KULTUREN 0
EN ARSBOK
193 9
KULTUREN EN
ÅRSBOK TILL
MEDLEM l\ ilAHNA AV KULTUHHISTOHISKA FÖH E NING EN FÖH SÖDRA SVERIGE
I
9 39
DENNA BOK ;\Il BEDIGEBAD AV SVEN T. IUELLBEHG 0
OCH THYCKT ! EN UPPLAGA AV 8,100 EX.EMPLAH I GHAVYIUIANEH HOS HAl\A:\ 01-ILSSONS BOKTllYCl\EBI LUND.
KLICH(mnNA j\no Fllt\N A.-B. MALMÖ
GllAFJSl{A ANSTALT OCl-I PAPPEHET FHAN FINBHUKEN , STOCJUIOLl\1.
LUND 1940
BI SLAG
Nordtyskland var det mot slutet av m edeltiden vanligt, att husen i städerna vid ingå ngen från gatan hade ett par med trappan sa mmanbyggda bänkar, på vilka husets folk efter dagens arbete kunde slå sig n ed. I begynnelsen sm å och enkla bihang till husfasad en utv ecklades de efiter hand i en del städer till stora balustradförsedda altaner, som upptogo husets hela bredd och därigenom bl evo ett m ycket framträdand e element i gatubilden. Från T ys kland kom seden att ha sådana utbyggnader till de av tysk stadskultur påverkade städerna i Skandinavien och Ostbalticum. Benämningen på dessa bihang var i Tyskland ett ord i Liibeck 1333 bisclagh som på modärn tyska blivit Be is c h 1ag. I det svenska m edeltidssprå ket synes n ågo t motsvarande ord icke vara påvisa t, m en det kan näppeligen ha saknats. RIETZ Ordbok över svenska allmogespråket har ordet bis lag= »förstugukvist; med si ttbänkar försett Läckt utbygge över huvudin gången till en mansbyggnad ». Såväl i danskan som norskan förekommer orde t bislag fortfarande med betydelsen förstukvist. De äldre bislagen kännetecknades av d e båda poster , som med skådesidan åt ga tan bildade d et yttre stödet för bänksätena, vilka m ed sin andra ända voro fästa i husväggen. Posterna tord e äldst ha varit av trä , m en ganska snart blev sten d et vanliga materialet. I regel voro d e m er ell er mindre rikt utsirade, antingen m ed husägarens vapen ell er bomärke, ell er m ed fi gurer, såsom den vackra bislagspost i Museum för Hamburgische Geschichte fr å n omkr. 1430, som framställer S:t Göran och draken.
I
143
Bislagsstenar från 16:12 funna i Lund. K. M. 39064 och 39272 .
I de nordiska länderna synas relikter av dessa verandornas föregångare tills vidare endast vara påvisade i Danmark och f. d. danskt område. Något större antal är det emellertid icke fråga om. Ett par bislagsposter från år 1521 vid det nu nedrivna »Kung Hans hus» i Aalborg äro sedan länge flyttade från sina ursprungliga platser, men i Köge framför dörren till huset Kirkestraede n:r 112 stå de båda bislagsposterna ännu kvar. Flera exempel på bevarade poster skulle kunna uppräknas. I Skåne har museet i Ystad ett antal bislagsposter från staden, däribland en med årtalet 1617 och borgmästaren CLAUS SANDERSENS namn och bomärke. I Lund ha minnesmärken av detta slag varit okända ända till år 1938, då ett par bislagsposter anträffades på tomten n:r 5 i kvarteret Glambeck, där nu Sagahuset srtår . Den ena hade kommit i dagen vid en mindre grävning på tomten för en del år sedan och sedan dess legat i gårdsplanens sten läggning. Den andra hittades sönder-
144
c--- - - -- :'
:'
150 ' ' ''
100
50
: 0 (,11.
R Bql.
Uppm iilnin gs ritnin gar av d e lund e n s is ka bi slagss tc n a rn a.
slagen i grund en till en gårdslä nga , vilken likso m övriga byggn ad er på tomten vå ren 1938 fi ck lä mn a pla ts fö r Saga huset. Båd a p os terna h a a v byggmä sta re H ARRY KARLSSON, Lund , lämna ts som gåva till Kulturen. P os tern as s torlek och utseende fra mgå r a Y bildern a. Bådn äro hu gg na av sa nd s ten . Dek orerin g och in skrifter vi sa klart , a tt de en gå ng stå tt so m pend a nter i ett och sa mm a bislag. Nötnin gsy tor på båda p os tern as skå desid or a ntyda , a tt d e n ågon tid lega t so m trapps ten a r , och m ed d enn a a nvä ndning sa mm a nhä n ga a ntagligen d e oregelbundna h ål, so m på sk å desidorn a ä ro borrade in unge fä r till sten a rnas h a lva tjocklek , tre i den vä n stra och två i d en högra pos ten . Dä remot ä r e tt h å l, som i va rd era pos ten ä r borrat milt gen om den n edre kartusch en, säkerli gen ursprunglig t. De t gå r gen om sten en s h ela tjocklek , ä r om sorgsfullt inhugge t och h a r k va dra tisk gen om sk ä rning. Förm odligen h a dessa bå da h å l varit avsedd a 10
145
för ett par järnstänger, som förenat posterna med husväggen och på vilka ett par säten kunna ha vilat. Den tomt, där de båda bislagsposterna påträffats, har enligt GUNNAR CARLQUIST en gång tillhört det större prästgillet i Lund , Sodalitium majus. Ar 1560 uppläts den åt den bekante JON TuRSEN och såldes senare 1603 till dåvarande lensmannen på Landskrona CHRISTIAN BARNEKOW . Dennes son HANS BARNEKOW till Wittskövle sålde 1624 tomten till sin fogde HANS NIELSON, och det är tydligen dennes namn, som står på den vänstra posten. Att motsvarande fält på den högra stenen, som måste ha varit avsett för en hustru, är tomt, kan knappast bero på något annat än att HANS NIELSON icke fått någon sådan så länge han ägde gå rden. R. Bqt. 14()