:i. Colt tog upp den gamla iden m ed ett roterande magasin med kammare för 5 eller 6 skott och med en för alla kamrarna gemensam pipa, men det väsentliga i Colts r evolver var den överlägsna konstruktionen för magasinets vridning och låsning i skotlläge, vilket åstadkoms vid spännandet av den på vapnets översida anbragta hanen. Liksom andra uppfinnare h ade Colt många m otigheter, innan h ans revolver på allvar slog igenom , men lack vare hans amerikanska energi och företagsamhet blev framgången sedan så mycket större. Guvernören i Colts födelsestat Connecticut utnämnde honom å r 1841 till tack för gjorda tjänster till överstelöjtnant i statens borgarvärn. Colt lade själv till en grad och salte »Överste Samuel Colt » på s ina nya visitkort, och den titeln va r honom till stort gagn, då det gä llde att komma i kontakt m ed inflytelserika personer. Fabrikationen av Coltrevolvrarna kom igå ng i större skala först år 1847, då kriget med Mexiko föranledde en statsorder på 1000 stycken. Redan nu ställde Colt det dittills okända kravet, att varje liten del i en revolver skull e passa lika bra i alla andra revolvrar av samma modell, och tack va re den rent maskinmässiga till74
Bild 1 och 2. Hcvo lvrar av MAl\IETTES oc h AL L ENS konstruktioner. Vikt 0,17 och 0,55 kg. K. M. 11 686 och 2562 1.
75
verkningen kunde d etta också genomföras. Ar 1848 levererade Colt ytterligare 1000 revo lvrar till a merikanska r egeringen , och sedan rann en ström av r evolvrar i hundratusental ur fabrikerna till d e mest skilda avnämare: mexikanska banditer, Turkiet och Hyssland und er Krimkriget , upprorsmän på Cuba och Irland m . fl. Under nordam erikanska inbördeskriget tillverkades und er en lå ng period 1000 revolvrar om dagen. I »Vilda västern » bla nd kolonister, guldgrävare, sheriffer, cowboys och postrå nare blev den kraftiga , sexpipiga Collrevolvern det vapen , p å vilk et respekten och trygg h eten i m å nga fall b erodde och som därför be tecknand e nog kallad es »domaren Colb. Colt avled före inbörd eskrigets slut, efterlämnande del av honom år 1855 stiftade och ännu i vå ra d aga r blomstrande företaget Colt's Patent Firearms Manuf acluring Company i Hartford samt en förmögenhet på 5 millioner dollars. Kulturen äger tre Coltrevolvrar, ett par och en udda. Paret är märkt COLN COLT, LONDON. De b å da r evolvrarna stamma alltså från London , där Colt 1853- 1856 bedrev fabrikation , delvis p å så sätt, alt delarna tillverkad es i Amerika m en stämplades och hopsaltes i London. J likh et med d e fles ta Coltrevolvrar äro de rikt utstyrda m ed graverade ornament, och på magasin et är etsad en strid m ellan am erikanska kavallerister och indi a n er , signerad »vV. L. Ormsby Se. N. Y. ». P å magasinet s tår COL T'S PATENT och l\fODEL U. S. M. H. (United States Mounted Hifles), vilk et b etyd er a tt de äro av samma m odell som d e å r 1848 till am erikanska regeringen lever erade m ed denna b eteckning. De äro em ellertid försedda med de anordningar för säkring, som av Colt utexperimenterades 1849- 1851. Museets tredje Coltrevolver tillhör en mod ell a v å r 1855, vilken i flera avseenden skilde sig frå n de föregående, bl. a. däri att det roterand e magasinet omgavs av en hel ram , att hanen salt på ramens högra sida samt alt varbygel saknades. Modellen bl ev em ellertid ej populär och tillverkades endast ett begrän sa t antal, varför den nu är sällsynt. R. Bqt.
76
Bild :1 och 4. Revolvrar av COLT's konstruktion. Vikt resp . 1,87 och 0,48 kg. L. 3fi,fi och 29,2 cm. I\. M. 1il170 och 27881.
77