KULTUREN EN ÅRSBOK
19 38
KUI~TlJ REN EN
ÅRSBOK TILL
MEDLEMMARNA AV KULTURHISTORISKA FÖRENINGE N FÖR SÖDRA SVERIGE
I
9 38
DENNA BOK ÄR REDIGERAD AV SVEN T. KJELLBERG OCH TRYCKT I EN UPPLAGA AV 7,600 EXEMPLAR I GRA VYRMANER HOS HÅKAN OHLSSONS BOKTRYCKERI I
LUND.
l\LICHEEHNA ÄRO FHÅN A.-B. MALMÖ
GRAFISKA ANSTALT OCH PAPPERET FRÅN ~NBRUKEN,
STOCKHOLM.
LUND 1939
MATBESTICK MED ELFENBENSSKULPTUR
K
onsten att snida i ben är gammal. De äldsta benskulpturerna finna vi redan under tidig stenålder. Elfenbenet, som hämtades från Asien och Afrika, var känt av medelhavsländernas folk redan under för -antik tid, men kom först u~der medeltiden hit upp till höga . Norden. Här ersattes det länge med ben och horn av inhemska djur och av det dyrbara valrossbenet från de arktiska haven. Benskärningen utvecklades till en högt driven konstart, som inom sitt lilla format rymmer utsökta skönhetsvärden. Under medeltiden togs den flitigt i bruk för kyrkliga ändamål, varom madonnabilder, resaltaren, biskopsstavar och dylika föremål bära vittne. Men även~ föremål från det profana livet äro ofta utsmyckade med benskärningar, såsom schackpjäser, dryckeshorn, knivskaft m. m. Efter en nedgångstid under renässansen pånyttföddes konsten under 1600-talet, särskilt i Tyskland. De förbättrade förbindelserna med Östasien ökade nu importen av elfenben. Praktfulla dryckeskannor infattade i guld och silver äro typiska produkter av barockens elfenbenssnideri, dit vi räkna de här avbildade knivskaften. Att svarva och snida i elfenben blev en omtyckt sysselsättning. Från vår historia veta vi att MAGNUS STENBOCK och ADOLF FREDRIK ägnat sig däråt. Ur personhistorisk synpunkt är matbesticket av ett visst intresse. Det överlämnades 17 55 såsom gåva från Lunds universitets siste rector illustris, skalden greve GUSTAF FREDRIK GYLLENBORG till hans lärare i engelska, språkmästaren IVAR KRAAK, verksam i Lund 1748-1781. W.K.
30
Kniv och gaffel med målat pappetui. Knivens län gd 21,2 cm. K. M. 25133.
31