KULTUREN 0
EN ARSBOK
193 9
KULTUREN EN
ÅRSBOK TILL
MEDLEM l\ ilAHNA AV KULTUHHISTOHISKA FÖH E NING EN FÖH SÖDRA SVERIGE
I
9 39
DENNA BOK ;\Il BEDIGEBAD AV SVEN T. IUELLBEHG 0
OCH THYCKT ! EN UPPLAGA AV 8,100 EX.EMPLAH I GHAVYIUIANEH HOS HAl\A:\ 01-ILSSONS BOKTllYCl\EBI LUND.
KLICH(mnNA j\no Fllt\N A.-B. MALMÖ
GllAFJSl{A ANSTALT OCl-I PAPPEHET FHAN FINBHUKEN , STOCJUIOLl\1.
LUND 1940
»GÅ OMKRING MED KNUDAN,,
E
nligt folklig trad ition va r julen slut fö rst d en 13 januari , tjugond edag Knut, och d å skulle d en k öras u t. I Skåne, framför allt i Frosta -, F ä rs- och d e östra h ärad erna brukade m an d å kas ta in jul a knud e r till varandra , »gå omkrin g m ed knuda n », som det benä mnd es i F rosta h d. Detta bruk fo rtlever ä nnu på n ågo t h åll i Skåne. Seden få r väl närmas t betraktas som ett skämt av osk yld igt slag, även om det ibland kunde uppträd a un de r n og så elaka fo rm er. Julaknuta n bes tod va nligen av en trä kloss eller ett vedträ, på vilket va r fäs tad en pa p perslapp m ed rimm ad tex t, antyd a nde a tt julen va r slut. Exempel på en d ylik vers an fö res frå n Degeberga i Skån e, d ä r seden ä nnu är leva nde : »Här komm er Knut, som kör julen ut. Vill ni inte h a m e så få r ni skicka mi g till n aboen . » P å Knutsdagens k väll sm ög m an sig fö rsikti gt till a tt kas ta m »knuta n » gen om d örren hos någon granne och så gällde det att ej bli erta ppad och fas tlagen. Om så skedd e, blev m an in-. bjuden på trakterin g och fick ta sin knuta m ed sig igen . Det an sågs vara en ä ra a lt komm a und an , liksom d et va r en skam , a tt inte få tag i kas ta ren . Men julaknutan kunde även bes tå av ett pa ket m ed skrot, lump, gaml a sk rällen , »svin arum per» och fis kben ell er t. o. m . a v gödsel. I de sen a re fa llen slä ngdes elen in av ill vilja elle1 hämnd eller av n ågon likn an de anlednin g. P å några h åll fö rekom d et, a tt julaknul an kas tades in julafton eller n yår safton och då utgjordes den va nli gen av små presenter , n ötter eller ä pplen. I Halland , dä r bruket m ed jula knutor h a r fö rekommit i de till Skåne grän sa nd e socknarna, kas tad es d e alltid in jula fton , och utgjordes vanligen av m ed halm omlind a de paket av äpplen, nötter eller kakor. P å en v icl fäs lad la pp stod en skämt sam vers jämte n amn et på elen , som skulle h a knutan. E n skämtsa m piga i Skumrn esli:\\· sn , Höks hd , Hall an d , 125
.Julaknutor av bj örk och bok fr:in Giircls hel. Ptt elen mell e rsta kvarsitta r es t er av papp ers lapp med rimmad text. K. M. 8200.
tog sig em ellertid en gång orådet före att lägga in några gamla cigarrstumpar i d en julaknuta, som var avsedd för drängen i granngården, med vilken hon var förlovad. Antingen det nu var inn eh ållet i knutan ell er den n ågot mustiga versen, som var orsaken, så slog drängen upp förlovningen. Seden att kasta in julaknutor julafton tyder på släktskap med julklappen , vilken senare brukade kasta s in p å liknande sätt. Den åsi kten har framförts , alt julklappsseden , som först vid mitten av 1700-tal et införd es fr å n Tyskland bla nd de högre stånden , erhållit sin speciell nordi ska form för överbringande! frå n de skämtsamma folkliga julgåvorna. Namnet jula knuta p ek a r direkt på samhörighet m ed julen och a tt de kastades in på julafton en a n ses vara sedens ursprungsform. Att bruk et p å sina h åll förlagts till tjugondedag Knut b eror möjli gen på en folklig association m ellan namnet Knut och »knula ». Men man skulle också kunna tänka sig att ordet julaknuta har kommit att beteckna två likartade företeelser m ed likn a nd e ursprung, vilka varit förlagda till olika tidpunkter. H. N. 127